Automationsmontör – Elmontör

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

AUTOMATIONSMONTÖR – ELMONTÖR Grundexamen inom EAB12 – grupphandledare Sandberg Fredrik elbranschen: Ahlvik Victor Pedersöre Automationsmontör/ Blomström Sebastian Jakobstad Bodbacka Kristoffer Nykarleby Elmontör Bolocon John Kristinestad EAA11 – grupphandledare Dahlin Christian Bäck Emil Karleby Björkskog Joni Larsmo Granbacka Niklas Kronoby Enlund Heidi Larsmo Haglund Sebastian Larsmo Gripenberg Benjamin Kronoby Jakas Jakob Vörå Hägg Ronny Pedersöre Kulla Mico Karleby Jansson Martin Närpes Punsar Fredrik Pedersöre Marklund Linus Jakobstad Snellman Jerker Nykarleby Nord Sebastian Jakobstad Stenvall Christoffer Nykarleby Norrgård Alexander Vörå Sundkvist David Larsmo Nygård Daniel Nykarleby Särkijärvi Viktor Larsmo Nygård Rasmus Vörå Ågholm Anton Nykarleby Nynäs Fredrik Jakobstad Pott Alexander Nykarleby EAA13 – grupphandledare Renlund Folke Remesaho Niko Jakobstad Edfelt Michael Larsmo Sund Johnny Jakobstad Enkvist Richard Pedersöre Vertanen Jonas Kronoby Granholm Joel Jakobstad Widjeskog Simon Kronoby Haavisto William Jakobstad Häggblom Jacob Pedersöre EAB11 – grupphandledare Lind Anders Jansson Isak Närpes Björklund Tobias Jakobstad Myhrman Dan Larsmo Broända Emil Nykarleby Nordling Daniel Nykarleby Gädda Robin Jakobstad Norrgård Elina Nykarleby Juselius Filip Nykarleby Nyman Jesper Jakobstad Korkea-Aho Ville Jakobstad Sharma Chintan Jakobstad Kronqvist Joakim Larsmo Smedlund Lukas Jakobstad Libäck Romeo Kronoby Snellman Vegar Jakobstad Lillvik Andreas Nykarleby Stoor Jimmy Nykarleby Luokkala Marcus Karleby Sund Mikael Närpes Niemelä Jani Larsmo Svartsjö Rasmus Kronoby Peltola Jaan Karleby Tuomi Nicolina Pedersöre Penttinen Kim Nykarleby Siirilä Tony Korsholm EAB13 – grupphandledare Lindqvist Mikael Sundström Lukas Kronoby Backlund Martin Nykarleby Wargh Paul Karleby Englund Anton Pedersöre Östman Jeremias Jakobstad Finne Martin Nykarleby Gäddnäs Benjamin Pedersöre EAA12 – grupphandledare Backlund Ronnie Holmbäck Jonathan Kronoby Abbors Morgan Kronoby Jafari Mahdi Nykarleby Blomqvist Roland Karleby Manninen Janne Jakobstad Bonns Alexander Nykarleby Noori Abbas Nykarleby Eklund Jonas Kronoby Nyfelt Joel Larsmo Granlund Walter Nykarleby Nyman Joel Kronoby Hansson Simon Karleby Pääjärvi Markus Jakobstad Huhtala Mikko Jakobstad Siirilä Joakim Korsholm Kronqvist Nicklas Larsmo Stenman Emil Vörå Nikkilä Perttu Jakobstad Sundström Conny Pedersöre Palmborg Otto Nykarleby Wargh Tobias Karleby Slotte Jim Vasa Yli-Panula Andreas Vasa Snåre Aki Kronoby Strandvall Dennis Kronoby Sundström Micael Karleby Thylin Benjamin Jakobstad OPTIMA 2013–2014 19.

