Den Allrakäraste Fienden Svenska Stereotyper I Finländsk Press 1918-1939 Elmgren, Ainur

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Den Allrakäraste Fienden Svenska Stereotyper I Finländsk Press 1918-1939 Elmgren, Ainur Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939 Elmgren, Ainur 2008 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Elmgren, A. (2008). Den allrakäraste fienden: Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939. Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den allrakäraste fienden Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918–1939 ainur elmgren SEKEL Denna bok publiceras med stöd av Crafoordska stiftelsen, Letterstedska föreningen och Nationella forskarskolan i historia. © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2008 Tryck: Printing House Pozkal, Polen Omslag: Marianna Prieto Omslagsbild: Signe Hammarsten-Jansson, ”Per Albin leker – eller Sverges andra Poltava”, Garm 1925/11. Beskuren och färglagd av Ainur Elmgren isbn 978-91-85767-12-0 Innehåll Förord 7 1. Stereotyp och nationalism 9 Vad är en stereotyp? 17 Stereotyper av det svenska i Finland 21 Nationen som politiskt redskap 24 Makt och legitimitet 26 Nationalitet som aktivitet 30 Social identitet som stereotyp 32 2. Historikern och källorna 36 Språkliga och begreppsliga anmärkningar 42 Pressens uppgift i Finland 45 Tidningar och tidskrifter 50 3. Historiens börda 56 Kampen om historien 60 Historia mot strömmen 70 Frihetskrigare och krigsprofitörer 73 Sammanfattning 84 4. Frändskap med Sverige 87 Svenskhetens historia i Finland 88 Den svenska uppgiften 94 Sveriges svek 100 Finlandssvenskar och rikssvenskar 106 Fattig fan i paradiset 120 Sverige som ideal och rival 132 Individer och proletärer 145 Sammanfattning 153 innehåll 5 5. Främlingskap i Finland 157 Finskhetens korta historia 159 Folket och revolten 164 Nationell hästkur 186 De andras Finland 195 Självexotism och rasism 201 Det utvalda folket 216 Sammanfattning 227 6. Den nödvändiga fienden 232 Frihetskrigets fiender 241 Den inre fienden 242 Finnen – svenskens fiende, och sin egen 248 Fiendebildernas effekter 250 Svensken som Juden 254 Sammanfattning 284 7. Framtidens hot 288 Varför Sverige? 290 Den sista striden 294 Slutdiskussion 297 8. Referenser 309 Vihollisista rakkain 319 Personregister 325 Förord orskning om nationella identiteter och stereotyper har fortfarande inte fallit Fur modet, att döma av den mängd litteratur, medieintresse och populära diskussioner som ämnet har genererat under 1900-talet och in i vårt årtusende. Den finländska debatten har präglats av två perspektiv – dels är finländare med- vetna om att de som finländare utgör objekt för stereotypisering, dels tillämpar finländare själva stereotyper i sina beskrivningar av omvärlden. Historisk forskning inspireras av samtidens aktuella frågor. Ibland framträder inspirationen mellan raderna, ibland som en uttalad programförklaring. Mitt intresse för ämnen som nationell identitet och mediernas roll i förmedlandet av stereotyper har vissa personliga orsaker. Jag har växt upp som dotter till finska invandrare i Sverige, med föräldrar som i sin tur har anknytning till olika etniska minoriteter i Finland, medveten om mina rötter men varken en ”ren” finlands- svensk, rikssvensk, finlandsfinne eller sverigefinne. Min identitet har tyckts hel och självklar för mig, men inte alltid för andra. Trots att jag har kämpat mot kategorisering har dessa kategorier ibland tjänat som tillflyktsorter. Om jag har ställts till svars som representant för det svenska, har jag kunnat lyfta fram min finskhet; om jag har ifrågasatts som finländare, har jag åberopat mitt tatariska arv. Detta har gjort mig medveten om den nationella eller etniska identifikationens performativa karaktär. Vi interagerar med och mot omgivningens förväntningar och krav. Vi förväntas anpassa oss till lättfattliga kategorier för att kunna kom- municera med varandra. De som försöker skapa nya kategorier eller ställa sig utanför dem löper risken att bli missförstådda eller