DOCSLIB.ORG

Amanda Peralta

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Amanda Peralta ” ”inte kan jag berätta allas INTE historia?” Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lund- bergs vittnesmål från bemanningsföretagens tide- KAN varv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetar- litteraturens anspråk – från förra sekelskiftets JAG kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur fnns och görs klass, och hur märks detta BERÄTTA i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. ALLAS Volymen samlar 14 bidrag som behandlar före- ställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: HISTORIA – arbetarlitterär tradition inte kan jag – genreproblem ” – reception, medier och offentlighet berätta allas historia? – genus och sexualitet ” – religion och existens ? föreställningar om Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, ” Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine nordisk arbetarlitteratur Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman. beata agrell åsa arping magnus gustafson christer ekholm ISBN 978-91-88348-74-6 (red.) ISBN 978-91-88348-74-6 9 789188 348746 LIR.skrifter LIR.skrifter Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson (red.) ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur LIR.skrifter Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson (red.) ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur LIR.skrifter.5 © LIR skrifter & författarna 2016 Form: Richard Lindmark Omslag: Ulf Janson Omslagsbild: Hans Baluschek, Proletarierinnen (1900) Tryck: Billes tryckeri AB, Mölndal 2016 Boken har fnansierats med stöd av Stiftelsen Clara Lachmanns fond och Sven och Dagmar Saléns stiftelse isbn: 978-91-88348-74-6 innehåll Inledning 7 Arbetarlitterär tradition Per-Olof Mattsson: Konstruktionen av en svensk arbetar litterär tradition 19 Anna Forssberg: Identifkation och alienation – Föreställningar om arbete i Émile Zolas Germinal och Johan Falkbergets An-Magritt 35 Birthe S jöberg: Är vi åter vid Volgas stränder? – En jämförelse mellan Maksim Gorkijs noveller och Kristian Lundbergs Yarden 52 Genre konventioner och genreförväntningar Christer Ekholm: Från cigarrficka till hjälparefickor – För hållnings sätt till (arbetar)litterär retorik hos Hjalmar Söderberg och Alfred Kämpe 69 Sandra Mischliwietz: Leon Larssons Revolt – En verklig revolt eller ett miss lyckat skådespel? 83 Anders Öhman: Kurt Salomonson – Äventyret och arbetar litteraturen 99 Anker Gemzøe: Underdanmark i ny dansk prosa 113 Reception, medier och offent lighet Magnus Nilsson: En ny arbetarlitteratur? 131 Katarina Leppänen: Hella Wuolijokis Arbetarfamiljen – Kamp, ideologi och materialistisk estetik 153 Carl-Eric Johansson: Femtiotalet – Arbetarlitteraturen under omprövning 167 Genus och sexualitet Bibi Jonsson: Det negativa klassmärket – Föreställningar om kvinnors sexualitet hos Moa Martinson och Elsie Johansson 185 Christine Hamm: Arbeiderkvinnens destruktive seksualitet? – Moralsk per feksjo nisme i Torborg Nedreaas’ Av måneskinn gror det ingenting 199 Religion och existens Beata Agrell: Religion och föreställningar om arbetarlitteratur – Exemplet Mathilda Roos 215 Ole Karlsen: Kan arbeiderdikt være sentrallyriske? – En drøfting på bakgrunn av Alf Prøysens og Hans Børlis forfatterskaper 231 Medverkande 251 inledning ”Ja, jag måste berätta”, skriver Kristian Lundberg i epilogen till Yarden (2009), hans uppmärksammade roman om bemanningsarbete. Men ”inte kan jag berätta allas historia?”, heter det sedan: ”Nej, sanner ligen inte. Jag berättar min.” Reservationen är tänkvärd. En av drivkrafterna bakom denna bok är frågan om vilken roll klassen och kollektivet spelar i arbetarlitteraturen, från pionjärtiden vid förra se- kelskiftet fram till idag. Det svar som ges i Yarden är individualistiskt: ingen kan tala för någon annan än sig själv, och detta ”själv” måste utforskas – dess historia måste berättas, inte på kollektivets utan på det unika jagets villkor. Allt ”står i rörelse”, heter det, och ”det enda som är beständigt är att jag hela tiden måste söka mig mot min egen frihet”. Med dessa ord om den individuella friheten slutar Yarden, som därmed markerar en stark kontrast till pionjärtidens arbetarskildring, där klas- sen och kollektivet stod i centrum och individens frigörelse inte kunde skiljas från