Malax Kulturmiljöprogram

Jungfrudanser och snickarglädje MALAX KULTURMILJÖPROGRAM

Riitta Jaakkola Jungfrudanser och snickarglädje

MALAX KULTURMILJÖPROGRAM

Riitta Jaakkola INNEHÅLL

Förord ...... 5 Farstukvisten ...... 68 Utgångsläge och innehåll ...... 7 Allér, granhäckar, portstenar och prydnadsväxter ...... 76 Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet ...... 10 Stengärdsgårdar ...... 77 Museer ...... 78 Skolor ...... 88 DEL I KULTURMILJÖNS HISTORIA ...... 18 Fritidsomgivningar, Fattiggården ...... 90

Förhistorisk bosättning i Malaxområdet ...... 18 6 KULTURMILJÖER I BYAR OCH PÅ STRÄNDER ...... 96 Malax socken ...... 21 Bergö ...... 100 Malax församlingar ...... 21 Norra Pörtom ...... 110 Bosättning, upplösningen av de täta byarna, Petalax ...... 120 odlingslandskap ...... 22 Yttermalax ...... 136 Stor- och nyskiftesregleringarna skapar Övermalax ...... 154 nya bosättningar ...... 24 Bondstugan och gårdstunet förr ...... 26 Fiskarbyar ...... 27 DEL III FRAMTID ...... 170 Fäbodar ...... 28 Skolor och ungdomslokaler sprider upplysning i byarna ...28 7 KULTURMILJÖVÅRD ...... 170 Vägar ...... 30 Byggda miljöer ...... 170 Fiske ...... 31 Arkeologi ...... 173 Emigration ...... 32 Planläggning och markanvändning ...... 175 Pälsdjurnäring ...... 32 Byggnadsordningen och byggnadsinspektionens roll ...176 Handel ...... 33 8 KULTURMILJÖSTRATEGI ...... 178 Planläggning och styrning av byggandet ...... 178 DEL II DAGSLÄGET, Samarbete ...... 179 PRESENTATION AV BYARNA ...... 34 Miljöfostran och -upplysning ...... 180 Det arkeologiska arvet ...... 181 4 VÄRDEFULLA INVENTERADE KULTURMILJÖER ...... 34 Landskapet ...... 182 Det arkeologiska arvet ...... 35 Den byggda miljön ...... 183 Vårdbiotoper – kulturlandskapets artrika livsmiljöer ...... 39 Vårdbiotoper ...... 186 Foto: Riitta Jaakkola, om inget annat anges Byggda kulturmiljöer av riksintresse ...... 42 Ekonomiska resurser, turism, projekt ...... 187 Flygfoton: Malax kommun, om inget annat anges Arkeologi, fornlämningsregister ...... 193 Kartor och ritningar: Riitta Jaakkola, om inget annat anges 5 MÅNGFACETTERADE KULTURMILJÖER ...... 55 Information, råd, fi nansiering ...... 196 Översättning: Annika Harjula-Eriksson Kyrkliga omgivningar ...... 55 Källor, litteratur ...... 198 ISBN ISBN 978-952-68190-1-3 (sid.) Allmogemiljöer ...... 62 ISBN 978-952-68190-2-0 (PDF) Tryckning: Oy Arkmedia Ab, Vasa 2015 FÖRORD

ill ansvarsfull förvaltning och politik hör att lämna en hållbar miljö i Kulturmiljöprogrammet har uppgjorts i växelverkan med invånarna. Un- arv till nya generationer. Kulturmiljöprogrammet i Malax är ett av de der kommundelsvisa kvällsmöten har projektledaren nått hundratals invå- Tredskap med vilket vi vill visa hur kulturhistoriska och estetiska vär- nare. Projektet har möjliggjort ett brett infl ytande som involverat alla typer den ska tas till vara och utvecklas i vår kommun. av intressenter, invånare, fastighetsägare, hembygdsföreningar och myn- Det är viktigt att vår kommun fortsätter att utvecklas och i den proces- digheter. sen måste vi ta vara på alla tillbuds stående medel. Kulturarvet, traditioner- I Malax kan vi ganska tydligt skönja historiens långa bågar och vi kan se na och miljön är resurser i sammanhanget. Det handlar samtidigt om kom- att kulturmiljön är viktig. Skärgårdskulturen är en viktig del av identiteten. plexa processer, subjektiva synsätt och värderingar som blandas och bryts. Samtidigt är vår skärgård en del av UNESCOs världsarvsnätverk. Kunskapen Vi har alla en egen åsikt om värdet av gammalt och nytt. I kommunen fi nns om det omfattande arkeologiska arvet är på en mycket hög nivå. Allmoge- en dynamik som också påverkar vår fysiska miljö. Den utvecklingen ska och kulturen är rik och den fortsätter att förkovras tack vare ett starkt socialt ka- kan inte stoppas. Kulturmiljöprogrammets funktion är att inspirera till nya pital, i form av aktiva musei- och hembygdsföreningar som drivs med stort synsätt och nytt innehåll i hur vi hanterar utvecklingen. frivilligengagemang. Kulturmiljön i Malax ser olika ut, beroende på kommundel eller by. Framtidens landsbygd har en stark resurs i kulturmiljön. Jag hoppas där- Strukturomvandlingen behandlar inte kommunens olika delar jämlikt. För- för att kulturmiljöprogrammet ska inspirera till många lokala åtgärder som ändringstrycket har varit och kommer att fortsätta vara stort i hela kommu- befrämjar kulturmiljön i kommunen. EU:s nya programperiod fram till 2020 nen. Under projektets gång har det fl era gånger väckts tanken att tomma för med sig nya resurser som vi kan lägga till användning för att bevara och hus borde komma till ny användning. Att många fi na byggnader förfaller är utveckla våra traditionella miljöer. också ett resursslöseri. En av kulturmiljöprogrammets funktioner blir därför Jag vill, avslutningsvis, framföra vårt varma tack till landskapsplaneraren att påminna om hur vi ska skydda och tillvarata våra fi na traditionella bygg- Riitta Jaakkola för hennes insats i ledningen av projektet och uppgörandet nader, gårdstun och byggtraditioner. av kulturmiljöprogrammet. Projektets genomförande har betonats av en I ett kulturmiljöprogram får vi början till ett integrerat synsätt på miljön mycket hög arbetsglädje och det har förts många goda samtal med såväl som vi bor i. Kunskap om vad vi har är en av grundförutsättningarna för ett tjänstemän, förtroendevalda som invånare i vår kommun. bra fortsatt arbete. Programmet bygger därför på en omfattande inventering, som resulterat i att omkring 220 objekt ingår i publikationen. Antalet fotografi er som ansluter till projektet är dock mångfaldigt mycket större. I Mats Brandt strategidelen ingår utvecklingsförslag ur olika synvinklar som ska inspirera kommundirektören i Malax kommunens invånare, förtroendevalda och tjänstemän att arbeta vidare med att utveckla kulturmiljön. Med kunskap om vad som fi nns i vår kommun kan vi gå vidare till nästa steg och utveckla det vi har.

Arto Halttunen

JungfrudanserJJuungngfrfrududaannses r ocoochh snickarglädjesnickarglädjdje 5 TILL LÄSAREN 1 UTGÅNGSLÄGE OCH INNEHÅLL

INVENTERINGSLÄGET I MALAX

yggnadsarvet i Malax är mångsidigt och representativt. Det består av fungerade som projekansvarig och administrerade projektet. Styrgruppen täta byar fyllda av gammalt bevarat byggnadsbestånd, ståtliga kring- godkände de allmänna linjerna för arbetet och övervakade skriv- och re- Då projektet inleddes var Malax i praktiken oinventerat, information om Bbyggda gårdstun samt skärgårdens fi skarbastur och jungfrudanser. daktionsarbetet. den byggda miljön behövdes som grund för markanvändningen och för att Ågrenarna som ringlar genom Malax bjuder på vackra vyer. Ett speciellt tack vill jag rikta till alla aktiva hembygdsmänniskor som beskriva särdragen i den byggda miljön, samt som grund för arbetet med I Bränno by i Yttermalax fi nns fl era representativa allmogegårdstun. hjälpt till i projektets olika skeden. Tack till Per-Erik Berglund och Runa att uppdatera det nationellt värdefulla landskapsområdet. Revideringen av Malax kyrka och prästgård, Åminne fi skehamn vid Malax åns utlopp samt West från Bergö, Göran Strömfors och Anna-Lisa Silfver från Malax, Håkan generalplanen i Malax som håller på att starta kräver även en aktuell utred- Åminneborg herrgård har listats som nationellt värdefulla. Så även Bergö Back från Pörtom Hembygdsförening och Margareta Björkholm från Peta- ning om kulturmiljöns särdrag och värden. skärgårds- och fi skarby. lax hembygdsförening. Tack även till projektets styrgrupp, speciellt bygg- Inventeringarna som gjorts i Malax före projektet har varit blygsamma Kulturmiljön är en central del i kommunens identitet. Dess betydelse nadsinspektörerna Harriet Nordman och Nicklas Ingves. Tack för Ert stöd och gjorts som övergripande kartläggningar i samband med planering. Det understryks vid utvecklingen av näringslivet, turismen och skolornas un- och uppmuntran under projetets olika faser! Tack också till dem som del- landskapsgränserna överstigande inventeringsprojektet som administrera- dervisning. Speciellt vid planering av markanvändningen förstärks vikten tagit i byatillfällena och de otaliga fastighetsägare, som jag varit i kontakt des av Västra-Finlands Miljöcentral samlade in uppgifter om den byggda av uppskattning och kännedom om kulturmiljön. Vår lagstiftning, riksom- med under åren. Jag fi ck ett vänligt bemötande överallt, ägarna visade sina miljön, även i Malax. På basen av det insamlade materialet var det dock fattande program och beslut förutsätter iakttagandet av miljövärdena. En- byggnader, och mången bil fi ck fl ytta på sig i hopp om bättre bilder. omöjligt att få en översiktlig bild av byggnadskulturen i Malax. ligt de riksomfattande målen borde kulturmiljöprogram göras upp för alla Medvetenheten om det gamla byggnadsbeståndets värde och rätta re- Man var tvungen att göra omfattande kartläggningar av byggnadsbe- kommuner i vårt land. noveringsmetoder ökar. Jag hoppas att denna publikation även bidrar till ståndet på hela kommunens område för att kunna identifi era kulturmiljöns Som projekt påbörjades uppgörandet av Malax kulturmiljöprogram i detta. Fortfarande görs förändringar som minskar byggnadens värde, onö- värden och särdrag och beskriva dem i det uppgjorda kulturmiljöprogram- maj 2012 och avslutades i februari 2015. Kommunstyrelsen godkände kul- diga reparationer och det används material som inte överensstämmer med met. Konservatorstuderande Tiina Sjögren inventerade under våren och turmiljöprogrammet och dess strategidel 9.3.2015. Kulturmiljöprogram- byggnadens stil. Med landskapsvårdsåtgärder kan man förbättra byns vyer. sommaren 2012 byggnadsbeståndet i olika byar i Malax. Detta arbete har met samlar information om kulturmiljön i Malax mellan två pärmar, och Det fi nns olika stödformer att tillgå. landskapsplanerare Riitta Jaakkola fortsatt och kompletterat då projektet programmerar dess framtid. Invånarna deltog i projektets publiktillställ- Detta program är i sig ett undervisningspaket, som förhoppningsvis framskridit. I utredningen beaktades byggnadsbeståndet som tillkommit ningar och tog personlig kontakt med projektplaneraren, projektet presen- öppnar ögonen för den egna hembygden. Det är viktigt att bekanta sig före II världskriget och endast här och där kunde nyare byggnadsbestånd terades i sina olika faser i lokaltidningarna och TV. med de egna rötterna och bygga sin identitet genom närmiljön och hem- utredas. I det EU-fi nansierade projektets styrgrupp deltog som fi nansiärens re- bygden. Då man ville presentera en helhetsbild över lokala kulturmiljövärden presentanter specialplanerare Tapani Lehtoluoto, utvecklingschef Riit- I din hand håller du landskapet Österbottens andra kulturmiljöprogram och särdrag från hela kommunens område, kunde det inte bli fråga om en ta Kankaanpää-Waltermann och överinspektör Juhani Hallasmaa (fr.o.m. som omfattar hela kommunens område. Det första blev klart i Närpes år systematisk totalinventering. Man hade inte möjlighet att inventera alla 1.10.2014) från Södra-Österbottens NTM-central, intendent Maria Kurtén 2013. Det första motsvarande i Södra-Österbotten blev färdigt 2009 i Etseri. byggnader av samma ålder och typ, utan man var tvungen att göra ett ur- från Museiverkets Västra-Finlands miljötjänster, Ann Holm (till 31.12.2013) Parallellt med Malax har även ett program för Kurikka stad gjorts upp. Det val. De valda objekten är axplock från de olika byarnas byggnadsbestånd, och Christine Bonn (fr.o.m. 1.1.2014) Österbottens förbund, landskapsmu- har varit en glädje och ett privilegium att få göra dem alla. Arbetet är avslu- urvalskriterier är objektens autenticitet, grad av bevarande, typiskhet, säll- seiforskare Kaj Höglund, Österbottens museum, Margareta Björkholm och tat, och å andra sidan har det bara börjat. Välkomna på en resa till landska- synthet och ställvis beroende på hur hotat objektet är. Därför saknas en del Kerstin Knip, Petalax hembygdsförening, Siri Hagback, Malax museifören- pen i Malax, för att beundra dem och för att utveckla dem! av objektet som mycket väl hade platsat i denna utredning. ing, Anna-Lisa Silfver, Övermalax byaförening, Christer Risberg, Norra Pör- Uppgifter har samlats in med hjälp av frågeformulär. Ytterligare uppgif- tom byaförening, Gunnel Smulter, Malax kommun/Malax museiförening, ter har samlats in bl.a. av hembygdsfolk och byaföreningsmedlemmar samt Harriet Nordman (till 30.9.2013), Nicklas Ingves (från 1.10.2013), Bernt Si- Riitta Jaakkola med hjälp av kontakter som uppkommit vid byakvällar och genom att in- mons, Krister Dahlgren och Niko Toivonen, Malax kommun. Malax kommun landskapsplanerare tervjua ägare. Ifyllda, returnerade blanketter från invånarna kommer att ar- kiveras i hembygdsföreningarnas arkiv. Tyvärr saknas största delen av de Det vore fi nt om man i Malax kunde starta en inventering av byarnas utdelade frågeformulären och endast en liten del har returnerats och kan byggnadsbestånd genom intervjuer av ägare och insamling av minnen, utnyttjas av projektet för att komplettera den yttre värderingen av bygg- och genom kartläggning av foto och annat material. Med numera allmän- nadsobjekten. Detta syns i det uppgjorda programmet. Utvalda att repre- na digikameror har fotografering och dokumentering av olika objekt blivit sentera byggnadsbeståndet i byarna har sannolikast blivit byggnadsobjekt lättare. Naturligt och önskvärt vore att t.ex. hembygdsföreningar eller bya- om vilka kompletterande uppgifter erhållits. Uppsamlade data står i fort- föreningar skulle koordinera insamlingen av uppgifter, så snabbt som möj- sättningen till förfogande bl.a. som basuppgifter för planläggningsprojekt. ligt, medan personer som minns ännu fi nns kvar. Uppdateringen bör dock fortsätta, utvidgas och fördjupas. Redan upp- Under årens lopp har många förändringar hunnit ske i byggnader och gjorda inventeringar bör uppdateras bl.a. i samband med planprojekt samt miljön – byggnader har rivits, de har ändrats och byggts ut och lämnats för att fungera som bas för byutredningar. att förfalla. Även inventeringsmetoder, redskap och kriterier för val av objekt har ändrats. I tidigare utredningar beaktades endast byggnadsbestånd som tillkommit före andra världskriget; numera borde den bakre tidsgrän- sen för inventeringsobjekt i regel vara 1970-talet. Även arkitektoniskt vär- defulla yngre byggnader borde beaktas i framtida utredningar. Av dessa orsaker duger en byggnadsinventering som gjorts för 15-20 år sedan inte nödvändigtvis längre som grundutredning för delgeneralplan eller detaljplan, utan den gamla inventeringen bör i fortsättningen uppdateras och kompletteras.

Hur läser du boken?

Byarna presenteras i alfabetisk ordning en jordregisterby i taget. Alltså presenteras Bergö som första by. Byarnas byggnadsbe- stånd presenteras i alfabetisk ordning på basen av gatuadressen..

Fem styrgruppsmöten hölls under projektiden.

6 Jungfrudanser och snickarglädje Jungfrudanser och snickarglädje 7 VAD ÄR KULTURMILJÖ?

Kulturmiljö är all historia omkring oss som fått Förfäderna som format kulturmiljöerna i Ma- KULTURLANDSKAPET materiell form och där människans påverkan är lax tänkte knappast på ostörda vyer och balans, BERGÖ synlig. Gångna generationers möda fi nns beva- snarare på vad som är vettigt och ändamåls- VÅRDBIOTOPER rad i byggnader, gårdsgrupper och samhällen, enligt. Så föddes bosättningen i Malax bördiga YTTERMALAX samt i landskap formade av människohand. De ådalar, dragningen av de gamla byvägarna el- DEND BYGGDA äldsta av dem är fornlämningar. Kulturmiljön ler de karga skärens fi skarbastur. Byggnaderna MILJÖNM består inte enbart av monumentala byggnader placerades så att de skyddade gårdstunet och som kyrkor och prästgårdar eller det traditio- dess invånare, och möjliggjorde näringar. Vi har nella odlingslandskapet. Även aff ärsmiljöer och lärt oss att uppskatta skönheten och de speciella ÖVERMALAX vägnät, där människans hand är synlig är en del värdena hos förfädernas lösningar, som ofta sak- ARKEOLOGISKA av kulturlandskapet. Kulturmiljön är inte bara nas hos de ofta snabbt förverkligade miljöerna i VAD ÄR ETT ARVET historia och gamla byggnader, den är också nu- vår egen tid. Kulturmiljöerna är inte bestående, KULTURMILJÖPROGRAM, tidsarkitektur och tätortscentra, kraftlinjer och en förändring pågår ständigt. Nya uppstår och PETALAX aff ärscentra. gamla försvinner eller förnyas. Tidens gång fi nns VARFÖR GÖRS DET? NORRA PÖRTOM Terrängens former och naturförhållanden på- dokumenterad i kulturmiljöerna och avspeglas i verkar valet av byggnadsplatser, och på så sätt dem. Därför kräver många av kulturmiljöns delar Ett kulturmiljöprogram ger riktlinjer för de vik- även strukturen hos samhällena. Kulturmiljön är och särdrag omvårdnad, de värdefullaste objek- tigaste särdragen i miljön och om vården och ut- vår dagliga livsmiljö, som förändras och utveck- ten även skydd. Vår nuvarande grundlag lägger nyttjadet av dessa. Riktlinjerna dras upp i samlas varje dag. Kulturmiljön kan även beskrivas ansvaret för kulturmiljön på medborgarna. Där- verkan mellan invånare, samfund, myndigheter, I kulturlandskapet syns spåren av män- med begreppen kulturlandskap och bygd kul- för är det en medborgerlig plikt att förstå kultur- instanser i näringslivet och miljövårdsexperter. niskans verksamhet. Den har uppstått turmiljö, därtill hör det arkeologiska arvet och miljöer. Programmet sammanställer kunskap och förkla- Förteckning över byggda ur växelverkan mellan människan och vårdbiotoperna till kulturmiljön. rar hur våra dagars miljö har utvecklats. Det ger kulturmiljöer av riksintresse naturen. Kulturmiljön är en omgivning handledning i hur objekten ska vårdas, erbju- (förkortning RKY) som människan har modifi erat ge- der bakgrundsinformation för myndigheterna nom att bygga, använda och odla den. för beslutsfattande och fungerar som ett verk- Objekten berättar om mångfalden i vår Den består av historia, fornlämningar, tyg för växelverkan. Programmet fungerar som bebyggda miljö och ger en god upp- byggnader och kulturlandskpa Båthus vid Bockören i Petalax. ett verktyg för hantering av de förändringar som fattning om dess utveckling. Förutom sker i miljön. kyrkor, herrgårdar och slott fi nns stads- Ett kulturmiljöprogram behövs för att bygga och industrimiljöer, statliga inrättning- upp en lokal identitet och en image för kom- ar samt exempel på jordbruksmiljöer, munen, vid beslutsfattandet och myndighets- allmogehus och byhelheter represen- Terrängformerna och naturförhållan- samarbetet som gäller kulturmiljön, som bas- terade. www.rky.fi dena påverkar valet av byggplatser material för markanvändningsplanering, som och därigenom samhällenas struktur. utgångspunkt för nybyggande och renovering och till förstärkning av miljökunskapen, infor- mationsförmedlingen och undervisningen i den lokala historien. Ett lyckat kulturmiljöprogram som projekt är ett exempel för landskapets andra kommuner och lockar de till utgörandet av nya kulturmiljöprogram. Källa: Inse – ta hand om! Medborgarens SKOL kulturmiljöhandbok, Suomen Kotiseutuliitto 2010. UNDERVISNING • historia • omgivningslära VAD ÄR VÄRDEFULLT? • bildkonst • modersmål

Till kulturmiljöer förknippas så gott som alltid SKYDD någon form av specialvärden, på antingen riks- KULTUR- • inventeringar omfattande, landskaplig eller lokal nivå. MILJÖPRO- • bidrag för skyddet I vårt land har man redan på 1980-talet utarbetat GRAM en relativt täckande förteckning över nationellt • återvinning värdefulla bebyggda kulturmiljöer, och de land- skapsvärden som har uppskattats som värdeful- la. Dessa förteckningar har nyligen förnyats och BYGGNADSTILLSYN de har getts en betydande roll i vårt planlägg- • bygg- och rivnings- ningssystem som följer markanvändnings- och lovhandledning för byggare bygglagen, vilket ingår i de riksomfattande må- len för områdesanvändning (www.miljo.fi ). Det- ta innebär att man inte får utplåna dessa nämn- NÄRINGSIDKARE da objekt eller ens minska deras kulturella värde • kulturturism vid planläggning eller byggande. Landskapsmu- • företagsbilden • miljöstöd KOMMUNPLANE- seer och museiverket har katalogiserat kultur- PLANLÄGGNING RING miljöer som är värdefulla på landskapsnivå och • detaljplaner • strategi dessa har i huvudsak märkts i landskapsplaner. • generalplaner • kommunens image De lokalt värdefulla omgivningana börjar så • landskapsplan • trivsel småningom få uppmärksamhet i kommunernas generalplaner.

8 Jungfrudanser och snickarglädje Utgångsläge och innehåll Jungfrudanser och snickarglädje 9 2 NATURLANDSKAPET SOM GRUND FÖR KULTURLANDSKAPET

Skärgårdskommun Malax i hela kommunen idag är ca 80 st. 36 växthusfö- Bebyggelsen har bestått av täta gruppbyar Som motvikt till de vida vyerna speciellt i Ma- Malax (på fi nska Maalahti) ligger i landskapet tom, Brännskog och passerar Petalax kyrkby på retagare är även verksamma i kommunen. som legat längs åsarna och vägarna. Ådalar- lax ådal men ställvis också i Petalax ådal, fi nns Österbotten. Kommunen har 5 587 invånare, väg mot havet. I Malax fi nns också en industriverksamhet, nas byar är långa radbyar med växlande befolk- den mera småskaliga skärgårdsbyn på Bergö VASA och totalytan är1 954,94 km², varav 4,11 km² är Om man viker av från Strandvägen i Molpe i som till stor del är exportbaserad. De mest kän- ningstäthet. Storskiftet och nyskiftet som börja- och längs den spikraka Björneborgsvägen i Nor- inlandsvatten och 1 429,52 km² havsområden. grannkommunen Korsnäs når man färjfästet på da företagen är Botnia Marin, som tillverkar se- de i Österbotten på 1700-talet, har sedan slutet ra Pörtom i kommunens sydvästra del. På Bergö Grannkommuner är Korsnäs, Kurikka, Laihela, Bredskär, och kan man ta färjan till skärgårds- gel- och motorbåtar i glasfi ber och Weekend- av 1800-talet upplöst de täta bygatubyarna. De syns tydligt hur den gamla skärgårdsbyn har Korsholm, Närpes och Vasa. Kommunen är två- samhället Bergö. ÖSTERBOTTEN house, som tillverkar fritidshus i timmer. År 1997 senaste decenniernas kolonisationsverksamhet hamnat långt in i landet då havet sjunkit un- språkig: 86,5 procent av invånarna har svenska Den som kommer till Malax kan komma med togs en ny fi skehamn med ett tillhörande EU-an- har styrt bebyggelsen till traditionella områden dan. Båthusen har man upprepade gånger varit och 9,5 procent fi nska som modersmål. båt, längs Europaväg 8 eller längs Strandvägen. passat servicehus i bruk på Ytterbådan på Bergö och så småningom avvikande från traditionen tvungen att fl ytta närmare havsstranden. Nuvarande Malax kommun bildades 1.1.1973 Vasa fl ygstation ligger bara 17 km från kommu- MALAX och under 2004 byggdes en fi sksorteringshall till åsarnas sluttningar och skogsområden, som Den ökande fritidsbebyggelsen påverkar genom sammanslagning av kommunerna Ber- nens centrum. Järnvägsstationen i Vasa och färj- invid hamnen. gränsar till det odlade landskapet. kustens landskap starkt på sina ställen. Ma- gö, Malax och Petalax. Från 1.1.1975 överfördes terminalen i Vasklot fi nns på ca 25 km:s avstånd Kultur- och föreningslivet är väl företrätt. Ak- I den fl acka ådalen begränsas de annars vida lax centrum i Yttermalax, Petalax kyrkoby samt Norra Pörtom från Närpes kommun till Malax från kommunens centrum. tiva ungdoms- och idrottsföreningar bedriver vyerna på många håll av trädbestånden vid Övermark centrum har förnyats kraftigt sedan kommun. Malax blev egen socken år 1607 och Av den sysselsatta befolkningen arbetar ca verksamhet runt om i kommunen. Hembygds- åkanten, de blockerar sikten mot den motsatta 1960-talet. Att anpassa det nya byggnadsbe- utgjorde före det en del av Mustasaari socken. 16 % inom jord- och skogsbruk, ca 26 % inom och museiföreningar upprätthåller fl era lokala stranden. Bebyggelsen längs ån är tät och pärl- ståndet till det gamla i det öppna kulturlandska- Petalax hörde till Malax socken åren 1834–1902 förädling och industri, och ca 58 % inom tjäns- museer. Bland dem fi nns Kvarkens båtmuseum bandslik. pet är ofta en utmanande uppgift. och Bergö hörde till Malax socken åren 1607– ter och service. Över 800 personer pendlar till ar- i Åminne, som är ett av Nordens största muse- 1908. betsplatser i andra kommuner. Jordbruk, skogs- er för allmogebåtar och fi skeredskap. Sedan år Längst i söder, i tidigare primärkommunen bruk, fi ske och sjöfart har varit de huvudsakliga 1984 arrangeras skärgårdsmarknaden på Bergö Pörtoms norra del, fi nns gårdsgrupperna Norr- näringsfången i kommunen. Idag är det alltmer varje år i slutet av september. Där saluförs bl.a. back och Ahlholm. På gränsen till det fi nska servicenäringarna som ger Malaxborna deras lokalt producerade matvaror och hantverk som språkområdet och grannstaden Kurikka ligger utkomst. Under 1930-talet startades de första lockar besökare från när och fj ärran. den lilla byn Kolnebacken. Längs Malax å ligger pälsdjursfarmerna. Efter senaste krig utveckla- Långåminne och kommunens två största byar des pälsdjursnäringen med stormsteg. Foder- Övermalax och Yttermalax på rad. Där ån rinner centralen i Petalax var en föregångare och fi ck ka verksamheten med ca 150 småbrukare/päls- Storlandskapet ut i havet fi nns Åminne med många båthus, fi s- tjäna som förebild för motsvarande projekt på djursfarmare och ett tiotal som aff ärsverksam- kehamn, småbåtshamn och fritidsområde. Läng- andra håll i Norden. Ända fram till 1980-talet var het drivna farmer i Petalax. År 1986 fanns över re söderut fl yter Petalax å, som rinner upp i Pör- pälsdjursnäringen den dominerande ekonomis- 250 pälsdjursfarmer i hela Malax, antalet farmare Grundstommen i landskapet är den redan före istiden uppkomna Malax ån, Petalax ån. Efter istiden var Malax under vatten och området hade jämnats ut till slätter fyllda med lerjord. Mellan ådalarna i Österbotten fi nns vidsträckta försum- pade och karga vattendelaråsar, där jordmå- nen är stenig, ditspolad morän med ofördelak- tigt mikroklimat. Åsarna avgränsar ådalen till ett eget tydligt landskapsområde, samt funktionellt ekonomiområde. De havsnära byarna uppkom i åarnas delta- områden. Landhöjningen har gjort att dessa byar nu ligger långt in i landet och byarnas bör- diga åkrar består av forntida havsbotten. Kulturen är koncentrerad till ådalarna och till kustbyarna. Havet och åarna har fungerat som trafi kleder, också landsvägen har följt åstranden eller från medeltiden gått längs Gamla Strandvä- gen via byarna vid kusten.

10 Jungfrudanser och snickarglädje Utgångsläge och innehåll Utgångsläge och innehåll Jungfrudanser och snickarglädje 11 2 NATURLANDSKAPET SOM GRUND FÖR KULTURLANDSKAPET TOPOGRAFI

En karta som framställts på basen av material från laserskanningar visar att Malax består av BERGGRUND OCH JORDARTER låglänta ådalar, havsstränder och öar, och där- emellan åsryggar och bergshöjder. På de hög- sta punkterna, där berget har sköljt rent under Östersjöns forna vattenskeden, har kal berg bil- Berggrunden i Malax består till största delen av även till detta ”massiv”. Amfi bolit består av amfi - Myrmarkernas andel i kommunen är stor, vilket dats. Det bortsköljda fi na materialet har sedi- migmatisk biotitplagioklasgnejs och migmatisk bol och plagioklas. I norra Pörtom sträcker sig en innebär att torvmarker är vanliga. Gyttja har bil- menterats i de låglänta dalområdena och blivit gnejsgranit (Vasa granitmassiv). Övriga bergarter amfi bolitremsa i nordostlig riktning. Granit är en dats av döda växt- och djurdelar i bl.a. sjöar och leror och silt-sandområden. Kommunens högsta som fi nns i kommunen är amfi bolit, jotnisk olivin- djupbergart som blottats genom erosion av jord- vikar. Grus- och sandmarker är koncentrerade till områden fi nns i Malax nordöstra del i Yttermalax diabas samt pegmatit och muskovitgranit. skorpan. Granit är ljus och består av kvarts, kali- Kolnebacken, Viitala och Mobergsområdet mellan som gränsar till Söderfj ärden och i kommunens Gnejs och amfi bolit är metamorfa bergarter, fältspat, plagioklas och biotit. Östra Bergö, Ma- Åminne och Söderfj ärden. Morän är den vanligas- syd-östra del i Norra-Pörtom. som har uppstått p.g.a. tryck- och temperaturför- lax innerskärgård samt västra delen av primära te jordarten i kommunen. Denna jordart fi nns hu- ändringar. Till Gnejs hör medel- och grovkorniga Malax har granitberggrund. Diabas är en mörk vudsakligen i skärgården. Lera kännetecknar åda- bergarter. Gnejsen sträcker sig i huvudsak från Pe- gångbergart som har bildats när lava har stelnat larna. talax innerskärgård österut till trakterna kring Jur- i sprickor intill jordytan. Denna bergart fi nns i yt- va. Norra delen av Malax å samt västra Bergö hör terskärgården (Rönnskärsarkipelagen).

NATURA-2000 I MALAX

Finska Natura 2000-nätverket blev godkänt år Mustasaari 1998. I Malax fi nns fem Natura 2000-områden. Mustasaari Korsholm Kackurmossen är en fl ack koncentrisk sträng- Korsholm högstomme. Sanemossen hör till kust-Finlands högmossezon och är en fl ack högmosse med Maalahti Maalahti drag av aapamyr. Kajaneskogen är en högmos- Malax Malax sezon, i kanterna fi nns trädbevuxen ris-tallmos- se som delvis är utdikad.

Kvarkens skärgård

Malax skärgård är en del av Kvarkens skärgård Topografi sk karta över Malax . 10 DEM m -höjdmodell © Lantmäteriverket och HALTIK och ute i skärgården ser man tydliga spår efter 2014. Korsnäs Korsnäs den senaste istiden. För tillfället höjs landytan med ca 8 mm per år och det här betyder att nya landområden varje år stiger upp ovanför vattenytan. Naturen i Kvarkens skärgård förändras där- för hela tiden och sätter sin prägel på både växt- och djurlivet i området. Ett typiskt och kännetecknande drag för landskapet och naturen i Kvarkens skärgård är fl ada-glo-sjö-serier. I takt med landhöjningen 6.2014 © Etelä-Pohjanmaan ELY ympäristö ja luonnonvarat / © Affecto Finland Oy, Karttakeskus, L4659 Lupa Karttakeskus, Oy, Finland Affecto / © luonnonvarat ja ympäristö ELY © Etelä-Pohjanmaan 6.2014 6.2014 © Etelä-Pohjanmaan ELY ympäristö ja luonnonvarat / © Affecto Finland Oy, Karttakeskus, L4659 Lupa Karttakeskus, Oy, Finland Affecto / © ja luonnonvarat ympäristö ELY © Etelä-Pohjanmaan 6.2014 avsnörs havsvikar från havet för att till slut bilda 5 km 5 km sjöar. En annan naturtyp som gör området spe- VAASA ciellt, är primärsuccessionsskogen. Beroende på VASA hur länge marken varit ovanför vattenytan kom- Glimmerskiff er mer skogen och växtligheten att vara i olika sta- Glimmerskiff er och migmatit dier och därför se lite olika ut. Granodiorit Kvarkenområdet bildar en tröskel som skiljer Bottenviken från Bottenhavet. I området fi nns fl e- Granit och granodiorit ra skyddsområden. Mafi sk vulkanit 2. Maalahti Malax Pegmatit Petalax åmynning Grafi tskiff er Petalax åmynning är ett 543 ha stort område, varav ungefär 350 ha är land- och 193 ha vatten- område. Området omfattar Petalax ås tämligen Korsnäs 3. anspråkslösa åmynningsområde, dess strand- lundar samt Öfj ärden, som består av en fl ada och en liten glosjö belägen norr om åmynningen. 1. Petalax åmynning har redan på 1700-talet an- 5. vänts som betesmark och gamla fäbodsplatser 4. kan ännu skönjas i terrängen. Det traditionella 6.2014 © Etelä-Pohjanmaan ELY ympäristö ja luonnonvarat / © Affecto Finland Oy, Karttakeskus, Lupa L4659 Karttakeskus, Affecto Finland Oy, ympäristö ja / ©luonnonvarat ©6.2014 Etelä-Pohjanmaan ELY skärgårdsbetet har fortgått ända till 1960-talet. 5 km Karaktäristiskt för Petalax åmynning har varit de vidsträckta sandiga strandängarna, vilka på 1. Kajaneskogen 2. Kvarkens skärgård 3. Petalax åmynning 4. Sanemossen 5. Kackurmossen

12 Jungfrudanser och snickarglädje Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Jungfrudanser och snickarglädje 13 senare tid i stor omfattning har intagits av vass. av området hör till det nationella fågelskydds- skall bevaras. Planen kartlägger de nuvarande Ställvis fi nns också enskilda bestånd av kaveldun programmet. Som en följd av kraftig igenväx- skötselområdena och föreslår även nya områ- ibland vassen. Mellan vassbestånden och det ning av de tidigare lågväxta havsstrandängarna den för betesskötsel. Delar av området föreslås öppna vattnet fi nns ett bälte av säv, som ställvis är naturvärdena hotade i stora delar av åmyn- bevaras som mångfaldsområde för att bevara är ganska brett. De omfattande enhetliga strand- ningsområdet. även de arter som gynnas av vasstäckta och vat- skogarna är också typiska för Petalax åmynning. tensjuka områden. De är ofta mycket frodiga, naturliga löv- och Planen presenterar även olika fi nansierings- blandskogslundar, omtyckta och bevistade av Projektpublikation/NTM: möjligheter för natur- och landskapsskötseln. den mindre hackspetten. Också klibbal förekom- Översiktsplan för landskaps- och Eftersom det är fråga om en översiktsplan där mer tämligen allmänt. Till områdets fl ora hör bl.a. naturvård vid Petalax åmynning potentiella skötselobjekt presenteras, är det helt de i Sydösterbotten ovanliga arterna nejlikrot, jät- frivilligt att följa skötselrekommendationerna. tegröe, strandklo, besksöta och vattensyra. Målsättningen med översiktsplanen är att utar- Långfors kvarn Majorsträsket Mynningområdet är mycket grunt; vattnets beta förslag på restaurerings- och skötselåtgär- Läs mera: PPetalaxetalax å medeldjup är på många ställen under metern. der för naturtyper vars naturliga tillstånd för- http://www.doria.fi/bitstream/ Det betyder att variationer i vattenståndet har sämrats eller som annars behöver skötsel samt handle/10024/86311/Rapporter_106_2012. stor inverkan på mynningsområdet. Under låg- för livsmiljöer för arter som blivit sällsynta. I de- pdf?sequence=1 vatten blottläggs stora områden där många fåg- lar av området har betesdriften redan återupp- lar, särskilt vadare, fi nner sin föda. Åmynnings- tagits, ca 50 ha betas nu av höglandskor (High- området är speciellt betydande för häckande land cattle) och skötseln fi nansieras med hjälp Mustasaari och fl yttande fåglar, de vidsträckta och grunda av jordbrukets miljöspecialstöd. Korsholm stränderna har, speciellt före vassens utbred- I planen ges förslag på vilka delar av området ning, erbjudit rikligt med föda. Även en stor del som borde skötas för att naturvärdena i området Maalahti Malax

VATTEN Malax å

Korsnäs Malax gränsar i väster till Bottenhavet. På den längsta fåran (30 km) är Murtojoki-Långå-Malax med ån som rinner ut i havet. Narnebäcken, GRUNDVATTEN långa kusten fi nns många havsvikar och öar å. Karakteristiskt för ån är jordbruksområdets rinner från Haiknepåtten via Narnesjön ut söder med en sammanlagd strandlinje 63 km. Kusten platthet. Malax å är kraftigt eutrofi erad på grund om Malax ås mynning. Strömsbäcken är en av vid Bottniska viken är sönderskuren. Många vi- av att översvämningar drar med sig närsalter de vackraste i kommunen. Den rinner ställvis ge- kar tränger in i landet, och mellan dem skjuter från åkrarna. Ån har en fl era forsar och i sam- nom lundartad skog. Ribäcken är ett över 15 km I Malax kommun fi nns åtta områden som klas- uddar ut i vattnet. Utanför kusten ligger ett stort band med den ena fi nns en kvarn. Både kvarnen långt bifl öde till Malax å. Bäcken rinner genom sifi ceras som för vattenförsörjningen viktiga antal öar, holmar och grynnor. Den största ön är och forsen höjer åns status. det vackraste kulturlandskapet i Malax. Långå grundvattenområden klass I. Dessa grund- Bergö. I skärgården fi nns dessutom en mängd Petalax å är ca 4 km lång. Tillrinningsarealen (Murtojoki) rinner genom Kolnebacken i Lång- vattenområden är Strömsören, Kolnebacken,

2 L4659 Lupa Karttakeskus, Oy, Finland Affecto © / luonnonvarat ja ympäristö ELY Etelä-Pohjanmaan © 6.2014 mindre kobbar och skär. är ungefär 100 km . Ån rinner från norra Pörtom, åminne. Långån bildar tillsammans med Finnån Trutören, Långbacken, Petalax och Storstenrös- 5 km Malax å mynnar ut i norra Bottenhavet ca 10 Velkmossen och mynnar i innerskärgården. (Sarvijoki) Långåminnebäcken. Vattendraget backen samt Källorna och Vägviken som delvis km söder om Vasa. Kännetecknande för åland- Det fi nns många bäckar i Malax och de be- rinner till största delen genom jordbruksbygd. ligger i andra kommuner. I Malax fi nns två avrinningsområden: Malax ås och Petalax ås avrinningsområde. skapet är leriga ådalar och moränmarker. Bott- rikar landskapet. De rinner från skogar genom Lövvegetation dominerar strandzonen. Viktigast för kommunen är Kolnebacken nen består mestadels av lösa avlagringar. Den jordbrukslandskapet och förenar sig slutligen Broavsnittet i Kolnebacken är vackert, där grundvattenområde som är en 2,73 km3 stor

växer t.ex. druvfj äder. Finnå (Sarvijoki) bildar ”bi- åsformation. Grundvattenområdet delas i två 1047503 Trutören Malax kommuns bildarkiv fl öde” till Långån. Vattendraget rinner delvis ge- delområden, vars totala kapacitet är uppskat- 3 nom jordbrukslandskap. Dessutom fi nns Majors- tad till 1500 m . På norra delen fi nns Malax kom- / Mustasaari bäck, Krokån och Korslombäcken. muns vattentäkt Kolnebacken I, för vilken kom- Korsholm Stränderna är ekologiskt och historiskt sett munen har vattendomstolens tillstånd att ta unga områden. Stranden bildar mellanzon mel- 1000 m3 grundvatten per dygn. Från Kolneback- Maalahti lan land och hav. Speciella växter och djur på- en II har kommunen tillstånd att ta 500 m3 per Malax träff as i denna naturtyp. Sänkningen respektive dygn. höjningen av vattennivån åstadkommer olika Trutören grundvattenområde ligger på en växtbälten längs stranden. De växter som först ö i Bergö skärgård. Områdets areal är 0,87 km2 intar en växtplats ersätts i ett senare skede av och dess kapacitet är uppskattad till 150 m3 per 1047501 Strömsören / konkurrenskraftigare arter. I slutskedet utveck- dygn. Malax kommun har vattendomstolens till- 1028051 Vägvik 3 las al- och granskog. På grund av landhöjning- stånd att ta grundvatten 150 m per dygn för / 1047502 A Kolnebacken / 1047505 Petalax en (omkring 8 mm/år i Vasatrakten) sker denna Bergös vattenförsörjning. Korsnäs 1047502 B Kolnebacken utveckling relativt snabbt. Olika strandtyper är Petalax vattenförsörjning sker numera i hu- 1047552 Källorna block-, klipp och stenstränder samt strandängar. vudsak från Rainebäck och Kolnebacken. Lång- Strandängarna erbjuder varierande miljö- backen grundvattenområden fungerar som re- er för växter och djur. Deras utseende har i hög servområden. Långbacken grundvattenområde grad bestämts av människans verksamhet. Ti- ligger vid ett nedlagt gruvschakt, i den grund- 1047551 Storstenrösbacken digare var många ängar betesplats för boskap. vattendamm som bildats av malmbrytningen. Typiska växter för denna strandtyp är t.ex. havs- Områdets kapacitet är uppskattad till 300 m3/d. // sälting, salttåg och olika starrarter. Strandängar Rainebäck är en 0,86 km2 moränformation som 6.2014 © Etelä-Pohjanmaan ELY ympäristö ja luonnonvarat / © Affecto Finland Oy, Karttakeskus, Lupa L4659 Lupa Karttakeskus, Oy, Finland Affecto © / luonnonvarat ja ympäristö ELY Etelä-Pohjanmaan © 6.2014 fi nns exempelvis i Kaviskarsviken, Slätan, Bergö, ligger på gränsen till Närpes stad. Tillstånd fi nns 5 km 3 Vägviken och Krokskärs fl adan. I den sistnämnda att ta 250 m /d, vilket också är områdets upp- Vedenhankintaa varten tärkeä pohjavesialue (luokka I) växer det vackra och rara gökblomstret. skattade kapacitet. Strömsören grundvatten- För vattenförsörjningen viktigt grundvattenområde (klass I) Små vattensystem som avsnörts från större område ligger vid havet och uppskattad kapaci- Vedenhankintaan soveltuva pohjavesialue (luokka II) För vattenförsörjningen lämpligt grundvattenområde (klass II) vattenekosystem kallas fl ador och glon. Orsa- tet är 400 m3 per dygn, tillstånd fi nns att ta 200 Pistemäinen pohjavesialue 3 /.0 ken till denna avsnörning är landhöjningen. m /d. Punktmarkerat grundvattenområde

14 Jungfrudanser och snickarglädje Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Jungfrudanser och snickarglädje 15 LANDHÖJNING VEGETATION

Under den senaste istiden för 20 000 år sedan Landhöjningen förändrar strandlinjen: vi- Malax hör till fl oraprovinsen Ostrobotnia aus- pressades Östersjöområdet ner av den som mest kar avsnörs och blir sjöar, torkar ut och blir äng- tralis (Kalliola 1973, Vuokko et al. 1986). Enligt tre kilometer tjocka inlandsisen och en enorm in- ar, sund uppgrundas och holmar växer ihop naturinventeringen som Stig Hemming gjorde buktning bildades. Samtidigt pressade isen fram och sammanbinds med fastlandet, grynnor och i Malax är nedanstående växter intressanta och Östersjöns huvudkonturer. När glaciären smäl- kobbor stiger ur havet. En ny strandlinje utformas t.ex. sådana som är sällsynta i kommunen, fl ora- te började jordskorpan åter räta ut sig och lan- efter berggrunden, markbeskaff enheten och om- provinsen eller i landet. det höjas med naturlig landhöjning. I början var givningens lokala egenskaper. Jungfru Marie nycklar, fl äckigt nyckel- landhöjningen snabb men avtog så småningom. Landhöjningen har ökat många kustkommu- blomster (Dactylorhiza maculata) har relativt Landhöjningen fortskrider dock. Snabbast är den ners arealer med fl era hektar per år. Älvar i Öster- anspråkslösa krav på markens beskaff enhet. i Bottenviken, där istäcket smälte sist. I Östersjöns botten och Norrbotten har blivit hundratals kilo- Därför är Jungfru Marie nycklar den vanligas- södra delar sker ingen landhöjning längre, utan meter längre i.o.m. att fl odmynningar fl yttats allt te orkidén i trakten. Nattviol (Platanthera bi- landet sjunker i de danska sunden. Malaxområ- längre utåt havet. Älvsluttningar har blivit fl ack- folia) är betydligt sällsyntare. Den växer bl.a. det hör till området med snabb landhöjning och are, vattenfl ödet långsammare och samtidigt har på Storskär. Den gula svärdsliljan (Iris pseuda- under de senaste åren har en hel del ny forskning översvämningsrisken ökat. KLIMAT corus) är sällsynt i trakten. Grodträsket är den gjorts inom detta gebit. Det råder vissa menings- Efter att inlandsisen försvann har landhöjning- ända ställe där den på försommaren blommar skiljaktigheter mellan olika skolor och forskare en varit den främsta orsaken till omformning av Vindriktningen framställs grafi skt i s.k. vindana- i hundratal. Lundstjärnblomma, lundarv (Stel- gällande tolkningen av havsytans höjningar och landskapet, i synnerhet i kustområdet kring Bott- lys.Vid västra Finlands kust råder i allmänhet laria nemorum) påträff as i strandallundarna. Den sänkningar. Den genomsnittliga landhöjningen niska viken. sydliga och västliga vindar under hösten och är beroende av fuktig mark för sin överlevnad. på årsnivå i Malax uppskattas till 8 mm. Som en följd av att landet höjs förfl yttar sig vintern. Sydvästliga vindar har dominerat un- Den växer t.ex. vid Vägviken, Tistronskär och Redan under en mansålder hinner strandlin- vattenlinjen längre ut och ger oss nytt land, och der året. Vindhastigheten var som högst under Bockören. Strandklo (Lycopus europaeus) växer jen förändras så mycket att vattenleder uppgrun- påverkar växterna och djuren som lever på strän- vintern och som lägst under sommaren. Under på lundartad mark. Den sällsynta växtens enda das och gamla hamnar förvandlas till strandäng- derna. Olika växtzoner utvecklas i en successions- sommaren påverkar sjö- och landbrisen vin- växtplats i kommunen är Vägviken. Besksöta, ar. Längs fartygsleder uppstår grynnor och skär kedja. Närmast vattnet växer olika gräs och örter dens riktning, under dagen blåser det från havet kvesved (Solanum dulcamara) är en potatis- som växer och blir öar som med tiden växer sam- som tål att tidvis vara under vatten, havtornsbus- när markytan värms upp och på natten blåser växt, som trivs på fuktig mark. Denna lianväxt man med fastlandet. kar förekommer lite högre upp. Bland de första det från landet ut mot havet. Kännetecknande fi nns t.ex. på ett ställe längs Strömbäcken väs- träden som fi nns ovanför strandlinjen är de van- för området är att närheten till havet jämnar ut ter om Strandvägen, samt vid Petalax åmynning. ligaste gråal och klibbal, samt olika viden. Ovan- temperaturväxlingarna och förtunnar snötäcket Pors (Myrica gale) trivs på fuktig barrskogsmark, för alarna, på torrare mark, växer granar och bara (Vindros för år 2012 i Kaskö. Väder rapport 2012, och är mycket sällsynt i Malax. Under invente- är allmän i fl oraprovinsen Ostrobotnia australis chnis fl os-cuculi)trivs på fuktiga strandängar. Un- på de högsta områdena i landskapet fi nns tallar. Västkustens Miljöenhet). ringen 1988–1990 har den påträff ats på Bergö. men har likväl endast påträff ats vid järnålders- der inventeringen har den påträff ats i trakterna Landhöjningen påskyndas av igenväxning och Notblomster (lobelia dortmanna) växer vid leden i Storsjön i Övermalax. Fyrkantig johan- kring Stora kassören i innerskärgården. sedimentering. klarvattensjöar. Den torde vara en indikator på nesört, mannablod (Hypericum maculatum) rent vatten, och observerades 1980 vid Major- fi nns vid järnåldersleden där den växer i relativt sträsk. Nejlikrot (Geum urbanum) är en raritet i stort antal. Arten är en raritet i Malax. Havtorn landet och har observerats endast på ett ställe i (Hippophae rhamnoides) är en buske, som trivs Malax. Flenört (Scrophularia nodosa) är en hög- på öppna och grusiga platser. Den växer t.ex. på vuxen ört med mycket små blommor. Flenört stränderna ute i skärgården. Gökblomster (Ly-

Läs mera Naturinventering i Malax 1988–1990. Miljö- vårdsnämnden i Malax, opublicerat manuskript. Stig Hemming, 1990.

Ovan svärdslilja (Iris pseudacorus), nedan hönsbär (Cornus suecica)

Bredvid havtorn (Hippophaë rhamnoides) nedan sällsynt höstlåsbräken (Botrychium multifi dum)

16 Jungfrudanser och snickarglädje Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Jungfrudanser och snickarglädje 17 DEL I KULTURMILJÖNS HISTORIA

3 Faktorer som format kulturmiljöns utveckling

FÖRHISTORISK BOSÄTTNING I MALAXOMRÅDET

att använda järn. Övergången till den s.k. tidiga små, ca 2–4 m i diameter, därtill fi nns det sådana Merovingertidens bosättning var koncentre- plexet fi nns på stranden till en järnåldershavsvik Malax arkeologiska arv metallåldern tycks i Malax ha skett utan obser- som har en diameter på 5–8 m samt tre stycken rad runt smala havsvikar längs nuvarande Malax och på platsen har man hittat lämningar efter tre En kort sammanfattande framställning FD, docent Kari Uotila verbart avbrott i bosättningen. I omgivningarna rösen med en diameter på över 10 m. Periodens ås stränder. Området blev till sina naturliga för- separata byggnader. På området fi nns också en och kartanalys över Malaxområdets runt fl era bronsålderslokaler fi nns även gravrö- gravar är ofta fyndlösa och betydligt mindre utsättningar mindre fördelaktigt mot slutet av platå byggd av människohand, samt tecken på förhistoria utarbetades som en del av Bronsåldern (1500-500 f.Kr.) sen från tidig metallålder, och nya har snabbt än föregångarna från bronsåldern, samt betyd- järnåldern, då de grunda havsvikarna växte igen att åkrar plöjts korsvis. Enligt forskarnas tolkning projekt. Utredningen och kartanalysen Människor har säkert rört sig på stränderna i det uppstått i takt med att havet dragit sig undan. ligt svårare att upptäcka i terrängen. På basen p.g.a. den snabba landhöjningen. I slutfasen var är det frågan om resterna efter en bondgård, gjordes av FD Kari Uotila vid område som idag utgör Malax redan på stenål- (karta 2. Havsytan + 18) av arkeologiska undersökningar vet man därtill, säkert miljöförändringen betydande för områ- som har varit i användning under folkvandrings- Muuritutkimus ky. dern, men de första säkra tecknen på bosättning I området kring nuvarande Malax å i Över- att samtida boplatser i många fall har funnits i dets bosättning och näringar. Förutsättningarna tiden och i början av merovingertiden. Förutom är från bronsåldern. Under den här perioden har malax uppstod en skyddad innerskärgård, längs närheten av gravrösena. Ofta har fyndmateria- för jordbruk och boskapsskötsel blev sämre och jordbruk och boskapsskötsel, har man eventu- man längs fastlandsstrandlinjen rest stora grav- vars stränder man känner till en stor mängd let i dessa objekt endast bestått av sk. Morby- direktkontakten till havet bröts. Att de grunda ellt tillverkat järn, även om egentliga bevis på rösen av skandinavisk typ på berghällar nära den gravsättningar från perioden. En annan koncen- kermamik, med sparsam ornering, daterad till fi skrika vikarna växte igen blev en stor utmaning järnframställning fattas. dåvarande havsstranden (karta 1. Havsytan +25 tration har funnits i Petalax, där det längs strän- perioden 500 f.Kr. – år 0. Många arkeologer har för befolkningen som levde av fi ske och möjli- Det hände något med Malax och hela Södra m). Endast ett av de kända objekten fi nns på en derna till en djup vik fi nns rikligt med gravsätt- ansett att Morby-keramiken vittnar om en fi nsk gen av jordbruk och boskapsskötsel. Österbottens blomstrande bosättning under 600 ö. ningar från tidig metallålder. Petalax-området bosättning. Från området känner man till 30 olika forn- – 700-talen e.Kr. De fl esta arkeologerna har tolkat De fl esta rösena fi nns i dag på mer än +30 m har fortsatt vittomfattande även in på nuvaran- lämningshelheter. Av dessa är en del gravrösen de minskande eller obefi ntliga fynden som ett över havsytan. Man känner till omkring 40 rösen de Närpes område. Malax och Närpes var statis- (ca 130 st), men det fi nns också skålgropsstenar tecken på att bosättningen och jordbruket helt fördelade på 9 olika lokaler i Malax. Den bäst be- tiskt sett ett av de mest tätt befolkade områdena på fl era ställen. Storsjö fornminnesområde vid försvunnit från området. En del forskare har för- varade och skyltade helheten är Storstenrösback- i Finland under tidig metallålder, man känner till Mellersta järnåldern (200-800 e.Kr.) Nissashaga är en riksbekant boplatslokal. klarat nedgången i bosättningen som en chimär, en i Pörtom, där det fi nns totalt 17 rösen. Lokalen hundratals gravlämningar från området. Under förhistoriens tidigaste skeden formade En av de viktigaste järnålderslokalerna i Malax och åtminstone delvis beroende på den arkeolo- hör tydligt samman med de kända rösgravarna Det torde delvis vara en för den arkeologiska Malax och Närpes en klar områdeshelhet, men är Kalaschabrännan. Från området känner man giska forskningssituationen. De under vikingati- på Närpessidan från samma tidsperiod. En annan forskningen intern terminologisk och daterings- under den mellersta järnåldern skiljer sig ut- till tre stora gravrösen, de är en halv meter höga den (800–1025 e.Kr.) i bruktagna brandgravfälten stor helhet är Berget i Snickars, där man känner mässig tolkning, men det är också klart att Ma- vecklingen i de två områdena åt. och har en diameter på ca 10–15 m. På platsen skulle ha hamnat under den nutida bebyggelsen till 11 rösen. Det största röset är ca 10 m i diame- lax-Närpes området har varit en betydande bo- Medan Närpes- och Petalaxområdet blir fi nns även sex skålgropsstenar. Kalaschabrän- och utplånats. På andra håll i Finland har man ter och 1 m högt. De minsta rösena man hittat på sättningskoncentration under denna tidsperiod. fyndlöst, och sannolikt åtminstone delvis obe- nan är ändå mera känt i Finland för exceptionella hittat brandgravfält och andra tecken på bosätt- området är endast ett par meter i diameter. Allt som allt känner man till 48 lokaler från bott, utvecklas norra delen av Malax till ett syd- fornlämningar: vid arkeologiska undersökningar ning från järnålderns slutskede mitt i bland nuti- tidig metallålder i Malax, vilket vittnar om om- ligt centrum i järnålderns Österbotten. På nu- som utfördes på platsen på 1980-talet fi ck man da mycket tät bebyggelse. Låt oss hoppas att den rådets täta bosättning. Man känner till ca 900 varande Övermalax område fi nns en mycket fram tydliga spår av hallhus av skandinavisk typ föredömligt aktiva och långvariga arkeologiska enskilda rösen i Malax. Den mest omfattande vidsträckt bosättningskoncentration från folk- med konvexa vägglinjer. Utgrävningarna åren forskningen i Malax ännu skulle kunna spåra upp Tidiga metallåldern (500 f.Kr.–200 e.Kr.) koncentrationen är Rimossbacken i Petalax, där vandringstiden (400–575 e.Kr.) och merovinger- 1987–1989 hänför sig till Umeå universitets pro- dessa gravfält som man antagit vara förlorade. Bronsålder beräknas ha varat till ca 500 f.Kr., var- det enligt kartläggningen från 1974 fi nns åt- tiden (575–800 e.Kr.), ett klart maritimt samhälle jekt som undersökte järnåldersbosättning i Söd- Då skulle den för Malax typiska maritima bosätt- efter man småningom och stegvis övergick till minstone 222 rösen. Största delen av rösena är (Karta 3 havsytan n. + 15 m). ra Österbottens kusttrakter. Fornlämningskom- ningskontinuiteten ha varat över årtusenden

1. 2. 3. 4.

Lantmäteriverket / Muuritutkimus Oy, Kari Uotila Lantmäteriverket / Muuritutkimus Oy, Kari Uotila Lantmäteriverket / Muuritutkimus Oy, Kari Uotila Lantmäteriverket / Muuritutkimus Oy, Kari Uotila

18 Jungfrudanser och snickarglädje Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Naturlandskapet som grund för kulturlandskapet Jungfrudanser och snickarglädje 19 Historiska tiden MALAX SOCKEN Litteratur: I Malax känner man till betydligt färre fornläm- Malax fornlämningar, helhetskarta och infor- ningar i från den historiska tiden än från andra mation från Museiverkets fornlämningsregis- M. Herrgård & P. Holmblad. Fornminnen perioder. Det är troligen frågan om en skevhet ter i exceltavlor. Se bilagor s. 193–195. i Öster botten från neandertalare till Fram till 1607 hörde byarna i Malax till Korsholm som beror på forskningssituationen; man har sockenbor. Vasa 2005. socken, beslutanderätten utövades på kommu- helt enkelt inte kartlagt yngre objekt i samma nalstämma eller genom utsedda kommunalfull- utsträckning som de förhistoriska. Det mariti- Stenålder P. Holmblad. Malaxområdets förhistoria. mäktige. Därför deltog Malaxbönderna i sock- ma arvet märks i fl era kända objekt, som jung- Malax historia Del I, Malax kommun. enstämman i Korsholm. Malax blev egen socken frudanser, vrak, tomtningar, båtdragningsvägar Malax 2007 år 1607. Sockenstämmor hölls i sockenstugor. och –förvaringsplatser. > 100m Ett kommunalhem, gemensamt för Malax, Solv Bronsålder En exceptionellt välkänd lokal är Storskäret H. Kotivuori. Dwelling site fi nds from och Petalax byggdes i Övermalax år 1907. Hem- i ytterskärgården i Rönnskärsarkipelagen, ca 20 the Middle Iron Age fi eldwork at met ägdes av de tre kommunerna i proportio- km nordväst om Bergö. På den steniga öns topp Kalaschabrännan in Maalahti, Southern nen 3, 2, 1. Kommungården i Malax byggdes år > 75m fi nns fem jungfrudanser, av vilka en del är täckta Äldre järnålder Ostrobothnia 1987 1989. Fennoscandia 1979, arkitekt var Martti Enkovaara. av enris, kråkris och ljung. I närheten fi nns dess- archaeo!ogica IX. 1992. Petalax hörde till Malax socken åren 1834– utom ett rektangulärt område kallat ”Kyrko- 1902. Det var skolstugan vid Petalax kyrka som gård” omgivet av en stenmur. Innanför murarna > 50m L. Liedgren. Kalaschabrännan och var den vanliga sammanträdeslokalen. Från år fi nns fl era små stenhögar, några fi nns även ut- Odaterad andra sedentära bebyggelselämningar 1891 kallades sammanträdeslokalen för kom- anför murarna. Enligt traditionen är platsen en från järnålder i Finland. Järnåldern munalstuga. Den nya kommunallagen trädde begravningsplats för sjöfarare. Platsen har även i Mittnorden. Ett symposiumkring i kraft år 1917 och möten fl yttades till traktens Prästgården och omgivning troligen från början av 1900-talet. Malax museiförenings bildarkiv sammankopplats med Finlands sista katolska bi- > 25m Järnålder nya arkeologiska och ekologiska folkskolor. Nya kommunalgården blev färdig skop Arvid Kurck och hans följe på fl ykt till Sve- forskningsrön. Vasa 1994. hösten 1938. rige år 1522. År 1495 omnämns den första skattebonden in till gamla Korsholm gick mellan Bergö och av kommunerna Bergö, Malax och Petalax, bilda- > 5m Historisk Meinander. C-F. Forntiden i Svenska på Wargö (Bergö). Vid den tiden utgjordes da- fastlandet. Fram till 1607 hörde Wargö till Kors- des. tid 1150 e.Kr.- Österbotten. Svenska Österbottens gens Bergö av fyra öar: Granön, Långön, Norrön holm, till Malax socken åren 1607–1908. Bergö Från 1.1.1975 överfördes Norra Pörtom från historia i. Vasa 1977. och Holmen. Under slutet av medeltiden var tra- var självständig kommun till år 1973 då nuva- Närpes kommun till Malax kommun. fi ken söderom Bergö livlig i och med att farleden rande Malax kommun, genom sammanslagning 0-5m Vrak M. Miettinen. Den förhistoriska tiden i Petalax. Petalax historia I. Vasa 1982.

M. Miettinen. An early iron age cairn from Fronasudden, southern MALAX FÖRSAMLINGAR Ostrobothia. Fennoscandia 5. archaeologica III (1986) M.Miettinen, Tidig metallålder i Bergö församling Petalax församling Österbottens kustland; Nya arkeologiska forskningsresultat. Järnåldern i Bergö/Wargö anses ha haft ett predikohus utan karta och gravgårdsbok upprättas. Denna pla- I mitten av 1300-talet hade Närpes egen präst Mittnorden. Ett symposium kring egen präst från mitten av 1600-talet till 1850. nering utfördes av gravgårdsarkitekt Ilmari Virk- och kyrkoherde. Vid den tiden tillhörde hela nya arkeologiska och ekologiska Bergö var kapellförsamling åren 1850 – 1908 och kala. År 1980 inköptes mark för fortsatt utvidg- kuststräckan från Petalax och Bergö i norr till Si- forskningsrön. Vasa 1994. fi ck ett eget pastorat 1908. ning av begravningsplatsen västerut. Arbetena deby i söder till Närpes storsocken. Petalax by Kyrkan uppfördes 1800–1802 av byamännen påbörjades 1982 och den nya delen invigdes 21 tillhörde Korsnäs kapellförsamling, som i sin tur M. Miettinen. Fasta fornlämningar i på egen hand och ursprungligen till bönehus. oktober 1984 av biskop Erik Wikström. var en del av storsocknen Närpes. I praktiken gick Österbotten. Kiinteät muinaisjäännökset Till formen är kyrkan en enkel långkyrka, till vil- Pohjanmaalla. ken en sakristia ansluter sig på norra sidan i kor- Museiverket – Museovirasto & delen. Kyrkan är uppförd av stock och beklädd Österbottens förbund - Pohjanmaan med så kallat råvirke. Lillklockan göts ursprungli- liitto. Vasa 2004 gen av Gerhard Horner i Stockholm år 1813, stor- klockan av Matts Svedberg i Malax år 1883. Museiverket. Fornlämningsregistret.

”Fast vi icke ha några uppgifter därom kunna vi anse som säkert att det för- sta kapellet i Vargö inrättades senast på 1690-talet. Efter 1696 hade de icke råd därtill, då hungersnöden och krigen tryckte dem. Då stora ofreden in- bröt 1714, fi ck Vargö påhälsning av ryssarna, som togo från kyrkan en klocka, kyrkoskruden m.m. och skadade kyrkan svårt”. K V Åkerblom.

