TRAVEL BROCHURE 2019 EXPERIENCE the SILENCE See the Edge of the Open Sea
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Lions Clubs International Club Membership Register
LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4017 020348 KVARNBO 107 A 1 09-2003 10-16-2003 -3 -3 45 0 0 0 -3 -3 42 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 05-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 06-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 07-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 08-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 09-2003 10-21-2003 -1 -1 55 0 0 0 -1 -1 54 4017 041195 ALAND SODRA 107 A 1 08-2003 09-23-2003 24 0 0 0 0 0 24 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 07-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 08-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 09-2003 10-16-2003 20 0 0 0 0 0 20 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 07-2003 09-18-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 09-11-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 09-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 7 09-2003 10-13-2003 2 2 25 2 0 0 0 2 27 GRAND TOTALS Total Clubs: 5 169 2 0 0 -4 -2 167 Report Types: 1 - MMR 2 - Roster 4 - Charter Report 6 - MMR w/ Roster 7 - Correspondence 8 - Correction to Original MMR 9 - Amended Page 1 of 126 CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4019 020334 AURA 107 A 1 07-2003 07-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 08-2003 06-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 09-2003 10-06-2003 44 0 0 0 0 0 44 4019 020335 TURKU AURA 107 A 25 0 0 0 -
Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia
BILAGA § 34 Hej, hur kan jag hjälpa? Österbottens välfärdsområdets strategi Pohjanmaan hyvinvointialueen Hei, kuinka strategia voin auttaa? Värderingar - Arvot Från Jämlik Framåt- människa till behandling blickande människa Tasa- Eteenpäin Ihmiseltä arvoinen katsova ihmiselle kohtelu Vision – visio Vi är närvarande i din vardag. Vi samarbetar för din välfärd, i alla livssituationer, på två språk . Österbotten har innovationskraft samt en samlad social- och hälsovård som ger utmärkta resultat. Olemme läsnä arjessasi. Teemme yhdessä töitä hyvinvointisi puolesta kaikissa elämäntilanteissa, kahdella kielellä. Pohjanmaalla on innovaatiokykyä sekä yhdistetty sosiaali- ja terveydenhuolto, jonka vaikuttavuus on erinomainen. Långsiktiga mål – pitkän aikavälin tavoitteet 1. 2. 3. 4. Närvaro i människors Samlad social- och Hög kunskapsnivå som Klient- och vardag, tvåspråkighet hälsovård och ett utvecklas kontinuerligt, patientsäkerhet är i samt smidig service och sporrande välbefinnande på jobbet toppklass i Norden samarbetsförmåga ger de utvecklingsklimat ökar och gott ledarskap gör nöjdaste kunderna. I effektiviteten ger oss till en attraktiv Asiakas- ja Österbotten bor den grunden för en arbetsplats som potilasturvallisuus ovat mest välmående ekonomisk, ekologisk och personalen är stolt över. Pohjoismaiden huippua befolkningen i Finland. socialt hållbar utveckling. Korkea ja jatkuvasti Läsnäolo ihmisten Yhdistetty sosiaali- ja kehittyvä ammattitaito, arjessa, kaksikielisyys terveydenhuolto ja työhyvinvointi ja hyvä sekä palveluiden kehittämiseen -
Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren
Release the Kvarken A study about land uplift Jacob Lundgren Magister Thesis, 15 hp Master's Programme in Human Geography with specialisation in Geographical Information Systems (GIS) 60 hp Spring 2019 Acknowledgement First and foremost I would like to thank Viljami Perheentupa from the Department of Geoinformatics and Cartography, Finnish Geospatial Research Institute FGI, National Land Survey of Finland. Without his help and the data that he provided this study would not have been possible. Secondly I would like to thank my supervisor Cenk Demiroglu for the help he provided to the thesis. I would also like to thank Anne and Madicken for their emotional support throughout my thesis. Lastly I would like to thank my classmates and the teachers at the Master’s programme. Contents Acknowledgement ................................................................................................................................... 2 Abstract ................................................................................................................................................... 4 1. Introduction ..................................................................................................................................... 1 2. Aim and research questions ............................................................................................................ 3 3. Previous studies ............................................................................................................................... 4 Land uplift ....................................................................................................................................... -
Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen. -
Welcome to Ostrobothnia
Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study -