ignorerade. Denna bok handlar inte bara om de rent konkreta skildringar av Sverige och svenskhet som förekom i finsk- och svenskspråkig press mellan 1918 och 1939. Den handlar också om konflikten mellan olika syner på vilken sorts stat och samhälle Finland skulle vara, vilka som utgjorde det ”sanna finska folket”, och vilka identifikationer som var mer värda än andra. Konflikten mellan borgerlig nationalism och internationell socialism är bara en av flera olika polariseringar under denna period. Hur ”internationell” var den finländska socialismen efter 1918 egentligen? Och hur långt lyckades den borgerliga fennomanin sätta agen- dan för det offentliga samtalet? Båda grupper använde sig av Sverige som ett retoriskt slagträ i pressen, men på olika villkor. förord 7 Nationella stereotyper i medier och populärkultur är historiska fenomen, det vill säga, de är föränderliga och bundna till sammanhang i tid och rum. Denna bok handlar om bilden av Sverige, svenskar och svenskhet i Finland under mel- lankrigstiden, men den skulle lika gärna kunna handla om bilden av ”det finska”, som i hög grad bygger på det som utesluts, avgränsas och utrensas i den natio- nalistiska retoriken. Här hamnar de svensktalande finländarna i en problematisk position. Hur förenar man en anknytning till Sverige – oavsett hur konstruerad och avlägsen – med lojalitet till nationalstaten Finland? Vad är det för Finland som man vill identifiera sig med? Jag hoppas att läsaren låter sig inspireras till att se även sin samtids nationella stereotyper i ett nytt perspektiv. Jag vill tacka mina handledare, främst huvudhandledaren professor Klas- Göran Karlsson, som visat tålamod med mina självständiga arbetsmetoder inklusive perioder av skrivkramp. Tack vare Klas-Göran har jag fått möjlighet att presentera min forskning på internationella fora från Tallinn till Jerusalem. Genom Klas-Göran har jag också känt mig som en del av en större forskar familj som skänkt mig problem att brottas med och bli inspirerad av. Min biträdande handledare, professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet, förtjänar stort tack för den inblick i finländskt kulturliv som jag fått under våra hand- ledningsmöten på Café Engel i Helsingfors. Som tredje läsare, bollplank och supporter har finlandskunnige professor Kristian Gerner vid Lunds universitet fungerat. Avhandlingen har publicerats med hjälp av tryckningsbidrag från Nationella forskarskolan i historia, Crafoordska stiftelsen och Letterstedska föreningen. Jag har också erhållit ett stipendium från Kulturfonden för Sverige och Finland. Till slut vill jag tacka följande personer för all hjälp och uppmuntran: Magnus Olofsson, Fredrik Persson, Tommy Gustafsson, Bodil Formark, Malin Gregersen, Anna Nilsson, Andres Brink, Cecilia Riving, Christopher Collstedt, Joachim Östlund, Sara Edenheim, Louise Sebro, Linda Kaljundi, Johan Dietsch, Mikael Tossavainen, Ulf Zander, Dick Harrison, Hanne Sanders, Harald Gustafsson, Juho, Markku, Pike, Eija, Deniz, Tinet, Mitsu och Sergei. 1. Stereotyp och nationalism öljer man vardagliga konversationer, tidningarnas insändarsidor och diskus- Fsionsfora på internet, får man intrycket att finländarnas relation till Sverige fortfarande väcker starka känslor. Efter att ha studerat de senaste tre decenniernas ”Sverigebild” i finländska medier, blev jag mer och mer nyfiken på dess rötter i det förflutna. Jag frågade mig om jag kunde finna några orsaker till den närmast mytiska roll som Sverige spelar som Finlands ”allrakäraste fiende”.1 Forskningsrapporten Om olika sätt att möta en stor elefant. En jämförande studie av finländsk och svensk kultur från 2007 återspeglar de senaste rönen inom det populära forskningsfältet om Finlands och Sveriges relationer. Opinionsunder- sökningar bland finländare och svenskar skulle genom sin frågeapparat skapa en översiktlig bild av grannfolkens åsikter om varandra. Svaren analyserades av forskarna i relation till litteratur om finskhet och svenskhet i dag och i det för- flutna. Bland slutsatserna nämndes att