Club Health Assessment MBR0087
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
October 2009 Pin Titles Americas, Europe and South Pacific
OCTOBER 2009 PIN TITLES AMERICAS, EUROPE AND SOUTH PACIFIC NEW BLUE DIAMOND EXECUTIVES Name Hometown Sponsor Derek Tillotson Salt Lake City, Utah, United States GOT YOUR NUMBER, INC NEW DIAMOND EXECUTIVES Name Hometown Sponsor Carmela Phillips Corona Del Mar, California, United States ELDRIDGE, LISA Elizabeth Rowe Mtubatuba, South Africa HINRICHSEN, STEVEN Helena Kammer Frankfurt, Germany EDELMANN, SUSANNE Hong Jie Euro Kft Gu Pinghua Budapest, Hungary Laurence Brem Matzenheim, France SCHILLINGER, MIREILLE Marco Roberto and Sally Mastrantonio North Vancouver, British Columbia, Canada VINT, JAMES Peter Auer Schlehdorf, Germany KAMMER, HELENA Retha Argent Krugersdorp, South Africa BETTINGS, ELANA Tonya R King Ione, California, United States HUTMACHER, DOUG NEW EMERALD EXECUTIVES Name Hometown Sponsor Brenden Moore Enoch, Alberta, Canada OLDHAM, SUE I Synchronex Consulting KFT Szentendre, Hungary ARANY, ZSUZSANNA Vagvolgyi Es Fiai BT Dunakeszi, Hungary KEREKES, ANDRAS Jeannette Bray Lake Stevens, Washington, United States MACHORRO, KENDA Aleksandr Shevyakov Russia ZHIDENKO ALEXANDR Elana Bettings Krugersdorp, South Africa NEL, ELRINA Erika Dienes, Konkoly Gabor Budapest, Hungary ZABORSZKY, ANDREA Hailing Yu San Jose, California, United States FENG, WEI Hong Jie Euro Kft Gu Pinghua Budapest, Hungary LUN-X 2008 KFT Hongyan Li, Zihong Zheng Bellevue, Washington, United States SUPER SUCCESS INT'L INC. Jeff Dang, Terri Tu Renton, Washington, United States NAGAO, PRISCILLA Justin and Johanna Armstrong Calgary, Alberta, Canada GANSKE, JULIETTE -
Danske Borgmestre 1970-2018
Danske borgmestre 1970-2018 Ulrik Kjær Niels Opstrup Kommunalpolitiske Studier Nr. 33/2018 Danske borgmestre 1970- 2018 Borgmesterarkivet rummer oplysninger om samtlige 1380 personer, der har siddet som borgmester i en dansk kommune efter kommunalvalget den 3. marts 1970 til og med den 1. januar 2018, hvor seneste valgperiode begynde. Første runde af oplysninger blev indsamlet i efteråret 2004. Samtlige af de daværende 271 kommuner modtag ultimo august 2004 et kort spørgeskema, hvori de blev bedt om at anføre kommunens borgmestre i perioden 1970-2004, samt angive nogle få supplerende oplysninger (såsom borgmestrenes fødselsår, deres erhvervsbaggrund og årsagen til at de forlod posten). I praksis foregik indsamlingen ved, at der på baggrund af oplysninger fra nyhedsmagasinet Danske Kommuner blev udfærdiget en oversigt over borgmestrene, som den enkelte kommune så blev bedt om at verificere eller rette i, samt tilføje de ekstra oplysninger, de blev bedt om. Fire kommuner svarede ikke på henvendelsen, hvorfor oplysninger om borgmestre fra disse stammer fra søgninger i aviser og lokale dagblade (se Rikke Berg & Ulrik Kjær: ”Den danske borgmester”, Syddansk Universitetsforlag, 2004). I efteråret 2011 blev der gangsat endnu en dataindsamlingsrunde. Pr. mail blev der rettet henvendelse til 29 kommuner og/ eller lokalhistoriske arkiver med henblik på at indhente baggrundsoplysninger om en række borgmestre, hvor disse manglede. Borgmesterarkivet er desuden siden 2004 løbende blev opdateret ved skift på borgmesterposterne på baggrund oplysninger -
The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland
University of Nebraska - Lincoln DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln Wildlife Damage Management, Internet Center Other Publications in Wildlife Management for 1960 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland Atso Artimo Suomen Riistanhoito-Saatio (Finnish Game Foundation) Follow this and additional works at: https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother Part of the Environmental Sciences Commons Artimo, Atso, "The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland" (1960). Other Publications in Wildlife Management. 65. https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother/65 This Article is brought to you for free and open access by the Wildlife Damage Management, Internet Center for at DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. It has been accepted for inclusion in Other Publications in Wildlife Management by an authorized administrator of DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. R I 1ST A TIE T L .~1 U ( K A I S U J A ,>""'liSt I " e'e 'I >~ ~··21' \. • ; I .. '. .' . .,~., . <)/ ." , ., Thedi$perscdQnd.a~C:li"'dti~otlin. of ,the , , :n~skret, Ond~trq ~ib.t~i~',{(.h in. Firtland , 8y: ATSO ARTIMO . RllSTATIETEELLISljX JULKAISUJA PAPERS ON GAME RESEARCH 21 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (l.), in Finland By ATSO ARTIMO Helsinki 1960 SUOMEN FIN LANDS R I 1ST A N HOI T O-S A A T I b ] AK TV ARDSSTI FTELSE Riistantutkimuslaitos Viltforskningsinstitutet Helsinki, Unionink. 45 B Helsingfors, Unionsg. 45 B FINNISH GAME FOUNDATION Game Research Institute Helsinki, Unionink. 45 B Helsinki 1960 . K. F. Puromichen Kirjapaino O.-Y. The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland By Atso Artimo CONTENTS I. -
Faktaark for Kulturminnelokalitet 1050193 Elvebråten Sikkeland Østre
Lok. nr. 1050193 Elvebråten Sarpsborg http://kulturminnekart.no/ostfold/?x=284284&y=6579778 Gårdsnavn: Sikkeland østre Gnr/bnr: 3042/8 Koordinat: Ø: 625888, N: 6575730, 22 EU89-UTM Sone 32 Synbarhet: Kulturminneregistrering KMtype: Husmannsplass, , Tilstand: Tapt Verneverdi: Vern: Ikke fredet lokalt kulturminne, Beskrivelse: Opprinnelig en husmannsplas ryddet på 1700-tallet. Navnet var først Arvebraaten, men ble etter hvert til Elvebraaten. Det er bygd et nytt hus på plassen. Plassen ble utskilt fra gnr 3042 Sikkeland østre på 1800-tallet. Gården fikk da bnr 8. Cornelius Olsen (1764-5. september 1834) fra Bergsland nevnes her i 1801 og utetter. Ved folketellingen 1801 ble Cornelius beskrevet som husmann med jord på Arvebraaten plads. Han var gift med Marthe Olsdatter (født 1768 på Bergby, død 1811). Deres barn var Ole (1794-1882), Lars (f. 1796), Oleane (f. 1798) og Mathis (f. 1800, død 9. juni 1873 som gift fattiglem på Bergsland). Enken Maria Svendsdatter var inderste. Ole kom til Engebråten, Lars kom til Bergbyhaugen og Mathis kom til Bergslandhaugen. Cornelius ble enkemann i 1811 og giftet seg samme år med Anne Andersdatter Kokkim (1782-1843). Cornelius døde formodentlig av kolera den 5. september 1834, og han ble begravet på Varteig kolerakirkegård. Andreas Arvesen (f. 1803 på Ise), sønn av Arve Børresen og Rønnaug Olsdatter Velta kjøpte Elvebraaten. Andreas giftet seg med Ellen Olsdatter fra Karlsbraaten (f. 1811). I 1865 sto de som eiere og bodde da selv på gården med eldstesønnen Anders (f. 16. juli 1836) og svigerdatteren Inger Marie Kristiansdatter (f. 1829 i Eidsberg). Ti år senere bodde Andreas og Ellen alene på Elvebraaten. -
KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA on LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I
