Kommun Kronoby kommun

Dokument Detaljplanebeskrivning

Datum 31.5.2016

KRONOBY KOMMUN

REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DE-

TALJPLAN

REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN 2

REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING

Författare Christoffer Rönnlund

Datum 31.5.2016

Granskare Jonas Lindholm

Granskad 31.5.2016

Ramboll

Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA

T +358 20 755 7600

F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi

1-2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 11 3.1.4 Markägoförhållanden 22 3.2 Planeringssituationen 22 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 22 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 22 3.2.1.2 Landskapsplanen 22 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 24 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 25 3.2.1.3 Generalplan 25 3.2.1.4 Gällande detaljplan 25 3.2.1.5 Byggnadsordningen 26 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 26 3.2.1.7 Baskarta 26 3.3 Generalplanegranskning 27 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 29 4.1 Behovet av detaljplanering 30 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 30 4.3 Deltagande och samarbete 30 4.3.1 Intressenter 30 4.3.2 Anhängiggörande 31 4.3.3 Deltagande och växelverkan 31 4.3.4 Myndighetssamarbete 31 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN 31 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen 32 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 32 6.1 Detaljplaneutkastet 33 6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 33 6.2 Detaljplaneförslaget 33

1-3

6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 33 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 34 7.1 Planens struktur 34 7.1.1 Dimensionering 34 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 36 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer 36 7.4 Områdesreserveringar 37 8. PLANENS KONSEKVENSER 39 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet 39 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 39 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön 40 8.1.3 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser 41 8.1.4 Störande faktorer i miljön 42 8.2 Beteckningar och bestämmelser 42 8.3 Namn 42 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 42 9.1 Genomförande och tidsplanering 42

1-4

1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

1.1 Identifikationsuppgifter

Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Kronoby kommun och Ramboll Finland Oy. Lantmäteriingenjör Christoffer Rönnlund har fungerat som planlens utarbetare och lantmäte- riingenjör Jonas Lindholm har fungerat som kvalitetsgranskare. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kon- taktuppgifterna nedan).

PLANLÄGGARE: PLANLÄGGNINGSKONSULT:

Kronoby kommun Ramboll Finland Oy Säbråvägen 2 / PB 22 Hovrättsesplanaden 19 E, 68501 KRONOBY 65100 VASA Tel. (06) 834 3000 Tel. 020 755 7600 Fax (06) 785 7299 Fax 020 755 7602 www.kronoby.fi www.ramboll.fi

Kontaktperson: Kontaktperson: Planläggare: Planens utarbetare: Dan Stenlund Lantmäteriingenjör Christoffer Rönnlund T +358 50 562 4924 T +358 44 312 2301 E-post: [email protected] E-post: [email protected]

Kvalitetsgranskare: Lantm.ingenjör YHS Jonas Lindholm T +358 50349 1156 E-post: [email protected]

1.2 Detaljplaneområdets läge Detaljplaneområdet finns i de centrala delarna av Nedervetil by i Kronoby kommun. Nedervetil som utgörs av en kommundel i Kronoby kommun är beläget ca 18 km öster om Kronoby cent- rum. Avståndet till Karleby är ca 18km medan avståndet till Jakobstad är ca 45km. Denna detaljplan berör flertalet mindre detaljplaner. Området som detaljplanen omfattar uppgår till ca 146 ha. Inom området finns såväl centrumstruktur, områden för boende-, rekreation-, industri- och ar- betsplatser. Reviderings- och utvidgningsarbetet är ämnat för att både utveckla som stöda nuvarande mar- kanvändning i Nedervetil.

Detaljplaneområdets regionala läge har anvisats i bild 1 och dess riktgivande läge i bild 2.

1-5

Bild 1. Områdets regionala läge © Lantmäteriverket.

Bild 2. Områdets riktgivande läge. © Lantmäteriverket.

1-6

1.3 Planens namn och syfte

Planens namn är REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN. Med projektet eftersträvas att erhålla en tidsenlig detaljplan i Nedervetil centrum som motsvarar den aktuella markanvändningen och skapar förutsättningar för framtida exploateringsbehov. Läs mer i punkt 4.1 – Behovet av detaljplanering.

1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen

Befintliga och aktuella utredningar för detaljplaneområdet beaktas. Utredningarna kompletteras efter behov.

Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning Bilaga 2: Naturinventering Bilaga 3: Kulturmiljöinventering Bilaga 4: Trafikstudie av korsningsområdet Rv13/Lv748/Lv17946. Bilaga 4: Bemötandesammanställning, utkastskedet (tillfogas senare i proces- sen). Bilaga 5: Bemötandesammanställning, förslagsskedet (tillfogas senare i pro- cessen).

2. SAMMANDRAG

2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen

16.2.2015 § 57 Kommunstyrelsen beslutar att revidering av detaljplanerna i Neder- vetil kan påbörjas. 1.9.2015 Ramboll Finland Oy övertar planläggningsuppdraget från HN-Consult Ab. 11.11.2015 Tekniska nämnden beslutar att ta utvidga planläggningsområdet med Forskantsområdet samt området mellan Gillestugan och sport- planen. __.__–__.__.2016 Detaljplaneutkastet till påseende. __.__–__.__.201_ Detaljplaneförslaget till påseende. __.__.201_ § __ Kommunstyrelsen godkände detaljplanen. __.__.201_ § __ Kommunfullmäktige godkände detaljplanen.

2.2 Detaljplanen

De centrala markområdesreserveringarna i detaljplanen är olika beteckningar för boende, offent- lig närservice, allmän verksamhet, industriområden och arbetsplatser, energiförsörjning samt även idrott och rekreationsverksamhet. En del av beteckningarna är styrda genom bestämmelser som anpassats pga. särdrag i den befintliga verksamheten/markanvändningen. Detaljplanens beteckningar och bestämmelser förevisas noggrannare på detaljplanekartan och under punkt 5.4 - Områdesreserveringar.

1-7

2.3 Genomförandet av detaljplanen

Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäk- tige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på kommunen och/eller på privata markä- gare/företagare.

3. UTGÅNGSPUNKTERNA

3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet

3.1.1 Allmän beskrivning av området

Detaljplaneområdet är ca 144 ha stort. För området finns ingen generalplan, men stora delar av området är detaljplanerat sedan tidigare. Detaljplaneområdet utgörs av Nedervetil by i Kronoby kommun. Innan kommunsammanslag- ningen 1969 fungerade Nedervetil som kommuncentrum i kommunen med samma namn. I om- rådets östra del rinner Perho å ut mot havet. En stor del av bebyggelsestrukturen finns längs med ån och Murickvägen. Trots att Nedervetil utgörs av en tätort är det inte frågan om någon särdeles tät bebyggelse. Här finns både åkrar och skogsdungar bevarade vilket gör att området känns lantligt och grönt. Inom Nedervetil finns kommunal verksamhet i form av läkar- och tandläkarmottagning, bibliotek, pensionärshem, brandstation, lågstadieskola, förskola och daghem. För boendeändamål finns olika sorters småhus. Arbetsplatser finns främst inom industrin och kommunal verksamhet. Kännetecknande för byn är kyrkan, (byggd i mitten av 1700-talet) som finns uppe på en kulle och erbjuder vacker utsikt över ån, samt även ungdomsföreningens lokal invid Perho å.