svenskarna hade en mer positiv inställning till Finland än finländarna till Sverige, även om de förstnämnda visste mindre om grannlandets historia och samhälle än de sistnämnda.2 Varför finns det ett behov av den här typen av rapporter, som genom själva sitt upplägg bekräftar snarare än ifrågasätter nationella stereotyper? Jag hoppas att läsarna bär med sig denna fråga varje gång de stöter på påståenden om svenskhet, finskhet och finländskhet. Stereotyper ses ofta som uttryck för fördomar och okunskap. Jag tror dock inte att det är så enkelt. Kanske är det en fråga om tilltro till det mänskliga förnuftet, men jag – och många andra forskare – är övertygade om att stereotypa föreställningar
Recommended publications
  • Uralilaisuutta Teoiksi. Kai Donner Poliittisena
    Olavi Louheranta SIPERIAA SANOIKSI – URALILAISUUTTA TEOIKSI Kai Donner poliittisena organisaattorina sekä tiedemiehenä antropologian näkökulmasta Research Series in Anthropology University of Helsinki Academic dissertation Research Series in Anthropology University of Helsinki, Finland Distributed by: Helsinki University Press PO Box 4 (Vuorikatu 3 A) 00014 University of Helsinki Finland Fax: + 358-9-70102374 www.yliopistopaino.helsinki.fi Copyright © 2006 Olavi Louheranta ISSN 1458-3186 ISBN 952-10-3528-5 (nid.) ISBN 952-10-3529-3 (PDF) Helsinki University Printing House Helsinki 2006 ESIPUHE Mikä yhdistää tutkijan tutkimuskohteeseensa? Pohdittuaan kysymystä vuo- sien ajan tutkimuskohteensa näkökulmasta ajautuu väistämättä tilantee- seen, jossa saman kysymyksen joutuu kysymään myös itseltään. Vastausta ei ole helppo antaa muutaman rivin mittaisessa esipuheessa. Kiinnostus Siperiaa ja laajemmin ottaen Venäjää kohtaan nousee omasta elämänhisto- riastani. Kasvaminen toisen polven emigranttiperheessä synnytti halun muodostaa suhteen kadonneisiin ihmisiin ja paikkoihin. Siperiaan liitetyt entiteetit yksinäisyys, etäisyys ja kylmyys koetaan ja määritellään usein negatiivisesti ja ulkosyntyisesti – ne voivat kuitenkin olla positiivisia ja sisäsyntyisiä tekijöitä, merkkejä suhteessa olosta sekä rajoista. Päästäkseen lähelle on matkustettava kauas, ja kaikkein pisimmät matkat tehdäänkin usein ihmisen mielessä. Työni pariin minut johdatti professori Juha Pentikäinen tarjotessaan seminaarissa aiheeksi Kai Donnerin tutkijakuvan selvittämistä. Hän
    [Show full text]
  • Fascist Lapua Movement in the 1930S SAMI
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by UCL Discovery 1 Christ vs. Communism: Communism as a Religious Social Problem in Finland’s Proto- Fascist Lapua Movement in the 1930s SAMI KOSKELAINEN AND TITUS HJELM1 Abstract This article traces the emergence of religious anti-communist discourse in Finland’s proto-fascist Lapua Movement in the 1930s. Applying constructionist social problems theory, it discusses the constructions of communism as a religious social problem, Christian piety as a solution to the problem of godless communism, and the religious legitimation of violence. The article argues that by identifying Christianity with the Finnish nation the construction of communism as a religious problem—itself an outcome of the influence of revivalist Lutheran ministers in the leadership of the movement—resonated with the broader audience, but that this indigenous religious nationalism lost support with the increasing belligerence of the movement. At the end of the 1920s Finland was a divided country. The Civil War of 1918, fought between the socialist “Reds” and the bourgeois and agrarian “Whites” in the aftermath of independence from (now Bolshevik) Russia, was a cultural trauma on par with the Spanish Civil War.1 The proportional death toll in the repression of the defeated Reds exceeded that of all other European civil conflicts in the inter-war era.2 Yet, despite the victory and the official banning of the Communist Party, some factions on the White side saw the re-emergence and 1 Sami Koskelainen has a Bachelor of Arts from University College London, School of Slavonic and East European Studies.