KUNTAJAON MUUTOKSET, JOISSA KUNTA ON LAKANNUT 1.1.2021 Taulu I LAKANNUT KUNTA VASTAANOTTAVA KUNTA Kunnan nimi Kuntanumero Lakkaamispäivä Kunnan nimi Kuntanumero Huomautuksia Ahlainen 001 010172 Pori 609 Aitolahti 002 010166 Tampere 837 Akaa 003 010146 Kylmäkoski 310 ks. tämä taulu: Kylmäkoski-310 Sääksmäki 788 ks. tämä taulu: Sääksmäki-788 Toijala 864 ks. tämä taulu: Toijala-864 Viiala 928 ks. tämä taulu: Viiala-928 Alahärma 004 010109 Kauhava 233 ks. tämä taulu: Kortesjärvi-281 ja Ylihärmä-971 Alastaro 006 010109 Loimaa 430 ks. tämä taulu: Mellilä-482 Alatornio 007 010173 Tornio 851 Alaveteli 008 010169 Kruunupyy 288 Angelniemi 011 010167 Halikko 073 ks. tämä taulu: Halikko-073 Anjala 012 010175 Sippola 754 ks. taulu II: Sippola-754 Anjalankoski 754 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Elimäki-044, Jaala-163, Kuusankoski-306, Valkeala-909 Anttola 014 311200 Mikkeli 491 ks. tämä taulu: Mikkelin mlk-492 Artjärvi 015 010111 Orimattila 560 Askainen 017 010109 Masku 481 ks. tämä taulu: Lemu-419 Bergö 032 010173 Maalahti 475 Björköby 033 010173 Mustasaari 499 Bromarv 034 010177 Hanko 078 Tenhola 842 ks. tämä taulu: Tenhola-842 Degerby 039 010146 lnkoo 149 Dragsfjärd 040 010109 Kemiönsaari 322 ks. tämä taulu: Kemiö-243 ja Västanfjärd-923 Elimäki 044 010109 Kouvola 286 ks. tämä taulu: Jaala-163, Kuusankoski-306, Anjalankoski-754, Valkeala-909 Eno 045 010109 Joensuu 167 ks. tämä taulu: Pyhäselkä-632 Eräjärvi 048 010173 Orivesi 562 Haaga 068 010146 Helsinki 091 Haapasaari 070 010174 Kotka 285 Halikko 073 010109 Salo 734 ks. tämä taulu: Kiikala-252, Kisko-259, Kuusjoki-308, Muurla-501, Perniö-586, Pertteli-587, Suomusjärvi-776, Särkisalo-784 Hauho 083 010109 Hämeenlinna 109 ks. -
Edu Immigration ACCEPTED.Pdf (882.2Kb)
ARTICLE Does education affect immigration attitudes? Evidence from an education reform / Henning Finseraas, Øyvind Søraas Skorge, Marte Strøm VERSION: POST PRINT/GREEN OPEN ACCESS This document is the author’s post print (final accepted version). The document is archived in the institutional archive of Institute for Social Research. The final publication is available in: Electoral Studies 2018, / DOI: 10.1016/j.electstud.2018.06.009 does education affect immigration attitudes? Evidence from an education reform∗ Henning Finseraas,y Øyvind Skorge,z and Marte Strømx Accepted for publication in Electoral Studies July 2, 2018 Abstract Empirical research consistently finds that people with high education have more liberal immigration attitudes. To what extent this relationship reflects a causal effect of education is, however, largely unknown. We rely on the staggered introduction of a major Norwegian education reform to get exogenous variation in respondents’ level of education. The reform lifted the bottom of the education distribution by increasing the compulsory years of education by two years. We find no significant differences in immigration attitudes between those who were educated in the old and the new education system. Our results suggest that if education has a causal effect on immigration attitudes, it is likely to operate on other education margins. ∗We would like to thank seminar participants at the Institute for Social Research, Frisch Center for Economic Research, and University of Bergen for comments on a previous draft of the paper. Funding from the Research Council of Norway is acknowledged (grant no. 270687). yInstitute for Social Research, Oslo, P.O. Box 3233 Elisenberg, 0208 Oslo, Norway. -
Possible Violation of the Water Framework Directive by the Norwegian Government
Orkanger, 19. December 2017 Efta Surveillance Agency Rue Belliard 35 B- 1040 Brussels Belgium [email protected] Possible violation of the Water Framework Directive by the Norwegian government Our address and information Naturvernforbundet i Orklaregionen NGO co/ Mads Løkeland Norwegian environmentalist organisation. Emmavegen 34 N7300 Orkanger Friends of the earth Norway, local branch in Norway Orkdal e-mail: [email protected] http://naturvernforbundet.no/?lang=en_GB phone: +47 95 05 67 26 The purpose of this letter We request EFTA Surveillance Agency’s (ESA’s) assessment on whether Norway has violated the Water Framework Directive (WFD) by allowing the removal of Furumokjela, an important part of the estuary