LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Andrén, Mats Indatum Forskare Personnamn Korrdatum 2009‐05‐02 Disciplin Idéhist Finansiering Annan Formas Tjänst Prof Nyckelord egna Ideologi Instuon Identet Medborgarskap Legimitet Europa Ekonomi Kärnavfall Polisk idéhistoria Nyckelord påförda Identet Medborgarskap Ekonomi Globalisering Ideologi Begreppshistoria Beskrivning Forskningsintressen (a) Doktorand och postdok‐forskningar om de ekonomiska doktrinernas historia. (b) Arbetade under fo.ass. perioden med centraleuropaidén, sedan dess intresse för europafrågor. (c) Sedan 2000 om lokalt medborgarskap. (d) Sedan 2004 om kärnavfall. (e) Sedan 2006 om kultur, gränser och europeisk identet. Har intresserat mig för ideologi, instuon, identet, medborgarskap och legimitet. Har främst arbetat med tyskt, österrikiskt, tjeckiskt och svenskt material. Projekt 2000‐2003 Deltagande och uteslutningar: lokalt medborgarskap I Tyskland. CEFOS. 2004 Local Cizenship: an Anthology. CEFOS. 2005‐2006 Det lokala självstyrets värden: en begreppshistorisk studie. SKL. 2008‐2009 The European Perspecve: local government in five North‐Western European countries throughout the 19th and 20th centuries. CEFOS. (Tillsammans med Urban Strandberg.) 2008‐2010 Managing Radioacve Waste: problems and challenges in a globalizing world. FORMAS. (Tillsammans med Urban Strandberg.) Publikaoner Skrier 2005 och framåt Monografier: 2007 Andrén, M. Den europeiska blicken och det kommunala självstyrets värden, Hedemora: Gidlunds förlag. 2005 Andrén, N. Mellan deltagande och uteslutning: det lokala medborgarskapets dilemma, Gidlunds: Hedemora. Antologier: 2009 (red.) Special Issue: ‘Currents Trends and Coming Challenges in the Management of Spent Nuclear Fuel. A Comparison of Canada, France, Germany, India, Sweden, UK, and the US, i Journal of Risk Research. /Tillsammans med Urban Strandberg) 2009 (red.) Cultural Idenes and Naonal Borders. Göteborg. (Tillsammans med Thomas Lindkvist, Ingmar Söhrman och Katharina Vajta.) 2007 (red.) Local Cizenship, Göteborg. 2005 (red.) Kärnavfallets poliska utmaningar (Tillsammans Urban Strandberg.) Urval av arklar/kapitel: 2007 ”Ekonomerna och Robinson eller den ekonomiska människan” i Människobilder: o idéhistoriska studier (red.) Claes Ekenstam & Per Magnus Johansson, s 84‐106. Gidlunds: Hedemora. 2007 “Local Government and Local Cizens: Beginnings in the 1830s” i Local Cizenship (red) Mats Andrén, s. 17‐31. 2007 ”Kan en naon tala tre språk? Flerspråkighet och identet i Luxemburg”, s. 23‐42 in Forskning om Europafrågor, (Tillsammans med Katharina Vajta), Göteborg. 2006 "Estland och Europa ‐ e idéhistoriskt perspekv / Ees ja Euroopa mõeleloolises perspekivis", i Ees teadusliku seltsi rootsis aastaraamat XIII: annales societas lierarum estonicae in Svecia 2000‐20003 , s. 123‐146. Stockholm. 2006 "Selbstverwaltung" in Verwaltungsreform in Mecklenburg‐Vorpommern und Südschweden , Kalmar and Schwerin. 2005 "Avfall, legimitet och lokalt medborgarskap" i Kärnavfallets poliska utmaningar (red. Andrén & Strandberg), pp. 72‐85. Gidlunds förlag. 2009‐05‐02 1 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Björck Henrik Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Nilsson A Finansiering Tjänste Tjänst Prof Nyckelord egna Nyckelord påförda Teknik Naturvetenskap 1800‐tal Historieskrivning Lärdomshistoria Begreppshistoria Bildspråk Press Arkivforsk Metod Identet Biografi Beskrivning Den tekniska utbildningens och forskningens historia. historiografiska perspekv som en resurs för disciplinär självreflekon. språkbruk i historien – metaforanalysen som metodologisk möjlighet i idéhistorisk forskning. Just nu projektet »Vetenskapshistorisk haparad: Forskarutbildningens formering som instuon och polikområde, 1870–1969». Vill gärna gärna vidareutveckla det begrepps‐ eller språkbrukshistoriska perspekvet i någon temask riktning som intresserar fler. Äv. biografi. — — — — — Vissa aspekter av det digare 1800‐talets presshistoria stod i fokus för mina första studier, vilka ledde in mig ll e första huvudintresse. En stor del av min forskning har handlat om den tekniska utbildningens och forskningens historia, om ingenjörsbildernas förvandlingar, om hur föreställningar om teknisk utveckling som skapare respekve lösare av samhälleliga problem har bruts mot varandra genom historien. Det tyngst vägande urycket för dea intresse är boken Staten, Chalmers och vetenskapen: Forskningspolisk formering och sociala ingenjörer under Sveriges poliska industrialisering, 1890–1945 (2004). E annat intresse har gällt historiografiska perspekv som en resurs för disciplinär självreflekon, något som bland annat le mig ll a studera det idéhistoriska ämnesområdets röer i komparav lieraturhistoria. E exempel på dea är den av Nils Andersson och mig redigerande