katternö1 • 2021 EtEttt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången

När Norge erövrade EU-bråk om ”grön” energi

Heikki har blick för Österbotten

Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Elverk, Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt

Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år. Det fi nns också många dit så ofta jag kan. Men kring 40 lärare har rat system. Till exempel kan halten koldioxid i atmosfären lyftas ut andra fi na platser i Öster- jag trivs bra här i Larsmo fått lärarutbildning som en liten bit av helheten, och analyseras där vi har känd och veri- botten och människorna också. i Finland. fi erad kunskap om orsak och verkan. Den stora delen av de politiska är fi na. åtgärderna för att stävja uppvärmningen fokuserar på detta element i Karolina Isaksson uppvärmningshelheten, eftersom människan genom sitt sätt att leva Vad betyder Österbotten för dig? kan påverka den. I första hand är Österbotten uppväxtmiljön för mina två barn Oskar, 33 år och numera bosatt i New York, och Ida, POLITIKENS FUNDAMENT ÄR demokrati, åtminstone i de fl esta länder. 31, numera i Stockholm. För egen del är Österbotten min I EU lägger kommissionen fram beslutsförslag som folkvalda parla- hemtrakt under en stor del av mitt vuxna liv. Jag är näm- mentariker får på sitt bord. Men en väsentlig, relaterad fråga är hur ligen född och uppvuxen i Sjundeå i Nyland och bodde kommissionens beslutsunderlag tillkommer. där ända tills jag fl yttade till Vasa för att studera till lä- I det är ett centralt inslag att parter, som berörs av ett ärende, ska rare. Sedan bodde jag kvar i Österbotten i 29 år. höras. Bland de parter som tas in fi nns en stor mängd NGO:s (Non Mentaliteten och miljön i landskapet har i hög grad De goda, de onda, de fula Governmental Organisations, ickestatliga organisationer). Detta präglat mig som människa. Det handlar om ödmjukhet, – När hållbar fi nansiering blir ohållbar ... 4 motiveras med risken för ett demokratiunderskott i EU:s överstatliga prestigelöshet, generositet och anspråkslöshet – egen- styrningsstruktur. EU deltar dessutom i fi nansieringen av NGO:ernas skaper som jag värderar högt och som präglar det öster- Gör om och gör rätt! verksamhet. bottniska släktet. – EU:s förslag gör grön omställning omöjlig ... 5 Med åren har allt fl er frågor börjat ställas om gränssnittet mellan EU och NGO:erna, bland vilka miljölobbyorganisationerna är särdeles Vad är rätt pedagogik för elever som växer upp i dag? Heikkis blick för Österbotten ... 6 starkt representerade. Vilken roll ges dessa i beslutsprocessen? Finns Jag började i yrket som klasslärare och utbildade mig se- Gåtornas glömda värld ... 14 det en granskning värd namnet av hur politiken skapas och utövas dan till skolledare, för att kunna vara med och skapa den när tv-kamerorna inte är närvarande? bästa tänkbara skolmiljön för barn och ungdomar. Under När uppstod hembygden? ... 20 mina år som rektor för åk F-6 vid Vasa övningsskola väx- FRÅGORNA AKTUALISERAS AV spelet kring EU:s taxonomi – det vill te min övertygelse fram om att det viktigaste i en skola En ljusbärares berättelse ... 22 säga kommissionens försök till delproblemlösning i klimatfrågan är att hitta rätt balans mellan kärlek och gränser. Det är När Norge erövrade Finland ... 28 genom ambitionen att klassifi cera vad som ska räknas som hållbar något jag fortfarande står fast vid, samtidigt som jag är energiproduktion. ytterst medveten om att detta kräver ett aktivt arbete Tar Kronoby in i framtiden ... 36 Tyvärr blir bilden att taxonomiförslaget tagits fram i en fantasi- bland skolans hela personalgrupp, för att balansen ska värld, där varken fysikens grundlagar eller andra delar av verklighe- uppnås och bibehållas. Stadsdirektör tog över Korpelan Voima ... 38 ten existerar. Sett till målet att ställa om till förnybar och koldioxidfri Tore Sandström, Heli (och Leo) Jumeri, På Gripsholmsskolan har jag sammanfattat saken så Snart simmar Nykarlebysikarna hem igen ... 40 energiproduktion är kommissionens förslag rena katastrofen. Särskilt Larsmo Oulainen här i det budskap som jag ständigt förmedlar till mina påtagligt blir detta i våra nordiska länder, som Utsikten från Gertruds- Hemma är den fi naste lärare: Hårt politiskt spel i EU: Vad är ”grönt” på riktigt? ... 42 med sina låga utsläppsnivåer länge varit förebil- bron! Åt båda sidorna. platsen! Det spelar ingen ”Läraren ska behärska balansen mellan kärlek och der för övriga EU. Jag bor i Eugmo så jag roll vilken ort man bor på, struktur. Läraren som ledare ska i första hand förmedla Släkthistorier: Legendens dotter ... 50 Vi ger det här temat stort utrymme i denna njuter av utsikten nästan så länge som nyckeln pas- kunskap och ha en personligt formulerad kunskapsteori. Fokus natur: Viltkameran tidning. Vi hoppas att förslaget inte blir verk- dagligen. Det är fi nt där sar och man kan känna sig Läraren ska också vara engagerad, bry sig, vilja eleverna – bekväm metod att lära känna djuren ... 52 lighet. Och att EU:s politiker lär av sina misstag året runt, men visst är det trygg. Vi bor i Oulainen och gott och vara någon att lita på där även det ickeverbala och höjer ordentligt på både kvalitet och kun- vackrast på sommaren. är nu ute på en dagsutfl ykt bemötandet är viktigt. Läraren ska både kunna känna nande i sin beslutsberedning. EU:s trovärdighet Sommartid, då jag ofta till Ylivieska. Jag har bott i och också förmedla glädje i anslutning till sitt uppdrag.” har inte råd med felsteg av denna kaliber. är ute med båten, ser jag Ylivieska också, men triv- Katternö 1 • 2021 Ansvarig utgivare Roger Holm, Katternö Ab, Köpmansgatan 10, 68600 , många vackra ställen i des inte där. Helst skulle Vad betyder livskvalitet för dig? tel. (06) 781 5300, roger.holm@katterno.fi , www.katterno.fi Adressändringar Siv Granqvist, ROGER HOLM, Larsmo skärgård, men om jag bo långt ute på landet, tel. (06) 781 5333, siv.granqvist@katterno.fi Projektledare Svenolof Karlsson, www.storkamp.com Livskvalitet för mig innebär samvaro med min nära och Redaktörer Svenolof Karlsson, Johan Svenlin, Susanne Strömberg Layout Gun-Marie Wiis vd, Katternö jag måste välja ett så blir utom synhåll och hörhåll kära – gärna i havsmiljö eller i friluftssammanhang. Att Pärmbild Linus Lindholm Tryck Forsberg 2021 det Gertruds. från grannar. dansa disco gör också livet glatt! Katternötidningen fi nns också i en nätversion, se www.katternodigital.fi . Gamla nummer av tidningen kan läsas på www.katterno.fi .

2 – katternö katternö – 3 debatt Fortum Wikipedia Industrins Kraft Frågan vad ”grön” energi egentligen är har länge varit ett konfl iktämne inom miljörörelsen. Nu har frågan skapat konfl ikt också på högsta EU-nivå. EU-kommissionen har för- berett ett förslag som klassifi cerar både vattenkraften och bioenergin som fula. Protesterna från Norden är unikt starka. Läs mera om bakgrun- den till konfl ikten på s. 42-44. Kärnkraftens klassifi cering skjuter EU-länderna fortfarande framför sig. Vissa länder lyfter fram den som den viktigaste utsläppsfria energikällan, andra vill stänga den helt. Frågan lär hamna på EU:s bord senare i år.

Den gode, den onde, den fule (ita- lienska: Il buono, il brutto, il catti- vo), kultförklarad italiensk spaghet- ti-western från 1966. Nu är EU på De goda, de onda, de fula Gör om och gör rätt! väg att klassifi cera energiteknologi- erna enligt samma kriterier. – när hållbar fi nansiering blir ohållbar ”EU:s förslag gör grön omställning omöjlig” Situationen är fullständigt ENERGISYSTEMET ÄR I en stor om- ringen – det som kallas taxonomi KONFLIKTEN ÄR UPPENBAR: enligt Sverige står inför en grön svensk elproduktion endast två pro- därmed hela det samlade svenska kunna bygga mer vind- och solkraft. orimlig. Hörnstenarna i vandling. Denna drivs på dels av – inte kommer att ske från vare sig EU:s egna energiscenarier behövs omställning av historiska cent. Men enligt EU-förslaget upp- företagandet och elkonsumenterna. Enligt förslaget ska elnätsföreta- kraftfulla politiska åtgärder med ett renodlat klimat- eller ett bre- betydande investeringar i fråga om fyller endast 13 procent av dagens Sveriges energisystem är en för- gen dessutom ta ansvar för att den vårt energisystem – kärn- sikte på en klimatneutral framtid, dare hållbarhetsperspektiv. I stället alla de nämnda energiformerna. mått, men enligt EU:s svenska elproduktion de föreslagna utsättning för att stora energiin- el som matas in är ”grön” – vilket kraften, vattenkraften dels av en exceptionellt snabb tek- riskerar klassifi ceringen ske baserat energisystem och klimat- förslag kommer de inves- hållbarhetskriterierna. Detta trots tensiva företag som SSAB, LKAB och går på tvärs mot EU:s egen mark- och bioenergin – ser ut att nologiutveckling och digitalisering. på vissa intressegruppers politiska neutralitet bygger i allt väsentligt teringar som behövs inte att svensk vattenkraft och bioenergi Scania ska kunna elektrifi era sina nadslagstiftning och utan att hän- i EU:s klassifi cering pla- Det handlar inte bara om el- och eller ekonomiska preferenser. på detta. att klassifi ceras som gröna. redan klarar strikta EU-krav på håll- verksamheter enligt plan och där- syn tas till elsystemets funktion. värmeproduktion, utan också om Alla energiformer har sina egna Det kan nu bli så att en del av de barhet. med bli utsläppsfria. Enbart LKAB:s Den svenska energibranschen är ceras i fållan för de fula. EU-kommissionen måste att frigöra industrin och trafi ken utmaningar vad gäller hållbarhets- investeringar, som är nödvändiga Samtidigt pekas biobaserad omställning beräknas kräva 55 TWh den första att ställa sig bakom höjda Svansen viftar på hunden, från de fossila energikällorna. och miljöaspekter och de regleras för ett fungerande och klimatvänligt göra om och gör rätt, säger kraft- och fjärrvärme ut som en tek- el årligen, mer än en tredjedel av klimatambitioner, men det förslag säger Jukka Leskelä, vd Den omställning man siktar till genom EU-gemensamma eller in- energisystem, inte kommer att kun- Gunilla Andrée, t.f. vd i nik som ska fasas ut. Med tanke på Sveriges årliga användning. Enligt som nu ligger på bordet kommer för branschorganisationen kräver enorma investeringar och ternationella regelverk. När det nu na få fi nansiering på rimliga villkor. branschorganisationen att över 40 procent av den svenska Energiföretagens uppskattningar tvärtom att försvåra omställningen. Finsk Energiindustri. öppnar lockande tillväxtmöjlighe- ska avgöras vilken fi nansiering som Saken skulle vara enklare, om de Energiföretagen Sverige. fjärrvärmen kommer från biobräns- kommer detta att kräva investe- Vi hoppas innerligt att våra och an- ter för företagen. Av förståeliga skäl är hållbar, har man däremot landat i kriterier som nu förbereds skulle ut- len, liksom 70 procent av den elpro- ringar i storleksordningen 1100 mil- dras högljudda protester resulterar intresserar omställningen också in- att vissa utpekade teknologier alltid formas enbart utifrån sitt ursprung- duktion som sker genom kraftvär- jarder kronor (c. 110 miljarder euro) i att EU-kommissionen gör om och vesterare. Gröna fonder och place- är hållbara, andra bara under snäva liga syfte: klassifi cering av vad som men, skulle detta vara förödande. i elproduktion och elnät. Det är en gör rätt. ringar har blivit attraktiva. Även de tilläggskriterier och en del inte alls. är en grön fond. Den politiska reali- grön omställning av historiska mått, GUNILLA ANDRÉE politiska beslutsfattarna vill styra Vi får en indelning i goda, onda teten är, att när vi på EU-nivå får en EU:S SÅ KALLADE taxonomiförord- EN ANALYS, SOM Energiföretagen och den blir omöjlig om inte även investeringar till klimatprojekt. och fula. De goda är OK och får allt hållbarhetsklassifi cering av tekno- ning är tänkt att ge vägledning kring Sverige låtit göra, visar att styreffek- investeringen klassifi ceras som Mot den här bakgrunden behöver stöd som kan behövas. De onda vill logierna, kommer denna att imple- vilka investeringar som ska anses terna av taxonomin kommer att bli grön. både det offentliga och privata ka- man bli kvitt. De fula är sådana som menteras i all energilagstiftning. På hållbara, för att på så sätt bidra till omfattande. Fler och fl er kommer pitalet kriterier som säger vad håll- åläggs allt mer skärpta krav, an- det fi nns redan nu, mitt i processen, EU-målet om en klimatneutral eko- att jaga gröna värden på markna- I FÖRSLAGET TILL taxonomi missar bar fi nansiering är, något som EU nu nars hamnar också de i fållan för de många exempel. nomi 2050. Syftet är att attrahera den, medan lån och investeringar i man att energisystemet är en hel- också är i färd med att förbereda. onda. Från energiföretagens synpunkt kapital till den enorma och helt företag och verksamheter som fått het, där kraftslagen har olika egen- Finansieringen är själva grundbul- Som saken utvecklat sig ser för- är situationen fullständigt orimlig. nödvändiga klimatomställning vi den icke-gröna stämpeln kommer skaper som kompletterar varandra. ten för att energiomställningen ska laget till EU-taxonomi illa ut för Fin- Även de företag, som i fråga om sin står inför. att betraktas som en belastning. Förslaget är så bakvänt att variabel lyckas. lands del. Hörnstenarna i vårt ener- energiproduktion är bäst från kli- Tyvärr är det förslag, som EU- EU-kommissionen har också avi- förnybar produktion, som vind och gisystem – kärnkraften, vattenkraf- matsynpunkt, kan snabbt komma kommissionen presenterade i slutet serat sin avsikt att använda taxono- sol, per automatik får en grön och MYNTET HAR EMELLERTID en baksida. ten och bioenergin – fi nns alla i fål- att överges av fi nanssektorn, som av november, ytterst problematiskt. min som utgångspunkt i en översyn hållbar stämpel, medan planerbar När Europeiska unionen gick in för lan för de fula. Detta trots att de alla följd av kritik från samhällets sida De krav som ställs på energiområ- av statstödsregelverket, EU-fi nan- förnybar produktionen som vatten- att de olika energiteknologierna obestridligt har en positiv effekt på eller politisk styrning. Ekonomiska det utgör i praktiken ett hot mot sieringen via Europeiska Investe- kraft klassas som ful. skulle klassifi ceras enligt en håll- klimatet och är oundgängliga för att värden hanteras på ett tvivelaktigt Sveriges klimatomställning, där ringsbanken samt andra program Detta trots att svensk och norsk barhetsskala, blev processen po- elsystemet som helhet ska fungera sätt. Som man säger på fi nska: Svan- storskalig elektrifi ering är själva och fonder. Om investeringarna för vattenkraft fungerar som ett batteri litiserad från första början. Vi står och vara kostnadseffektivt. sen viftar på hunden. hörnstenen. elektrifi eringen blir mer kostsam- för hela norra Europa och är något Jukka Leskelä. nu inför ett stort hot att klassifi ce- JUKKA LESKELÄ I dag är den fossila andelen av ma, påverkar det även elpriset och andra länder stöder sig på, för att Gunilla Andrée.

4 – katternö katternö – 5 Linus Lindholm

Heikkis blick för Österbotten Kammppeenn oomm hhäldhuur vväärllddeenn egeentntlilligigeenn seerr ut ppågåååågår städiänddigigt. VViibi beskkrriivveerr deenn alllla ppåå vvåårrtt egeett ssäätttt. Men alllla sttannarannar noogg oocckssåå uupppp iiblblaannd inföörr en bbild.ild. PPllööttssligligt bblilir nåågogot ssyynlligigt ssomom intntee ssyynntetes nyyss.ss. PPåå de fölljjaannde ssidoidorrnana mööterter vi tvvåå eetatabblleerarade konsttnnärererr ocochh tvvåå unggdomdomaarr ssomom valt bbildildkonsttenen ssomom sisin vväg.äg. Föörrst i tur är Heikkkki MMääkii-Tuu-Tuuri.

6 – kkatternöattaatt ernrnrnö katkakkatternöatatterteterrnönö – 7 ”Vi såg fl era ufon ovanför oss. Strax efter det fi ck jag hudutslag och sattes i karantän.” Linus Lindholm Hans konst har Österbotten annan man, uppenbarligen konduktören som lagt på sig några kilon. Den kraftiga sti- som grund. Humorn i hans len, med klara färger och grovhuggna per- tavlor går inte att undvika. soner, är lätt att känna igen från tavlorna som står uppradade i ateljén. Att pensionsåldern är inne ”Det här var ett beställningsjobb från betyder inget. Heikki Mäki- byggnadsbolaget Peab, som ville ha ett mo- tiv med historisk anknytning till platsen. Tuuri är fortfarande fullt Jag målade med akryl på björkfanér. De har upptagen av att undersöka skyddat tavlan med en glasskiva så att den inte ska skadas när det kånkas möbler i sitt hemlandskap. samband med fl yttningar”, berättar han. Beställningsuppdragen är bara en liten del av hans arbete. Mest målar han utifrån HEIKKI MÄKI-TUURI öppnar dörren till egen inspiration. Han använder ofta hän- sitt hem i Ylistaro och visar oss vidare ge- delser från sin personliga vardag som mo- nom tamburen till sin ateljé. Där har han tiv. under de senaste 40 åren vidareutvecklat ”Vi hade en vattenskada i huset för ett par sin karaktäristiska stil. år sedan, då målade jag Vesivahinko I och ”Den här hör till mina senaste målning- II. Att måla är ett bra sätt för mig att i mina ar”, säger han och visar upp en aktuell arti- egna tankar vinna över en tråkig händelse.” kel i lokaltidningen Epari. I nyhetsartikeln berättas om invigningen HEIKKI VÄXTE UPP på landsbygden i Tuu- av tavlan Tulikaviokräätäri ja lihonut kon- ri. Det var ingen självklarhet att han skulle duktööri, som numera pryder trapphuset i bli konstnär. Att skriva och rita var roligast i det nybyggda bostadshuset Jerikon Kräätäri skolan, och efter studenten från samskolan i stadsdelen Jeriko i Seinäjoki. På tavlan ser i Alavo sökte han sig till konstutbildning. man en skräddare som tar midjemått av en Åren 1966–68 studerade han på Kankaan- Linus Lindholm pään taidekoulu, därifrån drog han vidare till Helsingfors och Finlands Konstakade- mi. ”Jag trivdes bra i de konstnärliga kret- sarna och arbetade bland annat på Sinebry- choff s konstmuseum. Visst funderade jag på att stanna i Helsingfors efter studierna, men levnadskostnaderna låg redan då på en helt annan nivå än i Österbotten.” Han valde att lämna storstaden och fl ytta tillbaka till sina hemtrakter. ”Jag gifte mig och fi ck olika jobb som konstlärare. Jag har undervisat hela tiden vid sidan om mitt eget målande. Speciellt i början skulle det ha varit svårt att leva på försäljningen av tavlor. När jag var yngre hade jag också svårare att skiljas från mina verk.” och städer runtom i Finland. Han ställer Ute på åkern fi ck bröderna Mäki-Tuuri De rymdvarelser som återkommer i hans Heikki Mäki-Tuuri känner sig hemma i Ylistaro, Han har hämtat mycket av sina motiv fram målningen Rukousmatto från 2016, gnugga sig ordentligt i ögonen. målningar är inspirerade av de bilder som men saknar resandet till sol och värme. ”Jag från den österbottniska landsbygden. Som där ett traditionellt österbottniskt hus står ”Vi såg fl era ufon som rörde sig ovanför spritts genom populärkultur från USA. och frun brukar semestra ett par gånger per framgår på bilderna här intill fi nns en un- i bakgrunden, medan en man rullat ut sin oss. Strax efteråt fi ck jag utslag på huden Trots att han själv hamnade på sjukhus år i Turkiet. Vi har fått goda vänner där och derliggande humor i målningarna. bönematta på gräsmattan och ber. och sattes i karantän. Läkarna trodde att efter händelsen framställer han utomjor- hoppas vi kan återbesöka dem senast den ”Jag har Österbotten som grund och tar ”Ylistaro och Österbotten i stort har en jag hade fått någon smittsam sjukdom, och dingarna som fredliga och hjälpsamma. kommande hösten.” intryck utifrån. Intrycken kan komma via stark religiös kristen tradition, och på se- jag tillbringade fl era dagar på sjukhus.” ”När jag skulle lära mig att spela piano olika medier eller resor.” nare år har människor med stark tro på en för ett antal år sedan, kändes det hopplöst annan religion blivit vanligare här.” HEIKKI GER INGEN förklaring till vad de och jag skulle ha behövt utomjordisk hjälp. konstnärspension. Trots att den inte för- ÄVEN ÖSTERBOTTEN HAR på många plan Ett återkommande tema i hans målning- såg, men tillsammans med sin bror har han Jag målade känslan i en tavla där jag sitter pliktigar till någon produktion känns det förändrats genom åren. Heikkis tavlor har ar är rymdvarelserna. När Heikki var nio år funderat mycket på händelsen. vid pianot och två utomjordingar står bred- ändå som att jag bör göra rätt för den. Ar- på ett eller annat sätt kommenterat samti- upplevde han något som präglat hans liv ”Min bror, som är ett par år yngre än jag, vid.” betsmoralen från barndomshemmet sitter Som 73-åring fortsätter han med sitt dagliga den, både lokalt och internationellt. och även hans konst. var intresserad av olika sorters maskiner Målandet är hans dagliga syssla, också djupt i ryggraden”, säger Heikki Mäki-Tuuri. målande. ”När man är uppvuxen på landsbyg- I samband med den stora fl yktingvågen ”Jag och min bror var ute på åkern. På den och han minns bättre hur farkosterna såg när han fyllt 73 år och formellt är pensio- JOHAN SVENLIN den har man fått det inpräntat att man ska under hösten 2015 ökade antalet invånare tiden fi ck barn på landsbygden lov att delta ut. Vi är eniga om att vi inte såg några rymd- när. arbeta varje dag”, ler Heikki Mäki-Tuuri. med muslimska traditioner i många byar i gårdens jordbruksbete.” varelser, bara rymdskepp.” ”Jag har förmånen att ha beviljats statens

