Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia BILAGA § 34 Hej, hur kan jag hjälpa? Österbottens välfärdsområdets strategi Pohjanmaan hyvinvointialueen Hei, kuinka strategia voin auttaa? Värderingar - Arvot Från Jämlik Framåt- människa till behandling blickande människa Tasa- Eteenpäin Ihmiseltä arvoinen katsova ihmiselle kohtelu Vision – visio Vi är närvarande i din vardag. Vi samarbetar för din välfärd, i alla livssituationer, på två språk . Österbotten har innovationskraft samt en samlad social- och hälsovård som ger utmärkta resultat. Olemme läsnä arjessasi. Teemme yhdessä töitä hyvinvointisi puolesta kaikissa elämäntilanteissa, kahdella kielellä. Pohjanmaalla on innovaatiokykyä sekä yhdistetty sosiaali- ja terveydenhuolto, jonka vaikuttavuus on erinomainen. Långsiktiga mål – pitkän aikavälin tavoitteet 1. 2. 3. 4. Närvaro i människors Samlad social- och Hög kunskapsnivå som Klient- och vardag, tvåspråkighet hälsovård och ett utvecklas kontinuerligt, patientsäkerhet är i samt smidig service och sporrande välbefinnande på jobbet toppklass i Norden samarbetsförmåga ger de utvecklingsklimat ökar och gott ledarskap gör nöjdaste kunderna. I effektiviteten ger oss till en attraktiv Asiakas- ja Österbotten bor den grunden för en arbetsplats som potilasturvallisuus ovat mest välmående ekonomisk, ekologisk och personalen är stolt över. Pohjoismaiden huippua befolkningen i Finland. socialt hållbar utveckling. Korkea ja jatkuvasti Läsnäolo ihmisten Yhdistetty sosiaali- ja kehittyvä ammattitaito, arjessa, kaksikielisyys terveydenhuolto ja työhyvinvointi ja hyvä sekä palveluiden kehittämiseen kannustava johtaminen tekevät sujuvuus ja yhteistyökyky ilmapiiri lisäävät meistä houkuttelevan takaavat tyytyväisimmät tehokkuutta ja antavat työpaikan, josta asiakkaat. Pohjanmaalla pohjan taloudelliselle, henkilöstö on ylpeä. asuu Suomen hyvinvoivin ekologiselle ja väestö. sosiaaliselle kestävälle kehitykselle. BILAGA § 37/1 KUST-ÖSTERBOTTENS PROTOKOLLSUTDRAG SAMKOMMUN Organ Sammanträdesdatum Sida Samkommunstyrelsen 14.04.2021 1 CENTRAL 22/2021 22 Beskrivning av Kust-Österbottens samkommuns service SAMKST 14.04.2021 § 22 Samkst § 22 Direktör Pirttiperä: Österbottens välfärdsområde inleder sin verksamhet fr.o.m. 1.1.2022 och avsikten är anordnaransvaret för de social- och hälsovårdstjänster som Kust-Österbottens samkommun anordnar och producerar då ska överfö- ras till denna nya aktör. Den social- och hälsovårdspersonal som är an- ställd av K5-samkommunen överförs enligt principen om affärsöverlå- telse till Österbottens välfärdsområde 31.12.2021. De personer som arbe- tar inom centralförvaltningen överförs också till Österbottens välfärds- område men deras kommande arbetsuppgifterna har ännu inte definie- rats. För de tjänster som K5-samkommunens landsbygdsförvaltning an- ordnar och för integrationstjänsterna söks tillsammans med medlems- kommunerna en lämplig lösning och modell för att dessa fortsättningsvis kunna produceras inom K5-samkommunens område. Samkommunens ledningsgrupp har planerat en beskrivning av K5- samkommunen service för att ge en bättre uppfattning om omfattningen och innehållet i K5-områdets service som ska överföras och så att den ska kunna användas av dem som bereder Österbottens välfärdsområde. Den service som beskrivs är service vid psykosociala centret inklusive rehabiliteringskoordinatorn, missbrukskoordinatorerna, talterapeuterna, minnesvården, näringsterapeuten, geriatriska verksamheten, landsbygds- förvaltningen, rehabiliteringsverksamheten samt den palliativa vården (i samarbete med Österbottens cancerförening). I beskrivningen av K5-samkommunens regionala service ingår också besöksstatistik för social- och hälsovårdsservice under åren 2018–2020 samt talterapins och minnesvårdens servicekedjor. Bilaga: Beskrivning av Kust-Österbottens regionala service. Direktör Pirttiperäs förslag: Samkommunstyrelsen antecknar ärendet för kännedom och sänder ären- det för kännedom också till samkommunens medlemskommuner. KUST-ÖSTERBOTTENS ANVISNING FÖR OMPRÖVNING SAMKOMMUN Kommunala ärenden Organ Datum 14.04.2021 Sida Samkommunstyrelsen Paragraf 22 3 BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet får omprövning inte begäras eller kommunalbesvär anföras enligt 136 § kommu- nallagen: Paragrafer: 22 BILAGA § 37/2 BESKRIVNING AV KUST-ÖSTERBOTTENS REGIONALA TJÄNSTER 2021 Innehållsförteckning 1. K5-samkommunens regionala tjänster inom social- och hälsovård .............................................................. 4 1.1. Psykosociala tjänster .............................................................................................................................. 4 1.2. Missbrukarvård ....................................................................................................................................... 5 1.3. Talterapi för barn .................................................................................................................................... 6 1.4. Rehabiliteringskoordinator ..................................................................................................................... 