    [Show full text]
  • Downloaden Download
    FINLAND-SWEDISH LITERATURE IN THE CZECH FIELD OF LITERARY PRODUCTION Jan Dlask Charles University in Prague [email protected] Abstract This contribution, theoretically and methodologically inspired by Pierre Bourdieu's concept of a literary field, analyses the case of Finland-Swedish literature translations into Czech. This literature is viewed as Swedish-language minority literature in Finland after 1900. The field of literary production is small, but nevertheless represents a varied Finland-Swedish 'segment' in the Czech field. As such it constitutes a certain publishing field, having two polarities (commercial/intellectual; young/old) and being entered into by publishers and translators who select writers and books from a certain space of possibles. Print runs of the published books and the distribution of publishing grants are explored with a view to the sociological character of the research. The analysis is divided into sections according to genres and their presupposed place in the field. It is found that while the mechanisms in the Czech publishing field of Finland- Swedish literature are fragmentary (many different authors, works, translators and publishers), the Bourdieusian approach is a productive framework through which to view the division between the intellectual and commercial poles. The position of Finland-Swedish modernist poetry and prose – Edith Södergran, Bo Carpelan and Hagar Olsson, published by Práce and Odeon publishers – is especially significant on the intellectual pole, as well as the position of their advocates within the Czech field (e.g. Josef B. Michl). Short stories, extracts and essays, often belonging to the Finland-Swedish classics (e.g. Christer Kihlman, Henrik Tikkanen), were mainly published in cultural reviews.
    [Show full text]
  • Kristilliset Arkki-Kirjat Tuoteluettelo
    KRISTILLISET Arkki-kirjat Aurinko KUSTANNUS www.aurinkokustannus.fi Hyvä lukija Kun otit tämän luettelon käteesi, saatoit ihmetellä: mikä Aurinko Kustannus? Mitkä Arkki-kirjat? Aurinko Kustannus Oy perustettiin vuonna 2009, ja sen ensimmäinen toimenpide oli Kustannus Oy Arkin ostaminen sen aikaisemmalta omistajalta. Aurinko Kustannuksen ja siten Kustannus Oy Arkin omistavat kokonaan allekirjoittaneet. Toimimme Aurinko Kustannuksen nimen alla, mutta jot- ta kustannustoimintamme pitkät juuret pysyvät muistissa, kustannamme perinteikkäät kristilliset kirjamme Arkki-kirjat-logon alla. Pitkästä kustannushistoriasta, joka ulottuu 1800-luvulle, muistut- tamisen lisäksi haluamme helpottaa lukijoittemme kirjojen valintaa Arkki-kirjat-logoa käyttämällä. Arkki-kirjat-logo kertoo, että juuri nämä kirjat Auringon kustantamista kirjoista ovat niitä laaduk- kaita kristillisiä kirjoja. Haluamme tarjota kristillisissä kirjoissamme lukijoillemme vahvaa sanomaa, uskon vahvistusta ja iloa. Tuotannostamme löytyy klassikoita, muun muassa Lutherin ja Augustinuksen teoksia, mutta myös nykypäivän menestysteoksia, kuten Jorma Laulajan Turvallisesti Sinun, Juha Vähäsarjan Joka päivä Jumalan kämmenellä ja Hanna Ekolan Sano suruasi rakkaudeksi. Lisäksi olemme saaneet pal- jon kiitosta laajasta lastenraamattuvalikoimastamme. Tässä luettelossa näet nyt saatavilla olevat kris- tilliset kirjamme ja muut tuotteemme. Meiltä voit tilata kätevästi myös Fg-Naxoksen cd-levyjä. Teemme myös asiakkaiden tarpeisiin räätälöityjä kirjoja, kuten historiikkeja, juhla- ja onnittelukirjo-
