SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November • 4 / 2014

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

sid 3 Virkeshandeln

sid 6-7 Fullmäktiges möte

sid 8-9 Havsörnens återkomst

sid 10-11 Fliseldning -något för gårdsbruk?

sid 14 Rågång med modern utrustning

sid 18 Entreprenörer i skogen

Skogsintresset i generna sid 4-5 PEFC/02-21-14 2 SkogsÄgaren 4/2014

Ledare

Bästa skogsägare, Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi är nu inne i årets mörkaste tid och vintern står för I vinter vore det väldigt viktigt att arbetet kunde dörren. Hurudan vintern blir är varje år lika svårt fortsätta hela vintern, då vi troligtvis har en ny Vi erbjuder service inom skogsbruk. att förutspå, men i höst har vi åtminstone haft rikligt Kemeralag som träder i kraft från 1 juli. Det som Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör med rönnbär. Om det betyder att det blir rikligt med är klart är att den gamla lagen tar slut 30 juni. skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina snö eller om vi får en snöfattig vinter återstår att se. Skogscentralen har meddelat att redovisningarna medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. för arbeten som gäller för den gamla lagen ska vara Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Trots att mekaniseringen har gått framåt i skogs- inlämnade i slutet av mars. Det betyder i så fall att bruket och verksamheten pågår året runt är det det blir ett avbräck i röjningsarbetet på minst tre Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar ändå viktigt för skogsbruket att vi får en ordentligt månader, då dessutom den nya lagen förutsätter en skogsbruksmark och antalet skogsägare som kall vinter. Största delen av tillväxten i våra öster- anmälan eller en plan på det som ska utföras innan erlägger skogsvårdsavgift är 16 065. bottniska skogar finns på torvmarker, så för att vi arbetet inleds. Det är helt oacceptabelt att det ska Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten ska kunna avverka på dessa marker utan att det bli en så lång paus mellan den gamla och den nya arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa uppstår djupa körspår behöver marken vara frusen. Kemeralagen, då vi dessutom har svårt att nå våra är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom Senaste vinter hade vi en köldperiod som varade mål som är uppsatta i det regionala skogsprogram- skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30 bara knappt en månad, och det förde med sig att met. Här måste våra politiker faktiskt se till att vi får skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer. industrin inte hann avverka sina vinterstämplingar. övergångsbestämmelser som gör att arbetet i skogen Skogsvårdsföreningen Österbotten utför Dessa finns nu kvar, vilket innebär att industrin i kan fortgå oberoende av byråkratiska hinder. 90 procent av verksamhetsområdets dagsläget inte är intresserad av att köpa nya vin- skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom terstämplingar. Dessutom gör den ekonomiska osä- För att öka genomskinligheten och för att vara att använda det lokala yrkeskunnandet. kerheten i avsättningsländerna att läget för sågade säkra på att skogarna sköts hållbart kräver kö- Skogsvårdsföreningen har fackmän och skogsarbetare i varje kommun inom trävaror känns osäkert inför vintern. parna av våra skogsprodukter att virket är cer- verksamhetsområdet. tifierat. I vårt land är våra skogar i huvudsak En kall vinter skulle också vara bra för åtgången certifierade enligt PEFC-standarden, om också Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver på energivirke. Den sänkning av torvskatten och FSC-standarden har blivit mer aktuell den senaste skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också höjning av stödet till energiveden som regeringen tiden. PEFC-standarden är utarbetad för att passa andra specialtjänster. aviserat gör att energivedens konkurrenskraft ökar. de privata skogsägarna och är en gruppcertifiering Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter Vi får hoppas att senaste vinters stora användning som omfattar skogsägare som är medlemmar i en vilka valdes genom postval hösten 2012. av stenkol bara blev en kort parentes och att vi bättre skogsvårdsförening. För att säkra avsättningen av Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta kan utnyttja den resurs vi har i träenergi. Förutom sitt virke är det därför viktigt för skogsägarna att beslutande organ och ordförande är Rune att pengarna stannar i vårt eget land sysselsätter vara medvetna om att deras skog är certifierad. Det Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse, som ansvarar för den operativa verksamheten. de folk på landsbygden inom olika logistikkedjor. sker bäst genom att fortsättningsvis vara medlem Bo Storsjö är styrelseordförande. Trots att vi hoppas på en ordentlig vinter får det i föreningen, också efter att uppbörden av den inte komma för mycket snö. Föreningen sysselsätter obligatoriska skogsvårdsavgiften upphört. Då vet 35 fast anställda skogsarbetare och de sysselsätts man att virket som man bjuder ut finner en köpare Ab Skogsfastigheter AFM vintertid med framför allt röjningen. Kommer det som uppfyller de krav som konsumenterna ställer. mycket snö avstannar röjningsarbetet och vi blir – är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten helägt bolag som idkar förmedling av tyvärr tvungna att permittera dem. Det betyder att Med hopp om en kall och snöfattig vinter. skogsfastigheter. arbetet i skogen stannar upp. Bo Storsjö styrelseordförande Skogsägarförbundet Kusten – är skogsägarnas organisation för intressebevakning. Målsättningen med Bo Storsjö förbundets verksamhet är att främja [email protected] Tel 0400-320 342 Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar och lönsamhet, samt användningen av träråvaran. Detta förverkligas genom att vara med och påverka i frågor som rör bland annat Berätta vad Du tycker! virkeshandeln, den privata äganderätten, naturskyddet och viltvården. Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupong- en. Bland alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två ”HEIMANI I SKICK” t-skjortor från Skogsvårdsföreningen.Vinnare i Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet Skogsägaren 3/14 blev Nina Kullberg i S. Vallgrund och Daniel Skog i Pörtom. Vi gratulerar vinnarna, t-skjortorna kommer Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten på posten!

Kom tidningen till fel adress? Gör adressändring eller en arbetsbeställning Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer? via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under ______Portot ”Kontakta oss”. ______är betalt Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen? ______Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905

Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren? SkogsÄgaren ______SkogsÄgaren Redaktionsruta ______Skogsvårdsföreningen Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten ______Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, Österbotten rf John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Annonsförsäljning: 020 413 7900 Avtalskod 5018366 Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Annonsombrytning, layout, sidombrytning: Info 65100 Ann-Mari Snickars, Skogsvårdsföreningen Österbotten Pärmbild: Anna Sand Namn ______00003 Svarsförsändelse Upplaga: 13 050 exemplar Adress ______Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2014 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Tel ______Österbotten SkogsÄgaren 4/2014 3

Så sköter du din virkeshandel

Efterfrågan av virke i aktigare att använda stenkol. sälja virke. I dagsläget finns Virkeshandeln borde ses som flesta svarar på frågan att eko- Österbotten har i höst varit De lokala energianvändarna det bra möjligheter att kon- en naturlig sak som hör till nomin är det viktigaste. Andra något sämre än den varit un- som använder enbart ener- kurrensutsätta virkesaffä- skogsägandet. Förr var det van- skogsägare kan se skogen som der tidigare år. Orsakerna till gived har ett mera jämnt be- ren. Skogsvårdsföreningens ligt att man avverkade bara rekreationsområde och då har detta kan vara många, men hov och inköpsmängderna till webbaserade virkesbörs när man behövde pengar. Det den ett värde som inte kan den ekonomiskt svåra tiden dessa anläggningar ökar. De Puumarkkinat har under det tankesättet kan ifrågasättas ef- mätas med ekonomiska mått tycks märkas på virkespriser- lokala värmeproducenterna senaste året varit till stor fördel tersom skogen har sitt natur- och det leder till att avverk- na. Vissa stämplingar väcker är en fördel för skogsägarna i för skogsägarna i virkeshan- liga kretslopp. Avverkningarna ningarna bör ske med hänsyn för tillfället inte stort intresse Österbotten. deln. Olika virkesköpare har borde göras då när de behövs, till rekreationen. För andra kan bland virkesköparna, vilket olika behov av virke under året sett ur skogens synvinkel. I miljö och landskap vara det delvist kan förklaras med då- Trots det ekonomiskt svåra och det syns bra i virkespriser- värsta fall kan det bli så att man viktigaste. Oavsett målsättning liga väderförhållanden. Stor läget behöver skogen skötas na för enskilda stämplingspos- sparar skogen bara för att man bör man vara medveten om att del av avverkningarna som i tid och gallringarna bör ut- ter som säljs via Puumarkkinat. inte behöver pengar just nu. en virkesaffär alltid ska ske i skulle utföras under förra vin- föras. På lång sikt är det vik- Vad man inte tänker på är att gott samförstånd med virkes- tern blev framskjutna till kom- tigt att skogen blir skött även När du som skogsägare fun- om skogens tillväxt avtagit, är köparen. Skogsägaren är den mande vinter och det märks om virkespriserna är vad de derar över en virkesaffär ta det rent ekonomiskt bättre att som i sista hand fattar besluten i höstens virkeshandel. Det är. En försenad gallring leder först kontakt med din skogs- avverka, förnya skogen och om var, hur och varför man finns överutbud på både mas- till ekonomisk förlust på hela vårdsinstruktör för att upp- placera eller investera peng- avverkar. saved och barrstock från vin- omloppstiden. Därför är det göra en virkesförsäljningsplan. arna i något annat. terstämplingar i Österbotten bra att man tänker mera på Därefter konkurrensutsätts din vilket lett till att virkespriserna åtgärdsbehovet än på virkes- virkesaffär. Speciellt viktigt är I virkeshandeln är det alltid Text: Tom Finnilä har sjunkit. Däremot finns det priset i varande stund. Skogen det att konkurrensutsätta vir- viktigt att man som skogsägare Foto: Ann-Mari Snickars efterfrågan på sommarstämp- som blir skött har kvar sin till- kesaffären när det är fråga om har på klart för sig själv vad lingar. växtkraft och är mindre utsatt förnyelsemogen skog. Det är som är den personliga mål- för skador. då som man får den egentliga sättningen med skogsinneha- Efterfrågan på energived inkomsten ur skogen, det är vet och vad det betyder för har sjunkit och orsakerna är Som skogsägare är det vik- då man får betalt för de inves- den kommande virkesaffären. många, inte minst för att det tigt att vara prismedveten teringar och arbete man gjort i Olika skogsägare brukar ha just nu är ekonomiskt fördel- när man har tagit beslutet att skogen under tiotals år. olika målsättningar även om de

Virkespriser I-GALLRING, rotpriser, €/m3 Massaved Småstock Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veck- Område Tall Gran Björk Tall Gran orna vecka 46/2014. I statistiken ingår den virkesmängd Södra Österbotten 14,72 - 14,97 22,02 - som skogsindustrin och de större privata sågarna köpt från privatskogarna. Mellersta Finland 14,55 14,33 13,69 21,93 - Hela landet 14,00 13,93 13,35 21,27 -

Källa: Metla FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 58,16 55,91 44,03 17,57 18,49 17,55 - 24,36 Prisområdena i Mellersta Finland 58,16 55,91 44,03 17,54 18,49 17,55 - 24,36 skogsforsknings- Hela landet 56,41 55,25 43,65 17,19 17,98 17,38 25,04 24,53 institutets statistik

LEVERANSPRISER, €/m3 Timmer Massaved Småstock Område Tall Gran Björk Tall Gran Björk Tall Gran Södra Österbotten 55,00 53,84 - 28,43 28,35 29,62 - - Mellersta Finland 58,27 56,31 45,80 29,86 30,29 30,43 - - Hela landet 57,11 56,92 47,19 28,14 29,86 29,73 34,17 - 4 SkogsÄgaren 4/2014

William klyver björkved och säljer i kubiksäckar. Sitt vedlager har han på samma ställe där familjen nu ska bygga en maskinhall, en bit från hemgården i Singsby. Skogsintresset i generna

Det är en fascinerande historia att höra. Tre generationer – far, son och farfar - som från början inte aktivt idkat skogsbruk, men som idag tillbringar så mycket som möjligt av sin fritid i den skog de valt att investera i. Möt Kjell Berts, hans far Johan-Erik samt hans son William, i ett samtal kring skogens betydelse för dem.

