DOCSLIB.ORG

Heikki Har Blick För Österbotten

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Heikki Har Blick För Österbotten katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år. Det fi nns också många dit så ofta jag kan. Men kring 40 lärare har rat system. Till exempel kan halten koldioxid i atmosfären lyftas ut andra fi na platser i Öster- jag trivs bra här i Larsmo fått lärarutbildning som en liten bit av helheten, och analyseras där vi har känd och veri- botten och människorna också. i Finland. fi erad kunskap om orsak och verkan. Den stora delen av de politiska är fi na. åtgärderna för att stävja uppvärmningen fokuserar på detta element i Karolina Isaksson uppvärmningshelheten, eftersom människan genom sitt sätt att leva Vad betyder Österbotten för dig? kan påverka den. I första hand är Österbotten uppväxtmiljön för mina två barn Oskar, 33 år och numera bosatt i New York, och Ida, POLITIKENS FUNDAMENT ÄR demokrati, åtminstone i de fl esta länder. 31, numera i Stockholm. För egen del är Österbotten min I EU lägger kommissionen fram beslutsförslag som folkvalda parla- hemtrakt under en stor del av mitt vuxna liv. Jag är näm- mentariker får på sitt bord. Men en väsentlig, relaterad fråga är hur ligen född och uppvuxen i Sjundeå i Nyland och bodde kommissionens beslutsunderlag tillkommer. där ända tills jag fl yttade till Vasa för att studera till lä- I det är ett centralt inslag att parter, som berörs av ett ärende, ska rare. Sedan bodde jag kvar i Österbotten i 29 år. höras. Bland de parter som tas in fi nns en stor mängd NGO:s (Non Mentaliteten och miljön i landskapet har i hög grad De goda, de onda, de fula Governmental Organisations, ickestatliga organisationer). Detta präglat mig som människa. Det handlar om ödmjukhet, – När hållbar fi nansiering blir ohållbar ... 4 motiveras med risken för ett demokratiunderskott i EU:s överstatliga prestigelöshet, generositet och anspråkslöshet – egen- styrningsstruktur. EU deltar dessutom i fi nansieringen av NGO:ernas skaper som jag värderar högt och som präglar det öster- Gör om och gör rätt! verksamhet. bottniska släktet. – EU:s förslag gör grön omställning omöjlig ... 5 Med åren har allt fl er frågor börjat ställas om gränssnittet mellan EU och NGO:erna, bland vilka miljölobbyorganisationerna är särdeles Vad är rätt pedagogik för elever som växer upp i dag? Heikkis blick för Österbotten ... 6 starkt representerade. Vilken roll ges dessa i beslutsprocessen? Finns Jag började i yrket som klasslärare och utbildade mig se- Gåtornas glömda värld ... 14 det en granskning värd namnet av hur politiken skapas och utövas dan till skolledare, för att kunna vara med och skapa den när tv-kamerorna inte är närvarande? bästa tänkbara skolmiljön för barn och ungdomar. Under När uppstod hembygden? ... 20 mina år som rektor för åk F-6 vid Vasa övningsskola väx- FRÅGORNA AKTUALISERAS AV spelet kring EU:s taxonomi – det vill te min övertygelse fram om att det viktigaste i en skola En ljusbärares berättelse ... 22 säga kommissionens försök till delproblemlösning i klimatfrågan är att hitta rätt balans mellan kärlek och gränser. Det är När Norge erövrade Finland ... 28 genom ambitionen att klassifi cera vad som ska räknas som hållbar något jag fortfarande står fast vid, samtidigt som jag är energiproduktion. ytterst medveten om att detta kräver ett aktivt arbete Tar Kronoby in i framtiden ... 