DOCSLIB.ORG

Matrikel Över Den Bofasta Befolkningen I Maxmo Församling

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Matrikel Över Den Bofasta Befolkningen I Maxmo Församling Matrikel över den bofasta befolkningen i Maxmo församling omfattande byarna Kerklax, Östermaxmo, Västermaxmo, Kvimo och Teugmo från senare delen av 1600-talet fram till början av den ryska tiden. Struktur för matrikeln Kerklax by : Bönder KeX, soldater KeS, hantverkare m.fl. KeH, torpare KeT, drängar KeD, inhyses KeI samt änkor och kvinnspersoner KeK. Östermaxmo by: Bönder ÖmX, prästerskapet P, soldater ÖmS, hantverkare ÖmH, torpare ÖmT, drängar ÖmD, inhyses ÖmI samt änkor och kvinnspersoner ÖmK. Västermaxmo by: Bönder VmX, torpare VmT, drängar VmD, inhyses VmI samt änkor och kvinnspersoner VmK. Tottesund översteboställe: Översten på Tottesund To, övriga militärer ToM och Tottesunds betjänter ToB Kvimo by: Bönder KvX, soldater KvS, drängar KvD, inhyses KvI samt änkor och kvinnspersoner KvK. Teugmo by: Bönder TeX, drängar TeD, inhyses TeI samt änkor och kvinnspersoner TeK. - Ytterligare grupper av familjer kan adderas vid behov! - X = hemmanets nummer efter storskiftet Primära källor: Kommunionböcker för Maxmo, Vörå och övriga församlingar Historieböcker för Maxmo, Vörå och övriga församlingar Mantalslängder för Vörå socken Sekundära källor: Maxmo kommuns historia Genealogiska verk av ett flertal författare (Hannuksela, Nikus m.fl.) Allmänna anmärkningar. Uppgifterna om de ”ursprungliga” släkterna i Maxmobyarna är knapphändiga och till stor del hämtade från mantalslängderna. Bristen på nedskrivna uppgifter inverkar naturligtvis hämmande på utforskandet av alla släkter som förekommit i Maxmobyarna före, under och strax efter den stora ofreden. Kommunionböckerna som startar från år 1736 är till en början synnerligen bristfälliga vad gäller personuppgifter och angivelser av släktskap. Matrikeln strävar till att omfatta alla de familjer – kanske borde man hellre tala om familjeliknande strukturer – som påträffas i mantalslängderna men framförallt i kommunionböckena fram till gränsåret 1825. Barn som dött vid yngre ålder än 10 år är inte upptagna, inte heller de drängar och pigor (eller övriga personer!) som inte bildat familj under sin tid i Maxmo. Att ha året 1825 som gränsår kan verka vara rätt godtyckligt, men gränsen skall i alla fall dras någonstans. Avsikten har ju varit att i första hand få med de familjer som funnits i Maxmo vid slutet av den svenska tiden. I praktiken har gränsen inneburit, att om en familjs äldsta barn fötts senast år 1825 har familjen i fråga tagits med i denna version av matrikeln. Instruktioner för läsning av matrikeln. Platsangivelser. Maxmo såsom en särskild (kyrklig) enhet uppstod i början av 1720-talet. Före detta bildade byarna Kerklax, Maxmo (här uppdelad i Öster- och Västermaxmo), Kvimo och Teugmo en del av Vörå socken och var i kyrkliga sammanhang en del av Vörå församling. I matrikeln har detta tagits i beaktande på följande sätt: Då personer FÖRE år 1722 har blivit födda eller har dött inom dåvarande Vörå församlings gränser har uppdelningen Maxmo-byar / Vörå-byar INTE noterats utan alla dessa händelser anses ha skett inom Vörå och ingen ort har angivits. Samma gäller för vigslar. Då födslar, vigslar