Kyrkogården invigdes den 30 juni 1800 av kyrkoherden i Malax, Simon W Laurin. År 1855 utvidgades kyrkogården åt norr och 1908–1909 åt väster. Hösten 1938 omreglerades och försköna- des begravningsplatsen och 1952 beslöts att en Lantmäteriverket / Muuritutkimus Oy, Kari Uotila ny reglering av gravgården skulle ske, samt att Petalax kyrkoby före utfl yttningen. Petalax hembygdsförenings bildarkiv

20 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 21 Petalaxborna i kyrkan i Korsnäs, men kyrkvägen en egen kapellkyrka. År 1602 byggdes den första Gårdstätheten i gränderna var stadsliknande. Li- var lång och kändes besvärlig. År 1801 skickades egna kapellkyrkan. Av den kyrkan fi nns ingen rit- kaså omfattade gränderna ett stort antal gårdar därför en vördsam anhållan till det Kungliga Ma- ning bevarad. Man antar att den har stått på sam- och torp. Någon gata fanns inte. Varje hemmans- jestätet om att man skulle få bygga en kyrka och ma plats som den andra kyrkan, vilken uppfördes nummer var regellöst fullbyggd. Ofta hade på avlöna en egen präst i Petalax, även om försam- 1659 på åstranden väster om kyrkoherdebolet. grund av trängseln byggnaderna ordnats i rader lingen inte skulle bli stor. Anhållan avslogs. Den kungliga kommissionen gav Malax sock- längs de smala vägarna från den stora byvägen Redan 1805, innan den första anhållan om enrättigheter år 1607, och förordnade samtidigt mitt genom gränden. Dylika ”tåg” löpte mellan kyrkobygge till Sveriges konung var aktuell, kapellanen i Mustasaari till första kyrkoherde i de olika storhemmanens tomtmarker. hade ett ”bönehus” byggts i Petalax. Man be- församlingen. Malax som tidigare hade hört till hövde nämligen inte tillstånd för att bygga ett Korsholm pastorat, hade blivit ett eget pastorat. sådant. Senare fi ck man lov att använda ”böne- Då Israel Björk tillträdde sitt ämbete 1760 var huset” som kyrka. både kyrkan och prästgårdsbyggnaderna i be- I Paxalgränd fl ankerades vägen i hela Petalax blev kapell under Malax 1834 och fi ck hov av underhåll och reparation. Björk fi ck till- sin längd, 1/2 km, av gårdarnas tätt till eget pastorat 1902. Petalax församling är idag stånd att bygga en ny prästgård, och de andra varandra byggda stallsrader. Endast inen församling i Korsholms prosteri inom Borgå husen reparerades. Kyrkoherdebolet fi ck nam- körsporten markerade de enskilda går- stift i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Till net Björkas, samma namn som innehavarens Kyrkbron byggdes år 1888. De av kilade stenar darnas läge. Från de mindre ”tågen” församlingen hör kyrkomedlemmar bosatta i Pe- hemgård i Replot. Först på 1860-talet plantera- lagda brokistorna har motstått vårisarnas tryck i ledde fähusportar till ladugårdarna. I talax, Malax. Församlingens kyrkoherde är också des björkarna på gårdsplanen. 125 år. Mittkistan är spjutformad för att klyva isen. det inre av gränden var bebyggelsen på kyrkoherde i Bergö församling. Mot 1700-talets slut insåg man att den gamla grund av det trånga utrymmet oregel- kyrkan inte skulle tjäna församlingen länge till. bunden, att de enskilda hemmanens Vy från Havrasgränden år 1950. Gården är fl yttad till Stundars. Malax museiförenings bildarkiv Man började planera en ny kyrka, församlingens uthus låg ”var och annan blandade”. tredje. För ritningarna till kyrka och torn svara- Tomtgränserna hade mångenstädes Malax församling de Carlo Bassi, klockstapeln Carl Ludvig Engel. Monumentet på krigargravarna restes 1953, råkat i glömska, så vitt sådana någon- Kyrkan byggdes av Henrik Mattsson Kuorikoski och år 1929 invigdes Marie begravningsplats sin uppgåtts mellan de enskilda bön- Dock hade den starka hemmansklyvningen lett trafi ken söder om Bergö livlig i och med att far- Malax hörde på 1600-talet till Korsholm pasto- (1772–1847), medlem i den namnkunniga kyr- i Grävna ca 2 km sydväst om kyrkan. Platsen derna på en hemmannummer. till att tomtmarken utnyttjats till det yttersta, så leden in till gamla Korsholm gick mellan Bergö rat. Betecknande för det tidiga 1600-talet var att kobyggarsläkten. Kyrkobygget förverkligades iståndsattes genom grundliga arbeten somma- Den stora trängseln inom nyskiftesti- att en del gårdar trängts ut i åkern och en del och fastlandet. Bergö var ett välmående fi ske- många hade lång väg till kyrkan, så också Malax- på 1820-talet, år 1829 invigdes kyrkan. Klocksta- ren 1968. Sommaren 2007 invigdes en utvidg- dens Paxalgränd skildras av allmogen: tvingats att utfl ytta ur gränden. Nyskiftet splitt- samhälle för 500 år sedan. Vid mitten av 1500 borna. Därför uppstod tanken om att försöka få peln stod färdig 1830. ning av begravningsplatsen vid kyrkan. Man kunde uppstigen på hustaken rade de täta byarna. var antalet hemman nio, bondeseglationen till röra sig genom hela gränden utan att I Petalax valde man först nuvarande kyrk- Stockholm hade börjat blomstra. 1800-talet vidröra marken, hoppande från tak till backen eller centret för Petalax by för den fasta kännetecknas av en ”befolkningsexplosion”, inn- tak. För att komma intill och ut från sin bosättningen. Den gamla post- och strandvä- an Amerikaemigrationen började, fanns det 759 gård måste bonden köra över grannens gen mellan slotten i Ulfsby och Korsholm gjorde personer bosatta på Bergö. Under 1800-talet ”broris”. redan i början av 1500-talet en djup sväng runt ökade efterfrågan på tranolja över hela Europa. BOSÄTTNING, UPPLÖSNINGEN AV DE TÄTA BYARNA, ODLINGSLANDSKAP den dåvarande vikbottnen ned till bosättning- Detta ledde till att sälfångstens lönsamhet öka- en. År 1732 fanns det 13 hemman. En mäktig de avsevärt, och ävenså bergöbornas välstånd. nybyggesrörelse omformade Petalax efter ny- På steniga Bergö har åkerarealen alltid varit liten, skiftet i början av 1900-talet. Nybyggarna röjde foder till djuren fi ck man från ängarna. Havet har Naturlandskapet i Malax på 1100–1200-talet in- terby (Yttermalax) redan i slutet av 1600-talet Efter skiftet av skog och utmark på 1780-talet Karta från Wargö bys ängar av lantmätare Erich åkrar och ådalens odlingsareal växte. varit nära och tryggat utkomsten. bjöd inte till bosättning på de platser, där byg- försvunnen. Hemmansklyvningarna och gårds- vidtog en nyröjningsperiod, under knappt fyrtio Höyer år 1725. E 34 5/2. Kartan är från internet: År 1495 omnämndes den första skattebon- dens 1500-tals gårdar senare uppstod. Den då- tillväxten under perioden 1608–1757 framskri- år röjdes en bygdeareal dubbelt större än den www.http://www.vanhakartta.fi /historialliset-kartat den på Wargö. Under slutet av medeltiden var tida åmynningen låg vid Långforsen, och bara der vid ådalen. I Bergö fi nns det bara två gårdar före storskiftet. Åkerarealen växte för hela områ- en eller två av 1500-talsgårdstomterna, som i byn. Redan år 1636 är de två gamla bosättning- det med nära hälften, i Bergö med nära 2/3 mel- senare lades under prästbolet, var på det torra. arna ”Backan” och ”Wästerbyin” dokumenterade. lan åren 1769–1803. Likaså ängsarealen växte Först omkring år 1200 ligger åmynningen invid Storskiftet gav det viktigaste underlaget för betydligt. Storsjön torrlades till äng. I Malax ne- storskifteskartans Byåker och 1600-talets tätt hemmansklyvningarna och ökade nyodlings- dre ådalbyn och på Bergö ökade lövängsarea- bebyggda Yttermalax by. Vid mitten av 1500-ta- möjligheter. Åkrar nyröjdes och ådalens od- len oavbrutet till 1900-talet och var en viktig fo- let var det 16 gårdar, antagligen fördelade på en lingsområde utvidgades, och man började odla der- och betestillgång för Ytterbyborna och ute större agglomeration vid åmynningen (Byåkern) upp ängar. Torp grundades fl itigt, obesuttna i skärgården. och två mindre gårdsgrupper i Vias- och Havras- fanns det ymnigt av. I Ytterby fanns det år 1864 Bebyggelsen i Malax vid tiden för nyskif- gränd samt i Paxal och Backorna. 88 torpare och 39 jordlösa, i Överby 107/42 tet var koncentrerad, gränderna oftast slutna. Den gamla åbräddsbebyggelsen, där nästan och på Bergö var motsvarande mängd år 1862 alla byns gårdar låg invid ån, var i synnerhet i Yt- 27/31.

Vy över Yttermalax, ihopmonterad. Malax museiförenings bildarkiv

22 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 23 STOR- OCH NYSKIFTESREGLERINGARNA SKAPAR NYA BOSÄTTNINGAR

Storskiftet inleddes i Finland 1757. Syftet med ”hopby”. I handlingar och protokoll från slutet alla skiftesreformer var att samla de då splittrade av 1800-talet betonades hur olyckligt hemman- ägorna i större ekonomiskt bärkraftiga enheter. stomterna var inklämda mellan ån och kyrkan. De kartor som upprättades och de beslut som De ökade svårigheterna att komma till rätta med fattades då, är fortfarande juridiskt gällande när de gamla ägo- och boendeförhållandena, gjor- det gäller fastighetsindelningen. de att man i byn var rätt ense om nödvändighe- Den främsta avsikten med s.k. storskifte var ten att föra förrättningen vidare för att uppnå de att avskaff a det dittills rådande och för jordbru- väntade resultaten. Enighet uppnåddes och 59 ket fördärvliga sol- eller tegskiftet. Åtgärderna hemmanägare anmälde sig villiga att fl ytta ut ur syftade till att varje hemmanslägenhet skulle få kärnbyn. sin mark – åker-, ängs- och skogsmark samman- Nybyggarsrörelsen omskapade Petalax. Majors förd i ett fåtal men tillräckligt stora skiften eller nybygge kom på 1740-talet, Ahlskata 1770-talet, ägor. På 1770-talet begränsades böndernas rätt nybyggena kom sedan som svampar ur jorden. Sorskifteskarta från Majors av Erik Klingius år 1756. till socknens utmarker. På varje mantal fi ck kom- Fem nybyggen bildades till Petalax by; Träskbäck, Riksarkivet E34 2/14, detalj. Foto Riitta Jaakkola ma högst 600-1200 tunnland skog. Det övriga Mamrelund, Granberg, Långbacka och Hultholm. skulle tillfalla till kronan som här kunde placera Tio nybyggen grundades till Nyby by; Ribacka, Lo- fl era nybyggen. Granholm nybygge är från slutet nybyggare, i början kronans torpare. lax, Åmossa, Bjurnäs, Ågren, Österback, Wester- av 1700-talet. back, Söderback, Österholm och Reval. Storskiftesregleringen började i Övermalax 1878, först 1907 var nyskiftet fullbordat. Efter Petalax nyskiftet på varje hemman var i medeltal en- Övermalax, Yttermalax dast 3,61 skiften. I Ytterby påbörjades nyskiftet Storskiftet och nyskiftet i Petalax inkluderade 1905 och slutfördes 1920. På varje hemman kom de tretton storhemmanen och Johannesbergs De enskilda lotterna låg efter hemmansklyv- i medeltal 2,9 skiften. kapellansbol. Det rörde inte de nybyggen som i ningar ”var och annan blandade” och var myck- Nyskiftet i Övermalax inleddes år 1888, bild slutet av 1700-talet lades under Petalax by. Inför et små också vid ådalen. Ture hemman i Över- på stenen som informationen huggits in i fi nns sekelskiftet 1900 räknade de fl esta hemmanen malax hade 107 åkerstycken och 89 ängsdelar, på sidan 154. i Petalax by sina täppor och ägor i upp till fem- Fogde i samma by 148 åkerstycken och 94 de- tio eller mera. Petalax by tjänade benämningen lar äng. Skiftet av åker och äng genomfördes i Bergö ådalen under 1760-talet. Bakom storskiftet var Sockenkartan från Yttermalax presenterar byn i mitten av 1850-talet. Geograf karta öfver Malax socken belägen i Wasa län. Upprättad år 1846 af C..J. Komissions lantmätare Erik Klingius. Sedan den I Bergö skedde delningen i början av 1770-talet. Långhjielm. Riksarkivet 1331 07, digiarkiv (www. digi.narc.fi Komissions lantmätare Erik E. Tulindbergs nya landsvägen från Pörtom till Toby byggts blev Då delades de större åkergärdena vart och ett storskifteskarta från åren 1755-56 visar namn, det lockande för nybyggare att slå sig ned i sock- på en bydel. De mindre gavs i sin helhet åt en nummer och läge för de dåtida 19 hemmanen och nens södra eller östliga delar, och då grundlades bonde. bondgårdarna i Petalax by. Kartan var i huvudsak aktuell ända fram till nyskiftet och utfl yttningarna mellan åren 1900-1905. Storskifteskarta från Petalax av Eric Tullindberg år 1755. Riksarkivet E40 15/2, detalj. Foto Riitta Jaakkola

Storskifteskarta från år 1753 visar de dåtida hemmanen och bondgårdarna i Öfver-Malax. Riksarkivet E34 4/1, detalj. Foto Riitta Jaakkola

24 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 25 Skärgårdsrapport:

Annika Harjula & Katja Hellman opubl. Rapport 2001: Skärgårdsrapport, Fort- styrelsen, opublicerat manuskript:

”Den traditionella fi skarbastun är till sin grundplan en enkelstuga bestående av en kvadratisk timrad stuga med en farstu av bräder framför dörren vid gaveln. Stugan mäter vanligen 3,5–4 x 3,5–4 m. Den traditionella fi skarbastun är spartanskt inredd. Den har en öppen spis av tegel i ena hörnet innanför dörren i stugan. Vid bortre gavelväggen fi nns högsängarna. I vissa fall består högsängarna av två separata sängar som står i var sitt hörn med kortändan mot gavelväggen. Vanligare är dock att högsängarna upptar hela gavelväggen och att de står med långsidan ut mot rummet. Gård och folk i Kopparbyn. Malax museiförenings bildarkiv I dessa högsängar har upp till åtta man kunnat sova på en gång. Den övriga inredningen i fi skarbasturna har bestått av enkla bord och bänkar. Numera är inredningen betydligt mera FISKARBYAR individuell”

Vid kusten har fi sket och sjöfarten inverkat på liga skäl fi nns inga större fornlämningar längs Komissions lantmätare Erik Klingius storskifteskarta från år 1756 visar namn, nummer och läge för de dåtida hemmanen och bondgårdarna i Yttermalax. utformningen av byn och miljön. De gamla fi s- Malax kustlinje, däremot påträff as bl.a. jungfru- Riksarkivet E34 2/4, detalj. Foto Riitta Jaakkola kelägena och -hamnarna med sina fi skebodar, danser. Många labyrinter är belägna vid fi ske- båthus och fyrar är bebyggelsehelheter med bi- platser där det ansetts ge god fångst och vind behållna lokala traditioner och särdrag. Byggna- att gå i labyrinter. BONDSTUGAN OCH GÅRDSTUNET FÖRR derna utgör också ett naturligt och betydande inslag i kustens och skärgårdens kulturlandskap. FISKARSTUGOR Största delen av kulturmiljöerna i kustområdet Nedanstående fi na skildring över gårdstu- anknyter starkt till fi sket, sälfångsten, sjöfarten I fi skarstugorna bodde man inte året om, utan net från en 1800-tals bondgård är från Närpes. och skogsbruket. Av dessa näringar är det en- man inledde fi sket tidigt på våren och höll på Kringbyggda gårdar fi nns inte mera i Malax, fort- ”När man kom till en bondgård, var det ofta så att man måste köra genom en stallsport som var dast fi sket som lever kvar idag och då ofta som till sent på hösten. sättningsvis är gårdstunens byggnader ändå överbyggd. Först därefter kom man in på gårdsplanen, den var för det mesta kringbyggd. På vän- binäring. ordnade vinkelrätt i förhållande till varandra, sta sidan av den stora långa mangårdsbyggnaden stod tvåvåningsloftet. I samma byggnad fanns Perisgrund var tidigare huvudhamnen på ofta med byggnaderna placerade längs tre sidor. matbod, vedlider och redskapskärrhus. I ändan fanns ett skilt upptimrad fårhus. Bergö och avseglingshamn för fi skarna om vå- En bit framför stugan i stugans riktning stod fähuset. Först var hörummet, ”sväipledon”, efter rarna. Turbåten mellan Korsnäs och Vasa gick via kom ”nötsporten”, den var också med överbyggt tak, som också användes för ut- och infart. Så hamnen under första hälften av 1900-talet. Mel- kom ”nötset”, fähuset och gödselstaden, ”dyngstovän” på ändan av byggnaden. På högra sidan lan Perisgrund och Vasa fanns persontrafi k- och av gården från dyngstovän fanns stallet. Sedan kom stallporten som var överbyggd med tak, på fraktfartygsförbindelse åren 1938–1962. Också andra sidan av porten hörnrummet för hästar. Stallporten användes också för ut- och infart. Efter Bredhällan hade persontrafi k- och fraktfartygs- ”höjrume” kom kärrhus och sist på ändan en lillstuga eller verkstad för grövre sysslor och snickeri- förbindelse med Vasa ända fram till år 1962. Yt- arbeten. Den kallades ofta”klottstugan”.Framförnötsetfannsalltidbrunn med en grov ”brånnstolp” terbådans fi skehamn väster om Bredhällan blev och en ”brånnvippa” at vinda upp vatten med. På brunnsvindan fanns ett träämbar på ena ändan färdig 1997. och en stor sten på andra ändan. Det blev lättare så att vinda upp vatten med ämbaret. Man hade Det äldsta fi skeläget i Malax fanns på Peris- en ränna av trä från brunnen till ”nötset” och rännade in vatten åt kor, kalvar och grisar. En bit från grund där man sannolikt idkade fi ske redan på gården hade bonden ett ”häbber”, sjudarladan, bastun, kvarnen och en ria. 1400-talet, kanske ännu tidigare. Fiske bedrivs Nästan alla stugor var byggda på samma vis. Stu- gan var lång och delad i tre rum och farstu, fortfarande i Ytterbådans fi skehamn väster om med små fönster, som hade sex glasrutor. Själva trappan var byggd som en veranda och bestod Bredhällan och i Åminne fi skehamn, i mindre av två- tre trappsteg. Den var överbyggd. Det fanns två stora stolpar, en på varje sida av trappan, skala i Bockören och Vägvik. som bar upp det med kroppås försedda vattentaket. En del av verandan var inbrädad, och på var- Träindustrins utveckling och den fortgående dera sidan av ingången fanns en bänk fastbyggd mellan husväg- gen och dessa två stolpar. På landhöjningen har gjort att man för sjöfarten och bänkarna kunde man sitta och ta igen sig på kvällarna. skogsbruket tvingats hitta nya utskeppnings- Farstudörren öppnades inåt med ett järnhandtag och låstes med ett stocklås. En del satte bara hamnar för virkeshanteringen. Verksamheten bommen mot dörren. När man kom in i farstun fanns på vänstra sidan vindstrappan, ”skolltrap- har koncentrerats till större hamnanläggningar pon” och under fanns ett skaff eri, ”kontoret”, för mjöl och andra matvaror, sedan kom framstudör- på större orter. De fl esta sågverk och lastplatser ren, ”framstudörän”. lades ner i mitten av 1900-talet och virkeshante- På högra sidan fanns dörren som gick in till stugan, ”stugon”, som var hemmets mest använda ringen har i det närmaste upphört Gadden 1930: Byns gamla gemensamma byhus (användes för fi ske och höbärgning), från 1750-talet på rum. Dels användes det som kök och matsal, dels som arbetsrum, vardagsrum och sovrum.” Ståtlig bondgård i Vias. Malax museiförenings Längs våra kuster och i skärgården förekom- Storgaddens norra udde i Bergö Gaddarna. Huset revs för bortfl yttning 1945. Båthuset till höger revs 1931. bildarkiv mer ofta olika slag av stensättningar. Av natur- Ur Eugen Bymans arkiv SLS/Österbottens tradiotionsarkiv taget ca 1930.

26 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 27 FÄBODAR Petalax-Nyby skola 1887–1976

Fäbodarna var placerade längs strandängar eller Verksamheten inleddes som privat folkskola på höga backar med god utsikt. Skärgårdssko- hösten 1887 i en lillstuga på Ribacken. Nya skol- gen bjöd på många kärr och våtmarker som ofta huset stod färdigt i november 1889. Nyby skolas blev ursprung till odlad mark då fäbodarna anla- verksamhet upphörde med utgången av vårter- des. Strandområden och öar var lämpliga för fä- minen 1976, då Petalax grundskoldistrikt inled- bodarnas placering. De fl esta bönder hade egna de verksamheten i en nybyggd centralskola i fäbodar, men många föredrog att samsas med kyrkbyn. andra grannar och på så sätt underlätta hem- transporten av mjölk. Fäbodarna timrades för det mesta av stock. De äldsta fäbodarna hade Bergö folkskola 1898– endast två små fönster, placerade mitt emot varandra på långsidan. Senare byggdes fäbodarna På Bergö arbetade sedan 1870-talet en ambu- med större fönster och de hade en öppen spis i lerande, kyrklig skola sex veckor varje vinter, ena vrån. En översäng hörde till möblemangen. med klockaren som lärare. Den skolan fortsatte Nästan alla fäbodar hade också ett fähus. sin verksamhet till 1913, då den ombildades till kommunal lägre folkskola. Skolbyggnaden visade sig snart vara för trång, varför den bygg- Fäbodstigen i Molapne Fäbodar i Molapne, byggda på 1890-talet, foto från des till med en övre våning 1924. Med åren slets 1950-talet. Malax museiförenings bildarkiv skolhuset ned. År 1970 uppfördes ett nytt skol- Kartan visar de 15 fäbodställena som Felix Sten hus i tegel. Bergö skola revs år 2014 och får en ny Köpings i Malax år 1908. Malax museiförenings bildarkiv (1919–2010) minns från sin barndom på 1920 - Karta nedan Göran Strömfors/Malax museiförening skola under året 2015. 30-talet. Fäbodgrunderna har lokaliserats och namngetts av Felix och de är märkta med skyltar i terrängen. Platserna hittas genom att följa Petalax kyrkoby folkskola 1895–1977 I slutet av 1800-talet startade undervisningen i I dag är skolnätet betydligt glesare. Primär- huvudstigen, som är ca 850 m lång. Området Havras, Vias, Paxal och Norrback skola. Tuv folk- Malax har två svenska skolor, Övermalax och där fäbodarna fi nns kallades Bränno, men även Petalax kyrkoby folkskola inledde sin verksam- skola startade i en ny skolbyggnad 1909. Under Yttermalax skola samt en fi nsk, Kolinan koulu. allmänt pappersbruket. Kartan visar fäbodsitu- het i den nybyggda tvåvåningsskolan nära kyr- 1910-talet började skolgången i Långåminne Bergö har en skola, Bergö skola, och Petalax li- ationen under/efter storskiftesregleringen från kan senhösten 1895. och Svarvar. Skolor som startade sin verksamhet kaså en, Petalax skola. Högstadiet och gymna- 1909, genom vilken markägarna erhöll egna under 1920-talet var folkskolorna i Kråkbacken, siet fi nns i Petalax. De fl esta byskolhusen är idag skogsskiften. Före regleringen var stugorna Åmossa, Rönnholm, Långmossa, Bofj ärden och i privat ägo. Skolhusen är trots detta viktiga insamlade bara på tre ställen. På området har röj- Ribäcken. Sist att få egen skollokal var Kolina by slag i byns kulturhistoria och således värda att ningar utförts år 2014 för att få ett mera öppet 1930. bevara. landskap.

Fäbodställena är uppmärkta. SKOLOR OCH UNGDOMSLOKALER Här är platsen för Mattas stugo. SPRIDER UPPLYSNING I BYARNA Malax Ungdomsförening var den första fi nlandssvenska ungdomsföreningen och grundades 1888; de fl esta Uf-föreningar inledde sin verksamhet i början av 1900-talet. Ofta verkade man från början i temporära lokaliteter, men snart vaknade önskan om att bygga ett eget ungdoms- föreningshus. Verksamheten var i början och även senare under vissa perioder mycket livlig. Man Kunskapen i läsning och kristendom kontrollera- Först med förordningen om distriktsindel- höll möten, arrangerade fester och diskussioner, föreläsningar, lotterier och teaterföreställning- des från 1700-talet av prästerna vid s.k. läsförhör ning 1898 tog inrättandet av folkskolor fart. När ar. Verksamheten i Malax ungdomsföreningar är fortfarande livlig. Föreningshusen är viktiga fri- i byarna. Man började plugga ABC-boken och ka- det fanns som fl est folkskolor i kommunen, var tidsmiljöer som för byborna samman, och glädjande nog har man hållit byggnadernana i gott tekesen i hemmen. Folkskolförordningen 1866 de 19 stycken. skick. gav kommunerna möjlighet att inrätta folkskolor, men den innehöll inte några direktiv som kommunerna måste följa. Därför blev början trög. Ett Malax - Köpings skola 1881– intressant fenomen i Malaxbygden var prästernas starka engagemang för folkskolan. År 1876 togs Köpings skola år 1881 med sina tjugo elever initiativ till en folkskolekassa. Bidragen till kassan var först inrymd i gavelkammaren mot ån i Da- samlades in vid kyrkliga sammankomster och för- niel Malms gård vid Köpingsgränden. Här fanns rättningar, till exempel på bröllop, barndop och skolan under elva år till 1892, då den fi ck fl ytta begravningar. Kassans belopp ökade snabbt. I ja- in i ett nytt skolhus. Sommaren 1894 övertogs nuari 1881 samlades delägarna i folkskolkassan, den privata skolan av Yttermalax skoldistrikt. på kallelse av prosten Nordman, i Björkas präst- Skolhuset var sedan i bruk under 62 år till 1954. gård. Skolfrågan togs upp till behandling, och de Det revs 1966 och gav plats för Lenni Backs af- närvarande fattade enhälligt beslutet att grunda färshus. Den 28 augusti 1954 inledde Köpings en folkskola i Malax redan följande höst. Kapel- folkskola arbetet i ett splitternytt hus på kyrk- lanen Hedberg på Bergö gjorde kraftfulla insatser backen, dit skolan fl yttades för att ligga mera för en folkskola på Bergö. Pastor Wilenius gjorde centralt i distriktet. Det nya skolhuset var upp- en insats för att starta Nyby skola i Petalax. Initia- fört efter ritningar av arkitekten Erik Kråkström. tivtagare och pådrivande kraft vid tillkomsten av Skolan har gått under olika namn. Det äldsta Petalax kyrkobys folkskola var församlingens ka- var Yttermalax folkskola. Från och med 1911 pellan Wilenius, som också blev direktionens för- hette skolan Köpings folkskola, i dag Ytterma- sta ordförande. lax skola. Nyby Uf-lokal år1912. Petalax hembygdsförenings bildarkiv Bygdegården. Malax museiförenings bildarkiv

28 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 29 VÄGAR

De första vägarna var stigar mellan gårdarna och ut till odlingsmarkerna, som så småningom breddades så att hästar kunde ta sig fram längs dem. Vägarna som förbinder Malax och Petalax med andra kommuner är också av gammalt da- tum. Strandvägen mellan Ulfsby och Korsholm byggdes troligen i slutet av 1300-talet, vägen från Finby till Rimal, som Malaxborna för övrigt ansåg kom för långt österut för att de skulle få någon stor nytta av den, blev färdig 1777. Vägen Petalax-Pörtom fanns redan år 1807 mellan Petalax kyrkby och på dess utmarker an- Storsjöstigen, Mamrestigen Karta ovanför av Göran Strömfors, Malax museiförening lagda nybyggen (Nyby). Vägen byggdes längs ån i takt med att antalet hemman ökade. Ny- Ingen vet med säkerhet hur gammal stigen mel- by-vägen förde Petalax närmare Postvägen och lan Storsjön i Malax och Mamrelund i Petalax är. Pörtom. Vägen Nyby-Wiitaniemi byggdes i fl era Så länge man minns har det funnits en förbin- faser fr.o.m. slutet av 1700-talet tills den blev fär- delseled mellan dessa skogsbyar. Den har ut- dig 1897. Vägen mellan Petalax och Korsnäs var Hängbron i Kråkbacken. Malax museiförenings bildarkiv gjort en viktig förbindelseled förr under själv- till en början en stig som förbättrades stegvis. hushållningens tid: ”Där var mycket trafi k förr, Vägen rätades ut och broar byggdes på 1940-ta- före velocipedtiden”. let. Senare tiders förändringar i samhället, bättre Bilden nedan: Flottning i Malax. Malax museiförenings bildarkiv Av gammalt fanns en vinterväg mellan Pör- väg- och teleförbindelser medförde att Mam- Nedersta bilden: Laxryssja vittjas av bröderna Max, Lasse och Ernst West taget i Gerin år 1964. Fotograf Y tom och Övermalax. På 1600-talets kartor är den restigen-Storsjöstigen kom ur bruk, växte igen Katajisto. Bergö hembygdsmuseums bildarkiv dragen längs bäcken som gett namn åt byn. År och glömdes bort. 1987 söktes den fram igen 1907 var Ribäcksvägen utdikad, men fortfarande och uppmärktes. 1988 kan gångstigen igen an- i så dåligt skick att den var ofarbar långt in på vändas, både som förbindelseled och som rekre- sommaren. ationsled för den som är intresserad av natur och År 1921 övergick ansvaret för landsvägsbyg- lokalkulturhistoria. Stigen är fortfarande upp- gen och -underhåll på staten. Många väg- och märkt, i gott skick och Petalaxdelen underhålls brobyggen, som gjordes som sysselsättnings- av hembygdsföreningen. Årligen brukar också arbete, sattes i gång under arbetslösheten på några vandringar längs stigen arrangeras av Pe- 1930-talet. Samtidigt ökade bilarna i antal, vilket talax hembygdsförening väckte krav på ett riksvägnät enligt utländsk fö- rebild. Både Strandvägen och Riksåttan byggdes om Fiske i slutet av 1950-talet. Riksåttan följde i stort sett samma sträckning som tidigare medan Strand- Malax är – tack vare Bergö - en skärgårdskom- vägen hade många krokar som rätades ut. Peta- mun. Havet har alltid haft stor betydelse för Ma- lax kommun förordade inte uträtningen, då den laxborna. Olika slag av notlag spelade huvudrol- innebar att resenärerna inte längre behövde lerna under långa tider. I slutet av 1700-talets svänga in till kyrkbyn. senare del skedde det i större skala. Ett notlag För att få bättre förbindelse till kyrkan ersat- Pastor Alvar och Mary Nyqvists bröllop på Bergö 9.7.1928. Brudraden uppställda för fotografering kunde bestå av 90 deltagare. Hundra år senare tes den enkla spången vid prästgården i Malax- utanför kyrkomurens sydöstra hörn. I bakgrunden till höger bonden August Långs bondgård. Bergö hade notar blivit mindre och lätthanterligare. med en s.k. bockbro. Kyrkobron avlägsnades till hembygdsmuseums bildarkiv. Yrkesfi skande hushåll var tjugotvå vid vintern och sattes tillbaka på våren då vattenni- 1800-talets slut. I de jordbruksdominerade kom- vån i ån sjunkit. En av broarna över Malax å, den munerna Malax och Petalax blev fi skenäringen vackra bron med stenfundament vid Prästgår- så småningom mindre, framför allt strömmings- den, byggd 1888, är skyddsmärkt. Stora åbron fi sket, samtidigt som det ökade på Bergö. intill Malax Bageri & Conditori är något äldre, Fram till 1930-talet, då bussar och bilar bör- byggd 1870. Innan de fasta broarna byggdes jade bli allmänna, forslades de fl esta varor till fanns ”bockbroar”, tillfälliga broar av bockar och och från Vasa via Toby. Under sommaren kunde plankor som sattes ut på vårarna och togs bort man fara med båt och med häst över isen om på höstarna. Den mest frekventerade åbron i vintern. Torghandeln i Vasa gav inkomster och Yttermalax, den på Strandvägen, byggdes om- i Vasa fanns också förnödenheter som inte stod kring 1960 i samband med att vägen rätades ut. till buds i Malax. Hösten 1962 fi ck Bergö färjförbindelse till Bredskär (Skagelbådan) som radikalt förbättrade förbindelserna med fastlandet, och därmed livs- betingelserna för bergöborna. Den nuvarande färjan började trafi kera 1979, och upprätthåller trafi ken dygnet runt.

Landskap i Malax. Malax museiförenings bildarkiv

30 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 31 EMIGRATION HANDEL 1.

Först år 1859 blev det möjligt att grunda lant- Den fi nländska emigrationen har i hög grad varit unga på landsbygden att försörja sig. Befolk- blev en kraftig drivfj äder till Amerika-emigratio- handlar på landsbygden. Antalet lantlandlare koncentrerad till Österbottens kustkommuner. ningen ökade kraftigt under andra hälften av nen. Det ryska oket och värnplikten gjorde sitt växte ständigt också i Malax. Butikerna blev fl era En av orsakerna är det svenska språket, vilket i 1800-talet, och jordbruken – som blivit allt min- till – likaså situationen inför och efter inbördes- och småningom hade nästan alla byar sin egen många fall underlättade en emigration till Sve- dre till arealen p.g.a. hemmansklyvningarna – kriget 1918, i ett senare skede Finlands roll i an- butik. rige. Från kustbygderna hade man också regel- kunde inte längre försörja alla bondesöner och dra världskriget. Emigranterna i USA samlades En av de gamla butikbyggnader som står kvar bundna ångbåts- och andra handelsförbindelser döttrar. Antalet obesuttna ökade också; städer- vanligtvis till vissa områden beroende på hem- är Stoors gamla bybutik vid Havrasgräden. Den till Sverige och vidare ut i världen. Det var inte nas spirande industrier kunde ännu inte utnyttja vist. Huvudsakliga arbeten var gruv-, byggnads-, är från början av 1870-talet och fungerade som de fattigaste som gav sig iväg. Resan kostade, all denna tillgängliga arbetskraft. snickeri-, fabriks-, jordbruks-, skogs-, såg- och lanthandel ända till 1973. Malaks Handelslags och man måste kunna presentera en betald bil- Man emigrerade för att kunna tjäna peng- järnvägsarbete huvudaff är öppnade sina dörrar i Övermalax år jett. Det var ofta en tidigare emigrant som beta- ar. Lockande möjligheter förmedlades hem via 1919 i egen huvudaff är. Butiken var hela 64 kva- lade den. brev och fotografi er. Flera traditionella näringar dratmeter En av orsakerna till emigrationen från Öst- som sjöfart, skeppsbygge, tjärhandel och hant- Arvet från Amerika Andelshandelns fi lial i Köpings var till en bör- erbotten var de minskade möjligheterna för de verk var utdöende. Hungeråren under 1860-talet jan placerad i före detta handlanden Johan Ahl- Vid hemkomsten till fosterlandet var emigran- bäcks gård. År 1951 kunde fi lialen i Köpings fl yt- terna ofta ekonomiskt oberoende och hade ta in i eget hus. mångahanda nya intryck och impulser med sig Antalet lanthandlande växte ständigt i antal i i bagaget.. Söndagsskolan ”amerikaniserades”, socknen. Det höga antalet uppnåddes de första yrkesskickligheten höjdes, matlagningen mo- åren av 1900-talet med hela 24 aff ärer i hela Malax. derniserades tack vare fl ickornas och kvinnor- I Petalax inköptes ett hus och fl yttades mitt i byn nas hushållsarbete. Klädkulturen fi ck nya drag. för att bli Petalax första Andelshandelns butik, 1. ”Däliback”, butiken i Havras. Malax 2. Inom lantbruk och växtodling fi ck man nya idéer som öppnades 1908. Huset revs 1951. Filialer var museiförenings bildarkiv – t.ex. tomatodlingen, odling av jordgubbar och i Nyby, Lolax-Åmossa samt paketaff är i Bofj ärden. 2. År 1951 togs nybyggda Malax Handelslag i pälsdjurfarmning – hade hemvändande emi- Som mest hade kyrkobyn fyra butiker. Köpings i bruk och så kunde fi lialen fl ytta in i eget granter med sig. Emigrationen var också viktig I slutet av 1920-talet blev Lutherska Evangeli- hus. Malax museiförenings bildarkiv då det gäller byggnadskulturen i Malax. Emi- föreningens bönehus ombyggt till Bergö Andels- 3. Petalax Andelshandel öppnade sina dörrar granterna förde med sig hem rikligt med nya in- handel. Bergö Ahl hade fi lial också på Bredhällan. mitt i byn år 1908. Petalax hembygdsförenings tryck och resurser för lokalt byggande. Man ville I Norra Pörtom har det varit en privat butik bildarkiv visa sin ekonomiska framgång. Husmodellerna från början men övergick till Andelshandelbutik, 4. Bilden är från Petalax ”mitt i byjin” ca 1936. ändrades. Nya intryck syntes i val av byggnads- Pörtom andelshandel var också i Svarvar. Alla hus som syns är idag rivna. Till vänster syns material och byggnadsteknik. I Malax syns dessa Utvecklingen mot större enheter har gjort att Lin Mattas härbre, som även användes som intryck bl.a. i takkonstruktioner, dekoration av det idag fi nns en bybutik i Petalax, en i Ytterma- kommunens anslagstavla. Det vita huset i mitten byggnader, samt verandor och farstukvistar. De lax, två i Övermalax och två på Bergö. Den senaste av bilden inrymde café och diversehandel samt religiösa impulserna från Amerika tog sig uttryck nya butiken, en drygt 1500 kvadratmeter stor S- två bostäder. År 1937 köptes det av Emil och Hazel i en rad frikyrkliga rörelser; baptismen, pingströ- marketbutik, öppnades i Yttermalax i december Sandström. De fortsatte med aff ärsverksamheten. 3. relsen och metodismen har fått fäste och syns 2013. Senare har bl.a. posten, krutboden, en Stens nybygge vid Bjurnäsvägen i Petalax. Huvudbyggnaden representerar amerikastil och är exceptionell i Malax i form av olika bönehus. Emigrationen blomsteraff är och en handarbetsaff är funnits här. i trakten. Presentation s. 122-123. Foto Ebba Carlings hemarkiv. medförde nya vindar till bygden. Huset brann ner 1999.Till höger om det vita huset står ”Ståålas” nybyggda hus. I en del av huset hade de café och resandehem. Senare öppnade de en beklädnadsaff är. Från 1939 fram till 1950-talet var Petalax Sparbank inrymd här. Under fl era år fanns kommunalkansliet här liksom medicinlådan. MALAX LIMPAN Petalax hembygdsförenings bildarkiv PÄLSDJURSNÄRING Malax Limpan har sitt ursprung i Åminne i Malax. Malax Limpan har tillverkats för försäljning från 4. Den första rävfarmen grundades i Kanada på mink på de österbottniska farmerna. Minkfar- och med år 1906. Under den första tiden gjordes Prins Edvard Island 1894. Den fi nländska farm- merna byggdes ofta egenhändigt upp jämsides försäljningsresorna från Åminne till Vasa torg i ningens fader torde vara A W Andtback, som med någon annan verksamhet, jordbruk, fi ske roddbåt och med hjälp av segel. Som en typisk inspirerad av sin brors berättelse om rävfarm- eller ett avlönat arbete. Det växte fram en far- skärgårdslimpa blev Malax Limpan snabbt en fa- ningen i British Columbia i Kanada 1912, starta- mindustri, som tillhandahöll färdigt tillverkade vorit på det svenskspråkiga kustområdet. Efter- de en rävfarm i Salo. År 1914 ska det ha funnits burar och hus. Inom branschen rådde en över- frågan växte och man började leverera limpan totalt tre rävfarmer i Finland. De första farmarna tro på framtiden och marknaden – överpro- också till butiker i den ekonomiska regionen. i Malax var August Ekroth och hans kompanjon duktionen var ett faktum. Malax följde samma Nuförtiden tillverkas Malax Limpan i en topp- Hugo Brunn från Yttermalax; de köpte sina avels- mönster som på landsnivå; antalet farmare i modern produktionsanläggning i Vasa enligt djur, galler och övrig utrustning från Kaskö räv- Malax minskade drastiskt från åttiotalets 240 det ursprungliga receptet helt av råg, utan kon- farm 1930. Under trettiotalet grundades endast farmare till 96 farmare 1995. Redan 1993 såg serverings- och tillsatsämnen. Den traditionella ett fåtal farmer i Malax. Farmnäringen var ny och man de första tecknen på ökande efterfrågan, bakningsmetoden garanterar den äkta Malax krävde stora ekonomiska satsningar för att kom- med stigande priser som följd. Utvecklingen Limpans fi na, naturliga smak. Den räcker länge ma i gång. Efter kriget, när utkomstmöjligheter- under de senaste tjugo åren har gått i riktning och kan användas på många olika sätt, en verk- na var begränsade, satsade man på pälsdjursod- mot färre men större enheter. I Malax produce- Minkhus i Yttermalax på 1970-talet. Karin Ahlberg- lig specialitet bland bröd. ling som bisyssla till jordbruk och fi ske. I slutet av rade år 2009 40 farmer 90 000 minkskinn och Söderbacks hemarkiv Receptet är en noggrant bevarad hemlighet, fyrtiotalet försvann rävskinnen nästan totalt ur 20 000 rävskinn till ett värde av 2,7 miljoner men numera har man avslöjat hemligheten så modebilden. Minkskinnen med sina kortare hår euro. Pälsdjursfarmningen är en landsbygdsnä- pass mycket att alla kan läsa ingredienserna på hade trängt undan de långhåriga rävskinnen. ring, som har haft och alltjämt har en stor bety- limpans omslag. Endast Malax Limpan Ab tillver- Under femtio- och sextiotalen farmades enbart delse för Malax och Österbotten. kar den äkta Malax Limpan.

32 Jungfrudanser och snickarglädje Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Faktorer som format kulturmiljöns utveckling Jungfrudanser och snickarglädje 33 DET ARKEOLOGISKA ARVET DEL II DAGSLÄGET, PRESENTATION AV BYARNA Forskningshistoria

De arkeologiska undersökningarna i Malax inleddes på 1860-talet då prästsonen från Malax, arkeologen Johan Reinhold Aspelin grävde i rö- sen bl.a. på Susibacken och Kalascha-brännan. 4 VÄRDEFULLA INVENTERADE KULTURMILJÖER Åren 1898–1904 inventerade Axel Olai Heikel och lantmätare Artturi Lönnbohm fornlämning- ar i Malax, eller rättare sagt gjorde de upp en lista över dem. Fram till 1950-talets början hade yftet med inventeringarna är att få relevant Vårdbiotoperna, landskapstyper som upp- och utgående från den mångfald de represente- fl era rösen undersökts bl.a. på Kopparbacken, i och aktuell data om kulturmiljön i kom- kommit genom traditionell markanvändning, rar. Det är också viktigt hur välbevarat och äkta Nissashaga och Langerskogen - och Malax posi- Smunen, det kan gälla större områden el- indelas i nationellt, regionalt och lokalt värde- ett objekt är. En orörd fornlämning är en bättre tion som centralområde under järnåldern hade ler enskilda objekt. Datan behövs som underlag fulla objekt. informationskälla än en som delvis är förstörd, upptäckts. Rösen från järnåldern var den över- för kulturmiljöprogramarbetet. Miljöministeriet, Nationellt värdefull – Objekt där traditio- ett landskap som bevarat sin traditionella prägel lägset största fornlämningsgruppen i området. Museiverket, landskapsmuseerna, de regionala nellt bete eller slåtter har fortgått i över 50 år och berättar om gammal markanvändning. Något Den enda stenåldersboplatsen som hittats lig- NTM-centralerna och landskapsförbunden har fortfarande pågår, eller där traditionell markan- objekt kan vara speciellt talande och avläsbart. ger i Pörtom Svarvar, i en del av det forna Pör- samlat in data om nationellt, regionalt och lokalt vändning har upphört, men de har bevarats re- Det här gäller t.ex. en fungerande bondgård där tom. värdefulla objekt. Datan har publicerats i form presentativa och med stor artrikedom och där man, vid sidan av moderna produktionsätt och På 1960-talet inventerade Ari Siiriäinen till- av rapporter, vilka uppdateras då och då. Under fi nns regionalt eller nationellt hotade eller myck- -byggnader, även har bevarat de gamla lant- sammans med kartläggare fornlämningar som Miljöministeriets ledning håller man som bäst et ovanliga arter. bruksbyggnaderna. skulle märkas ut på nya grundkartor. Siiriäinen på att förbereda en uppdatering av förteckning- Regionalt värdefull – Objekt, där den tradi- Redan en av de nämnda egenskaperna gör skrev dock ingen inventeringsrapport, utan ob- Gamla kyrkans plats en över nationellt värdefulla landskapsområden. tionella markanvändningen fortgått länge och kulturmiljön värd att bevara, men ett område fyl- jekten har märkts ut på grundkartan med kor- Betydelsen hos de byggda objekten och pågår fortfarande. Om den traditionella markan- ler ofta fl era av värdekriterierna. Där kan fi nnas för ta kommentarer i bilagorna. I Malax hade alltså Den gamla kyrkans plats, som kallas för Kyrkskvä- miljöerna värderas, utgående från de bygg- vändningen upphört har växtligheten ändå be- området typiska traditionella byggnader, fornläm- inte före år 2007 gjorts någon inventering av ren, iordningställdes 1968. Den första kapellkyr- nadshistoriska, historiska och landskapsmässiga varats representativ. ningar, ett välbevarat odlingslandskap och därtill fornlämningar som skulle ha omfattat hela kom- kan byggdes på åstranden väster om prästgår- värden som de innehåller, som nationellt, re- Lokalt värdefull – Objekt, som fortfarande ett nyare byggnadsbestånd som är väl anpassat munen. Det fi nns dock en inventering från Pe- den 1602 och tjänade församlingen i knappt 60 gionalt eller lokalt värdefulla. Med värdeful- betas eller används till slåtter, men användning- till det gamla landskapet. Mångsidighet och hur talax kommun, som numera tillhör Malax. Den- år. Den andra kyrkan uppfördes 1659 på samma la landskapsområden avser man kulturmiljöer, en inte är traditionell (t.ex. området gödslas). Av olika tidsperioder framträder är också egenskaper na inventering utfördes av Mirja Miettinen åren plats som den första och revs i oktober 1831, en- som förutom ovan nämnda värden i den bygg- artrikedomen fi nns endast mindre fi ckor kvar. på basen av vilka kulturmiljön värderas. 1974–75 för Museiverkets räkning på uppdrag dast ett altarskrank och ett högt träkors minner da miljön, även innehåller betydelsefulla land- Sådana områden är t.ex. gamla åkrar där det har av Petalax hembygdsförening. om kyrkorna som tjänade församlingen 1660– skapsmässiga värden. utvecklats mångsidig ängsväxtlighet. En central roll inom den arkeologiska forsk- 1829. De arkeologiska objekten delas in i tre klas- En byggnads kulturhistoriska värde kan vara Museiverket upprätthåller ett register över ningen i Malax har också amatörarkeologerna ser på basen av fredningsgrad. baserat på dess byggnadshistoria, historia eller de fasta fornlämningarna i Finland, vilka haft, speciellt sedan 1970-talet. Tack vare Malax sökningar framkommit tecken på järnåldersbo- Klass I: Fornlämningarna anses vara natio- dess placering på en centralt belägen plats. Kul- är fredade enligt lagen om fornminnen. museiförenings aktiva verksamhet har det gjorts Holsterbacken plats samt skålgropsstenar. Över området fi nns nella minnesmärken, som är så värdefulla att turmiljöns betydelse värderas även utifrån andra I fornlämningsregistret hittar man många utgrävningar och ett stort antal nya forn- en översiktskarta från år 2001. I denna har röse- deras bevarande måste tryggas under alla om- kriterier. Hög ålder är ett allmänt kriterium. Alla information om fornlämningarnas läge, lämningar har upptäckts. Vid inventeringarna Rösena ligger i skogen, 5 km sydväst om Malax na 1–7 märkts ut, av dessa har en del blivit ska- ständigheter. Även om de är föremål för under- byggnader som är över 200 år gamla anses vär- typ och datering. Dessutom fi nns en åren 2007–08 deltog också Siri Hagback, som kyrka och på avverkade områden i östra delen av dade vid avverkningar år 2000. sökning försöker man restaurera dem. defulla. I Finland är så gamla byggnader ovan- beskrivning av de undersökningar som länge aktivt arbetat i föreningen. Holsterbacken N. På den uttorkade Storsjöns, Holsterbacken S ligger på Holsterbackens Klass II: Fornlämningarnas värde kan inte liga, vilket också kan vara ett värdekriterium. gjorts av respektive fornlämning samt om Sista inventeringen inriktades på att under- nuvarande odlingsområde, norra och nordväst- östra sluttning, strax väster om Holsterbackmos- klarläggas utan noggrannare undersökningar. Det unika är alltid värt att bevara, men också dess skick och bevarandegrad. Registret söka tidigare kända objekt. De objekt som ligger ra sida, från Holsterbackmossen till nordväst. se. Området är bergig blandskog. Röse 1 är till Utifrån undersökningsresultaten överförs de an- det typiska kan vara betydelsefullt. En byggnad uppdateras kontinuerligt. Registret i skärgården undersöktes inte. Genom invente- Det fi nns rösen på en sträcka av ca 600 meter sin storlek ca 12x8 meter och höjden ca en me- tingen till klass I eller klass III. kan vara ett bra exempel på ett för området ty- upprätthålls för närvarande tyvärr endast ringen hittades åtta nya objekt. Vid inventering- i en sydväst-nordostlig riktning, området är ett ter. Det har staplats upp i södra kanten av bergå- Klass III: Fornlämningar som, sedan de blivit piskt byggnadssätt. på fi nska.http://kulttuuriymparisto.nba.fi / arna 2007–08 gick man i tillfredsställande grad par hundra meter brett och följer 20 m höjdkur- sen och är täckt av mossa. Röse 2 ligger ca 70 tillräckligt undersökta eller är helt och hållet ut- Större områden värderas utgående från kri- netsovellus/rekisteriportaali/mjreki/read/ igenom de objekt som var kända från tidigare. van. Vid inventeringen år 2007 lokaliserades 13 meter härifrån i nordost. Det är större än röse 1, plånade, inte längre anses vara nödvändiga att terier som enhetlighet och harmoni – å andra asp/r_default.aspx Det fanns dock inte tid att söka nya objekt och rösen i området. Det kan eventuellt fi nnas fl era i diametern är ca 14 meter och höjden ca 1,5 me- freda. sidan på basen av hur historiskt skiktade de är sannolikt gömmer skogarna i Malax fortfarande området. Förutom rösena har vid tidigare under- ter. Mitt i röset fi nns en grop. på ett stort antal rösen, särskilt från järnåldern. Riksarkivet E34 2/5, detalj. Foto Riitta Jaakkola –> Malax historia del I, som publicerades 2007, ger ytterligare information om den arkeologiska forskningshistorien i Malax, om Malax förhistoria och historia. I detta verk ingår bl.a. den färskaste och mest omfattande presentationen av områ- dets förhistoria, ”Malaxområdets förhistoria”, skri- ven av FD Peter Holmblad. Han har själv gjort un- dersökningarna på Hudholmen i Malax år 2006.

Gamla kyrkan

Omkring 400 m norrut från den nuvarande kyrkan i Malax ligger ruinerna av en annan kyrka, byggd 1659. Kyrkan invigdes av biskop Johan- nes Terserus år 1660. På platsen fi nns också en kyrkogård och grunderna av dess portbyggnad/ klockstapel. Kyrkan revs år 1831. Malax första kyrka byggd år 1602 har eventuellt funnits på samma plats.

34 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 35 Kolnebacken-Märkäneva

Gravröset från bronsåldern fi nns söder om Jurvavägen, 13,8 km sydost om Malax kyrka. Från vägen leder en grusväg söderut till de gamla grustagen vid Fornminnesvägen. Röset ligger intill denna väg. Området är fullt av gropar som uppstått vid marktäkt, en del vattenfyllda. Röset har blivit omgärdat av en sandtäkt. Mitt i röset fi nns en stor trekantig sten med en diameter på omkring fem meter och en höjd på un- gefär tre meter. Rösets diameter är 13 meter. Rö- set har genomsökts runtom centralstenen och en ca en meter djup hålighet har grävts under stenen. I rösets omgivning har nyligen utförts avverkning och även från själva röset har träd tagits bort.

Fäbodstuga är öppen med arkeologisk information. Infostation

Gravröse

Nissashagen Off ersten

Objektet ligger ost-nordost om den uttorkade Området består av blandskog med övervä- små åkerlappar. Området täcks dessutom av fro- Storsjön, numera odlingsmarksområde, ca 6,2 gande granar. Malax museiförening har märkt dig ängsväxtlighet. Området är väl kartlagt och är Ritning Göran Strömfors/Malax km söder om Malax kyrka, på norra sidan om ut en järnåldersstig till Nissashagen och gjort en inte utsatt för fara att förstöras och därför gjordes museiförening Nissashagen S inom fornlämningsområdet som broschyr i anslutning till denna. Där stigen bör- inte gps-positionering av alla rösen i området. I en direkt fortsättning på detta. På området fi nns jar fi nns infotavlor med ytterligare information norra delen av området ligger Nissashagen N, som Järnåldersleden fi nns i Nissashaga, Storsjön, i ett arkeologiskt intressant ett övergivet hemman vars åkrar i dag är över- om objektet och järnåldern. Vid inventeringen av någon anledning är ett separat objekt fastän område. Längs leden fi nns ca 40 forngravar, 6 skålgropsstenar, boplat- växta av tätt sly. år 2007 märkte man att växtligheten och trädbe- röszonen fortsätter utan större avbrott ända dit. ser, en stenväg och intressanta växter. Pollendiagram visar att området Rösen, 6 skålgropsstenar samt boplatsläm- ståndet på området är så förvildat att det skulle Nissashagen S är en del av Storsjöns järnål- var befolkat under tiden 200–800 e.Kr. ningar på ett ca 430 x 300 meter stort område. kräva skötsel för att objektet ska hållas attrak- dersboplatsområde som fortsätter från Nissas- Vandringsleden är 1800 meter lång och märkt. En kortare led är 800 m. Nissashagen N utgör en del av Storsjöns järn- tivt. År 2000 har gjorts en vårdplan för områdets hagen S norrut (Malax nr 2) samt till Storsjöns Vid vandringsledens början fi nns en gammal fäbodstuga som är öppen åldersbosättningsområde som fortsätter från fornlämningar, men denna har uppenbarligen väst- och nordväststrand (Malax nr 3, 4, 5). Ob- året om. I den fi nns information om Nissashaga och arkeologin i Ma- Nissashagen S norrut samt Storsjöns västra och ännu inte helt förverkligats. jektet är ett nationellt värdefullt fornlämnings- lax. Också ett sommarfähus (sjudarlada) fi nns på området, inrett med nordvästra strand. På området fi nns Järnålders- På en ungefär 400 meter lång och 100 meter område och nämns i boken ”Maiseman muisti.” gamla jordbruksredskap. leden, en fornminnes- och naturstig som Malax bred sträcka i nord-sydlig riktning, på en svagt Enligt nuvarande forskning har järnålderns bo- museiförening har gjort och upprätthåller. sluttande västsluttning fi nns nio rösen av olika sättningsperiod pågått från 300-talet till omkr. Indelningen av objektet i Nissashagen N storlek, två skålgropsstenar samt rester av järnål- 600–700-talen. och S är något oklar, skulle troligen vara bättre dersboplatser på två ställen. Rösenas diameter va- att tala om endast ett objekt dvs. Nissashagen, rierar mellan 6–25 meter. Det största röset har un- eftersom det inte fi nns någon egentlig skillnad dersökts delvis år 1903. De rester av boplatser som Sommarfähus (sjudarlada) innehåller mellan dessa områden. konstaterats och en del av rösena fi nns på gamla jordbruksutställning. Kalaschabrännan

Fornlämningsgrupp från järnåldern ligger omkring 2 km norr om Malax å, i södra delen av Ka- laschabacken, på Vitmossens norrsida. Området är ett gammalt hyggesområde där det nu växer sly, gräs och dunört. I objektet känner man till tre stora gravrösen och fem skålgropsstenar från järnålder. Vid utgrävningar har konstaterats bl.a. bottnar av hallhus från merovingertiden och en fornåker. Rösena är en halv meter höga och ca 10–15 meter i diameter. Det fi nns omnämnt att det ska fi nnas även andra mindre stensättning- ar i området, men dylika hittades inte vid inventeringen, inte heller alla skålgropsstenar hittades. Orsaken till detta är så som redan tidigare nämnts att området vuxit igen. Det representativa objektet skulle kräva bättre skötsel. År 2014 sattes en informamationstavla upp och området runt rösen och skålgropsstenar röjdes.

36 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 37 VÅRDBIOTOPER- KULTURLANDSKAPETS ARTRIKA LIVSMILJÖER

Vårdbiotoperna utgörs främst av ängar och betesmarker som uppkommit som en naturlig följd av äldre tiders sätt att bruka jorden och sköta jordbruk. Ett stort antal växter och djur är beroende av de öppna, lågbevuxna och näringsfat- tiga marker som är typiska för vårdbiotoperna. P1 Österändans betesäng Omställningarna i lantbruket och landsbyg- P2 Höbäcks betesäng dens avfolkning under 1900-talet har lett till att P3 Snickars beteshage de fl esta gamla vårdbiotoper vuxit igen och för- P4 Staff ansbos betesmark svunnit. Man räknar med att endast 20 000 hek- P5 Perisgrundens beteshage tar vårdbiotoper fi nns kvar idag. Det är bara en P6 Backfors fårbeten procent av arealen i början av 1900-talet. Sam- P7 Långåminnes beteshagar tidigt har också ängarnas och hagarnas växter P8 Björks äng- och beteshage och djur minskat kraftigt, och dessa arter utgör P9 Johannesdals betesäng idag den näst största gruppen av hotade arter i Pörtom-Storstensrösbacken vårt land. Framtiden för vårdbiotopernas växter och Objektet ligger i norra Pörtom i den del som djur kan tryggas bara genom att igen i större överförts till Malax, i södra delen av nuvarande omfattning sköta ängar och betesmarker. Med Malax nära gränsen mot Närpes, 10.2 km sydost hjälp av frivillig arbetskraft har många värdefulla om Petalax kyrka. Landsvägen Pörtom-Petalax ängs- och hagmarker kunnat restaureras så, att går ca 1,3 km norr om objektet. Objektets skick krävande ängsväxter, fj ärilar och andra insekter blikationen ”Ängar, hagmarker och skogsbeten heller kunnat inventeras pga. tidsbrist utan om- granskades vid inventeringen år 2008. Över ob- fått en chans att fortleva i vår natur. Förutom i Södra Österbotten och Österbotten” av Västra nämns bara kort. jektet fi nns en översiktskarta. På en tydligt ur- de biologiska värdena utgör vårdbiotoper ett Finlands miljöcentral, regionala miljöpublikatio- Resultaten fi nns tillsammans med objektbe- skiljbar moränås fi nns totalt 17 stenrösen. Rö- viktigt inslag i landskapet och ökar trivseln på ner 250. skrivningarna. En egentlig inventering borde ut- sena ligger på norra och västra sidan av backen, landsbygden. I Malax inventerades 9 objekt. Efter invente- föras så snart som möjligt, och vid en ur växtlighe- delvis nästan i rad. Sex av rösena är stora, diame- Det nationella projektet för inventering av ringarna på 1990-talet har objektens skick inte tens synvinkel lämpligare tidpunkt. Den regionala ter 10–20 m. Dessa har blivit något igrävda. Öv- vårdbiotoper startade 1992. I Österbotten utför- kontrollerats systematiskt. I samband med Ma- Närings-, trafi k- och miljöcentralen sköter om riga rösen har en diameter på 3–9 m och de är des inventeringar under åren 1992–1997. Ob- lax kulturmiljöprogramprojekt gjordes sensom- uppdateringen av inventeringarna. Dit kan man lägre. Storstensrösbacken är en av de ståtligaste jekten hittades bl.a. genom att intervjua lokala maren 2014 en snabb kontrollrunda tillsammans också meddela uppgifter om objekt som inte in- och bäst bevarade helheter med rösen som fi nns naturkännare, andra sakkunniga och lokalbe- med biolog Lise-Lotte Flemming. Då granskades venterats tidigare. I samband med karterings- på Österbottens kustområde. Objektet är ett folkningen samt genom förfrågningar till kom- objektens nuläge, bl.a. betessituationen och arbetet för Malax kulturmiljöprogram hittades nationellt värdefullt fornlämningsområde och muner och studier av gamla naturinventeringar. eventuell igenväxning. Floran studerades däre- eventuella vårdbiotoper i fl era byar i Malax, t.ex. i nämns i boken ”Maiseman muisti- valtakunnal- Storsanden Resultaten av inventeringarna har samlats i pu- mot inte ingående. Nya vårdbiotoper har inte Nyby, Petalax, Bergö kyrkoby och Övermalax. lisesti merkittävät muinaisjäännökset”. Rösena omnämns i källor redan i slutet av 1600- och bör- Objektet ligger 45,6 km väst-nordväst om Malax av ön Storsanden, på gränsen mellan Malax och jan av 1700-talet. Pörtom hembygdsförening har kyrka, i Malax yttre skärgård. Beläget i Rönnskärs Bergö. Objektet är en labyrintsättning l. jungfru- satt upp informationsskyltar invid vägen och på skärgård omkring fyra kilometer sydväst om dans, delvis täckt av vegetation, diameter ca 13 platsen. –> Läs mera i boken Maiseman muisti. Storskär. Objektet ligger på den högsta punkten meter. Vad är en äng? På en äng slås gräset 1. Österändans betesäng varje år, vilket kallas slåtter, och helst skall markerna sedan betas. Ängen är mycket Det inventerade området är en liten fårhage artrik, slåttern gör att många arter kan som ligger invid vägen till Perisgrund i Bergö. samsas på en liten yta eftersom ingen art Området hör till ”Bergö by och hamnar”– kultur- kan ta överhanden. På en kvadratmeter Storskäret miljö av riksintresse. Området har hävdats med kan det fi nnas 40–50 gräs- och blomarter. höbärgning och efterbete med kor från 1930-ta- Ängen har inte gödslats, kalkats, dränerats, Objektet ligger 44 km väst-nordväst om Malax let fram till mitten av 1970-talet. såtts in med vallväxter eller röjts på sten. kyrka. Storskäret ligger vid öppna havet i Rönn- Växtligheten utgörs på största delen av om- skärs skärgård i södra delen av Kvarken, ca 20 rådet av en mosaik av frisk rödvenäng, och torr Vad är en hage? Hagen, hagmarken är en km från Bergö mot nordväst. På den steniga hol- gräsäng karakteriserad av stagg. På övriga de- naturbetesmark. Marken är inte kultiverad men, som ligger i nordnordostlig-sydsydvästlig lar dominerar tuvtåtel, ängskavle, vitklöver och (gödslad, kalkad etc) och är liksom ängen riktning, på dess trädlösa krön fi nns fem jungfru- ängsgröe.Vid hagens östra och södra kant står artrik, upp till 20–30 arter kan förekomma danser, varav en del är täckta av risig växtlighet, några björkar och enstaka rönnar, dessutom på en kvadratmeter. Även många insekter samt ett långsmalt område kantat av en stenvall fi nns enar spridda över hela området. Beaktans- och fåglar lockas till hagen, i synnerhet som har kallats ”kyrkogård”. Innanför området värda arter i ängen är ormrot, stagg, ängsnejlika om den har träd eller buskar. Dynglevande skalbaggar behöver hagen för att överleva. fi nns många mindre stenhögar, några även ut- och luddhavre. anför. Enligt traditionen är platsen begravnings- Den betade arealen på Bergö är i dag, gläd- Hur restaurera en vårdbiotop? plats för sjöfarande; platsen är knuten till en be- jande nog, mångfalt större än den var på 90-ta- Restaurering betyder återskapa, arbetet rättelse som nedtecknats i början av 1900-talet. let då vårdbiotopinventeringen gjordes. Många börjar med att identifi era områdets Enligt berättelsen ska biskop Arvid Kurcks dött- av de områden som nu används som fårbete har tidigare användning, ifall området tidigare rar, som var på fl ykt till Sverige, ha drunknat och förmodligen fl era decennier tillbaka också varit varit en äng eller en hage kan denna miljö blivit begravda här. betesmark. Betesmarkerna är framför allt ett lyft återskapas Vårdbiotoper måste vårdas – Väl bevarat och unikt objekt i yttre skärgår- för landskapsbilden, men med tiden blir också hävdas – för att bevaras. den. Båtbrygga och fi skarstugor på östra sidan växtligheten mångsidigare och hävdgynnade av holmen. arter av både växter och djur blir vanligare.

38 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 39 4. Staff ansbos betesmark

Det inventerade området, som utgörs av skogs- betesmark och ängar, ligger vid den södra kanten av söderfj ärden. Området betas av kor och hör till Solf- Söderfj ärdens nationellt värdefulla landskaps område. Betesmarken bildar en trev- lig helhet tillsammans med gårdens byggnader och små odlingar. Området har betats utan up- pehåll sedan år 1932. Kor och hästar betar på betesmark som fi nns i skog och på åkrar, Trädbeståndet är tätast vid områdets syd- västra kant och blir glesare mot gården. Ängs- markens växtlighet är anspråkslös och till en del ängsgröeäng dominerad av höga örter. På fuk- Långåminnes beteshagar. tigare ställen växer trädtåg, vattenmåra, hund- starr och topplösa eller älggräs, kalvleka och frä- kenarter.