    [Show full text]
  • Laura Malmivaara ➤  PÄÄKUVA: LEENA VANHANEN LEENA PÄÄKUVA: 2 Nro 6 — 28.6.2017 AJANKOHTAISTA Kirkko Mukana Suomiareenassa Kirkko on Porissa 10.–14.7
    Kuopion ja Siilinjärven .. evankelisluterilaisten seurakuntien lehti Pop up -diakonia- Koko perheen satu Kesäliitteessä auto ja -kahvila Veden suvusta menovinkit ➤ ja ➤ lähelläsi kirkkojakoti.fi ”Etsin körttijuuriani” Laura Malmivaara ➤ PÄÄKUVA: LEENA VANHANEN LEENA PÄÄKUVA: 2 Nro 6 — 28.6.2017 AJANKOHTAISTA Kirkko mukana SuomiAreenassa Kirkko on Porissa 10.–14.7. järjestettävän SuomiAreenan pääyhteistyökumppani valtioneuvoston kanslian Suomi100 -hankkeen kanssa. Viisisataavuotiasta reformaatiota ja satavuo- kaikkiaan kahdeksan piispaa. tiasta Suomea muistetaan SuomiAreenassa Muutosterassin lisäksi kirkko järjestää kak- ratkaisukeskeisesti ja tulevaisuuteen katsoen: si paneelia, joissa keskustellaan uskontojen yh- AREENA SUOMI Poriin pystytetään Muutosterassi, jossa kir- teistyöstä ja nykyajan luterilaisuudesta. Maa- SuomiAreena on suosittu kesätapahtuma, joka tänä vuonna etsii muutostoiveita. kon työntekijä on tavattavissa ympäri vuoro- nantaina 10.7. kirkko järjestää uskontoaiheisen kauden koko SuomiAreenan ajan. paneelin Rauha, rasismi, radikalisoituminen – päivän Suomessa ja millaista reformaatiota luontevaa, koska uskonto on monella tapaa Muutosterassilla jokainen voi istut- uskontojen rooli yhteiskunnassa? Globalisoi- tarvitaan juuri nyt. osa ihmisten todellisuutta – ei omalla aida- taa muutostoiveensa ja antaa ideansa, jol- tuvassa maailmassa aikaisemmin etäiseltäkin Luvassa on myös muun muassa piispojen tulla alueellaan, vaan ihmisten keskellä. Se la Suomea kehitetään entistäkin paremmak- tuntuneet tapahtumat heijastuvat
    [Show full text]
  • The Two Folk Churches in Finland
    The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action National Church Council Department for International Relations Helsinki 2015 The Two Folk Churches in Finland The 12th Finnish Lutheran-Orthodox Theological Discussions 2014 © National Church Council Department for International Relations Publications of the Evangelical Lutheran Church of Finland 29 The Church and Action Documents exchanged between the churches (consultations and reports) Tasknumber: 2015-00362 Editor: Tomi Karttunen Translator: Rupert Moreton Book design: Unigrafia/ Hanna Sario Layout: Emma Martikainen Photos: Kirkon kuvapankki/Arto Takala, Heikki Jääskeläinen, Emma Martikainen ISBN 978-951-789-506-4 (paperback) ISBN 978-951-789-507-1 (PDF) ISSN 2341-9393 (Print) ISSN 2341-9407 (Online) Unigrafia Helsinki 2015 CONTENTS Foreword ..................................................................................................... 5 THE TWELFTH THEOLOGICAL DISCUSSIONS BETWEEN THE EVANGELICAL LUTHERAN CHURCH OF FINLAND AND THE ORTHODOX CHURCH OF FINLAND, 2014 Communiqué. ............................................................................................. 9 A Theological and Practical Overview of the Folk Church, opening speech Bishop Arseni ............................................................................................