eller dödsfall skett i någon annan församling är denna församling nämnd vid namn. I de fall då orten inte har varit känd har platsangivelsen ’okänd ort’ använts. Tidsangivelser. För varje person finns angivet a) datum för födelse alternativt datum för dop samt b) datum för dödsfall alternativt datum för begravning. För ett antal personer har inget dödsdatum hittats och i stället har angivits när de ” försvunnit ur sikte” eller alternativt flyttat till en angiven ort. Målsättningen är naturligtvis att minimera antalet av personer som inte kunnat följas från vaggan till graven. Personuppgifter. En person är normalt nämnd för första gången inom ramarna för den familjeenhet inom vilken personen i fråga är född. Undantag är a) personer inflyttade ifrån en annan ort samt b) de personer från Vörå (Maxmo) vars föräldrar inte är kända. Personen kan efter detta följas på så sätt att man i matrikeln förflyttar sig till den familj som indikeras av koden längst till höger på den rad personuppgifterna finns. Ett exempel: Koden KeT3 innebär, att den sökta personen påträffas i den tredje familjen i listan över torparefamiljer i Kerklax by. □ □ □ □ – anger att en helt ny släkt övertagit husbondeskapet för ett hemman Δ Δ Δ Δ – anger att en bondemåg övertagit husbondeskapet för ett hemman Bönder i Kerklax by Kerklax № 1 Öling Hemmanets omfattning: 1 mantal år 1659, 1674, 1697, 1711, 1725 och 1738. Efter storskiftet 5/8 mantal (Thomas Thomasson 5/16 och Anders Bjuhr 5/16). Matts Jonsson nämns som husbonde åren 1634 – 1638, 1651 – 1655 och ännu 1657. Jakob Mattsson var hus- bonde 1658 och 1659. Michel Mattsson, uppenbarligen en broder till Jakob, var näste husbonde. Förutom Jakob och Michel hade Matts Jonsson även sönerna Erik och Johan. Familj Ke1.1 [1660-talet – 1700-talet] Hb Michel Mattsson Öling ≈ 1634 21.3.1725 Hustru Anna Eriksdotter g. Öling ≈ 1645 2.9.1702 Uppgifter om vigsel inte påträffade. Michel och Anna fick minst 9 barn varav 1 dog vid ung ålder (ordningsföljden delvis okänd). Dotter Anna Michelsdotter okänt efter 1711 Dotter Beata Michelsdotter okänt efter 1710 Son Matts Michelsson ≈ 1665 16.8.1747 Ke1.2 Dotter Gertrud Michelsdotter ≈ 1673 23.2.1746 Vörå Dotter Margareta Michelsdotter ≈ 1683 1675 10.6.1742 Dotter Carin Michelsdotter ≈ 1680 4.2.1759 Dotter Barbro Michelsdotter ≈ 1681 efter 1698 Kvevlax Son Johan Michelsson ≈ 1686 21.3.1744 Ke1.3 Uppgifter i mantalslängden anger att dottern Margareta var född omkring 1675 och inte 1683, vilket årtal är beräknat utifrån hennes angivna ålder vid dödsfallet. Familj Ke1.2 1690-talet – 1710-talet Hb Matts Michelsson Öling ≈ 1665 16.8.1747 Hustru Malin Andersdotter g. Öling ≈ 1677 10.12.1742 Uppgifter om vigsel inte påträffade. Matts och Malin fick åren minst 7 barn varav 3 dog vid ung ålder. Dotter Anna Mattsdotter 7.9.1691 efter 1714 Dotter Carin Mattsdotter 17.1.1696 efter 1747 Ke13.4 Son Anders Mattsson 17.10.1700 20.1.1745 KeI1 Son Matts Mattsson ≈ 1714 8.9.1737 Anna Mattsdotter, 20 år gammal, bortfördes 1714 av fienden och försvann i okända öden. Familj Ke1.3 1710-talet – 1740 talet Hb Johan Michelsson Öling ≈ 1686 21.3.1744 Hustru Anna Jakobsdotter g. Öling ≈ 1684 8.6.1767 Vigsel senast 1711 enligt uppgift i mantalslängd. Johan och Anna fick minst 2 barn varav 1 dog