7. Långåminnes beteshagar 5. Perisgrundens beteshage Området fi nns i den södra delen av Långåminne En liten lövträdbevuxen hagmark som ligger vid by och det består av gamla äng-, hagmarks- och Höbäcks betesäng. kanten av en liten åkerslätt norr om Österändan. skogsbetesområden. Området har varit i bruk åt- Hagen hör till Bergö regionalt värdefulla kultur- minstone hundra år som en del av större betes- landskapsområde. Hagen har betats av kor och mark. Finns ej i bruk mera.Den öppna ängsmar- häst sedan 1930-talet, år 1995 gick där 5 får på ken kantas av några björkdungar och längst i Björks äng- och beteshage 2. Höbäcks betesäng 3. Snickars beteshage bete. väster fi nns en björk- och asphage. I de små hag- Undervegetationen utgörs på stora arealer av marksområdena består fältskiktet av anspråkslö- En liten traditionell gårdsenhet som ligger vid Liten barr- och lövträdshage ligger i Langersko- fuktiga och friska gräsängar präglade av höga sa friska och fuktiga gräsängar. kanten av ett åkerområde mellan Ribäcken och gen. I hagens västra del fi nns en grav från viking- örter Trädbeståndet varierar till storlek och art- Björknäs. Hela gårdsplanen betades på 1990-ta- atiden. I slutet av 1800-talet förekom svedjebruk sammansättning. Buskskiktet är glest och utgörs let av några få djur på gården. Området är ej i på området och sedan 1900-talets början har mest av enar. I hagmarkens nordvästra hörn 8. Björks äng- och beteshage bruk i dag. De rikligast förekommande arterna det varit i betesbruk. I hagen fi nns högar med fi nns en liten igenväxande enrishagmark. är kruståtel, grässtjärnblomma, rödven, ärenpris sten och hagen genomkorsas av traktorvägar Inventeringsområdet är ett litet betesområde i och gråfi bbla. Några gårdsträd och enar vid går- som går till åkrarna. Undervegetationen utgörs Björknäs. Det ligger vid västra kanten av ett åker- dens norra kant ger området karaktär. Beaktans- mestadels av fuktig tuvtåteläng, som ställvis är 6. Backfors fårbeten område som genomkorsas av Ribäcken. Områ- värda arter är ormrot och stagg. mycket tuvig, små rödsvingel- och hundrastarr- det har varit bete länge, kanske sedan 1900-ta- dominerade ängar samt torrängar förekommer. Fårbetet består av tre skilda delområden beläg- lets början, men ej i bruk mera. Ängsområdenas na i den norra delen av byn Ribäcken. Området växtlighet utgörs av anspråkslösa friska gräsäng- österom bäcken har använts som betesmark för ar. Trädbeståndet består av spridda stora björkar kor, hästar och får sedan 1920-talet. Skogsbe- och enstaka gamla rönnar samt yngre barrträd. tena har varit i bruk sedan 1950-talet. Ängens Undervegetationen i hagmarken är till en del växtlighet består av mossig frisk gräsäng och till torr gräsäng och på ställen med mycket hallon en liten del fuktig tuvtåteläng. Beaktansvärda ar- dominerar kruståtel och skogsstjärna. ter i ängen är låsbräken och ormrot. Skogsbete- na har ett ganska ungt trädbestånd som utgörs företrädesvis av gran och björk. Bra läge, fortfa- 9. Johannesdals betesäng rande fårbete, har utvecklats i positiv riktning. Inventeringsobjekt var ett ur bruk taget ängs- område som låg invid riksväg 8 i Johannesdal. Ängen hade betats från seklets början fram till 1970-talet. Objekten fi nns ej mera. Längs Syrensvägen i Raineåsen, inte långt ifrån de arkeologiska lämningarna vid Storsten- rösbacken, fi nns vidsträckta, ingärdade områ- den som betas av får. De betade områdena eller delar av dem har kanske betats redan tidigare. De fanns dock inte med i miljöcentralens inventering från 1990-talet. Områdena utvecklas med avseende på växtligheten efter hand till representativa vårdbiotoper om de inte tillförs näring utifrån. Byn är idyllisk och speciellt längs den slingrande Syrensvägen fi nns gamla gårdsgrup- per och ett representativt byggnadsbestånd. Johannesdals betesäng

Staff ansbos betesmark. Backfors fårbeten.

40 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 41 BYGGDA KULTURMILJÖER

Byggda kulturmiljöer av riksintresse (på fi nska rakennettu kulttuuriympäristö, förkortat RKY) avser en inventering som utarbetats av Museiverket och som enligt statsrådets beslut 22.12.2009 i fråga om byggda kulturmiljöer ut- gör från och med den 1.1.2010 en sådan inventering som avses i de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt markanvänd- nings- och bygglagen. Statsrådets beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändning- en trädde ikraft den 30 november 2000, jämte revision den 1 mars 2009. Urvalet av byggda kulturmiljöer av riksintresse ger en mångsidig bild av historien och utvecklingen av de byggda miljöerna i vårt land med avseende på olika regioner, tidsperioder och objektstyper. kan. Det fi nns sex ingångar till kyrkan, tre i kors- kyrkans del, en i klockstapeln och en på vardera sidan av farstun mellan klockstapeln och kyrkan. Fönstren är 15-rutiga och är rundade upptill. Bergö by och hamnar Bränno by, RKY Blindfönster har målats på fasaden så att fasa- Du kan söka objekt via registret antingen den ser jämn och balanserad ut. enligt kommun eller landskap eller genom Bergö by och hamnar återspeglar ett skärgårds- Bränno by är ett exempel på en traditionell tät- Interiören präglas av den nyklassiska enkel- kartsökning. Du kan också söka enligt objek- samhälle vid Österbottens kust, där man id- bebyggd bystruktur, typisk för den österbottnis- heten och klarheten. Väggbeklädnaden byttes tets element, omgivningens nuvarande ka- kat kustsjöfart, fi ske och båtbyggeri och en be- ka kusten. Bränno ligger i Yttermalax utmed den på 1890-talet ut mot en enkel stående panel. I raktär eller objektets namn. En beskrivning byggd miljö som dessa näringar gett upphov till. slingrande Tuvasvägen och vid ägovägarna som renoveringen år 1976 bevarade man den nedre av objektet och dess historia öppnas när du Befolkningen på Bergö har alltid fått sin utkomst förgrenas från den. Tuvasvägen följer Malax ån delen av panelen samt listerna upp till fönster- klickar på objektets namn i förteckningen. Det av havet huvudsakligen av fi ske, sälfångst, båt- på dess södra sida och ligger väster om Köpings höjd, men i övrigt tapetserade man väggarna aktuella områdets avgränsning framgår av de byggeri och sjöfart. Perisgrunds fi skehamn på bycentrum. Bosättningen fi nns i täta husgrup- med vitmålat fi bertyg. bifogade kartorna. Informationen om objek- öns östra strand och Bredhällans fi skehamn på per. Vägförbindelsen från Malax kyrka till åmyn- Mellantaket är lagt av spontade bräder och ten är på svenska för svenskspråkiga eller två- dess västra strand bildar byns ändpunkter, mel- ningen, intill vilken gårdarna har byggts, följer valven är avrundade. Kupolen består av bräder språkiga kommuner. lan vilka byn är belägen längs vägen som följer den sträckning som uppkom senast på 1700-ta- http://www.rky.fi /read/asp/r_kohde_ list.aspx som smalnar upptill. Detta kräver en speciell den kuperade och steniga terrängen. Byggnads- let. Vid Tuvasvägen fi nns många gårdstun som byggnadsteknik. Gudssolen eller Betlehems- beståndets äldsta skikt representeras av de an- bevarat sin traditionella karaktär. Alskog hus- stjärnan i kupolen återkommer ovanför predik- språkslösa fi skarstugorna och bondgårdarna grupp vid den västra åstrandens tvära krök är re- stolen samt i den sjuarmade ljusstaken från år från slutet av 1800-talet och början av 1900-ta- presentativ och välbevarad. 1861, som står vid altaret. let. Vid Bredhällans och Perisgrundets fi skeham- Byggda miljöer I Bränno presenteras från si- Malax kyrka och prästgård Klockstapeln i två våningar är betydligt hö- nar har små båthus och nätbodar bevarats. I syn- dan 146. gre än kyrkan tack vare sitt resliga torn. Den nerhet i Bredhällan fi nns fortfarande fi skarbodar År 1828 lades grunden för församlingens tredje byggdes år 1832 och arbetet leddes av Heikki som liknar lador och som representerar det kyrkas stenfot. År 1829 byggde bönder och tor- Kuorikoski enligt C.L. Engels ritningar. Den höga gamla byggnadssättet. Båthusen i Perisgrundet pare kyrkan på 3 1/2 månad. Kyrkan är ritad av ligger oregelbundet och glest längs stranden. Charles Bassi, Heikki Kuorikoski ledde byggnads- Stensättningarna i de gamla båthamnarna, som arbetet. Till formen är kyrkan ett likarmat grekiskt ännu är i bruk, är välbevarade. kors. Altartavlan av Alexandra Frosterus-Såltin Källa http://www.rky.fi anskaff ades till församlingen år 1881. Det äldsta konstverket i kyrkan är krusifi xen från 1400- eller 1500-talet. Från 1950-talet har kyrkan renoverats fl era gånger; grunden har förstärkts, bänkarna är utbytta, eff ektivare uppvärmning har installerats osv. Cirka 700 personer ryms i kyrkan. I början av 1950-talet renoverades kyrkan grundligt och målades både in- och utvändigt. Ny grund lades under hela byggnaden. Nya bänkar anskaff ades, den gamla bänktypen är bevarad på läktarna. År 1963 elektrifi erades kyrkan och år 1995 målades kyrkan utvändigt och senast 2009–2010 har kyrkan genomgått en större renovering både in- och utvändigt. Kyrkan ligger på en backe som höjer sig över omgivningen, nedanför fl yter Malax å. De gamla kyrkorna stod på motsatta sidan av ån. Korskyrkan är stockbyggd på murad stenfot. Kyrkan har plåttak. Stilmässigt representerar kyrkan empire, med horisontal brädfodring, med pilastrar indelade väggytor och en lanternin i korsmitten. Gaveltrianglarna är detaljrika med solornament och fi nsnickrade kanter. Samma dekorationsform fortsätter i takfoten runt kyr-

42 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 43 Malaks kyrka. Malax museiförenings bildarkiv

Gamla gravgården klockstapeln, som avslutas med en bruten obe- Kyrkogården invid kyrkan togs i bruk år 1833. Den gamla kyrkan från 1659 revs 1831. Endast lisk med kors ovanpå tornhuven, är samman- På 1860-talet ersattes trästaketet av en stenmur, gravvården över kyrkoherde Benjamin Simelius bunden med kyrkan genom en låg korridor i som förnyades 1889. Det yngre monumentet på (1765-1823) minner om att här varit en begrav- den södra korsarmen. I stapeln fi nns rum för krigargravarna restes 1953, och däri ingår även en ningsplats invid den gamla kyrkan. tre klockor, men endast två har installerats. Fa- del av det på 1920-talet invigda minnesmärket. sadens väggytor är beklädda med vågrät bräd- 1991 invigdes den mot norr utvidgade nya delen. panel. Båda våningarnas hörn markeras genom 2007 invigdes den nyaste delen, som döptes till breda fält med vågrät rusticering. ”Hoppets begravningsplats” invid ån samt det ny- ”Fattiggubben” på stapelns södra vägg är byggda servicehuset. Då avtäcktes också en staty gjord år 1990 av Torsten Lundmark. Fattiggub- gjord av konstnär Thea Helenelund. ben är en kopia av originalet, som gjordes 1868 av A Sten, Pörtom. Bårhuset som härstammade från samma tid som kyrkan, förnyades 1964, det revs 2005 och ersattes med ett nytt. Malax Prästgård / Björkas

Prästgården byggdes på 1860-talet enligt ritningar av Carl Axel Setterberg och blev färdig 1868. Prästgården inrymde också pastorskansliet och församlingens arkiv. Prästgården ligger mellan Malaxvägen och Malax å i korsningen av Malaxvägen och Malax Kyrktået. Prästgården omges av ett parklikt staketomgärdat gårdstun som består av huvudbyggnaden, en gammal ut- huslänga och ett nybyggt garage. Prästgården bebos av kyrkoherdefamiljen. Pastorskansliet

Malax museiförenings bildarkiv

44 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 45 fl yttade i september 2011 till Kyrkhemmet efter är vita och likaså rikt smyckade med snickrade renoveringen och utbyggnaden där. I samband detaljer. Speciella detaljer fi nns på stuprännor- med renoveringen 1970–1980 tog man hänsyn na vilka är handgjorda av lokal plåtslagare, med till den gamla byggnadstraditionen. Då återställ- små gula blommor vilka sägs vara hans signe- Åminne fi skehamn de man en del tidigare moderniseringar; mellan- ring. Ingången är en vit dubbeldörr med speg- väggar byggda av spånskivor revs och nya tape- lar. En ingång till fi nns i gaveln mot Malaxvägen, I Åminne fi skehamn vid Malax åmynning fi nns i Båthusen står på hörnstenar, vilka med tiden ofta ter valdes för att stil- och tidsmässigt passa in i ingången till pastorskansliet. Vid ingången har dag 140 båthus samt fi skeredskapsskjul. De fl es- sjunkit ner i jorden. Därför ser det första stockvar- prästgårdsmiljön. byggts en liten farstukvist. ta är byggda i timmer och ligger i långa rader på vet ut att vila direkt på marken. I de fl esta hus har Huvudbyggnaden i tvåvåningar är grundad Uthuset ligger längs Malaxvägen. En liknan- vardera sidan om ån. På den norra stranden lig- väggstockarna, framförallt i sidväggarna, sam- på bruten sten. Den har stockstomme, gul lig- de uthusrad har funnits mittemot men den har ger båthusen i dubbla rader, den ena vid själva manfogats med dymlingar. Sjöbodarna i Åminne gande fasadpanel och brunt plåttak. I gaveltri- rivits. Det kvarstående uthuset med stockstom- stranden, den andra mera osammanhängande, fi skehamn är i sitt slag ett av Österbottens mest anglarna är panelen stående. Mot gården fi nns me i 1,5 våningar är grundat på bruten sten. Fa- ett tiotals meter upp mot den allmänna vägen. imponerande gamla hamnområden. en hög fronton varunder fi nns en mindre kvist saden är röd stående ribbpanel, taket plåt. Dör- På den norra sidan är hela strandlinjen bebyggd Malax museiförening grundades år 1970 och med sadeltak. Fönstren har †-karm i nedre vå- rarna är gula med långa smidda gångjärn. Foder med båthus och bryggor av varierande slag. Bryg- redan samma år grundades på fi ske- och båt- ningen, övre våningens fönster på långsidorna och lister är vitmålade. gorna på denna sida är gjorda av natursten, stran- hamnens område Kvarkens båtmuseum, som är små, tvårutiga. Fönsterkarmarna och –listerna I prästgårdens parkliknande trädgård växer den är mycket långgrund och fl ack i jämförelse upprätthålls av Malax museiförening. är vita, med fi nt snickrade dekoreringar ovanpå. många gamla ekar, lindar, lönnar, lärkträd och med den motsatta stranden. På högra sidan lig- Blindbräden och vattenlisten mellan våningarna äppelträd. ger båthusen högre uppe på stranden. På vardera sidan fi nns ytterligare en allmän brygga. De Malax åmynning har sedan urminnes ti- äldsta båthusen är knuttimrade stockbyggnader, der varit gemensam mark för byarna i Ma- de yngsta är enkla resvirkeshus med brädväggar. lax och marken har använts som hamn för havsfi ske och som förvaringsplats. Fiske, sjöfart och båtbyggeri hörde ända in på Malax kommuns bildarkiv 1700-talet till de viktigaste näringarna. Sockenstugan, Snickerivägen 1 Malaxborna fi skade vid Storskäret som ligger ute till havs. Delägare kom även I sockenstugan från 1830 hölls all skriftskolun- längre ifrån till socknens fi skevatten för dervisning. Där höll man också sockenstämmor att fånga strömming. Malax var ett viktigt och vägstämmor. Den tillbyggdes på 1920-talet centrum för bondeseglationen. Utöver med en skoldel. Då medborgarskolan infördes tjära transporterades bl.a. sältran och tor- verkade den några år i sockenstugan. Kommu- kad fi sk till Stockholm. Åminne var även nalfullmäktige och andra sammanträden hölls en viktig hamn varifrån man förde fi sk och på gamla skolsalen. Sockenstugan har blivit re- lantbruksprodukter för att säljas i Vasa. noverad och används numera för Malax försam- lings ungdomsverksamhet. Gamla sockenstugan ligger synligt mitte- Malax museiförenings bildarkiv mot Malax kyrka längs Mattlarsvägen. Stugan i 1,5 våningar på kilstensgrund har stockstomme med utknutar, röd locklistpanel och plåttak. Lis- ter och foder är vita. Fönstren är sexrutiga. Mot vägen har huset två gula kvistar med två in- gångar i varje, de har stående panelfält längst ner och liggande upptill. Dörrarna är ljusgröna panel- och spegeldörrar. Kvistarna har sadeltak och den ena, som fortsätter bredare längs huset har pulpettak.

46 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 47 Malax museiförenings bildarkiv

Åminneborg, Åminnevägen 302 a

År 1686 fi ck sockenadjunkt Tomas Arenius en tureras av pilastrar och längs takskägget löper Huvudingången är placerad mitt i fasaden mot Detalj ur kartan från tomt att bygga på av bönder i Ytter- och Överma- en klassicistisk tandad taklist. Andra våningens gårdssidan, till den leder en dubbel trappa i be- Åminneborg från år lax. Arenius och hans arvingar bodde i huset i 90 karaktär av representationsutrymme markeras tong försedd med en smidd ledstång. Ytterdör- 1806 ritad av Carl år fram till år 1776, då handelsman Israel Bladh med högre fönster. Huset har antagligen ritats av ren är prydlig dubbeldörr med speglar och föns- Gustaf Bydén. från Vasa köpte huset. Ett tiotal år senare blev stockholmaren Johan Elfström, som 1780–1788 ter upptill. Dörrfodren är ljusblå. Under trappan Åminneborg boplats åt direktören för salpeter- ledde byggandet av Vasa hovrätt och som också fi nns ingången till källarvåningen. Sidoingångar sjuderiet i Österbotten. Petter Böcker uppförde byggde kyrkorna i Solf, Pörtom och Replot. fi nns i gavlarna, den i norra gaveln skyddas av en det nuvarande huset åren 1787–1792. Kapten Åminneborgs byggnader ligger synligt på en liten farstukvist. Fönstren är sexrutiga med ljus- Carl T. Edman ägde huset fram till år 1820. Bruks- liten backe norr om Åminnevägen. Byggnader- blå fönsterlister. patron Johan Jacob Wasastjerna ägde Åminne- na ligger placerade runt gårdsplanens fyra sidor. Lillstugan står oanvänd och dold i växtlighe- Åminnegård 13.5. 2003. Bild Kenneth Olsson , borg från år 1820. Åren 1846–1874 hade huset Förutom huvudbyggnaden fi nns här ett stort ten. Stugan är timrad med långa knutar och fod- fl era ägare. Isak Holm från Malax köpte huset år bostadshus med mansardtak, samt en hitfl yt- rad med locklistpanel. Knutbräderna, liksom den 1896. År 1936 köpte Folkhälsan Åminneborg och tad österbottnisk bondstuga. Längs gårdsvägen övriga listningen, är vita. Fönstren har I-karm. Yt- huset användes fram till år 1963 som barnhem som fortsätter vidare genom byggnadsgruppen terdörren är en vacker dubbeldörr, med tre fi nt och barnskötarskola. Åren 1963–1965 ägde Ma- fi nns två långa uthusrader. snickrade speglar i. lax kommun huset. Sedan övertogs Åminneborg Lite av den gamla trädgården har bevarats, av Olav och Ragna Ahlbäck. Nuvarande ägare bl.a. en gammal äppellund. På gården växer köpte huset år 1999. År 2002 brann husets övre humle och huvudingången inramas av plante- våning. Åminneborg renoveras till ursprungligt ringar. Vid vägen fi nns de gamla grindstolparna skick under pågående renovering. kvar. Huvudbyggnaden, Åminneborg, har natur- Karaktärshuset stensgrund och är timrad i 2,5 våningar och för- Vid Malax åmynnings norra strand ligger sedd med källarvåning. Huset har brutet plåt- Åminneborg gård i nyklassicistisk stil med sitt tak. På taket fi nns fyra rundade frontoner med karaktäristiska mansardtak. Huvudbyggnaden fönster, tre på gårdssidan och en på baksidan. i två våningar är en av de få herrgårdsliknande Fasaden är ljus, rappad på baksidan och fod- byggnaderna i Österbotten. Fasaderna struk- rad med ny stående locklistpanel mot gården.

48 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 49 Karolinehem, Åminnevägen 333 E

Byggandet av bönehuset påbörjades år 1939. På grund av krigen fördröjdes byggandet och Sa- Bönehuset Salem i Åminne. lem blev färdigt och invigdes 1944. Salem som Foto Tom Krüger. Malax tidigare ägdes av Malax baptistförsamling, har museiförenings bildarkiv från år 1998 varit i privat ägo. På samma ställe har funnits ett hus som hette Karolinehem och som från tidigt 30-tal användes som bönehus. Karolina Nordberg ägde huset som revs 1939 före byggandet av Salem. Huset har grundrenoverats under åren 1998– 2004. De gamla kyrkofönstren är kvar, fönstren ”Åmis Gustas”, Sidobyggnaden, har renoverats på utsidan enligt gamla metoder. Åminnevägen 302 b Färgen som tidigare var ljusbeige har bytts till gult. Ägaren vill bevara så mycket som möjligt av Sidobyggnaden har ursprungligen stått på det det gamla. På gården fi nns trälider med utedass. ställe där karaktärsbyggnaden nu står, men fl yttades för att ge plats åt den nya byggnaden. Gårdstunet har bestått av två sidobyggnader, den ena som är vid vägen fi nns kvar och är det äldsta huset i Åminneborg. Sidobyggnaden med mansardtak, är numera bostadshus och här- stammar från tiden mellan 1750 och 1761. Ri- ven och bortfl yttad sidobyggnad står nu vid Å- minnevägen och blev ditfl yttat år 1933 av Hugo Hagberg, Åminnevägen 343 och Hilda Köping. Huset är känt under namnet- Sperring-Toras på sin nuvarande plats. Grunden Huset med mansardtak har en öppen farstukvist av sidobyggnaden som blev bortriven syns ännu inne i gården, fönstren är av T-modell. Uthuset är idag. Det fi nns tre ägare på gårdstunet, tomterna i en våning, med två frontoner mot gården. har blivit styckade fl era gånger i Åminneborg. Äldsta huset, sidobyggnaden, härstammar från tiden mellan 1750 och 1761 och fi ck en ny farstukvist sommaren 2013.

”Åmis Gustas”, Sidobyggnaden, Åminnevägen 302 c

Mittemot karaktärshuset står en traditionell Eriksson, Åminnevägen 335 bondgård ”Åmis Jonnas”, som är fl yttad från Kråkbacken till Åminne i början av 1900-talet. På tomten fi nns två stugor och ett omålat uthus, Huset med stor 5-kantig farstukvist står tom. gårdstun obebodd idag. Fönstrena kvar, 6-rutiga och T-fönster, några små förändringar, dörren till större byggnaden har blivit bytt, annars bevarad. På 1930-talet bedrev man handel i gården. Den mindre av stugorna är fl yttad från Karskärs ytterbåda.

Söderfj ärdens odlings- och bylandskap

Odlings- och bylandskapet i Söderfj ärden är ett nationellt värdefullt landskapsområde. Ett litet hörn av Malax går ända till Söderfj ärden.

50 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 51 Arto Halttunen

Fäliskäret I Rönnskär skärgård, Fyr- och lotsö i Kvarkens skärgård

Fäliskäret är en ca 20 ha stor stövelformad ö i sig i byggnaderna på Fäliskär och deras med- huset inrymde förutom förstuga, en kammare Lotsarnas matkällare den södra delen av Rönnskärsarkipelagen. Ön lemmar vistas fl itigt på ön sommartid. Den f.d. och två större stugor. År 1899 uppfördes ytterliga- är förhållandevis hög och dess utsatta läge ute lotsstationsbyggnaden fungerar som övernatt- re ett boningshus med tillhörande vedlider, ma- i yttersta havsbandet gör att naturen är mycket ningsutrymme för tillfälliga gäster. Fäliskär är så- gasin och källare för lotsarna på Fäliskär. Samma LOTSARNAS MATKÄLLARE karg. På öns östra sida fi nns en skyddad hamn tillvida lämpligt som bas för skärgårdsturismen, år skall den gamla lotsuppassningsstugan ha ri- med en 35 meter lång L-formad kaj, men vid att här inte fi nns privata stugägare att ta hän- vits och stockarna använts till att bygga en bagar- Mellan stranden och boningshusen står tre för- tak. Stommen är av stock och ytterväggarna är våningen är rätt stora och av T-modell, vindsvå- hård vind kan det ändå vara nog så svårt att ta syn till och här fi nns en relativt bra hamn. Håll stuga. I början av 1900-talet exproprierade staten rådsbyggnader från år 1899 i rad. Den första räk- fodrade med stående brädpanel. Väggarna är ningens fönster är också av T-modell men mindre. sig från ön. Skärgården Ren r.f. har en avfallspunkt på ön och marken på Fäliskär för lotsverkets behov av Bergö nat från boningshuset är den 60 m2 stora mat- rödmålade och taket svart. Taket är klätt med fal- Huset har fyra skorstenar samt utkik mitt på takå- Ön kallas ofta ”Rönnskär” eftersom lotsstatio- man har uppfört ett grilltak nära hamnen. bys samfällighet. Under 1900-talet har ytterligare källaren. Källarens väggar, upp till takhöjd, är sad plåt i smala våder. Båken har nyligen renove- sen. Utkiken är en hundkojeliknande utbyggnad nen på ön går under namnet Rönnskärs lotssta- Sedan Rönnskärs lotsplats grundades i slutet några byggnader uppförts på ön. murade av kilad sten. Ytterväggarnas insidor är rats och är i gott skick. på taket, med små fönster runt omkring varifrån tion. Rönnskär är dock namnet på en helt annan, av 1700-talet har en stor del av Bergöborna fått fodrade med och taket välvt av brända tegel. lotsarna kunde spana efter inkommande fartyg. men närbelägen ö. Rönnskärs lotsstation drogs sitt uppehälle inom Sjöfartsverket. Båken på Fä- Källarens gaveltrianglar är fodrade med locklist- Vattentaket består av falsad takplåt som delats i in 1983 och sjöbevakarna lämnade Fäliskäret i liskär (Rönnskärs båk) är den äldsta båken i Kvar- Byggnadsbeståndet på Fäliskär panel. Locklistpanelen är rödmyllad och taket av BONINGSHUS I smala våder. Utvändigt är huset målat rött med början av 1990-talet så myndigheterna besöker ken och den byggdes redan 1784. Före båkens falsad plåt (smala våder) är grönt. vita knutar och taket grönt. numera ön endast för underhåll av vissa anlägg- tillkomst fungerade de stenkummel som ännu Lotsstationen med sitt platta tak och lådlika utse- Lotsarnas gamla boningshus, byggt 1899, hyrs i ningar. Fäliskäret ägs i sin helhet av staten och syns norr om båken som navigationshjälp för sjö- ende avviker markant från övrig bebyggelse på dag ut till fyra båtklubbar vars medlemmar har administreras sedan december 1997 av Forststy- farare. Stenkumlen på Fäliskär står i linje med lik- Fäliskäret. Lotsstationsbyggnaden i tre våningar BÅKEN möjlighet att övernatta i huset och använda bas- BONINGSHUS II relsen, Västra Finlands naturtjänster. På ön fi nns nande stenkummel på det egentliga Rönnskär. uppfördes 1967. Byggnaden står på en gjuten be- tun då de tar i land på Fäliskär. Varje lots som bod- inga privatägda byggnader. Staten inlöste båken och en gammal lotsstuga tonggrund, med murade fasader. Upptill är ytter- Köpmännen i Vasa lät uppföra båken på Fäliskär de i huset hade ett kök och en kammare för sitt Andra boningshuset är vid första anblicken myck- Fäliskäret är idag en bas för båtfolket och 1848. Året 1863 uppfördes ett nytt ca 7 x 12 m väggarna fodrade med mineritskivor. Byggnaden 1784 och de hade hand om den tills staten in- privata bruk.Boningshuset i två våningar har en et likt boningshus I. Boningshus II har en bottenyta skärgårdsturismen. Flera föreningar har hyrt in stort boningshus av stock på Fäliskäret. Bonings- är i gott skick. löste byggnaderna på ön 1848. Båken på Fälis- bottenyta på 166 m2 och en våningsyta på 282 på 168 m2 och en våningsyta på 280 m2. Byggna- kär påminner om en österbottnisk klockstapel. m2. Huset är byggt av stock och ytterväggarna den uppfördes först på Strömmingsbådan 1885 Båken är ett 21,67 m högt fyrkantigt torn byggt i är fodrade med locklistpanel. På båda gavlarna som bostadshus för fyrbetjäningen där, byggna- två etager som avslutas med ett pyramidformat fi nns små kvistar med sadeltak. Fönstren i nedre den fl yttades och uppfördes på nytt på Fäliskä- ret 1924. Av originalritningen att döma ändrades byggnadens utseende en hel del i samband med fl yttningen. Boningshus II står på en gjuten betonggrund, men har förövrigt samma fasadmaterial och färgsättning som nr I. Utkiken på taket fi nns ovanför den norra gaveln och byggnaden har endast två skorstenar som kommer ut på takåsen.

52 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Värdefulla kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 53 Kvarkens skärgård en del av UNESCOs världsarv 5 MÅNGFACETTERADE KULTURMILJÖER

Kvarkens skärgård infördes sommaren 2006 på UNESCOs världsarvslista. Tillsammans med Höga Kusten i Sverige bildar Kvarkens skärgård KYRKLIGA OMGIVNINGAR en enastående geologisk helhet och ett gränsö- verskridande världsarv. –> Läs mera: http://www.kvarken.fi /varldsar- vet, http://www.kvarken.fi /skolan-och-varldsar- Bergö kyrka vet/utbildningsmaterial Kyrkan ligger vid vägkorsningen på en liten backe i hjärtat av Bergö synligt åt alla håll omgiven av gravgården. Kyrkogården omgärdas En del av Malax skärgård hör till Kvarkens skär- av en stenmur. Utanför kyrkogården står för- gård som är Finlands enda naturarv på UNESCO:s samlingshemmet och lånemagasinet. Kyrkan världsarvslista och hör tillsammans med Höga uppfördes av byamännen åren 1800–1802 ur- kusten i Sverige till en global familj av 46 marina sprungligen till bönehus. Den vilar på en sten- världsarv. Tillsammans med Höga Kusten i Sve- fot av kilad sten. Taket har från början varit täckt rige bildar Kvarkens skärgård ett världsarv delat med bräder, senare med pärtor, men numera av två länder. Världsarvsstatusen har området med målad plåt. Till formen är kyrkan en enkel fått för att det är den plats på jorden, där man långkyrka, till vilken en sakristia ansluter sig i bäst kan uppleva landhöjningsfenomenet. Kvar- kordelen på norra sidan. Den är uppförd av stock kens skärgård har ett enastående geologiskt vär- och beklädd med sk. råvirke. Till kyrkan leder två de eftersom landhöjningen i området är snab- dörrar, vid dörren i södra sidoarmens östra vägg bare än någon annanstans i världen. Området är fi nns även en handi kappramp. tillsammans med Höga Kusten ett nyckelområde Församlingshemmet är träbyggt år 1989, för att förstå processerna bakom landhöjningen Krister Korpela var arkitekt. Byggnaden har röd På kartan syns världsarvsområden i Malax som orsakats av isens avsmältning efter istiden. ribbpanelfasad och plåttak, ingångarna marke- Vidare har Kvarkens skärgård unika samlingar ras av vita fasadpartier. Fönstren är åttarutiga. av istida formationer, såsom De Geer-moräner Huset har en fronton med fönster ända ner till och Ribbed-moräner, som bidrar till regional va- sockeln. riation i landskapet. Skärgårdens byggnadsbe- Låne- och spannmålsmagasinet från år stånd, vyer och natur presenteras som axplock 1858 är grundat på stenfot med stockstomme. från Rönnskärsarkepelagen, Fäliskäret, Storsan- Fasaden är röd, fodrad med röd ribbpanel. Dör- den och Storskär. Se sidan 96–99. ren är röd, likaså takfoten. Huset har tegeltak. Blindbräden har fi nsnickrade detaljer.

Kvarkens skärgård upptogs på Unescos världarvslista 16 juli 2006. Det av istiden präglade naturlandskapet har universellt värde och skall vårdas som en del av vårt gemensamma globala naturarv.

LANDSKAPSPLANEN

Nationellt värdefullt landskapsområdet I Österbottens landskapsplan, fastställd av mil- ret, Stenskäret m.fl ., Åminne och Malskäret. Om- Övermalax – Åminne jöministeriet 21.10.2010, fi nns tre objekt som är råden för rekreations-/turistattraktion är Vägvik, nationellt värdefulla med tanke på kulturmiljön Bergö och Magrund (simstrandområden), Trutö- Övermalax – Åminne landskapsområde är ett eller landskapsvården. De är Kulturlandskapet ren (landstigningsplats), Fäliskäret (natursta- av de nationellt värdefulla landskapsområdena vid Malax å (ma-område, rky 97), Petalax kyrk- tion), Kajane (utfl yktsplats) och Brinken (musei- i landet (Betänkande av arbetsgruppen för land- nejd (rky 98) och Öbyggelsen i Bergö (rky 99) området). skapsområden II, del 2, Helsingfors 1993). Om- Områden som är värdefulla för landskapet Gamla Strandvägen utgör en kulturhistoriskt rådesavgränsningen kommer att justeras inom eller regionen med tanke på kulturmiljön eller betydande vägsträckning år 2015. Landskapsområdet representerar kul- landskapsvården: Bebyggelsen vid Lolax by- Under Miljöministeriets ledning håller man turlandskap som är typiska för Sydösterbottens gata, Mamrelund, Öjna, Bockörens hamn, under åren 2012–2014 på att förbereda en upp- kustområden. Odlingslandskapet utgörs av rela- Vägviks hamn, Lots- och fyrsamhällena Fälis- datering av förteckningen över nationellt värde- tivt jämn, gammal havsbotten. På området fi nns käret, Lillsanden och Strömmingsbådan fulla landskapsområden. också representativa gruppbyar och en tradi- I landskapsplanen har dessutom reserverats tionsrik fi skehamn. som rekreationområden Långskäret, Klockarskä-

54 Jungfrudanser och snickarglädje Värdefulla kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 55 Bergö prästgård, Hamnfl adavägen 18 Petalax kyrka, Kyrktået 11

Första kapellansgården blev uppförd 1850 och Petalax kyrka är en korskyrka av stock, och bygg- renoverades på 1870-talet. Ny prästgård blev des år 1805. Planformen är ett likarmat kors, väg- uppförd omkring år 1908. År 1959 renoverades garna är relativt höga. Korsarmarna är invändigt huset grundligt och utvidgades. Prästgården i välvda, valven öppnar sig mot den högre mitt- 1,5 våningar liknar idag ett större egnahemshus delen. Kyrkan är byggd i nyantik byggstil, som från 1950-talet; fasaden är klädd med locklistpa- var vanlig i början på 1800-talet. Den är byggd nel och fönstren är tvådelade. Mot framsidan har på en ås, där den fi ck stå ensam de första årtion- huset en kvist med balkong ovanpå och takkan- dena. En för Finlands kyrkor unik detalj är att kyr- ten bryts av en enkel fronton. Under renovering- kans fönster består av nio små blyinfattade glas- en mellan åren 1979–80 fi ck huset ny brädfod- rutor placerade i träfönsterbågar med sex rutor ring, nya fönster och nytt tak. Prästgården är en var, varje fönster har alltså 54 små rutor. Kyrkan av få prästgårdar som fortfarande är i bruk som Fotot taget år 1929, i samband med tf kyrkoherde brädfodrades runt 1825 och målades röd. 1898 prästfamiljens bostad. Bergö har kvar boende- Alvar Nyqvists och Mary Rosendahls bröllop (Eva blev kyrkan målad om till gult. Vid de stora re- plikten för prästen, vilket är ovanligt nuförtiden. Högbacks hemarkiv) noveringsarbetena på 1950-talet målades både Drängstugan är troligen från 1850-talet. Den kyrkan och klockstapeln mörkröda. Lanterni- renoverades utvändigt 2012 med stöd delvis nen vid takets korsmitt saknades ursprungligen, från museiverket. Församlingen hoppas kunna men Henrik Kuorikoski byggde den 1832 sam- renovera huset också invändigt i framtiden om tidigt med klockstapeln. Redan på 1820-talet fi nansiering ordnas. skulle kyrkans brädtak renoveras och täcktes då med takspån. Invändigt är kyrkan målad av Jo- Kyrkogården han Österholm år 1845, altartavlan målade Isak Österholm år 1869. På 1870-talet renoverades Kyrkogården invigdes den 30 juni 1800 av kyr- tornet, höjdes något och försågs med ett nytt koherden i Malax, Simon W Laurin. År 1855 ut- kors. 1952–1954 gjordes stora renoverings- och vidgades kyrkogården åt norr och 1908–1909 åt reparationsarbeten på kyrkan. Kyrkan restaure- väster. Hösten 1938 omreglerades och försköna- rades 1973, renoverades 1987 invändigt och fi ck des begravningsplatsen och 1952 beslöts att ny nytt spåntak 2004–2005. Kyrkan har ca 300 sitt- reglering av gravgården skulle ske samt att karta platser. Kyrkan återinvigdes 2013 efter renove- och gravgårdsbok upprättas. Denna planering ring i vilken kyrkan fi ck nytt värmesystem, sak- utfördes av gravgårdsarkitekt Ilmari Virkkala. År kristian blev helt ombyggd. 1980 inköptes mark för fortsatt utvidgning av Klockstapeln i Petalax började byggas år Fattiggubben som fi nns begravningsplatsen västerut, planerare var Åke 1832 under ledning av byggmästare Henrik på lånemagasinets vägg Rosendahl. Arbetena påbörjades 1982 och den (Heikki) Kuorikoski från Kaustby. Han tillhörde tillverkades 1860 av nya delen invigdes 21 oktober 1984 av biskop en känd kyrkobyggarsläkt. Klockstapeln bräd- snickaren, skräddaren Erik Wikström. Minnesten över ”De på havet om- fodrades 1836 och målades så nära den tidigare och spelmannen Johan komna” restes 1953 på kommunens och frivilli- färgsättningen som möjligt. Bergman, även kallad Dal- gas bekostnad. Okänt är vem som tagit initiativ Fattiggubben som är fäst vid lånemagasinet Jåss, från Pörtom. Bergman att resa hjältegravarnas minnesmärken. På kyr- utanför kyrkan är gjord 1860 av snickaren, skräd- var en ofta anlitad kogården fi nns också en minnessten för stupade daren och spelmannen Johan Bergman, kall- tillverkare av fattiggubbar, under inbördeskriget. lad Dal-Jåss, från Pörtom. Han gjorde fattiggub- gubbar som han har gjort bar också till Pörtom och Solf. Fattiggubbarna fi nns bland annat i Pörtom Tabor, Bredhällsvägen 54 a var sparbössor, med vars hjälp man samlade in och Solf. pengar åt fattiga. Läs mera på sidan 106. På havet omkomna monumentet restes 1953. Hjalmar Molander överlämnade till kyrkan och församlingen denna minnessten.

Hjältegraven och minnesplattor kom efter andra värlkriget. Förmodligen har Bergö kommun planerat och anskaff at dem.

56 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 57 Petalax gamla prästgård, församlingshem, Kyrktået 12

Gamla prästgården från 1906 är den tredje präst- gården i församlingen och ligger på en ås mittemot Petalax kyrka. Prästgården står på samma plats som den första. Första prästgården står i Storsveden och är numera i privat ägo. Nummer två blev fl yttad till Strandback 1905. Byggnaden som ursprungligen omfattade fem rum och kök, samt pastorskansliets arkiv har från år 1970 varit i bruk som församlingshem. I andra våningen ligger också en vaktmästarbostad från 1973. För- samlingshemmet är renoverat år 1998 och fi ck en tillbyggd sal 1998. På gårdstunet fi nns dessutom två gårdsbygg- nader, ”Ladan” är numera verksamhetsutrymme för ungdomar. Bastun blev riven på 60-talet. Den gamla drängstugan fungerar som hembygdsmuseum. Församlingshemmets stomme är av stock och fasadytan täcks av gul stående ribbpanel. Fönstren har T-karm. Den gamla prästgårdsbyggnaden har Sr- Marie begravningsplats beteckning i Petalax centrumområdets delgeneralplan från år 1978, dvs. hör till byggnader som År 1929 invigdes Marie begravningsplats vid bör skyddas. Bor ängsvägen ca 2 km sydväst om Malax kyrka. Det nya prästgården är av mörkt tegel och Den vanvårdade begravningsplatsen rustades har byggts bredvid den gamla prästgården. upp genom grundliga arbeten sommaren 1968. Trädgården runt Gamla Prästgården är gammal Grindstolparna och grinden samt stenmuren och innehåller äppel- och körsbärsträd, bärbus- byggdes år 1932. kar och lövträd.platser. Den första fanns invid Grindstolparna vid Marie begravningsplan Mamrevägen mellan åren 1810–ca 1825, om- är tillverkade av malaxbon Gustav Lehto som rådet är i privat ägo idag. Den andra blev invid var erkänt god yrkesman inom denna bransch. kyrkan 1825–1890 och sedan 1924. Tredje grav- Grindstolparna rengjordes år 2014 för att kors plats fanns på Kvarnholmsback 1890–1924 (bil- och årtal skall framträda bättre. der nedan) och viss användning ännu fram till Stenmuren är gjord av Viktor Ljungqvist och 1940-talet. Gunnar Grönros. Deras initialer och årtal fi nns in- hackade i femte stenens övre kant, räknat från grinden.

Petalax prästgård och pastorskan Amalia Wilenius. Petalax hembygdsförenings bildsarkiv

Kyrkhemmet, Pastorskansliet, Snickerivägen 2

Kyrkhemmet är ritat av Arkitektbyrå Heng & Pystynen i Helsingfors, och invigdes 1971. 1982 utvidgades köket och serveringsutrymmet. All administration fi nns sedan år 2011 i kyrkhem- mets låga fl ygel.

58 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 59 Lillegård / Missionstuga, Björkasvägen 5,

Huset byggdes ursprungligen för församlingens diakonissa i början av 1900-talet. Gården ligger på västra sidan av Malaxvägen vid Björkasvä- gen, synlig åt båda hållen. Gården är omgiven av björkskog. Lillegård renoverades på talko till missionsstuga och togs i bruk 1991. På gården fi nns även ett uthus. Huvudbyggnaden, i 1,5 våningar, står på kilstensgrund, den har stockstomme med långa knutar och taket är klätt med bandplåt. Fasadens locklistpanel är rödmålad. Gaveltrianglarnas lig- Åmossa bönehus gande panel är vit. Farstukvisten på gårdssidan är gul med stående panel nertill och liggande 1882 bildades Åmossa baptistförsamling, och Baptistkyrkans gravgård vid Åmossa Skottväg, panel upptill. Lister och foder är vita. Fönstren Petalax första bönehus, Åmossa bönehus blev ägs av Åmossa Baptistförsamling. Gravgården är av korsmodell. Kvisten är fullhög med åsen i färdigt 1883. Bönehuset var centrum och hem ligger på an backe, omgiven av skog. Nere i Pingstförsamlingens lokal, Filadelfi a nästan samma nivå som huset. Ytterdörren är en för baptisterna i Petalax. Redan på 1920-talet backsluttningen fi nns Baptistkyrkans bönehus. gul-vit dubbeldörr med speglar. Huset är relativt hade detta gamla kapell tjänat ut och gav plats Församlingen bildades år 1936 och bönehuset högt i förhållande till storleken. för ett nytt 1937. Det nya kapellet härjades av invigdes år 1939. Under fortsättningskriget satte Uthuset av stock är rätt litet, och står på knut- eldsvåda julmorgonen 1939. Först renoverades man igång med söndagsskolverksamhet, under stenar. Det ligger snett framför huvudbyggna- lilla salen och 1947 invigdes det renoverade ka- åren 1963-1971 var mellanskolan inrymd i huset. den. Locklistpanelen är röd med vita knutar, dör- pellet. rarna är gula paneldörrar med vita karmar. Huset har plåttak.

Betel, Ginstigen 120 b

Byggnaden ligger öppet vid Malaxvägen. Ma- knutbräderna. Kvisten mot Malaxvägen har pul- lax baptistförsamling bildades år 1901 och sam- pettak. På taket har byggts en liten balkong med lingslokalen Betel byggdes 1902 och ägs av utgång från andra våningen. Ytterdörren är mo- Malax baptistförsamling rf. Byggnaden står på dern. På baksidan fi nns den nybyggda delen. stenfot med stockstomme och plåttak. Huset En grundlig renovering genomfördes åren är relativt stort och högt. Fasaden är ljus, fod- 1963–1971. Renoveringen omfattade även pas- rad med liggande panel. I gaveln syns två följa- torsbostaden i andra våningen, som numera är re. Fönstren är utbytta, de har T-karm. Övre vå- uthyrd. I juni 2004 påbörjades renovering och ningens fönster på sidorna är små, fyrkantiga. tillbyggnad. Detta projekt slutfördes i oktober Fönsterkarmarna och listerna är vita i första vå- 2004 och innefattade också ramp och WC för rö- ningen, i andra våningen är listerna bruna. Vat- relsehindrade. Rampen fi nns på baksidan av hu- tenlisterna ovanpå fönstren är också bruna, samt set sett från Malaxvägen.

Betania, Havrasvägen 214

Bostadshuset är ett gammalt baptistbönehus. Det byggdes åren 1930–1935, men är nu i privat ägo och används som bostad. Tomten ligger Övermalax församlingshem, Långtået 7 synligt på södra sidan av Havrasvägen omgiven av åkrar. På gården fi nns även två uthus, av vilka Övermalax församlingshem ligger på en öppen ett är nytt. Under renoveringen 2002–2008 har plats vid Långtået i Övermalax. Byggnaden är man strävat till att bevara det ursprungliga ut- ritad av Edvard Köping och byborna hjälpte till seendet och stilen, och man har försökt bevara med byggandet. Byggnaden blev färdig 1934. så mycket som möjligt av det gamla. Som grund Huset har renoverats 1965. Församlingshemmet för arbetet har man haft arkitekt Gunilla Lång- renoverades igen mellan åren 1985–1986 efter Kivilinnas plan, en plan som tar hänsyn till bygg- ritningar av Gerd Hytönen. Om sista renovering- nadens kulturvärden. en mera s. 188. Grunden för huvudbyggnaden är av betong. Huset har betonggrund, stockstomme, rött Byggnaden har ljust liggande panelfoder och plåttak och den ljusa fasaden är fodrad med grönt plåttak. Fönstren är smårutiga och runda- locklistpanel. Fönstren är smårutiga och rundade upptill. Tvärgavlarnas fönster är rektangulära. de upptill. På taket fi nns små lunett-fönster och Listningen är ljusbrun. Takåsen i ena ändan av i gaveln ett runt fönster. Ingången till den äldre huset är tvärställd så att det bildas två tvärgav- delen är i gaveln mot vägen och fungerar idag lar. I alla gaveltrianglar fi nns lunett-fönster un- som nödutgång. Huvudingången fi nns idag på der åsen. Huset har två ingångar, en i gaveln och husets norra sida, mellan nya och gamla delen. en mot gården i den senare byggda farstukvis- Den yngre delens färgsättning och fönster avvi- ten. Ovanpå kvisten har byggts en balkong. In- ker från de gamla, har grannare gul färg och mo- gången i gaveln skyddas av en öppen kvist med dernare fönster. sadeltak. Takfoten är prydligt snickrad.

60 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 61 ALLMOGEMILJÖER

Långskrubb Arbetsrum WC Långskrubb Farstu- vind Stugkammare (Bibliotek) Framstu- Arbetsrum kammare

WC Kammare Långskrubb Bibliotek Långskrubb Storstuga med kök Framstuga VINDSVÅNINGEN Farstu Renoverad, isolerad 1980–1982

Brokvist Farstukontor Uthus från 1880-talet (under vinds trappan) MANGÅRDEN, uppförd 1879 Renoverad / ändrad 1939, 1954, 1975 Härbre (med vind) Förråd TIDIGARE OCH NUVARANDE (2014) RUMSANVÄNDNING

Portgång (infart)

Höstall Klockarbackvägen (stallsvind, byggd 1963) Förråd

Stall (med vind; 2 spiltor, kätte) Göran Strömfors Förråd Gårdstun “Dyngsto- “Hynscho” Verkstan acko” De gamla bondstugornas gårdstun var typiskt Under de gamla bondstugorna lade man vanli- knutarna var vanligen vita, hörnen (knutarna) (stockväggar) kringbyggda. In på gården kom man bara ge- gen en stenfot. inkapslade. Vid färgläggningen av kvisten är det Dyngstod- Viggtået Vedlider Lider Fähusport nom porten vars dörr var låst. Det fi nns bara Den typiska takformen för området är sadel- vanligt att använda ljusgul ytbehandling. De rummet (vind, byggd 1963) (genomfart) några få kringbyggda gårdstun som bevarats tak. Färgläggningen är på området typiskt (röd- äldsta fönstertyperna på området är till typen Bastu, Förråd ”Bilgarage” Förvarings- tvättstuga utrymme till våra dagar. Ändå kan man överallt i Malax se mylla), rödockra, väggen beklädd med bred lod- 6-rutiga, jugendinspirerade, T-modellsfönster (spånväggar) Förråd byggnadernas traditionella placering på gårds- rät brädfodring och täckribbor, gavelfälten och blev vanligare på 1920–30-talet. tunet. Också det nya byggnadsbeståndet, som kompletterar byggnaderna på gårdstunet är i Denna del byggd 1950, tidigare lider, vagnslider och skild bod (invid verkstan) från 1880-talet.. allmänhet placerade på traditionellt sätt. Typiskt är att lillstugan, den andra bostadsbyggnaden, Göran Strömfors Pump placerats vinkelrätt i förhållande till huvudbygg- Gammalt fähus, 6 kobås naden. På den tredje sidan av det fyrkantiga stockväggar; 3 kättar tegel på insidan gårdstunet fi nns under ett enhetligt sadeltak en ca 1949. ofta lång, fl erdelad uthusbyggnad (uthusrad). Fähus Fähusdriften med Från den öppna sidan, som återstår (ofta vid Virkesförråd kor upphörde i vägen) kommer man in på gårdstunet. Huvud- april 1970. byggnadens långsida är vanligtvis i samma rikt- Kobås ning som vägen.

Bondgården

Hölada Tillbyggd 1933 De gamla avlånga bondstugorna var domine- Båtförvaring N rande under hela 1800-talet. Bondstugor i gammal stil uppfördes ännu i början av 1920-talet, men redan då började en ny byggnadsstil, ju- S gend göra sig gällande. Under nyskiftets sista fas 0 7 m fl yttades en del gamla bondgårdar ut till de nya markerna. I många fall fi ck husen t.ex. fönster i GS / 20 okt. 2014 ny stil. Långa bostadshus på en våning var dominerade, bondstugor i två våningar var ovanliga.

Ritning Göran Strömfors

62 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 63

FARSTUKVISTEN De fl ersidiga farstukvistarna De gamla fl ersidiga farstukvistarna är känne- tecknande för Malaxbyarna. De har endera byggts på samma enhetliga grund och samti- Ursprungligen har farstukvisten fungerat som Öppen farstukvist digt som själva huset, eller byggts i efterskott på ett enkelt skydd mot väder och vind framför yt- en egen lätt grund. Kvistarna har byggts i en el- terdörren. I sin enklaste form är den ett skärm- ler två våningar. Fasaderna är brädfodrade, bräd- tak ovanför ingången eller ett tak vars framkant fodringens riktning varierar. Kvistarna är oftast vilar på två stolpar. Småningom fi ck kvisten ett mycket dekorativa och de har många detaljer, golv och ett staket runt omkring, samt bänkar speciellt i fönster- och dörrfoder, samt vid tak- på bägge sidor där man kunde pusta ut efter ar- kanten. Ofta är fönstren dekorativt spröjsade. betsdagens slut. Den slutna kvisten fungerade Takformen är det stilelement som skiljer kvistar som ett utrymme mellan ute och inne, den skyd- från olika byarna åt. Ett typiskt drag hos de fl ersi- dade yttertrappan mot snö och regn och man diga en- och tvåvåningskvistarna i Yttermalax är kunde använda utrymmet som kallförvaring av de valmade taken. Kvistarna har oftast pardörrar livsmedel och ytterkläder mm. i gaveln mot gården. Här presenteras farstukvis- På den österbottniska landsbygden blev det tar från Gästgivarevägen, Strandvägen 1457 och populärt att bygga farstukvistar fr.o.m. mitten av Klockarbackvägen 31. 1800-talet. Oftast fogade man kvisten till en redan befi ntlig bostadsbyggnad. Kvistbyggandet följde tidens stiltrender och farstukvistarna representerar ofta en annan byggnadsstil än huset i övrigt. Kvisten kunde målas i en färg som avvek från huset. Empireinspirerade kvistar har ofta sadeltak, kraftiga lister runt takkanten, lunett-fönster ovanför pardörrarna, och bred liggande fasad- Två öppna farstukvistar fi nns på Bergö, Bredhällsvägen 29 och Hamnfl adavägen 36 panel. Det sägs att nygotiken blev modern på den österbottniska landsbygden under 1860-talet efter att det nya Vasa började byggas. Inspi- Empireinspirerade kvistar rerad av korformen på den nygotiska kyrkan blev slutna kvistar med fem sidor populära. Ur- sprungligen var de femsidiga kvistarna byggda i en våning och de hade femdelat valmat tak. I Malax fi nns ännu ett fåtal kvistar kvar som representerar denna kvisttyp. Jugendinspirerade kvistar med ett enkla- re formspråk började byggas på 1910-talet och framåt. Mot slutet av 1800-talet började det utvecklas lokala kvisttyper på olika håll i Öster- botten. Ofta var det någon lokal snickare som satte sin prägel på den lokala kvistbyggnads- traditionen. Stora tvåvåningskvistar blev po- pulära. I bland kunde trappan till vinden fl yttas En fl ersidig kvist från ut till kvisten, eller så kanske man inredde ett 1900-talets början som sommarrum i kvistens övervåning. Man kombi- är grundad på stenfot, nerade friskt olika typer av stilelement i en och Ginstigen 105. samma byggnad, och kvistarna blev allt mera dekorativa. Kvisten fungerade som ett visitkort utåt, genom den kunde man signalera smak och välstånd. Det fi nns tydliga skillnader i byggnadsskicket mellan Malaxbyarna, speciellt tydligt märks detta i farstukvistarna.

Kvisten som är empireinspirerad fi nns i Norra Pörtom, Björneborgsvägen 3298 Flersidiga kvistar med valmat tak: Perjusvägen, Nybyvägen 185 och Tuvasvägen 104.

68 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 69 Motsvarande kvistar fi nns även på Övermalaxsi- dan, t.ex. på några av de större gårdarnas huvud- byggnader med sina mycket dekorativa fönster och dörrar. Båda kvistarna har behållit sina autentiska drag väl, kvisten på Helneholmsvägen har nyligen målats gul. Båda är från 1800-talets slut.

En autentisk och dekorativ fl ersidig sluten kvist En snarlik kvist fi nns i Norra Pörtom vid Björne- fi nns på Perjusvägen i Övermalax. Den är en av de borgsvägen 2410. De enda skillnaderna torde vara mest välbevarade i byn. Båda våningarna är oiso- panelens färgsättning, övervåningens fönster och Flersidiga envåningskvistar från Långåminne området, Snickarisvägen 62 och Tiina Sjögren lerade. I övervåningen fi nns ett sommarrum som höjden på kvistarna. Den torde från början ha varit Helneholmsvägen 289. stängs till vintern. Huset är byggd under senare röd-vitt. Kvisten härstammar från lillstugan vid ett hälften av 1800-talet. gästgiveri från 1920-talet, autentisk men ommålad

Typiskt för Övermalax är att de fl ersidiga kvistarna har sadeltak. De fl esta fl ersidiga kvistarna har alltså en enhetlig gaveltriangel, vars nedre kant är fi nt dekorerad. Kvistarna har pardörrar rakt ut mot gården. I grannskapet fi nns undantagsvis en kvist där dörren fi nns i kvistens sneda vägg. Norra Pörtom är en naturlig förlängning mot f.d. Pörtom kommun, numera en del av Närpes. I Malax i Norra Pörtom förekommer mångsidiga kvistar i nyro- kokostil med sadeltak som fasats av i kanten. Liknande enstaka kvistar förekommer även i andra byar. Även dessa har pardörrar i gaveln mot gården. Kvistar ovan från Sanelidvägen 3 och Petalaxvägen1300 i Norra Pörtom.

Kvisten till höger, Norrvägen 260 i Petalax, har år 1903 fl yttats från Pörtom, vilket förklarar den uppenbara likheten med Sanelidvägen; bandfönstren upptill, Tiina Sjögren det runda fönstret i På Granholmsvägen fi nns en för området typisk gaveltiriangeln – en kvist, där ingången placerats otypiskt på en av ovanlig detalj som endast de sneda väggarna. Fönstren i övervåningens förekommer i Västra Finland i sommarrum är ursprungliga. kvistar som byggts 1880-1920.

70 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 71 I Petalax förekommer nästan inga fl ersidiga kvis- Breda kvistar med platt tak förekommer också – tar. Den för byn typiska kvisten är rektangulär, har med eller utan balkong ovanpå. På byggnader sadeltak, två våningar och är rätt smal. Dessa kvis- i fl era våningar är det möjligt att bygga en bal- tar har smala fönster på bägge sidor om ingången kong som vilar på en kvist med pulpettak. och eventuellt ett fönster ovanpå dörren, samt ett större fönster på övervåningen. Dörrtypen varierar från enkeldörrar till pardörrar.

Kvistarna är från 1900-talets början. Ett speciellt drag i Petalax är gaveldekorationerna som fi nns på en del kvistar, t.ex. en stiliserad sol i jugendstil eller en gyllene lyra i gustaviansk anda. Kvistar är från Bofj ärdsvägen 37 och Petalaxävgen 560.

Av de byggnader på Bergö som fortfarande står kvar, är största delen byggda under slutet av 1800-talet eller senare. Typiska för ön är bo- stadshusen som byggts under 1900-talets första årtionden och som har en tvärgavel, fronton eller kvist med mansardtak. Kvisten nedan representerar den för Bergö typiska byggnadsstilen. Någon typisk Bergö-kvist är svår att peka ut, bostadshusens kvistar har byggts om rejält under perioden 1950 – 1980-talen. Olika tillbyggnader med badrum, hjälpkök och kvistar är synliga inslag i dagens byggnadsskick på Bergö. Villabyggandet på Bergö kom i gång under Paxalvägen 19 till vänster 1900-talets första årtionden. De äldsta villorna är och Bjurnäsvägen 81 uppe enkom planerade för sitt ändamål och tillhörande och bredvid. Kvistarna har en kvistar och verandor är integrerade delar av bygg- anstrykning av amerikansk naden. Villorna är personliga och därför fi nns det karaktär. inte heller några för Bergö typiska drag hos dem. Räcket på farstukvisten fi nns kvar år 1990. Ebba Carlings hemarkiv

I Malax har man ofta placerat kvistar med pulpettak mitt på fasaden, de är i en våning och relativt små. Det fi nns också tillbyggnader med pulpettak, i anslutning till dem fi nns i bland en Hamnfl adavägen 15 på Bergö. På rektangulära kvistar är det inte ovanligt med ingång från sidan av öppen kvist som sekundär- eller huvudingång. kvisten.

Kvistar med pulpettak, som har en liten fronton med sadeltak på mitten, fi nns här och där i Malax trakten. Objekten har i tiden varit välmå- ende gårdar. En liten fronton med sadeltak på en kvist med pulpettak ger ingången och hela byggnaden en värdig inramning. Även en bred dörröppning och pardörrar ger byggnaden ett värdigt intryck.

Kvistar och deras placering på husfasaden, Björneborgsvägen 2943 (Norra Pörtom), Erkustået 13 (Övermalax) och 3016 (Norra Pörtom). Sadeltak med fronton i mitten har kvistar vid Köpingsvägen och Snickarisvägen .

72 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 73 Avvikande farstukvistar

I Yttermalax, Tuvasvägen 373, fi nns en mycket speciell kvist från tidigt 1900-tal. Kvisten är till sin bottenform kvadratisk och lika hög som huset i övrigt. Huset har ett tak som är en kombination av mansardtak och valmtak, detta gäller även kvisten. Dörren i kvistens gavelvägg är kraftigt insänkt.

En mera ovanlig kombination av öppen och sluten kvist fi nns i Övermalax på Havrasvägen. Den mångsidiga tvåvåningskvisten har en del- Objekten vid Norrvägen i Petalax har fått nytt plåttak och sockelbeklädnad Traditionella envånings kvistar med valmat tak vis öppen första våning. Nedre våningens slutna och kvisten vid Sadelidvägen i Norra Pörtom har fått nya dörrar, den rappade förekommer i hela landet, även i Malax. Kvistar- Östra och västra fasaden på Tuvasvägen 373. Den fullhöga kvisten har grundats på samma stenfot som del har tilläggsisolerats, hela kvisten har fått ny kvisten har en stomme av trä. . na är olika stora och taklutningen varierar av- byggnaden i övrigt. brädpanel och målats. Kvisten är unik i Malax. sevärt. Exemplen från Malax är autentiska och gamla, från årtiondena runt 1900.

Kombinationer av öppna och slutna kvistar fi nns här och var. Ett exempel nere är Öjnagårds huvudbyggnad i Petalax. Kvisten i en våning är en paradin- Tiina Sjögren gång mot vägen, mot gården fi nns en enkel sluten kvist. Den slutna delen har tilläggsisolerats och brädfodringen har förnyats. Ytterdörren har Speciella öppna kvistar från olika tidsperioder Traditionella tvåvåningskvistar med sadeltak fö- bytts ut enligt gammal modell. fi nns det rikligt av i Finland. Här presenteras en- rekommer även på olika håll i Malax. Gårdens dast några exempel från Malax. välstånd har man signalerat genom att bygga större kvistar än funktionen kräver, genom antalet fönster, storlek och rika dekorationer.

Kvisten på Öjna gårds huvudbyggnad. En gul Kvisten från Yttermalax Åminnevägen 98 är dels Den höga öppna kvisten i jugendstil på dörrvägg är allmänt förekommande även på röd- öppen och sluten. Taket fortsätter över kvisten och Storängsvägen 6 har planerats av E. Udd. Överst till vänster Åmossa Skottväg 55 a, överst till höger Snickarisvägen 62 b och ovanför Nybyvägen. vita österbottniska bondgårdar. en fronton fi nns ovanför den.

74 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 75 STENGÄRDSGÅRDAR

Stengärdsgårdar är kallmurar av sten och vanliga ALLEÉR, GRANHÄCKAR, PORTSTENAR i Malax jordbrukslandskap. Förr i tiden användes stengärdsgårdar för att markera markgränser och för OCH PRYDNADSVÄXTER att hålla djur borta från odlingsmarkerna. Det fanns rikligt med byggnadsmaterial till stengärdsgårdar i Österbotten. Från närliggande åkrar fi ck man mate- Genom att avgränsa tunet har man velat få bakgrundsmaterial för sina trädgårdsplaner. De rial till stengärdsgården. I dag är stengärdsgårdar in- skydd i den ofta blåsiga ådalen. Förutom att traditionella trädgårdsväxterna som växer på tressanta kulturminnen som visar hur landskapet an- alleér gjorde infarten till gården högtidligare, bond- gårdstunen har genom tiderna spridit vändes förr. De spelar också en viktig roll för många hade de också en funktionell betydelse. Al- sig från gård till gård och från granne till granne växter och djur. I områden med ensidig natur kan lén bryter luftströmmarna eff ektivt och torkar genom gåvor och bytesaff ärer. De gamla arter- stengärdsgårdar öka variationen i landskapet. Den upp vägen. Björkalléer kan ofta ses vid infarten na prunkar i trädgårdarna liksom sina förädlade kan fungera som skydds- och boplats för många till gårdstunet. Björkalléerna vid vägkanten är släktingar, men de är betydligt mera lättskötta. insekter, däggdjur, fåglar, groddjur och kräldjur. På vanliga i Malax. Portstenar och gjutjärnsportar De fortsätter också att blomma på gårdarna till dessa stenmurar och rösen växer också många olika, fi nns bevarade här och var I Malax. gamla övergivna hus långt efter att de sista in- ljuskrävande lavar som försvinner vid beskuggning. Under den senaste tiden har det utkommit vånarna fl yttat ut. De traditionella trädgårds- Runt stengärdesgårdar som löper genom skog kan många böcker om traditionella växter som äga- växterna är en del av kulturlandskapet och his- man försiktigt röja bort de träd eller buskar som ris- re till gamla gårdsmiljöer gärna kan läsa som torien. kerar att påverka muren negativt.

Gamla perennsorter och lökväxter är en del av vårt kulturarv och värda att bevara. Översta raden: Krollija (Lilium martagon), Akleja (Aguilegia vulgaris), Sibirisk nunneört (Corydalis nobilis), Krollilja, vit (Lilium martagon). Mellersta raden: Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis), Narsissus sp., Rosa minette, Pärlhyacint (Muscari armeniacum). Nedersta raden: Borstnejlika (Dianhus barbata), Förgätmigej (Myosotis sylvatica), Ängsnäva (Geranium pratense), Strandiris (Iris sibirica).