    [Show full text]
  • Vihtori Kosolan Puheiden Muutokset 1929–1932
    Aarni Virtanen ”Toimikaa. Älkää odottako.” Vihtori Kosolan puheiden muutokset 1929–1932 Suomen historian pro gradu -tutkielma Jyväskylän yliopisto Humanistinen tiedekunta Historian ja etnologian laitos Syksy 2010 1 Sisällysluettelo 1 JOHDANTO .............................................................................................................................................. 3 1.1 TULKINNAT LAPUANLIIKKEESTÄ .......................................................................................................... 3 1.2 TUTKIMUSKYSYMYS , LÄHTEET JA LÄHDEKRITIIKKI .............................................................................. 7 1.3 AATTEET , MYYTIT JA KONTEKSTIT ......................................................................................................13 2 KOSOLAN MAAILMANKUVA ............................................................................................................22 2.1 KOSOLA ENNEN LAPUANLIIKETTÄ .......................................................................................................22 2.2 KOSOLA JA LAPUANLIIKE .....................................................................................................................25 2.3 LAPUANLIIKKEEN TAUSTA JA PUNAISTEN PAITOJEN RIISUMINEN .........................................................31 3 RETORIIKKA ..........................................................................................................................................37 3.1 KOSOLAN RETORIIKAN VALTAKUNTA ..................................................................................................37
    [Show full text]
  • Soldiering and the Making of Finnish Manhood
    Soldiering and the Making of Finnish Manhood Conscription and Masculinity in Interwar Finland, 1918–1939 ANDERS AHLBÄCK Doctoral Thesis in General History ÅBO AKADEMI UNIVERSITY 2010 © Anders Ahlbäck Author’s address: History Dept. of Åbo Akademi University Fabriksgatan 2 FIN-20500 Åbo Finland e-mail: [email protected] ISBN 978-952-12-2508-6 (paperback) ISBN 978-952-12-2509-3 (pdf) Printed by Uniprint, Turku Table of Contents Acknowledgements v 1 Introduction 1 1.1 Images and experiences of conscripted soldiering 1 1.2 Topics in earlier research: The militarisation of modern masculinity 8 1.3 Theory and method: Conscription as a contested arena of masculinity 26 1.4 Demarcation: Soldiering and citizenship as homosocial enactments 39 2 The politics of conscription 48 2.1 Military debate on the verge of a revolution 52 2.2 The Civil War and the creation of the “White Army” 62 2.3 The militiaman challenging the cadre army soldier 72 2.4 From public indignation to closing ranks around the army 87 2.5 Conclusion: Reluctant militarisation 96 3 War heroes as war teachers 100 3.1 The narrative construction of the Jägers as war heroes 102 3.2 Absent women and distant domesticity 116 3.3 Heroic officers and their counter-images 118 3.4 Forgetfulness in the hero myth 124 3.5 The Jäger officers as military educators 127 3.6 Conclusion: The uses of war heroes 139 4 Educating the citizen-soldier 146 4.1 Civic education and the Suomen Sotilas magazine 147 4.2 The man-soldier-citizen amalgamation 154 4.3 History, forefathers and the spirit of sacrifice
    [Show full text]
  • Reinimakiakiprogradu.Pdf