klassens. Men vad hände de följande åren, fram till idag? Lundberg är ju alls inte ensam i sin tid: i millennieskiftets och det tidiga 2000-talets Sverige har en lång rad självbiografska skildringar av olika arbetarmiljöer med sökandet efter den personliga identiteten i centrum givits ut. Där har även klass blivit ett identitetspolitiskt begrepp, tillsammans med exempelvis genus, etnicitet och sexualitet. Öppnar denna perspektiv- förskjutning för nya begrepp om arbetarlitteratur? Pågår liknande för- skjutningar på andra håll i Norden? Vad som kännetecknar arbetarlitteratur har i Sverige diskuterats ända sedan de första autodidakterna ur arbetarled debuterade i slutet av 1800-talet. Då fanns en växande, klart defnierad arbetarklass, både på landsbygden och i städerna. Dess usla livsvillkor och revolutionära potential gav upphov till den så kallade ”arbetarfrågan” hos en skrämd 7 borgerlighet. I dagens postindustriella kunskapssamhälle, präglat av bemanningsföretag, timanställningar och påtvingat eget företagande även bland arbetarna, är klasstrukturen mer mångfaldig och komplex. Frågan om arbetarlitteraturens egenart blir därmed ytterligare proble- matisk. Finns arbetarlitteratur i samma mening idag som för drygt hundra eller ens femtio år sedan? I vad mån är det fråga om en klass- litteratur? Vilka föreställningar är i så fall förbundna med den? Hur har föreställningarna om arbetarlitteratur förändrats? Både pionjärerna inom arbetarlitteraturforskningen och en rad efterföljare har sökt be- svara sådana frågor. Litteraturens historiska förändringar medför dock att frågorna ständigt måste ställas på nytt. De fjorton texter som ingår i denna volym bearbetar frågor kring te- mat föreställningar om arbetarlitteratur. De begränsas till nordiskt om- råde, där arbetarlitteraturen har en speciell och särskilt stark tradition. Temat aktualiserar emellertid många olika problemfält. Dit hör förstås frågor om reception, det vill säga frågor om mottagande av och uppfatt- ningar om arbetarlitteratur. Näraliggande frågor avser arbetarlitterära traditioner och genrer och inte minst frågan om arbe tar litteraturens egen genrekaraktär. Vidare aktualiseras frågor om arbetarlitteraturens eventuella egenart, exempelvis dess särskilda formkonventioner, sär- skilda estetik och särskilda funktioner eller ”nytta”. En annan aspekt av temat gäller arbetarlitteraturens förhållande till ideologier och före- teelser som inte är specifkt knutna till den proletära sfären, exempelvis identitetspolitiska områden som genus och etnicitet, liksom även reli- giösa och existentiella motiv. De forskningsområden som främst belyses genom temat i denna bok kan sammanfattas under rubrikerna arbetarlitterär tradition; genre- konventioner och genreförväntningar; reception, medier och offent lighet; genus och sexualitet; samt religion och existens. arbetarlitterär tradition Per-Olof Mattsson undersöker hur arbetarlitterär tradition konstru- eras och hur en kanon av texter uppstår och förändras. Arbetarlitteratu- ren har länge framstått som ett alternativ till den borgerligt dominerade litteraturen, men förhållandet till arbetarlitterär tradition har samtidigt präglats av ambivalens, både hos författare och kritiker. Mattsson be- skriver traditionsbildningens process med utgångspunkt från värdeladd- ningen i termerna ”proletär” och ”proletärdiktning” fram till Richard Steffens ambition att inkludera ”proletärdiktningen” i den allmänna svenska litteraturhistorien 1921 – ett försök som väckte debatt i alla läger långt in på 1930-talet. Med Steffen etablerades den arbetarlitterära 8 traditionen med innebörden litteratur skriven av, om och för arbetare, därtill som unikt svensk. Efterhand blev termen ”arbetarlitteratur” den vanliga, men innebörden är alltjämt föremål för livlig diskussion, och såväl term som innebörd är för närvarande under omförhandling. Anna Forssbergs bidrag diskuterar skildringar av arbete och arbe- tare som förväntade inslag i arbetarlitteraturen. Hon visar med stöd av arbetsvetenskap och retorisk teori att det fnns kanoniskt arbetar- litterära verk där arbetsskildringen inte är huvudsaken, utan snarare ett medel för andra mål. I Émile Zolas Den stora gruvstrejken (1885) är det huvudpersonens utveckling till politiker som står i centrum, snarare än arbetskollektivet. Mot Zola ställer Forssberg Johan Falkbergets Nat- tens Brød (1940–1946), där arbetet tillskrivs egenvärde. Detta är dock religiöst motiverat, utan klasskampsinslag, vilket även det avviker från standardföreställningarna om arbetarlitteratur. Däremot är klassoli- dariteten framträdande, vilket i sin tur avviker från den retoriska be- rättarpositionen hos Zola. Dessa skillnader i arbetets och arbetarens ställning, skriver Forssberg, har i hög grad format föreställningarna om arbetarlitteratur. Birthe Sjöberg frågar sig vilka föreställningar om arbetarlittera- tur som styr dagens svenska arbetarlitteratur. Eftersom det till stor del är trasproletariatet