vid ung ålder. Son Michel Johansson _.11.1721 5.7.1803 Ke1.4 Familj Ke1.4 1740-talet – 1770-talet Hb, kronofiskaren Michel Johansson Öling _.11.1721 5.7.1803 Hustru Maria Mårtensdotter Esars _.1.1719 20.9.1807 Vigsel 28.11.1742 i Maxmo. Michel och Maria fick åren 1743 – 1762 inalles 12 barn varav 5 dog vid ung ålder. Dotter Anna Michelsdotter 10.7.1743 19.1.1821 Son Johan Michelsson 11.11.1744 11.4.1830 Kvevlax Son Mårten Michelsson 13.10.1745 efter 1769 Son Michel Michelsson 14.12.1746 7.12.1825 Son Abraham Michelsson 1.5.1748 15.10.1816 KeT3 Son Carl Michelsson 19.10.1756 17.3.1832 KeT10 Son Simon Michelsson 12.9.1762 11.4.1789 -> Vasa Michel Johansson överlät omkring 1764 en del av Öling hemman till sin dräng Thomas Thomasson Finnas ifrån Bertby [familjerna Ke1.5 ... Ke1.9] och sålde omkring 1770 resten av hemmanet till före detta soldaten Anders Andersson Bjuhr ifrån Västerbotten [familjerna Ke1.10 ... Ke1.16] varefter han blev kronofiskare i Kerklax. Dottern Anna förblev ogift och tjänade piga hos Thomas Thomasson Öling. Sonen Mårten flyttade bort 1769 till okänd ort och har inte påträffats. Sonen Johan flyttade 1772 till Kvevlax och blev landbonde vid Back i Västerhankmo. Sonen Michel som förblev ogift tog namnet Hellman och var torpare under Stagnäs. □ □ □ □ □ □ □ □ Familj Ke1.5 1750-talet – 1770-talet Hb Thomas Thomasson Öling-Finnas 15.5.1728 Vörå 29.6.1803 Hustru Anna Mårtensdotter Esars 26.3.1724 9.1.1810 Vigsel 12.1.1752 i Maxmo. Thomas och Anna fick åren 1754 – 1762 inalles 3 barn varav 1 dog vid ung ålder. Son Mårten Thomasson 10.5.1758 3.10.1832 Ke1.6 Son Johannes ’Johan’ Thomasson 25.7.1762 28.3.1838 Ke1.7 Familj Ke1.6 1780-talet – 1810-talet Hb Mårten Thomasson Öling 10.5.1758 3.10.1832 Hustru Anna Abrahamsdotter Widroth 23.7.1761 14.3.1833 Vigsel 7.2.1782 i Maxmo. Mårten och Anna fick åren 1783 – 1801 inalles 13 barn varav 9 dog vid ung ålder. Dotter Anna Elisabet ’Lisa’ Mårtensdotter 17.9.1784 14.3.1847 Ke9.13 Son Abraham Mårtensson 20.11.1788 23.5.1809 Son Mårten Mårtensson 2.4.1790 30.9.1862 Ke1.8 Son Carl Olof Mårtensson 2.8.1795 23.6.1868 Ke1.9 Sonen Abraham Mårtensson bodde hela sitt liv på hemgården och förblev ogift. Familj Ke1.7 1790-talet – 1820-talet Hb Johannes ’Johan’ Thomasson Öling 25.7.1762 28.3.1838 Hustru Brita Abrahamsdotter g. Öling 15.2.1770 Kvevlax 11.12.1853 Vigsel 19.1.1792 i Maxmo. Johan och Brita fick åren 1793 – 1812 inalles 6 barn varav 3 dog vid ung ålder. Son Johan Johansson 9.12.1794 2.6.1808 Son Johan Johansson 16.7.1809 4.12.1888 Son Abraham Johansson 25.5.1812 5.11.1866 Familj Ke1.8 1810-talet – 1840-talet Hb Mårten Mårtensson Öling 2.4.1790 30.9.1862 Kvevlax Hustru Elisabet ’Lisa’ Olofsdotter Smeds 13.2.1787 2.10.1838 Vigsel 12.7.1811 i Maxmo. Mårten och Lisa fick åren 1811 – 1826 inalles 11 barn varav 5 dog vid ung ålder. Son Mårten Mårtensson 7.10.1814 23.3.1868 Dotter Anna Lisa Mårtensdotter 24.12.1815 3.7.1868 Son Abraham Mårtensson 19.5.1822 24.7.1895 Dotter Brita Sofia Mårtensdotter 24.1.1824 26.5.1882 Son Carl Olof Mårtensson 26.11.1825 14.10.1838 Dotter Maria Mårtensdotter 15.12.1826 4.6.1868 Familj Ke1.9 1820-talet – 1860 talet Hb Carl Olof Mårtensson Öling 2.8.1795 23.6.1868 Hustru Anna Johansdotter Stagnäs 9.5.1802 24.12.1888 Vigsel 16.12.1819 i Maxmo.