Johan-Erik, ursprungligen som finns i hans eget namn har konstaterar William, som kan i Alskat. Den är byggd för - För en pensionär som mig är hemma från Petsmo men se- Kjell bildat sammanslutningar räkna till långt över 100 arbets- omkring 80 år sedan. det en bra sysselsättning och dan länge bosatt i Singsby en (samfälligheter) tillsammans dagar per år i skogen. - Det är sådana gånger som jag är med varje vinter och bit från sonen Kjell och hans med sin fru Monika och bar- - Ja, inte ens i somras då det intresset väckts, tror Kjell. hjälper Kjell och William. På familj, är en av två tvillingbrö- nen. var 25 grader varmt höll han Skogsarbetet är även en ypper- höstarna plockar jag mycket der och den som inte övertog - Skogen är en långsiktig in- någon paus med röjningen, lig motionsform och dessutom lingon. Visst ordnas det en hemmanet och dess mark. vestering. Den ger inga snabba tillägger Kjell. Under de sista ser man ett konkret resultat massa fina aktiviteter för oss - Visst var jag i skogen med klipp, men på lång sikt kan den åren har William satt så gott av det – både direkt och på pensionärer – ”karacafé” och min pappa en del när jag var ändå jämföras med aktiepla- som all vår skog i skick, så lång sikt – något som ger en allt möjlig – men för mig finns ung, och då var det ”bågaså- ceringar, och hittills har inget nu kan vi nog säga att den är stor tillfredsställelse. Av pap- det inget bättre café än då man gen” man arbetade med, men skogsskifte fallit i värde, kon- ganska välskött. persvändandet ser man inget efter några timmars skogsarbe- desto mer blev det sedan inte. I staterar Kjell. I första hand är Till sin hjälp i den här proces- resultat, ler han. te sätter sig ner med en termos samband med att jag skulle gå det ändå ett intresse – jag trivs sen har de en skogsbruksplan - Ja, den skog jag köpte för 15 år på en stubbe. i pension för femton år sedan i skogen och det finns inget som de följer relativt väl. sedan var inte välskött då, men köpte jag ett skogsskifte här bättre än att åka till skogs och nu ser man följderna av det ar- Hösten går åt till jakt i Singsby där jag tillbringat röja en lördag förmiddag efter Ser resultatet direkt och bete man gjort där, instämmer mycket tid, berättar Johan-Erik. en vecka på kontoret, ler Kjell, på lång sikt Johan-Erik. Kjell klyver sin ved med klabb- som till yrket är vad han själv maskin, och lyfter på träden Bildat samfällighet med kallar för ”pappersvändare”. Både far och son jagar, och Bästa pensionärscafét vartefter med skogskärra – nå- barnen William fick tidigt komma got som numera är en självklar- Hellre i skogen än i stan med sin far till skogs – både Både Kjell och hans far har ved het i maskinparken, vid sidan Kjell har alltid vistats mycket för jakt, svampplockning och som värmekälla i respektive om de båda traktorerna, som i skogen som ung genom sitt Tack vare Kjells investeringar skogsskötsel – något som hus, något de löst genom att Kjell nu ska bygga en maskin- orienteringsintresse. har äldsta sonen William, 22, Johan-Erik tycker är bra. skaffa förugnar till den vanliga hall för. - Jag har alltid tyckt om skogen. vuxit upp med skogsarbetet – - Jag tror det har stor betydelse oljepannan, som bara behöver Genom orienteringen och även något han idag ser både som för hur skogsintresset utveck- fyllas på två gånger i dygnet. William har tagit vedhugg- jakten har den alltid varit ett ett fritidsintresse och ett sätt las hos unga. Samvaron och - Jag hugger omkring 25 ku- ningen ett steg längre och gjort naturligt inslag i vardagen. att få motion – och i bästa fall den lilla rekreationsbiten är bikmeter ved varje år, berättar business av det - han klyver och Min första riktigt egna skog en liten extra inkomst. Efter förstås också en viktig del av Johan-Erik. På vårvintern kly- säljer ren björkved i kubikme- köpte jag för 20 år sedan då jag ett års studier i skogsbruk i det hela. ver jag med en vanlig cirkelsåg. terssäckar på europallar. köpte den skog som ännu var Ekenäs studerar William nu - Jo, jag minns en av de första Det brukar vara en fin tid, då - Så mycket pengar finns det odelad i min morfars dödsbo produktionsekonomi på Novia gångerna jag var med i skogen, snön börjar smälta och man inte i veden, men det är en rolig – två skogsskiften på cirka 30 i Vasa, där han är bosatt. fortsätter William. Vi högg hör fåglarna sjunga. Men det sysselsättning som ger motion, hektar i Singsby och Alskat, - Jag tillbringar lika mycket tid stockar som vi körde ut med brukar också vara en rätt bråd samtidigt som man sköter sko- berättar Kjell. i Singsby, ler han. I stan finns snöskoter, och pausade vid tid, skrattar han. gen, konstaterar William. Sedan dess har arealen ökat inget att göra – då åker jag Kjells morfar Eskils skogs- Det råder inga tvivel om att För Williams del är det säsong flera gånger om - förutom skog hellre hem och ut till skogs, huggarstuga uppe i skogen även Johan-Erik trivs i skogen. året runt, oberoende av tempe- SkogsÄgaren 4/2014 5 ratur, och Johan-Erik har också Lönsamheten inlett skogsarbetet nu under skrämmande dålig hösten. Mycket av Kjell och - Ja, överlag är lönsamheten på Williams tid går under de här skogsbruk skrämmande dålig månaderna ändå åt till jakten. idag, fortsätter Kjell. Tidigare, - Älg- och vitsvanshjortjakten på min morfars tid, då han tar mycket tid i oktober och var virkesuppköpare för ett november. Vi plockar också företag, fick skogsägarna helt en del svamp under höstarna, andra priser för de få kubik de berättar Kjell. kunde ta ut och sälja med den tidens utrustning. Då utgjor- Föreningen är viktig de skogen en viktig inkomst vintertid. Idag ska det vara Röjning och plantering är mo- enorma arealer innan det blir ment som de tre skogsägarna till pengar. sköter själva, medan de brukar Trots detta har priset på skogs- anlita Skogsvårdsföreningen skiften som säljs stigit rejält, då det gäller gallring. och idag säljs de ofta till ett hö- - Jag fungerar själv som revi- gre pris än det verkliga värdet. sor för Skogsvårdsföreningen - Men idag ser man kanske an- Österbotten – en förening som dra värden i skogen också – för definitivt behövs och har en många är den viktig enbart som viktig roll. Ett opartiskt alter- rekreations- och jaktområde, nativ till skogsbolagen är ett tillägger Kjell. måste, annars får skogsägarna med all säkerhet problem, an- Han vågar inte sia om framti- ser Kjell. den för det finska skogsbruket, men konstaterar att det blir Kjell köpte tidigare även röj- allt färre arbetsplatser i bran- ningstjänster av föreningen, schen – något som delvis även men idag är det William som påverkade Williams beslut att utför det arbetet. byta studieinriktning. - Grunderna i skogsbruk lärde - Oberoende kommer skogen jag mig under året i Ekenäs, alltid att ha ett visst värde – även om jag visste en del innan men det gäller att se till att det också. Gallringsmallar och dy- finns ekonomi i det, anser Kjell. likt kände jag däremot inte till I vilket fall som helst är det innan. Allt gör jag ändå inte bättre att ha pengarna investe- ”by the book” – det är inte rade i skog än att bara ha dem heller så lätt att veta vad som på banken. blir mest lönsamt. Skulle priset - Utan vidare, instämmer på energived stiga igen kunde Johan-Erik. Tre generationer fritidsskogsbrukare: Kjell Berts med sin far Johan-Erik samt sonen William, man lämna stammarna tätare, Text & foto: äldst av familjens tre barn. De trivs alla i skogen, som används både som motion, för rekreation, förklarar William. Anna Sand / Kustmedia Ab jakt, bär- och svampplockning samt värmekälla.

Skogsägare förebygger älgskador i sina planteringar

Yttermarkbon Stig Simons, för- Arbetstid för ett hektar är 4-5 bort lövslyet ur plantskogen söker minska älgskadorna i timmar. Är plantorna kor- med röjsåg, för att ytterligare sina planteringar. Han har un- tare än 1,5 meter går det åt minska risken för älgskador. der 5 års tid besprutat talltop- ca 5 liter/ha och åt 2 meters parna med Trico, vilket är ett plantor behövs ca 10 liter/ Trico kostar i affären ca 135 avskräckningsmedel avsett att ha. Medlet lämnar en vit färg €/10 liter. Men av jord- och hålla hjortdjur borta ur plant- på stammen, så man vet var skogsbruksministeriet kan skogarna. Medlet doftar och man redan behandlat. Bästa man köpa till, subventionerat smakar illa , så hjortdjuren tidpunkten för behandling är i pris från Viltcentralens region- vill inte äta av det besprutade september-oktober om vädret kontor i Kvevlax eller från de området på tallen. är torrt. Trico är vattenlösligt, lokala jaktvårdsföreningarna. därför bör plantorna vara torra Priset blir då 50 €/10 liter plus Stig sprutar alla tallhuvud- så att det fastnar på barken eventuella leveranskostnader. stammarnas toppar på ytan. och barren. Stig håller också Enligt viltvårdschef Stefan Pellas finns en efterfrågan på Trico. De flesta sprider medlet i en 20 meter bred zon längs kanten av plantskogen samt samt enstaka plantor i mitten. Arbetet går därmed fortare och åtgången av medlet mins- kas. Doften räcker till för hela plantskogen.

Enligt Simons finns det i Närpesområdet, inte många som sprider ut Trico. Detta trots försämringar i ersätt- ningar för älgskador. De flesta chansar och hoppas att älgarna inte skall äta av deras plantor. Toppen sprutad med Trico, men ej sidokvistarna där älgen varit Utrustningen för spridningen. Text & foto: John Berg framme. 6 SkogsÄgaren 4/2014 Fullmäktiges möte Då Skogsvårdsföreningen Österbotten nyligen höll fullmäktigemöte var 36 av 39 ledamöter närvarande och därtill samtliga sju styrel- semedlemmar. Det är positivt och visar på de österbottniska skogsägarnas intresse och engagemang för sin förening. Fullmäktige har möte två gånger per år och däremellan är var och en föreningens ambassadörer på fältet.

Skogsägare och ledamöter i jag mig en kall och snöfattig Marknadsföring av tjänster och Nykarleby, Johan Holmback åren 2015-2019. Det är första fullmäktige och styrelse sam- vinter så vi kan hålla jobbet information till medlemmar från Malax, Christel Holmlund- gången ett dylikt dokument lades för att besluta om, och igång, sa han. uppnås genom regelbundna Norrén från Korsholm, har framställts och fullmäkti- diskutera, föreningens verk- nyhetsbrev, information på Kenneth Påhls från Vörå och geförsamlingen ger styrelsen samhet. Rune Käldström var Primära mål hemsidan, skolningstillfäl- Bo Storsjö från Kristinestad. och personal eloge för arbetet. mötesordförande och Anki len, skogsdagar och tidningen I en tid av omstruktureringar Svenn skrev protokollet. Föredragningslistan med stad- SkogsÄgaren, som når alla I och med omorganisering med och allmän osäkerhet inom Verksamhetsledare Jan Slotte geenliga ärenden behandlades medlemmar och som utkom- anledning av ny lagstiftning branschen är det viktigt att ha föredrog ärenden och skötte där bland annat styrelsens för- mer med fyra svenska nummer föreslog styrelsen att skogs- en vision, planera strategiskt, presentationer. slag till verksamhetsplan och och två finska sådana under vårdsföreningen anhåller om formulera målsättningar och budget för 2015 godkändes. nästa år. medlemskap i Svenska lant- jobba mot uppsatta mål. I smått Inledning bruksproducenters central- såväl som i stort. De primära målen för verk- Kontakten mellan skogsägare förbund (SLC) för att stärka Styrelsens ordförande Bo samheten 2015 kretsar kring och personalen vid de 18 om- den nationella och interna- Förslaget till strategi behand- Storsjö hälsade välkommen, medlemsuppslutning, affärs- rådeskontoren fungerar väl. tionella intressebevakningen. lades punkt för punkt. Den belyste inledningsvis lä- verksamhet och intressebevak- Medlemsavgift för 2015 fast- Fullmäktige tog också ställning börjar kort och gott med frå- get inom branschen och tog ning. Nyckelmål är att antalet ställdes. till vem som representerar för- geställningen ”varför finns upp aktualiteter, bland an- medlemmar ska överstiga 13 eningen i olika sammanhang. skogsvårdsföreningen?”. Helt nat att nya Kemera-lagen är 000, föreningen ska stärka sin Anhåller om - Det är det viktigt att våra konkret har mål om verksam- avsedd att börja gälla från position inom affärsverksam- medlemskap i SLC företrädare är insatta i frågor, het, resurser, hot, möjligheter, 1.7.2015 och Skogscentralen heten och intressebevakningen speciellt gällande ärenden som marknadsföring med mera har meddelat att alla Kemera- ska intensifieras. Skogsägarna frågade, disku- kräver snabba beslut. Från val- skrivits ner med tidsplan och stödsansökningar tillhörande - Arbetskåren har samma terade och ärenden klubbades beredningens sida önskar vi årsklocka över hur åtgärder gamla lagen ska vara skogs- skogsarbetarstyrka som tidi- av. Föreningens styrelse och att de som har mest insyn i planeras att verkställas. centralen tillhanda i slutet av gare, informerade Jan Slotte. personal fick flera gånger un- föreningens verksamhet ska - Det här är inte hugget i sten, mars 2015. Det betyder 35 heltidsanställda der dagen beröm för sitt arbete, företräda föreningen, till ex- formulerar sig Jan Slotte. - På det politiska planet att vi året om och lika många till bland annat för sitt strategido- empel inom SLC, sade Thomas fått en ny miljöminister som under barmarkssäsong. Vid kument för 2015-2019. Snellman. Strategin kommer att genom- redan uttalat att torvskatten ska behov anlitas ytterligare en- gås och uppdateras årligen. sänkas och att myrmarker ska treprenörer. Styrelsen omvaldes i sin Berömvärt Den är ett utmärkt instrument fredas på frivillig väg. - Skogsvårdsföreningen har helhet och representeras strategiarbete i föreningens arbete. - Vi har ett livligt år bakom en stor sysselsättande effekt 2015 av: Harald Finne från oss. Virkeshandeln är motorn på landsbygden, det är inget Jakobstad, Göran Gjäls från Under året som gått har sty- Hur ska föreningen möta fram- i skogsbruket och nu önskar vi ska underskatta, tillade han. Närpes, Richard Hagman från relsen utarbetat en strategi för tiden? Här har man satt ord på

Medlemsnr: 0123456789 Medlemskort 2015 I kraft 5/2016

Sven Skogsägare

Vi gör mer för skogsägaren.