3.1.2 Naturmiljön

Landskapets särdrag Nedervetil är beläget i den nordöstra delen av landskapet Österbotten. I ett landskap som ofta beskrivs som platt utgör Nedervetil ett undantag. Området är kuperat i jämförelse med den öv- riga kustregionen. Exempel på högre belägna platser i Nedervetil är Salobacken, Klockarbacken, Bäcksängsbacken och Ollisbacken. Perho å utgör ett viktigt inslag i landskapsbilden, vattnet rinner närmast från Storträsket några kilometer från planområdet och sedan vidare ut mot bottniska viken. Inom planläggningsområdet finns även skogs- och åkermark.

Topografi Höjdkurvorna på detaljplaneområdet varierar från ca 20 m.ö.h. till ca 40 m.ö.h. Perho å flyter fram i de lägsta partierna, på de lägre partierna finns även en del åkermark. Längst i norr, längs Peltostrandvägen, finns även bosättning på relativt låg nivå i jämförelse med ån. I övrigt är bo- sättningen inom området ofta beläget på kullar. Salobacken, Ollisbacka och Klockarbacken utgör högre belägna bostadsområden. Utanför planområdet finns högre belägna skogsområden. Informationskälla; Lantmäteriverket.

1-8

Bild 3. Områdets topografi.

Jordmån Planläggningsområdet domineras av finkorniga samt blandade jordarter. Informationskälla; GTK.

1-9

Bild 4. Jordmånskarta. Med lila nyans anges finkorning jordart. Med lila rastrering anges gyttjig finkor- nig jordart medan den beiga nyansen anger blandade jordarter. Dessa jordarter finns representerade inom planläggningsområdet. © GTK | © Lantmäteriverket.

Vattendrag och vattenhushållning Perhå å som slingrar sig genom Nedervetil har sitt utlopp i Trullöfjärden norr om Karleby. Ån är det enda vattendraget inom planläggningsområdet. Grundvattenområden finns inte på eller i närheten av planläggningsområdet. Bilderna nedan visar översvämningsrisken invid ån. De mest översvämningskänsliga områdena finns i områdets norra del invid Peltostrandvägen samt på de låglänta områdena norr om idrottsplanen.

1-10

Bild 5. De blåa områdena visar var det förekommer översvämning i medeltal en gång på 20 år.

Bild 6. De blåa områdena visar var det förekommer översvämning i medeltal en gång på 100 år.

1-11

Bild 7. De blåa områdena visar var det förekommer översvämning i medeltal en gång på 250 år.

Naturskydd Inom planläggningsområdet eller dess närhet finns inga naturskyddsområden eller natura 2000- områden. Som bakgrund till denna detaljplanesammanställning och revidering finns en naturin- ventering. Inom området påträffades både flygekorre och nordisk fladdermus, flygekorrarnas boplatser och förekomstområden bör beaktas i planeringen. I Perho å finns det även troligtvis Uttrar, detta föranleder dock inga åtgärder i planen. Inom området finns inga sådana konstaterade livsmiljöer som skulle kunna utgöra rast- och för- ökningsplatser för åkergrodan. Delar av Perho å, från Slottesforsen och norrut, tillhör forsskyddsområde. Informationskälla; Naturinventering av detaljplaneområdet för Nedervetil centrum i Kronoby kommun (2015).

3.1.3 Den byggda miljön

Boende och befolkningens struktur Nedervetil är ett kommundelscentrum i Kronoby kommun. Befolkningsmängden inom planområ- det uppgår till ca 430 personer. De tätast befolkade områdena finns längs med Klockarbackvä- gen och Hagforsvägen samt längs med Murickvägen som går genom områdets centrum. I bild 12 kan man studera hur befolkningen i Nedervetil är fördelad. Här nedan, bild 8-11, finns utdrag ur grundkartan från olika årtionden, med hjälp av kartorna kan man studera hur bebyggelsen och byn utvecklas med tiden.

1-12

Bild 8. Utdrag ur grundkarta från 1952.

Bild 9. Utdrag ur grundkarta från 1961.

1-13

Bild 10. Utdrag ur grundkarta från 1979.

Bild 11. Utdrag ur grundkarta från 1987.

1-14

Bild 12. Befolkningsfördelningen i Nedervetil. © YKR/SYKE & TK 2014 och Lantmäteriverket 2012.

1-15

Samhällsstruktur Hela planläggningsområdet är klassificerat som tätortsområde. Utanför området finns Brännkärr med sin byabebyggelse, längre bort från planläggningsområdet breder glesbebyggelse ut sig. Informationskälla; OIVA.

Bild 13. Bilden förevisar samhällsstrukturen. Svart linje; detaljplaneområdets avgränsning, röd färg; tätortsområden, grön färg; byar, blå färg; landsbygdsbebyggelse/glesbygdsbebyggelse. © SYKE/YKR © MML, Esri Finland. (Kartan har bearbetats).

Stads-/tätortsbild Nedervetil är långsmalt till sin utsträckning. Från områdets norra del vid Peltostrandvägen till dess södra del invid Forskantsvägen är det ca 3,7 km. Byggnationen inom området är utspridd, det finns inget tydligt utpräglat centrum inom området. Det område som främst kan benämnas som centrum finns längs Murickvägen 1-10. Här finns bl.a. dagligvaruaffär, restau- rang/matservering, apotek, bibliotek, järnaffär och handarbetsaffär. Inom detta område finns även småhus och radhus. I övrigt finns service på flera platser inom byn.

1-16

Bild 14. Röd markering anger byns centrumområde.

Korsningen Jyväskylävägen och Murickvägen kan beskrivas som något av en knutpunkt i Neder- vetil. I princip all trafik till och från området sker via Murickvägen och Jyväskylävägen. Bebyggelse i form av bostadshus finns utspritt i hela området. Klockarbacken, Tast, Ollisbackan och Peltostandvägen är områden med tätare bebyggelse. Perho å är ett viktigt inslag i boendemiljön, ån ger ett mervärde för invånarna i området. Ån slingrar sig genom terrängen och inslag av forsar finns på flera platser. Bebyggelse nära ån finns främst i Slottesforsen, Murikforsen och längs med Strandbrinksvägen. Inom området finns en hel del äldre byggnader. Dessa är väl representerade på hela planområ- det, större helheter finns främst lokaliserade invid Klockargränd, kring ungdomslokalen och invid Kyrkbackvägen. Kännetecknande för by- och landskapsbilden är dels Nedervetil kyrka men även ungdomsför- eningens lokal. Kyrkan är belägen uppe på en kulle med vacker utsikt över det omkringliggande landskapet. Kyrkan har anor från 1700-talet och tillhör ”byggd kulturmiljö av riksintresse” (RKY). Ungdomsföreningens lokal som finns invid Seljesvägen utgör en viktig byggnad i området. Dess utformning och kännetecknande torn är sällsynt, om inte unikt, bland andra österbottniska ung- domsgårdar. Längs Peltostrandvägen finns flertalet nya bostadshus vilket syns i landskapsbilden, här finns både nybyggda egnahemshus men även parhus.