9 2. Geriatriska enheten ..................................................................................................................................... 11 2.1. Minnesvården ....................................................................................................................................... 12 2.2. Talterapi för vuxna och äldre med neurologiska svårigheter ............................................................... 15 2.3. Ergoterapi ............................................................................................................................................. 16 2.4. Näringsrådgivare .................................................................................................................................. 17 3. Non-sote verksamhet .................................................................................................................................. 19 3.1. Integrationsverksamhet ....................................................................................................................... 19 3.2. Welcome Office .................................................................................................................................... 19 3.3. Landsbygdsförvaltning .......................................................................................................................... 20 4. Palliativ vård ................................................................................................................................................ 21 Figurförteckning Figur 1 Rehabiliteringskedja/mental- och missbruksklienter ............................................................................ 4 Figur 2 Antal besök per kommun vid missbrukarvården åren 2018–2020 ....................................................... 5 Figur 3 Antal besök per kommun hos talterapin för barn under åren 2018–2020* ......................................... 6 Figur 4 Talterapins vårdkedja för barn över 7 år ............................................................................................... 8 Figur 5 Talterapins vårdkedja för barn under 7 år............................................................................................. 9 Figur 6 Antal besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2018–2020* ................................... 10 Figur 7 Antalet besök per kommun vid den geriatriska enheten 2018–2020 ................................................. 12 Figur 8 Antal besök per kommun hos minnesvården åren 2018–2020 .......................................................... 13 Figur 9 Minnesvårdens vårdkedja ................................................................................................................... 15 Figur 10 Antal besök per kommun hos talterapin för vuxna och äldre åren 2019–2020 ............................... 16 Figur 11 Antalet besök per medlemskommun hos ergoterapin 2019–2020 .................................................. 17 Figur 12 Antal besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018–2020 ................................................... 18 Figur 13 Antal besök per kommun inom palliativa vården åren 2018–2020 .................................................. 21 1 Tabellförteckning Tabell 1 Antal besök per kommun vid missbruksvården åren 2018–2020 ....................................................... 5 Tabell 2 Antal besök per kommun hos talterapin för barn under åren 2018–2020* ....................................... 6 Tabell 3 Antal besök per kommun hos rehabiliteringskoordinatorn åren 2018–2020* ................................. 10 Tabell 4 Antalet besök vid geriatriska enheten 2018–2020 ............................................................................ 12 Tabell 5 Antal besök per kommun hos minnesvården åren 2018–2020 ......................................................... 13 Tabell 6 Antal besök per medlemskommun hos talterapin för vuxna och äldre 2019–2020 ......................... 16 Tabell 7 Antal besök per medlemskommun hos ergoterapin 2019–2020 ...................................................... 17 Tabell 8 Antal besök per kommun hos näringsrådgivningen år 2018–2020 ................................................... 18 Tabell 10 Antal besök per kommun inom palliativa vården åren 2018–2020 ................................................ 22 2 K5 SAMKOMMUNENS ORGANISATIONSMODELL 3 1. K5-samkommunens regionala tjänster inom social-
Recommended publications
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO
    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
    [Show full text]
  • Brinkens Museums Bibliotek
