Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 215 3478 E-post: [email protected] Försäljning och distribution: Åbo Akademis bibliotek Domkyrkogatan 2–4, FI-20500 Åbo, Finland Tfn +358 (0)2 -215 4190 E-post: [email protected] KOMMUNISTSKRÄCK, KONSERVATIV REAKTION ELLER MEDVETEN BONDEPOLITIK? Kommunistskräck, konservativ reaktion eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Johanna Bonäs Åbo Akademis förlag | Åbo Akademi University Press Åbo, Finland, 2012 CIP Cataloguing in Publication Bonäs, Johanna. Kommunistskräck, konservativ reaktion eller medveten bondepolitik? : svensk- österbottniska bönder inför Lappo- rörelsen sommaren 1930 /Johanna Bonäs. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2012. Diss.: Åbo Akademi. - Summary. ISBN 978-951-765-656-6 ISBN 978-951-765-656-6 ISBN 978-951-765-657-3 (digital) Suomen yliopistopaino Oy - Juvenes Print Åbo 2012 FÖRORD När jag har berättat för folk att jag skriver en avhandling om de svenskösterbottniska bönderna och Lapporörelsen har många spontant undrat om jag har släktingar som har varit med i Lapporörelsen. Svaret på den frågan är nej. Åtminstone känner jag inte till någon förfader som skulle ha deltagit i bondetåget eller på annat sätt öppet sympatiserat med Lapporörelsen. Däremot var alla mina släktingar både på mödernet och på fädernet bönder på 1930-talet. Själv är jag född och uppvuxen i en jordbrukande familj på den svenskösterbottniska landsbygden. De svenskösterbottniska bönderna och Lapporörelsen kom in i mitt liv någon gång i slutet av 1990-talet, när jag skulle välja ämnesområde för min första fackuppsats i Nordisk CIP Cataloguing in Publication historia vid Åbo Akademi. Jag minns att jag själv hade någon vag idé om att skriva något om hästar och krig, men när professor Sune Jungar visade en lista över de svenskösterbottningar som deltog i bondetåget 1930 och undrade om jag inte skulle kunna skriva något om dem Bonäs, Johanna. istället nappade jag genast på idén. Ganska snabbt märkte jag att de svenskösterbottningar Kommunistskräck, konservativ reaktion som deltog i bondetåget nästan uteslutande var bönder, vilket jag tyckte var intressant. Det eller medveten bondepolitik? : svensk- blev först en fackuppsats och sedan en magistersavhandling om svenskösterbottningarna österbottniska bönder inför Lappo- och Lapporörelsen. Vid det laget trodde jag att jag hade skrivit min sista rad om ämnet rörelsen sommaren 1930 /Johanna och packade ner mina kopior och anteckningar i lådor i källaren. I samband med en flytt Bonäs. - Åbo : Åbo Akademis förlag, för drygt fyra år sedan började jag rota i dessa lådor. Uppfylld av någon sorters extra energi som jag just då kände ringde jag professor Nils Erik Villstrand våren 2008 och föreslog att 2012. jag kanske skulle kunna skriva en licentiatavhandling om de svenskösterbottniska bönderna Diss.: Åbo Akademi. - Summary. och Lapporörelsen. Det tyckte han var en god idé. Det blev dock ingen licentiat, utan en ISBN 978-951-765-656-6 doktorsavhandling. En stor del av arbetet med avhandlingen har skett under lov, ledigheter, tidiga mornar, sena kvällar och stunder då det har funnits lite extra tid över för skrivande. Under ett par längre perioder har jag dock varit tjänsteledig från mitt arbete som lärare och handledare vid Vasa övningsskola. Detta har varit möjligt tack vare understöd från Svenska litteratursällskapet, Svensk-österbottniska samfundet och Waldemar von Frenckells stiftelse. Jag tackar mina sponsorer! Under hela processen från forskningsplan till färdig doktorsavhandling har jag känt att arbetet med avhandlingen har varit roligt. Det beror på det stöd jag har fått från den bästa av handledare, en uppmuntrande man som alltid har trott på mig, konstruktiva forskarkollegor som läst och kommenterat min text, inspirerande vänner och lärarkollegor, hjälpsamma hembygdsforskare och arkivpersonal, samt en massa människor runt omkring mig som medvetet eller omedvetet har hjälpt mig och inspirerat mig på olika sätt. En av de positivaste följderna av avhandlingsarbetet har varit alla möten med nya människor. Speciellt stort utbyte har jag haft av de samtal som jag har fört med ättlingarna till en del av de män som figurerar i denna bok. Ett stort tack till er alla! ISBN 978-951-765-656-6 ISBN 978-951-765-657-3 (digital) Bonäs by i Nykarleby juni 2012 Suomen yliopistopaino Oy - Juvenes Print Johanna Bonäs Åbo 2012 INNEHÅLL 1 INLEDNING ............................................................................................................................. 