Load more

Recommended publications
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • Nykytilanteen Analyysi 12.6.2013
    VAASAN KAUPUNKISEUDUN RAKENNEMALLI 2040 STRUKTURMODELL 2040 FÖR VASA STADSREGION Nykytilanteen analyysi Analys av nuläget 12.6.2013 1 SISÄLTÖ INNEHÅLL ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS 1. Suunnittelualue 1. Planeringsområde 2. Väestö ja asuminen 2. Invånare och boende 3. Työpaikat 3. Arbetsplatser 4. Kauppa 4. Kommersiell service 5. SOTE-palvelut 5. Social- och hälsovårdstjänster 6. Liikenne 6. Trafik 7. Energia 7. Energi 8. Kulttuuriympäristö 8. Kulturmiljö 9. Luonnonympäristö 9. Naturmiljö 10. Virkistys ja matkailu 10. Rekreation och turism • Tavoitteena tiivis analyysi nykytilanteesta, • Målet är att skapa en kompakt analys av olemassa olevaa aineistoa hyödyntäen nuläget genom att utnyttja befintligt material • Kaupunkiseudun suunnittelun tausta ja olevat tavoitteet esitetään • Bakgrunden till och målen för planeringen av TAVOITERAPORTTISSA stadsregionen presenteras i en MÅLRAPPORT 2 NYKYTILANTEEN ANALYYSI NYKYTILANTEEN SUUNNITTELUALUE ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS Vaasan kaupunkiseudun rakennemallityön perusselvitykset ja analysointi tehdään Vaasan kaupunkiseudulle, joka käsittää seuraavat kunnat: Isokyrö, Korsnäs, Laihia, Maalahti, Mustasaari, Vaasa ja Vöyri Kuntaliitokset • Maalahti • Bergö (liitetty Maalahteen 1973) • Petolahti (liitetty Maalahteen 1973) • Pirttikylä (liitetty pääosa Närpiöön ja pienempi osa Maalahteen 1973) • Mustasaari • Koivulahti (liitetty Mustasaareen 1973) • Raippaluoto (liitetty Mustasaareen1973) • Björköby (liitetty Mustasaareen1973) • Sulva (liitetty Vaasaan ja Mustasaareen 1973) Vaasan • Vaasa kaupunkiseutu •
    [Show full text]
  • Och Sjukvård
    Terveydenhuollon järjestämissuunnitelma Vaasan sairaanhoitopiirin jäsenkuntien alueella 2013–2016. Vuosien 2015–2016 päivitys. Kaikki päivitykset ovat merkattu keltaisella. Suunnitelma on hyväksytty Vshp:n valtuustossa14.1.2013. Suunnitelman päivitys on hyväksytty Vshp:n hallituksessa 12.5.2014. 1 SISÄLLYS YHTEENVETO SUUNNITELMAN SEURANNASTA JA PÄIVITTÄMISESTÄ VUOSINA 2015–2016 ................................................................................................................................................ 4 1. JOHDANTO ....................................................................................................................................... 5 2. VAASAN SAIRAANHOITOPIIRIN ALUE JA VÄESTÖ ............................................................. 7 2.1. RAKENTEET ...................................................................................................................... 7 2.2. SOSIAALISTALOUDELLISET RAKENTEET............................................................................. 10 2.3. VÄESTÖMÄÄRÄ JA SEN KEHITYS ....................................................................................... 14 2.4. VÄESTÖTIETO ................................................................................................................. 15 2.5. VÄESTÖN TERVEYDENTILA ............................................................................................... 16 2.6. TERVEYDEN- JA SAIRAANHOITOPALVELUIDEN KÄYTTÖ ....................................................... 24 2.7. YHTEENVETO RAKENNE- JA
    [Show full text]
  • Maxmo Församlings Kommunionböcker För Åren 1736 – 1749