36 Tyvärr blir bilden att taxonomiförslaget tagits fram i en fantasi- bland skolans hela personalgrupp, för att balansen ska värld, där varken fysikens grundlagar eller andra delar av verklighe- uppnås och bibehållas. Stadsdirektör tog över Korpelan Voima ... 38 ten existerar. Sett till målet att ställa om till förnybar och koldioxidfri Tore Sandström, Heli (och Leo) Jumeri, På Gripsholmsskolan har jag sammanfattat saken så Snart simmar Nykarlebysikarna hem igen ... 40 energiproduktion är kommissionens förslag rena katastrofen. Särskilt Larsmo Oulainen här i det budskap som jag ständigt förmedlar till mina påtagligt blir detta i våra nordiska länder, som Utsikten från Gertruds- Hemma är den fi naste lärare: Hårt politiskt spel i EU: Vad är ”grönt” på riktigt? ... 42 med sina låga utsläppsnivåer länge varit förebil- bron! Åt båda sidorna. platsen! Det spelar ingen ”Läraren ska behärska balansen mellan kärlek och der för övriga EU. Jag bor i Eugmo så jag roll vilken ort man bor på, struktur. Läraren som ledare ska i första hand förmedla Släkthistorier: Legendens dotter ... 50 Vi ger det här temat stort utrymme i denna njuter av utsikten nästan så länge som nyckeln pas- kunskap och ha en personligt formulerad kunskapsteori. Fokus natur: Viltkameran tidning. Vi hoppas att förslaget inte blir verk- dagligen. Det är fi nt där sar och man kan känna sig Läraren ska också vara engagerad, bry sig, vilja eleverna – bekväm metod att lära känna djuren ... 52 lighet. Och att EU:s politiker lär av sina misstag året runt, men visst är det trygg. Vi bor i Oulainen och gott och vara någon att lita på där även det ickeverbala och höjer ordentligt på både kvalitet och kun- vackrast på sommaren. är nu ute på en dagsutfl ykt bemötandet är viktigt. Läraren ska både kunna känna nande i sin beslutsberedning. EU:s trovärdighet Sommartid, då jag ofta till Ylivieska. Jag har bott i och också förmedla glädje i anslutning till sitt uppdrag.” har inte råd med felsteg av denna kaliber. är ute med båten, ser jag Ylivieska också, men triv- Katternö 1 • 2021 Ansvarig utgivare Roger Holm, Katternö Ab, Köpmansgatan 10, 68600 Jakobstad, många vackra ställen i des inte där. Helst skulle Vad betyder livskvalitet för dig? tel. (06) 781 5300, roger.holm@katterno.fi , www.katterno.fi Adressändringar Siv Granqvist, ROGER HOLM, Larsmo skärgård, men om jag bo långt ute på landet, tel. (06) 781 5333, siv.granqvist@katterno.fi Projektledare Svenolof Karlsson, www.storkamp.com Livskvalitet för mig innebär samvaro med min nära och Redaktörer Svenolof Karlsson, Johan Svenlin, Susanne Strömberg Layout Gun-Marie Wiis vd, Katternö jag måste välja ett så blir utom synhåll och hörhåll kära – gärna i havsmiljö eller i friluftssammanhang. Att Pärmbild Linus Lindholm Tryck Forsberg 2021 det Gertruds. från grannar. dansa disco gör också livet glatt! Katternötidningen fi nns också i en nätversion, se www.katternodigital.fi . Gamla nummer av tidningen kan läsas på www.katterno.fi . 2 – katternö katternö – 3 debatt Fortum Wikipedia Industrins Kraft Frågan vad ”grön” energi egentligen är har länge varit ett konfl iktämne inom miljörörelsen. Nu har frågan skapat konfl ikt också på högsta EU-nivå. EU-kommissionen har för- berett ett förslag som klassifi cerar både vattenkraften och bioenergin som fula. Protesterna från Norden är unikt starka. Läs mera om bakgrun- den till konfl ikten på s. 42-44. Kärnkraftens klassifi cering skjuter EU-länderna fortfarande framför sig. Vissa länder lyfter fram den som den viktigaste utsläppsfria energikällan, andra vill stänga den helt. Frågan lär