DOCSLIB.ORG

Victoria Benedictssons Novell "Förbrytarblod" 70

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Victoria Benedictssons Novell . • l, ~ .. _..I' .' '! '.-<) idskrift . ....ccr\"" "" ~ ! . ) . ,(]l') - -, .. ~ , '. -,v.> 'or ·'1 . , '\ " (. ..... ~.,...... , .. oj \' ) . / . , - itteraturveten'skap , -, . f -, '" '.' . .' .' .' . TIDSKRIf1 FÖR LITTERATURVETENSKAP Redaktörer: Claes Ahlund (ansvarig utgivare), Margareta Björkrilan Kassör: Nils Ekedahl Prenumerationer: Marika Andn" Recension & debatt: Marta Ronne Produktion: Caroline Graeske , . Redaktion: MarikaAndrre,Nils Ekedahl, Otto Fischer, Bo Georgii-Hemming, Caroline . Graeske, Eva Hemmungs Wrrtenil)orothea Hygrell, Mana Karlsson, Annika Olsson, Erik Peurell, Marta Ronne, Per Stam, Petra Söderlund Redaktionens adress: Tidskrift för litteratUrvetenskap Uppsala universitet· . Litteraturvetenskapliga institutioneh Slottet ing. AO. 75237 Uppsala. fax: 018 / 50 3'1 93 .e-mail: [email protected]:se Bidrag på upp till 25 A4-sidor (radavstånd I ',5) t~~ emot av redaktionen. De skaJlhelst vara skrivna på Macintosh, företrädesvis iprograrnmet Microsoft Word 5.1. Even­ tuella noter bör vara samlade i slutet av artikeln och utformas så att separat litteraturförteckning inte behöver användas. Titlar och citat bör vara väl kontrolle­ rade. Bidragen levererås först som utskrift, och efter eventuell antagning också på diskett, alternativt per e-mail. Korrekturändririgar kan inte göras mot !"anuskriptet. 'Prenumerationsavgift för hel årgång on, fyra nummer: 150 kr, fÖr studerande 120.kr. Lösnummerpris 50 kr. Dubbelnummer 75 kr. Nummer ur äldre årgångar, 1994 och tidigare, 2SrFspekti:ve 40'kr. Lösnurrimerrekvirer~ från'r~daktionen genom inbetal- ning på postgiro 63 90 65 - 2. Tidskriften utges av Föreningen för utgivande_av:"T:idskrift fo~.Litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i Föreningen' kan .erhållas moi en avgift av 10 kr. Tids,krift för Litteraturvetenskap utges med bidrag från Humanistisk-Samhällsveten• skapliga Forskningsrådet. Om$lag: Marta ~onne' Tryckning: Fyris-Tryck AB, Uppsala -ISSN·ll04 -'{)556 TIDSKRIFT FÖR 3 - 4·1995 LITTERATURVETENSKAP Tjugofjärde årgången INNEHÅLL Anna Williams: Där allting kan ses. 3 Farniljebilder hos Mare Kandre och Anna-Karin Granberg Annelie Bränström Öhman: "... den vittra orgapisationens 17 intelligenspinuppa" . Rut Hillarp och modernismens vanartiga kvinnor Eva Heggestad: Eva Brags Sjefviskhetens offer. 28 Följetongsberättelsen som fick raritets stämpel Lisbeth Stenberg: Nationen som hem. 47 Idyll, utopi och reella kontradiktioner i Selma Lagerlöfs Jerusalem Birgitta Thompson: Victoria Benedictssons novell "Förbrytarblod" 70 Margareta Fahlgren : "Att få eller inte få". 86 Kvinnliga författare och litterära priser i Sverige 1945-1991 Debatt: Maria Karlsson: 60-talist, doktorand och feminist. 10 l Doktorander samtalar om feministisk litteraturforskning Birgitta Holm: Kvinnor, kanon och kvalitet 113 Recensioner: 117 Horace Engdahl, Beröringens ABC. En essä om rösten i litteraturen - Martin Kylhammar, Frejdiga jramstegsmän och visionära världs• medborgare. Epoksldftet 20'tal- 30-tal genom fem unga och Lubbe Nordström-Olle Thörnvall, Novellisten GustafRune Eriks. En studie i hans liv ochförjattarskap- Stephan Michael Schröder, Literarischer Spuk. Skandinavische PhantastikimZeitalter des NordischenIdealis- mus - mf Lindberg, Rockens text. Ord, musik och mening - Bo G. Ekelund, In the pathless forest. John Gardner's literary project - Anders Olsson, Att skriva dagen. Gunnar Björlings poetiska värld Från redaktionen Årets sista nummer är ett dubbelnummer och det har också ett tema: litteraturvetenskaplig kvinnoforskning. Under denna medvetet vida rubrik presenteras här ett antal bidrag som kan belysa bredden i den forskning som bedrivs på detta livaktiga faJt. För att få en bild av kvinnoforskningens ställning