DOCSLIB.ORG

Verksamhetsberättelse 2016

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Verksamhetsberättelse 2016 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 2 ALLMÄNT - YLEISTÄ Suomen Kennelliitto-Finska Kennelklubbens tema för året var ”Ett gott liv med hunden - ända från unga år”. Året var alltså ungdomens år, då Kennelklubben ordnade mera program än vanligt för de unga hundägarna och gjorde de ungas verksamhet mera känd. Totala antalet registrerade hundar i vårt land har de senaste åren legat mellan 46000 och 47000. Det är nu 8-10 år sedan vi hade registreringstal över 50 000 hundar, så nu försvinner det gamla hundar ur leden mera än vad nya valpar tillkommer. Under året registrerades 46237 hundar tillhörande över 300 raser, vilket är något mindre än året innan. Av dessa var ca 2300 hundar importerade. Rangordningen över de rasvisa registreringarna är exakt samma som året innan för de tre i topp. Populäraste rasen är fortfarande labrador retriever med 2032 registreringar. På andra plats kommer finska stövaren med 1584 registrerade valpar och på tredje plats ligger jämthunden med 1322 registreringar. Av dessa var det endast labradoren som stod för en ökning jämfört med året innan. Även vår nationalras finsk spets stod för en liten ökning och steg till en 13.e plats på listan. I Finland var deltagarantalet på utställningar senaste år omkring 200 000 st och på prov något över 188 000 st. Inom Vasa Kenneldistrikt är medlemsföreningarnas antal nu 42 st. och medlemsantalet i föreningarna är 4301 personer, vilket utgör en ökning jämfört med fjolåret. Totalt arrangerades 363 prov och tävlingar inom distriktet och antalet provstarter var 5083 st. Vilket är något lägre än året innan. Som tidigare är det AGI som står för merparten starter, 3692 st. En ny tävlingsform tillkom eller Rally-lydnad och den samlade 121 startande. Hundutställningarna inom distriktet samlade över 3600 hundar, vilket är en nedgång från året innan. På prov- och tävlingssidan har ett ekipage i agility igen under året representerat Finland. Det var Ann-Cathrine Molander med Wii, som representerade Finland vid Nordiska Mästerskapen i Vingrom i Norge 13.-14.8. Där vann Ann-Cathrine och Wii silver tillsammans med finska laget i lagklassen för minihundar. Individuellt placerade sig ekipaget på en fin femte plats. Det andra ekipaget som representerat Finland var Casper Loo med dvärgpudeln Lexi, som representerade Finland vid European Open Junior 2016 som arrangerades i Cilistov i Slovakien 7.-10.7. Ekipaget tog en fin femtonde placering i barnklassens minihundsklass. Dessutom har fyra hundar från distriktet korats till FM-mästare. Från hundutställningarna kan nämnas att 5 st hundar under året erhöll titeln internationell utställningschampion (CIB). Dessutom har en hund erhållit titeln internationell brukschampion (CIT). Distriktets information till föreningarna finns att läsa på hemsidan och uppdateras varje månad av sekreteraren. En stor del av informationen till medlemsföreningarna sändes numera elektroniskt. På Vasa Kenneldistrikts vägnar får jag tacka alla funktionärer ute i föreningarna för det frivilliga arbete ni utfört under året till förmån för kennelverksamheten. Ett tack riktas även till jaktföreningar, Viltcentralen Kust-Österbotten, granndistrikt och rasklubbar för ett gott och givande samarbete. Bjarne Westerback, sekr. 