8 – katternö katternö – 9 ”En lada och en målning av en lada är inte samma sak. Konst är en infallsvinkel.” Linus Lindholm PANORAMAFÖNSTRET I ELINA Förstis det förundran bland konstnärskollegor att Trots att ladorna starkt förknippas med ateljé bjuder på en utsikt över en typisk hon utifrån ett efternamn kunde säga från Österbotten är det endast en liten del av österbottnisk slätt. Långt borta står några vilken by personen härstammade. målningarna som stannar kvar i regionen. lador utspridda, marken skiftar i grönvitt, ”Det är inget konstigt för oss i Österbot- Majoriteten av hennes målningar säljs ge- Utssiikktenten från aatetelljéjén är eenn tyypispisk östterer- men det mesta är grått. Trots att det är tidig ten. Här kan vi ofta gå fl era hundra år bakåt nom Galleria Bronda som drivs av Sofi a bbootttntniissk sslälätttt. Ladduutteemaatt bbllev snnartart heennennes eftermiddag börjar skymningen göra sig i tiden och hitta samma släktnamn på sam- Rehbinder i Helsingfors. I somras ställde påmind. På långt avstånd syns ljuskäglor ma platser. Livsvillkoren har nog präglat hon också ut sina verk på Taidekeskus Sal- kännneteneteckkenen. Meenn laddoorrnana är fräämsmst eetttt från bilar som passerar på riksväg 68. vårt sätt att hålla löften och avsluta projekt mela i Mäntyharju, som ligger mellan Kou- rreeddsskkaap i EliElinnaa Föörrstiiss bildsbildseeenende. VViinnkekell,, ”En konstnär lever med ljuset. Därför är som vi tar oss an.” vola och S:t Michel, en årlig konstutställ- det ganska deppigt att vara konstnär i Öst- ning som under ett par månader lockar ffäärg ochoch ruumm är hhuvudsuvudsaakenken. erbotten den här tiden på året. Det är lätt EFTER DESIGNSTUDIERNA I Kuopio ville omkring 30 000 besökare. att förstå de nordiska konstnärer som för Elina fördjupa sitt konstnärliga uttryck. ”Jag vet förstås inte var varje målning hundra år sedan reste till Sydeuropa under ”Jag funderade på mitt yrkesval ända upp hamnar, men har förstått att det är främst de mörka månaderna”, säger hon. i 25-årsåldern. Det var under en praktikpe- konstintresserade privatpersoner i landets Själv har hon delat in sitt arbetsår på ett riod på Finlayson som jag insåg att inom storstäder som köper dem. Ofta har de nå- praktiskt sätt, utifrån naturens skiftningar, industriell formgivning kommer konstnä- gon koppling till Österbotten, någon mor- familjens vardagsrutiner och sin egen per- rens egen vision långt ner på prioritetslis- mor eller annan släkting.” sonliga rytm. tan.” Att konstmarknaden i Österbotten fort- ”Jag är mest eff ektiv på förmiddagarna Hon kom in på utbildningen för konst- farande är sval beror till stor del på den och trivs med att ha inrutade arbetsdagar. studier vid Konstindustriella högskolan, mentalitet som präglat och fortsätter präg- Vardagen är också en inspiration i mitt må- numera en del av Aaltouniversitetet, och la människorna i regionen. lande. Det skulle vara främmande för mig fortsatte därifrån till Fria konstskolan i ”Här uppfattas konst ofta som något att måla kinesiska tempel eller annat som Helsingfors. Under åren i Helsingfors bygg- överfl ödigt. Först skaff ar man det nödvän- jag inte har omkring mig.” de hon också upp ett kontaktnät som varit diga och sedan får man se om det blir över Eftersom dagsljus är en bristvara i de- till stor nytta senare. något till annat”, säger Elina Försti. cember ägnar hon den månaden främst Att fl ytta tillbaka till Österbotten efter tio JOHAN SVENLIN åt praktiska göromål, som att skaff a mate- år innebar en viss kulturkrock. Mycket hade rial för sitt målande för ett år framåt. När vi förändrats på landsbygden under 1990-ta- Linus Lindholm träff ar henne, en torsdag i december, håller let. Men det fanns också mycket kvar från hon på att tillverka oljefärgskritor. hennes barndom, och med ett nytt färgse- ”När jag är klar med det städar jag arbets- ende upptäckte hon bland annat ladornas rummet och tar jullov. Sedan börjar jag se mångskiftande nyanser. fram emot att ljuset ska återvända, i febru- ”Jag kände ingen annan konstnär här, så ari. Under sommarhalvåret målar jag mest jag började ta bilder och analysera mina utomhus.” målningar för att utveckla mig själv. För mig är det viktigare hur jag har målar än DET ÄR DRYGT 20 år sedan hon och hen- vad jag målar, och därför antecknar jag re- nes man, som är ingenjör, fl yttade från Hel- ceptet för målfärgerna bakpå tavlorna, för singfors tillbaka till Österbotten. De valde att underlätta till exempel för en konser- Luoma-aho, som ligger mellan Alajärvi och vator. Varje tavla som blir klar är också en Vindala, för att det är makens hemtrakt och nyckel till nästa som jag påbörjar.” för att det fanns en livskraftig småindustri och en byaskola. LADORNA HAR PLACERAT Elina på kar- ”Jag är också uppvuxen här i Sjönejden, tan för en stor del av landets konstkännare. med mamma från Kaustby och pappa från Själv ser hon ladorna som ett redskap i hen- Kortesjärvi. Trots att de österbottniska by- nes konst, som i första hand fokuserar på arna är ganska likartade känns det ändå färg och rum. som att de står för egna kulturer. Här fi nns ”En del har sett det som en kulturhisto- också en kil av savolaxare och dessutom risk gärning att jag målat just lador, som ett infl ytande från de svenskspråkiga trak- är överfl ödiga i dagens jordbruk. Jag har terna.” också fått höra att det är bra att jag tar ställ- Hon blev påmind om sin österbottniska ning mot EU:s jordbrukspolitik. Visst gillar identitet när hon fl yttade till Kuopio för att jag att min konst kan väcka olika känslor studera textildesign i början av 1990-talet. och tankar hos publiken, men jag har ald- ”Mitt sätt att tala avslöjar att jag är från rig haft något avsiktligt budskap med mina Österbotten, trots att jag inte talar någon målningar.” bred dialekt. Bland savolaxarna, som är En del har också stört sig på att ladorna Elina Försti återvände till Österbotten för 20 år sedan och såg lador kända för att undvika raka svar, uppfatta- inte avbildats naturtroget. ”Jag brukar beskriva mig som en tjänsteman- i nytt ljus: ”Färg och rum är det centrala när jag målar. Byggnaderna des jag som väldigt rättfram, till och med ”En lada och en målning av en lada är inte nakonstnär som helst arbetar nio till fem, även fungerar som redskap.” burdus.” samma sak. Konst är en infallsvinkel, det är på sommaren. Det passar mig bäst och det är Under studieåren i Helsingfors väckte inte en dokumentation av ett föremål.” en fördel att få arbeta enligt sin egen rytm.”

10 – katternö katternö – 11 ”En del säger att jag kommer att bli rik, andra att det där blir inte till någonting.” Kasper Dalkarl Kasper Dalkarl

”S”So”SomSombm barn sprangjg jag runntt i slaktakterk eriet ochoch lekeektete med inälvälvoor. På säs tt ococh viviss är deett jag göörr nu lliite besläläktaktatt med deet””,, sägeerr AAlexandra Haararalld.dd..

”Hemma i Sankt Petersburg bor sex miljo- ner människor. I Jakobstad, på en plats som jag är ovan vid, ser jag mig själv tydligare”, säger Frankie Sleptsov.

Kanske kan konstnärska- men att de var lite lata”, berättar Harald. jag till installationer, skulpturer och fo- ett halvt år i svenska förstod jag att jag hade ”Utbildning i Ryssland handlar i väldigt inte sett mycket av Österbotten i övrigt. Under sista året på gymnasiet drabbades tografi , men jag har just börjat måla igen lättare för att lära mig svenska. Det bidrog hög grad om hårt arbete och överlevnad. ”På grund av pandemin har jag hållit mig i pet bli en del av den fram- hon av både psykisk och fysisk sjukdom. Det också.” till att jag sökte in till den här utbildningen. Här är det mycket mer avslappnat. När vi stan, jag har till exempel inte varit i Vasa. För tida försörjningen, säger bidrog indirekt till att framtidsplanerna Om uppväxten i Nykarleby har påverkat Coronasituationen gjorde också att jag ute- hade gjort vår första uppgift här, frågade lä- tillfället är jag inte på väg någonstans, men stöptes om. Alexandra Haralds konst på något sätt är slöt andra länder, Finland var lättast att ta raren om vi ville ha respons på det vi gjort, jag kan inte tänka mig att bo här för alltid. Alexandra Harald och ”Sviter av en nervsjukdom gjorde att jag hon osäker på. sig till.” det var alltså frivilligt. Samma dag ringde Jag har diskuterat med lärarna och hoppas Frankie Sleptsov, konst- hade svårare att läsa och ta till mig saker ”Men jag är väldigt fascinerad av natur- jag hem till mamma och berättade det. Vi kunna slutföra utbildningen på två eller tre på samma sätt som förut. Första året efter material. Det hänger säkert ihop med att jag NÄR FRANKIE KOM till Jakobstad var det skrattade och sa att de säkert kommer att år i stället för fyra. Det skulle vara roligt att studerande i Jakobstad: studenten behövde jag ta igen mig och hade är uppvuxen med fårfarmning och älgjakt. med bil. Hans pappa körde, och även om fråga om jag vill ha mitt betyg också.” åka i väg som utbyteselev någonstans, men ”Det behöver varken bli lite ströjobb. Det var då jag kom på att jag Som barn sprang jag runt i slakteriet och han varit i Finland många gånger under det är svårt att säga hur det blir med det nu.” kanske måste göra något mer praktiskt in- lekte med inälvor. På sätt och vis är det jag uppväxten var reseupplevelsen något nytt. OLIKHETERNA HAR BÅDE för- och nack- lika glamouröst som vissa riktat.” gör nu lite besläktat med det.” ”Vi hade besökt Helsingfors och Åbo tidi- delar, tycker Frankie. Det kan vara bra med OCKSÅ ALEXANDRA HARALD tror att det tror eller vara lika omöjligt När Alexandra sökte till, och kom in på, gare, men nu var det så mycket skog överallt. tydliga målbilder och specifi ka förvänt- är möjligt att i någon utsträckning tjäna Novia höll hon inledningsvis alla dörrar på TVÅ ÅRSKURSER UNDER Alexandra Ha- När vi var fem kilometer från Jakobstad och ningar, men samtidigt upplever han att han pengar på konsten. som andra säger.” glänt. Kanske skulle hon bara gå där ett av rald fi nns en studerande som har en lite vi fortfarande hade skog omkring oss, sa kan dra nytta av att inte lika mycket behöva ”Nu jobbar jag deltid på ett äldreboende. de fyra år som normalt ger en kandidatexa- längre bit till hemorten. I augusti i fjol fl yt- pappa att han inte längre var säker på att tänka på risken att göra fel i lärarnas ögon. Jag märker tydligt två sorts reaktioner när men. tade Frankie Sleptsov, 18 år, till Jakobstad det skulle ligga en stad med ett universitet ”Det gör att jag kan prova nya tekniker jag berättar att jag studerar konst. En del NÄR 22-ÅRIGA ALEXANDRA Harald gick ”Men jag insåg ganska direkt att det här från Sankt Petersburg. Vid sidan av den här. Han sa att vi skulle vända, men jag sa att och idéer på ett annat sätt än tidigare, och säger att jag kommer att bli rik, fl ytta till en i grundskolan och gymnasiet i Jakobstad är ett fantastiskt ställe, att det är här jag ska vanliga skolgången studerade han under jag var säker på att vi var på rätt väg.” jag ser mig själv tydligare när jag är på en vindsvåning i Paris och gå på stora fester. fanns det inte på kartan, som hon säger, att vara”, berättar hon. uppväxten konst fem dagar i veckan. Han Också före avresan var familjen skeptisk plats som jag är ovan vid.” Andra säger att det där blir inte till någon- hon skulle studera konst. NÄR VI SES i början av februari går Alex- beskriver de studierna som klassiska. till idén att studera i en stad med knappt Till skillnad från Alexandra är Frankie ting och tycker att det vore bättre att jag stu- ”Det gick bra för mig i skolan och lärarna andra tredje, eller näst sista om man så vill, ”Jag kommer från en familj med stort kul- 20 000 invånare. I Sankt Petersburg bor sex mest intresserad av att rita och måla. Han derade till sjukskötare i stället.” föreslog att ’du ska väl bli biokemist eller året av utbildningen, och konsten har blivit turintresse och blev tidigt van att gå på teat- miljoner människor, och det är så klart en har haft en del uppdrag som illustratör, och ”Men jag tror att det går att leva på kon- nåt sånt’, och jag tänkte nog själv att jag ett sätt att bearbeta tankar och känslor. Un- rar och museer. Intresset för konst har nog stor omställning att bo någonstans där man att jobba med barnböcker är ett alternativ sten åtminstone delvis. Det behöver varken skulle gå en mer traditionell akademisk ut- der studietiden har det visat sig att begrep- alltid bara funnits där.” efter bara sex månader möter bekanta när som ligger nära till hands då han även skri- bli lika glamouröst som vissa tror eller vara bildning.” pet bildkonst kan innefatta väldigt mycket, Redan för fl era år sedan visste Frankie att och var som helst. ver en del skönlitterärt själv. lika omöjligt som andra säger.” ”Jag gick visserligen i Arbis konstskola och inriktningen styrs mycket av de stude- han, när han var klar med den ryska mot- En minst lika stor skillnad fi nns emeller- ”Jag hoppas kunna göra konsten till en PÄR JONASSON för barn och tyckte om att måla och pyssla, rande själva. Utbildningsnamnet är kanske svarigheten till gymnasiet, ville fl ytta till tid i själva skolmiljön. I Frankie Sleptsovs inkomstkälla i framtiden, i alla fall delvis, men i de högre klasserna i grundskolan och lite missvisande, funderar Alexandra. något annat europeiskt land. tidigare skolor har det ofta bara funnits ett så att jag har råd med arbetsmaterial och i gymnasiet tillät jag mig inte att lägga tid ”Jag brukar säga att jag slutade måla när ”Jag studerade både fi nska och svenska, enda korrekt sätt att ta sig an och lösa en resor.” på det. Mot konstskoleelever hade jag fördo- jag började studera bildkonst. Just nu dras men efter två års studier i fi nska och bara uppgift. Under tiden i Jakobstad har han hittills

12 – katternö katternö – 13 Illustration Terese Bast heimsprå:tji Gåtornas glömda värld Ord från Amirika En tidig form av sociala är säkert svårare att svara på för oss i dag stammens livskraft och fi ck därför också en Nyligen gjordes Svenska Litteratursäll- I dag simmar vi i amerikanska lånord. än för våra fränder på farfarsfars och mor- ideologisk funktion. skapets omfattande samling av folkdikt- Men de första orden från Amerika medier var att sitta fram- morsmors tid. Ett återkommande inslag var sexuella ning tillgänglig på nätet, https://folkdikt- tog plats i våra dialekter för för elden och gissa gåtor. Dels för att gåtorna så tydligt hör hemma antydningar, vilket bland annat framhålls ning.sls.fi . över hundra år sedan. Hänger du med i de gamla i en jordbruksmiljö som i stort sett alla då av språkforskaren och folkloristen Vilhelm var förtrogna med. En kittel på glöden eller Eliel Viktorinus Wessman, som utgav många DET BEHÖVER PÅPEKAS att återgivning- gåtornas logik? en gris i en kätte är för många i dag något av de fi nlandssvenska gåtorna. en av dialekten i sagorna för det mesta ska exotiskt i en annan värld. ”Pojkarna kunde vara fi nurliga: en stor tas med en stor nypa salt. Dels för att våra Antagligen har vi i dag också tappat en del del gåtor leda nämligen tankarna på ’något vanliga tecken i alfabetet kommer till korta FÖR INTE SÅ länge sedan fanns varken mo- av den associationsförmåga som naturligt annat’, som bringar fl ickorna att rodna och inför de oändliga nyanserna i dialekterna, biler, dataspel och sociala medier. Hur i all grodde i en värld där både de fysiska tingen, fnittra”, konstaterar Wessman, med tillägget dels för att upptecknarna inte så ofta själva världen kunde man fördriva tiden då? djuren och människorna omkring en hade att ”kvinnorna äro lika dristiga som män- behärskade den dialekt de återgav. En äldre generation kan berätta om hur ett funktionellt samband. nen i att framställa ’oanständiga’ gåtor.” I exemplen här har vår medarbetare, u Infl ödet av (amerika)engelska lånord i nu- u Det engelska camp kan bland annat betyda man samlades kring tv:n, med början på Gåtorna utformades enligt en mycket språkforskaren Peter Slotte hyfsat stav- tida svenska är enormt. Inlåningen tog fart efter ’förläggning, läger, tillfällig inkvartering; koja, 1950-talet, eller ännu tidigare runt radion, DE TIDIGA folklivsforskarna, ofta stadsbor, bred repertoar, och även formen för gåtor- ningen för att den mer korrekt ska åter- andra världskriget, men våra dialekter lånade bostadsbarack’. Ordet var viktigt för våra lands- som i sin första variant började nå in hem- kunde inte undgå att fångas av charmen na varierade i oändlighet. Vissa har inget spegla verkligheten. på egen hand många amerikanska ord redan ti- män i USA, eftersom många av dem arbetade men på 1920-talet. och kreativiteten i de olika typer av gåtgiss- självklart svar, vissa har drag av rebus, vissa Det kan också påpekas att många av gå- digare. Förmedlare var amerikafarare som hade som skogsarbetare och var inkvarterade i ba- Före det var människor hänvisade till ning och annan förströelse som de mötte, är rena ordlekar. Många riktar sin udd mot torna fi nns dokumenterade på många oli- återvänt till hemlandet efter en kortare eller racker och kojor. Också de österbottningar som fantasin och företagsamheten hos sig själva när de sökte ursprungligheten i livet på lan- präster och annan överhet. ka orter i lite olika varianter. De som utvalts längre vistelse i USA. arbetade i ”minor” (av eng. mine ’gruva’) loge- och sin omgivning. Ett vanligt socialt me- det. De exempel som ges här är bara en liten här är alltså sällan unika för orten i fråga. Det har beräknats att inte mindre än ca rade ofta i ”kampar”. dium var att sitta framför brasan och gissa Deras uppteckningarpp publicerades i en spillra av det stora urval som fi nns i den SVENOLOF KARLSSON 55 000 svenskösterbottningar har emigrerat till Återvändande amerikafarare tog ordet med gåtor. mängdmängd ututgåvor,gå ofta impregnerade med utgåva ”Gåtor” som Wessman redigerade (ut- USA. Under decennierna kring förra sekelskiftet sig och använde det om motsvarande företeel- HäHärr inintilltill fi nns 21 exempel på hur gåtorna försökförsök till analyser.an I regel sågs gåtorna och given 1949 av Svenska Litteratursällskapet i reducerades därför den österbottniska befolk- ser i hemlandet; ’bostadsbarack för arbetare, kunde låta i norra svenska Österbotten. De andraandra alster som uttryck för den egna folk- serien Finlands Svenska Folkdiktning). ningen med över 30 procent. De fl esta av ut- timmerhuggarkoja’ anges som betydelse från IllustrationerIllustrationer TTereseerese BaBastst vandrarna stannade kvar, men många återvände norra svenska Österbotten. Entydiga samman- och förde med sig nya ord och uttryck. sättningar är skogskamp, kokkamp och sov- 9 I klo:t sat fast på in staka, staka sat fast i in 14 Hondra å:rs gambel gobbe å nattgambel Ett av de första amerikanska lånord som jag camp. Uttalet är ”kamp(p)”. klomp. Från klompi va di fy:ra grein, två vi:sa hövå. () själv fi ck lära mig på 1940-talet var ”tåff” – ett Också fi nska emigranter lånade camp och im- innåt å två: u:tåt, men åvanåpå klo:ti väkst 15 Längär än all mann å lä:gär än adjektiv med många betydelser, från ’djärv, porterade ordet i formen kämppä, ett ord som in sko:g tär e vandra små: bässa. grässtrå:di. (Munsala) orädd, dumdristig; duktig’ till ett mer förbleknat i sin tur har lånats vidare till fi nländsk svenska. (Terjärv) ’trevlig, underhållande; spännande; fi nurlig’ Som ett tidigt lånord i dialekterna kan ”kämppä” 16 Va ta:r do heldär: he som gli:ar (glimmar) på 10 Håli ha:r e, hå:ri ha:r e, vå:tt kåmbär u:r e, (”han var tåff ti ly:ss åp´å:”; Karleby). eller ”kämp” syfta på t.ex. en arbetarbarack eller stein eldär he såm skådar jinom jässgå:ln? stsinni slaprar ivi e. (Kronoby) Munsala har ordet också i betydelsen ’driftig, en enklare sommarstuga. (Nykarleby) duktig’: ”Jott ha:r in tåff-in tjärng såm hoggär I ungdomsspråk används kämppä numera, 11 Fy:rfo:t sat på tri:fo:t å knaga på einfo:t (ett 17 I ondäli dju:r fo:r djinom vår by:. He hadd tri: ve:n (:ved)”. ”He va e tåfft arbeit (att bränna te- enligt fi nsk modell, också om t.ex. en liten bo- ben). Så kåm två:fo:t såm slo: fy:fo:t me hövo å två: silar, åtta fo:t å fy:ra hä:lar. gel)” heter det i en uppteckning från , stad (ungkarlslya, studentbostad m.m.) eller om femmfo:t i hovo. () (Kronoby) alltså ’tungt, ansträngande’. en mindre repetitions- eller klubblokal. 12 Lodi lodi lätta håppa i in tjätta, tå an fo:r Vårt ”tåff” är förstås samma ord som stan- 18 In svarta hond sta:r i skå:pi å stjälldär å vil ti: var an lodi såm i få:r, å tå an kåm ta:n, så dardsvenskans tuff och bygger på engelskans u I Terjärv antecknade jag på 1970-talet ett ord ha ma:t. Jo meir a få:r, jo meir vil a ha:. hadd an int i strå:d. (Kronoby, Esse) tough ’svår, besvärlig; hård, hårdför, rå’ m.m. som uttalades ”dajkelpinn” och betydde ’säker- () Sverigesvenskans tuff kan enligt Svenska Akade- hetsnål’. Jag sökte i olika källor men blev inte på 1 Va ä he såm ä mitt milla varmt å ka:lt? 13 Ly:där Gu:d bå natt å da: å aldär va:l sa:li. 19 Två: kvinnor var i ein gå:l, å så hadd var ein mins ordbok tidigast beläggas 1927. Det öster- det klara med det under- (Esse, Nykarleby) (Nykarleby) bå:ni sett me: si. Hor mang va di? 20 Hor mang kalvrompor ska di vara förn di bottniska toff är säkerligen ett lite äldre lån. liga ordet, så det togs inte räkkär från jo:le ti himiln? 2 Hästn sta:r i stalli me rompo på ta:tji. (Esse, Purmo) med i dialektordboken. (Purmo, Nykarleby) (, Oravais) u Ett annat av barndomens besynnerliga ord Numera är jag lite klo- 21 Va tykkär do betär åmm: haratjyti eldär var ”bisnis”, som i mitt nordösterbottniska språk kare. Jag har nämligen 3 Svartan hö:nå på rö: ägga. (Nedervetil) få:rtjyti? (Larsmo) betydde dels ’förehavande, bestyr’, dels ’besvär, insett att Terjärvordet 4 Langstaka stjärt far i bjärji åsta värp. sjå’. När jag långt senare började läsa engelska återspeglar det ameri- (Purmo, Nykarleby) i skolan insåg jag att ordet helt enkelt var eng- kanska diaper pin, som SvarSva på gåtorna: elskans business, som ju i första hand betyder är en sammansättning 5 I föus foll me rö: koddor, å in svartan åks 1 FöFönstret.n 2 Spisen och röken ur skorstenen. 3 Kaffepannan ’affär(er) av ekonomisk art’ men också, mer all- av diaper ’blöja’ och pin kåmber å tjö:r u:t döm varinda ein. (Öja) påpå gglöden. 4 Brödet sätts i ugnen med spaden. 5 Kolen sopas med ugnskvasten ut ur ugnen. 6 Skodonen. 7 Vävstolen. mänt, ’syssla, angelägenhet; svårighet’. ’nål’. Säkerhetsnålen är 6 Follt å: tjöt å blo:d åm da:in, å gapar såm i 8 ÖletÖle som jäser under fällen. 9 Människokroppen med Vår stora dialektordbok anför ordet bara från en amerikansk uppfi nning huvudet,huvu halsen, bålen, de fyra lemmarna, håret och lössen. tråll åm nattin. (Munsala, Vörå) 10 GråtandeG öga. 11 En hund sitter på en trebent pall och några få orter i Österbotten, trots att det är all- från mitten av 1800-talet. I gnagergnag på ett ben, människan kommer in och slår hunden mänt i dialekterna. Ordboken ger språkprovet bagaget hos återvändande 7 Sku:tär fyri å smälldär ett. i huvudethuv med handen. 12 Lövkärven, som kastas över ”he e toko-e bisnes me ma:tin” (:bestyr med Amerikaemigranter ingick Peter Slotte, tidi- (Pedersöre) kättbalkenkättb åt fåren. 13 Vindfl öjeln. 14 En snötäckt stubbe. 15 Landsvägen.La 16 Ormen glimmar på stenen och oxen tittar matlagningen) från . Också betydelsen inte bara ordet, utan kan- gare huvud- genomgeno gärdsgården. 17 Två ryttare på en häst. 18 Prästen i 8 Bru:n i kråppi å vi:t i tåppi å pilar ondi fälldn predikstolen.pred 19 Tre: mormor, mor och dotter. 20 Bara en, om ’mellanhavande, konfl ikt’ förekommer. ”Ja vil int ske även själva saken. redaktör för den å djär gått i kråppi. (Terjärv) den är tillräckligt lång. 21 Harkött, för man vet vad man har, ha na bisnes me hede fåltje meir ja” anförs från PETER SLOTTE fi nlandssvenska men inte vad man får; det har man, fårkött får man. Björkö. dial ekto rdboken.

