P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen alue !ca Pirttikylä !c Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen alue !ca Sekundärcentrum för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen alakeskus !km2 !km3 !km4 Stor detaljhandelsenhet - Vähittäiskaupan suuruksikkö Stor detaljhandelsenhet för utrymmeskrävande handel - ca Övermark !kmt1 !kmt2 !kmt3 ! Ylimarkku Paljon tilaa vaativan erikoistavarakaupan suuryksikkö !!L1M Logistikcenter - Logistiikkakeskus Beteckning som avlägsnas - Poistuva merkintä NÄRPESNÄRPES Beteckningar på baskartan - Pohjakarttamerkinnät NÄRPIÖNÄRPIÖ Motorväg - Moottoritie NÄRPES NÄRPIÖ C Riksväg - Valtatie Regionväg - Seututie Förbindelseväg - Yhdystie Landskapsgräns - Maakuntaraj KASKINEN KASKÖ C Kommungräns - Kuntaraja YKR Befolkning/Väestö 2009 Vattenområde - Vesistöalue KASKINENKASKINEN KASKÖKASKÖ Allmänna bestämmelser: Yleiset määräykset: ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN C Den undre gränsen för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av Merkitykseltään seudullisen vähittäiskaupan suuryksikön tai myymälä Etapplandskapsplan 1 - KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI !kmt3 regional betydelse utanför område för centrumfunktioner: keskittymän koon alaraja keskustatoimintojen alueen ulkopuolella: Lokalisering av kommersiell service Lappfjärd !ca Lapväärtti Dagligvaruhandel: Päivittäistavarakauppa: Hela landskapet: 2 000 v-m² Koko maakunta: 2 000 k-m² POHJANMAAN MAAKUNTAKAAVA !kmt3 Vaihemaakuntakaava 1 – Utrymmeskrävande specialvaruhandel: Paljon tilaa vaativan erikoistavaran kauppa: Kaupallisten palvelujen sijoittuminen Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Pietarsaari, Pedersöre, Uusikaarlepyy, Vöyri, Korsholm, Vasa, Laihela, Närpes och Mustasaari, Vaasa, Laihia, Närpiö ja Kristinestad 3 000 v-m² Kristiinankaupunki 3 000 k-m² Kronoby, Larsmo, Lillkyro, Storkyro, Malax, Kruunupyy, Luoto, Vähäkyrö, Isokyrö, Maalahti, Korsnäs och Kaskö 2 000 v-m² Korsnäs ja Kaskinen 2 000 k-m² Godkänd av landskapsfullmäktige Fastställd av miljöministeriet Hyväksytty maakuntavaltuustossa Vahvistettu ympäristöministeriössä Övrig specialvaruhandel: Muu erikoistavarakauppa: 14.5.2012 4.10.2013 KRISTINESTADKRISTINESTAD Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon: 8 000 v-m² Vaasan–Mustasaaren keskustan kehittämisvyöhyke: 8 000 k-m² KRISTIINANKAUPUNKIKRISTIINANKAUPUNKI Vasa och Jakobstad: 5 000 v-m² Vaasa ja Pietarsaari: 5 000 k-m² Etapplandskapsplanen innefattar: Pedersöre, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Pedersöre, Uusikaarlepyy, Vöyri, Mustasaari, Utvecklingsbeteckningar, områdesreserveringar och objektbeteckningar som är nödvändiga Laihela, Närpes och Kristinestad: 3 000 v-m² Laihia, Närpiö ja Kristiinankaupunki: 3 000 k-m² för byggandet av en fungerande kommersiell service i hela landskapet. Kruunupyy, Luoto, Vähäkyrö, Isokyrö, Maalahti, Kronoby, Larsmo, Lillkyro, Storkyro, Malax, Korsnäs ja Kaskinen: 2 000 k-m² Korsnäs och Kaskö: 2 000 v-m² Vaihemaakuntakaava sisältää: Kehittämismerkintöjä, aluevarauksia ja kohdemerkintöjä, jotka turvaavat toimivat kaupalliset Vähittäiskaupan suuryksikön tai myymäläkeskittymän enimmäismitoitus Maximidimensionering