LIR‐Forskning Vt 09 Sorterad E�Er Disciplin+Forskare

LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Andrén, Mats Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Finansiering Annan Formas Tjänst Prof

Nyckelord egna Ideologi Instuon Identet Medborgarskap Legimitet Europa Ekonomi Kärnavfall Polisk idéhistoria Nyckelord påförda Identet Medborgarskap Ekonomi Globalisering Ideologi Begreppshistoria Beskrivning Forskningsintressen (a) Doktorand och postdok‐forskningar om de ekonomiska doktrinernas historia. (b) Arbetade under fo.ass. perioden med centraleuropaidén, sedan dess intresse för europafrågor. (c) Sedan 2000 om lokalt medborgarskap. (d) Sedan 2004 om kärnavfall. (e) Sedan 2006 om kultur, gränser och europeisk identet. Har intresserat mig för ideologi, instuon, identet, medborgarskap och legimitet. Har främst arbetat med tyskt, österrikiskt, tjeckiskt och svenskt material.

Projekt 2000‐2003 Deltagande och uteslutningar: lokalt medborgarskap I Tyskland. CEFOS. 2004 Local Cizenship: an Anthology. CEFOS. 2005‐2006 Det lokala självstyrets värden: en begreppshistorisk studie. SKL. 2008‐2009 The European Perspecve: local government in ﬁve North‐Western European countries throughout the 19th and 20th centuries. CEFOS. (Tillsammans med Urban Strandberg.) 2008‐2010 Managing Radioacve Waste: problems and challenges in a globalizing world. FORMAS. (Tillsammans med Urban Strandberg.)

Publikaoner Skrier 2005 och framåt Monograﬁer: 2007 Andrén, M. Den europeiska blicken och det kommunala självstyrets värden, Hedemora: Gidlunds förlag. 2005 Andrén, N. Mellan deltagande och uteslutning: det lokala medborgarskapets dilemma, Gidlunds: Hedemora. Antologier: 2009 (red.) Special Issue: ‘Currents Trends and Coming Challenges in the Management of Spent Nuclear Fuel. A Comparison of Canada, France, Germany, India, Sweden, UK, and the US, i Journal of Risk Research. /Tillsammans med Urban Strandberg) 2009 (red.) Cultural Idenes and Naonal Borders. Göteborg. (Tillsammans med Thomas Lindkvist, Ingmar Söhrman och Katharina Vajta.) 2007 (red.) Local Cizenship, Göteborg. 2005 (red.) Kärnavfallets poliska utmaningar (Tillsammans Urban Strandberg.) Urval av arklar/kapitel: 2007 ”Ekonomerna och Robinson eller den ekonomiska människan” i Människobilder: o idéhistoriska studier (red.) Claes Ekenstam & Per Magnus Johansson, s 84‐106. Gidlunds: Hedemora. 2007 “Local Government and Local Cizens: Beginnings in the 1830s” i Local Cizenship (red) Mats Andrén, s. 17‐31. 2007 ”Kan en naon tala tre språk? Flerspråkighet och identet i Luxemburg”, s. 23‐42 in Forskning om Europafrågor, (Tillsammans med Katharina Vajta), Göteborg. 2006 "Estland och Europa ‐ e idéhistoriskt perspekv / Ees ja Euroopa mõeleloolises perspekivis", i Ees teadusliku seltsi rootsis aastaraamat XIII: annales societas lierarum estonicae in Svecia 2000‐20003 , s. 123‐146. Stockholm. 2006 "Selbstverwaltung" in Verwaltungsreform in Mecklenburg‐Vorpommern und Südschweden , Kalmar and Schwerin. 2005 "Avfall, legimitet och lokalt medborgarskap" i Kärnavfallets poliska utmaningar (red. Andrén & Strandberg), pp. 72‐85. Gidlunds förlag.

2009‐05‐02 1 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Björck Henrik Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Nilsson A Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Teknik Naturvetenskap 1800‐tal Historieskrivning Lärdomshistoria Begreppshistoria Bildspråk Press Arkivforsk Metod Identet Biografi Beskrivning Den tekniska utbildningens och forskningens historia. historiografiska perspekv som en resurs för disciplinär självreflekon. språkbruk i historien – metaforanalysen som metodologisk möjlighet i idéhistorisk forskning. Just nu projektet »Vetenskapshistorisk haparad: Forskarutbildningens formering som instuon och polikområde, 1870–1969». Vill gärna gärna vidareutveckla det begrepps‐ eller språkbrukshistoriska perspekvet i någon temask riktning som intresserar fler. Äv. biografi. — — — — — Vissa aspekter av det digare 1800‐talets presshistoria stod i fokus för mina första studier, vilka ledde in mig ll e första huvudintresse. En stor del av min forskning har handlat om den tekniska utbildningens och forskningens historia, om ingenjörsbildernas förvandlingar, om hur föreställningar om teknisk utveckling som skapare respekve lösare av samhälleliga problem har bruts mot varandra genom historien. Det tyngst vägande urycket för dea intresse är boken Staten, Chalmers och vetenskapen: Forskningspolisk formering och sociala ingenjörer under Sveriges poliska industrialisering, 1890–1945 (2004).

E annat intresse har gällt historiograﬁska perspekv som en resurs för disciplinär självreﬂekon, något som bland annat le mig ll a studera det idéhistoriska ämnesområdets röer i komparav lieraturhistoria. E exempel på dea är den av Nils Andersson och mig redigerande antologin Idéhistoria i den: Perspekv på ämnets identet under sjuofem år (2008).

E tredje intresseområde gäller språkbruk i historien. Här har jag bland annat fördjupat mig i metaforanalysen som en metodologisk möjlighet i idéhistorisk forskning, men jag har också presenterat empiriskt välförankrade undersökningar som jag kallar språkbrukshistoriska, men som kunde kallas begreppshistoriska, av uryck som folkhem, socialingenjör, raonalisering, planhushållning, teknokra. E färskt exempel på dea intresse är boken Folkhemsbyggare (2008).

För närvarande arbetar jag med projektet »Vetenskapshistorisk haparad: Forskarutbildningens formering som instuon och polikområde, 1870–1969». Jag uorskar här de processer som ledde ll a olika doktorsgrader infördes vid en mängd svenska läroanstalter under hundraårsperioden från 1870, då en filosofie doktorsgrad infördes, ll 1969, då alla doktorsgrader ersaes av en doktorsexamen. Forskningsmovets förvandlingar var väsentliga för konstueringen av »forskarutbildningen» – i bestämd form singularis – som benämning på en samling inbördes disparata verksamheter vilka blev föremål för generella poliska regleringar. Framöver skulle jag gärna vidareutveckla det begrepps‐ eller språkbrukshistoriska perspekvet i någon temask riktning som intresserar fler, i en samarbetsform av e eller annat slag. Jag har även tänkt på synen på djuren genom historien, liksom på e mer kronologiskt inringat kulturhistoriskt projekt, säg »Sverige under första världskriget». En annan idé är a göra något biografiskt, måhända över lieraturhistorikern Albert Nilsson.

Publikaoner

2009‐05‐02 2 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Dahlberg Helena Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Merleau Ponty M Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Fenomenologi Existensfilosofi Dans Kropp Nyckelord påförda Fenomenologi Kropp Existensfilosofi Katolicism Beskrivning Avhandling: »En fråga om kö. En idéhistorisk undersökning av begreppet chair i Merleau‐Pontys filosofi».

Min avhandling är en idéhistorisk undersökning av begreppet kö [chair] i den franske filosofen Merleau‐Pontys filosofi. Undersökningen tar sin utgångspunkt i dea begrepp såsom det presenteras i Merleau‐Pontys sista och oavslutade verk Le vsisible et l’invisible som publicerades postumt 1964. Uppgien är a ta reda på vad begreppet betyder, och vad det kan betyda. De teman som avhandlingen aktualiserar är kropp och förkroppsligande, mänsklighet och utsahet. Genom avhandlingens delar undersöks köbegreppets relaon ll förfrämligande och meningslöshet i den franska existensfilosofin, ll köets skyldighet och sårbarhet i den franska katolicismen, och ll tankar om den levda respekve den objekva kroppen i tysk fenomenologi.

E framda forskningsprojekt skulle jag vilja undersöka och utveckla gränsområdet mellan dans och filosofi; dels vad erfarenheter från (framförallt improviserad) dans kan erbjuda filosofin och tänkandet kring kropp och kroppslighet, dels vad filosofiska teorier kan erbjuda ll förståelsen av improvisatorisk och annan dans.

Publikaoner

2009‐05‐02 3 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Dodillet, Susanne Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Finansiering Postdoc Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Kultur Samhälle Deba Skola Utbildning Nyckelord påförda Kultur Samhälle Deba Didakk Genus Comparave educaon Beskrivning Forskningsintrssen: »svensk och tysk kultur- och samhällsdebatt sedan 1945» Ny forskningsprojekt: Hur kan spetsutbildningar moveras? Svensk, öst‐ och väsysk skolpolik sedan 1945 En av regeringens senaste skolreformer är inräandet av spetsutbildningar för särskilt begåvade eller moverade elever, ‐ en satsning vars pedagogiska och poliska utgångspunkter knappt har formulerats innan den förverkligades. Genom en jämförande idéhistorisk undersökning av synen på integrering och diﬀerenering, enhetsskolor och specialsatsningar i Sverige, Öst‐ och Väsyskland sedan 1945, syar dea projekt ll a inleda en förnyad och mer nyanserad diskussion om denna och andra aktuella skolpoliska reformer.

I Sverige upplevs enhetsskolan som e vänsterprojekt, medan specialsatsningar betraktas som ” höger”. Undersökningen av det mångsidiga system av så kallade specialskolor för framgångsrika elever i DDR och landets socialisska specialklasser som likt den aktuella svenska spetssatningen samarbetade med universiteten, ska bidra ll a nyansera denna förenklande vänster‐högerskala. Den stora poliska striden i Väsyskland mellan socialdemokrater som ville införa enhetsskolan och kristdemokrater som var emot skiljer sig från den jämförelsevis stora enigheten om införandet av enhetsskolan i Sverige, vilket innebär a denna jämförelse kan synliggöra yerligare särdrag av den svenska skolpoliken. Metodologiskt knyter projektet an ll det internaonella forskningsfält Comparave Educaon, som idenﬁerar pedagogiska idéer, prakker och processer i andra länder för a bäre kunna förstå de faktorer som påverkar utbildningsfrågor i det egna landet.

Publikaoner Avhandling: Är sex arbete? Svensk och tysk prostuonspolik sedan 1970‐talet. Vergo förlag 2009.

Ekenstam, Claes Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Finansiering Extern FAS Tjänst Forskare

Nyckelord egna Kulturhistoria Mentalitetshistoria Genus Psykologi Psykoterapi Våld Nyckelord påförda Kultur Historieskrivning Genus Mansforskning Vetenskapsfilosofi Känslor Våld Psykologi Media Beskrivning F.n. arbetar jag llsammans med FD Marie Nordberg (Karlstads univ.) med e forskningsprojekt (FAS) som inriktar sig på pojkars och mäns upplevelser och beskrivningar av våld, samt mediala be‐ skrivningar av detsamma. Projektets material utgörs av djupintervjuer med våldsutsaa män och professionella personer som möter våldets verkningar (ordningsvakter, terapeuter osv), etnografiska studier, samt studier av (samda)mediala framställningar av våld. Projektet är en fortsäning på digare forskning kring mansbildens historia, men metodologisk och delvis temaskt långt från min digare forskning. Framöver kan jag tänka mig forska vidare inom dea område. Men även den framväxande forsk‐ ningen kring känslolivets historia lockar och jag är med i det nätverk på GU och naonellt som här växer fram. Andra tänkbara forskningsområden rör det medicinska/psykologiska evidensbegreppet.

Publikaoner

2009‐05‐02 4 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Fareld, Victoria Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Arendt H, Jankélévitch V, Améry J Finansiering VR Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Nyckelord påförda Minne Förlåtelse Skuld Ansvar Historiemedvetande Begreppshistoria Brukslieratur Beskrivning VR‐projekt: »Förlåtelse, framd och förﬂutenhet: historia som kollekv självrannsakan hos Arendt, Jankélévitch och Améry» ‐ diskutera frågor om minne och förlåtelse i Västeuropa sedan eerkrigsden, i relaon ll föreställningar om skuld och ansvar. Fokuserar förfaarskap som behandlar frågor om förlåtelsens möjlighet och omöjlighet, i anslutning ll andra världskriget och förintelsen: Hannah Arendts (1912‐1975), Vladimir Jankélévitchs (1903‐1985) och Jean Amérys (1912‐1978). Jämförande textanalys: relaonen mellan förlåtelse, skuld och ansvar, med utgångspunkt i begreppen ”historiemedvetande”, ”historiebruk” och ”temporalt ansvar”, användning av historia som kollekv självrannsakan. Studiet moveras av en idag expanderande västeuropeisk minnes‐ och förlåtelsekultur. Ingång ll en nudsdiskussion om hur historia används som en gemensam plats för a urycka och bearbeta det egna samhällets misslyckanden.

— — — — — Projektets övergripande mål är a genom e idéhistoriskt perspekv diskutera frågor om minne och förlåtelse i Västeuropa sedan eerkrigsden, i relaon ll föreställningar om skuld och ansvar. Studien fokuserar på tre förfaarskap som på olika sä behandlar frågor om förlåtelsens möjlighet och omöjlighet, i anslutning ll andra världskriget och förintelsen: Hannah Arendts (1912‐1975), Vladimir Jankélévitchs (1903‐1985) och Jean Amérys (1912‐1978). Genom jämförande textanalys av de tre förfaarnas syn på relaonen mellan förlåtelse, skuld och ansvar, med utgångspunkt i begreppen ”historiemedvetande”, ”historiebruk” och ”temporalt ansvar”, diskuterar jag deras användning av historia som kollekv självrannsakan. Fokus ligger på hur de förstår relaonen mellan dåd, nud och framd och laddar denna relaon med eskt innehåll, samt vilken roll de llskriver historien i ljuset av denna relaon. Intresset för e dylikt studium har si upphov i en idag expanderande västeuropeisk minnes‐ och förlåtelsekultur, vilket har skapat e behov av analys av de frågor som denna kultur aktualiserar. Genom a pröva de båda begreppen historiemedvetande och historiebruk mot de tre förfaarnas texter, låter jag min idéhistoriska analys även utgöra en ingång ll en nudsdiskussion om hur historia används som en gemensam plats för a urycka och bearbeta det egna samhällets misslyckanden.

Publikaoner

2009‐05‐02 5 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Johansen, Maria Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Arendt H Haywood E Schmi C Kaa F Finansiering VR SCASS Haraway D Butler J Derrida J Tjänst Lektor bitr.

Nyckelord egna Makt Rägheter Polisk filosofi Hannah Arendt Texolkning Nyckelord påförda Identet Makt Polik Hermeneuk Arkivforsk Kropp Ek Poststrukturalism Film Bild Beskrivning Inom projektet ”Aspekter av idenfieringens idéhistoria” arbetar jag med olika texter – så som äldre arkivmaterial och samda proposioner, fikva framställningar (ffa Eliza Haywoods dramak) och filosofiska texter – med syet a fokusera både historiska och teoreska förändringar och de problemaska frågor som hemsöker idenfieringens historia.

Under senare d har jag ffa fokuserat temat idenfieringens corpus: Genom en närläsning av juridiskt material analyserar jag några samda sä på vilken kroppen skrivs in i lagen och används som identetshandling. Materialet ger bla upphov ll kriska frågor om den juridiska förståelsen av integritet och av kroppsliga rägheter och friheter. Med utgångspunkt i frågor om kroppars relaon ll teknik, makt och lag har jag därför formulerat forskningsprojektet ”Rägheter som inter‐est”. Syet är a diskutera rägheter utanför individualisska och kommunitära tradioner: Hur kan vi förstå rägheter och poliskt handlande utan a förbise de sä på vilka vi är villkorade, och utan a förbise de olika former av våld och uteslutningar som sker i namn av bland annat mänskliga rägheter? Jag tar min utgångspunkt i Hannah Arendts texter, för a relatera dessa ll bla Carl Schmis, Kaas, Haraways, Butlers och Derridas. Min förhoppning är a kunna arbeta vidare med frågor om bland annat rägheter, polik och makt i relaon ll olika former av texter, och så småningom också med bild‐ och filmanalys.

Publikaoner

Kärnfelt, Johan Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Lundmark K Finansiering KVA (delvis) Tjänst Lektor

Nyckelord egna Astronomihistoria Vetenskapshistoria Amatörastronomi UFO Exbiologi Nyckelord påförda Lärdomshistoria Vetenskapsﬁlosoﬁ Astronomi UFO Exbiologi Populärvetenskap Beskrivning Tillsammans med Göran Larsson, Henrik Bogdan (båda från religion) och Gustav Holmberg (från FPI i Lund) söker jag pengar på RJ för en studie av den publika kunskapsbildningen kring UFO‐ fenomenet. Min förhoppning är förstås a vi ska gå vidare och vinna dessa pengar. Ska man tänka lite mer på sikt så är det framförallt astronomihistorien som hägrar. Jag skulle ll exempel vilja skriva något om svensk astronomi, speciellt om Knut Lundmark, för Journal for the history of astronomy. Drömprojektet är sedan a skriva om exobiologins historia, dvs om vetenskapliga föreställningar om liv på andra planeter.

Publikaoner • Mellan nya och nöje : e bidrag ll populärvetenskapens historia i Sverige (2000)

2009‐05‐02 6 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Landgren, Per Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Linné C Darwin C Upmarck J Aristotles Finansiering Tjänst Ingen

Nyckelord egna Renässansen Nyaristotelismen Vetenskapliga revoluonen Viktorianism‐Oscarianism Artbegreppet Nyckelord påförda Lärdomshistoria Vetenskapsfilosofi Historieskrivning Evoluon Tidigmodernitet 1600‐tal Beskrivning Ufrån min avhandling Det aristoteliska historiebegreppet Historieteori i renässansen Europa och Sverige planerar jag skriva några arklar på engelska om t. ex. det aristoteliska historiebegreppet under senrenässansen och dess betydelse för den vetenskapsuppfaning som växte sig stark strax före och under den sk. vetenskapliga revoluonen, om loci‐metoden och dess betydelse för naturfilosofin, om historiedisciplinens framväxt och om historia contra historier under samma period. Däreer vill jag utöka och fräscha upp e manuskript, som jag har liggande, om artbegreppet, vilket fokuserar på en jämförelse mellan Linnés och Darwins artuppfaningar. Min lic‐avhandling i lan, som var en inledning, utgåva, översäning och kommentar ll Johan Upmarcks installaonstal ll den skyeanska professuren 1698 behöver "fullbordas". Däreer har jag planer på a använda mig av mi forskningsmaterial om svenska och tyska gestalter i svensk lärdomshistoria under 1600‐talet och skriva någon biografi och något temaskt arbete.

Publikaoner • Det aristoteliska historiebegreppet Historieteori i renässansen Europa och Sverige (diss. 2008) • En bok om vetenskap, evoluon, skapelse, gudstro (Haninge : XP media, 2002 (Norge) • »Eutanasi ‐ en god död? : en idéhistorisk bakgrund», i Dödshjälp eller livshjälp? / Peter Dükler ... ; redakon: Magnus Landgren .... ‐ Göteborg : Trots allt, 1998 • Feminism och kristdemokra, Stockholm :Civitas ‐ Instut för polisk filosofi,[2004] • Fundamentalism? : Bibeln, skapelsen och människan, Stockholm :Interskri,1989 ;(Falun : Scandbook) 1989) • »Galápagos : Darwin, finkarna och tron», i En bok om vetenskap, evoluon, skapelse, gudstro (2002) • »Kloning och människovärdet : om eska gränser för den biomedicinska forskningen» ( lls. med Daniel Wärn, 2003) • »The use of learning», i: Internaonal Congress of Neo‐Lan Studies (8 : København : 1991): Acta Conventus Neo‐Lani Hafniensis / general editor: Rhoda Schnur ; edited by Ann Moss .... ‐ Binghamton, N.Y. : Medieval & Renaissance Texts & Studies, 1994. • Låta leva / redaktör: Tomas Seidal ; med studieplan av Per Landgren (1988)

2009‐05‐02 7 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Leppänen, Katarina Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Finansiering VR Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Nyckelord påförda Genus Metod Ekologi Makt Kanon Beskrivning Flyar ll Åbo aug. 2009 — — — — — Jag innehar för llfället en postdok‐anställning som är finansierad av Vetenskapsrådet och placerad på CEFOS (Centrum för forskning om offentlig sektor) vid GU. Jag har digare varit redaktör för Kvinnovetenskaplig dskri (www.tgv.mah.se) och projektledare för e pedagogiskt projekt på Instuonen för idéhistoria, Kanon ifrågasa (2004‐2008, i samarbete med Mikela Lundahl). Under min postdok‐d på CEFOS kommer jag a arbeta med projektet "Från Suffrage ll medborgare – En länderkomparav studie av medborgartanken i utbildningar för kvinnor under mellankrigsden".

Andra forskningsintressen är arbetet inom Naonernas förbund, framför allt frågor om traﬃcking och gia kvinnors naonalitet; utbildning ll internaonalism.

