svenska litteratursällskapet i finland SLS 1/2016

DERN

R O Å

L I

6 E 1 B 0 S

M U 2

J M

S

R N

E

F S

O E Å N

L K D A

N 0 0 1

Modernisterna och aforismen • Queera Hagar • Folkdansens jubelår i Finland Silverspännet tar ut svängarna • Finlandssvenska fiktiva rum 3–13 tema: Modernismen 100 år 14–23 tema: Folkdansens jubelår

3 Syskon och hemlösa vandrare 33 Berättelserna bakom samlingarna 4 Modernisterna och aforismen 37 Minoritet i minoriteten 7 Queera Hagar 38 Milispråket i Drakan 10 Elmer Diktonius-utställning på SLS 40 Finlandssvenska fiktiva rum i en tid 12 Emma Salokoski tonsätter av förändring finlandssvensk lyrik 44 Vi är alla (ättlingar till) invandrare 14 Folkdansens jubelår i Finland 46 Pris, stipendier och understöd 19 Folkdans i SLS arkiv 50 Försoning genom att förstå den andre 22 Silverspännet tar ut svängarna 53 Gallergrind och verklighet i 24 I obildningens tider Gripenbergs lyrik 26 Anne Bergman – festexperten som 56 Barnmorskekonsten – en profession i fick fel frågor Finland redan på 1700-talet 30 ”Jag har en gammal dator i 58 Aktuellt från SLS garderoben” 61 Utgivning 32 Det immateriella kulturarvet samlas in 65 SLS föredragsserie hösten 2016 på wiki-sida

KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2016 (23:e årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktörer: Ina Krokfors, Hedvig Rask, Hanna Riska, Jenny Sandström, Evelina Wilson Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Layout: Antti Pokela Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkiv­bilder ur egna samlingar Tryck: Lönnberg, Helsingfors 2016 ISSN-L 1237-8356 ISSN 1237-8356 (print) ISSN 2242-6787 (online) 2 KÄLLAN 1/2016 Omslag: Antti Pokela LEDARE Syskon och hemlösa vandrare

ig drabbade den fin­ På diktarmyternas landssvenska modernis­ parnass står syster­ men som ett uppfordrande M modernister skuldra vid hugg. Det var sextiotal och klassen tug­ gade sig långsamt igenom tegelstenen skuldra med broder­ Levande svensk dikt (100 män, 6 kvin­ modernister …” nor). Men det var först när vi kom till rubriken EDITH SÖDERGRAN (1892– 1923) som dikten började leva, på all­ finlandssvenska modernismen unik, en var. Inte var det heller oväsentligt att slagkraftig formation än i dag. det var en så stark kvinnostämma som Så vad finns avslutningsvis att säga introducerade modernismen på våra om vår hundraåring? Med Agneta breddgrader. Rahi­kainens biomytografiska analys Trots att urvalet var snedvridet åt av Södergranbilden i minne kommer det dödslängtande lilla kvinnolivet, jag i tankar om huruvida Svenskfin­ fanns i hennes fria vers ett tilltal som lands unika bidrag till världslitteratu­ aldrig lämnat mig: ”vi ville väcka dig, ren även består i dess speciella diktar­ döda, ur din sömn.” Några sidor längre Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk konstellation. fram lurpassade Jaguaren: ”Så är vi två, litteratur vid Helsingfors universitet. Foto: Som Edith Södergran skriver till Marie Klingspor Rotstein. min dikt och jag: en klo.” Jag förstår så Hagar Olsson i april 1920, så utgör de väl att Södergran tänkt sätta Diktonius anarki, poesins bolsjevism”. Med så­ en ”ödesgrupp” av syskon och hemlösa Jaguaren främst i den tyska diktantolo­ dana fiender behöver man inga vän­ vandrare med trasor i ränseln, men än­ gi hon arbetade med mot slutet av sitt ner, det visar den finlandssvenska mo­ dock rikare än furstarna, genom skat­ liv. Det var andra bullar än den konser­ dernismens genombrott. Även om det, terna som ”strömma till oss genom luf­ verade rimgröt vi serverats i hemläxa. med undantag för Södergran, inte blev ten”. ”Vi ha ingenting att skaffa med/ Nog kändes det direkt att detta var, med så publikt, så har litteraturinriktning­ den övriga skapelsen/än att giva den Clas Zilliacus ord, en stridsformation. en varit fullständigt avgörande för vår själ.” Som Artur Lundkvist, den riks­ bättre poeters sällskap ända in i vår På diktarmyternas parnass står svenska modernismens banérförare, tid. Om detta tvistar väl ingen längre. systermodernister skuldra vid skuld­ post festum (1930) uttryckte saken så Sett i historiens backspegel rym­ ra med brodermodernister – moderni­ skulle den moderna litteraturen ”an­ mer modernismen såväl sönernas sym­ tetens feministiska, proletärmaskuli­ nektera nya områden”, såväl formellt boliska fadersuppror som de nya kvin­ na, queera och mer vardagligt sökande som innehållsligt, vara ”livsinställ­ nornas krav på livsutrymme i en värld inriktningar har var sina representatio­ ning” mer än ”litteraturinställning”. befolkad av mad men. Bortom alla klo­ ner. Rätt imponerande hur väl dessa än Tänk Björling som ville skriva dagen, ka analyser av fri rytm, expressionism, i dag samverkar, i synnerhet när de lä­ det är svårt att slå. dadaism, futurism, komprimering, ses och tolkas med nya ögon. Såklart det fräcka och övermodiga stilisering, tingprosa, syntetisering, I årets första nummer av Källan i modernismens minsta gemensamma syntaxnedbrytning, nya bildspråk, finns två exempel på nytolkningar av nämnare, att tvinga läsaren att accep­ is­bergs­teknik, bejakande av en prag­ finlandssvensk, modernistisk littera­ tera den värld som jaget skapar i dikten, matisk verklighet och allt vad modern­ tur. Eva Kuhlefelt skriver om dekadens stötte på patrull. I Svenska Akademien ismen mera gör i litteraturhistorien, är och queer hos Hagar Olsson medan dundrade Erik Axel Karlfeldt 1919 mot det fortsatt spänningen mellan dess ­Jonas Ellerström diskuterar modern­ detta ”lexikon i upplösning, formlärans olika ”livsinställningar” som gör den ister och aforismer. 

EBBA WITT-BRATTSTRÖM

KÄLLAN 1/2016 3 MODERNISMEN 100 ÅR MODERNISTERNA och aforismen

Modernismen var inte bara ett uppror mot stelnade versformer nyttja aforismen för att i litterär form och åldrad estetik. Södergran, Diktonius och Björling ville gestalta och tydliggöra ett idékomplex. föra fram en ny livsuppfattning och människosyn. Ett av deras Det draget finns i den tidiga nordiska redskap var den slagkraftiga aforismen, inspirerad av Nietzsche modernismen i stort, och orsaken kan och Vilhelm Ekelund. Jonas Ellerström skriver om genrens anges i två ord: Friedrich Niet­zsche. Den tyske antikforskaren och filoso­ oväntat starka position inom den tidiga nordiska modernismen. fen spelade en utomordentligt stor TEXT: JONAS ELLERSTRÖM roll för generationer av författare allt­ sedan hans idéer först började spridas på våra breddgrader av Georg Brandes. sina språkövningshäften som medfört att Södergrans aforismer Södergrans kraftfulla, profetiska poe­ skrev Edith Södergran under skol­ mer sällan satts i samband med hen­ si har Nietzsche som en självklar re­ I tiden i Sankt Petersburg ned ett nes poesi, även om Brokiga iakttagel- sonansbotten. Likaså måste Vilhelm stort antal tänkespråk av författare som ser liksom avsnittet ”Tankar om natu­ Ekelunds författarskap i de sena dikt­ La Rochefoucauld, Pascal, La Bruyère, ren” i sista numret av tidskriften Ultra samlingarna, och framför allt från och Schopenhauer och Lichtenberg. Dessa från hösten 1922 självklart ingått i sam­ med prosadebuten med essäsamlingen är huvudnamn i den aforistiska tradi­ lingsutgåvorna av hennes verk. Antikt ideal (1909), ses mot bakgrund tion som med början i franskt 1600-tal Till skillnad från Södergrans dikter av Nietzsches kulturkritik och vilje­ varit en viktig litterär och moralfilo­ har aforismerna ofta väckt irritation filosofi, som ju inte minst utformades sofisk europeisk genre. Också de citat bland läsare och forskare, som stötts av i aforismsamlingar. Söder­gran gör av historiker och essäis­ de anspråksfulla och ohöljt elitistiska Redan i Antikt ideal ingår en avdel­ ter som Carlyle och Emerson har drag tonfallen. Men i grund skiljer sig inte ning aforismer. Södergran läste boken, av maximer, koncentrerad levnadsvis­ Södergrans utsagor och människosyn liksom Hagar Olsson och Gunnar Björ­ dom. ”Helt uppen­bart”, skriver Agneta i aforismhäftet från dem i hennes poe­ ling, av allt att döma också Elmer Dik­ Rahikainen i Kampen om Edith (2014), si alltifrån Septemberlyran. Kanske har tonius och R. R. Eklund. I Ultra utgör ”tyckte hon om det korta formatet, att den enkla detaljen att dikternas ”jag” i aforismer av Ekelund, hämtade och formulera något kraftfullt i bara en me­ aforismerna ersatts av ”man” eller ”vi” översatta ur böcker i Olssons ägo, nå­ ning eller ett par.” gjort att sena tiders läsare tvärtemot got av en följetong genom de åtta num­ Södergran gav tre år efter sin de­ författarens intentioner inte känt sig mer som utkom. Man kan också note­ but, till julen 1919, själv ut ett tunt häfte inkluderade. ra att ”tankar” (ideoita) av den på sin aforismer med titeln Brokiga iakttagel- tid mycket läste holländske författaren ser. Innehållet var först avsett att utgö­ Nietzsche som förebild Multatuli (Eduard Douwes Dekker) dy­ ra en avdelning i Framtidens skugga, Södergran är inte unik vare sig i sitt ker upp på sida 2 i det allra första num­ och kanske är det separatpublikationen citat­samlande eller i sin vilja att ut­ ret, och att Diktonius urval ”Glimtar ur

4 KÄLLAN 1/2016 ### Textlyft ###.”

Det verkar sannerligen vara mer än ett samman­ träffande att tre av den finlandssvenska modernismens huvudfigurer inom loppet av några år publicerar sig inom samma smala genre.

Södergran uppskattade de möjligheter aforismen gav att uttrycka något kraftfullt i bara någon mening. KÄLLAN 1/2016 5 Tre modernistiska aforismsamlingar: Diktonius debut Min dikt (1921), Björlings debut Vilande dag (1922) och föregångaren Södergrans Brokiga iakttagelser (1919). van Goghs brev” i slutnumret har ett bankrutt som första världskriget snabbt se som grubblaren Kierkegaard bör ha tydligt aforistiskt drag. kom att uppfattas som. Behovet av en haft för Björling) tar sig lika självsäkra ny livshållning kunde uppfattas som och aggressiva uttryck i poesin, den be­ Ny form för nya tankar lika brännande som längtan efter nya höver inte aforismens skarpa avgräns­ Året innan den kollektiva, tvåspråki­ litterära former. ning och axio­matiska form för att bli ga modernistiska ansatsen med Ultra Björling hade studerat filosofi och slagkraftig och pregnant. (Inom paren­ hade Diktonius debuterat med en bok avlagt kandidatexamen, men valde afo­ tes kan man undra varför Björlings och som i allt väsentligt var en aforismsam­ rismens informella framställningssätt Diktonius aforismer inte som Söder­ ling (jag tänker mig att titeln Min dikt för att utveckla resonemang och re­ grans framkallat senare tiders ankla­ snarast skall uppfattas som lik­tydig dovisa insikter. Där Ekelund såg sig gelser för att vara högtravande eller an­ med ”mitt verk” eller rentav ”mina tan­ tvungen att överge den i hans ögon allt­ stötliga; särskilt Diktonius kan i Min kar”). Och när Gunnar Björling debu­ för subjektiva lyriken och kom att ut­ dikt bli rent våldsromantisk.) terade 1922 skedde också det med en trycka sig uteslutande i aforismform, Den aforistiska tradition som de samling aforismer, Vilande dag. Det kunde Björling i kraft av sin helhetssyn första modernisterna följer och ut­ verkar sannerligen vara mer än ett sam­ på liv och litteratur låta de två genrer­ vecklar i Norden är en annan än den manträffande att tre av den finlands­ na existera sida vid sida. Också Hagar romantikens och senmodernismens svenska modernismens huvudfigurer Olsson och R. R. Eklund visade stark fragmentestetik­ som postmoderna inom loppet av några år publicerar sig vilja att föra fram och diskutera idéer forskare med förkärlek uppehållit sig inom samma smala genre. i vad man kan kalla tankebokens form vid. Den vill med Nietzsches ord ”om­ Orsaken uppfattar jag ligga i den (vad gäller Eklund även renodlade afo­ värdera alla värden”, den är etisk och nordiska pionjärmodernismens karak­ rismsamlingar, se vidare Martin We­ inte bara estetisk – och den bör ses tär av idéburen och åsiktshävdande lit­ landers studie Grå verklighet, gyllne som ett viktigt element inom den om­ teratur. Den fria versen var en viktig del fantasi från 2014). välvning som framför allt Södergran, av upproret mot traditionen, men lika Diktonius kan tyckas ha övergett Olsson­ och Diktonius ville se som mer betydelsefull var viljan att föra fram nya aforismen efter Brödet och elden 1923, än litterär, som en social och personlig tankar om människan och samhället. men det viktiga för honom var möjli­ nyskapelse.  Nietzsche, mycket mer av en diktarfilo­ gen tonfallet snarare än genren. Den Jonas Ellerström är författare och förlägga- sof än av en akademisk systembyggare,­ livstro som Diktonius omfattade (om­ re, bosatt i Stockholm och Lund. Han har ut- är som nämnts av största betydelse i igen med Nietzsche och Ekelund som givit Edith Södergrans Aforismer (2011) och sammanhanget, liksom den ideologiska lärare, att jämföra med den betydel­ senast publicerat Hemlängtan ur världen. Essäer om poesi (2015) respektive diktsam- lingen Monoceros (2016).

6 KÄLLAN 1/2016 ÅR 100 MODERNISMEN

Hagar Olssons romandebut utgjorde tillsammans med Edith Södergrans­ första diktsamling startskottet för den finlandssvenska modernismen år 1916. Eva Kuhlefelt, doktorand i nordisk littera­ tur, slutför som bäst en doktors­avhandling om Olssons tidiga pro­ sa, med särskilt fokus på dekadens och queer. Frågor om kön och identitet har inte mist sin aktualitet och intresserar fortsättnings­ vis både i och utanför litteraturforskningen.

TEXT: EVA KUHLEFELT

agar Olssons (1893–1978) manhang eller plågsamt luddig resone­ position inom finlandssvensk mangsmässigt. Samtiden uppfattade Hmodernismforskning är sedan henne som en stridbar och uppbygglig länge etablerad. Men i takt med eta­ essäist och kritiker, prosaist och dra­ bleringen har dammet hunnit lägga matiker. Olavi Paavolainen och Mika sig över hennes texter. Olsson är ing­ Waltari utnämnde henne till den nya en Björling eller Södergran vars pro­ generationens profet. Därefter blev det duktion ständigt förmår entusiasme­ tyst. Och dammigt. ra nya generationer av läsare. Tvärtom Under 2000-talet har Olssons för­ framstår hon ofta som antingen hög­ fattarskap återupplivats, inte minst av travande pompös i skönlitterära sam­ feministiskt orienterade litteratur­ QUEERA HAGAR

KÄLLAN 1/2016 7 här till den litteratur som i egenskap av metaforisk plats kan ”tänka det omöj­ liga” och eventuellt bidra till föränd­ ring på sikt.

Dekadenta män och Nya Kvinnor Nya läsningar ger i bästa fall upphov till nya texter. Samtidigt bör man akta sig för att projicera senare tiders queer­ feministiska förståelse av kön på äld­ re litteratur. I min avhandling har jag därför valt att förankra analysen av de queera­ inslagen i Hagar Olssons skön­ litterära 1930-tal i texternas samtid, inte minst i de inomlitterära diskus­ sionerna kring kön som inleddes un­ der det sena 1800-talet och fortgick Hagar Olsson 1943. Foto: Atelier Bernhard, Åbo Akademis bildsamlingar. under 1920- och 1930-talen. Jag tar av­ stamp i Olssons­ kontroversiella debut­ roman från 1916, Lars Thorman och dö- den. Därefter är syftet att visa på hur romanens dekadenta utgångsläge så forskare. Något i hennes texter låter maskulina kvinnor och feminina män småningom utvecklas i en könsproble­ sig identifieras som förenligt med den om makten, och de genomgår ständiga matiserande och queer riktning i för­ postmoderna litteratur- och genus­ metamorfoser via komplicerade för­ fattarskapets tre ”höjdpunkter”: roma­ forskningens tankar om performativt klädnadsakter: kön kläs av, kön kläs på. nerna På Kanaanexpressen (1929), Det identitetsblivande, om utopiskt laddad Texternas så kallade queera ögonblick blåser upp till storm (1930) och Chitam- kvinnokamp eller könsmässig ambiva­ visar på hur en enskild handling eller bo (1933). Lars Thorman och döden är en lens. Samtidigt har fokus flyttats från talakt leder till en knappt förnimbar besynnerlig roman – frejdigt avfärdad det envetet biografiska perspektivet förskjutning av den till synes självkla­ av John Landquist som en ”ungdoms­ som tillåtits dominera i årtionden till ra, heteronormativa ordningen. Ord­ synd”. Den gestaltar detaljerat en ung ett mer textcentrerat. Det är uppen­ ningen har visserligen makt och kraft och desillusionerad mans kamp mot bart att Hagar Olssons texter talar om nog att sedan omedelbart återställa sig samhällets tidiga kommersialisering kön, talar kön – oavsett vad författaren själv, men har trots allt fått sig en törn. och sekularisering. Samtidigt ger den själv påstått. I hennes romaner kämpar Också Hagar Olssons romaner bidrar uttryck för de undergångsfantasier som

8 KÄLLAN 1/2016 Redan här är det ombytta positioner som gäller: dekadensen har en klart nersmutsande effekt på den äldre, romantiserade kvinnobilden, som nu går i graven. Fram stiger en hårdnackad femme fatale vars släktskap med Dionysos gör henne till själva sinnebilden för allt det främmande och farliga som driver mannen i fördärvet.

kännetecknar dekadensen som litterär Olssonroman som tydligast späder på cerar Hagar Olsson sin första egentli­ inriktning. Romanen introducerar en modernitetsdrömmarna. Romanen är ga kvinnliga huvudperson, men lyckas rätt vågad variant av sekelskiftets ”Nya både kompositions- och intrigmässigt inte riktigt ge henne trovärdig gestalt i Kvinna” samt av hennes intellektuella ojämn, men bjuder läsaren på en ex­ en samtid där primitivister och femi­ och erotiska övertag i förhållande till pressresa direkt till kontinenten och nister tävlar om att få definiera Kvin­ en både psykiskt och fysiskt försvagad dess ljusreklamer,­ automobiler, lätt­ nan. Sara Ellman förankras visserligen man. Redan här är det ombytta positio­ klädda dansöser och dofter av bensin i en tidstypisk, primitivistisk jordbun­ ner som gäller: dekadensen har en klart och nejlika.­ Collageupplägget, kom­ denhet, men är samtidigt maskulint nersmutsande effekt på den äldre, ro­ plett med manipulerat bildmaterial och identifierad så till den grad att hon sys­ mantiserade kvinnobilden, som nu går queera textögonblick, förmår utmana tematiskt krossar dem som kommer i i graven. Fram stiger en hårdnackad läsarens fantasi och före­ställningar om hennes väg. Problematiken fullbordas femme fatale vars släktskap med Dio­ falskhet och autenticitet. Överlag kan senare i Chitambo, inte helt omöjlig att nysos gör henne till själva sinnebilden upplägget uppfattas som queert i be­ inordna i en tradition av förklädnads­ för allt det främmande och farliga som tydelsen att det traditionella, borger­ romaner som visar på hur kön ständigt driver mannen i fördärvet. Det tradi­ ligt definierade subjektskapet utsätts måste göras i enlighet med givna kon­ tionella könsmanuskriptet förlorar i för ett omfattande sabotage som läm­ ventioner. Men det som måste göras både giltighet och trovärdighet när kul­ nar utrymme för en identitetsuppfatt­ rätt kan också göras en smula fel – när turellt kodade maskulina egenskaper ning inom vilket jaget är föränderligt protagonisten Vega Maria lägger ifrån plötsligt kopplas till kvinnor och femi­ och bundet till samhälleliga processer. sig prinsessklänningen till förmån för nina till män. Den handlingsförlama­ Också här gör sig dekadensen påmind rustningen och utropar sig till den fria de mannens sadomasochistiskt färga­ – nu som ett slags inommodern mot­ kvinnans riddare har hon samtidigt, de fantasier är det enda som återstår rörelse, som stick i stäv med den ratio­ medvetet eller omedvetet, begått ett sedan maskuliniteten smulats sönder. nellt maskulina framgångssagan beto­ normbrott som heter duga. Könet som nar det feminina i form av lyx, flärd och dittills varit ett obligatorium bibehåller Modernitet och könsöverskridande konsumtion. Projektet förkroppsligas sin maktposition, men får trots allt fin­ Det moderna projektet har en självklar av dandyn, som i egenskap av könsö­ na sig i att bli förskjutet, ifrågasatt och position i Hagar Olssons tidiga prosa verskridare också har en självklar plats avslöjat som konstruktion.  och syns som effekter av eller reaktio­ i Olssons omsorgsfulla modernitets­ Eva Kuhlefelt är doktorand i nordisk ner på den snabba industrialiseringen konstruktion. litteratur vid Helsingfors universitet och och urbaniseringen, den sociala rörlig­ Femme fatalen fortsätter sitt seger­ slutför för närvarande en avhandling med heten samt de många olika, sinsemellan tåg i Olssons 1930-tal, men normalise­ arbetstiteln ”Pigalle, Pigalle, Pigalle!” Dekadens och queer i Hagar Olssons tidiga konkurrerande ismerna. Många själv­ ras en aning och återuppstår som den prosa. Avhandlingsprojektet är kopplat till klara fundament och normsystem, inte kvinnosakskvinna som slår följe med det numera avslutade SLS-projektet Tidig minst de könsmässiga, blir samtidigt den ovan beskrivna, dekadenta dan­ finlandssvensk litteratur: program och praktik. ifrågasatta. På Kanaan­expressen är den dyn. I Det blåser upp till storm introdu­

KÄLLAN 1/2016 9 MODERNISMEN 100 ÅR ELMER DIKTONIUS- UTSTÄLLNING PÅ SLS

Var Elmer Diktonius duktig i skolan? Vad gjorde han innan han blev författare? Till vem skrev han brev 1919–1920? Vilken känd illustratör har ritat hans porträtt? Få svar på dessa frågor och många fler genom att besöka utställningen om Elmer Diktonius i SLS hus i Helsingfors, Riddaregatan 5. Utställningen finns i arkivvitrinen vid SLS kundtjänst som är öppen vardagar kl. 9–16.