för en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration palvelut koko maakunnassa. i områden för centrumfunktioner: keskustatoimintojen alueella: Vasa: Ingen dimensionering Vaasa: Ei mitoitusta Jakobstad och Korsholm: 10 000 v-m² Pietarsaari ja Mustasaari: 10 000 k-m² Övriga städer och kommuner: 5 000 v-m² Muut kaupungit ja kunnat: 5 000 k-m² Miapetra Kumpula-Natri Ulla-Maj Wideroos Oravais och sekundärcentrumen i Vasa: 5 000 v-m² Oravainen ja Vaasan alakeskukset: 5 000 k-m² landskapsfullmäktiges ordförande landskapsstyrelsens ordförande Sekundärcentrum för centrumfunktioner: 3 000 v-m² varav högst Keskustatoimintojen alakeskus: 3 000 k-m² josta korkeintaan maakuntavaltuuston puheenjohtaja maakuntahallituksen puheenjohtaja 2 000 v-m² dagligvaror 2 000k-m² päivittäistavaraa Maximidimensionering för kommersiell service i område för centrum- Kaupallisten palvelujen enimmäismitoitus keskustatoimintojen alueilla funktioner och Vasa-Korsholms centrumutvecklingszon: ja Vaasa-Mustasaaren keskustakehitysvyöhykkeellä: Olav Jern Saini Heikkuri-Alborzi landskapsdirektör planläggningsdirektör Centrumen i Jakobstad och Vasa: Ingen dimensionering Vaasan–Mustasaaren keskustan kehittämisvyöhyke: 220 000 k-m² maakuntajohtaja kaavoitusjohtaja Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon: 220 000 v-m² Pietarsaaren ja Vaasan keskustat: Ei mitoitusta Centrumen i Korsholm (Smedsby) och Närpes: 50 000 v-m² Mustasaaren keskusta (Sepänkylä) ja Närpiön Etapplandskapsplanen består av en plankarta med områdesreserveringar och beteckningar Centrumen i Nykarleby, Laihela och keskusta: 50 000 k-m² samt bilagan ”Etapplandskapsplanens beteckningar och bestämmelser”. Kristinestad: 30 000 v-m² Uudenkaarlepyyn, Laihian ja Kristiinankaupungin Centrumen i Kronoby, Pedersöre, Vörå, keskustat: 30 000 k-m² Till etapplandskapsplanen hör en planbeskrivning i enlighet med markanvändnings- och Storkyro, Lillkyro, Malax och Kaskö: 20 000 v-m² Kruunupyyn, Pedersören, Vöyrin, Isonkyrön, bygglagen 29 § samt en konsekvensbedömning. Centrumen i Larsmo och Korsnäs: 10 000 v-m² Vähänkyrön, Maalahden ja Kaskisen keskustat: 20 000 k-m² Sekundärcentrum för centrumfunktioner: 8 000 v-m² Luodon ja Korsnäsin keskustat: 10 000 k-m² Maakuntakaava koostuu kaavakartasta aluevarauksineen ja merkintöineen sekä liitteestä Keskustatoimintojen alakeskus: 8 000 k-m² ”Vaihemaakuntakaavan merkinnät ja määräykset”. Områden utanför planbeteckningar: Merkintöjen ulkopuoliset alueet: Vaihemaakuntakaavaan kuuluvat maankäyttö- ja rakennuslain 29 §:n mukainen För de områden i etapplandskapsplan 1 som inte berörs av beteckningar för kaavaselostus ja vaikutusten arviointi. utvecklingsprinciper, områdesreserveringar eller objektsbeteckningar gäller den Alueilla, joille vaihemaakuntakaava 1:ssä ei kohdistu kehittämismerkintöjä, aluevarauksia tai kohdemerkintöjä, vahvistettu Pohjanmaan maakuntakaava fastställda Österbottens landskapsplan. 1:200 000 on voimassa. Bygginskränkning: 0 5 10 15 20 Rakentamisrajoitus: km Etapplandskapsplan 1 medför inga bygginskränkningar. Vaihemaakuntakaava 1 ei aiheuta rakentamisrajoituksia. Baskarta/Pohjakartta © Karttakeskus, Publiceringstillstånd/Lupa N0368 © SYKE/YKR och/ja Statistikcentralen/Tilastokeskus.