hamna på EU:s bord senare i år. Den gode, den onde, den fule (ita- lienska: Il buono, il brutto, il catti- vo), kultförklarad italiensk spaghet- ti-western från 1966. Nu är EU på De goda, de onda, de fula Gör om och gör rätt! väg att klassifi cera energiteknologi- erna enligt samma kriterier. – när hållbar fi nansiering blir ohållbar ”EU:s förslag gör grön omställning omöjlig” Situationen är fullständigt ENERGISYSTEMET ÄR I en stor om- ringen – det som kallas taxonomi KONFLIKTEN ÄR UPPENBAR: enligt Sverige står inför en grön svensk elproduktion endast två pro- därmed hela det samlade svenska kunna bygga mer vind- och solkraft. orimlig. Hörnstenarna i vandling. Denna drivs på dels av – inte kommer att ske från vare sig EU:s egna energiscenarier behövs omställning av historiska cent. Men enligt EU-förslaget upp- företagandet och elkonsumenterna. Enligt förslaget ska elnätsföreta- kraftfulla politiska åtgärder med ett renodlat klimat- eller ett bre- betydande investeringar i fråga om fyller endast 13 procent av dagens Sveriges energisystem är en för- gen dessutom ta ansvar för att den vårt energisystem – kärn- sikte på en klimatneutral framtid, dare hållbarhetsperspektiv. I stället alla de nämnda energiformerna. mått, men enligt EU:s svenska elproduktion de föreslagna utsättning för att stora energiin- el som matas in är ”grön” – vilket kraften, vattenkraften dels av en exceptionellt snabb tek- riskerar klassifi ceringen ske baserat Finlands energisystem och klimat- förslag kommer de inves- hållbarhetskriterierna.
Load more

Recommended publications
  • Toponymic Guidelines (Pdf)
    UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland).
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Uppföljning Av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens Strukturplan
    Uppföljning av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens strukturplan 2019 Boende & Fritid Nära – Befolkningsförändringar 2017-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 1 år Näs Jakobstad 18 892 -0,6 % Holm Nykarleby 3 293 -0,1 % Kronoby Sandsund 1 934 -1,0 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 2,8 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -0,7 % Kronoby 1 365 0,7 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 2,3 % Ytteresse 1 054 0,9 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 0,0 % Terjärv 893 1,2 % Nykarleby Esse 670 -2,2 % Purmo Terjärv Bennäs 641 0,2 % Nedervetil 573 1,8 % Lillby Jeppo 502 -2,3 % Munsala Edsevö 472 0,2 % 425 3,2 % Näs Jeppo Lillby 329 -1,5 % Munsala 264 0,4 % Purmo 245 0,0 % Lepplax 62 -4,6 % Forsby 45 4,7 % Nära – zonen har på ett år minskat med -32 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2019. Nära – Befolkningsförändringar 2013-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 5 år Näs Jakobstad 18 892 -2,1 % Holm Nykarleby 3 293 0,6 % Kronoby Sandsund 1 934 5,5 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 6,7 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -3,2 % Kronoby 1 365 0,5 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 9,5 % Ytteresse 1 054 5,2 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 1,6 % Terjärv 893 0,1 % Nykarleby Esse 670 -2,3 % Purmo Terjärv Bennäs 641 -0,2 % Nedervetil 573 -1,4 % Lillby Jeppo 502 -4,0 % Munsala Edsevö 472 -1,0 % 425 -2,5 % Näs Jeppo Lillby 329 -2,4 % Munsala 264 -1,9 % Purmo 245 1,7 % Lepplax 62 -11,4 % Forsby 45 -8,2 % Nära – zonen har på fem år minskat med -131 personer.