Funderar nu på framda projekt, arklar, intresseområden:

* Metod och humaniora, komparava studier, internaonella jämförelser * Olika ”ekologismer” och förhållandet människa/natur inom dem, problemasera romanserade relaoner där makt borörklaras med ömsesidighet. * Nordisk idéhistoria, i bemärkelsen icke utgående från nuvarande naonsgränser.

I augus 2009 påbörjar jag en tvåårig tjänst vid Åbo Akademi i Finland men sedan är tanken a jag kommer llbaka ll Göteborg.

Publikaoner

2009‐05‐02 8 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Lindberg, Bo Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Lipsius J Seneca Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Anken Tradion Klassisk tradion 1600‐tal Begreppshistoria Lärdomshistoria Polik Oﬀentlighet Tidigmodernitet Naturrä Beskrivning Klassisk tradion, digmodern period. Universitetshistoria. olika stråk i 1600‐talets poliska diskurs: polisk humanism, tacism, naturrä, m.m. — — — — — Jag har ägnat mig mycket åt ”klassisk tradion”, dvs. användningen av anken i olika sammanhang, företrädesvis på svensk mark och med källmaterial från Sverige. Jag har skrivit om lanbruket och landebaen på 1700‐talet (De lärdes modersmål 1984) och om den klassiska ﬁlologins historia på 1800‐ och 1900‐talen (Humanism och vetenskap 1987); vidare om den nederländske humanisten och nystoikern Justus Lipsius (Stoicism och stat 2001). Likaså inom fältet klassisk tradion faller den begreppshistoriska undersökningen Den anka skevheten. Poliska ord och begrepp i det dig‐ moderna Sverige (2006). Dess tema är diskrepansen mellan de anka poliska begreppen och den dig‐moderna verklighet de applicerades på.

Det mesta jag gjort ligger i den dig‐moderna perioden, men förutom den ovannämnda ﬁlologin har jag också skrivit om dea universitets historia, llsammans med kollegan i ämnet Ingemar Nilsson. (1996).

Metodiskt har jag på senare år intresserat mig för begreppshistoria, en tacksam variant av idéhistoria med tentakler åt andra discipliner, inte minst språken. Begreppshistoria kan också fylla en servicefunkon åt forskning i andra ämnen.

För närvarande skriver jag, i publikaoner som skall komma på engelska, om olika stråk i 1600‐ talets poliska diskurs: polisk humanism, tacism, naturrä, m.m.

Publikaoner • De lärdes modersmål 1984 • Humanism och vetenskap 1987 • Stoicism och stat 2001 • Den anka skevheten. Poliska ord och begrepp i det dig‐moderna Sverige 2006 • Universitetshistoria (1996)

2009‐05‐02 9 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Nilsson, Ingemar Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Bjerre P Finansiering Tjänste Tjänst Prof Prefekt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Psykologi Lärdomshistoria Tradion Metod Historieskrivning Kultur Människosyn Biografi Självbiografi Hermeneuk Minne Beskrivning • Mi huvudsakliga forskningsintresse har från början gällt den moderna psykologins historia, dess teorier och begrepp, dess instuonalisering och prakska llämpning. I min avhandling gällde det vetenskapsuppfaning och människosyn inom den diga experimentella psykologin. Senare har det gällt konnuiteten i instuonaliserade forskningstradioner vid svenska universitet, föreställningar om kvantava och kvalitava metoder, m.m. • Nära relaterat ll dea intresse har varit psykiatrins och psykoterapins utveckling i deras relaon ll kulturen och den samhälleliga och religiösa människosynen (bl.a. biografin om Poul Bjerre). Under de senaste femton åren har jag vidgat dea intresse ll a omfaa medicinhistoriska frågeställningar, särskilt den medicinska professionaliseringen och läkarens kunskapssyn och kompetens i dess relaon ll medicinsk forskning. • E särskilt intresse har också gällt universitetshistoria eller forskningens och utbildningens instuonalisering (Göteborgs universitets historia, K. Vetenskaps‐ och Vierhets‐Samhällets historia). Jag samarbetar just nu med två idéhistoriker i Uppsala och Linköping kring e projekt om Karolinska instutets moderna historia. • Ser jag ll mi forskningsintresse de närmaste åren så vill jag sluöra och publicera e längre manus om forskningstradioner i svensk psykologi 1910–1990. Från början var det arbetet kopplat ll e UHÄ‐ och HSFR‐projekt som jag först drev med Jan Bärmark och däreer mer på egen hand, en rikg långkörare. Men jag vill nu också säa andra frågor i centrum. Jag har alld varit intresserad av biografins hermeneuk men känt a intresset för dea få vika för andra uppgier. Med biografins hermeneuk menar jag studier av biografins metoder, teorier och användning, men också dess relaon ll självbiografin och ll forskning kring minnets natur eller s.k. autobiographical memory. Jag har sedan e par år fört diskussioner med en psykoanalyker och idéhistoriker om e gemensamt arbete kring liknande frågor ufrån e material som innehåller sammanvävda element av självanalys (minnesanalys), dagboksanteckningar och biografier (fallstudier) av mördare.

Publikaoner: • Avh. om den moderna psykologins historia, dess teorier och begrepp, dess instuonalisering och prakska llämpning; vetenskapsuppfaning och människosyn inom den diga experimentella psykologin. • Göteborgs universitets historia • K. Vetenskaps‐ och Vierhets‐Samhällets historia

Publikaoner • Avh. om den moderna psykologins historia, dess teorier och begrepp, dess instuonalisering och prakska llämpning; vetenskapsuppfaning och människosyn inom den diga experimentella psykologin. • Göteborgs universitets historia • K. Vetenskaps‐ och Vierhets‐Samhällets historia

2009‐05‐02 10 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Quarfood, Chrisne Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Itard J M Montessori M Morel S Lombroso C Finansiering RJ Sergi Condillac Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda Didakk Pedagogik Polik Lärdomshistoria Barn Arv‐Miljö Sensibilitet Beskrivning om människosyn, pedagogik och kunskapsllägnelse; humanvetenskapernas utveckling från upplysningsd ll sent 1800‐tal. Pedagogikhistoria.Montessoripedagogik. tankefiguren a skapa ” den nya människan”– gemensam för Montessori och de italienska fascisterna. • frågor om arv kontra miljö i humanvetenskaplig deba från upplysningsden ll 1930‐talet. • epistemologiska, psykologiska och pedagogiska teorier om sensibiliteten som kunskapskälla: den sinnliga bildningstradionen. — — — — — Jag har i min forskning behandlat frågor om människosyn, pedagogik och kunskapsllägnelse. Fokus har varit på humanvetenskapernas utveckling från upplysningsd ll sent 1800‐tal. Doktorsavhandlingen om den franske upplysningsfilosofen Condillac (Condillac, Statyn och barnet. En studie i upplysningens filosofi och pedagogik, 1998) utkom i fransk översäning, Condillac la statue et l’enfant, 2002. Däreer har jag ha två forskningsfinansierade projekt. Det första VR‐projektet, inierat 2000, har resulterat i två publikaoner, antologiarkeln ”Från Itard ll Montessori, En metod, tre pedagoger”, Arachne nr 16:2000, s 21‐36, och boken Posivism med mänskligt ansikte. Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder, 2005. Jag visar i boken hur Montessoris förskolepedagogik teoreskt, metodiskt och ideologiskt kan härledas ur hennes digare verksamhet som läkare och handikappspedagog. Ufrån idéer om degeneraon och atavism, som formulerats av Morel, Lombroso, Sergi m.fl. ville Montessori normalisera först de mentalt handikappade barnen och senare även de s.k. normalutvecklade. Studien lyer fram såväl Montessoris förankring i den posivisska medicinen och antropologin, som hennes socialliberalt feminisska ideologi. Jag arbetar för närvarande på e uppföljande Jubileumsfondsprojekt, inierat 2005, ” Montessorirörelsen: pedagogik och propaganda”, som skildrar hur den italienska Montessorirörelsen utvecklades under mellankrigsden i Mussolinis Italien.Teman som tas upp är bl.a. tankefiguren om a skapa ”den nya människan”, en tankefigur som var gemensam för Montessori och de italienska fascisterna. Vidare Montessoris kulturkrik som i generaonskonflikten såg huvudorsaken ll sociala problem, krig och kriminalitet. I studien kontrasteras Montessoris förskolepedagogik också mot den fröbelianskt inspirerade pedagogiken, vars grundprincip om lekens betydelse Montessori ej delade. Hills har en antologiarkel publicerats inom JF‐projektet: ”Den nygamla förskoledebaen: Fröbel, Key och Montessori”, i: I skuggan av samden. En vänbok ll Sven‐Eric Liedman och Amanda Peralta, 2006, s 367‐384. Mina forskningsintressen har alltså främst cirklat kring frågor om: • pedagogik, polik och ambionen a skapa ”den nya människan”. • frågor om arv kontra miljö i humanvetenskaplig deba från upplysningsden ll 1930‐talet. • epistemologiska, psykologiska och pedagogiska teorier om sensibiliteten som kunskapskälla: den sinnliga bildningstradionen.

När mi nuvarande projekt sluörts kan jag tänka mig a forska vidare kring humanvetenskapliga frågeställningar, gärna med fokus på ﬁlosoﬁska och psykologiska texter från franskt 1700‐ eller 1800‐tal, men inte nödvändigtvis med pedagogikhistorisk inriktning.

Publikaoner ”Den nygamla förskoledebaen: Fröbel, Key och Montessori”, i: I skuggan av samden. En vänbok ll Sven‐Eric Liedman och Amanda Peralta, 2006, s 367‐384. • ”Från Itard ll Montessori, En metod, tre pedagoger”, Arachne nr 16:2000, s 21‐36 • Posivism med mänskligt ansikte. Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder, 2005 • ”Den nygamla förskoledebaen: Fröbel, Key och Montessori”, i: I skuggan av samden. En vänbok ll Sven‐Eric Liedman och Amanda Peralta, 2006, s 367‐384

2009‐05‐02 11 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

2009‐05‐02 12 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Rosengren, Cecilia Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Bourdieu P Conway A Châtelet E de Staël G de Finansiering Annan Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda Begreppshistoria Press Offentlighet Sociologi Bourdieu Kommunikaon 1800‐tal Lidande Känslor Melankoli Makt Myt Genus Biografi Beskrivning • Avh om offentlighet och publicitet i Karl Johansdens Sverige: den poliska pressens första d i Sverige eer tryckfrihetsförordningen 1810 ll den liberala pressens genombro med Aonbladets start år 1830; begreppshistorisk undersökning av offentligheten med sociologiska förtecken (Bourdieu). • Nu pågående: tvärvetenskapligt RH‐projekt (»En dynas blir ll. Makt, medier och myter kring Karl XIV Johan»); samma problemställning på olika material. • Ingår i Barockakademin: tvärvetenskapligt nätverk av forskare från univ i Sthlm, Lund, Gbg, Umeå och Uppsala. • Vill fortsäa med digmodernitet, kvinnliga filosofer & lidande; lidandets roll i kvinnliga filosofers förfaarskap från Anne Conway ll Emelie de Châtelet. — — — — — 1. Min avhandling Tidevarvets bäre genius. Föreställningar om offentlighet och publicitet i Karl Johansdens Sverige, handlade om den poliska pressens första d i Sverige eer tryckfrihetsförordningen 1810 ll den liberala pressens genombro med Aonbladets start år 1830. E slags begreppshistorisk undersökning av offentligheten med sociologiska förtecken ‐ jag läste genom Pierre Bourdieus teori om sociala fält. Jag har i e tvärvetenskapligt RH‐projekt (En dynas blir ll. Makt, medier och myter kring Karl XIV Johan) fortsa lite i samma bana, men med fokus på den regeringsvänliga pressen. Flera konferenspresentaoner (både i Sverige, Norge och internaonellt) och två arklar (en tredje bör jag egentligen skriva i denna stund) har blivit resultatet. Nu senast i en engelsk volym. Den arkel som jag borde jobba med nu skall publiceras i projektets svenska och mer populära rapport, på Norstedts i höst. Projektet har varit rikgt roligt, framför allt eersom vi har arbetat verkligt tvärvetenskapligt. Det har funkat för a vi alla har arbetat med samma problemställning, men på olika material. Se beskrivning under forskningsprojekt. Jag har dessutom skrivit en liten sak om SÄPO som rör offentlighet, strax eer avhandlingen.

Jag skulle gärna fortsäa med digt svenskt och europeiskt 1800‐tal, offentlighetsfrågor, kommunikaon, makt, kvinnor i offentligheten etc. Funderade e tag på a göra något kring Germaine de Staëls vistelse i Sverige 1812‐13, fast mycket finns skrivet om henne så jag vet inte.

2. Mi intresse har dock vänts mot digmodern idéhistoria, i synnerhet 1600‐talsfilosofi, metafysik och kvinnliga filosofer. (Inget styrkeområde precis ‐ om man inte tänker på genus ev.) Min bok Conway ‐ naturfilosofi och filosofisk identet i 1600‐talets England publiceras i mars. Från början RJ projekt, som övergick i e biträdande lektorat (pengarna gick ll doktorand i projektet). Under denna period var jag gäsorskare e läsår i Paris, Alexandre Koyré instutet, EHESS och deltog i verksamheten, höll e seminarium etc. Året resulterade i a jag fick kontakt med forskare i historia, idéhistoria i Frankrike och England. Har också hållit paper i England, Sverige, på internaonella konferenser. Har publicerat några arklar förutom boken. Allt på svenska, förutom en på engelska som jag skickade ll redaktörerna i Tyskland hösten 2007, men det verkar inte hända nåt där. I Sverige ingår jag i något som kallas för Barockakademin, e tvärvetenskapligt nätverk av forskare från univ i Sthlm, Lund, Gbg, Umeå och Uppsala som träffas åtminstone en gång per år. Mycket bra symposier om barocken! Under våren kommer nätverket a konsolideras lite, eersom Margaretha Rossholm Lagerlöf som har skö ruljansen, går i pension. Mats Malm, Sigrid

2009‐05‐02 13 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Schoenius och jag är med från LIR.

Min tanke är a fortsäa med digmodern forskning, gärna med fokus på kvinnliga tänkare. Jag skall försöka få i hop en vetenskapsrådsansökan i vår (om jag hinner) på temat lidande. Om lidandets roll i kvinnliga ﬁlosofers förfaarskap från Anne Conway ll Emelie de Châtelet. Jag fundera över genusaspekter när det gäller känslornas historia. Känslor har ses som sociala redskap för män a lära sig hantera och bemästra. För kvinnor är däremot kopplingen ll känslorna naturliga ‐ de är hennes öde. Dea kan man tex se i synen på melankoli ‐ en sinnesstämning som varit förbehållen män, företrädesvis intellektuella, klarsynta och sensiva på en förﬁnat sä. Finns det melankoliska kvinnor?

Jag höll e paper som tangerade dessa frågor i höstas i Umeå vid en internaonell konferens om känslor i digmodern d. Jag kommer förmodligen a publicera dea i the preceedings, som skall publiceras på e engelsk förlag (har inte få klartecken ännu).

3. På fakulteten har jag, llsammans med bla Bo Lindberg, dragit igång det digmoderna seminariet. Vi är inne på ärde terminen. 5‐15 personer har kommit på seminarierna. En liten skara alltså, men vi tycker det är vikgt a iniera forskning kring äldre der. Vi är få! Bo och jag tror a seminariet (ja, du har väl få utskicket) kan fungera som e komplement ll onsdagsseminariet (som nog inte kommer a räcka ll) ‐ med fokus på äldre der. Seminariet är dock inte bara en LIR angelägenhet, utan alla ämnen på humfak är välkomna. Deltagarna har hills främst kommit från de olika språken, historia, arkeologi, lieratur och idéhistoria. Vi tänker söka fakultetsstöd under våren ‐ för höstens arbete. Förmodligen kommer vi inte a få nåt, men vi vill ändå markera vår verksamhet. Här kan vi behöva stöd från dig och de andra viceprefekterna för forskning.

Publikaoner • Tidevarvets bäre genius. Föreställningar om offentlighet och publicitet i Karl Johansdens Sverige, diss. • Conway ‐ naturfilosofi och filosofisk identet i 1600‐talets England, 2009

Schmidt, Chrisna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Hubert H Mauss M Caillois R Bataille G Girard R Finansiering Agamben G Eagleton T Burket W Zizek S Tjänst Ingen

Nyckelord egna Civilisaonskrik Myeorier Fransk filosofi Antropologi Offerteorier Nyckelord påförda Sekularisering Ek Myt Offer Beskrivning I dag finns e nyväckt inresse för religion. Troende och icke‐troende, filosofer och religionsvetare talar om det postsekulära samhället. Då gamla begrepp upplevs som ollräckliga inför det lltagande våldet i världen söker man eer nya eska grunder.

I det samtal som har avlöst postmodernismens betoning av klass, kön och ras står nu frågan om offer i centrum. Det är också olika föreställningar om samhälleligt offer som intresserar mig. Jag har sökt en postdoktjänst för a skriva en idéhistorisk jämförande studie över olika teorier m offer från Henri Huberts och Marcel Mauss teori från 1899 ll och med i dag. Teorierna skall säas i sina samhälleliga och historiska sammanhang och jämföras med varandra. De betraktas med andra ord inte som delar i e fri svävande forskningssammanhang, inte heller antas de vara oberoende av varandra.

Studien inleds med en granskning av Huberts och Mauss så kallade första egentliga teorin om oﬀer. Deras och deras elevers (bland andra Roger Caillois och Georges Bataille) teorier är tänkt som jämförelsegrund ll senare teorier. Bland dessa intar René Girards teori om det mimeska begäret en framskjuten plats, men även andra vikga oﬀerteoreker som Giorgio Agamben, Terry Eagleton, Walter Burket och Slavoj Zizek kommer a behandlas.

Publikaoner

2009‐05‐02 14 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Slávik, Andrej Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Xenakis I Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Estek Musik Film Historieskrivning Teori Kultur Arkitektur Ek Polik Kommunikaon Media Antropologi Beskrivning Min avhandling är en studie av den grekiske kompositören Iannis Xenakis och hans estek. Jag har också arbetat inom e forskningsprojekt på Filmhögskolan, ll vilket jag bidrog med en essä om relaonen mellan ﬁlm och historia ur såväl teoreska som historiska perspekv, och jag hyser dessutom e allmänt intresse för den så kallade konstnärliga forskningen och hur humaniora skulle kunna bidra ll den. Mina forskningsintressen spänner dock över ännu vidare fält. De kan sammanfaas med begreppet "historisk estek", vilket ska tolkas som e allmänt historiskt studium av den sinnliga erfarenheten, av de prakker som bidrar ll a forma den och av de diskurser som syar ll a återge den på olika sä. Här spelar konsten i tradionell mening en vikg roll, men infogad i e vidare kulturhistoriskt ramverk med beröringspunkter inom en mängd olika discipliner både inom och utanför det humanisska området. Exempel på sådana beröringspunkter är arkitektur och stadsbyggnad, design, ek och polik, antropologi och mediateori.

Publikaoner

2009‐05‐02 15 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Wiklund, Marn Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Finansiering Okänd Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Nyckelord påförda Historieskrivning Historiemedvetande Beräande Myt Hermeneuk Offentlighet Jurydik Beskrivning projektet ”Historia som domstol” – om bedömningen av historiska fenomen och historikerns roller (68 i eervärlden). Mina forskningsintressen omfaar främst: historiemedvetande och historiska beräelser, det historiska tänkandets historia, humanioras plats i samhället, historiefilosofi/ historieteori, hermeneuk och andra sä a bearbeta det förflutna, modernitetsteori och modernitetskrik, svensk polisk och kulturell samdshistoria — — — — — Marn Wiklund, f. 1970, fil.dr. i historia, disputerade i Lund 2006 på avhandlingen ”I det modernas landskap. Historisk orientering och kriska beräelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990” och har därutöver bl.a. sammanställt antologin ”Beräande och förnu” med texter av historieteorekern Jörn Rüsen. Sedan sep. 2007 är jag postdoktor på idéhistoria/vetenskapsteori, GU, med projektet ”Historia som domstol” som handlar om bedömningen av historiska fenomen och historikerns roller i anslutning ll domstolen som analogi, med bedömningen av ”68” i svensk deba som exempel. Utgångspunkten är a värderingen av det förflutna är en väsentlig del av historisk kunskap som dock måste behandlas på e ansvarsfullt sä. För framden har jag bl.a. projekdéer om historiska lärdomar som bruk och missbruk (1), traderingen av grundläggande samhällsberäelser i europeisk historieskrivning (2). Det senare skulle ev. kunna knytas ll temat "Myt och narravitet".

Mina forskningsintressen omfaar främst: historiemedvetande och historiska beräelser, det historiska tänkandets historia, humanioras plats i samhället, historiefilosofi/ historieteori, hermeneuk och andra sä a bearbeta det förflutna, modernitetsteori och modernitetskrik, svensk polisk och kulturell samdshistoria.