Copy Link

Recommended publications

Toponymic Guidelines (Pdf)
UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland).
[Show full text]
Heikki Har Blick För Österbotten
katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
[Show full text]
Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
[Show full text]
Welcome to Ostrobothnia
Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
[Show full text]
Architecture in Kvarken
ARCHITECT URE I N K V A R K E N – TWO COUNTRIES - A WORLD OF CONTRAST Get to know the modern cities as well as the old wooden towns in Kvarken. During an architecture tour, you will get to know Kvarken from an architectural perspective, its history, as well as stories about people who lived and live along the coasts of the Gulf of Bothnia. Höga Kusten Umeå Vaasa Seinäjoki Kristinestad Pietarsaari/Jakobstad Kokkola Höga Kusten and Örnsköldsvik Örnsköldsvik, even called Ö-vik, is part of the High Coast and its fantastic nature. Naturum Höga Kusten - is designed by White Architects. Located in the shadow of the mighty Skuleberget. Naturum Höga kusten, is an attention- grabbing building inspired by the nature that surrounds it. Interesting geometric patterns and angular displacements give the building rich and varied expression. It is precisely the rough and anything but 90-degree feeling that characterizes nature on the High Coast. The High Coast is characterized by odd angles and variation in rhythm, scale and color. The glazed long side represents the ice. The inner concrete wall symbolizes the mountain. ArkNat – is a combination of architecture and nature. Architect students from all over Scandinavia were invited to create unique “art” that reminds of typical wind shelters in the nature. As result you will find nine fantastic creations, places to rest or to have a picknick, located along the 128 km long High coast Trail. Ting 1 – is residential building in Örnsköldsvik Ting 1 is designed by Gert Wingårdh, who was inspired by Bengt Lindström's art.
[Show full text]
The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
[Show full text]
Staden Jakobstad Budget 2021 Och Ekonomiplan 2021-2023
STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2021 OCH EKONOMIPLAN 2021-2023 Godkänd av stadsfullmäktige 30.11.2020 INNEHÅLL INLEDNING ................................................................................................................................................. 003 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ ..................................................................................................................... 014 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................ 015 FINANSIERINGSKALKYL ........................................................................................................................ 017 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING ................................. 018 STADSSTYRELSEN ................................................................................................... 019 CENTRALVALNÄMNDEN .......................................................................................... 042 REVISIONSNÄMNDEN .............................................................................................. 043 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) .............................................................. 044 REGIONALA RÄDDNINGSVERKET I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH JAKOBSTAD ............................................................................................................ 046 BILDNINGSTJÄNSTER ............................................................................................................................
[Show full text]
Club Health Assessment MBR0087
Club Health Assessment for District 107 A through November 2015 Status Membership Reports LCIF Current YTD YTD YTD YTD Member Avg. length Months Yrs. Since Months Donations Member Members Members Net Net Count 12 of service Since Last President Vice No Since Last for current Club Club Charter Count Added Dropped Growth Growth% Months for dropped Last Officer Rotation President Active Activity Fiscal Number Name Date Ago members MMR *** Report Reported Email ** Report *** Year **** Number of times If below If net loss If no report When Number Notes the If no report on status quo 15 is greater in 3 more than of officers that in 12 within last members than 20% months one year repeat do not have months two years appears appears appears in appears in terms an active appears in in brackets in red in red red red indicated Email red Clubs less than two years old 125168 LIETO/ILMATAR 06/19/2015 Active 26 0 9 -9 -25.71% 0 0 0 N/R Clubs more than two years old 119850 ÅBO/SKOLAN 06/27/2013 Active 19 0 2 -2 -9.52% 19 2 0 1 59671 ÅLAND/FREJA 06/03/1997 Active 32 0 1 -1 -3.03% 31 17 0 24+ 41195 ÅLAND/SÖDRA 04/14/1982 Active 29 0 0 0 0.00% 29 0 T 0 20334 AURA 11/07/1968 Active 37 0 0 0 0.00% 37 0 0 $536.59 98864 AURA/SISU 03/22/2007 Active 19 0 1 -1 -5.00% 24 3 0 2 50840 BRÄNDÖ-KUMLINGE 07/03/1990 Active 14 0 0 0 0.00% 14 0 0 32231 DRAGSFJÄRD 05/05/1976 Active 25 0 1 -1 -3.85% 26 5 0 7 20373 HALIKKO/RIKALA 11/06/1958 Active 32 1 0 1 3.23% 33 1 5 20339 KAARINA 02/21/1966 Active 39 0 0 0 0.00% 38 0 4 32233 KAARINA/CITY 05/05/1976 Active 30 0 0 0 0.00%