3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE - TOIMINTAKERTOMUS 01.01 - 31.12 2016 ADMINISTRATION -HALLINTO Kenneldistriktets årsmöte hölls på hotell Vallonia i Korsholm onsdagen den 30.3.2016 kl.19.00. Närvarande var 35 personer. Av dessa var 19 befullmäktigade från en medlemsförening och de innehade sammanlagt 91 röster. Årsmötet inleddes med fullmaktsgranskning och kaffe. Ordförande Jari Päivärinta hälsade mötesdeltagarna välkomna och öppnade mötet, varefter följde utdelning av utmärkelser. Ordförande Jari Päivärinta tilldelades FKK:s förtjänsttecken i silver. Överdomarna i taxdrev (MÄAJ) - Helge Englund, Kimmo Isomaa och Stig Nyman tilldelades FKK:s diplom för hederstiteln emeritus överdomare. Eftersöksinstruktör Torsten Lerstrand, som beviljats avsked från uppdraget avtackades med en gåva. Efter mötesförhandlingarna följde utdelning av distriktets bordsstandar till Vuolasvirta- pristagare och hederspris till hundägare, som blivit nordiska, finska och distriktsmästare. KENNELDISTRIKTETS STYRELSE - KENNELPIIRIN JOHTOKUNTA Ordinarie medlemmar pers. ersättare Ordförande, Jari Päivärinta, Jakobstad Viceordförande, Åke Palmunen, Larsmo Jan Portin, Pedersöre Skattmästare, Susanna Kung, Jakobstad Krister Blomqvist, Nykarleby Britta Airenne, Vasa Inga-Lill Sjöman-Rönn, Helsingby Henrik Backlund, Iskmo Kaisa Haga, Yttermark Marina Hultholm, Karperö Kenneth Karp, Korsholm Jens Juthström, Molpe Helena Svahn, Iskmo Torsten Lerstrand, Kvevlax Anne Sid-Koskela, Vasa Bengt Lindberg, Yttermark Bertel Lindholm, Vasa Leif Söderbacka, Vasa Roland Sundfors, Nedervetil Heidi Troberg, Solf Satu Mikaela Burman, Vikby Kati Wester, Esse Sanna Fogde, Vasa Margareta Wickman, Övermark Gun-Sofi Ström, Pjelax sekreterare Bjarne Westerback, Pörtom Styrelsen har varit samlad till 4 st. protokollförda möten, varvid 52 paragrafer har skrivits. Styrelsemedlemmarna har deltagit enligt följande: Päivärinta 4/4, Airenne 4/4, Backlund 3/4, Hultholm 4/4, Juthström 4/4, Kung 4/4, Lerstrand 4/4, Lindberg 4/4, Palmunen 4/4, Söderbacka 2/4, ers. Sundfors 1, Troberg 3/4, ers. Burman 1, Wester 4/4, Wickman 2/4, sekr. Westerback 4/4. I tur att avgå ur styrelsen år 2017: Britta Airenne (ers. Inga-Lill Sjöman), Torsten Lerstrand (Anne Sid-Koskela), Henrik Backlund (Kaisa Haga) och Kati Wester (Sanna Fogde). 4 FUNKTIONÄRER - TOIMIHENKILÖT Distriktsutbildare / aluekouluttaja Marita Utter, Nedervetil Utställningsinstruktör - näyttelyohjaaja Anna-Mari Sampola, Vasa Ungdomsansvarig – nuoriso vastaava Ann-Sofi Loo, Vasa Lydnads ansvarig - Toko vastaava, Sarah Pått, Korsholm Rally-lydnad – Rally-toko Heidi Slögs, Korsholm Agility förbindelseperson/ yhteyshenkilö, Anders Virtanen, Jakobstad Viltspår - Mejä. Torsten Lerstrand, Kvevlax Kompishund-kaverikoirat Mari Suojanen, Vasa Kennelrådgivare-kennelneuvoja Iro Kaukonen, Lillkyro ARBETSUTSKOTTET - TYÖVALIOKUNTA Inom styrelsen valda au har haft Jari Päivärinta som ordförande och som medlemmar Susanna Kung, Bjarne Westerback och Britta Airenne. Au sammanträder via e-post och telefon vid behov. VERKSAMHETSGRANSKARE - TOIMINNANTARKASTAJAT Som verksamhetsgranskare för kenneldistriktet har fungerat Kjell Fellman och Roger Sundqvist med Karin Vesterlund och Marica Kjötar-Virtanen som ersättare. KOMMITTÉER - TOIMIKUNNAT VILTSPÅRKOMMITTÉN – MEJÄ-TOIMIKUNTA Ordf.