    Maxmo församlings kommunionböcker för åren 1736 – 1749 † död ‡ begravd +++ oläslig text {originalannotation} abs = frånvarande bf = bortflyttad [komplettering av bristfälliga uppgifter eller korrigering av felaktighet] * kort kommentar av GK * Mera omfattande förklaring ar och redogörelser av personhistorisk art är skrivna med kursivstil . [kuid=5405912] Maxmo Capels Kyrkio Book H+++ +++ KERKLAX Öling [kuid=5405913] Person Född 1736 1737 1738 1739 1740 1741 1742 Johan Michelsson [1686] xx x xxx xx xx x x {död den 21 martii 1744 58 år gamm[al]} Ovanstående anteckning i marginalen verkar vara av yngre datum och berör en händelse som hör hemma i nästa avsnitt av kommunionboken . [Hustru] Anna Jakobsdotter [1684] xx x xxx xx xx x Matts Mattsson [†] [1714] xx [Matts Mattsson Öling] [† 8.9.1737] [Änkan] Gertrud Michelsdotter [1673] x xx xx xx x x [Gertrud Michelsdotter Öling] [‡ 23.2.1746] Änkan Gertrud Michelsdotter finns inte upptagen i nästa avsnitt av kommunion- boken. Hov levde sålunda de sista åren av si tt liv i Oxkangar där hon dog 1746. Carin Michelsdotter [1680] xx xxx xx xx xx [Carin Michelsdotter Öling] Margeta Michelsdotter [†] [1683] x xx xx xx x x [Margareta Michelsdotter Öling] [‡ 20.6.1742] Son Michel [11.11.1721] x x xxx xx xxxx xx Drängen Jakob Michelsson xx {++ till Malax} [Änkan] Anna Michelsdotter xxx xx xxx xx xxx xx xx [Anna Michelsdotter Öling] Anna, Carin, Gertrud och Margareta Michelsdöttrar var döttrar till förre husbonden Michel Mattsson Öling. Anna Jakobsdotter (?) ++++ +++++ † xx x xx xx * namnet är oläsligt * Furunäs [kuid=5405914] Person Född 1736 1737 1738 1739 1740 1741 1742 Lars Thomasson xx xxx xxx x xx [Lars Thomasson Knööppi] Lars Thomasson Knööppi ’Knepi’ ifrån Lillkyro vigdes 6.2.1732 i Vörå vid änkan Margeta Andersdotter ifrån Kerklax .
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • The Land of Islands and Waters
    Finland The Land of Islands and Waters The Island Committee 1 NNoo hhiddenidden vvale,ale, nnoo wwavewashedavewashed sstrandtrand iiss lloved,oved, aass iiss oourur nnativeative NNorth.orth. Our Land, the Finnish National Anthem Lyrics by JL Runeberg 1846 Translation by Clement Burbank Shaw ARTO HÄMÄLÄINEN/KUVALIITERI • FRONT COVER PHOTO: AARNI NUMMILA/LUONTOKUVAT PHOTO: COVER • FRONT HÄMÄLÄINEN/KUVALIITERI ARTO Dear Reader ■ Finland is the country richest in waters and one of the richest in islands in Europe. We boast 76,000 islands that cover over half a hectare in area, 56,000 lakes over one hectare, 647 rivers and 314,000 km of coastline. Every Finnish municipality has waters, almost all of them have islands. Every island, lake and river has a special place in the hearts of Finnish people. This brochure has been created to illustrate these unique riches of ours. ■ The multitude of islands and waters makes the Finnish land- scape fragmented, creating extra costs for the economy as well as the State and municipalities, but it is also a unique strength for us. Our islands, sea areas, lakes, rivers and coastline are positive regional development factors in a world where living is increasingly made by producing experiences and adventures. JOUNI KLINGA ■ Recreational residences (1.9 million people staying at recreation- al homes), boating (700,000 boats), recreational fi shing (1.2 million fi shermen and women), nature enthusiasts and tourists ensure that our islands and waters and their development are issues that touch the entire nation.
