Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939 Elmgren, Ainur 2008 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Elmgren, A. (2008). Den allrakäraste fienden: Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939. Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den allrakäraste fienden Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918–1939 ainur elmgren SEKEL Denna bok publiceras med stöd av Crafoordska stiftelsen, Letterstedska föreningen och Nationella forskarskolan i historia. © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2008 Tryck: Printing House Pozkal, Polen Omslag: Marianna Prieto Omslagsbild: Signe Hammarsten-Jansson, ”Per Albin leker – eller Sverges andra Poltava”, Garm 1925/11. Beskuren och färglagd av Ainur Elmgren isbn 978-91-85767-12-0 Innehåll Förord 7 1. Stereotyp och nationalism 9 Vad är en stereotyp? 17 Stereotyper av det svenska i Finland 21 Nationen som politiskt redskap 24 Makt och legitimitet 26 Nationalitet som aktivitet 30 Social identitet som stereotyp 32 2. Historikern och källorna 36 Språkliga och begreppsliga anmärkningar 42 Pressens uppgift i Finland 45 Tidningar och tidskrifter 50 3. Historiens börda 56 Kampen om historien 60 Historia mot strömmen 70 Frihetskrigare och krigsprofitörer 73 Sammanfattning 84 4. Frändskap med Sverige 87 Svenskhetens historia i Finland 88 Den svenska uppgiften 94 Sveriges svek 100 Finlandssvenskar och rikssvenskar 106 Fattig fan i paradiset 120 Sverige som ideal och rival 132 Individer och proletärer 145 Sammanfattning 153 innehåll 5 5. Främlingskap i Finland 157 Finskhetens korta historia 159 Folket och revolten 164 Nationell hästkur 186 De andras Finland 195 Självexotism och rasism 201 Det utvalda folket 216 Sammanfattning 227 6. Den nödvändiga fienden 232 Frihetskrigets fiender 241 Den inre fienden 242 Finnen – svenskens fiende, och sin egen 248 Fiendebildernas effekter 250 Svensken som Juden 254 Sammanfattning 284 7. Framtidens hot 288 Varför Sverige? 290 Den sista striden 294 Slutdiskussion 297 8. Referenser 309 Vihollisista rakkain 319 Personregister 325 Förord orskning om nationella identiteter och stereotyper har fortfarande inte fallit Fur modet, att döma av den mängd litteratur, medieintresse och populära diskussioner som ämnet har genererat under 1900-talet och in i vårt årtusende. Den finländska debatten har präglats av två perspektiv – dels är finländare med- vetna om att de som finländare utgör objekt för stereotypisering, dels tillämpar finländare själva stereotyper i sina beskrivningar av omvärlden. Historisk forskning inspireras av samtidens aktuella frågor. Ibland framträder inspirationen mellan raderna, ibland som en uttalad programförklaring. Mitt intresse för ämnen som nationell identitet och mediernas roll i förmedlandet av stereotyper har vissa personliga orsaker. Jag har växt upp som dotter till finska invandrare i Sverige, med föräldrar som i sin tur har anknytning till olika etniska minoriteter i Finland, medveten om mina rötter men varken en ”ren” finlands- svensk, rikssvensk, finlandsfinne eller sverigefinne. Min identitet har tyckts hel och självklar för mig, men inte alltid för andra. Trots att jag har kämpat mot kategorisering har dessa kategorier ibland tjänat som tillflyktsorter. Om jag har ställts till svars som representant för det svenska, har jag kunnat lyfta fram min finskhet; om jag har ifrågasatts som finländare, har jag åberopat mitt tatariska arv. Detta har gjort mig medveten om den nationella eller etniska identifikationens performativa karaktär. Vi interagerar med och mot omgivningens förväntningar och krav. Vi förväntas anpassa oss till lättfattliga kategorier för att kunna kom- municera med varandra. De som försöker skapa nya kategorier eller ställa sig utanför dem löper risken att bli missförstådda eller ignorerade. Denna bok handlar inte bara om de rent konkreta skildringar av Sverige och svenskhet som förekom i finsk- och svenskspråkig press mellan 1918 och 1939. Den handlar också om konflikten mellan olika syner på vilken sorts stat och samhälle Finland skulle vara, vilka som utgjorde det ”sanna finska folket”, och vilka identifikationer som var mer värda än andra. Konflikten mellan borgerlig nationalism och internationell socialism är bara en av flera olika