Load more

Recommended publications
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • Ref. # Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords 6437 Cg Kristen Liv En Bro Til Alle Folk Dahl, Øyvind 1981
    Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords Ref. # 6437 cg Kristen liv En bro til alle folk Dahl, Øyvind 1981 ><'14/11/19 D Dansk Mens England sov Churchill, Winston S. 1939 Arms and the 3725 Covenant D Dansk Gourmet fra hummer a la carte til æg med Lademann, Rigor Bagger 1978 om god vin og 4475 kaviar (oversat og bearbejdet af) festlig mad 7059 E Art Swedish Silver Andrén, Erik 1950 5221 E Art Norwegian Painting: A Survey Askeland, Jan 1971 ><'06/10/21 E Art Utvald att leva Asker, Randi 1976 7289 11211 E Art Rose-painting in Norway Asker, Randi 1965 9033 E Art Fragments The Art of LLoyd Herfindahl Aurora University 1994 E Art Carl Michael Bellman, The life and songs of Austin, Britten 1967 9318 6698 E Art Stave Church Paintings Blindheim, Martin 1965 7749 E Art Folk dances of Scand Duggan, Anne Schley et al 1948 9293 E Art Art in Sweden Engblom, Sören 1999 contemporary E Art Treasures of early Sweden Gidlunds Statens historiska klenoder ur 9281 museum äldre svensk historia 5964 E Art Another light Granath, Olle 1982 9468 E Art Joe Hills Sånger Kokk, Enn (redaktør) 1980 7290 E Art Carl Larsson's Home Larsson, Carl 1978 >'04/09/24 E Art Norwegian Rosemaling Miller, Margaret M. and 1974 >'07/12/18 7363 Sigmund Aarseth E Art Ancient Norwegian Design Museum of National 1961 ><'14/04/19 10658 Antiquities, Oslo E Art Norwegian folk art Nelson, Marion, Editor 1995 the migration of 9822 a tradition E Art Döderhultarn Qvist, Sif 1981? ><'15/07/15 9317 10181 E Art The Norwegian crown regalia risåsen, Geir Thomas 2006 9823 E Art Edvard Munck - Landscapes of the mind Sohlberg, Harald 1995 7060 E Art Swedish Glass Steenberg, Elisa 1950 E Art Folk Arts of Norway Stewart, Janice S.
    [Show full text]
  • Boklista 1949–2019
    Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G .
    [Show full text]
  • Doris 2009 16
    Nr 16 2009 FRÅN HARRY MARTINSON-SÄLLSKAPET FRÅN HARRY Bild och dikt i dialog 25-årsjubileet summeras 1 Välkommen till ett nytt nummer av Doris! Två teman kan skönjas i detta nummer av vårt blad: sällskapets 25-årsju- Förmånligt bileum och Boris Engström och hans bok om sitt samarbete med Harry Martinson. Men vi kan också bjuda på en eller annan överraskning! erbjudande Innehållet i denna Doris: till sällskapets - Boris Engströms bok där han berättar om sina möten och sitt medlemmar! samarbete med Harry Martinson får en hedersplats i början av denna Doris, där också den nyligen avlidne tv-producenten och naturfotografen får minnesord av Göran Bäckstrand. Sidan 2 och följande. - Litteraturvetaren och Martinsonvännen Ronja Boije från Helsing- fors gjorde ett mycket omtyckt framträdande på senaste årshögti- den i Klockrike. Hon har ställt sitt manus till vårt förfogande: ”Li Kans poetik – om lyrik och helig enfald” är rubriken. Sidan 6. För 140 kr inkl frakt får du hem Boris Engströms bok i brevlådan. Kanske behöver du 2 böcker ? - Li Li, vår Klockrikestipendiat, är flitig. Åke Widfeldt rapporterar på sidan 11. En julklapp till en vän! - Bokmässan hade Spanientema, vilket fick Marianne Westholm att Två böcker kostar med frakt 250 kr. skriva om Martinson och Spanien. Sidan 12. Naturligtvis kan vi även erbjuda ett ex av årsboken för 2009: - Spanska inbördeskriget skymtar som fond även i Åke Åkessons Martinsonminne från den ödesmättade krigsvintern 1939-40 då DVD:n med Engströms och Martinsons tevefilmer. fredsvännen Harry Martinson manade unga män att göra Finlands En DVD kostar 150 kr inkl frakt. Bok plus DVD kostar 290 kr.