13 1.1 UTGÅNGSPUNKTER ........................................................................................................... 14 1.1.1 Tidigare forskning om Lapporörelsen ......................................................................... 14 1.1.2 Tidigare forskning om böndernas roll i Lapporörelsen ............................................... 18 1.1.3 Undersökningens syfte, metod och avgränsning ......................................................... 24 1.1.4 Källmaterialet .............................................................................................................. 34 1.2 OMRÅDET SVENSKÖSTERBOTTEN OCH LAPPOÅRET 1930 .......................................... 41 1.2.1 Svenskösterbotten ........................................................................................................ 42 1.2.2 Näringsstrukturen och jordägoförhållanden bland bönderna på den svenskösterbottniska landsbygden .............................................................................. 43 1.2.3 Allmogeförbundet och Bondeförbundet ...................................................................... 51 1.2.4 Lapporörelsen .............................................................................................................. 55 1.2.5 Bondetåg och lappoval ................................................................................................ 57 2V DE S ENSKÖSTERBOTTNISKA BÖNDERNAS MOBILISERING TILL LAPPORÖRELSEN ................................................................................................................. 60 2.1 BONDETÅG OCH LAPPOVAL I SVENSKÖSTERBOTTEN .................................................. 60 2.1.1 Officiella representanter eller enskilda aktörer? .......................................................... 60 2.1.2 De svenskösterbottniska bondetågsdeltagarna ............................................................ 62 2.1.2.1 Deltagarna i bondetåget från Korsholm ................................................................ 64 2.1.2.2 Deltagarna i bondetåget från övriga kommuner ................................................... 67 2.1.3 Valresultatet i de svenskösterbottniska landskommunerna i riksdagsvalet 1930 ....................................................................................................... 69 2.2 MOBILISERINGEN SOM PROCESS ...................................................................................... 78 2.2.1 Männen i Lappoledningen ........................................................................................... 80 2.2.2 Nätverken aktiveras ..................................................................................................... 83 2.2.3 Medborgarmöten ......................................................................................................... 88 2.2.4 Varför tvekade svenskösterbottningarna så länge? ...................................................... 93 2.3 LOKALA AKTÖRER OCH DERAS ROLL I MOBILISERINGEN TILL BONDETÅGET OCH OPINIONSBILDNINGEN FÖR OCH EMOT LAPPORÖRELSEN ........................................ 100 2.3.1 Skyddskåren .............................................................................................................. 101 2.3.2 Lantbrukssällskapet ................................................................................................... 108 2.3.3 Bondeförbundet ........................................................................................................