Medlemsavgifter för 2015 fastställdes enligt följande och uppbärs av medlemmar, stödande medlemmar och andra medlemsgrupper:

Skogsägare som äger under 20 ha 55 €/år Skogsägare som äger 20 -50 ha 105 €/år Skogsägare som äger över 50 ha 155 €/år Stödande medlemmar och delägare i sammanslutningar 55 €/år Skogsvårdsföreningen Österbotten rf höll fullmäktigemöte den 24 oktober. Mötet var tidigarelagt i höst på grund av behovet av att fastställa medlemsavgifter.

NUVARANDE FULLMÄKTIGELEDAMÖTER

Af Hällström Bo-Gustav Lappfjärd Högnabba Stefan Terjärv Simons Stig Yttermark Backholm Roger Korsbäck Ingves Stefan Skaftung Skåtar Kaj Vasa Backlund Martin Molpe Kangas Kennet Ömossa Smeds Ingmar Petalax Backström Ole Replot Käldström Rune Larsmo Snellman Thomas Sundby Björkfors Kenneth Kronoby Lindgren Kjell Hirvlax Sperring Lars-Göran Malax Bäck Charles Nämpnäs Norrbutts Carl-Erik Tjöck Sten Hans-Erik Forsby Cederström Tom Nykarleby Nynäs Ingmar Eugmo Svartbäck Ulf Övermark Finne Christer Solf Nynäs Stefan Kronoby Södergård Harald Kaurajärvi Grankull Bo Ytteresse Rasmus Karita Karleby Tjäru Guy Öja Hagberg Fredrik Kvevlax Ravals Jan-Erik Korsnäs Uthardt Lorentz Övermalax Holmström Magnus Komossa Rex Joachim Vörå Vidlund Mikael Pörtom Häggman Sixten Nederlappfors Råback Stefan Västerhankmo Åkerblom Måns Karleby Högbacka Dorrit Vasa Saloniemi Sakari Lapväärtti Åstrand Mats Nedervetil SkogsÄgaren 4/2014 7

Jubilarer uppvaktades av föreningen. Ingemar Nynäs har fyllt Mellansnack i pausen. Stefan Högnabba från sextio och Stefan Högnabba och Fredrik Hagberg femtio. Terjärv i Kronoby är skogsägare, lantbrukare, företagare – och ledamot vad den operativa verksamhe- eningen, senaste gång hös- Branschens framtid i skogsvårdsföreningens ten ska innehålla, skogsvårds- ten 2012 då 39 ledamöter fullmäktige. instruktörernas roll, hur man och tolv suppleanter valdes Efter mötesförhandlingarna - Jag är här för att repre- aktiverar skogsägare och vilka genom proportionellt val. höll Sixten Sunabacka, direk- sentera skogsägare. Vill bevaka våra intressen och stödfunktioner som innefattas Fullmäktige har den högsta tör för strategiska program- MEDLEMSFÖRMÅN ta vara på fördelarna med av medlemsavgiften. beslutanderätten, ger riktlin- met för skogsbranschen vid skogsägande. jer för arbetet, besluter om arbets- och näringsministe- Medlemspriset på en - Det är intressant. Fast Strategin lyfter fram reella mål utbudet av tjänster och pris- riet föredrag under rubriken: skogsbruksplan är nuförtiden räcker inte min för affärsverksamheten, både i sättning. Fullmäktige faststäl- Skogsbranschens framtid i tid för privat skogsbruk 15€ / ha ord och i siffror. De befintliga ler medlemsavgiftens storlek Finland. Under lunchen som till i den utsträckning jag resurserna: personal, entre- och stadgeenliga möten hålls följde efteråt fick skogsägarna vill. Hur blev det så?, ler Icke medlemmar prenörer, kontorsnät, förtro- två gånger per år. tillfälle att diskutera sinsemel- han. 20€ / ha endevalda, verksamhet och lan. ekonomi tas upp. Mycket bra! Förtroendevalda är förening- Text & foto: ens förlängda arm på det lo- Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab Fullmäktiges uppgift kala planet och medlemmar kan framföra synpunkter och Vart fjärde år sker fullmäk- önskemål till föreningen via tigeval inom skogsvårdsför- dem.

NY STRATEGI FÖR FINLANDS BIOEKONOMI

Vid Skogsvårdsföreningen meter totalt. Det finns virke i mikalier, funktionella livsmedel, Österbottens fullmäktige höll skogarna och nu gäller det för plaster, kosmetika, smarta för- Sixten Sunabacka en föreläs- skogsvårdsföreningarna och an- packningar och bioolja.” ning. Sunabacka är direktör dra att få hjulen att rulla.” för strategiska programmet ”Med bioekonomi avses en för skogsbranschen vid ar- ”Nationellt utarbetas en ny väg- ekonomi kring biologiska na- bets- och näringsministeriet. karta för energipolitik fram till år turresurser för att skapa näring, Han pratade under rubriken: 2050. Mycket handlar om bio- energi, produkter och tjänster. Skogsbranschens framtid i ekonomi och ett hållbart uttag Utmärkande för den är använd- Finland. Här fragment från av biomassa från skogarna. För ningen av miljöskonande, ren hans föreläsning. att höja tillväxten ska vi satsa på teknik samt en effektiv återvin- effektiverad skogsvård och sto- ning av material. Med hjälp av ”Enligt skogsbranschens ra förändringar har redan skett bioekonomin är det möjligt prognoser har byggnadsbran- de senaste tio åren. att minska beroendet av fos- schen långsamt återhämtat Vem kunde tro att vi skulle börja sila råvaror, förhindra utarm- sig i Europa. Det gäller också tillverka bioolja av hyggesrester ningen av ekosystemen samt Finland. Ifjol ökade värdet i Finland? att främja ekonomisk utveckling av sågvarumarknaden med I fjol exporterades textilcellu- och skapa nya arbetstillfällen. nitton procent i Finland. Ur losa från Finland till ett värde Bioekonomi är den kommande skogsägarsynvinkel är det gi- av hundra miljoner. Vem trodde vågen i vår ekonomi.” vetvis mycket bra att exporten det? ökar och sågvarupriserna är Nya anläggningar är på kom- ”Finlands skogar sköts och an- stabila. ” mande och vår kombination av vänds på ett hållbart sätt. Av värme och elproduktion är unik vår landareal är 80 procent ”Det sker överraskande stora i hela världen. skog. investeringar inom skogsin- Hus byggs i trästomme. Nästa Världen ser Finland som en dustrin i Finland just nu, spe- år uppskattas marknadsandelen stormakt inom bioekonomi. En ciellt inom den kemiska indu- öka tio procent när det gäller utveckling och konkreta verk- strin och då tänker jag när- våningshus i trä. Vem skulle ha tyg är tvunget med tanke på mast på bioproduktfabriken trott det?” världens klimatförändring. År i Äänekoski och Stora Ensos 2030 väntas världen behöva 50 investering i Varkaus med att ”Finland siktar mot ett koldi- procent mera mat, 30 procent bygga om pappersmaskinen oxidsnålt och energieffektivt mera vatten och 45 procent till kartongmaskin, vilket be- samhälle, som baserar sig på mera energi.” tyder att massavedsanvänd- användning av förnybara natur- ningen ökar i Finland.” resurser och återvinningsbara ”Vi behöver en bredare diskus- material. Skogsbranschen ut- sion i samhället om hur vi ska - Hälften av Finlands bioekonomi är skogsbaserad, informe- ”Virkesförbrukningen är en gör grunden för bioekonomin. bidra till en hållbar framtid. Vi rade Sixten Sunabacka. överraskning. Vi har aldrig förr Biomassor, som härstammar satsar på information, investe- använt så mycket inhemskt från skogen, används förutom i ringar, forskning och utveck- ningsgraden av våra skogar. Vi virke som vi gjorde ifjol, då vi träprodukter och papper bland ling inom bioekonomin och vi jobbar för just det. Läs mer på: Text & foto: kom upp i 65 miljoner kubik- annat i tygfibrer, läkemedel, ke- kan ytterligare höja använd- www.bioekonomi.fi. Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab 8 SkogsÄgaren 4/2014

Allt fler örnungar kläcks av allt fler havsörnar i landet. Havsörnens återkomst

I medlet av 1970-talet vid Östersjön och åt fisk, och för de örnpar som försökte fanns det omkring tio för havsörnens del även fis- häcka, jämsides med att all- kända havsörnspar i kätande fågel, bytesdjur som mänheten blev mer upplyst Kvarken-området, glest innehöll miljögifter. om havsörnens situation och utspridda längs den vikten av att lämna häckande österbottniska kusten I det här skedet grundades örnar i fred. från Sideby i söder till Finlands Havsörnsarbetsgrupp i WWF:s regi för att om möjligt Blir allt fler Karleby i norr. Flertalet rädda havsörnen undan utrot- par fanns häckande på ning. Årliga inventeringar av Sist men inte minst – de nya de stora öarna i Kvarken, häckningsresultatet, analyser havsörnar som kom på ving- där boträden stod göm- av miljögifter i bytesdjur, döda arna utsattes inte för någon da i åldrande skogar. örnar och okläckta ägg, kontak- förföljelse. För havsörnen var Antalet ungar som de ter med markägare och forst- människan och hennes aktivi- kända örnparen årligen människor samt vintermatning teter inte längre ett hot utan allt lyckades producera på av örnarna med giftfria föda mera en ofarlig och alldaglig 1970-talet rörde sig mel- var arbetsgruppens viktigaste företeelse i örnarnas liv. Det lan 0 och 8 stycken. åtgärder för att rädda havs- blev möjligt för örnarna att leva örnen. i nära kontakt med människan.

För landet som helhet var Hårt arbete gav resultat Från medlet av 1990-talet siffrorna lika bedrövliga. ökade antalet flygfärdiga örn- Havsörnen var starkt ut- I många år slet arbetsgruppen ungar och även häckande par. rotningshotad på grund av i motvind och uppförsbacke. Sedan dess har utvecklingen miljögifterna DDT, PCB och Havsörnsstammen levde på gått starkt framåt med en brant kvicksilver som gjorde örnarna sparlåga och ingen ljusning stigande kurva. I dag finns sterila, dödade fostren i äggen syntes vid horisonten. Men till det omkring 80 kända havs- och gjorde äggskalen så tunna slut vände utveckling. örnspar i Kvarken-området, att äggen krossades under ruv- som inventeringsmässigt nu ningen. Fler örnungar kom på vingarna omfattar forna Vasa län från och småningom dök enstaka Sideby i söder till Lohteo i norr. En långvarig förföljelse från nya örnpar upp i gamla örnre- Senaste sommar producerade människans sida hade före vir som länge stått obebodda. de här paren minst 76 ungar. det gjort havsörnen fåtalig och De klassiska miljögifterna hade Förmodligen är de verkliga mycket skygg. En likadan ut- börjat minska, samtidigt som siffrorna högre, eftersom alla veckling hade skett av samma vintermatningen avgiftade de örnpar och deras boträd inte orsaker även för utterns och gamla örnarna. Kontakterna är kända. I dag ligger havs- sälarnas del. Gemensamt för med markägare och forstmän- örnarna före inventerarna. Ett Ensamstående aspar på hyggen duger bra som boträn för vissa dem alla var att de levde i och niskor gav bättre häckningsro faktum som tydligt visar, hur havsörnpar i dag. SkogsÄgaren 4/2014 9 Havsörnen och skogsbruket I anvisningarna angående samordning av havsörnsskyddet och skogsbruk som miljöministeriet och Centralskogsnämnden skogs- kultur gett 10.12.1990 ingår bl.a. följande rekommendationer:

- Inom en radie om ca 500 meter från havsörnsboplats borde avverkningar och skogsarbeten undvikas under tiden 1.2-31.7. Särskilt under början av häckningstiden bör all form av störning minimeras.