Några publikaoner: ”I det modernas landskap. Historisk orientering och kriska beräelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990”, Symposion 2006; ”»68» inför historiens domstol” i Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok 2007; ”Historia som domstol och strävan eer historisk rävisa”, i Andersson, Lars M. & Tydén, Maas (red), "Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldeba", Dialogos 2007; ”Inledning. Det historiska beräandet och historiekulturens förnu”, i Rüsen, Jörn, "Beräande och förnu. Historieteoreska texter", Daidalos 2004; Cronqvist, Marie/ Sturfelt, Lina/ Wiklund, Marn (red.), "1973. En träﬀ med dsandan", Nordic Academic Press 2008.

Publikaoner • ”I det modernas landskap. Historisk orientering och kriska beräelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990”, Symposion 2006; • ”»68» inför historiens domstol” i Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok 2007; ”Historia som domstol och strävan eer historisk rävisa”, i Andersson, Lars M. & Tydén, Maas (red), • "Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldeba", Dialogos 2007; • ”Inledning. Det historiska beräandet och historiekulturens förnu”, i Rüsen, Jörn, "Beräande och förnu. Historieteoreska texter", Daidalos 2004; • Cronqvist, Marie/ Sturfelt, Lina/ Wiklund, Marn (red.), "1973. En träﬀ med dsandan", Nordic Academic Press 2008.

2009‐05‐02 16 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Bergenmar, Jenny Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Lagerlöf S Finansiering RJ Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Arkivforskning, läsforskning, digital utgivning, genusforskning, narravitet i icke‐fikva beräelser Nyckelord påförda Arkivforsk Genus Recepon Läsning 1800‐tal Brev Sociologi Sekularisering Förfaarroll Textkrik Digitalisering Beskrivning Avh. om Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Pågående forsk: det RJ‐finansierade projektet ”Läsarnas Lagerlöf”. Det som i första hand ska undersökas är läsarreakoner i breven. Men många brev aktualiserar också vidare, lieratursociologiska och ‐psykologiska frågor om t ex förfaaridentet, medialisering av förfaarrollen, naonalitet och folkhemsbygge, narravitet i livsberäelser, lieraturens andliga funkon i en sekulariserad värld etc. — — — — — Selma Lagerlöf‐arkivet Under 2006‐2007 har jag arbetat med förberedelser för utgivning av Lagerlöfs samlade skrier, e RJ‐finansierat projekt som var förlagt ll Kungl. biblioteket och som leddes av professor Johan Svedjedal, UU. Projektet har fortsa under 2008 med annan finansiär och med Svenska Vierhetssamfundet som huvudman. En textkrisk utgåva av Selma Lagerlöfs Körkarlen 1912 har färdigställts samt en prototyp för det digitala arkiv som är utgivningen mål. Tanken är a utnyja de möjligheter ll visning, målgruppsanpassning och sökbarhet som det digitala mediet erbjuder – ll skillnad från den tradionella textkriska utgåvan i bokform. Dea arbete har ske i samarbete med Lieraturbanken och Språkbanken vid GU. Nya ansökan om infrastrukturmedel kommer a lämnas ll RJ i vår och projektet kommer fortsäningsvis ha Kungl. biblioteket som huvudman.

Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev ll Selma Lagerlöf 1891‐1940 För närvarande är jag också anställd som forskare vid Lieraturvetenskapliga instuonen i Göteborg i det RJ‐ﬁnansierade projektet ”Läsarnas Lagerlöf”. Projektet omfaar 75% under tre år och genomförs llsammans med FD Maria Karlsson, UU (projektledare), och ska uorska den enorma samling brev ll Selma Lagerlöf som arkiveras vid Kungl. Biblioteket i Stockholm. Det vi i första hand ska undersöka är läsarreakoner i breven. Men många brev aktualiserar också vidare, lieratursociologiska och ‐psykologiska frågor om t ex förfaaridentet, medialisering av förfaarrollen, naonalitet och folkhemsbygge, narravitet i livsberäelser, lieraturens andliga funkon i en sekulariserad värld etc. Dessa båda projekt har hills genererat e antal arklar och slutprodukten för Läsarnas Lagerlöf kommer a bli en bok.

Forskningsintressen: Arkivforskning, läsforskning, digital utgivning, genusforskning, narravitet i icke‐fikva beräelser. Professor Lisbeth Larsson har etablerat en forskningsmiljö kring arkivforskning genom sin satsning på ”Gender Archives Lives” och på Lieraturvetenskapliga instuonen finns flera forskare som på olika sä arbetar med arkiv. Det vore därför produkvt a gå vidare med dea tema, som lämpar sig väl för tvärvetenskapliga studier och som kan dra nya av den gynnsamma arkivsituaon vi har i Gbg, inte minst tack vare kvinnohistoriska samlingarna.

Publikaoner

2009‐05‐02 17 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Köre, Carina Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Finansiering Dokj Tjänst Dokt Adjunkt

Nyckelord egna Retorik, poesi, ideologi/polik, sociala rörelser Nyckelord påförda Brukslieratur Genus Ideologi Polik Retorik Bildspråk Folkrörelse Fredsrörelse Genre Beskrivning klargöra de olika funkoner som poesi kunde fylla i det speciﬁka sociala och poliska sammanhang som den sociala rörelsen utgör, samt analysera hur dikterna är konstruerade för a uppfylla dessa funkoner. Analysmodellen utgår från klassik och modern retorik, metaforteori, samt från modern rörelseteori. fortsäa forska om retorik, poesi, ideologi/polik och sociala rörelser. — — — — — Avhandlingsprojekt: »Dikt i rörelse. Poesins funkon inom kvinnornas nya fredsrörelse 1979‐1984»

Min doktorsavhandling behandlar den poesi, här kallad bruksdikt, som användes inom kvinnornas nya fredsrörelse, speciellt organisaonen Kvinnor för fred, från år 1979 ll år 1984. Avhandlingen syar ll a klargöra de olika funkoner som poesi kunde fylla i det speciﬁka sociala och poliska sammanhang som den sociala rörelsen utgör, samt analysera hur dikterna är konstruerade för a uppfylla dessa funkoner. Analysmodellen utgår från klassik och modern retorik, metaforteori, samt från modern rörelseteori.

Jag är intresserad av a fortsäa forska om retorik, poesi, ideologi/polik och sociala rörelser.

Publikaoner:

”Våra systrar på savannen – lejoninnan som exemplum och metafor i en dikt av Ingrid Sjöstrand”, Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja, red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg (Göteborg, 2008), s. 68‐78

”Exempla för en ny d. Poesk stenograﬁ i 1980‐talets bruksdikt”, Den lierära textens förändringar. Studier llägnade Sina Hansson, red. Stefan Ekman, Mats Malm & Lisbeth Stenberg (Stockholm/Stehag, 2007), s. 113‐126

”Europa som atomteater. Om en fredsrörelsedikt av Ingrid Sjöstrand”, Lieratur og visuell kultur, red. Dagny Kristjánsdór (Reykjavik, 2005), s. 165‐176

"Systrar, när vi skapar världen... Poesi och utopi inom kvinnorörelsen", Vision och verklighet, Humanistdag‐boken nr 17, Göteborgs universitet 2004, s. 165‐172

(rec.) Sarrimo, Crisne, När det personliga blev poliskt. 1970‐talets kvinnliga bekännelse och självbiograﬁ (2000). Recension av doktorsavhandling i Kvinnovetenskaplig dskri 2001:1, s. 105 ‐108

Publikaoner ”Våra systrar på savannen – lejoninnan som exemplum och metafor i en dikt av Ingrid Sjöstrand”, Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja, red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg (Göteborg, 2008), s. 68‐78

”Europa som atomteater. Om en fredsrörelsedikt av Ingrid Sjöstrand”, Lieratur og visuell kultur, red. Dagny Kristjánsdór (Reykjavik, 2005), s. 165‐176

2009‐05‐02 18 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

"Systrar, när vi skapar världen... Poesi och utopi inom kvinnorörelsen", Vision och verklighet, Humanistdag‐boken nr 17, Göteborgs universitet 2004, s. 165‐172

2009‐05‐02 19 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Agrell, Beata Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Sandel M Östman K Andersson D Genee G Finansiering Tjänste Jauss H R Luther M Marx K Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Arbete Klass Recepon Folkrörelse Hermeneuk Semiok Sekularisering Narratologi Didakk Estek Genre Arkivforsk Populärlieratur 1900‐tal Beskrivning • Pågående favoritprojekt Svensk arbetarprosa c:a 1910–1930 (den första generaonen – de s.k. »grindstolparna» före »guldåldern» på 30‐talet). Med särskild inriktning på Maria Sandels, Karl Östmans och Dan Anderssons prosaberäelser (debut 1908, 1909 resp. 1914). Frågeställning: hur hanterades förhållandet mellan ideologi, existens, didakk och estek i dessa texter – varför valde dessa klassmedvetna förfaare skönlieratur som medium? Vilken lieratursyn hade de? Hur använde de sina narrava redskap, och ll vad? Till vilken/vilka läsekrets/ar vänder sig texternas retorik och lltal? Vilken förväntningshorisont förhåller sig texterna ll? Vilken kulturell, ideologisk och lierär referensram är förutsa eller byggs upp? Vad övertas från t.ex. den fromma beräelsen, och hur omvandlas det? Undersökningens samdshistoriska bakgrund är både lieratur‐, idé‐ och religions‐ eller kyrkohistorisk: moderniseringen, sekulariseringen och folkrörelserna – särskilt överströmningen mellan väckelsen, nykterheten och arbetarrörelsen är e vikgt kapitel. Väckelsen utövade e starkt inﬂytande på både nykterhets‐ och arbetarrörelsen, såväl organisatoriskt som lierärt, och inte minst vad gäller den s.k. begrundande läsart, vars innebörd och betydelse både idéhistorikern Ronny Ambjörnsson och kyrkohistorikern Anders Jarlert betonat. Här krävs e kolossalt arkivarbete, exempelvis för a få fram recensioner av de aktuella men ouorskade och oupptäckta verken. Det senare är nödvändigt för a få en föreställning om dens förväntningshorisont och receponsvillkor. Men många andra aspekter behöver under‐sökas. Och då behövs idéhistoriskt och religi‐onsvetenskapligt bistånd! För projektet behövs – e mer försummat eller genuint kulturarv än lieraturen i de unga folkrörelsernas Sverige kan väl knappast tänkas. • Just avslutat projekt Projektet »Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssä ll lieratur i universitetsun‐ dervisningen» (ﬁnansierat av Hum.fak. + VR) Abstract: »Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Främlingskap och främmandegöring” (lieraturvetenskap, spanska, franska och tyska), syar ll a, ufrån fördjupade begrepp om såväl kultur som lieratur, öka vetandet om hur skönlieraturens unika möjligheter kan llvaratas i undervisning vid humanissk fakultet. I fokus för projektgruppens intresse står den lierära textens särskilda potenal a främ‐ mandegöra det välbekanta och därmed öppna för nya synsätt. En första uppgi är a undersöka i vilken mån denna dimension tas llvara i den akademiska undervisningen och hur det i så fall går ll. Mot främmandegöring som esteskt grepp står emellerd det spontana främlingskap som texter på stort kulturellt eller historiskt avstånd kan uppväcka hos studenterna. Dea främlingskap bengas inte av textens konstnärliga struktur, utan av studenternas bristande erfarenheter av textens kulturella referensram och står därmed i vägen för den esteska främ‐mandegöringen i dessa texter. En förutsäning för llägnelse av den esteska främmandegöring‐en är alltså a det kulturella främlingskapet uppmärksammas och bearbetas. A utveckla insikten om förhållandet mellan främlingskap och främmandegöring är därför en uppgi för såväl lieraturundervisningen inom språkämne‐na och undervisningen i den svenska lieraturhistorien som lieraturundervisningen i lärarutbildningen.» Resultat i boken Främlingskap och främmandegöring. Förhållningssä ll lieratur i den akademiska undervisningen, red. S. Thorson & C. Ekholm (Daidalos) utkommer i mars 2009.

Publikaoner 2000–2008 Idéhistoriska perspekv: t.ex. 1, 4, 5, 9, 14, 15, 16, 17, 18

2009‐05‐02 20 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Religionsvetenskapliga perspekv: t.ex. 1, 9, 14, 16, 18

1. (2000) »’Hoo kan wäl sljkt förstå?’ Undringar över Haquin Spegels Guds Werk och Hwila». I: S. Hansson & M. Malm (red.), Gudar på jorden. Atlans. Ss. 385‐402. 2. (2000) »Kortberäelse – urgammal texorm och framda forskningsfält». Ctrl + Alt +Delete. Omstart för humaniora. Humanistdag‐boken nr 13. Ss. 13–23 3. (2001) »Lust och list: Lieraturens språk och lieraturvetenskapligt läsande». Språk. Populär‐vetenskapliga föreläsningar hållna under Huma‐nistdagarna den 13‐14 oktober 2001. Humanist‐dag‐boken nr 14. Ss. 11–21 4. (2001) »’Hemskt morddrama i Sunnansjö’. Estek och didakk i två kortberäelser av Dan Andersson». I: A. Forssberg Malm, M. Jansson, N. Schiöler (red.). Skönhet men jämväl förnu. Symposion. 5. (2001) »Lieraturens historia – och lierarite‐tens. E problem i 40 års svensk lieraturveten‐skap». Norsk lieraturvitenskapelig dskri 2001:2. Ss. 100–109. 6. (2002) »Teori och läsning: ll frågan om den teoreska prakken». Tidskri för lieraturve‐tenskap 2002:4. Ss. 37–50. 7. (2003) Agrell, Beata & Ingela Nilsson. »From Borders to Genre: towards Interdisciplinary Boundaries?» I: B. Agrell & I. Nilsson (red.). Genrer och genreproblem: teoreska och historiska perspekv / Genres and Their Problems: Theore‐cal and Historical Perspecves. Daidalos. Ss. 517– 518. 8. (2003) Agrell, Beata & I. Nilsson. »Introducon». I: samma som ovan. Ss. 9–25 9. (2003) »Gömma det lästa i si inre. Fromhet och klasskamp i dig svensk arbetarprosa». Ord&Bild 2003:4. Ss. 66–77. 10. »Weird Realism and the Modernist Short Story: The Case of Tage Aurell». I: M. Jansson, J. Lothe, H. Riikonen (eds.). European and Nordic Modernisms. Norvik Press. 11. (2004) »Kortprosastrategier i det svenska 1960‐talet». I: A. Gemzøe, S. Gornitzka, P. Kierke‐gaard, L. Mønster (red.), Fortællingen i Norden eer 1960. Aalborg universitetsforlag. Ss. 434–443. 12. (2005) Agrell B., C. Alvstad, A. Castro, S. La‐gerwall, S. Thorson, ”Naturalizaon, desauto‐ mazaon, and estrangement: Problems of lite‐rary recepon and cognion in academic tea‐ ching”. In: K. Aijmer & C. Alvstad (eds.), New Tendencies in Translaon Studies. Göteborg University, Department of English. Pp. 93–105. 13. (2005) »A lära sig se. En didaksk ﬁgur hos Sven Delblanc». Det öppna rummet. Söder‐ ströms / Atlans. Ss. 261–276. 14. (2005) »Modernitet, sekularisering och heliga värden. Problem i det diga 1900‐talets skandi‐naviska lieratur.» I: O. Davidsen, K. Nielsen, S. Klint og R. Nøtvik‐Jakobsen (red.), Lieratu‐ ren og det hellige. Urtekst, intertekst, kontekst. Aarhus Universitetsforlag. Ss. 179–201. 15. (2007) »In Search of Legimacy. Class, Gender and Moral Discipline in Early Swedish Wor‐ king‐Class literature c. 1910». I: C. Gestrich & T. Mohnike (hrsg.), Faszinaon des Illegemen. Alterität in Konstrukonen von Genealogie, Her‐kun und Ursprünglichkeit in den skandinavi‐schen Literaturen seit 1800. Ergon Verlag. Pp. 103–117. 16. (2007) »Brukslieratur, skönlieratur och medkänslans estek. Betraktelse över läsarter». I: S. Ekman, M. Malm & L. Stenberg (red.), Den lierära textens förändringar. Symposion. Ss. 87–99. 17. (2008) »Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estek, didakk och ideologi i svensk arbetarlieratur c:a 1910». I: H. Grönstrand & U. Gustafsson (red.), Gränser i nordisk lieratur. Åbo Akademis förlag, Ss. 93‐102. 18. (2008) »’Den döde gör succé’. Dan Andersson och dödsrunan.» I: Å. Arping & M. Jansson (red.), Krikens dimensioner. Symposion. Ss. 131–149. 19. (2009) »Mellan raderna? – ll frågan om textens appellstruktur», i S. Thorson & C. Ekholm (red.), Främlingskap och främman‐degöring. Förhållningssä ll skönlieratur i den akademiska undervisningen. Daidalos, 130 ss. (i korrektur)

Publikaoner Publikaoner 2000–2008 Idéhistoriska perspekv: t.ex. 1, 4, 5, 9, 14, 15, 16, 17, 18 Religionsvetenskapliga perspekv: t.ex. 1, 9, 14, 16, 18

2009‐05‐02 21 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare 1. (2000) »’Hoo kan wäl sljkt förstå?’ Undringar över Haquin Spegels Guds Werk och Hwila». I: S. Hansson & M. Malm (red.), Gudar på jor‐den. Atlans. Ss. 385‐402. 2. (2000) »Kortberäelse – urgammal texorm och framda forskningsfält». Ctrl + Alt +Delete. Omstart för humaniora. Humanistdag‐boken nr 13. Ss. 13–23 3. (2001) »Lust och list: Lieraturens språk och lieraturvetenskapligt läsande». Språk. Populär‐vetenskapliga föreläsningar hållna under Huma‐nistdagarna den 13‐14 oktober 2001. Humanist‐dag‐boken nr 14. Ss. 11–21 4. (2001) »’Hemskt morddrama i Sunnansjö’. Estek och didakk i två kortberäelser av Dan Andersson». I: A. Forssberg Malm, M. Jansson, N. Schiöler (red.). Skönhet men jämväl förnu. Symposion. 5. (2001) »Lieraturens historia – och lierarite‐tens. E problem i 40 års svensk lieraturveten‐skap». Norsk lieraturvitenskapelig dskri 2001:2. Ss. 100–109. 6. (2002) »Teori och läsning: ll frågan om den teoreska prakken». Tidskri för lieraturve‐tenskap 2002:4. Ss. 37–50. 7. (2003) Agrell, Beata & Ingela Nilsson. »From Borders to Genre: towards Interdisciplinary Boundaries?» I: B. Agrell & I. Nilsson (red.). Genrer och genreproblem: teoreska och historiska perspekv / Genres and Their Problems: Theore‐cal and Historical Perspecves. Daidalos. Ss. 517– 518. 8. (2003) Agrell, Beata & I. Nilsson. »Introduc‐on». I: samma som ovan. Ss. 9–25 9. (2003) »Gömma det lästa i si inre. Fromhet och klasskamp i dig svensk arbetarprosa». Ord&Bild 2003:4. Ss. 66–77. 10. »Weird Realism and the Modernist Short Story: The Case of Tage Aurell». I: M. Jansson, J. Lothe, H. Riikonen (eds.). European and Nordic Modernisms. Norvik Press. 11. (2004) »Kortprosastrategier i det svenska 1960‐talet». I: A. Gemzøe, S. Gornitzka, P. Kierke‐ gaard, L. Mønster (red.), Fortællingen i Norden eer 1960. Aalborg universitetsforlag. Ss. 434–443. 12. (2005) Agrell B., C. Alvstad, A. Castro, S. La‐gerwall, S. Thorson, ”Naturalizaon, desauto‐ mazaon, and estrangement: Problems of lite‐rary recepon and cognion in academic tea‐ ching”. In: K. Aijmer & C. Alvstad (eds.), New Tendencies in Translaon Studies. Göteborg University, Department of English. Pp. 93–105. 13. (2005) »A lära sig se. En didaksk ﬁgur hos Sven Delblanc». Det öppna rummet. Söder‐ ströms / Atlans. Ss. 261–276. 14. (2005) »Modernitet, sekularisering och heliga värden. Problem i det diga 1900‐talets skandi‐naviska lieratur.» I: O. Davidsen, K. Nielsen, S. Klint og R. Nøtvik‐Jakobsen (red.), Lieratu‐ ren og det hellige. Urtekst, intertekst, kontekst. Aarhus Universitetsforlag. Ss. 179–201. 15. (2007) »In Search of Legimacy. Class, Gender and Moral Discipline in Early Swedish Wor‐ king‐Class literature c. 1910». I: C. Gestrich & T. Mohnike (hrsg.), Faszinaon des Illegemen. Alterität in Konstrukonen von Genealogie, Her‐kun und Ursprünglichkeit in den skandinavi‐schen Literaturen seit 1800. Ergon Verlag. Pp. 103–117. 16. (2007) »Brukslieratur, skönlieratur och medkänslans estek. Betraktelse över läsarter». I: S. Ekman, M. Malm & L. Stenberg (red.), Den lierära textens förändringar. Symposion. Ss. 87–99. 17. (2008) »Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estek, didakk och ideologi i svensk arbetarlieratur c:a 1910». I: H. Grönstrand & U. Gustafsson (red.), Gränser i nordisk lieratur. Åbo Akademis förlag, Ss. 93‐102. 18. (2008) »’Den döde gör succé’. Dan Andersson och dödsrunan.» I: Å. Arping & M. Jansson (red.), Krikens dimensioner. Symposion. Ss. 131–149. 19. (2009) »Mellan raderna? – ll frågan om textens appellstruktur», i S. Thorson & C. Ekholm (red.), Främlingskap och främman‐degöring. Förhållningssä ll skönlieratur i den akademiska undervisningen. Daidalos, 130 ss. (i korrektur)

2009‐05‐02 22 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Alfredsson, Johan Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Johnson B E Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Språkmaterialitet Modern poesi Semiok Ekologi och lieratur Poesi i informaonssamhället Natur/kultur Intermedialitet Metrik Gränser Nyckelord påförda Lyrik Modernism Ekologi NaturKultur Intermedialitet Gränsproblem Kommunikaon Beskrivning • Avh. om Bengt Emil Johnsons poesi under åren 1973‐1982: språkets materialitet, dess förmåga a inte bara vara signifikat, utan också signifikant; modern poesi. • Intressen: ekologi och lieratur, natur & kultur, av gränsen som fenomen (både ontologiskt och epistemologiskt), — — — — — Jag arbetar för närvarande med e avhandlingsprojekt kring Bengt Emil Johnsons poesi under åren 1973‐1982. När man befinner sig i avslutningsfasen av e avhandlingsprojekt är det naturligtvis svårt a blicka utanför dea. Men det är ändå så a jag skulle kunna lista några keywords för inte bara mi nuvarande projekt, utan för vad som får mi forskarhjärta a gå igång…

De frågor som främst intresserar mig som forskare har i mångt och mycket a göra med språkets materialitet, dess förmåga a inte bara vara signifikat, utan också signifikant. Det är där, och i den moderna poesin, som mina huvudsakliga intressen, och även min forskarexpers, befinner sig. Men med dessa saker kan man göra mycket.