-pj. Torsten Lerstrand, sekreterare Pia Lagus, Monika Berts, Ann-Sofie Blomqvist, Caroline Bäckström, Anne Herrgård, Juha Junkala, Inari Kuisma, Ann Leskinen, Toni Tunkkari. LYDNADS-KOMMITTÈN, TOKO-TOIMIKUNTA Ordf.-pj. Sarah Pått, Merja Fröberg, Sonja Lahdenranta-Husu, Minna Myllyperkiö, Sofia Roslund, Johanna Santamäki, Kirsi Salmela, Josefine Stenholm, Sune Svenfelt UNGDOMSKOMMITTÉN, NUORISO-TOIMIKUNTA Ann-Sofi Loo, Heidi Troberg, Gun-May Liljedahl AGILITY-kontaktperson, yhteyshenkilö Anders Virtanen KOMPISHUND - KAVERIKOIRAT Mari Suojanen RALLY-LYDNAD-TOKO, kontaktperson - yhteyshenkilö Heidi Slögs UTBILDARE - KOULUTTAJAT för skällande fågelhundar Göran Öhman, Nykarleby för älghundar Tom Kolam, Terjärv för stövare Roland Sundfors, Nedervetil 5 GRANSKARE av provprotokoll – Koepöytäkirjojen TARKASTAJAT AJOK/KEAJ - STÖVARE, Henrik Gullans, Västerträskvägen 22, 64510 Nämpnäs DRAJ – DREVER, Roger Herlin, Björneborgsvägen 1517 bst 1, 66160 Långåminne HIRV – ÄLGHUNDAR, Marja-Helena Ilvonen, Rasinkankaantie 91, 43220 Mahlu LINT – SKÄLLANDE FÅGELHUND, Göran Öhman, Juthasvägen 18, 66900 Nykarleby LUT /LUME – GRYTPROV, Bertil Stormblad, Lömnehagavägen 45, 66100 Malax MEJÄ/VAHI – VILTSPÅR, Torsten Lerstrand, Odalsvägen 4, 66530 Kvevlax MÄAJ - TAXAR Hans Wickman, Björnåsvägen 197, 64610 Övermark NOME – RETRIEVERS Jari Päivärinta, Helandersgatan 24, 68600 Jakobstad SPME - SPANIELS Catarina Still, Gästgivarvägen 78, 68690 Sundby WACH – VAKTELHUNDAR, Niklas Lindström, Stagbovägen 8, 66540 Petsmo Protokollen för övriga prov har sänts direkt till distriktssekreteraren. REPRESENTATION - EDUSTUS SKL-FKK:s FULLMÄKTIGE Valda för åren 2014-16 är Jari Päivärinta (Susanna Kung) och Heidi Troberg (Britta Airenne). Samma personer valdes för åren 2017-19 på Kennelklubbens allmänna möte i november. FÖRTROENDEUPPDRAG I RASKLUBBAR – LUOTTAMUSTEHTÄVÄT ROTUJÄRJESTÖISSÄ Matti Palojärvi, styrelsemedlem, ordf i exteriörsektionen i SAJ - Finska Stövarklubben, Kaj Westerback, SKL-FKK:s representant i FCI:s kommission för drivande hundar Anders Ljungberg, styrelsemedlem i Finska Jämt- och Gråhundklubben (FJGK-SHHJ) Elina Lintula, viceordf. i Suomen Samojedinkoirayhdistys. Sonja Lahdenranta-Husu, sekreterare i Golden Ring ry Kalevi Mikkola, styrelsemedlem i Finlands Utterhundar r.f. Marita Utter, sekreterare i Finlands Utterhundar r.f. Carina Päivärinta, medlem i uppfödarkommittén, förmedlare av valpar och vuxna hundar i Golden Ring ry Ulla Paavola är ordf. i avelsrådet för pomeranian i Pienpystykorvat ry. Tom Kolam, medlem i FJGK:s skolnings- och regelkommitté. Mauri Koivuporras, medlem i jaktkommittén för Springerspanielit ry. Marina Hultholm, medlem i avelsrådet för Suomen Kääpiösnautserikerho Thommy Svevar, medlem i Finsksspetssektionen, ordf. i avelsrådet för finsk spets inom Finska Spetsklubben. Roland Sundfors, medlem i SAJ-Finska Stövarklubbens skolningskommitté Bjarne Westerback, SKL-FKK:s representant i NKU:s kommitté för jakthundar VALMÄN och DOMARE – VALITSIJAMIEHET ja TUOMARIT Haukkuottelu: Harry Liljekvist res. Göran Öhman Kilpa: Kjell Fellman res. Sven-Åke
Load more

Recommended publications
  • Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
    Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
    [Show full text]
  • VASEK Forum 2-2006.Indd