10 KÄLLAN 1/2016 Var Elmer Diktonius duktig i skolan? Vad gjorde han innan han blev författare? Till vem skrev han brev 1919–1920? Vilken känd illustratör har ritat hans porträtt? Få svar på dessa frågor och många fler genom att besöka utställningen om Elmer Diktonius i SLS hus i Helsingfors, Riddaregatan 5. Utställningen finns i arkivvitrinen vid SLS kundtjänst som är öppen vardagar kl. 9–16.

KÄLLAN 1/2016 11 MODERNISMEN 100 ÅR EMMA SALOKOSKI

För sju år sedan gav Emma Salokoski tillsammans med Ilmi­liekki Quartet ut en skiva med folkvisor i jazztappning. Den kritikerrosade skivan Vi sålde våra hemman får nu en uppföljning när samma gäng tar sig an finlandssvenska dikter, varav flera är modernistiska alster.

TEXT OCH FOTO: KIRA SCHROEDER/OUTHOUSE MEDIA

rojektet är fortfarande i startgroparna. Inte ens Salo­ koski vet ännu vilka dikter som kommer att tolkas på skivan, Peftersom hon fortfarande bara är i början av urvalsprocessen. – Vi har inte begränsat oss till någon tidsepok, stil eller tema när det gäller dikterna, men jag skulle gärna undersöka vad som finns av finlandssvenska kvinnor, säger hon. Kvinnotemat är något som Salokoski har intresserat sig för redan i tidigare projekt, och det är just kvinnodikterna som hon oftast fast­ nar för. År 2011 gjorde hon en skiva med Maria Ylipää där olika kom­ positörer skrev ny musik till finskspråkiga dikter för en jazztrio och stråkkvartett. – Det var ett jättegivande projekt. Vi valde bland massor av tex­ ter, och det blev många kvinno­teman, kvinnliga diktare, historier från kvinnors liv. Samma tema kommer igen nu.

Intuitiv urvalsprocess Emma Salokoski poängterar att hon inte är någon stor lyrikkännare,­ i stället går hon efter vad hon fastnar för på bibliotekets lyrikavdelning. Att hon inte är insatt i lyrik ser hon både som en fördel och en nack­ del – eftersom hon inte känner till vilka dikter som redan tonsatts så ser hon på texter med nya ögon och låter diktens effekt på henne av­ göra vad hon tonsätter.

12 KÄLLAN 1/2016 TONSÄTTER FINLANDSSVENSK LYRIK

– Det är ett tveeggat svärd: man kan – Den stil vi har kanske inte pallar SLS-evenemang tände se det som att jag är lyckligt lottad el­ för en jättepostmodern, fri rytm; den gnistan till nya skivan ler att det är en akilleshäl, säger hon. måste hålla sig inom vissa ramar. Det Emma Salokoski och Ilmiliekki Quartet Salokoski har ingen diktatorisk är också svårt att tonsätta jättelånga framförde två sånger till text av Edith makt över vilka dikter som landar dikter. Södergran på SLS årshögtid i februari. på skivan. Eftersom både hon och de Till Salokoskis favoritförfattare hör Sångerna var beställningsverk initie­ andra medlemmarna i Ilmiliekki Quar­ Edith Södergran som är välbekant för rade av Lena von Bondsdorff, och ton­ tet kommer att tonsätta ett antal dikter henne redan från skivan Vi sålde våra sättningen gjordes av Verneri Pohjola. per person, spelar också musikerkolle­ hemman. Där ingick Södergrans dikt – Det tillfället ledde till att vi fick gornas åsikter in. ”En fången fågel”, som Salokoski ton­ blodad tand. Vi har blivit tillfrågade fle­ Emma Salokoski gör först ett brett satte redan som 19-åring. Andra favori­ ra gånger om att göra en fortsättning på urval dikter som hon presenterar för ter är Claes Andersson och Märta Tik­ Vi sålde våra hemman. Nu kändes tiden bandet som väljer vilka de vill tonsät­ kanen. mogen, säger Salokoski om den kom­ ta. Arrangemanget av musiken sker se­ – En fråga är hur man tonsätter Tik­ mande skivan, vars tema är lyrik ton­ dan kollektivt. kanens dikter som nästan är miniatyr­ satt av henne och Ilmiliekki Quartet. – När vi spelar tillsammans med romaner – kan man plocka ut något Projektet är fortfarande i sin linda, bandet händer väldigt mycket i rep­ därifrån? funderar Salokoski. och bandet har inte ens talat om när lokalen. Sångens form sätter sig när vi Även om urvalet för den nya ski­ och var skivan eventuellt kommer att repar tillsammans, berättar hon. van inte är klart är en sak säker: Salo­ komma ut, eller om den nya musiken Ilmiliekki Quartet består av Antti­ koski kommer att fortsätta sjunga på ens ska få formen av en fysisk skiva. Lötjö­nen (bas), Olavi Louhi­vuori finlandssvenska, liksom hon gjorde på – Skivbolaget som gav ut Vi sålde (trummor), Tuomo Prättälä (piano) Vi sålde våra hemman. våra hemman har i flera omgångar ut­ och Verneri Pohjola (trumpet). Av ban­ – Det är ganska svårt att sjunga på tryckt intresse för att ge ut en fortsätt­ dets medlemmar är Salokoski den enda finlandssvenska, man har inte så många ning, men vi har inte ens talat om idén som är svenskspråkig, därför är det hon förebilder i den genren. Folkmusiken med dem ännu. Världssituationen har som översätter och tolkar texterna. som jag lyssnade på inför Vi sålde våra förändrats ganska mycket; att ge ut ski­ hemman var alltid på rikssvenska, men vor är annorlunda än för sju år sedan Rytmen styr urvalet det hade känts oäkta att sjunga på riks­ när den förra kom ut.  Dikternas rytm är av stor betydelse svenska. Kira Schroeder jobbar som producent och när urvalet görs, eftersom den inver­ redaktör på Outhouse Media, som hon även kar mycket på komponerandet. varit med och grundat.

KÄLLAN 1/2016 13 FOLKDANSENS JUBELÅR FOLKDANSENS JUBELÅR I FINLAND

Det är sällsynt att humanistiska avhandlingar ger upphov till Från schweiziska till något så konkret som ett jubileumsår. I sin doktorsavhandling inhemska danser Dansen för åskådare från 2012 har Gunnel Biskop fått fram Författarinnan och kvinnosakskäm­ och i detalj beskrivit den första offentliga folkdansuppvisningen pen Adelaïde Ehrnrooth, den första i Finland, och i hela Norden. Ur avhandlingen föddes tanken på kvinnliga medlemmen i Konstnärs­ gillet, kom att spela en avgörande roll det Folkdansens Jubelår i Finland, som firas i år. Dansuppvis­ för dansuppvisningen som hölls två år ningen ingick i ett program som Konstnärsgillet i Finland fram­ efter gillets grundande. Impulserna förde på sin årsfest i Brunnshusets salong den 5 februari 1866. kom från Schweiz. Där hade man 1865 I år, 150 år senare, återskapades dansprogrammet av Finlands ordnat en nationalfest med dansinslag Svenska Folkdansring och Suomalaisen Kansantanssin Ystävät. för att stärka det nationella medvetan­ det. Man hade anställt en dansmästa­ TEXT: GUNNEL BISKOP re, T. Gerber, ”en hel vår” för att inöva tablåer, körsånger och danser. Ehrn­ rooth vistades vid denna tid i Schweiz och var en av dem som rapportera­ de om national­festen i pressen. Inom Konstnärsgillet tog man upp idén och spetsen för Konstnärsgillet, beslöt att arrangera någonting liknan­ grundat 1864, gick ”representan­ de för att stärka det nationella medve­ Iter för våra svensktalande bilda­ tandet i Finland. de kretsar”. Bland dem fanns förfat­ Ehrnrooth kontaktade Gerber, som taren, professor Zacharias Topelius, inkallades till Finland för att planera medicine- och kirurgiedoktorn, pro­ helheten och inöva danser. Gerber bör­ fessor ­Jakob August Estlander och jade ordna danskurser för ungdomar biblioteksmannen och tonkonstnä­ från de övre samhällsskikten i Helsing­ ren, doktor Karl Collan. Syftet var att fors och man tänkte sig att det skul­ främja konst och litteratur genom att le vara samma danser som han hade sammanföra konstnärer och kulturbe­ lärt ut i Schweiz. Jakob August Estlan­ främjare till ett gille och därmed skapa der, en av de drivande krafterna inom ett nationellt konstliv. Konstnärsgillet, och tre av hans sys­

14 KÄLLAN 1/2016 Några av ”österbottningarna” i dräkter från bl.a. Lappfjärd, Närpes och Munsala. Stående fr. v. Karl Petter Malmgren, Robert Fredrik Her- manson, Helena Alexandra Eleonora Schulman, Jakob August Estlander, Hilda Lovisa Estlander, spelmannen Jonas Spolander. Sittande fr. v. Mathilda Snellman, Augusta Johanna v. Kothen. Foto C. A. Hårdh, 1866. Nationalbiblioteket. kon, började tala för att inhemska dan­ Att kunskapen i våra folkdanser hos knifvar, ’blommor i hågen’ m.fl. natio- ser skulle lyftas fram, och inte schwei­ oss s.k. bildade är mycket obetydlig, nella attributer egde man i öfverflöd. ziska. Familjen Estlander, med rötter i lärer ingen bestrida. När Konstnärs- Allt var färdigt till dansen – bara dan- Lappfjärd, kände till traditionsbärare gillet i H:fors år 1866 beslutit sig för sen saknades. från Lappfjärd som arbetade i huvud­ att på årsfesten den 5:te febr. uppföra staden och som kunde sin hembygds en mängd inhemska folkdanser, hade Hur fick man då till slut fram några danser. En spelman, klockaren Spolan­ det icke så litet svårighet att få tag i danser? Tidningen svarar: der, inkallades från Lappfjärd enkom sådana. för dansuppvisningen. Man frågade den ena och den andra: Att få fram danser från andra bygder Det fanns annat som gick lättare att få Kan du dansa nationaldans? Och den var svårt, eftersom detta var långt innan tag på: ena och den andra svarade: nej. Slut- någon tanke på att samla in danser hade ligen vände man sig i sin nöd till den vuxit fram. Ännu tio år senare kommen­ Vackra flickor, ståtlige svenner, röda finska kyrkan – det var ju samtidigt terades svårigheterna i pressen: lif, flätor med bandrosetter, hvita som ’Dansen ur kristlig synpunkt’ ut- strumpor, skor med korsband, puukko­ gått – man vände sig ej förgäfves. En

KÄLLAN 1/2016 15 Några av ”västfinnarna” i nyuppsydda dräk- prest steg fram med hela famnen full Danserna i programmet ter enligt modell från Säkylä. Stående fr. v. med dansar, och nu gick det lös till gam- Programmet var indelat i tre avdelning­ Lars Oskar Wilhelm af Heurlin, Flora ­Helena man och fröjd. ar. Den första avdelningen inleddes med (Ellen) Nervander, Edvard Otto Stenbäck, Zacharias Topelius, Torsten Osvald Ilmo- Bröllopsmarsch ur En midsommarnatts- ni, Sigrid Johanna Crohns. Sittande fr. v. Denna prästman var H. A. Reinholm dröm av Mendelssohn, som de folk­ Majken­ (Maria) Malm, Karl Wilhelm Sack- i Sveaborgs församling. Han hade be­ dräktsklädda personerna tågade in till: lén. Foto C. A. Hårdh, 1866. SLSA 1160 Rune- drivit insamling och även gjort korta bergsbibliotekets samling. notiser om folkets danser. Han kunde Festligt intåg i nationaldrägter. Vest- demonstrera tre danser och hade ock­ finnar i drägter från Säkylä socken, så upptecknat dansmelodier. jemte sjömän. Ostfinnar, Karelare, i Att få fram dräkter – man talade drägter från Wiborg, Kaukola, Björkö, ofta om nationaldräkter eller national­ Mohla, Kronoborg. Nordfinnar, Öster- kostymer – var minst lika svårt. Man lå­ bottningar, i drägter från Lappfjärd, nade från olika håll, och en del dräkter Närpes, Lappo och Pensala by i Mun- i folklig stil syddes upp. sala. Alla företrädde af deras spelmän.

16 KÄLLAN 1/2016 De uppträdande var indelade i tre grupper, ’västfinnar’, ’karelare’ och ’österbottningar’, iklädda ’folkdräkter’ från västra Finland, Karelen och Österbotten som skulle spegla det regionala.”

Intåget var uppseendeväckande. Det Österbottningarne med twenne spel- höjdpunkten af mensklighetens kultur var överraskningsnumret. Sextio folk­ män framträda i brudmarsch och utfö- representerande frackarne och släp­ dräktsklädda personer defilerade in i ra Pellhållarnes dans i tre afdelningar: klädningarne”. salongen och ”blandade sig med pub­ a) menuett; b) vals; c) polska. liken”. De dansade inte, endast visa­ Fotografering av dansgrupperna de sig. Publiken, ”helsingforsgräddan”, ”Västfinnarna” och ”österbottningar­ Att årsfesten firades på Runebergs fö­ hade aldrig sett något liknande. na” framträdde i brudmarsch. Vad det delsedag fick stor betydelse. Runeberg, Konstnärsgillet hade beslutat att innebar förtydligas i ett brev av Aina som vid denna tid verkade som lektor börja fira sin årsfest på J. L. Runebergs Topelius: en brudmarsch spelades när vid gymnasiet i Borgå, kunde inte när­ födelsedag för att hedra honom. I den grupperna promenerade fram till es­ vara i Helsingfors. För att ihågkomma andra avdelningen av programmet kom traden ”hand i hand på bondevis”. När honom fotograferades de uppträdande detta fram bland annat genom tablåer de gick förbi Aina vid estraden, skulle grupperna, både de som dansade och de ur Fänrik Ståls Sägner. de niga och bocka. Hon å sin sida skulle som medverkade i de historiska tablå­ Syftet med den tredje avdelningen ge de intågande ”en nådig blick”. Aina erna. Fotografierna handkolorerades var att ”representera folket så gott vi föreställde en värdinna. Hennes upp­ och limmades upp på ark, som sändes förmår” och bestod av dansuppvisning­ gift var att vara ”en fin dam”, skriver som minne till Runeberg i Borgå. Un­ arna. De uppträdande var indelade i tre hon. Här förverkligades en gammal tra­ der bilderna hade Topelius skrivit per­ grupper, ”västfinnar”, ”karelare” och dition att buga för den högsta i rang, sonernas namn. ”österbottningar”, iklädda ”folkdräk­ på bröllopen för bruden, prästen eller Genom namnen har jag fått fram ter” från västra Finland, Karelen och spelmannen. vilka personer som medverkade i dans­ Österbotten som skulle spegla det re­ ”Västfinnarna” uppträdde med uppvisningen. De ingick i ett nätverk gionala. Dansprogrammet var följande: bland annat Ylänepolskan till sång kring Jakob August Estlander, Zacha­ ”riktigt i stämmor”, till ord av Julius rias Topelius och Karl Collan. Estlan­ Vestfinnarne med deras spelman fram- Krohn. ”Karelarna” framförde bland der fick med sig personer från den med­ träda i brudmarsch och utföra: annat Björköpolskan,­ som var en kon­ icinska fakulteten vid universitetet och a) Ylänepolskan, under sång med ord struktion av dansmästaren Gerber, ur familjekretsen. Topelius och dottern af J. Krohn; efter­som man inte fick fram någon ka­ Aina, samt Collan, lockade med sig ung­ b) Tanttuli, dansad i större delen af relsk dans. Melodin kom från Björkö domar ur familje- och vänskapskret­ vestra Finland och på Åland. och var upptecknad av kartografen Isak sen. Den gemensamma nämnaren var Inberg. ”Österbottningarna” dansade sång och musik. Till vänskapskretsen Karelarne med tvenne spelmän fram- menuett och vals från Lappfjärd samt hörde även juris kandidaten, musikern träda och utföra: polska från södra Österbotten. Henrik Borenius, en av dem som spe­ a) Björkö polskan från nejden af Kvällen fortsatte med allmän dans. lade till dansen. Han fick med sig flera Wiborg, samt Publiken ”blandade sig nu i walser, kad­ herrar från den juridiska fakulteten vid b) Heinola polskan. riljer och polkor, de brokiga folkdräg­ universitetet. terna och uniformerna från 1808 och de

KÄLLAN 1/2016 17 Dansuppvisningens betydelse ge dräkterna en roll. I konstnärskretsar Vilken betydelse fick då den första upp­ talade man i hänförd ton speciellt om visningen av ”inhemsk folkdans” i nå­ den klarröda Lappfjärdsdräkten. Någ­ got som skulle föreställa folkdräkter? ra år senare reste konstnärerna Adolf Ett resultat var att de folkliga danserna von Becker och Arvid Liljelund till Syd­ och dräkterna togs fram i en utåtriktad österbotten för att måla och blev ban­ verksamhet. Tanken var väckt, intres­ brytare i Finland på folklivsskildring­ set likaså. Idén att en folkdans skulle ens område. I nationalromantisk anda uppvisas i folkdräkt, var också väckt. upphöjdes dräkterna till ”konst” i strä­ Härvidlag hade pressen en central roll vandena efter att skapa och stödja en för spridningen av idén. En dansupp­ nationell konst.  visning visade sig även vara god under­ Filosofie doktor Gunnel Biskop dispute- hållning. Trots att dansuppvisningen rade 2012 vid Åbo Akademi med avhand- på årsfesten var en engångsföreteel­ lingen Dansen för åskådare. Intresset se, kom den att ge avgörande idéer och för folkdansen som estradprodukt och insamlings­objekt hos den svenskspråki­ impulser till fortsatt användning av all­ ga befolkningen i Finland under senare de­ mogealster i scenprogram. len av 1800-talet. Diss. Åbo Akademi, 2012. Folkdräkterna fick större betydel­ I digital form på: https://www.doria.fi/­ handle/10024/76834 se än danserna som behövdes för att

”Med djupaste allvar utförde österbottningarna Pellhållarenas högtidliga dans” – bröllopsmenuetten från Lappfjärd – i Brunns­ husets salong på Runebergs födelsedag­ den 5 februari 1866. Etthundrafemtio år senare framförde folkdansare från Föreningen Brage i 18­Helsingfors, KÄLLAN 1/2016i dräkter från olika delar av Österbotten, samma menuett på samma dag och plats. Foto: Matti Lankinen. FOLKDANSENS JUBELÅR FOLKDANS I SLS ARKIV

I år firas folkdansens jubelår med många evenemang Nils-Oskar Jansson (1862–1927) runtom i Finland. I SLS arkiv finns mycket insamlat var folkskollärare och folkbildare i material om folkdansen i Svenskfinland ända från senare ­Kimito. Kring sekelskiftet 1900 var delen av 1800-talet fram till våra dagar. Det finns flera han en av de drivande krafterna bak­ fotografisamlingar med temat folkdans, men också om grundandet av en ungdomsfören­ ing i Kimito. Som ivrig förespråkare uppteckningar av folkdans, intervjuer med folkdansare, av folkkultur började han tidigt ord­ böcker och filminspelningar. na fest­under­hållning och lyfte bl.a. TEXT: NIKLAS NYQVIST fram allmogens klädskick, bygdemål och folkliga danser. Ungdomsfören­ rovt taget kan SLS arkiv­ mer artikeln att lyfta fram några arkiv­ ingen hade uppvisningar också i Åbo material om folkdans delas helheter och presentera dem närmare. och Helsingfors, och en som tog star­ Gin i två kategorier. Det äldre En stor del av materialet är digitalise­ ka intryck av verksamheten var den då materialet, insamlat från senare de­ rat, men långtifrån allt. I samlingen för unge musikstuderande­ Otto Andersson len av 1800-talet fram till mitten av folklig musik- och dansutövning finns (1879–1969). Under en insamlingsresa 1970-talet, och det nyare materialet t.ex. ett digert bildmaterial som ännu till Kimito 1904 fotograferade Anders­ från slutet av 1960-talet fram till i dag. väntar på att digitaliseras, digitalise­ son Kimito ungdomsförenings folk­ Det äldre materialet bevaras huvudsak­ ras och förses med metadata för att bli dansuppvisning. I arkivet finns dessa ligen i Traditions- och språksamling­ tillgängligare. kända bilder där bl.a. N-O Jansson själv en i Helsingfors, men äldre fotografier deltar med stor iver (se bild på följan­ med folkdansmotiv finns även i Tradi­ Pionjärer inom folkdansinsamling de sida). Senare beskrev Andersson sitt tions- och lokalhistoriska samlingen Tre personer som finns representera­ möte med N-O Jansson som mycket i Vasa. Merparten av det nyare mate­ de i SLS arkivsamlingar framstår som betydelsefullt och som en av inspira­ rialet är arkiverat i Finlands svenska mycket betydelsefulla för folkdansens tionskällorna till grundandet av före­ folkmusikinstituts samling för folklig tidiga utveckling och organisering i ningen Brage i Helsingfors 1906. ­musik- och dansutövning i Vasa. Svenskfinland. Dessa är Nils-Oskar Den mångsidiga och produktiva Eftersom materialet om folkdans i Jansson, Otto Andersson och Yngvar musikprofessorn Otto Anderssons bi­ SLS arkiv är så pass omfattande kom­ Heikel. drag till arkivsamlingarna består främst

KÄLLAN 1/2016 19 Senare beskrev Andersson sitt möte med N-O Jansson som mycket betydelsefullt och som en av inspirationskällorna till grundandet av föreningen Brage i Helsingfors 1906.”

av uppteckningar av folkmusik och fo­ och senare i Finlands svenska folk­ com/84770756 (dock utan ljud). I Tra­ tografier tagna under 1900-talets första dansring. På sin tid var han den som ditions- och språksamlingen finns även decennium, när han som Svenska litte­ samlade in mest material om folkdans i ljudfilmer med folkdans inspelade av ratursällskapets stipendiat reste runt Svenskfinland och då framför allt i form professor Ann-Mari Häggman (f. 1941). i Finlands svenskbygder på jakt efter av dansbeskrivningar. Dessa är inspelade i Österbotten vid folkdiktning. Hans initiativ att grun­ Heikel var huvudredaktör för ban­ mitten av 1970-talet och skildrar bland da föreningen Brage spelade en viktig det VI B Dansbeskrivningar som ut­ annat menuettraditionen. roll i den tidiga organiseringen av folk­ kom 1938 i samlingsverket Finlands dans, eftersom det samtidigt grundades svenska folkdiktning. Hans uppteck­ Fotografier och inspelningar ett folkdanslag inom föreningen. Det ningar och material från utgivningen i SLS arkiv i Vasa banade väg för takorganisationen Fin­ av Dansbeskrivningar bevaras i Tradi­ I Vasa hittar man folkdansrelaterade lands svenska folkdansring som grun­ tions- och språksamlingen i Helsing­ fotografier i Traditions- och lokalhis­ dades 1931. fors. I arkivet finns även en filminspel­ toriska samlingen i Österbotten, bland Andersson tecknade inte upp folk­ ning av Heikel från Finlands svenska annat av fotograferna Rafael Olin och dans men det gjorde däremot Yngvar folkdansrings folkdansstämma i Hel­ Erik Häggblom. I samlingen för folklig Heikel (1889–1956). Han var djupt en­ singfors 1932. Filmen kan ses på in­ musik- och dansutövning finns många gagerad i Brages folkdansverksamhet ternet på nätadressen: https://vimeo. fotografier med folkdans bl.a. i Esko

20 KÄLLAN 1/2016 T.v. Dans på Kimito, Kimito ungdomsförening med Nils-Oskar Janson 1904. Foto: Otto Andersson.

Nedan Finlands svenska folkdansrings och Finlands svenska spelmansförbunds gemensamma stämma Samstämt i Pargas, 2013. Foto: Marie Lönnblad.

