Gunnar Björlings Liv Och Verk Är Den Första Biografin Över Den Fin Landssvenske Författaren Gunnar Björling (1887–1960)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
”Mitt språk är ej i orden.” Gunnar Björlings liv och verk är den första biografin över den fin landssvenske författaren Gunnar Björling (1887–1960). Numera betraktad som en av de främsta litterära modernisterna, fick Björling under sin livstid kämpa för att nå uppskatt ning och förståelse. Redan innan han 1922 som 35åring debuterade som diktare, var han Fredrik i vänkretsen känd som ”profeten” och hade en Hertzberg avgörande betydelse i många unga människors liv. Så småningom sökte sig allt fler till hans diktarlya i Brunnsparken i Helsingfors, från 1930talet utvidgades kretsen till författare och konstnärer från hela Norden. ”Mitt språk är ej i orden” är en kronolo gisk framställning av Björlings liv och verk. Foto Janne Rentola Boken bygger på omfattande forskning i arkiv i Finland och Sverige och på intervjuer med MITT ” Fredrik Hertzberg FREDRIK HERTZBERG, född i Hel personer som kände Björling. Här belyses SPRÅK singfors 1966, är litteraturvetare Björlings personlighet från olika håll. Vi får och kritiker. Hertzberg disputerade ta del av Björling som ung socialist, aktivist, ÄR EJ I i engelska vid State University of auskultant, filosof, profet, mystiker, modernist, ORDEN New York at Buffalo 2001 och i lit växel ryttare, mentor, recitatör och erotiker. ” teraturvetenskap vid Åbo Akademi För första gången behandlas Björlings homo ” 2003. Ämnet för båda doktorsav GUNNAR MITT handlingarna är estetisk och social sexualitet och förälskelser mera ingående i BJÖRLINGS materialitet i förhållande till över ljuset av tidigare okänt material. sättning av poesi, med särskild hän LIV OCH syn till Gunnar Björling. SPRÅK En stor del av Hertzbergs forsk VERK ning är ägnad finlandssvensk moder nism, i synnerhet Gunnar Björlings författarskap. År 2007 utgavs hans ÄR EJ översättning till engelska av Björ www.sls.fi www.appellforlag.se lings sista diktsamling på det ameri kanska förlaget Action Books. Hertz berg har därutöver varit verksam I ORDEN” som lärare vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet, som kritiker i bl.a. Hufvud stadsbladet och Svenska GUNNAR BJÖRLINGS Dagbladet och som redaktör bl.a. för Biografiskt lexikon för Finland. ISBN 978-951-583-423-2 (Finland) LIV OCH VERK ISBN 978-91-984063-4-4 (Sverige) ISSN 0039-6842 Skrifter utgivna av Svenska SLS 820 litteratursällskapet APPELL FÖRLAG SLS | APPELL FÖRLAG i Finland 9 789515 834232 Björling_omslag.indd 1-5 26.03.2018 14:12:54 ”Mitt språk är ej i orden” Fredrik Hertzberg ”Mitt språk är ej i orden” Gunnar Björlings liv och verk Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2018 Denna bok är nummer 820 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland. © Författaren och Svenska litteratursällskapet i Finland 2018 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Omslag och grafisk formgivning: Antti Pokela Ombrytning: Christina Lax, Oy Graaf Ab Omslagsbild: Gunnar Björling i Brunnsparken, foto: Ebbe Linde (SLSA 1063 Oscar och Heidi Parlands arkiv), Svenska litteratursällskapet i Finland Typsnitt: Minion Pro/Bell MT ISBN 978-951-583-423-2 (tryckt utgåva, Finland) www.sls.fi ISBN 978-91-984063-4-4 (tryckt utgåva, Sverige) www.appellforlag.se ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) ISBN 978-951-583-464-5 (epub), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-464-5 ISBN 978-951-583-465-2 (pdf), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-465-2 UDK 929 Innehåll Förord 7 Inledning 11 I Den unge gunnar björling 1887–1922 17 Björlings släktbakgrund 19 Viborg 34 I Finska kadettkåren 50 Fortsatt skolgång och intellektuell utveckling 59 Aktivisten Björling 69 Studenten Björling 80 Litterära förebilder 91 Homosexualitet på Björlings tid 98 Jaakko Päivärinta, vän och bror 103 Melankoli, dikt, Bergson och Guyau 110 Studier, examen och flyttning 116 Björling och hans elevkrets 127 Inbördeskriget 1918 och tiden vid pressbyrån 144 Bröderna Enckell och en viss Erik Adlercreutz 155 Björling och modernisterna : Edith Södergran, Hagar Olsson och Ultra 169 II Skapande år 1922–1945 181 Björlings debut Vilande dag 183 Korset och löftet , Björling och modernismen 201 Intensivt skapande och KFUM 220 Diktonius, dada och jazz 232 Henry Parland 243 Quosego 248 Krogliv och konflikt med Parland 263 Svenska modernister besöker Finland 277 Motvind efter Kiri-ra! 290 Växelryttaren 299 Solgrönt 311 Rabbe Enckell distanserar sig 321 Svenska författare på besök och konstnärskolonin i Kuokkala 333 Arne, lycklig och olycklig kärlek 346 Björling under kriget 357 Efter bombardemanget 372 III Åren efter