    [Show full text]
  • Travellers, Easter Witches and Cunning Folk: Regulators of Fortune and Misfortune in Ostrobothnian Folklore in Finland
    Journal of Ethnology and Folkloristics 14 (1): 121–139 DOI: 10.2478/jef-2020-0008 TRAVELLERS, EASTER WITCHES AND CUNNING FOLK: REGULATORS OF FORTUNE AND MISFORTUNE IN OSTROBOTHNIAN FOLKLORE IN FINLAND KAROLINA KOUVOLA Doctoral Student Department of Culture / Study of Religions University of Helsinki P.O. Box 59 (Unionkatu 38E) 00014 Helsinki, Finland e-mail: [email protected]. ABSTRACT This article* is about the distinct groups that practised malevolent and benevolent witchcraft in Swedish-speaking Ostrobothnia in late-modern Finland according to belief legends and memorates. Placing belief legends and memorates in Mary Douglas’ tripartite classification of powers that regulate fortune and misfortune illuminates the social structure of agents who posed a threat or regulated it by means of their supranormal powers. Powers that bring misfortune dwell outside or within the community, whereas powers that bring fortune live within it but nevertheless may be ambivalent and pose a threat to its members as well. Threat towards the community was based on the concept of limited good, in other words the belief that there was a finite amount of prosperity in the world. The aim is to paint a detailed picture of the complex social structure and approaches to witch- craft in late-modern Swedish-speaking Ostrobothnia. KEYWORDS: witchcraft • cunning folk • folk healing • folk belief • benevolent magic INTRODUCTION This article concerns the folklore of the Swedish-speaking minority in late-modern Ostrobothnia, Finland, the aim being to study how various users of witchcraft were understood within the context of limited good in this Swedish-speaking community. I suggest that Mary Douglas’ (2002 [1966]: 130) notion of a triad of power that controls fortune and misfortune in a community facilities the drawing of three distinct groups * I wish to thank the two anonymous reviewers for their insightful comments on an earlier version of this article and Joan Nordlund for her help with language revision.
    [Show full text]
  • Kristina Svels – World Heritage Management and Tourism Development
    Kristina Svels World Heritage Governance and Kristina Svels | World Heritage Governance and Tourism Development | 2017 Tourism Heritage Governance and World Kristina | Svels Tourism Development A study of public participation and contested ambitions in the World Kristina Svels Heritage Kvarken Archipelago This PhD thesis examines public participation in World Heritage Governance and processes prior and after the designation of the Kvarken area into a UNESCO World Heritage site Tourism Development in 2006. The study examines public participation with a special focus on World Heritage governance, A study of public participation and contested ambitions in tourism development and transnational learning. the World Heritage Kvarken Archipelago Världsarvsförvaltning och turismutveckling En studie i offentligt deltagande och omtvistade ambitioner i världsarvet Kvarkens skärgård. Doktorsavhandlingen behandlar offentligt deltagande i processer före och efter utnämningen av Kvarkens skärgård till världsarv 2006. Studien undersöker offentligt deltagande med fokus på världsarvsförvaltning, turismutveckling och transnationellt lärande. ISBN 978-952-12-3525-2 Kristina Svels Born in Vörå, Finland, 1967 Studies and academic degrees: Vocational teacher in Tourism studies, DAKO/Åbo Akademi University, 2005 - 2007 Master of Social Science, Åbo Akademi University, 2008 Licentiate of Social Science, Åbo Akademi University, 2011 Doctoral program at the National Graduate School for Environmental Social Studies in Finland, YHTYMÄ/Tampere University, 2013 - 2015 Cover by Tintin Rosvik Digital version ISBN 978-952-12-3526-9 World Heritage management and Tourism development: A study of public participation and contested ambitions in the World Heritage Kvarken Archipelago Kristina Svels Social policy - Rural studies Faculty of Education and Welfare Studies Åbo Akademi University Vaasa, Finland, 2017 ISBN 978-952-12-3525-2 Painosalama Oy – Turku, Finland 2017 In memory of my brother Johan Svels (1971 – 2004) – always in my heart.