    MALAX MUSEIFÖRENING Brinkens museums bibliotek Listan är sammanställd av Inga Österblad. NR 1 Svenska Österbottens historia, delarna 1-V 1977-1985 2 Österbottens bildhistoria. Flera författare 1975 3 Österbottens historia. Kompendium av Jessica Morney 2000 4 Lindahl, Herbert: Torpare i svenska Österbotten 1990 5 Kevin – Lammi: Vårt land, vårt land 1985 6 Tuhat vuotta Pohjanmaalla – Tusen år i Österbotten 7 Företagsamhetens kulturhistoria i Österbotten 2009 8 Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 1888 – 1938 1938 9 Finlands frontmän 1939 – 1945 Dei 1-2 1976,1978 10 Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 75 år 1963 11 Kasto, Marko: Mästare och lärlingar, Österbottens museum 2003 12 Nykvist, Nils-Erik: Österbottens indelta infanteriregimente Inköpt 1990 13 Till lands och till sjöss Utg. Aktiv närkultur 1984 14 Fäbodliv i Malax Utg. Aktiv närkultur 1987 15 Arkeologia Suomessa Utg. Museiverket 1985 Gåva 1988 16 Museer i Österbotten Utg. Österbottens museum 1988 17 Fotografen Ida Malmberg Utg, SLS arkiv 1983 (mapp) 18 Översikt över kulturinventariet Utg Nordiska museet 1985 19 Register över kulturinventariet 1981 20 Gerby – Vestervik i gången tid II 1987 Gåva 21 Backman,Lars-Otto; Penningsystem 1991 Donation av Backman 22 Svensk-Finlands bygdedräkter Häfte 1-3,8 1956 23 Återblickar 1991. Årsbok Utg, Sveriges Hembygdsförbund 24 Intressant att leva .Dagböcker Årsbok 1992 Nordiska museet 25 Erikslund, Magnus: Storsjön Från forntid till nutid Utg, Aktiv närkultur 1992 26 Lantbruksmuseet i Kronoby Utg,Torgarestiftelsen 1991 27 Iskmo – Jungsund förr och nu III Utg. Inskmo-Jungsund förskare 1993 28 EG eller EGET hembygden i det nya Europa 29 Krisår. 1939-1944 och efterkrigstiden. Utg. Larsmo hembygdsförening 1987 30 Appelgren – Rosenholm: Solf kyrka och dess minnen 1948 31 Bäckman – Muurinen; Under lapptäcket – Tilkkutäkin alla 1995 32 Aanacko 1996-2000.
    [Show full text]
  • Staden Jakobstad Budget 2021 Och Ekonomiplan 2021-2023
    STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2021 OCH EKONOMIPLAN 2021-2023 Godkänd av stadsfullmäktige 30.11.2020 INNEHÅLL INLEDNING ................................................................................................................................................. 003 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ ..................................................................................................................... 014 RESULTATRÄKNING ................................................................................................................................ 015 FINANSIERINGSKALKYL ........................................................................................................................ 017 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING ................................. 018 STADSSTYRELSEN ................................................................................................... 019 CENTRALVALNÄMNDEN .......................................................................................... 042 REVISIONSNÄMNDEN .............................................................................................. 043 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) .............................................................. 044 REGIONALA RÄDDNINGSVERKET I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH JAKOBSTAD ............................................................................................................ 046 BILDNINGSTJÄNSTER ............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
    16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • Travellers, Easter Witches and Cunning Folk: Regulators of Fortune and Misfortune in Ostrobothnian Folklore in Finland
    Journal of Ethnology and Folkloristics 14 (1): 121–139 DOI: 10.2478/jef-2020-0008 TRAVELLERS, EASTER WITCHES AND CUNNING FOLK: REGULATORS OF FORTUNE AND MISFORTUNE IN OSTROBOTHNIAN FOLKLORE IN FINLAND KAROLINA KOUVOLA Doctoral Student Department of Culture / Study of Religions University of Helsinki P.O. Box 59 (Unionkatu 38E) 00014 Helsinki, Finland e-mail: [email protected]. ABSTRACT This article* is about the distinct groups that practised malevolent and benevolent witchcraft in Swedish-speaking Ostrobothnia in late-modern Finland according to belief legends and memorates. Placing belief legends and memorates in Mary Douglas’ tripartite classification of powers that regulate fortune and misfortune illuminates the social structure of agents who posed a threat or regulated it by means of their supranormal powers. Powers that bring misfortune dwell outside or within the community, whereas powers that bring fortune live within it but nevertheless may be ambivalent and pose a threat to its members as well. Threat towards the community was based on the concept of limited good, in other words the belief that there was a finite amount of prosperity in the world. The aim is to paint a detailed picture of the complex social structure and approaches to witch- craft in late-modern Swedish-speaking Ostrobothnia. KEYWORDS: witchcraft • cunning folk • folk healing • folk belief • benevolent magic INTRODUCTION This article concerns the folklore of the Swedish-speaking minority in late-modern Ostrobothnia, Finland, the aim being to study how various users of witchcraft were understood within the context of limited good in this Swedish-speaking community. I suggest that Mary Douglas’ (2002 [1966]: 130) notion of a triad of power that controls fortune and misfortune in a community facilities the drawing of three distinct groups * I wish to thank the two anonymous reviewers for their insightful comments on an earlier version of this article and Joan Nordlund for her help with language revision.