14 – katternö katternkatternöö – 15 Kasper Dalkarl lokala krafter Jesper har hittat röda tråden Karolina Isaksson Gunilla skapar u Ja, han har samma namn som linjemontör, men det går när man den vindsnabbe vänsteryttern som drar upp kragen”, säger han när vi spelade i AC Milan, Parma och Man- träffar honom i snålblåst och minus det riktigt chester United på 1990-talet. Han 10 graders kyla vid det nya industri- var själv inte född när hans namne området vid Pälsvägen, ett par kilo- grävde guld i USA, men han blir stän- meter norr om Nykarleby centrum. goda digt påmind av äldre personer (som I den bitande kylan tänker han undertecknad) om att det fanns en tillbaka på ljumma sommarkvällar, spelare som hette Jesper Blomqvist i när han satte sig ned på Tullmaga- Sveriges VM-bronslag i fotboll. sinet för en after work med jobbar- kompisarna. ”Vi trivs så bra ihop att vi gärna umgås på fritiden också. Jag som- marjobbade på Nykarleby kraftverk redan 2018, och det kändes som att komma hem när jag fi ck jobb här för snart ett år sedan. ”Ja, jag har hört om honom många Däremellan fullföljde Jesper sina gånger, men jag har själv inte sett studier vid Yrkesakademin och ut- ”J”Jagsg seerr praalil nnernaeererna honom spela. Min pappa (Stefan examinerades som el- och automa- ssosomoom konstvereerkrk. SoS r- Blomqvist, legendarisk mittfältare i tionsmontör. Han börjar nu bli varm genen lilliggiggggeerr i omom ingenen NIK, red. anm.) har alltid varit intres- i kläderna som linjemontör och har ätetterer demm”m”,”, ssägägägeerr serad av fotboll, så det kanske på- till och med vant sig vid höjder. cchchohohokladdbbagaraarenreenn verkade beslutet när jag skulle få ett ”I början var det lite nervöst att GuGunillilllla NNoorrrrlilin. namn”, säger Jesper. klättra upp i elstolpar, men med lite Själv har han som junior spelat träning har jag övervunnit nervosi- fotboll i NIK och ishockey i MuIK, teten.” Det började med u Hösten 1994 hade Gunilla Norrlin levererar inte vara pinfärskt och man om chokladen håller sig Gunilla Norrlin men numera håller han konditio- I snålblåsten håller han sig ändå fransk choklad- fyllt 30 år, blivit sambo och fl yttat hem kan ha vanliga arbetsdagar.” till ett schweiziskt märke som hon köper nen uppe med löpning. Och med det helst på marknivå. till Kvimo, den by i Maxmo där hon vuxit i partihandeln. dagliga arbetet som linjemontör på JOHAN SVENLIN tårta och gick upp. Tidigare hade hon både hunnit ut- Fortfarande dominerar den franska ”De har bra inställning till kakaobön- Jesper Blomqvist trivs så bra med arbetskompisarna att han gärna Nykarleby kraftverk. vidare med prali- bilda sig till bagare i Jakobstad och bo i chokladtårtan i bageriet med 80 procent derna och stöder inget barnarbete”. umgås med dem på även på fritiden. ”Det fi nns bättre dagar att vara ner. Numera ba- Nykarleby en tid. av produktionen, men för att arbetet kar Gunilla Norr- ”Här i Kvimo fanns ju inga arbeten, så inte ska bli alltför enahanda har Gunilla Gunilla Norrlin har förstås funderat på Karolina Isaksson jag tänkte att jag börjar jobba själv”, be- Norrlin nu börjat också med choklad- chokladens roll i livet. lin inte längre rättar Gunilla som inledde bageriverk- praliner. ”Det ska vara en njutning. Man ska Gamla fjärrvärmepannan bröd och bullar, samheten hemma i källaren. ”Det fanns en spänning i att göra nå- känna sig nöjd när man har ätit. Jag ser utan koncentre- Idén visade sig hålla, och några år got som ingen annan gör häromkring. In- pralinerna som konstverk och blir inte i Alavieska går i pension senare fl yttade verksamheten till den spirationen till en pralinsort kan komma ledsen för att de förbrukas och äts upp. rar sig helt på lokal i Kvimo där den ännu äger rum. varifrån som helst. Jag kan läsa om en Sorgen ligger i om ingen äter dem.” u I 20 år har fl ispannan gett fjärr- kets oljepanna, som står i beredskap chokladen. Så många andra likheter från den tiden paj, ett småbröd eller en tårta och tänka ”Om man äter bra choklad, alltså med värme åt Alavieskaborna, men nu är om fl ispannan behöver underhållas fi nns inte. Då var det ett helt vanligt att man skulle kunna göra om det i form bara kakaomassa, socker och vanilj, så det dags för ett generationsskifte. eller om den drabbas av driftstör- hembageri med några anställda, men av en pralin.” är det inte onyttigt. Det är värre när man En ny, modern fl ispanna kommer ningar. någon gång dök den franska chokladtår- Tillverkningen innehöll i början en hel börjar blanda i palmolja och andra söt- under försommaren att installeras i ”I samma veva kommer vi också tan upp i sortimentet. del utmaningar. ningsmedel.” Herrfors fjärrvärmeverk Alavieskan att byta ut den gamla oljecister- ”Jag har alltid tyckt om att söka efter ”Man blir aldrig fullärd när man job- Gunillas tårtor och praliner, som säljs lämpökeskus. nen mot en ny. Dessutom kommer recept och prova nya grejer, och den här bar med det här. När jag började var under varumärket GN Chocolates, har i ”Vi passar på att göra bytet under fjärrvärmeverkets fasad att få en tårtan blev mer och mer populär.” det svårt att få till den rätta glansen. Nu dag en rad återförsäljare runtom i Öster- en årstid när efterfrågan på fjärrvär- ansiktslyftning. Varumottagningsav- 2014 bestämde Gunilla sig för att byta jobbar jag mycket med att få rätt kon- botten, mest matbutiker. Dessutom kan me är sjunker. Den nya pannan har delningen för bränsle förnyades för inriktning och ge chokladen all tänkbar sistens på fyllningen. Som det är nu ska man handla i bageriet och sedan några en effekt på 1 000 kW, men framför bara några år sedan, så efter att den tid. Sedan dess arbetar hon åter ensam pralinerna ätas inom tre veckor efter månader fi nns också en webbshop. allt har den en högre verkningsgrad”, planerade renoveringen är genom- i bageriet. tillverkning, men med ingredienser i rätt ”En framtidsdröm är att fl ytta verk- säger Tommi Salo, kraftverkschef på förd kommer vi att ha en modern ”Beslutet hängde ihop med att jag var proportion kan hållbarheten vara fl era samheten närmare riksåttan. Vi får se Herrfors. och fräsch fjärrvärmeanläggning i trött på arbetstiderna också. Ska man månader. Jag vill lära mig att baka på det om eller när det blir av. Det handlar om I skarven mellan att den gamla Alavieska”, konstaterar Tommi Salo. Fjärrvärmeanläggningen är normalt obemannad och manövreras på leverera färskt bröd, blir det lätt att man sättet utan konserveringsmedel.” att våga.” pannan tas ur bruk och att den nya JOHAN SVENLIN distans från Ylivieska. ”Den nya pannan kommer att vara utrustad med jobbar dag och natt, vardag som helg. Är Frukter och bär till fyllningarna är lo- PÄR JONASSON körs igång kommer Alavieskas fjärr- ett automatiskt sotningssystem, vilket gör att underhållsbehovet på man chokladbagare, behöver det man kalproducerade så långt möjligt. I fråga värmesystem att drivas av värmever- anläggningen märkbart minskar”, säger Tommi Salo.

16 – katternö katternö – 17 Illustrationer: Terese Bast Text: Svenolof Karlsson

Här har jag det. Det här är k verkligen Österbotten! n Men vad håller ni på med? a Det blir konstutställning på kommungården. Det gäller att tt måla en tavla som verkligen e skildrar hembygden. r ö Jag vill också måla.

Men det är ju bara ett streck.

Landskapet behövde Det är minimalism. Bara Leken är barnens hem, kompletteras med en deras drömmar vår framtid. det verkligt centrala ska elledning. Utan el skulle vara med. En oändlig livet i vår by inte fungera. horisont, där ingen gräns fi nns, det är Österbotten!

Räikkönen och Bottas kör ikapp på Kemorabanan. Räikkönen vinner med en hundradels sekund! Vad målar du?

De snällaste i byn är korna. Drömmarna hos alla Alla borde ha en ko hemma. barn. Som när ni två fantiserar som värst. Tavlan ska heta ”Byskolans uppgift”. Hur skulle din målning av hemtrakten se ut?

18 – katternö katternö – 19 Gun-Marie Wiis

debattÖsterbotten Vexalas högsta punkter tog sig upp ovan vattenytan för cirka 2000 DEL 25 år sedan. Efterhand blev området beboeligt för människor. I dag är När uppstod he mbygden? Vexala tätt befolkat framför allt sommartid. Forskargruppen i Vexala tar naturvetskapen till hjälp Vexala genom seklerna

Karolina Isaksson Omkring år 950 e.Kr. Vexalas historia är en tek över hur växtligheten varie- tiden låg nära stranden”, säger växande mängd säl och skarv” 1 km rat. Vi har defi nierat 7–8 mossar Ralf Bertula. säger Guy Sundholm. Omkring år 1470 e.Kr. Österbottenhistoria som skulle kunna ge besked om Liksom övriga Österbotten Land som tillkommit i miniatyr. För de när i tiden man kan se spår av Attraktiva fiskevatten har Vexala sett olika näringsgre- efter 1470 växter som följt i människans Klart är att Vexala i takt med nar genom åren, allt från tjär- senaste 500 åren fi nns spår. Det är mossar som ligger landhöjningen gett plats för handel till pälsfarmning. I sam- hyfsat med skriftlig tillräckligt högt över havet och nya bosättningar och ny od- band med nödåren på 1800-talet som aldrig varit beskogade eller lingsmark. I början av 1600-talet emigrerade många till USA, Aus- dokumentation, men i varje fall beskogats först nyli- grundades en kungsladugård, tralien och Nya Zeeland. vad som hände före gen”, berättar Ralf Bertula. som krävde befolkningen på ”I stort sett varje hushåll hade det är mindre klart. Till exempel är det fråga om skatt i form av dagsverken, hö åtminstone någon som emigre- Åkerträskmossan, Farmorsmos- och säd. rade. En del kom tillbaka när Nu tar byaforskarna sen och Rummelbergsmossen. ”Jordmånen har inte lämpat tiderna blev bättre”, säger Gurli naturvetenskapen i Tre Umeåakademiker, Johan sig så bra för jordbruk i större Dumell. Linderholm, Peter Holmblad skala. Befolkningen har mest I dag fi nns omkring 400 fri- tjänst. och Jan-Erik Wallin – de två sist- ägnat sig åt småbruk och fi ske”, tidshus på Vexalaudden, vilket nämnda med österbottniskt på- berättar Alf-Erik Helsing. bidrar till att populationen un- brå – är engagerade i projektet. Ännu i slutet av 1700-talet var der sommarmånaderna kraftigt I ett första steg rekognoserar Vexala en ö, och tillgången på skjuter i höjden. Sommargäster- nlandsisen var som tjockast de terrängen och tar prover från fi sk har under århundradena na trivs på den mark som allde- I för omkring 20 000 år sedan. mossarna med torvborr. Sedan varit mycket god. Fisket har les nyss, enlig geologernas mått- Förmodligen låg då hela det ska laboratorieanalyser för- också orsakat konfl ikter med stock, låg långt under havsytan. historiska landskapet Österbot- hoppningsvis avslöja vilka nyt- grannbyarna. JOHAN SVENLIN ten – alltså ända borta i Kainuu toväxter som pollenavlagring- ”Fiskstammen har försvagats – under dagens havsnivå. Fors- arna härstammar från, och vid av miljöförändringar, utdik- I “Gissa kurvan” på s. 49 visas hur stor landhöjningen varit under de senaste Snäckhamn karna räknar med att marken vilken tid växterna med män- ningar och under senare tid av hundra åren. på isens tjockaste ställen var niskans bistånd etablerat sig i nedtryckt med hela 800 meter. Vexala. I takt med att istäcket mins- kade började berggrunden stiga Vid år 1549 är det stopp, när man söker uppgifter om Vexala bakåt i Nyfikenhet ligger bakom STYRKOR SVAGHETER uppåt igen. När iskanten drog tiden i skriftliga källor. Men bosättningen var gammal redan då. När Vad hoppas ni hitta? sig tillbaka från dagens Öster- anlände de första människorna, frågar Guy Sundholm, Ralf Bertula, ”Det handlar framför allt om • företagsamheten • marknadsförings- botten mot nordväst för om- Gurli Dumell och Alf-Erik Helsing. nyfi kenhet”, säger Ralf Bertula. förmågan kring 10 000 år sedan, beräknas ”När och hur började det mänsk- • mångsidig marken fortfarande ha varit uppfattning om hur landhöj- 30 hektar. Det är ungefär en fjor- liga livet här och hur har det ut- kompetens • anspråkslösheten nedpressad med cirka 300 me- ningen påverkat bosättnings- tondel av dagens odlingsmark, vecklats?” ter. möjligheterna. ca 420 hektar. Det fi nns ledtrådar av särskilt • öppet, internationellt, • samarbets- Efter det är landhöjningen i Byaforskargruppen har ti- ”Vi kan bara gissa hur det gick intresse. Sedan tidigare är tre rö- fl erspråkigt utmaningar avtagande, men inte mer än att digare anlitat Filip Brunell – till när udden befolkades. De ti- sen kända på Snäckhamnsom- Farmorsmossen havet under de senaste tvåtusen orienterare, med stor vana att digaste skriftliga källorna som rådet. En arkeolog som härom- åren retirerat med ungefär en tolka terrängen – för att göra beskriver Vexala är daterade år året besökte platsen betecknade Rummelbergsmossen höjdmeter per hundra år. upp kartor över Vexala under 1549, och de nämner att det då rösena som gravar från den tid MÖJLIGHETER ”Vi vet inte exakt när naturen olika historiska skeden. Som fanns 28 hemman i Vexala. Rim- då kristendomen höll på att bry- HOT gjorde det möjligt för männis- underlag har han haft Lantmä- ligtvis måste en så stor bosätt- ta in. Kroppen fi ck förmultna i • internationalisering • dränering på Åkerträskmossen kor att bosätta sig här i Vexala, teriverkets topografi ska kart- ning ha varit åtminstone 100 år graven, varefter graven öppna- & tillämpning av kunniga, unga men det bör ha varit någon gång material. gammal”, säger Alf-Erik Helsing. des och benen fl yttades till vigd modern teknologi Jakobstad kring 1000-talet, mot vikingati- Det är en hel liten arkipelag jord. • brist på riskkapital dens slut. Vid den tiden hade det som stigit ur havet. Bläddrar Labbtest ska ge svar I april i fjol hittade Henrik • utveckla nätverkandett VEXALA • nationell förför- kommit upp så mycket land att man mellan Brunells kartor Vexalaforskarna planerar nu ett Dumell vid Snäckhamn ett lik- & det gick att börja bedriva jord- från olika sekler, syns hur Vexala projekt baserat på pollen- och nande fjärde ”gravastenröse”, • mera liberal lokal delning av resurser bruk”, säger Ralf Bertula, ordfö- udde, med sina höjdskillnader, C14-analyser. I december fi ck närmare bestämt en 40 centime- markplanering rande i Vexala byaforskare. successivt tagit form. På kart- projektet delfi nansiering från ter hög krans runt ett rektangu- Nykarleby bilden från perioden 900–1 000 Svenska Österbottens kultur- lärt öppet tråg med en uppfälld Munsala Den våta medeltiden låg det mesta av området fortfa- fond. ”locksten”. Vexala udde är ett bra exempel rande under vattenytan och den ”Mossar är genom sina pol- ”Kartorna visar att Snäck- att studera, om man vill få en odlingsbara jorden var ungefär lenansamlingar som ett biblio- hamnskullen under vikinga- Ralf Bertulas mini-swot över det österbottniska landskapet.

20 – katternö katternö – 21 Jan Sandvik En ljusbärares berättelse

VilVilkkenen vvägäg skkaa maann ggå,å, deenn eennda ggåång maann leveerr ssiitttt lliv?iv? CChhriisstiaann Irjala haarr meerr än de fl esttaa prröövaatt ssiinnaa vviingaarr. LLosos Angeless,, Paarriis,s, Beerrlliin ochoch LLississabobon är baarara nååggrraa av aannhaltternaerna. Hemmmma iiggeenn i ÖÖssterterbbootttenten haarr deenn bboorrnene innreredninggssaarkrkittektenekten uttökatökat rreepeertrtoaarenren med yrrkenken ssomom ttaaxxichichauufffföörr, baantnntninggscoscoacchh oochch fastiighgheettssmämäklaarere. ””AllAlla mmiinnaa yrrkenken innnenefaattarttar eenn passsiosion: attatt hhjälpjälpa mmäännnniisskor tiillll vvälmåälmåeennde””,, ssägägeerr haann. ””OmOm ssololeenn hade ettett aannssiikktete, skuulllle deett vaarara haannss”,”, ssägägeerr haanns koollllega.

Christian Irjala i växthuset, det mötesrum han själv varit med och skapat i Cambridge Heaven i Jakobstad.

2222 – katkakatternöaattterteernönö katternökatkakatatterterrnnöö – 2323 ”Jag har ett barnsligt sätt att närma mig livet. Men kanske är det också en tillgång.”

Christian Irjala Jan Sandvik ”Jag läste som en galen, allt från franska Christian Irjala bodde nära Björn Axén-institutet i Stockholm. Alltid när han passerade klassiker till deckare och farmors damtid- institutet på Norrlandsgatan fi ck den glasade fasaden honom att tänka på ett akvarium. ningar. Till och med den egyptiska forntids- Så fi ck han i uppdrag att inreda utrymmena. ”Ljuset i min inredning illuminerade super- kulturen blev till ett intresse.” kända, kända och okända kunder med skyddskåpor över kläderna samt folieslingor och färg i håret. Jag förverkligade mitt livs akvarium.” Som adertonåring satte Christian fart. Ge- nast efter handelsskolan fl yttade han till Sverige fast han inte kände någon där. Han fi ck jobb som dekoratörsbiträde på Ikea i Linköping och senare Stockholm. Livet i de större kretsarna var befriande och gav impulser. Men efter en tid var Chris- tian i dålig kondition. Hans vikt minskade till alarmerande nivåer. ”På den tiden var det inne med något slags vegetarisk diet som jag inte behärska- de. Mathållningen inskränkte sig mest till morötter och hirsgrytor.” Christian återvände till Finland. och bör- jade arbeta med olika frilansuppdrag på sina farföräldrars möbelföretag. Det dröjde inte länge förrän han var förälskad och gift, tjugo år gammal. Nästa år föddes familjens första barn. Sammanlagt föddes fyra tel- ningar med två års mellanrum. Christian hristian Irjala föddes 1961 i Jakobstad. på Malmska sjukhuset. Hon gifte sig med snobberi kunde reta upp henne. Den fi nsk- drev denna tid en egen inredningsbutik i Lissabon fi nns bland de städer där Chris- ”I mitt jobb handlar det om att kunna ’se’ Då var det andra tider. Emil Kortteinen, född i Esse. Emil drev en språkiga kulturen är annorlunda. Där gör Vasa, Studio Christian Irjala. tian åtagit sig inredningsuppdrag. Talesät- individer, platser och situationer och lägga det C ”När barnavårdstanten kom på anspråkslös köp- och försäljningsbutik på man inte stor sak av just någonting”, tycker ”Faderskapet var överrumplande för en tet Where I lay my hat is my home verkar ha egna egot åt sidan. Förståelse för och samver- hembesök till oss vid Rådhusgatan, möttes Skatan. Hans liv präglades av den tuberku- Christian. tjugoåring, och det fanns ingen instruk- täckning. kan med uppdragsgivaren är avgörande.” hon av en märkvärdig syn. Vi bodde näm- los han ådrog sig när ha grävde skyttegravar På den unge Christian gjorde innehållet tionsbok för nybörjare. Jag var far, men kan- ”Jag tyckte om att arbeta i USA. Där gör ligen i pappas ateljé. Vårt hem fl ödade av under kriget. i hans mormorsmors fotografi album ett ske inte närvarande i tillräcklig utsträck- man saker, inte bara snackar. Amerikaner skaparlust. Min bohempappa målade tavlor Christians intresse för inredning föddes starkt intryck. ning.” har också en sällsynt förmåga att minnas Det österbottniska är synligt i hans pro- och gjorde reklamtexter. Samtidigt kokade i hemmiljön. Som femåring ritade han bot- ”Där fanns bilder av pietistiska bröllop Äktenskapet slutade i skilsmässa efter tio folks förnamn, och det bidrar till att man duktion: ”Österbotten innebär en känslo- min mamma blöjor på spisen så att fönst- tenskisser och möbler. Tolv år gammal tog och begravningar. I ett pietistiskt hus lades år. Efter det hade han två hem: i Stockholm känner sig sedd.” botten, en del av min personlighet. Som en ren immade.” han sommarjobb i släktens möbelaff är. den avlidne i en öppen kista så att de när- och i Vasa. ”I Spanien sker allting med försening, spegel. Jag väger allt mot den rättframhet Christians mor Terttu var tjugo år när so- Varje fredag hjälpte han farmor att deko- maste gavs tillfälle att ta avsked. Det fängs- vilket sätter tålamodet på prov. Med tyskar och sisu som fi nns här. Det österbottniska nen föddes, fadern Leo något år äldre. rera aff ärens skyltfönster, som folk under lade mig.” Trettioett år gammal drogs Christian Irjala fl öt arbetet alltid väl. Allt var planerat och har ett alldeles särpräglat ego.” ”De träff ades när min mamma spelade i helgerna gick till för att beundra. nämligen på nytt till Stockholm. Den egna exakt.” Teater Jakobs uppsättning av Utsikt från en ”När jag bläddrade i farmors svenska I Christians uppfostran låg tonvikten på inredningsfi rman (C.I.E.L) på Östermalm Christian vill inte ägna sig åt namedrop- En gång åkte Christian i väg till Italien för bro, till vilken pappa gjorde kulisserna.” damtidningar insåg jag att det fanns en ärlighet och respekt. Hans uppväxt i de två höll honom strängt sysselsatt. Snart var han ping, men några namn halkar ändå ur ho- ett inredningsjobb åt en förmögen fl oren- På farssidan kom släkten till Jakobstad värld också utanför Jakobstad. Då började kulturerna var en god jordmån för anpass- i färd med att inreda namnkunniga företag, nom under våra långa samtal: I Paris natt- tinsk familj. 1908 genom Christians farfarsfar Frans jag längta bort från stan”, säger han. ning och tolerans. Men han kom inte lätt som Björn Axéns salonger – Björn var känd liv blev han bekant med modeskaparen ”Familjen hade hittat min blogg och frå- Wiktor Irjala, född i Ruovesi – farfarsmor Det snäva umgänget, rallyt på gatan och undan. som den svenska drottningens hovfrisör. Jean Paul Gaultier. I London satt han bak- gade via den om jag var intresserad av att Amanda, född Sandström, var uppvuxen discokulturen i Jakobstad intresserade inte. ”Religionen dominerade i hemmets goda Ett annat inredningsuppdrag gällde den om scenen i muntert samspråk med den inreda deras hus. Så klart, sa jag, skicka en på Postbacken i Illby i tidigare Borgå lands- men stränga uppfostran. Mamma var krigs- välrenommerade juveleraraff ären Gaudy. beundrade sångerskan Grace Jones. Agneta fl ygbiljett! I planet började jag sedan fråga kommun. På Kanalesplanaden i Jakobstad Christian Irjalas släkt var både borgerlig barn och genom henne kom den tidens Sammanlagt har Christian bott åtta år i Fältskog i Abba blev han bekant med under mig vart i all världen jag nu igen var på upprättade Frans Wiktor en snickeriverk- och kommunistisk. ”Det var ganska mot- erfarenheter också att bli mina och mina Sverige. Stockholmsåren. väg.” stad som i sinom tid skulle utvecklas till det sägelsefullt, men mentalt rikt. Min pappas småbröders. Mamma skickades till Sverige ”Jag blev ändå aldrig riktigt hemmastadd ”Det här är nog typiskt. Jag säger hellre ja kända möbelföretaget Irjala. fi nlandssvenska släkt har alltid varit mera som treåring och återvände till Finland i den svenska kulturen. Mentaliteten är så Cv:n på Christian Irjalas hemsida är im- än nej.” Frans Wiktors bror Eetu etablerade sig materialistisk och mer business minded än först fem år senare. Förmodligen är alla annorlunda jämfört med den i Finland. ponerande, men han vill inte göra stor sak Den italienska familjen stod i nära kon- med en snickeriverkstad i Vasa, vilket blev min mammas släkt, som präglades av vän- krigsbarn traumatiserade”, säger Christian. Ganska ofta frågade jag: När tänker ni nå- av den: ”Gärna huvudet i skyarna, men föt- takt med ”viktiga” människor. En het sol- upphov till det tidigare möbelhuset Arne stersyn och pietism.” Tidigt lärde han sig att det inte existerar gon gång säga ja eller nej?” terna på jorden.” dag satt Christian med familjens son på Berg. ”Till traditionerna i pappas köpmanna- något som alltid är givet. Och att alla upple- Christians oförvägenhet ge sig ut i det Någon mer formell utbildning i inred- kanten av en simbassäng. Christians farfar Kurt Wiktor Irjala och släkt hörde jakt och anrättning av bytet. I velser påverkar en individs reaktioner. okända har öppnat många dörrar: ”Jag har ning har han inte, däremot nu 30 års erfa- ”Grabben kunde inte många ord engel- farmor Gunvor, född Lillkåll (vilket givetvis mammas jordnära familj talade man fi n- ”Min barndom var inte okomplicerad. I hoppat i många tunnor och halkat på gan- renhet av yrket: ”Någon sa på skämt att jag ska och jag inte italienska. Jag frågade helt leder till Kållby), drev sedan möbelaff ären ska och åt fl äsksås.” skolan retade man mig för att jag var an- ska många bananskal.” gått i lära på fönstershopping i London.” enkelt: you and me, work together? och teck- vidare. ”Min viljestarka mamma vurmade samti- norlunda.” ”Jag är både blyg till naturen och har ett Sina inredningsidéer öser han ur litte- nade sedan ett frågetecken i luften.” På morssidan fi nns mycket av rötterna i digt för balett och tyckte om svensktalande Mycket riktigt kom Christian att skolka barnsligt sätt att närma mig livet. Men kan- rära och konstnärliga källor: ”Jag har alltid Den fråga sonen sedan förde på tal var Lappo. Mormor, född Rantamäki, fl yttade personer. Hon uppskattade att svensksprå- mycket. Han fl ydde till litteraturen. Genom ske är det också en tillgång.” gillat en viss enkelhet, hanterlighet och om Christian skulle vara intresserad av att till Jakobstad och blev undersköterska kiga inte baktalade varandra, men ett visst läsning utvecklade han en inre värld. New York, Los Angeles, Paris, Berlin och kvalitet.” designa en ny kåpa åt påven – vid denna

24 – katternö katternö – 25 ”En kåpa åt påven”, frågade Christian häpet. ”Självfallet kan jag designa en sådan.”