    [Show full text]
  • Automationsmontör – Elmontör
    AUTOMATIONSMONTÖR – ELMONTÖR Grundexamen inom EAB12 – grupphandledare Sandberg Fredrik elbranschen: Ahlvik Victor Pedersöre Automationsmontör/ Blomström Sebastian Jakobstad Bodbacka Kristoffer Nykarleby Elmontör Bolocon John Kristinestad EAA11 – grupphandledare Dahlin Christian Bäck Emil Karleby Björkskog Joni Larsmo Granbacka Niklas Kronoby Enlund Heidi Larsmo Haglund Sebastian Larsmo Gripenberg Benjamin Kronoby Jakas Jakob Vörå Hägg Ronny Pedersöre Kulla Mico Karleby Jansson Martin Närpes Punsar Fredrik Pedersöre Marklund Linus Jakobstad Snellman Jerker Nykarleby Nord Sebastian Jakobstad Stenvall Christoffer Nykarleby Norrgård Alexander Vörå Sundkvist David Larsmo Nygård Daniel Nykarleby Särkijärvi Viktor Larsmo Nygård Rasmus Vörå Ågholm Anton Nykarleby Nynäs Fredrik Jakobstad Pott Alexander Nykarleby EAA13 – grupphandledare Renlund Folke Remesaho Niko Jakobstad Edfelt Michael Larsmo Sund Johnny Jakobstad Enkvist Richard Pedersöre Vertanen Jonas Kronoby Granholm Joel Jakobstad Widjeskog Simon Kronoby Haavisto William Jakobstad Häggblom Jacob Pedersöre EAB11 – grupphandledare Lind Anders Jansson Isak Närpes Björklund Tobias Jakobstad Myhrman Dan Larsmo Broända Emil Nykarleby Nordling Daniel Nykarleby Gädda Robin Jakobstad Norrgård Elina Nykarleby Juselius Filip Nykarleby Nyman Jesper Jakobstad Korkea-Aho Ville Jakobstad Sharma Chintan Jakobstad Kronqvist Joakim Larsmo Smedlund Lukas Jakobstad Libäck Romeo Kronoby Snellman Vegar Jakobstad Lillvik Andreas Nykarleby Stoor Jimmy Nykarleby Luokkala Marcus Karleby Sund Mikael Närpes Niemelä
    [Show full text]
  • FEEFHS Journal Volume 15, 2007
    FEEFHS Journal Volume 15, 2007 FEEFHS Journal Who, What and Why is FEEFHS? The Federation of East European Family History Societies Guest Editor: Kahlile B. Mehr. [email protected] (FEEFHS) was founded in June 1992 by a small dedicated group of Managing Editor: Thomas K. Edlund American and Canadian genealogists with diverse ethnic, religious, and national backgrounds. By the end of that year, eleven societies FEEFHS Executive Council had accepted its concept as founding members. Each year since then FEEFHS has grown in size. FEEFHS now represents nearly two 2006-2007 FEEFHS officers: hundred organizations as members from twenty-four states, five Ca- President: Dave Obee, 4687 Falaise Drive, Victoria, BC V8Y 1B4 nadian provinces, and fourteen countries. It continues to grow. Canada. [email protected] About half of these are genealogy societies, others are multi- 1st Vice-president: Brian J. Lenius. [email protected] purpose societies, surname associations, book or periodical publish- 2nd Vice-president: Lisa A. Alzo ers, archives, libraries, family history centers, online services, insti- 3rd Vice-president: Werner Zoglauer tutions, e-mail genealogy list-servers, heraldry societies, and other Secretary: Kahlile Mehr, 412 South 400 West, Centerville, UT. ethnic, religious, and national groups. FEEFHS includes organiza- [email protected] tions representing all East or Central European groups that have ex- Treasurer: Don Semon. [email protected] isting genealogy societies in North America and a growing group of worldwide organizations and individual members, from novices to Other members of the FEEFHS Executive Council: professionals. Founding Past President: Charles M. Hall, 4874 S. 1710 East, Salt Lake City, UT 84117-5928 Goals and Purposes: Immediate Past President: Irmgard Hein Ellingson, P.O.
    [Show full text]
  • Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969
    NYKARLEBY SAMSKOLA LASARET 1968-1969 NVKARLEBV SAMSKOLA REDOGORELSE för läsåret 1968-1969 Avgiven av ERIK ÅH MAN 3 Då Nykarleby samskola den 30 maj avslutar läsåret, har skolan verkat i jämnt femtio år. Vi skall inte här redogöra för dess öden under det gångna halvseklet, men vi kan konstatera, att det i huvudsak varit en gynnsam tid för skolan. Som bevis för detta behöver vi bara nämna den utvidgning av läroverket, som just denna vår kulminerar i den första studentdimiss.io­ ;nen. Att skolan haft elva klasser under det nu gångna läsåret, visar att elevunderlaget varit stort. Dock må vi som redan i fjol påpeka, att den stora skolreformen, som är på kommande, skapar många problem för vår skola, vilket redan skönjes i det betydligt minskade elevantalet i lågklas• serna. Glädjande nog har dock totalantalet elever varit så stort som 281, vilket är nästan detsamma som föregående år. Beaktas bör dock, att anta­ let klasser i år varit elva mot tio i fjol. Eftersom skolhuset inrymmer bara sju klasser, har vi måst inlogera de övriga klasserna ute i staden, vilket också lyckats på ett efter omständig• heterna bra sätt. Då de högsta klasserna inhysts i de hyrda lägenheterna, har inte heller några större ordningssvårigheter behövt befaras. För gym­ nastikundervisningen har skolan ibland använt idrottsgården. De elva klasserna har gjort, att antalet lärare varit 19, också det ett rekord i skolans historia. Här må det med tillfredsställelse annoteras, att skolan haft flere kompetenta ordinarie lärare än på tjugu år. Detta kan kanske delvis bern på det nu fullständiga gymnasiet, som gjort det möjligt för oss att inrätta äldrelektorstjänster.