polariseringar under denna period. Hur ”internationell” var den finländska socialismen efter 1918 egentligen? Och hur långt lyckades den borgerliga fennomanin sätta agen- dan för det offentliga samtalet? Båda grupper använde sig av Sverige som ett retoriskt slagträ i pressen, men på olika villkor. förord 7 Nationella stereotyper i medier och populärkultur är historiska fenomen, det vill säga, de är föränderliga och bundna till sammanhang i tid och rum. Denna bok handlar om bilden av Sverige, svenskar och svenskhet i Finland under mel- lankrigstiden, men den skulle lika gärna kunna handla om bilden av ”det finska”, som i hög grad bygger på det som utesluts, avgränsas och utrensas i den natio- nalistiska retoriken. Här hamnar de svensktalande finländarna i en problematisk position. Hur förenar man en anknytning till Sverige – oavsett hur konstruerad och avlägsen – med lojalitet till nationalstaten Finland? Vad är det för Finland som man vill identifiera sig med? Jag hoppas att läsaren låter sig inspireras till att se även sin samtids nationella stereotyper i ett nytt perspektiv. Jag vill tacka mina handledare, främst huvudhandledaren professor Klas- Göran Karlsson, som visat tålamod med mina självständiga arbetsmetoder inklusive perioder av skrivkramp. Tack vare Klas-Göran har jag fått möjlighet att presentera min forskning på internationella fora från Tallinn till Jerusalem. Genom Klas-Göran har jag också känt mig som en del av en större forskar familj som skänkt mig problem att brottas med och bli inspirerad av. Min biträdande handledare, professor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet, förtjänar stort tack för den inblick i finländskt kulturliv som jag fått under våra hand- ledningsmöten på Café Engel i Helsingfors. Som tredje läsare, bollplank och supporter har finlandskunnige professor Kristian Gerner vid Lunds universitet fungerat. Avhandlingen har publicerats med hjälp av tryckningsbidrag från Nationella forskarskolan i historia, Crafoordska stiftelsen och Letterstedska föreningen. Jag har också erhållit ett stipendium från Kulturfonden för Sverige och Finland. Till slut vill jag tacka följande personer för all hjälp och uppmuntran: Magnus Olofsson, Fredrik Persson, Tommy Gustafsson, Bodil Formark, Malin Gregersen, Anna Nilsson, Andres Brink, Cecilia Riving, Christopher Collstedt, Joachim Östlund, Sara Edenheim, Louise Sebro, Linda Kaljundi, Johan Dietsch, Mikael Tossavainen, Ulf Zander, Dick Harrison, Hanne Sanders, Harald Gustafsson, Juho, Markku, Pike, Eija, Deniz, Tinet, Mitsu och Sergei. 1. Stereotyp och nationalism öljer man vardagliga konversationer, tidningarnas insändarsidor och diskus- Fsionsfora på internet, får man intrycket att finländarnas relation till Sverige fortfarande väcker starka känslor. Efter att ha studerat de senaste tre decenniernas ”Sverigebild” i finländska medier, blev jag mer och mer nyfiken på dess rötter i det förflutna. Jag frågade mig om jag kunde finna några orsaker till den närmast mytiska roll som Sverige spelar som Finlands ”allrakäraste fiende”.1 Forskningsrapporten Om olika sätt att möta en stor elefant. En jämförande studie av finländsk och svensk kultur från 2007 återspeglar de senaste rönen inom det populära forskningsfältet om Finlands och Sveriges relationer. Opinionsunder- sökningar bland finländare och svenskar skulle genom sin frågeapparat skapa en översiktlig bild av grannfolkens åsikter om varandra. Svaren analyserades av forskarna i relation till litteratur om finskhet och svenskhet i dag och i det för- flutna. Bland slutsatserna nämndes att svenskarna hade en mer positiv inställning till Finland än finländarna till Sverige, även om de förstnämnda visste mindre om grannlandets historia och samhälle än de sistnämnda.2 Varför finns det ett behov av den här typen av rapporter, som genom själva sitt upplägg bekräftar snarare än ifrågasätter nationella stereotyper? Jag hoppas att läsarna bär med sig denna fråga varje gång de stöter på påståenden om svenskhet, finskhet och finländskhet. Stereotyper ses ofta som uttryck för fördomar och okunskap. Jag tror dock inte att det är så enkelt. Kanske är det en fråga om tilltro till det mänskliga förnuftet, men jag – och många andra forskare – är övertygade om att stereotypa föreställningar