Recommended publications
  • Uralilaisuutta Teoiksi. Kai Donner Poliittisena
    Olavi Louheranta SIPERIAA SANOIKSI – URALILAISUUTTA TEOIKSI Kai Donner poliittisena organisaattorina sekä tiedemiehenä antropologian näkökulmasta Research Series in Anthropology University of Helsinki Academic dissertation Research Series in Anthropology University of Helsinki, Finland Distributed by: Helsinki University Press PO Box 4 (Vuorikatu 3 A) 00014 University of Helsinki Finland Fax: + 358-9-70102374 www.yliopistopaino.helsinki.fi Copyright © 2006 Olavi Louheranta ISSN 1458-3186 ISBN 952-10-3528-5 (nid.) ISBN 952-10-3529-3 (PDF) Helsinki University Printing House Helsinki 2006 ESIPUHE Mikä yhdistää tutkijan tutkimuskohteeseensa? Pohdittuaan kysymystä vuo- sien ajan tutkimuskohteensa näkökulmasta ajautuu väistämättä tilantee- seen, jossa saman kysymyksen joutuu kysymään myös itseltään. Vastausta ei ole helppo antaa muutaman rivin mittaisessa esipuheessa. Kiinnostus Siperiaa ja laajemmin ottaen Venäjää kohtaan nousee omasta elämänhisto- riastani. Kasvaminen toisen polven emigranttiperheessä synnytti halun muodostaa suhteen kadonneisiin ihmisiin ja paikkoihin. Siperiaan liitetyt entiteetit yksinäisyys, etäisyys ja kylmyys koetaan ja määritellään usein negatiivisesti ja ulkosyntyisesti – ne voivat kuitenkin olla positiivisia ja sisäsyntyisiä tekijöitä, merkkejä suhteessa olosta sekä rajoista. Päästäkseen lähelle on matkustettava kauas, ja kaikkein pisimmät matkat tehdäänkin usein ihmisen mielessä. Työni pariin minut johdatti professori Juha Pentikäinen tarjotessaan seminaarissa aiheeksi Kai Donnerin tutkijakuvan selvittämistä. Hän
    [Show full text]
  • Fascist Lapua Movement in the 1930S SAMI
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by UCL Discovery 1 Christ vs. Communism: Communism as a Religious Social Problem in Finland’s Proto- Fascist Lapua Movement in the 1930s SAMI KOSKELAINEN AND TITUS HJELM1 Abstract This article traces the emergence of religious anti-communist discourse in Finland’s proto-fascist Lapua Movement in the 1930s. Applying constructionist social problems theory, it discusses the constructions of communism as a religious social problem, Christian piety as a solution to the problem of godless communism, and the religious legitimation of violence. The article argues that by identifying Christianity with the Finnish nation the construction of communism as a religious problem—itself an outcome of the influence of revivalist Lutheran ministers in the leadership of the movement—resonated with the broader audience, but that this indigenous religious nationalism lost support with the increasing belligerence of the movement. At the end of the 1920s Finland was a divided country. The Civil War of 1918, fought between the socialist “Reds” and the bourgeois and agrarian “Whites” in the aftermath of independence from (now Bolshevik) Russia, was a cultural trauma on par with the Spanish Civil War.1 The proportional death toll in the repression of the defeated Reds exceeded that of all other European civil conflicts in the inter-war era.2 Yet, despite the victory and the official banning of the Communist Party, some factions on the White side saw the re-emergence and 1 Sami Koskelainen has a Bachelor of Arts from University College London, School of Slavonic and East European Studies.