    TASAVALLAN PUOLESTA LAITTOMUUTTA VASTAAN Kansallisen Edistyspuolueen aktiivien toiminta Vapaamielisten Klubin piirissä lapuanliikkeen vuosina 1929–1932 Aki Juhani Reinimäki Helsingin yliopisto Valtiotieteellinen tiedekunta Poliittinen historia Pro gradu -tutkielma Joulukuu 2010 Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Valtiotieteellinen tiedekunta Politiikan ja talouden tutkimuksen laitos Tekijä – Författare – Author Aki Juhani Reinimäki Työn nimi – Arbetets titel – Title TASAVALLAN PUOLESTA LAITTOMUUTTA VASTAAN Kansallisen Edistyspuolueen aktiivien toiminta Vapaamielisten Klubin piirissä lapuanliikkeen vuosina 1929–1932 Oppiaine – Läroämne – Subject Poliittinen historia – Arbetets art – Level – Datum – Month and year – Sidoantal – Number of pages Pro gradu -tutkielma Joulukuu 2010 87 Tiivistelmä – Referat – Abstract Suomen tasavalta joutui kovan haasteen eteen 1930-luvun vaihteessa. Oikeistoradikalismin nousu sai aikaan tilanteen, jossa tasavaltalainen valtiojärjestys oli uhattuna. Oikeiston uhka kiteytyi kansalaisliikkeessä, jota kutsuttiin lapuanliikkeeksi. Käsittelen tutkimuksessani lapuanliikkeen aikaa, pääpiirteissään marraskuusta 1929 huhtikuuhun 1932. Kansallinen Edistyspuolue, jonka nuorsuomalaiset tasavaltalaiset olivat perustaneet joulukuussa 1918, seisoi vahvasti laillisuuden takana. Tutkimukseni pääosassa on edistyspuolueen keskeisten henkilöiden toiminta. Tässä toiminnassa korostuu pienen helsinki- läisyhdistyksen, Vapaamielisten Klubin, rooli. Edistyspuolueen poliittista perintöä
    [Show full text]
  • The Socialist Soviet Republic of Scandinavia
    Ajalooline Ajakiri, 2015, 3 (153), 287–326 The Socialist Soviet Republic of Scandinavia Ainur Elmgren ABSTRACT Nationalist and regionalist geopolitical concepts were appropriated in the ser- vice of Communist world revolution by Finnish activists in Sweden, Finland, and Soviet Karelia. The influence of Social Democratic statesman and scholar of geopolitics, Väinö Voionmaa, can be traced in the negotiations that led to the foundation of an autonomous Karelian Labour Commune in 1921. Exiled Finnish revolutionaries persuaded the Bolsheviks that Karelia could become a stepping-stone towards revolution in Finland and Scandinavia. A greater So- cialist Soviet Republic of Scandinavia, united by cultural, geographical and eco- nomical factors, would monopolize the timber market and exercise economic power over Western Europe. The idea of a Scandinavian revolution was aban- doned along with the idea of world revolution in the mid-1920s. The last men- tions of a Soviet Scandinavia can be found in anti-Soviet propaganda long after the demise of its promoters in the Great Terror. Keywords: geopolitics, revolution, regionalism, nationalism, Scandinavia, So- viet Union, Karelian Labour Commune The pursuit of a “Greater Finland” is a well-known chapter in the history of Finnish nationalism. The Greater Finland project uniting the “tribal brothers” of Finland and Karelia, sometimes also the national irredenta of the border regions in Northern Sweden and Norway, the Kola Penin- sula and the Finno-Ugric minorities of Russia, was practically monopo- lized by right-wing intellectual movements after Finland’s independence in 1917 and the subsequent civil war.1 However, it had inspired politicians and scholars identifying as Socialist before, and it would continue to do so.