    2/2006 VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTIFORUM - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Turvallista matkaa s. 4 Pohjanlahdella Trygg färd i Bottniska viken Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? s. 6 Hur motionerar vi på sommaren? Terassi ja vesi kuuluvat kesään s. 3 Uteserveringar en del av sommaren s. 10 Plastweld investoi rohkeasti uuteen Plastweld gjorde en modig investering VASEK FORUM 2/2006 1 PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN 2/2006 FORUM VAASANSEUDUN KEHITYS OY:N TIEDOTUSLEHTI - VASAREGIONENS UTVECKLING AB:S INFORMATIONSTIDNING Sisältö / Innehåll Pääkirjoitus / Ledaren 2 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Terassi ja vesi kuuluvat kesään 3 Uteserveringar en del av sommaren 3 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Turvallista matkaa Pohjanlahdella 4 Hyvät lukijat Trygg färd i Bottniska viken 5 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Mikä liikuttaa kesällä Vaasanseudulla? 6 Hur motionerar vi på sommaren? 7 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Tehokkaat toimitilat edistävät yritystoimintaa 9 Bästa läsare Effektiva lokaler främjar företagens verksamhet 9 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Vaasanseudun Gräset är Plastweld investoi rohkeasti uuteen 10 ruoho on vihreää grönt i Vasaregionen Plastweld gjorde en modig investering 11 •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• anha sanonta ”ruoho on et gamla ordspråket ”grä- Puusepänverstaasta tulikin leipomo 12 vihreämpää aidan takana” ei set är grönare på andra pidä paikkaansa – Vaasanseu- sidan” stämmer inte idag, Snickarverkstaden blev bageri
    [Show full text]
  • Skogsägaren 4/14 Telefonnummer:______Lös Skogsvårdsföreningens Kryss, Gjort Av Rolf Söderback I Mariehamn
    SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning www.skogsvardsforeningen.fi November • 4 / 2014 Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 3 Virkeshandeln sid 6-7 Fullmäktiges möte sid 8-9 Havsörnens återkomst sid 10-11 Fliseldning -något för gårdsbruk? sid 14 Rågång med modern utrustning sid 18 Entreprenörer i skogen Skogsintresset i generna sid 4-5 PEFC/02-21-14 2 SkogsÄgaren 4/2014 Ledare Bästa skogsägare, Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi är nu inne i årets mörkaste tid och vintern står för I vinter vore det väldigt viktigt att arbetet kunde dörren. Hurudan vintern blir är varje år lika svårt fortsätta hela vintern, då vi troligtvis har en ny Vi erbjuder service inom skogsbruk. att förutspå, men i höst har vi åtminstone haft rikligt Kemeralag som träder i kraft från 1 juli. Det som Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör med rönnbär. Om det betyder att det blir rikligt med är klart är att den gamla lagen tar slut 30 juni. skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina snö eller om vi får en snöfattig vinter återstår att se. Skogscentralen har meddelat att redovisningarna medlemmar heltäckande tjänster och betjänar skogsägarna utgående från deras önskemål. för arbeten som gäller för den gamla lagen ska vara Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva. Trots att mekaniseringen har gått framåt i skogs- inlämnade i slutet av mars. Det betyder i så fall att bruket och verksamheten pågår året runt är det det blir ett avbräck i röjningsarbetet på minst tre Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar ändå viktigt för skogsbruket att vi får en ordentligt månader, då dessutom den nya lagen förutsätter en skogsbruksmark och antalet skogsägare som kall vinter.