76 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 77 MUSEER

Bergö hembygdsmuseum, Hamnfl adavägen 36a

Klockargården är byggd åt Johan Munck enligt ett kontrakt skrivet 27 januari 1856. Kontrak- tet som uppgjordes mellan hemmansägarna i Bergö kapellförsamling och klockaren Johan Munck är undertecknat av 14 församlingsbor. Enligt kontraktet från 1856 skall på tomten, för- utom boningsbyggnad (Klockargården) uppfö- men inte marken som de stod på. Väderkvarnen föreningen köpte in stugan och har återinrett gan som sommarbostad. Jossinas köptes av hem- ras en spannmålsbod, ett fähus, foderlada och på motsatta sidan av backen, längs Thorsbergs- den ungefär som då Mari bodde där. Tanken är bygdsföreningen 2010, då stugan blev till salu. vedlider. Följande klockare hette Benjamin Mo- vägen, tillhör hembygdsföreningen, liksom låne- att Marias ska vara ett exempel på hur en enkel Under de närmaste åren kommer den att ställas lander och bodde här från år 1866 fram till sin magasinet utanför kyrkan. Hembygdsföreningen stuga kunde se ut under 1900-talets första halva. i ordning. Inredningen är tänkt att bli i 1950-tals död år 1902. Hans dotter, även kallad “tant Mari”, har haft fl era stora renoveringsprojekt. Museet Lennias stugon fi nns på Kåltaback, tvärs stil. Förutom den lilla backstugan fi nns också ett köpte gården år 1929. Tant Mari dog ogift den 1 och Arstu har renoverats på grund av ”tickon” och över Kallkärrvägen från Marias stugon. Stugan uthus på tomten. Jossinas har genomgått reno- januari 1957 vid en ålder av 92 år. Hon var barn- brandfarliga skorstensmurar. kallades förr i världen Kålta-Frenkonas, och Fren- vering under sommaren 2014, den används som morska och donerade gården till Bergö Fornmin- Lånemagasinet i Petalax fi nns uppe på kyrk- kon kan vara en förkortning av Fredrika. Kvinnan hembygds- och församlingslokal. Det fi nns planer nesförening 1942. Stadgarna för hembygdsmu- backen, precis utanför stengärdesgården runt som bodde här var jordemor, vilket innebär att på att skapa gammaldags blombänkar runt huset. seet är godkända 1943. På tomten står även en kyrkgården. Magasinet på kyrkbacken är ett hon var en ”klok gumma” utan formell utbild- Det har ”alltid” funnits väderkvarnar på Thors- traditionell stocklada med halm- och vasstak. kronomagasin, vilket innebär att dess verksam- ning som hjälpte till vid förlossningar. Stugan berget i Petalax. Den kvarn som stod där vid se- Den fl yttades till museet den 10 april 1995. Ladan het lydde under kronan och var en del av den köptes av Valentin och Maria Masalin, som ägde kelskiftet 1800/1900 var känd som Back-Mattas donerades av Lennart West. Ladan stod tidigare statliga förvaltningen. Där förvarades säd, som mejeriet i byn. Lennart, som också kallades Len- kvarnen. Men då de gamla kvarnarna inte längre vid August Wests stuga nedanför kyrkan. Vassen byns bönder kunde låna av i dåliga tider. I dag ni var en av deras söner. Han var kyrkvaktmäs- användes blev de småningom i dåligt skick och till takåsen slogs i Trutörsfl adan på en av de stör- används magasinet som hembygdsföreningens tare i många år. Lennias kommer eventuellt att revs. Den nuvarande kvarnen har fl yttats från re öarna nordost om Bergö. På samma tomt står lager. inredas med gamla skolföremål. På tomten fi nns Korsnäs som ett minne från förr. Den står uppe även det originala härbret från 1856, samt ett år Kaalas-Marias stugon ligger på Kåltaback också ett litet uthus. på Thorsberget norr om klockstapeln och syns 2007 ditfl yttat härbre från 1800-talets början, som bakom infarterna till kyrkgården. Kaalas-Mari, Jossinas stugon fi nns högst uppe på Kålta- bäst från Thorsbergsvägen. Kvarnen försågs ägts av Mathias Back. Detta härbre har knutarna som egentligen hette Maria Fant, var gift med back. Jossinas stugon var tidigare känd som Kål- med nya vingar 2010. timrade med bubbelhak enligt äldre sätt att tim- Prest-Kaal. De köpte stugan i början av 1900-ta- ta-Erkas. Stugan tros vara den äldsta av backstu- De traditionella väderkvarnarna i Petalax såg ra. Huvudbyggnaden i en våning är en prydlig röd let av Karolina och Venla Blom. Stugan tros ha gorna på Kåltaback. Man vet inte när den byggdes inte ut som den kvarn som i dag står på Thors- locklistpanelbeklädd stuga med vita foder och lis- fl yttats från Läirhagan under 1900-talets första eller av vem, men Erkas dotter Vendla och mågen berget. De hade ett stort nedre hus, där kvarn- ter. Byggnaden står på en låg stenfot, och den är år. Förutom stugan fi nns också en uthusrad och Johannes, känd i byn som Jossin, löste in stugan stenarna fanns. I det lilla övre huset fanns enbart timrad med utknut. Fönstren är sexrutiga och för- Liksom Klockargården är även den timrade bruksredskap som normalt inte förevisas. Ladan en brunn på gården. Mari bodde i sin lilla stuga på 1920-talet med stöd av torparlagen. Jossin var vingbomen och kugghjulen som förmedlade sedda med fönsterluckor. Invändigt har byggna- torparstugan från mitten på 1800-talet, den är en traditionell stocklada med halm och vasstak fram till 1950-talet. Hon hjälpte till med olika skomakare och skötte gravgrävningen. Senare vindkraften till stenarna. Den nuvarande kvar- den en storstuga i mitten, en ändkammare i ena låg ursprungligen i början av Hamnfl adavägen, och fl yttades till museet 1995. Uthuslängan som sysslor i gårdarna i byn. Ännu efter hennes död bodde också deras dotter Ester med familj här. Fa- nen har egentligen bara ett stort överhus med gaveln och en farstu och farstukammare i andra på dess norra sida. År 1991 fl yttades stugan från fl yttades till museet 2002 från Johannes Wester- användes stugan som boningshus. Hembygds- miljen fl yttade till Sverige och använde sedan stu- en fot under. gaveln. Framför farstun står en prydlig liten öp- Storsten till museiområdet. Torparstugan restau- gård är uppförd omkring 1908 och har tidigare pen kvist med sadeltak, gaveltriangeln är dekore- reras för att kunna användas för mindre möten stått på Bredhällan. Utedasset ”Hynschon” upp- rad med vackert utskurna bräder och taket bärs och sammankomster. Härbret är från 1850-talet fördes i slutet av 1920-talet vid Jonas och Sofi a upp av sirliga snidade pelare. Kvisten har sittbän- och den spannmålsbod som omnämns i kontrak- Öhmans stuga i Näse. Våren 2001 fl yttades ute- kar på båda sidor om dörren. tet från 1856. Här fi nns hantverks-, fi ske och jord- dasset till området och restaurerades.

Hembygdsmuseet i Petalax

Hembygdsmuseet står på kyrkbacken, mitt På övre våningen fi nns olika slags föremål ut- emot församlingshemmet. Museet utgör en vik- ställda. tig del av de traditionella byggnader som hem- De sista backstugorna i Petalax är numera i bygdsföreningen äger på kyrkbacken. Huset hembygdsföreningens ägo. Lennias, Kaalas-Mari- som museet är inrymt i var förr i världen land- as och Jossinas stugor fi nns på Kåltaback, på Kal- bondsstuga. En landbonde var arrendator på ett kärrsidan av kyrkbacken. I backstugorna bodde hemman, så han ägde inte sin mark utan hyrde så kallade backstugusittare, som ägde sina stugor den. Huset blev sedan prästgårdens drängstuga, och senare användes det av församlingen bland annat för läsförhör, söndagsskola, juniorsam- Petalax hembygdsförening äger och upp- lingar och även som skola. En omfattande reno- rätthåller en hel del byggnader, främst på vering av museet inleddes våren 2011. Golvva- kyrkbacken och kring hembygdsgården sorna visade sig vara helt ruttna, vilket ledde till Arstu i Nyby. Dessutom ansvarar förening- att besökare inte kunde tas emot innan renove- en för skötseln av Petalaxdelen av vand- ringen blev färdig. Nedre våningen i museet är ringsleden mellan Mamrelund och Stor- intredd som en gammaldags bondstuga, med sjön samt för minnesmärket på Bockören. Farstukvist vid Bergö hembygdsmuseum. farstu, farstukammare, storstuga och kammare.

78 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 79 typiska I-karmade fönster delad i sammanlagt 6 rutor. Andra våningens fönster ligger ovan- för nedre våningens fönster på lång sidorna av huset, de är små, rektangelformade och delade i två rutor, med undantag för mittersta fönstret mot vägen som är också ett 6-rutigt fönster. Far- stukvisten är i en våning, grundad på stenar med gul liggande panelfasad och tak med valmtak åt varsin vägg. Farstukvisten är i form av en mutter med fyra hörn och femte väggen mot går- den. Fönstren i kvisten följer samma form som i resten av huset. Ovanför fönstren fi nns smala fönster delade i fyra rutor med en kryss i mitten av varje ruta. Liknande fönster fi nns ovanför dör- ren. Dörren är en gul dubbeldörr av liggande Kvarkens båtmuseum, brädor på utsidan. Mangårdsbyggnaden reno- Malax museiförening r.f. verades på vintern 2011-2012 och har nyligen återinretts i gammal stil. På samfälligheternas strandområde i Åminne skap fi nns i riklig mängd. Föremål för båtbygge- talkoarbetare. Knutarna var i dåligt skick och re- Arstu har främst använts som spelplats för grundades 1971 Kvarkens båtmuseum som ri, repslagning, tunnbinderi och nättillverkning parerades, också väggarna riktades upp. Taket sommarteatern Ur Bykiston, men här har ock- upprätthålls av Malax museiförening. Båtmuseet fi nns också. Permanenta utställningar om säl- har spån från kyrkans gamla tak. I båthuset be- Bykiston, Arstu hembygdsgård, så ordnats hembygdsfester och allsångskvällar. är idag ett av Nordens största museer för bruks- jakt, strömmingsfi ske, båtbyggeri och fl ottning varas ett replikbygge av en skötbåt som till lika Nybyvägen 185 Sedan år 1982 har sommarteatern “Ur Bykiston” båtar. Museet har 99 båtar, 142 båtmotorer och i Malax å presenteras i skilda byggnader. En fi s- delar ägs av museiföreningen och Malax naviga- spelats varje sommar på Arstu. En läktare som över 3000 andra föremål som anknyter till båtar, karstuga fi nns på området. Båtmuseet visar var- tionsklubb. Hemmanet Arstu på Finnbacken i Nyby inköp- området fi nns förutom mangårdsbyggnaden, rymmer 355 personer har byggts på fähusta- fi ske, säljakt, fl ottning och skärgårdsliv i Öster- je sommar tillfälliga utställningar. Båtmuseets 15 tes av hembygdsföreningen år 1980 och den lillstuga, rökbastu (från Molpe), ria (från Molpe), ket, varför området lämpar sig bra för publika botten. Båtarna är från tiden 1820–1993, men byggnader fi nns i en kulturhistoriskt värdefull har anor sedan tidigt 1800-tal. Själva fastighe- härbre (från Brännback) loft (från Brännback), fä- arrangemang. Arstu kan hyras för olika evene- bottenplankor av en ekstock, daterad till 1774, strandmiljö. ten omfattar knappa två hektar odlingar samt hus av Karl Båskman, hölada, läktare, utedass, mang. I övrigt är området öppet endast enligt och en boliviansk sävbåt byggd 2008 fi nns även. Malax museiförening har dessutom två båt- gårdstomten om ca 0,40 ha. På tomten fi nns en och Holgeras, som är granngården till Arstu. överenskommelse. De fl esta båtar är träbåtar, men även båtar i järn, hus i Åminne. Det som ryssarna använde som bostadsbyggnad med storstuga, farstukvist, far- Mangårdsbyggnaden 1,5 våningar står på Läktaren är en speciallösning som har plane- aluminium, glasfi ber, mahogny och ek fi nns. häststall under ryska tiden blev donerat av Nils- stu- och farstukammare samt framstuga upp- stenfot och är försedd med mullbänk, stock- rats för att passa just gården på Arstu. Den bygg- Båtmotorer, gengasaggregat, snöskotrar, pik- Erik Nykvist 2011. Det andra är inköpt och re- förd på 1870-talet. Dessutom fanns från tidigare stommen har långa knutar, stående locklistpa- des på plats år 1985 ovanpå fähustaket, vilket kakälkar, segel, nät, vinternot och andra fi skered- parerades för några år sedan av båtmuseets en stallsrad, fähus och stocklider. Efter 1980 har nel och nytt plåttak. I gaveltriangeln är panelen har lett till att det av praktiska skäl alltid har ser- ett härbre jämte en loftsbyggnad fl yttats till plat- liggande. På taket syns två skorstenar. Dörrfoder, verats kaff e i fähuset på Arstu. Besökare uppma- sen och våren 1984 uppfördes en ”sveipled”, det fönsterkarmar och – listor och takfoten är vita, nas att efter teaterföreställningarna gå ut i dyng- vill säga en hölada, i anslutning till fähuset. På bräden i stockens ände är gulbruna. Fönstren är staden för att avnjuta drycken.

“Fiskastugo” och Göran Strömfors, sekreterare för Kvarkens båtmuseum.

80 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 81 Brinkens museum, Malax museiförening r.f.

ORREGÅRDENS UTHUS BOD SOLDATTORP ARKIV LOFT TUFVASGÅRDEN

MALM-KAALAS ORREGÅRDEN LILLSTUGO NYBYGGNAD 2014 HÄRBRE VERKSTAN MANGELBOD PRÄSTLADAN VÄXTHUS

SOMMARFÄHUS SJUDARLADAN FÄBOD MJÖLKBODAR

ÄNGSLADA ”Malm Kaalas stugo” ”Årrigoåli”

”Tuivasgåali” Flygfoto, Malax kommun

Orregården med sina uthus är byggd 1879 och Med i donationen Orregården följde husets frukt, rotfrukter och potatis. Den stora bloms- slöjd. Genom att skapa nya ändamålsenliga ut- står på sin ursprungliga plats. Museets markom- hela lösöre. Det fanns bl.a. rikligt med textili- terträdgården är restaurerad och ser ut som rymmen vill Museiföreningen genomgripande råden, liksom Orregården, har donerats av sys- er efter husets tre fl itiga systrar. Dessutom var på 1930-talet. Där fi nns också skilda fj ärils- och utöka och förändra nuvarande verksamhetsfor- konen Orre. Övriga byggnader (16 st.) är fl yttade skåp och skrubbar fyllda med allt vad som spa- kryddträdgårdar. mer för att nå nya målgrupper och attrahera en till området, uppförda från 1970-talet och grup- rats i två generationer. En av fl ickorna Amanda Tufvasgården är byggd i slutet av 1700-talet vidare besökskrets för sin verksamhet. En viktig perade i tre enheter. På museiområdet fi nns en gick i trädgårdsskola i början av 1900-talet och eller i början av 1800-talet. Byggnaden har ing- del i denna strategi är den planerade varma de- permanent utställning med jordbruksföremål blev senare hushållslärare. Den stora trädgår- en kvist, den i fi skbensmönster panelade dörren len av byggnaden. Museiföreningen byggde ett samt utställning om trädgård och torgliv. Som- den, liksom gårdens lantbruk och husdjursköt- öppnas inåt. Brädfodringen är omålad och fäst nytt hus, som till det yttre påminner om ett ordi- marutställning med stor textilsamling fi nns i Tuf- sel sköttes av alla döttrar. Hilda var den som med smidda spikar. Huset består av storstuga, närt uthus på Brinkens område. Huset byggdes i vasgården. I arkivet förvaras fotografi er, doku- saluförde gårdens produkter på torget i Vasa. farstukammare och ändkammare. Nävertaket gammal stil för att smälta in i miljön. Det nya hu- ment och en stor textilsamling. Det var allt som växte i trädgården: blommor, har förnyats med takfi lt undertill, och nya trodor set som är totalt ca 180 m2, varav ca 60 m2 varmt som håller nävret på plats. utrymme, blev färdigt i december 2014. Loftbyggnaden har stått i Mattlarsgårdarna. Årtalet 1822 är inskuret i östra gaveln. Avträdet från tidigt 1800-talet har tidigare stått på Bränn hemmans marker på kyrkbacken i Malax, och före fl yttnigen till museiområdet i Långmossen. Snickarboden har stått i Brinken ca 150m från nuvarande plats. Boden fl yttades på 1920-talet till Näsmans tomt, årtalet 1837 fi nns inskuret i väggen. Mangelboden som är från år 1777 kommer från Klockarbacken och kallades där ”Bäsch boldro” på grund av oljudet från kvarnen. Härbret har stått i Paxalgränden och senare i Helgobacken. Sjudarladan har stått i Bertsgår- darna och den är troligen från 1700-talet. Ladan har tillhört Orregården. Fäbodfähuset/sjudarladan är från Hapneholmen, årtalet på dörren 1882. Mjölkboden har stått vid fäbodstället i Holsterbacken och senare i kyrkbyn. Soldattor- pet kommer från Kackurabacka. Boden kommer från Paxalgränden. Malm-Kaalas lillstuga upp- fördes 1868 av Karl Malm (1840-1930) i Köpings- gränden som boningsstuga åt föräldrarna. Nybyggnad på Brinkens museiområde skall ge arbets- och utställningsutrymmen för kulturarv med särskild betoning på textilier och hem-

82 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 83 BRINKENS MUSEITRÄDGÅRD

Maggan Lindholm berättar om sitt arbete i Brinkens trädgård:

Museiträdgården vid Brinkens museum i Malax har hundraåriga anor och är åter- ställd till 1930-talsmiljö. Museiträdgår- den är en del av Orregården, som Malax museiförening fi ck som donation av systrarna Orre år 1982. Gården är fullt inredd med möbler, textiler och husgeråd som varit i användning när familjen bodde där. Gården skall vara en museigård för Ma- laxbygden och hållas i det skick den var vid överlåtandet. Då gården erhölls 1982 var trädgården helt igenvuxen med stora träd, buskar, vårblommor och lupiner. Det Malax sockenmagasin, ”Kruunbåode”/Kråo- var mycket vackert, men inte som den va- nomagasiine” byggt 1754, är äldsta byggna- rit förr. Runt sekelskiftet 2000 började res- den i Malax. För att utsäde skulle fi nnas att till- taureringen av trädgården med att träd gå för dem som drabbats av missväxt byggdes och buskar sågades ner och en del av mar- ett sockenmagasin år 1754. Magasinet togs inte ken vändes. Efter bearbetningen av jorden i bruk utan förföll. På initiativ av prosten Benja- grodde de frön till gamla växter som legat min Sinius beslöt kommunalstämman år 1810 i jorden och väntat på de rätta förhållan- att magasinet skulle återställas. Magasinet reno- dena. Sommaren 1999 gjordes en invente- verades år 1813 och togs i bruk följande år. ring av växterna i trädgården. Ca 50 av de Malax museiförening r.f. erhöll det 1990 som gamla växterna fanns kvar. Samtidigt bör- donation av Ytter- och Övermalax skifteslag. In- jade återställandet av trädgården till att teriören är ursprunglig med sädeslårarna beva- bli som den var på 1930–1940-talen med rade. Det inrymmer idag en del av museifören- blommor i raka rader och sandgångar ingens äldsta föremål. En ny stentrappa, enligt emellan. Att det blev just den tiden berod- tidigare modell, gjordes 2007 vid dörren. Musei- de på att det fanns minnesgoda grannar föreningen har låtit Stefan Blomqvist dendro- som visste hur den sett ut. Trädgården vid kronologiskt datera lånemagasinet och under- huset bestod till största delen av sådana sökningen visar att de äldsta stockarna är från blommor som gick att sälja, eftersom för- 1500-talet.) säljningen på Vasa torg var en del av till- varon för systrarna Orre. Luktärter och astrar hörde till favoriterna bland som- marblommorna. Åtskilda av en tät gran- häck och utanför museiträdgården, men inom hembygdsmuseets område, har en del växter planterats, främst sådana som Långfors kvarn, eller Langfåschkvääne/Åd- förekom allmänt vid husväggarna både daskvääne donerades till Malax museiförening vid bondgårdar och torp där de odlades av de dåvarande delägarna år 2007. Kvarnen är i enbart för att de var vackra och doftade. brukbart skick, renoverades och målades utvän- De sorter som odlades var ganska lika i digt 2009. Kvarnen med sina anläggningar lig- alla täppor, för frön och plantor fi ck man ger i en brant sluttning vid ån, vilket inte syns på av vänner och grannar, som i sin tur kom- bilderna tagna från vägen. Långfors kvarn fanns mit över dem på samma sätt. redan på 1800-talet. År 1932 byggdes kvarnen Till museiträdgården hör också växt- om och år 1939 byggdes den om så att man kun- hus, ett litet glashus, byggt på plats. Varje de mala vete. vår är det fyllt av plantor som väntar på tillräckligt med värme för att kunna plan- teras ut i trädgården. Mest är det ettåriga gammaldags sommarblommor, delvis av frön som föregående höst skördats i trädgården men också av nyinköpta frön av vilka en del är helt nya växter som inte fanns på systrarna Orres tid, men de tyckte också om att prova på nya sorter.

84 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 85 Knösgården, Knöstået, ägare Övermalax Byaråd rf

Knösgården ligger vid korsningen mellan Ma- Ena ändan är fodrad med ribbpanel. Dörren är laxvägen och Knöstået. På tomten fi nns huvud- röd och dörrfodren vita. Huset har plåttak. byggnaden och ett litet uthus. Huvudbygg- Lillstugan/sädesboden byggd år 1837 och naden är två våningar hög, grundad på murad 1873 bortfl yttades på 1970-talet. Fähus och ut- natursten, med stockstomme. Huset har tegel- hus byggda år 1876 revs år 1977. Fähuset och ut- tak och två skorstenar av rödtegel. Fasaden är huset fanns på andra sidan Knöstået. röd, ribbad brädfoder. Foderbräder och lister är Gården uppfördes år 1835 och beboddes vita. Fönstren har I-karm med halvorna delade i av släkten Knös till mitten av 1950-talet. Ting tre rutor. Översta rutan har bredare spröjsar vil- hölls i gårdens övre våning på 1800-talet. År ket ger bilden av †-karm. Huset har ingen kvist. 1992 köpte Övermalax byaråd gården av Karl- Ytterdörren är en gul dubbeldörr med panel i Erik Knös. Huset har restaurerats och används 45° vinkel. Ovanför dörren fi nns ett smalt föns- sommartid för olika evenemang. Byarådet har ter i fyra rutor. med varsam hand restaurerat nedre våningen, Det lilla uthuset är ditfl yttat från Jenny Björ- bl.a. har grunden förstärkts och bakugnen mu- kas tomt i Pixne. Det är stockbyggt på stenfot. rats om.

86 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 87 1. 5. 9. SKOLOR

2. 6. 10. Långmossa folkskola 1927-1965

Långmossa skola från år 1927 är delvis bebodd. På gården fi nns ett yngre bostadshus och två uthusrader. Huvudbyggnaden i två våningar har betonggrund. Fasaden har röd locklistpanel och vit liggande panel i gaveltrianglarna. Taket är plåt. Åsen är i T-form, med tvärgavlar åt två håll. Mot gården står tvärgaveln lite ut ur vägglinjen och har ingång i inre hörnet. Vid gaveln fi nns en två våningar hög kvist. Kvisten har valmtak. Fönstren i huset är sexrutiga, med †-karm. Dör- Tuv folkskola 1909-2010 rarna är vita med smala fönster ovanpå. Uthuset Tuv skola, Tuvasvägen 161 närmast huvudbyggnaden är traditionellt; röd locklistpanel, gula paneldörrar med vita foder, Skolan i Tuv startade år 1909. Gamla Tuv skola vita bräden i hörnen och vita fönsterlistor. Taket byggdes 1919–1920 och blev en trelärarskola 3. 7. 11. är av mineritplattor. år 1989. Småskolan hölls på övre våningen och de högre klasserna på nedre våningen. År 1973 gjordes en större renovering där rumsindelningen ändrades, centralvärme installerades och man fi ck toaletter inomhus. Klassrum fanns på nedre våningen. Övre våningen fungerade som grupprum och handarbetssal. På gården byggdes också en slöjdsal år 1991. Skolbyggnaden är grundad på bruten sten i två våningar, huset är T-format, och har plåt- tak med två frontoner på långsidan mot vägen. Fönstren är förnyade, de har T-karm med övre delen delad i fyra rutor i jugendstil. Tuv skola är Vias folkskola 1897-1970 numera i privat ägo. Långåminne folkskola 1911-1970 Hösten 1897 invigdes Vias folkskolas nya skol- DESSUTOM FINNS FÖLJANDE 4. 8. 12. Jopnasbacken/Strimman, Björneborgsvägen hus. SKOLOR I MALAX: 1517 ägs av Ungdomsföreningen Strimman rf. Fd. Vias skola byggdes 1897. Huset inrymmer Långåminne folkskola från år 1911 fanns i idag två bostäder och en aff ärslokal, vilka är utbyggnaden fram till år 1972, då skolan fl yttade hyrda. Huset har tidigare också fungerat som • Kråkbackens lägre folkskola 1922-1943 till Övermalax. Grannhuset, som byggdes 1952, kontor och lager för Vasa Elektriska och Malax fungerade som skolkök. Det är numera rivet. Ung- kommuns vattenverk. • Paxal folkskola 1898 – 1970 domsföreningen Strimman grundades 1917 på in- Byggnaden med stockstomme är i två vå- numera Solhagen daghem itiativ av lärare Bertel Mattson. Han blev förening- ningar, grundad på kilsten, och försedd med ens första ordförande. Verksamheten bestod till en plåttak. Fasaden har fält med stående och lig- • Ribäckens skola 1923 – 1970 början av studiecirklar och umgängeskvällar. För- gande ljus brädpanel. Fönsterkarmarna är eningen håller byns traditioner vid liv. På fastlags- grönvita, - övriga lister och foder är ljusblåa/ • Gymnasiet i Petalax byggdes 1984 söndagen har föreningen soppdag och på påskaf- gråa. Dörrarna är utbytta, turkosa paneldör- tonen påskbrasa. Ungdomsföreningen Strimman rar. Fönstren är sex- och fyrrutiga. Ovanför yt- samarbetade under några år på 1990-talet med terdörren fi nns smala fönster med två rutor. På Malax UF och Övermalax UF med revyer. baksidan av huset fi nns en fronton med stora Läs mera: Berndt Simons Huvudbyggnaden från år 1914 är grundad på 12-rutiga fönster med ††-karm. Övervåningens • Malax skolväsende 100 år – en hög stenfot. Huset har stockstomme, röd lock- fönstrer är mindre, de har triangelformade de- 1881 – 1981”, red. Bengt Broo. 1981 1. Bergö ny skola, s. xx 5. Kolinan koulu 1930-1976, s. xx 9. Yttermalax skola listpanel och rött plåttak. Gaveltrianglarna och korationer ovanpå. Mot gården fi nns en fullhög • Byskolan – Skolgång i Malax-Kors- 2. Norrback skola 1898–1966, s. xx 6. Nyby skola från 1927 till 1970-talet, s. xx 10. Övermalax skola 1970 frontonen med mansardtak har gul stående pa- kvist med sadeltak. I andra gaveln fi nns dess- näs under förra seklet. 2001 nel. Fönstren är korsmönster. Vid åsen fi nns snick- utom en liten kvist med ingång till den andra • Malax historia del II. 2014 3. Rönnholm 1929-1970, s. xx 7. Petalax skola, byggdes 1977, ren. 2009 11. Svarvar skola 1913-2000 rade detaljer. Lokalens sal renoverades 1992 och bostaden. 4. Högstadie i Petalax byggdes 1971, 8. Bofj ärdens skola 1928-1961 12. Havras skola 1896–1970 köket 1993. Kvar på gården fi nns en uthusrad

88 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 89 FRITIDS OMGIVNINGAR, FATTIGGÅRDEN

Föreningshus är mötesplatser, aktivitets- och festlokaler som är öppna för alla. Föreningshu- sen byggdes på sin tid med talkokrafter. Talkoarbete görs än idag då de gamla byggnaderna renoveras och underhålls. I dagsläget fi nns det kvar uf-lokaler i alla Malax-byar utom Norra Pörtom. Pörtom norra uf (1918) upphörde med sin verksamhet på 1960-talet. Föreningsloka- len såldes våren 1972 till en privatperson och revs 2001. Den senast tillkomna, Åminne Folk- park (1979), samlar ungdomarna från kommunens byar till olika aktiviteter.

Renoveringsbidraget för föreningshus är ett statsunderstöd som funnits sedan år 1978. Bidra- get har beviljats till över 1 800 föreningshus. Finlands Hembygdsförbund har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet delat ut bidragen sedan år 2004. Syftet med renoverings- Malax museiförenings bildarkiv bidraget är att bevara och förbättra husens kulturhistoriska värde, skick och funktionalitet. Bergö Ungdoms och Nykterhetsförening, Nyvägen 31

Bergö Nykterhetsförening grundades år 1901 ef- Bygdegården, Köpingsvägen 18 ter att en ung man frusit ihjäl p.g.a. fylleri. Den Malax Ungdomsförening rf. egna lokalen som blev färdig 1919, ligger vid Bergö Nyvägen. Uf-lokalen tillbyggdes år 1974 Bygdegården som ligger vid Köpingsvägen i med ”Skäribaren”. Huset är s.g.s. totalrenove- Malax centrum är Malax Ungdomsförenings an- rat, senast under renoveringar 1998-2005. Äldre dra hus. Ritningarna, som gjordes på Bröderna Jopnasbacken / Strimman, delen är timrad på kilstensgrund i 1,5 våningar. Udds byggnadskontor i Vasa godkändes 1921. Björneborgsvägen 1517 Fasaden är röd, fodrad med ny ribbpanel. Övre Festsalen i det nya huset timrades av stockar- våningens liggande panelen är vit. Nybyggda na från det gamla som låg mittemot nuvaran- Ägs av Ungdomsföreningen Strimman rf. delen är byggd i trä delvis i två våningar, den står de Bygdegården. Invigningen av Bygdegården Se sidan 89. på betonggrund. Ingången fi nns i den nybygg- hölls i oktober 1922. I huset fi nns sal, mötesrum, da delen. I södra gaveln fi nns även en balkong. komplett kök med service för 200 personer. Lo- Gamla grindstolparna fi nns kvar vid vägen. kalen renoverades 1988. Byggnaden i 2 våningar har stockstomme ger huset en klassisk karaktär. Ingången ligger och kilstensgrund. Fasaden är gul-vit med gul mitt i fasaden mot gårdssidan. Till dörren leder liggande panelfoder och vita dekoreringar. Hu- en öppen trappa av sten. Ovanför dörren fi nns set har brutet plåttak. Mot vartdera hållet fi nns en rund vit dekoration med målad krans på och en hög fronton med sadeltak. Vita målade pilast- ”MU 1888”. Vid vägen fi nns kvar gamla grindstol- rar med snickrade joniska detaljer i övre delen parna av sten.

Nyby byagård. Nybyvägen 12 Malax museiförenings bildarkiv Nyby uf hade en tidig start, kort efter Malax ufs Solhem, Viasvägen 95 grundande 1888, och nystart 1911. Lokalen stod Övermalax Ungdomsförening färdig för invigning år 1916. Tankar om att för- stora och bygga om lokalen kom i mitten av Solhem ligger i mitt i Övermalax mellan Vias- 1940-talet, utbyggnaden blev färdig 1954. Lo- vägen och Malaxvägen, på gården fi nns ock- kalen ägs idag av Nyby byaförenging rf. under så en liten förrådsbyggnad byggd år 1776. Hu- namnet Nybygård. sets äldsta del är byggd 1921 och tillbyggnaden Nybygård är en stor gul byggnad i tvåvå- Petalax Ungdomsföreningslokal, 1935, fasaden och fönstren målades 2013 inför ningar med ett rätt brant sadeltak. Tillbyggna- ”Lokaalin” på ”Kvänuschback” 100-årsjubileumsfesten som fi rades vårvintern den från tidigt 1950-tal står i vinkel mot den ur- Petalaxvägen 162 2014. Huset är stort och har en bred tvärgavel sprungliga huskroppen. Tillbyggnaden har stora Petalax Ungdomsförening rf. söksmellanskolan i Petalax var inhyrd i byggna- mot Viasvägen, vinkelrätt mot baksidan fi nns för 1950-talet typiska fönster med ett smalt väd- den under åren 1961-1971 och gymnasiet åren en stor tillbyggnad. I vinkeln som bildas mellan ringsfönster vid sidan. Den gamla delens fönster Petalax UF grundades 1915 och ungdomsför- 1971-1985. En för båda parterna fruktbar period. huskropparna står en låg värmecentral med hög har bytts ut mot smalare fönster, med vädrings- eningslokalen i Petalax kyrkby blev klar år 1921. Lokaalin är en stor rektangulär byggnad med skorsten utanpå. Huset står på kilstensfot och fönster nertill. Fasaden är klädd med stående Lokalen på Solbacken (nedanför högstadiet) in- valmat tak byggd i funktionalistisk stil. Fasaden har stockstomme, gul locklistpanel och nymålat brädpanel. Lister och foder är vitmålade. vigdes 1921 men den konstaterades senare vara är klädd med plåt, lister är vita. Festsalens place- brunt plåttak. Gaveltrianglarna har liggande pa- I Nyby byagård hålls olika tillställningar och icke-ändamålsenlig, och ett nytt föreningshus ring i byggnaden markeras utåt genom en rad av nel. Tvärgaveln har klassisk karaktär med pilast- medborgarinstitutet har kurser där. uppfördes. Nuvarande ”Lokaalin” på ”Kvänusch- höga smala fönster, typisk för tidsperioden. Utåt rar på båda sidorna av ingången. Ytterdörren, back” uppfördes under åren 1956-1961. Den har lokalen bevarat sitt tidstypiska utseende och som är placerad mitt i fasaden, markeras av en grundrenoverades år 1988-91. Kommunala för- detaljer väl. portal i klassicistisk stil.

90 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 91 Sinnessjukhuset revs år 1986. På går- den fi nns en huvudbyggnad, en ladugård, en bastu och en överbyggd brunn. Stället är obebott. Huvudbyggnaden med stockstomme är grundad på kilsten. Taket är valmat med frontoner åt vardera hållet. Hela byggnaden är fodrad med röd locklistpanel. Gam- la delen har ingång mot vägen under frontonen via en öppen kvist som ar grundad på betong. Kvisten har valmtak som bärs av stolpar. Trappan till kvisten fattas. En till kvist fi nns på gårdssidan, med betonggrund och pulpettak. Trappan till kvisten är betong, men några trappor fattas. Bre- Åminne Folkpark rf, Paviljongvägen 21 dare ingång fi nns på andra sidan av tillbyggnaden, trappan till dörren har ra- enkla med I-karm. Tillbygget har ingång på si- med ribbpanel, gula paneldörrar, långa Åminne Folkparkligger i Åminne, i slutet av all- sat. Fönstren på gamla delen har T-karm. dan. Ovanför dörren fi nns en balkong som fat- smidda gångjärn, med vita detaljer. Husen männa vägen. I Åminne hade SÖU:s sommarlä- I nyare delen är fönstren mera moderna, tar räcke. Uthusen är traditionella, röda fasader har plåttak. En del av fähuset är av tegel. ger som avslutades med midsommarvaka och dans. Danslaven plockades fram under åren 1947–1954. Den första paviljongen byggdes, Malax UF, Övermalax UF och Malax IF samarbetade. Danslaven donerades till Malax krigsinvali- der som av materialet byggde ett serveringshus. SOMMARVILLOR Detta hus har sedan förstorats och är idag Åmin- Malax museiförenings bildarkiv Malax museiförenings bildarkiv Tiina Sjögren ne sommarrestaurant. Den andra paviljoingen byggdes år 1964.. År 1972 blev Åminne folkpark, år 1976 kom minigolfbanan.Folkparken tillbyggdes 1979 och renoverades 1999, tilläggsisolera- des och förstorades 2000-2001. Åminne Folkpark fungerar idag som havsnära dansplats där det ordnas olika danser och andra evenemang. Äldsta delen på bilden nedan till- höger. I Folkparken fi nns också en sommarres- taurang. Vid Åminne Fiskehamn fi nns dessutom Åminne Strandservice, gästhamn, simstrand och en 18-håls minigolf bana.

Fattiggården

Lönnback, Lömnehagavägen

Vid kommunalstämman, som hölls den 11 mars 1907, beslöts att en ny fattiggård skulle byggas. Organisten Mikael Hagberg och byggmästare Isak Malm hade gjort upp kostnadsförslag och Mitts, Svartnäsvägen 140 a ritningar. Kostnaderna beräknades bli 22.000 mk och statslån beviljades för hela summan. In- Huvudbyggnaden står stolt på en öppen gårds- havet fi nns större fönster, 12-rutigt III-karmföns- senare med egen ångbåt. Rektor Samberg, som rättningen byggdes gemensamt av Malax, Solf plan, vid stranden, i slutet av Svartnäsvägen. Den ter nere och åttarutigt i övre våningen. han ville tituleras, metade gärna och platsen och Petalax och ägofördelningen var 24, 16 och är representativ och välskött. På gården fi nns en- Huset från år 1912 har ungefär 150 m² golvyta fi nns utmärkt på sjökortet som Sandbergs sten, 8 platser. Till tomt köptes 1/16 mantal av Staf lä- dast huvudbyggnaden och ett nybyggt garage. i två plan och byggdes av rektor Johan Wilhelm det korrekta namnet är Sambergs sten. På Brus- genhet nr 35 i Övermalax, Lömnehaga, av Johan Huvudbyggnaden är i 1,5 våningar, grundad på Samberg (f. 1891 i Vasa d. 1923 på Bergö) till här- skärs udde, som platsen kallas där huset fi nns, Alfred Fogde. Fattiggården öppnades den 1 maj stenfot. Mot gården har tillbyggts veranda och bärge för gäster och med tanke på döttrarna, hade man åtminstone sommartid ett antal pi- 1909. År 1912 beslöt kommunerna att bygga en kvist, vilka vilar på knutstenar. Fasaden är gul, som med tiden skulle bilda familj. Johan Wilhelm gor som huserade i pigkammaren i uthusraden. sinnessjukavdelning i anslutning till fattiggården. fodrad med liggande panel. Taket är plåt, åsen Samberg var rektor för Industriskolan i Vasa. Han I fähuset hade man några kor och getter. Uthus- Huset blev färdigt år 1914. Kommunalhemmet är i form av ett kors. Mot havet fi nns en från var även chef för Wasa Elektriska Ab, som han var längan brann år 1951 i samband med villaavslut- (fattiggården) renoverades i början av 1950-talet vägglinjen utstående fullhög tvärgavel, likaså på med och grundade år 1892 och Wasa Telefon Ab ningen. Huset har entrédörren mot väst, för att och fi ck en tillbyggnad i två våningar, med köks- gårdssidan. Kvisten är byggd i mitten av huset samt medlem i bolagsstyrelser och en tid i stads- Samberg skulle kunna hälsa gästerna välkomna avdelning nere och en bostad uppe. Verksam- med valmtak, den verandaliknande delen ligger fullmäktige. Redan omkring år 1890 började Jo- på frukost med en gonggong från trappan. Hu- heten upphörde 1969 och fastigheten med alla på vänstra sidan med pulpettak. Fönstren är sex- han Wilhelm Samberg vistas på Bergö. Han hyr- set används ännu som fritidsbostad och ägs av byggnader såldes år 1970 åt syskonen Stoor. rutiga med I-karm, i kvisten är fönstren delade de en sommarbostad vid Södersund och bodde rektor Sambergs dottersons son. i tre rutor var. I övre våningen på husets långa någon sommar i sin båt vid Norrsundet. Till Ber- sidor är fönstren små, enrutiga. I tvärgaveln mot gö från Vasa åkte han först med en segelbåt och

92 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 93 Olofsbacke, Perisgrundvägen 84 b Skathaga, Skathagavägen 49

Gården ligger nära Perisgrund fi skehamn längs Villan ligger söder om Skathagavägen i Skatha- Perisgrundvägen på en liten backe som höjer sig gen, väster om Åminne hamn. Den är omgiven från stranden. Vägen delar byggnadsgruppen så av tät vegetation och saknar bilväg. Gårdens bo- att båthuset och gamla badhuset, numera bas- stadshus och uthusrad står öde. tun, ligger på strandsidan av vägen, och fritids- Villan är från 1914 och uthuset och båthuset bostaden, lidret och smedjan ligger på andra lär ha blivit byggt tidigare, ev 1910. Bröderna Ed- sidan. Dessutom fi nns ett utedass på gården. vin, Wilhelm och Mikael August Udd lät bygga Gården används som fritidsbostad. Den avgrän- sommarvillan och uthuset och båthuset. Skatha- sas av en stengärdsgård. ga har varit sista ägarens sommarställe från och Huvudbyggnaden från slutet av 1800-talet med 1956 då hon fl yttade från Helsingfors till är ett grönt hus i 2 våningar, grundat på bru- Vasa. Inga förändringar har gjorts I villan. ten sten, med stockstomme. Huset har förlängts Uthuset inrymmer en skrubb där en av Wil- från det ursprungliga. Båda våningarna är i bruk. helm Udd anställd roddarpojke sov under Huset är fodrat med stående och liggande pa- sommrarna. Pojken rodde då Wilhelm var ute nel. Det har sadeltak med plåt. Fönstren i första och fi skade. Bredvid skrubben ett vedlider, ut- våningen har I-karm och en rutindelning som etupp och sist ett lagerutrymme med plats för liknar †-karm. Fönsterfodren är i jugendstil, si- en ko. Båthuset står vid stranden, nu på tilland- dofodren fortsätter högre än fönstret. Övre vå- nings/arrendeområde. Inga byggnader har ri- ningens fönster ligger ovanpå de nedre fönst- vits. Huset står obebott tillsvidare. ren, de är delade i små rutor och liknar TT-karm. I Bröderna Edvin, Wilhelm och Mikael August gaveln fi nns enskilda dekoreringar i panelen vid Udd fl yttade från Malax till Helsingfors 1903 och fönstren. En kvist ligger mot vägsidan med plåt- 1905 och hade från början tänkt turas om att an- sadeltak. En till ingång fi nns i ändan av huset. vända stället som sommarställe (jakt och fi ske) Dekorationslisterna är vita. Huset har varit röd- en månad var per sommar, men så köpte Edvin målat i ett skede, ursprungliga färgen är grön. och Mikael August egna sommarställen i Sibbo Lillstugan ligger lite lägre ner i backen. Den är skärgård och var aldrig på Skathaga. Wilhelm byggd av Anders Kronman. Stugan är grundad använde Skathaga ett antal år men köpte senare på kilsten och av stock i två våningar. Fasaden Öjna gård. Skathaga var uthyrt ett antal år fram är gul med vita dekorlister. Taket är rött man- till 1956. sardplåttak och takfoten är blå med fi na detal- Bostadshuset har trästomme, är fodrat med jer. Fönstren är sexrutiga och mindre. Huset har liggande panel och står på betonggrund. Huset två ingångar mot gårdssidan och en veranda. In- är 1,5 våningar med fullhög kvist. Ingången, en gångarna får skydd av den öppna kvisten. Huset spegeldörr med fem speglar, fi nns på sidan av har fl era små, intressanta detaljer i fasaden. I kvis- kvisten,. Ovanför dörren fi nns ett lågt fönster i tens takfot t.ex. fi nns små snickrade kvadratiska tre rutor. Fönstren har I-karm, halvorna är delade hål. Båthuset är utan tvekan Bergös fi naste. Det i 8 rutor var. Lister och foder är vita. I gaveltriang- är troligtvis uppfört 1924. Huset ligger på knut- eln fi nns ett större fönster i mitten med två små stenar, träbyggt i två våningar. Första våningen fönster vid sidorna. Uthuset är traditionellt, fod- är för större båtar och i andra våningen kunde rat med röd locklistpanel, gula paneldörrar med mindre båtar förvaras under vintern. På somma- långa gångjärn, vita dörrfoder och omålat plåt- ren höll barnen hus i andra våningen. Små båtar tak. vinschades till andra våningen genom fönstren. Huset är gult med fi na vita detaljer. Huset har rött mansardplåttak med fi na takfotdetaljer. Gamla badhuset omändrades till strandbastu med fi nansiering från Museiverket. Storle- ken, formen och färgen följer den ursprungliga. Smedjan står längre uppe på backen. Den vilar på naturstenar, röd med stående ribbpanel. Dör- SOMMARVILLOR – från villor till stugor och vinterbonade andrahem ren är grön, knutbräden vita. Nuvarande ägare är Anders Kronmans barn- barn. Huset är ett av de tre första husen som an- Vid sekelskiftet 1800-1900 kunde enbart en liten del av befolkningen serade det folkliga byggsättet syns också i till exempel bastustugorna vändes enkom som fritidsbostad på Bergö. An- njuta av ett fl ott villaliv på landet, t.ex. länsmän och kyrkoherdar och i stock och i andra typer av sommarstugor under de senaste årtionde- ders ägde stugan sedan sekelskiftet. I början tjänstemen. De tidigaste sommarvillorna beboddes under hela den na. Gamla gårdsbyggnader i stock kunde också fl yttas till sommarhem- av 1900-talet förstorade han stugan med några varma sommarperioden, och stadshemmet stod tomt under denna mets gård. Ofta började man använda släktens gamla lantgård eller en stockvarv och byggde förstuga och veranda. tid. Efter krigen ökade villabyggandet kraftigt. Sommarbostäderna gammal bostadsbyggnad i skärgården som sommarstuga. Stugorna i Den nya stugan är byggd år 1914 i egen stil av behövde inte längre vara stora, dyra eller utsmyckade, utan man kla- hembygden blev nostalgiska ställen där varje föremål och plats hade Kronman själv. Inredningen är autentisk och rade sig med något mer anspråkslöst och billigare. Nya sommarstu- en egen historia. möblerna är snickrade speciellt för att passa hu- gor byggdes på allt fl er stränder, vilket på sina ställen ledde till stora Betoningen ligger inte längre på den anspråklöshet och enkelhet set. På tomten fi nns fortfarande en smedja som förändringar i landskapet. En sommarstuga fi ck uppföras precis vid som var karaktäristisk för det tidigare stuglivet. De nygamla stockvil- är funktionsduglig. Allt som Anders har byggt strandlinjen, eftersom byggandet inte var reglerat på samma sätt som lorna kan till exempel ha fritt lånade stildrag av villabyggnaderna från fi nns bevarat på tomten. Anders har skrivit fyra idag. På 1940–1950-talen blev de små bastustugorna den domineran- början av 1900-talet. Ett modernt sommarhem kan också se ut som memoarer om sitt liv, han var född i Vikby. Då de typen av villa. Allt oftare kallades semesterbostaden stuga i stället taget direkt ur en inredningstidning, glasväggar maximerar dagsljuset han var 18 år seglade han första gången till Ber- för villa. och utsikten. Stugan syns långt. Byggandet av stora semesterhem är gö med en båt som köpts på Vasa torg. Färden Förhållandet till den agrara historien anknöt också ofta till sommar- också på sätt och vis en återgång till villalivet som det var för hundra år skedde i slutet av 1800-talet och tog 18 timmar. boendet. Stock- och panelytor, bänkar vid väggen, allmogemöbler och sedan då skillnaden mellan stadshemmet och sommarbostaden inte Då fi ck han bo vid lotsarnas stuga vid Södersund gamla föremål blev moderna i stuginredningen. De drag som romanti- var så stor i fråga om hushållets underhåll och utrustningsnivå. på Bergö.

94 Jungfrudanser och snickarglädje Mångfacetterade kulturmiljöer Mångfacetterade kulturmiljöer Jungfrudanser och snickarglädje 95 6 KULTURMILJÖER I BYAR OCH PÅ STRÄNDER

STORSANDEN

Storsanden är en hög och karg ö med låg växt- lighet. Landskapet formas av en sandrygg som löper från nord till syd i öns längdriktning. Stor- sanden var sundombornas största fi skeläge och ännu i början av 1920-talet höll 119 personer för- delade på 27 familjer till här från mitten av juni till september. Fiskarhusen och saltbodarna på Storsanden övergavs vid tiden för andra världs- kriget p.g.a. strukturomvandlingen inom fi sket. I dag är bebyggelsen koncentrerad till den östra sidan av ön, men på den västra sidan fi nns ännu rester av en äldre fi skarby och hamn, med lämningar av husgrunder och bryggor samt av kojor med väggar radade av sten. Den gamla skyddade hamnen har upplandats och har blivit till en liten sjö. Överallt på ön fi nns lämningar av torkställningar för fi skebragder, krakastänger, samt andra tecken på att människan i långa tider strävat till att forma landskapet genom att fl ytta och rada stenar. Uppe på ön fi nns en jungfrudans. I en sten bredvid stigen som leder till den norra ändan av ön har Johan Erik Nedergård mejslat in texten : ”J.E. Nedergård / DEN 22 JULI 1932 / GODE GUD VÄLSIGNA ALLA DEM SOM HAFVET PLÖJER” På norra delen av Storsanden fi nns en naturlig hamn i lä av två örar. Hamnen är mycket Sten grund och öppen för nordan. Stugägarna lät vintern 1990/1991 muddra upp en liten hamn med F.d. fi skarhus. Timrad stuga med farstu, mäter to- vågbrytare på öns västra sida nedan om den talt 4 x 6,4 m (stugudelen 4 x 4 m). Inbyggda tätaste husklungan, hamnen muddrades igen knutar. Rödmålad stående brädpanel, vita knu- sommaren 2014. Numera är det ingen av stugä- tar. Farstudelen av bräder. Ingång från norra garna på Storsanden som ägnar sig åt yrkesfi ske gaveln. Stugan har ett fönster i var vägg (3 st). utan stugorna är mera att betrakta som fritids- Högsäng längs efter östra långväggen. Murad stugor. Samtliga fi skarbastun är ursprungligen öppen spis i sydvästra hörnet av stugan. Taket av byggda före 1940, varav sex stycken är byggda profi lerad plåt. I gott skick. Ägare: Stens dödsbo, före 1900. Mona och Kaj Martin använder stugan.

Morney och Svarvars

F.d. fi skarbastu. Lång byggnad där fi skarhuset byggts i hop med två bodar. Byggnaden mä- ter totalt 4,3 x 13,9 m. Stugdelen i södra ändan är 4,2 m lång, Ingången till farstun fi nns i östra långväggen liksom dörrarna till de båda bodarna. Dörren mellan farstun och stugan fi nns i ga- velväggen. Stugan har fönster i alla tre ytterväg- garna. En murad öppen spis fi nns till höger om dörren. I hörnen på den motsatta väggen står två högsängar. Ytterväggarna är numera gråmå- lade, täckta av någon sorts tunn pappskiva som hålls på plats med hjälp av lodräta trälister (ser på avstånd ut som locklistpanel). Tidigare färg- sättning var röd/vit. Taket på boddelen täckt med korrugerad plåt, profi lerad plåt på stugdelen. Stugan lär vara byggd 1901. Romerska siff - ror inskurna i stockarna tyder på att stugan är fl yttad hit. Huset har renoverats även invändigt.

96 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöer i byar och på stränder Kulturmiljöer i byar och på stränder Jungfrudanser och snickarglädje 97 STORSKÄR Begravningsplatsen på Storskär Storskär är ett mycket gammalt utskärsfi skelä- Begravningsplatsen på Storskär ligger på öns ge, något som olika stensättningar ännu i våra högsta punkt ca 12 m ovanför havsytan. dagar vittnar om. Mest känd är Storskär för sin Till begravningsplatsen kommer man längs begravningsplats, vilken gav ön namnet Kirke- en stig från båthamnen. Den 12 x 30 m stora gårdsskär på 1500-talet. Ursprungligen har Stor- gravgården omgärdas av ett ¾ m högt stengär- skär varit två skilda öar: Storskär och Lillskär. de. I muren eller stengärdet fi nns tre öppningar: Upplandningen förenade de två öarna under en i söder, en i öster och en i norr. Inom det in- senare delen av 1800-talet. Det gamla sundet gärdade området fi nns sju stenkummel – var av bildar i dag en låg dalsänka mellan de båda hö- det största – beläget längst i söder är ca en me- gre öarna. Den södra viken är grund och stenig, ter högt och 3-4 meter i diameter. och dessutom utsatt för sydliga vindar. Viken i Gravplatsen inrapporterades 1674 till rikets nordost, Storskärshamnen, är välskyddad och myndigheter av kyrkoherden i Mustasaari sock- jämförelsevis djup. Här har traditionellt utskärs- en Olavus Bratt efter en kunglig uppmaning till fi skarnas båthamnar, sjöbodar och fi skarbastur prästerskapet. När och hur kyrkogården på Stor- funnits. skäret kommit till vet man inte säkert. Uppkom- I riksarkivets äldsta räkenskaper från sten av gravgården sammankopplas dock envist 1500-talet omtalas Kirkegårdsskär såsom mus- med en biskop. tasaariböndernas främsta fi skeläge. I äldre ti- Gravarna på Storskär blev utsatta för vanda- der var fi skesäsongen begränsad till tre veckor lisering av stora mått 1884 då en sjömätnings- under sommaren. På höstarna fångade man sä- expedition besökte platsen. Expeditionen reste lar med nät; sälhudarna var mycket efterfråga- ett sjömärke på platsen och tog stenarna till det de och var därför säkert en viktig inkomstkälla från omhägnaden kring gravgården. Tilltaget för fi skarna. väckte stor förbittring och på dåvarande stats- Storskär är den största ön i Rönnskärsarkipe- arkeologen Johan Reinhold Aspelins initiativ lagen, ön är ca två och en halv kilometer lång restaurerades begravningsplatsen så att den åt- och ca en kilometer bred. Landskapet på Stor- minstone till det yttre återfi ck sitt gamla utse- skär bjuder på stora variationer: öns högsta ende. Genom inrösning 1906 befästes platsens punkt ligger ca 12 m över havsytan, men mellan karaktär som fornminne. de vida och höglänta klapperstensfälten ryms Se mera sidan 38. även låglänta våtmarkspartier. Ställvis är Stor- bevarade jungfrudanser som företräder olika va- het. Eftersom staten äger vattnen runt Storskär, skär skogsbevuxet, medan andra delar domine- rianter av den klassiska labyrinten. äger staten även tillandningarna på samfällighe- ras av snåriga enrisbuskar. Numera är de fl esta stugorna på Storskär fri- tens område. Gränsen följer 1803 års vattenlinje. Byggnadsbeståndet på Storskär På Storskäret fi nns fem stycken registrerade tidsstugor men även några yrkesfi skare håller till Lotsarna på Rönnskär hade genom arrende jungfrudanser. Olika litterära källor ger vid han- på ön. I Malax kommuns byggnadsplan är Storskär av Malaxborna rätt att bärga hö på Storskär. På Runt Storskärsviken fi nns idag 9 fi skarbastur el- den att det totalt skulle fi nnas åtta eller t.o.m. reserverat som fi skeläge. Markägoförhållanden på 1910-talet t.ex. hade fem familjer sina fäbod- ler fi skarstugor, därtill fi nns ett rikt och varierat tolv jungfrudanser på Storskär. Några jungfru- Storskär har länge varit något oklara. Lillskärsde- och fi skarstugor samt fähus på den s.k. Husback- bestånd av bodar och båthus. Av Storskärs nu- danser har uppenbarligen förstörts i modern tid. len har sedan länge tillhört staten, medan Stor- en eller Lotsbacken. Fäbodlivet på Husbacken på varande bebyggelse är en anmärkningsvärt stor Runt begravningsplatsen fi nns tre stycken väl- skärsdelen tillhör Ytter- och Övermalax samfällig- Storskär avtog småningom. del relativt ung och byggd efter 1980. Vid Storskärshamnen är stugorna byggda i en något ojämn rad längs efter stranden. Båthusen och bodarna står nedanom stugorna vid vatten- Fants lilla stuga fanns inte på sin nuvarande Söderholms nätta stuga tronar i ensamt ma- brynet eller en bit ut i vattnet. Stranden vid Stor- plats på Storskäret i början av 1970-talet, så den jestät uppe på Lots- eller Husbacken längst in i skärshamnen är stenig och låg, men strax bakom är byggd eller hitfl yttad senare. Till sin grund- Storskärsviken. Den är den enda som fi nns kvar stugorna höjer sig landet brant. plan är Fants stuga en traditionell fi skarbastu, av de många fäbodstugorna som en gång stod Malax navigationsklubb r.f’s medlemmar bestående av en stuga med farstu vid gaveln. uppe på husbacken även kallad lotsbacken. Stu- byggde stugan på talko åren 1983–1985. Stugan Stugan har ingen murad skorsten, utan endast gan är byggd ca 1800 och är således den äldsta är lång och smal och inrymmer två separata lä- ett plåtrör som fungerar som rökkanal till kami- byggnaden på Storskär. Själva stugan är timrad genheter. Stugan står med långsidan mot vattnen. Utvändigt är väggarna fodrade med lock- med utknut, väggarna är fodrade med locklist- net och ingångarna till lägenheterna fi nns mitt listpanel och taket täckt med profi lerad takplåt. panel och knutarna inbyggda. Stugan hade se- på långväggen. Bastubyggnaden står i vinkel Stugan är rödmålad och har vita knutar. Fönstren dan gammalt en tillbyggnad på baksidan med med stugan. är tvådelade. pulpettak. Hästmyrorna hade dock gjort så stor åverkan på tillbyggnaden att man var tvungen att riva den och bygga en helt ny av moderna material. Den nya delen lär vara identisk med den gamla bortrivna. Stugan hade tidigare nä- vertak men har numera försetts med korrugerat plåttak. Fönstren är förnyade och försedda med utanpåliggande kors i stället för spröjsar. Stugan är målad i rött, listerna i vitt.

98 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöer i byar och på stränder Kulturmiljöer i byar och på stränder Jungfrudanser och snickarglädje 99 BERGÖ

måskaligheten är ett typiskt nader. Öns byggnadsbestånd får en personlig prägel av de små bostadshu- drag för de bebodda områ- sen från tidigt 1900-tal, som numera ofta används som sommarstugor. En Sdena på Bergö, slingrande del av dessa har i det närmaste behållit sin ursprungliga karaktär, men på smala byvägar, det steniga land- en del har gjorts förändringar typiska för 1950–1980-talens renoveringar. skapet och de välskötta gårdarna. De här husen har en mycket smal stomme i en och en halv våningar, till De äldsta boplatserna fi nns mitt vilken man fogat en fullhög tvärställd kvistdel. Ingången är ofta i sidan på på ön, landhöjningen har gjort att kvisten. Mansardtak med konkava nedre takfall är vanliga. Vid de äldsta går- de hamnat långt från havet. Som- darna har ofta bevarats ekonomibyggnader i samma ålder. De långa och mar- och fritidsbosättningen sö- smala fähus/lider- och förrådsbyggnaderna är nästan undantagslöst förhål- ker sig till den ur havet frilagda, landevis låga och ramar in gårdsplanen från en eller två sidor. I byn fi nns ofta öppna strandzonen. Landska- ännu på några ställen små lador försedda med halm- eller vasstak, och åt- pet är mjukt böljande och stenigt. minstone tre sädesbodar har bevarat sina nävertak. Bredhällans och Peris- TerrängenT är, förutom i tätorten grunds fi skehamnar är idylliska med sina små båthus och skötbodar. och längs vägarna, skogsbevuxen. Bebyggelsen är koncentrerad dels till vägen som kommer söderifrån från färjefästet, och dels till vägarna som går i väst-ostlig riktning mellan de två fi skehamnarna. Bergö kallades tidigare för Vargön. På ön har funnits fast bosättning åt- minstone från 1400-talet. Ön var en självständig kommun fram till 1973. På Bergö bor ca 500 personer av vilka 95 % har svenska som modersmål. Ön är ungefär 4500 ha stor. Mellan ön och fastlandet trafi kerar året runt en landsvägsfärja. År 1962 sattes den första färjan i trafi k mellan Bergö och Bredskär, sedan skärgårdsvägen från Molpe över Bredskär färdigställts. Ti- digare avgick regelbunden ångbåtstrafi k till Vasa från Perisgrund, beläget på öns östra sida. Bergöfärjan ägs av Vägaff ärsverket. Bergö blev Årets by 2013 i Österbotten. Öns byggnadsbestånd är tidsmässigt skiktat. Förutom de typiska fi skarstugorna och bondgårdarna från 1800-talets slut och 1900-talet början, fi nns på ön typexempel på byggnadsskicket från samtliga efterkrigstida år- tionden. Förutom bostadsbyggnader fi nns på området några aff ärsbygg- Arto Halttunen

100 Jungfrudanser och snickarglädje Bergö Bergö brandstation, Bergö Nyvägen 44

Bergö gamla brandstation ligger precis i cen- 1960-talet. Brandstation ägs av Malax kommun trum av Bergö by. Byggnaden uppfördes av och huset används som förråd och i husets ena Bergö kommun som kommunalt sprut- och ända förvaras ännu den gamla kommunägda mangelhus år 1937. Mangeln ägdes tidigare av mangeln. Byggnaden är upptimrad i 1,5 våning- Mangelförening men övertogs vid byggandet ar med ett högt torn i mitten för brandslangen. av huset av Bergö kommun. Huset påbyggdes Fasaden är röd, fodrad med locklistpanel. med torn för slangtorkning och brandsiren på

Småskolan, Bergö Nyvägen 43 a

Byggnaden ligger vid Nyvägen, stolt och synlig. Huset som är byggt 1930 som lägre folkskola, renoverades 1978 och på nytt 2003. Byggnaden upphörde som skolbyggnad när den nya låg- stadieskolan byggdes 1969. Som kommungård upphörde verksamheten när den nya kommu- nalbyrån byggdes 1972. I byggnadens första vå- ning fi nns Bergö daghem och förskola. I andra våningen fi nns två bostadslägenheter med två rum och kök som hyrs ut. Huset är stockbyggt i 1,5 våningar på stenfot. Fasaden är röd, fodrad med locklistpanel. Väggarna är inramade med vita bräden, nedersta delen, hörnen och övre vå- ningen är vita. Huset har grönt plåttak. Mot vä- gen fi nns två små frontoner med fönster. Fönst- ren i nedre våningen har I-karm, de är sexrutiga. Under frontonerna är fönstren större, åttarutiga med †-karm. Fönstren i andra våningen är små, fi nt indelade i rutor, placerade ovanför nedre våningens fönster på långsidorna av huset. In- gångarna ligger på gårdssidan, på varsin sida av kvisten, som har valmat tak. Kvisten är grundad på betong. Till ingångarna leder trätrappor, och på daghemssidan även en handikappramp. Runt halva gården går ett staket. Den välskötta byggnaden är en fast del av Bergö byacentrum.

Bergö Jungfrudanser och snickarglädje 101 Björklöv, Perisgrundvägen 60

Gårdstunet vid Perisgrundvägen härstammar från 1800-talet. Det består av en liten huvudbyggnad, uthus, bastu, samt ett härbre längre bort. Gården ligger på en backe som höjer sig från stranden. Huset används som fritidsbostad. Huvudbyggnaden står på betonggrund och är 1,5 våningar. Fasaden är röd, fodrad med Backlöv, Perisgrundvägen 24 b locklistpanel. Fönstren är sexrutiga med vita I- karmar och vita fönsterfoder. Mot gården fi nns Gårdstunet ligger öster om Perisgrundvägen en öppen farstukvist med snickrade detaljer i synligt på en låg backe. Gården består av hu- fronten. Ytterdörren är en ljusblå bräddörr med vudbyggnad och ett uthus. Mellan gårdstunet långa gångjärn. Ovanför dörren fi nns ett smalt och byväg fi nns en stenig hage, som sommartid fönster. Uthuset är litet, träbyggt på knutstenar. betas av får. Huvudbyggnaden, som är byggd Fasaden är röd, fodrad med ribbpanel. Dörrarna 1931, är ett typiskt 30-talshus på Bergö, upptim- är gula paneldörrar med långa smidda gångjärn rad på betonggrund, i 1,5 våningar. Fasaden är och smidda handtag. Dörrfodren och bräden i röd, fodrad med locklistpanel med vita knutar. I hörnen är vita. Huset har plåttak. I gaveln mot gaveltrianglarna är panelen vit. Huset har man- havet fi nns ett utedass med pulpettak. Härbret sardplåttak. Mot vägen fi nns en hög fronton är traditionellt, stockbyggt i 1,5 våningar, fodrat med mansardtak. Under frontonen fi nns en öp- med röd locklistpanel. Dörren är en gul bräddörr pen, till stilen avvikande farstukvist. Till kvisten med vita foder. Bastubyggnaden är nybyggd. leder trätrappor. Fönstren har T-karm, övre delen delad i tre rutor. Uthuset är nybyggt.

Solbo, Perisgrundvägen

Gårdstunet ligger i skydd av träd och växtlighet med långa knutar i 1,5 våningar. Fasaden är röd, i början av Perisgrundvägen. Bostadshuset som fodrad med locklistpanel. Foder och lister är vita. Eira, Perisgrundvägen 37 byggdes 1884 används numera som fritidsbo- Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar stad. På gården fi nns också en uthusrad. Tidigare †-karm och enkla fönsterkarmar. I övre våningen Gården ligger norr om Perisgrundvägen synligt 1,5 våningar. Fönstren har I-karm, övre våning- fanns även en lillstuga på gården, som gick i arv fi nns små, fyrarutiga fönster. På gårdssidan har i en kurva. På gården fi nns huvudbyggnad och ens fönster är små, tvårutiga. Mot gården fi nns i samband med att huset såldes. Även uthus och byggts en terrass. Ingången ligger mot gårdssi- lillstuga. Bostadshuset tillbyggdes med en far- en modern öppen farstukvist med sadeltak. Lill- fähus fanns tidigare på gården. Huvudbygg- dan, en vit dubbeldörr med fönster. Uthusraden stukvist 1999. Byggnaden renoverades tidigare stugan följer samma färger som huvudbyggna- naden vilar på knutstenar. Huset är stockbyggt har också bevarat traditionellt utseende. på 1970-talet. den, röd locklistpanelfasad med vita foder och Huvudbyggnaden, som är byggd i slutet av lister, plåttak. Taket har mansardform. Fönstren 1800-talet, är stockbyggd med långa knutar i har I-karm.

102 Jungfrudanser och snickarglädje Bergö Bergö Jungfrudanser och snickarglädje 103 Granlid, Båthushagavägen 5 Bergö Andelshandel, Bredhällsvägen 86

Gården ligger på jämn mark och synligt på östra Lokalen från år 1960 ligger norr om Bergö kyrk- sidan av Båthushagavägen. Huset användes som by längs Bredhällsvägen där vägen svänger till bank förr i tiden. Bostadshuset som är byggt bostadsområdet. Gården omfattar Andelshan- 1939 har vissa funkisdrag och är stockbyggt på delslokalen som också har ett kaff erum och bo- betonggrund. Huset är nästan kvadratiskt med stadshuset vilka ligger under samma tak. Bygg- valmtak. Farstukvisten mot vägen har en bal- naden har trästomme med mineritfasad. Den kong som är byggd på taket. Fasaden är ljus, är grundad på betong och i en våning. Fasaden knutbräderna, fönsterfodren och blindbrädena är vit. Handelslokalen har stora fönster mot vä- är ljusgråa. Fönstren är moderna. gen, fönstren i bostadshuset är mindre med väd- ringsfönster. Huset har rött plåttak.