    [Show full text]
  • Könsfördelning I Två Läromedel I Ämnet Svenska För Årskurs 9
    Beteckning: Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Könsfördelning i två läromedel i ämnet Svenska för årskurs 9. Annakarin Johansson Februari 2009 Examensarbetet/uppsats/30hp/C-nivå Svenska/Litteraturdidaktik LP90/Examensarbet Examinator: Janne Lindqvist Grinde Handledare: Sarah Ljungquist 0 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. 1.1 Urval 2. 1.2 Syfte och tes 3. 1.3 Frågeställningar 3. 1.4 Metod 3. 1.5 Begreppen kön och genus 4. 1.6 Begreppet kanon 5. 2. Närläsning av samt urval ur Uppdrag Svenska 3 samt Studio Svenska 4 6. 2.1 Uppdrag Svenska 3 (US3) 6. 2.1.1 Kommentarer till US3 14. 2.2 Studio Svenska 4 (SS4) 18. 2.2.1 Kommentarer till SS4 24. 3. Jämförelse mellan Uppdrag Svenska 3 och Studio Svenska 3 samt slutsats 27. 4. Sammanfattning 31. Litteraturlista 32. 1 1. Inledning När verkligheten ska beskrivas måste den förenklas. Den är helt enkelt för komplex för att beskrivas fullständigt och rättvisande. Detta kan ske genom användning av en modell. Modellen innebär en avgränsning, som i sig innebär att man väljer bort förhållanden eller perspektiv som är betydelsefulla för den totala förståelsen. Det är alltså väldigt viktig hur man "bygger sin modell" och att tala om hur man har gjort, eftersom modellen i sig innebär avsteg från verkligheten. Ett genusperspektivet bidrar till är att justera tidigare medvetna eller omedvetna "modellbyggen" som gör kvinnan till det andra könet1. I strävan mot ett jämställt samhälle är det viktigt att kunna utgå från en bild av verkligheten som är så riktig som möjligt för att kunna åstadkomma en framtida förändring. Litteraturen tecknar bilder av världen och den komplicerade tillvaron ur många erfarenheter, i många former, med många perspektiv.
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • Doris Nr 39 2021
    Nr 39 2021 FRÅN HARRY MARTINSON-SÄLLSKAPET HARRY FRÅN 1 Omorientering och framåtblick – låt oss gå stärkta ur pandemin För fem år sedan valdes jag till ordförande i Jämshög. Jag minns tydligt den utspruckna bokskogen som alldeles nyligen kastat en tunn grön slöja omkring sig i en plötslig självmedveten het över vårsolens oblyga blickar. Jag minns gemenskapen i folk­ högskolans samlingssal, en gemenskap som för mig, i mitt minne, lyser starkare än någon vårsol. Och som jag saknar den gemenskapen. Som jag saknar kulturupplevelserna med Harry Martinson­sällskapet men också i andra sammanhang. Under corona­året har det blivit tydligt vad dessa gemensamma upp­ levelser betyder, för de lyser som en minnets polstjärna och inger hopp i tider av social distansering och kulturell svältkost. öjligheten att skapa liknande gemensamma minnen uteblev dessvärre eftersom såväl Majdagarna i Jämshög 2020 som i Göteborg 2021 fick ställas in. De flesta av sällskapetsM ordinarie aktiviteter var digitala eller inställda men tack vare vår starka närvaro på sociala medier och hemsidan kunde vi fortsätta vidga och fördjupa intresset för Harry Martinsons liv och författarskap på ett framgångsrikt sätt. Styrelsen ställde också snabbt om till videomöten och vi kunde på så sätt fortsätta bedriva vår kärnverksamhet trots omständigheterna. En av de stora Harry Martinson-händelserna under året var utgivningen av Reine Bry- nolfssons uppläsning av Vägen till Klockrike. Medlemmarna erbjöds en två månader lång provperiod på streamingtjänsten BookBeat för att ha möjlighet att lyssna på uppläsningen. Ingen av oss vet hur länge vi får leva med restriktioner och begräns- ningar på grund av pandemin. Bakom oss har vi förluster av olika slag.