Salmelas fotosamling, men även foto­ donerades 2010 till Finlands svenska archive.­ Man kan även besöka arkivets grafier tagna av personalen vid Fin­ folkmusikinstitut och väntar för till­ kundtjänst i Helsingfors och Vasa och lands svenska folkmusikinstitut när fället på att digitaliseras. där söka i arkivets databaser, förteck­ man dokumenterat folkmusik- och För att få en överblick av det omfat­ ningar och kartotek samt få närmare folk­dansstämmor. Från denna typ av tande folkdansmaterialet kan man med information om arkivmaterialet och dokumentation härstammar även an­ fördel söka i arkivets huvudkatalog på dess användning. Forskare, dansutö­ nat material så som dokument, film- SLS webbplats genom en frisökning vare och den intresserade allmänheten och ljudinspelningar samt intervjuer. med sökordet folkdans. I data­basen kan ha stor nytta och glädje av materia­ Arkivet i Vasa har också en stor kan man även göra mer specifika sök­ let både som forskningsmaterial men samling smalfilmer, videofilmer och ningar på ämnesord, ort, personnamn också som inspirationskälla för egen bandinspelningar av folkdansentu­ o.s.v. Till den del materialet är digi­ folkdansutövning.  siasten Kim Hahnsson (1920–1999). taliserat och infört i arkivets huvud­ Niklas Nyqvist är institutschef vid SLS/ Han dokumenterade Finlands svenska databas Arkiva är det sökbart i arkivets Finlands svenska folkmusikinstitut folkdansrings verksamhet under drygt huvudkatalog. Till nätversionen av hu­ trettio års tid. I detta sammanhang vudkatalogen hittar man via SLS webb­ bör även föreningen Brages 45 filma­ plats www.sls.fi, närmare bestämt på de folkdanser nämnas. Videofilmerna adressen http://www.sls.fi/sv/digital_

KÄLLAN 1/2016 21 FOLKDANSENS JUBELÅR SILVERSPÄNNET tar ut svängarna

Silverspännet är namnet på otografen och jag anlän­ så mycket annat i byn. Nu är situatio­ det folkdanslag som samlas der till Arbetets vänners lokal nen en annan. varje måndag i Arbetets med ungefär samma föreställ­ F Tolkar stegbeskrivningar ning om vad folkdans är. Jag minns min vänners lokal i Vasa. Det är barndoms folkdansuppvisningar med Gruppen använder begreppet ”projekt” dansglädjen och gemenskapen folkdräkter och spelmän, men den lilla när de talar om tillställningar och upp­ med likasinnade som är dansgruppen på fyra personer som tar visningar. När de övar inför särskilda den främsta drivkraften, emot oss i Vasa ska visa sig ändra den­ projekt brukar fler personer delta. och inte alltför sällan går na föråldrade bild av folkdans innan in­ – Gruppen blir väldigt låst en pe­ medlemmarna utanför tervjun är över. riod när vi har ett projekt, eftersom vi ramarna och släpper loss till Annina Ylikoski, Anna Sundback, övar in de danser som ska framföras, tonerna av modern musik. Magnus Sundfors och Jan-Erik Skata till exempel på Folklandia, säger Anna. Folkdanslaget vill inte fastna hör till danslaget Silverspännet. De tre Varje år ger Finlands svenska folk­ förstnämnda har dansat folkdans se­ dansring ut häften med danser och i färdigstöpta former, utan dan de var barn, medan Jan-Erik bör­ dansinstruktioner som de olika dansla­ väljer att utvecklas åt det håll jade dansa under sin studietid i Åbo. De gen kan följa, men ibland händer det det själv önskar. träffas varje måndag och övar en timme att medlemmar i Silverspännet väljer TEXT: KARIN DAHLSTRÖM tillsammans med det yngre gardet i folk­ danser ur boken om folkdanser som FOTO: JOHANNES TERVO danslaget innan seniorerna komplette­ Svenska litteratursällskapet gav ut rar gruppen en timme senare. De yngre 1938 och gör en egen tolkning av dem. är mellan fyra och tio deltagare, och de Anna förklarar hur hon brukar göra: äldre är mellan åtta och tio till antalet. – Jag läser igenom stegbeskrivning­ – Förr var folkdanslagen ganska en för att få en uppfattning om vad man statiska. Det var ett visst antal perso­ ska göra. Sedan kanske jag till och med ner som var där. Så är det inte längre. ritar upp och försöker dansa själv. Ef­ Folk kommer och går på ett annat sätt ter det dansar vi tillsammans och gör i dag. Det är så hobbyverksamhet fung­ en egen tolkning av dansen. erar, säger Annina. Det är inte som på Annina säger att stegbeskrivning­ 70-talet. Då kunde folkdanslaget bestå arna i boken kan vara ganska luddigt av 30 par som dansade. Det hände inte beskrivna.

22 KÄLLAN 1/2016 – Man vet inte riktigt vad de be­ nytt. Man kämpar några år igen. Se­ T.v. Folkdanslaget Silverspännet plockar tyder, och då måste man göra en egen dan när man kan det så kommer nå­ ibland själva ut danser ur Finlands svenska tolkning. Till exempel om det står: ”Se­ got annat. folkdiktnings bok om dansbeskrivningar dan svänger man om.” Jaha, vart då? Jan-Erik anmälde sig till en nybör­ som utgavs av Svenska litteratursällskapet 1938. Beskrivningarna är inte alltid helt enkla Till höger, vänster? Beskrivningarna är jarkurs i folkdans under studietiden att förstå, men Annina Ylikoski och hennes ju upptecknade av någon. Frågan är hur i Åbo. Studentdanslagen är för övrigt dansvänner gör ibland egna tolkningar. bra upptecknaren och de som beskrivit viktiga för dem som vill börja dansa dansen har förstått varandra. folkdans i vuxen ålder. När han åter­ T.h. Att Magnus Sundfors, Annina Ylikoski, längst fram, samt Anna Sundback och Jan- Folkdanslaget Silverspännet håller vände till hemstaden Vasa kändes det Erik Skata har dansen som passion går inte sig inte bara till österbottniska danser, självklart för honom att fortsätta i Sil­ att ta miste på. De tre förra har dansat sedan utan väljer och vrakar bland utbudet. verspännet. de var barn, och Skata blev biten under stu- – Vi väljer sådant som vi gillar att dietiden i Åbo. dansa, säger Anna. Använder sällan folkdräkt När det kommer till klädsel under upp­ Dans är roligt och ger motion trädanden är det mycket sällan som Sil­ De fyra folkdansarna är överens om att verspännet använder folkdräkt. de dansar för att de tycker att det är ro­ – Om vi har ett visst projekt så be­ ligt, både att dansa och att träffas, och slutar vi själva vilken klädsel vi använ­ modernare låtar, så får de hålla till godo för att det ger motion. der, men den ska vara enhetlig, säger med inspelningar. – På 80-talet hade folkdansen ett Magnus. Det är ofta på dansfester, på – Du måste bara hitta den musik väldigt stort uppsving. Det fanns sto­ stora och fina tillställningar som vi an­ som passar en viss dans, säger Annina. ra juniorfolkdanslag då. Vi tre är pro­ vänder folkdräkt. Ute i världen är det ganska vanligt att dukter av den tiden, säger Annina och – Jag har inte haft folkdräkt på två– man använder traditionella danser till syftar på sig själv, Anna och Magnus. tre år, fyller Anna i. modern musik. – Jag har hållit på i ett sträck sedan Silverspännet har två egna spelmän Intervjun avslutas med en uppvis­ jag var barn, säger Magnus som är upp­ som spelar när de träffas, men ibland ning av de fyra dansarna. Det är ett pot­ vuxen i Jakobstad. Jag har svårt att slu­ används även musik från cd-skivor. purri av flera olika danser som börjar ta. Om man har hållit på så länge, så kan – Varje år tillverkar Finlands­ med en Solfschottis, som övergår i en man inte sluta. svenska folkdansringens spelmän en sånglek, en polskavariation, en menu­ Anna menar att man aldrig blir klar, cd som följer med häftet, säger Magnus. ett och till sist avslutas med en triman­ att det alltid finns något att förbättra. Eftersom laget inte endast dansar engelska från Tjöck.  – Antingen kan man bli tekniskt till tonerna av det vi brukar kalla tra­ bättre, eller så kan man lära sig något ditionell folkmusik, utan ibland väljer Karin Dahlström är journalist på det egna företaget Elipta media.

KÄLLAN 1/2016 23 KOLUMN I obildningens tider

Författaren och teatermannen Bengt Ahlfors tilldelades vid SLS årshögtid K. E. Tollanders pris 2016 för sitt arbete inom flertalet nutidsgenrer. Kolumnen är en något förkortad version av hans tacktal den 5 februari 2016.

et är mitt uppdrag att framföra pris­ amputeras i gymnasiet. I den nuvarande läroplanen tagarnas samfällda tack, till Litteratursäll­ anses Finland börja år 1809, men enligt de nya fun­ D skapet, till dess omdömesgilla prisnämnd, deringarna är också det för mycket. och till de donatorer vars generositet har gjort oss Hur kan man alls begripa det Finland som vi på så gott humör i kväll. just nu lever i, om man ingenting vet om invandra­ I gengäld kan vi lova att fortsätta med det vi håller ren Fredrik Pacius? Eller invandraren Carl Ludwig på med, att berätta historier, antingen de bygger på Engel?­ Eller invandraren James Finlayson? Eller in­ fakta eller fantasi. Några av oss är noga med att hålla vandraren Nikolaj Sinebrychoff? Ingen av dem sökte sig till sanningen och då kallas det vetenskap, andra asyl hos oss, de sökte ett bättre liv, de var välfärdsflyk­ försöker fånga sin sanning med ett hejdlöst ljugan­ tingar. Men samtidigt skänkte de oss en både mate­ de, och då kallas det skönlitteratur, men egentligen riell och andlig mångkultur, som vi sannerligen be­ är skillnaden inte så himla stor. Vi är alla ute på spa­ hövde. Och fortfarande behöver. ningsuppdrag, mot avlägsna horisonter eller inåt mot Egentligen är vi alla invandrare, vi finländare, själens mörker. Vi söker och samlar bitar ur verklig­ eller ättlingar till invandrare. Samerna var väl först heten, eller ur en tänkt verklighet, och så rapporte­ på plats, men alla har vi vandrat in i det här landet rar vi vad vi har hittat eller anat oss till. efter ­att den senaste inlandsisen smälte bort, för bara Våra rapporter blir dikter, romaner, uppsatser 10 000 år sen. Mot den bakgrunden – hur kan man och avhandlingar, som i bästa fall kan bidra till kun­ begripa samtiden, och hur kan man bygga framtiden, skap och insikt om vad det har varit och vad det är att om ens historiska perspektiv inte sträcker sig läng­ vara människa. re bakåt än till förra riksdagsvalet? Undra på om vår Kalla det gärna bildning, i vidaste bemärkelse. president är lika svårtolkad som Gunnar Björling. Det som hotar att bli en bristvara i Sipiläs och Soinis I obildningens tider skulle man gärna se oss skri­ och Stubbs republik, där man tillber den heliga Till­ vande människor som en motståndsrörelse, kanske växten, men då avser man inte den andliga. Våra uni­ rentav en underjordisk armé. Det kan verka som en versitet får sina resurser nerhyvlade, Fosterlandets alltför ambitiös tanke, men om man tvivlar på littera­ historia, den redan svårt lemlästade, ska ytterligare turens möjlighet att påverka samtid och samhälle, så

24 KÄLLAN 1/2016 I obildningens tider skulle man gärna se oss skrivande människor som en motståndsrörelse, kanske rentav en underjordisk armé.”

räcker det med att minnas vad Runeberg och Lönn­ och lyrikern, eller Marianne Backlén författaren och rot åstadkom på sin tid. Eller Väinö Linna. Eller, på prosaisten. Också inom Författareföreningen har det lite närmare håll, vad Märta Tikkanen och Christer ibland förts diskussioner om dramatiken ska räknas Kihlman gjorde för att luckra upp föråldrade tänke­ som en likvärdig genre, om en urpremiär ska betrak­ sätt i sextio- och sjuttiotalets Finland. Det är tvek­ tas som en publicering på samma sätt som en bok. samt hur väl vi i dag fyller den uppgiften. Så här var det inte på Minna Canths och Hen­ Någon samordnad och solidarisk armé blir vi ald­ rik Ibsens tid, eller på Euripides och Aristophanes rig, vi är individualister. Yrkesavund har nog någon tid. Och det var ju bra att Shakespeare skrev sina 154 gång ansatt de flesta författare och konstnärer, och sonetter, annars skulle han väl inte platsa i världs­ jag har förstått att det inte heller i forskarsamfundet litteraturen. är någon alldeles okänd åkomma. Alla de här skrev ord som inte siktade till att bli Vi sneglar lite misstänksamt på varandra; någ­ lästa, utan uttalade, gestaltade och avlyssnade. Men ra blir orättvist förbigångna, när andra blir orättvist just däri stod dessa mina kolleger så nära som man prisbelönade. Några refuseras, andra får Pro Finlan­ kan komma litteraturens ursprung, den muntliga dia. Ändå bidrar vi alla till det stora gemensamma bib­ berättelsen. Ni som oroar er för att läsplattan ska ta lioteket, också om vi står på olika hyllor. över, tänk på att den tryckta boken bara har 500 år Låt mig ännu säga några ord om mitt eget skrå, om på nacken, och skrivkonsten mindre än 5 000 år. Men dem som inte i första hand skriver för tryckpressen den muntliga berättelsen har funnits så länge män­ och pappret utan för teaterscenen. Min lärare på Uni­ niskor har samlats, i en grotta i skydd för regnet el­ versitetet, Olof Enckell sa: På 100 prosaister går det ler kring den nattliga lägerelden. Alltid har där fun­ 10 lyriker och högst en dramatiker. Statistiskt hade nits någon, beredd att berätta en historia, fakta eller han antagligen rätt, och kanske är det därför drama­ fantasi. Och det kommer det att finnas, så länge det tiken ibland får känna sig som en främmande fågel lever människor på jorden.  i litteraturens finrum. Jag har lagt märke till att jag BENGT AHLFORS ofta förses med epitetet författaren och dramatikern. Vad då? Ingen skulle kalla Martin Enckell författaren Prismotiveringen för Karl Emil Tollanders pris 2015 finns på s. 46.

KÄLLAN 1/2016 25 ARKIV ANNE BERGMAN Festexperten som fick fel frågor

Musiken ledde in på etnologbanan ”Det känns konstigt att bli intervjuad om mig själv och mitt liv, jag är ju van att vara den som gör intervjuerna”, Bergmans väg till SLS gick via hennes stora passion, musiken. Hon började säger Anne Bergman. Under mer än 40 år vid SLS har studera musikvetenskap vid Åbo Aka­ antalet intervjuer blivit många och likaså de mappar, demi, trots omgivningens protester. böcker och inspelningar om finlandssvensk etnografi, – Alla sa att det där kan du göra på vardagsliv, historieberättande och festtraditioner som fritiden, du måste skaffa dig ett yrke Bergman lämnar efter sig i arkivet när hon i år går som man kan leva på. Men jag lyssna­ i pension. de inte på det örat. Bergman inriktade sig på folkdikts­ TEXT OCH FOTO: KIRA SCHROEDER/OUTHOUSE MEDIA forskning, där mycket handlade om folkmusik. Senare läste hon också nor­ tt förstå andra miljöer och disk folkloristik och etnologi. Under människor är något Bergman studietiden började hon transkribera A lärde sig tidigt när hon börja­ folkvisor för SLS, vilket ledde till ett de gå i lärdomsskola i Åbo i början av vikariat på arkivet. Resten är, som man 1960-talet. För den 12-åriga skärgårds­ säger, historia. flickan från Utö var omställningen att – Det här med historia har alltid börja i skolan på fastlandet enorm. fascinerat mig. Inte vetenskapshis­ – Jag hade aldrig varit utanför den toria, utan den folkliga historien, hur åboländska skärgården. Jag visste inte människor har sett på och berättat om vad en hiss var och kunde inte skilja det förgångna, säger Bergman. på bilar och bussar. Det tog ett halvt Fascinationen resulterade bland år innan jag över huvud taget kunde annat i en undersökning om hembygds­ börja orientera mig. Det första året var forskares historieberättande som fick hemskt svårt, men jag har haft myck­ stor spridning och har använts som et nytta av att ha genomgått en sådan läro­bok vid många nordiska universi­ omvandling. tet.

26 KÄLLAN 1/2016 KÄLLAN 1/2016 27 Historieberättandet speglar ner. Enligt prismotiveringen är Berg­ samtiden man en ”hängiven och samtidigt humo­ – Det man berättar har alltid ett bud­ ristisk föreläsare om gamla folkseder skap till nutiden, säger Bergman och och kulturarv, speciellt festseder samt ger ett exempel från en stor fältforsk­ berättar- och helgtraditioner”. Detta ningsresa som hon och kollegorna gjor­ fick publiken ett smakprov på i mitten de på Åland. av april, när Bergman höll ett tal med På Anne Bergmans lott föll att föl­ titeln ”Det vilda sökandet efter fest­ ja med turistguider i den åländska arki­ traditionernas ursprung” under ett pelagen och jämföra deras berättelser jubi­leumsseminarium om fester som om lokala sevärdheter med tidigare ordnades till Bergmans ära. källor. Fram trädde en bild av ett my­ I sin roll som traditionsforskare har tiskt Åland med ett folk som aldrig böjt Bergman upplevt att behovet av att hit­ sig för yttre makter i en närmast rak ta linjära kopplingar mellan nutiden linje från de första säljägarna i dimmig och en mytisk forntid närmast verkar forntid till de röda färjor som i dag tra­ osläckbart när det kommer till högtids­ fikerar samma vatten. traditioner. Mediernas frågor om olika – Det var ett budskap om att ålän­ högtider handlar sällan om samtiden, ningarna alltid har varit på ett visst sätt, trots att det alltid har ingått i hennes en mytisk historiesyn där man kopplat arbetsbild att kartlägga också nutida ihop forntid och nutid på ett intressant festbruk. Bergman räknar upp några sätt, säger Bergman. typiska journalistfrågor: ”Hur gammal Men enligt henne är det en efter­ är julgranen? Varför dricker vi glögg? konstruktion; allt förändras hela tiden, Vad symboliserar påskharen? Varför också traditioner. äter vi julskinka?” Ofta efterfrågas ett kort och koncist svar, ett ursprung, som Festseder från faraonernas tid dessutom ska ligga i en grå forntid, i – eller så inte vikinga­tiden, i Romarriket, i Egyptens I april fick Anne Bergman Svenska folk­ religioner eller i medeltiden. skolans vänners Folkbildningsmedalj – Det har ingenting med verklig­ och ett pris på 2 500 euro för att hon heten att göra. Det är inte så att vi äter forskat i och aktivt spridit kunskap julskinka för att man offrade någon galt om finlandssvenska kulturtraditio­ i tidernas morgon, jag vet inte ens om

28 KÄLLAN 1/2016 Det är inte så att vi äter julskinka för att man offrade någon galt i tidernas morgon, jag vet inte ens om man gjorde det. Det är lika tokigt som att säga att stolen du sitter på härstammar från någon egyptisk faraotron eller vikingatron.”

man gjorde det. Det är lika tokigt som torieberättande säger om vår samtid. att säga att stolen du sitter på härstam­ Ett exempel är forneldarnas natt mar från någon egyptisk faraotron eller som firas i slutet av augusti. vikingatron. Det är omöjligt att följa en – Det är ett evenemang som ska­ historisk tråd som går i rakt led från jul­ pades för att få mera turister till skär­ skinkan till en offerrit, säger Bergman. gården. Sedan började man förklara att det härstammar från olika signalsys­ Traditioner befäster jaget tem som man tände på berg på medel­ I början av karriären störde sig Berg­ tiden, berättar Bergman. man på den här typen av frågor, men i dag är hon mer intresserad av vad de Tekniken förändras, men bottnar i. Enligt Bergman är det först kärnan består under 1900-talet som högtidernas ur­ Under Anne Bergmans tid vid SLS har sprung har blivit viktiga för männi­ mycket förändrats när det gäller inter­ skors firande – tidigare brydde de sig vjuerna i fältarbetet och metoderna att inte så mycket om varför något firades. samla in material. – Vi behöver ursprunget, med det – Inspelningstekniken har föränd­ ger vi innehåll och mening i dagens rats alldeles kolossalt, säger hon och värld, konstaterar Bergman. Helger­ minns de otympliga Nagrorna som na står för det trygga och fasta när all­ kunde väga åtta kilogram. ting förändras. Men samtidigt som Bergman me­ Samtidigt har festtraditioner blivit nar att ett traditionsarkiv ska följa sam­ ett sätt att definiera sig själv – ”I vår fa­ ma utveckling som resten av samhället milj har vi alltid gjort så här”. Dagens är kärnan fortfarande densamma som helger kräver ofta ett familjärt sam­ på 1800-talet. manhang – en mamma på morsdagen, – Frågeställningarna kan vara an­ ett visst recept för julsillen, en plats att norlunda, men principen är samma: åka till på midsommaren. att förstå människor, ta tillvara deras Anne Bergman påpekar att sam­ tankar och liv och spara det för efter­ tidigt som man ”skapar” ursprunget till världen.  en högtid skapar man också dagens fest Kira Schroeder jobbar som producent och som man vill ha den – återigen är vi till­ redaktör på Outhouse Media, som hon även baka i resonemanget om vad vårt his­ varit med och grundat.