Christian Irjala Jan Sandvik längre resor ges tid för samtal. Man måste livremmen spände. Något borde göras åt komma till rätta med alla slags människor, saken.” även om man inte genast är på samma våg- Christians läkare gav en förlösande sar- längd.” kasm: ”Visst, du skulle nog bli ett stiligt lik Som förare av invalidtaxi mötte Chris- om du dog nu.” tian dödssjuka människor. ”Kommentaren träff ade mitt i prick. Men ”De gav mig på ett förunderligt sätt livs- jag saknade verktyg, för jag hade aldrig glädjen tillbaka. Det var en man som sa: bantat förut. Träningslokaler var pest för ’Vet du Christian, det här är nu sista gången mig.” vi åker riksåttan tillsammans. Jag kommer Han kom att tänka på Annika Rak, som snart att dö. Ska vi inte ta en kaff e på väg- han ett antal gånger kört till fl ygfältet i sin kafét?’ frågade han.” taxi. Annika är vd för Cambridgeprogram- ”Det gjorde vi. Talade om liv och död. Jag met, den diet som benämns One-to-One. fi ck uppleva att jag hade förmågan att för- Christian hade blivit närmare bekant med Den första skissen till Johannes medla människor någonting fast de var så henne också medan han inredde hennes Paulus II:s kåpa. ”Mitt motto sjuka. Det var en stark känsla”, säger Chris- bostad. var ’det är insidan som räknas’, tian och blir allvarlig. ”Jag frågade Annika om jag var en sådan ett budskap som fi ck kontrast En annan taxikund, en yngre dam, har som skulle kunna banta. Hon skannade av att jag egentligen formgav också särskilt stannat i hans minne. Kvin- mig med blicken från topp till tå och fråga- en fasad. Mitt yrke är att få nan började tala om sin egen begravning de hur många kilo jag ville bli av med. Jag ’objektet’ att se bra ut, men med och frågade om Christian inte kunde hjäl- svarade försiktigt, att kanske tio.” genuin prägel av den egentliga pa henne att förbereda ett tal till just den Snart fann sig Christian vara på sitt livs substansen.” egna begravningen. första bantningskur. Med kalorifattiga och Naturligtvis ville Christian det. När hon närande menyer började kilona att rasa. senare ringde honom, råkade han befi nna Inom kort lunkade han på träningspass tid Johannes Paulus II, den legendariske Åren ute i världen har varit givande, men sig i Sverige. tillsammans med Annika, som tog honom polskfödde Karol Józef Wojtyła. också krävt sitt pris. ”Jag var i en lite stressad situation och under sin målmedvetna och professionella ”En kåpa åt påven”, frågade Christian hä- ”Jag brukar säga att jag har levt och dött det undslapp mig att det här blir nog ett egid. Snart hittade han sig själv också i trä- pet. ungefär tretton gånger. Jag menar att jag dyrt samtal. Då förklarade kvinnan för ningslokalen. På knappt två år försvann Vid middagsbordet bekräftades frågan har tvingats börja om från början efter att mig: ’Hör du, du! Här håller jag på att dö tjugo kilo. med hjälp av en tolk. ha skilts från mina relationer, fl yttat till och du pratar om några cent!’ Jag kommer ”Min spegelbild blev 25 år yngre. Och allra ”Självfallet”, sa Christian, trots att han ti- olika länder och återvänt till Finland.” alltid att vara henne tacksam för den upp- härligast: jag kunde dra ner på blodtrycks- digare inte designat klädesplagg. När Christian hade fått nog av kapp- läxningen.” och diabetesmedicineringen. Jag hoppade säckslivet började han längta tillbaka till Christian bjöd sedan hem henne till- igen på något nytt – och det lönade sig.” Han gav sig in i ett enormt förarbete. Satte startgroparna, hem till Jakobstad. sammans med hennes man. De hälsade på sig in i kåpornas historia och intervjuade ”Jag återvände 2008 och sonderade ter- fem gånger. Medan de förberedde jordfäst- I dag arbetar Christian själv med One-to- präster. Hjälp med själva tillverkningen rängen. Det kändes inte så illa längre. ningstalet åt de mat som de lagat själva. One-dieten inom Cambridgeprogrammet. fi ck han av Dramatiska Teatern i Stock- Egentligen hade jag längtat till den här Näst sista gången klarade kvinnan inte Han lär människor träna för bantning och holm, där en vän till honom var anställd. kära lilla kråkvinkeln efter alla år av sö- längre att äta. Hon koncentrerade sig på att viktkontroll. ”Genom livet erbjuds vi många stolar att ”Jag reste också till London för att få kar- kande.” njuta av matens doft. ”För träning krävs motivation. Det fi nns sitta på; välj de som känns bra! Jag har nog dinalernas godkännande av mina skis- Han började trivas i sin nygamla hem- ”Den sista gången lagade vi ingen mat övernog av kunder som sprudlar av energi, blivit mer selektiv med åren, men fortfaran- ser. Kåpan fi ck ha personlig egenart men stad där allting låg nära och det bara var alls. Vi bara lyssnade på Jenni Vartiainens och därför har jag alltid skäl att hålla mig de prövar jag gärna saker även om de ligger måste samtidigt respektera traditioner- tio kilometer till havsstränderna i Fäboda. låt En Haluu Kuolla Tänä Yönä (”Jag vill inte själv i trim. Jag får inte förslappas”, säger utanför min bekvämlighetszon. Rädsla ska na. Slutresultatet blev en minimalistiskt Också hans barn bodde i närheten och dö i natt”). I det ögonblicket hade man kun- Christian, som numera går till träningslo- inte få styra.” vacker, ljus kåpa i skandinavisk anda. De i hade efter all dramatik blivit hans bästa nat ta på livets skönhet och omildhet med kalen nästan varje morgon. ärmarna dolda dekorationerna syntes bara kompisar. Även Christians föräldrar bodde händerna.” Med två goda ting följer ett tredje: Chris- då armarna lyftes.” och bor fortfarande i Jakobstad. Kort därefter höll Christian sitt löfte: ett tans inredningsmässiga fi ngeravtryck Nuförtiden jobbar Christian vid sidan av I sitt eget hem har Christian shifted down. Det förblir emellertid en gåta om Johan- Christian återvände än en gång till ar- vackert tal på begravningen, det som de kan nu spåras i ”Cambridgebanteriet” Cam- sina inredningsuppdrag också som frilan- Han kallar sitt hem en studio. nes Paulus II tyckte om Christians kåpa, betet i familjeföretaget. Samtidigt märkte skrivit tillsammans. bridge Heaven, huvudkontoret i Jakobstad. sande fastighetsmäklare för fi rman Björn- ”Där är inredningen minimalistisk. Var- som den italienska familjen lämnade till han att energin började sina. Ingenting ro- ”Jag lät bygga ett slags vitt tempel i vars dahl. je sak har sin betydelse. Jag ser inte mycket påven som gåva. På grund av påvens plöts- ade honom riktigt längre. Han var utbränd. Även om Christians livsglädje återvände höga tak rörliga moln refl ekteras. Som mö- ”Alla mina tre yrken innefattar en pas- på teve och fi rar inga högtider. Jag bor en- liga frånfälle i april 2005 kom kåpan aldrig Nu följde ett skede då Christian också hade hans fysik förfallit. Finsmakaren tesrum fungerar ett växthus som öppnar sion: att hjälpa människor till välmående. sam, eftersom jag behöver frihet. Folk kan- att visas för världen. ledsnade på att skapa. Han ville göra något och livsnjutaren hade samlat på sig för sig mot en grönvägg. Möbleringen är mini- Som inredare förverkligar jag drömmar ske betraktar mig som en smula egendom- Råskissen till kåpan och dess tillverk- helt annat. Men vad? mycket kroppsvikt. Rentav så mycket, att mal.” och förhoppningar. Bantning innebär en lig, men än sen?” ningsfaser, papper och bilder, har Chris- Han hade alltid gillat att köra bil. Skulle läkaren konstaterade både diabetes och Annika Rak är mer än belåten med Chris- stor förändring av en människas livsstil. ”YOLO, you only live once”, sammanfattar tian sparat hemma hos sig. Kåpan i fråga han kanske börja köra taxi? högt blodtryck. Läget förbättrades inte av tians visionära sinne: ”Christian är som en Fastighetsmäkleri är också en känslig Christian Irjala. förvaras alltjämt i Vatikanen. en taxichaff is passiva arbete, inte heller av härlig solstråle. Om solen hade ett ansikte, bransch. Då har man ofta att göra med död SUSANNE STRÖMBERG ”Jag har fortfarande svårt att tro att det Snart befann sig Christian bakom en taxi- att Christian inte motionerade. skulle det vara hans. Vänder man sitt an- eller skilsmässa. Eller så är försäljningen hela verkligen ägde rum”, säger han. ratt. Många taxiresor har stannat i minnet. ”Jag irriterades allt mer av min spegel- sikte mot solen ser man inga skuggor.” framtvingad. Eller så gör någon sitt viktiga ”En taxibil är en ganska intim miljö. Vid bild. Det var svårt att uppbåda energi och förstahemsköp.”

26 – katternö katternö – 27 Museiverket När Norge erö vrade Finland Högforsens mäktighet var föremål för en nästan vidskep- lig respekt. Inget kunde släppas ned för vattenfallet utan att slås sönder, ansågs det. Inte förrän en norrman en vinterd ag för 151 år sedan kom till platsen och med ett enkelt experiment visade att detta var nonsens. Aslak Holmsens lilla skådespel blev början till en norsk emigrationsvåg till Finland och ett nästan femtioårigt herra välde inom skogsindustrin.

Högfors, ungefär fem kilometer från Kymmene älvs östra utlopp, har lockat många bildkonst- närer. Denna målning är gjord av Alexander Amatus Thesleff (1778-1847) någon gång i början av 1800-talet. Konstnären har lagt in sig själv i tavlan nere till höger. Alexander Thesleff, född i Viborg, gjorde en framgångsrik militär karriär, och utnämndes till general i infanteriet. Han var i perioder också tillförordnad generalguvernör för Finland.

2828 – kakatkkatternöaattterteteerrnönö kkakatkatternöatatttetererernönö – 2299 Spänningen var stor när Aslak släppte ut stockarna. Skulle de klara de farliga passagerna oskadade?

Gun-Marie Wiis Wikipedia svedjebränning, men denna lämnade ändå löjtnantingenjören K.R. Granfelt 1862. I ut- år få besitta fast egendom i Finland. Kymmene sjösystem den stora delen av skogen orörd. Här var redningen beskriver han de olika vägar som I alla tre ärendena blev det avslag. Kanske Saimens sjösystem problemet svårtillgängligheten. Att frakta vattnet tar från Päijänne ned längs Kym- motarbetades Holmsen av personer som virke långväga genom skogarna till en mene älv, och den stora mängd forsar och själva blivit intresserade av timmeraff ä- hamnstad var inte att tänka på. En möjlig- andra hinder som måste övervinnas. Han rer. Till sist verkar hans enda utväg ha varit het kunde vara att fl otta virke längs vatten- uppskattade att fl ottning av virke från den att försöka hitta en köpare till avtalet med dragen. På det sättet skulle man från Sai- inre delen av sjösystemet till älvmynningen Forststyrelsen. mens sjösystem längs Vuoksen kunna nå skulle kräva en tid av två år. Säkert låg detta bakom Aslak Holmsens Ladoga. Via Kymmene älvs sjösystem skulle Till exempel fordrade ”älvens krökningar experiment i slutet av januari 1870. Han var man på motsvarande sätt kunna få ut vir- och många bugter” att stockarna emellanåt då på plats vid Högforsen med några tim- ket till Finska viken. transporterades hopknippade och däremel- merstockar köpta av bönder ovanom vat- Detta sågs dock främst som en teoretisk lan löst. Man behövde alltså en enkel metod tenfallet. Den gängse uppfattningen var att möjlighet på grund av den mängd forsar för att omväxlande knippa ihop stockarna stockar som släpptes med strömmen skulle som skulle behövas forceras. och sedan lösgöra dem igen, beroende på slås i fl isor eller åtminstone skadas. Man såg Ett tredje alternativ blev Saima kanal, vattenledens karaktär. enligt historikern Victor Hoving på Högfor- som 1844-1856 förverkligades i Finlands I utredningen beskriver Granfelt också sens våldsamhet med ”en nästan vidskeplig största byggprojekt någonsin. Med kana- det han ser som det bästa alternativet för respekt”. Men kanske var Aslak, som rimligt- len och dess 28 slussar förbands Saimen fl ottningen från Ummeljoki, den sista 30 vis hade sett ett och annat norskt vattenfall, Sankt Michel via Villmanstrand och Viborg med Finska kilometer långa sträckningen ner till havet. inte så imponerad av Högfors. viken. Från detta ställe fl ödar Kymmene älv i Aslak Holmsen släppte alltså ut stock- hela tio olika fl öden ut till havet (vilket en- arna bland forsens virvlar. Stockarna tog UNGEFÄR SÅ KAN man beskriva utgångs- ligt en gammal teori ska ha gett upphov till sig genom alla de farliga passagerna oska- läget då ett antal norska pionjärer hittade älvens namn). I Pyttis viker en huvudarm dade. Lämpliga vittnen fanns på plats. Ett Hans Gutzeit. Ladoga Villmanstrand till Finland och lade grunden till vår skogs- mot väster och mynnar ut i Pernå; denna av dem var trävaruhandlaren C.H. Ahlqvist, Lahtis industri. arm var enligt Granfelt helt dämd genom som strax skrev till Hackman & Co i Viborg Man visste berätta att stora penningsum- Kouvola Saima kanal Först på plats var Aslak Holmsen. Enligt laxfi ske och vattenverk, så att inte ens – landets ledande trävarufi rma – om den mor kommit i omlopp i inre Finlands kom- Viborg släktkrönikan ägde han Evje gård i Rygge kungsådran lämnats öppen. Den östra ar- viktiga händelsen. Sedan fi ck Hackman och muner som betalning för stammarna, såg- Högfors socken utanför Moss, på östra stranden av men däremot, och särskilt dennas östligaste Ahlqvist ett anbud från Holmsen. Det ledde stockens upphuggning och transporten till Kotka Oslofjorden. Lantbruket där var inte lön- fl öde, var bättre lämpad. Granfelt beskriver i maj 1870 till en aff är som gav Holmsen en och längs vattendragen. samt och familjen växte med nio barn mel- ett antal sprängningar som han ansåg nöd- lösesumma på 120 000 mark. Helsingfors Sankt lan 1853 och 1865. Två år senare sålde Aslak vändiga för att öppna leden tillräckligt. Bara ett par dagar senare sanktionerade AHLQVIST OCH HACKMAN kom i gång Petersburg Holmsen gården och fl yttade med sin stora Det svåraste hindret var Högforsen, den senaten de nya ägarnas planer på att fl otta med sin såg i juni 1871, den första i Kotka. familj till Helsingfors. Flytten skedde just som fi nns på målningen på föregående stockarna genom Högforsen. Vid det laget var en hel rad konkurrenter då Finland på grund av extremväder och uppslag. Granfelt beskriver hur en brant I oktober samma år gav Wiborgs Tidning febrilt i gång med egna sågbyggen i grann- De två stora sjösystemen i östra Finland är som labyrinter, och forsarna utgör på sina håll svår- felslagna skördar var som värst drabbat av bergskam uppdämmer vattnet 26,5 fot (c. 8 en rapport från Kotka: skapet: snart blev sågarna åtta till antalet. forcerade hinder. Om det inte brådskade, kunde vattendragen ändå fungera utmärkt som trans- svält, åren 1866–1868, och var tionde fi n- meter). Hans förslag: Kotka, ehuru ännu nästan en obebodd hol- Tre av dem var norskägda: Gutzeit, Halla portleder. Kymmene älvs sjösystem har sitt största utfl öde i Kotka. Saimens sjösystem fl ödar ländare dog. ”Då stocken tillfölje af nedanom fallet be- me, torde komma att hafva den största fram- och Hovinsaari. Bakom den sistnämnda genom Vuoksen ut i Ladoga. Mellan dem fi nns Saima kanal, som förbinder Villmanstrand med Aslak Holmsen lockades till Finland av lägna vattenverk, icke kan fritt fl ötas genom tid för sig. Redan nu visar sig derstädes med stod Aslak Holmsen, bakom Halla ett tiotal Viborg. utsikten till lönsamma träaff ärer. Tydligen alla i förenämnde bergskam förekommande de fl ere hundra arbetare, som der för närva- skogsägare från Elverum och bakom Gutzeit hade han förhandlingstalang. I december öppningar, projekteras att genom spräng- rande äro sysselsatte med sågbyggnaden och sonen till den i artikelns inledning nämnda nder århundraden var Norge ledande i na också utanför Norge. Snart var en mängd 1867 var han överens med Forststyrelsen ning å sidorna af ena rännan gifva den- arbetarebostäder, ett stort lif. Omgifven af Wilhelm Gutzeit, nämligen Hans. U virkeshandeln. Det förklaras bland an- ångsågar med norskt inslag i gång i Sverige, om ett jättekontrakt. Avtalet omfattade samma en regulier tvär genomskärning af den djupaste hamn, så att till och med större Historien om Gutzeits såg kräver ett om- nat med norrmännens tusenåriga erfaren- som inte bara var i union med Norge, utan 284 000 stammar från kronoskogarna vid 22 fots bredd och 12 fots lutning på en längd fartyg kunna omedelbart lägga till det fasta nämnande av Lars Bredesen. Denne var upp- het av att färdas på havet. I tåliga skepp av även hade fl er och större skogar. Tavastehus läns och Vasa östra inspektions- af 30 fot hvarigenom stocken sålunda kunde landet, är Kotka dessutom inneslutet af tren- vuxen i Fredrikstad och sedan ungdoms- norskt trä gav de sig oförfärat i väg och idka- Med norska mått var inte heller Finland distrikt att levereras inom fem år till Kym- genomlöpa.” ne utaf Kymmene elfs armar, hvilka förena åren god vän med Hans Gutzeit. Lars hade de handel, plundrade och grundade bosätt- särskilt avlägset. Och också här började såg- mene älvs utlopp. Priset var 4 penni per Finska viken med Päjänes vattendrag och så- tidigt åkt ut i världen i träaff ärer, bland an- ningar. Tidigt under medeltiden inleddes industrin ta fart på allvar, genom de ekono- kubikfot för gran och 6 penni för furu och DET HÄR VAR säkert sådant som Aslak lunda bilda en naturlig fl ötled för sågstock nat på den ångare som 1865 fraktade den från Norge storskalig export av rundvirke miska reformer som följde med Alexander Holmsen skulle betala både avverkningar- Holmsen hade fått sig berättat. Att Granfelts från våra rikaste skogsmarker. första trälasten från Norge till Australien. och olika slags trävaror, där en standardpro- II:s trontillträde 1855. Ångsågar tilläts 1857. na och transportkostnaderna. projektering inte föranlett några åtgärder i Underbart nog att denna plats blifvit så 1868 nappade han på ett anbud att arbeta dukt var ”holländska bjälkar”, som mottaga- Fyra år senare befriades sågningen från det Beskedet om aff ären lär ha väckt allmän älven såg han tydligen inte som något hin- länge obemärkt, en plats som naturen sjelf för sina svågrar, som då i Sundsvall drev Tu- ren sågade till plankor. snåla kvotsystem som dittills gällt för virke- förvåning, då den dåvarande jordbruksmi- der. tyckes bestämt för industriella företag. Re- nadals ångsåg, den första i Sverige. Den 1 januari 1860 gick den norska virkes- stillförseln. nistern, Johan August von Born, var känd I juni 1868 anhöll Holmsen hos senaten dan dessa dagar nedfl ötades för Högfors fall Från Sundsvall var steget kort till Finland, hanteringen in i en ny fas genom den första Det Finland led brist på var kunnande för sin stora försiktighet och då man inte om att på 50 år få arrendera ett vattenfall omkring 70,000 stock. [---] Att Fredrikshamn, och hit anlände Lars Bredesen i början av ångsågen, som sattes i gång i Fredrikstad av inom virkeshanteringen och investerings- förstod hur Holmsen på ett rimligt sätt benämnt Myllykylänkoski och holmen i samma förhållande som Kotka kommer att 1870 på jakt efter stock till bra pris. Möjlig- Wilhelm Gutzeit & Co, samma dag som så- kapital. En annan faktor var tjäran, Öster- skulle få stammarna ut till havet. För sta- Hovinsaari vid Kymmene älvs utlopp, i syf- uppspira, går sin värdiga undergång till mö- heterna verkade så lovande att Bredesen bo- dana sågar blev tillåtna. Med den sågboom bottens stora exportvara, som tömt skogar- ten vägde en annan sak tyngre: den akuta te att där inrätta en ångsåg och lastnings- tes, är ofelbart.” satte sig på Societetshuset i Helsingfors. Den som följde uppstod problemet att få tag på na i västra Finland på en stor del av de större nöden i landet gjorde varje initiativ som plats för timmer. Följande månad lade han ena aff ären efter den andra förverkligades. råvara. De norska skogarna var stora, men träden. Skogsvolymen i vårt landskap var då kunde skapa arbetsplatser välkommet. in en liknande anhållan om ett annat vat- Andra tidningar bekräftade att de första I det läget kopplade Lars Bredesen in inte outtömliga. bara en bråkdel av vad den är i dag. Frågan om Kymmene älv som transport- tenfall, Hovinkoski. I oktober anhöll han stockpartierna nu börjat gå utför Högfors Hans. Sågägarna fi ck med det intresse av skogar- I östra Finland ägnade man sig ännu åt led hade med statlig fi nansiering utretts av om att som utländsk undersåte under 15 vattenfall, ”utan synnerliga svårigheter”. Som namnet säger är släkten Gutzeit från

30 – katternö katternö – 31 Extratåg sattes in till festen. Societetshuset stod för mat, champagnen fl ödade och dansen gick vild.