    [Show full text]
  • Kstad Resebrossa Eng.Indd
    TOURS & ADVENTURES in Kristinestad Group trips 2015-2016 WELCOME TO Kristinestad - - - Our idyll can be yours whenever! We warmly welcome you to our beloved town! We Kristinestad was the first town in at Kristinestads Turism tourist office want you to Finland to be accepted into the inter- feel warmly welcomed. Please feel free to come to national Cittaslow network of towns in April 9, 2011. us with any questions or requests concerning your experience in Kristinestad. A town belonging to the Cittaslow network must have a population of under 50 000 inhabitants. Cittaslow Are you planning to visit our town renowned for its towns emphasize good living and appreciate genuine local products and humane, environmentally friendly old woodhouse milieu? You will always find things to and sustainable solutions. A town seeking to earn the do here both in the summer and in the winter, and Cittaslow title must meet 55 different criteria − every- we will gladly help you with your wishes! Would you thing from hospitality and locally produced food to like to enjoy our beautiful city on a walking tour or city planning and working-from-home opportunities. by bus? Or on a boat or with your tastebuds? Histor- The network was founded in Italy in 1999, and its ical winds, unique outdoor experiences and delicious members include 146 towns in 24 countries. taste experiences guarantee that the town stays in your heart and you will want to visit us over and over More information: again. Helena Kari Familiarize yourself with our tour packages and don’t hesitate to
    [Show full text]
  • THE FINNISH COAST, the ARCHIPELAGO & SWEDEN/HIGH COAST - Actively Experiencing Nature and City Life
    THE FINNISH COAST, THE ARCHIPELAGO & SWEDEN/HIGH COAST - actively experiencing nature and city life- Stockholm-Turku-Pori-Vaasa-Umeå-High Coast-Stockholm This stunning journey takes you through coastal areas of Finland and Sweden. Along with the bustling city life, you’ll get to experience beautiful nature by hiking, swimming and kayaking. The route includes 3 Unesco World Heritage Sites. In Finland, going to the sauna is a must, but why not give some fishing a try as well? Explore the fascinating old towns with their charming wooden houses. Indulge in the food culture at some of the great restaurants along the way and enjoy the local flavours. Relax in high-quality accommodation and take advantage of a rare opportunity for an overnight stay in a house made of glass! Bicycle excursions, river cruises and as much shopping as you can handle are also on the cards. Beginning and ending in Stockholm, this amazing trip is full of exquisite archipelago views, picturesque coastline and unforgettable experiences. Day 0 Stockholm-Turku Tallink Silja departs in the evening from Stockholm to Turku (at 19:30). There is a buffet dinner on board. Accommodation is in an A-Class cabin with a window. Shopping and entertainment also on board. Day 1 Turku Turku is a city that just oozes charm, proudly standing as the oldest city in Finland and still justifying its 2011 status as European Capital of Culture. The city is a must-visit place for foodies, with a rising reputation for its feast of splendid restaurants, quite rightly billed as the unofficial Food Capital of Finland.
