F Olk D an S E S U B E L

svenska litteratursällskapet i finland SLS 1/2016 DERN R O Å L I 6 E 1 B 0 S M U 2 J M S R N E F S O E Å N L K D A N 0 0 1 Modernisterna och aforismen • Queera Hagar • Folkdansens jubelår i Finland Silverspännet tar ut svängarna • Finlandssvenska fiktiva rum 3–13 tema: Modernismen 100 år 14–23 tema: Folkdansens jubelår 3 Syskon och hemlösa vandrare 33 Berättelserna bakom samlingarna 4 Modernisterna och aforismen 37 Minoritet i minoriteten 7 Queera Hagar 38 Milispråket i Drakan 10 Elmer Diktonius-utställning på SLS 40 Finlandssvenska fiktiva rum i en tid 12 Emma Salokoski tonsätter av förändring finlandssvensk lyrik 44 Vi är alla (ättlingar till) invandrare 14 Folkdansens jubelår i Finland 46 Pris, stipendier och understöd 19 Folkdans i SLS arkiv 50 Försoning genom att förstå den andre 22 Silverspännet tar ut svängarna 53 Gallergrind och verklighet i 24 I obildningens tider Gripenbergs lyrik 26 Anne Bergman – festexperten som 56 Barnmorskekonsten – en profession i fick fel frågor Finland redan på 1700-talet 30 ”Jag har en gammal dator i 58 Aktuellt från SLS garderoben” 61 Utgivning 32 Det immateriella kulturarvet samlas in 65 SLS föredragsserie hösten 2016 på wiki-sida KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2016 (23:e årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktörer: Ina Krokfors, Hedvig Rask, Hanna Riska, Jenny Sandström, Evelina Wilson Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Layout: Antti Pokela Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkiv bilder ur egna samlingar Tryck: Lönnberg, Helsingfors 2016 ISSN-L 1237-8356 ISSN 1237-8356 (print) ISSN 2242-6787 (online) 2 KÄLLAN 1/2016 Omslag: Antti Pokela LEDARE Syskon och hemlösa vandrare ig drabbade den fin På diktarmyternas landssvenska modernis parnass står syster men som ett uppfordrande M modernister skuldra vid hugg. Det var sextiotal och klassen tug gade sig långsamt igenom tegelstenen skuldra med broder Levande svensk dikt (100 män, 6 kvin modernister …” nor). Men det var först när vi kom till rubriken EDITH SÖDERGRAN (1892– 1923) som dikten började leva, på all finlandssvenska modernismen unik, en var. Inte var det heller oväsentligt att slagkraftig formation än i dag. det var en så stark kvinnostämma som Så vad finns avslutningsvis att säga introducerade modernismen på våra om vår hundraåring? Med Agneta breddgrader. Rahi kainens biomytografiska analys Trots att urvalet var snedvridet åt av Södergranbilden i minne kommer det dödslängtande lilla kvinnolivet, jag i tankar om huruvida Svenskfin fanns i hennes fria vers ett tilltal som lands unika bidrag till världslitteratu aldrig lämnat mig: ”vi ville väcka dig, ren även består i dess speciella diktar döda, ur din sömn.” Några sidor längre Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk konstellation. fram lurpassade Jaguaren: ”Så är vi två, litteratur vid Helsingfors universitet. Foto: Som Edith Södergran skriver till Marie Klingspor Rotstein. min dikt och jag: en klo.” Jag förstår så Hagar Olsson i april 1920, så utgör de väl att Södergran tänkt sätta Diktonius anarki, poesins bolsjevism”. Med så en ”ödesgrupp” av syskon och hemlösa Jaguaren främst i den tyska diktantolo dana fiender behöver man inga vän vandrare med trasor i ränseln, men än gi hon arbetade med mot slutet av sitt ner, det visar den finlandssvenska mo dock rikare än furstarna, genom skat liv. Det var andra bullar än den konser dernismens genombrott. Även om det, terna som ”strömma till oss genom luf verade rimgröt vi serverats i hemläxa. med undantag för Södergran, inte blev ten”. ”Vi ha ingenting att skaffa med/ Nog kändes det direkt att detta var, med så publikt, så har litteraturinriktning den övriga skapelsen/än att giva den Clas Zilliacus ord, en stridsformation. en varit fullständigt avgörande för vår själ.” Som Artur Lundkvist, den riks bättre poeters sällskap ända in i vår På diktarmyternas parnass står svenska modernismens banérförare, tid. Om detta tvistar väl ingen längre. systermodernister skuldra vid skuld post festum (1930) uttryckte saken så Sett i historiens backspegel rym ra med brodermodernister – moderni skulle den moderna litteraturen ”an mer modernismen såväl sönernas sym tetens feministiska, proletärmaskuli nektera nya områden”, såväl formellt boliska fadersuppror som de nya kvin na, queera och mer vardagligt sökande som innehållsligt, vara ”livsinställ nornas krav på livsutrymme i en värld inriktningar har var sina representatio ning” mer än ”litteraturinställning”. befolkad av mad men. Bortom alla klo ner. Rätt imponerande hur väl dessa än Tänk Björling som ville skriva dagen, ka analyser av fri rytm, expressionism, i dag samverkar, i synnerhet