    [Show full text]
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
    Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
    [Show full text]
  • Bibliografi Över Finlands Tidningspress Bibliography
    SUOMEN SANOMALEHDISTÖN BIBLIOGRAFIA 1771-1963 BIBLIOGRAFI ÖVER FINLANDS TIDNINGSPRESS 1771-1963 BIBLIOGRAPHY OF THE FINNISH NEWSPAPERS 1771-1963 TOIMITTANEET - REDIGERAD AV - EDITED BY VAINÖ KAARNA (t) & KAARINA WINTER HELSINKI 1965 7 Lyhenteita Förkortningar k.k. = ... kertaa kuukaudessa k.k. = . gånger i månaden k.v. = ... kertaa viikossa ks. = se p-p. = ... päiväinen painos k.v. = gånger i veckan äk = äänenkannattaja p.p. = . dagars upp1. v:sta, v:lta = från år Ed Kansallinen edistyspuolue äk (äänenkannattaja) = organ Ik1 = Isänmaallinen kansanliike Kans.sos. = Kansallissosialistinen puolue Ed = Nationella framstegspartiet Kok = Kansallinen kokoomus Ik1 = Fosterländska folkrörelsen Komm = Kommunistinen puolue Kans.sos. = Nationalsocialistiska partiet Kp = Kansanpuolue 1917-18, 1933-36, Kok = Nationella samlingspartiet Suomen kansanpuolue 1951— Komm = Kommunistpartiet L1 = Lapuan liike Kp Folkpartiet 1917-18, 1933-36, M1 = Maalaisliitto Finska folkpartiet 1951— Ns = Nuorsuomalainen puolue L1 == Lappo-rörelsen P = Puolueeton М1 = Agrarförbundet Pv = Suomen pienviljehjåin puolue Ns = Ungfinska partiet Rkp = Ruotsalainen kansanpuolue P = Partilös Sd = Suomen sosialidemokraattinen puo- Pv = Finlands småbrukarparti lue Rkp = Svenska folkpartiet Skdl = Suomen kansan demokraattinen liitto Sd = Finlands socialdemokratiska parti Skp = Suomen kommunistinen puolue Skd1 = Demokratiska förbundet för Fin- Sktl = Suomen kristillisen työväen liitto lands folk Sm = Suomalainen puolue (vanha) Skp = Finlands kommunistiska parti Spp = Suomen pientalonpoikain
    [Show full text]
  • KVÜÕA Toimetised Nr 5
    KVÜÕA TOIMETISED 5/2005 ■ Päis 3 KAITSEVÄE ÜHENDATUD ÕPPEASUTUSED KVÜÕA TOIMETISED 5/2005 ■ TARTU 2005 Toimetajad: Andres Saumets, Ken Kalling Keeletoimetajad: Karen Kuldnokk, Marika Oper Tõlked inglise keelde: Epp Leete ISSN 1736–0242 ISBN 9985–9513–3–6 Autoriõigus Kaitseväe Ühendatud Õppeasutused, 2005 Tartu Ülikooli Kirjastus www.tyk.ee SISUKORD ■ Ants Laaneots NSV Liidu kallaletung Soomele.Talvesõda 1939–1940 ....................... 7 Severin Israel Religiooni rollist Iisraeli ja Palestiina konfliktis Iisraeli usulis- poliitiliste liikumiste näitel .................................................................... 76 Indrek Lõo Lähtekohad lahingus langenutega toimimise kontseptsiooni väljatöötamiseks .................................................................................... 121 Mari Kelve Tõlkimise õpetamisest Kaitseväe Ühendatud Õppeasutustes inglise keele intensiivkursuste 3. taseme osana .................................... 166 Urmet Paloveer Eesti ratsavägi maailmasõdadevahelisel perioodil ................................ 178 English Summaries ............................................................................... 192 NSV LIIDU KALLALETUNG SOOMELE. TALVESÕDA 1939–1940 ANTS LAANEOTS ■ 1939. aasta 30. novembri varahommik oli Soomes päikesepaisteline. Hel- singi ja paljude teiste linnade tänavad olid täis lapsi ja täiskasvanuid, kes olid teel kooli või tööle. Võimalikust sõjast Nõukogude Liiduga küll rää- giti ja kirjutati palju, kuid rahvas ei tahtnud uskuda selle võimalikkusesse, loodeti, et puhkenud kriis suhetes
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Uppföljning Av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens Strukturplan
    Uppföljning av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens strukturplan 2019 Boende & Fritid Nära – Befolkningsförändringar 2017-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 1 år Näs Jakobstad 18 892 -0,6 % Holm Nykarleby 3 293 -0,1 % Kronoby Sandsund 1 934 -1,0 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 2,8 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -0,7 % Kronoby 1 365 0,7 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 2,3 % Ytteresse 1 054 0,9 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 0,0 % Terjärv 893 1,2 % Nykarleby Esse 670 -2,2 % Purmo Terjärv Bennäs 641 0,2 % Nedervetil 573 1,8 % Lillby Jeppo 502 -2,3 % Munsala Edsevö 472 0,2 % 425 3,2 % Näs Jeppo Lillby 329 -1,5 % Munsala 264 0,4 % Purmo 245 0,0 % Lepplax 62 -4,6 % Forsby 45 4,7 % Nära – zonen har på ett år minskat med -32 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2019. Nära – Befolkningsförändringar 2013-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 5 år Näs Jakobstad 18 892 -2,1 % Holm Nykarleby 3 293 0,6 % Kronoby Sandsund 1 934 5,5 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 6,7 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -3,2 % Kronoby 1 365 0,5 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 9,5 % Ytteresse 1 054 5,2 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 1,6 % Terjärv 893 0,1 % Nykarleby Esse 670 -2,3 % Purmo Terjärv Bennäs 641 -0,2 % Nedervetil 573 -1,4 % Lillby Jeppo 502 -4,0 % Munsala Edsevö 472 -1,0 % 425 -2,5 % Näs Jeppo Lillby 329 -2,4 % Munsala 264 -1,9 % Purmo 245 1,7 % Lepplax 62 -11,4 % Forsby 45 -8,2 % Nära – zonen har på fem år minskat med -131 personer.