Recommended publications
  • Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia
    BILAGA § 34 Hej, hur kan jag hjälpa? Österbottens välfärdsområdets strategi Pohjanmaan hyvinvointialueen Hei, kuinka strategia voin auttaa? Värderingar - Arvot Från Jämlik Framåt- människa till behandling blickande människa Tasa- Eteenpäin Ihmiseltä arvoinen katsova ihmiselle kohtelu Vision – visio Vi är närvarande i din vardag. Vi samarbetar för din välfärd, i alla livssituationer, på två språk . Österbotten har innovationskraft samt en samlad social- och hälsovård som ger utmärkta resultat. Olemme läsnä arjessasi. Teemme yhdessä töitä hyvinvointisi puolesta kaikissa elämäntilanteissa, kahdella kielellä. Pohjanmaalla on innovaatiokykyä sekä yhdistetty sosiaali- ja terveydenhuolto, jonka vaikuttavuus on erinomainen. Långsiktiga mål – pitkän aikavälin tavoitteet 1. 2. 3. 4. Närvaro i människors Samlad social- och Hög kunskapsnivå som Klient- och vardag, tvåspråkighet hälsovård och ett utvecklas kontinuerligt, patientsäkerhet är i samt smidig service och sporrande välbefinnande på jobbet toppklass i Norden samarbetsförmåga ger de utvecklingsklimat ökar och gott ledarskap gör nöjdaste kunderna. I effektiviteten ger oss till en attraktiv Asiakas- ja Österbotten bor den grunden för en arbetsplats som potilasturvallisuus ovat mest välmående ekonomisk, ekologisk och personalen är stolt över. Pohjoismaiden huippua befolkningen i Finland. socialt hållbar utveckling. Korkea ja jatkuvasti Läsnäolo ihmisten Yhdistetty sosiaali- ja kehittyvä ammattitaito, arjessa, kaksikielisyys terveydenhuolto ja työhyvinvointi ja hyvä sekä palveluiden kehittämiseen
    [Show full text]
  • Kvarken Archipelago English
    World Heritage Site Kvarken Archipelago English Västra Norrskär Västra Norrskär is the second largest island in the Norrskär archipelago. On the Municipality island there is a 21 meter high brick and stone lighthouse that was built in 1846. Korsholm The lighthouse was automated in 1987 and it is now one of the most luminous lighthouses in Finland. There used to be a functioning pilot house on the island in Coordinators the years 1922-1970. The island has a highly varied wildlife. It is mainly made up of 70305:31790 brushwood fields that spread over different gravel, stone, and rock formations. Of trees there are only a few alder groves on the island’s shores. In the summer new Driving directions born water birds and gulls swim around in the small ponds. Coming from Vaasa first drive about 20 km along Alskatin- tie (724) to Replot. Then turn left towards Vallgrund onto the road 7242. Drive about 7,1 km and turn right onto the road 7245 towards Klobbskat. After driving along this road about 16,3 km you will arrive at a sharp turn, where the road continues to the left (Klobbskatvä- gen). After driving about 1,9 km along this road you will arrive at the Klobbskat fishing harbour. At the port there is ample parking space, at least on the northwestern side. From there one can get a fishing boat ride to Norrskär with pre- vious arrangement. The sea jour- ney is more than 25 km long and goes towards the west southwest Thanks to the different sea weeds that have been washed on land over the (WSW).
    [Show full text]
  • District 107 F.Pdf
    Club Health Assessment for District 107 F through December 2020 Status Membership Reports Finance LCIF Current YTD YTD YTD YTD Member Avg. length Months Yrs. Since Months Donations Member Members Members Net Net Count 12 of service Since Last President Vice Since Last for current Club Club Charter Count Added Dropped Growth Growth% Months for dropped Last Officer Rotation President Activity Account Fiscal Number Name Date Ago members MMR *** Report Reported Report *** Balance Year **** Number of times If below If net loss If no When Number Notes the If no report on status quo 15 is greater report in 3 more than of officers thatin 12 months within last members than 20% months one year repeat do not haveappears in two years appears appears appears in appears in terms an active red Clubs more than two years old M,MC,SC 20649 ÄHTÄRI 03/31/1965 Active 10 0 0 0 0.00% 10 1 IP 0 