Jag skulle gärna utveckla mina intressen i en riktning som går mot ekologi och lieratur, exempelvis. Dea är något som jag delvis berör i min avhandling, men som jag gärna skulle vilja utveckla i senare projekt, gärna i samarbete med andra i e större projekt kring exempelvis humanisters input i den ekologiska deba som är ständigt aktuell. Jag tycker a dea område är eersa, och något som bör kunna locka ﬁnansiärer. Håller för llfället på med e kapitel ll en antologi betlad Nordic Naturecultures. Eco‐crical Approaches to Film, Art and Literature, vid sidan av avhandlingsskrivandet. Jag ser lieraturen, och i synnerhet det poeska lltalet, som e hållbart alternav ll det massiva informaonsﬂöde som präglar vårt samhälle idag. Och jag ser också starka analogier mellan dea par och e begreppspar som natur och kultur, som jag gärna skulle undersöka mer ingående. Kort sagt, a sammankoppla ”det poeska” med ”det ekologiska” är något som jag är starkt intresserad av, och som jag har mycket tankar kring.

Andra frågor som intresserar mig är intermediella frågor, och frågor kring metrik (hela den ufrån den moderna poesin, och dess språkmateriella förhållningssä, dock). Slutligen är jag intresserad av gränsen som fenomen (både ontologiskt och epistemologiskt), inte minst i egenskap av relaonellt gränsområde.

Publikaoner

2009‐05‐02 23 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Andersson, Hanne Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Sparre B Th Finansiering Egen Tjänst Ingen Forskare

Nyckelord egna Nyckelord påförda Doxa Lärdomshistoria Ek Forskningsek Läsning Recepon Forskarroll Populärlieratur Kanon Genus Sociologi Prosa Genre Beskrivning • Avh.: Doxa och deba. Lieraturvetenskap runt sekelskiet 2000 (2008): om ämnets doxa, gällande normer inom ämnet, vilka inslag i normerna som har utmanats. Lieraturämnets kris . • Projektansökan: »Läsarna och bokmarknaden, exemplet Birgit Th Sparres herrgårdsromaner». Bakgrund: populärlieraturens osynlighet i lieraturhistorieskrivningen. Sye: bidra ll denna ännu oskrivna historia gm studium av Birgit Sparres herrgårdsromaner i ljuset av arkiverade läsarbrev; dvs. a ufrån e väl avgränsat empiriskt material belysa e ämne av stor räckvidd. Frågeställningar: Vad gör – eller hur görs – en bok, här herrgårdsromanen, framgångsrik på marknaden? Vad i boken lltalar de många läsarna – spänning, romank, dess inbjudan ll esk reﬂexion? Vilka är läsarna avseende kön, ålder, klass, regionalitet? Skiljer sig de ”vanliga” läsarnas läsning från de professionellas, från förläggarnas och krikernas, och om så, på vilket sä? Projektet för samman olika perspekv som vanligtvis studeras var för sig. Lika stor vikt läggs vid läsare, lieratur, förläggare och bokmarknad. Vidare försöker jag läsa herrgårdsromanerna med läsarnas ögon, det vill säga jag försöker vara en ställföreträdare för den ” vanliga” läsaren och göra hans eller hennes infallsvinklar ll mina. — — — — —

Läsarna och bokmarknaden, exemplet Birgit Th Sparres herrgårdsromaner När forskare har skrivit 1900‐talets lieraturhistoria har fokus legat på den esteskt nydanande lieraturen och på de kanoniska, företrädesvis manliga, förfaarskapen. Sedan andra halvan av 1900‐talet har dea slags text vidare studerats som konstnärlig text i kombinaon med kontexter av lieraturhistoriskt eller idéhistoriskt slag. Läsarna, om vi med läsare menar andra än forskarna (som ju också är läsare), har däremot inte ägnats något större intresse och detsamma gäller den lieratur som många läsare valde och väljer a läsa. Brut mot denna vetenskapliga tradion har lieratursociologer och feminisskt inriktade forskare – kategorierna överlappar ibland varandra – gjort. Trots dessa insatser återstår dock mycket a göra innan bilden av lieraturens liv speglar inte bara den ”smala” utan också den ”breda” lieraturen, det vill säga ”hela” lieraturen, samt, inte a förglömma, läsarna och läsandet av lieraturen, även den bästsäljande. Syet med föreliggande projekt är bidra ll denna ännu oskrivna historia. Jag kommer a uppmärksamma en på 50‐ och 60‐talet mycket läst men i dag nästan glömd genre, den s k herrgårdsromanen (romanskt‐historiska beräelser i adlig miljö), och dess förfaare, Birgit Th Sparre (1903–1984). Jag ska, med hjälp av brev ll förfaaren från såväl ”vanliga” läsare som förläggare, söka förklara vad som gjorde hennes böcker framgångsrika. Syet är, annorlunda uryckt, a ufrån e väl avgränsat empiriskt material belysa e ämne av stor räckvidd. Projektet tar sin utgångspunkt i e antal sammantvinnade frågor: Vad gör – eller hur görs – en bok, här herrgårdsromanen, framgångsrik på marknaden? Vad i boken lltalar de många läsarna – spänning, romank, dess inbjudan ll esk reﬂexion? Vilka är läsarna avseende kön, ålder, klass, regionalitet? Skiljer sig de ”vanliga” läsarnas läsning från de professionellas, från förläggarnas och krikernas, och om så, på vilket sä? Om man vill dokumentera äldre ders läsare och vad lieratur – i det här fallet bästsäljande lieratur – betydde för dem liksom hur förläggare försökte göra böckerna mer gångbara på marknaden är man som forskare hänvisad ll arkiv och dessa är sorterade eer förfaare. Långt ifrån alla förfaare som skriver för brödfödan eller som ekeeras som underhållningsförfaare får eller sparar, exempelvis, läsarbrev. Det gjorde Sparre och därför får hon bli nav i projektet och hennes arkiv en vikg kunskapskälla. Arkivet, Birgit Th Sparres papper, ingår i Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek och det inrymmer förutom manuskript också klippböcker med recensioner samt brev från både privatpersoner och förläggare. Sparres böcker gavs ut av e kvalitetsförlag men i lieraturhistorieskrivningen har dessa

2009‐05‐02 24 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare sorterats in under det populära kretsloppets lieratur, med Pierre Bourdieu kan vi säga a Sparres ekonomiska kapital var större än hennes symboliska. Det speciﬁka med mi projekt är a det är ägnat reella läsare och därll läsare av lieratur som inte är kanoniserad och som inte återﬁnns på universitetens och högskolornas lieraturlistor. Mi projekt för samman olika perspekv som vanligtvis studeras var för sig. Lika stor vikt läggs vid läsare, lieratur, förläggare och bokmarknad. Vidare försöker jag läsa herrgårdsromanerna med läsarnas ögon, det vill säga jag försöker vara en ställföreträdare för den ”vanliga” läsaren och göra hans eller hennes infallsvinklar ll mina. Dea sä a närma sig (marknads)lieraturen är ovanligt i akademiska sammanhang. A visa på förläggarnas läsning av och arbete med förfaarens manus i sye a göra dessa mer läs– och säljbara är en lika vikg som oskriven del av lieraturens liv. Projektet belyser via e konkret naonellt material frågor av principiell betydelse och internaonell räckvidd.

Publikaoner • Doxa och deba. Lieraturvetenskap runt sekelskiet (diss. 2000)

2009‐05‐02 25 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Arping, Åsa Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Bremer F Flygare Carlén E Knorring S von Finansiering Postdoc Tjänst Postdoc

Nyckelord egna Lieratur Samhälle Genus Nyckelord påförda Lieraturkrik Genus 1800‐tal Arkivforsk Textkrik Sociologi Recepon Samhälle Beskrivning det diga 1800‐talets svenska prosa och lieraturkrik. anonymitet och genus i svensk lieraturkrik åren 1820–50. edionsﬁlologi. — — — —

Mi huvudsakliga forskningsområde är det diga 1800‐talets svenska prosa och lieraturkrik. Avhandlingen (2002) handlade om 1830‐talets tre stora kvinnliga romandebutanter – Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare‐Carlén – och hur de togs emot i sin samds lierära system. Jag intresserade mig framför allt för de strategier, textmässiga och andra, som förfaarna använde sig av för a kunna ”passera”, och vilka spår dea avsae i deras texter. I mi pågående forskningsprojekt kring anonymitet och genus i svensk lieraturkrik åren 1820–50, undersöker jag hur e digare ideal av kollekvt, anonymt skrivande eer hand övergick i e individuellt imageskapande och vad den förändringen betydde för skribenter av båda könen. Jag har också ägnat mig en del åt edionsﬁlologi. År 2000 kom en textkrisk utgåva av Fredrika Bremers debutroman Famillen H*** för Svenska Vierhetssamfundet och nu arbetar jag med Bremers emancipaonsroman Hertha från 1856.

Jag är fortsa intresserad av frågeställningar som rör hur lieratur, samhälle och genus interagerar, vare sig det gäller 1800‐talsromaner, arbetarlieratur, chick lit eller språkmaterialissk poesi.

Publikaoner 2008: Krikens dimensioner. En festskri ll Tomas Forser, red. Åsa Arping och Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion (520 s)

2008: Moderniteter. Text, bild, kön. En vänbok ll Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam och Kajsa Widegren, Göteborg: Makadam (342 s)

2008: ”Folkhemmet tur och retur. Om klass, kön och utanförskap i tre svenska 2000‐talsromaner”, i Moderniteter, s. 21–42

2008: ”In Public and/or in Print? Women as Literary Crics in Sweden 1820–1850”, Nora: Nordic Journal of Women’s Studies 16 (1) s. 33–45

2005: Feminisska lieraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping och Anna Nordenstam, Lund: Studentlieratur (472 s)

2002: Den anspråksfulla blygsamheten. Auktoritet och genus i 1830‐talets svenska romandeba [diss.], Eslöv: Symposion (304 s)

2001: Mig törstar! Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgia Ahlmo‐Nilsson, Hedemora: Gidlund (295 s)

2000: Fredrika Bremer, Famillen H***, textkrisk utgåva med inledning och kommentarer av Åsa Arping, Stockholm: Svenska Vierhetssamfundet (242 s)

2009‐05‐02 26 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Asplund Carlsson, Maj Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Finansiering Tjänste Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda Barnlieratur Didakk Genus Klass Identet Beskrivning F.n. professor i Trollhäan. — — — — — 1) Barnlieratur särskilt bilderboken ur e genus‐, klass‐ och etnicitetsperspekv

Publikaoner: "När han är arg är han turkisk". Identetsskapande i Lin Hallbergs kompisbokstrilogi. EDUCARE, 4 ( 1 ), 2008, s. 7‐25. Tillsammans med Johannes Lunneblad, IPD.

När Malins mamma gie sig med Lisa. Om regnbågsfamiljen i barnboken, Humanistdagboken Dom och vi, s. 25‐31.

2) Esteken i förskolan och skolans första år

Publikaoner: Rhyme and reason: developing children's understanding of rhyme. Contemporary Issues in Early Childhood, 9 ( 1 ), 2008, s. 14‐26. Tillsammans med Niklas Pramling, IPD.

Konsten a lära barn estek. En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Norstedts, 2008. Tillsammans med Ingrid Pramling Samuelsson (Instuonen för pedagogik och didakk, enheten för Barn‐ och ungdomsvetenskap); Bengt Olsson (Högskolan för scen och musik); Niklas Pramling (Instuonen för pedagogik och didakk, enheten för Lärande och undervisning); Cecilia Wallerstedt (Högskolan för scen och musik)

Från görande ll lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estek. Nordisk Barnehageforskning. 1 (1), 2008, s. 41‐51.Tillsammans med Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson.

Planer: Fortsäer med båda dessa intressen.

Publikaoner "När han är arg är han turkisk". Identetsskapande i Lin Hallbergs kompisbokstrilogi. EDUCARE, 4 ( 1 ), 2008, s. 7‐25. Tillsammans med Johannes Lunneblad, IPD

Rhyme and reason: developing children's understanding of rhyme. Contemporary Issues in Early Childhood, 9 ( 1 ), 2008, s. 14‐26. Tillsammans med Niklas Pramling, IPD.

2009‐05‐02 27 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Boglind, Ann Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Finansiering Tjänste Tjänst Adjunkt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Didakk Recepon Barnlieratur Beskrivning forskning om barn‐ och ungdomslieratur, ämnesdidakk samt receponsforskning. — — — — — Som lieraturdidakker har jag inte bedrivit någon egen forskning utan arbetat mycket med undervisning och kursutveckling av didakska inslag på lieraturkurser, kurser i barn‐ och ungdomslieratur, de interdisciplinära uppsatserna på C‐nivå samt kurs i akademiskt skrivande för blivande lärare.

Min publicering under senare år är läroböcker i svenskämnet med llhörande lärarhandledningar och antologier. De senast är Maskotserien för skolår 4‐6 (2000‐2002) och Magasinetserien för skolår 6‐9 (reviderade 2006‐2007) på Gleerups förlag. Yerligare en lärobok är under arbete.

Arklar på senare d är: ”A läsa som en detekv och a läsa om detekver” i Svensklärarföreningens årsskri 2006 ”Varför är det så skralt med sakprosan och vad gör vi åt det? Lärarutbildning med kvalitet kräver obligatorisk skrivutbildning” llsammans med Maja Lindfors Viklund i ”Skrive for nåd og fremd. Skriving och retleiing i høgre utdanning” konferensrapport från universitetet i Trondheim (2007) Recension i dskrien Barnboken nr.1 2009 av Barnlieraturanalyser (Andersson Maria, Deruker Elina red.) llsammans med Anna Nordenstam (utkommer i slutet av februari 2009)

Vad jag främst vill arbeta med framöver är forskning om barn‐ och ungdomslieratur, ämnesdidakk samt receponsforskning.

Publikaoner Min publicering under senare år är läroböcker i svenskämnet med llhörande lärarhandledningar och antologier. De senast är Maskotserien för skolår 4‐6 (2000‐2002) och Magasinetserien för skolår 6‐9 (reviderade 2006‐2007) på Gleerups förlag. Yerligare en lärobok är under arbete.

2009‐05‐02 28 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Ericsson, Rikard Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Bokhistoria Bibliograﬁ Humaniora och naturvetenskap Lieratur och biologi Nyckelord påförda Retorik Recepon Religionshistoria Bokhistoria Populärlieratur 1600‐tal Naturvetenskap Muntlighet Beskrivning receponen av svenska folkböcker. analysera några av dessa texters implicerade läsare: den esteska logik eller typ av läsart som denna lieratur premierar, och som, så a säga, bakvägen kan säga oss något om denna läsekrets. teoresk‐empirisk stommen: religionshistorisk forskning och teorier kring muntlighetens/skriens påverkan på individer och samhällen. — — — — — Mi avhandlingsprojekt kretsar kring receponen av svenska så kallade folkböcker, en typ av underhållningslieratur som var populär i stora delar av Europa från digt 1500‐tal fram ll slutet av 1800‐talet. Folkböckerna var oa – men långt ifrån alld ‐ prosaversioner av medelda versepos som i och med en expanderande bokmarknad kom a säljas billigt i små häade upplagor, likt skillingtryck. De äldsta kvarvarande svenska exemplaren av denna typ av lieratur stammar från första hälen av 1600‐talet. Från akademiskt och kyrkligt håll utsaes folkböckerna för mycken och hård krik. Denna krik bildar utgångspunkt i mi sye a förstå hur och varför folkböckerna lästes och blev så relavt populära som de blev. Jag försöker i samma sye också analysera några av dessa texters implicerade läsare, för a ﬁnna ut den esteska logik eller typ av läsart som denna lieratur premierar, och som, så a säga, bakvägen kan säga oss något om den folkboksbejakande publik som annars har lämnat väldigt få spår eer sig. Den teoresk‐empiriska stommen i min forskning utgörs ll största delen av religionshistorisk forskning och teorier kring muntlighetens/skriens påverkan på individer och samhällen.

I övrigt är jag speciellt intresserad av bokhistoria och bibliograﬁ, samt mötespunkter mellan humaniora och naturvetenskap, särskilt mellan lieratur och biologi.

Publikaoner

2009‐05‐02 29 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Forselius, Tilda Maria Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Dalin O Walters M Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Diskursteori Brev Narratologi Genre Genus Makt Historieskrivning 1700‐tal Populärlieratur Beskrivning Essädskrier (Argus): kombinera sedelära och underhållning. hur olika genrer/medier framträder och interagerar i materialet, hur och varför brevet premieras, och vilka beräarmässiga konsekvenser dea får. — — — — — Mi pågående avhandlingsarbete utgår från de svenska essädskrierna, det vill säga från den dskrisgenre som uppstod på 1730‐talet eer briskt exempel och som också kallas Spectator‐ genren eller moraliska dskrier. Olof Dalins Then Swänska Argus (1732‐1734) är den mest kända, men det fanns yerligare e treotal svenska tlar, varav några utkom så sent som under seklets sista decennier. Essädskriernas 'program' var a kombinera sedelära och underhållning, oa i sarens form. Även brevet är en vikg konvenon i genren: brev som anngen verkligen är insända från läsekretsen eller en metod för upphovsmännen a behandla vissa ämnen. Jag ska försöka ta reda på hur olika genrer/medier framträder och interagerar i materialet, hur och varför brevet premieras, och vilka beräarmässiga konsekvenser dea får, se över d. E par publicerade förstudier är “Brevs gränser och gränsöverskridanden vid 1700‐talets mi. Om C.C. Gjörwells Bref om blandade ämnen och Abraham Sahlstedts 'swar'”, i Stefan Ekman m.ﬂ. (red.), Den lierära textens förändringar. Studier llägnade Sna Hansson, Stockholm/Stehag: Symposion 2007, s. 129 ‐141, och “When Authors Say Goodbye to Readers. Last Leers in The Swedish Argus and Leer Exchange, two Swedish Eighteenth Century Essay Papers”, i Sylvie Crinquand (red), Last Leers, Newcastle: Cambridge Scholars Publishing 2008, s. 10‐24. Generellt se är jag intresserad av beräelseanalys med tonvikt på frågor om makt, både sådana makörhållanden som framträder i texten och sådana som texten verkar inom, eller skapar. Med andra ord är jag teoreskt orienterad mot diskursanalys. Till dea kommer fokus på genus, historiska perspekv och 'genrelieratur', som kan vara hämtad såväl ur den äldre lieraturen som nuda populärlieratur. Exempel på nyligen publicerade studier som på olika sä är formade av dessa intressen är “The Impenetrable M and the Mysteries of Narraon: Narrave in The Shape of Snakes”, i Hadley & Fogde (red.), Minee Walters and the Meaning of Jusce. Essays on the Crime Novels, Jeﬀerson: McFarland 2008, s. 118‐ 136, och “Dr Kennedys skeva diagnos. Om beräarens makt och begränsning i Joseph Conrads 'Amy Foster'” i Tidskri för lieraturvetenskap, nr 3‐4 2008, s. 127‐139.