Bergö Andelshandel grundades 1907. Den startade sin verksamhet i Herman Högbacks lillstuga, dvs. vid Helga och Gunnar Högbacks gård. Därefter fl yttade Andelshandeln tvärs över vägen till Bredhäll Ullas stuga på Pannushback- en, där den var verksam i 18 år. I slutet av 1920-talet blev Lutherska Evangeli- föreningens bönehus ombyggt till Ber- gö Andelshandel. Bredhäll Ullas stuga fl yttades närmare banken och använ- des som magasin. Även vid Perisgrund hade aff ären ett magasin för varorna som kom med båt till Bergö. Det fanns järnvägsräls från bryggan till magasinet. Bergö Ahl hade först fi lial hos Reinholdt Nyman, senare i ”Häikkäs” lillstugan och förestods av Erik Söder- holm, ”Abbas-Erk” och Reinholdt Ny- man samt i ”Skäri-Mattas” lillstuga på Bredhällan som förestods av f.d. lotsen Mathias Söderholm 1931-1934.

Bergö Andelshandel i f.d. Lutherska Evangeliföreningens hus på 1940-talet. Till vänster kommunalstugan och lägre folkskolan. Bergö hembygdsföreningens bildarkiv

Berghaga, Bredhällsvägen 77 Bärstigen, Bredhällsvägen 221 Vid storskiftet år 1758 delades Mellangården, Gårdstunet består av huvudbyggnaden från och Erich Marcusson Wäst med hustru Beata år 1926, två uthus med bastu i det ena och en Marcusdotter Erkus blev ägare. Gården har gått hitfl yttad stocklada. Bostadshuset renoverades i arv i släkten Wäst, sedermera West, till år 1991. 1996-1998. Det är tillbyggt i slutet av 1960-ta- Gårdstunet var omgärdat av byggnader, bl.a. let. Gamla grindstolpar fi nns kvar vid vägen. en lillstuga. Ett härbre fi nns fortfarande kvar. Huvudbyggnaden vilar på stenfot, och har Åren 1992–2002 fanns Handarbetsstugan med stockstomme i 1,5 våningar. Den tillbyggda bl.a. blomster- och presentförsäljning i gården, kvistdelen är grundad på betong. Huset är fod- Blom och Presentaff är 2002-2003 och från 2013 rat med röd locklistpanel, i gaveltrianglarna är ”Selmas Fik” i huset. Gårdstunet ligger vid Bred- panelen vit. Taket är ett mansardplåttak. På var- hällsvägen synligt i en kurva. Huset renoverades sin sida fi nns två frontoner med fönster. Första 1991. våningens fönster har I-karm med halvorna de- Gamla bönehuset, Bredhällsvägen 108 Huvudbyggnaden från år 1763 är ett typiskt lade i två rutor med proportionerna 1/3 och 2/3. Österbottniskt hus, stockbyggt med långa knu- Fönsterfodren är sågade i kurviga former, de är Huset byggdes som bönehus och stod färdig re som är synliga på fasaden. Fasaden är ljusgul, tar i 1,5 våningar på stenfot. Fönstren är 6-rutiga. nyligen förnyade. I kvisten fi nns mer moderna 1939. Det var prosten Österman som drev byg- fodrad med locklistpanel. Taket är av bleknad Mot gården fi nns en öppen kvist med sadeltak. fönster. Ovanför kvisten har byggts en balkong get. År 1993 fi ck Bergö gamla bönehus en pri- röd plåt. Fönstren är sexrutiga, de har †-karm Skyddet vilar på två pelare och två halvpelare. med utgång från ena frontonen. Tillbyggda de- vat ägare som började renovera bönehuset till och vita fönsterlister. Gaveltriangeln mot ös- Ytterdörren är en dubbeldörr med fönster i övre len är inte synlig till vägen utan fasaden mot vä- egnahemshus. Gårdstunet ligger norr om Bred- ter består av smårutiga fönster. Även takfönster delen. gen är så gott som autentisk. Uthusraden med hällsvägen, synligt till vägen och omfattar hu- fi nns på båda sidorna. I gaveln fi nns huvuden- Härbret är traditionellt, stockbyggt i 1,5 vå- bastu är upptimrad på kilsten, bastudelen ligger vudbyggnaden, samt ett litet uthus och ett mo- trén med skydd ovanpå med sadeltak. Ingången ningar på knutstenar. Det är ofodrat, rödmålat. på betonggrund. Andra uthuset ligger mittemot dernt garage. Huvudbyggnaden är upptimrad har vit dubbeldörr med fönster. Annan ingång Ytterdörren är en fi n, snickrad bräddörr. Taket är huvudbyggnaden. på stenfot. Stockstommen får stöd av fl era följa- fi nns i tillbyggda delen på gårdssidan. ett gammaldags nävertak med stenar som vikt.

104 Jungfrudanser och snickarglädje Bergö Bergö Jungfrudanser och snickarglädje 105 Tabor, Bredhällsvägen 54 a

På gården fi nns samlingslokal från år 1948 och en uthusrad. Huvudbyggnaden ligger på be- tonggrundning med stockstomme i 1,5 våning- ar. Fasaden är vit-brun, nedre våningen fodrad med vit minerit, övre våningen med brun panel. Bräden i hörnen är bruna, samt delvis fönster- fodren. Huset har brunt plåttak. I gaveln synligt till vägen har fönstren T-karm och de är större än andra fönstren runt huset. I nedre våning- en fi nns även I-karmfönster. I övre våningen är fönstren delade i små rutor. Mot Bredhällsvägen fi nns huvudentrén, en dubbeldörr med skydd Taborförsamlingen bildades 1930 i August Liljeroos hem och församlingen bestod då av ca 20 ovanpå som vilar på fyra pelare. På taket fi nns medlemmar. Den nybildade församlingen köpte en stuga med tomt. Invigning av mötesloka- ett kors. Mot gårdssidan har byggts en fyrkantig Gunnebo, Bredhällsvägen 25 len hölls under sommaren 1931. I denna lokal pågick verksamheten i 18 år. Hösten 1945 gjor- kvist med balkong ovanpå. I kivsten fi nns två in- des förslag till ombyggnad av fastigheten. År 1948 byggdes stugan till och man fi ck en ny sam- gångar med pulpettak ovanpå. Uthuset är byggt I gårdsmiljön fi nns huvudbyggnad och en uthus- fi nns även ett gammalt uthus som är inrett till hus och uthus av samma material. Ägaren har lingslokal på 100 m². År 1950 byggdes den gamla delen av stugan om till pastorsbostad och 1964-1965. Längan är träbyggd på betong- länga. Till gården leder en järnport. Huvudbygg- Keramikverkstad. Tidigare stod ett annat uthus renoverat huset så att den gamla inredningen år 1976 ändrades vinden om till pastorsbostad. Taborförsamlingen har idag 29 medlemmar. grundning. Fasaden är röd, fodrad med ståen- naden är ett typiskt Österbottniskt hus, grundad av sten på samma plats där nuvarande uthus bevarats. T.ex. korkmattorna har avlägsnats för Församlingen på Bergö är en av två Taborförsamlingar i Finland. de ribbpanel. Dörren är svarta paneldörrar med på stenfot, stockstomme med långa knutar i 1,5 fi nns. När det uthuset revs sålde man kilstenar att få fram de vackra plankgolven. Södra delen vita dörrfoder. Bräden i hörnen är vita. Huset har våningar. Mot gården fi nns en fullhög kvist med åt Valter Högback som gjorde stenfoten till sitt av huset har bevarats som i gamla tider. plåttak. sadeltak. Huset har plåttak. Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar †-karm. I kvisten har fönstren II-karm och dekorationer i övre delen. Fönsterbågarna och – fodren är vita, släta. Fasa- den mot gården på kvisten har locklistpanelfoder som inte syns så väl p.g.a. växtligheten som täcker väggen. Ytterdörren är utbytt till en vit dubbeldörr med vita foder. Uthuset följer traditionella färger. Huset stod tidigare på en annan plats på tomten. Till nuvarande plats fl yttades huset kring sekelskiftet 1800/1900. På muren står ”G.B.” dvs. Gabriel Back och årtalet 1906. Far- stukvisten hade tidigare sex knutar. Åren 1957 - 1958 moderniserades den. Hörnen på kvisten togs bort bara för att förenkla arbetet när plåttak lades ovanpå pärttaket. Det bekostades med de pengar som Lennarts och Alvinas son, sjömannen Max Back, fi ck då han sålde sin ty- skinköpta bil åt Bergö andelshandelsförestån- dare Kansa. Samtidigt löste Max in halva gården för pengarna han fi ck, av de arvingar som hade del i huset när Max’ farmor dog år 1956. Andra halvan av gården hade Lennart köpt tidigare av sina föräldrar. Lennart ägde först bara norra delen av huset som till en början bara användes som sommarbostad. Efter kriget blev den delen av huset omgjord för permanent boende. På tomten har tidigare stått en väderkvarn. Väder- kvarnen fi ck Irene Back i arv och den revs ner i slutet av 1940- talet och början av 1950-talet. Stenback, Bredhällsvägen 50 Kvarnen byggdes om till sommarhus vid Kas- tagrund norr om “Öuran”. Till en början lämna- Karlsbo /Karlsro, Bergövägen 295 Gården formas av bostadshuset och aff ärsloka- bostadsdelen är fönstren typiska för 1950-talet fär, som ägdes av en ryss vid namn Retief. Bygg- des kvarnstenarna kvar på tomten där kvarnen len som är hopbyggda. Byggnaden är grundad med vädringsfönster vid sidan. Ulrika och Valde- naden användes därefter som båtbyggeri, den stod. Senare kom kvarnstenarna troligtvis att Gårdstunet består av huvudbyggnaden och en tak. Byggnaden är relativt massiv, takformen är på betong, med stomme av trä i 1-1,5 våningar. mar Stark gifte sig år 1948 på Bergö. Paret drev ägdes av Joel West och kallades för “Gula pavil- användas som grund åt de grindstolpar som traditionell uthusrad. Huvudbyggnaden i två vå- typisk för tidens Bergöbebyggelse. Fönstren har Bostadshusdelen är högre med sadeltak, aff ärs- Starks butik åren 1955-1995. Verksamheten var jongen” eftersom huset var gult och ungdomar- “Skata Gabriel” kilade av granit till Bergö ung- ningar är byggd 1930 och grundad på betong. T-karm med övre delen delad i tre rutor. Fönster- delen är i en våning och har pulpettak. Taket är tidigare inrymd i detta hus, ny aff ärslokal byggna ofta vistades där. domsförening. Stenarna försvann i det skedet Fasaden är vit, fodrad med liggande panel. Hu- karmarna är vita, -listerna är gröna. Ingången är av plåt. Fasaden är ljust rappat tegel. Aff ärsde- des år 1975. Dottern Gunilla övertog aff ären år och det hade varit tal om att de skulle använ- set har grönmålat mansardtak av plåt. Mot vä- modern, den ligger i västra gaveln. Till dörren le- len har stora fönster och ingång mot vägen. I 1995. På tomten har tidigare stått en gammal af- das som underlag åt grindstolparna. På tomten gen fi nns också en fronton likaså med mansard- der en metalltrappa och dekorerad ledstång.

106 Jungfrudanser och snickarglädje Bergö Bergö Jungfrudanser och snickarglädje 107 1920-talet fanns följande byggnader på gårds- Fasaden är röd, fodrad med locklistpanel och vita tunet: boningshus, uthusrad med lillstuga, sten- bräden i stockänden. Ribborna är rundformade fähus, hölada med port, fi skbod, vedlider, här- i kanterna. Fönstren har I-karm med halvorna bre, kvarn och rökbastu. Av de byggnader som delade i två rutor med proportionerna 1/3 och fanns vid vägen byggdes en ny uthusrad, som 2/3. Fönsterbågarna och – fodren är vita, släta. bestod av tre delar; vedlider, fi sklider och lill- Mot gården fi nns en öppen kvist med sadeltak. stuga. En del av stenarna från det gamla fähuset Fronten är dekorerad med fi nsnickrade vita de- lämnade kvar och blev grunden till det nya fä- taljer mot en annars röd bakgrund. Till ytterdör- huset. Fähuset förlängdes med en hölada norrut ren leder en trätrappa med rödvit ledstång. Yt- och ett dyngstorum söderut. Kvarnen revs an- terdörren är modern. Uthuslängan ligger längs tagligen ner på 1930-talet och rökbastun brann vägen som fortsättning av staketet som går runt upp på 1940-talet. Den bastu som idag står på gården. Den är upptimrad på kilsten. Fasaden är tomten byggdes i mitten av 1950-talet. I början röd, fodrad med locklistpanel och vita bräden i av 1970-talet gjordes fähuset om till garage. Hö- hörnen. Dörrarna är ljusa bräddörrar med långa ladan och dyngstorummet revs bort, förutom smidda gångjärn och vita foder. Blindbräden är en del söderut som lämnades kvar som förråd. vita. Huset har plåttak. Stallet ligger på gårdssi- Gården har alltid varit ingärdad. Södra rån består dan. Den vilar på stenfot. Bastun ligger mot hu- av stengärdesgård och fl era av de övriga sidor- vudbyggnaden. na har trästaket kvar. Gården har länge haft en Framtidsplanen är att renovera huset, åter- trägrind ut mot vägen, den senaste är gjord på skapa storstugan genom att ta fram det gamla 1990-talet. taket och trägolvet samt mura upp en gammal- Mangårdsbyggnaden är traditionell, grundad dags spis igen. på kilsten och timrad av stock med långa knutar.

vedlider/ fi skebod hölada med port Björnas, Högbacka, Bredhällsvägen 29 boningshus Henrica West berättar: stod av storstuga, framstuga, kammare, farstu fähus Gårdsmiljön omfattar huvudbyggnaden, uthus- och vind. längan längs vägen, samt en bastu/lillstuga och Det var i storstugan man bodde och där fanns uthusrad med ett litet stall. Huvudbyggnaden är en typiskt öst- öppen spis, två högsängar, väggfasta bänkar, lillstuga erbottniskt parstuga i 1,5 våningar. Huset upp- hörnskåp m.m. De övriga delarna av huset sak- härbre fördes år 1853 av Markus Jonasson Björn. Enligt nade eldstad och användes till förvaring. Som- vad som berättats, så rev man ner det tidigare martid bodde pigor i det västra rummet på vin- bastu kvarn huset och återanvände stockarna till det nya hu- den. set. Det tidigare huset hade fl yttats till tomten Huset stod först på vanliga platta stenar som Björn, Bergövägen 291 över sundet från ”Backan” i slutet av 1700-talet man hittade i naturen, men i början 1900-talet då man delade på Björn-hemmanet. Huset be- byttes dessa ut mot kilsten. Fram till slutet av Gården har tillhört samma släkt sedan 1700-talet. Gården som byggdes 1812, har fungerat som gästgiveri. Gårdstunet ligger vid Bergövägen strax österut från Bergö kyrka. Gården avgrän- sas av huvudbyggnaden och två uthusrader, vilka formar gårdsplanen till en kvadrat som är Uthusbyggnad: öppen mot vägen. Huset renoverades 1962. Hu- - vedlider vudbyggnaden är ett typiskt Österbottniskt hus - fi sklider kammare i två våningar. Huset vilar på stenfot, upptimrad - lillstuga boningshus av stock med långa knutar. Fasaden är röd, fodrad med ny locklistpanel. Fönstren är utbytta, garage storstuga framstuga sexrutiga. Övre våningens fönster är möjligtvis ursprungliga med fi n dekorering. Mot gården fi nns en farstukvist med sadeltak. Kvisten är mo- bastu dern. Längst borta från vägen ligger fähuset. Det farstu är grundat på stenfot med två varv kilade stenar ovanför marknivån. Fähuset är stockbyggt, ena ändan möjligtvis träbyggt med ribbpanelfasad. Den stockbyggda delen är ofodrad. Mittemot huvudbyggnaden fi nns en uthusrad med lillstuga/bastu. Den är grundad på betong, träbyggd med ribbpanelfasad och plåttak. August Högbacks gästgivaregård 1930. Bergö hembygdsföreningens bildarkiv

108 Jungfrudanser och snickarglädje Bergö Bergö Jungfrudanser och snickarglädje 109 NORRA PÖRTOM

orra Pörtom ligger i sydöstra Malax, gränsandes till Pörtom och Ku- rikka. Pörtom uppgick i Närpes kommun 1973. Norra delen av Pör- Ntom överfördes till Malax kommun 1975. Bosättningen är koncentrerad till Alholm, Norrback, Svarvar och Johannesdal längs den snörräta Björneborgsvägen. Landskapet är fl ackt, åkerarealerna små. Mindre be- folkningskoncentrationer fi nns i Rainebäcken, Rönnholmen och Björknäs. Rönnholm vid Ribäcksvägen hade i tiderna en egen butik och skola. Rai- Norrback, Björneborgsvägen 3286 c, neåsens fornlämningsområde är nationellt värdefullt. (läs mera s. xx). Det Ägare, Malax kommun gamla byggnadsbeståndet är ofta representativt och i Norra Pörtom fi nns många fi na farstukvistar. Huvudbyggnaden på Berga bruk, som fl yttats till Norra Pörtoms f.d. skola från år 1898 ligger vid Pörtom hembygdsmuseum, har ett stjärnformat fönster som också fi nns på Björneborgsvägen i Norrback by. Byggnaden är några andra byggnader i området. Fina vyer öppnar sig t.ex. i Rainebäck- relativt stor och en fast del av landskapet från en där fåren betar de gamla gårdstunen. Mellan Björneborgsvägen och Ri- landsvägen. På gården fi nns inga andra bygg- bäcksvägen fi nns Lillträsket, enda vattnet i Norra Pörtom. nader. Skolbyggnaden är i 1,5 våningar, grundad på stenfot, med stomme av stock, röd stående panel nertill och liggande panel upptill, tegeltak med en skorsten av rödtegel. Detaljerna är vita. Fönstren har I-karm, med halvorna delade i tre rutor. Övre våningens fönster på vägsidan ligger ovanför första våningens fönster, de är små rektangelformade och delade i två rutor. Huset har en kvist med pulpettak mot gårds- sidan med två ingångar. Kvisten har liggande panel. Ytterdörrarna är dubbeldörrar, med tre speglar i var. Ovanför dörren fi nns fönster i tre rutor med X i varje rutas topp. Kvisten står på betonggrund.

1 2 3

1. Gårdsbyggnaden med 5-kantig tambur hos Hanna Norrback, år 1928. Läs mera om byggnaden s. 119. Foto Yngvar Heikel . Pörtom hembygdsmuseum, bildarkiv 2. Brokvist vid August Bergs lillstuga år 1928. Foto Yngvar Heikel, Pörtom hembygdsmuseum, bildarkiv 3. Exteriör av stugan och farstukvisten från Sidbäck år 1928. Foto Yngvar Heikel, Pörtom hembygdsmuseum, bildarkiv Rönnholm byagård / Gamla Rönnholms skola, Ribäcksvägen 1516 Ägare, Norra Pörtoms Allaktivitetsförening rf.

Skolbygget påbörjades 1924 och stod färdigt 1926. På 1950-talet renoverades skolan och för- sågs med bl.a. vatten och avlopp. På 1980-talet ombyggdes ett omklädningsrum till kök och på 1990-talet renoverades f.d. lärarbostaden. Sko- lan startade som privatskola. Numera ägs skolan av Norra Pörtoms Allaktivitetsförening r.f. och den används som samlingslokal av byarna i när- området, med undantag för lärarbostaden som är uthyrd och bebodd. Skolan ligger i Rönnholm by söder om Malax centrum. Huvudbyggnaden är i 1,5 våningar är grundad på stenfot med stomme av stock , röd locklistpanelfasad och tegeltak med två skorstenar av rödtegel. Detaljerna är vitmålade. De breda knutarna och gavlarnas fi na takfotsavslut ger byggnaden ett klassicistiskt utseende. Ingång- arna poängteras genom klassicistiska tempelga- velinramningar. Fönstren som har †-karm eller ††-karm med sammanlagt sex eller nio rutor är moderna.

110 Jungfrudanser och snickarglädje Norra Pörtom Norra Pörtom Jungfrudanser och snickarglädje 111 Ullas-gården, Ahlbergas, Björneborgsvägen 2933 Gården är ett ödehus som ligger precis vid lands- vägen på en synlig plats. Växtligheten börjar ta över tomten. På gården fi nns även en uthusrad med bastu eller lillstuga i ändan. Huvudbygg- naden har modellen av en enkelstuga, grundat Foodas, Björneborgsvägen 2943 på stenfot, 1,5 våningar, stomme av stock och tegeltak. Huset har ingen skorsten. Mot landsvä- Gården ligger på östra sidan av Björneborgs- gen har huset en liten fronton i mitten av huset. vägen, synligt till landsvägen. På gården fi nns Fönstren har T-karm och utstående dekorationer huvudbyggnaden och en lång uthusrad. Hu- på fönsterfodren. Samma dekorationer fi nns på vudbyggnaden är i 1,5 våningar, grundad på dörrfodret. Dörren är en dubbeldörr med sexru- stenfot. Fönstren är 6-rutiga. Fönsterfodren och tigt fönster i övre delen. Huset har ingen kvist. dörrfodret är dekorerade med smala snickrade Uthusraden är omgiven av växtlighet. Den är ribbor tillsatt på listen ovanför fönstret. Mitt på klädd med röd locklistpanel, ljusa dörrar med fasaden fi nns en farstukvist med pulpettak. Den liggande panel. Foder och listerna är vita och är grundad på betong, har gul liggande panelfa- huset har plåttak. I andra ändan fi nns en rödte- sad och fönster på varje sida. Fönstren på kvisten gelskorsten och I-karmade fönster som skvallrar är nyare, sexrutiga för att passa in med resten av om att det fi nns en lillstuga eller bastu där. På huset. Dörren är ljusgrön och relativt modern. södra sidan av huset har funnits ett soldattorp. Uthuset är åtminstone delvis grundat på stenfot och har stockstomme.

Dahlblom, Joonasas, Kaalas, Härrmanas Villes, Björneborgsvägen 3014 Björneborgsvägen 2936 Till gårdsmiljön hör huvudbyggnad, lillstuga andra våningen fi nns även två små kvadratiska na detaljer som i huvudbostadshuset. Lillstugan Till gården leder en björkallé från landsvägen. och ett L-format uthus. Gårdsplanen är typisk fönster på varsin sida av det större fönstret. Lill- har en kvist mot gårdssidan. Kvisten är mutter- På samma gård fi nns två nyare bostadshus, ett för äldre bondgårdar, fyrkantig, huset är obe- stugan tycks vara i bättre kondition utifrån. Lill- formad, har fem väggar mot gården med fönster från 1950-talet och det andra från 1970-talet. bott. Huvudbyggnaden i 1,5 våningar är byggd stugan är i 1,5 våningar, med stomme av stock på varje sida. Kvistens gaveltriangel är rak utan Till gamla gården hör två bodar och ett stort L- på 1890-talet, den har stockstomme med långa med långa knutar, röd stående locklistpanel- hörn. Dörren är en 1,5 dörrar bred gul dubbel- format uthus som ligger på annan tomt. Enligt knutar och röd locklistpanelfasad och tegeltak. fasad och plåttak med en skorsten av rödtegel. spegeldörr delad i sex speglar. Uthuset är L-for- ägaren har gårdsplanen varit en sluten gårdsfyr- På taket syns två skorstenar av rödtegel. Foder Lister och foder är vita. Fönstren har T-karm vars mat med plåttak. Färgen är lika som på huvud- kant förut. Lite av det kan ännu skönjas utifrån och lister är vita. Fönstren har T-karm och föns- övre del är delad i två rutor. Ovanför ytterdörren byggnaden. placeringen av uthusen. Gården är grundreno- terfodren är vackert snickrade med prydliga fi nns ett smalt fönster delat fyra rutor. Fönster- verad 1931. Tidigare ägaren Jonas bytte ut grun- gardin -liknande detaljer i jugendstil. I gaveln i foder och dörrfodret är dekorerade med likada- dens naturstenar mot kilstenar och höjde huset så att spisstenen kom i höjd med golvet. Gamla spisstenen kallade Jonas ”poorostäinin”. Den var så mjuk att det skulle gå att spika i den, påstods det. Huset används som förråd och hobbyställe för tillfället. På gården fortsätter den gamla traditionen med örtodling. Huvudbyggnadens mittparti härstammar från mitten av 1800-talet, västra delen av huset byggdes till vid sekelskiftet 1900. 1931 höjdes huset och fi ck stenfot. Huset är i 1,5 våningar, har stomme av stock med långa knutar, röd stående locklistfasad och plåttak med två skorstenar av rödtegel. Foder och lister är vita. Fönstren har I-karm vars halvor är delade i tre rutor. Övre våningens fönster på långsidor- na ligger ovanför första våningens fönster, de är små rektangulära och delade i två rutor. Ovanför ytterdörren fi nns ett smalt fönster delat i tre rutor. Fönstren sägs vara original. Mitt på fasaden mot gårdssidan fi nns en kvist från 1930-talet. Den är grundad på stenfot, har fem väggar mot gården med fönster i två sidor. Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. Panelen i kvisten är stå- ende till fönsterhöjd varefter den är liggande till åsen. Dörren är en 1,5 dörrar bred dubbelspegel- dörr, delad i sex speglar. Bodarna följer samma färgsättning som huvudbyggnaden.

112 Jungfrudanser och snickarglädje Norra Pörtom Norra Pörtom Jungfrudanser och snickarglädje 113 Urmakarinas, Björneborgsvägen 3015

Gårdsmiljön består av en huvudbyggnad, två uthusrader som avgränsar gårdsplanen åt tre håll, bakom uthusen fi nns en lillstuga. Huset har renoverats på 1950-talet och senare 1989. Urmakarinas har fått sitt namn efter urmakaren Johannes Ribacka som bodde med sin fru Risberg, Lissmossvägen 71 Johanna i huset. Mera on urmakaren fi nns i boken Ahlholm – byn i minnets vind av Elsie Nord- Gårdstunet ligger i slutet av Lissmossvägen, en man (s.57-61). Huvudbyggnaden som är byggd bit från annan bebyggelse, omgiven av skog och 1886, är ett relativt högt 1,5 våningshus, grundat åker. Gården står tom. Förutom huvudbyggna- på stenfot. Huset har en bred fronton mot vä- den, som är fl yttad från Dalbacken 1911 fi nns gen. Fönstren är 6-rutiga. Mot vägen har fönst- också på gården en lång uthusrad med ladugård ren II-karm med sammanlagt 9 rutor. I frontonen och en bod. Tät växtlighet börjar ta över gården. är övre våningens fönster sexrutiga och vid åsen Huvudbyggnaden är en bondgård i 1,5 våning- fi nns ett litet lunett-fönster. Mot gården fi nns en ar, grundad på stenfot. Mot gården har huset farstukvist med två ingångar. Ovanför kvisten en fronton. Fönstren är 6-rutiga. På gårdssidan fi nns en balkong med två moderna dörrar. Ta- fi nns två större fönster med T-karm. Ena gaveln ket har höjts vid balkongen. Locklistpanelen är saknar fönster i övre våningen. Fönsterfodren är ny. Ytterdörrarna är bruna spegeldörrar och bal- släta, förutom de T-karmade fönstren som har kongdörrarna vita. Uthusen är delvis grundade prydliga foder med detaljer i jugendstil. Vid åsen på stenfot åtminstone delvis med stockstomme. i frontonen fi nns ett lunett -fönster i fyra rutor. Färgen på lillstugan följer huvudbyggnadens Kvisten i en våning ligger nedanför frontonen. Tiina Sjögren färger. Stugan har ingen kvist, utan endast ett Den har valmtak. Fönstren på kvisten är sexru- skydd ovanför dörren med sadeltak som ligger tiga. Ytterdörren är en rödbrun dubbeldörr. Ut- på två vita stolpar. huset är grundat på stenfot.

Risberg, Lissmossvägen 19

Food Viktoras, Björneborgsvägen 3022 Till gårdsmiljön hör huvudbyggnaden, ett S-format uthus, ett mindre uthus, lillstuga och bod. Gårstunet ligger på västra sidan av Björneborgs- Boden är fl yttad. Uthusen är placerade runt en vägen i Ahlholm by. På gården fi nns även uthus fyrkantig gårdsplan. Bostadshuset från bör- och utedass. Huvudbyggnaden är avvikande jan av 1900-talet ligger längs med vägen, det från sin omgivning med prydliga detaljer i fa- är grundat på stenfot, har stomme av stock, ta- saden. Takformen och detaljen vid åsen är ur- ket är beklätt med plåt. Fasadpanelen är inde- sprungliga. Huvudbyggnaden, som är byggd lad i fält, mittfältet är liggande, nertill och upptill 1917, har en fronton med brant mansardtak mot stående. Kvisten har locklistpanel. Fönstren har gården. Frontonen har en dekoration av ribbor I-karm med halvorna delade i två rutor med pro- högst upp vid åsen. Huset är grundat på sten- portionerna 1/3 och 2/3 i nedre våningen och i fot, har plåttak, röd locklistpanelfasad, vid åsen gaveln i andra våningen. Långsidornas tvåruti- är fodret färgat gult. Detaljerna är vita. Fönst- ga vindsfönster är låga och rektangulära. Fönst- ren har T-karm. Fönstret i frontonen har TT-karm ren är ursprungliga. Fönsterfodren är smyckade med övre delen delad i två rutor. Övre våning- med snickeridetaljer i jugendstil. Kvistens föns- ens fönster på långsidorna ligger ovanför första ter är nyare, breda och med II-karm. Ytterdör- våningens fönster, de är små kvadrater. I kvisten ren sjunker in i kvisten och är ljusbrun. Uthuset är fönstren likadana. Ovanför ytterdörren fi nns följer samma färger som huvudbyggnaden, en- ett smalt fönster med fyra rutor. Kvisten med dast dörrarna på uthuset är blåa och nya dörrar pulpettak ligger nedanför frontonen. I kvisten bruna. Alla uthus har plåttak. Det mindre uthu- är panelen stående till fönsterhöjd och liggande set står på stenfot och är av ofodrad stock med därefter. Ytterdörren är en dubbeldörr, två spe- långa knutar Lillstugan står likaså på stenfot och geldörrar med fem speglar i var, fyra lodräta och är fodrad med locklistpanel. Fönstren är T-föns- en vågrät i mitten. Uthuset är relativt litet med ter. Fönsterfodren är i samma stil som på huvud- två ingångar i ena gaveln. Fasaden är av röd pa- byggnaden. Lillstugan är rätt liten och har ingen nel och ribbpanel och huset har plåttak. Dörrar- kvist. Det stora S-formade uthuset har locklistpa- na är gula; dörrfoder, fönsterkarmar och – lister nelfasad och fönster som i lillstugan. Lillstugan är vita. Fönstren består av två små fönster bred- är numera bastubyggnad. På gården fi nns också vid varandra. ett ofodrat härbre.

114 Jungfrudanser och snickarglädje Norra Pörtom Norra Pörtom Jungfrudanser och snickarglädje 115 Björklund, Långängsvägen 186 b

Gårdstunet ligger öster om Björneborgsvägen i ter i fyra rutor. Ytterdörren är en grön-vit dub- Långängen en bit från Långängsvägen. På går- beldörr, inte ursprunglig. Ursprungliga kvisten den fi nns huvudbyggnad, lillstuga, fyra uthus i var lägre, hade pulpettak med en liten fronton rad och ett något längre borta. Huvudbyggna- i mitten och ljus i färg. Lillstugan är ett typiskt den och lillstugan ligger på lite högre mark än torp, grundad på stenfot, 1,5 våningar hög, röd uthusen. Eftersom gården står tom är växtlig- stående locklistpanelfasad, plåttak och skorsten heten tät. Unga björkar växer precis vid kvisten. av rödtegel. Foder och lister är vita. Fönsterkar- Huvudbyggnaden är i 1,5 våningar, grundad på marna är I-formade och gröna. Övre våningens stenfot. Fönsterkarmarna är gröna som ytter- fönster på långa sidorna ligger ovanför första dörrens ram. Fönstren är 6-rutiga. Kvisten lig- våningens fönster, de är smala rektangulära och ger mitt i fasaden. Den är senare ombyggd och delade i två rutor. Stugan har ingen kvist. Ytter- har grannare röd i färg än huset i övrigt, den är dörren är en ljusblå dubbeldörr med stående 1,5 våningar hög med liggande panel och pul- panel i nedre delen och stående i övre. Dörren petplåttak. Fönstren på kvisten är sexrutiga. I verkar autentisk. Uthusen är av stock med långa övre våningen fi nns 4 sexrutiga fönster bredvid knutar. Rian lite längre från gården är också av varandra. Ovanför dörren fi nns ett smalt föns- stock, har plåttak.

Nygård, Långängsvägen Gofaaras, Mossavägen 4

Gårdstunet ligger på östra sidan av Björneborgs- Gården ligger vid Björneborgsvägen i början är grundad på stenfot. Fönstren har I-karm vars fot. Den har fem väggar mot gården med fönster vägen, i slutet av Långängsvägen har vägen änd- av Mossavägen synligt till landsvägen. På går- halvor är delade i två rutor med proportionerna på varje sida. Kvistens gaveltriangel är rak utan ras till Granholmsvägen och där går bygränsen den fi nns huvudbyggnaden och ett litet uthus. 1/3 och 2/3. Fönsterfodren är prydda med till- hörn. Dörren är modern. Uthuset ligger mitte- mellan Norra Pörtöm och Övermalax går. Går- Gården skyddas av väl skötta granrader mot läggslister i övre delen. Kvisten är mot gården, mot huvudbyggnaden. Det är grundat på sten- den är omgiven av åkrar. På gården fi nns även Mossavägen. Huvudbyggnaden i 1,5 våningar, mutter –formad i 1,5 våningar, grundad på stenfot och har röd locklistpanelfasad och plåttak. ett L-format uthus. Vägen separerar byggnaderna eftersom den går igenom gårdstunet. Huset har renoverats för 6-7 år sedan. Huvudbyggna- den, som är byggd 1910, är ett relativt högt hus i 1,5 våningar, grundat på stenfot. Fönstren har I-karm vars halvor är delade i två rutor med proportionerna ½ och 2/3. Fönsterfodren är dekorerade med utstående kvadrat- och rektangelformade pyramiddetaljer som är typiska för Malax. Huset har en kvist med pulpettak i mitten av huset mot gårdssidan. Kvisten har liggande panel. Ytterdörren är en dubbelspegeldörr, röd med fem vågräta speglar. Gården är välbevarad. Norrholm, Nordströmsvägen 12

Huset ligger vid en uppförsbacke på östra sidan av Björneborgsvägen i Norrback, Norra Pör- tom. Huvudbyggnaden är den första gården på Malaxsidan efter kommungränsen i Pörtom. På gården fi nns även en uthusrad med ladugård, en gammal ria och ett nyare bostadshus från 1970-talet. Huvudbyggnaden är byggd 1883 av Mickel Norrback under storskiftet i Pörtom. Den är en typisk Österbottnisk bondgård i 1,5 våningar, grundad på stenfot. I gaveltrianglarna och frontonen ligger panelen. Huset har en bred fronton mot vägen. På gårdssidan fi nns en kvist med gul fasad. Fönstren är 6-rutiga. Ett lunett- fönster fi nns vid åsen i frontonen. Kvisten är endast en våning hög, har sadeltak och gul locklistpanelfasad. Ytterdörren är förnyad. Uthuset är relativt stort. Södra ändan tycks vara den ursprungliga, stockbyggd med långa knutar på stenfot och bred fronton mot gården. Byggna- den har tillbyggts. Rian är stockbyggd på stenfot. Den är röd, och saknar brädfodring.

116 Jungfrudanser och snickarglädje Norra Pörtom Norra Pörtom Jungfrudanser och snickarglädje 117 Mamrelund, Sanelidvägen 21 b

På gården fi nns huvudbyggnaden från 1870-talet, ett L-format uthus och en bod. Huvudbygg- naden är ett typiskt Österbottnisk hus i 1,5 vå- ningar, grundad på stenfot. På baksidan av huset fi nns en fronton. Fönstren är delvis utbytta, men i gammal stil, de är 6-rutiga. I frontonen är fönst- ren med II-karm delade i sammanlagt 9 rutor. Fönsterfodren är dekorerade med gardin–liknande detaljer i jugendstil. Huset har en farstukvist med valmtak. I kvisten är fönstren mindre, men sexrutiga. Dörren är ny. Huset har tilläggs- isolerats i södra ändan, vilket gör att fönstren sjunker in något från yttre vägglinjen. Boden är ett typisk gammalt härbre.

Vestmanas: Sanelidvägen 3

Till gårdsmiljön hör huvudbyggnaden från je sida. Taket följer vägglinjen, vilket ger kvisten de vattenlister ovanför. Foder och lister är vita. 1840-talet, en lång uthusrad med loft, en ria, ett ett speciellt utseende. Liknande kvistar fi nns det På gårdssidan fi nns en gammal ria, stockbyggd mindre uthus, en bod och ett bostadshus, som kvar några av i Norra Pörtom. Fönstren i kvisten med långa knutar och med plåttak. Bakom hu- nu står tomt. Den gamla brunnen står kvar på är delade i små rutor med X-form. Ett lågt band- set fi nns ett gammalt stockbyggt härbre och ett gården. Huvudbyggnaden är en Österbottnisk fönster med liknande spröjsar går runt hela kvis- timrat loft. De är grundade på stenfot och ver- bondgård i 1,5 våningar, grundad på stenfot. I ten. I kvistens gaveltriangel fi nns ett 8-kantigt kar autentiska. Båda har plåttak och saknar bräd- Åkerblom, Åkerblommas, kvisten, gaveltrianglarna och frontonen ligger litet fönster delat i åtta rutor. Ytterdörren är en fodring. Mittemot dem fi nns den större uthus- Björneborgsvägen 3298 panelen. På båda sidorna av huset fi nns en hög ljusblå dubbeldörr med tre speglar i var. Ovan- raden, grundad på stenfot, stockstomme med och smal tvärgavel. Mot gården har huset en för dörren fi nns ett större fönster. Andra bo- delvis röd stående ribbpanelfasad och plåttak. Det timrade bostadshuset med röd locklistpa- la spegeldörren fi nns ett stort lunett-fönster och port och längst bort ett lider med breda dub- mutter–formad kvist med sadeltak. Kvisten är i stadshuset är uppfört 1912. Huset är grundat Dörrarna är ljusblå bräd- och paneldörrar med nelfasad och vita detaljer härstammar troligen på sidorna höga, smala fönster med X-spröjsar. beldörrar. Dörrarna är gulmålade och övriga de- 1,5 våningar, har fem väggar, med fönster på var- på stenfot. Övre våningens fönster har utståen- långa gångjärn. från 1800-talets början, och var det första huset Kvisten är troligen en av de äldsta i hela Malax taljer vita. En nyare bod från tidigt 1900-tal står som byggdes i byn. Huset är en traditionell par- med dess tydliga drag av empire; lunettfönster, vinkelrätt mot bostadshuset så att det mellan stuga med storstuga, farstu, kammare och fram- liggande panel och inga fönsterlister. byggnaderna bildas en gårdsfyrkant som är slu- stuga, dessutom fi nns en kammare på vinden. Den rödmyllade uthusraden står hörn i hörn ten från tre sidor. Framför farstun har byggts en låg sluten femsi- med bostadshuset. Den ståtliga byggnaden är Ägarna är medvetna om gårdshelhetens kul- dig kvist. Kvisten har valmat tak, har varit gulmå- i sin helhet timrad. Närmast bostadshuset fi nns turhistoriska värden och är angelägna om att lad med liggande brädpanel. Ovanför den dubb- den tvådelade loftboden, i mitten en stängd hålla byggnaderna i skick.

118 Jungfrudanser och snickarglädje Norra Pörtom Norra Pörtom Jungfrudanser och snickarglädje 119 PETALAX

Minkfarmerna hör intimt samman med bybilden i Petalax och framträder ställvis i ådalen. Då man kommer in till byn från norr är de placerade nära gårdstunen.

Solliden / Gamla kommungården, Petalax kyrktået 8 Bockören Ritningarna till den f.d. kommungården i Petalax har uppgjorts av ortsbon, byggm. Charles Sten- backa efter han återvände hem från Amerika. Huset ligger på södra sidan av Kyrktået på synlig plats på backen som leder till kyrkan. Huset som fortfarande kallas Kommunalgården inrymde är tidsmässigt skiktad och formar ett nästan obrutet pärlband. Gårdsom- kommunalkansli, sammanträdeslokal, läkarmot- rådena inramas av växtlighet och raderna av björkar sätter sin prägel på tagning, lägre folkskola, centralbibliotek, tjäns- vägområdena. tebostäder för hälsosyster och barnmorska. Det När Petalax började bebyggas, fl öt Petalaxån ut i en vik som sträckte sig omvandlades till bostadshus år 1993. långt upp till den nuvarande åns övre lopp. Den första bebyggelsen i Pe- Huset från 1938 är grundat på kilad sten. Hu- talax fanns nere i ådalen, lite inåt land från havsstranden. Då man började sets stomme och fasad är av rödtegel, det har te- odla upp ådalen, byggdes gården vid skogsranden eftersom åkrarna pla- geltak och en bred skorsten av rödtegel. Fasaden cerades närmast ån. Liknande placering av gårdar kan ännu hittas i Peta- är murad så att vartannat varv har teglens lång- lax, en bit från kyrkbyn. Båda sidorna av Petalaxån höjer sig som åker mot sida utåt och vartannat ändan utåt, under och skogsranden, där fl era gårdar ännu fi nns. Denna placering av odlingsmark över fönstren löper band med teglen murade på och bebyggelse har gjort Petalax till en ådalsby. högkant. Takfoten och dess avslutning på gaveln etalax ligger ungefär 15 km sydväst om Malax centrum. Topografi skt Områdets byggnadsbestånd är kraftigt förnyat, men kvar fi nns ännu fl e- är prydligt murad som en trappa utåt. De tidsty- är området förhållandevis fl ackt och ådalen rätt smal. Åkrarna som ra gamla gårdstun, en del av dem starkt omvandlade. Petalax bycentrum är piska fönstren har vita I- eller II-karmar. I nedre Pkantar ån bildar en ådal som på det vidaste stället är ca 2 km. Den tätt bebyggt med butiker, bank, café mm. Amerika -infl uenser kan man se våningen fi nns dessutom fönster med ++-karm. äldsta bebyggelsen är koncentrerad till en åsrygg nära kyrkan och till höj- i olika delar av byn. Huset har tre ingångar, med skärmtak ovanför. der längs ån. Nyby, en äldre by söder om Petalax har varit ett eget litet samhälle med Två av ingångarna har fönster under taket. Man kan tydligt se landskapsstrukturen från Petalaxvägen som löper pa- skola och butik, butiken fi nns ännu kvar. Gålören är nämnd i skrifterna re- rallellt med ån. Ån skymtar fram mellan bebyggelsen och dominerar land- dan runt 1770-1780 varefter några gårdar har byggts. Gålören har haft en skapet speciellt söder om kyrkbyn, och då man närmar sig kyrkbyn från egen skola och varit byns främsta fi skehamn före Bockören byggdes. Mam- norr längs Norrvägen. Trädbestånden längs åkanten stör ställvis sikten i relund ligger ca. 3 km från Petalax centrum. Mamrelund är ett speciell sam- den fl acka ådalen. I den norra delen skär byvägen in i ådalens kant och hälle mitt i skogen med många välbevarade gamla gårdstun och små åkrar minkfarmerna, växthusen och småindustrin kantar byvägen. Bebyggelsen längs den slingrande byvägen.

Gamäschtu, Bjurnäsvägen 80 Petalaxå har varit bredare förr i tiden, men rinner numera i en smal fåra. Gårdstunet, som ligger vid Bjurnäsvägen på en låg backe, består en bostadsbyggnad från 1800-talets slut och ett uthus i L-form med en äldre och nyare del. Huvudbyggnaden är ett typisk österbottnisk hus i 1,5 våningar. Bygg- naden, med farstukvist, är grundad på stenfot. Farstukvisten är målad gul och huvudingången grön. Fönstren har T-karmar och dekorativa föns- terfoder med pyramidformade kvadrater ovan- för och vid sidorna. Övre våningens fönster är små, rektangulära och delade i två rutor. Huset har plåttak. Uthusets äldre del är typiskt med traditionella färger i vinkel med den yngre delen.

120 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 121 Ålund/Carling, Bjurnäsvägen 81 två ”utetuppar” i andra våningen, *kallades bastu men Halmskulle fanns gödsel- ingång via porten till den ena, från användes inte som det, Gården ligger vid Bjurnäsvägen, på randen till ovanför stallet och fähus stad, höladan till den andra fanns bakugn och bykgryta en skogsbeklädd åsrygg, invid åkertegar som fähuset ”dyngsto” sluttar neråt mot Petalax å. På gården fi nns fl e- ra uthus. Huvudbyggnaden byggdes av Edvard ”verkstad” Sten då han kom hem från Kalifornien, USA. Hu- ved- ”mitti- ”slarv- *bak/ set blev färdigt hösten 1914. Han ville att går- stall port ”brädhuset” = lider lidret” boden” bykstuga den skulle avvika från den övriga bebyggelsen hölada eller redskapskjul i trakten. Byggprojektet var vidlyftigt, bl a var ”sväipledon” rivet lillstuga en person sysselsatt i två vintrar med att snick- farstu ra fönstren, inalles ca 40 stycken, plus brokvis- tens fönster. De första som bodde i huset var revs i mitten av 1990-talet lantmäteriingenjör Verner Smeds med familj. hel vägg Edvard Sten med familj bodde först i lillstugan med små som fanns på gården, den blev färdig redan glasrutor 1910. Från hösten 1959 till årsskiftet 1966–1967 mangårds- hyrde Carlings ut södra delen av huset till Pe- norra boden byggnad talax-Bergö medborgarskola för undervisning, främst i handarbete och huslig ekonomi. Nuva- Bodar för uppbevaring rande ägaren bor i huset sedan år 1990. av spannmål och mjöl Huset är massivt, dekorativt och speciellt. Det till höger på gårdens sida är fönstret format till södra boden har fått betongsockel, stommen är av stock i två ett burspråk. Den stora farstukvisten har valm- fullhöga våningar. Plåttaket har ommålats på tak, väggarna mellan dörrarna består till stor del Finns rester av en husgrund, vet inte norra delen av huset. Fasaden i första våningen av fönster. Till balkongen/verandan ovanför far- vem som bott där. är klädd med röd locklistpanel, i andra våningen stukvisten leder en spegeldörr och balkongen liggande panel. Våningarna avskiljs av en vatten- tycks vara oanvänd. Tidigare har det funnits ett list. Huset har en relativt stor farstukvist något åt räcke. Två av de tre dörrarna som fi nns i farstu- Längre bort var en bastu som är vänster från mitten av huset. På gårdssidan fi nns kvisten är dubbeldörrar, den mellersta är en en- riven, användes senast i början av tre ingångar, samt en ingång till med en min- keldörr. Alla fem dörrarna har fönster i övre de- 1950-talet. Grannar och bekanta dre kvist i ändan av huset. Mot gården ovanför len, delade i fl era rutor. Den mellersta dörren har som var utan bastu brukade också kvisten fi nns en stor fronton. Bredvid frontonen gardinliknande spröjsar i fönstret. gå i den. fi nns en dörr till balkongen som kallades veran- På gården fi nns en gammal syrenberså, som dan, som ligger ovanför farstukvisten. På baksi- man tidigare ofta planterade för kunna att njuta smedja Det fanns en trädgårdsgunga mitt dan fi nns också en liknande fronton. Takfoten av skugga under heta sommardagar. På gården på gårdsplanen. Dottern Inga-Lill är fi nt formad i frontonerna och båda gavlarna. fi nns dessutom sex uthus i relativt gott skick. Car- fi ck välja om hon ville ha en gunga Dessa speciella detaljer ger huset dess speciella lings är en av de mest speciella gårdarna i Petalax. eller lekstuga på 1920-talet, hon Edvard Sten byggde gården och den hade hade mycket planteringar utseende. Fönstren i huset har T-karm, övre de- Husets tillkomsthistoria, unika utseende, speciel- valde gunga. och sandgångar på gårdsplanen. Fanns också ett ganska stort len av fönstren är delad i mindre rutor. Fönstren la detaljer och storlek kan inte undgå uppmärk- trädgårdsland, b la med svartvinbärsodling. Bären såldes på torget i följer samma mönster i farstukvisten. Fönstren i samhet. Carlings gård är byggnadshistorisk vär- Vasa. nedre våningen i norra delen är förnyade. Längst defull, både på lokal- och landskaps nivå. Övre våningen är inte inredd. Där fi nns två för- På 1930-talet och i början av varingsutrymmen i norra delen. I mitten är det 1940-talet tändes levande ljus i öppen vind utan ordentlig golv. I södra delen alla de tjugo fönsten på baksidan *har haft röda tapeter, därav namnet. På av våningen är det golv, där brukade man ha av huset på juldagsmorgonen. Ett 1930-talet fanns ett litet bibliotek inrymt vete som maldes till mjöl på vintern; kallades under att det inte blev eldsvåda. där som dotter Inga-Lill skötte ”väitskollan” eller storrumsvinden. Den här delen av huset kallades ”aniniendan” = andra ändan

”moschas kök kamarin”, mormors * ”röruume”, röda kammare, rummet, senare Ebbas rum lillfarstun, kallades också badrum ”maatsaalin” = gästrummet ”lissfåsch- vardagsrum storrummet ton” ”mjölkkamarin”, antagligen sängkammaren separerades södra köket eller mjölken där och ”sommarköket” kärnades till smör som såldes trappa till övre Gården var ursprungligen byggd med tanke långfarstun våningen på att två familjer skulle bo där men det blev ”langfåschton” aldrig så; utan två generationer bodde tillsammans. Efter det att medborgarskolan slutade Folkskolan låg ett par hundra me- hyra bodde familjen Carling i södra delen av ter längre bort men det hände då huset på somrarna i stället för att fl ytta ut i och då att folk kom och frågade lillstugan som tidigare. Denna dörr användes inte om det var skolan.

122 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 123 Sjöholm/Köpingas, Bofj ärdsvägen 37 Havsbacken/Gålusch-Ivaras, Huset ligger mellan Strandvägen och Bofj ärds- Gålörsvägen 45 vägen. I gårdsmiljön fi nns även ett uthus. Ett bostadshus från 1950-talet står vid uthuset. Ett till Gården ligger i ändan av Gålörsvägen nordväst uthus av stock ligger mitt emot huvudbyggna- om Petalax kby. Bakom huset sluttar marken den, och det tycks vara äldre. Huvudbyggnaden mot stranden, som ligger nära huset. Längs Gå- i 1,5 våningar är grundad på stenfot och har röd lörens strandlinje har fl era tiotals båthus funnits locklistpanelfasad. Farstukvisten är klädd med före 1950-talet. Huset är fl yttat till sin nuvarande röd liggande panel. Fönstren har I-karm vars plats från Lolax i Petalax, där det var snickeri. Hu- halvor är delade i två rutor med proportionerna set är representativt för gårdar på Gålören. Hu- 1/3 och 2/3, vilket ger intryck av T-karm. Föns- vudbyggnaden har betongsockel, stockstomme terfodren är prydliga med detaljrika ribbor med med långa knutar och röd locklistpanelfasad. rektangel- och kvadratformade pyramider, vilka Fönstren är 6-rutiga. Liknande fönster fi nns i är typiska för områdets äldre bebyggelse. Fönst- kvisten. Kvisten är i 1,5 våningar mitt i fasaden ren i farstukvisten är delade i fi na mönster. mot gårdssidan. Panelen på kvisten är stående till fönsterhöjd och liggande därifrån uppåt.

Öjna gård/Larsberg, Degerviksvägen 10 ”Gabrelas”/”Bockas”, Österberg, Öjna gård ligger på norra sidan av Degerviks- en på vardera långsidan. Huvudingången fi nns Lolaxvägen 231 vägen öppet på en backe. I gårdsmiljön fi nns mot vägen med en delvis öppen, 1 våning hög ett bostadshus som står obebott, ett gammalt farstukvist. Taket ovanför öppna delen av kvis- Gården från slutet av 1800-talet ligger på östra uthus och ett nyare garage. Ägarens farfar Isak ten ligger på fyra fyrkantiga pelare med detaljer i sidan av Lolaxvägen söder om Petalax kby, vid Udd har låtit bygga huset. Jordbruket på går- botten och toppen. Kvisten har sadeltak och de- skogsbrynet på en ås som stiger från Petalaxån. den lades ner år 1958, varefter gården har varit korativt blindbräde. Uthuset är autentiskt, stock- På gården fi nns även en uthusrad, ett härbre, ett skogsbrukslägenhet. Huset är grundat på sten- byggt i 1,5 våningar på stenfot. Mot gården har litet uthus och en nybyggd bastu. Huvudbygg- fot, i 2 våningar av stock och med grönt plåttak. huset en stor fronton, vilket var typiskt för större naden är för tillfället snickeri-/måleriverkstad Fönsterkarmarna och dörrarna är gröna. Ett mas- gårdar. Lite utanför gården ligger ett äldre stock- och sadelkammare. Uthusen används som för- sivt och nyklassiskt utseende fås med hjälp av byggt hus med långa knutar. råd och fårhus. Huvudbyggnaden är ett relativt breda vita knutbrädor. Huset har två ingångar, högt 1,5 våningshus, grundat på stenfot, stomme av stock med långa knutar. Fönstren är 6-rutiga, den tidigare ägaren har tillverkat nedre vå- ningens fi na fönster enligt gammal modell. Övre våningens fönster är små rektangulära och delade i fyra rutor, förutom de mittersta fönstren som är kvadratiska. Ovanför dörren fi nns ett smalt fönster i två rutor. Fönsterfodren är släta. Huset har ingen kvist. Ytterdörren är modern, men huset är annars autentiskt. Det lilla stock- huset ligger en bit från gården, byggt av stock, utan foder med plåttak. Uthusraden är av stock med långa knutar, delad i tre delar och med utedass i gaveln. Bredvid uthusraden fi nns ett litet omålat härbre av stock.

124 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 125 Mäkeläinen, Natasch, Mamrevägen 353

Gården ligger i Mamrelund, nordost om Peta- lax kyrkoby, en aning högre än de andra husen i Mamrelund. På gården fi nns huvudbyggnad och ett ståtligt och välbevarat uthus i L-form. Bo- stadshuset är ett stockhus på stenfot med man- sardplåttak och röd locklistpanel. Huset har två våningar och en fronton med mansardtak mot vägen. Fönstren har T-karm. Kvisten är öppen med valmtak och grundad på knutstenar. Räck- et är fi ntsnickrat med X-detaljer och bänkar på båda sidor. Uthuset är av L-form med bred fronton mot gården på den långa sidan. I ändan av den korta sidan fi nns inbyggd en lillstuga.

Fågelberg / “Blandasch Jångas”, Mamrevägen 3

Manngårdsbyggnaden har troligen uppförts funnits åtminstone fähus, stall, sjudarlada, bodar i början av 1800-talet. Den ligger mitt emot och härbren. Huset är en typisk österbottnisk ”Nieristu”, på norra sidan av Mamrevägen på en bondgård med 2 våningar, grundat på stenfot, backe i närheten av kyrkan. Huset används nu- stomme av stock med långa knutar, plåttak och mera som sommarställe. Gamla uthus fi nns inte fasad med stående ribbpanel. I gaveltrianglarna kvar på gården, endast ett härbre och en ny- är den liggande panelen vit. Fönstren är 6-rutiga. byggd bastubyggnad. Den gamla gården ligger Den vackra farstukvisten är byggd på 1930-talet kvar som ett minne från Johan Erik Fågelbergs mot vänster från mitten av huset och i 1,5 vå- tider, bättre känd som Blandasch Jångas. Han ningar. Ingången är en dubbelspegeldörr, med påstods vara snål och sparsam, han hade kor på glas upptill. Ovanför dörren fi nns ett smalt föns- gården, samt får, kalvar och hästar. På gården har ter i tre rutor. Till ingången leder stentrappor.

Gustas /Stammas, Mamrevägen 350 c

Gårdstunet ligger en bit söderut från Mamrevä- gen på en kulle. På gården fi nns mangårdsbygg- naden, en lillstuga, två större uthus, samt två härbren lite längre från huset och ett modernt garage. På husets norra sida fi nns kvar en del av en gammal stengärdsgård som fortsätter till granngården. Gårdsplanen är fyrkantig och öpp- nar mot vägen. Huset är grundat på stenfot, som senare har kamoufl erats med betong. Fönstren är 6-rutiga, 4-rutiga i övre våningen. Farstukvis- ten är senare byggt, öppen med sadeltak. Lill- stugan står också på stenfot med betongskal. Fasaden är röd locklistpanel, huset har plåttak. Ingången är i mitten av kvisten. Dörren är gammal i två delar, nedre delen med vågrät panel och övre delen med panelen i ^ -mönster. Trap- pan till ingången är ny. Uthusen är grundade på stenfot, åtminstone delvis stockbyggda utan brädfodring. Resten av uthusen står längre bort från gårdsplanen. Härbren är autentiska, stockbyggda med slätknutar utan träfoder.

126 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 127 Spikur/Aarturas, Aspholmas, Norrvägen 251

Det ovanliga huset ligger vid Norrvägen omgivet av åkrar. Huset är byggt med ritningar från Amerika på 40-talet. På gården fi nns också ett uthus i L-form. Huset är vitt med brädfasad. Taket är pyramidformat, försett med fyra valmade frontoner kläd- da med liggande panel. Foder och lister är grå. Fönsterbågarna och fönsterfodrens jugendorna- ment är vita. Kvisten är av öppen med valmtak.

Aspholm/Rönnheim, Aspholmas, Spikur-Kaalas/Tonta-Gustas, Norrvägen 260

Gårdstunet ligger synligt vid Norrvägen norr om Mamrelund/Ketolas/Mattas, Petalax kby, omgivet av jämn åkermark. Lillstu- Mamrevägen 358 gan på gården är den äldsta byggnaden från 1800-talets slut. På gården fi nns även bostads- Mamrelund fi nns en bit nordost utanför Petalax röda detaljer. En del av fönstren är förnyade. hus från 1948 som är uthyrt året om, samt ett L- kby. Huset är byggt runt 1900. Byggnaden ligger Vid ingången fi nns en grön paneldörr, fönstren format uthus. Huvudbyggnaden är bebodd på vid Mamrevägen precis innan vägen byter namn i båda våningarna har T-karm. Farstukvisten är i sommaren. Den är byggd 1903 av stock, på sten- till Nybyggarvägen. Endast några äldre hus står två våningar med stående panel till gaveltriang- fot. Byggnaden har fl yttats hit från Berga Bruk i kvar där, området har fyllts på med yngre som- eln, som har liggande panel. Fönstren på kvisten Pörtom. Huset blev färdigt i oktober 1903, an- marvillor. En bit norr om huset kommer man följer samma rutindelning som i huset. Uthuset svarig byggmästare var den s.k. Sjanasin. Huset till Mamreträsket, marken är mossig nästan in är likaså rätt massivt. På kortsidan har uthuset en är rätt stort med mutterformad farstukvist. Hu- till huset. Mangårdsbyggnaden är relativt mas- fronton mot gården. Uthuset följer samma fär- set har plåtbeklätt sadeltak, kvisten har man- siv i två våningar på stenfot med stockstomme ger som bostadshuset, förutom en del på lång- sardtak. Fasaden är delad med röd smal stående och långa knutar. Fönsterfodren är prydliga med sidan som är gul. panel nedanför första fönstervarvet och bredare liggande panel upp till gaveltrianglarna, vilka är fodrade med smal stående panel. Kvistens fasad är av röd liggande panel. Fönstren är original, T-karm i nedre våningen, tvådelade små i övre våningen. Fönstren på sidorna i farstukvisten är 6-rutiga. De smala fönstren ovanför är delade i 3 rutor. I kvistens gaveltriangel fi nns ett 8-kantigt fönster. Huset är renoverat år 1975. Lillstu- gan är från 1800-talets slut. Västra ändan var i bostadsbruk fram till 1940-50-talen, varefter den blev ändrad till sitt nuvarande utseende. Ef- Lundenas/Backas, Norrvägen 239 ter krigen bebodde karelare huset. Lillstugan är i 1,5 våningar, grundad på stenfot, timrad med Byggnaden ligger på en backe vid Norrvägen. långa knutar och röd locklistfasad. Ingången i Huset som är byggt vid sekelskiftet 1800-1900 södra gaveln är förnyad. Lillstugan används som står tomt. Bredvid huset står gårdens nuvarande gästhus. Den andra lillstugan är byggd 1948, bostadshus från 1970-talet. Huset är grundat på renoverad 1988. Den har betonggrund, stock- stenfot, stomme av stock men fasaden är rappad stomme, mansardtak och kvist mot gårdssidan. och ljus i färgen. Fönsterbågarna är vita men – Fasaden är av trä och minerit. Fönstren har I- fodren är bruna såsom dörrfodren, takfoten och karm med halvorna delade i två rutor. I kvisten är vattenlisterna. Dörren är ljusgrå med fönster fönstren tre- eller sexrutiga. Dörr, foder och lister ovanför i tre rutor. Byggnaden är 1,5 våningar är vita, knutarna är bruna. Den L-formade eko- hög. Fönster har I-karm med halvorna delade i nomibyggnaden sluter gårdsplanen. Uthuset är tre rutor. Fönstren är ursprungliga. Husets sadel- rött med gröna dörrar, vita foder och lister. Huset tak är av tegel, farstukvistens valmtak är förnyad har plåttak. Gården har i över hundra år varit en med plåt. Gården är välskött mot vägen. Huset fast del av landskapet vid Norrvägen, vägen från är unikt för Petalax, synlig placering ger huset Strandvägen till, och genom Petalax by. Gården landskapliga värden. har renoverats med pietet under årens lopp.

128 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 129 utedass

bås för kor hö hö gödsel östra grinden kätte kätte kätte häststall

öppen port

vedlider/ öppet lider redskap ”skov”

Brunn 9m, handgrävt 1926

bod för Trädgårdsland mjöl/säd trappor kvist

murstock

stuga Rusk/Manngård, Gischeva, kammare Petalaxvägen 27 murstock Gårdstunet ligger synligt vid Petalaxvägen strax kakelugn söderut från centrum. Huset har blivit fl yttat två gånger, sista fl yttningen skedde antagligen Östberg, Esaback-Villeas, Nybyvägen på 1910-talet till sin nuvarande plats. De gamla grindstolparna fi nns kvar vid infarten. En fi n och välbevarad gårdsmiljö fi nns på Esa- är den liggande panelen vit. Huset har två fronto- ligt skick. Lillstugan är uppförd på stenfot. Fa- Mot vägen står huset som det har varit, på backen något utanför Nybyvägen. Gården ligger ner mot vägen. På gårdssidan fi nns en kvist med saden är röd locklistpanel. Fönstren har T-karm framsidan fi nns två förnyade ingångar. På går- på en liten backe omgiven av åkrar och skogs- ljusgul fasad. Fönstren har T-karm med sidorna med liknande foder som i huvudbyggnaden, den fi nns även två rätt stora uthus, ena L-for- mark. Huset är byggt av ägarens farföräldrar Ali- delade i två rutor och övre delen i åtta rutor. Övre utan röda detaljer. Stugan har en farstukvist mot mat och det andra S-format placerade så att na och Emil Söderberg år 1929. Emil Söderberg våningens fönster på långsidorna ligger ovanför gårdssidan, ljus med liggande panel. Ytterdörren de formar en nästan sluten gårdsplan. Man- ritade huset själv, han hade gått i industriskolan första våningens fönster, de är mindre med lik- är en paneldörr. Stugan har plåttak som fortsät- gårdsbyggnaden härstammar från början av i Vasa och var sk. lantmätarpraktikant. På gården nande rutindelning. Fönsterfodren är prydliga ter på kvisten. Bredvid lillstugan fi nns det min- 1900-talet, på 1920-talet fanns ett gästgiveri fi nns även ett litet uthus, en ekonomibyggnad i med röda snickrade detaljer upptill. Kvisten är dre uthuset. Ekonomibyggnaden är L-formad, i huset. Huset är traditionellt, grundat på sten- L-form och en lillstuga. Bostadshuset har reno- fullhög, grundad på stenfot.Panelen är stående grundad på stenfot med stockstomme och plåt- fot, gaveltrianglarna är vita och fodrade med verats år 1960 och år 2013. till fönsterhöjd, varefter liggande till åsen. Fönst- tak. Gården är byggnadshistoriskt värdefull med liggande panel. Fönstren är 6-rutiga. Fönsterfo- Mangårdsbyggnaden är en bondgård i 1,5 ren följer samma rutindelning som resten av hu- gårdsplanen och speciellt fi na och bevarade de- dren är prydliga med rektangel- och kvadratfor- våningar, grundad på stenfot, stomme av stock set. Ytterdörren är röd med vita speglar. Ovan- taljer i fönsterlisterna på huvudbyggnaden. Går- made pyramider, som är typiska detaljer för Pe- med slätknutar, röd stående locklistfasad och för dörren fi nns ett smalt fönster. Till ingången den är välbevarad och i renoveringen tas hänsyn talax. Huset har två öppna farstukvistar. Båda är grönt plåttak. I gaveltrianglarna och frontonen leder en rundad stentrappa. Huset är i ursprung- till kulturvärden. senare byggda, har pulpettak som ligger på fyra stolpar. De tidigare ekonomihusen revs ca. 1945- 46. Ett av uthusen är delvis av tegel, resten av timmer och rödmålade. Det andra uthuset har T-karm fönster bredvid två dörrar och TT-karm fönster i delen av tegel. Uthusen är åtminstone delvis grundade på stenfot. Fasaden är röd med locklistpanel, med undantag för delen som är av tegel och ändan av anda huset som är rappad. Annars följer färgen på uthusen de traditionella, fasaden är röd, dörrarna gula paneldörrar, foder och lister vita, taket omålad plåt. I södra uthuset fi nns en inbyggd lillstuga i andra ändan med skorsten ovanpå. Gårdstunet är en viktig del av Ribacka, Valenas, Petalaxvägen 542 c landskapet i Petalax by med sin synliga plats och en av de få gårdarna, som står kvar nästan orörd. Huset byggdes av August Nylund på 1890-talet. så lika, men dörren är äldre, med breda lodräta Huset ligger en bit från Petalaxvägen västerut bräder. Lillstugan har ingen kvist. Uthuset är av på en svagt sluttande kulle. På gården fi nns även timmer, rött med gula dörrar och vita dörrfoder. en lillstuga, uthusrad och lada, alla med plåttak. Ladan är av stock. Huset representerar äldre be- Gården används som sommarhus. Huvudbygg- byggelse i Petalax, en typisk liten bondgård som naden är traditionell, i 1,5 våningar, fönstren i bildar en typisk gårdsplan tillsammans med lill- huset är 6-rutiga. Farstukvisten är i 1,5 våningar stuga och uthus. Gårdstunet ligger nästan orört på högra sidan av huset. Lillstugan följer sam- och är i relativt gott skick. ma färger som huvudbyggnaden, fönstren lika-

130 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 131 Strandholmas, Vägviksvägen

Byggnaden ligger i slutet av Vägviksvägen nära gavelfönster är dekorativt och upptill format ef- stranden nordväst om Petalax kby. På gården ter takets form. Fönsterfodren är speciella med fi nns inga andra byggnader. Huset är i 1,5 vå- gardin-aktiga detaljer i jugendstil. Ovanför dör- ningar, med trästomme och plåttak. Huset är ren fi nns ett smalt fönster med två rutor med rätt smalt med brant sadeltak. Kvistens tak är liknande fönsterfoder. Dörren är en spegeldörr också brant. Fasaden är rappad förutom på kvis- med sex speglar. Huset är under renovering och ten som har liggande panelfasad. Färgen på hu- kommer att bli sommarbostad. Rosingas, Bennusas, Västerstigen 7 set är gräddvit. Huset har T-karmfönster. Kvistens

Den ursprungliga gården byggdes ca 1734, den sets breda fronton mot vägen har liggande vit stod på samma ställe som dagens gård, men var panel. Vita är också gaveltrianglarna. Mot gården något större. 1930 revs den gamla gården och har huset tillbyggts med grovkök och farstukvist en ny byggdes. Man återanvände då de gamla med terrass. Fönstren i huset har T-karm vars stockarna. Förutom uthusen, som idag är förny- övre del är delat i tre rutor. Under frontonen mot ade och delvis rivna, fanns på gården en lillstuga vägen och i gaveln i andra våningen har fönst- med vällingklocka. Den är nuförtiden riven. På ren TT-karm, och ovanför dem fi nns lunett föns- gården fanns tidigare många olika uthusbygg- ter. På sidan mot vägen är två fönster intill varan- nader: fähus, fårhus, stall, bod- och liderbygg- dra. Den tillbyggda delen står på betonggrund, nad, vedlider, sädesmagasin, bastu, väderkvarn den har omålat sadelplåttak, röd ribbpanelfasad och smedja. och vita bräden i hörnen. Fönstren är nya med Gården ligger strax I Petalax kby vid Västersti- rutindelning som liknar de äldre fönster. På taket gen. Till gårdsmiljön hör huvudbyggnaden, fä- har byggts en balkong vars utgång kommer från hus, ekonomibyggnad, bastu och lekstuga. Bo- andra våningen. Ekonomibyggnaden är delvis Smith, Smittenas, Västervägen 58 stadshuset är renoverat och tillbyggd år 1988, grundad på stenfot med stockstomme. Fasaden med grovkök och farstu. Huvudbyggnaden är är röd ribbad brädfoder, fähuset är yngre, trä-/ Boningshuset är till sin modell ett för 1930-ta- massiv i två våningar, grundad på stenfot. Hu- tegelbyggt . let typiskt Amerika-hus, med kvadratisk grund- form och ett brant pyramidtak. Ur taket reser sig stora frontoner med valmtak åt alla fyra håll. Huset, som är byggt 1932 har stockstomme och grund av betong. Fasaden är fodrad dels med vit lockpanel och liggande panel. Fönstren är av T- modell, fönsterfodren är dekorerade i 1920-tals stil. Plåttaket, sockeln, foder och lister är målade i utsidan mörkbrunt. Färgsättningen är typisk för 1980-talet. Huset har isolerats på utsidan. Huset grundrenoverades och tillbyggdes med pann- rum och sociala utrymmen 1981 – 83. På gården bedrivs grönsaksodling. På gården fi nns dessutom ett uthus som har byggts i två omgångar, senare delen 1936. Byggnaden har stora likheter med Norrvägen 251.