    [Show full text]
  • Swedish Genealogical Societies Have Developed During the Last One Hundred Years
    Swedish American Genealogist Volume 5 | Number 4 Article 1 12-1-1985 Full Issue Vol. 5 No. 4 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1985) "Full Issue Vol. 5 No. 4," Swedish American Genealogist: Vol. 5 : No. 4 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol5/iss4/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedish American Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Genealogical Societies in Sweden Today 141 Two Early Swedes in New York 153 Long Generations 155 "A Second Cousin in Every Corner" 156 Genealogical Queries 167 Literature 169 Index of Personal Names 172 Index of Ships' Names 185 Index of Place Names 186 Vol. V December 1985 No. 4 Swedish America~ eGenealogist Copyright © 1985 Swedish me,rican Genea/og{s1 P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 (ISS'\ 0275-9.1 l~J Edi1or and Publisher Nil s William Olsson. Ph.D .. F.A.S.G. Con1 rib u1i ng Edilors Glen E. Bro lander, Augustana Coll ege. Rock Island. IL; Sten Carlsson. Ph.D .. Uppsala Uni ve rsit y. Uppsala. Sweden; Henrie Soll be. Norrkopin g. Sweden; Frik Wikcn. Ph .D .. Stockholm. Sweden Contributions are welcomed but the q ua rterly a nd its ed itors assume no res ponsibili ty for errors of fact or views expressed.
    [Show full text]
  • Vindkraftsprojekt I Tjöck I Kristinestad Program För Miljökonsekvensbedömning
    Nykarleby Vindpark Ab VINDKRAFTSPROJEKT I TJÖCK I KRISTINESTAD Program för miljökonsekvensbedömning 25.5.2015 1510015467 Nykarleby Vindpark Ab Vindkraftsprojekt i Tjöck i Kristinestad program för miljökonsekvensbedömning 1 INNEHÅLL FÖRORD 3 8. MILJÖKONSEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS KONTAKTUPPGIFTER 4 SAMT BEDÖMNINGSMETODER 43 8.1 Fokusering av bedömningen 43 SAMMANDRAG 5 8.2 Avgränsning av influensområdet 43 1. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKTER OCH SYFTE 7 8.3 Konsekvensbedömningens huvudskeden 44 2. PROJEKTANSVARIG 8 8.4 Konsekvenser för klimat och luft 45 3. FÖRFARANDET VID MILÖKONSEKVENSBEDÖMNING 8.5 Konsekvenser för markanvändning och OCH DELTAGANDE 9 samhällsstruktur 45 3.1 Bedömningens syfte och mål 9 8.6 Konsekvenser för mark och berggrund 46 3.2 Behov av bedömning 9 8.7 Konsekvenser för yt- och grundvatten 46 3.3 MKB-förfarandets parter 9 8.8 Konsekvenser för vegetation och naturtyper 46 3.4 Bedömningsförfarandets skeden 10 8.9 Konsekvenser för fågelbeståndet 47 3.5 Deltagande och samverkan under MKB-förfarandets 8.10 Konsekvenser för andra organismer 47 gång 10 8.11 Konsekvenser för naturskyddsområden 48 3.6 Tidsplan för MKB-förfarandet 11 8.12 Konsekvenser för utnyttjande av naturresurserna 48 3.7 Beaktande av MKB i planering och beslutsfattande 11 8.13 Konsekvenser för trafiken, försvarsmaktens 4. PROJEKTBESKRIVNING 12 verksamhet och kommunikationsförbindelserna 49 4.1 Projektets läge 12 8.14 Konsekvenser för landskap och byggd kulturmiljö 49 4.2 Ett vindkraftverks konstruktion 12 8.15 Buller och rörliga skuggor, risker 49 4.2 Olika typer av fundamentteknik 14 18.6 Konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och trivsel 50 4.3 Byggnads- och servicevägar samt fältområden 15 18.7 Metoder att minska de negativa konsekvenserna 4.5 Transporter och trafik 17 samt uppföljning av konsekvenserna 51 4.6 Elöverföring 17 18.8 Kumulativa effekter tillsammans med andra 4.7 Byggande av vindkraftsparken 17 vindkraftsprojekt 51 4.8 Vindkraftverkens drifttid, service och underhåll 18 9.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Skötsel Och Användning Av Natura 2000-Områden