Publikaoner • “Brevs gränser och gränsöverskridanden vid 1700‐talets mi. Om C.C. Gjörwells Bref om blandade ämnen och Abraham Sahlstedts 'swar'”, i Stefan Ekman m.ﬂ. (red.), Den lierära textens förändringar. Studier llägnade Sna Hansson, Stockholm/Stehag: Symposion 2007, s. 129‐141. • “When Authors Say Goodbye to Readers. Last Leers in The Swedish Argus and Leer Exchange, two Swedish Eighteenth Century Essay Papers”, i Sylvie Crinquand (red), Last Leers, Newcastle: Cambridge Scholars Publishing 2008, s. 10‐24. • “The Impenetrable M and the Mysteries of Narraon: Narrave in The Shape of Snakes”, i Hadley & Fogde (red.), Minee Walters and the Meaning of Jusce. Essays on the Crime Novels, Jeﬀerson: McFarland 2008, s. 118‐ 136, och “Dr Kennedys skeva diagnos. Om beräarens makt och begränsning i Joseph Conrads 'Amy Foster'” i Tidskri för lieraturvetenskap, nr 3‐4 2008, s. 127 ‐139

2009‐05‐02 30 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Forser, Tomas Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Lieraturkrik Teater Beskrivning Teaterhistoria, dramak, lieraturkrik. Önskemål: krikerporträ av den göteborgska lieraturkrikens främsta under 1900‐talet. Men också en teaterkrikrevy lockar. — — — — jag avslutade förra året huvudmannaskapet (och huvudredaktörskapet) för det fyråriga projektet Teater i Sverige, som resulterade i trebandsverket Ny svensk teaterhistoria och med sina 10 miljoner i anslag från Vetenskapsrådet torde vara det största på fakultetens humanioraavdelningar ever. Där var 17 forskare från universiteten i landet involverade och ekonomiskt var projektet placerat vid Lieraturvetenskapliga instuonen i Göteborg. Projektet höll såväl dsplan som budget.

Däreer kände jag behov av undervisa mig bort från det fältet e tag. Nu har jag under e drygt år undervisat på framför allt lägre nivåer och i likhet med många andra i min situaon känt a den d för forskning som det råder fakultetsöverenskommelse om är en ﬁkon. I turbulenta omorganisaonsder och med e ur bildningsperspekv sorgligt okunniga nybörjarstudenter krävs satsningar av e slag som gör forskningsstunderna få. Humaniora är verkligen sa på undantag för a anknyta ll teln på den bok vi gjorde på 70‐talet, Kurt Aspelin, Sven‐Eric Liedman, Jan Ling och jag.

Likväl räknar jag med a nu snart dra igång på ny med humanvetenskaplig forskning. Mina områden är f. n. först och främst lieratur‐ och teaterkrik. Mi näst senast publicerade större arbete är Krik av kriken (2002) och den ligger ll grund för den kurs i lieraturkrikens teori, historia och prakk som vi sedan o år ger med stor framgång. Framgång i den meningen a vi ll denna magister‐ och masterkurs får studenter av hängivet slag och som inte sällan får in en fot på dningarnas kultursidor. Här har jag tankar om krikerporträ av den göteborgska lieraturkrikens främsta under 1900‐talet. Men också en teaterkrikrevy lockar. Båda dessa insatser kräver a i stort se den spulerade forskarden kan utnyjas

Publikaoner • Ny svensk teaterhistoria (2008) • Humaniora på undantag? Humaniora på undantag? : humanisska forskningstradioner i Sverige, red. T. Forser (1978)

2009‐05‐02 31 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Hansson, Sna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Finansiering Annan Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda 1600‐tal Retorik Beskrivning Akademiforskare, går i pension vt 09, men fortsäer ll 2010 — — — — — För snart fyra år sedan ﬁck jag en forskartjänst vid Svenska Akademien, som s.k. 'akademiforskare' med uppdraget a undersöka, och skriva en bok om, den tryckta svenska bröllopsdiktningen från slutet av 1500‐talet (då det började) fram ll c:a 1800. Tjänsten är på fem år och jag är placerad på min egen instuon, som rekvirerar lönemedel från Akademien.

Jag går oﬃciellt i pension i slutet av april i år. Men jag har pengar kvar för e år, och Svenska Akademien vill gärna a jag fortsäer den ut. Ingemar Nilsson har lovat a det skall ordnas och a jag kommer a bli anställd som forskare vid instuonen t.o.m. 30 april 2010. Inga papper har kommit som bekräar dea, men jag litar ändå på a det blir så. Jag tänker alltså under 2009 t.o. m. vt 2010 fortsäa med min forskning och har e visst hopp om a hinna göra undan åtminstone det mesta fram ll dess forskartjänsten tar slut. Sedan fortsäer jag ändå, naturligtvis, om jag skulle ha något kvar a göra på dea arbete. Däreer hoppas jag a Svenska Akademien skall ställa sig bakom en utgåva med e urval bröllopsskrier, med inledning, kommentarer och ordförklaringar, som jag sedan gärna skulle vilja ombesörja.

Publikaoner

2009‐05‐02 32 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Hermansson, Gunilla Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Lagerkvist P Hoel S Kristensen T Bønnelycke E Finansiering VR Olsson H Diktonius E Enckell R Gelsted O Tjänst Forskare Almqvist C J L Aerbom P D A Ingemann Andersen H C Heiberg Balle S Helle H

Nyckelord egna Nyckelord påförda Narratologi Romanken Modernism Prosa Textkrik Arkivforsk Identet Genre Metalieratur Beskrivning Ramberäelse, myten om lycksalighetens ö, det romanska projektet. Nuvarande: ) ” Modernisternas prosa – i skuggan av expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910‐1930” (Pär Lagerkvist, Sigurd Hoel, Tom Kristensen, Emil Bønnelycke, Hagar Olsson, Elmer Diktonius, Rabbe Enckell, Oo Gelsted). Projektet vill åstadkomma en ny och utvidgad diskussion av expressionismen. omvärdering av förhållandet mellan genus och modernism; det nordiskas roll i modernisternas identetsbildning. Narratologi (ramberäelse, modern prosa, kortprosa), lieraturhistoria, romank, modernism, expressionism, nordiskt perspekv, textkrik och –utgivning, interaralitet… — — — — — Doktorsavhandling: (Köpenhamn 2003) om C.J.L. Almqvists Törnrosens bok (publ. 2006). Det är en undersökning av förhållandet mellan den överordnade ramberäelsen och de inbäddade texterna, som inbegriper en teoresk, narratologisk diskussion av ramberäelsen som genre samt en diskussion av kombinaonen av olika genrer och konstarter i verket. Postdoc‐projekt: (finansierat av danska forskningsrådet; avslutas inom kort med publikaon av monografi) ”Lyksalighedens øer. Møder mellem poesi, religion og erok i dansk og svensk romank” (Almqvist, Aerbom, Ingemann, Heiberg, Andersen). Det handlar om texter som använder myten om lycksalighetens ö ll a reflektera över poesins stora uppgi i det romanska projektet, nämligen a närma sig ll eller på något sä realisera Idealet, det Absoluta, det himmelska osv. Det finns påfallande många sådana ’öar’ i svensk och dansk romank, i synnerhet från 1810‐talet och fram ll mien av seklet, och det går därmed också a avläsa och nyansera de lieraturhistoriska utvecklingslinier i och med dem. Nuvarande projekt: (VR‐finansierat 2009‐2011) ”Modernisternas prosa – i skuggan av expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910‐1930” (Pär Lagerkvist, Sigurd Hoel, Tom Kristensen, Emil Bønnelycke, Hagar Olsson, Elmer Diktonius, Rabbe Enckell, Oo Gelsted). Projektet vill åstadkomma en ny och utvidgad diskussion av expressionismens roll i Norden, med tonvikt på prosalieraturen snarare än lyriken. Det rymmer en omvärdering av förhållandet mellan genus och modernism, och det ställer frågan om det nordiskas roll i modernisternas identetsbildning. Vetenskaplig utgivning: Har kommenterat några av Andersens texter i senaste utgåvan av hans samlade verk (2003‐2007), och arbetar med redigering av e band i Almqvists Samlade verk (1993‐ ). Övrigt: Har publicerat (2000) mi danska ’magisterspeciale’ om dansk experimenterande prosa från 1990‐talet (utgångspunkt i Balle, Llambías, Helle), där jag problemaserar myten om den korta formens säregna ideologi och om korthetens samband med en fragmentarisk 1990‐talsverklighet. Intressen: Narratologi (ramberäelse, modern prosa, kortprosa), lieraturhistoria, romank, modernism, expressionism, nordiskt perspekv, textkrik och –utgivning, interaralitet…… Kombinerar oast textnära tolkningar med teoreska reflexioner över förhållandet mellan form, ideologi och estek eller med krisk diskussion av lieraturhistoriska tradioner osv.

Publikaoner

2009‐05‐02 33 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Hermansson, Krisna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Armstrong N Bauman Z Butler J Foucault M Finansiering Dokj Giddens A Dahlström M Fosse J Holmqvist N Tjänst Dokt Ørstavik H

Nyckelord egna Nyckelord påförda Identet Subjekt Sociologi Norden Modernitet Prosa Klass Genus Diskursteori Performavitet Intersekonalitet Beskrivning Avh.: »Friställd? Identetsföreställningar och subjektskonstrukoner i den skandinaviska romanen vid 1900‐talets slut». Bakgrund: ökad användning av begreppet identet, samdigt som etablerade föreställningar om subjekt och individ säs i fråga. Avh. undersöker identetsföreställningar och subjektskonstrukoner i skandinaviska romaner från det sena 1900‐talet av Magnus Dahlström, Jon Fosse, Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik. Urvalet representerar en lierär strömning där det individuella projektet uorskas på mikronivå, genom enskilda lierära subjekt. Dessa lierära gestaltningar konfronteras med teoreska framställningar av Nancy Armstrong, Zygmunt Bauman, Judith Butler, Michel Foucault, Anthony Giddens och andra tongivande teoreker inom området. De bidrar alla med centrala ingångar ll den senmoderna identetsdiskussion som också de lierära gestaltningarna förhåller sig ll och ingår i. Dea innebär a urvalet både är historiskt/kulturellt och temaskt/teoreskt bengat. De, huvudsakligen sociologiska och filosofiska, verk som hänvisas ll är relavt samda med de lierära, men spänner dock över en något större dsperiod. Genom a bryta lierära och teoreska framställningar mot varandra i en ömsesidig belysning hoppas jag lya fram beröringspunkter och skiljelinjer. En övergripande ambion är a bidra med yerligare reflekon kring såväl de aktuella verken som de tendenser som de ger uryck för i frågan om hur det senmoderna subjektet framställs och förstås.

Publikaoner • ”Romanska ideal och rena föreställningar i Hanne Ørstaviks roman Kjaœrlighet”, Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja. Kabusa, 2008, s 27‐41 • “Individualismens paradoxer. Identet och främlingsskap i den sena 1900‐talsromanen” I Gränser i nordisk lieratur/Borders in Nordic Literature. Vol II. Utg.: Claes Zilliacus, red.: Heidi Grönstrand, Ulrika Gustafsson, IASS XXVI 2006, Åbo Akademis förlag 2008. s 500‐508 (arkeln är en längre, bearbetad version av den populärvetenskapliga med samma namn som digare publicerats i Humanistdagboken) • ”Romanens arkiv, arkivets roman: En läsning av Magnus Dahlströms Hem”. hp://www.ep.liu. se/ecp/025/025/ (2007‐12‐05) • Ansvarig för “Tema performavitet”, i TFL 2007:4 samt förfaare ll introdukonstext (i samarbete med Lena Ulrika Rudeke).

Publikaoner • ”Romanska ideal och rena föreställningar i Hanne Ørstaviks roman Kjaœrlighet”, Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja. Kabusa, 2008, s 27‐41 • “Individualismens paradoxer. Identet och främlingsskap i den sena 1900‐talsromanen” I Gränser i nordisk lieratur/Borders in Nordic Literature. Vol II. Utg.: Claes Zilliacus, red.: Heidi Grönstrand, Ulrika Gustafsson, IASS XXVI 2006, Åbo Akademis förlag 2008. s 500‐508 (arkeln är en längre, bearbetad version av den populärvetenskapliga med samma namn som digare publicerats i Humanistdagboken) • ”Romanens arkiv, arkivets roman: En läsning av Magnus Dahlströms Hem”. hp://www.ep.liu. se/ecp/025/025/ (2007‐12‐05 • Ansvarig för “Tema performavitet”, i TFL 2007:4 samt förfaare ll introdukonstext (i samarbete med Lena Ulrika Rudeke).

2009‐05‐02 34 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Jansson, Mats Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Alfons S Eliot T S Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Lyrik Intermedialitet Interart Intertextualitet Modernism Begreppshistoria Tradion Recepon Lieraturkrik Offentlighet Bild Bildspråk Semiok Fenomenologi Hermeneuk Beskrivning Det undflyende begreppet ’modernism’, som jag i arkeln ” ’Genuine’ and ’False’ Modernism: On the Early History of a Concept” (2003) behandlar ur begreppshistorisk synvinkel, utgör e slags centrum för min forskning. Avh.: I avhandlingen Tradion och förnyelse (1991) belyses den svenska modernismen ur e receponshistoriskt och receponsesteskt perspekv. Genom en systemask granskning av den svenska lieraturkriken under 1930‐ och 40‐talen påvisar och klarlägger undersökningen T. S. Eliots betydelse för den svenska modernismens utveckling och genombro. I den historiska process som jag beskriver och analyserar ställs på så vis frågan om ’modernismens’ väsen på sin spets i den konfrontaon mellan språk och verklighet, dikt och läsare, estek och ideologi som var avläsbar i den inhemska kriken av Eliots förfaarskap. Post 1: I min undersökning Krisk dsspegel (1998) om den svenska lieraturkrikens betydelse för modernismens slutgilga genombro under 1940‐talets utvecklas och fördjupas frågeställningar från avhandlingen. I samverkan med begreppet ’modernism’ ställs nu begreppet ’lieraturkrik’ i centrum. Syet är a med utgångspunkt i periodens lieraturkrik studera modernismens manifesta genombro. Genom a problemasera begreppet ’lieraturkrik’ vill undersökningen förena e teoreskt perspekv med empirisk grundforskning. Sålunda tar undersökningen sina teoreska utgångspunkter i lieraturkrik faad som ’fält’, ’instuon’, ’recepon’ och ’intertextualitet’. Dessa begrepp fungerar i sin tur som ingångar ll en systemasering och analys av e omfaande empiriskt material. Undersökningen visar hur modernismens esteska ideal på bred front gradvis vinner burskap i den lierära offentligheten. Dea sker emellerd inte utan konfrontaon med andra esteska ideal som finns företrädda i samdens lieraturkrik. Sålunda visas hur modernismens förespråkare vinner hegemoni över den lierära instuonen via konfrontaon med marxissk ideologikrik och estesk konservasm från borgerligt krikerhåll. Post 2: Monografin Den siste barden (2004) behandlar poeten, konsthistorikern och målaren Sven Alfons. Utvecklar teoreska begrepp från min digare krikstudie. Så uppfaas begreppet ’intertextualitet’ – vilket jag i arkeln ”Intertextualies: Pragmac Aspects and Theorecal Implicaons” (2002) prövar i e sammanhang som berör modernismens genombro i nordisk lieratur – som avgörande för en förståelse av den estek som Alfons utarbetar mot 1940‐talets slut och utvecklar fram mot 1960‐talet. Men jag anlägger framförallt e tvärvetenskapligt perspekv genom a studera konstarternas förbindelser hos Alfons. Sålunda uppmärksammas ekfrasen som lierär framställningsform, och Alfons eget måleri analyseras och relateras ll en estek som visar sig vara gilg för hans konstnärskap som helhet. Benägenheten a i målningar citera andra målningar är analog med diktningens akva förhållningssä ll den lierära tradionen. I esteskt och lieraturhistoriskt avseende realiserar det alfonska konstnärskapet en rörelse bort från romankens expressionsesteska ideal mot en impersonalism i Eliots och sensymbolismens tecken. Min fortsaa forskning berör frågan om förhållandet mellan ord och bild på så vis a begreppet ’ekfras’ – den verbala beskrivningen och tolkningen av bildkonstverk – uppmärksammas. Intresset är delvis teoreskt och avser behandla begreppet ur bland annat semiosk, hermeneusk och fenomenologisk synvinkel. Men ekfras som esteskt problem kommer också a relateras ll ekfras som lyrisk prakk, enkannerligen ur den svenska modernismens senda historia. Publikaoner: (urval) • Tradion och förnyelse (diss. 1991) • Krisk dsspegel (1998) • ”Intertextualies: Pragmac Aspects and Theorecal Implicaons” (2002)

2009‐05‐02 35 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare • ” ’Genuine’ and ’False’ Modernism: On the Early History of a Concept” (2003) • Den siste barden (2004)

Publikaoner (urval) • Tradion och förnyelse (diss. 1991) • Krisk dsspegel (1998) • ”Intertextualies: Pragmac Aspects and Theorecal Implicaons” (2002) • ” ’Genuine’ and ’False’ Modernism: On the Early History of a Concept” (2003) • Den siste barden (2004)

Leﬄer, Yvonne Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Björnberg S Flygare Carlén E Finansiering Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda 1700‐tal 1800‐tal Prosa Genre Brev Film Recepon Populärlieratur Film Intermedialitet Textkrik Kultur Hälsa Beskrivning svensk 1800‐talsroman och populärfikon. Skräckroman. Brevroman. Arbetar inom projektet Kultur, hälsa, religion. modern skräckfikon, vilken inbegriper filmmediet, dels receponsestesk teoribildning och transmedieringsproblemak. — — — — — Jag har i huvudsak bedrivit forskning inom i två områden: svensk 1800‐talsroman och populärfikon. I avhandlingen I skräckens lustgård. Skräckromank i svenska 1800‐talsromaner (1991) undersöks hur den internaonella skräckromanen har influerat svenska 1800‐talsförfaare och i ”Jag har få bref…” Den diga svenska brevromanen 1770–1870 (2007) undersöks den svenska brevromanens uppkomst och hur de svenska förfaarna använde brevformen och förhåller sig ll dådens utländska förebilder och genrekonvenoner. Jag har också i e flertal sammanhang le forskningsprojekt och publicerat arklar om de kvinnliga 1800‐talsförfaarnas betydelse för den svenska romanen i t.ex. Bakom maskerna. Det dolda budskapet hos kvinnliga 1880‐ talsförfaare (1997) och Kvinnan, kärleken och romanen (2001). År 2007 gav jag ut en textkrisk utgåva av västkusörfaaren Emilie Flygare‐Carléns roman E köpmanshus i skärgården (1859). I min forskning om populärfikon har jag främst arbetat med genreundersökningar, beräarteknisk analys och receponsestek. I Horror as Pleasure. The Aesthecs of Horror Ficon (2000) undersöker jag skräckromanens och skräckfilmens esteska verkningsmedel ufrån receponsesteska teorier, alltså varför många människor med nöje ser respekve läser skräckfilmer och skräckromaner. Mi arbete med skräckgrenen har här utvidgats ll dels modern skräckfikon, vilken inbegriper filmmediet, dels receponsestesk teoribildning och transmedieringsproblemak. Dea forskningsprojekt har också resulterat i en lärobok för universitetsbruk, Skräck som fikon och underhållning, utgiven på Studentlieratur 2001. Inom området populärfikon har jag också arbetat med kriminalfikon och förfaaren Signe Björnberg, mest känd som Sigge Stark. För närvarande ansvarar jag för temat ”Fikon och hälsa” inom projektet ”Kultur, hälsa och religion”. Jag kommer här a arbeta med nudens massmediekultur och populärfikon som vår ds underhållning och myter. En central frågeställning är hur det temaska innehållet i kombinaon med beräartekniken i vår ds massmediala fikonsformer (romank, skräck, fantasy och kriminalfikon) bestämmer våra liv och hur inträdet i fikva och virtuella världar kan fungera som rituella andaktsrum dit vi söker oss för a få svar på våra livsfrågor, få hjälp med a göra de räa livsvalen eller få kunskaper om sådant som ligger utanför vår individuella livshorisont

Publikaoner • I skräckens lustgård. Skräckromank i svenska 1800‐talsromaner (diss. 1991) • ”Jag har få bref…” Den diga svenska brevromanen 1770–1870 (2007) • Bakom maskerna. Det dolda budskapet hos kvinnliga 1880‐talsförfaare (red. 1997) • Kvinnan, kärleken och romanen (red. 2001).