KÄLLAN 1/2016 29 ARKIV ”Jag har en gammal dator i garderoben” DET DIGITALA KULTURARVET

Minnesorganisationerna står inför stora utmaningar i och t.ex. så att ­filerna skickas som bilagor med att litterära och kulturhistoriska arkivmaterial i allt till den egna e-posten. E-post används större utsträckning är i digital form. De arkivsamlingar som alltså även för annat än korrespondens. uppkommer i dag är ofta så kallade hybridarkiv som innehåller Många har också flera e-postadres­ ser i bruk. Att hitta en lösning för hur både traditionella och digitala handlingar. Förra året kartlade e-postkorrespon­densen kan förvaras Svenska litteratursällskapet och Finska litteratursällskapet för framtiden är en av de stora utma­ (SKS) genom en enkät vilka digitala material som uppstår hos ningarna när det gäller elektroniska författare, och hur de sparar och arkiverar sitt arbete. handlingar. Med nuvarande förvarings­

TEXT: MARIA MIINALAINEN sätt är följden att endast en bråkdel av e-posten sparas. I det förändrade medielandskapet yftet med enkäten var att ka apparater, operativsystem, ordbe­ produceras, publiceras och distribue­ undersöka vilka digitala materi­ handlare, program och applikationer de ras alltmer innehåll i e-publikationer S al som finns i privatarkiv för att använder. Vi ville också veta hur doku­ och sociala medier. Enkätsvaren visa­ på detta sätt kunna hjälpa arkiven att menten hanteras, organiseras, namn­ de att majoriteten av författarna är ak­ planera mottagandet och hanteringen ges, sparas och säkerhets­kopieras, vilka tiva på sociala medier som Facebook, av digitala material i fram­tiden. En in­ format som används för text, bild, ljud- Instagram­ och Twitter. Enligt svaren bjudan att svara på enkäten skickades och videoinspelningar samt om beskri­ har var fjärde författare en eller fle­ till författare i Suomen Kirjalija­liitto vande information läggs till filerna. ra bloggar. Bloggen uppfattas som en och Finlands svenska författarefören­ värdefull del av den litterära produk­ ing via ett medlemsbrev. Sammanlagt Varierande förvaringssätt tionen, förutom att den dessutom ofta fick vi in 85 svar av en genremässigt Författarnas svar visar att sätten att fungerar som en dagbok. En del förfat­ mångsidig grupp av författare som skri­ förvara, spara, uppdatera och till­föra tare har också egna webbplatser eller ver prosa, poesi, dramatik, fackböcker, relevant information till det digitala en fansida på Facebook.­ Enkätsvaren artiklar och bloggar. De äldsta svarar­ materialet växlar stort, och att förva­ tyder på att författarna följer med vad na är födda på 1920-talet och de yngsta­ ringssätten är osystematiska och spa­ som skrivs om deras verk på webben på 1980-talet, majoriteten under 1940- randet ofta oregelbundet, om inte men endast ett fåtal samlar och sparar och 1960-talen. Författarna fick svara rentav slumpartat. Det är vanligt att systematiskt den respons de får, såsom på i vilken grad de arbetar med digitala textversioner som är under arbe­ recensioner, inlägg och kommentarer. respektive traditionella verktyg, och vil­ te säkerhetskopieras­ på flera ställen, Majoriteten sparar alltid tryckta recen­

30 KÄLLAN 1/2016 ”Jobbar med massvis med råddiga filer” ”Datorn har tidvis hittat på att ta säkerhetskopior” ”Ibland anteckningar på papper, eller allt oftare, smartphone” ”Jag har på senare år försökt att spara äldre versioner, men de ”Varje arbete bearbetas till sin slutgiltiga ryker ofta när jag rensar datorn” version som en och samma fil, som hela tiden ändras till den är färdig” ”Lever i from förhoppning om att allt ska bevaras och ingen krasch inträffa” ”Att göra strykningar och kompletteringar med penna ”Jag är en nittonhundra­talsmänniska som är oslagbart” använder datorn som en skrivmaskin”

Citaten är ett urval av några författares svar på den enkät som SLS och SKS gjorde 2015 inom ramen för Projektet digitala privatarkiv. sioner, artiklar och intervjuer men ifall dersökningen har författarna elektro­ Det råder stor ovisshet och osäkerhet dessa finns på webben sparas de inte niskt material från början av 1980- och om hur man ska bevara digitalt mate­ lika metodiskt. Blogginlägg och webb­ 1990-talen. Sådant material finns t.ex. rial, och enligt responsen är hjälp och texter verkar dock sparas mer syste­ på disketter, ljudband, kassetter, dvd- stöd med förvaring och organisering av matiskt jämfört med annat material på och cd-skivor samt vhs-kassetter, filer mycket välkommen. Redan att be­ webben. Närmare hälften av svararna men ligger också kvar på hårdskivor­ skriva, namnge och datera dokumen­ tar utskrifter av dessa. na i gamla datorer. Dessvärre är pro­ ten underlättar hanteringen. Det är Författarna sparar överlag myck­ gramvaran för att läsa, uppdatera eller viktigt att bevara kopplingarna mel­ et i pappersformat, t.ex. handskrivna överföra gamla filer till nyare format lan de digitala handlingarna och det dagböcker och anteckningsböcker. Ut­ inte nödvändigtvis längre användbar, traditionella text- eller bildmaterialet skrifter av manuskript och pappers­ och i vissa fall kan endast specialisera­ i pappersformat.­ versioner av texter bearbetas ofta för de leverantörer öppna filerna. Många För att litteratur- och kulturhisto­ hand och en stor del av svararna sparar av svararna verkar också lita på att det riska forskningsmaterial ska vara till­ utskrifter av textversioner med kom­ som en gång lagts ut på internet kom­ gängliga för kommande generationer, mentarer och korrigeringar. De digitala mer att finnas tillhanda i framtiden.­ framtida forskning och allmänheten verktygen påverkar det kreativa arbetet Därför är det viktigt att i tid gå igenom innebär det att innehållet måste vara på många sätt, t.ex. så att samma fil kan det material som inte får försvinna och läsbart, sökbart och användbart. Men bearbetas om och om igen och det upp­ överföra eller spara det i beständigare framför allt att materialet från denna står inte nödvändigtvis några mellan­ format. I dagsläget lagras privatperso­ brytningstid existerar i framtiden, att versioner alls. Nuförtiden är det ock­ ners text-, bild- och ljud-filer främst det bevarats. så vanligt att använda mobiltelefonen på usb-minnen, minneskort, externa SLS och SKS arkiv samarbetar för som anteckningsblock. Även om för­ hårdskivor, i e-posten och i moln- och att utveckla beredskap och skapa lös­ fattarna fortfarande gärna arbetar med andra lagringstjänster. Den ökande ningar för mottagande, hantering och papper och penna så är korresponden­ mängden material försvårar filhante­ långtidsförvaring av det digitala kul­ sen nuförtiden nästan helt elektronisk, ringen på sikt. turarvet. Arkiven utarbetar även anvis­ likaså sparas fotografier och videoma­ ningar för hur man kan organisera och terial digitalt. Förvaring i brytningstid förvara digitala handlingar privat.  Enligt responsen på enkäten fungera­ Maria Miinalainen är arkivarie Äldre digitalt material de undersökningen som en påminnel­ vid SLS arkiv. En del av det äldre digitala materia­ se om betydelsen av ett mer medvetet let har redan gått förlorat. Enligt un­ sparande och bevarande av dokument.

KÄLLAN 1/2016 31 DET IMMATERIELLA KULTURARVET samlas in på wiki-sida

useiverket har i februari öppnat skap; exempelvis finns Korsnäströjan med att det kommer både stora och små exem- en wiki-förteckning för det levan- i förteckningen. pel från olika delar av landet. M de kulturarvet i Finland. Syftet Wiki-förteckningen kompletteras och Insamlingen av material till förteckning- är att samla information och på ett omfat- uppdateras fortlöpande. Med i förteckningen en är en del av verkställandet av Unescos tande sätt presentera och levandegöra det finns redan nu midsommarfirandet, bastu­ konvention om tryggande av det immateriel- immateriella kulturarvet. Olika föreningar, badandet och mycket annat. Ett immate- la kultur­arvet som Finland godkände 2013. hobbygrupper och organisationer som ver- riellt kulturarv kan vara en muntlig tradi- Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte kar för det levande kulturarvet kan föreslå tion, sedvänjor i det sociala livet, ritualer en expertgrupp för det immateriella­ kultur­ fenomen till förteckningen. I den finns re- och ceremonier. I förteckningen kan också arvet i september 2014 med en mandat­ dan över trettio exempel, av vilka fem är på god praxis eller metoder för att värna om period på fyra år. Arkivchef Kristina Linno- svenska. I förteckningen finns bland annat det levande arvet presenteras. vaara från SLS är medlem i gruppen.  den finlandssvenska menuetten på initia- För att synliggöra det immateriella tiv av Finlands svenska folkmusikinstitut vid kultur­arvet i Finland gäller det för före- Om det immateriella kulturarvet: SLS. Det är även möjligt att före­slå kultur- ningar och organisationer inom Svenskfin- www.aineetonkulttuuriperinto.fi/sv/ arv med koppling till kommuner eller land- land att aktivera sig. Museiverket hoppas Wiki-förteckningen: wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi

32 KÄLLAN 1/2016 ARKIV BERÄTTELSERNA bakom samlingarna Arkivdonationer 2015

Det finns över 50 samlingar och arkiv i listan över fjolårets donationer till SLS arkiv. En del av materialet är tillägg till redan existerande donationer men är trots det lika värdefullt som nytillskotten. Alla handlingar bär på en berättelse som inte nödvändigtvis växer i förhållande till antal hyllmeter.

TEXT: YRSA LINDQVIST, PIA UPPGÅRD & NELLY LAITINEN

nummer 1/2015 av The Ameri- de donationer som SLS arkiv tagit emot ledde gymnastiken. Enligt vad jag vet can Archivist kan man läsa tidi­ 2015, och som vi hoppas att kan inspi­ är det också hon som står för de med- I gare ordföranden för The Society rera att donera också små material­ följande texterna. of American Archivists, Dana C. Bells helheter till SLS arkiv. tankar om vad som gör arkivsamling­ I följebrevet får vi också veta vilka per­ ar värde­fulla. Hon påpekar att det för Nöjesliv i småstaden Lovisa sonerna på fotografiet är och vilka ka­ ett arkiv är viktigt att på ett professio­ I början av 2015 lämnades ett ensamt raktärer eller tidsepoker de repre­ nellt sätt ta emot handlingar, att på rätt fotografi och ett litet häfte med femton senterar. Ull-Britt Gustafsson-­Pensar sätt behandla olika format, både papper handskrivna sidor till SLS arkiv. Häftet antar att kläderna lånats från Kulla och digitalt, att bevara dem och säker­ innehåller sångtexter och är rubricerat gård och berättar att sångerna levde ställa att de är tillgängliga i framtiden. ”Moderevy”. Donator Ull-Britt Gus­ vidare inom familjen även efter mode­ Men hon uppmanar också till att tänka tafsson-Pensar skriver i sitt följebrev: revyn 1927. Det är lätt att instämma i i vidare banor. Framför allt är varje do­ konstaterandet ”jag tycker att det är kument en del av en berättelse. Hand­ Jag har bland min mammas, Hjördis fantastiskt att man på den tiden kunde lingarna, hur ett material blivit till och Gustafssons efterlämnade papper hit- roa sig så avancerat”. Häftet och fotot människorna bakom dokumenten, vi­ tat ett fotografi och därtill hörande tex- i kombination med brevet är ett fasci­ sar på skeenden i vårt samhälle och vårt ter, som jag inte vill att skall försvin- nerande dokument över hur man roade land. Genom att känna till dessa berät­ na i obekanta öden. […] Fotografiet, sig för snart 100 år sedan i en småstad. telser och återge dem, kan arkivarier som jag bifogar i original, föreställer 6 motivera människor att donera mate­ unga damer, klädda i dräkter represen- Familjerecept och livet rial och påvisa arkivens samhällsnytta. terande skilda tider. De uppträdde på i köksregionen Såväl små som stora donationer är Lovisa kvinnliga gymnastikförenings­ En receptsamling utgör också en berät­ av största betydelse för förståelsen av julfest 1927 med en moderevy, antagli- telse. Den visar på mathållningen i var­ vår historia. Nedan beskrivs ett urval av gen regisserad av Ester Ringbom, som dag och fest och hur nya ingredienser

KÄLLAN 1/2016 33 och råvaror kommit in i köket. Intres­ gård år 1934 och skriver ingående om li­ Moderevyn: Lovisa kvinnliga gymnastikför- ening ordnade 1927 moderevy med dräkter set för matlagning som bara ökat un­ vet och umgänget på gården som också från olika tidsepoker. I donationen finns för- der det senaste decenniet syns också i hade pensionatsverksamhet. Det första utom fotografiet även ett häfte med sång- uppskattningen av familje­recept. Alice brevet i samlingen beskriver ankom­ texterna till revyn. Björkenheims (Wahlberg) (1905−1992) sten till den nya arbetsplatsen, hur hon matrecept som antecknats under hela tas emot och installeras. Snart rullar 1900-talet donerades i digital form till arbetet i gång och den endast 22-åriga SLS arkiv av Peter Wahlberg. En ur­ hushållerskan, som anlänt direkt från sprunglig samling sammanställdes hushållsskolan Högvalla på rekom­ 1992 inom familjen på basen av en mendation av rektor Elsa Bonsdorff, mängd strödda anteckningar som nu har fullt upp. Gäster och bykerskor redigerats och disponerats om. Vissa anländer till gården så att det plötsligt av recepten kommer från Vuojoki gård finns dubbelt fler vid matbordet: i Euraåminne, där Alice Björkenheim tillbringade sin tidigaste barndom. På lördagen började maten tryta, vis- En spännande inblick i mathåll­ serligen finns det salt fläsk, men inte ningen på Ratula gård i Artsjö ger de nöja de sig bara med det inte, så jag drygt tjugo brev skrivna av Disa Fors­ gick till förvaltaren och till fru Rot- ström till sina föräldrar, som inlämna­ kirch och bad om kött (nöt). Hade be- des till SLS arkiv av Tia Ekström. Disa stämt mig för köttbullar på lördagen Forsström förestod köket på ­Ratula och upptäckte till min förskräckelse

34 KÄLLAN 1/2016 att jag inte hade något att laga dem av. I ett huj fick jag både en kalv och tio kilogram kött samt dessutom rå- kade fiskgubben komma med 8,5 kg lake, så nu har vi nog för en tid igen. Vi har ätit lake i alla former och rom har vi formligen simmat i. Sist försökte jag mig på att koka laken i flottyr och hade sås Verte till, det blev en omtyckt rätt. (Brev daterat 19 februari 1934)

De nu donerade breven kompletterar Ratula gårdsarkiv och en dokumenta­ tionssamling som finns i SLS arkiv se­ dan 1971. De ger en kulturhistorisk be­ skrivning av vardagen på Ratula år 1934 som skildrar både slakt, syltning, nöj­ en, litterära samtal och sociala nätverk. Brev skrivet 2.5.1918 av en Christian Olssons samling medlem av Korsnäs skydds- kår som var med vid intåget Christian Olsson har sedan 1970-talet i Tavaste­hus. ”[...] där mot- samlat på och köpt upp äldre dokument togs vi af tyskar af fler faldit från dödsbon. De handlingar som nu hura rop och hand skakning- donerats till SLS arkiv i Vasa omspän­ ar och stadens befolkning mottog os med stor glädje ner åren 1859–1994 och har i huvud­ och takkade öster­bottingar sak anknytning till Korsnäs och Vasa. för vårt stränga arbete och Korsnäs skyddskårs handlingar deras redning ur de rödas från åren 1918–1920 bildar en värdefull våld [...]” helhet inom samlingen. De fanns i en kappsäck som Olsson köpte av en auk­ tionsmäklare år 1985. Donationen kom Två nya litterära arkiv att sammanfalla med SLS upprop till Regissören, teaterchefen och förfat­ allmänheten om material från år 1918, taren Ralf Långbackas (f. 1932) arkiv vilket bidrar till samlingens aktualitet är en rik källa för alla som är intres­ och värde. Av skyddskårshandlingarna serade av teater och en fin utökning kan särskilt nämnas förteckningar över av SLS teaterarkiv. Åbo Svenska Tea­ byavis inskrivna skydds­kårister, Kors­ ter, Nationalteatern,­ Svenska Teatern, näs kommuns skyddskårsstyrelses pro­ Göte­borgs Stadsteater, Åbo Stadstea­ tokoll och mottagna brev från soldater ter och Stadsteatern i Helsingfors är de vid fronten i Tammerfors. scener där Långbacka verkat. Som re­ Christian Olssons samling innehål­ gissör har han arbetat främst inom te­ ler också andra handlingar som berör ater, men han har också regisserat ope­ livet i Korsnäs i början av 1900-talet ra, film och för tv. Han har även verkat och handlingar med anknytning till som konstnärsprofessor och som pro­ Vasa, såsom förteckningar över gårds­ fessor i teatervetenskap. ägare, firmor och affärer samt brev. Långbackas arkiv omspänner tiden­ Bland brevmottagarna kan nämnas på 1950–2014. Det innehåller brev och sin tid kända Vasaprofiler som profes­ många olika typer av manuskript; dag- sor Knut Swanljung (1867–1936) och och anteckningsböcker, krönikor, ar­ apotekare H. J. Linde­bäck (1829–1902). tiklar och andra prosatexter samt manuskript till dikter och pjäser. Där­

Ralf Långbacka på SLS årshögtid 2010. Foto: Henrik Niemistö. KÄLLAN 1/2016 35 Frågelistor, fält­insamling och nytillskott i bok­ samlingarna 2015

Samlingarna i Helsingfors och Vasa har också vuxit ­genom aktiv insamling via frågelistor och fältinsamling.

KYRKLIGA OCH SEKULÄRA LIVSFESTER, SLS arkivs fråge- lista nr 54. En dokumentation om dagens traditioner kring livets högtider med särskilt fokus på hur festerna firas i se- kulär form. 39 svar.

BERÄTTA DIN HISTORIA, frågelista i samarbete med Svenska Teatern för att samla in minnesmaterial för en jubileumspjäs Lars Sund. Foto: Cata Portin/Schildts och Söderströms. 2017. 41 svar. till finns handlingar som gäller hans yrkesliv och oli­ SÅ 1980-TAL, frågelista i samarbete med Jyväskylä universi- ka projekt, till exempel kring Bertolt Brecht, George tet och SKS om populärmusik på 1980-talet. 16 svar. Büchner och Anton Tjechov. Det finns också urklipp TUR (OCH RETUR?), samarbete med ämnena nordisk folk- om Långbacka och hans regiuppsättningar, program­ loristik och svenska språket vid Åbo Akademi, Centret för blad för teater och opera, artiklar, intervjuer m.m. Svenskfinland vid Migrationsinstitutet i Kronoby, Finlands- Det andra nya författararkivet är Lars Sunds svenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS) och Svensk Press- (f. 1953) arkiv. Sund växte upp i Jakobstad, studera­ tjänst. Frågelistan lanserades den 19 december på SLS webb- de vid Åbo Akademi och bosatte sig sedermera i Upp­ plats men också på tidningarnas webbplatser. Inom 2015 hade sala. Han debuterade 1974 med diktsamlingen Ögon- drygt 80 svar kommit in. blick. Det litterära genombrottet skedde 1991 med FÄLTARBETE I LOVISA tillsammans med Helsingfors uni- romanen Colorado Avenue, den första delen i en tri­ versitet, som en del av kursen Nimet ja kielet kentällä/Namn logi om den fiktiva svenskösterbottniska byn Siklax. och språk på fältet inom ämnena finska språket och nordiska De följande delarna, Lanthandlerskans son och Eriks språk. Utgångspunkten för fältarbetet var att insamlingen bok, utkom 1997 och 2003. Efter det har Lars Sund skulle vara tvåspråkig. Undersökningarna handlade om per- gett ut tre romaner, den senaste är Tre systrar och en sonnamn, ortnamn och talspråk. Fältarbetet resulterade i 86 berättare (2014). inspelningar med sammanlagt 138 Lovisabor samt namnför- Arkivet består av brev och manuskript, främst teckningar över inofficiella namn och fotografier. Se artikeln varianter av romanmanus eller enskilda kapitel, och ”Fältarbete om namn och talspråk i Lovisa”, Källan 2/2015. ger en inblick i hur en författare arbetar sig fram till NAMNEN I VÅRA STÄDER, en intervju om inofficiella ort- sin slutgiltiga version. I arkivet finns också manu­ namn i Vasa. Insamlingen i Vasa fortsätter 2016. skriptversioner med förlagsredaktörens kommenta­ rer. I SLS bibliotek finns alla böcker av Lars Sund att ETT FÄLTINSAMLINGSARVODE gick till Christoffer Wärn, låna, så manuskripten går att jämföra med böckerna studerande vid Åbo Akademi som gjorde 8 inspelningar med i läsesalen i SLS hus på Riddaregatan 5. 24 ungdomar från Jakobstad. Samtalen handlar om språk och dialekt. Materialet ingår i även i projektet Experimentella bi- drag till studiet av språkideologier i Svenskfinland. De arkiv och samlingar som nämns här är fritt till­ gängliga. I Helsingfors är kundtjänsten vid Riddare­ FOLKMUSIKINSTITUTET har år 2015 dokumenterat gatan 5 öppen vardagar kl. 9−16 och onsdagar kl. 9−18. Folklandia-­kryssningen mellan Helsingfors och Tallinn; kon- I Vasa öppnar de nyrenoverade lokalerna på Handels­ serten ”traditionshörnan” under Finlands svenska spelmans- esplanaden 23 den 1 september. Se närmare på SLS förbunds spelmansstämma i Mariehamn; finländska mäster- webbplats www.sls.fi om undantag i öppethållnings­ skapen i snapsvisor i Helsingfors och ett seminarium i Vasa tiderna under sommaren. Där finns också en lista som uppmärksammade den folkliga dansen i Svenskfinland. över det arkivmaterial som mottagits år 2015.  BIBLIOTEKETS samlingar i Helsingfors ökade genom köp, Yrsa Lindqvist, Pia Uppgård och Nelly Laitinen arbetar vid byten och donationer med 571 volymer. Av dessa inkom 178 SLS arkiv. volymer som gåva av sammanlagt 61 donatorer. Samlingar- na i Vasa ökade med 76 böcker och 125 fonogram.

36 KÄLLAN 1/2016 FRÅGELISTA Minoritet i minoriteten rots att frågor gällande sexuella minoriteters och köns- minoriteters rättigheter har diskuterats mycket i medi- T erna under de senaste åren – inte minst i samband med behandlingen av olika lagförslag – är berättelser om sexuella minoriteters och köns­minoriteters liv och vardag samt materi- al i anslutning till dem fort­farande relativt osynliga på arkiv och museer runtom i landet. Det gäller inte minst finlandssvenska hbtiq*-personer, vars berättelser och vardag, till skillnad från de finskspråkiga, ännu inte har samlats in och dokumenterats. Nu, när Finland fyller 100 år, vill vi åtgärda denna brist. Vi sam- lar in berättelser och material om hur det har varit att leva som hbtiq-person i Finland förr och i dag. Vi är speciellt ­intresserade av att höra om hur det är att leva som minoritet i minoriteten. Du kan berätta om dina egna erfarenheter ­eller om någon i din närmaste krets, vänner eller familj, som levt som en minori- tet i minoriteten. Vi vill också gärna höra om synen på sexuella ­minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland under olika ti- der. Genom att delta i insamlingen bidrar du till att bevara ett värdefullt kulturarv och rädda ett viktigt perspektiv på Finlands historia från att gå förlorat, och till att skapa en mer inkluderan- de historieskrivning.

Frågelistan är öppen 27.6.2016–1.7.2017. Insamlingen är ett samarbete mellan Svenska litteratursällskapet och projek- tet Finland 100 – I regnbågens färger (Seta r.f. och Kultur för alla). Materialet kommer att arkiveras i Svenska litteratursäll- skapets arkiv. För mer information se: www.sls.fi/hbtiq och www.suomi100-sateenkaarenvareissa.fi Foto: Gustaf Sandberg (ovan), Rita Paqvalén, Jeppis Pride 2014 (nedan).