[Show full text]
Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
[Show full text]
JAKOBSTAD Stadshotellet I Jakobstad
VÄGVISARE GENOM JAKOBSTAD Stadshotellet i Jakobstad Fullständig hotellvövelse. Egen centval. Namnanvop. 22 moderna resanderum fr. Fmk 20:—. Tillgång till bad. Aftonmusik med dans. Erkänt gott kök. När och Var Vägvisare genom Jakobstad 1937 JAKOBSTAD 1937. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag. I nådens år 1652 bestämde drottningKristina, att ~Sweriges Rijkes Troo-Man, Rijkz-Marsk och General Fältherre, Praesident utj vårt Krigz-Collegio" Herr Ja- cobus De la Gardie skulle som evärdlig förläning er- hålla Pedersöre och en del av Kronoby med rätt „att där upprätta en stad och bruka därtill den gamla och vanliga Pedersöre hamnen". Greve De la Gardie dog kort därpå, men hans änka, Gustav II Adolfs ung- domsbrud Ebba Brahe, utfärdade den 27 okt. 1652 den planerade stadens fundationsurkund. Och omedelbart därpå vidtogo grundläggningsarbetena på Permo-lan- dets och på Bockholmens låga och sanka marker un- der ledning av grevinnans fogde Henrik Tavast. År 1661 utvidgades stadens område genom inköp av Pin- nonäs forna kungsladugård. ~J acobs stadh", uppkallat efter donatrix' höge ma- ke, förde länge en tynande tillvaro. Läget blev desto 4 Ebba Jjrahe Jflålnlng av J). X. Shrenstrahl, Riddarhuset. mera hotande, då de några decennier äldre städerna Gamla och Nya Carleby gång på gång försökte få den „nyfunderade" stadens privilegier upphävda. Det gick 5 verkligen därhän, att 1680 i kunglig resolution be- stämdes, att städerna Brahestad och Jakobstad ~må flyttia in uti de äldre Städerna, särdeles till de näst liggande Gamla och Nya Carleby samt Uhleå". Faran avvärjdes dock, ty 1689 resolverade K. M:t bl. a., att ~bemelthe Stadh skall samma Confirmation efter dess innehåldh och lijdelse obehindrat niuta till godo".
[Show full text]
Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
[Show full text]
Travellers, Easter Witches and Cunning Folk: Regulators of Fortune and Misfortune in Ostrobothnian Folklore in Finland
Journal of Ethnology and Folkloristics 14 (1): 121–139 DOI: 10.2478/jef-2020-0008 TRAVELLERS, EASTER WITCHES AND CUNNING FOLK: REGULATORS OF FORTUNE AND MISFORTUNE IN OSTROBOTHNIAN FOLKLORE IN FINLAND KAROLINA KOUVOLA Doctoral Student Department of Culture / Study of Religions University of Helsinki P.O. Box 59 (Unionkatu 38E) 00014 Helsinki, Finland e-mail: [email protected]. ABSTRACT This article* is about the distinct groups that practised malevolent and benevolent witchcraft in Swedish-speaking Ostrobothnia in late-modern Finland according to belief legends and memorates. Placing belief legends and memorates in Mary Douglas’ tripartite classification of powers that regulate fortune and misfortune illuminates the social structure of agents who posed a threat or regulated it by means of their supranormal powers. Powers that bring misfortune dwell outside or within the community, whereas powers that bring fortune live within it but nevertheless may be ambivalent and pose a threat to its members as well. Threat towards the community was based on the concept of limited good, in other words the belief that there was a finite amount of prosperity in the world. The aim is to paint a detailed picture of the complex social structure and approaches to witch- craft in late-modern Swedish-speaking Ostrobothnia. KEYWORDS: witchcraft • cunning folk • folk healing • folk belief • benevolent magic INTRODUCTION This article concerns the folklore of the Swedish-speaking minority in late-modern Ostrobothnia, Finland, the aim being to study how various users of witchcraft were understood within the context of limited good in this Swedish-speaking community. I suggest that Mary Douglas’ (2002 [1966]: 130) notion of a triad of power that controls fortune and misfortune in a community facilities the drawing of three distinct groups * I wish to thank the two anonymous reviewers for their insightful comments on an earlier version of this article and Joan Nordlund for her help with language revision.
[Show full text]