kriget 1945-1950 385 Från profet till poet 387 Första resan till Sverige 398 Oja, vän och tjuv 406 Björling får pris och fyller sextio 411 Vidgad krets i Sverige och Finland 419 Björlingsamfundet och Bengt Holmqvist 424 IV Björlings sista decennium 1950-1960 427 Polemik med Atos Wirtanen 429 Resor, turnéer och urval 437 Brodern Torstens död och Björlings sista diktsamlingar 457 Nya författarvänner, turné i Sverige och En livslivets diktare 467 Björling får pris och fyller sjuttio 474 Tonsättningar och illustrationer 478 Bo Carpelan disputerar 482 Björlings sista dagar 487 Björlings eftermäle 495 Noter 504 Källor och litteratur 538 Bildkällor 553 Personregister 554 Förord En bok skulle kunna skrivas om arbetet med denna bok, alltifrån kon- takten med Nikus Nordling i Sverige, som samlat material om Björ- lings släkt, till strapatserna att försöka nå släktingar till Björlings gamla vänner i Finland och Sverige. Oväntat nytt material har också dykt upp under arbetets gång. Det gäller framför allt Björlingbrev jag haft gläd- jen att motta av Anneli och Stefan Tallqvist, Carolus Enckell, Kristofer Enckell, Mikael Enckell, Christina Mattsson och Michael Söderlundh, Åke Sandahl och av Maria och Mathias Runeberg. Den viktigaste materialsamlingen, Gunnar Björlings samling, finns i handskriftssamlingen vid Åbo Akademis bibliotek. Den omfattar 90 mappar, varav 22 innehåller brev, totalt 3 380 stycken. Jag vill tacka bib- lioteksamanuensen Martin Ellfolk för genomgående snabb och kunnig hjälp. Också i Historiska och litteraturhistoriska samlingen vid Svenska litteratursällskapet finns ett stort antal Björlingbrev, t.ex. breven till Henry Parland, Rabbe och Olof Enckell. Jag vill tacka förste arkivarie Nelly Lai- tinen och övrig arkivpersonal för assistans under åren. Ett tack också till personalen vid handskriftsavdelningen vid Kungliga biblioteket i Stockholm och motsvarande personal vid universitetsbib- lioteken i Uppsala, Göteborg och Lund. Dessa institutioner innehåller ett stort antal Björlingbrev. Vidare vill jag tacka forskaren Pertti Hak- ala för kunnig assistans med att forcera samlingarna vid Riksarkivet i Helsingfors. Även andra har hjälpt till med att hitta material. Andrew Eriksson, 7 bokhandlare vid Runebergs antikvariat i Helsingfors, bistod med att hitta böcker och förmedlade kontakten till konstmecenaten Rolando Pieraccini, som i sin ägo hade originalmanuskripten till Vilande dag och Solgrönt. Eftersom så gott som alla Björlings egna manuskript för- stördes i bombardemanget 1944, har det varit synnerligen värdefullt att få ta del av dessa tidiga manuskript. De finns numera vid Nationalmu- seum i Helsingfors. Stort värde sätter jag på samtalen med Emelie Enckell, Mikael Enckell och Kristin Olsoni, liksom på intervjuerna med Jörn Donner, Kristofer Enckell, Christer Kihlman, Robert Lagus, Herman och Birgitta Parland, Johannes Salminen och Thomas Warburton. Jörn Donner förmedlade kontakten till Richard Lagercrantz, som vänligen sände mig Olof Lager- crantz dagboksanteckningar om Björling. I övrigt vill jag tacka Patrik Eriksson med familj, som en vacker sensommardag lät mig uppleva Björlings farbror Hugos och hans fru Lilys sommarställe i Kyrkslätt. Fem sagesmän har dött under arbetets gång: Carolus Enckell, Kristofer Enckell, Birgitta Parland, Johannes Salminen och Thomas Warburton. De trivsamma samtalen med dem är bevarade i kärt minne. Min tid som vetenskaplig redaktör för Biografiskt lexikon för Finland vid Svenska litteratursällskapet, åren 2003 till 2012, var avgörande för att idén om att skriva en biografi om Björling alls uppstod. De många givande diskussionerna med lexikonets huvudredaktör Henrik Knif utgjorde en inkörsport till ett kulturhistoriskt och biografiskt tänkande. Dem jag därutöver vill tacka för hjälp, samtal, tips, idéer och generositet är Patrik Björling Rygert, Julia von Boguslawski, Julia Dahlberg, Myrika Ekbom, Riko Eklundh, Michel Ekman, Max Engman, Andrew Eriksson, Leif Friberg, Pertti Hakala, Jan Hellgren, Lars Hertzberg, Roger Holm- ström, Rainer Knapas, Eva Kuhlefelt, Olli Lagerspetz, Merete Mazzarella, Henrik Meinander, Ulrika Nielsen, Anders Olsson, Rolando Pieraccini, Agneta Rahikainen, Martin Schreck, Peter A. Sjögren, Per Stam, Sabira Ståhlberg, John Sundholm, Stephen Walton, Ebba Witt-Brattström och sist men inte minst deltagarna i forskningsseminariet vid avdelningen för nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Arbetet hade aldrig kunnat genomföras utan det ekonomiska stöd jag erhållit i form av stipendier under de närmare fem år det pågått. Jag är mycket tacksam för det stöd jag fått av Ella och Georg Ehrnrooths stif- telse, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, Oskar Öflunds