    Ö V ERSI VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS K TSPLAN RAPPORTER 3sv | 2009 F ÖR S K För alla miljöcentralers område har en s.k. översiktsplan för skötsel ÖTSEL och användning av Natura 2000-områden utarbetats. På Västra Finlands Översiktsplan för miljöcentrals område ansvarade miljöcentralen och Forststyrelsens OC Österbottens naturtjänster för utarbetningen av planen. Syftet med skötsel och användning av H översiktsplanen är att för varje Natura 2000-område bedöma plane- AN ringsbehoven med avsikt på sex olika plantyper. Plantyperna är: skötsel- V ÄNDNIN Natura 2000 -områden och användningsplan, restaureringsplan för myrar och skogar, skötsel- plan för vårdbiotoper, åtgärdsplan för byggande av serviceutrustning, i västra Finland restaurerings- och skötselplaner för vattendrag och våtmarker samt G A skötselplaner för livsmiljöer för hotade arter. Översiktsplanen kommer V i fortsättningen att vara ett praktiskt rättesnöre när miljöcentralen och NAT Forststyrelsen planerar i vilken ordning skötsel- och användningsplaner U samt andra planer utarbetas för Natura 2000-områdena. RA 2000 - Planen kommer att uppdateras varje år allteftersom arbetssituationen OMR vad gäller skötsel- och användningsplaneringen och resurserna för arbetet preciseras. Å DEN I V ÄSTRA F INLAND V ÄSTRA LÄNSI-SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS F VÄSTRA FINLANDS INLANDS MILJÖCENTRAL MILJÖCENTRAL ISBN 978-952-11-3535-4 (PDF) ISSN 1796-1920 (online) Västra Finlands miljöcentral Ö V ERSI VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS K TSPLAN RAPPORTER 3sv | 2009 F ÖR S K För alla miljöcentralers område har en s.k. översiktsplan för skötsel ÖTSEL och användning av Natura 2000-områden utarbetats. På Västra Finlands Översiktsplan för miljöcentrals område ansvarade miljöcentralen och Forststyrelsens OC Österbottens naturtjänster för utarbetningen av planen. Syftet med skötsel och användning av H översiktsplanen är att för varje Natura 2000-område bedöma plane- AN ringsbehoven med avsikt på sex olika plantyper.
    [Show full text]
  • Telegrafen – En Historisk Återblick
    Telegrafen – en historisk återblick av Folke Holmström Del 2 NYKARLEBY TELEGRAFKONTOR 1869 – 1927 Den senare delen av 1800-talet var i många avseenden en mycket omvälvande period som förändrade livet för de flesta i Finland. Liberalare lagar gjorde det möjligt att bl.a. bygga upp industrirörelsen som i sin tur skapade nya yrken. Framtiden låg i nya uppfinningar av vilka telegrafen ansågs som en av den tidens största. Tyvärr hörde Nykarleby till de kuststäder som fick vänta ända till år 1869 innan staden fick en fungerande telegraf. Kustlinjen från Åbo till Torneå. I januari 1857 gjorde städerna Björneborg, Kristinestad, Vasa och Uleåborg en skriftlig anhållan till generalguvernören, greve F.W.R. Berg, gällande byggandet av en telegraflinje från Åbo till Torneå. (I brevet nämndes också bl.a. de österbottniska städerna Nykarleby, Jakobstad och Gamlakarleby). Motiveringen var att telegrafen behövdes främst för handel, industri och sjöfart. Byggandet uppsköts dock på framtiden då kostnadsberäkningarna visade sig vara alltför stora . Först den 25 mars 1859 gav Alexander II, storfurste av Finland (1855–81), sitt tillstånd och byggandet av linjen Åbo– Torneå kunde påbörjas. En besvikelse var dock att det Finska telegrafverket fortfarande skulle fungera under rysk ledning Dock förutsattes att städerna skulle delta i kostnaderna för byggandet av stationerna samt bekosta hyra, värme och lyse för lokaliteterna. Fastän ingen telegraf då var planerad i Kaskö, Nykarleby och Jakobstad, hade Vasa läns guvernör ändå hört sig för hos magistraterna i dessa städer om de kunde hjälpa till med byggandet av telegraflinjen, t.ex. genom att leverera stolpar gratis. Städerna meddelade dock att de p.g.a.
    [Show full text]
  • Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
    16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
    [Show full text]