Arbetsplatser, näringsverksamhet I Nedervetil finns ett varierande utbud av arbetsplatser och näringsgrenar. I byn finns samman- lagt ca 200 arbetsplatser. Bl.a. finns företag inom dagligvaruhandel, bilservice, jordbyggnad, bilförsäljning och taxiverksamhet. Verksamheterna är synnerligen utspridda över hela området. Söder om planläggningsområdet finns en fabrik som tillverkar betongelement, företaget är den enskilt största arbetsgivaren i Nedervetil.

1-17

Bild 15. Fördelningen av arbetsplatser i Nedervetil. © YKR/SYKE & TK 2014 och Lantmäteriverket 2012.

1-18

Rekreation och fritidsverksamhet I Nedervetil centrum finns goda förutsättningar för idrottsutövande, invid Perho å finns fotbolls- plan, löpbanor och en ishockeyrink. I områdets södra del finns skidspår med tillhörande skid- stuga. Utanför planområdet finns lågstadieskolan med tillhörande idrottsplan. Perho å bjuder på rekreationsmöjligheter i form av paddling och fiske medan de närbelägna skogarna inbjuder till vandring samt bär- och svampplockning.

Trafik Trafiken till och från Nedervetil går i huvudsak via Jyväskylävägen, Bäckändavägen och Murick- vägen. Jyväskylävägen som förbinder Nedervetil med Karleby har en medeldygnstrafik på ca 3400 bilar. Murickvägen som går genom Nedervetil centrum har en genomsnittlig dygnstrafik på ca 1250 bilar. I området finns också ett stort antal detaljplanerade gator, vilka leder trafiken till och från de ovan nämnda större vägarna. För den lätta trafiken finns det goda förbindelser i området. En lättrafikled går genom hela områ- det längs med Murickvägen/Seljesvägen. Informationskälla; Trafikverket.

Den byggda kulturmiljön och fornminnen Inom planläggningsområdet finns två RKY-områden (byggda kulturmiljöer av riksintresse). Ne- dervetil kyrka med omgivning är angivet som ett RKY-område. Kyrkan med omgivning utgör ett typiskt exempel för hur en kyrkomiljö uppförd på 1700-talet har sett ut. Nedervetil församling grundades år 1752 som ett kapell under Karleby och avskildes till en självständig församling år 1894. Idag hör kyrkan till Kronoby kyrkliga samfällighet. Kapellförsamlingens kyrka byggdes under åren 1751-1754 under ledning av kyrkobyggaren Matts Honga. Kyrkan har under senare år förnyats genom restaurering och ombyggnad, men området i sig är av värdefull karaktär och påvisar gammal österbottnisk kultur och historia. Till området hör begravningsplatsen, klocksta- peln och själva kyrkan. Det andra RKY-området som utgörs av ”Tast by” finns i planläggningsområdets södra del. Delar av detta RKY-område är utanför planläggningsområdet. Tast är ett välbevarat, tätbebyggt bo- sättningscentrum invid ån och bron över denna. Området är typiskt för en österbottnisk ådal. Ungdomsföreningens hus ”Gillestugan” utgörs av ett ståtligt jugendhus som har en dominerande plats i landskapet. På Tastbacken finns ca tio envåningsbondgårdar med flertalet ekonomibygg- nader. Byggnadsbeståndet i Tast härstammar från 1700-talet. Hela planläggningsområdet ingår i princip i regionalt värdefull kulturmiljö. För att betjäna planläggningen har Kronoby kommun låtit utarbeta en byggnadsinvente- ring/kulturmiljöutredning. Genom att lyfta fram de byggnadshelheter och de byggnader som har skyddsvärde och ge dessa någon form av bestämmelser i planen, strävar man till att bevara och skydda dem. Informationskälla; Museiverket, NTM-centralen.

1-19

Bild 16. Bilden (utdrag ut kulturmiljöinventering) visar en klassificering av den äldsta bebyggelsen och var den är belägen.

1-20

+

Bild 17. Bilden visar befintliga byggda kulturmiljöer. Svart linje; Detaljplaneområdets avgränsning, Blå färg; Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), Röd färg; Regionalt värdefull kulturmiljö. © Museiver- ket 2012 © NTM-centralen © Lantmäteriverket. (Kartan har bearbetats).

Teknisk försörjning På detaljplaneområdet finns väl fungerande kommunalteknik. Vatten- och avloppsnätet är ut- byggt. För dagvattnets del används naturliga diken samt utbyggda nät av diken och rör. På om- rådet finns ett fungerande elnät.

1-21

Bild 18. Avloppsledningsnät på området.

Bild 19. Vattenledningsnät på området.

1-22

3.1.4 Markägoförhållanden

Såväl kommunen som juridiska personer står som ägare till fastigheterna på området.

3.2 Planeringssituationen

3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet

3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen

De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla föru- tom nummer fem gäller för detaljplaneområdet:

1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer.

3.2.1.2 Landskapsplanen

För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: 21.12.2010). I in- ledningsorden beskrivs landskapsplanen på följande sätt; "Landskapsplanen är en plan på lång sikt. Lösningarna i planen påverkar betydligt förutsättning- arna för förverkligandet av en hållbar utveckling. Målet med planeringen är att skapa förutsätt- ningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i Österbotten. Planen behandlar bl.a. ramarna för utvecklingen av region- och sam- hällsstrukturen, tryggar förutsättningarna för genomförandet av de regionala nätverksstrukturer- na och säkerställer de största behoven av naturskydd, kulturmiljö och rekreation. Områdesreser- veringar har anvisats i den mån och med den noggrannhet som man har ansett vara nödvändigt med tanke på de riksomfattande eller landskapsomfattande målen för områdesanvändning eller för att områdesanvändningen i flera kommuner ska samordnas.”

1-23

Bild 20. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. (fastställd: 21.12.2010).

För detaljplaneområdet finns följande reserveringar i landskapsplanen:

Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser

Utveckling av å- och älvdalarna

KRONOBY ÅDAL, mk-5 Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör man främja hållbart nyttjande av naturen och miljön, landskapsvård, förbättring av vattenkvaliteten och områdets användning för rekreation och turism.

Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation JAKOBSTADSREGIONEN, mv-9

Natur och kultur till lands och sjöss: Sjöfarts- och skepps- /båtbyggnadstraditionerna, trästadsdelar, trädgårdar i kustzonen. Åar, sjöar, skogar, vandrings- och cykelleder, fritidsfiske (naturturism) är en grund i områdets östra del. Fornlämningar.

Datakommunikationsförbindelse

Förbindelsebehov för överföringsavlopp

Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges nationellt värdefulla land- skapsområden och byggda kulturmiljöer. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områ- dena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas.

1-24

Område för tätortsfunktioner

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges detaljplanerade områden och områden som avses att bli detaljplanerade för tätortsfunktioner. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen och planläggning bör en enhetligare samhällsstruktur främjas.

Sekundärcentrum för centrumfunktioner

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges sekundärcentrum i städer och kommuner. Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering och planläggning bör särskild upp- märksamhet fästas vid mellanzonen mellan sekundärcentrumet och den övriga tätor- ten, vid fastställande av den service och de funktioner som placeras i området samt vid trafikarrangemang och tätortsbild. Stora detaljhandelsenheter får inte placeras på området.