132 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 133 Enbacka, Lindåras-Aagustas, Åmossa Skottväg 55 a

Huset från tidig 1900-tal ligger vid Åmossa- Skottväg på en liten backe. Tomten delas med genomgående väg mellan lillstugan och andra husen. På gården fi nns mangårdsbyggnaden, lillstuga, uthus i L-form och ett gammalt fähus av stock. Rågård, Ådahlsvägen 7 Huvudbyggnaden är traditionell i 1,5 vå- ningar, grundad på stenfot med stomme av Rågård ligger vid Ådahlsvägen, söder om Peta- våningar i mitten av huset. Fönstren har T-karm stock och röd locklistpanelfasad. Fönstren i hu- lax kby. Huset som byggdes 1933-34 av Johan- vars övre del är delat i två rutor. Mot vägen är vudbyggnaden har T-karmar i jugendstil. Föns- nes Åmossa ligger på en ås. På gården fi nns fönstren med TT-karm vars övre del är delad i tre terfodren är dekorativa. Samma detaljer fi nns i också ett L-format uthus Den har två lillstugor. rutor. Fönsterfodren är typiska för Petalax äldre alla fönstren och i farstukvisten. Kvisten ligger på Gården används numera som sommarstuga. bebyggelse, med rektangel- och kvadratforma- stenfot med röd fasad av omväxlande stående Huset står på betonggrund i 1,5 våningar, med de pyramidformer i övre delen. Uthuset är L-for- och liggande panel. Fönstren i nedre våningen röd locklistpanel fasad. Huset har en fronton mat. I hörnet fi nns en inbyggd lillstuga, samt en är delade i 6 rutor. Övre våningens fönster är en mot vägen, mot gården fi nns en farstukvist i 1,5 till i ändan av långa sidan. liggande rektangel med tunna spröjsar som bildar ett intrikat spetsmönster. Kvisten som helhet är en ypperlig representant för de lokala snick- arnas yrkesskicklighet och tidens lokala byggnadskultur och – mode. Huset är renoverat och ombyggt år 1927 och 1978-1979. Lillstugan är i 1,5 våningar.

Berglundas, Kaalas-Emelas, Storkärrvägen 37

Huset ligger obebott vid Storkärrvägen. Huvud- byggnaden troligen från början av 1900-talet är i 1,5 våningar, grunden av betong, med röd locklistfasad. Huset är L-format med en liten öppen kvist i vinkeln. Delen mot gården är bredare, vilket kan förklaras med att den har byggts till senare. Fönstren har T-karm. Andra vånings mindre fönster har också T-karm, vilket är ovanligt i så- dana hus. Kvisten har grönt pulpettak. Dörren är gul. Uthuset är L-format, långsidan träbyggd med traditionella färger, kortsidan av tegel.

134 Jungfrudanser och snickarglädje Petalax Petalax Jungfrudanser och snickarglädje 135 YTTERMALAX

ttermalax i kommunens västra del är kommunens kommersiella och Öjna har uppstått vid administrativa centrum. Förutom tätorten Köpings, fi nns här gårds- havstranden, här och där Ygrupparna Bonnas, Borängen, Brinken, Bränno, Kopparby, Långmossa, längs byvägarna fi nns äldre Majors, Storsjö, Tuvas, Åminne och Öjna. Största delen av bebyggelsen är byggnadsbestånd, landhöj- placerad längs Malaxåns stränder och på höjderna som avgränsar ådalen. ningen märks och det äldsta Allmänintrycket är rätt fl ackt, marken stiger dock mot åsryggarna som av- byggnadsbeståndet befi nner gränsar ådalen och förstärks vid ådalens smalaste ställen, t.ex. vid Brinken i sig en bit bort från strandlin- utkanten av bycentrum. Bebyggelsen är överallt tät och tidsmässigt skiktad. jen. Ett tätt nät av byvägar korsar ådalen, Malaxvägen följer ån på dess nor- Den i tiden så täta byn ra sida, Strandvägen klyver byn och korsar ån på västra sidan om Köpings som uppstått på åsryggen tätort. Åminnevägen och Tuvasvägen följer ån och leder till bägge sidor vid Storsjön, är numera att av Åminne fi skehamn. En av Österbottens stora herrgårdar, Åminneborg, betrakta som en gårdsgrupp står på Malaxåns strandbrink i Åminne. I den tättbebyggda Bränno by har med några invånare. Byggna- mycket av det gamla byggnadsbeståndet bevarats, byn klassas därför som derna är övergivna eller bort- nationellt värdefull och representativ. rivna. Vegetationen och de Mitt i det urbaniserade Köpings fi nns en koncentration av gammal be- gamla husgrunderna vittnar byggelse, ett delområde med fl era gamla gårdstomter. Kyrkan tronar ståtlig om byns historia. på Kyrkbacken, omgiven av fl era gamla gårdar. Mittemot kyrkan på mot- De mest enhetliga odlingsområdena fi nns mellan Köpings östra delar satta stranden har Malax första kyrkor funnits, och där fi nns Malax ståtliga, och prästgården, och mellan ån och Kopparsbyn. bebodda prästgård. Majors, en liten by som uppstått vid Majorsträsk, är till Den nya fj ärrvärmecentralen, avloppsrenigsverket och elcentralen är sin topografi fl ack. Den äldsta bebyggelsen längs de slingrande byvägarna mycket synliga i den öppna ådalen mitt i bland den täta bebyggelsen och har ställvis genomgått stora förändringar, en del av de steniga ängarna be- är att betrakta som störningselement i landskapsbilden. Trädbestånden tas ännu. längs Malaxån och bäckarna blockerar ställvis kraftigt vyerna i ådalen.

136 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 137 Sandsten, ”Långenas”, Herrgårdstået 20

Gården ligger vid Herrgårdstået i Tuvas, väster om Yttermalax centrum, synligt från Tuvasvä- gen. På gården fi nns bostadshus och en uthusrad. Huset är renoverat i sin helhet 1995. Hu- vudbyggnaden, som byggdes 1915, är i 1,5 våningar, grundad på stenfot. Huset har en mutter–formad kvist mod gården i 1,5 våningar med sadeltak. Kvisten har fem väggar med fönster på varje vägg. Taket följer vägglinjen, vilket man ser ibland i kvistar i Malaxregionen, speciellt Norra Pörtom. Övre våningens fönster på långsidor- na är smala, tvårutiga. I kvisten har de varit lika, men de förstorades vid renoveringen så att de följer taklinjen. Ytterdörren är utbytt, handgjord av lokal snickare. Renoveringen har gjorts med hänsyn till gammal teknik och utseende. Uthuset är traditionellt, stockbyggt med långa knutar, grundat på naturstenar i knutarna. Smed- Nordman, ”Iivaras” Ginstigen 105 jan som har funnits på gården revs i slutet av 1960-talet. ”Långenas” var en populär samlings- Gårdstunet ligger vid Ginstigen på Klockarback- plats. Det berättas att planerna på ett brobygge – en, norr om Yttermalax centrum. Gårdsplanen Kaas bo (Dimmornas bro i folkmun) diskuterades avgränsas av ett staket. Huvudbyggnaden från fl itigt runt Esters och Viktors öppna spis. tidig 1900-tal är i 1,5 våningar och står på stenfot. Huset har en prydlig mutter–formad kvist. Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. Fönstren har T-karm i hela huset, i kvisten är övre delen av gavel mot gårdssidan har på 1970-talet byggts En traditionell ekonomibyggnad ligger i vin- fönstren delade i rutor. Övre våningens fönster till grovkök och tvättstuga. Tillbyggnaden med kel bredvid huvudbyggnaden. I andra ändan Holmgren, ”Hålmgrienas”, på långa sidorna är små och fyrkantiga. Fönster- tegelfasad och betongsockel avviker till utseen- fi nns en inbyggd lillstuga med kvist. Kvisten har Klockarbackvägen 31 fodren har fi na snickrade detaljer med utståen- de radikalt från husets ursprungliga del. Huvud- valmtak. Den andra ekonomibyggnaden på går- de vattenlister ovanpå. Ytterdörren är en dub- byggnaden målas utvändigt utgående från den den är från 1978. Gården ligger synligt från Klockarbackvägen i bel spegeldörr med tre speglar i var. Vid husets ursprungliga färgsättningen. Klockarbacken, norr om Malax ådal. I ena än- dan av den öppna gårdsplanen står en gammal huvudbyggnad och i andra ändan två betydligt nyare uthus. Första ägaren Tomas Johansson Röj kom till platsen när han gifte sig med Brita Långgård, ”Långgåådas”, Ginstigen 137 a Eriksdotter Kulla från en gård i närheten. Går- den har sedan dess varit i släktens ägo. Tomas Gården ligger på en backe synligt till Ginstigen. den har tidigare stått på granntomten och har produktion och spannmålsodling. Huvudbygg- Johansson Röj fl yttade huvudbyggnaden från Från gården öppnar sig vyn mot Malaxåns dal- tillsammans med nuvarande grannhuset bildat naden från 1937 liknar ett typiskt österbottniskt Storbacka i Övermalax till dess nuvarande plats gång. På gården fi nns fl era uthus, lillstuga och en stor bondstuga som delats och ena halvan hus från vägsidan. Huset är L-format med kor- 1822. Huvudbyggnaden är ett typisk österbott- bod. Gårdsplanen är fyrkantig. Huvudbyggna- fl yttats hit. På gården har funnits jordbruk, svin- ta sidan mot gården. En kvist och balkong fi nns nisk hus, grundat på kilsten, det har stockstom- i vinkeln mot gårdssidan. Huset har en fronton me med långa knutar, röd ribbpanel fasad och mot vägen, vilket är typiskt för kustområdets öst- plåttak med två skorstenar av rödtegel. Fönstren erbottniska hus. Huset är grundat på kilsten och är gamla, men inte ursprungliga, de har I-karm, har stockstomme och plåttak. Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar †-karm. Huset har med halvorna delade i två rutor med proportio- en kvist i en våning mot vägen. Kvisten är mut- nerna 1/3 och 2/3. Fönsterlisterna har fi nsnickra- ter-formad med valmtak. Den är ljusrödaktig till de detaljer typiska för Malaxregionen med utstå- färgen med fönster på varje sida och ytterdörren ende vattenlist ovanpå. Kvisten har lågt pulpettak i mitten. Dörren en dubbeldörr med olika breda med balkong ovanpå. En lång uthusrad avgrän- halvor. Huset renoverades 2005. Uthuset/snick- sar gården mot norr och den andra mot öster. Ut- arboden är från 1930-talet. Gården är en värde- husen är traditionella, det äldre står på stenfot, full del av landskapet i Klockarbacken. Kvisten är det andra på betonggrund. Liknande mindre ut- av en modell som är betydligt äldre än de typis- hus ligger mellan lillstugan och boden. Gamla lill- ka Malaxkvistarna i två våningar. stugan har ändrats om till bilgarage. Härbret är traditionellt, av stock med långa knutar.

138 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 139 Malmas, ”Dankas”, Köpingsvägen 8 Malm, ”Malmis”, Köpingsvägen 9

Gården ligger i Köpings i Yttermalax centrum Gården ligger alldeles i Yttermalax kommersiella stenfot. Fasaden är ljus, fodrad med stående synligt vid vägen. Gården från 1860 är en av de centrum. Gården avgränsas av huvudbyggna- ribbpanel. Husets tak har åsen i T-form och det är få som står kvar från äldre tider. Gården avgrän- den, två uthusrader: en L-formad längs Malm- valmat i gavlarna. Lister och foder är ljusbruna. sas av huvudbyggnaden och ett L-format uthus, gatan och Köpingsvägen, en med höns- och Fönstren har vita I-karmar med halvorna delade gårdsplanen är fyrkantig med öppna sidan mot minkhus. Dessutom fi nns spannmålstork och ria i fl era rutor. I övre våningen är fönstren mindre. vägen. Huset har genomgått renoveringar 1976 utanför gårdstunet. Huset har renoverats 1971 Kvisten som ligger mot gårdssidan i 1,5 våning- och 2003. Huset byggdes som bostadshus men och 1982. I gården har funnits gästgiveri under ar har fl era fönster runtom ytterdörren. Dörren har även inrymt bl.a. apotek, post, skola, telefon- 1920-30 talet. Ryska fångar var inkvarterade på är en dubbeldörr. Uthuset är delvis stock- och växel och gästgivare. Huvudbyggnaden är i 1,5 uthusvinden under andra världskriget. Malmis träbyggt. Den stockbyggda ändan har fungerat våningar, grundad på stenfot, med stockstom- lemonadfabrik startades i uthuset ca 1905. Hu- som ria. Huset har traditionella färger, röd fasad me och plåttak. Huset har en kvist mot gården vudbyggnaden har byggts 1910-1915 av Isak och gula paneldörrar med långa gångjärn. Går- och en bred fronton på baksidan. Fasaden är röd, Malm. Den är stockbyggd i två våningar med den är speciellt värdefullt bland de många nya fodrad med stående ribbpanel. Gaveltrianglarna stildrag från jugend. Grunden har fått betong- aff ärsbyggnaderna i omgivningen. och frontonen har liggande vit panel. De dekora- pålägg, med undantag för kvisten, som står på tiva blindbrädena är vita, liksom övriga detaljer. Fönstren är utbytta, de har I- och II-karm. Vatten- listerna ovanpå fönstren har snickrade detaljer. I kvisten är fönstren delade dekorativt i rutor. Kvisten har pulpetplåttak med fronton ovanför dörren. Dörren är en modern dubbel spegel- dörr. Kvisten har liggande panel. I ena gaveln har tillbyggnad byggts en terrass. Uthuset är traditionellt, grundat på stenfot med stockstomme.

kök sovrum

sovrum

vardagsrum farstu

Fd. Sparbanken, Köpingsvägen14

Den f.d. sparbanksbyggnaden är byggd år 1959. Sparban- ken använde en tredjedel av byggnaden för eget bruk, resten delades mellan Malax Apotek och Posten. Posten och Apoteket fl yttade till egna utrymmen på 1970-talet och banken utvidgade till apotekets gamla utrymmen. En beklädnadsaff är och senare inredningsbutik har verkat i postens tidigare utrymme. Bankens klubblokal, ett fl itigt utnyttjat mötesutrymme, fanns i källarvåningen. Martha- föreningen hade hyrt in sig i andra ändan av källaren, där fanns byns stenmangel. I dag fi nns Aktia Bank och en af- färslokal i gatuplanet, och i övervåningen fi nns fl era bo- städer. Den f.d. sparbanksbyggnaden är byggd i en modernis- tisk stil som är typisk för tidens aff ärsbyggnader i lands- bygdstätorter. Byggnades plåttak har osymmetriska takfall. Takfallet mot gatan är brutet inåt, och utskiften saknas. Väggytorna är rappade. I gatuplanet har byggnaden stora skyltfönster på framsidan, andra våningens bo- städer har mindre fönster med vädringsfönster vid sidan. Ingången till banklokalen är markerad.

140 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 141 Asplund, Majors Skogsväg

Längs Majors skogsväg fi nns gården som delvis är synligt till Kopparbyvägen. Gården står obebodd. På gården fi nns huvudbyggnad och uthus. Huvudbyggnaden är i 1,5 våningar, grundad på stenfot med stockstomme och tegeltak. Huset har en mutter–formad kvist mot gårdssi- dan. Kvisten har sadeltak som följer vägglinjen. Fönstren har vita I-karma med halvorna delade i två rutor med proportionerna 1/3 och 2/3. Föns- terlisterna är vita med fi nt snickrade dekorationer på sidorna och utstående vattenlist ovanpå. Urdkälla, ”Leäkagoåli”, Malaxvägen 167 Övre våningens fönster på husets långsidor är små, delade dekorativt i rutor. Liknande deko- Gården ligger norr om Malaxvägen synligt till rering är synligt i kvistens fönster. Ytterdörren är vägen. På gården fi nns huvudbyggnaden, ett utbytt, en ljus paneldubbeldörr. Bakom växtlig- gammalt stall, en tegelbyggd liten stuga och ett heten syns traditionella uthus med röda fasader, modertn garage. De gamla grindstolparna står gula dörrar och vita lister och foder. kvar vid vägen, till gården leder en allé med lön- nar och andra lövträd. Huset byggdes på Björkas kyrkoherdebol ursprungligen för läkarparet Alf och Ann-Mari Limnell. Det inrymde såväl läkar- mottagning, tandläkarmottagning som tjäns- Kilen, Majorsvägen 96 tebostad. Kommunalläkargården fungerade för Tiina Sjögren Malax, Solf och Petalax kommuners läkardistrikt. Gården ligger i Majors (Majuri enligt ortsborna) Ritningarna och arbetsbeskrivningarna hade sydväst från Yttermalax bycentrum. På gården gjorts av Ivar Brännback. fi nns bostadshus från början av 1900-talet, ut- Familjen Limnell var verksam i huset från hus och ekonomibyggnad. Huset har renove- 1928 fram till 1960-talet. 1964 fl yttade läkar- rats på 1980-talet. Huvudbyggnaden är ett ty- mottagningen till polishuset. Därefter har bl.a. piskt österbottniskt hus i 1,5 våningar, grundat Vasa Mattan haft väveri i huset. Från början av på stenfot med stockstomme med långa knutar 1970-talet har huset igen varit bostadshus. och plåttak. Huset har en mutter–formad kvist i Huvudbyggnaden, byggd 1928 står i två vå- en våning mot gårdssidan. Fönstren är sexrutiga ningar på betonggrund. Fasaden är gräddvit med med I-karm, övre våningens fönster på husets locklistpanel och vattenlist mellan våningarna. långa sidor är mindre, tvårutiga. Kvisten står på Taket är valmat, röd plåt med små frontoner med betonggrund. Fönstren på kvisten är moderna, fönster mot varje håll. Fönstren sexrutiga, de har med indelning i fyra rutor. Dörren är vit, modern. vita †-karmar i nedre våningen och I-karm i övre Ekonomibyggnaden är stockbyggd med långa våningen. Lister och foder beige. Takfoten är knutar, delvis fodrad med liggande panel. Huset gräddvit. Fönsterlisterna och dörrfodren är deko- har fått nya fönster, ingång och plåttak. Uthu- rerade med hög övre del före vattenlisten. set är liknande, stockbyggt på stenfot, träfoder Huvudingången med kvist är på sydöstra si- i gaveltrianglarna och plåttak. Dörrarna är gula, dan, ovanför kvisten fi nns en balkong med ut- dörrfodren vita. På gården har funnits en fi skför- gång från andra våningen. Kvisten är fodrad med ädling sedan år 2000. liggande panel. En till ingång fi nns på baksidan av huset, den har kvist med valmtak. Tredje ingång- en ligger i gaveln mot sydväst, med skydd ovan- för dörren. Ytterdörrarna är utbytta. Gamla stallet Koivulinna/ Udd-hemman, ”Mickas”, står bakom huvudbyggnaden med likadant rött Storängsvägen 6 plåtvalmtak. Huset är ljust med ljusgrå paneldör- rar med långa smidda gångjärn. Ett fyrarutigt Gården ligger vid Storängsvägen på en låg fönster fi nns mot huvudbyggnaden. Bakom stal- backe. På gården fi nns bostadshus och en uthus- let fi nns ett litet tegelbyggt uthus. Det är ofodrad. Bakom uthusraden har funnits fl era uthus, rat med ingång mot gården. Gaveltrianglarna är som numera är borta. Erik Udd har byggt huset fodrade med liggande omålad panel. Huset har enligt egna ritningar; de fi nns kvar i huset. Hu- plåttak. vudbyggnaden, byggd 1908 står på hög stenfot, med fl era varv under marknivån som källare och tre varv ovanpå marknivån, vilket ger ett nå- got avvikande utseende åt huset. Huset är relativt brett, det har stockstomme med släta knutar. Huset har två kvistar, en öppen modell i gaveln Den öppna kvisten är vitmålad inuti och med vit och en sluten fyrkantig kvist med sadeltak mot gaveltriangel och räcke. En ingång till källaren har gårdssidan. Fönstren är utbytta, de har T-karm tagits upp från terrassen bredvid kvisten. Uthu- med övre delen delad i 15 rutor. Fönsterlisterna set är stockbyggt med långa knutar på natursten. är breda mot sidorna och smyckade med snick- I stocken fi nns inristat ”M.A.M.S.U. 1891 8-24”. Hu- rade detaljer under och över. Källarfönstren är set är rött, delvis fodrat med locklistpanel, del- fyrrutiga. I gavlarna fi nns små salmiakfönster. In- vis liggande panel, delvis är stockarna ofodrade. gången i gaveln är ursprunglig, likaså de smala Dörrarna är gula paneldörrar med vita dörrfoder. fönstren bredvid dörren med 20 små rutor. Dör- Brandkåren förvarade en vattenspruta i uthuset i ren är en spegeldörr med fönster i övre delen. fall av brand i närheten. Huset har plåttak.

142 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 143 Något om människorna i gården

Gården är uppförd av häradsnämnde- mannen Abraham Köping (1836–1903) år 1879 enligt vad Johanna Smedman (1872–1953) berättat. Abraham gifte sig 1861 med Kaisa Lisa Joh. Eriksdr Nordman (1832–1906). Tre döttrar föd- des i äktenskapet. År 1882 gifte sig Jonas Carl-Gustafs- son Berts (-Köping; 1858–1917) med den äldsta dottern, Anna-Lisa Abra- hamsdr Köping (1862–1899), och blev måg i gården. I äktenskapet föddes tre barn, som alla dog i tidig ålder. Hustrun Anna-Lisa dog i barnsäng 1899. Jonas gifte sig andra gången 1903 med Stina Kajsa Isaksdr Kull (1866– 1906). I äktenskapet föddes sonen Al- fred (1903–1986). Stina Kajsa dog 1906 Gården sedd från söder 1929. I förgrunden potatis- och jordgubbsland. Foto Joh. Appelgren. då Alfred var tre år gammal. I sitt tredje äktenskap ingånget 1910 med Anna-Lisa Jonasdr Ström (1878–1958) föd- des en son, som dog efter ett halvt år, och dottern Anna (1912–1999; g. Malm). Jonas Berts- Kö- ping dog 1917. En lag om släktnamn trädde i kraft 1.1.1921 och änkan Anna-Lisa tog då efternamnet Strömfors. Anna gifte sig 1937 med Bror Gabriel Malm (1909– 1940; stupad i krig). En dotter och son föddes i äktenskapet. Anna-Lisa med ”Nyistu”, Hemgården, dottern Anna och Annas båda barn Strandvägen 1457 a fl yttade före julen 1943 till en nybyggd gård i Köpingsgränden. Alfred gifte sig Gården fi nns i Brinken söderom korsningen mel- 1938 med Linnea Smedman (1906– lan Strandvägen och Malaxvägen. Infarten till 1983). I äktenskapet föddes sju barn. gården sker genom en port i en äldre ekono- Yngste sonen Göran (f. 1946) övertog mibyggnad. Huvudbyggnaden är uppförd 1879 gården 1986 efter föräldrarnas bort- och är ett traditionellt österbottniskt hus i 1,5 gång. våningar, grundat på stenfot, med stockstomme och långa knutar. Uthuset är T-format. På går- den fi nns en välskött trädgård. Huset har renoverats fl era gånger under 1900-talet, men rumsindelningen har bibehållits. Gården har gått i arv i tre generationer i rakt nedstigande led. Huset Gården 1912. I vagnen Jonas Berts-Köping med sin tredje hustru Anna-Lisa. På gården framför brokvisten har en kvist mot gårdssidan, mutterformad i en sonen Alfred (från Jonas andra gifte) och sköterskan Elsa Berts. Hästen hette Pålle. Jonas och Anna-Lisas våning med valmtak. Kvisten står på stenfot. Yt- dotter Anna (1912–1999; g. Malm) har gett uppgifterna. Okänd fotograf (möjligen Selma Boström). terdörren är vit, en paneldubbeldörr med smalt tvårutigt fönster ovantill. Uthuset med härbre, port, höstall och stall är stockbyggt med långa knutar på låg stenfot. Det är fodrat med röd locklistpanel, i portgången är stockarna synliga. Dör- rarna är gula bräddörrar med smidda gångjärn. Foder och lister är vita. Huset och uthusen har plåttak.

144 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 145 Jockas-Ivaras, Tuvasvägen 2

Gården ligger väster om Tuvasvägen synligt till vägen. På gården fi nns huvudbyggnaden och en gammal uthusrad. Gården står obebodd och växtligheten börjar ta över. Huvudbyggnaden är ett rött stockhus i 1,5 våningar. Huset är grundat på kilsten och har stockstomme. Fasaden är röd, fodrad med locklistpanel. I gaveltrianglarna är panelen liggande. Huset har plåttak. Fönstren har I-karm, halvorna är delade i två rutor proportionerna 1/3 och 2/3. Foder och lister är vita. Ut- huset är stockbyggt med långa knutar. Det är ofodrat, omålat. Taket är sönder. Huvudbyggna- den är byggd i traditionell stil. Gården ligger synligt till vägen och passar in i landskap med fl era röda stugor.

”Kullis”, Aspelund, Tuvasvägen 16

Gården vid Tuvasvägen består av huvudbygg- ”Markusas”, Ahlskogs gårdar, Ahlskog, naden, en stockbastu och ett uthus. Gården är Tuvasvägen 43 i fritidsbruk. Huvudbyggnaden byggd under tidigt 1900-tal är i 1,5 våningar, grundat på kil- Gårdsgruppen ligger i Tuvas, Yttermalax där Fönstren har vita I-karmar med rutindelning som i verkligheten två skilda uthusrader, placerade sten, med stockstomme med långa knutar. Fasa- Tuvasvägen svänger brant vid korsningen till liknar †-karm. Ovanför ytterdörren fi nns ett 6-ru- nära varandra. De ligger mittemot det yngre boden är röd locklistpanelfoder. Huset har plåttak. Skogstået. Byggnadsgruppen består av två sto- tigt fönster. Fönsterfodren har en utstående vat- stadshuset. De är grundade på knutstenar, med Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar ra bostadshus, fähus, L-format uthus, två stall/ tenlist ovanför. Ytterdörren är en gul bräddörr. stockstomme. Delen med frontonen är byggd i †-karm. Huset har ingen kvist. Ytterdörren är ut- förråd och ria. Dessutom fi nns i gårdsmiljön en Huset har ingen kvist. Huset har restaurerats på delar vid sekelskiftet 1800-1900. Fähuset ligger bytt. Gården har landskapliga värden, som en av nybyggd bastubyggnad och en liten stockstu- 2000-talet med ekonomisk hjälp och instruk- bredvid det andra uthuset. Det är delvis byggt fl era liknande röda stugor i omgivningen. ga. Tomtgränsen skiljer gården. Det äldre huset tioner av Museiverket. Huset har bevarats utan av kilsten, resten av stock. Andra ändan är ett är tillbyggt med kammare och kvist i början av vattenledningar. Det äldre bostadshuset från hölider, fodrat med locklistpanel. Dörrarna är 1900-talet och renoverat på 1960-talet. Hem- 1850-talet är grundat på kilsten i 1,5 våningar. I gula paneldörrar med vita foder. Fönsterfodren manet har varit i släktens ägo sedan mitten av gaveltrianglarna är panelen liggande. Till föns- är vita, takfoten röd. Fähus/lider/förråd följer 1500-talet. Mjölkproduktion bedrevs fram till terhöjd har brädfodringen förnyats runt nästan samma färger som de större uthusen. Rian med mitten av 1980-talet. Åkermarken är idag utar- hela huset. Södra ändan har tilläggsisolerats och årtalet 1892 ligger längst bort från bostadshu- renderad och brukas fortfarande. Huset utan det syns på fasaden. Fönstren har vita I-karm sen. Den är stockbyggd med långa knutar. kvist byggdes av Israel Sperring 1899-1900. Det med rutindelning som liknar †-karm. Mot gårds- ”Mattiasas Allbätas”, Lindström, yngre bostadshuset från 1899 är ett represen- sidan fi nns en kvist med sadeltak. Ytterdörren är Tuvasvägen 20 tativt, typiskt Österbottniskt hus i 1,5 våningar. modern, en gul dubbeldörr. Dörrfodren är vita, Det är grundat på natursten, och med stock- smyckade med gula snickrade detaljer i övre de- På gården fi nns huvudbyggnad, sytingsstuga/för- stomme, rött locklistpanelfoder och tegeltak. I len, såsom även fönsterfodren i kvisten. Huset råd och fähus. Huvudbyggnaden från 1870-talet gaveltrianglarna är den liggande panelen gul. är bebott sommartid. Det L-formade uthuset är är en typisk Österbottnisk bondgård i 1,5 våning- ar. Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar †-karm. Mot vägen fi nns en öppen kvist med ingång. Ytterdörren är utbytt. Väggen runtom dörren är gul. Foder och lister är vita. Sytnings- stugan är ihopbyggd med stall/förråd. Den upp- fördes 1907, och förkortades när Tuvasvägens dragning ändrades. Byggnaden är i 1,5 våningar på stenfot, med stockstomme, röd stående ribbpanelfasad och plåttak. Dörren till lillstugan är en röd-gul spegeldörr, förrådsdörrarna är gula pa- neldörrar. Lillstugans fönster är lika som huvudbyggnadens. Fähuset är från 1950-talet, L-format, delvis av tegel, delvis av trä. Fasaden är röd, fodrad med locklistpanel. Taket är ljusbrun plåt. Dör- rarna är gula paneldörrar med långa gångjärn. Fönstren har II-karmar. Foder och lister är vita. Hu- set har tillhört släkten ända sedan det byggdes.

146 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 147 ”Siimosas Arvidas”, Åkerlund, Tuvasvägen 73

Åkerlund, från år 1928, ligger väster om Tuvas- vägen där vägen gör en brant sväng. På gården fi nns fl era yngre ekonomibyggnader och en huvudbyggnad. Huvudbyggnaden på stenfot är 1,5 våningar samt källarvåning. Mot vägen fi nns en hög fronton med sadeltak, mot gården full- hög fyrkantig kvist. Huset har plåttak. Fönstren har vita T-karmar och vita fönsterlister Andra våningens fönster är små, enrutiga, borträknat fönstren i gavlarna och i frontonen. Mot vägen fi nns ingång till källarvåningen. Huvudingången ”Aabramas”, Renvall, Tuvasvägen 108 ligger i kvisten. Gården avgränsas av uthuslängan längs gårds- vägen, huvudbyggnaden och ett nybyggt bostadshus. I omedelbar närhet fi nns granngården. Huvudbyggnaden från ca 1910, är ett traditionellt Österbottniskt hus i 1,5 våningar, är grundad på stenfot och har stockstomme. Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar †-karm, fönsterfodren har utstående vattenlist ovanpå. Ytterdörren är utbytt. Huset har ingen kvist. Ut- huslängan är traditionell.

”Eedlas”, Sandås, Tuvasvägen 104

Gården avgränsas av huvudbyggnaden, uthusraden och Tuvasvägen. Gården är inte bebodd året om. Huvudbyggnaden är som ett typiskt Österbottniskt hus, endast något kortare. Den är grundad på stenfot, med stockstomme i 1,5 våningar. Den är fodrad med rött locklistpanel foder, och har plåttak. Fönstren har vita †-karmar och vita fönsterfoder med en utståen- ”Majas”, Tuv 1 / Anneborg, de vattenlist ovanpå. Huset har en fullhög kvist Tuvasvägen 112 mot gårdssidan, mutterformad med valmtak. Ytterdörren är en vit dubbeldörr. Foder och lis- Tuv är en släktgård, huvudbyggnaden från 1823 ter är vita. Ovanför dörren fi nns ett lågt fönster är stockbyggd i 1,5 våningar med röd locklist- i två rutor. Kvisten är fodrad med stående panel panelfasad och plåttak. Huset står på betong- till fönsterhöjd, och därefter med liggande pa- grund. Fönstren är utbytta med rutindelning nel. Uthuslängan är stockbyggd på knutstenar, som liknar †-karm. Huset är tilläggsisolerat så med röd locklistpanelfasad.. I andra gaveln fi nns att fönstren sjunker in från vägglinjen. Huset har ett gammalt utedass med pulpettak. ingen kvist, ovanför ytterdörren fi nns ett litet tak som skydd. Väggen runtom ytterdörren är vit. Dörren är utbytt. På samma tomt fi nns endast huvudbyggnaden, uthusen i närheten ligger på granntomten.

”Nyistu”, Villa Hörnqvist, Tuvasvägen 105 ”Fantis”, Granskog / Bonn, Tuvasvägen 259 b Till gårdsmiljön hör huvudbyggnaden och en uthusrad. Huset har renoverats 1994. Gårdstunet består av en huvudbyggnad, två Huvudbyggnaden i två våningar från 1932 långa uthusrader, bod och lider. Gården ligger står på stenfot. Den har stockstomme. Fönstren söder om Tuvasvägen på en liten backe, dit en är 6-rutiga, fönsterfodren är vita, relativt breda. väg med björkrad på ena sidan leder. Huvud- Mot vägen fi nns två mindre frontoner med föns- byggnaden, byggd på 1800-talet är ett typisk ter på taket, mot gården fi nns en större med ut- Österbottnisk hus, i 1,5 våningar med källarvå- gång till balkong. Huset har en kvist mot gårds- ning, grundad på stenfot, stockstomme med sidan nedanför balkongen. Kvisten har valmtak, långa knutar, röd stående locklistfasad och grönt som balkongen är byggd på. Kvisten är nyligen plåttak. Ytterdörren är en vit, modern dubbel- renoverad, fodrad med liggande vit panel. Till dörr. Fönsterfodren har en utstående vattenlist. ytterdörren leder en trätrappa. Uthuset är tra- I norra gaveln fi nns ingången till källarvåningen. ditionellt med sin tegelbyggda fähusdel, Den Uthusen ligger i vinkel bredvid huvudbyggna- träbyggda delen har rött locklistpanelfoder. Hu- den, efter varandra. Uthusraden är i 1,5 våningar. vudbyggnaden har genomgått en del föränd- Boden ligger bredvid huvudbyggnaden på nor- ringar, men är ändå ett gott exempel på det ti- ra sidan. Lidren ligger något längre bakom hu- diga 1930-talets byggnadsstil. vudbyggnaden.

148 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 149 Malakta, Liljengård Töckmovägen 48

Wilhelm Stucki, ostmästare från Schweiz, grun- Malaktas mejeriverksamhet upphörde 1981. dade ett mejeri i Malax 1929–1930. I bostads- Konstnärsparet Eila och Toivo Kultti fl yttade in huset, som byggdes på gården 1932, bod- i huset i mitten av 1980-talet; mejeriet inrymde de ostmästaren med familj, huset inrymde Toivos arbetsrum och metallgjuteri, samt Eilas ursprungligen även mejeriets kontor. Osttill- ateljé och ett gemensamt galleri. Toivo Kultti av- verkningen upphörde 1959 då Enigheten köpte lägsnade mejerimaskineriet. I tornet byggdes fastigheten, utvidgade mejeriet och byggde ett en ateljévåning. På 1990-talet blev det som ur- torn ”spraytorn” för torkning av mjölk. Malaktas sprungligen var ett svinhus, senare mjölkpulver- verksamhet var innovativ, i mejeriet utvecklades lager, till galleri. bl.a. snabbmjölkpulver, snabbmjölkkakao, chok- Jukka och Ann-Maj Granstubb köpte huvud- lad och POP-mjukglasspulver, som i dag går un- fastigheten och bostadshuset, Eila och Toivo der namnet ”Pehmis”. fl yttade till Galleri-byggnaden. 2005 förnyades 2 våningen bräder Då bostadshuset ägdes av Enighetens mejeri mejeriets värmecentral, isoleringen förbättrades inrymde husets nedre våning kontor och labo- och man började restaurera fönstren. Byggna- ratorium, medan övre våningen var i mejeriper- dernas rappning skall under de närmaste åren sonalens bostadsbruk. På tomten fi nns två stora repareras och kalkas, renoveringen av ytor och lagerbyggnader i tegel. tillläggsisoleringsarbetena fortsätter. Ann-Maj och Jukka grundade ett företag 2007 och inledde sin verksamhet kultur- och konstcentret Konstsmedjan Malakta. Företaget Malakta Kb är ett televisions- och fi lmproduk- tionsbolag. Den stora gamla fabriken rymmer många utrymmen som i dag fungerar som bland annat verkstäder, studios och residens. Mejeri- salen fungerar idag som vardagsrum. Här fi nns stora arbetsbord, soff hörna, kök och tillgång till teknisk utrustning, bl.a. ljudanläggning och vi- Nyhem, ”Tuuvis”, Tuvasvägen 373 deoprojektor. Tornet kan användas till studio, konsertsal, bio eller dansstudio. Galleriet kan Gårdstunet består av huvudbyggnad och uthus- användas för utställningar, möten och andra länga med lillstuga i ena ändan. Till gården leder 1 våningen stock event. I galleriet fi nns även ett kök. Malaktas re- en kort björkallé. Gården är välbevarad, vacker sidenslägenhet är ca 80 m2 med egen balkong och synligt placerad. Huvudbyggnaden är upp- och ingång. Verkstäderna lämpar sig för konst- förd i två våningar, på stenfot, med stockstom- närer, kurser och experimenterande. me. Huset har bruten takform, taket är valmat i Mera information http://www.malakta.fi gavlarna. Dessutom har huset en fronton med valmtak mot vägen. Under frontonen fi nns en Malakta ligger nära gränsen mellan Yttermalax balkong som ligger ovanpå nedre våningens och Övermalax och hör till Övermalax! burspråk. Mot gårdssidan fi nns en fyrkantig full- hög kvist med valmtak. Huset är fodrat med turvis stående smal panel och locklistpanel. I kvisten ligger panelen i mittersta delen. Fönstren har gröna T-karmar med övre delen delad i fyra rutor. Fönsterfodren är vita, med utstående och fi nt snickrade vattenlister ovanpå. Ytterdörren är modern. Lillstugan och uthusraden är grundad på stenfot med stockstomme.

150 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 151 Nyberts, ”Bäsch Temelas”, Åminnevägen 31

På gården som ligger väster om Åminnevägen fi nns huvudbyggnad, en liten bod och ett större uthus längs vägen. Huset är tillbyggt med pann- rum och garage, samt renoverat på 1970-talet. Huvudbyggnaden, byggd omkring 1930 är upp- förd på kilad sten och har stockstomme. Huset har mansardfi lttak och en fullhög kvist på gårds- sidan med valmtak. Fönstren har I-karm med rutindelning som liknar †-karm. Övre våningens fönster på långsidorna ligger ovanför de nedre fönstren, de är mindre, lunett-liknande fönster, halvrunda men kantiga. Kvisten mot gården är mutter-formad med dubbeldörr. En till ingång fi nns i den tillbyggda delen bredvid garaget. Bo- den ligger bredvid uthuset. Den har ingång från sidan av huset. Boden är stockbyggd. Uthuset har betonggrund och natursten i hörnen. Det är träbyggd med locklistpanel och fi lttak.

Orre /Alnäs, ”Tåmosas” Åminnevägen 148

Gårdstunet ligger norr om Åminnevägen på en är relativt massiv. Huset är fodrat med röd lock- ursprungliga fönstren. Andra våningens föns- backe som stiger från ådalen. Från gården öpp- listpanel, i andra våningen/frontonen är panelen ter är autentiska med T-karm. I övre våningen nar sig en vacker vy ner över ådalen. I huset fi nns liggande. Mot vägen fi nns en bred fronton med fi nns även mindre fönster med I-karm och ännu två lägenheter, den ena bebos av ägarfamiljen brutet tak, mot gården en stor från vägglinjen mindre, enrutiga fönster. Fönsterlisterna är hu- och den andra används av barnen och gäster. utstående fronton med brutet tak. Mot gården sets smycke med snickrade detaljer med utstå- Huset är tillbyggd 1975 med bastu och tvätt- fi nns en veranda med ingång. Lilla verandan har ende vattenlist ovanpå. En traditionell ekono- stuga. På gården fi nns även ekonomibyggnad, valmtak. I andra ändan fi nns ingång i tillbyggda mibyggnad ligger mittemot huvudbyggnaden. bilgarage med pulpettak och ett mindre uthus. delen som är grundad på betong med tegelfa- Framför ekonomibyggnaden ligger ett stock- Huvudbyggnaden, byggd 1920 är uppförd på sad och pulpettak. Fönstren är utbytta i nedre byggt uthus grundat på kilad sten. stenfot, med stockstomme i två våningar. Den våningen, de har rutindelning som liknar de

Grönkvist, Åminnevägen 98 b

varande plats uppe vid skogsbrynet. Mot slutet Gården ligger norr om Åminnevägen på en syn- av 1940-talet gjordes en vinkeltillbyggnad av lig plats vid skogsbrynet. På gården fi nns huvud- resvirke, huvuddelen är timrad. Gården ligger byggnaden, två uthusrader och ett litet öppet Hagman, ”Daalis”, Erkas Villas”, norr om Åminnevägen vid skogsbrynet. Gården garage. Uthusraden avgränsar gårdsplanen och Åminnevägen 246 avgränsas av huvudbyggnaden och två uthusra- formar den till en kvadrat. Huvudbyggnaden är der. Bostadshuset blev renoverat år 1963. Huset L-formad. Ingången är placerad i vinkeln. Huset På gården som ligger vid Åminnevägen fi nns används numera som sommarbostad. Huvud- står på stenfot och har stockstomme, röd lock- huvudbyggnad, en L-formad uthuslänga och byggnaden, byggd 1930 är upptimrad på kil- listpanel och plåttak. Fönstren har I-karm med lite längre bakom uthuset en till förrådsbygg- sten med röd locklistpanel och plåttak. Mot vä- rutindelning som liknar †-karm. Brädfodring- nad. Huvudbyggnaden från 1890-talet står på gen fi nns en fronton, mot gården fortsätter taket en och fönsterlisterna är förnyade. Den äldre en backe. Den är ett typiskt österbottniskt hus över kvisten med fronton ovanför kvisten. Kvis- uthusraden är åtminstone delvis grundad på grundat på bruten sten, med stockstomme, röd Sundqvist, ”Bäsch Mattas”, ten är öppen. Fönstren har I-karm och II-karm stenfot med stockstomme, resten är fodrad med locklistpanelfasad och tegeltak. Huset har en Åminnevägen 98 mot vägen med rutindelning som liknar †-karm stående brädfoder. Det yngre uthuset står på fullhög kvist mot gårdssidan som står på stenfot och ††-karm. Väggen runtom ytterdörren är betonggrund. som p.g.a. nedförsbacken syns ordentligt och får Huset är ursprungligen från sent 1800-tal, tro- orange. Fähuset, höladan och härbret blev troli- kvisten att se ut som om den stod lägre ner än ligen byggt av ägarens farfar, timmermannen gen uppförda i.o.m. husets fl yttning från åback- huset. Fönstren har I-karm, de är sexrutiga och Matias Grönqvist. Huset var från början byggt en. Uthusraden är traditionell, grundad på sten- liknar †-karm. Ytterdörren är utbytt, dörrfodren nära f.d. Bertskvarns tomt på åbacken. Vid ny- fot med åtminstone delvis stockstomme, resten sjunker in från vägglinjen. Kvisten har sadeltak. skiftet omkring 1927 fl yttades huset till sin nu- är träbyggt. Ekonomibyggnaden är traditionell.

152 Jungfrudanser och snickarglädje Yttermalax Yttermalax Jungfrudanser och snickarglädje 153 ÖVERMALAX

alaxåns ådal är som bredast över 6 km. Topografi n är mycket jämn. det bevarat, likaså i Paxal. Ty- Övermalax består av många gårdsgrupper och s.k. gränder: Alnä- piskt är att många fi na gamla Mset, Habram, Heljoback, Havras, Helneholmen, Kalascha, Kolne- byggnader står tomma, eller backen, Kråkbacken, Kråknäs, Langerskogen, Långåminne, Molapne, Ny- används endast sommartid. mansbacken, Paxal, Ribäcken, Snickaris, Stolpasgårdarna, Storbacken, Fasadändringar har ändrat Vias och Västerbränno. Bebyggelsen i Övermalax fi nns i huvudsak längs utseendet på många gamla vägarna som korsar ådalen. Den äldsta bebyggelsen har sökt sig till kul- byggnadsgrupper. På så sätt lar och skogsbrynet på de åsryggar som avgränsar ådalen på bägge sidor. har mycket av det gamla och Den äldsta bebyggelsen fi nns nära odlingsmarkerna. Byggnadsbestån- autentiska byggnadsskicket det är överallt skiktat, nytt och gammalt står bredvid varandra i täta byar. gått förlorat. Flygbild, Malax kommun Övermalax har sitt eget lilla tätortsaktiga bycentrum i korsningen mel- Byn korsas av Ribäcken, lan Havras, Paxal och Vias gränderna med skola, församlingshem, butiker, Svinbäcken, Finnån/Långå- bank mm. Som tätbebyggda delområden urskiljer sig bl.a. Paxal, Havras. minnebäcken och Heljobäck- och Vias. Den östra delen av Långåminne by är fl ack, odlingsområdet är en som rinner till Malax å. vitt och bebyggelsen utspridd över området. Björneborgsvägen korsar Trädbeståndet längs Malax å och längs bäckarna hindrar ställvis sikten i det 1. Viasforsen vid Malaxå fi nns invid vägen och är således lätt att nå. Byföreningen har byggt en liten service- och grillbyggnad, miljön har utvecklingspotential. spikrakt byns östra del. I byns östra del i Snickaris, på kanten av åsryggen, öppna landskapet. Övermalax erbjuder på många ställen vackra vyer över 2. Fina landskap med lador öppnar sig på många håll i Malax, här ett åkerlandskap med lador i Helneholmen. fi nns exeptionellt mycket av det gamla representativa bygnadsbestån- vida åkerlandskap.

1. Övermalax f.d. andelshandel har tagits i bostadsbruk. 2. Bäckar genomkorsar Malax på olika håll, här strömmar Storsjöbäcken 3. Storsjö har varit en tätt byggd by, som småningom har tystnat; där bor numera endast ett fåtal fastboende. Den ståtliga stenfähusruinen fi nns i byn. 4. Nyskiftet i Övermalax påbörjades 1883 och avslutades 1910. Stenen med denna information inhackad fi nns nära korsningen av Borängvägen och Storsjövägen.

154 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 155 ”Majlenas”, Erkus, Erkustået 11

Gården ligger i Paxal i Övermalax. Gårdstunet består av en huvudbyggnad av ovanlig modell, ett T-format uthus och en modern lillstuga. Hu- set är byggt på plats av Mattias Erkus 1928. Man- gårdsbyggnaden i två våningar står på betonggrund. Huset är rektangulärt med sadeltak och valmat tak. I båda ändorna fi nns tvärgavlar mot två håll med avfasat sadeltak. I gavlarna fi nns små trekantiga frontoner. Tvärgavlarnas panel är vit högst upp, liksom lister och foder. Fönstren är indelade i två små rutor upptill och två större rutor nertill. Fönsterfodren är prydliga med fi nt snickrade detaljer upptill. Mot gården har huset en kvist med platt tak. Ovanför kvisten fi nns utgång till balkongen, men inget balkongräcke fi nns. Ytterdörren är modern. Balkongdörren är en vit spegeldörr med en glasruta upptill. Båda dörrarna har fönster vid sidorna. Fodren har samma detaljer som i resten av huset. Lillstugan är modern, byggd 1994. Färgsättningen är den samma som i huvudbyggnaden. Uthuset är T- format med vinkel mot gården. Ytterväggarna är av röd locklistpanel, taket av plåt. En del av huset är av rödtegel. Dörren är gul med långa smidda gångjärn. Foder och lister är vita.

Järvilahti , Granholmsvägen 196 a

”Helne Iedvatas, Teas, På gården fi nns en äldre huvudbyggnad som fönsterfoder. I gaveln är fönstren dubbla bred- dast mot gården har fönstret †-karm med min- Björneborgsvägen 1427 troligen härstammar från början av 1900-talet, vid varandra. Övre våningens fönster är små, dre smyckade fönsterlister. Stugan har en brun ett nyare bostadshus från tiden strax efter kriget, kvadratiska och ligger rakt ovanför nedre vå- dubbelspegeldörr, med tre speglar i var. Runt- Edvard Helenelund lånade modellen till sitt hus björkar, lönnar, granar, syrener mm. Mangårds- en brun dubbeldörr, en fi nt snickrad spegeldörr samt uthus och bod. Lite utanför gården fi nns ningens fönster. Fönsterfodren är likadana som om dörren fi nns smala fönster. Stugan har plåt- från Nyland, där han gått i folkhögskola. Sten- byggnaden är en bondgård i 1,5 våningar med med tre speglar. Huset har genomgått grundre- två mindre byggnader, av vilka den ena troligen granngårdens. Kvisten är i 1,5 våningar, har fem tak. Uthuset ligger mittemot huvudbyggnaden. huggare Sidbäck från Pörtom lade stenfoten till stomme av stock med släta knutar. I södra änden noveringar 1957 och 1979. Uthuset som består är en bastu. Det gamla bostadshuset i 1,5 vå- väggar mot gården med fönster på varje sida. Det är traditionellt, stockbyggt med rött stående huset, timmermän var bröderna Törnkvist och fi nns en gul ingång till källaren. Gaveltrianglarna av fähus, stall, foderlada, redskapslider och lill- ningar, är kortare än typiska Österbottniska hus, Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. Panelen ribbpanelfoder, ljusa paneldörrar, vita dörrfoder Törn från Björkbacken i Långåminne. Det ur- och frontonen har gul stående panel. Huset har stuga är byggt av Edward Helenelund 1914. Lill- grundat på stenfot, stomme av stock med slät- är stående till fönsterhöjd, varefter liggande till och inkapslade stockändor. Boden ligger bred- sprungliga hemmanet är från 1764. Hemmanet en bred fronton mot vägen. Takfoten är prydlig stugan har en liten gul kvist med ingången på knutar, brädfoder av locklistpanel och plåttak åsen. Den utskjutande gaveltriangelns botten är vid uthuset. Den är en traditionell bod, stock- delades i två delar och detta är den östra delen, med snickrade detaljer. Fönstren har T-karm, på sidan. Ovanför ingången fi nns ett smalt fönster med en skorsten av rödtegel. Mot gården fi nns fi nt snickrad. Ytterdörren är en brun dubbeldörr byggd med långa knutar utan foder. Fasaden är Helenelund. Till gårdsmiljön hör förutom huvud- husets långsidor är fönstren dubbla bredvid var- delat i små rutor. Ytterdörren är en dubbel spe- en mutterformad kvist och mot vägen fi nns en med ett smalt fönster ovanför. Lillstugan liknar röd, dörren en gul bräddörr. byggnaden, ett stort L-format uthus med lillstu- andra. I gavlarna har fönstren TT-karm med övre geldörr. Spannmålstorken, sädeslagret och red- fronton i mitten av huset. Huset har vita lister huvudbostadshuset i färg och form, förutom ga i långa armens gavel och tre ekonomibyggna- delen delad i två rutor. Huset har en stor kvist mot skapslider byggdes av E.H. på 1950-talet. Rian, och foder. Fönstren har T-karm med prydliga kvisten, som är fyrkantig. Fönstren är lika, en- der. Gården är välbevarad och speciell. Ovanför gårdssidan. Kvisten är grundad på stenfot, fasa- som har hört till gårdstunet var byggd före 1870 ytterdörren fi nns årtalet 1913. Vid landsvägen den är gul panel. Fönstren på kvisten har T- eller och brann under kriget. fi nns gamla grindstolpar kvar, till gårdstunet le- TT-karm med rutorna delade i vackert mönster. der en gammal björkallé. På gården växer gamla Vid åsen fi nns en snickrad detalj. Ytterdörren är

156 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 157 Granback, Granholmsvägen 230

Gårdstunet ligger i Granholm på båda sidor om öppen modell. På baksidan av huset fi nns en hög på stenfot, med sliten röd ribbad brädfasad och Granholmsvägen. Huvudbyggnaden, lillstugan fronton, vilket är typiskt för Österbottniska hus tegeltak. Lister och foder är vita. Övre våningens och uthuset åtskiljs av den genomgående vä- vid kusten. Fönstren har T-karm och dekorerade fönster på långsidorna ligger rakt ovanför första gen. Mangården står tom och lillstugan används fönsterfoder. I gaveln är fönstren dubbla bredvid våningens fönster, de är smala rektangulära och ”Johanas”, ”Däliback”, som snickarutrymmen och uthuset som garage. varandra. Övre våningens fönster är små kvadra- delade i två rutor. Ovanför ytterdörren fi nns ett Stoor /Stoors butik, Havrasvägen 190 a Huvudbyggnaden har tidigare varit i två vå- ter och de ligger rakt ovanför de nedre fönstren. smalt fönster i två rutor. Dörren är en grön panel- per bakom butiken då den tidigare gick framför. mot huvudbyggnaden. Det är traditionellt. Bo- ningar och möjligtvis lite längre, men efter att Lister och foder är vita. Kvisten är ljus i färg, med dörr. Uthuset är relativt långt med traditionella Stoors gamla butiksbyggnad står vid Havras- Huvudbyggnaden är ett österbottniskt hus i 1,5 den är likaså en typisk gammal bod, stockbyggd två bröder som bebodde huset råkade i strid, stående panelfasad till fönsterhöjd och liggan- färger. Det består av fähus, hölada, och stall. Fa- vägen i Havras, väster om Övermalax centrum. våningar. Huset har tillbyggts på gårdssidan till med utstående front. delades huset mellan bröderna och hälften av de därifrån uppåt. Kvistens gaveltriangel är rak saden är röd stående ribbad brädpanel, dörren På gården fi nns även uthus och bod. Butiken L-form. Huset har en kvist i vinkeln mellan hus- Huset är nybyggt på plats ca 1869-70 av köp- huset fl yttades till Granholmsvägen 250. Huvud- utan hörn, fodrad med stående panel. Ytterdör- är grön, lister och foder är vita. En del av huset är på Fogde hemman i Däliback startades av Jo- kropparna och en kvist i gaveln vilken var ingång mannen Vilhelm Husberg från Vasa. Husberg byggnaden som är från 1800-talet, är ett typiskt ren är en ljusröd dubbeldörr med tre speglar i tegelbyggt. Dessutom fi nns vagnslider, sjudarla- hanna och Johan Stoor, bror till Abraham, Matts till butiken.. Kvisten har valmat tak. Fönstren har ägde ett bränneri/bryggeri i Vasa och huset var Österbottnisk hus, 1,5 våningar, grundad på ki- var. Den mindre kvisten har sadeltak med ljus da, bastu och härbre. och Isak, som alla var handelsmän. Butiken fi ck I-karm vars båda sidor är delade i två rutor med från början byggt som bykrog. Krogverksamhe- lad sten, stockstomme, röd stående ribbad bräd- gaveltriangel. Andra ytterdörren är modernare, tidigt telefon och fungerade som central. Hav- proportionerna 1/3 och 2/3 så de liknar †-karm. ten fortgick bara under ett par år, sedan har hu- fasad och tegeltak. Mot gården fi nns två ingång- vit med fönster i övre delen. Lillstugan i 1,5 vå- rasvägens dragning har ändrats så att den nu lö- Fönsterfodren är släta. Uthuset ligger i vinkel set fungerat som lanthandel ända till 1973. ar, en fullhög mutterformad kvist och en kvist av ningar är ett stockhus med långa knutar grundat

Tiina Sjögren Blomberg, Gräsgårdsvägen 70

Gården vid Gräsgårdsvägen står vid skogsbry- Väg (1984) E. net bredvid en åker. På gården fi nns en huvudbyggnad och fl era uthus. Huvudbyggnaden är 1. Bykrogen/Butiken en fast del av landskapet från både Gräsgårdsvä- 2. Köket (gamla kontor) gen och Börängsvägen som ett av fl era liknande B. C. D. E1. 3. Salen äldre röda hus vid skogslinjen. Till alla gårdar le- 4. Förstukvist der egen rak gårdsväg från Gräsgårdsvägen. Hu- 5. ”Nyrummet”, senare nytt kök vudbyggnaden är en typisk Österbottnisk bond- 6. Butikskvist gård i 1,5 våningar, grundad på stenfot, stomme 3. 5. A. Saltmagasinet av stock med långa knutar, röd locklistpanelfa- B. B. Magasinet för butikens varor sad och plåttak med två skorstenar av rödtegel. C. Vedlider D. Hölider Lister och foder är vita. Fönstren har T-karm vars 2. 4. Gammal väg övre del är delad i tre rutor. Övre våningens föns- E. Fähus, E1 Gammalt fähus ter på långsidorna ligger rakt ovanför första vå- Då huset byggdes fanns endast rummen 1-2-3. ningens fönster, de är smala rektangulära och A. delade i tre rutor. Kvisten är placerad mitt i fa- Nyrummet ”5” och förstukvisten ”4” tillkom 1908. 1. saden på gårdssidan. Den är fullhög med turvis Butikskvisten ”6” har tillkommit i ett skede då stående och liggande panelfoder. Fönstren på det av skatteskäl (?) tillläts att butiker hade egen kvisten är sexrutiga. Ytterdörren är en vit dubbel 6. ingång, spegeldörr. Två av uthusen på gården är stockbyggda med långa knutar. De saknar brädfod- Gamla fähuset ”E1” revs och fl yttades i vinkel ca ring, men är rödmålade. Dörrarna är röda, fod- 1938-39 då landsvägen breddades mellan uthuset ren vita. Båda har plåttak. och Saltmagasinet.