    [Show full text]
  • Deteljplanebeskr-Ntil.Pdf
    Kommun Kronoby kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum 31.5.2016 KRONOBY KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DE- TALJPLAN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN 2 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Christoffer Rönnlund Datum 31.5.2016 Granskare Jonas Lindholm Granskad 31.5.2016 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi 1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 11 3.1.4 Markägoförhållanden 22 3.2 Planeringssituationen 22 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 22 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 22 3.2.1.2 Landskapsplanen 22 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 24 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 25 3.2.1.3 Generalplan 25 3.2.1.4 Gällande detaljplan 25 3.2.1.5 Byggnadsordningen 26 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 26 3.2.1.7 Baskarta 26 3.3 Generalplanegranskning 27 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 29 4.1 Behovet av detaljplanering 30 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 30 4.3 Deltagande och samarbete 30 4.3.1 Intressenter 30 4.3.2 Anhängiggörande 31 4.3.3 Deltagande och växelverkan 31 4.3.4 Myndighetssamarbete 31 5.
    [Show full text]
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
    [Show full text]
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • Nedervetil Skyddskr
    ++Tillvarataget En summa penningar har upphittats mellan Rimmi och Storå växelplats i Gamlakarleby. Återfås på beskrivning hos Hugo Gustafsson i Nedervetil (Öb 02.07-20 Stöld i Nedervetil Natten mot senaste lördag begicks inbrott i Alex Pajunens gård i närheten av Pelo i Nedervetil. Mannen var borta och hustrun sov i ett rum intill kammaren. Tjuven hade berett sig tillträde till kammaren, där han undersökt byrålådor, sängar, mm, samt vänt upp och ned på allting. Bytet blev 310 mk penningar som gårdsfolket "för säkerhetsskull" hade gömda i en korg under en säng samt kostymkläder. Sedan stölden upptäckts tillkallades polis, som dock förlorade spåren, varför tjuven tillsvidare icke kunnat ertappas. (Öb 20.07-20) Rivna får I Nedervetil har den senaste tiden en mängd får, tillhörande olika hemmansägare, rivits av främmande hundar under det de varit på bete mellan Pelo och Lahnakoski. De flesta av fåren har blivit så illa tilltygade, att de äro fullkomligt obrukbara, varför ägarna göra kännbar förlust. (Öb 20.07-20) Nedervetil skyddskår Skidtävlan 05.03-21 20 km A. Brännkärr 1.26 E. Wiik 1.26,17 L. Brännkärr 1.29,40 E. Ahlskog 1.29,50 J.E. Högbacka 1.35 J. Nygren 1.40 15 km J. Simonsbacka 1.07,35 F. Slotte 1.07,44 J. Nyman 1.11,44 E. Nygren 1.11,50 F. Gustafsson 1.13,10 T. Brännkärr 1.13,33 E. Ås 1.14,40 E. Slotte 1.17, 10 km (Juniorer) T. Slotte 45.23 T. Kaino 45.30 T. Hästbacka 45.30,5 O. Pelo 46.47 F.