Keski-Suomen museo Museiverket början tysk. Fadern Wilhelm var född i Ost- byggdes Gutzeits såg upp i Kotka upp med Ruttois och Honkataipale har en nästan preussen, men kom som mycket ung till maskiner från den norska fi rman I & A Jen- mytologisk roll i Finlands skogsindustrihistoria. Norge. Sonen Hans skickades till sjöss av sen & Dahl, med rykte för oöverträff ad kva- I Ruttois tog Gutzeit över trädstammarna från ett sorgligt skäl – hans fyra syskon fi ck alla litet – det blev Finlands då största ångsåg Saimen till Kymmene sjösystem. I Honkataipale lungtuberkulos och dog inom loppet av två med en årskapacitet på 70 000 kubikmeter byggde Hallabolaget en smalspårig järnväg i år. På sjön kunde Hans hoppas undgå smit- virke. 60-70 norska sågverksarbetare, de fl es- samma syfte. Så här gick fl ottningsrutterna. tan. ta med familjer, värvades till Kotka. Gun-Marie Wiis Som 22-åring kallades Hans tillbaka för Vid den festliga invigningen i november att leda det företag som hans far bildat för 1872 sattes extratåg in för gästerna från den nya ångsågen. Kort efteråt gifte Hans Helsingfors. Societetshuset där stod för mat Honkataipale sig med sin lekkamrat i barndomen, Anette och vin, champagnen fl ödade och dansen Sofi e Olsen. Sju barn föddes efterhand. gick vild, enligt dem som var med. De fl esta Kanske gjorde Hans sitt första besök i Fin- av arbetarna anhöll om att slippa festen land som seglare. Det berättas att han triv- mot att få kontant utbetalt vad som därige- des som bäst när han satt med rorpinnen i nom inbesparades, vilket beviljades. hand på sin segeljakt, och med särskilt in- Aff ärerna vid ”Norska sågen” gick genast tresse ska han enligt sonsonen Jean Gutzeit bra. I mars 1873 beviljades Hans Gutzeit rätt ha seglat i vattnen kring Finlands kuster: att besitta fast egendom i Finland, varvid ”Det var utan tvivel på någon av dessa färder äganderätten till sågen skrevs över på ho- som han fi ck klart för sig att Finland erbjöd nom. Ruttois enorma möjligheter på trävarumarknaden, Gutzeits såg blev en sensation i sin sam- Den stora seennsaattiionenen 181890900 var atattt GGuutzeitsfs ffolollk i RRuttttoioisis öppnnaade enn föörrbindellseled och att Kymmene älv utgjorde en idealväg tid. Bland annat lät Hans Gutzeit bygga bo- James Salvesen drev med brodern Thomas ett Villman- mellllan Saimeenns och KymmKymmm eenene sjösysteemm.. Den häär fl ottttnningsrännnnanan utggjojorde en del av för fl ottning av virke.” städer för arbetarna och en skola för deras stort antal sågar i Finland. Han har uppskattats strand leden. BiBildldeenn ttaageenn oommkring 191909.0909.9. I vart fall träff ades Hans Gutzeit och Lars barn, med obligatorisk undervisning i eng- för sina samhällsinsatser och fi ck 1984 ett Bredesen i Finland med resultat att de två elska. En norsk präst anställdes, en blåsor- monument i Vaajakoski. bildade en gemensam fi rma, Gutzeit & Bre- kester bildades med instrumenten betalda desen. Bredesen var då i färd med att köpa av företaget. De norska arbetarna kunde derna tog senare i en gemensam fi rma även lämnade befattningen som verkställande MAN KAN FRÅGA sig varför norrmännen Inledningsvis klarade man 250-300 stockar in stora stockskogar inom Kymmene älvs som fast anställda räkna med arbete och över sex sågar på olika orter i Finland. I direktör och fl yttade med familjen till Paris, lyckades så väl i Finland. Ett svar verkar i timmen, men snart mycket mer. En viktig vattensystem. Sitt största avslut gjorde han lön också vintertid, då sågarna normalt höll Vaajakoski gjorde James Salvesen en viktig där han skulle komma att verka som försäl- vara ett slags dristighet och en attityd att del av lösningen var en ångdriven lyftan- i mars 1871 med godsägaren Erik Cauton i stängt. Med dåtida mått, då säsongarbete samhällsgärning genom att grunda både jare av Gutzeits och andras sågvaror i över problem går att lösa. Ett slående exempel ordning, som kunde driva upp stockarna Pieksämäki: 1,1 miljoner stockar, som skulle var det vanliga, var detta närmast otroligt. skola, bibliotek och sjukhus. Vid Christian 20 års tid. är förverkligandet av den gamla idén att till Kärjenlampi, vars yta låg 2-3 meter hö- levereras under sju år. Det hör till bilden att Kotka i sågrushens Salvesens död 1911 ägde de tre släktingarna Platschef blev en kusin till Hans Gutzeit, skapa en förbindelse mellan Saimen och gre än Saimen. Två dödsfall förändrade nu hastigt läget. spår fått ett slags Klondykekaraktär, med förutom sågarna 130 000 hektar skogsmark. Christian Holst, ”en anspråkslös, försynt Kymmene älv. Arrangemanget vid Ruttois blev en dra- I februari 1871 dog Wilhelm Gutzeit och i bostadsbrist, forcerad byggnadsverksam- Ännu en stor norsk etablering skedde i och älskvärd, nästan sirlig man”, som små- Med en sådan förbindelse på plats skulle matisk vändpunkt i Gutzeits historia och april Lars Bredesen, då bosatt i Helsingfors. het, slöseri, dryckenskap och slagsmål. Gut- Karihaara i Kemi. Här hette pionjären Terje ningom åter gjorde företaget lönsamt. En aff ären se helt annorlunda ut, då virkespri- föranledde bolaget att med ett långsiktigt Genom fadersarvet blev Hans Gutzeit ägare zeits företag stack ut genom sina importe- Olsen, som anlände till orten 1870 och föl- bra metod visade sig vara att först göra af- serna var signifi kant mycket lägre på Sai- perspektiv börja köpa upp skog i Saimen- till Fredrikstads största företag med unge- rade norrmän med mestadels sobra vanor. jande år ingick avtal med Forststyrelsen om färer och sedan be ägarna i Norge om lov. mensidan än på Kymmenesidan, där kon- området, baserat på den korrekta analy- fär 200 anställda. Bredesen överförde kort På de norska arbetarnas initiativ bildades avverkning av 500 000 stammar i kronosko- Sin viktigaste kollega fi ck Holst i Alexan- kurrensen hade trissat upp priset. sen att skogspriserna som följd av den nya före sin död avtalet med Cauton på sin kom- en måttlighetsförening i Kotka. Många in- garna längs Kemi älv. Olsen mäktade inte der Gullichsen, som tidigt blivit faderlös Lösningen gavs av Ole Olson Fald. Denne fl ottningsrutten småningom skulle stiga. panjon. ledde en brännvinsstrejk, där vitet för att själv med åtagandet, utan överlät avtalet till och 18 år gammal kom över från Drammen. kom från gränstrakterna mellan Norge Som mest kom Gutzeit att transportera Det fortsatta entreprenörskapet låg där- dricka alkohol var 50 mark. det norska bolaget Holst & Fleischer. Snart Efter några år gifte sig Alexander med dis- och Finland och hade som fi nskkunnig an- 2,5 miljoner stockar per år via Ruttois. An- med helt på Hans Gutzeit. bedrevs fl ottning och sågverksamhet även ponentens dotter hos konkurrenten Paul ställts av Gutzeit som tolk. Under sina fär- läggningen var i drift ända till 1963, då över ÅTMINSTONE 200 NORRMÄN emigrerade här i stor skala, över hundra norrmän kalla- Wahl & Co, Ines Brunila. Snart utnämndes der insåg Fald att Saimenbassängen genom 100 miljoner stockar hade överförts mellan BLAND LARS BREDESENS och Hans Gut- till Kotka. Till Gutzeits såg skedde den störs- des in som förmän. Också för dem byggdes Alexander till disponent för Gutzeit vid si- en tidigare byggd fl ottningskanal väster sjösystemen. zeits planer fanns att bilda ett konsortium ta infl yttningen från Østlandet. bostäder och lönen beskrevs som furstlig. dan av Holst. Under lång tid köpte dessa om Villmanstrand nådde fram till en sjö, I Kymmene älv samarbetade konkurren- för uppsågning av stora stockmängder. Då Som Gutzeits värsta konkurrent framstod herrar skog och vattenkraft ”med en beund- Myllylampi, som nästan gränsade till en terna om fl ottningen, men i fallet Ruttois tillgångarna inte räckte för en så stor ope- småningom Hallabolaget, med de driftiga DEN FÖRSTA STORA prövningen för såg- ransvärd framsynthet och planmässighet”, annan sjö, Kärjenlampi, som avvattnades kom inget samarbete på tal. Efter en tid fi ck ration, grundades Hans Gutzeit hemma i ingenjörerna Ole Nerdrum och Olaf Bülow i entreprenörerna kom när högkonjunktu- helst vid lågkonjunktur, när priserna var mot Kymmene älv. Bara ett näs av ungefär Alexander Gullichsen höra att värsta kon- Kristiania (dagens Oslo) företaget W. Gutzeit ledningen. Efter 35 år, 1907, skulle detta bo- ren för sågvarorna plötsligt tog slut 1875. låga. 150 meters bredd skilde. kurrenten, det vill säga Hallabolaget, under- & Comp., med honom själv och några lokala, lag komma att omfatta fem stora sågverk, Lågkonjunkturen förlängdes av det rysk- I juli 1896 omvandlades W. Gutzeit & Co Detta näs ägdes av ett hemman benämnt sökte möjligheterna till en egen transport- förmögna grosshandlare som delägare. varav tre i Savolax, och skogsegendomar på turkiska kriget 1877-1878. En del av de till ett fi nländskt aktiebolag. Minst två av Ruttois (på fi nska Rutola). Fald tänkte att väg för stock från Saimen till Kymmene- Antagligen baserat på Aslak Holmsens 112 000 hektar. De anställda var då ungefär norska arbetarna återvände nu till Norge. ägarna måste vara fi nska medborgare, vil- det borde vara relativt enkelt att frakta vir- sidan, ungefär 60 kilometer nordväst om erfarenheter lät Hans Gutzeit en bulvan an- 1 500, oräknat skogsarbetarna, som var om- Gutzeits ägare var beredda att sälja allt, men ket Holst och Gullichsen vid det laget var. De ket över näset. Och alltså på det sättet få Ruttois. Det gällde där att ta sig över ett näs hålla om att få arrendera ett område i Kotka kring 5 000. lyckades inte få till stånd rimliga aff ärsvill- togs in som ägare med en aktie var. virket från Saimensystemet över till Kym- mellan Kuolimojärvi och en av de sjöar som för en såg. Bulvanen var Carl Johan Grön- Ett annat norskt skogsföretag som kom kor. Ett exempel på de norska ägarnas synsätt menesidan. heter Kallavesi. Gullichsen gav genast order berg, som titulerade sig köpman i Kaskö. Det till Finland 1871 var The Finland Wood Co Situationen komplicerades av Hans Gut- gavs då Lars Roede, en av ägarna, 1897 till- Holst och Gullichsen slog till direkt. I tyst- om att försöka köpa det tilltänkta området, viktiga var att Grönberg var fi nsk medbor- genom köp av sågen i Vaajakoski. Ägaren zeits privataff ärer. Vid utgången av 1879 trädde som Gutzeits ordförande och protes- het köptes Ruttois hemman för 48 000 mark vilket även lyckades. gare. Arrenderätten beviljades i november hette Christian Salvesen, som lockade över stod han i skuld till bolaget med 184 000 terade mot den ersättning som föreslogs för och arbetet sattes i gång för att ställa den Hallabolaget löste ändå problemet ge- 1871. sina släktingar, bröderna Thomas och Ja- mark. I en uppgörelse avstod han från sin uppdraget: Den ”är mera än jag försvarligen nya fl ottningsleden mellan sjösystemen i nom att komma över närliggande mark Sedan gick det undan. Sommaren 1872 mes Salvesen, att sköta verksamheten. Brö- ägarandel mot att skulderna efterskänktes, kan emottaga”. ordning. I juli 1890 kunde denna tas i bruk. med mer svårtillgänglig terräng. Här bygg-

32 – katternö katternö – 33 De återvändande norrmännen sågs som fi nnar. Det föranledde många att återfl ytta till Finland.

Bonin von Volker/Museiverket Museiverket Varkauden museot Svenska Litteratursällskapet koski (1909), Enso Träsliperi (1912) och The Finland Wood (1913), det vill säga det ena av bröderna Salvesens företag. Gutzeit var vid det laget Finlands största företag. I samband med Ilomantsaff ären fi ck Gut- zeit även några mindre fi nländska ägare. 1908 blev Alexander Gullichsen verkställan- de direktör. Två år senare fi ck han löneför- höjning på initiativ av revisorerna, efter att de i en granskning av företaget noterat ”den utomordentliga ordning, som överallt är rådande” och ”den genomgående planmäs- sighet, varmed anläggningarna äro utförda och varmed arbetet bedrives”. År 1906 tog Gutzeit beslut om sin första investering i cellulosaproduktion, idén var att denna skulle utnyttja avfallet från bola- gets sågar. En annan breddning av verksam- heten innebar köpet av Enso Träsliperi, som förutom tillverkning av slipmassa även pro- Johannes Holmsen. Gift med Bobrikovs dotter Harry Gullichsen, bergsråd före 40-årsdagen. Makarna Harry och Maire Gullichsen var nära ducerade kartong och papper. Ljubov. vänner med Alvar Aalto, som var nära vän med 1927 skulle Aktiebolaget W. Gutzeit & Co Göran Schildt. Från vänster Maire Gullichsen, • komma att ändra sitt namn till Enso-Gutzeit Johannes Holmsen, yngste son till Aslak i Hans Gutzeits sågverksmiljö 60 år tidiga- Mona Morales-Schildt, Elissa Aalto och Alvar Osakeyhtiö. Då hade det sedan nio år en ny Holmsen och 2–3 år gammal vid famil- re. Inredningsföretaget Artek grundades själv, som styr sin skuta Nemo propheta in huvudägare, fi nska staten, och skulle snart jens fl ytt till Helsingfors. Johannes skrevs av Maire Gullichsen, Alvar och Aino Aalto patriae. bli föremål för en systematisk förfi nskning. som trettonåring in i kadettskolan i och konsthistorikern Nils-Gustav Hahl. Anledningen till ägarskiftet var världs- Fredrikshamn och utexaminerades sju år kriget och det inbördeskrig som slet sönder senare som primus. Tio år senare utexami- • Martti Ahtisaari är sonsonson till Julius saari 23 år gammal till Karachi för ett leda Finland. Som företag klarade sig Gutzeit nerades han, likaså som primus, från Ge- Marenius Adolfsen, som tillsammans med ett KFUM-program. Fem år senare anställ- visserligen relativt väl undan förstörelse. neralstabsakademin i S:t Petersburg, gjor- sina föräldrar fl yttade till Kotka omkring des han av utrikesministeriets bistånds- Berättelser fi nns om anställda som först de en lysande karriär i den ryska armén 1871. Farfar hette Frank Immanuel Adolf- kontor. Martti Ahtisaari var Finlands pre- fängslades, men släpptes när de kunde visa och hade nått generallöjtnants grad, när sen, och Marttis far Oiva Alvar Adolfsen. sident 1994–2000 och fi ck Nobels freds- Flottning i sextiotalets Kotka. Båtens namn syftar på Gutzeits såg, som benämndes ”Norska att de var norska medborgare. han sårades och tillfångatogs av tyskarna Oiva Adolfsen blev fi nsk medborgare 1929 pris 2008. sågen”. Många av de norska ägarna ville ändå bli under världskriget. och bytte namn till Ahtisaari 1937. SVENOLOF KARLSSON av med den risk företaget innebar och bjöd Johannes Holmsen är känd också för sin Efter lärarexamen fl yttade Martti Ahti- de Hallabolaget en sex kilometer lång smal- vudkontoret i Norge att experimentera med efter en skickligt bedriven kampanj ut ak- svärfar, generalguvernören Nikolaj Ivano- Lehtikuva spårig järnväg, den så kallade Honkataipa- saken, vilket resulterade i att en ångdriven tiemajoriteten, 61 procent, till fi nska staten vitj Bobrikov, vars dotter Ljubov blev hans lebanan, som togs i bruk 1910 och användes knippningsanordning stod klar våren 1894, i september 1918. En månad senare godkän- hustru. Efter kriget var Holmsen med sin ända till 1975. tillverkad vid Stenbergs verkstad i Helsing- de senaten köpet till priset 15 500 norska familj successivt bosatt i Berlin, London fors. kronor per aktie, en oerhört bra aff är för och Paris. Han slutade sina dagar på ett ål- DEN INNOVATIONSVÄNLIGA kulturen hos Placerad mellan en bogserbåt och en säljarna. För staten blev köpet i slutändan derdomshem i Oslo 1941. Gutzeit visade sig också i fråga om fl ottning- pråm visade sig anordningen fungera som långt dyrare än kalkylerat, som följd av en en, en verksamhet som på sin höjdpunkt tänkt. Premiären för den första transpor- snabb värdeförsämring av den fi nska mar- • Harry Gullichsen, fjärde i ordningen av sysselsatte 60 000 personer i Finland. Den ten, 9 000 stockar samlade i 224 knippen, ken. Alexander och Ines Gullichsens sex barn. ständiga utmaningen var att minska ar- genomfördes från Joensuu till Ruttois i juni Hösten 1918 återvände en del av den Liksom sin far arbetade Harry till att börja betsmängden och omkostnaderna. 1894. Julius Nielsen fi ck patent på sin an- norska kontingenten till Norge. Många hade med i Gutzeit. 25 år gammal anställdes Här blev Gutzeits tekniske ledare Julius ordning och knippesfl ottningen blev var- då förfi nskats i hög grad och hade även pro- han av konkurrenten A. Ahlström Ab och Nielsen en berömdhet, genom en rationell dag för Gutzeit. blem med norska språket, vilket föranledde gifte sig året därefter med koncernchefen metod för knippning. Bolaget hade 1893 en del av återvändarna att fl ytta tillbaka till Walter Ahlströms dotter Maire. Efter svär- köpt 200 000 stockar i Saimenområdet i av- PERIODEN 1895–1915 innebar en våld- Finland. faderns död tre år senare tog Harry över sikt att under sommaren transportera dem sam tillväxtperiod för Gutzeit, genom in- dennes jobb och kunde redan före 40-års- via Ruttois till Kotka. Detta misslyckades, då köp både av stora skogsmarker och kon- DE NORSKA SÅGENTREPRENÖRERNAS dagen titulera sig bergsråd. bogserbåtarna på grund av hårda vindar kurrerande företag. Till exempel ökade betydelse för Finland kan knappast över- Harry Gullichsen hade liksom Maire ett inte hann fram med ringbomsfl ottarna i Gutzeits skogsinnehav från 2 000 hektar skattas. Med dem kom knowhow och ett stort intresse för den moderna arkitektu- tid. 1895 till otroliga 435 000 hektar 1914. Mer- innovativt aff ärstänkande till vårt land. ren. Alvar Aalto blev tidigt en familjevän. Julius Nielsen hade hört att man på den parten av de inköpta hemmanen låg inom Den ekonomiska utväxlingen blev enorm. Den plan för Sunila massafabrik med ryska sidan vid transporterna över sjöarna Saimenområdet. Bland företagsköpen var Många kända fi nländare är även ättlingar tillhörande bostadsområde som Alvar Onega och Ladoga band samman stockarna de viktigaste Utra Wood (1902), Ilomants till norrmännen. Här tre exempel: Aalto ritade i Bärnäs i Kotka på 1930-talet till runda knippen. Han fi ck tillstånd av hu- Skogsfastighet (1907), Aktiebolaget Panka- uttrycker en human vision liknande den Martti Ahtisaari med familj 1973: hustrun Eeva, fadern Oiva och sonen Marko.

34 – katternö katternö – 35 Kasper Dalkarl sport! Jag tränade i en grupp som måste beaktas av elbola- tema energi Jim Sandbacka återvände, blev vd för hemortens elverk där vi ständigt pushade varan- gen. dra framåt. Det gjorde att jag ”Vissa förändringar sker efter en tid vågade ställa upp snabbt. Ett exempel, som jag i tävling, med individuell mål- såg under åren i Sverige, var sättning att inte bli sist.” ökningen av elbilar. Om en Just när tävlingsfäktningen stor andel bilar med förbrän- höll på att ta fart fi ck han tips ningsmotor ersätts med el- hemifrån om att Kronoby el- drivna bilar, kommer belast- verk sökte en ny vd. ningen i delar av nätet att bli ”Jag läste annonsen och var mycket högre. Det är ännu en Tar Kronoby först tveksam. Sedan tänkte orsak till att elnätet ständigt jag till och insåg att min kom- behöver utvecklas.” petens skulle passa riktigt bra Även om Jim har en gedigen för jobbet.” kompetens inom elbranschen Han fi ck ta ett nytt snack fi nns det saker han behöver in i framtiden med hustrun Elin, som hun- lära sig av ekonomichefen Åsa nit etablera sig som lärare i Hagnäs och sin företrädare på Norrköping. Paret hade tidi- vd-stolen, Glen Ahlskog, som gare pratat om att någon gång går i pension den 22 februari. i framtiden återvända till Fin- ”Jag är ännu i färd med att land, och de var överens om att landa. Det fi nns saker som jag nu ta chansen att fl ytta tillba- behöver stämma av och kolla ka till hemtrakterna. upp”, säger Jim Sandbacka. Jim har nu slagit sig ner i en JOHAN SVENLIN radhuslägenhet i sina gamla hemtrakter Nedervetil, medan Elin, ursprungligen från Kro- Karolina Isaksson noby, fortfarande bor kvar i Norrköping. ”Hon är lärare och ville ha sin klass ett helt läsår till. Pla- nen är att hon fl yttar hit till sommaren när terminen är slut. Vi hittar nog en kompro- miss i frågan var vi ska bo”, tror han.

TILLBAKA PÅ KRONOBY el- verk kan Jim Sandbacka kon- statera att det fortfarande är ”Jag har alltid velat veta mer ett bolag som präglas av väl- om en massa saker”, säger Jim fungerande rutiner och god Sandbacka, som i ingenjörs- sammanhållning inom perso- studierna också läste in kurser nalen. om ekonomi. År 2021 är dessutom speci- ellt för Kronoby elverk. Bolaget grundades i januari 1921 och Kronoby elverk går å årets första måndag bör- till diplomingenjörsstudier vid I SLUTSKEDET AV studierna tiden var vi särbo, men sedan som en röd tråd genom mina fyller alltså nu etthundra år. P jade Jim Sandbacka sitt nya Aaltouniversitet, där elsystem på Aaltouniversitetet arbetade fl yttade även hon till Norrkö- olika arbetsuppdrag.” Men även om det skulle fi n- Jim Sandbacka in i hundraåringarnas jobb som vd för Kronoby elverk. blev huvudämnet. I biämnes- han parallellt på ABB Marine ping.” nas orsak att fi ra stort, måste skara med den yngsta Arbetsplatsen var bekant, efter- studierna sökte han bredd. Dit & Ports enhet i Nordsjö, Hel- Den gamla textilfabrikssta- I NORRKÖPING FANNS också festligheterna anpassa till den Född i Nedervetil 1989. vd:n någonsin. Efter som han sommarjobbat där i hörde elmarknad och ekonomi, singfors. En tid efter examen den har en fortsatt stark indu- tid för fritidsaktiviteter, både rådande pandemin. Studier: Ingenjör i elektronik fyra månader 2012 under ingen- något som skulle visa sig bli nyt- sökte han sig vidare inom kon- stri, och för en ung nyutbildad gamla och nya. Fotbollskarriä- Inför bolagets andra sekel och elektroteknik 2014, diplo- några läroår i den jörsutbildningen vid yrkeshög- tigt senare. cernens internrekrytering. diplomingenjör från Finland ren, som inleddes i IK Myran ser han en rad utmaningar, mingenjör i elsystem 2016. större världen är Jim skolan Novia i Vasa. ”Jag har alltid velat veta mer Han fi ck ett erbjudande om ett fanns det gott om intressanta på 1990-talet, fi ck en fortsätt- och de gäller för hela el- Arbetskarriär: ABB 2016–2019, ”Redan då tyckte jag att det om en massa saker, också utan- jobb som projektledare på ABB jobb. Efter knappt tre år på ning i motionsserien Korpen. branschen. ÅF Pöyry 2019, OMT 2019– Sandbacka tillbaka på var en bra arbetsplats, med väl- för ingenjörsstudierna. När jag i Norrköping och hösten 2016 ABB bytte han först till ÅF och En fotskada på fotbollsplan ”Vi har en allt mer omväx- 2020. hemmaplan, taggad fungerande rutiner och god läste kursen ’Beskattningens gick fl yttlasset västerut. sedan till OMT, där han var ut- gjorde honom tvungen att ta lande väderlek som är svårare Familj: hustrun Elin Bäck Sand- sammanhållning bland perso- grunder’ på Aaltouniversitet ”Det var ett lockande upp- hyrd till Siemens industrier i en paus. I stället upptäckte att förutspå, och det sätter sin backa. att ta kronobyborna nalen”, säger han. blev också det ämnet intressant, drag och Elin, min dåvarande Norrköping. han klättring. Sedan lockades prägel även på elmarknaden Hobbyer: sport i olika former, in i framtiden. Sommaren tog slut och studi- även om jag inte kan säga vilken sambo och numera fru, tyckte ”Projekten var ganska olika han in i ännu en ny gren, fäkt- och på elnäten.” helst fäktning. erna fortsatte. Under sista termi- direkt nytta jag haft av de kun- också att det skulle vara in- varandra, men man kan säga ning. Han nämner också föränd- nen på Novia sökte han vidare skaperna”, skrattar han. tressant att bo i Sverige. Första att industriell automation gått ”Det är en otroligt rolig rade konsumentbeteenden,

36 – katternö katternö – 37 Karolina Isaksson kunnat åka runt och träff a alla förbli lokalt, ser Antti-Jussi kunder och samarbetspartners. Vahteala stora möjligheter att Sju kommuner är Antti-Jussi Vahtealas revir Kasper Dalkarl Vi får alla ha tålamod och göra intensifi era samarbeten åt oli- vad vi kan för att klara av situa- ka håll. Korpelan Voima är en tionen på bästa sätt.” relativt liten aktör på en hårt konkurrensutsatt marknad, KORPELAN VOIMA ÄGS av och därför ligger det nära till kommunerna Halso, Kalajoki, hands att agera tillsammans Kannus, Kaustby, Lestijärvi, med andra, bland annat inom Stadsdirektör tog över Sievi och Toholampi. Elnätet elanskaff ning. sträcker sig över stora områden ”När jag öppnar dörren och av glesbygd, vilket ställer sina tittar ut här i Kannus, ser jag krav. en massa vindkraftverk. Tyvärr Korpelan Voima ”Leveranssäkerheten är otro- tillhör inga av dem Korpelan ligt viktig genom att både pri- Voima. Genom Katternögrup- vatkunder och företagskunder pen är vi redan delägare i vind- numera är helt beroende av el, kraft, men framöver ska vi för- för att få vardagen att fungera. söka öka vårt ägande inom den Vi investerar mycket i under- energikällan.” Antti-Jussi Vahteala håll och utbyggnad av elnätet. Ändå står vi oss väl i nationella ANTTI-JUSSI VAHTEALAS Född i Vesanto 1977. prisjämförelser av överförings- barn bor kvar i Haapavesi, och Studier: sjukskötare 2000, ma- avgifter.” tanken är att de ska fortsätta gister inom vårdvetenskap En stor utmaning för elbola- göra det. 2006, ekonomiemagister gen har på senare tid varit att ”Barnen har sina kompisar 2021. balansera utbud och efterfrå- där, och det är också platsen Arbetskarriär: Haapavesi stad gan på el. för deras hobbyer, även om de 2004–2020 (ekonomichef, väl- ”De stora prisvariationerna gärna också besöker Kannus. De färdsdirektör, stadsdirektör). gör det svårt för elbolag att pla- äldsta barnen ägnar sig åt mu- Till familjen hör fem barn i åld- nera långsiktigt. Att elpriset sik, på piano och cello.” rarna 15, 13, 10 och 7 år (tvil- ibland till och med är negativt ”Varken jag eller barnens mor lingar). säger mycket om situationen.” är speciellt musikaliska, men Hobbyer: jakt, motion, dykning. Antti-Jussi Vahteala betonar barnen verkar trots det ha fått Korpelan Voimas starka lokala FRÅGAN HUR TORVEN fram- den talangen. En familjebekant förankring, men vill samtidigt över ska ersättas som energi- upptäckte det när vårt äldsta intensifi era samarbeten bland källa behöver också få en lång- barn som femåring spelade Mu- gästlicens, men jag har också annat inom Katternögruppen: siktig lösning. minmelodin på ett leksakspia- trivts bra med jaktgänget i ”Jag skulle gärna ha inlett ”Vi har ett fjärrvärmenät i Sie- no”, ler Antti-Jussi Vahteala. Haapavesi. Vi får se till hösten.” mitt nya jobb med att åka runt vi där torven är en viktig energi- Själv har han odlat jaktintres- För ett par år sedan blev Antti- och träffa samarbetspartners. källa. Branschen skulle behöva set sedan unga år. En nyanskaf- Jussi Vahteala intresserad av En en hel del går faktiskt att ett politiskt samförstånd i fråga fad tax fyller ett år till somma- dykning. Under vattenytan sköta via Teams, men det är om de utmaningar som väntar i ren. Han är fortfarande medlem fi nns nya världar att upptäcka. inte samma sak som personliga den nära framtiden.” i älgjaktlaget i Haapavesi. ”Det är fi nt att jag kan dela möten.” Även om Korpelan Voimas ”Jag fi ck inbjudan i höstas dykningsintresset med äldsta strategi säger att bolaget ska från Kannus att delta med en barnet. I somras var vi i norra Norge och dök i det klara vattnet Korpelan Voima gick ntti-Jussi Vahteala visar vä- har djupare insikter om epide- I SOMRAS presenterades Ant- tare, här är vi 37. Ändå har vi ett och vi planerar att återvända dit A gen från Korpelan Voimas miologi än de fl esta. Efter stu- ti-Jussi Vahteala som ny vd för brett åldersspektrum. Vår äldsta Korpelan Voimas sju ägarkommuner i sommar, om pandemiläget till- in i hundraåringarnas huvudkvarter i Kannus till bo- denten studerade Antti-Jussi Korpelan Voima, i september i personalen började på bolaget Korpelan Voima tillsammans med dotter- låter resor över gränsen.” skara för två år sedan. lagets konferens- och represen- Vahteala nämligen till sjukskö- tillträdde han jobbet. 1979, medan våra yngsta just bolaget Korpelan Energia utgör tillsam- Kalajoki JOHAN SVENLIN tationsutrymmen, ett stenkast tare och blev efter ett följande ”Bolaget är i gott skick och den har gjort klart med sina studier.” mans Katternökoncernens näststörsta Nu är det Antti-Jussi ner mot älven. Det är den tidi- studiesteg, vid Kuopio univer- lokala förankringen är en till- Han framhåller att huset är ägare med 26,54 % av aktierna. Vahtealas sak att gare gårdskarlsbyggnaden som sitet, magister inom vårdveten- gång i många delar av verksam- fullt med expertkunskap. Under Ägandet går tillbaka på den affär visa vägen framåt. renoverats för sitt nya ändamål, skaper. heten.” våren får han uppbackning av 1987–1988 då Katternö Ab köpte långt innan social distansering Efter examen har han mest Han medger att det varit en annan nyrekryterad nyck- Albäck Ab. Korpelan Voimas Kannus Sievi Komplexa fråge- blev en del av vardagen. ägnat sig åt kommunal förvalt- mycket nytt att lära sig om frå- elperson när Antti Kettu, avgå- intäkter under 2019 ställningar väntar. ”Byggnaden har visat sig vara ning i staden Haapavesi, de se- geställningarna i energibran- ende vd från Vetelin Energia, var 43 miljoner euro. Toholampi mycket användbar nu under naste sex åren som stadsdirek- schen, men ser en fördel i att tillträder som Korpelan Voimas Jakobstad pandemin. Vi tar emot gäster tör. Parallellt har han under se- han nu får specialisera sig mer ekonomidirektör. Kaustby Lestijärvi här och kan därmed ha huvud- nare tid även studerat ekonomi än han kunde som stadsdirek- Antti-Jussi Vahteala inledde byggnaden fredad för vår egen vid Vasa universitet. tör. sitt nya jobb när den andra vå- Halso personal”, förklarar han när vi ”Jag är inne på slutspurten ”I det jobbet skulle man ha gen av pandemin åter skärpte satt oss med var sin kopp kaff e. och siktar på att få min magis- koll på allt. Där ledde jag en or- restriktionerna. Hans bakgrund gör att han terexamen under året.” ganisation med 750 medarbe- ”Det är trist att jag ännu inte

38 – katternö katternö – 39 Snart simmar Nykarleby sikarna hem igen Tony Forsbacka Kasper Dalkarl ror av de genuina stammarna”, säger Birthe Wistbacka. Sedan årsskiftet är hon alltså pensionär, men under många år var hon verksamhetsledare för Norra Kust-Österbottens fi skeriområde. Under sin yr- keskarriär var hon involverad i en mängd projekt kring regio- nens fi skbestånd.