- Inom en radie om minst 50 meter d.v.s. ca en hektar från havsörnens boplats utförs inga avverkningar som kan försämra områdets värde som boplats. Beträffande nytillkomna havsörnsbon inom område där det tidigare inte funnits havsörn eller där stammen är mycket svag bör ovannämnda radie vara minst ca 100 meter (d.v.s. ca 3 ha). Oberoende av dessa radier bör man alltid avverka så att havsörnsbon skyddas från insyn. Okläckta örnägg tas till vara under inventeringen för kontroll av miljögifter. Från att ha varit en skygg och fåtalig art har örnen nu blivit tämligen framgångsrikt det mångåriga Strandvägen och Riksåttan. Förbättrad miljö allmän. Exempelvis iKorsnäs finns det i dag över trettio boträd. skyddsarbetet varit och hur väl Som boträd duger enstaka Örnen använder sig av flera olika bon, varför antalet par torde vara havsörnen reagerat på förbätt- kvarlämnade aspar på hyg- Den tveklöst viktigaste aspek- mindre. Av dessa bon finns åtminstone fem havsörnsbon på kal rade levnadsförhållanden: ett gen och i brist på bastanta ten, när det gäller havsörnens yta, i träd som har blivit sparade vid avverkningen. Det har även giftfriare hav med hälsosam- botallar bygger örnpar sina återkomst, är att Östersjön är ett hänt sig att örnen börjat bygga bo 50 meter från en pågående mare bytesdjur och en positiv bon både i gran och björk. friskare hav i dag än för några avverkning. Det paret är idag ett av österbottens mest produktiva och bejakande inställning från årtionden sedan. Åtminstone par. Idag kan man anta att örnen har vant sig vid människor och människans sida. Det har blivit trångt om ut- när det kommer till miljögifter inte är lika skygg längre. rymme för unga havsörnar som anrikas i näringskedjan I skärgård och på fastland som försöker slå sig ner och drabbar alla fiskätande Om inte ovannämnda anvisningar från miljöministeriet vore rekom- både i skärgården och längs djur, människan medräknad. I mendationer, kunde det ibland vara svårt att avverka i Korsnäs. Ute I dag häckar havsörnen allmänt kusten. Men den fortsatta den fortgående övervakningen på holmarna vore det en omöjlighet. Det verkar som om havsörnen i skärgården. I takt med att utbredningen sker i inlan- av Östersjön har havsörnen, i regionen tål en viss störning, utan att beståndet påverkas alltför inga fler örnrevir är möjliga i det. Därmed fortsätter havs- liksom uttern och sälarna, blivit mycket. På orter där populationen är mindre, finns skäl att vara för- skärgården har nya havsörn- örnen att återerövra forna vår bundsförvant. En ofrivillig siktig. Våren 2012 iakttogs närmare hundra havsörnar samtidigt vid spar etablerat sig på fastlan- marker, som den en gång i men viktig bundsförvant. en fiskebäck i Korsnäs, undertecknas såg dock bara sextio av dem. det, till och med i närheten av tiden tvingats bort från av livligt trafikerade vägar som människan. Text & foto: Hans Hästbacka Text: Johan Nynäs 10 SkogsÄgaren 4/2014 FLISELDNING - något för gårdsbruk? För den som bor på landet kan fliseldning vara den billigaste värmekällan, sär- skilt om man har möjlighet att sätta ner lite arbete på uppvärmningen.

Fliseldningen kommer bäst till läggningen och framför allt Beroende på flisåtgången be- sin rätt ifall man har ett relativt lagringen, eftersom man på hövs lagringsutrymme efter stort energibehov. På lantbruk små förbrukningsställen ofta hur ofta man har tänkt flisa. är det nästan utan undantag strävar till att flisa större delen Flisningen hyrs lämpligast in förmånligast att använda bio- av årsförbrukningen in i ett av en entreprenör som har en bränslen för uppvärmningen. lager på en gång. En bra tid flistugg försedd med såll för Teknikutvecklingen på fram- att göra detta är sommartid, då bra fliskvalitet. Enbart för eget för allt utländska pannor gör flisveden är som torrast. bruk lönar det sig knappast att det bekvämt att använda flis i skaffa sig en flistugg. allt mindre uppvärmningsob- För att minska mögelbildning jekt. En större investeringen i gäller det att snabbt få ner Flisens fukthalt och densitet är en bättre flispanna betalar sig fukthalten till under 20 % och avgörande för hur mycket en- genom säkrare funktion och sedan se till att flisen hålls torr. ergi man kan få ut. Allmänt kan Flisning direkt in i förrådet. mindre underhållsarbete. Praktiska erfarenheter visar man säga att en kubikmeter flis dock att det är svårt att helt motsvarar 80 liter olja. Ersätter Det är möjligt att använda flis undgå mögelbildning, hur bra man oljan med flis, går det åt till uppvärmning av enskilda man än lagrar det. På fuktigt 12-14 m3 flis för varje 1000 liter egnahem, men det är rätt ovan- virke bildas mögelsporer och olja. På ett lantbruk med en ligt. Oftast finns det ett större andra mikroorganismer. Det oljeförbrukning på 10 000 liter, energibehov på gården, t.ex. här bör beaktas vid plane- motsvarar flisförbrukningen gårdsverkstad, produktions- ringen av anläggningen och 120-140 flis-m3 per år. Om flisen hallar, växthus eller liknande. vid hantering av flis. Planera torkas, ökar både lagringshåll- Ju större energibehov, desto lagret så att manuell hantering barheten och värmevärdet. lönsammare är det med flis. I av flisen minimeras. Använd de allra flesta fall är fliselda- andningsskydd, liksom vid Planering av en liten ren även skogsägare. Den som övriga dammiga arbeten. flisvärmecentral har tillgång till egen skog och För funktionssäkerheten och fliseldning, har även koll på fliskvaliteten är kvistat virke Gårdens beräknade energiför- energipriset. En extra bonus att föredra framom helträd, brukning ligger till grund för för fliseldaren blir att skogen särskilt i små flisanläggningar. dimensioneringen av värme- blir skött. Ojämnt fliskvalitet orsakar störningar.

Bra fliskvalitet - nyckeln till framgång för TIPS fliseldaren

Små flisanläggningar kräver Förbättra flisens kvalitet och lagringsegenskaper i regel flis av jämn kvalitet för att fungera tillfredstäl- - Använd maskinavverkat, kvistat virke lande. Dålig fliskvalitet är - Alternativt rejält randbarkat med motorsåg den största enskilda orsaken - Bra lagerplats till störningar. Inmatningen är akilleshälen för många an- • Soligt, högt läge läggningar. Stickor och fuk- • Goda vindförhållanden tig flis stör inmatningen. Ju • Rejäla underslag minde anläggning det är frå- • Täckt (utanpå) gan om, desto känsligare är - Flisning när virket är som torrast den för stora fuktvariationer i bränslet. Att flisen skall vara torr, kräver alltså både an- Torkning förbättrar fliskvaliteten. SkogsÄgaren 4/2014 11 anläggningen, teknikvalet och större möjlighet att välja pann- serna och pannans bränsle- därmed investeringskostna- teknik. I containeralternativet luftblandning justeras sedan derna. En flisanläggning ska begränsas pannvalet till det av automatiken. Resultatet är helst byggas i en separat bygg- leverantören kan erbjuda. små utsläpp och därmed även nad från boende, men kan nog minimerad bränsleåtgång. Är placeras i ett uthus med beak- Pannan anläggningen dessutom utrus- tande av brandsäkerhetsåtgär- tad med automatsotning, un- der. Är det möjligt att använda Panntekniken skall vara sär- derlättas den dagliga skötseln. gårdens befintliga pannrum, skilt anpassad för förbränning Pannan startar och stoppar eller byggs nytt? Förmånligast av fasta bränslen och vara automatiskt. blir det om man kan använda försedd med rejält förbrän- befintligt pannrum. ningsutrymme och gärna även Allt fler kunder vill kunna keramik. Keramiken utjämnar övervaka och reglera sin an- Bygger man en helt ny värme- och förbättrar förbränningen, läggning via en dator, pekplat- anläggning, kan man välja mel- särskilt vid stora variationer ta eller telefon. Vid planeringen lan att bygga den på platsen, i bränslets fukthalt. Pannorna bör man tänka på hur under- eller köpa ett färdigt paket, en går ofta att använda utan ack- hållet av anläggningen kan gö- sk. containerlösning. I en con- umulatortank, men en tank ras smidigt genom tillgång till tainer finns all teknik färdigt gör systemet mera flexibelt viktiga servicepunkter, såsom Inmatning och och brandskydd vid en gårdsvärmecentral. inbyggd, lagret kan sedan vara för uppkoppling till komplet- sotningsluckor. En väl plane- en skild del som fogas till eller terande värmesystem. Som re- rad och modern anläggning för att förhindra olyckor. En Investering och byggs på plats. Ifall man har serv används ofta elmotstånd. är säker och kräver minimal årlig städning av flislagret är lönsamhet möjlighet att satsa eget arbete tillsyn. bra även ur brandsäkerhets- på byggandet, kan en plats- En modern flispanna kan vara synpunkt. Ett mellanförråd byggd central vara att föredra. utrustad med lambdasond för Brandskydd och av bränsle skall ha tättslu- Flispriset ligger idag på grovt Den ger större smidighet för optimering av förbränningen. säkerhet tande lock och vara försett taget en tredjedel till en fjärde- anpassning till kundens behov, Lambdasonden mäter konti- med en brytare som hindrar del jämfört med lättolja. Med blir oftast billigare och man har nuerligt syrgashalten i rökga- Även om en ny anläggning är skruven från att mata fram skillnaden skall den högre in- relativt säker, är det skäl att bränsle medan locket är öppet. vesteringskostnaden i en fast- fästa särskild uppmärksamhet Behovet av underhållsarbete bränsleanläggning betalas, lik- på brandsäkerheten vid in- är mindre om lagret är rätt som någon form av ersättning stallation och byggande av en konstruerat och man använder för det merarbete fliseldningen flisvärmecentral. En flisvärme- flis av bra kvalitet. För flisför- medför. anläggning skall vara utrustad råd rekommenderas högst en med minst två, av varandra lutande vägg för att förhindra Investeringskostnaden för tek- oberoende släckningssystem. valvbildning. niken för en liten flisanläggning Det ena systemet skall vara börjar från ca 15 000€. Därtill ett vattenbaserat släcknings- Dimensioneringen av skorste- kommer önskad extrautrust- system och det andra kan vara nen samt hur den kopplas till ning samt bygg och installa- en slussmatare, ett fallschakt pannan är också viktigt. Skötsel tionskostnader. För lönsamhe- FUKTHALTENS INVERKAN PÅ FLISÅTGÅNGEN eller en tät bränslebehållare. och anläggningens skick inver- ten är det svårt att ge generella Släckningssystemet bör fung- kar direkt på brandsäkerheten. råd eftersom förutsättningarna Med prima flis halveras bränsleförbrukningen. era även under strömavbrott. Ifall anläggningen körs som- är olika vid varje anläggning. Fler säkerhetssystem innebär martid, kan man minska risken Fukthalt Flisförbrukning en säkrare anläggning. för bakeld genom att använda Text & foto: Anders Wikberg 20 % 100 m3 de fuktigaste bränslepartierna Energirådgivare 3 30 % 130 m Vid underhåll av inmatnings- när förbrukningen är låg. En Finlands skogscentral 3 50 % 200 m utrustning är det viktigt att se rökgasfläkt kan hjälpa till att till att matningen är avstängd, hålla fyren där den ska vara.

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU

Karleby, Linnusperä Vörå, Mäkipää >> del av Bergbrandt 19:6, ca 50,6 ha skog och ca 3,3 ha åker >> del av Murkaisåker 1:132, ca 12,5 ha Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Anders Kronqvist, 040 746 3528 Anbud senast 12.12.2014. Tilläggsuppg. Hilding Södergård, 0500 560 418 Kronoby, Kyrkoby Vörå, Karvsor >> Emasskiftet 13:59, 46,48 ha >> del av Löfbacka II 6:25, ca 5,5 ha Anbud senast 12.12.2014. Tilläggsuppg. Markus Stenborg, 0400 947 995 >> Kavos 4:22, 14,355 ha Anbud senast 12.12.2014. Tilläggsuppg. Guy Djupsjöbacka, 050 553 1232 Pedersöre, Överpurmo >> Nybrännmossen 26:77, 1,48 ha Korsholm, Replot Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Joakim Holmqvist, 0400 180 581 >> Lenas 10:116, 2,624 ha Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Anders Hjortman, 0500 272 910 Pedersöre, Överpurmo >> Dalbacka 3:113, 17,158 ha Malax, Övermalax (Norra Pörtom) Anbud senast 12.12.2014. Tilläggsuppg. Joakim Holmqvist, 0400 180 581 >> del av Granback 40:19, ca 27,4 ha >> del av Gran 40:39, ca 2,0 ha Pedersöre, Karby Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Thomas Jåfs, 050 526 2152 >> Kållvik 3:28, 7,188 ha Anbud senast 12.12.2014. Tilläggsuppg. Joakim Holmqvist, 0400 180 581 Malax, Nyby >> Perus 8:43, 15,917 ha Pedersöre, Forsby Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Thomas Jåfs, 050 526 2152 >> Ytterpurmo Kronopark 28:15, 70,17 ha Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Joakim Holmqvist, 0400 180 581 Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, PB 186, 65101 VASA. Anbud ska ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätt- Nykarleby, Monäs en att godkänna eller förkasta givna anbud. >> del av Lasses 3:73, ca 9,3 ha Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Jan-Olof Eriksson, 0400 260 239 Värderingar och ytterligare information på: www.skogsfastigheter.fi Nykarleby, Kyrkoby >> Lippjärv 11:8, ca 6,2 ha skog och ca 0,9 ha åker Anbud senast 5.12.2014. Tilläggsuppg. Joakim Holmqvist, 0400 180 581 Skogsägarna Ab Skogsfastigheter AFM ÖSTERBOTTEN

Ab Skogsfastigheter AFM • Företagaregatan 13, 65380 Vasa • [email protected] • tel. 0500 568 804 • www.skogsfastigheter.fi 12 SkogsÄgaren 4/2014

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Välkommen till oss!