när de lä det är svårt att slå. dadaism, futurism, komprimering, ses och tolkas med nya ögon. Såklart det fräcka och övermodiga stilisering, tingprosa, syntetisering, I årets första nummer av Källan i modernismens minsta gemensamma syntaxnedbrytning, nya bildspråk, finns två exempel på nytolkningar av nämnare, att tvinga läsaren att accep is bergs teknik, bejakande av en prag finlandssvensk, modernistisk littera tera den värld som jaget skapar i dikten, matisk verklighet och allt vad modern tur. Eva Kuhlefelt skriver om dekadens stötte på patrull. I Svenska Akademien ismen mera gör i litteraturhistorien, är och queer hos Hagar Olsson medan dundrade Erik Axel Karlfeldt 1919 mot det fortsatt spänningen mellan dess Jonas Ellerström diskuterar modern detta ”lexikon i upplösning, formlärans olika ”livsinställningar” som gör den ister och aforismer. EBBA WITTBRATTSTRÖM KÄLLAN 1/2016 3 MODERNISMEN 100 ÅR MODERNISTERNA och aforismen Modernismen var inte bara ett uppror mot stelnade versformer nyttja aforismen för att i litterär form och åldrad estetik. Södergran, Diktonius och Björling ville gestalta och tydliggöra ett idékomplex. föra fram en ny livsuppfattning och människosyn. Ett av deras Det draget finns i den tidiga nordiska redskap var den slagkraftiga aforismen, inspirerad av Nietzsche modernismen i stort, och orsaken kan och Vilhelm Ekelund. Jonas Ellerström skriver om genrens anges i två ord: Friedrich Niet zsche. Den tyske antikforskaren och filoso oväntat starka position inom den tidiga nordiska modernismen. fen spelade en utomordentligt stor TEXT: JONAS ELLERSTRÖM roll för generationer av författare allt sedan hans idéer först började spridas på våra breddgrader av Georg Brandes. sina språkövningshäften som medfört att Södergrans aforismer Södergrans kraftfulla, profetiska poe skrev Edith Södergran under skol mer sällan satts i samband med hen si har Nietzsche som en självklar re I tiden i Sankt Petersburg ned ett nes poesi, även om Brokiga iakttagel- sonansbotten. Likaså måste Vilhelm stort antal tänkespråk av författare som ser liksom avsnittet ”Tankar om natu Ekelunds författarskap i de sena dikt La Rochefoucauld, Pascal, La Bruyère, ren” i sista numret av tidskriften Ultra samlingarna, och framför allt från och Schopenhauer och Lichtenberg. Dessa från hösten 1922 självklart ingått i sam med prosadebuten med essäsamlingen är huvudnamn i den aforistiska tradi lingsutgåvorna av hennes verk. Antikt ideal (1909), ses mot bakgrund tion som med början i franskt 1600tal Till skillnad från Södergrans dikter av Nietzsches kulturkritik och vilje varit en viktig litterär och moralfilo har aforismerna ofta väckt irritation filosofi, som ju inte minst utformades sofisk europeisk genre. Också de citat bland läsare och forskare, som stötts av i aforismsamlingar. Söder gran gör av historiker och essäis de anspråksfulla och ohöljt elitistiska Redan i Antikt ideal ingår en avdel ter som Carlyle och Emerson har drag tonfallen. Men i grund skiljer sig inte ning aforismer. Södergran läste boken, av maximer, koncentrerad levnadsvis Södergrans utsagor och människosyn liksom Hagar Olsson och Gunnar Björ dom. ”Helt uppen bart”, skriver Agneta i aforismhäftet från dem i hennes poe ling, av allt att döma också Elmer Dik Rahikainen i Kampen om Edith (2014), si alltifrån Septemberlyran. Kanske har tonius och R. R. Eklund. I Ultra utgör ”tyckte hon om det korta formatet, att den enkla detaljen att dikternas ”jag” i aforismer av Ekelund, hämtade och formulera något kraftfullt i bara en me aforismerna ersatts av ”man” eller ”vi” översatta ur böcker i Olssons ägo, nå ning eller ett par.” gjort att sena tiders läsare tvärtemot got av en följetong genom de åtta num Södergran gav tre år efter sin de författarens intentioner inte känt sig mer som utkom. Man kan också note but, till julen 1919, själv ut ett tunt häfte inkluderade. ra att ”tankar” (ideoita) av den på sin aforismer med titeln Brokiga iakttagel- tid mycket läste holländske författaren ser. Innehållet var först avsett att utgö Nietzsche som förebild Multatuli (Eduard Douwes Dekker) dy ra en avdelning i Framtidens skugga, Södergran är inte unik vare sig i sitt ker upp på sida 2 i det allra första num och kanske är det separatpublikationen citat samlande eller i sin vilja att ut ret, och att Diktonius urval ”Glimtar ur 4 KÄLLAN 1/2016 ### Textlyft ###.” Det verkar sannerligen vara mer än ett samman träffande att tre av den finlandssvenska modernismens huvudfigurer inom loppet av några år publicerar sig inom samma smala genre. Södergran uppskattade de möjligheter aforismen gav att uttrycka något kraftfullt i bara någon mening. KÄLLAN 1/2016 5 Tre modernistiska aforismsamlingar:

Load more