32745 ÄHTÄRI/OULUVESI 09/22/1976 Active 24 0 0 0 0.00% 25 1 N 0 20599 ALAHÄRMÄ 10/11/1961 Active 31 0 0 0 0.00% 31 1 N 6 MC,SC 20650 ALAJÄRVI/JÄRVISEUTU 02/26/1960 Active 34 0 0 0 0.00% 34 0 N 0 VP,MC,SC 20651 ALAVUS 03/06/1964 Active 16 0 0 0 0.00% 17 0 2 9 104719 ALAVUS/KUULATTARET 02/11/2009 Active 16 1 2 -1 -5.88% 20 5 1 N 3 M,MC,SC 36146 ALAVUS/SALMI 10/16/1978 Active 20 0 0 0 0.00% 21 1 N 19 MC,SC 20597 EVIJÄRVI 10/17/1963 Active 35 0 0 0 0.00% 38 0 N 0 MC,SC 20600 ILMAJOKI 02/25/1964 Active 26 1 0 1 4.00% 27 1 N 3 44303 ILMAJOKI/ILKKA 10/31/1984 Active 35 1 0 1 2.94% 34 0 N 0 $96.15 M,MC,SC 67723 ILMAJOKI/VILJAT 04/11/2003 Active 23 1 1 0 0.00% 21 13 1 N 2 MC 20601
    [Show full text]
  • Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren
    Release the Kvarken A study about land uplift Jacob Lundgren Magister Thesis, 15 hp Master's Programme in Human Geography with specialisation in Geographical Information Systems (GIS) 60 hp Spring 2019 Acknowledgement First and foremost I would like to thank Viljami Perheentupa from the Department of Geoinformatics and Cartography, Finnish Geospatial Research Institute FGI, National Land Survey of Finland. Without his help and the data that he provided this study would not have been possible. Secondly I would like to thank my supervisor Cenk Demiroglu for the help he provided to the thesis. I would also like to thank Anne and Madicken for their emotional support throughout my thesis. Lastly I would like to thank my classmates and the teachers at the Master’s programme. Contents Acknowledgement ................................................................................................................................... 2 Abstract ................................................................................................................................................... 4 1. Introduction ..................................................................................................................................... 1 2. Aim and research questions ............................................................................................................ 3 3. Previous studies ............................................................................................................................... 4 Land uplift .......................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Uppföljning Av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens Strukturplan
    Uppföljning av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens strukturplan 2019 Boende & Fritid Nära – Befolkningsförändringar 2017-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 1 år Näs Jakobstad 18 892 -0,6 % Holm Nykarleby 3 293 -0,1 % Kronoby Sandsund 1 934 -1,0 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 2,8 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -0,7 % Kronoby 1 365 0,7 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 2,3 % Ytteresse 1 054 0,9 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 0,0 % Terjärv 893 1,2 % Nykarleby Esse 670 -2,2 % Purmo Terjärv Bennäs 641 0,2 % Nedervetil 573 1,8 % Lillby Jeppo 502 -2,3 % Munsala Edsevö 472 0,2 % 425 3,2 % Näs Jeppo Lillby 329 -1,5 % Munsala 264 0,4 % Purmo 245 0,0 % Lepplax 62 -4,6 % Forsby 45 4,7 % Nära – zonen har på ett år minskat med -32 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2019. Nära – Befolkningsförändringar 2013-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 5 år Näs Jakobstad 18 892 -2,1 % Holm Nykarleby 3 293 0,6 % Kronoby Sandsund 1 934 5,5 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 6,7 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -3,2 % Kronoby 1 365 0,5 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 9,5 % Ytteresse 1 054 5,2 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 1,6 % Terjärv 893 0,1 % Nykarleby Esse 670 -2,3 % Purmo Terjärv Bennäs 641 -0,2 % Nedervetil 573 -1,4 % Lillby Jeppo 502 -4,0 % Munsala Edsevö 472 -1,0 % 425 -2,5 % Näs Jeppo Lillby 329 -2,4 % Munsala 264 -1,9 % Purmo 245 1,7 % Lepplax 62 -11,4 % Forsby 45 -8,2 % Nära – zonen har på fem år minskat med -131 personer.