TEAM NORR - Skogsvårdsintruktörer

ANDERS KRONQVIST TOM FINNILÄ MARKUS STENBORG JOHNNY FAGERHOLM TOM LUNDQVIST 040 746 3528 050 517 8918 0400 947 995 040 736 4547 0500 161 695 Teamledare Karleby, Nedervetil Kronoby, Lepplax Terjärv, Nedervetil Larsmo, Jakobstad, Purmo, Kållby, Östensö, (Skriko och Jolkka) Pedersöre kby, Sundby, Lappfors, Esse Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Kronoby Kronoby Terjärv Larsmo Ytteresse Kronobyvägen 8 Kronobyvägen 8 Södra Terjärvvägen 9 Näsvägen 2 D Bärklarsvägen 3 68500 KRONOBY 68500 KRONOBY 68700 TERJÄRV 68560 EUGMO 68810 YTTERESSE

TEAM MELLAN - Skogsvårdsintruktörer

HILDING SÖDERGÅRD GUY DJUPSJÖBACKA MATS LINNSÉN ANDERS HJORTMAN THOMAS JÅFS 0500 560 418 050 553 1232 050 544 2703 0500 272 910 050 526 2152 Vörå Oravais, Maxmo, Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Toby, Veikars, Martois, Petalax, Norra Pörtom, (förutom Norra Vörå) Norra Vörå Vassor, Voitby, Miekka, Koskö, Karperö, Vasa Staversby, Karkmo, Höstves, Jungsund, Iskmo, Köklot, Runsor, Kråklund, Helsingby, Replot, Vallgrund, Björkö Tölby, Vikby, Solf, Munsmo

Vörå Vörå Vasa Vasa Malax Vöråvägen 38 Vöråvägen 38 Företagaregatan 13 Företagaregatan 13 Magasinvägen 2 B3 66600 VÖRÅ 66600 VÖRÅ 65380 VASA 65380 VASA 66100 MALAX

TEAM SÖDER - Skogsvårdsintruktörer

MIKAEL FRANZÈN JOHAN SVEDSTRÖM KJELL HULDÉN ANDERS KAIVO-OJA 0500 628 702 040 503 8321 0400 669 245 040 544 1449 Teamledare Södra Lappfjärd, Pörtom, ti-on kl. 8-9 Yttermark, Bäckby, Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Dagsmark, Sideby, Övermark, må, to kl. 8-9 Näsby, Kalax, Tjärlax, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Ömossa, Skaftung, Nämpnäs, Norrnäs, Lappfjärd Rangsby Härkmeri, Uttermossa

Pörtom Övermark Närpes Närpes Lappfjärd Lappfjärd Centrumvägen 15 Vasavägen 1615 Östragränden 4 Östragränden 4 Lappfjärdsvägen 729 Lappfjärdsvägen 729 66270 PÖRTOM 64610 ÖVERMARK 64200 NÄRPES 64200 NÄRPES 64300 LAPPFJÄRD 64300 LAPPFJÄRD

LEDNING OCH KANSLI

JAN SLOTTE ANKI SVENN ANN-MARI SNICKARS EIVOR SUNDQVIST 050 544 2690 020 413 7910 020 413 7905 020 413 7920 Ab Skogsfastigheter AFM Verksamhetsledare, Kontorsföreståndare, Kanslist, skogsarbetare fastighetsförmedlare fastighetsförmedlare och virkesutbetalningar AFM AFM

Vasa Vasa Vasa Ytteresse Företagaregatan 13 Företagaregatan 13 Företagaregatan 13 Bärklarsvägen 3 65380 VASA 65380 VASA 65380 VASA 68810 YTTERESSE

Huvudkontor Vasa Samtalskostnader till 0204-nummer: BESÖK POST Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min Företagaregatan 13, 65380 VASA PB 186 Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914 65101 VASA SkogsÄgaren 4/2014 13

www.skogsvardsforeningen.fi | [email protected] www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst Vägar & diken

JOAKIM HOLMQVIST JAN-OLOF ERIKSSON Daniel Jansson STIG HÖGNABBA 0400 180 581 0400 260 239 050 520 3870 040 670 8595 Nykarleby (Socklot, Nykarleby (Harjux, Monå, Karleby-Nykarleby Karleby-Nykarleby Kyrkoby-Forsby, Markby, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Munsala, Pensala, Jussila, Nederpurmo, Edsevö, Vexala och Ytterjeppo) Kållby)

Nykarleby Nykarleby Ytteresse Terjärv Sollefteågatan 5 Sollefteågatan 5 Bärklarsvägen 3 Södra Terjärvvägen 9 66900 NYKARLEBY 66900 NYKARLEBY 68810 YTTERESSE 68700 TERJÄRV

Drivningstjänst Vägar & diken

KIM BACK JOHAN NYNÄS JENS HELENELUND JOHN BERG 050 403 9401 0500 167 489 0500 560 648 0400 561 343 Teamledare Korsnäs, Töjby, Träskböle Vörå-Sideby Yttermalax, Övermalax, Vörå-Sideby Bergö

Malax Korsnäs Närpes Pörtom Magasinvägen 2 B3 Vikingvägen 14 Östragränden 4 Centrumvägen 15 66100 MALAX 66200 KORSNÄS 64200 NÄRPES 66270 PÖRTOM

EXPERTTJÄNSTER SKOGSVÅRDSTJÄNSTER VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Skogsbruksplanering Skogsförnyelse Virkesförsäljningsplan • uppgörande av skogsbruksplan • planering, förverkligande och övervakning • utredning av avverknings- och försäljningsobjekt • kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter • röjning, markberedning och gräsbekämpning samt avgränsning i terrängen • åtgärdsförslag på kort och lång sikt • val och anskaffning av odlingsmaterial • utredning av marknadsläget • Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet • sådd och plantering • uppgörande av virkesförsäljningsplan • efterarbete • uppgörande av anmälan om användning av skog Värdering av skogsfastigheter • uppskattning av virkesvolymer och -priser • värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter Vård av plant- och ungskog • definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete • granskning av och utlåtanden om skogsskador • planering, förverkligande och övervakning • beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper • intyg och utlåtanden • granskning och rapportering Virkesaffär med fullmakt Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM Vägar och diken • offertbegäran och jämförelse av offerter med • förmedling av skogsfastigheter • planering och förverkligande beaktande av aptering och specialvirke • värdering • uppdaterad prisuppföljning och prissättning av • uppgörande av överlåtelsehandlingar Förmedling av plantor, frön, avverkningsobjekt • beskattningsberäkningar bekämpningsmedel och dylikt • granskning och uppföljning av affärsvillkor • arvsskiften • kartläggning av behov • övervakning av virkesdrivning samt mätning • förmedling av material • överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Skogsbeskattning • skogsskattedeklaration Gödsling Drivningstjänst • mervärdesskattedeklaration • planering och förverkligande • planering, övervakning och förverkligande vid • skattefrågor i anknytning till virkeshandel • arbetsredskap virkesdrivning • andra skattefrågor • ansvar för förverkligandet Rådgivning och utbildning • utbildning och information i kursform • personlig rådgivning 14 SkogsÄgaren 4/2014 Rågång med modern utrustning

Skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman var virkesköpare så Ole växte upp med prat om, och jobb i, och skogsägare Ole skogen. Backström träffas i - Det var nog upptakten till mitt Replot en relativt tidig brinnande intresse för skogsar- morgon. De ska gå rå- bete, säger han. gång mellan två skogs- Han är självverksam. Han till fastigheter. och med slutavverkar själv fast han insett att det är en minus- Skogsvårdsinstruktörerna affär. inom skogsvårdsföreningen - Det är så roligt, ler han. Jag rör sig mycket på fältet och ”nåssar” på i egen takt och träffar skogsägare. Anders njuter av skogsarbetet. Hjortman, med Norra Korsholm, Replotlandet och Vid behov anlitar han skogs- delar av Veikars som ansvars- vårdsföreningen. Han fungerar område, tycker att det är få också som offentligt köpvittne skogsanställda förunnat att i och träffar föreningens perso- praktiken vara ute i skogen nal i samband med att överlå- så mycket som han och hans telsehandlingar undertecknas. kollegor är. Och så är han ledamot i skogs- - Så här års är jag ut med skogs- vårdsföreningens fullmäktige. ägare och funderar på skogs- skötsel. Föreningen tar också Erbjuder tjänsten hand om en del gallringar och avverkningar. Här i Replot har Nu ska han ta itu med gallring vi en maskin till vårt förfo- på ett skifte med skog som är gande. Det är entreprenörerna ungefär 35 år. Torsten och Joakim Hurin. - De här två skogsskiftena blev avverkade och planterade på GPS med samma gång i tiderna. Det är realtidskorrigering nog en av orsakerna till att rålinjen inte är tydlig. Med sig har Hjortman fören- ingens nya GPS, som är lätthan- Uppgiften för dagen är att leta terlig, noggrann och hämtar fram råstenar och märka ut rå- realtidskorrigering via simkort linjen med cirka 30 meters mel- från en databas i Helsingfors. lanrum. Punkterna blir inte all- Med sig har han också en ut- tid exakta i linje men när man skriven karta över området. börjar röja mellan punkterna Här finns uppgifter om rös- och justerar linjekäpparna får nummer och koordinater. Här man småningom en rak rålinje. står också de så kallade RSK- Hjortman informerar om vad talet. som gäller. - RSK-talet är väsentligt. Här är - Markägare har ansvar för det 4000 vilket betyder att det att rålinjerna är markerade. är digitala uppgifter med fyra Vid behov erbjuder vi den här meters noggrannhet. Det gör tjänsten inom vår affärsverk- att själva råstenen bör hittas för samhet. Efterfråga finns efter- att kunna gå upp en tillförlitlig som många skogsägare inte går linje, förklarar Hjortman. runt sina skiften varje år och Anders Hjortman och skogsägare Ole Backström kontrollerar om råstenens läge stämmer över- - Det här är ingen lantmäteri- röjer rålinjen som man gjorde ens med det digitala materialet. - Det gör den, med åttio centimeters noggrannhet. förrättning men ger ändå till- förr i världen. förlitligt resultat. - När plantskog kommer upp tar det bara några år och så är Aktiv och självverksam rålinjen osynlig. skogsägare Text & foto: Ole Backström från Replot är Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab aktiv skogsägare. Hans pappa

FAKTA

- En rå får öppnas i samråd med rågrannen - Utan samtycke får rån öppnas endast på egen sida - Råar får öppnas till max 1,5 m bredd om inget annat överenskommits - Virket tillfaller vardera fastigheten - Lantmäteriverkets digitala material har varierande noggrannhet - Råstenarna i terrängen är avgörande för rådragningen

Till hjälp vid rågång har Skogsvårdsföreningen Österbotten den här moderna GPS-apparaten. SkogsÄgaren 4/2014 15

ÅRETS CERTIFIERINGS- FAKTA REVISION AVKLARAD Ett bra skogscertifieringssystem Certifieringen följer principerna för öppenhet och alla är likvärdiga. Den årliga certifieringsrevisio- riga medan en var av mera En oberoende part utför revisionen och löser meningsskiljaktigheter. nen på Finlands skogscentrals allvarlig karaktär fieringen. Alla kontrollerade PEFC fyller de krav som globalt ställs på ett bra skogscertifierings- region Kusten och landskapet entreprenörer och organisa- system: Åland utfördes av DNV i sep- De lindriga avvikelserna tioner hade inte förbundit sig • Revisionen görs av ett certifieringsföretag som varken är tember. Revisionsbyrån DNV handlade bland annat om att till skogscertifieringen, vilket bundet till företag som tillverkar träbaserade produkter eller åkte runt i de österbottniska en forngrav skadats vid mark- noterades som en avvikelse certifieringssystemet. skogarna sista veckan i sep- beredning, brister uppdaga- från certifieringskriterierna. • Det är uppgjort öppet och i brett samarbete. Öppenhet avser att alla som är intresserade får delta i det förberedande tember. Förutom skogsvårds- des i vattenskyddsplanen arbetet. Ett brett samarbete avser att alla av betydelse för föreningens verksamhet gran- som uppgjorts för iståndsätt- Certifieringskommittén, som skogscertifieringen blir inbjudna att delta. skades också övriga aktörers ningsdikningsprojekt samt består av representanter från • Det grundar sig på godkända principer för ett hållbart verksamhet. Efter revisionen stamskadorna var för höga olika skogsliga organisationer skogsbruk och kräver att skogsvården ska vara objektiv, antecknades sju avvikelser i beståndsvårdande avverk- aktiva i Svenskfinland, har mätbar och högklassig. från certifieringskriterierna. ningarna. sammanställt en plan på kor- • Alla ska ha tillgång till uppgifter om certifieringen. Sex av avvikelserna var lind- Den mera allvarlig avvi- rigerande åtgärder. Alla ak- • Beslutsfattande och ansvarsfrågor är klart definierade och på kelsen uppdagades på syd- törer ansvarar för att de kor- ett sätt som alla förstår och jämlikt ur alla parters synvinkel sett. kusten där det framkom att rigerande åtgärderna verk- • Det är frivilligt för alla parter. alla arbetsgivarskydligheter ställs i enlighet med planen. • Det är opartiskt: alla som uppfyller de krav som certifieringen inte uppfylldes som sig bör. De korrigerande åtgärderna ställer har rätt att bli certifierade. • Det är inte bundet till någon myndighet. Oklarheter fanns gällande ifrågasätts om samma brister • Det finns en mekanism för hur meningsskiljaktigheter ska lösas rutinerna kring granskning återstår vid nästa revisionen MEDLEMSFÖRMÅN av en oberoende part. av underentreprenörers för- då de korrigerande åtgärder- som medlem är pliktelse. nas revideras. Godkänner re- Skogscertifieringens standarder ska revideras med jämna mellan- dina skogar PEFC- visionsbyrån den uppgjorda rum, då begrepp, kunskaper och vårt synsätt på skogsnaturen och certifierade Skogscertifieringen förutsät- planen så är skogscertifikatet följderna av vårt handlande ändrar. ter att uppdragsgivaren i hu- för området i kraft ytterligare vudsak anlitar företagare som ett år. Källa: www.pefc.fi förbundit sig till skogscerti-