of the river Orkla in Orkdal1. Furumokjela is to be filled with gravel/ soil, and our question is whether the removal of Furumokjela represents a violation of principles and targets set by the WFD. The Water Framework Directive of EU is accepted as Norwegian law, normally referred to as Vannforskriften (The Norwegian Water Regulation), and entered into force in 2007. This means that it is highly probable that a violation of the Norwegian Water Regulation represents a violation of WFD as well. The river Basin Management Plan covering the Orkla estuary was adopted by the Norwegian government in July 2016. 1 Orkdal is a municipality of Sør Trøndelag, mid-Norway. ____________________________________________________________________________________________________ Adress: v/ Mads Løkeland, Emmavegen 34, N7300 Orkanger, Norway E-mail: [email protected], tlf: 95056726 The river Orkla is 182 km long from Orkelsjøen to Orkdalsfjorden, has a mean water flow of 67 m3/second at the estuary, and is especially important for salmon and sea trout. -
Lahti-Kovola-Rataosuuden Kulttuurihistoriallisten Kohteiden
Väyläviraston julkaisuja 3/2021 LAHTI–KOUVOLA-RATAOSUUDEN KULTTUURIHISTORIALLISTEN KOHTEIDEN INVENTOINTI Roosa Ruotsalainen Lahti–Kouvola-rataosuuden kulttuurihistoriallisten kohteiden inventointi Väyläviraston julkaisuja 3/2021 Väylävirasto Helsinki 2021 Kannen kuva: Lepomaan hautausmaan kiviaitaa. Kuva: Roosa Ruotsalainen Verkkojulkaisu pdf (www.vayla.fi) ISSN 2490-0745 ISBN 978-952-317-838-0 Väylävirasto PL 33 00521 HELSINKI Puhelin 0295 34 3000 Väyläviraston julkaisuja 3/2021 3 Roosa Ruotsalainen: Lahti–Kouvola-rataosan kulttuurihistoriallinen inventointi. Väy- lävirasto. Helsinki 2021. Väyläviraston julkaisuja 3/2021. 67 sivua ja 3 liitettä. ISSN 2490- 0745, ISBN 978-952-317-838-0. Asiasanat: rautatiet, inventointi, kulttuuriperintö Tiivistelmä Tässä selvityksessä kartoitettiin Lahden ja Kouvolan välisen radan kulttuurihisto- riallista merkitystä ja selvitettiin radan rakenteiden ja siihen liittyvien rakennusten ja erilaisten kohteiden historiaa. Tavoitteena työssä oli tämän lisäksi kerätä koke- muksia tulevia ratainventointeja varten. Selvitys on jatkoa suoritetuille sisävesi- inventoinneille. Selvitys suoritettiin arkistotutkimuksen ja maastokäyntien avulla. Maastokäynneillä kartoitettiin 70 erilaista kohdetta, kuten asema-alueet, tasoristeyspaikat, taito- rakenteet, vanhat ratapohjat ja sivuradat sekä ratavartijan tupien tontit. Tarkiste- tuista kohteista valittiin 31 kohdetta, joista tehtiin kohdekortit. Selvityksessä valituille kohteille tehtiin arvoluokitus kohdekortteihin. Kohteet arvo- tettiin Väyläviraston arvokohteiden -
Heikki Har Blick För Österbotten
katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år. -
Onset of Luteal Activity in Non-Foaling Mares During the Early Breeding Season in Finland
Acta vet. scand. 1991,32. 319-325 . Onset of Luteal Activity in Non-Foaling Mares during the Early Breeding Season in Finland By Erkki Koskinen and Terttu Katila Agricultural Research Centre, Equine Research Station, Ypiijii,and College of Veterinary Medicine, Department of Clinical Veterinary Sciences, Hautjiirvi, Finland. Koskinen, E. and T. Katila: Onset of luteal activity in non-foaling mares during the early breeding season in Finland. Acta vet. scand. 