Enligt forsskyddslagen skyddat vattendrag mot bygge av nya kraft- verk

Riksväg / stamväg

Cykelled

Småbåtsled

Kraftledning

Stomvattenledning

Överföringsavlopp

Nytt område för anslutningsarrangemang

Bebyggt område

3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1

Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör området för den aktuella planen. Nedervetil är planlagt som ett sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca). Etapplandskapsplan 1 godkändes av landskapsfullmäktige den 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet den 4.10.2013.

1-25

Bild 21. Utdrag ur etapplandskapsplan 1.

Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser

Sekundärcentrum för centrumfunktioner

Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges sekundärcentrum i städer och kommuner. Planeringsbestämmelse: I ett sekundärcentrum för centrumfunktioner är det möjligt att placera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en våningsyta på högst 3 000 v-m2, förutom i Oravais och sekundärcentrum för centrumfunktioner i Vasa där gränsen är 5 000 v-m2. Andelen dagligvaruhandel får vara högst 2 000 v-m2. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid övergången mellan sekundärcent- rumet och den övriga tätorten, tätortsbilden och trafikarrangemangen. Totaldimension- eringen för kommersiell service i ett sekundärcentrum är 8 000 v-m2.

3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2

Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, innehåller inga beteckningar för detaljplaneområdet eller dess direkta närhet.

3.2.1.3 Generalplan

Över området finns ingen uppgjord detaljplan.

3.2.1.4 Gällande detaljplan

Gällande detaljplaner som berör revideringsarbetet är listade nedan:  Nedervetil detaljplan, fastställd av miljöcentralen 21.5.1992  Salobacken industriområde, fastställd av miljöcentralen 22.2.1994, vunnit laga kraft den 24.2.1994.  Peltostrandområdet, godkänd av fullmäktige 16.3.2016, vunnit laga kraft 25.4.2006  Ändring av detaljplan, kv.16, Ollisbacka, godkänd i styrelsen 3.11.2008, vunnit laga kraft 25.11.2008  Ändringar av detaljplan, kv. 20, Klockarbacken, godkänd i styrelsen 5.5.2008, vunnit laga kraft 13.6.2008

1-26

Bild 22. På kartan avgränsas det område som berörs av en detaljplan före denna revidering och utvidg- ning påbörjades.

3.2.1.5 Byggnadsordningen

Byggnadsordningen är godkänd av kommunfullmäktige i Kronoby den 25.2.2010.

3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister

Information angående fastighetsindelningen på området är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket.

3.2.1.7 Baskarta

Som bas i planeringen har kommunens tidsaktuella baskarta använts. Baskartan är uppgjord år 2012.

1-27

3.3 Generalplanegranskning

Över Nedervetil finns ingen generalplan. Stora delar av området är sedan tidigare detaljplanerat, men i och med denna revidering och detaljplanesammanställning kommer även nya icke plane- rade områden att tas med i detaljplanen. Vissa av dessa områden är från tidigare bebyggda, men det finns också sådana som saknar bebyggelse och som är nya utvidgningsområden för olika samhällsfunktioner. Då det utarbetas en detaljplan på områden som inte berörs av en generalplan är det främst landskapsplanen men även de riksomfattande målen för områdesanvändning som styr planering- en. En redogörelse för hur detaljplanen förhåller sig till dessa finns beskrivet i punkt 7.3. I enlig- het med markanvändnings- och bygglagen skall i detaljplanen även beaktas de krav som ställs på en generalplans innehåll. Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverkningar, skall vid utarbetandet av detaljplanen i tillämpliga delar beaktas även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll (MBL 54 § 4 mom.).

Generalplanens innehållskrav (MBL 39 §) är: 1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar, 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energi- försörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livs- miljö, 6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7) att miljöolägenheterna minskas, 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation.

MBL 39 § beskriver tydligt vilka aspekter som bör beaktas vid generalplanering. Denna general- planegranskning bör visa på vilka konsekvenser ett utvidgat samhällsbyggande har på närmiljön och samhällsstrukturen.

Bild 23. Detaljplanens utvidgningsområde söderut.

1-28

Bild 24. Detaljplanens utvidgningsområde där industriverksamhet planeras.

Beaktande av generalplanens innehållskrav:

1) att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar De områden som från tidigare inte berörs av en detaljplan men nu medtas i planeringen är från tidigare delvis bebyggda. Området mellan Murickvägen och Perho å omfattas från tidigare av tätortsfunktioner, här finns främst områden för boende och rekreation. Området norr om Perho å utgörs av både bebyggd och obebyggd mark. Längs med Forskantsvägen finns ett större sam- manhängande obebyggt område. På Salobacken finns ett utvidgningsområde för industriverksamhet. Området ansluter sig väl till det befintliga industriområdet söder om området. Alla de områden som tas med som nya områden i detaljplanen har från tidigare en fungerande samhällsstruktur, samtliga områden har vägförbindelse och ligger i anslutning till den befintliga tätorten. Utvidgningen kan anses vara både ekonomisk och ekologisk hållbar eftersom man nytt- jar befintliga resurser och samhällsstrukturer. 2) att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, Den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas genom att man använder sig av befintliga vägar och kommunalteknik. En utbyggnad av avloppsledningsnätet kommer att krävas, avloppsledningsnä- tet finns redan i dagens läge på gränsen till utvidgningsområdena. Vattenledning finns från tidi- gare utbyggd. Genom att nyttja befintliga strukturer håller man nere kostnaderna som uppkommer vid sam- hällsbyggande. Detaljplanen ger i jämförelse med nyttan med planen upphov till ringa satsningar på samhällsstrukturen. Några nya områden utanför den befintliga tätortsbilden eller samhälls- strukturen skapas inte utan utvidgningsområdena ansluter sig väl till samhället.

3) att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, Utvidgningsområdet tar inte ställning till service inom området. Servicen i Nedervetil är beläget utanför de nya utvidgningsområdena.

1-29

4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, Inom området finns ingen fungerande kollektivtrafik. Cykelväg finns längs med Murickvägen, vilket i dagens läge är tillräckligt, någon utvidgning av den är inte aktuell. Ett fungerande elnät finns över hela området. Avloppsnätet kräver en viss utbyggnad, alla områden ligger dock stra- tegiskt med tanke på anslutningsmöjligheter till avloppsnätet. Vattenledningar finns från tidigare. Till alla utvidgningsområden kan byggas kommunalteknik ur ett ekonomiskt och ekologiskt för- svarbart sätt.

5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanse- rad livsmiljö, De nya områdena ligger i anslutning till övriga bebyggda områden och i närheten av byns cent- rum, vilket är viktigt med tanke på en enhetlig boendemiljö. Området kring Perho å är naturnära och vackert beläget invid ån, vilket bidrar till att skapa en trivsam boendemiljö med stark lands- bygdskaraktär. Närheten till naturen men även till byns centrum ger goda förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt boende. Det område som finns på Salobacken kommer att anvisas för industriverksamhet, området ligger i anslutning till befintligt industriområde.