ARBETET MED ATT förstärka den lokala stammen började med att ett moderfi skbestånd från Nykarleby älv togs fram. Det tillgick så att lokala vandringssikar fångades in nedanför vattenkraftverket i Nykarleby åren 2013- 2015, i samarbete med den lokala fi skaren Rolf Boman, som vis- ste var det gick att hitta dem. Sikarna mjölkades på rom och

Sikynglen släpptes ut vid Gris- selören i höstas. De är avkommor till de sikar som i äggstadiet transporterades till fi skodlingen åren 2013–2015. Dessa har sedan ätit upp sig under 4–6 år och blivit könsmogna.

Den nya generationen av vand- ringssik beräknas återvända till Nykarleby älv om 4-6 år. Tony Eklund Att plantera ut NYKARLEBY KRAFTVERK pro- sättning. Nu är vi stolta över att mjölke, befruktningen skedde pas ut i havet”, berättar Birthe är, hittar vandringssikarna till- ”Vi hoppas nu att de vandrings- ducerar årligen ungefär 20 mil- kunna släppa ut sikyngel från i en plasthink, sedan transpor- Wistbacka. baka till exakt den plats som de sikar som släpptes ut i höstas hit- lokal vandringssik joner kWh utsläppsfri el i sitt en lokal stam och ytterligare terades äggen till Kalankasva- Den första generationen av lämnade fl era år innan. Enligt tar hem när de ska fortplanta sig i Nykarleby älv var vattenkraftverk i Nykarleby främja det lokala fi sket”, säger tus Vääräniemis fi skodling i den nygamla stammen såg forskning har fi skar ett mycket om några år. Det är bra för fi sket i älv, vilket motsvarar en fjärde- Tony Eklund, vd på Nykarleby Taivalkoski. riktigt bra ut. I motsats till ex- känsligt luktsinne, som gör att Nykarlebytrakten att de kommer Birthe Wistbackas del av elkonsumtionen hos bo- kraftverk. ”De avkommor, som vi då empelvis Larsmosiken, som de kan orientera sig i havet och tillbaka”, säger Birthe Wistbacka. sista stora projekt, lagets 5 000 elkunder. Hittills har de sikyngel som gjorde av moderfi skarna, har är sina hemtrakter trogen, gör känna igen sin hemmaälv. Liksom andra bolag som dri- planterats ut varit av blandade växt till sig och blivit könsmog- vandringssiken långa resor. ”Ålar hittar ända till Sargas- innan hon gick i pen- ver vattenkraftverk är Nykar- bestånd, men i september be- na under dessa år. De utplante- ”De här simmar ner till Skär- sohavet från våra vatten när leby kraftverk ålagt att plan- stod mer än hälften av sikyng- rade ynglen är i sin tur avkom- gårdshavet eller Ålands hav de ska fortplanta sig. Det är sion vid årsskiftet. tera ut fi skyngel, som kom- len av en lokal stam, som ska ma till dem.” och äter upp sig. Efter fyra till samma mekanismer som gör Nu ser hon fram pensation för att kraftverken hitta tillbaka till Nykarleby Moderfi skbeståndet fi nns sex år återvänder de till sin ur- att vandringssiken återvänder blockerar vandringsvägar för när det är dags för fortplant- kvar i fi skdammen i Taivalko- sprungsälv för att fortplanta hem”. ”Saken beror också på mo- emot att sikarna ska lekande fi sk. I Nykarlebys fall ning. ski och fortsätter att föröka sig. sig. Vandringssiken är trogen Arbetet med att stärka den derfi skbeståndets kapacitet att komma hem igen för handlar det om ett av de rela- ”Vandringssikbeståndet har ”De yngel vi satte ut i septem- sin älv, den kommer tillbaka lokala Nykarlebystammen producera nya yngel. Hittills tivt sett största åläggandena blivit uppblandat under de se- ber i fjol hade kläckts under till den plats där den har sitt fort sätter. I höstas stod den för ser det lovande ut”, säger Birthe att leka. i landet. Varje höst släpps 400 naste decennierna. Förr fanns våren, ungefär samtidigt som ursprung. Det är också bra för 240 000 av de 400 000 sikyng- Wistbacka. 000 sikyngel ut i havet. lokala sikstammar i varje älv, islossningen, och fi ck i naturfo- fi sket i Nykarlebytrakten att len. Målsättningen är att hela JOHAN SVENLIN ”Kostnaden för utplantering- men under 1970-talet och fram- derdammarna äta upp sig tills sikarna återvänder”, förklarar utplanteringen inom några år en motsvarar ungefär tio pro- åt har älvmiljöerna förändrats, de blivit omkring tio centime- Birthe Wistbacka. ska bestå av den lokala stam- cent av vattenkraftverkets om- och numera återstår bara spill- ter långa och var redo att släp- Hur häpnadsväckande det än men.

40 – katternö katternö – 41 WikiWikipediapedia Statsrådet Statsrådet Wikipedia Norska regeringen

Frågan om vad som är ””ggrön” energgii har delat EU-kommissionen och de nordiska ppoliolitikerna i tvvåå lagg,, vilkas ssyynsätt starkt av- I Nordenlaget bl.a. fi nansmsmiiniisster Matti Vanhanen och energigimiminiisstrarna viviker från varandra. Ett hhåårt ppoliolitiskt ssppel pågår nu på höggssta nivivå.å. I EU-laget bl.a. EU-kommissionens ordförande Ursula von deerr Mika Lintilä, Anders YYggeman ((SvSveriigge) och Tina Bru ((NoNorge). Leyen och hennes medkommissionärer Mairead McGuinness (fi nans), Kadri Simson (energi) och Valdis Dombrovskis (handel). Hårt politiskt spel i EU: Vad är ”grönt” på riktigt? Sällan har så många INTE MYCKET HAR synts om IDÉN ÄR ATT taxonomin ska DILEMMAT BÖRJAR NÄR det för att inte ha en rättvisande övrigt fi ck ingen representation typ enligt EU-reglerna inte behö- Enligt de föreslagna kriteri- förslaget till EU:s taxonomi i de identifi era vilka investeringar här konceptet möter verklighe- sammansättning. överhuvudtaget. Inte heller hela ver översättas till alla EU-språ- erna skulle bland de etablerade tunga aktörer i vanliga medierna. En anledning som är miljömässigt hållbara. ten. Det gäller både taxonomins Till exempel gavs en plats var- bioenergisektorn, trots att den ken, har i praktiken mycket få av energikällorna endast vind- och energibranschen är säkert sakens svårgenom- Säger taxonomin att investe- innehåll och metoden för att be- dera till miljö- och klimatorga- är den särklassigt största bland EU-medborgarna haft en faktisk solkraften få en grön stämpel. tränglighet. Det krävs åtskillig ringen är grön (dvs. ”hållbar”), sluta om den. Här en samman- nisationer som EIT Climate KIC, de förnybara energislagen. möjlighet att tillgodogöra sig De är alltså Good. För vatten- agerat så enigt mot ansträngning för att forcera ger det guldstjärna i kanten och fattning baserad på intervjuer Declève International Union for Att graden av lobbyism kan innehållet. kraftens och bioenergins del EU-kommissionen. förslagets 512 engelskspråkiga – så är tanken – bättre investe- med ett tiotal initierade perso- Conservation of Nature, Europe- spela en roll antyds av EU:s lob- Att trots detta 46 591 yttran- görs så långtgående kravspe- sidor med tekniska och politisk- ringsvillkor. ner. an Environmental Citizen’s Or- byistregister. Under 2019 (det den inkom under den korta cifi kationer att de i normalfal- Genomförs det byråkratiska termer. För att klassifi ceras som håll- Först om metoden: ganisation for Standardisation, senaste året med full statistik) remisstiden förklaras av att en let bara skulle få stämpel som aktuella taxonomi- Ändå bedöms taxonomiför- bar ska investeringen bidra vä- Uppdraget att utforma ett World Wildlife Fund, Transport genomförde Transport and En- stor del av inlagorna är orda- övergångslösningar. De är alltså slaget, om det godkänns, få sentligt till minst ett av de sex förslag till granskningskrite- and Environment, Agent Green, vironment 161 möten med EU- grant identiska. De är fråga om Ugly. förslaget om vilka långtgående konsekvenser inte målen, samtidigt som den inte rier i taxonomin – alltså själva Birdlife, Chemsec, World Green kommissionen, WWF European miljöaktivister som alla var för Men verkligheten går inte att bara för energi- och miljösek- väsentligt ska skada något av de klassifi ceringen av vad som Building Council, Ellen MacAr- Policy Programme 152, Green- sig skickat in samma dokument. klämma in i en sådan klassifi ce- investeringar som torn, utan för hela den europeis- andra målen, förklarar EU-kom- miljömässigt är gott eller ont thur Foundation, The Institute peaces europeiska enhet 118 och En annan del av kritiken är ring, säger kritiken. Energi- och ska få kalla sig ka ekonomin, alltsammans med missionen. Fossil energiproduk- – gavs gällande de två första av for European Environmental Climate Action Network Europe att taxonomigruppens förslag miljöfrågorna är ofta extremt en prislapp som i slutändan ska tion är utesluten på förhand. EU-kommissionens sex punkter Policy, Climate Bonds Initiative, 103. Som jämförelse genom- avviker så starkt från den för- komplexa. Olika intressen mås- ”gröna”, riskeras tas om hand av EU-medborgar- EU-kommissionen är själv till en 35 personer stor ”teknisk Green and Sustainable Finance förde Fortum 48 möten med ordning, som den refererar till, te vägas mot varandra. Det som hela energiomställ- na. inom ramen för sin Green Deal expertgrupp”, helt dominerad Cluster Germany, Institut Louis EU-kommissionen, Vattenfall att det går långt utöver den ram är bäst för den lokala miljön, EU-kommissionen beskri- (”Den gröna given”) i färd med av miljöorganisationer och fi - Bachelier, Global Reporting Ini- 21 och branschorganisationen som ges för en delegerad akt. kanske inte går bäst ihop med ningen, säger de. ver syftet med taxonomin i sex att pytsa ut 1 000 miljarder euro nanssektorn. På basis av det pre- tiative, European Network of the Finsk Energiindustri 21. Förslaget borde därför gå ige- de politiska klimatmålen. Alla punkter: i gröna investeringar. senterade EU-kommissionen ett Heads of Environment Protec- På enbart denna del av EU- nom det ordinarie lagstiftnings- energikällor innebär någon typ Men mer pengar än så behövs. utkast till delegerad akt den 20 tion Agencies, United Nations lobbyingen lade WWF närmare förfarandet. av miljöbelastning. Vindkraft 1. Begränsning av En drivkraft till taxonomin november. Environment Programme Fi- 3 miljoner euro, mer än Fortum, fungerar inte för elproduktion, klimatförändringar fi nns därför även hos investe- Uppdraget gällande de fyra nance Initiative och EU:s egen Vattenfall och Finsk Energi- MEST AV ALLT är det ändå ar- om den inte kompletteras med 2. Anpassning till rarkollektivet självt, framför senare punkterna gavs i oktober Europeiska miljöbyrån. Många industri tillsammans. betsgruppens klassifi cering någon annan kraftkälla som är klimatförändringar allt hos institutionella place- till en arbetsgrupp, Sustainable av dessa organisationer har för som väckt reaktioner. I korthet planerbar. Till exempel. 3. Hållbar användning och rare som pensionsfonderna. I Finance Platform. Efter massiv övrigt EU som en viktig fi nan- EN ANNAN TYP av kritik som bygger det på en uppdelning i Enligt EU:s energipolitik i skydd av vatten och marina dem hanteras ett ofantligt stort kritik mot EU-kommissionen siär. återkommer gäller den politiska ”god” och ”ond”, med en mellan- många år är vattenkraft och bio- resurser kapital och jakten på nya inves- för att den tidigare expertgrup- Som jämförelse gavs hela en- processen. När taxonomigrup- variant ”under en övergångstid energi inte bara förnybara ener- 4. Övergång till en cirkulär teringsobjekt pågår ständigt. pen exkluderat de näringar, som ergisektorn bara tre platser: ol- pen lämnade sitt förslag den 20 acceptabel” – den term som an- gikällor, utan även fundamen- ekonomi Av policyskäl vill många kunna taxonomin siktar in sig på, togs jebolaget OMV (Österrike) och november i fjol, gavs bara fyra vänds är ”transitional activity”. tala för energiomställningen. beskriva sina investeringar som nu en del företrädare för dem energibolagen Eon (Tyskland) veckors tid – till den 18 decem- Vd:n för de fi nländska energifö- Särskilt vattenkraften har guld- 5. Förebyggande och kontroll av gröna. med, utöver miljöorganisatio- och Iberdrola (Spanien). Skogs- ber – för så kallad ”konsulta- retagens branschorganisation, stämpel, genom sina överlägsna föroreningar Goda avsikter ska alltså om- nerna och fi nanssektorn. sektorn fi ck en enda represen- tion”, dvs. möjlighet att lämna Jukka Leskelä, jämför termino- egenskaper när det gäller att ba- 6. Skydd och återställande sättas i goda aff ärer. Vad som Även denna arbetsgrupp, med tant (Lotta Heikkonen för Nord- synpunkter på det 512-sidiga login med titeln på westernfi l- lansera ojämna elfl öden. av biologisk mångfald och miljömässigt är bra ska taxono- 58 medlemmar och tio observa- iska skogägarorganisationernas förslaget. men ”The Good, The Bad, The Kärnkraften är inte förnybar, ekosystem min ge besked om. törer, möts emellertid av kritik förbund). Jordbrukssektorn i Eftersom ett förslag av denna Ugly”. men har genom sin storskalig-

42 – katternö katternö – 43 Svebio Fortum ”Det borde höra till investe- samordnade aktioner som de rarnas kompetens att själva nordiska branschaktörerna nu göra sina bedömningar”, säger driver gentemot EU-kommis- Så här kollar du läget vid elavbrott han. sionen. Framför allt försvaras Avbrottskartan och telefonen är nyttiga när vädrets makter slår till vattenkraften och bioenergin KJELL ANDERSSON, närings- som gröna energikällor. Ett ge- Allt fl er Herrforskunder Snellman, driftchef på Herrfors- ”Eftersom vi hade störningar politisk chef på Svebio, som mensamt brev till EU-kommis- har laddat ner appen Nät. på 20kV-nätet, antog persona- företräder bioenergiföretagen sionen om detta är underteck- Visar det sig att kunden inte len på driftcentralen att det var i Sverige, håller med om den re- nat av Fortum, Vattenfall, Göte- ”Herrfors 24/7” och upp- fått tillbaka sin elförsörjning orsaken till att de som ringde in fererade kritiken, men vill även borgs Energi, Industrins Kraft täckt fördelarna med att när 20kV-nätet reparerats, in- var utan ström. Men det fanns han tillägga ett antal saker: och de svenska och fi nländska följa med avbrottskartan, leds felsökning i lågspännings- skador också på lågspännings- ”Bioenergin är större än nå- energibranschorganisationer- när elnäten utsätts för nätet. En del av felen kan åtgär- nätet, vilket vi inte var med- got annat kraftslag i både Sveri- na. Ett annat har undertecknats das med olika fjärrmekanismer, vetna om. När vi fi ck i gång 20 ge och Finland. Tillväxten i våra gemensamt av nio europeiska hårda belastningar. Men men gäller det stormskador blir kV-nätet igen, antog vi att alla skogar är långt större än det vi sådana branschorganisationer. det kan vid störningar elnätsbolagen vanligtvis tvung- i området hade fått strömmen tar ut av den. En energikälla kan Finlands regering sågade i sin ändå vara bra att ringa na att rycka ut. tillbaka”. inte bli mer förnybar än så. Men 18 sidor långa kommentar ar- ”Vi skickar ut en patrull som Men felen på lågspännings- med det här förslaget skulle till tigt med bestämt taxonomiut- ett vanligt telefonsamtal. letar upp den plats där störning- nätet var fortfarande oåtgär- exempel fjärrvärmen bli något kastet med samma budskap. Fi- en uppkommit. Därför uppskat- dade. KKjjell Andersson, SvS ebio. Anton Steen, Fortum. suspekt. Man skulle kräva en nansminister Matti Vanhanen tar vi att kunderna tar kontakt ”För att undvika att det här orimlig byråkratisk miljö- och ska i ett brev till fi nanskommis- HÖSTENS HÅRDA stormar Aila med driftcentralen, så att vi får upprepas, skulle vi önska att klimatredovisning av enskilda sionären Mairead McGuinness och Topi påminde åter om att så mycket information som kunder som rapporterat fel het obetydligobetydlig mmiljöbelastning tionella plan, och den nyligen skogsägare och jordbrukare.” och kommissionären för han- elnäten tillfälligt kan skadas av möjligt.” fortsätter att följa med utveck- Henrik Snellman. i förhförhållandeållande titilll den mängd el inledda omprövningen av all ”Även på transportsidan är delsfrågor Valdis Dombrovskis fallande träd eller andra extre- Felanmälningar kan med lingen på avbrottskartan. Om som produceras produceras och den avger vattenkraft, uppbyggd kring det riktigt illa. Man godkänner ha förtydligat saken ytterligare. ma belastningar. I hela landet fördel göras via telefon eller kartan visar att kunden är Det krävs att man loggar in dessutom inte växthusgaser. ramdirektivet för vatten. Att få inget annat än el- och vätgasbi- Bland Europaparlamenta- drabbades tiotusentals elkun- 24/7-appen. uppkopplad, men elavbrottet sig med dels kundnummer och Hur EU-kommissionen kom- in ett helt nytt regelverk, som lar från 2026. Alla biodiesel-, bio- rikerna har Nils Torvalds, Elsi der av elavbrott, inklusive en del ”Det är säkrast att ringa, och fortsätter, är det läge att ringa dels förbrukningsplatsnum- mer att hantera situationen är inte alls tar hänsyn till lokala Katainen och Mauri Pekkarinen av Katternöbolages kunder. om det är upptaget lönar det sig till driftcentralen och meddela mer, som båda hittas på den tillsvidare höljt i dunkel. Tan- biologiska förutsättningar just (i grupperingen Renew Europe) Många följde med situationen att vänta. Driftcentralen får allt- detta. Kolla gärna också om egna elfakturan. På den e-post- ken var att den delegerade akten när omprövningsprocessen är i ”Det som förklarat att de föreslagna fi - via avbrottskartan på appen så också in felmeddelanden via grannen fått tillbaka sin el, för adress och de mobilnummer skulle ha presenterats redan sitt inledningsskede, skulle göra nansieringskriterierna ”ställer och kunde där få information appen, men det kan ske med en det kan också handla om ett fel (upp till tre stycken) som man den 31 december 2020. Efter den det enormt stökigt.” utspelas orimliga miljökrav på vatten- om sitt eget område. Men även viss fördröjning”, säger Henrik i det egna husets elsystem”, sä- skriver in, får man sedan med- protestvåg som följt ligger giss- Lika frågande är Anton Steen kraften och strider mot ramdi- om avbrottskartan ger en bra Snellman. ger Henrik Snellman. delanden om planerade och ningen i dagsläget på mars eller inför tillämpningen av EU-juri- är djupt rektivet för vatten” och ”under- översikt, täcker den inte in alla oplanerade elavbrott. april i år. Från lobbyistkretsar i diken. gräver det hållbara skogsbru- detaljer. Kolla om det lyser ”Mina sidor” ”De här kanalerna ger en Bryssel hörs att den politiska ak- ”I en delegerad akt tillåts bara obehagligt” ket”. ”Avbrottskartan visar en- hos grannen ett bra alternativ snabb och eff ektiv information tiviteten i frågan är extremt hög icke-väsentliga justeringar i en Att inte heller regeringarna dast störningar i 20 kV-nätets Aila-stormen i september gav Utgångspunkten för att ta del direkt ut till de kunder som be- från alla håll. EU-förordning. Men i det förslag för de två vattenkraftsstor- transformatordistrikt, och dem nyttiga erfarenheter. Åtskil- av de olika tjänsterna är län- rörs av ett specifi kt elavbrott. som tillsvidare ligger på bordet gas- och etanolbussar är i prin- makterna Sverige och Norge känner vi också till på driftcen- liga felmeddelanden kom in till ken ”Mina sidor” på Herrfors Kunderna kan lita på att vi inte HUR BLEV DET så här? är förändringarna mycket om- cip underkända. Att genomföra uppskattar taxonomiförslaget tralen. Däremot behöver vi fort- driftcentralen, som i sin tur sva- webbplats. Här går det att ladda skickar reklam via sms-tjäns- Enligt en röst är den nuvaran- fattande. De går inte ihop med det svenska klimatmålet på 70 framgår av ett brev från ener- farande få hjälp av elkunderna rade att reparation har påbör- ner mobilappen, registrera sig ten, endast nyttig information”, de EU-kommissionen, ledd av Lissabonfördraget om hur EU procents minskning i trans- giministrarna Anders Ygeman genom felanmälningar på låg- jats. Men en lucka i informatio- för sms-tjänsten och kolla av- säger Henrik Snellman. Ursula von der Leyen, mer ”poli- ska fungera.” portsektorn till 2030 skulle i respektive Tina Bru till Mairead spänningsnäten”, säger Henrik nen upptäcktes också. brottskartan. JOHAN SVENLIN tisk” än någon av sina föregång- Vidare reagerar han på hur praktiken bli omöjligt.” McGuinness och energikom- are. Den sägs driva sin agenda taxonomiförslaget föreger sig Kjell Andersson reagerar ock- missionären Kadri Simson. Yge- genom ett hårdare politiskt spel legitimera politik med veten- så starkt på att förslaget inte vill man och Bru menar att man i än det brukliga. Taxonomipro- skap. inkludera bioenergiforskning- taxonomiförslaget inte förstått ”100 procents driftsäkerhet får vi knappast” cessen ges som ett exempel. ”Den strävan som fi nns i do- en i hållbarhetsforskningen. vattenkraftens roll för ett grönt Anton Steen, chef för Fortums kumentet, att reducera de här ”Detta gäller både naturveten- energisystem. TROTS ATT ELNÄTEN ständigt för- insatser för att göra elnätet så vädersä- samhällskontakter i Sverige, hör otroligt komplexa frågorna till skaplig forskning och konsult- Enligt nyhetssajten Euractiv bättras fi nns det yttre faktorer, främst vä- kert som möjligt. Till exempel har Herrfors till dem som inte får EU-kom- ett slags binärt hållbarhetsbe- tjänster. Arbetet med bioenergi pågår ett politiskt spel på hög der och vind, som gör att belastningen kan under de senaste fem åren i snitt grävt ner missionens ekvation att gå ihop. tyg, där svaret alltid är antingen vid högskolor, forskningsinsti- nivå om innehållet i EU-kom- bli för stor med följd att elförsörjningen 40 kilometer jordkabel per år i 20-kilo- ”Till exempel går taxonomi- ja eller nej, blir väldigt trubbigt. tut eller konsultföretag ska allt- missionens kommande taxo- bryts. voltsnätet”, säger Henrik Snellman. förslaget i fl era fall betydligt Det ges heller ingen konse- så inte betraktas som hållbart. nomiförslag. Bland annat har Vid sidan av vädret står fåglar och an- Samtidigt pågår omfattande arbeten längre än den gällande EU-lag- kvensanalys av hur betygsyste- Deras verksamhet svartlistas tio medlemsstater i Syd- och dra djur ibland för elavbrott. Också den med att ersätta gamla luftledningar med stiftningen och riskerar att leda met skulle påverka energisys- redan innan de hunnit visa re- Östeuropa ställt sig bakom ett mänskliga faktorn kan bidra, när exem- nya. till dubbla standarder. Förslaget temet som helhet”, säger Anton sultaten.” krav att naturgasen – som är pelvis en grävmaskin eller kranbil kapat ”Moderna elledningar är betydligt mer går även emot den teknikneu- Steen. ”I grunden är jag en EU-vän, fossil – ska klassas som accep- en elledning. Tillfälliga avbrott i elför- stryktåliga än gamla modeller. De klarar tralitet som slås fast i själva tax- Hans kollega Simon-Erik Ol- men det som nu utspelas är tabel under en övergångstid, sörjningen är en realitet som vi kommer av tunga snölaster och till och med fallan- onomiförordningen”, säger han. lus, chef för Fortums elhandel djupt obehagligt”, säger Kjell alltså få status som Ugly och att behöva klara av på bästa sätt även i de träd. Men helt störningsfria elnät kan ”Att gå längre än gällande och produktionsstyrning, frå- Andersson. inte som Bad. framtiden. vi som sagt knappast uppnå”, säger Henrik lagstiftning behöver inte alltid gar varför EU-kommissionen SVENOLOF KARLSSON När Aila och Topi drog fram över landet sattes elnä- ”Vi kommer nog aldrig att uppnå 100 Snellman. vara fel, men för till exempel överhuvudtaget gav sig in på det DET ÄR MOT den här bakgrun- ten åter en gång på prov. procents driftsäkerhet, men vi gör stora vattenkraften är Sveriges na- här spåret. den man ska förstå de unikt