* HBTIQ = homosexuella, bisexuella, transkönade, interkönade och queera

KÄLLAN 1/2016 37 SLS ARKIVS FRÅGELISTA MILISPRÅKET I DRAKAN Låter orden mataback, dagatäcke och pisiskrinnare bekanta? Hur är det med mulli, stägä och gummi? Och vad betyder egentligen uttrycket fara schaan?

land annat dessa frågor önskar vi att du som tjänst- [email protected]. Du kan också delta i frågelistan via vårt gjort vid Nylands brigad svarar på genom att delta i frågeformulär på webben på adressen www.sls.fi/milisprak. B vår frågelista Milispråket i Drakan. När du svarar på frågelistan vill vi att du uppger namn, De flesta svenskspråkiga värnpliktiga tjänstgör vid Nylands adress, e-postadress och födelseår. Dessutom vill vi gär- brigad som är Finlands enda svenskspråkiga truppförband. na veta din uppväxtort, vid vilken enhet/vilka enheter du “Dragsviksspråket” skiljer sig från den övriga militärslangen tjänstgjorde vid Nylands brigad och vilket år/i vilken konting­ i landet, eftersom den influeras både av de finlandssvenska ent du ryckte in. dialekterna och den finska militärslangen. Svaren på frågelistan kommer att arkiveras vid SLS arkiv Vad har du för erfarenheter av militärslangen i Dragsvik? och vara tillgängliga för framtida forskning. Delta i vår frågelista genom att svara på frågorna nedan utgå- Om du har frågor kring frågelistan, kontakta arkivarie ende från tiden då du själv tjänstgjorde vid Nylands brigad. Du Janina ­Öhman, tfn 09 618 774 68, e-post: janina.ohman@ kan också berätta fritt om dina erfarenheter av militärslang- sls.fi. Insamlingen pågår till 30.11.2016. Bland alla deltagare en vid Nylands brigad och använda frågorna som inspiration. utlottas ett antal penning- och bokpriser. Sänd svaret per post till Svenska litteratursällskapet/­ Janina Öhman, PB 158, 00171 Helsingfors eller per e-post till

38 KÄLLAN 1/2016 1. EXEMPEL PÅ ORD PÅ MILITÄRSLANG Förkortningar Använde/använder du militärslang i nå- TJ got sammanhang utanför brigaden? Vilket Ange gärna hur slangordet uttalas där du SA i så fall? tycker det behövs, t.ex. mulli [molli], daga- Användes militärslangen bara muntligt, Känner du till andra förkortningar? täcke [dägätetsji]. eller förekom den också i skriftlig form i nå- got sammanhang? Vilket/vilka? Ord och uttryck A) Känner du till slangord för följande ord? mullibordell Vilket/vilka? vanha 4. GRUPPSPECIFIK SLANG gummi stormgevär pampusch stridsbälte Inom vilka grupper användes egna slang­ bata kamouflagedräkt uttryck? Använde t.ex. män/kvinnor (sedan hajoo beväring kvinnor började tjänstgöra) /stamanställda/ gona stamanställd beväringar från olika enheter olika uttryck? fara schaan soldathemmet hemförlovning Känner du till andra ord och uttryck på militärslang? Berätta fritt. 5. SLANGENS FUNKTION B) Nedan finns listat ord och uttryck på mili­tärslang. Känner du till följande ord? Varför tror du det används militärslang på Vad betyder de? Finns det andra slangord 2. SMEKNAMN ELLER ÖKNAMN PÅ Nylands brigad? för de här orden? PERSONER, PLATSER OCH ENHETER Har du några minnen från ditt första möte med militärslangen? Hur snabbt snap- Befattningar, militärgrader och uppgifter Förekom det smeknamn/öknamn på perso- pade du som beväring upp militärslangen? kessu ner på brigaden (t.ex. stampersonal)? Vilka? Uppstod det några problem/missförstånd på knako Förekom det smeknamn på platser på/i grund av slangord du inte förstod? kipinä anknytning till brigaden (t.ex. för Syndalen, skappare de olika byggnaderna på området). Vilka? Förekom det smeknamn/öknamn på oli- 6. ATTITYDER TILL MILITÄRSLANGEN Känner du till andra ord eller uttryck för ka enheter inom brigaden? Vilka? I DRAGSVIK befattningar, militärgrader och uppgif- ter på brigaden? Hur upplevde du själv militärslangen i Drags- 3. NÄR ANVÄNDS MILITÄRSLANG? vik? Fin/ful/vulgär/rolig? Något annat? Var- Vapen, utrustning och fordon för? blåpitt Med vem och i vilka sammanhang i Drags- Finns det några ord/uttryck du reagerat mataback vik användes militärslang? Användes den negativt/positivt på? Vilka? dagatäcke dagligen? pisiskrinnare Fanns det tillfällen då det inte var lämp- sissitält ligt att använda militärslang? Fanns det några Känner du till andra ord eller uttryck för personer man inte kunde prata slang med? vapen, utrustning och fordon? Vilka?

KÄLLAN 1/2016 39 Projektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk pro- sa undersöker nya rum i den finlandssvenska littera- turen. Från vänster Kaisa Kurikka, Hanna Lahdenperä och Kristina Malmio. På bilden saknas Julia Tidigs. 40 KÄLLAN 1/2016 FORSKNING Finlandssvenska fiktiva rum i en tid av förändring

Fiktiva men samtidigt bekanta platser, rakten, Tokyo Bar, Siklax. Simbassänger utan miljöer som inte tidigare förekommit i vatten. Nöjesfält på Coney Island, allehanda förorter i skönlitteraturen och blinkningar till andra T Helsingfors, österbottniska byar ”som bara går rakt ut medier och konstformer kännetecknar i världen”. De betydelseladdade platserna är många i den nyare finlandssvenska prosan. Glidningar mellan faktiska och fiktiva de senaste decenniernas finlandssvenska rum är vanliga och ofta innehåller rummen också skildringar av prosa. Vad säger romanernas nya rum om krafter som formar samhället och människornas plats i världen. förändringarna i den värld vi lever i? Ofta överskrider de skildrade rummen också ”det trånga TEXT: KRISTINA MALMIO rummet”, de instängda, klaustrofobiska miljöer, som enligt ­Merete Mazzarella präglade den finlandssvenska prosan ända från 1880-talet fram till 1980-talet. Men hur gör de nya roma­ nerna det? På vilka sätt visar prosan sin relation till en större värld än det omedelbara finlandssvenska sammanhanget? Och hur kan förändringen av rumsligheten i den finlandssvenska prosan förklaras? Det är frågor vi studerar inom forsknings­ projektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990– 2010, som pågått sedan augusti 2014.

Rummets betydelse De litterära rummen är på många sätt ett viktigt ämne. Rum och rumslighet är en grundläggande dimension av människans sätt att finnas i världen. Rummets betydelse framgår till exempel av de känslor man förknippar med vissa platser. För en minoritet är frågan om rum kanske ännu mer angelägen med tanke på att dess rätt att existera i det nationella rummet ofta är ifrågasatt. Forskningen har börjat intressera sig alltmer för rum i och med samhälleliga och teknologiska förändringar såsom globali­ sering, mobilitet och ny kommunikationsteknologi. Dessa feno­ men har suddat ut många traditionella gränser. Men det har

KÄLLAN 1/2016 41 Postmodernismen innebar en uppblomstring och en större frihet för den finlandssvenska prosan.”

också påpekats att utvecklingen sker i dialog­ med David Lynchs TV-serie i olika takt på olika håll i världen. Det Twin Peaks, vars småstadsskildring går senmoderna samhället började fram­ igen i den Fagerholmska Trakten med träda i USA efter andra världskriget dess underliga atmosfär och många men tog fart på allvar i Finland först dödsfall. Men samtidigt har Trakten på 1990-talet. Och intressant nog bör­ drag som gör att den kan placeras i jade de nya sätten att gestalta rumslig­ Porkala­området i Kyrkslätt. het i den finlandssvenska prosan dyka De nya sätten att återge rumslig­het upp ungefär samtidigt. anknyter till postmodernismen som Rum kan förekomma i litteraturen gjorde entré i den finlandssvenska pro­ på många olika sätt och på olika nivåer. san i början av 1990-talet. Ännu i Bo De skildrade platserna kan anknyta till Carpelans roman Axel (1986) är mil­ reella rum, ”georum” såsom forskaren jöerna skildrade på ett psykologiskt-­ Barbara Piatti kallar dem. De kärleks­ realistiskt sätt som uttryck för huvud­ fulla återgivningarna av Tölö, Eira och personens psyke, och de trånga Rödbergen i Kjell Westös realist­iska klaustrofobiska rummen dominerar. romaner är exempel på det. Men skild­ Den postmoderna litteraturen där­ ringen av rum kan också styras av gen­ emot gycklar med och ifrågasätter den rekonventioner såsom i Westös roman realist­iska litteraturens tro på att verk­ Lang (2002). I den gestaltas ett mörkt, ligheten kan återges på ett sant och tro­ nattligt Helsingfors enligt konventio­ värdigt sätt. nerna i äldre tiders ”film noir”, något Postmodernismen innebar en upp­ som berättaren öppet påpekar. Henrika­ blomstring och en större frihet för den Ringboms Martina Dagers längtan finlandssvenska prosan. Romanerna (1998) skildrar ett Helsingfors som dels var inte längre bundna vid att återge en består av namngivna platser som Fin­ språklig minoritetssituation på ett tro­ lands Bank och Gengatan, dels av fan­ värdigt sätt, dess möjligheter att ta värl­ tastiska inslag som en å där Manner­ den och språket i besittning blev större. heimvägen löper genom staden. Samtidigt förändrades också litteratu­ rens relation till det nationella rummet Världen bortom Svenskfinland och till den finlandssvenska identite­ Den amerikanska flickan (2005) av ten. Följderna av detta framgår i t.ex. ­Monika Fagerholm är ett annat ex­ Sara Razais roman Jag har letat efter empel på kombinationen av det reella­ dig (2012) och Johanna Holmströms och det fiktiva, liksom på de typiskt Asfaltsänglar (2013) där flerspråkig­ postmodernistiska­ hänvisningarna het skapar nya etniska, könsbundna el­ till andra medier och andra former av ler klassrelaterade territorier. kultur. I romanen skapas stämningen

42 KÄLLAN 1/2016 Denna rörlighet är så utbredd att man kan fråga sig om den yttre rörelsen i de nutida romanerna delvis har ersatt subjektets ’inre’ rörelse och strävan efter andlig utveckling, som präglade den realistiska och modernistiska romanen.”

Tillvaro mitt emellan lade den realistiska och modernistiska En annan numera allt vanligare form romanen. På detta sätt visar romaner­ av spatialitet framträder i den ständi­ na också på den förändring som skett ga rörelsen mellan de skildrade rum­ i människan under de senaste årtion­ men. Romangestalterna går, springer, dena. promenerar, kör och åker från ställe till Det verkar som om det trånga rum­ ställe. Denna rörlighet är så utbredd att met numera ersatts av ett ”mitt emel­ man kan fråga sig om den yttre rörelsen lan”, entre-deux, ett begrepp som litte­ i de nutida romanerna delvis har er­ raturforskaren Eric Prieto använder satt subjektets ”inre” rörelse och strä­ om ställen utanför de etablerade rums­ van efter andlig utveckling, som präg­ liga kategorierna. Prieto menar att mel­ lanläget är ett för den senmoderna ti­ den typiskt rum och ett ställe där nya former av identitet och rumslighet kan Projektet skapas. Detta perspektiv ser vi i Monika­ Fagerholms roman Diva (1998), berät­ Senmodern telsen om den gränsöverskridande spatialitet i skolflickan i en förort på 70-talet. I lit­ finlandssvensk teraturen har förorten varit en ”oskri­ ven” plats och därför lämpar den sig prosa 1990–2010 också för det gränsöverskridande pro­ jektet som Diva är: att skildra en uto­ Projektet är knutet till Helsing- pisk figur, en flicka som ännu inte finns. fors universitet och finansieras Spatialiteten har visat sig vara av SLS. Forskarna inom projektet är docent Kristina Malmio, fil.dr ännu intressantare och mer komplex Kaisa ­Kurikka, fil.dr Julia Tidigs och än vi tänkte oss när vi inledde projek­ fil.mag. Hanna Lahdenperä. Pro- tet. Likaså är det ett mycket fruktbart jektet pågår till sommaren 2017. begrepp i analys av finlandssvensk Läs mer om projektet på SLS senmodern prosa. Granskningen av webbplats (www.sls.fi/sv/forsk- rumsligheten ökar inte bara vår kun­ ning) och på projektets egen skap om den finlandssvenska prosans webbplats (blogs.helsinki.fi/late- stora förnyelse och senare utveckling, modernspatiality). En av projekt- utan också vår förståelse för de sen­ forskarna, Julia Tidigs, har också presenterats som Månadens fors- moderna förändringar som sker runt kare på SLS-bloggen (www.sls.fi/ oss.  sv/blogg). Kristina Malmio är docent och leder projek- tet Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010.

KÄLLAN 1/2016 43 ÅRSHÖGTID VI ÄR ALLA (ÄTTLINGAR TILL) INVANDRARE

Ordförandens hälsningstal vid SLS årshögtid i Helsingfors universitets solennitetssal den 5 februari 2016

järtligt välkomna till Svenska litteratursällskapets H i Finland 131:a årshögtid! Det glädjer mig att se så många här, speci­ ellt som de flesta väl är här av egen fri vilja. Det finns ju samhällen där hög­ tidspubliker mobiliseras under plikt. Vid begravningen av den förra dik­ tatorn Kim Jong Il i Folkrepubliken Nordkorea­ deltog inte bara miljoner människor. Enligt den officiella nyhets­ byrån hade också landets björnar kom­ mit ner från bergen och stod gråtande vid landsvägen där begravningsföljet drog fram. Men här och nu tycker jag mig se ganska förnöjda miner, fast kan­ ske också några allvarstyngda.

I vårt tidevarv av kvartalskapital­ ism och drastiskt minskande historie­ undervisning måste man påminna om att allt förträffligt inte hittades på i går eller förra veckan. Hit hör också SLS uppdrag att ”samla, bearbeta och ut­ forska vittnesbörden om den svenska kulturen i Finland”. En alltid relevant perspektivfråga är: vad skedde för 100 år sedan? Finland hade en stark förrysk­ omstöpning av kulturen inleddes. Jazz­ Just i dag är det exakt 100 år sedan ningspolitik bakom sig. Världskriget en slog igenom i Norden vid de här ti­ dadaismen föddes, under en konstnär­ hade pågått ett par år, men var ändå derna. Modernismen kom, och just den lig soaré i Zürich i Schweiz den 5 febru­ avlägset. Bakom hörnet väntade själv­ är ett huvudtema i kväll. Ismerna var ari 1916. I Cabaret Voltaire framfördes ständigheten 1917 och sedan 1918 års många: kubism, futurism, symbolism, ljuddikter, bullermusik, groteska mas­ blodiga konvulsioner. Också en radikal konstruktivism, surrealism, ­dadaism. ker, eleganta kostymer, bisarra danser

44 KÄLLAN 1/2016 Dagens irakier härstammar från sumererna, det folk som för 5 000 år sedan i tvåflodslandet utvecklade vad som i mänsklighetens kulturhistoria är den största innovationen av alla – skriftspråket.”

och avantgardistisk bildkonst, enligt Neumanns och Turings datorer, ja till Jag avslutar mitt välkomsttal förljudan ”som ett enda tilltrasslat skå­ och med kvant- och nanoteknologi är med en hedersbetygelse. Svenska litte­ despel”. Lite av detta upplever vi i kväll, variationer på samma tema. Skriftens ratursällskapets Runebergsmedalj kan dock kanske inte i formen av ett till­ uppkomst är ju också början till det vi enligt stipulationerna utdelas ”för ut­ trasslat skådespel. Dadaismen beto­ kallar ”historia”. omordentliga förtjänster som anting­ nade mångfald och heterogenitet. Det När kilskriften uppfanns för 5 000 en ådagalagts i sällskapets verksamhet, här är teman som återkommer också i år sedan fanns det nog folk i Europa. eller som gäller sällskapets områden kvällens festföredrag, som hålls av pro­ Vilka var dom? Här i salen i dag ser vi inom litteratur eller vetenskap”. fessor Camilla Wide* – hjärtligt väl­ en bild på den enda bevarade europén Vi har i kväll bland oss här i salen kommen! från de tiderna, glaciärmannen Ötzi. en jubilar, som på ett eminent sätt fyl­ Han hittades sensationellt i italien­ ler inte bara ett, utan alla dessa höga Finland har under 2015 tagit ska Tyrolen 1991 och är den enda med kriterier. Professorn, poeten, sällska­ emot 33 000 asylsökande, mest ira­ mjukvävnadsrester bevarade europén pets ­tidigare långvariga styresman kier. Det finns en beklaglig tendens från den tiden, förmodligen äldst i hela Lars Huldén kom till världen på den för den starkare att se ner på den sva­ världen. En spekulativ fråga gällande för en poet lämpligaste av dagar, på gare och fattigare. Vad är det för stack­ Ötzi med dagens terminologi är: Vil­ Runebergsdagen­ den 5 februari 1926. are och trashankar som dristar sig att ket var hans modersmål? Åtminstone I dag uppnår han, med obruten skapar­ knacka på dörren till vårt fina samhäl­ inte något indoeuropeiskt­ språk. Indo­ kraft, 90 års ålder. le? För att lite rätta till perspektiven européerna hade då ännu inte hunnit, Vetenskapliga rådet har beslutat vill jag för irakiernas del påminna om märk väl som invandrare, från sina ur­ hedra professor Huldén och uttrycka ett faktum. Dagens irakier härstam­ sprungstrakter i södra Ukraina till Eu­ ”Svenska litteratursällskapets erkäns­ mar från sumererna, det folk som för ropa. Samma gäller urfennougrierna, la för hans utomordentliga förtjänster 5 000 år sedan i tvåflodslandet utveck­ som 3000 före Kristus ännu jagade och i sällskapets verksamhet, inom littera­ lade vad som i mänsklighetens kultur­ fiskade i östligare trakter, innan dom tur och inom humanistisk vetenskap”. historia är den största innovationen av invandrade till Östersjön. Antingen ta­ Professor Huldén tilldelas härmed alla – skriftspråket. Sumerernas lertav­ lade Ötzi ett sedan länge försvunnet Runebergsmedaljen,­ och en inbetal­ lor med kilskrift blev ursprunget till språk, eller kanske baskiska. Basker­ ning om 25 000 euro görs till Lars och vårt gränslösa minne, om vilket bibli­ na fanns då redan i Europa. Intressant Bojen Huldéns fond för finlandssvensk otekens milslånga hyllor vittnar. Den nog är både baskiskan och sumeriskan språk- och folklivsforskning. Jag över­ nedtecknade oändligheten blev en ny isolat – språk utan kända släktspråk. räcker nu Runebergsmedaljen till po­ dimension bortom dagen och stun­ Vare därmed hur som helst, detta med eten Huldén.  den. Senare dramatiska framsteg, så­ invandring och immigration är minst Fred Karlsson är sällskapets ordförande som Gutenbergs boktryckarkonst, von sagt relativt. sedan 2013.

* Camilla Wides festföredrag publiceras i Historiska och litteraturhistoriska studier 91.

KÄLLAN 1/2016 45 Pris, stipendier och understöd

Pris

Vid sällskapets årshögtid den 5 februari son 8 000 euro, filosofie kandidat Jan An- 2016 utdelades 259 000 euro i litterära pris. dersson 5 000 euro.

Karl Emil Tollanders pris Statsrådet Mauritz Hallbergs pris Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 12 den Tollanderska medaljen tillföll dramati- 000 euro var utdelades den 16 maj och till- kern och regissören Bengt Ahlfors för boken föll filo­sofie doktor Matias Kaihovirta för Medan jag ännu minns. Sju brev till mina doktorsavhandlingen Oroliga inför framti­ barnbarn. I över ett halvsekel har teater­ den. En studie av folkligt politiskt ageran­ mannen och författaren Ahlfors verkat inom de bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900– flertalet nutidsgenrer. Han kallar komedin 1920 (Åbo Akademi/Sällskapet för forskning sitt modersmål men som en av Finlands in- i arbetarhistoria och arbetartradition 2015) ternationellt mest spelade dramatiker är och filosofie doktor Anna Möller-Sibelius för han lika otvungen på andras idiom. Hugo verket Roll, retorik och modernitet i Bertel Bergroths högsvenska har han dels satirise- Gripenbergs lyrik (SLS 2015). Pristagarnas tal rat som skillnadska, dels vårdat som tempel- vid utdelningsceremonin kan läsas på s. 50. tjänare. Hans forte är blandade känslor, väl blandade: de spelar på publiken som på en Pro gradu-pris orgel. Och känslan för tajming är god: hans Pro gradu-pris i folkloristik om 1 000 euro tidsinställda text har ofta visat sig hållbar tilldelades fil.mag. Annica Reini. långt efter datum. Pro gradu-pris i litteraturvetenskap om 1 000 euro tilldelades fil.mag. Sebastian Övriga pris utdelade vid årshögtiden Köhler. Författaren Martin Enckell 20 000 euro, för- Pro gradu-pris i språkvetenskap om fattaren Milena Parland 10 000 euro, illust- 1 000 euro tilldelades fil.mag. Mari Mäkilä. ratören Alexander Reichstein 10 000 euro, professor Ann-Marie Ivars 18 000 euro, do- cent Panu Pulma 18 000 euro, dramatikern Arkivets informantpris Harriet Abrahamsson 9 000 euro, dramati- Camilla Karlsson 100 euro, Peggy Karlsson kern Paul Olin 9 000 euro, politices magister 100 euro och Gun-Maj Svahnström 100 euro. Mikael Sjövall 9 000 euro, filosofie kandidat Patrik Rastenberger 9 000 euro, författaren Stipendier och understöd Sabine Forsblom 14 000 euro, konstnären Robert Back 10 000 euro, redaktör Caterina Under vintern och våren 2015–2016 har Stenius 10 000 euro, filosofie doktor Tatjana sällskapet beviljat följande stipendier och Brandt 10 000 euro, filosofie doktor ­Sofia understöd: Gustafsson 10 000 euro, läraren Sture Gus- tafsson 10 000 euro, författaren Marianne Utdelning inom etnologi och folkloristik Backlén 10 000 euro, författaren Christian Docent Camilla Asplund Ingemark Brandt 10 000 euro, författaren Henrik Jans- 20 300 euro för forskning på doktorsnivå son 10 000 euro, författaren Carina Karls- om Berättande om katastrofer i Österbotten.