158 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 159 ”Konschulas”, Konsulas, Kalaschavägen 3

Gården ligger i korsningen av Kalaschavägen och Malaxvägen väldigt synligt på plan mark. Gårds- miljön innefattar den L-formade huvudbyggnaden och ett S-format uthus. Huvudbyggna- den från sekelskiftet 1800/1900 är relativt stor, L-formad med kvist i inre hörnet. Korta sidan är möjligtvis senare tillbyggd. Byggnaden är grundad på kilsten, har stockstomme med släta knutar och tegeltak med två skorstenar av rödtegel. Huset är fodrat med röd locklistpanel, förutom i gaveltrianglarna och frontonen där den liggande panelen är vitmålad. Lister och foder är vita. Fönstren är sexrutiga med I-karm, under frontonen är fönstret större, II-karmat och niorutigt. I kvisten har fönstren T-karm, övre delens spröjsar bildar ett fi nt mönster. Andra våningens fönster har samma fi na mönster, de är mindre, rektang- ulära och ligger rakt ovanför de nedre fönstren. Fönsterfodren är dekorerade med snickrade grö- na pyramidformer och utstående lister på fönst- rens sidor. Kvisten har pulpettak med en spetsig Tiina Sjögren fronton ovanför dörren. Uthuset har traditionellt utseende, röd locklistfasad, gröna paneldörrar ”Fälis Fiias”, Hallonsulovägen 69 a med långa smidda gångjärn, vita foder och lister. De större fönstren har †-karm. Mindre föns- Gårdstunet ligger vid Hallonsulovägen norr om ta, endast vattenlisten ovanpå fönstret är utstå- ter är placerade på varsin sida av dörrarna. Huset Övermalax kby på en liten skogsomgärdad backe ende. Farstukvistens fönster har rutindelning som har slitet plåttak. som är omgiven av åker. Till gårdsmiljön hör hu- liknar T-karm, övre delens tunna spröjsar bildar vudbyggnaden, en lång uthusrad och en fl yttbar ett fi nt spetsmönster. Övre våningens fönster på bastu. Ägarens morfars mor Brita-Sofi a Berg lät långsidorna ligger rakt ovanför första våningens bygga huset. Under kriget bodde karelare i hu- fönster, de är mindre, rektangelformade och har set. Huset har använts som fritidsbostad sedan fi na mönster. Bostadshuset är typiskt för området 1978. Huvudbyggnaden från 1914 är byggd i 1,5 till massa och form, lite mindre än en typisk Öster- våningar och grundad på stenfot med stockstom- bottnisk bondgård. Det har en hög sluten prydlig ”Fälis Ottos”, Langerskogen, me, plåttak och röd locklistpanel på fasaden. Far- kvist. Uthuset ligger i vinkel mot huvudbyggna- Hallonsulovägen 69 b stukvisten i 1,5 våningar, som också står på sten- den. Det är traditionellt, grundat på stenfot, trä- fot, är klädd med liggande panel. Fönstren har byggt med röd locklistpanel, gula paneldörrar, Gården ligger vid Hallonsulovägen norr om I-karm vars båda sidor är delade i två rutor med vita dörrfoder. Huset har plåttak. Utedass fi nns i Övermalax kby bredvid en liten backe med skog proportionerna 1/3 och 2/3. Fönsterfodren är slä- ändan av uthuset. runtom omgiven av åker. Till gårdsmiljön hör huvudbyggnaden och ett L-format uthus. Hu- set används som fritidsbostad. Gårdsplanen är stor. Bostadshuset och uthuset är placerat i C- form, öppna sidan fortsätter långt till vägen som svänger och avgränsar gården. Den 1,5 våningar höga huvudbyggnaden är grundad på stenfot med stockstomme med slät- knutar, tegeltak och röd stående ribbpanel på fasaden. Hörnen, blindbräden och fönsterkar- mar och – lister samt dörrfoder och vattenlister är vita. Huset har ingen kvist. Fönstren har I-karm vars båda sidor är delad i två rutor med proportionerna 1/3 och 2/3. Föns- terlistorna är smått smyckade med utstående vattenlista ovanpå och fi na snickrade detaljer på varsin sida. Övre våningens fönster på långa sidorna ligger ovanför första våningens fönster, de är mindre, rektangelformade med två rutor. ”Maras Isakas”, Kalaschavägen 17 Ytterdörren är 1,5 dörr bred vit dubbeldörr, spe- geldörr med sex speglar. Ovanför dörren fi nns Gården omfattar, förutom huvudbyggnaden, ett en röd fyrkantig kvist med sadeltak. Kvistens en ljusblå dubbel paneldörr. Uthuset har tradi- ett smalt fönster i tre rutor. Dörrfodret är smyck- L-format uthus. Gårdsplanen öppnar sig mot vä- ytterpanel är liggande. Lister och foder är vita. tionell utseende, röd locklistfasad, gröna panel- at som fönsterlisterna. Bostadshuset är ett ty- gen. Till gården leder en björkallé. Huvudbygg- Fönstren har I-karm vars båda halvor är delade i dörrar med långa smidda gångjärn, vita lister piskt torp. naden är ett typiskt Österbottnisk hus i 1,5 vå- två rutor med proportionerna 1/3 och 2/3. Övre och foder. Det är grundat på stenfot med stock- Uthuset ligger i vinkel mot huvudbyggna- ningar, grundat på stenfot, stomme av stock våningens fönster på långsidorna ligger ovan- stomme. Fönstren har en rutindelning som lik- den. Det är L-format, grundat på stenfot, trä- med släta knutar, röd stående ribbpanel och te- för första våningens fönster, de är små och fyr- nar T-karm. Huset har plåttak. Gårdsplanen är ty- byggt. Färgerna är traditionella, röd stående geltak med en skorsten av rödtegel. I gaveltri- kantiga. Fönsterfodren är dekorerade med fi na pisk, men som björkallén ger lite extra karaktär. ribbpanelfoder, gula bräddörrar, vita dörrfoder anglarna och frontonen, som är på Malaxvägens snickrade pyramidformade detaljer i övre delen. och fönsterkarmar och -listor. Huset har plåttak. sida, är panelen liggande. Mot gårdssidan fi nns Detaljerna återkommer i kvisten. Ytterdörren är

160 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 161 ”Sommardalas”, Häggblom ”Huldas”, Soldattorpet på Kråkbackvägen 55 a Kalaschavägen

Gården ligger synligt på norra sidan av Kråk- ter är små, rektangelformade och ligger ovanpå ”Huldas” är ett av få bevarade soldattorp i Malax. backvägen på plan mark. Gårdsmiljön innefat- nedre våningens fönster. I kvisten följer fönstren farstu kökmatsal sal arbetsrum tar bostadshuset, ett L-format uthus - som gör nedre våningens mönster med övre delen delad gårdsplanen fyrkantig med öppna sidan mot i fi na mönster. Kvisten är i 1,5 våningar, har fem Emaus/Gärdhäll, Malaxvägen 323 a vägen- och närmast vägen en yngre lillstuga. väggar mot gården med fönster på varje sida. tekniskt Huset byggdes av makarna Ida och Viktor Som- Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. Panelen En allé leder från Malaxvägen upp till det tidi- utrymme wc/dusch mardahl på mark som kommer från Viktors för- är stående till fönsterhöjd, varefter liggande till gare kapellansbostället. Gårdsplanen avgränsas äldrahem. På 1950-talet började sonen Ingvald åsen. Ytterdörren är en ljusblå dubbeldörr med på tre sidor av bostadshuset och bagarstugan sovrum bruka gården. Bostadshuset från 1922 är i 1,5 ett fönster ovanför. Uthuset har traditionell ut- samt ett uthus. Längs den fj ärde sidan står hop- pigkammare aula mottagningsrum våningar. Mot gården fi nns en mutter -formad seende, röd ribbpanelfasad, bruna paneldörrar fallna delar av en tidigare uthusrad. Bagarstugan tomrum bastu kvist. Fönstren är I-karmade och sexrutiga med med långa smidda gångjärn, vita lister och fo- i stock, fähuset och kärrlidret i gårdsmiljön bildar skrubb prydliga fönsterlister. Detaljerna är typiska för der. Det är åtminstone delvis grundat på stenfot en innergård. Byggnaden är renoverad år 1953. Malaxregionen, pyramidformer och snickrade med stockstomme. Fönstrens rutindelning lik- I häradsrättens protokoll från augusti år 1900 utsmyckningar på sidorna. I gaveln är fönstren nar T-karm. En del av fönstren är placerade bred- fi nns nämnt att huvudbyggnaden är byggd ca. Stängda fönsteröppningar dubbla bredvid varandra. Övre våningens föns- vid dörren på varsin sida. Huset har plåttak. år 1845 och innehåller bl.a. bagarstuga. Detta betyder att separat bagarstuga och drängstuga är från början av 1900-talet. Häradsrätten beslöt nämligen att dräng och bagarstuga skulle byggas skilt. Huvudbyggnaden liknar typisk öster- ”Masus”, Åkerback, Lilltelsarvägen 28 bottnisk bondgård i 1,5 våningar, är grundad på stenfot, med stomme av stock med långa knutar. På tomten står ett stort L-format uthus med in- Fönstren har I-karm vars bägge halvor är delade byggd lillstuga. Även en gammal ria fi nns be- i tre rutor. varad på tomten. Byggnaden har renoverats Den gula kvisten med vita detaljer vid hu- med hänsyn till dess karaktär och byggnadssätt. vudingången är byggd i två våningar, hörnen Amanda och Vilhelm Åkerback uppförde gården är avfasade så att kvisten har fem sidor mot går- 1930. Huvudbyggnaden är en typisk österbott- den. I fasaden till vänster om kvisten fi nns en vit nisk bondgård i 1,5 våningar. Huset har en fron- spegeldörr som både saknar trappa framför och ton mot baksidan, vilket är typiskt för kustlinjens kvist. Vid gaveln har byggts en rektangulär liten Österbottniska hus. Fönstren har I-karm, halvor- kvist med valmat tak. Kvistens ingång är från sina är delade i två rutor med proportionerna 1/3 dan, från gaveln leder en dörr till husets källare. och 2/3. Övre våningens fönster på långsidorna Den gulmålade kvisten har både vertikala och ligger ovanför första våningens fönster, de är horisontella panelfält, liksom den stora kvisten. smala med två rutor. I frontonen är fönstret lik- I samband med storskiftet avskildes mark på nande som nedre våningens. Under frontonen gränsen mellan de båda ådalbyarnas skogsmar- är fönstren dubbla bredvid varandra. Fönsterfo- ker. Där grundades Emaus Kapellansbol 1777. dren är dekorerade med snickrade detaljer i övre Huset har varit kaplansboställe innan Vasa Elek- delen. Kvisten är i 1,5 våningar, fyrkantig. Den är triska hyrde huset av församlingen några år. År fodrad med liggande panel. Fönstren på kvisten 1969 såldes huset på auktion. Dateringen av är lika som resten av fönstren. Ytterdörren är en byggnaderna är osäker. Restaurering av ”bagar- dubbel ljusblå paneldörr med olika breda halvor. stugan” hör till ägarens framtidsplaner.

162 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 163 Tomtbacka, Molapnevägen 249

Gårdstunet består av ett litet torp och ett uthus. Bostadshuset från år 1908 är i 1,5 våningar, av stock med långa knutar, fodrat med röd locklistpanel. Taket är klätt med plåt. Lister och foder är vita. Fönstren har I-karm, halvorna är delade i två rutor med proportionerna 1/3 och 2/3. Övre vå- ningens fönster på husets långsidor ligger ovan- för de nedre fönstren, de är små, tvårutiga. Hu- set har ingen kvist. Ytterdörren är en ljus dubbel spegeldörr. Huset är permanent bebott.

Nylund: Paxalvägen 2 b

På gården fi nns huvudbyggnaden som är köpt området till massa och form, lite mindre än en och fl yttad till nuvarande plats 1922. Den 1,5 vå- typisk österbottnisk bondgård, den har en hög ningar höga huvudbyggnaden har stockstom- prydlig kvist. Kvisten är typisk för Malax regio- me och är grundad på stenfot. Farstukvisten, nen, mutterformad. Kvistens gaveltriangel är Justus, Paxalvägen 39 som också står på stenfot, i 1,5 våningar är klädd rak utan hörn. Ytterdörren är en grå dubbel pa- med stående panel till fönsterhöjd, varefter lig- neldörr med ett smalt fönster ovanpå. Uthus- Gårdsplanen avgränsas av huvudbyggnaden på långsidorna ligger ovanför första våningens gande panel. Lister och foder är vita. Fönstren raden är traditionell, timrad på 1920-talet med från 1918 och en S-formad uthusrad. Huvud- fönster, de är mindre, dekorativa. I kvisten som har T-karm vars övre del har fi na dekorationer. röd locklistpanel, plåttak. Dörrarna är ljus gråa byggnaden är under renovering, renoveringen ligger på gårdssidan har fönstren också T-karm, Fönsterfodren är dekorerade, övre och nedre med långa smidda gångjärn. Uthusraden består görs med hänsyn till husets historia. Huvud- deras övre del är dekorativa. Fönsterlisterna är fodren är fi nt formade. Farstukvistens fönster är av bl.a. härbre, redskapslider, vedlider, fähus/hö- byggnaden är i form och massa ett österbott- smyckade med fi nsnickrade detaljer typiska för likadana. Övre våningens fönster på långsidor- lada, häststall och tvättstuga/bastu. I andra ga- niskt hus i 1,5 våningar, grundat på stenfot, Malaxregionen. Kvisten är i 1,5 våningar, en mut- na ligger ovanför första våningens fönster, de veln, närmast huset, fi nns ett skydd med pulpet- stomme av stock med slätknutar. Fasaden har ter–formad kvist med sadeltak. Kvistens gaveltri- är mindre, rektangelformade och har fi nt möns- tak som garage. ljus liggande panel och plåttak. Fönsterkarmar- angel är rak utan hörn. Ytterdörren är grön, en ter. Fönstren är bytta. Bostadshuset är typiskt för na är vita, - övriga lister och foder är ljusbruna. dubbel spegeldörr. Uthuset har byggts om till Fönstren har T-karm. Övre våningens fönster snickeri och förråd.

164 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 165 ”Handels”, Storgård / Storlund, ”Sagg Jåssas”, Sved, Paxalvägen 123 Paxalvägen 46 Gårdstunet avgränsas av huvudbyggnaden, ett Gården av gränsas av huvudbyggnaden, ett L- L-format uthus, lider och ett till uthus som nu- format uthus och en lillstuga. Huvudbyggna- mera fungerar som garage. Ägarens farfarsfar den, som tidigare fungerade som butik, uppför- Johannes Sved byggde huset. Huset delades des av Isak Stoor 1908. Huset har haft en ingång upp i två lägenheter av två av Johannes barn på från vägen. Tidigare ägarens farfar Isak Stoor har 1940-talet. Nuvarande ägaren fl yttade in i huset byggt huset som bostad och butik. Isak Stoor 1994 och fortsätter efter generationsväxlingen startade butiksrörelsen som övertogs av sonen att bruka jorden som hör till gården. Huvud- Arvid. Verksamheten tog slut på 1970-talet. Hu- byggnaden från 1929 är i två våningar, grundad vudbyggnaden är till form och massa ett öst- på stenfot, har stomme av stock med släta knu- erbottniskt hus i 1,5 våningar, grundat på sten- tar, klädd med röd locklistpanel. Gaveltriang- fot, stomme av stock med släta knutar. Fasaden larna har vit liggande panel. Huset har två höga är ljus, med turvis stående och liggande panel. frontoner mot vägen. Fönstren är moderna med Lister och foder är mörkbruna. Mot vägen fi nns I-karm och rutindelningen som liknar †-karm. en fronton. Fönstren har †-karm. Fönstret i fron- Övre våningens fönster på långsidorna ligger tonen har ††-karm. Fönsterfodren är dekorerade ovanför första våningens fönster, de är mindre med fi nsnickrade detaljer typiska för Malaxre- med dekorativa mönster. I frontonen är fönst- gionen. Vattenlisten ovanför fönstren är rätt ut- ren likadana som de nedre fönstren. I kvisten är stående, sidolisterna fortsätter lägre än fönstren. fönstrens övre del dekorativa. En del av fönstren Kvisten är i fullhög med balkong i övre delen. har fl yttats bredvid varandra. Fönsterfodren är Balkongen är gömd bakom träfoder. Till ytter- dekorerade med detaljer typiska för Malaxre- dörren leder trappor från båda sidorna. Ytterdör- gionen. Fönsterfodren är utbytta med detaljer ren är omgiven av fönster. Den mörkbruna delen enligt gammal modell. Fasaden är förnyad i sin har möjligtvis varit ljusare förut. Lillstugan i 1,5 helhet. Huset har en relativt stor kvist med sadel- våningar är klädd med locklistpanel och står på tak mot gårdssidan. Huset har haft två ingångar betonggrund, taket är av plåt. Fönstren är sex- i kvisten, som nu är ombyggd i sin gamla, mutter rutiga, dörren en gul dubbeldörr med fönster i – form. Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. övre delen. Uthuset har traditionella färger, röd Uthusen är traditionella. locklistpanel, vita detaljer. Dörrarna är röda, taket av plåt.

”Udellas”, Udell, Paxalvägen 71

Huset fi nns på norra sidan av Paxalvägen i Paxal. Jan Udell, som blev kvar i Amerika. Ett nytt bo- Det är numera obebott. På gården fi nns ett bostadshus byggdes på gården bredvid 1969-70. stadshus och ett långt uthus. Huvudbyggnaden Elis Udell var fångförare före kriget och häkte byggdes 1933 av Elis Udell när han kom tillbaka fanns i andra våningen i huvudbyggnaden. Hu- från Amerika. Den hade ritats 1930 av hans bror vudbyggnaden står på betonggrund, den har trästomme och plåttak. Fasaden är ljus, locklistpanel beklädd. Fönsterkarmarna är vita och röda, fönsterlister, dörrfoder och knutbräder är ljusbruna. Fönstren är 6- eller 9-rutiga med †-karm eller ††-karm. Fönsterlisterna är dekorerade med utstående övre vattenlister. Huset har en öppen kvist mot gårdssidan med en balkong ovanpå. Dörrarna är röda spegeldörrar.

”Päris Hannesas”, Malmberg, Perjusvägen 10

Efter storskiftet fl yttades många gårdar bort från långa knutar, röd locklistpanelfasad och plåt- nel. Paneldörrarna har långa smidda gångjärn. den en gång så tätt bebyggda ådalen i Överma- tak med två skorstenar. Vid takfoten fi nns ett Foder och lister är vita. Fähuslängan byggdes lax; senare har fl era av de kvarvarande gårdarna fält med liggande panel som delas i rutor med 1907 och var i bruk till 1997. Stallslängan kan ha rivits. En av de gamla gårdarna står dock kvar vit stående bräder. Huset ser ut att ha höjts nå- byggts 1908-1910, men det är inte säkert, och med sina uthus. Till gården hör huvudbyggnad, gon gång i tiderna. Mot gårdssidan fi nns en röd den var i bruk till 1979. fähus, bod och ett L-format uthus grupperade mutter–formad kvist grundad på stenfot och Boden användes som lager för säd och mjöl kring en fyrkantig gårdsplan. Huvudbyggna- med sadeltak. Kvisten har liggande panel. Kvis- till slutet av 1980-talet. Boden är i stock, fodrad den är antagligen från 1800-talet. Förändringar tens gaveltriangel är vit, rak utan hörn. Lister och med röd ribbpanel med vita dörrfoder. Dörren och reparationer har gjorts 1907 och 1956. Fram detaljer är vita. Kvistens fönster har T-karm vars är en ljus bräddörr med ursprungligt lås. Alla ut- till 1992 var huset bebott, sedan användes det övre del är fi nt spröjsat. Ytterdörren är en vit-röd husen har plåttak. Gården på Perjusvägen 10 är som fritidsbostad, men är nu på nytt permanent dubbel spegeldörr. Uthusen är traditionella. Fä- den enda bevarade av de tre som blev kvar efter bostad för en familj. Den är i två våningar och huset är grundat på stenfot, stockbyggt med utfl yttningarna från gränden 1907. grundad på stenfot, har stomme av stock med släta knutar, delvis fodrat med röd locklistpa-

166 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 167 Thuring, Snickarisvägen 62 a

Gården inramas av huvudbyggnaden, två uthusrader på ena sidan och lillstuga, bod och uthus på andra sidan. Lillstugan som också är från 1800-talet renoverades senast 1980 av Johan Isak Törnkvist. Huvudbyggnaden är en typisk Österbott- nisk bondgård i 1,5 våningar, grundad på stenfot, stomme av stock med utknut, röd locklistpanel och plåttak. Detaljerna är vita. Huset har en fronton mot baksidan, vilket är typiskt för kustlinjens Österbottniska hus. På gårdssidan fi nns också en fronton ovanför kvisten. Fönstren har I-karm vars båda halvor är delade i tre rutor. Övre våningens fönster är små, tvårutiga. I frontonen är fönstret samma som nedre våningens. Kvisten har fem väggar mot gården med fönster på varje sida. Kvisten har valmtak. Den är fodrad med turvis stående och liggande ljus panel. Fönstren har T-karm med dekorativ övre del. Fönstrens övre del är fi nt spröjsade. Ytterdörren är 1,5 dörr bred dubbelspegeldörr med tre och sex speglar. Lillstugan av stock har en förhållan- ”Baddasch Gustas”, Fleming, devis stor fullhög kvist med sadeltak. Ytterväg- Ribäcksvägen 6 garna är fodrade med röd plåt, gaveltrianglarna har vit liggande panel. Lister och detaljer är vita.. På tomten fi nns huvudbyggnaden och ett uthus. Kvisten är fodrad med stående och liggande röd Renovering har varit på gång åtminstone sedan panel. Fönstren är sexrutiga med I-karm, mot 1983 och huset har nyligen målats i en grannare gårdssidan fi nns ett modernt fönster. Kvistens röd färg. Brädfodringen är förnyad. fönster är dekorativt spröjsade. Huvudbyggnaden från 1920 är en typisk öst- Stora uthusraden, den närmast huvudbygg- erbottnisk bondgård i 1,5 våningar, grundad på naden är byggd i trä med locklistpanelfasad, för- stenfot, stomme av stock med släta knutar. Hu- utom fähusdelen som är av rappat tegel. Dörrar- set har en fronton mot vägen, vilket är typiskt för na är gula bräd- och paneldörrar med vita foder. kustlinjens österbottniska hus. Fönstren är 6- och Detaljerna är vita. Andra uthuset följer samma 9-rutiga med †-karm eller ††-karm. Övre våning- färger. Det är stockbyggt på stenfot, endast delens fönster på långsidorna ligger ovanför första vis träfodrat. Uthusen har plåttak. Uthusen mitt- våningens fönster, de är små kvadrater, dekora- emot har samma färger i fasaden. Ena boden har tiva. I frontonen är fönstret liknande som nedre plåttak, den andra tegeltak. våningens. Fönsterlisterna är dekorerade med snickrade detaljer i övre hörnen. Kvisten är i 1,5 våningar, har fem väggar mot gården med fönster på varje sida. Den är fodrad med liggande panel. Kvistens gaveltriangel är rak utan hörn. Fönstren på kvisten är 6-rutiga. Övre fönstren har delats i rutor med fi na mönster. Ytterdörren är utbytt.

Björkkvist, Snickarisvägen 62 b

Gården ligger i Snickaris ”Bjärkbacka”, på västra ningar, grundad på stenfot. Huset har en fronton dren är smyckade med gula och vita snickrade sidan av Snickarisvägen på en backe. Det är en mot baksidan. Mot gårdssidan fi nns två fullhöga detaljer. Ytterdörrarna är breda pardörrar, gula av två större gårdar bredvid varandra. Gårds- kvistar som leder in till varsin bostad. Fönstren spegeldörrar med tre och sex speglar. Dörrarna planen avgränsas av huvudbyggnaden och två har I-karm, båda halvor har två rutor med pro- är omgivna av fönster. Uthusen är traditionella, uthusrader. Lite lägre på backen fi nns en nyare portioner som liknar †-karm. Övre våningens grundade på kilsten och betong, de har stock- gård med sina uthus. Ägarens morfar, snicka- fönster på långsidorna ligger ovanför första vå- stomme, röd locklistpanel och plåttak. Dörrarna ren Erik Vilhelm Båtman, har byggt huset. Ena ningens fönster, de är små, tvårutiga. I frontonen är gula paneldörrar, dörrfodren är vita. Lister och delen av huset fungerade som snickeriverkstad är fönstret liknande som nedre våningens. Föns- foder är vita. De vackra ytterdörrarna och föns- och andra delen som bostad. På 1930-talet till- terfodren är släta. Kvistarna är fyrkantiga med terdekorationerna på förstukvistarna är gjorda byggdes förstukvistarna och gården gav utrym- sadeltak. Båda är grundade på betong och de är av snickarbröderna Johannes, Otto, Vilhelm och me för två familjer. Huvudbyggnaden från 1890 fodrade med röd locklistpanel. Fönstren på kvis- Viktor Tuure. Liknande dekorationer återfi nns på är en dekorativ österbottnisk bondgård i 1,5 vå- tarna är dekorativt delade i rutor och fönsterfo- andra ställen både i Långåminne och nere i byn.

168 Jungfrudanser och snickarglädje Övermalax Övermalax Jungfrudanser och snickarglädje 169 DEL III FRAMTID Fasadrenovering Då man byter ut hela fasadens brädfodring, blir ter, fönsterfoder, takkantbräder etc. alltid görs förändringen ofta iögonenfallande. Det kan vara av hyvlat material. På marknaden fi nns plåt-, svårt att hitta likadana bräder eller så nöjer man aluminium- och vinylskivor som imiterar bräd- sig med ohyvlade bräder. Byggnadens karaktär fodring i trä. Användningen av oäkta material är förändras betydligt, och man kanske inte längre inte att rekommendera, de är inte lämpliga att 7 KULTURMILJÖVÅRD ser om byggnaden är ny eller gammal fodra en gammal byggnad med. Fasadens ut- Det kan numera vara svårt att få tag på kvalita- seende förändras och det minskar byggnadens tiv, långsamt vuxen trävara. Det lönar sig alltså värde. Det fi nns heller ingen erfarenhet av hur att bevara så mycket som möjligt av den gam- dessa material fungerar i längden på ett gam- Åstränder, gårdstun la brädfodringen. Oftast lönar det att endast malt hus. Man bör också komma ihåg att byte Fönsterfoder, hängbräder etc. borde alltid göras och vägkante förnya delar av brädfodringen, vanligen nertill av fasadmaterial alltid kräver lov av byggnads- och alltid sträva till att använda likadana brä- tillsynsmyndigheten. av hyvlat virke. Ett ohyvlat bräde framträder i der som de gamla. Man bör komma ihåg att lis- fasaden till vänster i bild. Ett öppet och enhetligt odlingslandskap som präglas av århundraden lång odling är en vär- defull kulturmiljö. Odlingsmarkera i Malax fi nns i huvudsak i ådalar och längs bäckar. Trädbestånd Målning och färgsättning Malax ådal kan nästan till hela sin längd ur- skiljas i det fl acka odlingslandskapet som ett Då man funderar på fasadmålning lönar det sig byggnaden brädfodrats. Huvudbyggnaden avvi- rödmyllefärg är fortfarande att rekommendera, trädbevuxet slingrande randområde. Odlings- att utnyttja all den information som döljer sig i ker ofta till sin färgsättning från de övriga bygg- speciellt på gårdbyggnader. marker som gränsar till åstranden har tradi- de olika lagren på husväggen. Vilken färg och naderna, den har ofta en ”förnämare” färg än Medvetenheten om det äldre byggnadsbe- tionellt varit öppna och vyerna har ofta varit vilka målarfärger harmonierar med byggnadens gårdsbyggnaderna som vanligen är rödmyllade. ståndets värde och de rätta renoveringsmeto- betydligt vidare än de är numera. Efter att avbet- stil och ålder? Det är också viktigt att känna till • Rödmylla, slamfärg, är fortfarande ett oöver- derna har ökat, men ännu görs det förändringar ningen av strandzonen upphört och strandskog målarfärgens egenskaper, hur den åldras, skyd- träff at medel att behandla ohyvlade bräder med. som minskar byggnadens värde, onödiga repa- vuxit upp har vyerna blivit mera slutna, landska- dar och andas. Målfärgen andas och den är lätt att måla på nytt. rationer utförs och det används material som pet har krympt och vyerna mot den motsatta • Äkta oljefärg kritas och smulas då den blir Målfärgen är förmånlig och man kan koka den inte är förenliga med byggnadens stil (bl.a. nya stranden har på många håll vuxit igen. gammal. Alkydfärger och latex lossnar i stora fl agor. själv, receptet får man från facklitteraturen. Röd- fönster och brädfoder, takmaterial, tjock ytt- Landskapsvård behövs, röjning och vård av • Då man rengör väggen inför målningen får myllan fäster dock inte på en yta som redan be- re tilläggsisolering). I framtiden borde man allt landskapet bör ändå utföras kontrollerat. Vat- man inte skada träytan eller listningarnas pro- handlats med annan målfärg. mer fästa uppmärksamheten vid kvaliteten på tendragens randzoner är viktiga skyddszoner fi ler. Att använda sig av sandblästring eller vin- Vid färgsättningen av byggnaderna borde renoveringsbyggandet, att styra återställande mellan vattnet och odlingarna. Trädbestånden kelslipmaskin är förkastligt. man sträva till ett enhetligt bylandskap. I ett öp- reparationsåtgärder (bl.a. återställa fönsteröpp- binder näringsämnen och jordmån. Randzoner- • Man kan studera de gamla byggnadernas pet landskap borde man undvika att använda vit ningar), bevarandet av bostadshusens interiörer, na är viktiga även för naturens mångfald. Men å färger under målfärgslagren. Färgen är i enlig- färg som huvudfärg och hålla sig till mellankulö- samt på att utveckla de gamla bebyggda områ- andra sidan har vyerna mot motsatta stranden het med byggnadens karaktär och tidpunkt då rer som anpassar sig till landskapet. Traditionell denas enhetlighet. vuxit igen. Genom att utgående från en upp- gjord plan röja buskage och sly kan man ändå helhetsplan som även tar hänsyn till landskaps- kort, välskötta gårdstun och bakgårdar ger posi- Traditionella linoljefärger andas och åldras vackert genom nötning. Linoljefärg nöts småningom genom att den kritas. Riktigt gammal linoljefärg påminner om öppna upp fi na vyer för en vandrare. Skogar och naturvärden. Det är glädjande att här och tiva signaler och är en viktig del av det gemen- slamfärg. längs vägarna, strandskogar och skogar som där i Malax se att röjning skett längs ån. Tillväx- samma landskapet. Ödegårdar börjar man med växer uppe på höjder är speciellt viktiga ur land- ten är dock snabb och arbetet borde göras re- tiden se som en fl äck i landskapet. Byggnader skapssynpunkt. gelbundet. som börjar bli i dåligt skick bör repareras. Åkrarnas randzoner, öppna diken, skogsöar Man ser ofta landskapet från vägen, och där- Ett enhetligt, eget och välplanerat uttryck på och enskilda träd är värda att bevaras. Röjningen för är landskapen som öppnar sig längs vägarna buss-väntkurar, staket och skyltar, postlådor etc. bör planeras utgående från en mera omfattande viktiga. En snygg bymiljö är ett tilltalande visit- ger en positiv bild av området.

170 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 171 Fönster ARKEOLOGI

Fönstren har alltid varit känsliga för modeström- ningar; deras form och detaljer vittnar om husets historia, om tidpunkter för byggande och VÅRD OCH SKÖTSEL AV FASTA FORNLÄMNINGAR förändring. Fönstren är en av fasadens viktigaste delar. Satu Mikkonen-Hirvonen, arkeolog För fönstren gäller samma regel om för byggnader allmänt: Ju äldre fönster, desto sannolikare är kvaliteten hög och desto större är dess bygg- Med skötsel av fornlämningar avses landskaps- och dess närmiljö är en levande och ständigt för- Enligt lagen hör skyddet, forskningen och vår- nadshistoriska värde. Gamla fönster är omsorgs- vård av fornlämningar och deras närmaste om- änderlig helhet; syftet med skötseln är inte att fry- den av fornlämningar till Museiverkets uppgifter fullt gjorda av utvalt tätvuxet trävirke, som har givning. Skötselns främsta mål är att skydda sa landskapet på en viss tidsnivå, utan att få fram (tillläggsinfo: www.nba.fi ). Fornlämningsvården en hållbarhet som inte alls kan jämföras med da- fornlämningar och bevara kulturlandskapets konstruktioner och spår från olika tidsperioder. kan även utföras av markägare och olika fören- gens trävara. Ytbehandlingarna är gjorda med mångformighet men också att utveckla och be- Allmänhetens intresse för det arkeologiska ingar. Det är möjligt att fi nansiera skötseln t.ex. traditionella färger. Ett välskött gammalt träföns- Översta bilden, de traditionella 6-rutiga fönstren främja hållbar användning av dessa objekt. Sköt- kulturarvet har klart ökat under de senaste åren. genom lantbrukets miljöstöd. Man kan också ter är långlivat och även om det har vanvårdats har bytts ut mot panoramafönster någongång i seln inleds med grundläggande iståndsättning Ett syfte med skötseln av fornlämningar är att söka bidrag från Museiverket för landskapsvård kan det vanligtvis repareras. Oftast är renovering skiftet mellan 1950 och –60-talen. som innefattar gallring av trädbestånd, buska- göra fornlämningobjekten kända och möjlig- av fornlämningar. Museiverket kan på anhållan ett bättre alternativ än byte. Du kan renovera ett ge och undervegetation på fornlämningsom- göra deras mångsidiga och ändamålsenliga an- överlåta skötseln av en fornlämning till annan träfönster själv, anvisningar fi nns det gott om i rådet för att få fram eventuella konstruktioner. vändning. Ökande besökarmängder ställer nya part, t.ex. en hembygds- och/eller naturskydds- facklitteraturen, eller så kan du gå på fönsterre- I landskapsvården beaktas fornlämningen som krav på och ger nya utmaningar för skötseln: förening eller kommun. Innan vårdtillstånd ges noveringskurs. Det fi nns även professionella föns- en helhet, där konstruktioner, terrängformatio- objektet borde ständigt hållas snyggt och repre- skall sökanden uppgöra en vårdplan för objek- terrenoverare att tillgå. Aluminium och plastföns- ner och områdets växtlighet styr det praktiska sentativt, dessutom borde där fi nnas vägvisare tet. För vården skall också erhållas markägarens ter är främmande för ett gammalt hus. vårdarbetet. och skyltar. Även i Finland fi nns det några forn- tillstånd. Eftersom fornlämningar är oersättliga Fönster som fl yttats inåt och rätats upp så att Vid skötsel av fornlämningar är det viktigt att lämningsobjekt där besökarmängderna blivit så och unika kommer skyddet och bevarandet först de står i lod i samband med tilläggsisolering, för- den påbörjade skötseln kan fortsätta regelbun- stora att slitaget på områdets terräng är mycket i prioritetsordningen när användningen av ob- ändrar husets ursprungliga karaktär likaväl som det. Underhållande vård innebär i allmänhet år- kraftigt. Även vandalism förekommer. Genom jektet planeras. Museiverket och landskapsmu- moderniserade fönsterformer. ligen återkommande röjning av sly och annan regelbunden skötsel uppdagas problemen ge- seerna ger gärna anvisningar och råd gällande växtlighet. För många större fornlämningsområ- nast och kan också åtgärdas tillräckligt snabbt. val av vårdobjekt, uppgörande av vårdplan och den rekommenderas den naturligaste eftervår- Vårdade fornlämningar är mångsidiga besöks- praktiskt vårdarbete. den, dvs. användning som betesmark, men nu- mål som kan utnyttjas i undervisning, inom tu- förtiden kan detta sällan ordnas. En fornlämning rism och för rekreationsändamål.

Ovan återställs panoramafönstren till Plast- och alkydfärger hindrar fukten i konstruktio- FORNLÄMNINGAR OCH traditionella 6-rutiga. Det är viktigt att fönstren nen från att avdunsta och åldras genom att lossna inpassas i linje med fasaden. i fula fl agor. Alkydfärgen bildar en hård hinna, som SKOGSBEHANDLING fl agnar då den åldras. Plastfärgen bildar en hinna som lossnar i strimlor. Kaisa Lehtonen, arkeolog

Största delen av Malax arkeologiska kulturarv är beläget i skogar, vilket är en utmaning även för traktens skogsägare och andra aktörer. Skydd Att tilläggsisolera en genomsläpplig konstruktion kräver återhållsamhet, genom att öka tjockleken på isoleringen kan överlopps fukt lätt kondenseras inne i av fornlämningar och skogsbehandling går i all- konstruktionen. Byggnadens arkitektoniska värde minskar också då man förändrar husets utseende. mänhet att passa ihop med tämligen små åtgär- der. Lagen om fornminnen har tolkats så att trots att själva fornlämningsobjektet är fredat, är den rådande markanvändningen i dess omgivning, t.ex. skogsbruk, tillåten. Skogsbrukets åtgärder får dock inte skada fornlämningens struktur eller spräcka markytan. I praktiken har skogsägare eller annan aktör som planerar avverkningsåtgär- der, exempelvis skogsvårdsförening eller skogs- bolag, sålunda skyldighet att före inledande av skogsarbeten utreda huruvida det inom avverknings- eller beskogningsområdet fi nns från tidigare kända fasta fornlämningar. Kravet om beaktande av fornlämningar ingår också i skogs- certifi eringskriterier. Fornlämningsområdet i Kalaschabrännan Lag om fornminnen (295/63) fredar alla forn- lämningar automatiskt utan särskilt frednings- Österbottniska fornforskningssällskapet tog 2013 initiativ till att bättre synliggöra forn- beslut. En del fornminnen kan observeras utan lämningsområdet i Kalaschabrännan år 2014. En informationstavla för platsen och röj- svårigheter i terrängen, men ofta är de osynliga ning på området har gjorts i samarbete med Malax museiförening och Malax församling, under mossa och annan vegetation eller t.o.m. som äger området. Genom röjning under hösten har områdets tre stora gravrösen fri- intäckta i jorden. Uppgifter om alla för närva- lagts och passager öppnats mellan rösena. Malax församling skötte om röjningen. Under rande kända fornlämningar fi nns i det riksom- hösten markerades även områdets 6 skålgropsstenar. Området är lättillgängligt via en fattande fornlämningsregistret som Museiverket gångstig ända fram till det mittersta gravröset. Tanken är att samarbetet fortsätter så att upprätthåller: http://kulttuuriymparisto.nba.fi / skyltning till området och dess sevärdheter görs. netsovellus/ rekisteriportaali/portti/default.aspx I fornlämningsregistret har alla fornlämning- ar minst en punktformig objektkoordinat. Pro-

172 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 173 Planläggning och markanvändning

Kommunerna har en betydande roll då det gäl- ler gens allmänna syfte, målen för planeringen av Likaså har de första detaljplanerna i Överma- skötseln och utvecklingen av kulturmiljön. Beva- områdesanvändningen och kraven på planernas lax centrum områden uppgjorts samtidigt 1969. randetavbyggnaderochmiljötryggasbäst genom innehåll ur ett riksperspektiv. Områdena mellan Ytter- och Övermalax, har general- och detaljplaner som uppgörs i kommu- kompletterats med tre större bostadsområden nerna. Syftet med generalplanen är att i allmänna dvs. Emaus, Holmasis och Bjerga bostadsområ- drag styra samhällsstrukturen och markanvänd- den. Petalax centrumområden har detaljplane- ningen i kommunen eller en del av den samt att Planeringssituation rats 1978 och en större revidering genomförts samordna funktionerna. Gene- ralplanen styr de- 1990 - 1992. Områdena har därefter reviderats, taljplanläggningen och annan mera detaljerad 31.12.2014 kompletterats och utvidgats i omgångar i olika planering. Detaljplanen styr byggandet i tätort Berndt Simons, lantmäteritekniker delar av kommunen. tillsammans med författningar gällande markan- I Petalax centrum fastställdes den första de- vändningen. Landskapsplanen styr planeringen taljplanen 1978. En helhetsrevidering genom- av markanvändningen i kommunen, den utarbe- Strandgeneralplanen som omfattar kommu- fördes 1990 - 1992. Öster om kyrkan planerades tas av landskapsförbundet och fastställs av miljö- nens alla havsstränder är godkänd 1996 och Backens bostadsområde 1988 och utvidgades ministeriet. I egenskap av en plan som fastställts kommer även att revideras inom en snar fram- av en privat markägare söderut 1992, Bofj ärdens av staten har landskapsplanen en särskild bety- tid. Delgeneralplaner fi nns uppgjorda för Yt- industriområde planerades 1993. delse som samordnare av riksomfattande, regio- termalax, Övermalax och Petalax ådalar samt På Bergö fi nns inga detaljplaner. nala och lokala mål. Bergö by. Därtill fi nns två delgeneralplaner för I Yttermalax har kommunen köpt ca 76 ha Kommunerna förutsätts värna om sin kultur- havsnära boende Yttermalax/Petalax Södra de- för planering av ett nytt bostadsområde i Sö- miljö i enlighet med internationella avtal, re- len och Yttermalax Norra delen. För Yttermalax, derfj ärdsbacken som är belägen nära kommun- Vad gäller fornlämningar är egentliga gall- kommendationer och lagstiftningen i det egna mellersta delen och Bergö havsnära boende har gränsen till Vasa och Korsholm. Före planlägg- ringar sällan särdeles problematiska. Avverk- landet. En utmaning för planläggningen utgörs kommunfullmäktiges godkännande behandlats ningen kan inledas krävs att delgeneralplanen ningar kan i allmänhet genomföras planenligt, också av att sakkännedomen i kulturmiljöfrågor i hfd och upphävts. Beslut om revidering av Yt- för området revideras. Genom att detaljplanera om maskiner inte körs över synliga konstruktio- är utspridd över fl era intressesfärer. I Närpes är ter- och Övermalax, Petalax och Nyby samt Ber- området skapas attraktiva tomter med snabba ner och markytan ej heller i övrigt spräcks. Inom det stadsstyrelsen som svarar för beredning av gö byar har gjorts. Revideringen har påbörjats i förbindelser på ca 15 minuter till Vasa centrum. fornlämningsområden kan skogsföryngrings- planläggningen och som planerare fungerar i Ytter- och Övermalax 2013. Ytterligare ett nytt bostadsområde, bestående blemet ur skogsbehandlingens synvinkel är ofta åtgärder, som i Österbotten ofta förutsätter nå- regel stadens personal som svarar för markan- De första detaljplanerade områdena har upp- av ca 22 nya tomter, håller på att detaljplaneras i här att fornlämningen kan vara märkbart större gon form av bearbetning av skogsgrunden, dock vändningen; en del av planerna görs som kon- gjorts över Yttermalax centrum och industriom- privat regi i anslutning till hamn- och fritidsom- Planerar du åtgärder i skogen, än en punktkoordinat. Dessutom är det typiskt vara problematiska. Största delen av skador på sultarbete. Planläggningen styrs bl.a. av Södra råde 1969. 1988 uppgjordes ny detaljplan över rådet i Åminne. kan du undvika större skador för skogsmönster i Malax, i likhet med hela Öst- fornlämningar förorsakade av skogsbruksåtgär- Österbottens ELY-central, Österbottens Muse- Pixne bostads- och idrottsområde och senare en Vid detaljplanering av nya områden strävar genom att följa direktiven erbotten, att de ofta bildar långsmala remsor, der sker i samband med jordbearbetning, t.ex. um, Österbottens förbund och Museiverket. Var- utvidgning 2000. En större revidering över cen- kommunen till att skapa stora tomter på ca 2000 varvid en exakt lokalisering av fornlämningar harvning eller stubbrytning. Bearbetningen le- je kommuninvånare har också möjlighet att på- trumområdet genomfördes 1990 - 1992. Åmin- - 2500 m², vilka är betydligt lättare att sälja än nedan: t.ex. i samband med avverkningar och beskog- der i allmänhet till att objektet förstörs delvis, i verka planen genom att ge sin skriftliga åsikt ne hamn- och fritidsområde område planerades små. I första hand placeras nya bostadsområden ningar är mycket besvärligt. I Malax är läget gäl- vissa fall helt. I synnerhet objekt som ligger un- eller delta i diskussionsmöten. 1992 och utvidgdes med Åminne Kolonilotts- i skogsbrynet på högre fastare mark. Vid detalj- 1. Kontrollera i Museiverkets fornläm- lande fastställelse av gränser för fornlämningar der markytan ställer till problem, emedan av- Innan en plan uppgörs skall byggnadsbe- område 1992. planering för byggande har man heller inte styrt ningsregister, att man inte känner till dock tämligen gott; tack vare de fornlämnings- gränsning av fredat område och givande av be- stån- dets och miljöns särdrag i området utredas några fasta fornlämningar på avverk- inventeringar som gjordes åren 2009-2010 spe- arbetningsdirektiv utan undersökning ofta inte genom inventering. I planer och projekt som nings- eller föryngringsområdet eller ciellt inom skogsområden har närapå alla forn- är möjligt. Tumregeln här är att all jordbearbet- rör markanvändningen skall utredas hur förverk- i dess omedelbara närhet. Observera lämningar i Malax nu en områdesavgränsning. ning inom fornlämningsområdet är förbjuden. ligandet påverkar den byggda miljön. I planer att fornlämningens omfattning kan kan direktiv ges och bestämmelser utfärdas för vara mycket större än koordinatpunk- bevarande av värdefulla särdrag. Kulturmiljön ten i registret. Läs därför också nog- skall betraktas som en helhet i vilken nybyggen grant igenom objektbeskrivningen. sammansmälter på bästa möjliga sätt. Genom 2. Märker du eller känner du till att det direktiv om byggnadssätt styrs nybyggnation på området fi nns fornlämningar el- och grundrenovering samt placeringen av och ler objekt som kan misstänkas vara utseendet på byggnader bl.a. gällande material, sådana, kontakta landskapsarkeo- färgsättning och taklutningsvinkel. logen vid Österbottens museum för Markanvändning och byggande i kommu- korrekta handlingsdirektiv. Om planerna styrs med planläggning och byggnads- nerade skogsbehandlingsåtgärder ordning. Markanvändnings- och bygglagen på fornlämningsområdet skall alltid (MBL) som trädde i kraft år 2000 tillämpas vid överenskommas i god tid med den planering och användning av områden samt vid myndighet som svarar för skydd av byggande. Markanvändnings- och bygglagen fornlämningar. är likaså ut- gångspunkten för upprätthållandet 3. Kontrollera att information om forn- och skyd- dandet av byggnadsarvet och kultur- lämningen också når entreprenören landskapet. Lagens allmänna syfte är att reglera eller skogsmaskinsföraren som utför områdesan- vändningen och byggandet för att arbetet. Entreprenören svarar för att på det sät- tet skapa förutsättningar för en bra planerarens direktiv följs. Det är re- livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, kommendabelt att fornlämningen socialt och kul- turellt hållbar utveckling. Målet märks ut i terrängen innan avverk- är också att till- försäkra alla en möjlighet att delningen eller jordbearbetningen inleds. ta i beredningen av ärenden och att säkerställa 4. Kontrollera att informationen om att planeringen är högklassig och sker i växelver- fornlämningen inte bryts av mellan kan, att det fi nns tillgång till mångsidig sakkun- avverknings- och skogsföryngrings- skap och att det ges öppen information om de åtgärderna. ärenden som behandlas (MBL 1 §). De riksomfattande mål för områdesanvänd- ningen som statsrådet godkänt preciserar la-

174 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 175 byggande nämnvärt vad gäller byggnadsmate- dessa områden krävs oftast pålning av grunden. strävar man att bibehålla mellanliggande åker- Kulturmiljöaspekten rial, taklutningar eller färg, främst så att man an- Bebyggelsen har i tiderna startat runt ådalarna områden som öppna landskap. passar nya byggnader till befi ntlig bebyggelse. på högre mark, i skogsbrynet eller på skogs- I Malax kommun planeras ytterligare fem hos byggnadsinspektionen Byarnas centrumområden är belägna centralt holmar i det öppna åkerlandskapet, varefter de områden för vindkraftverk på områden som i i Malax i ådalarna där äldre bebyggelse efterhand har vuxit och utvecklats till nuvarande centrumom- etapplan 2 föreslås som lämpliga för förnyelse- förtätats och utvidgats. Ådalarna består av lägre råden eller enskilda gårdsgrupper. bar energi, Sidlandet, Molpe/ Petalax, Ribäcken, områden och gammal sjöbotten som efter hand Centrumområdena och dess närområden till- Långmossen och Jutskogen. Sidlandet har dock Känsliga ställen i Malax kulturmiljö, där allt byg- Tillbyggnad ska ske med respekt för det gam- re. Instanser där man kan få hjälp är t.ex. Musei- bildats av sedimenterad lera. Vid byggande på låts ytterligare att utvidgas, men som princip föreslagits att borttas från etapplanen. gande kräver speciell anpassning både vad gäl- la husets anda, t.ex. så att inte husets proportio- verket, NMT-centralen, Österbottens museums ler skala och byggnadssätt, är den öppna ådalen ner ändras. Med god planering kanske man inte byggnadsforskare, Stundars byggnadsvårdscen- och miljön kring hamnarna. Planbestämmelsen ens behöver bygga till bostadshuset, utan en del trum och olika www-sidor. Information kunde ”bör anpassas till kulturmiljön” betyder i prakti- av hushållets funktioner kan inrymmas i befi nt- även göras tillgänglig via byggnadsinspektio- ken att byggnaden inte ”skär ut” i förhållande till liga uthus och lillstugor – istället för att riva den nens nätsida genom att länkar till relevanta ak- omkringliggande byggnader. Byggnadsinspek- eller låta dem stå oanvända. törers www-sidor. Viktigt är också att kunna visa BYGGNADSORDNINGEN OCH BYGGNADSINSPEKTIONENS ROLL tionen har möjlighet att påverka bygglovet i be- Det skulle på många sätt vara bra om gamla upp lyckade lösningar på olika problem som re- redningsskedet, genom rekommendationer och obebodda hus kunde renoveras eftersom många noverare stöter på. förslag på husets placering på tomten, takform av dem har historiskt värde som går förlorat om Byggandet på områden utanför generalplan och kan detaljerade direktiv ges om byggnadernas Byggnadstillsynen övervakar miljöns snygg- och –lutning, fasadernas utseende m.m. byggnaden förstörs. Det kan dock kännas som detaljplan med rättsverkan styrs genom bygg- placering på tomter, byggnadernas form, taklut- het. Till byggnadstillsynens uppgifter hör över- Det är utmanande att utgående från inlämna- en stor risk att renovera en äldre byggnad; man Nicklas Ingves nadsordning. Byggnadsordningen innehåller be- ningsvinklar, material och skötseln av närmiljön. vakning av den byggda miljöns snygghet; vid de ritningar bedöma hur en nybyggnad passar inte vet vilka ”överraskningar” man hittar. byggnadsinspektör stämmelser om placering av byggnader i omgiv- Byggnadstillsynen beviljar bygg-, åtgärds- behov ger byggnadstillsynen uppmaningar om in i närmiljön. I de fl esta fall har sökande redan Det är viktigt att byggnadsinspektionen i ningen och landskapet, skötseln av miljön och och rivningstillstånd. Under beredningen av iståndsättning. bestämt husmodell och då kan det vara svårt att framtiden kan informera potentiella husreno- iakttagande av gott byggnadssätt i synnerhet då beslut gör byggnadstillsynen också en bedöm- Byggnadstillsynen ger råd och handledning. få dem att göra förändringar i husets utseende. verare om vad man bör tänka på före man bör- det gäller renoveringsbyggande, när den åtgär- ning av tillståndsansökningarna utgående från Byggnadsinspektören ger råd och handled- Det är svårt att hitta de rätta argumenten till var- jar renovera, möjligheter till renoveringsbidrag, dade byggnadens särdrag och ursprungliga stil kulturhistoriska värden. I beredningsskedet be- ning i byggnadsprojektens planeringsskede, gör för huset som sökande valt inte skulle passa in i var man kan få råd och stöd och hur man hittar skall beaktas. Byggandet och renoveringar kan aktas att projekt på detalj- och generalplane- en bedömning av tillståndsansökningarna visa- miljö – det handlar ju ofta om smak. kunniga planerare och yrkeskunniga hantverka- styras med direktiv om byggnadssätt. Dessa di- områden samt icke planlagda områden följer vi miljö- och landskapsaspekter samt övervakar rektiv kan utarbetas för kulturhistoriskt värdefulla byggnadsordningen och inte förstör traditions-, förverkligandet av byggnadsprojekt. områden i samband med planläggningen. Härvid skönhets- eller andra värden.

176 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 177 8 KULTURMILJÖSTRATEGI SAMARBETE

Kulturmiljöstrategin beskriver de mål och åtgär- lats med var och en under programprocessen. Man bör komma ihåg att vi alla agerar i kul- Värnandet om kulturmiljön förutsätter samarbete mellan olika förvaltningsområden och aktö- der som bör efterföljas för att kulturmiljön i Ma- Man har också kommit överens om tydliga och turmiljön enligt våra egna krafter, kunskaper, rer. Genom samarbete samlas sakkunskap och uppfattningar från olika håll i diskussionen om lax skall kunna bevaras och utvecklas på ett kon- klara kriterier gällande uppföljningen och vem intressen, skyldigheter och ansvar. Invånarna, kulturmiljön och i verksamheten för främjande av kulturmiljön. I samarbete kan man tydligare trollerat sätt och med beaktande av miljövärden som uppföljer. ägarna till objekten, personer som är delaktiga lyfta fram verksamhetens problempunkter, brister och utvecklingsbehov, som resurserna bör även under tider av förändring. Strategidelen gör Kulturmiljöprogrammet till i planläggningsprocesser och aktiva inom or- koncentreras till. Vid planeringen har man eftersträvat de mest ett program och är dess kärna. Konstaterandet ganisationer är i nyckelställning när det gäller pragmatiska mål och uppgifter, sådana som det av värden och mål är endast en utredning om bevarandet av kulturmiljövärden. Deras aktivi- I Malax kunde det grundas en kulturmiljögrupp som dryftar kommu- är möjligt att med rimliga medel realisera. Under kulturmiljöns tillstånd, som blir ett program först tet inverkar allra mest på hurudan kulturmiljö vi nens kulturmiljöfrågor. På detta sätt förmedlas information och åstad- programprocessen har ansvarsrollen förhand- genom att man anger mål och åtgärder. lämnar i arv till kommande generationer i Malax. koms samlade ståndpunkter om kulturmiljörelaterade frågor. Arbets- gruppen består av tjänstemän samt representanter för organisationer och byar. Arbetsgruppen tillsätts av Malax kommuns kulturväsende och tekniska sektor samt planläggningsmyndighet. Arbetsgruppen PLANLÄGGNING OCH STYRNING AV BYGGANDET har ingen beslutanderätt utan fungerar endast som ett observeran- de, koordinerande, styrande och informerande organ. Om så önskas kan arbetsgruppens informationsverksamhet ordnas via kommunens hemsidor. Arbetsgruppen har en verksamhetsplan och den samman- Planläggningen stöder bevarandet av kulturmiljön och med hjälp av den styrs utvecklingen kommer regelbundet. Arbetsgruppen följer upp kulturmiljöprogram- av kulturmiljön i positiv riktning. Viktigaste verktyget är en markanvändning som beaktar den mets förverkligande. byggda miljöns särdrag exempelvis genom skyddsmärkningar och bygganvisningar. Genom planläggning och styrning av byggandet eftersträvas bl.a. bevarande av den bebyggda miljöns värden och att de mest värdefulla åkerområdena förblir öppna. Genom bygglovsförfarandet kontrolleras att byggandet anpassas till miljön.

I Malax uppgörs vid behov anvisningar för byg- veringsbyggare. Där kunde det fi nnas t.ex. länkar läggning och styrande av byggandet stävar man gande och renovering. Anvisningarna är ett till olika kulturmiljösidor, information om reno- till att bevara den byggda miljöns värden och att viktigt redskap bl.a. när man behandlar kon- veringsprinciper, material och uppgifter om till- de mest värdefulla åkerområdena förblir öppna. struktioners placering i landsbygdsmiljön och gången till material, till buds stående know-how I bygglovsprocessen tar man ställning till hur traditionsenligt renoveringsbyggande av gamla samt expert- och rådgivningstjänster. byggnationen anpassas till den befi ntliga miljön. byggnader. I bygganvisningarna kan också be- Planläggningsarbetet fortsätter i kommunens Rivning av byggnader kräver lov eller anmälan aktas strandbyggande, bosättningscentra och olika delar och här kan det utarbetade KM-pro- till byggnadstillsynsmyndigheten, i enlighet med skärgårdens fi skarstugor. Anvisningarna behövs grammet användas. Tillräckligheten hos uppgif- gällande lagstiftning. i synnerhet för styrning av byggandet i byggda terna från byggnadsinventeringen utreds och till- Med hjälp av planläggning kan man eftersträ- kulturmiljöer av riksintresse så som Åminne fi s- läggsinventeringar görs med den noggrannhet va en enhetligare bybild i centrum och bibehål- kehamn med omgivning, Bränno by, samt Bergö som planer och kulturmiljövärden kräver. Vind- la en enhetlig bebyggelsestruktur där nya bygg- hamnar och skärgårdsby. parkernas inverkan på landskapet och kulturmil- nader anpassas till befi ntligt byggnadsbestånd i Då byggplatsen väljs fästes uppmärksam- jöer utreds noggrant och eventuella skadeverk- glesbygden. Genom planläggning som berör Ma- het vid kulturlandskapet och dess egenskaper. ningar minimeras så långt som möjligt. lax ådal kan man möta utmaningarna för framti- Utgångspunkten är traditionsenlig placering av Planläggningen stöder bevarandet av kultur- dens kulturmiljö. En ny delgeneralplan är under konstruktioner och byggnader i terrängen, bygg- miljön och med hjälp av den styr man kulturmil- uppgörande under år 2015-2016. Därefter kom- nader på gårdstunen och på så vis beakta kul- jöns utveckling i en positiv riktning. Viktigast är en mer de andra kommundelarnas delgeneralplaner turmiljöns värden. På Malax kommuns hemsidor markanvändning som tar hänsyn till landskapets att revideras i tur och ordning. borde det samlas ett informationspaket för reno- och den byggda miljöns särdrag. Genom plan-

Målbild Åtgärder Centrala aktörer Målbild Åtgärder Centrala aktörer • Sammanställa vid behov allmänna anvisningar • Malax kommun: planläggningsingenjör Planläggningen och för byggande och renovering i Åminne- och -tekniker, byggnadsinspektör, I Malax fungerar en egen • En kulturmiljögrupp tillsätts. Den ska ha en • Malax kommun: planläggningsingenjör byggnadstillsynen stöder hamnområde, Bränno by och Bergö by. De byggnadsnämnden, tekniska nämnden kulturmiljögrupp verksamhetsplan och man ska komma överens och -tekniker, byggnadsinspektör, bevarandet av kulturmiljön kan även tillämpas på olika håll i Malax för och kommunstyrelsen om sammankallandet till gruppen byggnadsnämnden, tekniska nämnden landsbygdens kulturlandskap • Södra Österbottens NTM-central, • Arbetsgruppen följer upp och kommunstyrelsen • Sammanställa anvisningar för strandbyggande områdesanvändning och byggande kulturmiljöprogrammets förverkligande • Malax museiförening, Petalax och Bergö och tätorter • Museiverket: Västra Finlands förvaltningsområdesvis och svarar för dess hembygdsföreningar, byaföreningar, • Sammanställa särskilda anvisningar för kulturmiljötjänster uppdatering Malax församling renovering av fi skarbastur • Österbottens museum • På gamla planområden säkras kulturmiljövärdena innan ändringsåtgärder vidtas • Vindkraftsparkernas inverkan på landskapet och kulturmiljön utreds och minimeras

178 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 179 MILJÖFOSTRAN OCH – UPPLYSNING DET ARKEOLOGISKA ARVET

Enligt grundlagen bär var och en ansvara för miljön. Kulturmiljöfostran ger oss färdigheter att lare av kunskap om lokalsamhället och omvärl- förstå och tolka vår miljö samt färdigheter för invånare och ungdomar att delta och påverka. den. Institutet strävar till att bevara bygdens Uppgifterna om Malax förhistoriska och historiska fornlämningar kompletteras och uppdate- Svar kan fås på frågor som: av vilka element byggs kulturlandskapet upp, vilka är dess utveck- kulturtraditioner och värna om dess språk och ras regelbundet. Planläggning är ett användbart sätt att skydda fornlämningar. Både fornmin- lingsskeden, varför det förändrats, vilka är byggandets lokala särdrag, vilka är områdets vär- identitet. neslagen och den nuvarande markanvändnings- och byggnadslagen förutsätter tillräckliga defulla särdrag och som därför är värda att bevara? Ökad medvetenhet om kulturmiljön ökar Möjligheterna är många. Man kunde aktivt och uppdaterade fornlämningsutredningar i samband med planläggning. också ansvaret för miljön och ger bättre möjligheter att ta ställning till planering som gäller vår informera om kulturmiljöärenden i Malax, t.ex. miljö. Barn och ungdomar utgör en möjlighet att trygga det värdefulla kulturlandskapet i Ma- genom presentation av genomförda vårdpro- lax. Detta förutsätter att kulturmiljöfostran blir en viktig del av skolornas läroplan. Genom oli- jekt, lyckade reparationsbyggnadsobjekt, osv. ka skolningsevenemang och information får medborgarna upplysning om olika sätt att vårda Utställningar med bl.a. fotografi er av gammalt kulturmiljön. Myndigheter och beslutsfattare bör ta kulturmiljön i beaktande vid allt besluts- byggnadsbestånd och landskap som åskådlig- fattande. gör förändringar som skett i dessa t.ex. genom bildpar från olika delar av Malax kunde ordnas. Medborgarinstitutet har möjlighet att ordna skolningstillfällen och kurser. Lämpliga teman Kulturmiljöfostran hjälper till att tolka byggnader: nare. Objekt fi nns nära alla skolor och till musei- kunde vara t.ex. reparationsrådgivning för sten- varför och på vilket sätt de är byggda och vad de områdena har samlats en representativ samling gärdsgårdar, läggande av pärttak, reparation kan berätta om det förfl utna? Genom landskaps- av Malax byggnadskultur. av gamla fönster, timmerkonstruktioner och fostran får man kännedom om kulturmiljöns his- Målet är att öka invånarnas och ungdo- istyckande av timmerbyggnader, traditionella toriska skikt: fornlämningar och traditionella land- marnas påverkningsmöjligheter när det gäller målfärger, osv. Fler ledda bypromenader, tema- skap är människans spår i landskapet. Genom att planläggningsprojekt och utveckling av miljön. vandringar, osv. i kulturmiljön kunde arrangeras. förstå kulturmiljön stöds barn och unga att bli an- Detta kan göras t.ex. genom olika skolningseve- Lämpliga objekt i Malax är kyrkobyarna, Åminne svarsfulla vuxna och man höjer förmågan till att nemang, kurser och annan information. Temat hamn och Bränno by. ha åsikter om planeringen av omgivningen. Ma- kunde ingå som en integrerad del i läroplanen Det färdigställda kulturmiljöprogrammet för lax kulturmiljöprogram delas ut till intresserade för Malax grundundervisning. Innehållet kunde Malax är i sig självt ett omfattande infopaket. Re- och blir tillgängligt genom att nätversionen kan utgöras bl.a. av planläggningsprojekt och olika dan existerande undervisningsmaterial som be- laddas ner från kommunens hemsidor. Skolor får utvecklingsprojekt i byarna, genom popularise- handlar den riksomfattande kulturmiljön kan tas tillräckligt många exemplar av publikationen för rade framställningar. i bruk medan man väntar på det egna. Länk och användning i undervisningen. En annan viktig institution är Malax-Korsnäs information om undervisningsmaterialet delas Kulturmiljöfostran görs till en viktig del av medborgarinstitut, som är en fl exibel förmed- ut till lärare. skolundervisningen i olika ämnen. Den nya lä- roplanen fokuserar på verksamhetskultur som Arto Halttunen kännetecknas av jämställdhet, ansvar för mil- jön och hållbar framtid, delaktighet och demo- krati, kulturell mångfald, kommunikation och välbefi nnande. Kulturmiljöprogrammet kunde beaktas genom att skolorna tillämpar kulturmil- Information om arkeologiska lösfynd ska ges Vårdåtgärderna kunde verkställas som pro- tas vid behov. Nätverket av objekt utnyttjas då jöinnehållet integrerat i olika läroämnen. Läro- och upphittaren påminnas om att dessa alltid jekt, på talko eller genom att ordna jippon. På man styr besökare till områdena. Arkeologiska ämnen som kunskaper om den egna kulturmil- skall tillställas Museiverket för granskning. In- basen av inventeringar och vårdplaner etc. rö- fasta fornlämningar presenteras och man guidas jön kunde integreras i är t.ex. teckning, historia, venteringar av fornlämningar från förhistorisk jer man upp och utvecklar rutter mellan objek- till dem. modersmål, samhällslära, matematik och musik. tid befrämjas i Malax. ten för att göra dem tillgängliga. Objekten skyl- Innehåll kan även utgöras av hembygdsmap- par som eleverna samlar in material till och genom utfl ykter i terrängen med observationer och kartläsning för att förstå landskapets historia, byggnadssätt och särdrag. Man kan närma sig olika objekt genom teckning, fotografering, fi lmning, tillverkning av miniatyrer, mätning, skrivande samt intervjuer med äldre lokala invå-

Målbild Målbild Åtgärder Centrala aktörer Åtgärder Centrala aktörer

Medvetenheten om • Kulturmiljöfostran är en väsentlig del av • Malax kommun; bildningsväsendet, Bevarandet av arkeologiska arvet • Arkeologiska inventeringar befrämjas i • Museiverket kulturmiljöer ökar. undervisningen Malax-Korsnäs medborgarinstitut, tryggas Malax • Österbottens museum • Kulturmiljöprogrammet hålls tillgängligt tekniska avdelningen • Objekt vårdas enligt vårdplaner. Skolans • Malax kommun; kulturväsendet, Kulturmiljöfostran är en och information ges • Samarbetspartner: Malax Den arkeologiska inventeringen möjlighet att ha fadderobjekt utreds bildningsväsendet, särskilt Malax- viktig del av undervisningen. • Kulturmiljöobjekt har utmärkts i terrängen museiförening, hembygdsföreningar, hålls uppdaterad • Objekt vårdas enligt vårdplaner, skolans Korsnäs Medborgarinstitut, tekniska • Kulturmiljöaspekten vid skolning av byaföreningar, Österbottens förbund, möjlighet att ha fadder-objekt utreds. väsendet förtroendevalda och personal NTM-central, Österbottens museum Det arkeologiska arvet är bekant • Skyltning av objekt förbättras, • Österbottens förbund, Södra • Nya metoder och sätt söks för guidematerial till besökarnas förfogande Österbottens NTM-central och dess bevarande tryggas vid ökat deltagande och ökade • Nytt höjdkurvmaterial utarbetas till nytta påverkningsmöjligheter, bl.a. genom planering av markanvändningen för amatörarkeologer i terrängen undervisning Guidning till arkeologiska objekt

180 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljövård Kulturmiljövård Jungfrudanser och snickarglädje 181 LANDSKAPET DEN BYGGDA MILJÖN

Målet är att vårda och bebygga Malax så, att de landskapliga särdragen och tidsmässiga skikt- I Malax fi nns rikligt med mångsidigt och värdefullt byggnadsbestånd; det på kommun- och ningarna bevaras även om miljön förändras. Välplanerad markanvändning anpassar nya ele- landskapsnivå värdefulla byggnadsarvet känner man till. Kulturmiljöprogrammet har för sin ment till landskapet, t ex nya områden och trafi kleder som skall byggas, på ett sätt som passar del ökat kännedomen om byggandets lokala särdrag på olika håll i Malax. Kartläggningen in i landskapet och berikar det. Därför används Malax landskap, dess struktur, särdrag och his- bör i fortsättningen expanderas och fördjupas i olika sammanhang. De äldsta byggnaderna toria som utgångspunkt då man gör förändringar som påverkar landskapsbilden på ett bety- värdesätts redan, även det yngre byggnadsbeståndet bör beaktas. Frontmannahus från åter- dande sätt. I allt byggande beaktas hur det gemensamma landskapet påverkas. På stränder och uppbyggnadstiden, 1970-talets tätortsbyggande och den nyaste arkitekturen är en del av vårt öar beaktas det känsliga, gemensamma landskapet, där byggandet anpassas efter landskapet kulturarv. Om dessa behövs inventeringsuppgifter. Byggnadsplaneringens utmaning är att an- så obemärkt som möjligt. Uppgörande av landskapsvårdplaner påbörjas. passa vår tids ny- och tilläggsbyggnation efter den befi ntliga kulturmiljön på ett vördnadsfullt sätt.

I Malax fortsätter man att aktivera byförening- också ingår. Materialet kan samlas i byamappar innehållet i byamappar kan organiseras av hem- ar och invånare samt skolelever för att samla och senare i byaböcker. bygdsföreningar och av kommunen. Det vore in uppgifter om byarna och deras byggnads- En långsiktig målsättning vore att kartlag- intressant att exempelvis samla in uppgifter om bestånd, t.ex. uppgifter om gamla färdrutter, da uppgifter om byggnadsbeståndet precise- gårdstun i Malax: deras konstruktion, trädbe- byggnader, muntlig tradition om livet och invå- ras genom inventeringar så att informationen stånd och annan växtlighet, uppgifter om pla- narna i byarna, samt konkret material som foto- täcker varje byggnad i Malax. Vem som helst ner och planerare, skötsel, beskrivning av nulä- grafi er, arkivmaterial, osv. Inom Malax-Korsnäs kan starta insamlingen av data genom att sam- get, osv. medborgarinstitut ordnas kurser kring närkultur la uppgifter om sin egen bostadsbyggnad och Under kulturmiljöprogramprojektets gång och hembygdsforskning där den byggda miljön dess närmiljö. Insamlingen och förvaringen av har det varit möjligt att dokumentera endast några gamla, autentiska interiörer. Det vore viktigt att fortsätta arbetet snarast möjligt. Gamla tapet-, färg- och panelytor är sällsynta och borde inventeras snarast. Likaså interiörlister, mel- landörrar och trappor med räckkonstruktioner. Byföreningar och hembygdsföreningar kunde fundera på utredning och koordinering av arbetet. Medborgarinstitutet kunde ordna invente- ringsskolning. På Malax kommuns hemsidor kunde samlas Vid planering av markanvändning beaktas kul- öppnande av havsvyer, rivning av ihopfallna informationsmaterial och råd i frågor som gäl- turlandskapet och dess särdrag. Nya element, byggnader vara gemensamma talkoprojekt i ler värdefulla kulturmiljöer. Information ges av såsom nya områden och trafi kleder som skall byarna. kommunens byggnadsinspektör och Österbot- byggas, anpassas efter landskapet och berikar Odling av gamla prydnads- och nyttoväxter tens museum, i synnerhet då det gäller renove- det. kunde återupplivas i Malax. Traditionella gårds- ringsprojekt av kulturhistoriskt värdefulla bygg- Landskaps- och byplaner befrämjas och kan tun med sina traditionella växter, lokala, länge nader. förverkligas genom landskapsvårdprojekt. Vård- odlade, miljöberikande arter, bör bevaras. Plat- I Malax fi nns en ansenlig mängd hus av repre- planer behövs bl.a. i Malax och Petalax ådalar, i ser för provträdgårdar kunde vara t.ex. museiom- Åstrandens ensidiga växtlighet består av ett sentativt byggnadsarv som står tomma. En stor bycentra, likaså i områden omkring fi skeham- råden, prästgårdsträdgårdar i Malax, Petalax och överårigt och sjabbigt trädbestånd, marklagret del är i försämrat skick och renoveringsåtgär- narna. I planer och vårdåtgärder beaktas kul- Bergö. Även privatpersoner, i synnerhet ägare till är ofta nästan obefi ntligt och binder inga derna brådskar. Ofta gäller det yttertakets skick. turlandskapet och den byggda miljön: vyer, gamla lantliga gårdstun, uppmuntras att värna näringsämnen. Fastigheter som står tomma borde kartläggas områden längs vägar, odlingsområden, kon- om gamla arter och gårdstunens särdrag. Infor- aktivt, renoveringsdugliga byggnader borde få struktioner och byggnader och deras rätta re- mationstillfällen, kurser och utfl ykter ordnas. invånare. noveringssätt, samt det allmänna intrycket av Vindparkernas påverkan på landskapet ut- områdena. Landskapsvård kan också genomför- reds och eventuella skadeverkningar på land- as på talko, t.ex. kunde skötsel av väglandskap, skapet och kulturmiljön minimeras.