44 – katternö katternö – 45 ENTSO-E trender Rekordstort balansunderskott i Norden

Vattenmagasinen i Norden ter, kan Finlands effektunderskott var inför 2021 fyllda till för topplasttimmen beräknas till 4 300 megawatt, Sveriges till 2 900 Det europeiska elnätet häng- brädden, den installerade megawatt och Danmarks till 1 600 Storincident er ihop, om än med stora vindkraftskapaciteten har megawatt. överföringsbegränsningar ökat dramatiskt och elbe- Då räcker inte det förväntade mellan länderna. Incidenten norska balansöverskottet på 1 000 den 8 januari delade automa- hovet är som följd av covid- megawatt långt. Särskilt inte som skakade om Europa tiskt Europa i två delar. pandemin reducerat. Ändå det i ett sådant läge kan förväntas har risken för elbrist ökat, råda en huggsexa om den el som visar ENTSO-E:s senaste norrmännen skulle vara beredda Ett nytt exempel på läet utlöst skenbrytaren mellan ske- tioner av de europeiska stamnäts- out i Europa inom fem år, förklarade att ge ifrån sig. vikten av ett robust norna och därmed stoppade elöver- operatörerna och en portion tur. han. På grund av kaskadeffekterna vinterprognos. Fördelen med ett allt mer inte- föringen i båda riktningarna. Viktigast var att storskalig förbruk- går det inte att i förväg med nå- grerat internationellt elsystem – att elsystem gavs nyligen När elfl ödet sökte sig andra vä- ning (1 700 megawatt) automatiskt gon säkerhet förutse händelse- den som har ett överskott kan sälja i den största inciden- gar, slog det inom 40 sekunder ut kopplades bort i Frankrike och Ita- förloppet. Han beskrev detta som DEN KRITISKA faktorn i el- el till den som har ett underskott – ten i Europas elnät fjorton stationer i norra Balkan och lien, baserat på ingångna avtal med en konsekvens av den europeiska systemet är planerbarhet. Dels riskerar därför att vid en köldknäpp Rumänien, med effekt att den nord- större kunder. Från Norden tillför- megatrenden mot väderberoende möjligheten att planera tillgången visa sig vara teoretisk. Vid ett kallt på femton år. västra och sydöstra delen av det eu- des automatiskt 420 megawatt och förnybar el, som för med sig allt på el så att den möter efterfrå- och vindstilla väderläge över norra ropeiska elnätet alltså separerades från Storbritannien 60 megawatt. större och snabbare svängningar i gan. Dels planering för situationer Europa kanske det helt enkelt inte DEN 8 JANUARI kl. 14.05 ringde till två egna nät. Det kronologiska I sydost var en viktig åtgärd att elproduktionen. när något i elsystemet fallerar. fi nns el att importera. alarmklockorna hos stamnäts- händelseförloppet framgår av ENT- en turkisk produktionsenhet på 975 ”Utbyggnaden av förnybar el I den senaste rapporten från På Fingrid konstaterar Reima Päi- operatörerna i Centraleuropa. Frek- SO-E:s karta här nedan. megawatt automatiskt kopplades måste gå hand i hand med åtgärder ENTSO-E, samarbetsorganisatio- vinen, direktör med ansvar för drif- vensen föll dramatiskt som tecken Elens frekvens, som normalt be- bort ur nätet 32 sekunder efter den som säkerställer att vi har el även nen för de europeiska stamnäts- ten och tillika tidigare ordförande i på att något allvarligt hade hänt. I höver hållas i intervallet 49,9–50,10 initiala händelsen i Ernestinovo. när vind- och solkraften inte levere- operatörerna, är siffrorna mer alar- ENTSO-E:s nordiska driftkommitté, Sydosteuropa ringde klockorna ock- Herz, sjönk efter den inledande I det fi nländska nätet gav inci- rar”, sade Stefan Zach och efterlyste merande än i någon tidigare rap- att ”tillgången till importerad el så, men där för att frekvensen steg. händelsen på 15 sekunder till 49,74 denten inga spår, uppger Fingrids rundabordssamtal, där alla viktiga port. Får vi en så kallad tioårsvin- är beroende av varje grannlands Efter 40 sekunder ledde en snabb Herz nordväst om skiljelinjen och vd Jukka Ruusunen. intressenter samlas för att lösa pro- Fingrid egen förbrukningssituation och hur kaskad av automatiserade händel- steg till 50,60 Herz i sydost. I Sverige märktes händelsen av blemet. Så drämde han till: överföringsförbindelserna fung- ser till att det europeiska elnätet Sedan klättrade frekvensen i kortvarigt, genom att automatik på ”De fl esta experter i Europa ut- erar”. separerades i två delar. nordväst efter fyra minuter åter upp likströmslänken Konti-Skan, en sjö- går från att det vid en överregional Reima Päivinen nämner också att Staamnätsosopperatörernas bild av toopplpplasttimmen under en så kallad 63 minuter och åtskillig drama- till det önskade intervallet, medan kabel mellan Sverige och Danmark, blackout kan ta tio till tolv dagar planeringen av elproduktionen ge- tioåårssvivinnterter,d, dvs.vs. deenn statistiskktt kkaallasttee vviintnternern under en tiioåoåo rspeerrioiod.d tik senare kunde de två näten åter den i sydost åkte av och an tills de grep in och under 20 minuter stöt- innan människor återfår strömmen. nom den ökade andelen vind- och Balansunderskottet för Finlands del beräknas till 4 300 megawatt. Även kopplas ihop. två näten åter kunde kopplas ihop tade det kontinentala synkronom- Att ett sådant läge skulle kunna solel i allt högre grad blir beroende Danmark och Sverige är vid samma scenario beroende av elimport. Två veckor senare hade stamnäts- kl. 15.08. rådet, berättar driftchefen Pontus leda till medborgarkrigsliknande av sannolikhetsberäkningar om hur operatörernas europeiska organisa- Den effektobalans som uppstod de Maré. scenarier kan man inte utesluta.” vädret ska bete sig. Överlägset i topp är Polen, som för att Finland ska tvingas stänga tion ENTSO-E en första analys av var inledningsvis i storleksordning- SVENOLOF KARLSSON med sin kolkraftbaserade elpro- ner delar av nätet en halv procent. händelseförloppet klar: en 6 300 megawatt. Det motsvarar I CENTRALEUROPA BLEV in- EN JÄMFÖRELSE rakt av mel- duktion räknar med ett balans- Utlösande var att två 400 kilo- sex kärnkraftsreaktorer. cidenten en stor sak medialt. Till lan 2020 och 2021 års ENTSO-E- överskott på hela 8 760 megawatt HUR KAN effektbalansen för- volts strömskenor plötsligt separe- exempel gav Stefan Zach, populär kalkyler visar att det nordiska även under topplasttimmen. väntas se ut framöver? rades från varandra i transforma- TROTS ALLT KLARADE elsyste- talesman för den österrikiska eljät- sammanlagda effektunderskottet Sifferexercis av den här typen I ENTSO-E:s rapport lyfts för de torstationen Ernestinovo i Kroatien. met denna gång av incidenten väl. ten EVN, en pedagogisk lektion i tv. vid en tioårsvinter ökat från 4 900 ger i och för sig inte hela bilden. nordiska ländernas del framför Detta efter att överströmskyddsre- Det berodde på samordnade ak- Experter förutspår en storblack- megawatt till 7 300 megawatt. Sve- För vissa av länderna inkluderas i allt tre faktorer fram: den tillgäng- ENTSO-E riges underskott har ökat med 900 kalkylen till exempel inte den ef- liga överföringskapaciteten mel- megawatt, Finlands lika mycket fektreserv som upphandlats för lan länderna, importmöjligheterna (från –3 400 till –4 300 megawatt) vintermånaderna, i Finland 611 me- från synkrona områden och till- och Danmarks med 100 megawatt, gawatt. gängligheten för kärnkraftverken. medan Norges ökat sitt balansöver- Reima Päivinens bedömning av Någon förbättring av effektba- Transformatorstation skott från 500 till 1 000 megawatt. risken för elbrist i Finland den på- lansen i de europeiska näten ver- 400 kV transmissionsledning Sett till topplasttimmen sticker gående vintern (alltså inte en tio- kar stamnätsoperatorerna inte tro 220 kV transmissionsledning Finland ut mest av alla med ett årsvinter), baserat på en sannolik- på. Generellt i Europa har antalet nettoimportbehov på 40 procent. hetsberäkning som inkluderar fel incidenter i näten under senare år En central frågan är om grann- Danmarks nettoimportbehov är 35 i kraftverk och överföringsförbin- ökat dramatiskt i takt med den allt Nordvästra området länderna vid en större köldknäpp procent, Sveriges 12 och Litauens delser, är ”högst cirka två procent större andelen väderberoende el. Sydöstra området verkligen har el över att exportera 28 procent. För de övriga Östersjö- utan effektreserver”. SVENOLOF KARLSSON till Finland, säger Fingrids drift- länderna landar siffran på nära noll Inkluderas de tillgängliga ef- chef Reima Päivinen. eller plus. fektreserverna, blir sannolikheten På 40 sekunder slogs fjorton stora elstationer ut i norra Balkan och Rumänien. Så här delades Europa.

46 – katternö katternö – 47 gissa kurvan Luftledning vanligen det bästa Varm höst Fingrid LUFTLEDNING ÄR vanligen ett September u Vintern 2021 har visat sig bli rejält bättre alternativ än nedgrävd ka- kall. Höstmånaderna 2020 var som bel, om det handlar om högre spän- kontrast alla varma, och som hel- Havssänkningen ningsnivåer. Det anser fem regiona- het blev hela året 2020 det varmaste la nätföretag i Sverige, tillsammans under den tid som Meteorologiska 7 mm per år med stamnätsoperatören Svenska institutet bokfört temperaturerna i kraftnät, i ett gemensamt åtgärds- Finland. Det blev också ett ovanligt u Havsytan har, sedan mätning- ningen. Som synes är trenden i förslag till den svenska regeringen regnigt år. arna inleddes med en så kallad stort oförändrad under hundra för hur elnätet ska förstärkas. I september var den mest an- mareograf 1914, sjunkit i Jakob- år. Motsvarande siffror för havs- ”Luftledning är den tekniska märkningsvärda väderhändelsen den stad med i genomsnitt 7,13 milli- sänkningen är i Kemi 6,79 mm, lösning som ger ett säkert, tillför- storm som passerade på Ailas dag meter per år. Punkterna i fi guren Åbo 3,55 mm, Helsingfors 2,23 litligt och effektivt elnät till lägst den 17:e i månaden. Den hårdaste visar medelmånadsvärdena, den mm och Fredrikshamn 0,92 mm/ samhällskostnad. Luftledning är i medelvinden räknat över en tiominu- streckade kurvan tioårstrenden. år. En utförlig databas med siffror regel ett mycket billigare alternativ Oktober tersperiod mättes då vid Kylmäpihlaja Kurvan visar alltså resultatet när från hela världen kan studeras på än markkabel, vilket innebär lägre i Raumo till 29,4 m/s. Den kraftigaste värdet på landhöjningen mins- hemsidan för PSMSL (Permanent kostnader för elnätskunderna”, vindbyn, 35,3 m/s, uppmättes vid kas med värdet för havsytehöj- Service for Mean Sea Level). sägs i förslaget. mätstationen i Kallan i Larsmo. Ole Humlum ”Det alternativa valet med mark- Den första snön kom i norr under kabel på dessa spänningsnivåer en kall vecka i mitten av oktober, ställ- medför tekniska svårigheter som vis även i landets mellersta del. försämrad elkvalitet och ökad risk I november uppmättes på fl era håll för avbrott. Markkabel kan därför stationsspecifi ka värmerekord i fråga bara förordas på kortare sträckor om månadsmedeltemperatur. Marie- där det inte är möjligt att bygga en hamns fl ygplats mätte novemberre- luftledning.” kordet 16,6 grader den 6 november. I Utspelet kan ses mot bakgrund december avvek långtidsmedelvärdet av att allt fl er markägare och bo- November uppåt framför allt i västra Lappland, ende nära högspänningsledningar där det var cirka sju grader mildare än börjat kräva att elen dras i kabel i genomsnittligt. marken. För elsystemet som helhet kablar till exempel bättre skydd med Svenska kraftnät står bakom Ledningar i luften beskrivs som På julannandagen trädde vintern Finsk Energiindustri ger det enligt skrivelsen alltså fl er mot oväder. Om kablarna av något förslaget är Ellevio, Eon Energi- ett tryggare och ekonomiskt mer fram på allvar i en första vända, då nackdelar än fördelar. skäl behöver repareras, kan arbe- distribution, Jämtkraft, Skellefteå fördelaktigt alternativ än mark- stora delar av östra och norra Lapp- I fråga om lågspänningsledning- tet med att lokalisera och åtgärda Kraft Elnät och Vattenfall Eldistri- kabel. land hade mellan 30 och 40 köldgra- ar ser frågeställningen delvis an- felet däremot bli desto större. bution. der. Månadens lägsta temperatur, –41,1 norlunda ut. I tätort ger nedgrävda De företag som tillsammans grader, i Kevojärvi i Utsjoki blev också den lägsta i Finland under 2020. Fjolårets nederbördsmängd låg nästan överallt i landet över långtids- medelvärdet. I Österbotten var ne- Ny EU-enhet för nätföretagen December derbördsmängden på många håll ex- ATT NÄTFÖRETAGEN I Eu- – ska kunna hanteras och för den med färre än 100 000 kunder som ceptionellt stor, vilket med Meteoro- ropa ser ett behov av samverkan efterfrågefl exibilitet som behöver små. logiska institutets vokabulär innebär antyds av att de samlat sig i fyra utvecklas i ett elsystem där elpro- Katternöbolagen är genom sitt att företeelsen uppträder mer sällan sammanslutningar, Geode, CE- duktionen beror på väderföränd- medlemskap i Lokalkraft sedan ti- än en gång på 30 år. DEC, E.DSO och Eurelectric. Nu ringarna. digare representerade i CEDEC (the Störst var årsnederbördsmängden är en femte på gång genom EU Enligt EU:s planer ska den nya European Federation of Local En- i Paljakka i Puolango, där det enligt Elanvändningen DSO Entity, men denna gång inte enheten fokusera på tekniska frå- ergy Companies) och genom med- preliminära uppgifter regnade hela utgånget från elnätsföretagen gor med en neutral utgångspunkt, lemskapet i Finsk Energiindustri i 1 132 millimeter, den tredje största minskade i fjol själva, utan som ett EU-initiativ. fi nansieras av sina medlemmar ge- Eurelectric. nederbördsmängden i Finland i mät- Tanken är att den nya DSO-en- nom nätavgifter på nationell nivå I valet till den 27 personer stora historien. u Elanvändningen i Finland under tionen minskade väsentligt till 9,4 heten (DSO står för Distribution och ha ett fullvärdigt sekretariat styrelsen för den nya EU DSO Entity Efter årsskiftet har vädermönstret 2020 minskade med 6 % från året miljoner ton. Toppåret 2003 var System Operator, elnätsföretag) med generalförsamling, general- kandiderar Herrfors Näts vd Kris- svängt drastiskt. I början av februari innan till 81 TWh, en effekt av den siffran 33 miljoner ton. Räknat per ska ge de lokala elnätsföretagen en sekreterare och nationella expert- tian Finell. var hela landet rejält snötäckt och varma vintern och ekonomiskt producerad kWh var koldioxidut- enhetlig (”coherent”) röst gentemot grupper. Bottenviken i stort istäckt. minskad aktivitet. 66 TWh produ- släppen nere i 64 gram, bland de de europeiska institutionerna och Preliminärt ska en generalför- Klotillustrationerna har gjorts av Även på global nivå har tempera- cerades i Finland, nettoimporten lägsta i världen. Den utsläppsfria kan också ses som en uppgradering samling i april 2021 fastställa sta- professorn i fysisk geografi Ole turtrenden vänt drastiskt nedåt. Ja- var 15 TWh. Kurvan visar elproduk- inhemska elproduktionen utgjor- Kristian Finell, Herrfors Nät, fi nns av elnätens roll i elsystemet. tuterna för den nya enheten. Humlum på basis av dataleveran- nuari 2021 var enligt den satellitbase- tionen enligt energislag. de rekordhöga 85 %, fördelat på bland kandidaterna, när EU:s nya Till exempel behöver näten fyllas Att lokala elnätsföretag i Europa tören GISS. Kloten visar månadens rade temperaturdatabasen UAH den Koldioxidemissionerna räknat 51 % förnybart och 34 % kärnkraft. elnätsorganisation väljer sin för- med intelligens, för att lokal elpro- kan ha ganska stora revir framgår medelavvikelse från medeltalet kallaste månaden sedan 2018. för både el- och värmeproduk- sta styrelse. duktion – som solceller på taken av att EU kategoriserar alla bolag 2010–2019.

48 – katternö katternö – 49 släkthistorier Zacharias Topelius på 80-årsdagen den 14 januari 1898. Legendens dotter Fausto som pirat, målad av Acke. Acke och Eva till vänster, Toini till höger. Eva Topelius i unga år. Svenska Litteratursällskapet Wikipedia Museiverket Mika K. Koivunen, album familjen ”en äkta kärlek, förtrolighet i stället föreslog Åland. ”Det går en och djupa beroendeförhållanden”. fi nnbåt kl. 7. Du kan hinna med den. Zachris ”gav inte avkall på fadersauk- Det behövs inget pass.” toriteten som princip men var ändå Under sex år vistades Acke ofta i fördomsfri i många stycken”, sam- Önningeby. Han föll först för den manfattar Alexandra Ramsay, som svenska konstnären Anna Weng- studerat breven. berg, som dock slogs ur brädet av Eva. Aina upptogs som åttabarnsmor i Dock var dramatiken inte värre än hög grad upp av att få vardagen att gå att Anna Wengberg senare gjorde en ihop. Toini var litterärt begåvad och oljemålning av Eva och Acke på pro- bistod sin far i redaktionella upp- menad i Nykarleby. gifter, ofta assisterad av väninnor. Acke godkändes av svärfadern. I en Hennes nedsatta hörsel var ett han- fresk ovanför fönstren i matsalen på dikapp som ”hindrade henne bl.a. Björkudden i Östersundom, dit To- från att bli gift och försörjd”, enligt pelius fl yttat 1878, målade Acke sin Alexandra Ramsay. egen situation: en yngling som lock- Eva var praktiskt lagd och djurkär ad av skogsfrun fl ydde in i en förtrol- – hon förekommer på familjefoto- lad skog. köpte en större villa i Vaxholm i denstam, de förmögna konst- möte i Stockholm fi rade Eva och en vistelse i Rom. Han hämtades grafi er med åtminstone fyra hun- Bröllopet i oktober 1891 stod just Stockholms skärgård. Efter om- mecenaterna Karl Otto Bonnier Aina Toinis femtioårsdag. För- sex år gammal och växte alltså Hon föddes EVA TOPELIUS KOM till världen den dar (Pompe, Tom, Jeppe och Rustan), här, och Björkudden kom fram till fattande renovering blev den och Ernest Thiel, och inte minst stås besökte Eva, med eller utan upp i den sagomiljö som makar- som dotter 4 september 1855. Familjen bodde katten Egen och hästen Putte. Hon Zachris död 1898 att vara Evas och parets permanenta boning och målarprinsen Eugen, som Acke familj, också Finland. Faster So- na skapat i Villa Akleja. i Helsingfors, men mamma Emelie var också konstbegåvad och tilläts Ackes fasta punkt i tillvaron. När ett samlingsställe får dåtidens samarbetade med och som kun- fi e kände 92 år gammal fortfa- Fausto acklimatiserade sig till en legend. hade inför födseln åkt till sin svär- sexton år gammal åka till Stockholm svärfar gav ut ”Läsning för barn” i en kulturpersonligheter. de komma på besök även utan rande igen henne på rösten. snabbt. 1920 tog han med det Hon gav upp mor Catharina Sofi e på Kuddnäs i för konststudier. Sedan följde studier illustrerad praktupplaga, medverka- Villan fi ck namnet ”Akleja”, invitation. ”Jag dyrkar honom!”, Vid nyheten om oktoberrevo- svenska laget guld i laggym- sin karriär för Nykarleby, samma hus som Evas far vid ritskolan i Helsingfors. de Acke med 154 illustrationer jämte en ordlek av ”Acke” och Evas skrev Eva i dagboken. lutionen 1905 hissades Topelius nastik i OS i Antwerpen. Då han sin mans skull. Zacharias vuxit upp i. Det dröjde ändå till 1883, när Eva en rad vinjetter. smeknamn ”Eja”. På väggen mel- Även fi nländska konstnärs- blåvita duk i Aklejas fl aggstång. inte fi ck arbete som gymnast i Det var inte långt ifrån att Eva var 27 år, innan hon tog ett större Evas roll, som hon verkar ha accep- lan matsalen och köket målade vänner och släktingar var ofta Vasa marsch och andra foster- Sverige emigrerade han till Hol- Men få hade skulle ha vuxit upp i Jakobstad. År kliv ut i världen, genom konststudier terat, blev i praktiken att assistera sin Acke en passande devis: ”Ackes på plats, som Johannes Brofeldt ländska sånger ”rungade från lywood och blev tränare på fi lm- ett så intres- 1852 hade hennes far fått tjänsten i Köpenhamn och därefter Sankt Pe- man konstnären, som vann allt mer och Ejas hus gränsar i söder till (Juhani Aho) med målarhustrun Zachris fl ygel”. Likaså mottogs bolaget RKO Studios. sant liv som som gymnasielektor vid Vasa ly- tersburg. 1887 styrde hon kosan till berömmelse. Makarna trivdes bra samhället och i norr till sagan.” Venny Soldan, den landsförviste marsrevolutionen 1917, då tsa- J.A.G. Acke avled 1924, Eva Acke Eva Acke. ceum. Detta var som följd av Vasa den berömda svensk-fi nska konst- med varandra, och umgänget med I Evas dagbok kan man följa brodern Pekka Brofeldt och Eero ren störtades, med hänförelse. 1929. De är begravda på Norra brand evakuerat till Jakobstad i tio år närskolonin i Önningeby på Åland. dåtidens kulturpersonligheter inne- makens intensiva arbete med Järnefelt, som på Evas fl ygel, Från målarprinsen ankom ett Begravningsplatsen i Solna. (1852–1863). Ryktena om konstnärernas excent- bar i sig en belöning. sin konst och det lika intensiva ärvd av Zachris, spelade Sibelius lyckönskande brev med tankar Fausto dog 1967 och är begravd Innan det Topeliuska fl yttlasset riska liv nådde Zachris öron. Skynd- I ett brev till Zachris ger Eva ett umgänget med konstnärsvän- för värdarna. om Finlands frihet. på Hollywood Hills. avgick norrut, agerade emellertid lit- samt skrev han till den nu 33-åriga exempel: von Heidenstams bröl- nerna. Alla namn man kan be- Släktbesöken var också SVENOLOF KARLSSON teraturprofessorn Fredrik Cygnaeus. dottern: lop med Olga Wiberg på klippön Blå gära passerar revy, som Anders många, till exempel av moster EVA OCH ACKE fi ck inga egna En så begåvad fosterländsk opini- ”Jag måste lätta mitt bekymrade hjer- Jungfrun utanför Öland i juli 1896. Zorn, Karin och Carl Larsson, Lotti, Mimmi Lybeck och två an- barn, men adopterade Fausto, Källa: Bl.a. Claes Mosers bok “JAG Acke. onsbildare som Zachris måste hållas ta och bedja dig vara varsam, ej blott Pastorn Askling var ”tillräckligt fri- Georg Pauli, Albert Engström, dra Nykarlebyvänner midsom- med familjenamnet Padovini, Visionär och drömmare i konstens spegel”. Svenska Litteratursällskapet kvar i huvudstaden, ansåg Cygnaeus med helsan, men äfven med namn och sinnad” för uppdraget. Eva klädde Bruno Liljefors, makarna Hei- maren 1905. Vid ett tresyster- vars familj de lärt känna under (2020) och lyckades få denne utnämnd till rykte. Marknadsresa – det förtroliga bruden i brudstassen, biträdd av gre- extraordinarie professor i Finlands lifvet utan förkläde på Mattas – och vinnan Mörner. Verner redde själv Wikipedia Jukka Kuoppamäki, låtskri- Viljami Kalliokoski, jord- historia, trots blygsamma akademis- dertill en resa i höskrinda med bara till brudmattan med svenska fl aggan Exempel på vare och präst, farmors mor brukare, riksdagsman och ka meriter. ungdom till Eckerö, – allt detta för- överst. ”Han var så lycklig över sin idé Eva Ackes är syster till Eva Acke. lantbruksminister från Halso, Eva blev den yngsta i barnaskaran löper icke utan förtal. Åland är kändt att få knäfalla på svenska fl aggan.” farfar är sjunde kusin med har bistått släktingar Jörn Donner, författare, som överlevde spädbarnsåren. Två för mycket lättsinne, följaktligen ock- Under vigseln bar alla herrar fi lmregissör och politiker, Eva. storasystrar klarade sig också, Aina så mycket sqvaller, och detta går ut facklor. Efter förrättningen var det Jukka Jörn mormors far är femte kusin Gustav Hägglund, general, och Toini. till öster och vester.” ombyte till vita kläder och en krans Kuoppamäki Donner med Eva Acke. tidigare kommendör för Med andra ord växte tre döttrar av murgröna på huvudet. En hög te- Johanna Ehrnrooth, interna- försvarsmakten, morfars far är sjunde kusin med Eva.