46 KÄLLAN 1/2016 Fil.dr Johanna Björkholm 5 200 euro Fil.mag. Miriam Rönnqvist 26 400 euro för forskning på doktorsnivå om Immate­ för doktorsavhandlingen The Royal Father riellt kulturarv och återaktivering av kultur­ and His Disobedient Children. Fear of Peasant uttryck. Revolts, Political Culture and the Communi­ Fil.mag. Carolina Renman 17 600 euro cation of Revolts in Early Modern Sweden. för doktorsavhandlingen Narrativa struktu­ Fil.mag. Charlotte Vainio 13 200 euro för rer i levande rollspel. doktorsavhandlingen Law, Love and Order Fil.mag. Marianne Robertsson 8 800 – Marriage and the legal guardian system euro för doktorsavhandlingen Cyklandets in Sweden 1350–1450. kulturhistoria och cyklandet som upplevel­ Pol.mag. Janne Väistö 19 800 euro för se i Åbos stadsrum. doktorsavhandlingen Det andra inhemska Fil.mag. Ann-Helen Sund 17 600 euro i det efterkrigstida Finland – Beslutet om för doktorsavhandlingen Gör själv – om till­ svenska språket som obligatoriskt ämne. verkning, värde och kompetens. Kulturhistoria Utdelning inom historia och kultur­ Arbetsgruppen för Nordiskt slotts- och herr- historia ur Ragnar, Ester, Rolf och gårdssymposium 2016 5 000 euro för Nord- Margareta Bergboms fond iskt slotts- och herrgårdssymposium 2016. Den åländska keramikgruppen 10 000 Historia euro för forskning om Kontakter och levnads­ Historiska föreningen r.f. 16 000 euro för ut- sätt på Åland under senare delen av neoli­ givandet av Historisk Tidskrift för Finland, tikum och bronsålder. årgång 101, 1–4/2016. Fil.mag. Maria Ekqvist 17 600 euro för Fil.dr Matias Kaihovirta 31 200 euro för doktorsavhandlingen Marthas hemslöjds­ forskning på doktorsnivå om Skapandet av arkivs tillkomst och Marthaförbundets hem­ den svenska klasskampen i Finland: Språk, slöjdssyn under tidigt 1900-tal. klass och nation hos Karl H. Wiik 1901–1946. Föreningen Granskaren r.f. 8 000 euro Fil.dr Kasper Kepsu 31 200 euro för forsk- för fortsatt utgivning och digitalisering av ning på doktorsnivå om Det bortglömda Finsk tidskrift samt ett kulturseminarium samhället – Staden Nyen och dess borga­ 2016. re 1684–1741. Garantiföreningen för Svenska Tea- Fil.mag. Saara-Maija Kontturi 26 400 tern r.f. 15 000 euro för att forska i och skriva euro för doktorsavhandlingen Lääkärikun­ en bok om Svenska Teaterns historia 150 år. nan synty: Suomen lääkärit n. 1750–1850. Fil.mag. Catarina Harjunen 8 800 euro Fil.mag. Sture Lindholm 13 200 euro för doktorsavhandlingen En kulturhisto­ för boken Fånglägret i Ekenäs 1918 – läg­ risk undersökning om hur kvinnlig sexuali­ ret och legenderna. tet görs i finlandssvenska sägner om erotis­ Fil.dr Aapo Roselius 31 200 euro för ka folktroväsen. forskning på doktorsnivå om Konflikt och IASS 2016 3 000 euro för International samexistens – den karelska inflyttningen Association of Scandinavian Studies 31:a till Finlands svenskbygder. studiekonferens.

KÄLLAN 1/2016 47 Institutet för folklivsforskning vid Åbo Utdelning inom samhällsvetenskap ur Akademi 3 800 euro för redigering och ut- Ragnar,­ Ester, Rolf och Margareta Berg- givning av Budkavlen 2016. boms fond och Ingrid, Margit och Henrik Fil.mag. Marcus Lepola 8 800 euro för Höijers donationsfond I doktorsavhandlingen ”Such is the way of Pol.mag. Camilla Härtull 26 400 euro civilized nations” – Finnish colonial identi­ för doktorsavhandlingen Inkomstfattigdom ty and 19th century Alaskan Colonial Ethno­ i Finland ur språkgruppsperspekiv. graphic Collections in Finland. M.Sc. Magdalena Kosova 26 400 euro Solitanderska Gården 5 000 euro för för doktorsavhandlingen The role of Finnish- forskning och publicering av Solitander­ Swedish third sector organizations in the ska gårdens 223 år av händelserika bygg­ process of immigrant integration. nadsskeden. PhD Tommi Kotonen 31 200 euro för Fil.dr Mia Åkerfelt 15 600 euro för forsk- forskning på doktorsnivå om The Swedish- ning på doktorsnivå om Att bygga finlands­ speaking Finns within the extreme right svenskhet. Bostadsföreningen för det svenska movements in Finland during the Cold War. Finlands idealhemsritningar 1938–1969. PhD Kaarina Reini 20 800 euro för forsk- ning på doktorsnivå om Psychological well- Utdelning inom litteraturvetenskap ur being of unemployed: comparison between Ragnar,­ Ester, Rolf och Margareta Berg- Swedish and Finnish speaking Finns. boms fond och Ingrid, Margit och Henrik M.Sc. Ana Vrbnik 15 400 euro för dok- Höijers donationsfond I torsavhandlingen Skillnader och likheter Arrangörskommittén för konferensen i nativitet mellan svensk- och finskspråki­ Nordic Literatures 7 800 euro för konferen- ga i Finland. sen Nordic literatures (NorLit) 2017: ”Nor­ dic Utopias and Dystopias”. Utdelning inom språkvetenskap (svenska Fil.lic. Olga Engfelt 11 000 euro för dok- språket) ur Ingrid, Margit och Henrik Höi- torsavhandlingen Barndomens poetik. En jers donationsfond II komparativ studie av Oscar Parlands trilo­ Adolf Noreen-sällskapet för svensk gi i den ryska litterära kontexten. språk- och stilforskning 8 000 euro för ut- Fil.mag. Rebecka Fokin 26 400 euro för givandet av tidskriften Språk och stil. doktorsavhandlingen Röst, rum och roller. Arrangörsgruppen för OFTI 34 3 400 Flickan berättad i samtida nordisk fantasy euro för att arrangera konferensen OFTI 34 för ungdomar. (Områdesgruppen för forskning i tal och in- Föreningen Granskaren rf. 5 600 euro teraktion). för fortsatt utgivning av Finsk Tidskrift samt Föreningen för nordisk filologi rf. 4 000 jubileumseminarium i Åbo. euro för utgivandet av tidskriften Folkmåls­ Fil.mag. Maïmouna Jagne-Soreau 8 800 studier (nr 54 och 55) under 2016. euro för doktorsavhandlingen Postinvandr­ Fil.mag. Susanna Hakulinen 26 400 euro ingslitteratur i Norden. Om satir och mellan­ för doktorsavhandlingen Finska, svenska & förskap i ett postnationellt perspektiv. franska studerandes kommunikativa beteen­ Fil.mag. Katja Sandqvist 13 200 euro för de: svenska & finska som främmande språk. doktorsavhandlingen Släktskapets makt. Arv, Fil.dr Sofie Henrichson 1 200 euro rese­ ärftlighet och endogami i Karin Smirnoffs bidrag för deltagande i en workshop om fler- dramatik. språkighet och pluricentricitet i Melbourne. Fil.dr Julia Tidigs 31 200 euro för forsk- Hugo Bergroth-sällskapet rf. 2 000 euro ning på doktorsnivå om Samtidslitterära för Språkvårdsdag den 19 maj 2016 med te- accenter. Brytning som litterärt fenomen, mat vetenskapens språk. tema och konstnärligt redskap i svensksprå­ Fil.mag. Linda Huldén 26 400 euro för kig skönlitteratur 1995–2015. doktorsavhandlingen Textförändringar i fråge­listsvar från 1960-talet till 2000-talet.

48 KÄLLAN 1/2016 Fil.dr Mikko Kauko 400 euro för rese­ Hjördis och Arvid Standertskjölds bidrag för deltagande i konferensen Svenska minnesfond språkets historia i Vasa. Fil.dr Fredrik Hertzberg 15 600 euro för ve- Professor Sinikka Lahtinen 350 euro tenskaplig biografi över författaren Gun- resebidrag för deltagande i konferensen nar Björling. Svenskans beskrivning 35 i Göteborg. Fil.dr Anna Möller-Sibelius 15 600 euro Fil.dr Therese Leinonen 650 euro rese­ för det litteraturhistoriska verket Litteratur­ bidrag för deltagande i konferensen Experi- historieskrivning om en minoritets litteratur mental Approaches to Perception and Pro- samt 200 euro i resekostnader. duction of Language Variation i Wien. Pellinge hembygdsförening 4 000 euro Fil.mag. Olga Mezhevich 26 400 euro för utgivandet av Pellinge-matrikel. för doktorsavhandlingen Att översätta tal till skrift? Talspråksmarkörer i skönlitterä­ Resestipendium för studier i ra texter och deras översättning mellan rys­ Norden ur Professor Carl-Erik Thors ka och svenska. stipendiefond Fil.mag. Mari Mäkilä 26 400 euro för Fil.stud. Karla Lehtiluoto 2 600 euro för ut- doktorsavhandlingen Produktion och an­ bytesstudier i Stockholm. vändning av syntaktiskt komplexa struk­ Fil.mag. Jenny Stenberg-Sirén 400 euro turer i muntlig och skriftlig L2 svenska och för konferensen ASLA: Språk och norm i L2 engelska. Uppsala. Fil.dr Lieselott Nordman 700 euro rese- bidrag för deltagande i vetenskapliga kon- Resestipendium för medicine­ ferenser år 2016. studerande och -kandidater ur Fil.mag. Veijo Vaakanainen 600 euro ­Carl-Johan von Troils minnesfond resebidrag för deltagande i konferensen Medicine kandidat Laura Olkkonen 1 000 Svenskans beskrivning 35 i Göteborg. euro för utbytesstudier i Köln. Med.stud. Emma Vataja 1 450 euro för Albert de la Chapelles fond utlandspraktik på Sri Lanka. Västra Nylands landskapsmuseum 25 054 euro för inköp av konst. Stiftelsernas postdok-pool Ekon.dr Hanna Kurki 25 000 euro för forsk- Bröderna Lars och Ernst Krogius ning på doktorsnivå om Consumer percep­ forskningsfond tion of product colour. M. A. Mats Ekman 22 000 euro för doktors- avhandlingen Essays on Social Economics. Forskningsunderstöd Pol.mag. Tuomas Nurminen 3 000 euro Forskningsprojektet Kommunicerande kon­ för laboratorieexperiment i beteendeeko- sumtion: kringvandrande försäljare och kul­ nomi. turmöten i Finland 1800–1940, Åbo Akade- mi, projektledare docent Ann-Catrin Östman, Fredrik Pacius minnesfond 440 000 euro. Musiksällskapet vid Helsingfors universi- Forskningsprojektet Samverkan mel­ tet 20 000 euro för uppförande av operan lan språklig praxis, flerspråkig identitet och Lars Cleen, Usedomer Musikfestival, Tysk- språkideologi, Vasa universitet, projektleda- land 2 500 euro för Pacius-Salon, Viitasaa- re professor Siv Björklund, 368 000 euro. ren kesäakatemia ry 25 000 euro för festi- Forskningsprojektet Marginaliserade valen Musikens tid 2015, Chorus Sanctae eller privilegierade? Språkgruppsskillna­ Ceciliae 5 000 euro för uppförande av De der i hälsa och ohälsa i Finland, Åbo Aka- kaspiska tigrarnas gud och Föreningen för demi, projektledare professor Jan Saarela, Helsingfors historiedag rf. 15 000 euro för 122 000 euro. gästspel av barockorkestern Les Agrémnes vid Les Lumiéres-festivalen 2016. Övriga understöd Delegationen för stiftelser och fonder 50 000 euro och Pressarkivföreningen 39 700 euro.

KÄLLAN 1/2016 49 HALLBERGSKA PRISET 2016 Försoning genom att förstå den andre

Fil.dr Matias Kaihovirtas tal vid prisutdelningen den 16 maj 2016

en 16 maj är ett datum som hos dagens ­inbördeskrig, och det förekom skoningslös terror finländare saknar särskild innebörd; den på bägge sidorna av fronten. D dagen vaknar finländarna till en helt van­ När statsrådet Mauritz Hallberg donerade en an­ lig måndag i mitten av maj. Men för snart 100 år se­ senlig del av sin förmögenhet till Svenska litteratur­ dan fick denna dag en viktig symbolisk och ideologisk sällskapet, ägde donationen rum på ettårsdagen av innebörd för finländarna, ett datum som gjordes till de vitas segerparad i Helsingfors. Ett av de önske­ en nationell högtid. Under mellankrigstiden ansågs mål som Hallberg hade var att en del av donationen festdagen ha en större betydelse för det fria Finland skulle användas för ett årligt pris som skulle delas än självständighetsdagen som firas den 6 december. ut just på denna dag till minne av landets frigörelse. Under mellankrigstiden firades den 16 maj till Jag anser det vara en viktig gest av årets pris­ minnet av den vita arméns intåg i Helsingfors, en nämnd att dela ut statsrådet Mauritz Hallbergs pris dag som officiellt avslutade det krig som pågick i till en historisk avhandling vars syfte är att studera landet under vintern och våren 1918. Som känt var inbördeskrigets upptrappning och eftermäle ut­ifrån den 16 maj en dag som blev oerhört omtvistad och de röda svenskspråkigas perspektiv. Att kombinera som slutligen avskaffades som nationell högtid, ef­ firandet av den 16 maj med en prisutdelning för en tersom dagen påminde om det faktum att kriget för­ vetenskaplig prestation berättar något om stats­rådet des mellan finländare. För arbetarrörelsen var den Hallbergs tilltro till vetenskapens roll i att ena na­ 16 maj en ”dödskallefest”, eftersom den påminde tionen och dess befolkning. om krigets dystra slutresultat och om den så kallade Eftersom den finländska nationen bygger på his­ vita terrorn som ledde till att tiotusentals röda avled toriska traditioner som sträcker sig längre tillbaka i till följd av segrarnas hämnd mot krigets förlorare. tiden än till 1917–1918 års händelser, kan man säga En viktig aspekt av firandet den 16 maj var inte att det var det finländska samhällets politiska, kul­ påminnelsen om motsättningarna i samhället, utan turella och juridiska arv, med rötter i den svenska en strävan efter att återförena nationen och dess ­tiden, som gjorde att vårt land utvecklades till den folk. Men det blev svårt att samla nationen kring den moderna nordiska demokrati som den är i dag. Just berättelse om nationens frigörelse som man från de den nordiska politiska kulturen möjliggjorde en vitas sida ville upprätthålla med frihetskrigsberät­ kompromiss efter inbördeskriget 1918. telsen. Särskilt för dem som hade tillhört, sympati­ En viktig beståndsdel i att kunna kompromissa serat med eller som hade och har släktingar på den är att kunna acceptera motparten i en konflikt som röda sidan. Den 16 maj blev i stället ett datum som jämlik, och framför allt att kunna förstå den andra påminde om krigets verkliga karaktär: det var ett partens tankar, intentioner och agerande. Försoning

50 KÄLLAN 1/2016 kan uppnås genom att förstå den andre. I ett demo­ kratiskt samhälle hör det till att olika röster, syn­ sätt och ideologier får komma till tals och bli hörda. Också vetenskapen har en demokratisk funktion: att låta olika röster göra sig hörda. Den sanning som vi vetenskapsidkare strävar efter är inte svart eller vit – i det här fallet vit eller röd – utan en uppsättning Försoning kan uppnås genom att av olika perspektiv, tolkningar och utsagor som alla på sitt sätt innehåller en viss sanningshalt. Det gäller förstå den andre. I ett demokratiskt även kriget 1918, och som historikern Pertti Haapa­ samhälle hör det till att olika röster, la understryker var det ett krig vars parter från bör­ jan hade olika mål. Därför lever vi fortfarande i dag synsätt och ideologier får komma till med krigets många sanningar. tals och bli hörda. ” I min avhandling har Haapalas tal om krigets många sanningar haft en viktig betydelse när jag studerat de svenskspråkiga bruksarbetarna i Billnäs och deras politiska agerande åren 1900–1920. Deras historia visade sig vara svår att passa in i någon av de stora berättelserna om Finlands tidiga 1900-tal. För att förstå de röda bruksarbetarnas ageran­ de tog jag det som min uppgift att försöka förstå det samhälle och den kultur som bruksarbetarna lev­ de i. Min teoretiska inspiration fann jag i den social­ historiska inriktningen kallad ”history from below” – fritt översatt till svenska: historia med ett under­ ifrånperspektiv.­ En av den här historieinriktning­ ens främsta företrädare var den engelska historikern Edward Thompson, som med sin bok The Making of the English Working Class 1963 uttalade föresat­ sen med historia med ett underifrånperspektiv: att skriva förlorarnas och de förlorade intentionernas historia. Thompson och de övriga ville synliggöra de historiska­ upprorsmakarna och deras intentio­ ner som de ansåg utgjorde en bortglömd och mar­ ginaliserad grupps roll i det förflutna. Fil.dr Matias Kaihovirta belönades med Mauritz Hallbergs pris för sin doktors­ De röda svenskspråkiga bruksarbetarna kan sä­ avhandling Oroliga inför framtiden. En studie av folkligt politiskt agerande bland gas tillhöra en sådan grupp vars historia hamnat i bruksarbetarna i Billnäs ca 1900–1920. skuggan av de två stora berättelserna om nation och klass, som upptagit mycket av den tidigare historie­ skrivningen om de politiska händelserna i Finland skapsfilosofin och på olika teori- och metodkurser under början av 1900-talet. I min avhandling fokuse­ att förstå den andre. Andras erfarenheter hjälper rar jag på bruksarbetarnas politiska agerande utifrån oss att bättre förstå det som för oss är främmande, deras vardagsförhållanden i Billnäs brukssamhälle. och att bättre förstå oss själva, vem vi är och vart vi Jag visar att klass, genus och språk men också religi­ är på väg. En djupdykning i det lilla Billnäs bruk och on och tradition hade en viktig betydelse i vardagen, politiken i brukssamhället i början av 1900-talet är och att man med hjälp av dessa kan förstå folkligt inte bara en spännande historia om en liten grupp politiskt agerande i det tidiga 1900-talets Finland. bruksarbetares vardagliga motstånd och konflikter I dag talas det i historieforskningen och i his­ i det tidiga 1900-talets Finland. Just den mikrohis­ torie­didaktiken om vikten av att skapa förståelse för toriska ansatsen, som jag tillämpar i min avhand­ främmande kulturer och synliggöra kulturmöten i ling, öppnar också upp för en bredare förståelse för det förflutna. Som doktorand lärde jag mig av veten­ det politiska agerandet och den politiska föreställ­

KÄLLAN 1/2016 51 ningsvärlden hos de lägre samhällsklasserna i det hälle på det sätt som den amerikanska historikern tidiga 1900-talets Finland och Norden. William Sewell förespråkar: När jag inledde avhandlingsarbetet var mitt syfte att bidra med både historisk kunskap och förståel­ Eftersom samhället är statt i en ständig förändring, se för folkligt politiskt agerande i det förflutna och eftersom den är strukturerad av komplexa och över- i dagens värld. Devisen att motsättningarnas tid är lappande temporaliteter, är det lika avgörande för förbi gör sig inte gällande när vi blickar ut i dagens någon som studerar den samtida sociala världen att Europa: våldsamma upplopp i förorterna och på ga­ förstå historiens logik­ som det är för någon som stu- torna, terrordåd, protestval och främlingsfientlighet derar det förflutna. är ett utslag av det missnöje som brett ut sig bland befolkningen i post-finanskrisens Europa. Samtidigt vill jag understryka att även om det är vik­ Det folkliga politiska agerandet i början av tigt att förstå sociala och politiska konflikter i det 1900-­talet var en protest som i en större bemärkelse förflutna är det minst lika viktigt att också förstå hur riktade sig mot en samhällsförändring som upplev­ sammanhållning, gemenskap och försoning upprät­ des som hotfull. Men de åtgärder som de socialt un­ tas. Den finska kompositören Kalevi Aho sa för en derordnade i det finländska samhället vidtog skedde tid sedan i Helsingin Sanomat att den nordiska väl­ på lokal nivå och avsåg att ändra de lokala maktför­ färdsmodellens nedmontering kommer att utlösa hållandena till de underordnades fördel. De fattiga allvarliga sociala och politiska konflikter. Medbor­ gjorde inte uppror bara för att de var hungriga, utan garnas oro inför framtiden leder till minskad tilltro de gjorde uppror mot en fattigdom utan trygghet och till myndigheter, men också till varandra och inte ett samhälle där överheten måste bli påmind om sitt minst till främlingar. sociala ansvar för de svaga och utsatta. Den 16 maj är en påminnelse om det ödesdigra­ För bruksarbetarna, liksom för alla andra som i att låta motsättningarna och hatet övertrumfa tillhörde landsbygdens, brukens eller städernas ar­ gemenskapen­ och sammanhållningen i samhället. betande fattiga, var politiken lokal och förankrad i Vetenskapen har en viktig roll i att skapa just gemen­ vardagen. I vardagen utnyttjades olika slags hand­ skap och sammanhållning. I professor Rolf Pippings­ lingsstrategier för att påverka den egna livssituatio­ hyllning av Mauritz Hallberg vid dennas jordfäst­ nen. Vardagens handlingsstrategier syftar här på de ning underströk professor Pipping att Mauritz Hall­ omständigheter som bruksarbetarna inte själva hade berg gärna ”ville se dem hjälpta, som bära på tankar, valt, utan de som var omedelbart för handen givna ur vilkas sådd landets framtid skall spira”. Därför och redan existerade. känner jag mig djupt hedrad och tacksam för att pris­ Historikerns förmåga att skapa förståelse för nämnden för statsrådet Mauritz Hallbergs pris valt samhälleliga förändringsprocesser är förhoppnings­ att dela ut årets pris till min avhandling, som haft en vis en värdefull kunskap som kan bidra till att skapa klar intention att bidra till en historisk förståelse av förståelse för vår egen tid. Just här anser jag att his­ folkligt politiskt agerande i en samtid där allt flera torieforskningen har en viktig uppgift i dagens sam­ är oroliga inför framtiden. 

