Vägen Till Vetenskap 4
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Vägen till vetenskap 4 Svenska författare och svensk humaniora Jafar Jafarnejad, Fredrik Charpentier Ljungqvist och Per-Olof Mattsson (red.) © Jafar Jafarnejad Stockholm 2010 Layout och sättning: Fredrik Charpentier Ljungqvist Tryckning: h:ström – Produktion & Tryck, Umeå ISBN 978-91-633-7316-9 Innehållsförteckning Samtal med svenska författare Kerstin Thorvall .................................................................... 9 Marianne Ahrne .................................................................. 14 Sture Källberg ...................................................................... 34 Stig Larsson ......................................................................... 51 Jan Henrik Swahn ............................................................... 65 Hédi Fried ........................................................................... 71 Mare Kandre ....................................................................... 86 Ernst Brunner ...................................................................... 93 Astrid Trotzig ...................................................................... 97 Agneta Klingspor ............................................................... 106 Aase Berg ........................................................................... 112 Erland Josephson ............................................................... 129 Kjell Johansson .................................................................. 137 Anna-Karin Palm ............................................................... 144 Majgull Axelsson ............................................................... 158 Samtal om svenska författare Fredrika Bremer ................................................................. 167 Stina Aronson .................................................................... 176 Emigrantförfattare ............................................................. 183 Hjalmar Söderberg ............................................................ 188 Willy Kyrklund .................................................................. 193 Vilhelm Moberg ................................................................ 195 Sivar Arnér ........................................................................ 202 Äldre svensk litteratur ....................................................... 205 Per Olof Sundman ............................................................. 208 Staden i litteraturen ........................................................... 213 Lars Gyllensten .................................................................. 219 Ellen Key ........................................................................... 225 Carl Michael Bellman ........................................................ 228 Pär Lagerkvist .................................................................... 232 Artur Lundkvist ................................................................. 247 Samtal med forskare Heimir Pálsson .................................................................. 256 Mehrdad Darvishpour ....................................................... 261 Christer Hedin ................................................................... 292 Jens Rydström ................................................................... 307 David Tjeder ...................................................................... 317 Daniel Sävborg .................................................................. 331 2 Förord Sedan min ungdom, under de sena åren av min gymnasieperiod, blev jag bekant – genom samhällskunskapen – med Sverige och Skandinavien. Under studentåren i Teheran, 1968–1972, stifta- de jag bekantskap med kultur och litteratur från de skandina- viska länderna. Jag läste verk av Strindberg, Ibsen, Selma Lager- löf, Lagerkvist, Hamsun, H.C. Andersen, Kierkegaard. Jag blev mycket intresserad av Gunnar Myrdals teori om tredje världen och hans förslag till lösningar av ekonomiska och sociala pro- blem (An American Dilemma, 1944 och Asian Drama, 1968). Vidare blev jag intresserad av flera skandinaviska filmskapare, framför allt Ingmar Bergman, och skådespelare som Liv Ullman och Ingrid Bergman. Jag blev mycket positivt inställd till demo- krati och välfärd i de nordiska länderna. Skandinavisk socialism och fredsplaner var mycket spännan- de för mig, till skillnad från många andra som beundrade sov- jetblocket eller andra förebilder. Därför kom jag att längta efter att komma till Skandinavien. Jag letade efter moderata lösning- ar och hörde under 1960-talet och fram till 1991 om spännande organisationer i Norden som visade på alternativ för världen i en starkt polariserad situation. Jag läste mycket om nordiska värderingar och blev bekant