Verksamhetsledarens översikt

Strategiskt tänkande

Som ni kan läsa i denna tidning så har fullmäktige fastställt verksamhetsplan våra medlemmar drar nytta. Genom denna satsning svarar vi på de kommande och medlemsavgiften för nästa år samt, strategin för de kommande fem åren. utmaningarna som finns i att den österbottniska avverkningspotentialen i årti- Som verksamhetsledare är det glädjande att våra förtroendevalda är engage- onden framåt kommer att vara torvmarksbetonad. Dessa fyra nya ansikten och rade i föreningens verksamhet och framtid. Vi har allt sedan starten haft en vårt tillskott inom drivningstjänsten, Daniel Jansson, kommer att presenteras väldigt bra uppslutning på föreningens fullmäktigemöten, nu senast var 36 närmare i vårens nummer av vår tidning. av 39 ledamöter på plats. Detta engagemang och aktivitet kring gemensamma skogsfrågor är något vi skogsägare får vara stolta över. Skogscertifieringens fältrevision är avklarad för i år. Denna, för den enskilda skogsägaren, kanske lite diffusa medlemsförmån,är trots allt en mycket viktigt Strategin är riktlinjerna för föreningens verksamhet och som årligen uppdate- procedur för att säkra avsättningen av virke från våra skogar. Som medlem ras beroende på hur omvärlden förändras. Verksamhetsomgivningen i denna i skogsvårdsföreningen är dina skogar certifierade enligt PEFC standarden bransch har ändrat kraftigt de senaste åren och inget tyder på att förändrings- och du är inte på så sätt bunden till någon specifik virkesköpare – vilka aktivt takten avtar. Nu har vi satt till pappers mot vad och hur vi jobbar. Ekonomin bjuder ut denna tjänst till skogsägare. är viktig i vilken organisation som helst, så också i skogsvårdsföreningen. För att kunna verka bör vi ha en stabil ekonomisk grund att stå på. Innevarande år Vi har haft en regning vår bakom oss. Virkeshandeln har gått trögt, trots ser ut att bli bra på alla sätt, rent verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Ur den skogsindustrins fina resultat. De främsta orsakerna därtill är a) den dåliga synvinkeln är vi på rätt väg, trots det allmänna konjunkturläget. vintern ifjol vilket betyder att det finns vinterstämplingar i lager b) den dåliga efterfrågan på barrmassaved, vilket är ett viktigt sortiment i Österbotten och c) Styrelsen tog en rivstart i förverkligandet av strategin. Styrelsen har nämligen den finska energipolitiken. Den sistnämnda finns det hopp om att korrigeras tagit beslut om att förstärka föreningens resurser inom samfällda projekt. Det i snabb takt, men det återstår att se om det påverkar efterfrågan och prisbild- här verkställs genom att fyra personer som tidigare arbetat för den statliga ningen denna vinter. Det vi hoppas på nu är en kall, snöfattig vinter och bra skogsservice-enheten OTSO övergår i skogsvårdsförningens tjänst från och med drag på marknaden för skogsprodukter. nyår. Vårt kunniga och erfarna gäng på 27 funktionärer förstärks, vilket också Jan Slotte verksamhetsledare 16 SkogsÄgaren 4/2014

Plock ur en skogspraktikants dagbok

Under somma- 19.5 projekt en dikeshögläggning, 2.6 ett dödsbos delägare. På en ren 2014 hade d.v.s. fuktigheten är tillräcklig. av fastigheten har man inte Skogsvårdsföreningen Min första dag tillbringa- Kronan på verket var att en Bedrövlig dag. Inventerade utfört skogsvårdsarbeten sen tre praktikanter de jag på kontoret i Vasa skogsägare i misstag låst in planteringar, utan den under- 1970-talet och en skogsbruks- som hjälp i sko- och bekantade mig med mig på skogsbilvägen, då jag bara navigatorn i min telefon. plan var ej gjord. Det fanns gen. En av dem var Skogsvårdsföreningen. Jag var och inventerade. Ett par Mycket tid gick åt till att hitta inte så mycket bakgrundsma- Tammerforstösen Laura fick mig ett rejält språkbad samtal senare tog jag mig däri- objekten eftersom jag inte visste terial att utgå ifrån. Vi hittade Rantanen, hon tog sitt och försökte få min finska till från. var jag var. Givetvis träffade jag den första rålinjen tack vare att pick och pack och flyt- svenska. Under första kaffe- på två ormar som ”muntrade” man brutit av grankvistarna i tade tillsammans med pausen smålog jag tyst, jag 21.5 upp min dag. Vid dagens slut rån. Skogen var tät och kvistig hunden Roco någon må- hängde inte riktigt med i dis- blev jag tvungen att springa och en gallring borde göras nad till Vasa. kussionerna. Jag fick en lista Idag hade jag en kontorsdag allt vad jag förmådde genom omgående. På området fanns på skogsägare med objekt där och fick träffa mer trevligt folk. en hage full med behornade en del myrar, gamla granar, Skogsvårdsföreningens mark- Thomas Jåfs gav mig i uppgift kor, eftersom de bara stirrade ruttnade träd och barkborrar. Regionen var en helt ny berett och planterat under att ta kontakt med skogsägare på mig och kom allt närmare. På en annan fastighet fanns en bekantskap för Laura 2012-2013. Min uppgift blev som under 2012-2013 gjort Pricken över i:et var att jag föll otroligt gammal gran med en och det som är vardag att inventera objekten. en anmälan om användning raklång i ett vått och lerigt dike havsörnsbo. På området fanns för oss kunde ibland bli av skog. Mitt mål vara att er- och på vägen tillbaka trillade en del röta, svampar, lava m.m. till något exotiskt för 20.5 bjuda Skogsvårdsföreningens jag över brännässlor. Vi hittade också en älgskalle. henne. tjänster. Det var en utmanande Dagen inleddes på kontoret. uppgift. En äldre dam förstod 3.6 På kontoret förde vi över ter- Här följer ett axplock Efter kl. 8 åkte jag tillsam- mig inte alls och åt en annan ränguppgifterna från fältda- ut Lauras dagbok som mans med Anders Hjortman ringde jag och erbjöd fel tjänst. Fortsatte med inventering av torn till datorn. Anders räk- skogspraktikant vid och inventera första objektet Överlag gick det bra och för- planteringar. Tallarna hade nade över fastigheternas värde Skogsvårdsföreningen. på Replot. På vägen dit fick jag hoppningsvis orsakade jag älgarna smakat på. Jag lycka- och gjorde ett förslag åt döds- njuta av den underbara skär- inte någon större katastrof. des skrämma en skogägare boet hur fastigheterna kunde gården och Replotbron. Väl De äldre damerna var mycket som röjde i skogen, på hemvä- delas. Det var en intressant framme fastställde vi varför tydliga och hjärtliga som prat- gen fick jag sen marknadsföra dag. Trevligt att skogsägaren vissa plantor dött samt räk- sällskap. Skogsvårdsföreningens tjäns- var med, tyvärr förstod jag bara nade antalet plantor på objek- ter åt honom. Givetvis blev jag en bråkdel av hans dialekt. tet. Efter första inventeringen 23.5 själv i slutet av dagen skrämd fick jag börja arbeta på egen av en orm. 16.6 hand. Jag litade till fullo på att Inventering i Malax. Dagens navigatorn skulle guida mig djursaldo: sork, hare, tranor, 5.6 Idag arbetade jag på kontoret i fram till rätt ställe, det gick rätt orm, tjäder och fem fästingar. Malax. Dagen inleddes med en bra. Mitt första intryck är att Idag fick jag följa med Anders tur i båten då en skogsarbetare fastigheterna är små till storle- 25.5 Hjortman och en skogsäga- skulle skjutsat till en ö för att ken och skogsägarna är många re då skogsfastigheter skulle röja. På samma gång drack till antalet. Därtill inbegriper Inventering i Malax. Regnade värderas. Skogsfastigheterna vi kaffe hos en skogsägare, nästan varje markberednings- hela dagen, så inga ormar. i Björkö skulle delas mellan trevligt! Därefter följde ett par SkogsÄgaren 4/2014 17 virkesaffärer och vid arbets- GPS:en. Jag bandande igen dagens slut hämtade vi hem upp råarna på fastigheter som skogsarbetaren från ön. Mera var mycket långa och mycket sådana här dagar! smala. De första fyra timmarna gick förvånansvärt bra, sen 18.6 började regnet ställa till pro- blem och tekniken krånglade. Var i Malax och tittade på ett Efter en timmes försök gav jag objekt som röjdes maskinellt. upp med avsikt att återvända Min förutfattade åsikt kull- dagen efter. kastades. Maskinell röjning är praktiskt, ger ett bra resultat 8.7 och lämnar lite spår efter sig. Vi körde via olika avverknings- KAJ:s humorshow i Malax. objekt på väg till kontoret. På Skogsvårdsföreningen samar- kontoret sålde en skogsägare betar med KAJ och föreningen sin sista skogsfastighet. Köpare hade delat ut 100 biljetter till och säljare hade mycket att skogägarna till kvällens show. diskutera, avslutningsvis sam- Vi ställde upp vårt tält och manställde vi en fastighetsvär- grillade korv åt alla åskådarna. dering på material vi samlat in Drygt 400 korvar grillades. Det En vanlig arbetsdag; plantskogsinventering i Korsnäs i terrängen tidigare. var mycket trevligt folk som var glada över gratis korv. Ett 24.6 skogsägarpar som jag druckit 17.7 kaffe med tidigare i Malax kän- satt i bilen redo för att avsluta mig med fyrhjulingen till min Jag fick en introduk- de igen mig. Jag är nästan en Avslutande inventering i Töjby. arbetsdagen och bege mig till bil. Det var mitt livs första fyr- tion i hur man använder kändis, så kändes det i alla fall. Gångavstånden förlängs men lägenheten, en ung havsörn hjulingsfärd. Skogsvårdsföreningens fina intressanta skogar. Nu gick jag flög upp från en sten tre meter GPS-apparatur för att gå upp 11.7 genom en vindkraftspark. Jag framför bilen. I brådskan tog Bärgningsbilen fick upp min rån. Därefter åkte jag med har sett få vindkraftsparker, jag fram mobilkameran, men bil och jag kunde fortsätta min Anders och banda upp råar Kontorsdag, skrev rent rap- men jag har hört att jord- och var utan ström och fick inte nå- färd hemåt. Min bensinlampa på Replot. porterna från plantinventering- skogsägarna inte är så förtjusta gon bild. Harmade så mycket! lyste rött och jag bönade och arna och sände ut rapporter till i dem. bad att jag skulle klara mig 27.6 skogsägarna. Fick ett samtal Jag åkte vidare längs den smala till närmaste bensinstation. Ja, från en skogsägare som jag sänt 4.8 skogsbilvägen, körde en aning det gick! Jag inledde dagen på brev åt tidigare. Har redan fått för hårt och var fokuserad på Vasakontoret, därefter åkte jag fyra förfrågningar av skogs- Oj värmen, + 32 grader. Jag min vattenflaska. Mötte en bil, 7.8 mot Vörå för att gå upp råar i ägarna angående brev jag sänt tänkte bege mig till skogen, bromsade snabbt och väjde skogen. Gick förvånansvärt bra ut, mer än jag vågat tro. men jag följde i andras spår och så att bilen kunde åka förbi. Sista arbetsdagen, kaffebjud- och GPS:en var samarbetsvil- tog en kontorsdag och postade Jag hade kört för långt åt si- ning och färdigställde allt pap- lig, vilken den tidigare inte 16.7 lite. dan och tog mig inte loss. Jag persarbete. varit. Jag var helt säker på var sprang och ropade allt var jag råarna gick, det var skoj! Inventerade i Korsnäs. Trevliga 5.8 förmådde efter den mötande Text & foto: Laura Rantanen platser, men vägarna är inte i bilen och den stannade. Jag fick Översättning: Ann-Mari Snickars 2.7 toppenskick. Blev därmed att Kontroll av tallstekeln på plan- följa med dem till stuga och de gå, vilket är trevligt i vacker tor, visst fanns den. Värmen ringde efter bärgningsbilen. Regnet öste ner i Bertby, ett skog. Jag såg troligen en havs- är otrolig. Sista arbetsveckan Efter en timme var familjens riktigt eldprov för den fina örn, den var otroligt stor! kröntes med en havsörn. Jag 13-åriga son snäll och skjutsade