2009‐05‐02 36 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Malm, Mats Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Aristoteles Finansiering VR Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda 1600‐tal 1700‐tal Tidigmodernitet Bildspråk Genre Arkivforsk Textkrik Anken Tradion Recepon Översäning Bibelforskning Digitalisering Muntlighet Beskrivning Aristoteles’ mimesis‐begrepp genom historien. Lieraturbanken. Användning av databaser i humanissk forskning. Bibelöversäningarnas historia i Sverige. — — — — — Min forskning har i huvudsak kretsat kring äldre svensk lieratur och hur man försökte bygga upp en svensk kultur på 1600‐ och 1700‐talen. Det har då oa varit naturligt a gå llbaka ll den anka tradionen för a finna förklaringsmodeller. Större arbeten har handlat om hur man inom göcismen tolkade de fornnordiska källorna för a kunna svara på frågor om den esteska utvecklingen ll romanken (frågor om allegori, symbol, bildspråk, översäning), om hur romangenren uppstod i Sverige på 1700‐talet (där frågan som främst behövde besvaras visade sig vara: varför är de svenska romanerna så dåliga?), och 2004 utkom en bok om den svenska barocken: Det liderliga språket. Poesk ambivalens i svensk ’barock’. Jag arbetar just nu med en bok om omtolkningar av Aristoteles’ mimesis‐begrepp genom historien (VR‐projekt) och en bok jag kallar ”Poesins röster”, där idén är a man i äldre, mindre skrispråkligt dominerade der, uppfaade en röst i texten på e mycket mer påtagligt sä än vi gör, och a det perspekvet kan förbära vår förståelse av äldre texter. E rä starkt sidointresse är fornnordisk diktning. Jag har publicerat några vetenskapliga utgåvor av äldre svensk lieratur. Sedan 2004 har jag arbetat med a bygga upp en webbplats för svenska klassiker, Lieraturbanken.se, och där har fokus legat på teknisk utveckling för a llgängliggöra inte minst vetenskapliga utgåvor i digital form. Dels handlar det om a omarbeta befintliga utgåvor, dels handlar det om a skapa en arbetsplats för vetenskapliga utgivare med hjälpmedel för de olika leden i arbetet samt möjligheter ll slutgilg publicering. Jag har kommit a intressera mig alltmer för hur man kan använda databaser i humanissk forskning, och fick just medel från VRs infrastrukturavdelning för a bygga en databas där man kan läsa och söka i all prosafikon som publicerades separat 1800, 1820, 1840, 1860, 1880 och 1900. Tanken är a de flesta humanisska och samhällsvetenskapliga discipliner där skall kunna få e representavt material som speglar vilka frågor som gestaltades i dea forum e visst år, och a man skall kunna jämföra utvecklingen vid vissa årtal under e sekel. Vi har ju hills ha llgång ll de kända förfaarna, men e representavt material bör kunna lya fram helt andra aspekter ur mainstream och de marginaliserade. Infallsvinkeln kan vara allt från lingvissk och lierär ll idé‐ eller religionshistorisk, antropologisk, sociologisk, genusteoresk, juridisk, och ekonomisk‐historisk. Avsikten är a om några år samla företrädare för så många discipliner som möjligt för a undersöka vilka nya frågor som kan formuleras, problem som kan lösas och metoder som kan utvecklas med hjälp av e sådant material. Förhoppningsvis också dra upp linjerna för en intensifierad akvitet, gärna i samarbete med parallella projekt på andra språkområden. En gammal dröm är annars a bygga e projekt om Bibelöversäningarnas historia i Sverige: språklig, lierär, kulturell, ideologisk, religiös, polisk påverkan.

Publikaoner • Diktsyn och förväntad referens : 1600‐talets pragmaska och metafysiska aspekter på den fornnnordiska poesin, 1993 • Metafysik och pragmasm : förhållningssä ll poesi och allegori inom 1600‐talets göcism, 1994 • Minervas äpple : om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göcism, 1996 • Textens auktoritet : de första svenska romanernas villkor, 2001 • Det liderliga språket. Poesk ambivalens isvensk ’barock, 2004

2009‐05‐02 37 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Nordenstam, Anna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Westman Berg K Adlersparre S Olivecrona R Finansiering VR Tjänst Postdoc Lektor

Nyckelord egna Skönlieratur Ungdomslieratur Genusteori (genus, queer, maskulinitet) Historiografi Arkivfrågor Tidskrier Lieraturkrik Didakk Nyckelord påförda Genus Arkivforsk Lärdomshistoria Historieskrivning Didakk Lieraturkrik Press Brev Ideologi Barnlieratur Beskrivning Projekt "Kön och vetenskap. Kvinnolieraturforskningens framväxt i Sverige 1965‐1985". — — — — — Forskningsprojekt: För närvarande arbetar jag med forskningsprojektet "Kön och vetenskap. Kvinnolieraturforskningens framväxt i Sverige 1965‐1985", med utblickar i Norden, finansierat av Vetenskapsrådet 2008–2010. Med två strategiska nedslag beskrivs könsrollsseminariet i Uppsala 1967‐1977, som var en central mötesplats för kvinnoforskning och kvinnofrågor och de s.k. kvinnolieraturprojekten 1978‐1981. Här analyseras verksamheternas llkomsthistoria, seminarieserier, nätverk, konferenser etc. E unikt och inte digare undersökt källmaterial om Westman Berg används i studien och frågor om historiografi, genus och arkiv diskuteras. Projektets andra sye är a analyserar de texter som llkom i dessa verksamheter: antologier, programskrier, föreläsningar och centrala begrepp som könsrollsanalys, feminologi och kvinnolieraturforskning. Projektet för en diskussion kring vetenskap och ideologi och frågar hur relaonen mellan den aktuella kvinnorörelsen, statlig jämställdhetspolik och akademin såg ut under denna period.

Mi andra pågående projekt är en brevutgåva: Sophie Adlersparres och Rosalie Olivecronas brevväxling 1857–1895 (med kommentarer). Denna belyser bland annat arbetet med Nordens första kvinnodskri Tidskri för hemmet. Boken är antagen på förlag. Jag har forskat och skrivit arklar om 1800‐tals brev, anordnat en konferens om brev och är redaktör för antologin Brevkonst (Symposion förlag 2003).

Jag är också intresserad av modern skönlieratur, ungdomslieratur, genusteori (genus, queer, maskulinitet etc), historiograﬁ, arkivfrågor, dskrier, lieraturkrik, didakk

Publikaoner Publikaoner sedan 2005:

Skrier: 2008 Genus och arkiv, Rapport, Vetenskapsrådet, Stockholm 2008 Moderniteter. Text, bild, kön. En vänbok ll Ingrid Holmquist, red. Arping, Nordenstam, Widegren, Makadam, Göteborg/Stockholm 2005 Feminisska lieraturanalyser red. Arping och Nordenstam, Studentlieratur, Lund

Arklar: 2008 ”’Jag tar av mej kavajen’. Om genus och sexualitet i Ninni Holmquists novell ’Kostym’”, i Moderniteter. Text, bild, kön. En vänbok ll Ingrid Holmquist, red. Arping, Nordenstam, Widegren, Makadam, Göteborg/Stockholm 2008 ”Genusforskningens gränser i e nordiskt lieraturhistoriskt perspekv”, i Gränser i nordisk lieratur, IASS XXXVI 2006, Vol. II, utgivare Zilliacus, red. Grönstrand & Gustafsson 2008 ”Internaonella inﬂuenser. The English Woman’s Journal och Tidskri för hemmet pionjäråret 1858–1859”, i Krikens dimensioner. Festskri ll Tomas Forser, red. Arping & Jansson, Stockholm/Stehag 2007 ”Forskaren och brevet. Sophie Adlersparre som brevskrivare”, i Den lierära textens

2009‐05‐02 38 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare förändringar. Studier llägnade Sna Hansson. Red. Ekman, Malm, Stenberg, Stockholm/Stehag 2006 ”Karin Westman Berg (1914‐1997). Den svenska kvinnolieraturforskningens moder”, i Genus 2005 ”Karin Westman Bergs könsrollsseminarium pionjäråret 1967–68”, i Kvinnovetenskaplig dskri nr 4. 2005 ”The Margin and the Centre. Early Pioneering Women in Swedish Literary Historiography”, i Gendered Academia. Wissenscha und Geschlechterdiﬀerenz 1890– 1945, red. Kauko, Mieszkowski, Tischel, Wallstein Verlag, Göngen.

Vetenskapliga recensioner: 2008 Barnlieraturanalyser, red. Maria Andersson & Elina Drukner, Lund 2008, i Barnboken (llsammans med Boglind) (under publicering) 2008 Birgia Holm Victoria Benedictsson, Stockholm 2007, i Samlaren (under publicering) 2008 Marie Löwendahls avhandling Min allrabästa och ömmaste vän! Kvinnors brevskrivning under svenskt 1700‐tal, Göteborg/Stockholm, 2007, i Tidskri för lieraturvetenskap nr 3–4. 2007 Ying Toijer‐Nilssons brevutgåva En rikg förfaarhustru. Selma Lagerlöf skriver ll Valborg Olander, i Tidskri för genusvetenskap, nr 4 2006 Maria Österlunds avhandling Förklädda ﬂickor. Könsöverskridning i 1980‐talets svenska ungdomsroman, Åbo 2005, i Kvinnovetenskaplig dskri, nr 4 2006 Margareta Wersälls avhandling Faghusliv i ensamhetsslo. Ivar Lo‐Johansson och de äldre i samhällsdeba och dikt, Uppsala 2006, i Samlaren

Olsson, Thomas Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Andersen W Schück H Brandes G Adorno Th Finansiering Tjänste Becke S Cassirer E Goethe Schiller Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda Historieskrivning Lärdomshistoria Teori Posivism Lieraturkrik Beskrivning • Mi främsta forskningsintresse gäller lieraturvetenskapens historia. Mi oavslutade projekt gäller förståelsen av den schückska posivismens verkliga innebörd. E par senare texter från dea område är • ”Lieraturforskning – estek eller ﬁlologi”. Videnskab og naonal opdragelse : studier i nordisk lieraturhistorieskrivning. Del 1 Forskningsprogrammet Norden og Europa ; Per Dahl og Torill Steinfeld (red.), 2001, s. 53 – 82. • ”Estek och posivism. En konfrontaon som kom av sig.” [om relaonen Vilhelm Andersen och Henrik Schück] Krikens dimensioner: festskri ll Tomas Forser • Om 1800‐talets lieraturkrik har jag det mesta ogjort. Brandes är e favoritämne. Senaste text är ”Georg Brandes som kriker” i Texten framför allt : festskri ll Aina Lundqvist på 65‐årsdagen den 11 september 2003. • Lieraturteori är e fält som intresserar mig. E konkret pågående är en studie i Adornos läsning av Becke. E annat, mera svävande, är Cassirers förhållande ll lieratur och lieraturteori i allmänhet och Goethe/Schiller i synnerhet.

Publikaoner • ”Lieraturforskning – estek eller ﬁlologi”. Videnskab og naonal opdragelse : studier i nordisk lieraturhistorieskrivning. Del 1 Forskningsprogrammet Norden og Europa ; Per Dahl og Torill Steinfeld (red.), 2001, s. 53 – 82. • ”Estek och posivism. En konfrontaon som kom av sig.” [om relaonen Vilhelm Andersen och Henrik Schück] Krikens dimensioner: festskri ll Tomas Forser, 2008 • ”Georg Brandes som kriker” i Texten framför allt : festskri ll Aina Lundqvist på 65‐årsdagen den 11 september 2003

2009‐05‐02 39 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Oerberg, Sna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Lagercrantz O Andersen H C Finansiering Okänd Tjänst Dokt

Nyckelord egna Lieraturkrik Värdering Kanon Essäisk Presshistoria Estek/Polik Nyckelord påförda Lieraturkrik Press Polik Arkivforsk Översäning Metrik Kanon Performavitet Beskrivning Avh. om Lagercrantz. Llieraturkrik och värdering, lierär kanon, essäisk, presshistoria, estek/polik, performavitet.

— — — — —

Jag skriver avhandling om Olof Lagercrantz som kriker i Dagens Nyheter 1951‐1975. I anslutning ll avhandlingen intresserar jag mig för områden som lieraturkrik och värdering, lierär kanon, essäisk, presshistoria, estek/polik, performavitet.

Parallellt med avhandlingen sammanställer jag en bibliograﬁ över Lagercrantz skrier och medverkan i etermedia under samma dsperiod, varför jag också intresserar mig för arkiv ur olika aspekter. Dea återkommer i projektet ”Det svenska 1800‐talet speglat i prosaﬁkonen” (Mats Malm) där jag från mars i år kommer a arbeta med a skapa en databas med skönlierärt källmaterial från förrförra seklet. Andra forskningsområden jag ägnat mig åt är H.C. Andersens eventyr, metrik (särskilt fransk) och översäning.

Publikaoner i urval:

* ”När Tommelise for utomlands. Om svalans betydelser i H.C. Andersens eventyr”, i kommande upplaga av Samlaren, 2008, [utg. februari 2009], 26 s. * ”V som i Verklighet. Olof Lagercrantz och idealpolikern” i Krikens dimensioner. Festskri ll Tomas Forser, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Stockholm/Stehag 2008, s. 179‐194. * ”Innan vätebombsregnet faller. Olof Lagercrantz femotal i Dagens Nyheter”. Presshistorisk årsbok 2008, s. 225‐245. * ”Polisering av kultursidan – estesering av ledarsidan. En aspekt på Olof Lagercrantz krik i Dagens Nyheter”. Gränser i nordisk lieratur vol. 1, utg. Clas Zilliacus, Åbo 2008, s. 115‐122. * ”Kreava krockar. Fransk rappmusik ur e metriskt perspekv” [exemplet M.C. Solaar] i Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja, red. Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg, Göteborg 2008, s. 226‐241. * ”Inte bara guldmynt från Lagercrantz”. Understreckare i Svenska Dagbladet 13.4.2007. * ”Olof Lagercrantz janusansikte. Den kriska texten som dialeksk spelplats”. Edda 2:2000, s. 147 ‐157.

Publikaoner Publikaoner i urval:

2009‐05‐02 40 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare * ”Inte bara guldmynt från Lagercrantz”. Understreckare i Svenska Dagbladet 13.4.2007. * ”Olof Lagercrantz janusansikte. Den kriska texten som dialeksk spelplats”. Edda 2:2000, s. 147 ‐157.

Schoenius, Sigrid Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Proba F B Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Anken Intertextualitet Epik Genre Retorik Historieskrivning Bibelforskning Recepon Hermeneuk Kristendom Teologi Beskrivning Jag är doktorand i lieraturvetenskap sedan våren 2008 och det huvudsakliga föremålet för mi avhandlingsarbete är en episk dikt som brukar llskrivas romarinnan Faltonia Bea Proba (c. 320‒ 370). Hon llhörde trehundratalets romerska senatsaristokra och konverterade troligen ll kristendomen kring århundradets mi. Hennes dikt är 694 versrader lång och återberäar vikga händelser ur Moseböckerna och Evangelierna med enbart halva och hela hexameterverser från Vergilius’ tre diktverk Bucolica, Georgica och Aeneiden. Den lierära kompilaonstekniken kallas för cento (lat. för ’lapptäcke’) och lieraturteoreska nyckelbegrepp i studien är exempelvis intertextualitet och allusion, retoriska strukturer, parodi och passch. I avhandlingsarbetet koncentrerar jag mig även på de historiska sammanhangen och de lierära kontexterna (bibelepik, panegyrik, samda tolkningsprakker inom bibelexeges och Vergiliusrecepon). För närvarande skriver jag om och forskar i diktens receponshistoria.

Publikaoner

2009‐05‐02 41 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Stenberg, Lisbeth Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Livet Lagerlöf S Finansiering Okänd Tjänst Annan

Nyckelord egna Nyckelord påförda Arkivforsk Genus Queer Historieskrivning Beskrivning Äv. bibliotek & folkbildning. — — — — — Genus, HBT och queer Jag disputerade 2001 med En genialisk lek. Krik och överskridande i Selma Lagerlöfs förfaarskap. Handledare var professor Sna Hansson. Två kriska perspekv låg ll hur könspolik påverkat estesk värdering och hur synen på relaoner sexualiserades sekelskiet 1900. 2002 hölls konferensen Farväl heternormavitet med över 100 deltagare. Det var en avslutning på e HSFR‐projekt där jag och Jan Magnusson genomfört nätverksträffar under tre år 1998‐2000. Vid instuonen för genusvetenskap ansvarade en kurser i HBT samt ledde llsammans med docent Arne Nilsson under flera år HBTqueerseminarium 2003‐2006. Jag är ledamot av redakon för dskrien lambda nordica. Arkiv, historieskrivning, kanon Jag har alltmer kommit a intressera mig för området historieskrivning och min kommande bok är en mothistoria ll den tradionella lieraturhistorieskrivningen. Genom a lya kvinnors debaer ger jag nya perspekv på det som framställts som avgörande händelser. I höst medverkar jag vid konferensen ”Arkivens tystnader – arkiv ur e queert perspekv” Helsingfors. Under utgivning är ”Marginalizaon and paradoxes of identy formaon” anförande vid European Scienfic Foundaons (ESF) konferens Literature for Europe. Folkbildning

Jag har länge arbetat som bibliotekarie. Hösten 2008 gjorde jag en ansökan ll Europeiska Socialfonden om medel för en kompetensutveckling inom området lieratur på andra svenska för bibliotekspersonal i Västra Götaland. Jag har regelbundet deltagit i konferenser och publicerat mig inom två nätverk: Mimer (Naonellt program för folkbildningsforskning) och Föreningen för folkbildningsforskning. Mi intresse här är folkbildningens historia könskriskt perspekv och i dagsläget etnicitet. Jag medverkade vid e RJ‐symposium för forskningsiniering, Lieratur som livskunskap tvärvetenskapliga perspekv på identetsbyggande läsning, vid BHS 23‐24 sept. 2008. Tredje uppgien genomför jag genom e engagemang i Selma Lagerlöf‐sällskapets och genom a hålla föredrag om min forskning i olika sammanhang.

PROJEKT ”Selma Lagerlöfs samlade skrier. Förberedelser för utgivning” RJ projektet under ledning professor Johan Svedjedal 2006‐2007. ”En demokrask estek? Könskriska och begreppshistoriska aspekter av kvinnors esteska 1880‐1920” eget VR‐projekt 2003‐2005. ”Benny Henriksson Minnesbiblioteks Nätverk” för utveckling av forskningsområdet HBT ledning av professor Sven Axel Månsson, socialt arbete 1998‐2000. ”Naonell hängivenhet och europeisk klarhet”, e tvärvetenskapliga HSFR‐stö projektet, ledning av professor Sven Eric Liedman 1994 – 1997.

Publikaoner • Stenberg, Lisbeth fc 2009, I kärlekens namn … Människosynen, den nya kvinnan och framdens samhälle i fem lieraturdebaer 1881‐1909. Stockholm: Normal. • Dikten som mötesplats. Festskri ll Eva Lilja; Sissel Furuseth, Lisbeth Stenberg (red.) Göteborg: Kabusa. • Den lierära textens förändringar. Studier llägnade Sna Hansson, Ekman, Stefan, Mats Lisbeth Stenberg (red.) 2007. Stockholm: Symposion.

2009‐05‐02 42 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare • Atlestam, Ingrid & Lisbeth Stenberg 2003, Männens bibliotek – en kvinnosak. Redbergslids Majornas bibliotek under hundra år. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. • Stenberg, Lisbeth 2001, En genialisk lek. Krik och överskridande i Selma Lagerlöfs förfaarskap. Diss. Göteborg: Skrier utgivna av Lieraturvetenskapliga instuonen nr 40.

2009‐05‐02 43 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Svensson, Chrisna Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Lidbeck A Tegnér E Lidner B Stagnelius E J Finansiering Tjänste Aerbom P D A Almqvist C J L Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda 1700‐tal Estek Romanken Psykologi Postkolonialism Orientalism Etnicitet Melankoli Lidande Subjekt Kultur Kommunikaon Beskrivning Psykisk sjukdom & lieratur, historisk estek. Orientalism i svensk lieratur. — — — — — Min forskning. Min forskning handlar främst om 1700‐talet och romanken och den kan delas in i tre huvudområden: estek (dåd), psykisk sjukdom och diktning (nud), samt postkoloniala perspekv på representaonen av kulturmötet i svensk lieratur (framd). Tidigaste forskning: Estek: Avhandlingen Anders Lidbeck och 1700‐talets estek Utgivning av Esaias Tegnérs samlade dikter samt arklar om 1700‐talet och romanken med olika perspekv. Nud: Jag håller på a göra färdigt en bok om Esaias Tegnérs sjukdomsd och den måste bli klar i sommar: Titel: Vägen ll Schleswig. Esaias Tegnérs melankoli i liv och dikt. Jag har e idéhistoriskt perspekv på melankoli, där jag naturligtvis utgår ifrån Karin Johannisson och undersöker t.ex. hur Tegnér ser på sin hypokondri i brevväxling med sina vänner. Jag analyserar vad som står i samda medicinska böcker. Jag analyserar också några självbiograﬁska dikter och ser hur Tegnér i dessa konstruerar sin jaguppfaning eer romankens manliga och esteska ideal. I sista kapitlet diskuterar jag sjukdomsdiktningen i stort. Frågeställningen är här: Hur förändras Tegnérs diktning när han blir sinnessjuk. Fokus ligger på den omfaande diktningen under Tegnérs vistelse på asylen i Schleswig. Om det ämnet har jag skrivit ganska många arklar; nu senast i Festskrien ll Tomas Forser. Framd: Orientalismens utveckling i Sverige 1772‐1830. Postkolonialt perspekv på representaonen av det exoska och främmande i svensk skönlieratur. 1. Vill översiktligt beskriva undervisningen i orientaliska språk vid universiteten samt översäningar av skönlierära verk med e kulturmöte mellan öst och väst. 2. Jag vill välja e fåtal förfaare för a kunna göra mycket detaljerade och djuplodande analyser av enskilda verk. Förfaare som jag vill studera är Bengt Lidner, Tegnér, Stagnelius, Aerbom och Almqvist. Tyngdpunkten kommer förmodligen a ligga på Lidner och Almqvist. Jag har redan skrivit en arkel om Bengt Lidners verk ”Milot och Eloisa”. Det är en opera comique som utspelar sig i Batavia, d.v.s. Jakarta. Arkeln heter: ”Lidner och det främmande. Det försvunna kulturmötet i Lidners opera Milot och Eloisa”. Den bygger på e föredrag jag höll i samband i samband med e Lidnersymposium i Stockholm 2007 och ska tryckas llsammans med de andra föredragen. Den är inlämnad för tryckning. Projektet har utvecklats fram i samband med min undervisning. Jag har ha C‐och D‐kurser med kulturmötesproblemaken samt handledning av uppsatser. Till hösten ska jag ha en C‐kurs med samma namn som projektet.