6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, Genom planeringen ges utmärkta förutsättningar för näringslivet på orten. På Salobacken anvi- sas nya tomter för industriverksamhet. Genom att förtäta och utvidga ett befintligt industriom- råde ger man goda förutsättningar för kommunens näringsliv att utvecklas. Företag inom områ- det ges goda förutsättningar till utvidgning av verksamheten men även förutsättningar för sam- arbete med andra närliggande företag. 7) att miljöolägenheterna minskas, Inom området finns inga stora miljöolägenheter, Jyväskylävägen kan anses vara den största. Genom att inte anvisa boende i direkt anslutning till ovan nämnda väg minimerar man risken att boende i området skall drabbas av olägenheter. Nya bostäder bör inte placeras på områden där det finns risk för översvämning, genom god och noggrann planering undviker man sådana pro- blem. Utvidgningen av detaljplanen ger inte upphov till miljöolägenheter. 8) att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, I utvidgningen av detaljplanen tar man i beaktande den bebyggda miljön, landskapet och natur- värdena. På så vis säkerställer man sig att befintliga värdefulla helheter bevaras. En utvidgning av detaljplanen kan anses ha goda konsekvenser för bevarandet av för området viktiga byggna- der och naturvärden. 9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation. Inom utvidgningsområdet finns bebyggda rekreationsområden såsom simstrand, friidrottsbana, fotbollsplan och ishockeyrink. En god planering ser även till att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för vardaglig rekreation, exempelvis obebyggda grönområden. Planeringen strä- var efter att anvisa tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation.

4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN

Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol och således bör det genom plan- läggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Kronoby kommun. Intres- senter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till offici- ellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid even- tuella frågor. Vid behov uppdateras PDB under planläggningsprocessens gång. Som andra steg utarbetas ett detaljplaneutkast, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fun-

1-30

gerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett detaljplaneförslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Anmärkningar kan göras mot godkännandet. Inkommer inga anmärkningar vinner planen laga kraft.

4.1 Behovet av detaljplanering

Målsättningen är att uppgöra en sammanställning och revidering av gällande detaljplaner som finns i Nedervetil centrum. I planeringen kommer även till viss del nya områden att medtas i detaljplanen. I revideringsarbetet är det aktuellt att både uppdatera och förbättra befintliga detaljplaner. Kro- noby kommun har 2012 uppgjort nya baskartor för de olika kommundelarna så en stor del av arbetet går ut på att anpassa de befintliga detaljplanerna till den nya baskartan. Med revide- ringsarbetet erhåller således kommunen en mer tidsaktuell markanvändning som på ett bättre sätt överensstämmer med dagens situation. De allmänna mål som ställs på områdesplaneringen i markanvändnings och bygglagen 5 § utgör grund för planläggningsarbetet, medan behovet av att utarbeta detaljplan grundar sig på MBL 51 §.

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna

Kommunstyrelsen beslöt den 16.2.2015 enligt § 57 att områdets detaljplan skall revideras. Ini- tiativet till revideringsarbetet har tagits av Kronoby kommun.

4.3 Deltagande och samarbete

Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde be- handlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 28 §):

4.3.1 Intressenter

Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planering- en:

 Kronoby kommuns olika förvaltningar – (Säbråvägen 2, FI-68500 KRONOBY)  Närings-, trafik- och miljöcentralen – (PB 262, 65101 Vasa)  Österbottens förbund – (PB 174, 65101 Vasa)  Österbottens museum – (Museigatan 3-4, 65100 Vasa)

1-31

 Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk / Nedervetil brandstation – (Huvudkontoret: Gustaf Adolfsgatan 76, 67200 Karleby) Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen:  Nedervetil vattenandelslag – (Peltostrandvägen 4, 68410 Nedervetil)  Kronoby vatten och avlopp (Säbråvägen 2, 68500 Kronoby)  Kronoby Elverk – (PB 3. 68501 Kronoby)  Oy Herrfors Ab – (Köpmansgatan 10, 68600 Jakobstad)  JNT Ab – (Alholmsgatan 3, 68600 Jakobstad)

Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen:

 Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influens- område.  Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper plan- ändringen kan ha konsekvenser för.

4.3.2 Anhängiggörande

Planeringsarbetet anhängiggjordes den 16.2.2015 § 57.

4.3.3 Deltagande och växelverkan

Denna punkt kompletteras med datum under detaljplaneprocessen när respektive skede behandlats.

 PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden xx.xx–xx.x.2015 i enlighet med MBL 63 § och MBF 30 §.  Detaljplaneutkastet var framlagt under tiden xx.xx–xx.xx.201x i enlighet med MBL 62 §. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslut- ningar i enlighet med MBF 30 §. Över utkastet inkom __ utlåtande/n och __ åsikt/er.  Detaljplaneförslaget var framlagt under tiden __.__-__.__.201_ i enlighet med MBL 65 §. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslut- ningar i enlighet med MBF 27 § och MBF 28 §. Över förslaget inkom __ utlåtande/n och __ anmärkning/ar.

4.3.4 Myndighetssamarbete

Den 10.12.2015, innan detaljplaneutkastet lagts fram till offentligt påseende, ordnades ett ar- betsmöte på ELY–centralen i Vasa. Under mötet diskuterades främst kulturmiljö- samt trafikfrå- gor. Ytterligare samråd/möten ordnas vid behov under processens gång.

5. MÅL FÖR DETALJPLANEN

Genom att revidera befintliga detaljplaner med aktuella korrigeringar och slå samman de olika detaljplanerna, till en slutlig och övergripande detaljplan, ämnar kommunen att göra både mar- kanvändningen tidsaktuell och att göra Nedervetil till ett än mer attraktivt område för boende

1-32

och arbete. Målsättningen är således att revidera aktuella planer och att detaljplanera nya tom- ter och områden för både boende och industri.

Detaljplanearbetets utförande: 5 § – Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planlägg- ningsarbetet.

5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen

Bakgrundsmaterial Som bakgrundsmaterial för planläggningen fungerar: landskapsplanen och befintliga detaljpla- ner. Den uppdaterade baskartan och den aktuella fastighetsindelningen utgör det basmaterial som reviderings- utvidgningsarbetet bygger vidare på. Uppgjorda inventeringar för naturen och den byggda miljön används i arbetet, se punkt 1.4 och 1.5. För området finns ingen generalplan.

Samhällsstruktur En av målsättningarna med detaljplanen är att bygga vidare på en redan fungerande samhälls- struktur. Några nya omfattande samhällsbyggnadsprojekt krävs inte för att förverkliga detaljpla- nen. Genom att slå samman flertalet äldre detaljplaner till en ny uppdaterad plan får man en tidsaktuell och uppdaterad plan som stämmer överens med den rådande samhällsstrukturen. I detaljplanearbetet strävas efter att utveckla och förbättra markanvändningen i tätortsområdet. Ett nytt område för bosättning kommer att skapas på Grusbacken norr om Perho å, detta nya område ansluter sig dock mycket väl till den befintliga bebyggelsen. På Salobacken i områdets västra del kommer nya tomter skapas för industriverksamhet. Genom att ha ett brett utbud av industritomter ger man möjlighet för nya och gamla företag i området att utvecklas.

Centrumorienterade arbetsplatser De flesta arbetsplatser inom service- och handelsbranschen finns främst i korsningsområdet Jy- väskylävägen/Murickvägen. I detaljplanen skapas inga nya tomter för centrumorienterade ar- betsplatser.