FRÅGOR & SVAR

Vad ska jag plantera då jag ska beskoga en åker? Vad ska jag göra då mina granplantor ser ut såhär? Är Det beror på många faktorer och hurudan åker det de döda, ska jag plantera är fråga om. Ifall det är en mindre skogsåker belägen nya? långt från bosättning är det gran eller tall som gäller. Tall om det är torvmark och gran om det är momark. Dina granplantor frös senaste På torvmark är också glasbjörken ett alternativ ifall det sommar. Troligen kring mid- inte finns älg. sommar då det var två nätter Är åkern nära bosättning eller på ett större öppet åker- med flera minusgrader. Det område passar vårtbjörk bättre än gran, förutsatt att ris- är årets skott som frusit bort ken fär älgskador är liten. Även sibirisk lärk är möjligt. och som nu är svarta. Nästa Vill du odla det värdefullaste virket, kan du fundera på år kommer nya skott, så du masurbjörk. Denna kräver dock en viss årlig skötsel, behöver inte plantera nya. såsom stamkvistning och klippning, för att få fram den dyraste masurn d.v.s. stammasurn för svarvning. Av Ifall nattfrosten kommer flera kvistarna fås kvistmasur t ex till knivskaft, prydnader år efter varandra kan plantan mm. Säljs enligt vikt på olika bitar. bli buskaktig och ha svårt att starta igen. Ju mindre plan- Mest planteras gran. Vill du få gratis plantor samt 30 % tan är och ju lägre den är stöd för markberedning och plantering, bör du ha en planterad desto större risk. åkerbeskogningsplan inlämnad senast 20 mars 2015. För Det var ovanligt kallt under närvarande är en ändring av Kemera-lagen på gång så midsommar, vilken är en t.ex. åkerbeskogning och stamkvistning blir utan stöd känslig period för de nya enligt liggande förslag. årsskotten. John Berg John Berg 18 SkogsÄgaren 4/2014

Robin Johansson och Stig Johansson. Entreprenörer i skogen Stig Johansson från Malax är entreprenör inom skogsbranschen och just nu har han hjälp av sonen Robin, som utbildar sig till skogsma- skinsförare och utför arbetspraktik.

- Det är ett fritt arbete att vara Han köpte en gallringsma- Ett självklart val - Jag undviker också att köra Började som huggare egenföretagare. Det är också skin, grundade företaget om det är för kallt, över tjugo ett ganska ensamt arbete att Skogsgallring S Johansson och En av sönerna, Robin, är 18 år minusgrader, eller alldeles för Familjen, som utöver Stig och sitta i en gallringsmaskin hela fick uppdrag av bland annat och utexamineras som skogs- varmt. Det sliter inte bara på Robin består av fru Maria och dagarna, men man vänjer sig skogsbolag. maskinsförare från YA! till vå- mig utan också på maskinen storebror Anton, har också med det, säger Stig. ren. Just nu avverkar han 750 vid dessa temperaturer. egen skog de sköter. Han är lantmäteriteknikern Efter ett par år övergick han timmars arbetspraktik. - Problemet är väl närmast att som var anställd av Vasa stad till att arbeta på entreprenad - En mångsidig och bra utbild- Dagarna tillbringas i maski- tiden inte räcker till för den i över tjugo år och som beslöt åt Skogsvårdsföreningen ning, tycker Robin . nen, som är modernt utrustad. egna skogen. Men ja, den ved vi sig för att sadla om för ungefär Österbotten på heltid. - Vi arbetar två skift. Pappa - Det betyder inte att vi inte behöver hugger vi i egen skog. åtta år sedan. Skogsvårdsinstruktör Johan åker sex på morgnarna, skiftby- ska ut emellanåt, säger Robin. Stig Johansson började för- - Det var passligt att byta då. Nynäs i Korsnäs är hans upp- tet är mitt i dagen och jag kom- Kedjor och slangar ska bytas, resten som skogshuggare. Nu kanske jag inte längre skul- dragsgivare och Johansson rör mer hem ungefär vid sextiden. maskinen ska tankas och ked- Innan han började studera le ha vågat, resonerar han på sig mestadels i skogarna mel- Maskinen är för närvarande i jeoljan ska fyllas på, räknar vid ”Tekniska” i Vasa var han sitt lågmälda sätt. lan Molpe och Töjby. optimal användning han upp. Det är sådant som vi skogshuggare åt ett bolag un- - Utbildningen var ett självklart kan göra. Sen finns det sådant der ett par, tre år. val för mig efter högstadiet, som vi inte kan göra. Går en - Det var en bra skola, säger fortsätter han. Intresset måste kabel av eller datorn börjar han. alltså finnas i generna, säger ”strula” stannar maskinen han och skrattar. och det enda vi kan göra att Ett femtiotal Han har planer på att studera ringa en reparatör. Så fung- entreprenörer vidare till brandman men tän- erar det nuförtiden. ker för den delen inte ge upp Stig fortsätter. Jan Slotte, verksamhetsledare skogsarbetet. - Sampo har en reparatör här i vid Skogsvårdsföreningen - På ett sätt känner jag mig för nejden. Det är jag tacksam för. Österbotten, uppger att det för ung för att börja arbeta. Bra att Då det behövs kommer han ut närvarande finns ett femtiotal skaffa utbildning nu så man till skogsskiftet och reparerar. entreprenörer som har en års- har flera inriktningar att luta Gallringsmaskinen är mesta- fakturering på över 8500 euro sig mot sen. dels i skogen, de enda gång- till föreningen. erna den tas hem är när den - Det är entreprenörerna på Gallrar året om ska servas. fältet som utför det praktiska Stig tycker att samarbetet med arbetet: avverkningar, trans- Gallringsarbete utförs året om skogsvårdsföreningen fung- porter, markberedningar, dik- när det finns uppdrag och vä- erar riktigt bra. ningar och vägförbättringar. garna bär - stockar, massaved - Nynäs styr jobben och diri- - Vi strävar till att ha motivera- och energived. gerar uppdragen och jag gör de och yrkesskickliga entrepre- - Ibland blir det paus på vå- som han säger, ler han. Jag nörer som utför ett kvalitativt - Vi är nöjda med den. Vet inte vad andra maskiner skulle ha rarna innan vägarna torkat fakturerar föreningen och de bra arbete, säger Slotte. som är bättre än det som den här är utrustad med, säger de. upp, säger Stig. fakturerar kunden. Det här är Johanssons andra maskin i ordningen. Privat bild. Text & foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab SkogsÄgaren 4/2014 19 Skogsåret med KAJ SKOGEN KALLAR JOBO ST75

Lätt stegskördare för gallring och biomassa • steg 75 cm, automatiskt förval • effektiv kvistning 2-25 cm • fås som byggsats JOBO FP12 Frontpump för effektivitets höjning • tank 120 l (100 l), anpassningbar montering • lastberoende pump Samma kamp varje år 35-65 cm3 (<130 l/min) Sånger sjungs till dess ära, hyllar dess osymmetriska och fula de är allihop. Efter • fås som byggsats prunkande prakt, gnistrande ljus och glim- tillräckligt många timmars yrande och mande bollar. Grön och grann står den i efter att ha skakat snön ur fler granar än stugan, vördas och vattnas. Körer sjunger man kan räkna till måste man ibland ge sig. Syketec www.sykeharvesteri.fi hymner till dess ära. En gång när min far och jag plöjt genom Ad Silva Tel. 040 7008796 meterdjup snö i timtal, mörkret började Robin Johansson och Stig Johansson. Men inga epistlar skrivs om den som käm- krypa sig på och både ork och tålamod var par för att det präktiga barrträdet ska stå slut så sa vi ”Vad fan gör det för skillnad, där i vardagsrummet i all sin prakt. Ingen nu tar vi en tall”. Så det året stod en tall så ägnar en tanke åt den som slitit för att fa- grön och grann i stugan. Lika bra var det, miljen ska kunna dansa sin hedniska ring- den var ju i alla fall från eget skift. METSASAATIO.FI dans med det rödklädda, skäggiga fettot. ”Men om du tycker det är så jobbigt, köp ” VARJE SKOGSBESÖK Världen behöver inte ännu en julsång en plastgran då”, säger kanske den kritiske om gröna vackra träd. Världen behöver läsaren. Visserligen tror jag inte det är så KAN GE NYA AHA- en hyllningssång till skogshuggaren som många förespråkare av plastindustrin som trotsar vinterns kyla, kämpar mot orimliga läser den här texten. Men ändå, förrädare UPPLEVELSER estetiska krav men ändå alltid ger sig ut i kan finnas i allas led. decembermörkret för att släpa hem det OM HUR fördärvade trädet. Svaret är NEJ! Över min döda kropp att jag köper en plastgran. Du får binda mig och Jakten på julgranen hör till den mindre släpa mig till butiken, hota mig med en MÅNGSIDIG glamorösa delen av julfirandet. Under min bågasåg mot halsen och jag kommer inte uppväxt följde jag alltid med min pappa ens då att öppna min plånbok och lägga SKOGEN ÄR.” ut i skogen när det närmade sig den tju- en endaste smutsig slant på ett grönt NIINA NUPPONEN gofjärde. Det muttrades alltid lite, för som plaststinkande styggelseverk. Skogsvårdsinstruktör vanligt hade vi ju ingen aning om var den här perfekta granen fanns, och om man För fast det är jobbigt och man muttrar visste så var det alltid på grannens skift. För och gnäller över att ge sig ut så är det en många är det okej att ”låna” från grannens jultradition. Granen ska hämtas från eget skift, men inte enligt vad jag lärt mig. Jag skift, man ska ha spanat på den under de har lärt mig respektera rågränserna mellan fem senaste årens granjakter och tänkt skogsskiften mer än Putin nånsin lärt sig ”Kanske nästa år”. Eller så ger du upp och respektera andra länders gränser. tar en tall. Bara du tar den ur din egen skog är det okej. Mitt barndomshem är den sista gården i min by där någon bor året om. Vi är den För annars kommer inte tomten med några sista utposten innan ”Teidi gäälin villabåoans” klappar till dig. Han kommer med en stor territorium kommer emot. Som skogsägare riskvast och smiskar dig framför hela släk- och stolta bybor lärdes vi tidigt upp att hålla ten. Sen bränner han upp din plastgran ett vakande öga på ”gäälin villabåoar” som tills den är en liten kemikaliedoftande, for mot skogen med täckta släpvagnar eller svartbränd hög på vardagsrumsgolvet. skåpbilar i juletid. Om sådana for mot skogen Innan han far så tar han med sig din mo- visste vi vad de höll på med. Julgranstjuvar torsåg och huggarhjälm för att du inte är har en speciell plats i helvetet. Det märkliga värdig att ha dem längre. Stående med var att om man konfronterade någon så var brännande röda skinkor i det eget hem Finlands Skogsstiftelse hjälper till att höja ungdomars de alltid så noga med att de givetvis tagit får du se honom försvinna. Håo, håo, håo kunskaper om skog till exempel genom att vara med julgranen från egen tomt. Märkligt hur vissa hånskrattar han på vägen ut. och ordna skogsdagar för skolelever. har granodlingar på sina villatomter… Okej det kanske inte går till exakt så, men Ge en gåva, betala den frivilliga avgiften till Skogsstiftelsen i samband med virkesaären. Nåväl, tillbaka till vildmarksexpeditionen du förstår poängen. Visst? Med ditt bidrag talar du för skogsägarna som är den årliga granjakten. I Österbotten och hela skogsnäringen. har vi hur många granar som helst, men när det är december ser man plötsligt hur KAJ SKOGSNÄRINGEN – MOT EN LJUS FRAMTID 20 SkogsÄgaren 4/2014 Skogsvårdsföreningens medlemskap

Vilken är nyttan med Skogsvårdsföreningens medlemskap? Är medlemskapet frivilligt?