Publikaoner

2009‐05‐02 44 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Westerlund, Peter Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Livet Söderberg Hj Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Recepon, receponsteori, percepon, läsning, tolkning och tolkningsteori, texeori, ideologi, kunskap och makt, feminissk och postkolonial teori, genus, klass, etnicitet, narraon, narrav teori, historieskrivning, subjekvitet, meningsskapande Nyckelord påförda Läsning Recepon Beräande Hermeneuk Ideologi Genus Makt Queer Klass Pragmak Narratologi Subjekt Etnicitet Subjekt Genre Beskrivning Forskning och intresseområden Min avhandling tar sin utgångspunkt i den tolkningsstrid som omgärdat Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken (1912). Mi intresse är dels teoreskt – jag försöker, med utgångspunkt i det empiriska materialet och den receponsteoreska debaen, utveckla sä a se på ”text”, ” tolkning” och ”läsning” – dels kulturanalyskt – jag intresserar mig för hur texten omsäs i olika kulturella och historiska kontexter, de ideologiska utgångspunkternas inverkan på tolkningen, liksom horisonörskjutningar över d. Mina huvudsakliga intresseområden har således a göra med frågor om recepon, tolkning, läsning, percepon och meningsskapande i vid bemärkelse. I mi arbete med avhandlingen har även frågor om ”beräande” och ”beräelser” aktualiserats, fast då inte i bemärkelsen av en föreliggande narrav struktur, utan snarare som e sä a förstå eller begripliggöra omvärlden (inklusive texten) – det vill säga a jag intresserar mig för beräelsen som e hermeneuskt verktyg för a strukturera och konceptualisera fenomen och erfarenheter, något som är applicerbart på både produkons‐ och receponssidan, beräandet och moagandet, lieratur och andra typer av beräande. Här närmar vi oss alltså frågor som har a göra med narrav teori.

I förlängningen av dea har jag också intresserat mig för relaonen mellan tolkning och subjekvitet, tolkning och ideologi, beräande och ideologi, eller, kort sagt, kopplingen mellan förståelse och subjektets posion. I det här sammanhanget har jag intresserat mig för bland annat feminissk, queerfeminissk och postkolonial forskning och teoribildning. Utöver dea intresserar jag mig också för hur beräelser används, eller kan användas, liksom frågor om beräandets och läsningens funkon i olika sammanhang (pragmaskt perspekv). På vilket sä används beräelser för a ll exempel skapa mening (eller för andra syen)? Vilken funkon tjänar läsning och beräande i olika former (medier, genrer) och sammanhang (den konkreta situaonen, aktörernas syen, olika prakker)?

Några nyckelord: Recepon, receponsteori, percepon, läsning, tolkning och tolkningsteori, texeori, ideologi, kunskap och makt, feminissk och postkolonial teori, genus, klass, etnicitet, narraon, narrav teori, historieskrivning, subjekvitet, meningsskapande.

Publikaoner

2009‐05‐02 45 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Berntson Marn Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Luther M Finansiering VR KVA Tjänst Lektor

Nyckelord egna Nyckelord påförda Kristendom Religionshistoria Reformaonen Katolicism Lutherdom Krönika Visdiktning Tidigmodernitet Beskrivning Forskningsintressen • Reformaonsden i Norden • Möten mellan medelda katolskt och digmodern lutherskt fromhetsliv • Krönikeskrivande under reformaonsden • Medelda klosterliv • Uppror och polisk kultur i Norden under senmedeld och reformaonsd • Ortodoxa kyrkors möte med det svenska samhället i modern d • Livsåskådningsmov i svensk visdiktning

Projektdeltagande • ”Uppror och reformaon. Uppror och resningar i Sverige 1525−1543” [Enmansprojekt ﬁnansierat av Vetenskapsrådet] • Corpus nordicum aevi reformaonis (Texter/källor från nordisk reformaonsd) [Samnordiskt projekt delvis ﬁnansierat av Kungl. Vierhets Akademien]

Publikaoner • Klostren och reformaonen. Upplösningen av kloster och konvent i Sverige 1523‐1596 [ISBN 91 7217 060‐3]. Skelleeå 2003 [diss]. • Mässan och armborstet. Uppror och reformaon i Sverige 1525‐1545. [Opublicerad. Under arbete!] • ”Reformaon and counter‐culture in Maribo abbey”, i Saint Birgia, Syon and Vadstena. Papers from a Symposium in Stockholm 4‐6 October 2007. Ed. by Claes Gejrot, Sara Risberg & Mia Åkestam. Kungl. Vierhets Historie och Ankvitets Akademien. Stockholm 2009 [Opublicerad. Under tryckning!] • ”Reformaonsda bilder av kristnandet i Sverige”, i Auður Magnúsdór & al., ”Vi skall alla vara välkomna!” Nordiska studier llägnade Krisnn Jóhannesson (s. 385‐401). Göteborg 2008. • ”Västergötlands kloster och reformaonen”, i Johnny Hagberg (red.), Kloster och klosterliv i det medelda Skara s (s. 253‐281). Skara 2007. • ”The Dissoluon of the Hospitaller houses in Scandinavia”, i Helen Nicholson, Klaus Militzer & Hans Mol (red.), The Military Orders and the Reformaon. Choices, State Building and the Weight of Tradion (s. 59‐77) [ISBN 90‐6550‐913‐5]. Hilversum 2006. • “Eglise, Etat et pluralisme religieux en Scandinavie”, i Alain Dierkens & Jean‐Philippe Schreiber (red.), Laïcité et sécularisaon dans l'Union européenne (Problèmes d’histoire des religions XVI) (s. 107‐118) [ISBN 2‐8004‐1382‐4]. Bryssel 2006. • ”Brynolf Gerlaksson ‐ polikern”, i Johnny Hagberg (red.), Hielp Maria. En bok om biskop Brynolf Gerlaksson (s. 43‐69) [ISBN 91‐975004‐6‐1]. Skara 2005. • ”Gabrielle Spiegel och den postmoderna utmaningen”, i Kors och tvärs i teorierna (Skrier från Historiska instuonen i Göteborg nr 5) (s. 106‐118) [ISBN 91‐88614‐40‐9]. Göteborg 2002. • ”’Västgötaherrarnas uppror’. E försök ll nytolkning”, i Kyrkohistorisk Årsskri 2000 (s. 97 ‐116) [ISBN 91‐85582‐44‐1]. • ”Ortodoxa, österländska och katolska kyrkor i Sverige. Samarbete, tradionsförmedling, integraon” i Daniel Andersson & Åke Sander, Det mångreligiösa Sverige. E landskap i förändring (s. 385‐446) [ISBN 91‐44‐03856‐9]. Studentlieratur 2005. • ”Josef Ratzinger ‐ Guds roweiler eller liberal modernist?”, i Under ytan (Humanistdag‐ boken nr 18) (s. 41‐47) [ISBN 91 7360 3422]. Göteborg 2005.

2009‐05‐02 46 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare • ”Assyrier eller syrianer? Om fotboll, identet och kyrkohistoria”, i Gränser (Humanistdag‐ boken nr 16) (s. 47‐52) [ISBN 91‐7360‐318‐X]. Göteborg 2003. • ”Från piskrapp ll lekande lärande. Humanisten Chrisern Pedersen och den medelda skolan”, i Humaniora – en akademisk fråga (Humanistdagboken 15) (s. 37‐42) [ISBN 91‐7360‐310‐4]. Göteborg 2002. • ”Evert Taube och det religiösa språket”, i Språk (Humanistdag‐boken 14) (s. 71‐79) [ISBN 91‐7360‐300‐7]. Göteborg 2001. • ”A skriva poliskt inkorrekt historia. Olaus Petri, Europa och göcismen”, i Europa (Humanistdag‐boken 12) (s. 49‐55) [ISBN 91‐7360‐280‐9]. Göteborg 1999.

Cavallin, Clemens Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Finansiering Extern Tjänst Lektor

Nyckelord egna Religionshistoria Ritualteori Interiorisering Krisk realism Globalisering Myt Nyckelord påförda Religionshistoria Globalisering Myt Offer Beskrivning Clemens Cavallin är lektor inom religionsvetenskap, mer specifikt religionshistoria, vid humanisska fakulteten (GU) sedan januari 2007. Han disputerade 2002 innanför ämnet religionsvetenskap vid Göteborgs universitet med avhandlingen The Efficacy of Sacrifice som analyserade synen på offret i de vediska skrierna; hinduismens äldsta texter. Från 2003 ll och med 2006 arbetade han som förstelektor vid avdelningen för religionsvetenskap på Universitetet i Bergen, Norge. Hans forskning har eer avhandlingsarbetet fokuserat på två nya områden dels ritualteori, dels katolsk religiositet. Under den eer disputaonen har han också undervisat bre inom olika religioner (men framför allt syd‐ och sydostasiaska religioner) samt inom religionsvetenskaplig teori och metod.

Det nu pågående forskningsprojektet är en ritualteoresk reﬂekon över fenomenet interiorisering (e fokus på det mänskligt inre) i rituella sammanhang. Två exempel på dea är yogiska esoteriska anatomier och det kristna fokuset på den räa intenon bakom ritualhandlingen. Resultatet föreligger som e bokmanuskript vilket precis har sänts in ll e förlag för bedömning.

Vad vill jag göra?

1. Utveckla en grundläggande teori om religion och religiositet på den kriska realismens grund. Dvs. importera denna teoreska diskurs från sociologin in i studiet av religion och se vad som blir resultatet. Skall skriva en sådan grundtext llsammans med Daniel Selden på sociologen.

2. Göra en undersökning med en empirisk bas och en teoresk infallsvinkel på de problem som kristna församlingar, vilka är baserade på en enkel indelning av territorium, möter i och med globaliseringsprocesserna. E utmärkt exempel vore Svenska kyrkan som står inför en stor reducering av antalet församlingar och som kommer vara tvungen a tänka över grundtanken bakom dessa, då många människor inte längre lever på e enkelt sä i e lokalsamhälle.

3. Revitalisera den teoreska diskussionen av religiösa myter genom a kanalisera diskurser från andra discipliner in i religionsvetenskapen både från tradionellt humanisska och samhällsvetenskapliga, samt från naturvetenskapliga.

Publikaoner

2009‐05‐02 47 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Enstedt, Daniel Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna religionspsykologi, religionssociologi, teologi, religionshistoria, psykoanalysk teoribildning, queerteori, diskursteori, urbansociologi, feminism, s.k. poststrukturalisskt tänkande Nyckelord påförda Genus Diskursteori Queer Sociologi Religionshistoria Poststrukturalism Beskrivning religionspsykologi, religionssociologi, teologi, religionshistoria, psykoanalysk teoribildning, queerteori, diskursteori, urbansociologi, feminism, s.k. poststrukturalisskt tänkande. — — — — — Jag är sedan 2005 doktorand i religionsvetenskap och teologi. Avhandlingsprojektet har jag vid e llfälle beskrivit så här:

”När Svenska kyrkan beslutade om a införa en välsignelseakt för samkönade par, den 27 oktober 2005, lät reakonerna inte vänta på sig. Under veckorna som följde oﬀentliggjorde mer än 800 präster si missnöje genom a underteckna e upprop som publicerats på Internet. Prästdeklaraonen, som den kom a kallas, inierades av komminister Yngve Kalin. Det stod snart klart a Svenska kyrkan rymde två vi skilda uppfaningar i frågan om en välsignelseakt för samkönade par. I arbetet med avhandlingen Dea är min kropp undersöker jag dessa skilda uppfaningar och posioneringar.”

Vetenskapliga intresseområden: religionspsykologi, religionssociologi, teologi, religionshistoria, psykoanalysk teoribildning, queerteori, diskursteori, urbansociologi, feminism, s.k. poststrukturalisskt tänkande.

Publikaoner Jag är sedan 2005 doktorand i religionsvetenskap och teologi. Avhandlingsprojektet har jag vid e llfälle beskrivit så här:

2009‐05‐02 48 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Holmberg, Helena Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Finansiering Dokj ? Tjänst Dokt ?

Nyckelord egna religionssociologi, religionspsykologi, genus, islam, Ahmadiyya, social mobilisering, postkolonial, intervjuer, diskursanalys, kristendom, feminiseologi

Nyckelord påförda Genus Kristendom Postkolonialism Etnicitet Diskursteori Beskrivning Har gjort: D‐uppsats/arkel i Svensk Kyrkodning om kristendom och genus i Svenska kyrkan (en undersökning baserad på sex intervjuer)

Gör: pågående avhandlingsprojekt om förhandling om normer för genus inom kvinnoorganisaonen Lajna Imaillah, Ahmadiyya i Sverige. Använder genusteori, teorier om religion och migraon, religion och mobilisering, postkolonial teori, diskursanalys.

Vill göra: intervjua muslimska män om normer för genus, jämföra Lajna Imaillah med andra muslimska kvinnoorganisaoner, undersöka värderingar kring sjukdom och funkonshinder inom olika religiösa tradioner.

Key‐words: religionssociologi, religionspsykologi, genus, islam, Ahmadiyya, social mobilisering, postkolonial, intervjuer, diskursanalys, kristendom, feminiseologi

Publikaoner

Högström Bertson, Jenny Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Finansiering Okänd Tjänst Dokt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Religionshistoria Anken Beskrivning Avh. om vovgivande i den grekiska kolonin Poseidonia i Syditalien från arkaisk ll romersk d.

Publikaoner

2009‐05‐02 49 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Larsson, Göran Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Finansiering Tjänste Tjänst Lektor bitr

Nyckelord egna Islam Koranen Muslimer Islamisk teologi Religioner och medier Europa Nyckelord påförda Islam Etnicitet Oﬀentlighet Didakk Kommunikaon Religionshistoria Beskrivning Min forskning har främst varit inriktad mot islam och muslimer i Europa i både historia och nud. Mina intressen omfaar studier av både texter (islamiska teologiska dokument, historiska skildringar, tolkningar av Koranen) och nuda undersökningar som bygger på deltagandeobservaoner, intervjuer och enkäter. Inom dea område har jag publicerat e stort antal arklar och böcker på både svenska, engelska och spanska. Tre exempel är min avhandling Ibn García’s shuubiyya Leer: Ethnic and Theological Tensions in Medieval al‐Andalus. (The Medieval and Early Modern Iberian Worlds, Vol. 16, Leiden: Brill Academic Publishers, 2003), Islam and Muslims in Sweden: Integraon or Fragmentaon? A Contextual Study (Berlin & Münster: LIT‐ verlag, 2008, llsammans med Åke Sander) och Islam in the Nordic and Balc Countries (London & New York: Routledge, 2009)

E andra forskningsområde är fokuserat på studiet av hur religiösa grupper använder och diskuterar nya informaons‐ och kommunikaonsteknologier och religionens plats i det oﬀentliga rummet. Inom dea fält har jag bland annat redigerat boken Religious Communies on the Internet (Uppsala: Swedish Science Press, 2006). Under hösten 2009 anordnar jag också e internaonellt symposium om islam och nya medier i Danmark llsammans med Köpenhamns universitet. Jag är knuten ll The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interacon and Mediated Communicaon in Contemporary Society (LinCS) och det naonella forskningsprogrammet LearnIT.

E tredje forskningsområde – som ll viss del knyter an ll mina historiska intressen – är fokuserat på studiet av Koranen och islamisk teologi. Inom dea fält har jag bland annat publicerat boken A läsa Koranen. En introdukon (Stockholm: Verbum, 2006) som syar ll a belysa inom‐islamiska diskussioner, teologiska konﬂikter och strömningar i både historia och nud.

E ärde intresseområde handlar om religionsdidakk, tradionsförmedling, religiösa instuoner och utbildningsvetenskap. Antologin Religiösa friskolor i Sverige (Lund: Studentlieratur, 2007) som jag redigerade llsammans med Jenny Berglund från Uppsala universitet är e exempel på min forskning inom området. Under hösten 2008 och våren 2009 har jag också varit verksam som sekreterare i imamutbildningsutredningen som llsaes av Utbildningsdepartementet. Resultaten från dea arbete kommer a presenteras som en SOU‐rapport under sommaren/hösten 2009.

Sammanfaningsvis omfaar mina forskningsintressen både historia och nud. Dea innebär a jag använder mig av både historiska/ﬁlologiska metoder och teorier liksom antropologiska/sociologiska metoder. Mi främsta intresse är islam och muslimer, men mina intressen omfaar också allmän religionshistoria, främre orientens religioner, nuda religiösa rörelser liksom religion och juridik.

Nyckelord: Islam Muslimer Koranen Islamisk teologi Religioner och medier Europa

Publikaoner • avhandling: Ibn García’s shuubiyya Leer: Ethnic and Theological Tensions in Medieval al‐Andalus. (The Medieval and Early Modern Iberian Worlds, Vol. 16, Leiden: Brill Academic Publishers, 2003) • Islam and Muslims in Sweden: Integraon or Fragmentaon? A Contextual Study (Berlin &

2009‐05‐02 50 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Münster: LIT‐verlag, 2008, llsammans med Åke Sander) • Islam in the Nordic and Balc Countries (London & New York: Routledge, 2009) • (red.) Religious Communies on the Internet (Uppsala: Swedish Science Press, 2006). • Religiösa friskolor i Sverige (Lund: Studentlieratur, 2007) (red. lls. m. Jenny Berglund) • A läsa Koranen. En introdukon (Stockholm: Verbum, 2006)

2009‐05‐02 51 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Nilsson, Berl Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Nyckelord påförda Kyrkohistoria Medeld Tradion Arkeologi Beskrivning Kanonisk rä, medelda kyrkorä. Religionsmöten. Arkeologi: gravskick; de liturgiska förutsäningarna för kristet gravskick. Medelda koncilier. Deltar i det centre of excellence som har beteckningen Nordic Centre for Medieval Studies och som utgör e samarbete mellan Bergen, Göteborg, Helsingfors och Odense . — — — — — Min forskningsinriktning ligger på kyrkans historia i Västeuropa under medelden. Jag startade med en studie av hur den kanoniska räen vann insteg i de nordiska länderna ‐ eller inte vann insteg ‐ under den fram ll omkring år 1300. Den undersökningen, som var min doktorsavhandling, har jag sedan följt upp med arklar inriktade mot just medelda kyrkorä. Jag har också intresserat mig för det möte mellan religioner som kristnandet i de skandinaviska länderna innebar och var ansvarig för det tvärvetenskapliga projektet "Sveriges kristnande. Kultur och mentaliteter från vikingad ll medeld."

Redan från den då jag arbetade med doktorsavhandlingen har jag intresserat mig för a belysa kyrkans utveckling också med hjälp av arkeologiskt material. Dessa intressen har jag forarande och arbetar för närvarande som redaktör för en samnordisk bok som skall presentera de senaste rönen rörande problemet hur och när gravskicket förändrades från förkristet ll kristet. Där kommer mi bidrag handla om de liturgiska förutsäningarna för kristet gravskick, det vill säga de gudstjänstordningar som prästerna hade a följa och deras teologi.

Jag deltar också i e internaonellt samarbete som leds från Rom och som syar ll a de katolska koncilierna historien igenom skall ges en vetenskaplig behandling i monograﬁform. Min uppgi är a skriva om de medelda provinsialkoncilierna i de skandinaviska länderna, och för dea ändamål har jag gjort en del publicerade förstudier.

Inom ramen för det centre of excellence som har beteckningen Nordic Centre for Medieval Studies och som utgör e samarbete mellan Bergen, Göteborg, Helsingfors och Odense deltar jag i "team religion" och bidrar där med arrangerandet av konferenser och seminarier samt egen forskning. Jag har just avslutat en arkel ll en för "team religion" gemensam publikaon. Arkeln handlar om kyrklig domsrä och sexuell mentalitet i Sverige vid början av 1400‐talet.

Under de senaste åren (jag räknar med de tre senaste och räknar inte med recensioner av vetenskapliga böcker i vetenskapliga dskrier o.d.) har jag publicerat a) en undersökning om de första fyra ärkebiskoparna av Lund insaa i deras kyrkliga och poliska sammanhang, b) givit ut en svensk kungalängd från medelden med historiska noser, publicerat c) en arkel om det medelda ritualet för invigning av kyrkogård, d) en arkel om ggarbrödernas konvent i Skara, e) en arkel om provinsialkonciliet i Skänninge 1248, f) en arkel om försöken a införa det klerikala celibatet bland prästerna i Sverige och g) en arkel om det digaste klostret i Vreta.