Målbild Åtgärder Centrala aktörer Målbild Åtgärder Centrala aktörer

Kulturmiljölandskapet sköts • Strävan är att genom planläggning och • Malax kommun, tekniska väsendet, Information om kulturmiljön • Inventeringar fortsätter, uppgifter om • Malax kommun om och vårdas styrning av byggandet trygga värdefullt bildningsväsendet fi nns att få enskilda byggnader och byggda miljöer • Hembygdsföreningar i Malax, Petalax och på byggnadsarv och bevara värdefulla • Byföreningar preciseras Bergö, Pörtom hembygdsförening Vid styrning av byggandet åkerområden öppna • Södra Österbottens NTM-central, Kulturmiljödata samlas, • Medborgarinstitutets kurser el. dyl. • MI:s studiecirklar beaktas kulturmiljövärden • Landskapsvårds- och byplaner befrämjas Museiverket, Österbottens museum digitalisering av gamla bilder studiecirklar sammankommer och samlar • Byföreningar för vård av kulturlandskapet • ProAgria Österbotten in hembygdsmaterial som senare samlas • Invånare fortgår • Vid behov ordnas kurser för byggare • Odlarorganisationer ihop till byböcker i renovering av gamla byggnader och anpassning av nybyggnation till existerande byggnadsbestånd

182 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 183 Åsa Viklund Martina Ståhl Lolaxvägen 200, Petalax Nieristu, Mamrevägen 6, Petalax

Helst skulle vi ha renoverat en gammal bondstu- Nieristu är byggt på 1750-talet, det exakta bygg- ga – men istället satsade vi på att bygga ett split- året tros vara 1752. Huset har aldrig fl yttats utan ternytt hus i gammal stil. Vi hittade en tomt där byggdes på den plats där det nu står. Gården har det tidigare stått ett liknande hus som vi ämna- varit i samma släkts ägo i alla år. de bygga. Huset, som revs på 60-talet, stod un- Vi tog över huset efter Patriks farmor och far- gefär på samma ställe som vårt hus. Grunden far 2006. Då var huset indelat i två lägenheter fanns kvar när vi köpte tomten. Kvar fanns också och hade varit så i fl era generationer. Den yngre äppelträd och en syrenberså. Vi började med ut- generationen hade huserat i den lite större de- sidan! Vi försökte ge huset något av karaktären len i norra änden och även använt de två inredda som gamla bondstugor har. Huset skulle vara så rummen på övrevåningen. Trappan ledde upp långsmalt som möjligt, men inte så att det blev till vinden från farstukvisten, trappan var belä- alldeles för opraktiskt invändigt. Fem fönster på gen mellan dörrarna in till bostäderna. Huset långsidan mot vägen var utgångsläget. Vi sökte var då isolerat endast med naturmaterial mel- en husleverantör som kunde tillverka elementen lan stockarna samt tidningspapper och många åt oss. Viktigt för oss var att utsidan skulle vara lager tapeter, som värmekälla fungerade en ved- rödmyllad. Panelen skulle bestå av breda brä- panna samt elvärme. Ytterpanelen var i dåligt dor med ribbor på. En av de viktigaste sakerna skick och takpannorna söndriga. med utsidan var att fönstren skulle sitta längst ut Vi funderade länge på en renoveringen och i väggbandet. Modeller till fönster och fönster- insåg att en sådan skulle kosta både tid och foder fi ck vi från gamla stugor som vi tittade på. pengar. Och det stora orosmomentet var att vi Taket som är gjort av galvaniserad plåt är också inte visste vad som skulle fi nnas under alla de Martina Ståhl av gammal modell med fotrännor och gammal- förändringar som gjorts under husets långa lev- dags stuprör. Vi undersökte också möjligheter nadstid på 250 år. År 2010 hade vi bestämt oss, med att få en gammaldags stenfot. Men stan- huset var för värdefullt för att inte tas omhand. nade för att det fi ck bli en modern i alla fall. Om kan bevara de gamla byggnaderna som annars Vi gjorde en ritning som, efter att vi rivit ut allt lig höjd 3,15 meter och vi har även sparat de gen, samt en lillstuga. Vi har avgränsat tomt- man ytterligare hade velat förstärka stockhus- skulle förfalla. Vårt första uthus var ett härbre vi utom stockstommen, ritades om. Huset hade ursprungliga innertaken i alla rum utom i våt- gränsen ner mot byn med ett stenröse som lö- känslan hade man kunnat bygga lådor vid knu- hittade genom en nätannons. Vi ville också ha invändigt byggts om i fl era omgångar enligt utrymmena. Huset värms numera med bergs- per längs med nästan hela gården. Namnet tarna så att det sett ut som inbrädade stockknu- en uthusrad. Uthusraden var egentligen två hus tidstrender och behov. Vi valde att bevara alla värme. Ytterpanelen är gjord enligt den gamla, ”Nieristu” har gården kallats i folkmun i århund- tar, men det gjorde vi inte. Vi har heller ingen fi nt som byggts ihop med brädor. Vi byggde ihop stockväggar och utgick ifrån dem då vi gjorde brädorna ca 20 cm och ribborna 5cm. Grunden raden, det var därför en självklarhet att även murad skorsten som skulle förstärkt den gam- husen med gamla stockar och fi ck på det sättet den slutliga ritningen. De största förändringarna är även omgjord, eftersom den ursprungliga tor- fastighetens offi ciella namn skulle vara Nieristu. maldags känslan. Vår rök kommer ur ett plåtrör. två portar. Någon stenfot hörde inte till, så kilste- gjordes i södra delen av huset, där vi nu har bad- pargrunden gjord av småsten inte längre var i Under renoveringen såg vi tydligt att det är Vi byggde upp en ny gärdesgård längs hela nar till grunden köpte vi skilt. rum, grovkök och tekniskt utrymme. bra skick. Huset har från början haft pärttak, se- naturligt att gamla stugor byggs om och föränd- tomten mot vägen av stenar som fanns på tom- Till gården hör också min mammas lekstuga sa in i en helhet av gamla byggnader. Skulle vi Vi ändrade fönsterplacering och -storlek till nare takpannor och nu galvaniserat plåttak med ras med tiden. Därför kan man med gott samve- ten. Följande steg var uthusen. Då visste vi båda som min morfar byggde åt henne när han kom idag börja om tror vi att vårt beslut hade blivit den ursprungliga (detta syntes tydligt när nyare fotrännor och gammaldags stuprör. te även modernisera hus med historia, huvud- att nu skulle vi fl ytta hit hus för att få en gedig- hem från kriget. Vi tycker att det är helt möjligt det samma; ny huvudbyggnad och gamla fl yt- byggmaterial var bortrivet). Innertaket i storstu- På gården fi nns även ett L-format uthus som saken är väl att man renoverar med sunt förnuft nare känsla. För oss känns det också viktigt att vi att få ett nytt hus, med alla dess fördelar, att pas- tade gårdsbyggnader. gan, som vi nu kallar den, höjdes till ursprung- skyddar innergården från den intilliggande vä- och stort hjärta.

Nina Smulter-Jahn Paxalvägen 39, Röjbacken i Övermalax

Sommaren 1999 var vi bosatta i Stuttgart, men hemma på semester och såg att huset var till salu. Då vi klev upp på vinden med de otroligt fi na stockväggarna och takbjälkarna blev det kärlek vid första ögonkastet. Vi bestämde oss snabbt för att köpa huset. Nedre våningen hyr- des ut som den var, och vinden skulle till en bör- jan bli vår semesterbostad. I oktober 2001 gick fl yttlasset till Malax med hela familjen; två vuxna och två barn. Två månader senare föddes vår dotter. På vinden var köket klart och badrummet med golvvärme och bastu blev Den gammal bondstugan, som en gång har varit gästgiveri, fi ck tillbaka också snart färdigt. Ett av gavelrummen på vinden sina sexrutiga fönster och sin träfasad under sommaren 2014. var beboeligt, med nytt brädgolv och kamin; rummet blev hela familjens sovrum till en början. Jim Varpula På huset lades nytt plåttak. Uthusen blev om- Gästgiveri, Köpingsvägen 1, Yttermalax del och förvåning var nästan alla stockar i bra förtjusning fanns det ursprungliga stockgolvet Nina Smulter-Jahn byggda till verkstäder och efter några år blev det Ninas verkstad med inramning, glas och spegel fi nns i uthuset på gården skick. De nya fönstren fi ck vi lätt på sin plats. Vi kvar under nuvarande golv. Vi kommer att lyfta också dags att renovera husets nedre våning. ”Jag ville att huset skall vara i gammal stil. Den köpte fönstren enligt vad vi gissade att de ur- fram det. Men det blir den kommande somma- Mellanväggar, skrubbar, nedsänkta innertak, käl- gamla stilen passar fruktansvärt bra in i bilden sprungliga fönstren som suttit på huset var för rens projekt. lartrappa, spånskivor och dörrar från 60-talet av- Vår äldre son blev en tidig lärling i verksta- vet aldrig vad man ger sig i kast med då man tar på landsbygden. Husets stil är mer den traditio- storlek. Det visade sig att vi hade gissat ganska Detta projekt har gått så lätt och bra för att lägsnades. Den ursprungliga rumsindelningen den och har varit till stor hjälp. Vår yngre son och sig an ett gammalt hus. Att bo i ett hus medan nella stilen man använder i Lappfj ärd. bra. Det blev förstås mycket vägg som måste huset har aldrig genomgått en renovation var återställdes. Rummen blev både större och lju- hans tre vänner fi ck sommarjobb med att restau- man renoverar och bygger i det är tålamodsprö- På utsidan startade vi med att riva bort plåt byggas upp runt de nya fönstren pga att de de har förstört det genom att använda plats som sare. En stor kamin murades in i det nya köket. rera huset utvändigt. En sommar skrapade, sli- vande. Men så blir slutresultatet av många hän- fasaden som satt på huset när jag köpte det. gamla var mycket större. Vi bytte ut de vind- isolering. Huset har sluppit att andas ända sedan Vi öppnade upp gaveln i köket för en pardörr ut pade, kittade och målade de hela huset tillsam- ders arbete också till sist något alldeles ”eget”. Bakom plåtarna satt enbart vindskydds skivor skydds skivor som var i behov av byte. Nu har det pyggts.” mot trädgården mans, för att året därpå ta itu med fönstren. Man Läs mera s. 165. och under dem var rena stockar. Till vår för- vi börjat på golvet inne i huset. Till vår stora

184 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 185 Vårdbiotoper EKONOMISKA RESURSER, TURISM, PROJEKT

Jordbrukslandskapet har under de senaste årtiondena förändrats och blivit ensidigare och na- vara att berätta om landskaps- och naturvärden turens mångfald i lantbruksområden har minskat. Livsmiljöer för växter och djurarter som är Kulturmiljöns ekonomiska värde och betydelse ökar. Kulturlandskapet och -miljön har och på så sätt öka intresset för deras vård. Under beroende av traditionellt slåtter och bete har blivit färre. Vårdbiotoper, naturtyper utformade tillsammans med skärgården en stor dragningskraft inom turismen. Vården av kultur- promenaden kunde man diskutera områdets av boskapsskötsel såsom strand- och andra ängar, hagmarker och skogsbetesmarker fi nns be- miljön för med sig många positiva värden för hela turismnäringen. Att lyfta fram kulturhistoria och kartlägga åtgärder som byborna varade i Malax – i likhet med övriga landet – endast som små fl äckar. Det är viktigt att trygga de miljön som en framgångsfaktor i Malax innebär en hel del möjligheter, likaså uppstår kunde utföra med gemensamma krafter. I varje natur- och landskapsvärden som ingår i vårdbiotoper i Malax som bevarats till våra dagar, samt olika behov gällande vård och utveckling av kulturmiljön. Tryggande och utveckling by fi nns många objekt som kan vårdas för att på att försöka återupprätta redan igenvuxna objekt. av kulturmiljövärden förutsätter större ekonomiska resurser än tidigare. Finansiering så sätt förbättra bylandskapet och göra vägar för vård av kulturmiljön kan erhållas via regionala, riksomfattande och EU-fi nansiera- och landskap ännu trivsammare för invånarna. de program. Leader-fi nansiering för landsbygdens allmännyttiga projekt och smärre Dessutom kunde värdefulla byggnader i byar- lokala projekt som främjar näringsverksamhet och företagsprojekt beviljas av lokala na förevisas under ”öppethusdagar”, då ägarna Undervisning i skötseln av vårdbiotoper samt Av invånarna insamlas uppgifter om even- mendationer, befrämjas. Markägare, föreningar, verksamhetsgrupper. Kulturmiljön utnyttjas i turism- och företagsverksamhet. öppnar sina hemdörrar för människor som är handledning och rådgivning kunde ordnas i ter- tuella oinventerade vårdbiotoper som tagits ur med fl era, uppmuntras till vårdarbete och olika intresserade av byggnadskultur. Kulturmiljö- rängen. Ett lämpligt objekt kunde vara Petalax bruk eller som fortfarande används och som fort- alternativa vårdarrangemang söks, exempelvis Kulturmiljöer jämte objektsbeskrivningar och kartor bör läggas fram på kommunens hemsi- programmet utnyttjas vid planering av byrund- strandäng. Möjligheterna att använda betande farande har kvar spår av traditionell användning. uthyrning av objekt, inhyrning av djur, talko, osv. dor. Förteckningen kunde även fungera som kulturturistens friluftskarta. Informationstavlor vandringar. Byföreningar uppmuntras att ordna djur och möjligheterna att hyra sådana utreds. Uppföljningen av inventerade vårdbiotopers till- Byggda kulturmiljöer av riksintresse ska vårdas. borde sättas upp vid kulturmiljöobjekt och i byar t.ex. i Åminne fi skehamn, på olika ställen på bypromenader och resultaten från dessa utnytt- stånd i Malax, samt uppgörandet av vårdrekom- Bergö och i Bränno by. Olika byrundvandringar och bypromenader ökar deltagarnas känne- jas vid planering av bylandskapets vård. Upp- dom om kulturmiljöer i Malax. muntran gäller i synnerhet gamla betesmarker Malax är en kustkommun vars kulturturismutbud i framtiden kunde vara mycket mer pro- och bybornas landskapsvårdarbete, exempelvis duktifi erat. Som exempel kan nämnas fi sketurer i skärgårdsmiljön, guidade temautfl ykter och öppnande av vyer. museibesök med måltid för grupper. Fornlämningarna i byarna kunde ges större uppmärk- Byföreningar uppmuntras att göra kulturmil- samhet och detta kan ske genom skyltning och utveckling av rutter tillsammans med grann- jöarbete genom att ordna ”öppethusdagar” och kommunerna, eftersom det arkeologiska arvet inte känner nuvarande kommungränser. genom att utveckla olika vandringsleder. Såda- Kulturmiljöer jämte objektsbeskrivningar och kartor bör läggas fram på kommunens In- na kunde vara vandringsleder som visar forn- ternet-sidor, förteckningen skulle fungera som kulturturistens friluftskarta. Informationstav- lämningar och görs i samarbete med Närpes och lor borde sättas upp vid kulturmiljöobjekt och i byar t.ex. Åminne fi skehamn, på olika ställen Kurikka (Närvijoki). Vandringsleder kunde också på Bergö och Bränno by. Olika byrundvandringar och bypromenader ökar deltagarnas kän- dras i Malax ådal, landskapsstigar med informa- nedom om kulturmiljöer i Malax. tionstavlor runt båthusområdena i Åminne, Pe- Malax är en kustkommun, vars kulturturismutbud borde vara långt produktifi erat och talax och Bergö båthamnar, med mera. styrt. Som exempel kan nämnas fi sketurer i skärgårdsmiljön, guidade temautfl ykter och mu- seibesök med måltid för grupper. Fornlämningarna i byarna bör fås fram bättre och detta sker genom skyltning och utveckling av rutter, tillsammans med grannkommunerna, emedan det arkeologiska arvet inte kän- ner nuvarande kommungränser. Rivningsfärdiga växthus försämrar många bymiljöer, likaså byggnader som är i dåligt skick; Malax och Petalax ådalar, samt mindre bäckar är till stor del igenvuxna och gamla vyer borde återställas på basis av planering, vårdbiotoper borde värnas.

Kulturmiljöer på kommunens hemsidor turisterna hittar dem. Inom ramen för projekt, Malax kommuns hemsidor kompletteras med en startade av byaföreningar eller av kommunen, lista över på riksnivå och regionalt värdefulla kul- kunde informationstavlor för utvalda objekt i turmiljöer jämte objektsbeskrivningar och kartor. kulturmiljön sättas upp. Förteckningen som sådan fungerar som kulturtu- Byrundvandringar som verkställs på lokal- ristens friluftskarta. Utvalda objekt kunde också nivå är värdefullt kulturmiljöarbete som bör be- märkas ut i terrängen med skyltar och objekts- främjas. Många intressanta kulturmiljöer i Malax beskrivningar, som exempel Åminne fi skehamn, är obekanta för lokala invånare och stugägare. Bränno by, Bergö by, området vid Malax kyrka. Kulturmiljöprogrammet erbjuder många ypper- Informationstavlor för kulturmiljöobjekt liga objektförslag för kommande byarundvand- Värdefulla kulturmiljöer, händelseplatser, min- ringar. Guidematerial kunde tas fram för dessa nesmärken, fornlämningar och andra kulturmil- rundvandringar. jöobjekt kunde presenteras på informationstav- Det kunde ordnas fl er byapromenader med Interiör av “fi skastugon” i Kvarkens båtmuseum i Målbild Åtgärder Centrala aktörer lor. Intressanta besöksmål kunde skyltas, så att sakkunniga guider i byarna i Malax. Målet skulle Åminne

Bevarandet av vårdbiotoper • Skolning, handledning och rådgivning, • Södra Österbottens NTM-central tryggas uppdatering av inventeringar • Malax kommun, Västkustens miljöenhet, landsbygdskansliet i Malax Målbild Åtgärder Centrala aktörer Vårdbiotoper sköts • Medier Kulturmiljön utnyttjas i turism- regelbundet och med • Byföreningar och företagsverksamhet • Skyltning av objekt • Malax kommun: tjänstemän och • Lantbruksorganisationer • Utveckling av rekreationsområden och förtroendevalda sakkännedom -rutter samt museiområden • Museiföreningen, hembygdsföreningar, Information om • Marknadsföring byaföreningar fi nansieringsmöjligheter för vård • För kulturmiljöprogrammet samlad • VASEK, Vasaregionens turism, av kulturmiljön fi nns att fås information om fi nansiärer delas ut, företagarna utnyttjas och uppdateras Ekonomiska resurser möjliggör arbetet med kulturmiljön

186 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 187 Fäbodväsendet i Malax har rika traditioner som • Kyrkhemmet bestod till en början av två sepa- UF-LOKALER dokumenterats i boken Fäbodliv i Malax (1987). rata delar, kyrksalen och vaktmästarbostaden (i Fäbodsväsendets kulmen nåddes i slutet av bostadsbruk i ca 30 år). Den senare blev sedan 1800-talet. Fäbodstugorna är borta, men ännu ekonomikontor och inrymmer numera kontors- • Ungdomsföreningslokaler och byagårdar bor- uppvärmning. Stämningsfulla interiörer bör inte hittar man skogsgläntor där fäbodstugorna utrymmen. Kyrkhemmet är ritat av Arkitektbyrå de få långsiktiga skötselplaner. Underhållet tär överrenoveras. Toalettutrymmen placeras så att stått. En av de vackraste platserna är fäbodplat- Heng & Pystynen i Helsingfors och invigdes år på resurserna och åtgärder som förbättrar ener- de passar i helheten. sen i Holsterbacken, som uppmärksammades på 1971. År 1982 utvidgades köket och serverings- giekonomin är av nöden. Man behöver beakta • Det är viktigt att väcka talkofolkets vilja att lära Europeiska kulturmiljödagen den 14 september utrymmet. Pastorskansliet fanns tidigare i präst- bl.a underhåll, fi nansiering och stödmöjligheter. sig renovera gamla hus. Fönstren kan t.ex till sto- 2014 under temat ”Den osynliga kulturmiljön”. gården men fl yttades ut hösten 2011. • Ett välgjort renoverings- och tillbyggnadsar- ra delar repareras på talko. Finlands Hembygds- Nästan osynlig är ”Fassi-Bens” stenkällare på fä- • Övermalax församlingshem är byggt av by- bete betyder att interiörerna renoverats så att förbund har gett ut allmänna instruktionen om bodplatsen, som också vore värd en informa- borna på 1930-talet. Den gamla högre delen husets funktion förbättras, husets karaktäristis- hur luftvärmepumpar ska placeras. Målet är att tionstavla. tillbyggdes år 1985 med köks- serverings- och ka atmosfär bibehålls och detaljer från tidigare renovera med respekt för tradition och husets Fäbodstugan på Fölisöns friluftsmuseum i dagklubbsutrymmen. Man lyckades inte förena årtionden, t.ex. gamla eldstäder, dörrar och yt- historia, med hänsyn till gott renoveringsskick Helsingfors kommer från Limossen i Malax och konstruktionerna på 1980-talet och därför gjor- lager sparas. Vid renoveringen förbättras även och på ett sådant sätt att resultatet är funktio- var den första byggnaden som inköptes och des ytterligare reparationer sommaren 2014. Re- tillgängligheten. Husets funktioner förbättras nellt. uppfördes på museiområdet år 1911. Somma- noveringen gjordes förmånligt, men ändå så att genom modernisering av köksutrymmen och ren 2014 restaurerade Museiverket stugan pie- den gamla stilen bevarades, t.ex. putsade, kit- tetsfullt både ut- och invändigt. Endast de ska- tade och målade man själv de gamla fönstren. dade delarna i stockar och fönster har bytts till Genom NMT-centralen har man fått 100 % löne- nytt virke. bidrag. •Prästgården, ladugården och Lillegård Prästgårdskulturen är en hotad del av folkkultu- ren. Prästgårdarna i Malax och på Bergö är några av de få som ännu bebos av prästfamiljerna. Från Malax församlingar Malax prästgård öppnar sig en fi n vy mot Malax Fäbodstugan på Fölisön kommer från Malax å. Den senaste renoveringen utfördes i slutet av värnar och sköter om sin år 2010. Då avlägsnades lager av målfärg som tillkommit på 1970-talet, de äldre lagren rörde kulturmiljö man inte. Prästgårdens gamla dörrar fi nns kvar, Petalax liksom en del av plankgolven. I övriga utrymmen • Renoveringen av Petalax kyrka blev färdig år lösa in mera mark mot ån. Man väntade länge fi nns linoleumgolv. De tidigare lackerade golven Bergö 2013. Arbetet omfattade målning av fasaderna på utvidgningen och under tiden färdigställ- målades. Huset fi ck maskinell ventilation. De • Fasaden på Bergö kyrka tvättades sommaren och förnyande av sakristian. Då arbetet fram- des Nya Gravgården, Marie begravningsplats vid ståtliga eldstäderna murades igen och man sat- 2014. Den ska målas i ett senare skede. Man fun- skred uppdagades en del problem, vilka också Börängsvägen. te värmeglas i fönstren. derar på att skaff a ett sprinklersystem. åtgärdades. Bakom kyrkan byggde man en ser- • Nya gravgårdens träd har ställt till med pro- Renoveringen av Prästgårdens lillstuga påbörja- vicebyggnad i samband med installation och an- blem när rötterna har rubbat gravgårdsmuren. des med hjälp av ett litet bidrag från Museiver- läggande av jordvärme. Problemträden har fällts. I fortsättningen plan- ket. I byggnaden har det funnits en vedeldad • Församlingens lägergård på Tistronskär har en teras inte träd nära muren, vyn mot kyrkan vill bastu, som nu rivits. Önskvärt är att renovering- gammal huvudbyggnad i stock, kanske ditfl yt- man också bevara. På nya gravgården fi nns en fortsätter och byggnaden renoveras med tad, samt en nyare strandbastu. främst gamla gravplatser, nya gravsättningar hänsyn till det gamla. På prästgårdstunet kunde kommer främst att ske nära kyrkan på det nya en mötesplats skapas. Malax området. • Kyrkans senaste renovering blev färdig år 2010 • Gamla gravkors avlägsnas inte. Gravarnas sköt- och fj ärrvärme har inkopplats år 2014. Kyrkan är sel övertas av församlingen om de inte sköts och i bra skick. Renoveringen lyckades bra och några är övervuxna. Kremering kommer att bli vanliga- nya renoveringsplaner fi nns inte. Gravgården utre och den nuvarande gravgården beräknas vara TOMMA HUS vidgades i början av 2000-talet, då man kunde tillräcklig länge. Bergö prästgårdens drängstuga och interiörer Problemet med tomma hus är betydande i Ma- lax och Petalax, på Bergö fi nns problemet knappast alls. Det skulle vara viktigt att snabbt få ödehusen bebodda. Ägarna borde informeras om problematiken och det skulle vara viktigt att påverka attityderna. Ifall ägaren inte själv har möjlighet att iståndsätta ett obebott hus borde någon annan ges möjlighet att göra det för kulturmiljöns bästa. Exempel på dåligt gjorda renoveringar och gamla byggnader med nytt utseende kan avskräcka ägare till gamla hus. Byggnadssättsanvisningar och striktare styrning av reparationsåtgärder skulle kanske bättre trygga bevarandet av byggnadernas kulturhistoriska värden.

188 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 189 ÅMINNE PETALAX Uppgörande av skötselplan för och utveckling av Åminne RKY–område Tankar som väcktes vid diskussioner:

I hamnområdet är Malax ås stränder tillandning, • Området har betydande potential och behöver • Den gamla skogsstigen fi nns på privat mark. • Underhåll av Mamrestigen skall utre- alltså i skifteslagets ägo. Allaktivitetsföreningen fortsätta utveckla och uppdatera en enhetlig vi- Med ägarens lov och medverkan har man ut- das, vem har ansvaret och varifrån tas är aktiv och har bl.a. byggt ett fl itigt använt grill- sion och riktning där alla aktörer och intressen är vecklat den till en naturstig. Den är i fl itig an- resurserna? tak vid Dimmornas bro. Man håller på att bygga samlade. På det allmänna planet har Åminne re- vändning, även skolbarn och lärare har fun- en biotoalett vid bron. På området fi nns bl.a. fi s- dan en mångsidig service, en del året runt. Om- nit den. Stigen är imponerande, årtionden av • En egen symbol för Petalax vid de kehamn, Åminne Stugby, Kvarkens båtmuseum, rådet är välkänt i Svenska Österbotten. skötsel syns och bjuder vandraren upplevelser. större vägarna för att markera att man Åminne Srandservice, Åminne Folkpark, Åminne • För båthusen bör en skötselplan uppgöras en- Stengärdsgårdar vittnar om gammal markan- kommer till byn, något i stil med den simstrand, Bangolf (ägs av Folkhälsan och Malax ligt vilken man kan förverkliga behövliga repara- vändning. Vid stigen fi nns fåglarnas matplatser. fyrbåk som Korsnäs har då du kommer kommun), kolonilottsområde och sommarvillor, tionsåtgärder. Husen är i privat ägo, men de står Längs den mångskiftande leden fi nns speciella till orten en bysmed som tillverkar aluminiumbåtar m.m., på skifteslagets mark. Det ligger i gemensamt naturvärden, om vilka man kunde informera. fågeltorn och Malaxlimpans gamla byggnader. intresse att husen bevaras för kommande gene- Området kunde vidareutvecklas, i samråd med • Skott Jåssas I Petalax borde föras fram Det fi nns planer på att bygga en servicebygg- rationer. Man behöver en renoveringsplan samt ägaren, till att erbjuda upplevelser, t.ex. olika nad och bastu på området. Finansieringen är ägarnas motiveras till underhåll. Arbetet behö- evenemang på området. • Uf-lokalen borde få en långsiktig plan ännu öppen. ver handledas och ställvis behövs även praktisk • På Åminne området planeras havsnära boen- för framtida underhållning • I utomståendes ögon verkar området splittrat, hjälp. Projektmöjligheterna måste utredas, lik- de. Med omsorgsfull planering kan man anpassa det fi nns ett klart behov av miljövård på områ- som vilken hjälp de lokala organisationerna kan det nya området till den angränsande värdefulla • Vägvikområdet med simstranden VÄGVIK, VIEVITJEN det. Information och skyltning är bristfälliga och tänkas erbjuda. Även möjligheterna att kombi- Åminne fi skehamn. borde få en framtidslösning vägarna är i dåligt skick. Parkeringen behöver nera renoverings- och utvecklingsarbetet med • Gångbro från fi skehamnen över Lillån har fun- ses över och området behöver en enhetlig visu- utbildning borde utredas. Området har utveck- nits tidigare och det vore trevligt med en ny. • Bockören kunde vidareutvecklas I Vägvik har det alltid varit liv och rörelse, i syn- rum, samlingsstuga med kök med rinnande vat- ell identitet vad gäller infotavlor, konstruktioner lingspotential, t.ex. att iståndsätta fi skrännorna nerhet sommartid, på grund av hamnen och sjö- ten från det nya vattentaget och sommarkiosk. m.m. och sätta upp skyltning och infotavla. • Mamreträsket o Majorsträsket farten. Så var det tidigt, redan under bondese- De gamla omklädningsrummen och samlings- glationen, och trafi ken utökades kraftigt under stugan med kiosk revs och genom ett EU-projekt • Ålandskapet bör underhållas 1830-talet. När ny väg hade byggts mellan Pör- fi ck Vägvik en ny mindre byggnad genom byaut- tom och Petalax började Berga glasbruk (1795– vecklingsprojekt under 2008–2010. Byggnaden • Utfl yttningen borde stävjas, tomma 1883) utnyttja hamnen för sina transporter. Ham- ökade betydligt attraktionskraften i Vägvik som hus komma till användning nens livligaste tid var perioden 1883-1932 när de friluftsområde. av Kullmansläkten ägda ångbåtarna Vågen I, II • Uppgörande och utveckling av skötselplan och III trafi kerade rutten Vägvik-Åminne-Vasa, ib- över Vägviks området: Området runt Vägvik land även från Bergö. Båtarna tog både passage- saknar en utvecklingsplan för upprustning av rare (upp till hundratalet) och varor. byggnader och anläggningar. I denna utveck- Som mest fanns sex bebodda hus på Vägvik lingsplan kunde man beakta simstranden, hopp- på 1930-talet. Av dem står Abraham Kullmans tornet servicehuset och skyltning samt områ- kvar i oförändrad form samt Karl Engmans. dets allmänna utveckling. Petalax kommun inrättade år 1969 ett fritids- område på Vägvik med simstrand, omklädnings-

VÄGVIKOMRÅDETS HOITOSUUNNITELMAN LAADINTA JA KEHITTÄMINEN

Vägvikenin alue kaipaa kehittämissuunnitel- maa.rakennusten ja rakenteiden kunnostus- ta, mm. simstrand, simkurser, hopptorn, sim- hus, kiosk på somrarna, kyltitys, toimintojen kehittäminen,

190 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 191 ÖVERMALAX ARKEOLOGI Stenålder

> 100m Bronsålder

> 75m Äldre järnålder

Malaxbygden förr och nu > 50m – Facebook-grupp Odaterad

Facebook-gruppen delar mångsidigt foto- ga uppgifter om dess ägare, tidpunkten då material, både yngre och äldre bilder från bilden togs, samt noggranna uppgifter om > 25m Järnålder Malax. Med tiden skulle det vara möjligt att innehållet och uppgifter om var originalbil- samla in en fotosamling som stöd för hem- den fi nns. bygdsarbetet. Det förutsätter olika uppbe- Filstorleken på bilderna som publiceras > 5m Historisk varingsalternativ för att bilderna skall gå att på nätet blir mindre. Samtidigt borde bil- tid 1150 e.Kr.- hitta. Det är alltid viktigt att till bilden bifo- derna sparas med hög upplösning.

0-5m Vrak

BERGÖ

Området vid Viasforsen är ett naturskönt Det viktigaste för invånarna på Bergö är att ser- och välbesökt utfärdsställe, som är populärt vicen bibehålls. Skolor och rådgivningstjäns- bland fritidsfi skare. Där fi nns Jaktklubbens terna är viktiga, även äldreboendet borde få en grillbyggnad och anslagstavlor. Under tavlorna lösning, enligt invånarna. Östra delen av Bred- som presenterar olika fi skarter fi nns bord och hällans gästhamn har planerats som utveck- bänkar för besökare. Området vid Viasforsen har lingsobjekt. Man vill ha service för turister vid utvecklingspotential. vattnet. Byaföreningen har under de senaste åren, med hjälp av bidrag, skyltat byns delar från olika håll. Skyltningen på lokal dialekt fortsätter och Båthus i Bockören härnäst skall backar och gårdar skyltas. Landskapet i byn håller på att växa igen och därför ser man det som viktigt att en landskaps- vårdsplan uppgörs för Bergö. Planen och dess fullföljande kunde förverkligas som ett projekt. BOCKÖREN, Skäribaren, som är verksam i UF-lokalen mitt ”BOCKURIN” i byn, borde utvidga sin verksamhet. Vid Bergö vandringsled och naturstig fi nns grillkåtan Adolf och numera en ekotoalett. Bockören är idag den främsta platsen för båttra- fi ken ut till Petalax skärgård med 166 båtplatser och 63 båthus på kommunens område. Därtill fi nns båthus på skifteslagets mark. Allt detta är dock ganska nytt. Skyltning på lokal dialekt på Bredhällan. En skranglig väg till Bockören anlades först runt år 1930 och området sattes i skick med liv- Båthus på Bredhällan lig utbyggnad först på 1950-talet. Villorna i skär- gården blev en ny företeelse. Bockören var ett kronans skeppsvarv 1682– 1701. Här byggdes då fyra skepp, av vilka två var hela 110 fot långa (ca 33 m). Detta uppmärksam- mades av Petalax hembygdsförening år 1979 med ett minnesmärke på platsen. På Bockören byggdes också många andra båtar under de 300 år som skeppsvarvet fanns här. Minnet av en – St Catharina – fi nns nu som kyrkskepp i Petalax kyrka. De sista båtarna från Bockörsvarvet var ga- laesen Auma 1917 och ”vedahaxen” Odin 1925. • Området vid Bockören är i behov av en utvecklingsplan, reparation av byggnader och konstruktioner, skyltning och utvecklande av service.

192 Jungfrudanser och snickarglädje Kulturmiljöstrategi Jungfrudanser och snickarglädje 193 Nr Id Namn Tid Typ Undertyp I-koordinat P-koordinat Nr Id Namn Tid Typ Undertyp I-koordinat P

1 605010009 Pörtom-Brinken bronsåldern, järnåldern gravplats gravrös 223237 6973941 69 475010041 Storsjön 1 järnåldern kult- och berättelseplatser skålgropssten 222374 6981903 2 605010007 Pörtom-Storhagen bronsåldern, järnåldern gravplats gravrös 222353 6972252 70 475010046 Kråkbacken järnåldern gravplats gravrös 227962 6985873 3 605010006 Pörtom-Storstenrösbacken brånsåldern gravplats gravrös 220950 6970660 71 475010047 Lillängsvägen/Långholmarna järnåldern gravplats gravrös 221713 6984973 4 475010070 Gjutskogen brånsåldern gravplats gravrös 225863 6977683 72 475010045 Molapne järnåldern gravplats gravrös 229276 6983187 5 475010039 Johannisdal brånsåldern gravplats gravrös 230427 6977705 73 475010017 Kolnemossen 1-2 järnåldern gravplats gravrös 230901 6981548 6 475010044 Vitberget brånsåldern gravplats gravrös 222512 6975640 74 475010023 Junkaris N järnåldern gravplats gravrös 228947 6988803 7 475010021 Kotoluhta brånsåldern gravplats gravrös 234398 6983363 75 475010024 Svartsulan järnåldern gravplats gravrös 229028 6990249 8 475010012 Kolnebacken-Hajukoski brånsåldern gravplats gravrös 233037 6978612 76 475010025 Langerskogen järnåldern gravplats gravrös 229058 6990563 9 475010013 Kolnebacken-Märkäneva brånsåldern gravplats gravrös 232705 6978908 77 475010026 Färdis brännan järnåldern gravplats gravrös 227841 6989541 10 475010015 Kolnebacken 2 tidiga metallåldern gravplats gravrös 232072 6981243 78 475010027 Smulterbacken järnåldern gravplats gravrös 227164 6989967 11 475010042 Storsjön 2 tidiga metallåldern gravplats gravrös 222245 6981249 79 475010028 Kalaschabrännan järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 226920 6991219 12 475010065 Majors-Slätmossen tidiga metallåldern gravplats gravrös 220026 6985040 80 475010031 Lilltelsar järnåldern gravplats gravrös 229458 6987812 13 475010066 Maijors-Träskmossbacken tidiga metallåldern gravplats gravrös 220465 6985721 81 475010032 Kopparbacken järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 228260 6986508 14 475010071 Komisjärvi S tidiga metallåldern gravplats gravrös 231344 6982234 82 475010002 Nissashaga N/Långmark järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 222501 6984343 15 590010004 Petalax-Raineliden tidiga metallåldern gravplats gravrös 220086 6972146 83 475010003 Susibacken järnåldern gravplats gravrös 221109 6984771 16 590010009 Petalax-Smalmosskärr tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 218725 6975820 84 475010004 Holsterbacken S järnåldern gravplats gravrös 221664 6985369 17 590010013 Petalax-Tuckara tidiga metallåldern gravplats gravrös 216325 6971392 85 475010005 Holsterbacken N järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 222335 6985856 18 590010014 Petalax-Tallmossen/Ängsbacken tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 219785 6973035 86 475010006 Bertlasmossa järnåldern gravplats gravrös 224445 6986866 19 590010019 Petalax-Rimossen E tidiga metallåldern gravplats gravrös 221550 6975424 87 475010007 Kutskinnsmossen järnåldern gravplats gravrös 224530 6987465 20 590010006 Petalax-Gorjuthbacken tidiga metallåldern gravplats gravrös 219542 6976315 88 475010008 Björkback järnåldern gravplats gravrös 225185 6987213 21 590010007 Petalax-Högbackkärret tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 220047 6975888 89 475010001 Nissashaga S järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 222613 6983322 22 590010015 Petalax-Viitala Bergen tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 215196 6974931 90 1791 Svettgrund historisk vrak ej defi nierad 199050 6985951 23 590010016 Petalax-Tallmossen B tidiga metallåldern boplats boplatsgrop 220703 6973728 91 1805 Johannes historisk vrak vrak (trä) 187573 7004828 24 1000013383 Hömossgjutan tidiga metallåldern gravplats gravrös 221008 6974354 92 1806 Magdalena historisk vrak vrak (trä) 186904 7002142 25 1000013384 Lillmossen tidiga metallåldern kivirakenteet rös 218948 6974715 93 1807 Ulrika historisk vrak vrak (trä) 188196 7008415 26 769010001 Sulva Helene tidiga metallåldern gravplats gravrös 232573 6986737 94 2548 Christiansborg historisk vrak vrak (metall) 183493 7006613 27 590010003 Petalax-Lill-Tallmossen tidiga metallåldern gravplats gravrös 219242 6972910 95 2631 Gondola historisk vrak vrak (trä) 186598 6998560 28 605010052 Pörtom-Tallmossen 2 tidiga metallåldern gravplats gravrös 220254 6972775 96 1000015257 Majorsbacken historisk skyttegravar befästningsverk 218365 6987477 29 590010017 Petalax-Ribäcksbergen/Flatbergen tidiga metallåldern arbets- och tillverkningsplats kokgropar 221554 6975508 97 1000022859 Dermossen historisk arbets- och tillverkningsplats odlingsrös 211617 6979282 30 590010008 Petalax-Högbacken tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 219660 6975665 98 1000022860 Kronskogen historisk arbets- och tillverkningsplats tjärdal 211202 6976928 31 590010010 Petalax-Viitala Brännskogen tidiga metallåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 213809 6975649 99 1000023456 Brännskogen hstorisk arbets- och tillverkningsplats vattenkvarn 214218 6975737 32 590010011 Petalax-Holmströms myran tidiga metallåldern gravplats gravrös 219594 6971883 100 1000023474 Råbacka historisk arbets- och tillverkningsplats tjärdal 210447 6976370 33 590010005 Petalax-Mamrekärret tidiga metallåldern stenkonstruktioner rös 219251 6977312 101 1000000069 Storskäret Finnskatan historisk boplats husbotten 188058 7014068 34 590010001 Petalax-Rimossbacken tidiga metallåldern gravplats gravrös 221023 6975096 102 1000000070 Storskäret Storstensskatan 1 historisk boplats utmarkslägen 187827 7013596 35 475010076 Kyroskogen W tidiga metallåldern gravplats gravrös 229493 6980038 103 1000000072 Storskäret Storstensskatan 2 historisk stenkonstruktioner ryssugnar 187844 7013555 36 475010077 Snickaris Berget SE tidiga metallåldern gravplats gravrös 234714 6984404 104 1000000073 Storskäret Lillskäret 2 historisk kult- och berättelseplatser junfrudans 187865 7013251 37 475010078 Lillpölnebacken tidiga metallåldern gravplats gravrös 226415 6992533 105 1000000074 Storskäret Lillskäret 3 historisk boplats utmarkslägen 187923 7013115 38 475010062 Slanbacka tidiga metallåldern gravplats gravrös 226914 6992090 106 1000000075 Storskäret 2 historisk farled stenkummel 187660 7013809 39 475010069 Björkbacken tidiga metallåldern gravplats gravrös 233214 6985652 107 1000000076 Storskäret Lillskäret 4 historisk boplats utmarkslägen 187892 7013022 40 475010079 Peris Kalkabacka tidiga metallåldern gravplats gravrös 230678 6982339 108 605010025 Pörtom-Partane historisk arbets- och tillverkningsplats odlingsrös 228437 6973890 41 475010072 Långminnskogen E tidiga metallåldern gravplats gravrös 234698 6983242 109 475010081 Svartön Kompassberget historisk konst, minnesmärken kompassros 221219 6995778 42 475010073 Perisgårdar S tidiga metallåldern gravplats gravrös 234751 6983780 110 475500002 Petolahden rukoushuone historisk kyrkokonstruktioner kyrkogård 216660 6980126 43 475010074 Tjärubacka tidiga metallåldern gravplats gravrös 229167 6979358 111 475010034 Storsanden historisk kult- och berättelseplatser jungfrudans 183718 7010025 44 475010075 Korslom E tidiga metallåldern gravplats gravrös 228944 6978898 112 475010035 Storskäret historisk fornlämningsgrupper ej defi nierad 187407 7013338 45 475010068 Snickaris Berget brånsåldern, järnåldern gravplats gravrös 234524 6984781 113 475010036 Ljusan historisk kult- och berättelseplatser jungfrudans 184353 7014650 46 475010060 Östermossen/Löikne 2 tidiga metallåldern gravplats gravrös 223177 6987208 114 590010002 Petalax-Långbacken tidiga metallåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 213223 6974809 47 475010059 Kalasarhalsen tidiga metallåldern gravplats gravrös 227338 6991714 115 475010080 Byxträsket mångperiodisk fornlämningsgrupper ej defi nierad 230653 6979220 48 475010055 Kolnemossen 4 tidiga metallåldern gravplats gravrös 231311 6981075 116 475010009 Blomberg mångperiodisk fornlämningsgrupper ej defi nierad 225066 6988205 49 475010056 Storsjön 4/Nyhagaberget tidiga metallåldern gravplats gravrös 222019 6981059 117 590010018 Petalax-Grankärr odaterad stenkonstruktioner rös 217889 6980263 50 475010057 Ribäcken 2/Gjutskogen SW tidiga metallåldern gravplats gravrös 224071 6975705 118 1000013530 Kackurmossen odaterad fornlämningsgrupper ej defi nierad 215013 6972456 51 475010043 Västermossen S/Löikne 1 tidiga metallåldern gravplats gravrös 222206 6986459 119 1000001073 Kopparby odaterad stenkonstruktioner stensättning 223155 6988922 52 475010050 Kyrobacken/Glötlägden tidiga metallåldern gravplats gravrös 229176 6978880 120 769010007 Sulva Helenelund odaterad stenkonstruktioner rös 232953 6986300 53 475010016 Kolnebacken-Övranberget tidiga metallåldern gravplats gravrös 230976 6981270 121 605010008 Pörtom-Villesro odaterad stenkonstruktioner rös 222240 6972730 54 475010018 Kolnemossen 3 tidiga metallåldern gravplats gravrös 231001 6981971 122 590010020 Petalax-Långjuth odaterad kult- och berättelseplatser skålgropssten 214891 6977759 55 475010029 Pölnemossen tidiga metallåldern gravplats gravrös 227357 6992674 123 590010012 Petalax-Kallkärr/Skarpback odaterad stenkonstruktioner rös 217799 6978653 56 475010030 Ribäcken tidiga metallåldern gravplats gravrös 223927 6978190 124 475010064 Hudholmen 2 odaterad gravplats gravrös 218077 6991410 57 475010011 Finnåsmossen tidiga metallåldern gravplats gravrös 229789 6978612 125 475010061 Långsjön odaterad stenkonstruktioner stensättning 221144 6982526 58 475010014 Kolnebacken 1 tidiga metallåldern gravplats gravrös 232711 6980387 126 475010052 Hyndbrännan odaterad gravplats gravrös 222350 6980792 59 1000012463 Vandmossen järnåldern gravplats gravrös 223212 6988319 127 475010053 Storsjön 3 odaterad arbets- och tillverkningsplats odlings 221679 6982046 60 1000013505 Kalkamossen järnåldern gravplats gravrös 222041 6984655 128 475010054 Orrmossen odaterad stenkonstruktioner ej defi nierad 222561 6982711 61 1000013506 Havras järnåldern fornlämningsgrupper ej defi nierad 226127 6988435 129 475010049 Nymansbacken odaterad stenkonstruktioner rös 227069 6986286 62 1000013507 Storbacken järnåldern stenkonstruktioner rös 229088 6987461 130 475010038 Brinken odaterad stenkonstruktioner stensättning 223867 6991748 63 1000013521 Svartsulan Holmback järnåldern gravplats gravrös 228867 6990071 131 475010051 Komisjärvi mångperiodisk fornlämningsgrupper ej defi nierad 231039 6982302 64 1000017619 Holsterbackmossen järnåldern gravplats gravrös 221353 6985072 132 475010019 Komisjärvi/Fahlur odaterad arbets- och tillverkningsplats odlingsrös 231382 6982551 65 1000009889 Svenkvist historisk gravplats gravrös 222980 6985880 133 475010020 Habram odaterad stenkonstruktioner stensättning 231350 6984306 66 475010063 Hudholmen 1 järnåldern boplats kåtatomt 218268 6991713 134 475010037 Klockarbacken odaterad stenkonstruktioner rös 224372 6991687 67 475010058 Pölnemossen järnåldern gravplats gravrös 227102 6992274 135 605010010 Pörtom-Tallmossen tidiga metallåldern gravplats gravrös 220020 6972860 68 475010040 Kalasar järnåldern gravplats gravrös 227692 6991289

194 Jungfrudanser och snickarglädje Jungfrudanser och snickarglädje 195 Museiverket met, eftersom Museiverket vill övervaka arbetet blikations- och informationsverksamhet, för- INFORMATION, RÅD, FINANSIERING och granska reparations- och skötselplanerna verkligar projekt och kampanjer i anknytning Museiverket är expert inom det materiella kultur- samt arbetssättet och materialet i anslutning till till hembygdsarbete, beslutar om och deltar i arvet och kulturmiljön, tillhandahåller tjänster, ut- dessa. Den sökande förbinder sig redan i ansök- organisering av Riksomfattande Hembygdsda- vecklar sin bransch och fungerar som myndighet. ningsskedet att iaktta Museiverkets anvisningar garna, nominerar Årets stadsdel, hembygds- Det är alltid byggnadens ägare som bär huvudansvaret för kostnader för underhåll och reparation av grammet samlar ihop och sammanjämkar olika Museiverket kartlägger, sköter och förevisar den stig, hembygdsgärning, hembygdsförening och en gammal byggnad. Det är möjligt att få samhälleligt ekonomiskt bidrag till många reparations- och aktörers program, riktlinjer för verksamheten kulturhistoriska nationalegendomen samt doku- hembygdsbok, deltar i organisering av Dagarna ombyggnadsarbeten. De viktigaste bidragsgivarna är kommunerna, statens bostadsfond och de re- och fi nansiering. Det styr de val som österbott- menterar, producerar och förmedlar information. för Europas byggnadsarv (DEB) gionala NTM-centralerna, undervisningsministeriet och Museiverket. ningarna gör för att utveckla landskapet. Öster- Museiverket ansvarar för skydd av den kultur- Finansierings- och För kulturhistoriskt värdefulla byggnader fi nns den några specifi ka stödformer o statsbudgeten. NMT- bottens förbund bereder årligen landskapspro- historiskt värdefulla miljön, det arkeologiska kul- utvecklings centralen för centralernas bidrag för vård av byggnadsarvet är ämnade närmast för reparationsåtgärder som stöder grammets genomförandeplan i samverkan med turarvet och byggnadsarvet samt kulturegendo- bevarandet av byggandes särdrag. Museiverket restaureringsbidrag riktar sig närmast till objekt av de statliga myndigheterna, kommunerna och men tillsammans med andra myndigheter och boendet (ARA) Leader riksintresse eller objekt som annars konstaterats vara betydelsefulla; bidraget är tänkt för välplane- övriga relevanta aktörer. Genomförandeplanen det övriga museiväsendet. Museiverkets upp- Finansierings- och utvecklingscentralen för bo- Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsut- rade, –specifi erade och krävande reparationsåtgärder. behandlas i landskapets samarbetsgrupp och gifter omfattar också kartläggning och förevis- endet (ARA) veckling (EJFLU) har ett program för landsbygds- Kommunerna beviljar renoveringsbidrag närmast på sociala grunder, t.ex. för renovering av åldringars godkänns av landskapsstyrelsen. http://www. ning av den kulturhistoriska nationalsamlingen, ARA är den sakkunniga samarbetspartnern utveckling. Detta program kallas för LEADER. I eller handikappades bostäder. Det lönar sig att utnyttja hushållsavdraget, t.ex. låta utföra underhålls- obotnia.fi /sv/ undersökning av det materiella kulturarvet samt i bostadsfrågor som utvecklar och förnyar samt Finland svarar Jord-och skogsbruksministeriet reparationer årligen. Man kan dra av lönekostnader eller arbetsersättning som görs för underhåll av stödjande och utveckling av museibranschen på främ- jar ett ekonomiskt hållbart, högklassigt för LEADER programmet. I Österbotten använder fast bostad eller sommarstuga. nationell nivå. boende till rimliga priser. ARA beviljar under- Studiefrämjandet LEADER för landsbygdsutveck- Museiverket tillhandahåller mångsidiga tjäns- stöd, bidrag och borgen för boende och byg- ling. Programmets mål är att bevara den livskraf- Österbottens museum ter som ständigt utvecklas för alla medborgare. gande samt styr och övervakar användningen tiga och fungerande landsbygden, att förbättra Kulturmiljöenheten och landskapsmuseiverk- Museiverket är underställt undervisnings- av ARA-bostadsbeståndet. ARA deltar också miljön och att utnyttja förnybara naturresurser på Södra Österbottens närings-, Hos centralen kan man söka stöd för restaure- samheten verkar som expert på sitt områdes och kulturministeriet i projekt som ansluter sig till utvecklingen av ett hållbart sätt. Under kommande programperi- ring av kulturhistoriska objekt. kulturmiljöer, med uppgift att ge råd, forskning, Restaureringsbidrag och understöd för vård boendet och sakkunskap på bostadsmark- oden från 2014 framåt ligger utveckling av lands- trafi k- och miljöcentral skydd, popularisering av forskningskunskap och av fornlämningsområden naden, samt producerar informationstjäns- bygden under ett enda program. (NTM-centralen, här nedan Naturvård: Närings-, trafi k- och miljöcentralen i dirigering av regionala museer. Museiverket kan beroende på prövning be- ter inom branschen. http://www.ara.fi /default. Aktion Österbotten omfattar hela svenska Syd-Österbotten tryggar naturens mångfald ge- Uppgifterna sköts av: byggnadsforskare: vilja bidrag för restaurering och konservering av asp?node=672&lan=sv Österbotten från Karleby till Kristinestad. Lead- ELY-centralen) nom att utveckla nätverket av skyddsområden byggnadsforskning, inventering, skydd, utlåtan- kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt un- er är en del av Aktion Österbottens program Närings-, trafi k- och miljöcentralerna inledde sin samt genom att skydda värdefulla naturtyper den derstöd för vård av fornlämningsområden (Mo- för landsbygdsutveckling. Leader fokuserar på verksamhet i början av 2010. Ely-centraler fi nns och hotade organismarter i Österbotten. landskapsmuseiforskare: rådgivning till lokal- ment 29.80.52 i statsbudgeten). utmaningar som hur vi kan tex. få attraktiva 15 stycken och till dem är före detta TE-centraler- museer, forskning, utlåtanden, kulturmiljöer och Restaureringsbidrag beviljas i första hand Finlands Hembygdsförbund livsmiljöer på vår landsbygd. Projektet som fi - nas, regionala miljöcentralernas, vägdistriktens, utlåtanden om landskapens planering för objekt som skyddats med stöd av lagen om Är centralorganisationen för fi nskt hembygdsar- nancieras via Leader, skall vara baserat på ett länsstyrelsernas trafi k- och bildningsavdelning- landskapsarkeolog: Arkeologisk undersök- skyddande av byggnadsarvet (498/2010) eller bete. nytänkande och ge ett bestående resultat. Det ens samt Sjöfartsverkets uppgifter samlade. ELY- Österbottens förbund ning och fältarbete, bevarande och övervakning för objekt vars renovering kräver antikvarisk ex- Det befrämjar mångsidig fi nsk kultur och skall kunna fungera som en modell för andra centralerna har sinsemellan lite olika uppgifter Österbottens förbund är ett av de arton land- av fornlämningar (samarbetskontrakt med Mu- pertis. En förutsättning för understöd för vård av vär- dering av lokala kulturer, utvecklar och som vill veta hur man löser ett problem eller och de är till en viss mån specialiserade i vissa skapsförbunden i Finland, och medlemmar är seiverket), rådgivning, utlåtanden, den arkeolo- fornlämningsområden är att de åtgärder som stödjar hembygdsarbete samt betjänar sina utformar en verksamhet. Det skall upp- muntra uppgifter. Tjänsterna är ändå regionalt omfattande 16 kommunerna i landskapet Österbotten. giska samlingen understöds gäller en fast fornlämning som har medlemmar som hembygdsarbetets intresseor- till samarbete mellan de som bor inom ett om- de, p.g.a. att centralerna sköter många uppgifter Förbundets primära uppgifter är regional ut- Kulturmiljöenheten kan svara på frågor som fredats med stöd av lagen om fornminnen. ganisation. Dessutom värnar förbundet om kul- råde och/eller mellan föreningar och företag. på andras vägnar. Närings-, trafi k- och miljöcen- veckling och landskapsplanläggning, vilka ska- rör: reparation av museibyggnader, invente- På senar år har bidragsanslaget från undervis- turmiljöer och naturvärden samt påverkar sam- Ett projekt skall ha en början och ett slut. Det tralerna hör till arbets- och näringsministeriets par basen för landskapets intressebevakning. rings- och insamlingsarbete planering och fi - nings- och kulturministeriets budget uppgått till hälls- och regionplanering. bör fi nnas klara mål för vad man vill uppnå, vil- förvaltningsområde. Centralerna styrs av för- Dessutom bevakar förbundet medlemskommu- nansiering av utställningar, forskning i områdets ca 1,6 miljoner euro. De beviljade bidragsbelop- FH delar mm. ut renoveringsstöd för fören- ka arbetsmoment som behöver utföras för att utom arbets- och näringsministeriets dessutom nernas intressen i olika frågor och sköter kulturhistoria, forskning i lokalkultur, bidrag för bygg- pen varierar efter byggnadens kulturhistoriska ingshus på uppdrag av Utbildnings- och kultur- man skall nå dessa mål och vad detta beräknas av miljöministeriet, kommunikationsministeriet, frågor för den fi nskspråkiga befolkningen. Öst- nadsrestaurering, museal rådgivning. värde och restaureringsarbetenas omfattning. ministeriet och ger renoveringsråd i anknytning kosta. Projektet är ett instrument för att du skall jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- erbottens landskapsprogram slår fast de främsta Österbottens museum, växel (06) 325 3800, Bidrag beviljas inte retroaktivt för arbeten till stödet, organiserar utbildning i anknytning kunna uppnå önskat resultat inom en begrän- och kulturministeriet och inrikesministeriet. För- riktlinjerna och de viktigaste projekthelheterna, Museigatan 3 - 4, 65100 VASA som har gjorts eller inletts före beslutsdatu- till hembygds- och lokalverksamhet, utövar pu- sad tid. utom med kommunerna står ELY i växelverkan åtgärderna samt projekten för utvecklingen av Mera information: http://museo.vaasa.fi med andra aktörer, såsom landskapsförbunden landskapet på medellång sikt. Landskapspro- Arto Halttunen samt olika myndigheter och invånarna. Vacker gårdsmiljö vid Strandvägen i Brinken Områdesandvändning och byggande: Nä- rings-, trafi k- och miljöcentralen i Syd-Öster- botten styr och stödjer kommunernas planering av områdesavändningen och byggandet i Öster- botten. Målet är att utveckla en bra levnadsmiljö och fungerande samhällen i alla kommuner i landskapet. Vid styrningen av kommunerna tar ELY-centralen hänsyn till att man följer de riksomfattande målen för områdesanvändningen och lagstiftningen. Närings-, trafi k- och miljö- centralen utvecklar också värdefulla kulturmil- jöer och bevarandet av byggnadsarvsobjekt.

• Bidrag för vård av byggnadsarvet, ELY-centralen. Ansökningstid till sista oktober Blanketter från Korsholmsesplanaden 44 eller www. ymparisto.fi

196 Jungfrudanser och snickarglädje Jungfrudanser och snickarglädje 197 Kulttuuriympäristöohjelma Kulttuuriympäristöohjelma KÄLLOR, LITTERATUR

Arvokkaat maisema-alueet: maisema-alue- Fiskare och fi skemiljöer, Bo Lönnqvist & Ivar Kulturlandskap, Värdefulla kulturlandskap i Pörtom historia, Åkerblom, K.V, Pörtom kom- BYGGNADSVÅRD Farstukvistar, Lång-Kivilinna Gunilla työryhmän mietintö II Ympäristöministeriö: Nordlund, Svenska litteratursällskapet i Finland. Vasa län. Heikkuri-Alborzi, Saini. Vasa 1993. muns förlag 1954. Så renoveras torp och gårdar, Konstkomissionen i Vasa län, 1997. Ympäristönsuojeluosasto, Työryhmän mietintö Borgå 1974. Ove Hidemark, Elisabeth Stavenow-Hidemark, 66/1992. Maisemanhoito: maisema-aluetyöryhmän Storsjön - Från forntid till nutid, Magnus Eriks- Göran Söderström, Axel Unnerbäck. Gårdstun, Lång-Kivilinna Gunilla Fornminnen i Österbotten – från neanderta- mietintö I. Ympäristöministeriö: Ympäristönsu- lund, Aktiv närkultur. Vasa 1992. Ica bokförlag, 1997. Konstkomissionen i Vasa län, 2000. Farstukvistar och verandor. Mårtensson Hans. lare till sockenbor. Holmblad Peter. Vasa 2005. ojeluosasto, Työryhmän mietintö 66/1992 Svensk byggtjänst. 1995. Svenska Österbottens historia IV. Svenska Hantverket i gamla hus, Interiören, Lång-Kivilinna Gunilla Fönster & dörrar på ålder hus, Liselotte Jar- Malax historia Del I, Lorenz Uthardt. Malax Österbottens landskapsförbund. Vasa 1983. Byggförlaget i samarbete med Svenska fören- Konstkomissionen i Vasa län, 2005. nerup Nilsson, Ica bokförlag 2011. kommun. Vasa 2007. ingen för byggnadsvård, 1998. Vår Hembygd Korsnäs-Malax-Närpes Fönster, hstorik och råd vid renovering Fäbodliv i Malax - Glimtar från fäbodväsen- Malax historia Del II, red Bertel Nygård, Gunnel Botnia Foto Ab 2005. Vårda och renovera trähus, Rapport, riksantikvarieämbetet och statens his- det ca 1880-1950. Vasa 1987. smulter. Malax kommun. Vasa 2014. Sören Thurell, Natur och kultur / fakta etc. 2005 toriska museer RAÅ 1988:1 Åminne – byn vid vägens ände, Lena Talvitie, Gamla fönster - Renovera, restaurera och Malax skolväsende 100 år, 1881–1981. Malax Korsholm 2010. Att förstå ett gammalt hus – Vårt åboländska underhålla. Stenbacka Alf och Eva. Nordsteds. kommun, 1981. byggndsarv, Yrsa Cronhjort, Curatio Byggnads- Stockholm 2010. Österbotten. Vägmuseets publikationer 15. Sal- förening i Åboland r.f., 2007. Malaxbygden, Helmer Smeds, 1935 – ny utgå- minen, Tapio; Toivo, Raisa Maria; Haavisto, Timo. Glada vi i skolan gick – Tre byskolor i norra va i faksimil 2007. Jyväskylä 1997. Byggnadsvård i praktiken Pörtom, Malax-Korsnäs MI:s hembygdsforskare – del I Flyttnng av gamla hus i norra Pörtom. Vasa 2006. Norra Pörtom i ord och bild. Norra Pörtoms all- Öväbyiji i Malax runt 1950. Malax museiföre- – del II Värmen i gamla hus Museoviraston korjauskortit: aktivitetsförening 2003. ning r.f. och Malax pensionärer r.f. Vasa 2012. – del III Utvändig renovering http://www.nba.fi /fi /kulttuuriymparisto/ raken- Historia kring Fattiggården i Malax, Karl-Jo- – del IV Invändig renovering nusperinto/restaurointi/korjauskortit> han Sjöström. Malax museiförening. Vasa 2003. Petalax förr i världen, Aktiv närkultur 2007. Göran Gudmundson, Gysinge centrum för bygg- Ulkolaudoituksen korjaus – KK nro3 nadsvård 2006. Peltikaton korjaus - KK nro 5 Huset mitt i byn. Ungdomsföreningarna i Petalax historia I, Petalax hembygdsförening Peltikaton maalaus – KK nro 7 Svenska Österbotten. Nygård Bertel, Svenska 1982. LÄNKAR: Byggnadsapotekets handbok Ikkunoiden korjaus - KK nro 8 Österbottens Ungdomsförbund r.f. Vasa 1982. Museiverket Byggnadsapotekets produktkatalog och hand- Ovien korjaus - KK nro 9 Petalax historia II, Petalax hembygdsförening www.nba.fi www.rakennusperinto.fi bok I (2002) & II (2004), Byggnadsapoteket – Ra- Keittomaali - KK nro 12 Livet bland Kvarkens söner och döttrar I-II 1983. Hålla hus kennusapteekki, Anette Ringbom Öljymaali - KK nro 13 H. R. A. Sjöberg, (1925), andra faksimile-upp- Västerbottens informationsportal för byggnads- Tulisija - KK nro 14 lagan Replot skärgårds hembygdsförening r.f. Pohjanmaan kautta. Tiemuseon julkaisuja vård, hushållning och samhällsutveckling Fönster - upprustning och underhåll, Lång- Hirsitalon rungon korjaus - KK nro 16 2011. 15. Via Österbotten. Vägmuseets publikationer Portalen fi nns på www.hallahus.se Kivilinna Gunilla Konstkomissionen i Vasa län, Pinkopahvi – KK nro 18 15. Salminen, Tapio; Toivo, Raisa Maria; Haavisto, www.raa.se/publicerat/9789172095892.pdf 1996 Pärekatto - KK nro 19 Timo. Jyväskylä 1997.

198 Jungfrudanser och snickarglädje Jungfrudanser och snickarglädje 199 Riitta Jaakkola Jungfrudanser och snickarglädje

Malax kulturmiljöprogram”Jungfrudanser och snickarglädje” färdigställdes som ett EU fi nansierat projekt och beskriver dåtid, nutid och framtid. I programmet uppställs målsättningar och åtgärder för hur kulturmiljöerna i Malax kan bevaras även i tider av förändring och hur man skall ta hänsyn till miljövärdena. Nästan 900 bilder och kartor kompletterar programmet och välkomnar läsaren till Malax mångsidiga kulturmiljöer.

MALAX KOMMUN MUSEIVERKET ÖSTERBOTTENS MUSEUM