Enligt lagen har Skogsvårdsföreningen ej längre skyldighet att betjäna Medlemskapet är frivilligt, som medlem har man skyldighet att erlägga alla skogsägare jämlikt på samma sätt som då skogsvårdsavgiften fanns. medlemsavgift. Vill man säga upp sitt medlemskap i Skogsvårdsföreningen Skogsvårdsföreingen kan därmed erbjuda sina skogstjänster enbart åt med- bör man göra det skriftligt åt föreningen. Säger man upp medlemskapet bör lemmar alternativt erbjuda sina tjänster förmånligare åt medlemmar än åt man vara medveten om att man inte har tillgång till samma rådgivning och icke-medlemmar. förmåner som tidigare. Man är skyldig att erlägga medlemsavgift för det år man säger upp medlemskapet. Våra experter svarar på medlemmarnas frågor kring skogsvård och skogbruk. Nya skogsägare får ett besök på skogsfastigheten av skogsfackmannen på Jag äger skog på flera Skogsvårdsföreningars områden. Måste området och ger svar på de mest utmanande frågor. Vid fullmaktsaffärer får jag betala medlemsavgift åt varje Skogsvårdsförening? man en kostnadsfri virkesförsäljningsplan. I samband med virkesaffärer får man uppgifter om virkespriser och den regionala virkesmarknaden. Som Ja. Vill du att hela din skog är med i PEFC-certifieringen eller du vill använda medlem i Skogsvårdsföreningen är din skog med i den regionala PEFC- dig av medlemstjänsterna på de olika orterna, exempelvis få föreningens skogscertifieringen. Fyra gånger per år får våra medlemmar medlemstidningen medlemstidning, måste du betala varje skogsvårdsförenings medlemsavgift Skogsägaren samt Maaseudun Tulevaisuus skogsägarnummer. skilt. Om en person väljer att vara medlem enbart i en föreningen, kan man uppbära en certifieringsavgift för att täcka kostnaderna för de skogar som Utöver de medlemmar du får som medlem i Skogsvårdsföreningen, är du ligger utanför föreningens verksamhetsområde. också berättigad till medlemsförmåner via Svenska lantbruksproducenternas centralförbund r.f, SLC. Jag äger skog såväl som delägare i ett dödsbo men även tillsammans med min maka/make. Räcker det med en Hur fastställs medlemsavgiften och vem tar beslut kring den? medlemavgift? Medlemsavgiften fastställs årligen av föreningens fullmäktige. Medlemsavgiften Skogsägare som äger skog enskilt, genom sammanslutningar eller makar var för grundar sig på hur mycket skog man äger. sig är tvungna att betala medlemsavgiften skilt för varje medlemskap. Makar som verkar under samma FO-nummer kan vid begäran sammanföras under Jag är delägare i en samfälld skog. Den samfällda skogen är ett medlemskap. Ansökan om befrielse lämnas skriftligt till föreningen. medlem i föreningen. Måste jag ansluta mig enskilt och betala en medlemavgift. Var kan jag läsa mera om medlemsförmånerna och hur ansluter jag mig som medlem? Medlemsavgiften är skogsfastighetsvist. För en samfälld skog har medlems- avgiften betalts för samtliga delägare, medlemskortet skickas till den som är På våra hemsidor www.svf.fi kan du läsa mera om Skogsvårdsföreningens ansvarig för den samfällda skogen. Det är möjligt att man ansöker om att få medlemsförmåner och på www.slc.fi kan du läsa om de förmåner du är berät- bli en samägande medlem/stödmedlem och får då ett eget medlemkort och tigad till via SLC från år 2015. Medlem blir du genom att fylla i ansökan om medlemsförmåner till sitt förfogande. Samägande och stödjande medlemmar medlemskap på våra hemsidor www.svf.fi. har ej rösträtt vid val. Text: Ann-Mari Snickars

Miljövänliga yrkessågsmodeller De populära yrkesröjsågarna Stihl FS 260 CE med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar Erbj. € Erbj. 699 Stihl MS 241 motorsåg Stihl FS 410 CEK 3 649 € • 42,6 cm • 2,2 kW/3,0 hk • 4,7 kg Erbj.799 € Magnesiumram, långa serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och en otrolig acceleration Stihl FS 460 CEMK gör detta till dina drömsågar! Erbj. 899 € NYHET! M-TRONIC nu också på MS 261 CM Stihl FS 490 CEMK Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 Erbj.999 € • Effekt 2,8 kW Erbj. 699 € • Vikt 5,2 kg Ultralätta motorsågar Populära Stihl MS 200 sågens efterföljare: Stihl MS 201 Världens lättaste proffssåg • Volym 35,2 cm3 Stihl MS 170 D 3 Erbj. € • Vikt 3,9 kg Erbj. • Volym 30 cm • 4,2 kg 199 Stihl MS 181 599 € • Volym 32 cm3 • 4,3 kg Erbj. 299 € SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER OCH KOM IHÅG! SAMPO-ROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR Försäljning av STIGA & SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER OCH SKÖRDETRÖSKOR VIKING trädgårdsmaskiner. Gräsklippare m.m. Valtra/Shell smörjoljor Kylarreparationer för alla fordon

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Varta-ackumulatorer Moto-svärd och kedjor

125 Ah 175 € Försäljning av 170 Ah 215 € JAPA vedmaskiner

Rejpeltvägen 1, Vörå Cirkelv. 15, tel. 318 2950 06 384 4600 / 0440 366 675 65100 Vasa 0500-364 688 www.voramaskin.fi www.marander. • email: [email protected]. SkogsÄgaren 4/2014 21

FRÅGOR & SVAR

Då häftiga regn kommer blir det fullt med vatten kring min stuga för skogen lägre än för åkern på samma höjd emedan nyttan, som finns i skogskanten. Nyligen har skogsdiken rensats. Får de avkastningen är lägre. Vid rensning av utfallet följs oftast den bara sluta rensa då de kommer till åkern och lämna problemen gamla fördelningen som förstås bör uppdateras enligt dagens åt de som är nedanför? råar och användningsform. Vattnet rinner alltid nedåt så då skogsdiken rensas så rinner Enligt vattenlagen har alla markägare i allmänhet rätt att torr- vattnet oftast via åkrarnas utfall och bäckar ut i åarna och havet. lägga sina marker. Dock utan att förorsaka skada åt andra. Med Skogsdiket börjar oftast vid utfallsändan eller i ett dragdike skada avses att man dikar eget skifte och lämnar vattnet i rån från utfallet. Kortare skogsdiken kan börja i ett dike i skogs- utan möjlighet att fortsätta nedåt. kanten. Dessutom fås inte kemerastöd för dikning på åkrarna. Kostnaderna inom skogsdikningsområdet delas oftast enligt Systemet med dikningar och kostnader fungerar idag enligt meter diken av totala meterantalet. följande. Vattnet, som inte avdunstar på marken, rinner till sist ut i havet via åar och älvar. Ifall något behöver göras åt ån så Då skogsdikena i ett område rensas kommer vattnet fortare ut är det staten, kommunen och de markägare som har nytta av ur skogen och ifall utfallet nedanför är förfallet, kan det leda å rensningen som betalar. Bekymret på senare tid har varit att till att vattnet samlas i större mängder på åkrarna då utfallet få tillstånd att rensa, speciellt vid åmynningarna, samt brist på inte drar. Dessutom kan översta utfallssystemet vara i skick statliga och kommunala pengar. men följande mottagare; bäcken och ån är förfallna, då stannar vattnet upp där istället. Det mesta vattnet kommer till ån via bäckar av olika storlekar. Till bäckarna kommer vattnet via utfallsdiken som kan vara Det har höjts röster för att de som dikar i skogen borde ta del i väldigt många till antalet och leder vatten från stora områ- kostnaderna ända tills vattnet är i havet. Jag har svårt att förstå den runt bäcken. För att fördela kostnaderna kring dessa har hur detta skulle gå till praktiskt. För då borde alla markägare dikningsbolag bildats, via vattendistriktet, de flesta för ca 50 nedanför tillfrågas före en rensning och detta kan inte bara gälla år sedan. Då planerades utfallsdikena så att alla åkrar kunde skogsägare utan också ifall åkrar dikas så borde även dessa dräneras och producera en bra skörd. Kostnaderna för utfallets ägare fråga av de markägare som är nedanför. Visst kunde ett dikning och underhåll fördelas enligt den nytta skiftena har av register med kostnadsandelar uppgöras, över alla lägenheter utfallet. Alltså ju lägre beläget skiftet är, desto större andel och vars vatten rinner ut i en å, men vi talar om kanske t.o.m. 10 nytta har skiftet av utfallet. Alla skiften under en viss höjd från 000 olika lägenheter. utfallsbotten deltar i kostnaderna. Marken stiger ju längre från utfallet man går så yttre gränsen för deltagandet följer höjden Bäst är nog dagens uppdelning att olika dikningsbolag ansvarar på marken. De marker som är högre räknas inte ha nytta av för sina egna områden. Glädjande nog har jag sett att många utfallet för därifrån rinner vattnet ändå. Skogen är oftast högre utfallsdiken på åkrarna har rensats sedan de rikliga vattenmäng- belägen så väldigt lite av den deltar i utfallet, oftast är det fråga derna vi fick för två år sen. om åkrar och ängar som nu är skogsmark. Dessutom är andelen John Berg

ÅRLIG RÄNTA

Finlands bästa Aktia Bank erbjuder flera bra alternativ för att sköta om och öka din förmögenhet. Erbjudandet gäller då du kombinerar depositionen med Aktias övriga sparprodukter. Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid betjäning* blev just för en lönsam träff på www.aktia.fi eller på tfn 0800 0 2470.

Aktia Bank erbjuder fleraErbjudandet bra alternativ gällerför att skötatills vidare, om och depositionsräntanöka kan ändras enligt marknads- din förmögenhet. Erbjudandetsituationen. gäller då Aktuell du kombinerar information depositionen om depositionsräntan finns på www.aktia.fi. med Aktias övriga sparprodukter. t.o.m. 5% bättre. Fråga mer om våra depositionserbjudanden och boka tid för en lönsam trä på www.aktia.fi ellerVälkommen på tfn 0800 0 2470. till Aktia! LokalTapiola ger enligt undersökningar Finlands bästa betjäning.* Och från och med Välkommen till Aktia! 2.6.2014 också Bonus upp till 5%. I ett bolag som till 100% ägs av kunderna drar vi alla nytta av förmånerna. Låt oss ta hand om varandra. Ser en människa i varje kund. *EPSI Rating 2013: Kvaliteten på LokalTapiolas betjäning upplevs som utmärkt; 1:a plats. Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag, LokalTapiolas regionbolag, LokalTapiola Ömsesidigt Livförsäkringsbolag. 22 SkogsÄgaren 4/2014 Notiser

Skogsdagarna har avslutats I september och oktober har Skogsvårdsföreningen ordnat skogsdagar i Österbotten. Vi inledde med Kiisk, Pedersöre. Där lyckades vi fånga upp närmare 200 skogsägare på området. Vi fortsatte turnén till Tjöck i Kristinestad och Karvat i Oravais. Under skogsdagarna har skogsägarna bl.a. fått ta del av energivedsgallringar, maskinell röjning, demonstra- tioner och rådgiving. Vädret var varierande, därav passade kaffe och grillad korv ypperligt.

Text: Ann-Mari Snickars

VI BLIR FLER EFTER ÅRSSKIFTET... ÖPPET HUS PÅ VÅRT KONTOR I VASA

Styrelsen för skogsvårdsföreningen Österbotten har i enlighet med föreningens strategi Vi firade våra nya utrymmen i Runsor, Vasa den 2 oktober. Skogsägare och sam- beslutat förstärka skogsvårdsföreningens resurser inom den tunga skogsförbättringen arbetspartners kom in på kaffe och en bit tårta. samt förbereda organisationen inför kommande pensioneringar. Detta verkställs genom att fyra personer från Otso skogstjänster övergår i föreningens tjänst från och med nyår. Ni som ännu inte besökt oss är hjärtligt välkomna in. Vi finns i Runsor på Skogsvårdsföreningen är därmed beredd att möta de kommande utmaningarna som Företagaregatan 13, i Futura III. finns i att den Österbottniska avverkningspotentialen i årtionden framöver kommer att vara torvmarksbetonad. Förändringarna träder ikraft 1.1.2015. Närmare presentation av våra nya skogsfackmän i nästa tidning.

Resursökningen innebär följande förändringar i organisationen:

Namn Placeringsort Område

Thomas Åman Kronoby Karleby, Nedervetil Områdesansvarig

Kristian Gäddnäs Ytteresse Karleby-Nykarleby Vägar och diken

Dan Kullman Vörå Vörå-Korsnäs Drivningsansvarig

Karl-Henrik Langels Närpes Närpes-Kristinestad Vägar och diken

år SkogsÄgaren 4/2014 23 Kryssa med Namn:______

Adress:______SkogsÄgaren 4/14 Telefonnummer:______Lös Skogsvårdsföreningens kryss, gjort av Rolf Söderback i Mariehamn. Bland alla som lämnat in den rätta lösningen senast den 29.12.2014, dras en vinnare. Skicka ifyllt kryss till: Skogsvårdsföreningen, PB 186, 65101 VASA Epost:______

Metsänomistajat POHJOIS-KARJALA 24 SkogsÄgaren 4/2014

Nordens ledande mötesplats för framtidens skogsbruk Välkommen till Sverige och skogarna söder om Jönköping 4-6 juni 2015!

På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter.

Dina kontakter i Finland: Utställare: SkogsElmia 2011 Rainer Rönnback, 06 319 9253, [email protected] 33 000 besökare Läs mer på hemsidan: www.skogselmia.se Besökare: 320 utställare (på 68 000 m2 Aapo Palonen (finska) monteryta inklusive demoytor) eller följ SkogsElmia 0400 479252, [email protected] på Facebook! Gunilla Holmberg (svenska, finska) 040 7554113, [email protected]