Publikaoner (på senare d) a) en undersökning om de första fyra ärkebiskoparna av Lund insaa i deras kyrkliga och poliska sammanhang, b) givit ut en svensk kungalängd från medelden med historiska noser, c) en arkel om det medelda ritualet för invigning av kyrkogård, d) en arkel om ggarbrödernas konvent i Skara, e) en arkel om provinsialkonciliet i Skänninge 1248, f) en arkel om försöken a införa det klerikala celibatet bland prästerna i Sverige g) en arkel om det digaste klostret i Vreta.

2009‐05‐02 52 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

2009‐05‐02 53 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Olofsson, Staﬀan Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Genee G Bal M Delblanc S Lindgren T Trible Ph Finansiering Resseguie J L Powell M A Syreeni K Enquist P P Tjänst Prof Rashkows I

Nyckelord egna Nyckelord påförda Bibelforskning Septuaginta Översäning Narratologi Intertextualitet Myt Recepon Läsning Hermeneuk Teologi Textkrik Beskrivning Gamla testamentets exegek: Septuagintaforskning – översäningsteknik och teologisk exeges. Myt & narratologi, svensk skönlieratur (Delblanc, Enquist, LIndgren) — — — — — Jag är professor med inriktning mot Gamla testamentets exegek. Mi huvudsakliga forskningsintresse är Septuagintaforskning och mina publikaoner är främst inom Septuagintaforskningen, speciellt frågor rörande översäningsteknik och teologisk exeges. Jag har även arbetet mycket med bibelöversäningsfrågor.

Under 2007 har jag publicerat en krisk diskussion av Folkbibelns krik av Bibel 2000 ”Hur skall Bibeln översäas –En krisk granskning av granskningen”, Så som det har beräats för oss, red. G. Samuelsson, T. Hägerland, Festskri ll Lennart Thörn, Libris 2007 (15 sid).

Under 2008 har jag få två böcker inom mi huvudsakliga forskningsområde, Septuagintaforskningen, antagna för publicering

As a Deer Longs for Flowing Streams. A Study of the Septuagint Version of Ps 42‐43 in its Relaon to the Hebrew Text i serien De Septuaginta Invesgaones på Vandenhoeck & Ruprecht. Ung 250 sidor.

Translaon Technique and Theological Exegesis. Collected Essays on the Septuagint Version (preliminär tel). Coniectanea Biblica: Old Testament Series, Eisenbrauns. Ung. 295‐300 sidor inklusive lieraturförteckning.

Jag har för närvarande fyra olika vetenskapliga arklar inom Septuagintaforskningen som är antagna för publikaon och ska refereegranskas och publiceras inom de två närmaste åren.

“Inversion of Verbs, Nouns, and Adjecves as Translaon Technique in LXX Psalms” i Bullen of the Internaonal Organizaon for Septuagint and Cognate Studies (ung. 20 sid).

“A Study of Assumed Inversions of Verbs, Nouns, and Adjecves in LXX Psalms”, i Bullen of the Internaonal Organizaon for Septuagint and Cognate Studies (ung. 17 sid).

“Inversion of the Word Order of Parcles in the LXX Psalms” i Scandinavian Journal of the Old Testament (ung. 16 sid).

”Does the Translator speak about the End of Times? A Translaon Technical Study of the Heading of Ps 41 (42):1 in the Septuagint”. Ingår i en konferensvolym med arklar från en Septuagintakonferens 2006 i Göteborg, ll vilken jag var medarrangör. Publiceras förmodligen i serien Septuagint and Cognate Studies (ung. 25 sid).

Jag har under 2008 skrivit e kapitel om text och kanon och fyra olika faktarutor, ”Textkrik i prakken”, ”Bibelöversäning i e svenskt perspekv” och ”Qumrantexterna” i en ny svensk lärobok i Gamla testamentet för universitet och högskolor som ska komma ut på Verbum i febr 2009.

Deltar i Qumranseminariets projekt a översäa Qumrantexter ll svenska. Jag har under 2008 skickat in de sista putsningarna av min översäning med kommentarer av Tempelrullen från

2009‐05‐02 54 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Qumran ll den bok med översäningar av Qumrantexter som kommer a lanseras på bokmässan i år. Under 2008 har jag akvt deltagit med kommentarer och översäningsförslag ll alla översäningar av Qumrantexter ll svenska i projektet.

Jag är en av förfaarna ll en kommentar över Septuagintapsaltaren i en kommentarserie över alla böcker i Septuaginta som ska ges ut av den internaonella Septuagintaorganisaonen (Internaonal Organizaon for Septuagint and Cognate Studies). Jag har skrivit e uörligt kommentarmaterial knutet ll Ps 42‐49 och har även arbetat en del med Ps 50‐72, men inget material är ännu publicerbart.

Jag arbetar f.n. med olika infallsvinklar inom Septuagintaforskningen, bl a med en undersökning av hur översäaren av Septuagintapsaltaren har hanterat stereotypa fraser och ordpar i si översäningsarbete, och i vilken mån Psaltaröversäaren varit påverkad av översäningen av Pentateuken i si översäningsarbete, arbeten som förhoppningsvis ska resultera i två monograﬁer.

Jag är mycket intresserad av skönlieratur och vill arbeta mer med intertextualitet och narratologi och har därför ge e förslag ll forskning inom det gemensamma forskningsprojektet om myt och narratologi som inierats vid religionsvetenskapliga instuonen. Mi bidrag är knutet ll svensk skönlieratur. Studieobjektet är förmodligen någon av förfaarna Sven Delblanc, Torgny Lindgren eller Per Olov Enquist, vilka alla har böcker som anknyter ll religiösa och existenella mov. Förfaaren ska diskuteras främst ufrån relaonen ll biblisk temak och bibliska texter med metodisk inriktning från intertextualitet och narratologi, bl a ufrån Gérard Genees intertextualitetsparadigm, Ilona Rashkows reader‐response teori och narratologiska metoder anpassade ll exegeken med inspiraon från bl a François Tolmie, David M. Gunn, Danna Nolan Fewell, Harold Bloom, Mieke Bal, Phyllis Trible, J.L. Resseguie, och M.A. Powell. Möjligen kommer en anknytning av ske ll Kari Syreenis hermeneuska trevärldsmodell. Jag kommer a arbeta med denna inriktning även om vi inte får igenom projektet.

Publikaoner Under 2007 har jag publicerat en krisk diskussion av Folkbibelns krik av Bibel 2000 ”Hur skall Bibeln översäas –En krisk granskning av granskningen”, Så som det har beräats för oss, red. G. Samuelsson, T. Hägerland, Festskri ll Lennart Thörn, Libris 2007 (15 sid).

Under 2008 har jag få två böcker inom mi huvudsakliga forskningsområde, Septuagintaforskningen, antagna för publicering

As a Deer Longs for Flowing Streams. A Study of the Septuagint Version of Ps 42‐43 in its Relaon to the Hebrew Text i serien De Septuaginta Invesgaones på Vandenhoeck & Ruprecht. Ung 250 sidor.

Jag har för närvarande fyra olika vetenskapliga arklar inom Septuagintaforskningen som är antagna för publikaon och ska refereegranskas och publiceras inom de två närmaste åren.

“Inversion of Verbs, Nouns, and Adjecves as Translaon Technique in LXX Psalms” i Bullen of the Internaonal Organizaon for Septuagint and Cognate Studies (ung. 20 sid).

“A Study of Assumed Inversions of Verbs, Nouns, and Adjecves in LXX Psalms”, i Bullen of the Internaonal Organizaon for Septuagint and Cognate Studies (ung. 17 sid).

“Inversion of the Word Order of Parcles in the LXX Psalms” i Scandinavian Journal of the Old Testament (ung. 16 sid).

2009‐05‐02 55 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare ”Does the Translator speak about the End of Times? A Translaon Technical Study of the Heading of Ps 41 (42):1 in the Septuagint”. Ingår i en konferensvolym med arklar från en Septuagintakonferens 2006 i Göteborg, ll vilken jag var medarrangör. Publiceras förmodligen i serien Septuagint and Cognate Studies (ung. 25 sid).

2009‐05‐02 56 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Sander, Åke Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Religion Finansiering Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna Islam, Indien, religionsmöten, religiös förändring, sociologi Nyckelord påförda Etnicitet Fenomenologi Islam Mysk Psykologi Sociologi Beskrivning Religionsbeteendevetenskap. islams och muslimers möte med Europa och Sverige. indiska religiösa tradioner. Invandring. det mänskliga medvetandet , fenomenologi. förändringar inom religion och religiös i en (post–)modern, globaliserad värld. ”anomalous experiences” inom religiositetens värld. — — — — — Inom religionsbeteendevetenskapen försöker man beskriva, tolka, förstå, förklara och i viss mån predicera hur och varför människor inom religionens värld tänker, känner, upplever, beter sig och handlar som de gör. Dea kan göras på makro–, meso– såväl som på mikronivå. Oavse vad man har för åsikt om religion och religiositet och dess värde och gilghet är det uppenbart a dessa fenomen genom historien i hög grad, direkt eller indirekt, har påverkat individers, gruppers, naoners och ll och med hela kulturer syn på sig själva, sin plats och roll och si sä a handla i världen. Lika uppenbart är a dea under senare decennier har större gilghet än på länge. Religiösa röster, prakker och handlingar tar mer plats i det oﬀentliga, inte minst poliska, rummet, inte minst i migraons– och kulturmötessammanhang. Få teoreker tror i dag på sekularisteringstesens rikghet. Som en följda av dea har även religionsstudiet blivit mer poliserat. A dea är en utveckling som snarare kan förväntas fortsäa än vända verkar också troligt.

A söka kunskap om, och förståelse för, fenomenen religion och religiositet och deras inverkan på människors sä a tänka och handla ‐ framför allt i situaoner där människor från olika religiösa tradioner möts och bryts mot varandra ‐ har varit en av huvudfårorna i min forskning. Det har i prakken primärt handlat om islams och muslimers möte med Europa och Sverige, sekundärt om indiska religiösa tradioner. Senaste resultaten av denna forskning är: Larssson, G. & Sander, Å. 2008, Islam and Muslims in Sweden. Integraon or Fragmentaon? A Contextual Study. Münster: LIT Verlag, Sander, Å. 2008 ”Muhammadkarikatyrerna – bakgrund och sammanhang”. I Muhammed–karikatyrer och rondellhundar. Reakoner, bakgrund och sammanhang. Göteborg: Göteborgs Stad Social Resursförvaltning, ss. 52–87., Andersson, D. & Sander, Å. (Red:er), fc 2009 Det Mångreligiösa Sverige – e landskap i förändring. Lund: Studentlieratur.

Under min d på Centrum för Kulturkontakt och Internaonell Migraon var huvudfokus för mi intresse frågor kring invandring och invandrare/ﬂykngar, , integraon, invandrar– och integraonspolik och mång– eller mulkulturalitet, men även frågor kring diskriminering, rasism och islamophobi. Dea inom projekt som t. ex Combang Discriminaon against migrant workers and ethnic minories in the world of working, Tillvaratagande av invandrade akademikers kompetens, Studier av strategier för hantering av relaonerna mellan minoritetsgrupper och majoritetssamhället, Bosnier i Göteborg – En longitudinell studie, State Policestowards Muslim Minories in the EU och Comparave Analysis on the Situaon of Muslim Communies in the EU – Manifestaons of Islamophobia.

Förutom mer empiriskt orienterad forskning har e intresseområde varit mer teoreskt orienterade studier rörande det mänskliga medvetandet och dess funkon och möjligheter (framför allt i samband med s.k. alternava medvetandellstånd av mysk‐religiös natur); fenomenologiskt orienterad religionsﬁlosoﬁ och ‐antropologi (med tonvikt på problem rörande den religiösa erfarenheten och det religiösa medvetandet, speciellt inom theravadabuddhissk och “hinduisk” tradion); s.k. kultur–hermeneuska problem i samband med förståelse av, och kommunikaon med, människor från ll “vår” västeuropeiska alternava kulturer; och frågor kring religiös förändring i den sen–moderna, internaonaliserad och globaliserade världen. Under allra senaste den har jag även ägnat mig ganska mycket åt havsmiljöområdet.

2009‐05‐02 57 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Framöver skulle jag gärna ägna mig åt frågor inom området religion och religiös förändring i en (post–)modern, globaliserad värld.

Publikaoner • Larssson, G. & Sander, Å. 2008, Islam and Muslims in Sweden. Integraon or Fragmentaon? A Contextual Study. Münster: LIT Verlag, • 2008 ”Muhammadkarikatyrerna – bakgrund och sammanhang”. I Muhammed–karikatyrer och rondellhundar. Reakoner, bakgrund och sammanhang. Göteborg: Göteborgs Stad Social Resursförvaltning, ss. 52–87 • (Red:er), fc 2009 Det Mångreligiösa Sverige – e landskap i förändring. Lund: Studentlieratur.

2009‐05‐02 58 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Sardella, Fernando Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Modern hinduism, Sydasiens religioner, religiösa rörelser, religion och vetenskap, bhakrörelser, Bengali studier, Sanskrit, språk och lieratur, religionspsykologi, religionssociologi, interreligiös dialog, jämförande religionsforskning, religionsfilosofi, genus, globalisering, postkolonialism Nyckelord påförda Religionshistoria Postkolonialism Modernitet Globalisering Livsåskådning Beskrivning Ferdinando Sardella är doktorand i ämnet religionsvetenskap sedan 2004. Han har varit gästdoktorand vid Oxfords universitet vårtermin 2008. Han har presenterad sin forskning vid internaonella seminarier och konferenser, bl.a. i Stockhom (2007), Oxford (2008) och Chicago (2008). För närvarande arbetar han med e projekt om indisk religion och livsåskådning i samarbete med Oxfordsuniversitet och samverkar med instuonen för samhällsvetenskap vid Jadavpurs universitet i Calcua i e projekt om relaonen mellan religion och samhälle i e globalt perspekv. Han har föreläst i religionvetenskap vid Göteborgs universitet och i indisk filosofi och relaonen mellan religion och vetenskap för instuonen för religionsvetenskap och teologi, Lampeters universitet i Wales. Ferdinando har llbringat sammanlagt 10 månader i Indien för fältstudier och materialinsamling mellan 2004 och 2007.

Pågående forskning

Ferdinando Sardella är snart klar med en doktorsavhandling ‐ /Bhaksiddhanta/ Sarasva: The Social and Theological Influence of a Modern Hindu Personalist/ ‐ som behandlar relaonen mellan hinduism och det koloniala samhället under första delen av 1900‐talet. Inriktningen är religionshistoria, men Ferdinando har arbetat även med frågor kring livsåskådning och sociologi. Avhandlingen berör kontaktytan mellan Indien, Europa och kristendom, men även de förändringsprocesser som modernitet och globalisering har medfört. I hans forskning är Ferdinando specifikt intresserad av hur livsåskådningar definieras av religionsutövare för a skapa en kärna och däreer en dynamisk periferi som ger utrymme för religiös anpassning och förändring i samhällsfrågor. Han arbetar både på individ‐ och samhällsnivå och använder postkolonial‐ och globaliseringsteorier för a skapa en grund för krisk analys och självreflexivitet. Ferdinando är intresserad generellt av frågor som främjar interkulturell förståelse baserad på en demokrask, humanissk och ekologisk grundsyn.

Vetenskapliga intressen

Modern hinduism och Sydasiens religioner i e lokalt och globalt perspekv, nya religiösa rörelser, religion och vetenskap, medeldens bhakrörelser, Bengali studier, Sanskrit, språk och lieratur, religionspsykologi och religionssociologi, interreligiös dialog, jämförande religionsforskning, religionsﬁlosoﬁ och ek, studier om religion och genus samt globaliserings‐ och postkolonialteori

Publikaoner

2009‐05‐02 59 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Sigurdson, Ola Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Finansiering Extern Tjänste Tjänst Prof

Nyckelord egna systemask teologi ecklesiologi kristologi polisk teologi polisk filosofi religionsfilosofi hermeneuk kroppens fenomenologi film och religion lieratur och teologi kulturteologi kultur och hälsa modernitet/postmodernitet Nyckelord påförda Religionsfilosofi Fenomenologi Hermeneuk Teori Ek Kropp Kultur Hälsa Polik Modernitet Postmodernitet Beskrivning Tros‐ och livsåskådningsvetenskap är en paraplybeteckning som omfaar tre tradionella teologiska ämnen: systemask teologi, religionsfilosofi och ek. Jag har i olika utsträckning ägnat mig åt samtliga dessa tre delämnen.

Mer preciserat återfinns mina forskningsintressen ll a börja med (1) i skärningspunkten mellan tradionell systemask teologi och konnental teoribildning. Jag har således diskuterat frågan om kroppen i den teologiska tradionen med hjälp av fenomenologi i monografin Himmelska kroppar (2006) liksom med hjälp av de arklar som ingår i antologin Postmodern teologi (2006) som jag publicerat llsammans med Jayne Svenungsson, Teologiska Högskolan Stockholm. E annat intresseområde (2) rör polisk filosofi, gärna med hänsyn ll poliska teologin – ll exempel hur religion och polik hör samman historiskt och i samden. Dea kommer främst ll uryck i mina monografier Den lyckliga filosofin (2000) liksom Det postsekulära llståndet (2009). E tredje (3) intresseområde rör kulturteologi, alltså en teologisk reflekon över samda kulturella urycksformer som film, lieratur och musik. Hills har dea resulterat i den populärt hållna essäsamlingen Världen är en främmande plats (2003) och antologin Film och religion (2005) som jag redigerat llsammans med Tomas Axelson, Högskolan Dalarna.

Då min forskning oa har en historisk dimension kan man också säga a jag ägnat mig åt a belysa olika aspekter av modernitet/postmodernitet. För närvarande har jag e eget projekt om ateissk teologianvändning ﬁnansierat av VR samt genom Stena Olssons selse för forskning och kultur inieringspengar för e större program kring religion, kultur och hälsa.

Nyckelord (egna): systemask teologi ecklesiologi kristologi polisk teologi polisk filosofi religionsfilosofi hermeneuk kroppens fenomenologi film och religion lieratur och teologi kulturteologi kultur och hälsa modernitet/postmodernitet

Publikaoner • Himmelska kroppar (2006) • Postmodern teologi (2006, red.) • Den lyckliga ﬁlosoﬁn (2000) • Det postsekulära llståndet (2009) • Världen är en främmande plats (2003) • Film och religion (2005, red.)

2009‐05‐02 60 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare

Sorgenfrei, Simon Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Religion Rumi Finansiering Dokj Tjänst Dokt

Nyckelord egna Nyckelord påförda Religionshistoria Mysk Islam Etnicitet Beskrivning den persiske poeten och myskern Moulana Jalal ud‐din Rumis (1207‐1273) behandling av Guds allmakt och människans fria vilja. Avh. om sufiorden Mevleviyya, inspirerad av Rumi, De dansande dervisherna. Lärobok om Ramadan. — — — — — Jag har min huvudsakliga utbildningsbakgrund i lieraturvetenskap, religionshistoria, islamologi och iranisk. Mi examensarbete i religionshistoria, som jag lade fram vid Stockholms universitet 2007, rörde den persiske poeten och myskern Moulana Jalal ud‐din Rumis (1207‐1273) behandling av Guds allmakt och människans fria vilja genom en analys av de arabisk/persiska begreppen qadar och qada. Jag försökte även visa på den maturidiska teologins betydelse för Rumis läror så som de kommer ll uryck i hans stora diktverk Masnavi‐ye Ma’navi. Mi intresse för Rumis filosofi och poesi resulterade 2008 i antologin Kärleken begär a dea tal skall fram – Jalal ud‐din Rumis liv, lära och lyrik som jag redigerade llsammans med iranisten Ashk Dahlén.

Mi avhandlingsprojekt har arbetsteln American Dervish – Tradion and Trajectories within the Mevlevi Order of America. Avhandlingen fokuserar på tradion och förändring inom en av de amerikanska grenarna av den ursprungligen Osmansk‐turkiska suﬁorden Mevleviyya som växte fram kring Rumis läror. Jag intresserar mig speciellt för hur man överför så kallad adab, den beteendekodex som vuxit fram inom mevlevi orden (och som historiskt varit en vikg form av eke inom hela den muslimska världen), ll den amerikanska miljön, samt för hur man legimerar förändring inom tradionen vad gäller kvinnligt deltagande i tradionellt manliga riter. Här ar jag speciellt på sema‐ceremonin som i väst ge Mevleviyya epitetet ”De dansande dervisherna”.

Just nu håller jag, llsammans med religionsdidakkern Jenny Berglund även på a slutredigera en antologi med teln Ramadan – en svensk tradion som ska ges ut på Arcus förlag i juli 2009. Antologins bidrag försöker redogöra för fastans religionshistoriska bakgrund samt dess betydelse inom islam, för hur ramadan iakas på en svensk skola, e i en muslimsk studenörening samt på e ålderdomshem och för hur fem olika muslimska familjer iakar ramadan och firar Eid‐al fitr. Boken är tänkt a kunna användas såväl som studiematerial och som praksk vägledning för tex lärare och vårdpersonal, samt för andra som är nyfikna på hur ramadan tar form som en svensk tradion.

Publikaoner • Kärleken begär a dea tal skall fram – Jalal ud‐din Rumis liv, lära och lyrik (2008) • Ramadan – en svensk tradion (2009)

2009‐05‐02 61