    [Show full text]
  • HL:N Vapaasti Tykitettävät Laulut V. 2011
    HL:n vapaasti tykitettävät laulut v. 2011 (olettaen, että tuntemattomat ovat oikeasti tuntemattomia… Jos joku tietää paremmin, ilmoittakoot: hsm(at)hsmry.fi) 1 Pyhä, pyhä, pyhä san. Reginald Heber (k. 1826) suom. Mikael Nyberg (k. 1940) 4 Jumala ompi linnamme san. Martti Luther (k. 1546) suom. Jacobus Petri Finno (Jaakko Suomalainen) (k. 1588) 5 Herralle kiitos ainiaan san. Thomas Ken (k. 1711) suom. tuntematon 7 Armo Jumalan san, Jens Nicolai Ludvig Schjörring (k. 1900) suom. tuntematon 9 Laula Herran rakkaudesta san. Samuel Trevor Francis (k. 19259 suom. tuntematon 10 Laula minulle uudestaan san. Philip Paul Bliss (k. 1876) suom. tuntematon 11 Uskomme Jumalaan san. Saksalainen suom. Julius Leopold Fredrik Krohn (k. 1888) 12 Min lupaapi Herra san. S. C. Kirk (k. 1900-luvulla) suom. tuntematon 13 Suuri Jumala, sinussa san. Josepha Gulseth (k. ?) suom. tuntematon 14 Oi Herra suuri san. Carl Gustaf Boberg (k. 1940) suom. tuntematon 15 Oi Jeesus, sanas ääreen san. Anna Helena Ölander (k. 1939) suom. Tekla Renfors, os. Mömmö (k. 1912) 17 Minä tyydyn Jumalaan san. Benjamin Schmolock (k. 1700-luvulla) suom. tuntematon 18 On Herra suuri san. Anton Valtavuo (k. 1931) 22 Suuri Luoja, kiittäen san. Ignaz Franz (k. 1790) suom. Aina G. Johansson (k. 1932) 24 Tää sana varma san. Joël Blomqvist (k. 1930) suom. tuntematon 26 En etsi valtaa loistoa san. Sakari Topelius (k. 1898) suom. tuntematon 28 Joulu, joulu tullut on san. Olli Vuorinen (k. 1917) 29 Enkeli taivaan san. Martti Luther suom. Hemminki Maskulainen, uud. Julius Krohn (k. 1888) 31 Kun joulu valkeneepi san. Abel Burckhart (k. 1800-luvulla) suom. tuntematon 32 Juhla on rauhainen san.
    [Show full text]
  • F Olk D an S E S U B E L
    svenska litteratursällskapet i finland SLS 1/2016 DERN R O Å L I 6 E 1 B 0 S M U 2 J M S R N E F S O E Å N L K D A N 0 0 1 Modernisterna och aforismen • Queera Hagar • Folkdansens jubelår i Finland Silverspännet tar ut svängarna • Finlandssvenska fiktiva rum 3–13 tema: Modernismen 100 år 14–23 tema: Folkdansens jubelår 3 Syskon och hemlösa vandrare 33 Berättelserna bakom samlingarna 4 Modernisterna och aforismen 37 Minoritet i minoriteten 7 Queera Hagar 38 Milispråket i Drakan 10 Elmer Diktonius-utställning på SLS 40 Finlandssvenska fiktiva rum i en tid 12 Emma Salokoski tonsätter av förändring finlandssvensk lyrik 44 Vi är alla (ättlingar till) invandrare 14 Folkdansens jubelår i Finland 46 Pris, stipendier och understöd 19 Folkdans i SLS arkiv 50 Försoning genom att förstå den andre 22 Silverspännet tar ut svängarna 53 Gallergrind och verklighet i 24 I obildningens tider Gripenbergs lyrik 26 Anne Bergman – festexperten som 56 Barnmorskekonsten – en profession i fick fel frågor Finland redan på 1700-talet 30 ”Jag har en gammal dator i 58 Aktuellt från SLS garderoben” 61 Utgivning 32 Det immateriella kulturarvet samlas in 65 SLS föredragsserie hösten 2016 på wiki-sida KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2016 (23:e årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktörer: Ina Krokfors, Hedvig Rask, Hanna Riska, Jenny Sandström, Evelina Wilson Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Layout: Antti Pokela Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola.
    [Show full text]