Industri Inom planområdet finns tomter för industriverksamhet främst på Salobacken, för att säkra till- gången på goda industritomter kommer man i och med denna detaljplan utvidga och förstora området norrut med fem nya tomter. Invid Peltostrandvägen finns från tidigare detaljplan fyra tomter för industriverksamhet som i dagsläget är obebyggda.

Trafik För att förbättra trafiksäkerheten har fyrvägskorsningen Jyväskylävägen/Murickvägen- Backändavägen i och med detaljplaneringen setts över. En skild trafikstudie och planering för korsningsområdet har gjorts, se bilaga 4. I utredningen har tagit fram två alternativa lösningar till hur man kunde styra trafiken i korsningsområdet vilket skall beaktas som tillräckliga områ- desreservationer i detaljplanen. I övrigt kommer inga större ändringar att göras gällande övriga vägar och gator, utan dessa granskas och justeras efter påkallat behov.

6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV

I det utarbetade planutkastet har beaktats de målsättningar och korrigeringsbehov som fram- förts från kommunens sida. Bl.a. har man från kommunens sida önskat en mera enhetlig bygg- rätt inom området. Från tidigare finns på området flera befintliga detaljplaner, utgångsalternati- vet var att sammanfoga dessa till en enda detaljplan. Ändringar i de befintliga detaljplanerna har

1-33

utförts på flertalet platser, dessa ändringar rör främst kvarters- och tomtgränser men även ju- steringar i användningsändamål. Ändringsåtgärderna är oftast av ringa karaktär, på vissa ställen har dock mera omfattande ändringar gjorts.

6.1 Detaljplaneutkastet

Bild 25. Detaljplaneutkastets utformning.

6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem

Kompletteras efter att responsen erhållits.

6.2 Detaljplaneförslaget

Kompletteras senare i planprocessen.

6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit fram- lagt till officiellt påseende och bemötandet av dem

Kompletteras efter att responsen erhållits.

1-34

7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN

7.1 Planens struktur

I reviderings- och utvidgningsarbetet har strävan varit att tillgodose och förbättra detaljplaneom- rådets struktur samt genom att utvidga detaljplaneområdet med nya områden stärka den befint- liga strukturen i byn. Genom rittekniska lösningar har omstruktureringar utförts för att plankar- tan skall överensstämma med dagssituationen och den utveckling som skett sedan de tidigare detaljplanerna godkänts. Några stora justeringar i markanvändningen har inte skett i och med denna planering. Gamla planer har anpassats till den nya baskartan. I planläggningsarbetet har det strävats efter att bevara och förbättra den befintliga service som finns inom området. I de tidigare detaljplanerna har området mellan idrottsområdet och Grusbackavägen inte varit planlagda. För att få en mera enhetlig plan har nu dessa områden även omfattats av detaljpla- nen. Delar av detta område har sedan länge tillbaka varit bebyggda. I.o.m. denna detaljplan skapas invid Forskantsvägen ett helt nytt område för bosättning. På Sa- lobacken i områdets norra del utvidgas det befintliga industriområdet norrut.

7.1.1 Dimensionering

Utvidgningsarbetet (från tidigare oplanerat område) har resulterat i att det till detaljplaneom- rådet har anvisats 49 tomter för boende och sex tomter för industriverksamhet. Av tomterna för boende är 44 tomter planlagda med beteckningen AO och fem tomter med beteckningen AP. Tomterna avsedda för industri har alla beteckningen TY. Av tomterna för boende är 25 tomter bebyggda. Utvidgningsarbetet har således resulterat i 24 obebyggda bostadstomter. Revideringsarbetet har resulterat i följande huvudsakliga tomtändringar på området:

 I kvarter 103 har halva AR-tomten ändrats till M-område, den andra halvan har ändrats till AO  AO-1-tomten i kvarter 106 ändras till TY  längsmed Perho å invid Strandbrinksvägen har det skapats två nya AO-tomter på bekostnad av parkområdet  i kvarter 5 har tomt 2 ändrats från AL till AP medan tomt 5 ändrats från AM till AP  kvarter 6 och 8 har genomgått stora ändringar; 14 AO tomter har blivit åtta, en minskning med sex st. En AP-tomt har uppkommit i revideringen. En AM-tomt har ändrats till två AP- tomter.  i kvarter 9 har omformats så att tomt nr 12 har ändrats från Y till AO, i övrigt har två av de ursprungliga nio AO-tomter försvunnit.  i kvarter 18; en AO-tomt har tagits bort.  i kvarter 21 har AO-tomt tagits bort och ersatts med VL-område.

Sammanlagt har planläggningen i förhållande till den gällande planen gett upphov till följande förändringar:  AO -8st.  AL -1st  AM – 2st  AP +6st  Y -1st  TY +1st

1-35

Utöver dessa har gjorts smärre justeringar i grönområdesstrukturerna och jord- och skogsbruks- områden. I övrigt berörs detaljplanens tomter och områden av ett normalt revideringsarbete, var små om- struktureringar gjorts för att främja såväl samhällsstrukturen som den verkliga och dagsaktuella situationen på området.

Handel- och affärsutrymmen Gällande kommersiell service har de för Nedervetils del angivna direktiven i etapplandskapsplan 1 beaktats. I etapplandskapsplan 1 är Nedervetil planlagt med ca-beteckning (sekundärcentrum för centrumfunktioner). Totaldimensioneringen för kommersiell service i Nedervetil är 8 000 v- m². En enskild detaljhandelsenhet eller -koncentration får högst utgöra 3 000 v-m², och en dag- ligvaruhandel får högst utgöra 2 000 v-m² i denna. Samtliga planlagda enheter/kvarter understi- ger angivna gränsvärden.

Bild 26. På kartan syns de områden som är planlagda för olika centrumfunktioner.

Service På plankartan har anvisats Y-områden på vilka det finns utvidgningsmöjlighet för service, exem- pelvis social verksamhet och hälsovård, brandstation, äldreboende, idrottsplan samt daghems- och skolverksamhet.

1-36

Bild 27. På kartan syns de områden som är planlagda för någon form av servicefunktion.

7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet

För detaljplaneområdet har uppgjorts en ny naturinventering, vilken man beaktat i reviderings- arbetet. Genom att beakta den säkerställer man att viktiga naturvärden inom området bevaras.

7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer

Hur de riksomfattande målen har beaktats: Genom att sammanslå flera planer som berör Nedervetil centrum får man en bättre översikt över områdets markanvändning. I området finns från tidigare en fungerande samhällsstruktur, i och med denna plan ändras inga befintliga strukturer, målsättningen är att man skall stärka befint- liga sådana i det fortsatta samhällsbyggande. Genom att i tillräcklig grad beakta kultur- och naturarv säkerställer man att inga sådana tar skada, på området finns byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) vilket har beaktats i planeringen, här finns även flertalet äldre välbevarade byggnader som är viktiga för landskapsbilden. Genom att sträva efter att bevara dessa, tryggar man de kulturhistoriska värden som finns på området. Inom området finns goda möjligheter till rekreation i det fria, tillräckligt stora områden avsedda för närrekreation finns anvisade i planen. På området finns ett väl fungerande förbindelsenät och energiförsörjning. Genom en förtätning och utbyggnad av området bidrar man till att bevara men även utveckla fungerande infrastruktur inom området. Några satsningar på nya vägar behöver inte göras i och med denna plan, utan allt nybyggande stöder sig på befintlig infrastruktur. Genom att man nyttjar befintliga strukturer, värnar om värdefulla helheter och möjlighet till re- kreation samt strävar efter att uppnå en trivsam boendemiljö på området kan detaljplanen kon- stateras vara uppgjord i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen.