    [Show full text]
  • Kristina Svels – World Heritage Management and Tourism Development
    Kristina Svels World Heritage Governance and Kristina Svels | World Heritage Governance and Tourism Development | 2017 Tourism Heritage Governance and World Kristina | Svels Tourism Development A study of public participation and contested ambitions in the World Kristina Svels Heritage Kvarken Archipelago This PhD thesis examines public participation in World Heritage Governance and processes prior and after the designation of the Kvarken area into a UNESCO World Heritage site Tourism Development in 2006. The study examines public participation with a special focus on World Heritage governance, A study of public participation and contested ambitions in tourism development and transnational learning. the World Heritage Kvarken Archipelago Världsarvsförvaltning och turismutveckling En studie i offentligt deltagande och omtvistade ambitioner i världsarvet Kvarkens skärgård. Doktorsavhandlingen behandlar offentligt deltagande i processer före och efter utnämningen av Kvarkens skärgård till världsarv 2006. Studien undersöker offentligt deltagande med fokus på världsarvsförvaltning, turismutveckling och transnationellt lärande. ISBN 978-952-12-3525-2 Kristina Svels Born in Vörå, Finland, 1967 Studies and academic degrees: Vocational teacher in Tourism studies, DAKO/Åbo Akademi University, 2005 - 2007 Master of Social Science, Åbo Akademi University, 2008 Licentiate of Social Science, Åbo Akademi University, 2011 Doctoral program at the National Graduate School for Environmental Social Studies in Finland, YHTYMÄ/Tampere University, 2013 - 2015 Cover by Tintin Rosvik Digital version ISBN 978-952-12-3526-9 World Heritage management and Tourism development: A study of public participation and contested ambitions in the World Heritage Kvarken Archipelago Kristina Svels Social policy - Rural studies Faculty of Education and Welfare Studies Åbo Akademi University Vaasa, Finland, 2017 ISBN 978-952-12-3525-2 Painosalama Oy – Turku, Finland 2017 In memory of my brother Johan Svels (1971 – 2004) – always in my heart.
    [Show full text]
  • Dimitterade Vid Optima 1.1-31.5.2019
    DIMITTERADE VID OPTIMA 1.1-31.5.2019 GRUNDEXAMEN-STUDENTEXAMEN (kombiexamen) Emet Matilda, Pemar; Hellsten Jean, Nykarleby; Hjulfors Ida, Larsmo; Koski Alex, Korsholm; Mörk Alexander, Jakobstad; Pekkala Juulia, Pedersöre; Slotte Torbjörn, Kronoby; Sund Carl, Korsholm GRUNDEXAMEN Artesan-interiör Bodbacka Sanna, Pedersöre; Forsblom Vilma, Kronoby; Granholm Irene, Larsmo; Grankulla Jennie, Pedersöre; Hagström Signe, Larsmo; Holmstedt Jenny, Kronoby; Jansson Maria, Nykarleby; Nygård Frida, Närpes; Ruissaari Minna, Nykarleby; Sjöberg Hanna, Nykarleby Artesan-finsnickare Björkström Joakim, Larsmo; Björkström Viktor, Jakobstad; Hjulfors Elvira, Pedersöre; Holmborg Jan, Larsmo; Johansson Wilma, Nykarleby; Kongari Jasmine, Jakobstad; Nordling Sandra, Nykarleby; Nyman Britt, Nykarleby; Nynäs Jonas, Larsmo; Roos Annika, Pedersöre; Saberi Mohammad, Jakobstad; Storskrubb Joakim, Nykarleby; Sundelin André, Larsmo; Tarviainen Linus, Jakobstad Bagare-konditor Haglund Kristoffer, Nykarleby; Khshfa Mohammad, Jakobstad; Lillqvist Ida, Pedersöre; Lindholm Emelie, Pedersöre; Nordling Christoffer, Jakobstad; Nyberg Ronja, Jakobstad; Sandström Madelein, Pedersöre; Weiner Magdalena, Korsholm; Åsvik Maria, Kronoby Barnledare Ög Sanna, Jakobstad Datanom Blomqvist William, Karleby; Ennenga Vincent, Jakobstad; Forsman Christopher Nykarleby; Holm Jennie, Vörå; Järnström Otto, Nykarleby; Larsson Sebastian, Jakobstad; Sandin Matts-Erik, Nykarleby; Sjö Hannes, Nykarleby; Sjölind Kevin, Kronoby; Sojakka Toni, Jakobstad; Stara William, Pedersöre; Storbacka Sam, Jakobstad;