    [Show full text]
  • FEEFHS Journal Volume 15, 2007
    FEEFHS Journal Volume 15, 2007 FEEFHS Journal Who, What and Why is FEEFHS? The Federation of East European Family History Societies Guest Editor: Kahlile B. Mehr. [email protected] (FEEFHS) was founded in June 1992 by a small dedicated group of Managing Editor: Thomas K. Edlund American and Canadian genealogists with diverse ethnic, religious, and national backgrounds. By the end of that year, eleven societies FEEFHS Executive Council had accepted its concept as founding members. Each year since then FEEFHS has grown in size. FEEFHS now represents nearly two 2006-2007 FEEFHS officers: hundred organizations as members from twenty-four states, five Ca- President: Dave Obee, 4687 Falaise Drive, Victoria, BC V8Y 1B4 nadian provinces, and fourteen countries. It continues to grow. Canada. [email protected] About half of these are genealogy societies, others are multi- 1st Vice-president: Brian J. Lenius. [email protected] purpose societies, surname associations, book or periodical publish- 2nd Vice-president: Lisa A. Alzo ers, archives, libraries, family history centers, online services, insti- 3rd Vice-president: Werner Zoglauer tutions, e-mail genealogy list-servers, heraldry societies, and other Secretary: Kahlile Mehr, 412 South 400 West, Centerville, UT. ethnic, religious, and national groups. FEEFHS includes organiza- [email protected] tions representing all East or Central European groups that have ex- Treasurer: Don Semon. [email protected] isting genealogy societies in North America and a growing group of worldwide organizations and individual members, from novices to Other members of the FEEFHS Executive Council: professionals. Founding Past President: Charles M. Hall, 4874 S. 1710 East, Salt Lake City, UT 84117-5928 Goals and Purposes: Immediate Past President: Irmgard Hein Ellingson, P.O.
    [Show full text]
  • Deteljplanebeskr-Ntil.Pdf
    Kommun Kronoby kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum 31.5.2016 KRONOBY KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DE- TALJPLAN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN 2 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Christoffer Rönnlund Datum 31.5.2016 Granskare Jonas Lindholm Granskad 31.5.2016 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi 1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 11 3.1.4 Markägoförhållanden 22 3.2 Planeringssituationen 22 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 22 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 22 3.2.1.2 Landskapsplanen 22 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 24 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 25 3.2.1.3 Generalplan 25 3.2.1.4 Gällande detaljplan 25 3.2.1.5 Byggnadsordningen 26 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 26 3.2.1.7 Baskarta 26 3.3 Generalplanegranskning 27 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 29 4.1 Behovet av detaljplanering 30 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 30 4.3 Deltagande och samarbete 30 4.3.1 Intressenter 30 4.3.2 Anhängiggörande 31 4.3.3 Deltagande och växelverkan 31 4.3.4 Myndighetssamarbete 31 5.
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]
  • Berättelse Över Verksamheten 2019
    Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes.
    [Show full text]
  • Nykytilanteen Analyysi 12.6.2013
    VAASAN KAUPUNKISEUDUN RAKENNEMALLI 2040 STRUKTURMODELL 2040 FÖR VASA STADSREGION Nykytilanteen analyysi Analys av nuläget 12.6.2013 1 SISÄLTÖ INNEHÅLL ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS 1. Suunnittelualue 1. Planeringsområde 2. Väestö ja asuminen 2. Invånare och boende 3. Työpaikat 3. Arbetsplatser 4. Kauppa 4. Kommersiell service 5. SOTE-palvelut 5. Social- och hälsovårdstjänster 6. Liikenne 6. Trafik 7. Energia 7. Energi 8. Kulttuuriympäristö 8. Kulturmiljö 9. Luonnonympäristö 9. Naturmiljö 10. Virkistys ja matkailu 10. Rekreation och turism • Tavoitteena tiivis analyysi nykytilanteesta, • Målet är att skapa en kompakt analys av olemassa olevaa aineistoa hyödyntäen nuläget genom att utnyttja befintligt material • Kaupunkiseudun suunnittelun tausta ja olevat tavoitteet esitetään • Bakgrunden till och målen för planeringen av TAVOITERAPORTTISSA stadsregionen presenteras i en MÅLRAPPORT 2 NYKYTILANTEEN ANALYYSI NYKYTILANTEEN SUUNNITTELUALUE ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS Vaasan kaupunkiseudun rakennemallityön perusselvitykset ja analysointi tehdään Vaasan kaupunkiseudulle, joka käsittää seuraavat kunnat: Isokyrö, Korsnäs, Laihia, Maalahti, Mustasaari, Vaasa ja Vöyri Kuntaliitokset • Maalahti • Bergö (liitetty Maalahteen 1973) • Petolahti (liitetty Maalahteen 1973) • Pirttikylä (liitetty pääosa Närpiöön ja pienempi osa Maalahteen 1973) • Mustasaari • Koivulahti (liitetty Mustasaareen 1973) • Raippaluoto (liitetty Mustasaareen1973) • Björköby (liitetty Mustasaareen1973) • Sulva (liitetty Vaasaan ja Mustasaareen 1973) Vaasan • Vaasa kaupunkiseutu •
    [Show full text]