1-37

Beaktan av landskapsplanen: I detaljplanearbetet har landskapsplanen och de i punkt 3.2.1.2 – Landskapsplanen angivna pla- nebeteckningarna beaktats. Det utvidgningsområde som finns vid Forskantsvägen är i lanskaps- planen inte anvisat som område för bosättning, men området kan på grund av sitt nära läge till byns centrum konstateras vara ett lämpligt utvidgningsområde. Konstaterande: Detaljplanen står i samklang med landskapsplanen.

Beaktan av etapplandskapsplan 1: Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör planläggnings- området. Nedervetil är i etapplandskapsplanen angivet som ett sekundärcentrum för centrum- funktioner (ca). Den totala tillåtna våningsytan för kommersiell service är 8000 v-m², av vilken den största enskilda detaljhandelsenheten eller -koncentrationen får utgöra maximalt 3 000 v- m². Av nämnda 3 000 v-m² per detaljhandelsenhet eller- koncentration får våningsytan för dag- ligvaruhandel uppgå till maximalt 2 000 v-m². Den totala detaljplanerade våningsytan för affärs- och handelsverksamhet i Nedervetil, Kronoby, utgörs av _____ v-m² (kompletteras senare).

Beaktan av etapplandskapsplan 2: Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, berör inte området för den aktuella planen.

7.4 Områdesreserveringar

AP-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS.

AP-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR SMÅHUS.  På området tillåts högst fem bostadslägenheter.

AR KVARTERSOMRÅDE FÖR RADHUS OCH ANDRA KOPPLADE BOSTADSHUS.

AO KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.

AO-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.  På området får placeras utrymmen för icke miljöförstörande småindustri, vars del får vara högst 20% av den totala byggnadsrätten.

AL KVARTERSOMRÅDE FÖR BOSTADS-, AFFÄRS- OCH KONTORSBYGGNADER.

AL KVARTERSOMRÅDE FÖR BOSTADS-, AFFÄRS- OCH KONTORSBYGGNADER.  På området får i samband med affärsbyggnaden placeras utrymmen för icke miljö- förstörande småindustri, vars del får vara högst 30% av den totala byggnadsrät- ten.

AM KVARTERSOMRÅDE FÖR LANTBRUKSLÄGENHETERS DRIFTCENTRUM.

Y KVARTERSOMRÅDE FÖR ALLMÄNNA BYGGNADER.

Y-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR ALLMÄNNA BYGGNADER.

1-38

 På området får placeras brandstation.

YL KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE.

YL-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR OFFENTLIG NÄRSERVICE.  Kvarteret är avsett för skola och/eller barndaghem.

YS KVARTERSOMRÅDE FÖR BYGGNADER FÖR SOCIAL VERKSAMHET OCH HÄLSO- VÅRD.

YM KVARTERSOMRÅDE FÖR MUSEIBYGGNADER.

YK KVARTERSOMRÅDE FÖR KYRKOR OCH ANDRA FÖRSAMLINGSBYGGNADER.

YU KVARTERSOMRÅDE FÖR IDROTTSBYGGNADER.

K-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRS- OCH KONTORSBYGGNADER.  På området får placeras utrymmen för bibliotek, vars del får vara högst 50% av den totala byggnadsrätten.

K-2 KVARTERSOMRÅDE FÖR AFFÄRS- OCH KONTORSBYGGNADER.  Inom området får placeras högst 300m² utrymmen för servicestationsverksamhet och därtill hörande anläggningar för uppbevaring och försäljning av bränsle.

TY KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRIBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄR- SKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART.

TY-1 KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRIBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄR- SKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART.

TY-4 KVARTERSOMRÅDE FÖR INDUSTRIBYGGNADER DÄR MILJÖN STÄLLER SÄR- SKILDA KRAV PÅ VERKSAMHETENS ART.  På tomten får placeras affärsutrymmen, som hänför sig till byggnadsplatsens in- dustriella verksamhet och dess våningsyta får vara högst 20% av tomtens totala byggnadsrätt.

VP PARK.

VL OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION

VV OMRÅDE FÖR BADSTRAND.

LT OMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG.

LP OMRÅDE FÖR ALLMÄN PARKERING.

LV SMÅBÅTSHAMN/SMÅBÅTSPLATS.

1-39

LPA KVARTERSOMRÅDE FÖR BILPLATSER.

ET OMRÅDE FÖR BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING.

EH OMRÅDE FÖR BEGRAVNINGSPLATS

EV SKYDDSGRÖNOMRÅDE

M JORD- OCH SKOGSBRUKSOMRÅDE.

MT JORDBRUKSOMRÅDE.

Övriga beteckningar: se detaljplanekartan.

8. PLANENS KONSEKVENSER

8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet

8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön

Landskapets särdrag Landskapsbilden kommer att påverkas då detaljplanen förverkligas, detta kommer dock att ske under en lång tidsperiod. Förändringar kommer främst att ske på de områden där markanvänd- ningen ändras och på de ställen som nu exploateras. I de centrala delarna av Nedervetil sker inga stora förändringar i markanvändningen och här kommer således ändringarna i landskapet att vara små. Summering: Några stora förändringar i landskapsbilden kommer inte att skönjas. De flesta om- råden är från tidigare bebyggda. Planen kommer dessutom att förverkligas på lång sikt och för- ändringar i landskapet kommer således att ske under en lång tidsperiod.

Vattendrag och vattenhushållning Inom området finns inga grundvattenområden. Vattenledningsnät finns utbyggt inom hela områ- det och kan kompletteras med fastighetsvisa anslutningar vart efter behovet påkallar. Några stora satsningar på eller konsekvenser för vattenförsörjningen på området uppkommer inte. Genom området flyter Perho å. Vid byggande i närheten av ån bör man beakta översvämnings- risken och de lägsta bygghöjderna på området. Genom att ansluta nya fastigheter till det kom- munala avloppsnätet säkerställer man sig om att avloppsvatten inte rinner ut i naturen och vi- dare ut i ån. Summering: Några stora konsekvenser för vattendrag eller vattenhushållningen antas inte upp- komma. Konsekvenserna kan bedömas som naturliga vid samhällsbyggande, eftersom det krävs en viss utbyggnad av vattenledningssystemet.

Naturskydd Den till planen uppgjorda naturinventeringen har beaktats. Sådana områden med miljövärden har beaktats med nödvändiga reservationer så att man skall kunna bevara de på området befint- liga natur- och miljövärdena.

1-40

Inom området eller i dess direkta närhet finns inte några Natura 2000-områden eller andra na- turskyddsområden. Summering: Konsekvenserna för naturskyddet kan anses goda. Naturinventeringen har beak- tats.