    [Show full text]
  • JU Suomi Ja Puola Opt.Pdf (11.47Mt)
    Tämän teoksen sähköisen version on julkaissut Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (SKS) Creative Commons -lisenssillä: CC BY-NC-ND 4.0 International. Lisenssiin voi tutustua englanniksi osoitteessa: https://creativecommons.org/licenses/by-nc- nd/4.0/legalcode Suomalaisen Kirjallisuuden Seura on saanut sähköisen julkaisuluvan teoksen oikeudenhaltijoilta. Mikäli olette oikeudenhaltija, jota SKS ei ole tavoittanut, pyydämme teitä ystävällisesti ottamaan yhteyttä SKS:aan. Suomen Historiallinen Seura Raimo Pullat Suomi ja Puola Suhteita yli Itämeren 1917-1941 Helsinki 1997 IIII IIIIIIIIII III 10111101111 I IIIIIIIIIIIIIIIII 103 025 8262 Käännös: Miikka Kallio Kansi: Rauno Endén ISBN 951-710-057-4 Hakapaino Oy, Helsinki 1997 Omistan tämän teoksen vaimoni isälle, joka oli puolalainen vapaustaistelija ja sedälleni sekä kahdelle enolleni, jotka kaikki saivat dramaattisesti surmansa toisen maailmansodan aikana. Puolan suurlähettilään tervehdys teoksen lukijoille Lähes 80 vuotta sitten, kun Puola ilmestyi uudelleen Euroopan kartalle riippumattomana valtiona ja Suomi itsenäistyi, johti eräänlainen etujen yhteisyyden tunne kansamme harkitsemaan sopimusta, jota on kirjal- lisuudessa usein nimitetty "Itämeren ententeksi". Liittoa ei koskaan syntynyt. Jos niin olisi käynyt, ehkäpä alueen historiakin olisi kulkenut toisia raiteita. Tarkoitukseni ei ole kuitenkaan uppoutua historiallisiin kuvitelmiin. Käsillä olevan tutkielman tekijä on pyytänyt minulta al- kusanoja teokseensa, ja sen johdosta haluan todeta, että suomalaiset ovat varmasti saaneet luettavakseen
    [Show full text]
  • Olena Semenyaka, the “First Lady” of Ukrainian Nationalism
    Olena Semenyaka, The “First Lady” of Ukrainian Nationalism Adrien Nonjon Illiberalism Studies Program Working Papers, September 2020 For years, Ukrainian nationalist movements such as Svoboda or Pravyi Sektor were promoting an introverted, state-centered nationalism inherited from the early 1930s’ Ukrainian Nationalist Organization (Orhanizatsiia Ukrayins'kykh Natsionalistiv) and largely dominated by Western Ukrainian and Galician nationalist worldviews. The EuroMaidan revolution, Crimea’s annexation by Russia, and the war in Donbas changed the paradigm of Ukrainian nationalism, giving birth to the Azov movement. The Azov National Corps (Natsional’nyj korpus), led by Andriy Biletsky, was created on October 16, 2014, on the basis of the Azov regiment, now integrated into the Ukrainian National Guard. The Azov National Corps is now a nationalist party claiming around 10,000 members and deployed in Ukrainian society through various initiatives, such as patriotic training camps for children (Azovets) and militia groups (Natsional’ny druzhiny). Azov can be described as a neo- nationalism, in tune with current European far-right transformations: it refuses to be locked into old- fashioned myths obsessed with a colonial relationship to Russia, and it sees itself as outward-looking in that its intellectual framework goes beyond Ukraine’s territory, deliberately engaging pan- European strategies. Olena Semenyaka (b. 1987) is the female figurehead of the Azov movement: she has been the international secretary of the National Corps since 2018 (and de facto leader since the party’s very foundation in 2016) while leading the publishing house and metapolitical club Plomin (Flame). Gaining in visibility as the Azov regiment transformed into a multifaceted movement, Semenyaka has become a major nationalist theorist in Ukraine.