inom vårt ämne samlade TFL i november några kvinnliga doktorander - från fem olika universitet och alla med feministiskt inriktade avhandlingSämnen - till en dags samtal i Uppsala Detta samtal kunde komma till stånd tack vare ett bidrag från Historisk-filosofiska sektionsnämnden vid Uppsala universitet. Utgivningen av detta dubbelnummer har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Svenska Akademien. Ett varmt tack till våra bidragsgivare. Till sist vill vi också påpeka att prenumerationsavgifterna för 1996 har höjts: studerande betalar i fortsättningen 120 kr för en årgång, övriga 150 kr. Inbeta1ningskort medföljer detta nummer. Claes Ahlund och Margareta Björkman ANNA WILLIAMS Där allting kan ses Farniljebilder hos Mare Kandre och Anna-Karin Granberg ej, nej, nej och åter nej" - så inleder Mare Kandre sin roman Aliide, N Aliide, som publicerades 1991 och som är en berättelse om en barndom, genomsyrad av upplevelsen av farfaderns sexuella övergrepp. Om sin familj tänker Aliide: "De märkte ingenting. De såg ingenting. De gick i sina egna, helt avskilda världar medan hon gick i sin." (s. 195) . Året därpå utkom Anna-Karin Granbergs bok Där ingenting kan ses med undertiteln "En familjeberättelse" . Så här låter den berättelsen: Ett barn levde med föräldrar och ett syskon i den lyckliga familjen. Där blev det lekt med, man log åt det, man tog dess sömn, man byggde en bur där det kuude tittas på. Man matade det med söta karameller, man penetrerade det oralt. O Ljuva Dröm att vara Allt för dem. Att bära dem till lyckans land, att göra deras dagar ljusa, att inte vara deras vredes källa. (s. 10 f.) I den svenska samtidslitteraturen är den slutna, sargade eller splittrade familjen ett återkommande tema, ofta relaterat till sexuella övergrepp och incest. Det förekommer i såväl mer som mindre uppmärksammade romaner och diktsamlingar, t.ex. av Inger Edelfeldt, Katarina Frostenson, Anna-Karin Granberg, Per Hagman, Mare Kandre, Stig Larsson och Carina Rydberg. Det är inte en slump att dessa texter kommer ut i en tid då incestuösa och andra sexuella övergrepp uppmärksammas offentligt i stor utsträckning och i skilda sammanhang. Det är ett plågsamt ämne. Det öppnar obönhörligen familjens slutna rum. Vad är det då som sker när detta ämne förvandlas till litteratur? Vad händer med familjebilden? Hos de kvinnliga författarna är gestaltningen av över• greppet ofta sammankopplat med formulerandet aven könsidentitet - ur framställningen av över- och underordningens mekanismer växer fram en skildring av den kvinnliga identitetens tillblivelse. Den processen slutar inte alltid i bilden aven individ på väg mot frigörelse eller försoning. I Carina Rydbergs roman Osalig ande (1990) är det signifikativt att den kvinnliga 4 TFL 3 -4·1995 huvudpersonen saknar kropp - Marika är efter sitt självmord förvandlad till en osynlig ande som kan betrakta sina vänner och anhöriga utan att själv bli sedd. Efter ett olyckligt liv fyllt av destruktiva förhållanden (hennes mor ser henne som misslyckad, hennes man bedrar henne, styvfadern förgriper sig sexuellt på henne, hon har ett incestnöst förhållande med sin tvillingbror Carl som är en uppmärksammad konstnär, hon misslyckas själv i sina försök som konstnär och skådespelare) fullbordas Marikas alienation i hennes död, och hon återföds dessutom i slutet av romanen - som sin brors son. För kvinnan i Osalig ande fInns ingen utväg och fruktlösheten i Marikas utbrytningsförsök ger romanen dess stämning av kyla och distans. Våldshandlingar begås i ett slags känslomässigt vaknum och understryker den kvinnliga huvudpersonens väg mot utplåning. Det kvinnliga subjektet är utraderat; det har ingen plats i det existerande systemet. Andra texter skildrar ett alternativt förlopp, där berättelsens framväxt och själva skrivprocessen är intimt sammankopplade och synliga, och där det kvinnliga subjektet ges starkare