    [Show full text]
  • Coastal Communities on the Move
    Archaeology and Environment 26 Coastal Communities on the Move House and Polity Interaction in Southern Ostrobothnia 1500 BC – AD 1 Peter Holmblad Department of Historical, Philisophical and Religious Studies. Umeå 2010 1 © Peter Holmblad Illustrations by Peter Holmblad unless otherwise stated Base maps © National Land Survey of Finland. licence No. 051/MML/10 E-thesis: http://umu.diva-portal.org/ Cover: Coastal view in Kvevlax, Ostrobothnia Printed by: VMC KBC house, Umeå university Umeå, Sweden 2010 ISBN: 978-91-7459-068-5 ISSN: 0281-5877 2 Preface Several persons and organisations have contributed to my thesis project. First of all I want to thank my supervisor Karin Viklund and my second supervisor Mika Lavento (at Helsinki university). I also want to thank my collegues at my department. Philip Buckland made the paperback of this thesis; Johan Linderholm guided me through my soil chemical analyses, Jan-Erik Wallin performed the pollen anlayses; just to mention a few examples. I have had many interesting discussions with Radoslaw Grabowski. Thomas Larsson has contributed with valuable comments. Hazel Moesly has reviewed my English texts. I send my gratitude to all the amateur archaeologists in Österbottniska fornforskningssällskapet and in Laihian kotiseutuyhdistys that have supported my project by assisting me in the field. Pentti Risla and Kaisa Lehtonen have been two valuable collegues in Ostrobothnia. Ronny Smeds and Johan Björtin helped me with my mapping projects. Furthermore; this thesis had not been written without the important fieldwork that had been conducted over many years in Laihia by Esko Luoma and Mirja Miettinen. I have been financially supported by Svensk-Österbottniska Samfundet, Siri och Olof Granlunds stiftelse, Svenska kulturfonden i Finland, Etelä-Pohjanmaan maakuntarahasto and Kempes minnes stipendiefond.
    [Show full text]
  • The Commons and Emergent Land in Kvarken Archipelago, Finland: Governing an Expanding Recreational Resource
    The commons and emergent land in Kvarken Archipelago, Finland: governing an expanding recreational resource KRISTINA SVELS AND ULRIKA ÅKERLUND Svels, K. & Åkerlund, U. (2018) The commons and emergent land in Kvarken Archipelago, Finland: governing an expanding recreational resource. Fennia 196(2) 154–167. https://doi.org/10.11143/fennia.69022 In this article, we explore governance structures of the recreational landscape of Kvarken Archipelago in Western Finland, an area where shore displacement occurs due to land rise and emergent (pristine) land is continuously created. Traditionally a production landscape, of fishing and small-scale agriculture, the recreational value of the archipelago has been acknowledged. The area is a popular second home destination and was designated UNESCO World Heritage in 2006. There are roughly 10,000 second homes within the study area, of which 14% are leaseholds located on emergent land. The emergent land thus makes up a common-pool resource system where private and collective use rights overlap. This article aims to understand the implications for recreational use (second home ownership) through interviews with different local stakeholders such as municipality planners, representatives of commons, local communities, and with environmental and land survey authorities. Especially, it sets out to ask, what kinds of value are created within the recreational resource system, what power relationships within the commons steer the management of the recreational resource system, and what are the implications for recreational use of the landscape. The results show different logics of recreational resource management locally in the studied commons. Access to second homes located within the collectively owned emergent land is limited to part-owners of the commons and tend to be less commercialized and also less modernized than privately owned second home plots.