    [Show full text]
  • Vihtori Kosolan Puheiden Muutokset 1929–1932
    Aarni Virtanen ”Toimikaa. Älkää odottako.” Vihtori Kosolan puheiden muutokset 1929–1932 Suomen historian pro gradu -tutkielma Jyväskylän yliopisto Humanistinen tiedekunta Historian ja etnologian laitos Syksy 2010 1 Sisällysluettelo 1 JOHDANTO .............................................................................................................................................. 3 1.1 TULKINNAT LAPUANLIIKKEESTÄ .......................................................................................................... 3 1.2 TUTKIMUSKYSYMYS , LÄHTEET JA LÄHDEKRITIIKKI .............................................................................. 7 1.3 AATTEET , MYYTIT JA KONTEKSTIT ......................................................................................................13 2 KOSOLAN MAAILMANKUVA ............................................................................................................22 2.1 KOSOLA ENNEN LAPUANLIIKETTÄ .......................................................................................................22 2.2 KOSOLA JA LAPUANLIIKE .....................................................................................................................25 2.3 LAPUANLIIKKEEN TAUSTA JA PUNAISTEN PAITOJEN RIISUMINEN .........................................................31 3 RETORIIKKA ..........................................................................................................................................37 3.1 KOSOLAN RETORIIKAN VALTAKUNTA ..................................................................................................37
    [Show full text]
  • Soldiering and the Making of Finnish Manhood
    Soldiering and the Making of Finnish Manhood Conscription and Masculinity in Interwar Finland, 1918–1939 ANDERS AHLBÄCK Doctoral Thesis in General History ÅBO AKADEMI UNIVERSITY 2010 © Anders Ahlbäck Author’s address: History Dept. of Åbo Akademi University Fabriksgatan 2 FIN-20500 Åbo Finland e-mail: [email protected] ISBN 978-952-12-2508-6 (paperback) ISBN 978-952-12-2509-3 (pdf) Printed by Uniprint, Turku Table of Contents Acknowledgements v 1 Introduction 1 1.1 Images and experiences of conscripted soldiering 1 1.2 Topics in earlier research: The militarisation of modern masculinity 8 1.3 Theory and method: Conscription as a contested arena of masculinity 26 1.4 Demarcation: Soldiering and citizenship as homosocial enactments 39 2 The politics of conscription 48 2.1 Military debate on the verge of a revolution 52 2.2 The Civil War and the creation of the “White Army” 62 2.3 The militiaman challenging the cadre army soldier 72 2.4 From public indignation to closing ranks around the army 87 2.5 Conclusion: Reluctant militarisation 96 3 War heroes as war teachers 100 3.1 The narrative construction of the Jägers as war heroes 102 3.2 Absent women and distant domesticity 116 3.3 Heroic officers and their counter-images 118 3.4 Forgetfulness in the hero myth 124 3.5 The Jäger officers as military educators 127 3.6 Conclusion: The uses of war heroes 139 4 Educating the citizen-soldier 146 4.1 Civic education and the Suomen Sotilas magazine 147 4.2 The man-soldier-citizen amalgamation 154 4.3 History, forefathers and the spirit of sacrifice
    [Show full text]