Deltagarlista Catch&Release 2019
Deltagarlista Catch&Release 2019 Team Namn: Ort: största längd Placering Ann: Karvat kråokan Ben-Olof Pitkäkangas Karvat 102 276.000 1 Marcus Kullström Karvat Siben Tran Karvat Hurrit fishing I Jakob Karf Pensala 252.000 2 Peter Nyman Oravais Dånaren Anders Beijar Korsholm 250.000 3 Fredrik Påfs Korsholm Johan Portman Korsholm Peter Ström Korsholm Deltagarlista Singel 2019 Namn: Ort: största kg: Placering Ann: 1 Lehtonen Keijo Smedsby 12.160 2 Kruusma Tanel Pensala 11.600 3 Antus Kjell Oxkangar 10.920 4 Kommonen Fredrik Munsala 8.080 5 Hänninen Anssi Jepua 7.040 6 Blomström Boris Oravais 6.200 7 Kruusma Aare Viro 4.980 8 Pitkäkangas Sami Karvat 4.660 9 Penttinen Jesper Karvat 4.300 10 Granholm Allan Oravais 3.900 11 Järnström Dan-Håkan Oravais 3.880 12 Norrgård Bo Vörå 3.040 13 Hellqvist Stig Oravais 2.320 14 Penttinen Johnny Karvat 2.020 15 Österåker Dan Vörå 1.460 16 Grägg Valter Rejpelt 1.020 17 Eriksson Lars-Erik Oravais 1.000 18 Grägg Leif Vörå 0.000 19 Ekblad Per Nykarleby 0.000 20 Grägg Peter Rejpelt 0.000 21 Kulla Sandra Oravais 0.000 88.580 565.718 Deltagarlista Dubbel 2019 Namn: Ort: största kg: Placering Ann: Stråka Henry Nykarleby 25.840 Vesterlund Patric Nykarleby 5.280 25.840 1 Rosenberg Mikael Vörå 25.760 Solstrand Sven-Erik Kålax 25.760 2 Rintamäki Sten Vörå 4.600 20.700 Rintamäki Hannes Vörå 20.700 3 Koivuniemi Jorma Larsmo 19.580 Myllymäki Kim Jakobstad 19.580 Holmkvist Jonas Lill-Oxkangar 15.880 Granholm Johnny Brudsund 15.880 Ahola Pekka Vähäkyrö 14.660 Ahola Heikki Vaasa 14.660 Taipale Esa Oravais 13.400 Redlig Richard -
The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions. -
Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo -
P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen -
VASEK Forum 2-2006.Indd
2/2006 VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTIFORUM - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Turvallista matkaa s. 4 Pohjanlahdella Trygg färd i Bottniska viken Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? s. 6 Hur motionerar vi på sommaren? Terassi ja vesi kuuluvat kesään s. 3 Uteserveringar en del av sommaren s. 10 Plastweld investoi rohkeasti uuteen Plastweld gjorde en modig investering VASEK FORUM 2/2006 1 PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN 2/2006 FORUM VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTI - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Sisältö / Innehåll Pääkirjoitus / Ledaren 2 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Terassi ja vesi kuuluvat kesään 3 Uteserveringar en del av sommaren 3 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Turvallista matkaa Pohjanlahdella 4 Hyvät lukijat Trygg färd i Bottniska viken 5 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? 6 Hur motionerar vi på sommaren? 7 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Tehokkaat toimitilat edistävät yritystoimintaa 9 Bästa läsare Effektiva lokaler främjar företagens verksamhet 9 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Vaasanseudun Gräset är Plastweld investoi rohkeasti uuteen 10 ruoho on vihreää grönt i Vasaregionen Plastweld gjorde en modig investering 11 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• anha sanonta ”ruoho on et gamla ordspråket ”grä- Puusepänverstaasta tulikin leipomo 12 vihreämpää aidan takana” ei set är grönare på andra pidä paikkaansa – Vaasanseu- sidan” stämmer inte idag, Snickarverkstaden blev bageri -
Berättelse Över Verksamheten 2019
Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes. -
Nykytilanteen Analyysi 12.6.2013
VAASAN KAUPUNKISEUDUN RAKENNEMALLI 2040 STRUKTURMODELL 2040 FÖR VASA STADSREGION Nykytilanteen analyysi Analys av nuläget 12.6.2013 1 SISÄLTÖ INNEHÅLL ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS 1. Suunnittelualue 1. Planeringsområde 2. Väestö ja asuminen 2. Invånare och boende 3. Työpaikat 3. Arbetsplatser 4. Kauppa 4. Kommersiell service 5. SOTE-palvelut 5. Social- och hälsovårdstjänster 6. Liikenne 6. Trafik 7. Energia 7. Energi 8. Kulttuuriympäristö 8. Kulturmiljö 9. Luonnonympäristö 9. Naturmiljö 10. Virkistys ja matkailu 10. Rekreation och turism • Tavoitteena tiivis analyysi nykytilanteesta, • Målet är att skapa en kompakt analys av olemassa olevaa aineistoa hyödyntäen nuläget genom att utnyttja befintligt material • Kaupunkiseudun suunnittelun tausta ja olevat tavoitteet esitetään • Bakgrunden till och målen för planeringen av TAVOITERAPORTTISSA stadsregionen presenteras i en MÅLRAPPORT 2 NYKYTILANTEEN ANALYYSI NYKYTILANTEEN SUUNNITTELUALUE ANALYS AV NYLÄGET AV ANALYS Vaasan kaupunkiseudun rakennemallityön perusselvitykset ja analysointi tehdään Vaasan kaupunkiseudulle, joka käsittää seuraavat kunnat: Isokyrö, Korsnäs, Laihia, Maalahti, Mustasaari, Vaasa ja Vöyri Kuntaliitokset • Maalahti • Bergö (liitetty Maalahteen 1973) • Petolahti (liitetty Maalahteen 1973) • Pirttikylä (liitetty pääosa Närpiöön ja pienempi osa Maalahteen 1973) • Mustasaari • Koivulahti (liitetty Mustasaareen 1973) • Raippaluoto (liitetty Mustasaareen1973) • Björköby (liitetty Mustasaareen1973) • Sulva (liitetty Vaasaan ja Mustasaareen 1973) Vaasan • Vaasa kaupunkiseutu •