    [Show full text]
  • Samarbetsavtal För Bildande Av En Regional Tillsynsmyndighet
    SAMARBETSAVTAL FÖR BILDANDE AV EN REGIONAL TILLSYNSMYNDIGHET AVTALSPARTER: Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Malax, Närpes, Oravais och Vörå-Maxmo. Avtalsparterna, nedan avtalskommunerna, beslutar enligt detta avtal att bilda ett gemensamt organ, en tillsynsmyndighet, för att ansvara för ärenden som kan hänföras till miljöhälsovård, miljövård och veterinärvård enligt detta avtal och enligt instruktionen som bifogas avtalet. Den gemensamma regionala tillsynsmyndigheten benämns Västkustens tillsynsnämnd. Kommunerna Korsholm, Korsnäs, Malax, Närpes, Oravais och Vörå-Maxmo har påbörjat samarbetet i ovan angivna frågor från 1.1.2009, medan kommunerna Kaskö och Kristinestad ansluter sig till samarbetet från 1.1.2010. Till Västkustens tillsynsnämnd utser respektive avtalskommun en representant med personlig ersättare. Västkustens tillsynsnämnd utgör en nämnd i den kommun som med stöd av detta avtal utses till värdkommun. Värdkommunens representant i Västkustens tillsynsnämnd är också nämndens ordförande. Nämnden har en skild sektion för behandling av miljöärenden. De kommuner som deltar i samarbetet för miljövårdens del utser sektionens medlemmar. Kaskö, Korsholm, Kristinestad och Närpes utser en medlem vardera till sektionen. Korsholm utser sektionens ordförande. Avtalsparterna överenskommer om fördelningen av kostnaderna för verksamheten enligt innehållet i detta avtal. VÄRDKOMMUN Avtalskommunerna har i detta avtal överenskommit om att Korsholm är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för Västkustens tillsynsnämnd enligt vad som överenskommits i detta avtal. UPPGIFTER SOM ÖVERFÖRS TILL DEN REGIONALA TILLSYNSMYNDIGHETEN Varje avtalskommun överför med stöd av KomL § 76 sin beslutanderätt till Västkustens tillsynsnämnd i de frågor som anges i § 6 i bifogad instruktion för Västkustens tillsynsnämnd. Kommunerna Korsnäs, Malax, Oravais och Vörå-Maxmo medverkar inte i miljö- vården men har möjlighet att i ett senare skede ansluta sin miljövårdsverksamhet till Västkustens tillsynsnämnd.
    [Show full text]
  • High Coast / Kvarken Archipelago Sweden & Finland
    HIGH COAST / KVARKEN ARCHIPELAGO SWEDEN & FINLAND The High Coast in the western Gulf of Bothnia has been largely shaped by glaciation and the rebound of the land by 285m following the retreat of the overlying glacier 9,600 years ago. This is the highest such uplift known, and is the type locality for research into isostatic rebound. The Kvarken Archipelago of 6,500 islands across the Gulf of Bothnia is a landscape in continuous change and an outstanding example of post-glacial island uplift in a flat and shallow morainal archipelago. As with the High Coast, which it complements, this is the world’s most representative area for studying the process. COUNTRIES Sweden and Finland NAME High Coast / Kvarken Archipelago NATURAL WORLD HERITAGE TRANSBOUNDARY SERIAL SITE 2000: The High Coast inscribed on the World Heritage List under Natural Criterion viii. 2006: The Kvarken Archipelago inscribed on the World Heritage List under Natural Criterion viii, as an extension to the High Coast. STATEMENT OF OUTSTANDING UNIVERSAL VALUE [pending INTERNATIONAL DESIGNATIONS (KVARKEN ARCHIPELAGO) 1974: The Valassaaret and Björkögrunden Archipelago designated a Wetland of International Importance under the Ramsar Convention (16,730 ha). 2004: The Quark Archipelago Wetland created from the Valassaaret and Björkögrunden Archipelago site, extended to include the Mikkelinsaaret Islands (to 63,699 ha). IUCN MANAGEMENT CATEGORIES The High Coast World Heritage site: V Protected Landscape/Seascape comprising: Skuleskogen National Park: II National Park Nordingrå Nature
    [Show full text]