Prismotivering

I OROLIGA INFÖR FRAMTIDEN skriver liggöra den transformativa potential som tatmarkeringen i förhållande till finländsk, Matias Kaiho­virta på ett nydanande sätt någonting till synes så trivialt som ett bråk nordisk och internationell arbetarhisto- historia underifrån om folklig politisk kul- om prästens lön 1901 eller om bristvaran risk forskning samt kultur- och socialhisto- tur i ett brukssamhälle i Finland under ti- potatis 1917–1918 bar på. ria mer generellt är föredömligt tydlig. Ett digt 1900-tal. Han arbetar ur ett intersek- Framställningen är teoretiskt driven och av huvudkapitlen behandlar den svåra och tionellt perspektiv med utöver klass också undersökningen empiriskt välförankrad. För- långa övergången till en ny vardag efter kri- genus, etnicitet och religion som analytis- fattaren ger i sin analys av ett omfattande get 1918. Avslutningsvis knyter Kaihovirta ka kategorier. Arbetssättet är mikrohistori- och till sitt ursprung brokigt käll­material samman dåtid och nutid genom att peka kerns med de möjligheter att blottlägga så- prov på metodologisk kreativitet. Till sina på en till handling uppmanande oro inför väl en politisk repertoar i förändring som resultat avviker undersökningen på ett in- framtiden som ett gemensamt drag. den underliggande föreställningsvärlden tressant sätt från den självförståelse som det tillhandahåller. Kaihovirta lyckas syn- upprätthållits inom arbetarrörelsen. Resul-

52 KÄLLAN 1/2016 HALLBERGSKA PRISET 2016 Gallergrind och verklighet i Gripenbergs lyrik

Fil.dr Anna Möller-Sibelius tal vid prisutdelningen den 16 maj 2016

ag är säker på att Bertel Gripenberg skulle den 16 maj, hade han nog satt stort värde på den ha varit mycket nöjd över att få vara föremål festivitas som präglar kvällens middag och på att J för intresse en dag som den här, den 16 maj, Svenska litteratursällskapet i Finland vill upprätt­ då statsrådet Mauritz Hallbergs pris delas ut. Att bli hålla en sådan här högtidlig tradition. På den punk­ framlyft under en minnesdag för general Manner­ ten står mitt forskningsobjekt mig mycket närmare. heims och den vita härens intåg i Helsingfors 1918, Hans syn på kriget har jag fått läsa in mig på, men efter segern i det så kallade ”frihetskriget”, skulle hans svaghet för fina fester, för en solenn miljö, ele­ nog ha känts helt rätt för honom. Säkert hade han gant utstyrsel och högklassig traktering förstår jag också upplevt dagens festligheter som en personlig spontant, alldeles av mig själv. upprättelse efter många år av skadat anseende och Å andra sidan ger Gripenberg så mycket mera kraftig degradering. innebörd åt allt som har med form och dekorum att Den glädjen må vara honom förunnad. göra. Det är inte bara fråga om att uppskatta detta li­ Lite obekvämt är det ändå för mig som förfat­ vets goda, utan om en hel livssyn. I min bok betonar tare till boken om Gripenberg att associeras med jag ”rollen” och ”retoriken” som någonting karakte­ den vita sidan, i kontrast till den andra pristagaren ristiskt för Gripenbergs diktning. Det har att göra ­Matias Kaihovirta som, så att säga, får representera med ett perspektiv, där litteratur är en social hand­ den röda. Våra forskningsämnen placerar oss onekli­ ling, det vill säga ”social” i bemärkelsen sällskaplig, gen så, och vi har båda satt oss in i de perspektiv som inriktad på textens effekt och på läsarnas gensvar. gällt i respektive läger. Men jag får ändå lust att på­ Författaren, liksom människan överlag, har enligt peka att mitt nuvarande forskningsprojekt faktiskt den här synen en roll eller flera att axla, och det gäl­ handlar om finlandssvenska poeter på 1960- och ler att spela dem så gott det går. Vissa roller är inte 1970-talen och om deras förhållande till vänster­ självvalda, men man får finna sig i dem likväl. Det ideologiska idéer. Jag anstränger mig lika ihärdigt är som när diktjaget i en av Gripenbergs sena dikter att förstå vad den marxistiska grundsynen betydde spelar schack med den personifierade Döden. Han till exempel för den unge Gösta Ågren, som jag har känner till alla listiga drag: spanskt parti, springar­ försökt förstå Gripenbergs aristokratiska världs­ gambit, kungsrockad och schackmatt. Han förlorar bild. Som texttolkare står jag alltid på textens sida. spelet ändå, förstås, men han gör det med stil. Vad Men med den reservationen vill jag gärna hålla kan man mera begära? mig kvar en stund vid Gripenbergs glädje över den När Gripenberg skriver dikt som har rytm och här dagen, som jag alltså föreställer mig att han skul­ rim och ett tydligt bildspråk så eftersträvar han nå­ le känna. Förutom den politiska symboliken kring got annat än modernisterna, som var trötta på alla

KÄLLAN 1/2016 53 litterära konventioner och ville uttrycka sig friare Men ligger det inte något oerhört bekant och lite och i större överensstämmelse med sitt eget själs­ postmodernt i Gripenbergs misstro mot att det finns liv. Det är framför allt den modernistiska traditio­ en äkta identitet bakom rollen, och i hans övertygel­ nen och dess oppositionella syn på formkrav som se att jakten på själens sanna uttryck är en villfarel­ levt vidare och som författare har följt upp på nya se? Just den sidan borde vi ha lätt att förstå i dag, sätt in i vår tid. Den traditionalistiska dikten som när vi alla anses tala och verka inom olika diskurser. Gripenberg företräder har däremot blivit kvar i lit­ Man kan också vända på det och fråga sig: Är teraturhistorien mer eller mindre som en slutpunkt. det inte väldigt spännande med en poet som har Det här är en tillspetsad beskrivning, och vissa fors­ helt andra utgångspunkter än dem som vi är vana kare, till vilka jag också får anses höra, försöker vis­ vid i dag, en som blottlägger ett historiskt och idé­ serligen modifiera bilden lite grann. Men inte heller mässigt avstånd? Är det inte intressant att reflek­ jag vill påstå att om man bara plockar fram Gripen­ tera över värderingar som skiljer sig från våra, att bergs dikter ur den kollektiva glömskan och förkla­ fundera över en främmande litteratursyn och livs­ rar dem för dagens läsare, så skulle de kunna kännas syn, och över de mångahanda faktorer som formar lika nära som, låt oss säga, Edith Södergrans poesi. dessa i en kultur? Gripenberg är ju ingen solitär, han är ingen udda figur. Han är i hög grad en exponent för sin egen sam­ tid, och han vet mycket väl vilka trender som gäller, vad som slår an och vad allmänheten känner och tän­ ker. Hans retoriska förmåga bygger på stor förtro­ genhet med den tilltänkta och faktiska läsekretsen. De gånger han misslyckas som diktare har det att Man kan rentav säga att dikten gör göra med en felbedömning av opinionen eller med honom till en bättre människa, att bristande förmåga att förhålla sig till den. Bland an­ nat i diktsamlingarna från 1920-talet inträffar det den kräver hyfs och pli av honom här. Han gör misstaget att återanknyta till det in­ och ett innehåll som inte skorrar bördeskrig som andra försöker lägga bakom sig, vil­ falskt mot den vackra form som ket leder till att hans popularitet dalar. Men det blir bara en tillfällig svacka (under hans egen livstid, vill han själv värderade högst.” säga) för han lyckas så småningom beakta reaktio­ nerna och hitta fram till en inställning och diktion som finner nåd och uppskattning igen. Det är fråga om ett samspel mellan diktarroll och publik. Man kan säga att diktarrollen och lyriken som genre tvingar Gripenberg till en mera resonabel och försonlig hållning visavi hans politiska övertygelse i

Prismotivering

ANNA MÖLLER-SIBELIUS sätter med stor Den inledande diskussionen av den lit- poetiska verkningsmedel tillsammans ut- sakkunskap in Bertel Gripenbergs lyrik i de teraturhistoriska degraderingsprocess som gör. Utan att på något sätt blunda för de biografiska, historiska och estetiska kontex- Gripenberg genomgått följs av en mångfald frånstötande dragen uppnår Möller-Sibeli- ter utan vilka den förblir obegriplig för en av både känsliga och skarpsinniga diktana- us därmed sitt syfte att återinföra en i sin modern läsare. Detta gäller inte minst dis- lyser, som ger en i flera avseenden ny bild samtid betydelsefull diktare i vår kulturs kussionen av den beryktade krigsdiktning- av författarskapet och dess inre samman- kollektiva minne. Detta är definitivt inget en. Denna diskuteras naturligtvis också i hang. Utöver manlighet, krig och moderni- självändamål, utan tvärtom ett viktigt bi- förhållande till sådant som patriotism, klass tet är erotik, natur och död centrala teman. drag till historien om det svenska i Finland. och manlighetsideal, men i högre grad än Till undersökningens stora förtjänster hör hos tidigare forskare nyanseras bilden när helhetsgreppet inte bara på författarska- Möller-Sibelius visar att den politiska kam- pet, utan också på den oupplösliga lyriska pen samtidigt är en kamp mot modernite- enhet som ideologi, tematik, rolldiktning, tens värdesystem. olika former av retoriskt tilltal och övriga

54 KÄLLAN 1/2016 det senare författarskapet. Man kan rentav säga att och om deras konkreta yrkesverksamhet. Jag önskar dikten gör honom till en bättre människa, att den ibland att jag kunde skriva om ett sådant ämne, om kräver hyfs och pli av honom och ett innehåll som något som faktiskt har hänt. inte skorrar falskt mot den vackra form som han Men samtidigt dras jag till konstens omvägar själv värderade högst. Det går liksom inte an att göra och kringelikrokar, kanske för att vissa saker bara hätska utfall mot en bestialisk röd fiende på en upp­ kan sägas på det sättet. När Aristoteles jämförde höjd alexandrinsk vers. Inte heller fungerar det att historieskrivningen och diktkonsten tog han fasta offra all konstfärdighet för det politiska budskapets på att historiker beskriver det som faktiskt har hänt skull, vilket han också prövar på. I många dikter ho­ och diktare det som skulle kunna hända. Diktkons­ tar han lämna lyriken och alla ömkliga ord för att i ten var enligt hans mening därför mera filosofisk. stället handla, strida, skjuta. I samlingen Efter stri- Många skulle väl säga att den därför också är mera den från 1923, i en av de mer lyckade dikterna, skri­ frustrerande, vag och opålitlig som kunskapskälla. ver han så här: Som lyrikforskare känner jag i alla fall sympati för poesins skiftande sätt att hantera uppdraget att Vad är en dikt? gestalta det möjligas konst. För Gripenberg är gal­ Ett hjälplöst ingenting lergrinden en metafor för sonetten och ett försvar av ingen vikt, för en hantverksinriktad estetik. Gallergrinden är som vem som helst kan tadla eller prisa, den formella gräns som inte får överträdas, den är en hjärtats dumma bikt, förutsättningen för chimärens suggestion, den re­ som går omkring att öppna sår för liknöjd samtid visa.

Vad är ett skott? Ett skott betyder mycket: ett finger lagt på trycket, en hand på händelsernas plogskaft lagd. Ett skott kan tända och förstöra, befria, frälsa, hämna och förgöra. Ett skott kan länka folks och rikens öden, ett skott kan vara livet eller döden, ett skott är handling, verklighet och bragd.

På det manifesta planet tar Gripenberg här ställning för våldet, men den retoriska effekten blir snarare att läsaren sympatiserar med den sårbara diktare som Fil.dr Anna Möller-Sibelius belönades med Hallbergska priset för sin bok avvisas i början av dikten. Dessutom undergrävs den Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik. manifesta argumentationen av att alltsammans de facto framförs som en dikt. Poeten får ju i själva ver­ ket sista ordet, och inte krigaren, eller hur? presenterar idén om konst för konstens skull, om Men jag kan förstå Gripenbergs ambivalenta litteratur som underhållning. En annan sak är att längtan att som diktare lämna illusionskonstens verkligheten likafullt tenderar att sippra in genom värld och ta steget ut i verkligheten. Jag kan känna porten i hans diktvärld. Han lyckas inte stänga den av något liknande själv ibland, som litteraturforska­ ute. I mitt Gripenberg-projekt har de historiska sam­ re, eller åtminstone ett behov att skriva om sådant manhangen inte varit mer avlägsna än så, men kan­ som faktiskt har hänt, på riktigt, i verkligheten. Så ske man kunde säga att jag har betraktat dem i glug­ som historiker gör. Jag tycker det är fantastiskt vik­ garna mellan konstens ornament. tigt och intressant att någon kan beskriva det poli­ Jag vill avslutningsvis tacka för det fina pris som tiska agerandet i vardagen bland finländska bruks­ jag har äran att ta emot. Jag tar det som ett tecken på arbetare i 1900-talets början. Eller att en annan kan att litteraturhistoria och diktkonst fortfarande kan skriva om hur utvalda borgarkvinnor från Finland engagera och fylla en funktion i offentligheten. utbildas till barnmorskor i Stockholm på 1700-talet

KÄLLAN 1/2016 55 Kirsi Vainio-Korhonen framför en förlossningsfantom och en babydocka som använ­ des på Kvinnokliniken i Helsingfors på 1930–1950-talet. Modellerna visas som en del av Helsingfors universitetsmuseums permanenta utställning Tankens kraft.

56 KÄLLAN 1/2016 FÖRLAG Barnmorskekonsten En profession i Finland redan på 1700-talet

Den finländska barnmorskeutbildningen firar 200-årsjubileum i år. I den nyutkomna boken De frimodiga berättar sjutton­hundra­tals­ forskaren Kirsi Vainio-Korhonen om kvinnor som redan på 1700-talet fick tillfälle att utbilda sig till barnmorskor i Stockholm. För kvinnorna öppnade utbildningen dörren till ett yrkesliv i offentligheten.

TEXT: HANNA RISKA

et var läskunniga, och skorna på barnbördshuset samma sa­ verket erbjöd den möjligheten långt ti­ framför allt skrivkunniga, ker hos mor och barn som i dag, och digare. borgarkvinnor­ från Finland dagens barnmorskeutbildning inne­ D Yrkeskunskap över landsgränser som kunde utbilda sig till barnmorskor håller liknande element, såsom prak­ i rikets huvudstad Stockholm. En vik­ tiska övningar och teoretisk undervis­ Barnmorskeutbildningen startade i Åbo tig bakgrundsorsak var att man måste ning, som den dåtida. 1816, men egentligen fick den sin början få ner barnadödligheten. Utbildning­ i Stockholm för över 300 år sedan, när en gav kvinnorna rörelsefrihet och Väldokumenterad verksamhet Finland var en del av Sverige, påpekar myndighetsmakt, vilket var exceptio­ Bokens källor återfinns till stor del i det Vainio-Korhonen. De frimodiga­ utkom nellt på den tiden, säger Kirsi Vainio-­ arkivmaterial som bevaras i Barnbörds­ på finska 2012, och hon gläds över att Korhonen. Samhällets inställning var husets och i Barnmorskeläroanstaltens­ boken nu når en svenskspråkig läse­ ändå accepterande: arkiv vid Stockholms stadsarkiv samt i krets i både Finland och Sverige. – När barnmorskorna var utbilda­ Collegium medicum vid Riksarkivet i Boken har fått positiv respons av de och edsvurna var det naturligt att Stockholm. Barnmorskeutbildningen­ barnmorskor som läst boken och upple­ de hade auktoritet, på samma sätt som är ett tacksamt forskningsobjekt efter­ ver den som viktig. En av dem sa att bo­ apotekare, fältskärer eller läkare. Ut­ som utbildningen var officiell och där­ ken gav henne kraft i rollen som barn­ bildningen gjorde skillnaden. med dokumenterades. Det betyder morska, berättar Vainio-Korhonen.­ Till barnmorskornas offentliga följaktligen att det finns omfattande – Om en barnmorska tycker om bo­ uppdrag­ hörde till exempel att delta i arkiv­material att tillgå. ken – då har jag lyckats i mitt arbete.  rättegångar som berörde barnamord, – Det är sällsynt när det gäller kvin­ Hanna Riska är redaktör vid SLS förlag. sexualbrott och fosterfördrivning. nor, de hade ingen plats i offentlig­ Under arbetet med boken överras­ heten. Barnmorskorna var ett undan­ kades Vainio-Korhonen av att skillna­ tag. derna mellan då och nu inte är så vä­ Den rådande uppfattningen är att De frimodiga. Barnmorskor, födande sentliga som man skulle kunna tro. finländska kvinnor fick möjlighet att och kroppslighet på 1700-talet utkom i Hon fann likheter både när det gäll­ yrkesutbilda sig först på 1800-talet, sä­ april (se s. 61). Den finska originalutgå- van (WSOY) utkom 2012 och utsågs till de yrkesutövningen och utbildningen. ger Vainio-Korhonen, men i boken vi­ Årets vetenskapsbok samma år. På 1700-talet kontrollerade barnmor­ sar hon att barnmorskeyrket i själva

KÄLLAN 1/2016 57 AKTUELLT FRÅN SLS

100 kvinnor till Wikipedia

å internationella kvinnodagen den 8 mars deltog SLS till- Psammans med tio minnesorganisationer i evenemanget ­#satanaista, som ordnades i samarbete med Wikimedia Finland. Målet var att under dagen skriva hundra nya personartiklar om kvinnor till uppslagsverket Wikipedia. I dagens läge handlar 17 % av de finskspråkiga person­artiklarna om kvinnor, av de svensk- språkiga 20 %. Totalt deltog 120 personer i evenemanget som resulterade i drygt 80 nya intressanta artiklar om kvinnor, allt från konstnärer, fotografer och formgivare till folklorister, jour- nalister och aktörer inom bildning, kultur och undervisning. 

Foto: Nelly Laitinen

SLS publicerade FHO på webben

odermarsk, tuberkulosdispensärbyrå, apostolinen vikaari … FBekanta termer? Om inte, kan Förvaltnings­historisk ordbok vara något för dig, vare sig du är forskare, översättare eller till exempel intresserad av släktforskning. Det digitala uppslags- verket förklarar över 12 000 historiska termer och uttryck från medeltiden och fram till 1950. Uppslagsorden har också över- satts till finska. Ordboksprojektet som publicerades i mars inleddes 2007 och har letts av ett redaktionsråd bestående av professor Max Engman (ordförande), regerings­rådet Lars Granlund, professor Kaisa Häkkinen, forskningschef Christer Kuvaja, arkivrådet ­Eljas Orrman och docent Peter Slotte. Fil.dr Lena Huldén har fung- erat som chefredaktör. Utgåvan­ är fritt tillgänglig och finns på SLS årsmöte adressen fho.sls.fi.  venska litteratursällskapets årsmöte hölls den 7 april 2016 S i SLS hus på Riddaregatan 5 i Helsingfors. Års­mötet valde vicehäradshövding Anna-Maja Henriksson till ny medlem i SLS finansråd efter minister Christoffer Taxell, som inte ställde upp för återval. Anna-Maja Henriksson kommer från Jakobstad och har suttit i riksdagen sedan 2007. Årsmötet återvalde medlemmarna i vetenskapliga rådet ­Henrik Meinander, Tom Moring, Camilla Wide och Ann-­Catrin Östman, som stod i tur att avgå. De övriga medlemmarna i veten­ skapliga rådet och finansrådet fortsätter sitt värv. Årsmötet kallade professor Marketta Sundman och profes- sor Clas Zilliacus till nya hedersmedlemmar. Vetenskapliga rådet konstituerade sig den 21 april. Profes- sor Fred Karlsson fortsätter som sällskapets ordförande och pro- fessor Henrik Meinander som viceordförande. Professor Mona Forsskåhl valdes till ny sekreterare. Kommerserådet Magnus Bargum fortsätter som skattmästare. 

58 KÄLLAN 1/2016 AKTUELLT FRÅN SLS

Anne Bergman fick Ida-Lotta Lind och SFV:s Folkbildnings­ ­ Sebastian Köhler fick pris medalj för sina avhandlingar

LS arkivarie Anne Bergman tilldelades Svenska folk­ da-Lotta Lind och Sebastian S skolans vänners Folkbildningsmedalj med tillhörande I ­Köhler, som jobbar på redak- 2 500 euro den 6 april. Medaljen ges till ”en eldsjäl som tionen för Zacharias Topelius Skrif- spridit kunskap och bildning genom ett ideellt engage­ ter vid SLS förlag, har under början mang på svenska”. SFV:s prismotivering lyder: Anne Berg- av året båda mottagit pris för sina man har både forskat i, och aktivt spridit kunskap om pro gradu-­avhandlingar. finlandssvenska kulturtraditioner. Hon innehar ovärder- Ida-Lotta Lind belönades i feb- liga kunskaper inom vis-och folktradition och är en hän­ ruari med det nyinstiftade Merete given och samtidigt humoristisk föreläsare om gamla folk­ Mazzarella-priset för sin avhand- seder och kulturarv, speciellt festseder samt berättar- och ling Minnet av en gammal, död helgtraditioner. Bland hennes många publikationer kan författare. Historiebruk, narrati­ nämnas Visor Från Åbolands skärgård och Fest och fritid. va tekniker och associativa ord­ Anne Bergman harI samma jobbat påhus SLS finns sedan bland 1976. annat Hon avgårSvenska medlitteratursällskapet ­ fält i litteraturhistoriska och Folktinget. texter om pension i sommar – läs även artikeln om henne på s. 26.  ­Elmer Diktonius, av Thomas War­ burton och Jörn Donner. Priset de- las ut inom ämnet Nordisk littera- tur vid Helsingfors universitet för Ida-Lotta Lind Pia Forssell belönad uppsatser som enligt prismotive- ringen ”i Merete Mazzarellas­ anda av Svenska Akademien ställer fruktbara frågor och presenterar sina resultat i en elegant form”. Sebastian Köhler fick i april Svenska litteratursällskapets i Fin- ilosofie doktor Pia Forssell har tilldelats Blomska sti- land pris för bästa pro gradu-­avhandling i litteraturvetenskap för sin F pendiet på 50 000 kronor. Stipendiet delas ut vartan- avhandling I varje pärlas kärna finns en orenhet. Om historikern som nat år till ”personer, vilka på ett mera framträdande sätt profet och träldomens ofrånkomlighet i Fredrik Långs roman Mitt liv gjort sig förtjänta om svenska språkets rykt och ans”. Pia som Pythagoras. Enligt prismotiveringen bidrar avhandlingen ”med ­Forssell är sedan 2005 huvudredaktör för den textkritiska ut­ ny kunskap till forskningen om finländsk och finlandssvensk historio- gåvan Zacharias Topelius Skrifter som utkommer på Svenska grafisk metafiktion och postmodern genreteori”.  litteratursällskapets förlag. Hon var redaktör för SLS års- bok Historiska och litteraturhistoriska studier åren 1999– 2009. Hon har även deltagit i den omfattande Runeberg-­ utgivningen och i Finlands svenska littera­turhistoria. 

SLS studentpris

venska litteratursällskapet delar i år för första gången ut stu- • Studentpriset i modersmålet om 1 000 euro tilldelades S dentpris för bästa prestation i studentprovet i ämnena moders- Joakim Kattelus från Gymnasiet Lärkan. mål, historia och samhällslära i de svenskspråkiga skolorna i Fin- • Studentpriset i samhällslära om 1 000 euro tilldelades land. Studentpriset är en del av SLS satsning Pro humaniora, där en Johannes Nummikoski från Gymnasiet Grankulla av målsättningarna är att stärka intresset för humaniora och sam- samskola. hällsvetenskaper bland unga. Prisen delades ut den 10 juni vid en • Studentpriset i historia om 1 000 euro var tilldelades ceremoni i SLS hus på Riddaregatan i Helsingfors.  Oskar Kallio från Ekenäs gymnasium och Sean Rehn från Katedralskolan i Åbo.

KÄLLAN 1/2016 59 AKTUELLT FRÅN SLS

Nyfiken på vad forskarna gör? Läs om Månadens forskare på sls.fi

pråket i finlandssvenska romaner, Edvard Westermarcks S­moralfilosofi och hans syn på äktenskaps- och sexuallag- stiftning, myndigheternas sätt att kommunicera om pensioner, Runebergs språk – det är några ämnen som forskare med finan- siering från SLS undersöker. Om du vill veta mer om deras forsk- ning kan du läsa Månadens forskare på SLS webbplats. Här be- rättar en forskare i taget om sin forskning, om hur och varför hen valt sitt ämne och vilka resultaten av forskningen är så här långt. Intervjuerna publiceras i början av varje månad (utom juli) på adressen www.sls.fi/sv/blogg, där också tidigare Månadens fors­ kare-artiklar finns att läsa. För närvarande har SLS sju anställda forskare och inom de projekt som SLS finansierar vid universite- ten arbetar ett tjugotal till.  Charlotta af Hällström-Reijonen är månadens forskare i maj.