konturer allt eftersom historien utvecklas. Jag har valt att se närmare på två sådana romaner, Mare Kandres Aliide, Aliide (1991) och Anna-Karin Granbergs Där ingenting kan ses (1992) - två 90- talsromanerI som skiljer sig mycket åt (bl.a. genom att Anna-Karin Granbergs bok äruttalat självbiografisk) men som båda placerar det sexuella övergreppet som det nav i berättelsen från vilket alla känslor, tankar och upplevelser strålar ut. När det gäller bilden av familjen i romanerna skulle man kunna formulera det .så att den offentliga bildens yta perforeras av Aliides tiofaldiga nej på romanens första rad, och den perforeras därför att den inte visar någonting. Aliide tillägnar sig den fruktansvärda insikten att de vuxna är "invändigt blinda" (s. 252) och "att de ingenting kunde se" (s. 132,259). Där ingenting kan ses heter Anna-Karin Granbergs berättelse - även här ogiltigförklaras alltså redan i titeln den konventionellt synliga bildens värde: den osynliggör i stället för att visa något sanningsenligt. Överhuvudtaget är seendet, blicken och insikten centrala teman i båda romanerna. Det rör sig om en mångbottnad förträngning av seendet: familjen är inte förmögen att se vad som sker inom den och inte heller tillåter den någon insyn utifrån. Gestaltningen av denna blindhet blir ytterligt effektiv när det sexuella övergreppet görs till utgångspunkt. Det gör också att gestaltningen av huvudpersonernas gradvisa erövrande av seendet, som en kontrast till blind­ heten, blir lika verkuingsfullt. Att erövra detta seende är i båda texterna nära förbundet med den kritiska formuleringen aven kvinnlig identitet och en egen, självständigt skapad röst.2 Detta sker på olika sätt i de två romanerna. Låt mig börja med Aliide, Aliide. I berättelsens början har familjen just återvänt till Sverige efter en vistelse i Nordamerika och Aliide vantrivs med tristessen i det höghusområde där familjen bosatt sig. Aliide uppfattar naturen och människorna omkring sig som stadda i förfall; hon
Load more

Recommended publications
  • Om Ikonoklasmen Hos Birgitta Trotzig
    Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis 10 (2015), z. 4, s. 275–297 doi:10.4467/20843933ST.15.025.4584 www.ejournals.eu/Studia-Litteraria zeszyt 4 KRZYSZTOF BAK Uniwersytet Jagielloński w Krakowie e-mail: [email protected] Om ikonoklasmen hos Birgitta Trotzig Abstract On Brigitta Trotzig’s Notion of Iconoclasm The Swedish writer Birgitta Trotzig (1928–2011) defi nes her own process of literary creation in interart terms as a translation of pictures into verbal signs. She often comments on the in- tersemiotic diffi culties involved in this transformation by referring to the Byzantine iconoclas- tic controversy. Using Trotzig’s notion of the iconoclastic controversy as a starting point, the present article investigates her understanding of the picture-word-transformation problems. The line of argument comprises fi ve stages. In the fi rst stage, the main issue of the article is presented and specifi ed. In the second stage, it is argued that previous critical approaches to Trotzig’s Byzantinism in most cases have been based on misleadingly anachronistic and mainly Occidental categories. In the third stage, the Byzantine iconoclastic controversy is related to the distinctive character of the theological thought of the Eastern Church. In the fourth stage, the Byzantine iconophile and iconoclast theories are applied to Trotzig’s literary works. A close reading of a representative prose poem of hers, “Teologiska variationer” (“Theological vari- ations”), demonstrates that her works unequivocally support the icon theology of the icono- dules. In the closing fi fth stage, Trotzig’s notion of the Byzantine iconoclastic controversy is reconstructed on the basis of her essays and interviews in which she explains her own as well as other authors’ intersemiotic diffi culties.