8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön

Samhällsstruktur och boende Planläggningsarbetet har resulterat i både mindre tekniska justeringar men även i nya områden för boende och arbetsplatser. Några stora förändringar för boendet och befolkningens struktur sker inte i och med denna revidering. Arbetet handlar främst om att anpassa befintliga områden till nuläget och den nya baskartan. Det nya bostadsområdet som planläggs invid Forskantsvägen kommer då det förverkligas att ändra på befolkningens struktur något. Området består i dagens läge av skogsmark. Då planen förverkligas får skogsmarken ge vika för bostäder. På området finns 13 obebyggda tomter. Den befintliga samhällsstrukturen kommer att nyttjas i planeringen, således är konsekvenserna inte bara goda för samhällsstrukturen utan även för samhällsekonomin. Summering: Konsekvenserna kan främst anses vara positiva, ett mer enhetligt byggande är till fördel för befolkningen inom området. Det nya bostadsområdet invid Forskantsvägen finns i planområdets utkant men ansluter ändå väl till byn och den övriga bebyggelsen.

Tätortsbild I områdets absoluta centrum har gjorts en del mindre justeringar. Dessa är dock små till sin karaktär och har inga märkbara konsekvenser för tätortsbilden. Summering: Konsekvenserna för tätortsbilden anses vara minimala.

Service I planläggningen har inte anvisats nya områden för service, planen ger således inte möjlighet till utökad service på området eftersom det inte finns behov för det. Summering: Inga konsekvenser.

Arbetsplatser, näringsverksamhet I planläggningen har anvisats nya tomter för arbetsplatser och industriverksamhet. Genom att ha ett tillräckligt utbud av dylika tomter säkerställer man att det finns möjligheter för etablering av nya företag men även utvidgningsmöjligheter för befintliga sådana. I planläggningen har man beaktat det framtida behovet och antalet nya tomter bör räcka för en överskådlig framtid. Summering: Konsekvenserna för arbetsplatser och näringsverksamhet anses som goda ef- tersom utbudet på tomterna för ändamålet ökar. Nya tomter har placerats i anslutning till befint- liga sådana, vilket stöder företag inom området.

Rekreation och fritidsverksamhet I och med att planläggningsområdet utvidgas tas även byns idrottsområde och simstrand med i planeringen. Inom idrottsområdet ges även möjlighet att utvidga verksamheten. Inom området finns flertalet planlagda närrekreationsområden, i byns centrum invid Perho å har lämnats ett större sammanhängande område för detta ändamål. Summering: Konsekvenserna för rekreationen och fritidsverksamheten kan anses vara positiva och gynnar de boende inom området.

Trafik I och med detaljplaneringen har Kronoby kommun låtit uppgöra en separat trafikutredning för korsningsområdet Jyväskylävägen/Murickvägen. I utredningen presenteras två alternativ till att

1-41

styra trafiken i korsningsområdet. I och med ombyggandet av korsningsområdet inte kommer att påbörjas inom de närmsta åren har Kronoby kommun valt att i planen reservera rum för de båda alternativen. På så vis behöver man inte i dagsläget välja hur man skall förverkliga området i framtiden, utan kan se tiden an och besluta vilket av alternativen som då är mera lämpligt. På kort sikt sker små förändringar i trafiken. Trafikmängden inom området förväntas inte nämn- värt påverkas av detaljplanen. Summering: På kort sikt medför planen ytterst ringa konsekvenser. I framtiden är tanken att korsningsområdet skall omstruktureras och göras mera trafiksäkert. Då detta sker är dock kon- sekvenserna av positiv karaktär.

Den byggda kulturmiljön och fornminnen Inom planläggningsområdet finns Nedervetil kyrka med dess omgivning och Tast by som klassats som byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY). I planläggningen har de båda RKY-områdena beak- tats med egna delområdesavgränsningar med tillhörande bestämmelse. Stora delar av planläggningsområdet hör även till regionalt värdefull kulturmiljö. Inom området finns inga fornminnen. Den kulturmiljöinventering som ligger till grund för planläggningen har beaktats. I inventeringen har man lyft fram de byggnader i Nedervetil som har ett skyddsvärde. På basen av inventeringen har objekten/helheterna angetts på plankartan med särskilda planbestämmelser. Summering: Genom att beakta kulturmiljöinventeringen i detaljplanen säkerställs att viktiga värden rörande kulturmiljön bevaras. Således kan konsekvenserna för den byggda kulturmiljön anses som goda.

Teknisk försörjning Inom området finns väl fungerande kommunalteknik. Vattenledningsnätet är utbyggt över hela planområdet medan avloppsnätet bör kompletteras till vissa delar. Inom området finns utbyggt elnät. I planen har reserverats områden för samhällsteknisk försörjning. Summering: Exploatering av nya områden kräver en viss utbyggnad av avloppsnätet, det är dock inte frågan om några stora satsningar som behövs för att få ett heltäckande avloppsnät i området. Genom att kan nyttja befintliga ledningsnät hålls kostnaderna för nybyggande nere. Konsekvenserna för den tekniska försörjningen är således små.

8.1.3 Samhällsekonomiska (övriga) konsekvenser Planläggningsarbetet ger upphov till ett mer strukturerat byggande, vilket är gott ur ett sam- hällsekonomiskt synsätt. Genom att nyttja befintliga vägar och kommunalteknik håller man kost- naderna för samhällsbyggande nere. För att åstadkomma en god samhällsekonomi är det viktigt att service och befolkning hålls cen- trerad, med denna detaljplan strävar man efter att åstadkomma en mer centrerad och strukture- rad samhällsbyggnad. Det nya bostadsområdet vid Forskantsvägen ger upphov till de största satsningarna på förbätt- rad kommunalteknik. I gengäld kan kommunen räkna med skattepengar då människor flyttar till området. Området finns nära lågstadieskolan och kan tänkas vara ett lämpligt område för barn- familjer att bosätta sig i. Då Kronoby kommun väljer att förverkliga de planer på ombyggnad av korsningsområdet (rv13) och även underfart för lättrafik uppkommer betydande ekonomiska satsningar. Summering: Överlag är konsekvenserna för samhällsekonomin goda, på kort sikt behöver mindre satsningar göras men i längden kan kommunen räkna med att satsningarna återbetalar sig, exempelvis med nya skattebetalare i kommunen. En ombyggnad av korsningsområdet (rv13) kommer att orsaka märkbara ekonomiska satsningar.

1-42

8.1.4 Störande faktorer i miljön Några direkta störande faktorer i närmiljön finns inte. Jordbruk och pälsfarmsverksamhet som är nära förknippade med Österbotten hittas inte inom området. Jyväskylävägen kan anses vara den största olägenheten, vägen orsakar främst en del bullerolägenheter. Inom området finns inga sådana industriverksamheter som bidrar till störande faktorer i närmiljön.

Summering: Störande funktioner som trafikbuller förekommer inom området. I övrig är de stö- rande faktorerna inte större eller mindre jämfört med andra jämförbara bycentrum.

8.2 Beteckningar och bestämmelser

Detaljplanens beteckningar finns presenterade under punkt 5.4 - Områdesreserveringar samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan.

8.3 Namn

Planens namn är REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN.

9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN

9.1 Genomförande och tidsplanering

Avsikten är att detaljplanen skall godkännas i kommunfullmäktige under början av 2017. Efter att detaljplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på kommunen och mar- kägarna.