    [Show full text]
  • Kommunismens Medløparar?
    Kommunismens medløparar? Fem norske venstreintellektuelle og haldningane deira til Sovjetunionen i perioden 1945-1948. Mari Torsdotter Hauge Masteroppgåve i historie Institutt for arkeologi, konservering og historie UNIVERSITETET I OSLO Hausten 2014 II Gud bevare meg fra noengang å fullføre noe. Hele denne boken er bare et utkast - nei, bare utkastet til et utkast. Å, tid, styrke, kontanter og tålmot! Herman Melville, Moby Dick (1851) III IV Føreord «Det verkar som du har trivst med skrivinga,» sa rettleiaren min, Øystein Sørensen, på den siste store manusgjennomgangen av denne masteroppgåva for nokre veker sidan, og han hadde heilt rett. Sidan eg starta på masterprogrammet i fjor vinter og famla meg fram i ukjende arkiv, har det vore ein fest og eit privilegium å få bruka såpass mykje tid på å fordjupa meg i ein organisasjon og ei gruppe fascinerande menneske som på mange måtar er gløymde i Noreg i dag, og det er mange som skal ha takk for at arbeidet har glidd framover og skrivinga har vore noko eg (for det meste) har trivst med. Først og fremst ein stor takk til rettleiar Øystein som fekk meg interessert i dette temaet, og som har ført meg inn på rett spor kvar gong eg har vingla litt ut av kurs. Eg skuldar også ein stor takk til det venlege personalet på Spesiallesesalen på Nasjonalbiblioteket, som har vist veg i arkivesker og kartotekkort. Å skriva master i historie hadde neppe vore like lett utan gode vener og humørspreiarar på pauserommet i 3. etasje på Niels Treschows hus. Takk til alle som har drukke kaffi i tide og utide dei to siste åra, og ein særleg takk til Ingrid, Maria og resten av Kvinnegruppa Ottar Dahl for å vera gode forbundsfeller i kampen for eit mindre mannsdominert historiefag.
    [Show full text]
  • Hele Tekster Versus Utdrag – Hvilke Tekster Velger Norsklærerne? Sigrid Skaug Og Marte Blikstad-Balas* Universitetet I Oslo
    Nordic Journal of Literacy Research Fagfellevurdert artikkel Hele tekster versus utdrag – hvilke tekster velger norsklærerne? Sigrid Skaug og Marte Blikstad-Balas* Universitetet i Oslo Sammendrag Lesing av skjønnlitteratur er en sentral del av norskfaget. Med innføringen av K06 ble listene over verk og forfatterskap fjernet fra norskplanen, og valg av tekster ble med dette opp til den enkelte lærer – et prinsipp som videreføres i fagfornyelsen 2020. Vi vet lite om hvilke tekster lærere velger å bruke i norskundervisningen, og i hvilken grad de leser hele teksten eller et eller flere utdrag fra den, noe vi med denne studien ønsker å undersøke. Datamaterialet bygger på en spørreundersøkelse med 153 norsklærere i vg3, der vi kartlegger hvilke litterære utdrag og hele verk lærerne bruker i undervisningen og deres holdninger til lesing av utdrag og hele verk. Et tydelig funn er at utdrag er en svært utbredt praksis blant lærerne i utvalget. Analysen viser også at visse enkelttekster (hovedsa- kelig fra 1800-tallet) og utvalgte deler av Henrik Ibsens forfatterskap og tekster er så hyppig brukt i undervisningen på tvers av klasser, at denne litteraturen i praksis er med på å opprettholde en form for skjult litterær kanon. Videre viser analysen at lærerne oppfatter lesing av utdrag og hele verk som to svært forskjellige aktiviteter, som tjener relativt motsetningsfylte mål i norskfaget. Norsk: Skjønnlitteratur; lesing; utdrag; kanon; norskfaget Abstract Reading of literature plays a key role in the language arts subject. In Norway, the curriculum has since 2006 given teachers’ ample room to decide themselves which authors and which literary texts they want to use in their classrooms.