    [Show full text]
  • Coastal Communities on the Move
    Archaeology and Environment 26 Coastal Communities on the Move House and Polity Interaction in Southern Ostrobothnia 1500 BC – AD 1 Peter Holmblad Department of Historical, Philisophical and Religious Studies. Umeå 2010 1 © Peter Holmblad Illustrations by Peter Holmblad unless otherwise stated Base maps © National Land Survey of Finland. licence No. 051/MML/10 E-thesis: http://umu.diva-portal.org/ Cover: Coastal view in Kvevlax, Ostrobothnia Printed by: VMC KBC house, Umeå university Umeå, Sweden 2010 ISBN: 978-91-7459-068-5 ISSN: 0281-5877 2 Preface Several persons and organisations have contributed to my thesis project. First of all I want to thank my supervisor Karin Viklund and my second supervisor Mika Lavento (at Helsinki university). I also want to thank my collegues at my department. Philip Buckland made the paperback of this thesis; Johan Linderholm guided me through my soil chemical analyses, Jan-Erik Wallin performed the pollen anlayses; just to mention a few examples. I have had many interesting discussions with Radoslaw Grabowski. Thomas Larsson has contributed with valuable comments. Hazel Moesly has reviewed my English texts. I send my gratitude to all the amateur archaeologists in Österbottniska fornforskningssällskapet and in Laihian kotiseutuyhdistys that have supported my project by assisting me in the field. Pentti Risla and Kaisa Lehtonen have been two valuable collegues in Ostrobothnia. Ronny Smeds and Johan Björtin helped me with my mapping projects. Furthermore; this thesis had not been written without the important fieldwork that had been conducted over many years in Laihia by Esko Luoma and Mirja Miettinen. I have been financially supported by Svensk-Österbottniska Samfundet, Siri och Olof Granlunds stiftelse, Svenska kulturfonden i Finland, Etelä-Pohjanmaan maakuntarahasto and Kempes minnes stipendiefond.
    [Show full text]
  • Contents Jorvas Village, Kyrkslätt
    The Quarterly Vol. 23, No. 4 Spring 2016 The Swedish Finn Historical Society — http://finlander.genealogia.fi/sfhswiki/index.php Jorvas Village, Kyrkslätt The Location of 13th C. Swedísh Settlement By Gunnar Damström According to C.F. Meinander, the first Swedish emigrants landed in southwestern Finland in the latter half of the 13th century. The Finnish-speak- ing inhabitants who had lived in the area since the beginning of the Middle Ages were primarily farmers1. Soon after, Swedish-speaking settlers arrived in Kyrkslätt, west of what is now Hels- ingfors. Based on archaeological finds (or lack of finds) the Kyrkslätt area had been unpopulated during the Iron Age 500 BC – c.1150 AD 2. The Swedish immigrants built simple log cab- ins, cultivated the soil, and kept cattle. Oxen and horses were used. The most common grains were rye, barley, kale, rutabaga and peas in addition to flax and hemp. A sparse population spread over the Kyrkslätt Parish in the 14th and 15th centuries. The village of Jorvas comprised the homesteads of Jorvas, Gillobacka, Kvis, Nägels, and Ingvalsby. A bay extends from the Gulf of Finland deeply into the Parish of Esbo (Espoo). The bay, Esbo- viken branches out into a narrow waterway popu- larly called “Sundet” or the “Sound”, all the way Stor-Kvis Main Building. continued on page 100 Contents Regular Content Feature Content Calendar—Spring 2016 91 Jorvas Village, Kyrkslätt 89 From the President 92 The Flagabräde 94 From the Editor 93 2016 SFHS Annual Luncheon 96 Recipes—Spring 2016 110 The First Ambassador of Reading 98 Donations to the Archive 112 Maria’s Back in Town! 99 Member News 114 Associated Organizations & Contacts 115 The Quarterly Vol.
    [Show full text]