SLS på Sibelius dagbok en SuomiAreena av årets vackraste

LS deltar nu för första gången på sam- böcker S hällsforumet SuomiAreena i Björneborg LS bok Päiväkirja 1909–1944 (Jean Sibelius, i mitten av juli. SLS är med i den finlands- Sred. Fabian­ Dahlström) fick tillsammans med svenska Paviljongen på Medborgartorget, 24 andra verk hedersomnämnande när Kommit- där vår dag är torsdagen den 14 juli. Då kom- tén för Finlands bokkonst den 17 mars delade ut mer bland annat Yrsa Lindqvist från SLS arkiv priset Årets vackraste bok 2015. För omslag och att berätta om arkivets pågående frågelis- ombrytning står SLS grafiker Antti Pokela. SLS gav tor ”Min riksdag”, som handlar om minnen ut Sibelius dagbok på svenska 2005.  och erfarenheter av riksdagen, riksdagsleda- möter och medborgaraktivitet, ”Milispråk i Drakan”, som handlar om arméslang samt HBTIQ-fråge­listan ”Minoritet i minorite- ten”. Dessutom blir det frågetävling och kyl- skåpspoesi i modernisternas tecken för att Följ SLS i sociala medier uppmärksamma den finlandssvenska mo- dernismens 100-årsjubileum. På eftermid- LS hittar du också i de sociala medierna. Vill du veta vad som är på gång ska dagen den 14 juli, kl. 13.15–14.30, ordnar SLS Sdu följa SLS på Facebook, Instagram och våra tre konton på Twitter. På Youtube och Folktinget en diskussion under rubriken kan du delta i våra seminarier och andra evenemang i realtid på webben. Vi direkt­ ”Demokratin i Finland i ljuset av riksdags- sänder många av våra evenemang och inspelningarna kan du även titta på senare, valet 2015” på Mikaelsgården, Mikon­katu precis när det passar dig bäst. Fritt tillgängliga foton ur SLS arkiv hittar du på Flickr.  20–22, i Björneborg. Diskussionsdeltagare är valforskarna Kimmo Grönlund och Åsa • Facebook.com/slsfinland von Schoultz samt journalisterna Marianne­ • Youtube.com/slsfinland Lydén och Susanna Ginman. Moderator är • Instagram.com/sls_finland Markus Österlund.  • Twitter.com: @SLSarkiv, @SLSdigi, @SLSforskning • Flickr.com/slsarkiva

60 KÄLLAN 1/2016 UTGIVNING

år lång grand tour till kontinenten. Under re- ANDERS CHYDENIUS san skulle han på en adelsmans vis fin­slipa Våren 2016 Samlade skrifter 4 sin allmänbildning, fördjupa sina ­yrkes-­ och Predikningar över Tio Guds bud 1781–1782 språkkunskaper samt skaffa sig kontakter och världsvana. I sin resejournal, som här GEORG AUGUST WALLIN Utg. Maren Jonasson och Pertti Hyttinen för första gången publiceras på original- Skrifter 6 Kyrkoherden och riksdagsmannen Anders språket, redogör Mikael Hisinger för sina Resan hem via London 1849–1850 Chydenius (1729–1803) var en produktiv intryck, där yrkesmässiga iakttagelser av Utg. Kaj Öhrnberg, Patricia Berg skriftställare och framgångsrik politisk ak- befästningsverk och bergshantering var- och Kira Pihlflyckt tör. Band 4 av Anders Chydenius Samlade vas med andra erfarenheter, vars ändamål skrifter innehåller hans vinnande bidrag i en var ”smakens och tankegåfvans formeran- Sjätte delen av Georg August Wallins Skrif- skriftlig predikotävlan arrangerad av Theolo- de”. Arkitektur, skulptur, måleri och träd- ter innehåller material från hans hemresa gico-homiletiska sällskapet i Uppsala i början gårdskonst uppmärksammar han överallt genom Europa och från hans vistelse i Lon- av 1780-talet. För tävlingen skrev Chydenius där han passerar. En av Hisingers starkaste don 1849–1850. Efter sju år av forsknings- sammanlagt elva predikningar över tio Guds upplevelser var parken Ermenonville utan- färder i Mellanöstern började Wallin sin resa bud och bifogade därtill en skiagrafi och ett för Paris, anlagd i den nya filosofiskroman- hem, först genom Italien och Schweiz; där- kortare utkast till några inträdespredikning- tiska stilen. Inspirerad av de trädgårdar han efter gjorde han ett längre uppehåll i Lon- ar. Budordspredikningarna som utgör den hade sett under resan skapade han den uni- don. Under resan besökte han de för tiden största tematiska helheten i Chydenius för- ka engelska landskapsparken på bruksherr- vanliga sevärdheterna, och i London stude- fattarskap erbjuder en intressant klangbot- gården Fagervik i västra Nyland, där han blev rade han de orientaliska samlingarna i Bri- ten för hans ekonomiska och politiska tex- brukspatron efter sin far. tish Museum. Sina iakttagelser noterade ter. Introduktionen och kommentarerna är han i en arabisk kalender och i sin dagbok, 390 s., inbunden, illustrerad, pris ca 40 € skrivna av fil.dr och teol.dr Carola Nordbäck. ISBN 978-951-583-246-7 men också i brev hem där han illustrativt I Samlade skrifter utges Chydenius skriftliga beskriver stämningarna i det postrevolutio­ kvarlåtenskap i textkritisk form i fem band. nära Europa och i det viktorianska London. I KIRSI VAINIO-KORHONEN Utges i samarbete med Edita och i Sverige i Skrifter utges Georg August Wallins skriftliga samarbete med Bokförlaget Atlantis. De frimodiga kvarlåtenskap i sin helhet i textkritisk form 494 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 44 € Barnmorskor, födande och kroppslighet med kommentarer och fördjupande artiklar. ISBN 978-951-583-240-5 på 1700-talet 393 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 44 € ISBN 978-951-583-339-6 MIKAEL HISINGER Boken är en ingående och unik studie av Resedagbok från Europa de första yrkesutbildade barnmorskorna i 1783–1784 Finland från sent 1600-tal till riksupplös- ningen 1808. Vi får stifta bekantskap med Utg. Jouni Kuurne och Märtha Norrback den utbildning de blivande barnmorskor- Mikael Hisinger begav sig som ung fortifika­ na fick i Stockholm, deras utmanande yr- tionsofficer år 1783 ut på en ett och ett halvt kesvardag och de levnadsvillkor som förut-

KÄLLAN 1/2016 61 UTGIVNING

sattes för yrket. Boken ger också en inblick HOLGER WEISS i samtida uppfattningar om sexualitet och Slavhandel och slaveri Hösten 2016 kvinnokroppen samt bjuder på en resa till- under svensk flagg baka till fenomen som graviditetskorsetter, Koloniala drömmar och verklighet Historiska och litteraturhistoriska ammor,­ maskerade föderskor, offentliga dis- i Afrika och Karibien 1770–1847 studier 91 sektioner, läke­örter och arsenik. Ett varierat Red. Jennica Thylin-Klaus & Martin Welander och rikt källmaterial ligger till grund för bo- I slutet av 1700-talet började man inom vissa ken, som också innehåller en matrikel över kretsar i Sverige nära drömmen om att göra Årets HLS uppmärksammar att det i år förflu- de yrkesutbildade barnmorskorna i Finland landet till en kolonialmakt. Gustav III lycka- tit 100 år sedan modernismen gjorde entré ­ vid denna tid. des 1784 förhandla till sig en ö i Västindien i vår litteratur. Per Erik Ljung undersöker Hans Ruins poetik och hans förhållningssätt 230 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 35 € av Frankrike – Saint-Barthélemy. Även om ISBN 978-951-583-343-3 ön inte lämpade sig för plantagejordbruk, till den lyriska modernismen, och Kristina­ gjorde svenskarna den till en frihamn som Malmio närmar sig vår tid i sin granskning blev en viktig knutpunkt för slavhandeln till av brytningen mellan modernism och post- Mångkulturalitet, migration och och inom Västindien. Samtidigt drevs näring- modernism i finlandssvensk prosa. Idealis- minoriteter i Finland under tre arna på ön med slavarbetskraft. Att Sverige tiska och ideologiska teman i Gösta Ågrens sekel var delaktigt i slavhandeln under sent 1700- poesi är föremålet för Anna Möller-Sibelius­ Red. Mats Wickström och Charlotta Wolff tal och början av 1800-talet har länge varit artikel, medan Anders Westerlund stude- ganska okänt och något som man i Sverige rar paratextuella signaler i Hans Ruins essä- I antologin behandlas olika aspekter av fortarande ogärna vill kännas vid. Utifrån ett samling Gycklare och apostlar. Claes Ahlund mångkulturalitet i det finländska samhäl- brett källmaterial tecknar historikern Hol- jämför de ideologiska motpolerna Bertel let från tiden för separationen från Sverige­ ger Weiss en bild av hur landet blev en del Gripen­berg och Ture Nerman. Två historis- och fram till i dag. Bokens elva författa- av slavhandeln och hur slaveriet på Saint- ka artiklar ingår i HLS. Päivi Mehtonen utgår re diskuterar minoritetsgrupper och deras Barthélemy såg ut. från den litteratur av Jakob Böhme som på ställning samt ämnen som mänskliga rättig­ 1700-talet översattes och spreds i form av heter, emigration och återflyttning, eliter- 328 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 35 € ISBN 978-951-583-344-0 handskrifter och studerar ett så kallat tolk- nas rörlighet och hur man byggde upp den papper som funnits i anslutning till en av nationella identiteten. Boken visar att Fin- skrifterna. Aleksi Ahtola behandlar Bruno­ land också i ett historiskt perspektiv varit ­Jalanders arbete som evakueringschef under mångkulturellt, något som lätt glöms bort spanska inbördeskriget och den finländska eller ignoreras när man i dag diskuterar frå- pressens rapportering. Också i två av essä- gor kring mångkulturalitet. erna är den litterära modernismen närva- 360 s., häftad. Pris ca 32 € rande. Agneta Rahikainen undersöker i sin ISBN 978-951-583-342-6 essä hur Edith Södergran översatts, medan Pia Maria Ahlbäck tar avstamp i en dikt av

62 KÄLLAN 1/2016 UTGIVNING

Rabbe Enckell för att visa hur vetenskap- jan av 1900-talet började kallas ”finlands- ANDERS CHYDENIUS lig auktoritet skapas i språket. Därtill kom- svenskhet”. Samlade skrifter 5 mer Johan Stens essä om begreppen es­ Ca 450 s., inbunden, rikt illustrerad. Religiösa skrifter 1775–1793 Pris ca 42 €, utkommer i september. prit de géométrie och esprit de finesse hos Utg. Maren Jonasson och Pertti Hyttinen Blaise­ Pascal, samt Krister Nordbergs essä ISBN 978-951-583-354-9 om de dikter som gavs ut i anslutning till va- Kyrkoherden och riksdagsmannen Anders let av Jean Baptiste Bernadotte till tronföl- HENRIK MEINANDER Chydenius (1729–1803) var en produktiv jare 1810. Boken inleds med Camilla Wides Nationalstaten skriftställare och framgångsrik politisk ak- årsfesttal från SLS årshögtid i vilket hon re- tör. Det avslutande femte bandet av Anders­ Finlands svenskhet 1922–2015 flekterar kring språklig variation ur ett jäm­ Chydenius Samlade skrifter innehåller bland förande perspektiv. Finlands svenska historia 4 annat hans vinnande bidrag i en andra skrift- Ca 280 s., häftad, illustrerad. I bokseriens avslutande del skildrar Henrik lig predikotävlan arrangerad av Theologico-­ Pris ca 28 €, utkommer i augusti. Meinander hur den svenska kulturen fort- homiletiska sällskapet i Uppsala, hans dra- ISBN 978-951-583-346-4 levt och en särskild svensk identitet byggts matiska tal till åskådarna i samband med upp i det självständiga Finland. Finlands fri- avrättningen av tre mördare, hans förson- MAX ENGMAN görelse från det ryska imperiet 1917 innebar liga brev till lekmannapredikanten Anna-­ Språkfrågan en vändpunkt också för landets svenska kul- Stina ­Silahka och hans kritiska kommenta- turarv och befolkning. Åren därpå tillkom rer till ett omtvistat psalmboksförslag. För Finlandssvenskhetens­ uppkomst den andra tävlingen skrev Chydenius tre 1812–1922 de lagar som skapade grunden för landets omfattande predikningar över trosartiklar- Finlands svenska historia 3 tvåspråkiga offentlighet fram till våra dagar. Mellankrigstidens intensifierade strid mel- na och bifogade ett utkast till ytterligare I den tredje delen av Finlands svenska his- lan finsk- och svensksinnade avlöstes un- sexton predikningar. Predikningarna över toria behandlar Max Engman de tre språ- der andra världskriget av en språkfred som trosartiklarna erbjuder tillsammans med ken i storfurstendömet Finland – svenska, blev bestående. I efterkrigstidens och kalla de övriga religiösa skrifterna en intressant finska och ryska. Mycket av Finlands 1800- krigets Finland ställdes finlandssvenskar- klangbotten för budordspredikningarna i och 1900-tal handlar om det svenska arvet na inför nya utmaningar. Perioden prägla- band 4 och hans ekonomiska och politiska – hur det förvaltades, förkovrades, försking- des av ekonomiska och sociala omvandling- texter i band 1–3. Kommentarerna i band 5 rades och skiftades. Det svenska språket lyck- ar, en stärkt nationell enhetskultur och en är skrivna av Gustav ­Björkstrand, Erik Vik- ades behålla och till och med stärka sin ställ- minskning av den svenska språkgruppen. ström, Bo Lindberg och Kaisa Häkkinen. I ning i Finland efter rikssprängningen 1809. Utvecklingen sedan 1980-talet har innebu- Samlade skrifter utges Chydenius skriftliga Först i slutet av seklet blev finskan det do- rit en återhämtning för det svenska, som kvarlåtenskap i textkritisk form i fem band. minerande språket i storfurstendömet. Fo- dock på senare tid blivit föremål för förny- Utges i samarbete med Edita och i Sverige i kus i boken ligger på den svenska och den ade politiska angrepp. samarbete med Bokförlaget Atlantis. Ca 550 s., finska mobiliseringen som parallella feno- inbunden, illustrerad. Pris ca 44 €, utkommer i Ca 350 s., inbunden, rikt illustrerad. september. ISBN 978-951-583-241-2 men och på uppkomsten av det som i bör- Pris ca 38 €, utkommer i september. ISBN 978-951-583-355-6

KÄLLAN 1/2016 63 UTGIVNING

Din tillgifne ovän och roll som utomakademisk intellektuell JUHA BÄCKMAN, JARNO KOIVUMÄKI OCH NIKOLAI MARSCHAN Korrespondensen mellan Jean Sibelius ställs i centrum. Hans tänkande sätts in i sitt och Adolf Paul 1889–1943 sammanhang i nordisk filosofi och samhälls­ Mannerheims adjutant Utg. Fabian Dahlström debatt från 1930-talet och framåt. Essäis­ ten von Wright granskas i relation till sin Överste Osvald Rafael Bäckman tjänstgjor- Jean Sibelius och Adolf Paul möttes på Hel- egen tid och vår. Men även förhållandet till de som yngre adjutant för marskalken av singfors musikinstitut, där Paul var elev till Wittgen­stein, som von Wright efterträdde i Finland, friherre Gustaf Mannerheim åren pianisten Ferruccio Busoni. Deras livslånga Cambridge och vars skritliga kvarlåtenskap 1942–1946. Bäckman fick observera honom brevväxling började 1889 när Paul flyttade han förvaltade, ges ny belysning i boken. på mycket nära håll och tidvis fick han ock- till Weimar och senare till Berlin, där ­Sibelius Ca 280 s., häftad, illustrerad. så se glimtar av mannen bakom den offent- studerade 1889–90. Paul, som blev förfat- Pris ca 26 €, utkommer i oktober. liga bilden. Bäckman behöll kontakten med tare, är i dag främst känd genom sin vän- ISBN 978-951-583-356-3 marskalk Mannerheim även efter hans tid skap med samtida författare och konstnä- som president, och blev den förste inten- rer som August Strindberg, Knut Hamsun EDITH SÖDERGRAN denten för Mannerheimmuseet i marskal- och Edvard Munch. Han skrev på både tys- kens hem i Brunnsparken 1951–1966. På ett Samlade skrifter 3 ka och svenska, och hans böcker och skå- distingerat och respektfullt sätt berättar han despel publicerades och uppfördes såväl i Kommentar till Edith Södergrans om sina personliga erfarenheter i Manner- Dikter och aforismer. Varia Finland och Sverige som i Tyskland. I bre- heims närhet, erfarenheter som också be- ven diskuterar Sibelius och Paul bl.a. lån Utg. Boel Hackman, Carola Herberts och lyser marskalk Mannerheims privata liv. Sebastian Köhler och penningsbrist, aktuella böcker och frå- Boken är rikt illustrerad, bland annat med gan om konstnärer ska uttrycka nationali- När Edith Södergran debuterade hösten 1916 fotografier ur Mannerheims privata album, tet. De planerar också gemensamma pro- var mottagandet blandat. Dikterna repre- och innehåller också bilagor om hans släkt- jekt. Sibelius komponerade musiken till senterade något helt nytt och gav upphov bakgrund och liv. Pauls skådespel Kung Kristian­ den II (1897) till divergerande tolkningar. Sedan dess har Ca 170 s., inbunden, illustrerad. och Die Sprache der Vögel­ (1912.) Paul verka- Södergrans produktion fortsatt att inspire- Pris ca 34 €, utkommer i december. de för att lansera Sibelius musik och hjälpte ra och utmana till nya läsningar. Första de- ISBN 978-951-583-359-4 honom med kontakter till potentiella tyska len av Samlade skrifter, Dikter och aforis­ förlag. Utgåvan är kommenterad av profes- mer, utkom 1990 och den andra, Brev, 1996. GEORG AUGUST WALLIN sor ­Fabian Dahlström. Denna tredje del presenterar den nu sekel- Skrifter 7 Ca 500 s., inbunden, illustrerad. långa receptionen i kritik och forskning och Professorsåren i Helsingfors 1850–1852 Pris ca 40 €, utkommer i oktober. synliggör hur tolkningstraditioner bryts mot ISBN 978-951-583-345-7 Utg. Kaj Öhrnberg, Patricia Berg och varandra och frilägger olika betydelseskikt Kira Pihlflyckt i dikterna. Genom översikterna framträder Den sjunde och avslutande delen av Georg utvecklingslinjerna i Södergrans författar- Tankens utåtvändhet August Wallins Skrifter innehåller material skap. Här presenteras receptionen av dikt- Georg Henrik von Wright som intellektuell från hans sista år i Helsingfors. Efter hem- samlingarna och här ingår också fullständi- Red. Johan Strang & Thomas Wallgren komsten från den sju år långa forsknings- ga textkritiska kommentarer, som bl.a. visar resan till Mellanöstern utnämndes Wallin Georg Henrik von Wright hade flera sidor: hur Södergran ändrade i manuskripten. Av- till professor i orientalisk litteratur i januari­ Han var en internationellt ryktbar filosof i snittet Varia omfattar Södergrans översätt- 1851. Tiden fram till sin död i oktober 1852 den analytiska skolan och en uppmärksam- ningar, insändare, några manuskript, och kor- tillbringade Wallin med att undervisa vid mad samtidskritisk essäist. Hans pessimis- respondens som blivit tillgänglig efter 1996. universitetet och planera en ny forsknings- tiska tidsdiagnos och ställningstaganden i Ca 700 s., inbunden. resa till Arabiska halvön. Bandet inkluderar aktuella frågor väckte ofta häftig debatt. Pris ca 48 €, utkommer i november. Wallins brev, professuravhandling och in- Hundraårsjubilaren von Wright uppmärk- ISBN 978-951-583-357-0 ledningen till en resebeskrivning om hans sammas nu med en antologi som tar upp första resa till Arabiska halvön 1845. I Skrifter ­ de olika sidorna i hans tänkande och spän- utges Georg August Wallins skriftliga kvar­ ningen mellan dem. Det är den första boken låtenskap i sin helhet i textkritisk och kom- om von Wright där hans populära skrifter menterad form. Ca 500 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 44 €, utkommer i december. ISBN 978-951-583-358-7 64 KÄLLAN 1/2016 SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPETS FÖREDRAGSSERIE HÖSTEN 2016

Författarnas Finland Finland firar 99

PLATS: SLS HUS, RIDDAREGATAN 5, HELSINGFORS

Måndagen den 12 september kl. 18.00 Johanna Holmström: Manliga genier och duktiga fruar. Mellan Johan och Fredrika Runeberg Ulla-Lena Lundberg: Finland. En tid och en plats

Måndagen den 17 oktober kl. 18.00 Peter Sandström: Balladen om vattentornet i Nykarleby Sabine Forsblom: Ogräs och andra goda vänner

Måndagen den 14 november kl. 18.00 Sirpa Kähkönen: Ekenäs – paradis / Tammisaari – paha paikka Claes Andersson: Samhället vi dör i. Claes Andersson om sina tillhörigheter

Måndagen den 12 december kl. 18.00 Merete Mazzarella: Det trånga rummet? Hassan Blasim: My twelve years as an author in Finland

Med förbehåll för ändringar Svenska litteratursällskapet i Finland PB 158 00171 Helsingfors

Prenumerera på SLS nyhetsbrev!

SLS nyhetsbrev innehåller information om det senaste som pågår inom SLS – från boknyheter till forskningsrön och pär- lor ur SLS arkiv. Brevet är gratis och sänds ut per e-post med några veckors mellanrum. Sänd ett e-postmeddelande med rubriken ”SLS nyhetsbrev” till adressen [email protected]. Din prenumeration bekräftas med ett svarsmeddelande.

Vill du bli medlem i SLS?

Du kan ansöka om medlemskap via sällskapets webbplats ­www.sls.fi eller genom att skicka in en ansökan till adressen nedan. Som medlem får du SLS medlemstidning Källan, års­ boken Historiska­ och littera­turhistoriska studier gratis samt 50 % rabatt på ett exemplar av varje­ bok i SLS skrift­serie (om ej annat anges). Medlems­avgifter: årsmedlemmar 20 euro, ständigt medlemskap 800 euro.

Beställ Källan gratis!

SLS medlems- och informationstidskrift Källan utkommer två gånger om året. I varje nummer behandlas ett nytt tema. Du kan beställa hem gratis exemplar av Källan eller prenume- rera kostnadsfritt på tidskriften. För beställningar, skriv till [email protected] eller ring 09 618 777.

svenska litteratursällskapet i Finland

pb 158, 00171 Helsingfors (besöksadress: Riddaregatan 5, Helsingfors)

sls arkiv i vasa Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa

Tfn 09 618 777 (gemensam växel) [email protected] www.sls.fi

Öppet vardagar 9.00–16.00 66 KÄLLAN 1/2016