    [Show full text]
  • Staffan Björks Bibliografi
    Staffan Björcks bibliografi 1937-1995 Rydén, Per 2005 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Rydén, P. (Red.) (2005). Staffan Björcks bibliografi: 1937-1995. (Absalon; Vol. 22). Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Staffan Björcks Bibliografi 1937–1995 sammanställd av Per Rydén Tryckningen av
    [Show full text]
  • Ref. # Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords 6437 Cg Kristen Liv En Bro Til Alle Folk Dahl, Øyvind 1981
    Lang. Section Title Author Date Loaned Keywords Ref. # 6437 cg Kristen liv En bro til alle folk Dahl, Øyvind 1981 ><'14/11/19 D Dansk Mens England sov Churchill, Winston S. 1939 Arms and the 3725 Covenant D Dansk Gourmet fra hummer a la carte til æg med Lademann, Rigor Bagger 1978 om god vin og 4475 kaviar (oversat og bearbejdet af) festlig mad 7059 E Art Swedish Silver Andrén, Erik 1950 5221 E Art Norwegian Painting: A Survey Askeland, Jan 1971 ><'06/10/21 E Art Utvald att leva Asker, Randi 1976 7289 11211 E Art Rose-painting in Norway Asker, Randi 1965 9033 E Art Fragments The Art of LLoyd Herfindahl Aurora University 1994 E Art Carl Michael Bellman, The life and songs of Austin, Britten 1967 9318 6698 E Art Stave Church Paintings Blindheim, Martin 1965 7749 E Art Folk dances of Scand Duggan, Anne Schley et al 1948 9293 E Art Art in Sweden Engblom, Sören 1999 contemporary E Art Treasures of early Sweden Gidlunds Statens historiska klenoder ur 9281 museum äldre svensk historia 5964 E Art Another light Granath, Olle 1982 9468 E Art Joe Hills Sånger Kokk, Enn (redaktør) 1980 7290 E Art Carl Larsson's Home Larsson, Carl 1978 >'04/09/24 E Art Norwegian Rosemaling Miller, Margaret M. and 1974 >'07/12/18 7363 Sigmund Aarseth E Art Ancient Norwegian Design Museum of National 1961 ><'14/04/19 10658 Antiquities, Oslo E Art Norwegian folk art Nelson, Marion, Editor 1995 the migration of 9822 a tradition E Art Döderhultarn Qvist, Sif 1981? ><'15/07/15 9317 10181 E Art The Norwegian crown regalia risåsen, Geir Thomas 2006 9823 E Art Edvard Munck - Landscapes of the mind Sohlberg, Harald 1995 7060 E Art Swedish Glass Steenberg, Elisa 1950 E Art Folk Arts of Norway Stewart, Janice S.
    [Show full text]
  • Voici Vingt-Cinq Ans Le Prix Nobel. La Réception De Claude Simon En Scandinavie
    Cahiers Claude Simon 6 | 2010 Varia Voici vingt-cinq ans le prix Nobel. La réception de Claude Simon en Scandinavie Karin Holter Édition électronique URL : http://journals.openedition.org/ccs/682 DOI : 10.4000/ccs.682 ISSN : 2558-782X Éditeur : Presses universitaires de Rennes, Association des lecteurs de Claude Simon Édition imprimée Date de publication : 31 décembre 2010 Pagination : 135-162 ISBN : 9782354120771 ISSN : 1774-9425 Référence électronique Karin Holter, « Voici vingt-cinq ans le prix Nobel. La réception de Claude Simon en Scandinavie », Cahiers Claude Simon [En ligne], 6 | 2010, mis en ligne le 21 septembre 2017, consulté le 19 avril 2019. URL : http://journals.openedition.org/ccs/682 ; DOI : 10.4000/ccs.682 Cahiers Claude Simon Voici vingt-cinq ans le prix Nobel, La réception de Claude Simon en Scandinavie Karin HOLTER1 Professeur émérite de Littérature française, Université d'Oslo Han vore värd Nobelpriset // Il mériterait le prix Nobel Cet avis, prononcé par l'écrivain suédois Per Agne Erkelius en octobre 1962, dans sa recension de la traduction suédoise de La Route de Flandres,2 atteste que déjà vingt-trois ans avant qu'il ne soit lauréat, Claude Simon, dans la conscience de certains lecteurs Scan- dinaves, était nobélisable. Or, un prix Nobel de littérature se prépare lentement, mûrit dans l'opinion publique et dans les discussions à l'intérieur de l'Académie suédoise. Il se mérite, justement ; même si un livre particulier peut actualiser ou réactualiser une candidature et déclencher la nomination de l'Académie, le prix Nobel est par prin- cipe accordé à une œuvre qui a durablement prouvé son excellence.