1991,32,319-325. - The luteal activity in mares was studied in the Equine Research Station (ERS) and in trotting stables (TS) in South-Finland. The mares were Standardbreeds in the TS and mainly Finnhorses in the ERS. Between January and June blood was collected once a week for serum progesterone determinations. The mares in the ERS were distributed in I of 3 groups: three-years old not yet in training (N = 38), brood mares (N =21) and mares in training (N =47). A 4th group was the mares in training in the trotting stables (N = 73). Every 5th mare in the ERS and every 4th mare in the trotting stables were cycling already at the beginning of the year. Onset of luteal activity in anoestrous mares was most common in the middle of May. Over 95 % of the mares were cycling at the beginning of June. In the ERS 40 % of the Finnhorse mares in training were cycling through the win ter. The three-years old and the brood mares were all anoestrous during winter. They started to cycle on average before the middle of May. Anoestrous training mares started before the middle of April. -
Sisulisätilastot 2018
Lahden Seudun Yleisurheilu r.y. Sisulisätilastot 2018 Huom! Juoksulajien käsiajat ilmoitettu lisämainintana vain, jos ne ovat 40 - 200 m matkoilla yli 0,24 s ja 300 m tai sitä pidemmillä matkoilla yli 0,14 s ”parempia” kuin kunkin automaattisella ajanotolla saavutetut tulokset. Tuulilukemat on ilmoitettava pikajuoksuista ja pituussuuntaisista hypyistä 14 v. sarjasta alkaen ylöspäin, muuten kirjattu ”ei tuulilukemaa” -otsikon alle. Sisäratatulokset mainittu, jos ne ovat a.o. urheilijan ulkoratatuloksia paremmat. Tilaston laatinut: Aulis Tiensuu Pahkakatu 4 as 4 15950 LAHTI p. 040 - 5511 030 mailto: [email protected] Tilaston sekä piiriennätystulosten mahdolliset korjaukset ja täydennykset suoraan tekijälle, kiitos 1 POJAT 40 m P 10 6,53 Verneri Marttila 2008 Lahden Ahkera Lahti/R 21.08. Hip 6,66 Alex Kurkela 2008 Lahti Lahti/R 21.08. Hip 6,69 Jesse Korhonen 2008 Lahden Ahkera Lahti/R 21.08. Hip P 9 PE 6,3 Ville Suorajärvi 1994Nastolan Naseva Nastola 12.08.2003 6,57 Joska Tommola 1999 Asikkalan Raikas Kuhmoinen16.08.2008 6,55 i Karim Echahid 2001 Lahden Ahkera Espoo/O 06.12.2010 6,55 Oskari Syväranta 2009 Lahden Ahkera Lahti/R 10.08.2018 6,55 Oskari Syväranta 2009 Lahden Ahkera Lahti/R 10.08. so 6,64 -0,5 Lahti/R 08.07. kv 6,63 -0,5 Rasmus Rautavirta 2009 Lahden Ahkera Lahti/R 08.07. kv 6,94 i Ilkka Kallioniemi 2009 Lahden Ahkera Lahti/P 02.04. pm 7,04 Lahti/N 17.05. pk 6,98 Niilo Kemppainen 2009 Nastolan Naseva Iitti/K 17.07. pm 7,07 +1,6 Kouvola 28.07. -
Lahden Seudun Liikennetutkimus 2010
Lahden seudun liikennetutkimus 2010 Lahden seudulla tehtiin keväällä 2010 laaja liikennetutkimus, jossa selvi- Liikennetutkimuksen ovat toteuttaneet tettiin henkilöhaastatteluilla, ajoneuvoliikenteen tutkimuksilla ja liikenne- Uudenmaan ELY-keskus, Lahden kaupunki, laskennoilla seudun asukkaiden liikkumistottumuksia sekä ajoneuvolii- Asikkalan kunta, Hollolan kunta, Nastolan kenteen, jalankulun ja pyöräilyn määrää. Liikennetutkimusalueeseen kunta ja Orimattilan kaupunki sekä Päijät- kuuluivat Asikkala, Hollola, Lahti, Nastola ja Orimattila. Vastaava liikenne- Hämeen liitto maakunnan kehittämis- tutkimus on viimeksi toteutettu Lahden seudulla vuosina 1996 ja 1982. rahoituksella. Lisätietoja liikennetutkimuk- sesta on saatavilla internetissä osoitteessa Seudun asukkaat tekevät yli 500 000 matkaa http://www.paijat-hame.fi/liikennetutkimus päivittäin 1 100 ajon./vrk 63 % matkoista suuntautui Lahden seudulle ja 37 % kulki Kaiken kaikkiaan seudun yli 5-vuotiaat asukkaat seudun läpi tekevät arkisin noin 520 000 matkaa, joista suurin 6 700 ajon./vrk osa on oman kunnan sisäisiä matkoja. Matkalla 49 % matkoista suuntautui Lahden tarkoitetaan siirtymistä paikasta toiseen kävellen seudulle ja 61 % kulki 2 600 ajon./vrk seudun läpi tai jollain kulkuneuvolla, esimerkiksi kotoa kaup- 73 % matkoista suuntautui Lahden paan, kotoa työpaikalle tai kaupasta kotiin. Näi- seudulle ja 27 % kulki seudun läpi 2 500 ajon./vrk den matkojen lisäksi seudun ulkopuolella asuvat 64 % matkoista suuntautui Lahden tekevät matkoja Lahden seudulle ja myös Lahden seudulle