    [Show full text]
  • Club Health Assessment MBR0087
    Club Health Assessment for District 107 A through November 2015 Status Membership Reports LCIF Current YTD YTD YTD YTD Member Avg. length Months Yrs. Since Months Donations Member Members Members Net Net Count 12 of service Since Last President Vice No Since Last for current Club Club Charter Count Added Dropped Growth Growth% Months for dropped Last Officer Rotation President Active Activity Fiscal Number Name Date Ago members MMR *** Report Reported Email ** Report *** Year **** Number of times If below If net loss If no report When Number Notes the If no report on status quo 15 is greater in 3 more than of officers that in 12 within last members than 20% months one year repeat do not have months two years appears appears appears in appears in terms an active appears in in brackets in red in red red red indicated Email red Clubs less than two years old 125168 LIETO/ILMATAR 06/19/2015 Active 26 0 9 -9 -25.71% 0 0 0 N/R Clubs more than two years old 119850 ÅBO/SKOLAN 06/27/2013 Active 19 0 2 -2 -9.52% 19 2 0 1 59671 ÅLAND/FREJA 06/03/1997 Active 32 0 1 -1 -3.03% 31 17 0 24+ 41195 ÅLAND/SÖDRA 04/14/1982 Active 29 0 0 0 0.00% 29 0 T 0 20334 AURA 11/07/1968 Active 37 0 0 0 0.00% 37 0 0 $536.59 98864 AURA/SISU 03/22/2007 Active 19 0 1 -1 -5.00% 24 3 0 2 50840 BRÄNDÖ-KUMLINGE 07/03/1990 Active 14 0 0 0 0.00% 14 0 0 32231 DRAGSFJÄRD 05/05/1976 Active 25 0 1 -1 -3.85% 26 5 0 7 20373 HALIKKO/RIKALA 11/06/1958 Active 32 1 0 1 3.23% 33 1 5 20339 KAARINA 02/21/1966 Active 39 0 0 0 0.00% 38 0 4 32233 KAARINA/CITY 05/05/1976 Active 30 0 0 0 0.00%
    [Show full text]
  • Arv Nordic Yearbook of Folklore 2014 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol
    1 Arv Nordic Yearbook of Folklore 2014 2 3 ARVARV Nordic Yearbook of Folklore Vol. 70 Editor ARNE BUGGE AMUNDSEN OSLO, NORWAY SPECIAL ISSUE: MAGIC AND TEXTS Guest Editors: Ane Ohrvik and Aðalheiður Guðmundsdóttir Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY UPPSALA, SWEDEN Distributed by SWEDISH SCIENCE PRESS UPPSALA, SWEDEN 4 © 2015 by The Royal Gustavus Adolphus Academy, Uppsala ISSN 0066-8176 All rights reserved Editorial Board Anders Gustavsson, Oslo; Gustav Henningsen, Copenhagen Bengt af Klintberg, Lidingö; Ann Helene Bolstad Skjelbred, Oslo Ulrika Wolf-Knuts, Åbo (Turku) Articles appearing in this yearbook are abstracted and indexed in European Reference Index for the Humanities and Social Sciences ERIH PLUS 2011– Editorial address: Prof. Arne Bugge Amundsen Department of Culture Studies and Oriental Languages University of Oslo Box 1010 Blindern NO–0315 Oslo, Norway phone + 4792244774 e-mail: [email protected] http://www.hf.uio.no/ikos/forskning/publikasjoner/tidsskrifter/arv/index.html Cover: Kirsten Berrum For index of earlier volumes, see http://www.kgaa.nu/tidskrift.php Distributor Swedish Science Press Box 118, SE–751 04 Uppsala, Sweden phone: +46(0)18365566 fax: +46(0)18365277 e-mail: [email protected] Printed in Sweden Textgruppen i Uppsala AB, Uppsala 2015 5 Contents Articles Ane Ohrvik & Aðalheiður Guðmundsdóttir: Magic and Texts: An Introduction . 7 Clive Tolley: The Peripheral at the Centre. The Subversive Intent of Norse Myth and Magic . 15 Aðalheiður Guðmundsdóttir: The Narrative Role of Magic in the Fornaldarsögur . 39 Stephen A. Mitchell: Leechbooks, Manuals, and Grimoires. On the Early History of Magical Texts in Scandinavia . 57 Fredrik Skott: Passing Through as Healing and Crime.
    [Show full text]