    [Show full text]
  • Boklista 1949–2019
    Boklista 1949–2019 Såhär säger vår medlem som har sammanställt listan: ”Det här är en lista över böcker som har getts ut under min livstid och som finns hemma i min och makens bokhyllor. Visst förbehåll för att utgivningsåren inte är helt korrekt, men jag har verkligen försökt skilja på utgivningsår, nyutgivning, tryckår och översättningsår.” År Författare Titel 1949 Vilhelm Moberg Utvandrarna Per Wästberg Pojke med såpbubblor 1950 Pär Lagerkvist Barabbas 1951 Ivar Lo-Johansson Analfabeten Åke Löfgren Historien om någon 1952 Ulla Isaksson Kvinnohuset 1953 Nevil Shute Livets väv Astrid Lindgren Kalle Blomkvist och Rasmus 1954 William Golding Flugornas herre Simone de Beauvoir Mandarinerna 1955 Astrid Lindgren Lillebror och Karlsson på taket 1956 Agnar Mykle Sången om den röda rubinen Siri Ahl Två små skolkamrater 1957 Enid Blyton Fem följer ett spår 1958 Yaşar Kemal Låt tistlarna brinna Åke Wassing Dödgrävarens pojke Leon Uris Exodus 1959 Jan Fridegård Svensk soldat 1960 Per Wästberg På svarta listan Gösta Gustaf-Jansson Pärlemor 1961 John Åberg Över förbjuden gräns 1962 Lars Görling 491 1963 Dag Hammarskjöld Vägmärken Ann Smith Två i stjärnan 1964 P.O. E n q u i st Magnetisörens femte vinter 1965 Göran Sonnevi ingrepp-modeller Ernesto Cardenal Förlora inte tålamodet 1966 Truman Capote Med kallt blod 1967 Sven Lindqvist Myten om Wu Tao-tzu Gabriel García Márques Hundra år av ensamhet 1968 P.O. E n q u i st Legionärerna Vassilis Vassilikos Z Jannis Ritsos Greklands folk: dikter 1969 Göran Sonnevi Det gäller oss Björn Håkansson Bevisa vår demokrati 1970 Pär Wästberg Vattenslottet Göran Sonnevi Det måste gå 1971 Ylva Eggehorn Ska vi dela 1972 Maja Ekelöf & Tony Rosendahl Brev 1 År Författare Titel 1973 Lars Gustafsson Yllet 1974 Kerstin Ekman Häxringarna Elsa Morante Historien 1975 Alice Lyttkens Fader okänd Mari Cardinal Orden som befriar 1976 Ulf Lundell Jack 1977 Sara Lidman Din tjänare hör P.G .