    [Show full text]
  • The Historian-Filmmaker's Dilemma: Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Studia Historica Upsaliensia 210 Utgivna av Historiska institutionen vid Uppsala universitet genom Torkel Jansson, Jan Lindegren och Maria Ågren 1 2 David Ludvigsson The Historian-Filmmaker’s Dilemma Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius 3 Dissertation in History for the Degree of Doctor of Philosophy presented at Uppsala University in 2003 ABSTRACT Ludvigsson, David, 2003: The Historian-Filmmaker’s Dilemma. Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius. Written in English. Acta Universitatis Upsalien- sis. Studia Historica Upsaliensia 210. (411 pages). Uppsala 2003. ISSN 0081-6531. ISBN 91-554-5782-7. This dissertation investigates how history is used in historical documentary films, and ar- gues that the maker of such films constantly negotiates between cognitive, moral, and aes- thetic demands. In support of this contention a number of historical documentaries by Swedish historian-filmmakers Olle Häger and Hans Villius are discussed. Other historical documentaries supply additional examples. The analyses take into account both the produc- tion process and the representations themselves. The history culture and the social field of history production together form the conceptual framework for the study, and one of the aims is to analyse the role of professional historians in public life. The analyses show that different considerations compete and work together in the case of all documentaries, and figure at all stages of pre-production, production, and post-produc- tion. But different considerations have particular inuence at different stages in the produc- tion process and thus they are more or less important depending on where in the process the producer puts his emphasis on them.
    [Show full text]
  • Salomonsson Agency Fall 2018
    Fall 2018 Spring 2018 r e n a K s e L : o t o h p r e v o C SALOMONSSON AGENCY Götgatan 27 | Stockholm | Sweden | PHONE +46 8 22 32 11 | EMAIL [email protected] | INTERNET www.salomonssonagency.com LITERARY FICTION Jonas Gardell JoNAS GARDELL (b. 1963) is one of the greatest and most distinctive voices in Swedish literature today. Since his literary debut in 1985, the novelist, playwright, screenwriter and comedian Gardell has time and again mesmerized the reading audience with moving, stylistically immaculate prose that ricochets off the page. His unique mixture of humor and heartbreaking episodes fetched from his own life as a member of the LGBTQ community has made Gardell a trendsetting authorship in Scandinavia. Deeply personal, utterly unfazed by taboos, and with a humor you can’t guard against, he is finally back with the national No. 1 bestseller, In Memory of an Unconditional Love . Till minne av en villkorslös kärlek (In Memory of an Unconditional Love) In Memory of an Unconditional Love is the story of the (in fiction) late author Jonas Gardell RiGhTS SoLD and his family. A family that is much like any other, except perhaps for the creative way in Finland, Johnny Kniga which it handles weakness. In the Gardell family, secrets and unwanted truths have a Sweden, Norstedts tendency to change shape, transforming into legends that – much like a skillfully executed magic trick – dazzle the eye with a prettier truth. The best teller of such legends was without a doubt Ingegärd Rasmussen, Jonas’ loving mother. The eccentric Free Church-raised Ingegärd, born in the not-so-roaring Swedish twenties, was a woman surrounded on all sides by obstacles dictating what a woman should be.
    [Show full text]
  • 32525 Norsk Litteratur Bak Muren
    Norsk litteratur bak muren Publikasjons- og sensurhistorie fra DDR (1951–1990) Benedikt Jager Norsk litteratur bak muren Publikasjons- og sensurhistorie fra DDR (1951–1990) Copyright © 2014 by Fagbokforlaget Vigmostad & Bjørke AS All Rights Reserved ISBN: 978-82-321-0226-6 Grafisk produksjon: John Grieg AS, Bergen Formgiving: Type-it AS, Trondheim 2014 Omslagsdesign ved forlaget Utgivelsen er støttet av Fritt Ord og Norges forskningsråd. Spørsmål om denne boken kan rettes til: Fagbokforlaget Kanalveien 51 5068 Bergen Tlf.: 55 38 88 00 Faks: 55 38 88 01 e-post: [email protected] www.fagbokforlaget.no Materialet er vernet etter åndsverkloven. Uten uttrykkelig samtykke er eksemplarfremstilling bare tillatt når det er hjemlet i lov eller avtale med Kopinor. Innhold Forord............................................................................................................ 7 1. Innledning................................................................................................. 11 2. Rammebetingelser.................................................................................... 17 2.1. Sensuren – overvunnet eller altomfattende?.................................................. 17 2.2. En føydalstat i det 20. århundre? ................................................................ 26 2.3. Kort riss av den østtyske kulturpolitikken fra 1949 til 1990 ............................. 31 2.4. Rammebetingelser for bokproduksjon i DDR fra 1963.................................... 45 3. Norsk litteratur i DDR ............................................................................
    [Show full text]