upp i en familj, där familjefadern BANBRYTANDE KONST SKAPADES i kanna med champagne togs fram, Granö Ulf-Peter släktuppgifternamed i artikeln. Hans hobby är att släktskapsförhål- utreda landen med hjälp av olika släktdatabaser. Han nås på [email protected]. tionellt framgångsrik konst- var en legend redan under sin livstid. Önningeby. Samtidigt hade Zachris med ett silverlock där Acke grave- när, farmors mor är sjätte Gunvor Häggman, mark- I dag uppfattas Zacharias Topelius rätt, när han anade att de samtida rat Heidenstams profi l. Albert Eng- kusin med Eva. nadskoordinatör för Oravais Rökeri, farmors mor är sjunde mest som en blid sagofarbror, men moralnormerna utmanades. Här ström reciterade ur en tidning som Charles Plogman, prisbelö- Charles kusin med Eva. de facto var han en kraftfull aktör i mötte Eva sitt öde i konstnären Jo- konstnärsvännerna gjort enkom för Johanna Joel Viljami nad musiker från Nedervetil, Ehrnrooth Plogman Rundt Kalliokoski farfars morfar är sjätte kusin Arsi Harju, guldmedaljör i sammanhang nära politiken, bland han Axel Gustaf Andersson, känd för brudparet. Vid supén fl ammade tjär- med Eva. kulstötning i OS i Sydney annat som tidningsutgivare och uni- eftervärlden som J.A.G. Acke. tunnor på klipporna, raketer avsköts Joel Rundt, författare och 2000, farmors farfar är versitetsrektor. Acke kom till Önningeby av en mot månskäran, telegram upplästes folkdiktare från Kovjoki, är sjunde kusin med Eva. slump. Trött på de akademiska må- som var blixtrande roliga. sjunde kusin med Eva. Alma Söderhjelm, professor i ATT ZACHRIS OCH döttrarna hade en larstudierna ville han ut i friheten i historia vid Åbo Akademi, är bra relation framgår av deras beva- Stockholms skärgård, då hans krog- DET PEKUNIÄRA ARVET efter fadern Gustav Gunvor Arsi Alma åttonde kusin med Eva Acke. Acke målar svärfar. rade brevväxling. Det fanns inom kompis, postmästare i Grisslehamn, gav stadga åt Evas och Ackes liv. De Hägglund Häggman Harju Söderhjelm

50 – katternö katternö – 51 Bilder Mattias Kanckos Vill man få bra färgbilder av däggdjur, ska man Även den som inte vill tillbringa ota- fokus satsa på sommarhalvåret då det är ljust dygnet liga nätter i ett gömsle vid en tjäder- LodjuLLododjur vidvid enen ssllagenen FÖRESPRÅKARE FÖR NATUR- och djurskydd framhåller ofta att deras natur runt. Redan för tio år sedan gick det att få en så spelplats kan få fantastiska bilder vviitsvaannshshjojoj rrtt. Iffalll argument vilar på en stadig vetenskaplig grund. Att de värnar om ut- här fi n bild av en älgfamilj med en viltkamera. av tjäderspelet med en viltkamera. dduu hhiitttartar etettt nyslslageett rotningshotade arter och naturens mångfald. kkaadaveerr, ska dduu ageereraraa Tittar man närmare på dessa människors argument, ser man dock snanabbt, ssåå aatttt luukktentetenn av ganska snabbt att detta endast delvis är mmäännnniskak intntee hhiinnnnereerr deras motiv. Mycket viktigare för många konntatammiinenerara plaattseenn. GåGå . . . . . naturskyddare är att bevara det vackra i inntntee fram tiillll kadavrreteet. naturen och framför allt de mest ståtliga OOcOch placeerara kameraeerann llågågågt Den eller gulliga djuren. påpå behörö iiggt avståndd.. Det är ingen slump att världsnatur- gulliga fonden har en jättepanda, Finlands na- turskyddsförbund en saimenvikare och naturen naturskyddsföreningen i Sverige en pil- grimsfalk i sina logotyper. Alla de här ar- . . . . . terna uppfattar människor som vackra, gulliga eller ståtliga. VVi aanvväände förrörraa vvåårerenn framm-- Detta är inte problematiskt i sig självt, men när samma synsätt även ggåångssrikt vivilltktkaameerror, ssomomm starkt sätter sin prägel på politiska beslut och prioriteringar kring na- kunde skiiccka bibildldeerr i rereaaltid,id föörr turskydd blir det mera problematiskt. Skulle naturskyddet basera sig aatatttt ta björnörnenen på bar gärning när enbart på vetenskapliga argument, borde alla arter vara jämbördiga den föörrsttörörde bbiikuupopor. och få lika mycket omsorg och resurser. Rent vetenskapligt, ekologiskt och etiskt är varje art lika viktig och värdefull att bevara. Tittar man närmare på dagens situation, ser man dock ett fåtal vackra, gulliga och/eller ståtliga däggdjur får nästan all uppmärksam- het och alla resurser. De fl esta däggdjur går att fotogra- Tror du mig inte, kan du försöka reda ut hur mycket Finland satsar fera med viltkamera. Här har viltka- ekonomiskt på att bevara arter såsom fl ygekorre, varg och saimenvi- meran placerats på ett lavrikt berg kare och jämföra detta med hur mycket av resurserna som går till ex- där skogsrenarna ofta betar. empel till att bevara någon av de 42 arterna starkt hotade skalbaggs- arter i Finland. I en klass för sig är de ekonomiska resurser som Finland satsar på att bevara världens vanligaste (mest utbredda) rovdjur, vargen. Ett tio- Viltkameran – bekväm metod att lära känna djuren tal personer är heltidsanställda bara för att hantera skyddet av vargen och därtill får ett stort antal frivilliga (inklusive undertecknad) arvo- Viltkameran, också benämnd åtelkamera, har platserna för viltkameran är vid salt- I DAG KAN man köpa en viltkamera för morgonkaffet sitta med telefonen rat fi ck viltkameran totalförstörd av den för att samla in vargspillning för DNA-analys. blivit populär bland naturintresserade människor, stenar (älg, vitsvanshjort, rådjur, hare), under 100 euro i en lågprisbutik. Pro- i handen och gå igenom vad viltka- en arg järv som inte ville bli fotogra- gryt (räv, mårdhund, grävling), åtlar och blemet med dessa kameror är att de merorna fångat upp under natten. ferad. VILKA DJUR SOM är vackra och gulliga är en mycket subjektiv åsikt, som och inte utan orsak. Rätt använd ger viltkameran kadaver (stora och små rovdjur, rov- ofta har mycket begränsade inställ- Dessutom har vi framgångsrikt an- inte borde ligga till grund för beslut, men så fungerar alltså även våra fi na bilder som dessutom ger mycket kunskap om fåglar och kråkfåglar) samt spelplatser ningsmöjligheter. vänt uppkopplade viltkameror för DE FLESTA VILTKAMEROR fungerar bra folkvalda lagstiftare och politiker, även om de inte kanske vet om det djur och natur. Jag har använt viltkameror i över (tjäder och orre). Till exempel är så gott som alla att snabbt kunna fånga mårdhundar med vanliga alkaliska batterier av själva. tio år och hunnit nöta ut ett tiotal olika modeller. Kända och vältrampade viltstigar däggdjur i Finland nattaktiva. I många som besöker åtlar och senaste vår typen AA, men under den kalla års- Samma sak gäller djurskyddet. Samtidigt samt viltåkrar är också säkra kort för fall lönar det sig att ställa in kameran även för att skrämma bort en björn tiden är de dyrare litiumbatterierna som många bekymrar sig för produktionsdju- Här några erfarenheter. rådjur, hjort och stora rovdjur. Dess- så att den tar bilder enbart under dyg- som förstörde bikupor. eller ett fristående större batteri ett rens hälsa och välmående är det väldigt få som utom kan man få bra bilder av de fl esta nets mörkare timmar. Saknas lämplig Jag avråder från att köpa de allra måste. De vanliga alkaliska batte- pratar om de miljontals råttor som årligen för- FÖR DET FÖRSTA: Det krävs markägarens däggdjur helt enkelt genom att placera inställning för detta, kommer kame- dyraste kamerorna, eftersom erfa- rierna har nämligen en mycket kort giftas eller avlivas på de grymmaste sätt i alla

tillstånd för att sätta ut en viltkamera. kameran längs en sällan använd skogs- rans minneskort att snabbt fyllas med renheten visat att även de förr eller livslängd i kyla. arbetar i sitt större städer. Trots att vetenskapen håller råt- Speciellt på sådana platser där man eller traktorväg. oönskade bilder av fl ygande småfåglar senare slutar fungera. Man kan skaffa De fl esta tar enbart bilder med tan som ett av de mer intelligenta djuren. även kan få människor på bild är det Ett av de bästa ställen jag hittat för eller liknande. eller själv tillverka en skyddslåda för sina viltkameror, men i många fall Djurskyddarna vill förbjuda pälsfarmningen, lätt hänt att man ställer till gräl, om viltkameran är en gammal träbro över Det andra val man ställs inför är om kameran i syfte att hålla regn och är det de korta, cirka 30 sekunder eftersom djuren inte kan utföra sina naturliga man inte frågat om lov. en liten å i skogen. Här har både hjort- kameran ska kunna skicka sina bilder fukt borta, som annars kan förstöra långa videosnuttarna som ger mest drifter, medan det verkar helt okej att hålla

Många användare, speciellt jägare, djur, rävar, lodjur, varg och björn pas- över mobilnätet. För en sådan viltka- den känsliga elektroniken, men ty- information och de bästa bilderna. Kanckos Mattias företag över ett brett spektrum. Naturguidningar kombineras med miljöplane- naturinventeringar, kursverk- och konsultering ring, samhet. Du kan föreslå ämnen för artiklarkommande på honom av [email protected]. katt i en liten stadslägenhet. utnyttjar viltkamerorna enbart för att serat genom åren utan att jag behövt mera får man räkna med en extra kost- värr kan dessa lådor motverka sitt Tror jag mig kunna räkna med mycket Som naturskyddare behöver jag vara med- bevaka en saltsten under årets alla da- sätta ut något extra lockmedel. nad på minst 100 euro samt en anslut- syfte, speciellt vintertid då snö pres- aktivitet framför kameran, väljer jag veten om att jag som människa antagligen gar, men viltkamerorna kan användas Ett knep som man lär sig ganska fort ning, vilket innebär minst 60 euro per sas in i lådan och fukten stannar kvar. därför alltid att fi lma med viltkame- alltid kommer att känna mer för en tiger än betydligt mera mångsidigt än så. Det är att rensa bort högt gräs och mindre år. Dessutom fi nns även en risk för ran i första hand. Under årens lopp för ett blötdjur. Att jag kommer att jobba mer går att få fi na bilder av så gott som alla kvistar framför viltkameran. Placera Även om viltkameror som kan över- stöld och ofog, något som dock hänt har jag fått många intressanta video- för att skydda det som är vackert eller ståtligt, däggdjur och fåglar i Finland, men det viltkameran lågt, bara 0,5–1 meter över föra bilder har sina fördelar, räcker en mig bara en gång under årens lopp. I snuttar på djur med oväntade be- även om det är väldigt subjektivt. kräver att man känner till djurens bete- marken, om du vill få bättre bilder av ”vanlig” viltkamera väl till för de fl esta de mer befolkade delarna av Finland teenden som jag haft stor nytta av i Varken natur- eller djurskydd bedrivs alltså I väntan på vilddjuren. enden och rörelser. djur mindre än älg. Finns det inget användare. Några skillnader i bildkvali- kan det beteendet dock förmodas mina föreläsningar och utbildningar. på en konsekvent grund i dag. Och jag har svårt Viltkamera i beredskap Olika platser är av intresse under lämpligt träd i närheten, går det att tet är det inte mellan alternativen. vara ett större problem. MATTIAS KANCKOS att se att vi någonsin kommer att nå dithän. på en enkel träställning olika årstider, så det lönar sig att fl ytta bygga en liten ställning. Det ska dock inte förnekas att det Det har även hänt att älg och hjort MATTIAS KANCKOS vid en viltåker. viltkamerorna ofta. Några av de bästa är en trevlig sysselsättning att vid provsmakat min viltkamera. En kam-

52 – katternö katternö – 53 Karolina Isaksson Karolina Isaksson Karolina Isaksson Säkerheten Åttiotalets Sommarjobbare viktig vid mikro- teknik går till välkomna Esse Elektro-Kraft Levererar el till delar av Pedersöre, Kauhava, produktion historien också i år Nykarleby (Markby) och Kronoby (Jeussen) Kunder: 3 700 u KRONOBY ELVERK u NYKARLEBY KRAFTVERK u HERRFORS Årsleverans: 50 GWh När soltimmarna ökar för varje vecka För drygt ett år sedan togs den nya Herrfors har en tradition av att ge Telefon växel: 020 766 1900 är det lockande att satsa på ett små- turbinen i bruk vid vattenkraftverket studerande meningsfulla sommar- Felanmälningar, utanför kontorstid: 766 2023 skaligt solenergipaket och bli mikro- i Nykarleby. Produktionen har sedan jobb. Så också i år. Kundtjänst: 020 766 1912, 020 766 1911 producent. Det fi nns numera färdiga dess fl utit fi nt och nu är det den ”Vi erbjuder ett antal sommar- Fakturafrågor: 020 766 1912, Johanna Stubb system med olika kostnadsnivåer, gamla turbinens tur att få lite upp- jobb inom olika arbetsuppgifter, som VD Ingvar Kulla www.eekab.fi produktionskapaciteter och återbe- märksamhet. Under sommaren kom- inom nätbyggnad, kundbetjäning talningsplaner. Innan man slår till, mer automationssystemet från 1984 och ekonomi”, säger Jan Höglund, fi nns det dock en del lönsamhetskal- att bytas ut mot ett modernt system. HR-chef på Herrfors. Herrfors kyler och säkerhetsregler att beakta. ”Det börjar bli svårt att hitta re- De senaste åren har Herrfors pla- Levererar el till Alavieska, Jakobstad, Larsmo, Maxmo, ”Först och främst lönar det sig Johanna Stubb använder Fingrids servdelar, och tekniken är helt enkelt cerat sig i topp nationellt när det Oravais, delar av Pedersöre, Terjärv och Ylivieska att räkna ut sin egen elkonsumtion app för att planera vardagens el- inte kompatibel med moderna sys- gäller kundservice. Att arbeta inom Kunder: 32 000 och göra upp en investeringsplan. konsumtion hemma. tem”, säger Robin Kuusisaari, driftle- Herrfors kundservice är en bra me- Årsleverans: 610 GWh el, 284 GWh värme Mest ekonomisk nytta har man när dare på Nykarleby Kraftverk. ritering för den som siktar in sig på Telefon växel: Jakobstad (06) 781 5300, man själv använder den el som man Med tummen på Projektet inleddes vid årsskiftet Det är ren energi i Kattilakoskis yrken med kundfokus. Ylivieska (08) 411 0400 producerar. Då sparar man in på den med planering, den handgripliga in- vattenkraftverk, men tekniken ”I fråga om personal till kundbe- Felanmälan, utanför kontorstid: Jakobstad och Markus Päivärinta är ny driftchef el man annars skulle ha köpt, men elbörspulsen satsen görs efter att vårfl oden pas- behöver uppdateras, konstaterar tjäningen vill vi komma snabbt till Larsmo (06) 723 0079, Oravais, Pedersöre och Terjärv på Vetelin Energia. också på överföringsavgiften och på serat. I mitten av oktober beräknas Benjam Wärn, driftingenjör för skott. Förutom tjänstvillighet krävs VD Roger Holm (06) 723 4521, Ylivieska el (08) 426 350, Ylivieska fjärr- elskatten”, säger Krister Wikström, u ESSE ELEKTRO-KRAFT operationen vara genomförd, och Herrfors vattenkraft. språkkunskaper, helst i både svens- värme 044 781 5375 nätchef på Kronoby elverk. Börspriset på el har under senare tid då kan kraftverket åter köras med ka, fi nska och engelska”, säger Jan Fakturafrågor: Han påminner om att det fi nns en rört sig snabbt, till och med så att vi dubbla turbiner. Totalrenovering Höglund. Jakobstad (06) 781 5312, Ylivieska (08) 411 0401 Entreprenör rad tillstånd och avtal som måste under någon timme upplevt nega- ”Ett normalt vattenår klarar den ”Elmontörerna bör studera eltek- www.herrfors.fi ordnas. tiva elpriser. Sådana situationer kan nya turbinen av driften på egen hand i Kattilakoski nik och automation och gärna ha blev driftchef ”Du behöver kontakta kommu- uppstå när utbudet på el är större än under perioden maj–oktober.” åtminstone två års studier bakom i Vetil nens byggnadsavdelning och kolla efterfrågan. En del elkunder ser möj- Automationssystemet är beställt u HERRFORS sig. De som söker ekonomijobbet att mikroanläggningen är tillåten i ligheter att tjäna in på elräkningen från Andritz, som även tillverkat sys- Det blir en lyftoperation av det tyng- bör studera på handels- eller yrkes- Kronoby Elverk bostadsområdet. Sedan behöver du genom att använda mycket el under temet till den nyare turbinen. re slaget när en 30 tons generator högskola, gärna med inriktning eko- Levererar el till delar av Kronoby, Pedersöre och u VETELIN ENERGIA kontakta ditt elnätsbolag och gå ige- timmar när priset är lågt och spara ”Det nya systemet gör att de två och en nästan lika tung turbin ska nomi”, säger Jan Höglund. Karleby I mitten av januari inledde Markus nom alla säkerhetsföreskrifter. För när det är högt. turbinerna får lättare att tala med lyftas ut genom taket på Kattilako- Kunder: 3 220 Päivärinta sitt nya jobb som driftchef att sälja överskottsel krävs ett avtal ”Vi började sälja elavtal baserat på varandra, och det blir nu enklare att ski kraftverk i juli. Maskineriet är av Årsleverans: 45 GWh på Vetelin Energia. med ett elbolag.” börspris i somras. Hittills är det ett köra kraftverket som en helhet”, sä- det massiva slaget och tillverkat av Telefon växel: 824 2200 ”Jag ansvarar för elnätet, inte fjärr- För elnätsbolag är det viktigt att knappt tiotal kunder som vågat pro- ger Robin Kuusisaari. Tampella i Tammerfors i slutet av Felanmälan: 824 2200, 0400 126 005 värmenätet, och min främsta uppgift alla elproducenter fi nns kartlagda. va på det”, säger Johanna Stubb som 1970-talet. Numera är det tyska And- Fakturafrågor: 824 2200 är att leda arbetet med att utveckla Det gäller även mikroproducenter. till vardags ansvarar för fakturering Karolina Isaksson ritz som sköter turbinerservicen. VD Jim Sandbacka www.kronobyelverk.fi och underhålla Vetelin Energias el- ”Det är en grundläggande säker- på Esse Elektro-Kraft Ab. ”Generatorn ska transporteras nät”, berättar han. hetsfråga att våra montörer inte ut- Sedan i somras agerar hon som till ABB:s enhet Uleåborg för att ge- Han har lång och gedigen erfaren- sätts för risk med bakspänning. Vi bolagets egen försökskanin och har nomgå en totalservice, medan turbi- Nykarleby Kraftverk het av elnät. 2003 började han som välkomnar mikroproducenter, men ett elavtal baserat på börspris, i stäl- nen ska få ny axel, nytt löphjul och Levererar el inom staden Nykarleby linjemontör på Korpelan Voima och säkerheten i vår verksamhet är num- let för fast pris. ny högtryckshydraulik från Andritz Kunder: 5 100 arbetade där i drygt tio år. Sedan mer ett”, säger Krister Wikström. ”Visst kan det bli ett litet stress- underleverantörer. Samtidigt görs Årsleverans: 110 GWh studerade han vidare till ingenjör Gun-Marie Wiis moment, när priset är högt och man en totalrenovering av automationen Telefon växel: 785 6252 i elteknik i Ylivieska och 2016 grun- vinner på att vänta några timmar hos VEO, som har sin bas i Vasa”, be- Felanmälan: 722 0050 dade han Jowera (Jokilaaksojen Wer- med att starta diskmaskinen, men rättar Benjam Wärn, driftingenjör för Felanmälan, utanför kontorstid: 722 0050, 781 0632 konrakennus Oy) med bas i Sievi. man blir snabbt van att planera näs- Herrfors vattenkraft. Fakturafrågor: 785 6252, 785 6251 ”Det är ett bolag som utför elnäts- ta dags aktiviteter utifrån elpriset”, Renoveringen inleds i juli efter att VD Tony Eklund www.nkab.fi tjänster. Bland kunderna fi nns en rad säger Johanna Stubb. vårfl ödet dragit förbi och i december elnätsbolag, däribland Herrfors och Priset sätts per timme och pu- beräknas allt vara klart. Korpelan Voima.” bliceras av bland andra Fingrid vid ”Det dyker alltid upp överrask- Vetelin Energia Jowera har vuxit till sex anställda 13.50-tiden en dag i förväg. ningar, men tidsplanen är realistisk”, Levererar el till Vetil (utom Polso, Kivikangas och utvecklats bra, men i och med För kunder som inte är intressera- säger Benjam Wärn. och Nykänen) att Päivärinta övergått till heltids- de av elprisernas upp- och nedgång Elproduktionen i Kattilakoski är Kunder: omkring 2 300 jobb på Vetelin Energia förhandlar rekommenderar hon vanligt elavtal någorlunda stabil. Flödena i Esse å Årsleverans: 28 GWh han om att sälja sitt företag. med fast pris. är relativt förutsebara. Telefon växel: (06) 866 3600 ”Jag ser klara fördelar med att jag ”Vill man anpassa sig efter börs- ”Vi har haft två vintrar på rad när Felanmälan: 0400 262 261 nu ska kunna fokusera på driftchefs- priset, krävs att man följer med pris- kraftverket producerat bra, men på Fakturafrågor: 040 661 7850 uppgifterna och slippa det ansvar I Kronoby fi nns ett tjugotal mikro- utvecklingen och låter priset påverka Turbinerna får lättare att tala med årsnivå har de torra somrarna dra- VD Erkki Lassila www.venergia.fi som det innebär att leda ett helt fö- producenter som säljer sin över- dagsrutinerna. Annars kanske man varandra, säger Robin Kuusisaari git ner produktionen”, säger Benjam Jan Höglund hanterar sommar- retag”, säger Markus Päivärinta. skottsel till nätet. gör en förlustaffär.” på Nykarleby Kraftverk. Wärn. jobbsansökningarna.

54 – katternö katternö – 55 MIN ENERGI • röster om personliga energikällor

UNDER DET SENASTE året har vi alla blivit tvungna att tänka i nya banor. Även om situationen är krä- vande på många sätt, har den också gett oss nya in- sikter. Varje gång jag är med om att lösa ett problem strömmar det till ny energi. Idén med gymnastikun- dervisningen på distans lät i början främmande, men till min förvåning har också det fungerat riktigt bra. Vi har kunnat utnyttja tekniken för att kommunicera med varandra och för att skapa nya roliga sätt att motionera och stärka kroppen. En av mina största energikällor är att få bidra till att människor lär sig nya saker och utvecklas. Det gäller både i mitt yrke som lärare och i min roll som tränare för de ungdomar som ägnar sig åt gymnastik på fritiden. Min energi alstras tillsammans med andra männis- kor och med mina tre hundar som jag dagligen mo- tionerar. Ibland vill jag ändå vara helt ensam, gärna i en kolmörk skog där jag kan njuta av sådana små ljud som vanligtvis överröstas av det dagliga sorlet.

NINA HIETANEN ÄR lärare i gymnastik och hälso- lära på Ylivieskan lukio. Hon tillbringar ett dussintal timmar per vecka i gymnastikhallen Voikkari, där hon leder träningar för unga gymnaster i åldern 11–16 år.

Karolina Isaksson

56 – katternö