    [Show full text]
  • Levande Svensk Poesi
    LEVANDE SVENSK POESI Dikter från 600 år / urval av Björn Håkanson NATUR OCH KULTUR INNEHÅLL FÖRORD ZI BALLADER OCH ANDRA DIKTER AV OKÄNT URSPRUNG 23 Harpans kraft 23 • Herr Olof och älvorna 25 • Jungfrun i hindhamn 27 • Tores döttrar i Vänge 28 • Sorgens makt 31 • Bonden och hans hustru 32 • Gamle man 33 • Den bakvända visan 34 • Duvan och vallmon 35 TROLLFORMLER 35 GÅTOR 38 BISKOP THOMAS D. 1443 Frihetsvisan 39 LARS WIVALLIUS 1605-1669 Klagevisa över denna torra och kalla vår 40 GEORG STIERNHIELM 1598-1672 Kling-dikt 45 • Ur Herkules 45 • Ur Freds-a vi: Utplundrade bönder 50 • Ur Parnassus Triumphans: En filosof • Två soldater • Sirenens sång 51 • Oppå en spindel, som virkar sitt dvärgsnät 52 • På månan, som en hund skäller oppå 52 • Ur Hälsepris 52 SKOGEKÄR BERGBO (PSEUDONYM, I6OO-TALET) Sonetter ur Venerid: no 2 Dig vill jag älska än 53 • no 12 Se nu är natten lång 54 • no 17 Var finner jag en skog 54 • no 55 Vad ursprung hava dock 55 • no 56 O Sömn, de sorgses tröst 55 • no 92 Hon kom all klädd i vitt 56 • no 94 Förr- än jag skulle dig 56 LASSE JOHANSSON (LUCIDOR) 1638-1674 Skulle jag sörja, då vore jag tokot 57 • Sviklige världens oundviklige Öd'-dödlig- hets Sorg-Tröstande Liksång 58-0 syndig man! 60 SAMUEL COLUMBUS 1642-1679 Lustwin dansar en gavott med de fem sinnena 63 • Gravskrift över Lucidor 64 ISRAEL KOLMODIN 1643-1709 Den blomstertid nu kommer 64 HAQUIN SPEGEL 1645-1714 Emblemdikt 65 [5] LEVANDE SVENSK POESI SOPHIA ELISABETH BRENNER 1659-1730 Klagan och tröst emot den omilda lyckan 66 GUNNO EURELIUS DAHLSTIERNA 1661-1709
    [Show full text]
  • 09-29 Drömmen Om Jerusalem I Samarb. Med Svenska Kyrkan Och Piratförlaget 12.00
    09-29 Tid 12.00 - 12.45 Drömmen om Jerusalem Drömmen om Jerusalem realiserades av Jerusalemsfararna från Nås som ville invänta Messias ankomst på plats. Vissa kristna grupper, ibland benämnda kristna sionister, kämpar för staten Israel och för att alla judar ska återföras till Israel – men med egoistiska syften. När alla judar återvänt till det heliga landet kommer Messias tillbaka för att upprätta ett kristet tusenårsrike, tror man. Dessa grupper har starka fästen i USA och anses ha betydande inflytande i amerikansk utrikespolitik. De söker också aktivt etablera sig som maktfaktor i Europa. Kan man verkligen skilja mellan religion och politik i Israel-Palestinakonflikten? Är det de extremreligiösa grupperingarna som gjort en politisk konflikt till en religiös konflikt? Medverkande: Jan Guillou, författare och journalist, Mia Gröndahl, journalist och fotograf, Cecilia Uddén, journalist, Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna. Moderator: Göran Gunner, forskare, Svenska kyrkan. I samarb. med Svenska kyrkan och Piratförlaget 09-29 Tid 16.00 - 16.45 Små länder, stora frågor – varför medlar Norge och Sverige? Norge och Sverige har spelat en stor roll vid internationella konflikter. Tryggve Lie och Dag Hammarskjöld verkade som FN:s generalsekreterare. I dagens världspolitik är svenskar och norrmän aktiva i konfliktområden som Östra Timor, Sri Lanka, Colombia och Mellanöstern. Hur kommer det sig att så små nationer som Norge och Sverige fått fram en rad framstående personer inom freds- och konflikthantering? Medverkande: Lena Hjelm-Wallén, tidigare utrikesminister, Kjell-Åke Nordquist, lektor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, Erik Solheim, specialrådgivare till Norska UD. Moderator: Cecilia Uddén, journalist. I samarb. med Svenska kyrkan och Norges ambassad i Stockholm 09-29 Tid 17.00 - 17.45 Vem skriver manus till mitt liv? Film och religion – livsåskådning på vita duken De avgörande föreställningarna för hur det goda livet ser ut formas i vår tid av filmer, TV-serier, varumärken, logotyper och reklambudskap.