med dessa genom personer som var aktiva i exempelvis lokaldemokratiska sammanhang. Speciellt svensk och norsk litteratur kom att betyda mycket och fick mig att lära känna dessa värderingar på ett djupare plan. Många av mina landsmän tror på dessa värderingar och vi tror att vi lever i världens största fria huvudstad – Stockholm. Jag tror själv att det är en plats för andra nordiska intellektuel- la. Många av mina landsmän är eniga med mig om detta. Svenskar uppfattas på många håll i världen som kloka och fred- liga. Det finns andra uppfattningar, exempelvis att svenskar i hög grad är amerikaniserade. Det finns trots allt segregering och diskriminering vad gäller bostadsområden. Hela 2 miljarder har av stat och kommun i investerats för att bryta bostadssegregeringen. Anders Lange har gjort en grundlig studie av polacker, finländare, chilenare och iranier i Stockholm. Tack och lov har Stockholm inte samma problem som städer som Paris och London. Den politiska med- vetenheten är högre här och man är mycket bättre på att minska klyftorna. Om man ska förstå Sverige måste man förstå Stockholm, ef- tersom staden är porten till landet. Det språk som talas i Stock- holm blir också i allt större utsträckning standard i hela landet. Jag har läst en del om stadens historia, ända tillbaka till när inlandsisen försvann för drygt 10 000 år sedan till stenåldern för 6 000 år sedan. Professor Arne Espelund i metallurgi, men expert på järnåldern, lärde mig mycket om den tiden i hela Skandinavien. Vikingatiden mellan 793 och 1066 har intresserat mig mycket. Under senmedeltiden var Hansan mycket aktiv och tyska köpmän kom till Stockholm. Kalmarunionen enade de tre nordiska länderna till ett kungarike. Vasatiden (1523–1611) blev inledningen till stormaktstidens Sverige. Frihetstiden 1718–1772) blev en kulturell blomstrings- tid. Därpå följde den gustavianska tiden fram till 1809, då Sve- rige bland annat förlorade Finland. Mellan 1880 och 1890 hade Stock-holm 220 000 invånare. Litteraturen om Stockholm är omfattande. Bengt Bergs Stockholm genom tiderna och Berndt Talleruds Fakta om Stockholm under 800 år blev min inkörs- port till stadens historia. Det finns också fiktionsverk av författare från andra länder: Cindy Ozick, The Messiah of Stockholm, Jonathan Harvard, The Stockholm Syndrome, Clive Sinclair, Augustus Rex. Jag har läst den först nämnda. Till engelska finns också Bellmans Fred- mans epistlar och Fredmans sånger och Anna Maria Lenngren översatt. De har givit en god bild av Stockholm på 1800-talet. Stockholm är för mig en kulturstad. Trondheim är Norges kulturhuvudstad men när jag kom hit till Stockholm blev möj- ligheterna ännu större. Stockholm var 1998 EU:s kulturhuvud- stad. Det finns mer än 1 500 kulturarbetare i staden. Omkring 240 författare är idag knutna till Stockholm. Bland föregångar- ii na kan nämnas Lucidor, Stagnelius, Almqvist, Bellman, August Blanche, Albert Engström, Fogelström, Heidenstam, Ellen Key, Hjalmar Söderberg, Astrid Lindgren, Ivar Lo-Johansson, Mo- berg, Taube, Per Wästberg. I den allra äldsta litteraturen finns Erikskrönikan. Kulturhuset vid Sergels torg har spelat stor roll för mig, med alla dess utställningar, författarbesök och annat. Jag har också intresserat mig för etnografi och antropologi, bl. a. genom Nor- diska museet. Svenska författare, kritiker, forskare är en viktig källa till trovärdig information. Jag har haft äran att lära känna flera av dem genom dialoger av olika slag. Efter att ha genomgått flera kurser i skandinaviska länder – bl.a. danska, svenska, finlands- svenska – har jag fått en grundlig kunskap. Under de senaste sex åren har jag sysslat med svensk litteratur och åstadkommit ett unikt material. Det kan förhoppningsvis utvecklas och presente- ras mer i framtiden. Jag har lärt mig mycket både om kontext och om form. Genusperspektivet har varit centralt för alla in- tervjuer. Etnicitet och klass har också haft betydelse. Under ett år har delar av materialet presenterats för nätver- ket Kvinnors rätt. Deltagarna hade tidigare inte haft kontakt med den här typen av material. Det har ökat deras förståelse för genusfrågor. Många kulturer är blinda för genusfrågor och do- mineras av manliga värderingar och synsätt. Boken är unik i formen och är ett slags kollektiv produkt. Många författare har medverkat och mitt tack går till dem. En del av dem är inte nämnda men har ändå bidragit på ett av- görande sätt. Jag vill uttrycka mitt tack till min handledare, fil.dr. Per-Olof Mattsson, för alla samtal vi haft, alla kommentarer till materia- let och allt ovärderligt stöd. Utan honom och Fredrik Charpen- tier Ljungqvist hade boken aldrig blivit till. Professor Göran Rossholm har också varit behjälplig. Under perioden 2000 till 2008 har Per-Olof Mattsson varit min handledare, som har blivit känd bland en del iranier för att