antologin Idéhistoria i den: Perspekv på ämnets identet under sjuofem år (2008). E tredje intresseområde gäller språkbruk i historien. Här har jag bland annat fördjupat mig i metaforanalysen som en metodologisk möjlighet i idéhistorisk forskning, men jag har också presenterat empiriskt välförankrade undersökningar som jag kallar språkbrukshistoriska, men som kunde kallas begreppshistoriska, av uryck som folkhem, socialingenjör, raonalisering, planhushållning, teknokra. E färskt exempel på dea intresse är boken Folkhemsbyggare (2008). För närvarande arbetar jag med projektet »Vetenskapshistorisk haparad: Forskarutbildningens formering som instuon och polikområde, 1870–1969». Jag uorskar här de processer som ledde ll a olika doktorsgrader infördes vid en mängd svenska läroanstalter under hundraårsperioden från 1870, då en filosofie doktorsgrad infördes, ll 1969, då alla doktorsgrader ersaes av en doktorsexamen. Forskningsmovets förvandlingar var väsentliga för konstueringen av »forskarutbildningen» – i bestämd form singularis – som benämning på en samling inbördes disparata verksamheter vilka blev föremål för generella poliska regleringar. Framöver skulle jag gärna vidareutveckla det begrepps‐ eller språkbrukshistoriska perspekvet i någon temask riktning som intresserar fler, i en samarbetsform av e eller annat slag. Jag har även tänkt på synen på djuren genom historien, liksom på e mer kronologiskt inringat kulturhistoriskt projekt, säg »Sverige under första världskriget». En annan idé är a göra något biografiskt, måhända över lieraturhistorikern Albert Nilsson. Publikaoner 2009‐05‐02 2 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Dahlberg Helena Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Merleau Ponty M Finansiering Dokj Tjänst Dokt Nyckelord egna Fenomenologi Existensfilosofi Dans Kropp Nyckelord påförda Fenomenologi Kropp Existensfilosofi Katolicism Beskrivning Avhandling: »En fråga om kö. En idéhistorisk undersökning av begreppet chair i Merleau‐Pontys filosofi». Min avhandling är en idéhistorisk undersökning av begreppet kö [chair] i den franske filosofen Merleau‐Pontys filosofi. Undersökningen tar sin utgångspunkt i dea begrepp såsom det presenteras i Merleau‐Pontys sista och oavslutade verk Le vsisible et l’invisible som publicerades postumt 1964. Uppgien är a ta reda på vad begreppet betyder, och vad det kan betyda. De teman som avhandlingen aktualiserar är kropp och förkroppsligande, mänsklighet och utsahet. Genom avhandlingens delar undersöks köbegreppets relaon ll förfrämligande och meningslöshet i den franska existensfilosofin, ll köets skyldighet och sårbarhet i den franska katolicismen, och ll tankar om den levda respekve den objekva kroppen i tysk fenomenologi. E framda forskningsprojekt skulle jag vilja undersöka och utveckla gränsområdet mellan dans och filosofi; dels vad erfarenheter från (framförallt improviserad) dans kan erbjuda filosofin och tänkandet kring kropp och kroppslighet, dels vad filosofiska teorier kan erbjuda ll förståelsen av improvisatorisk och annan dans. Publikaoner 2009‐05‐02 3 LIR‐forskning vt 09 sorterad eer disciplin+forskare Dodillet, Susanne Indatum Forskare Personnamn Korrdatum Disciplin Idéhist Finansiering Postdoc Tjänst Postdoc Nyckelord egna Kultur Samhälle Deba Skola Utbildning Nyckelord påförda Kultur Samhälle Deba Didakk Genus Comparave educaon Beskrivning Forskningsintrssen: »svensk och tysk kultur- och samhällsdebatt sedan 1945» Ny forskningsprojekt: Hur kan spetsutbildningar moveras? Svensk, öst‐ och väsysk skolpolik sedan 1945 En av regeringens senaste skolreformer är inräandet av spetsutbildningar för särskilt begåvade eller moverade elever, ‐ en satsning vars pedagogiska och poliska utgångspunkter knappt har formulerats innan den förverkligades. Genom en jämförande idéhistorisk undersökning av synen på integrering och differenering, enhetsskolor och specialsatsningar i Sverige, Öst‐ och Väsyskland sedan 1945, syar dea projekt ll a inleda en förnyad och mer nyanserad diskussion om denna och andra aktuella skolpoliska reformer. I Sverige upplevs enhetsskolan som e vänsterprojekt, medan specialsatsningar betraktas som ” höger”. Undersökningen av det mångsidiga system av så kallade specialskolor för framgångsrika elever i DDR och landets socialisska specialklasser som likt den aktuella svenska spetssatningen samarbetade med universiteten, ska bidra ll a nyansera denna förenklande vänster‐högerskala. Den stora poliska striden i Väsyskland mellan socialdemokrater som ville införa enhetsskolan och kristdemokrater som var emot skiljer sig från den jämförelsevis stora enigheten om införandet av enhetsskolan i Sverige, vilket innebär a denna jämförelse kan synliggöra yerligare särdrag av den svenska skolpoliken. Metodologiskt knyter projektet an ll det internaonella