    [Show full text]
  • Svensk Litteraturhistorisk Bibliografi 83 (1964)
    SAMLAREN Tidskrift för svensk litteraturhistorisk forskning Å R G Å N G 87 1966 Svenska Litteratursällskapet UPPSALA Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel. Almqvist <& Wikseils BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG UPPSALA 1967 Svensk litteraturhistorisk bibliografi 83 1 9 6 4 Upprättad av Bure Holmbäck och Birgitta Sörensen 1. Bibliografi ATTERMAN, KARIN, Litteratur om Blekinge. K je l l st r ö m , M a r ia n n e & Ba c h m a n , M a ­ Förteckningen omfattar i huvudsak åren r ie -Lo u ise, Svensk historisk bibliografi, 1961-1963. (Blekingeboken, 42 (1964), 83, 1962, utg. av Svenska historiska för­ s. 185-190.) eningen genom Marianne Kjellström och Ba c h m a n , M a r ie -Lo u ise , se avd. 1: K j e l l - Marie-Louise Bachman, Sthlm 1964,118 s. STRÖM. LUNDWALL, Sam J., Bibliografi över Science Berg sten , G u n il l a , Svensk litteraturhisto­ fiction och fantasy. 2:a uppl. [1772-april risk bibliografi, 81, 1962, Upps. 1964,34, 1964]. Sthlm 1964, 75 s. (1) s. Lö vgren, O scar, Psalm- och sånglexikon. Bil. till Samlaren, 85 (1964). Sthlm 1964, X s., 941 sp. Bö rdh , A nders G u stav, Dalslandslitteratur. M a rcusso n , Ada, Ångermanlandslitteratur En förteckning. Vänersborg 1964, 289, 1961-okt. 1964. (Ångermanland, 9 (1) s. (1964), s. 118.) D a h m , G erd, Tiveden i litteraturen. (Från M a r k l u n d , Er ik , övre Norrland i littera­ bergslag o.
    [Show full text]
  • Sökhjälpmedel
    Sökhjälpmedel Dramaten: Pjäsmanuskript Fullständigt signum/referenskod: SE S-HS Vp11d Innehåll: Pjäsförteckning 1963-2015 (Därefter redovisas pjäserna direkt i Arken) Söktjänst: Arken (arken.kb.se) maJ 1977 KUNGL. DRAMATISKA TEATERN Uppförda pjäser Spelåret 1963/64 Vp lld:1963/64:1 A 1 be e, Edward (1928- Vem är rädd för Virginia Woolf? Skådespel. I svensk översättning av Östen Sjöstrand. Vp lld:1963/64:2 Beckett, Samu e 1 (1906- 3 x Beckett: 1) Slutspel. Till Roger Blin. 2) Spel. En akt av S.B. Övers.: Göran O. Eriksson. 3) Krapps sista band. En akt av S.B. Övers.: Göran 0. Eriksson. Uppförd första gången på Royal Court Theatre i London 28/10 1958. Vp lld:1963/64:3 Bergman , H ja1 m ar (l8ff-1931) Sagan. Vp lld:1963/64:4 Bi 1 1 e t d o u x, F r an� o is (1927- Tchin-Tchin. Övers.: C.G. Bjurström. Vp lld:1963/64:5 Brec h t, Berto 1 t (1898-1956) Svejk i andra världskriget. Musik: Hanns Eisler. VE lld:1963/64�6 Fors se1 1, Lars (1928- Söndagspromenaden. Vp 11d:1963/64 :_7 Gay, John (1685-1732) Tiggarens opera. Vp lld:1963/64:8 Genet, Jean (1910- Balkongen. Övers.: Bengt Söderbergh. Översättningen är utförd efter andra upplagan av Jean Genet: Le Bal­ co n, utgiven av Marc Barbezat på förlaget l'Arbalete den 10 februari 1960. Copyrig ht till den svenska översättningen: Bengt Söderbergh. Vp lld:1963/64:9� � -- - G o o dri c h, France s Hackett, A 1 ber t (1900- Anne Franks dagbok.
    [Show full text]
  • Amanda Peralta
    ” ”inte kan jag berätta allas INTE historia?” Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lund- bergs vittnesmål från bemanningsföretagens tide- KAN varv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetar- litteraturens anspråk – från förra sekelskiftets JAG kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur fnns och görs klass, och hur märks detta BERÄTTA i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. ALLAS Volymen samlar 14 bidrag som behandlar före- ställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: HISTORIA – arbetarlitterär tradition inte kan jag – genreproblem ” – reception, medier och offentlighet berätta allas historia? – genus och sexualitet ” – religion och existens ? föreställningar om Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, ” Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine nordisk arbetarlitteratur Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman. beata agrell åsa arping magnus gustafson christer ekholm ISBN 978-91-88348-74-6 (red.) ISBN 978-91-88348-74-6 9 789188 348746 LIR.skrifter LIR.skrifter Beata Agrell, Åsa Arping, Christer Ekholm & Magnus Gustafson (red.) ”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur LIR.skrifter Beata
    [Show full text]
  • Mélanges Publiés En Hommage À Gunnel Engwall
    Mélanges publiés en hommage à Gunnel Engwall ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS ROMANICA STOCKHOLMIENSIA 20 Ett varmt tack riktas till de bidragsgivare som möjliggjort detta projekt: Magnus Bergvalls Stiftelse Henrik Granholms Stiftelse Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Lars Hiertas Minne Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser © Inge Bartning, Johan Falk, Lars Fant, Mats Forsgren, Ritva Maria Jacobsson, Jane Nystedt ORIGINAL Diction Sonja Nilsson PORTRÄTT Lennart Gram, 1910–1998 TRYCK Råd & Resultat Kommunikation, Ljungby Gunnel Engwall 60 år Att på några få rader ge en allsidig och rättvisande bild av Gunnel som yrkeskvinna och person är en nästan omöjlig uppgift. De banbrytande frekvensstudierna i fransk roman- konst, hennes viktiga insats i samband med Strindbergsutgåvan, hennes forskning kring den svenske titanen, ledamotskapen i lärda sällskap och inflytelserika församlingar är blott några exempel på hennes forskargärning och akademiska kall. Men vi, dina vänner, vill främst av allt ge vår hyllning till dig som vi lärt känna och hålla av som • den ärliga och uppriktiga Gunnel, som trygg i sin integritet inte tvekar att ta ställning för det som är rätt, pålitlig som det svenska urberget; • den drivande och dynamiskt nytänkande Gunnel, som med outtröttlig energi väl- komnar varje problem som en förevändning att få utöva sin favoritsysselsättning: ”att verka”; • den generöst uppmuntrande Gunnel, som stöttar och inspirerar, som får människor i sin omgivning att växa, som utan sidoblickar på person eller egen nytta självklart och utan åthävor öppnar nya vägar för andra; • den utåtriktade Gunnel, som genom sin personlighet och sin eminent sociala för- måga skapat viktiga nätverk av kontakter och vunnit anseende såväl inom landet som internationellt; • och sist, men inte minst, den okonstlade, bussiga och vänfasta Gunnel.
    [Show full text]
  • Tidskrift För Litteraturvetenskap 2013:1 Tidskrift För Litteraturvetenskap
    TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP 2013:1 TIDSKRIFT FÖR LITTERATURVETENSKAP REDAKTÖRER Maria Andersson (ansv. utg.) & Per Anders Wiktorsson REDAKTION Hedvig Härnsten (prenumerationsansvarig), Erik van Ooijen, Adam Wickberg Månsson (recensionsansvarig), Lydia Wistisen (kassör), Magnus Öhrn REDAKTIONSRÅD Claes Ahlund (Åbo Akademi), Camilla Brudin Borg (Göteborg), Eva Hættner Aurelius (Lund), Mats Malm (Göteborg), Anders Mortensen (Lund), Dag Nordmark (Karlstad), Anders Olsson (Stockholm), Margareta Petersson (Växjö), Anders Pettersson (Umeå), Torsten Pettersson (Uppsala), Rikard Schönström (Lund), Lars-Åke Skalin (Örebro), Boel Westin (Stockholm), Anders Öhman (Umeå) ADRESS Tidskrift för litteraturvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm Hemsida: http://www.littide.su.se/forskning/tidskrift-for-litteraturvetenskap e-post: [email protected] TfL på Internet: http://ojs.ub.gu.se Tidskriften stöds av Vetenskapsrådet Tidskriften ges ut av Föreningen för utgivandet av Tidskrift för litteraturvetenskap, Lund. Medlemskap i föreningen kan erhållas mot en avgift av 10 kr. Omslag, grafisk form & sättning: Richard Lindmark Tryck: Munkreklam AB, Munkedal ISSN: 1104-0556 TFL 2013:1 3 FRÅN REDAKTIONEN 5 AMELIE BJÖRCK METAFORER OCH MATERIALISERINGAR Om apor hos Vladimir Nabokov och Sara Stridsberg 21 OLLE WIDHE VÅLDETS PEDAGOGIK Krig och lek i svensk barnboks utgivning vid 1960-talets slut 39 JENS LOHFERT JØRGENSEN AFFEKT OG EFFEKT August Strindbergs sensoriske skriftpraksis i Inferno 53 ADAM
    [Show full text]