FRÅN SONETT TILL DRÖMTEXT Gunnar Björlings Väg Mot Modernismen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in History of Literature 50 Leif Friberg FRÅN SONETT TILL DRÖMTEXT Gunnar Björlings väg mot modernismen A LMQVIST & WIKSELL I NTERNATIONAL STOCKHOLM , SWEDEN ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Corpus Troporum Romanica Stockholmiensia Stockholm Cinema Studies Stockholm Contributions in Geology Stockholm Economic Studies. New Series Stockholm Economic Studies. Pamphlet Series Stockholm Oriental Studies Stockholm Slavic Studies Stockholm Studies in Baltic Languages Stockholm Studies in Classic Archaeology Stockholm Studies in Comparative Religion Stockholm Studies in Economic History Stockholm Studies in Educational Psychology Stockholm Studies in English Stockholm Studies in History Stockholm Studies in History of Art Stockholm Studies in History of Literature Stockholm Studies in Human Geography Stockholm Studies in Linguistics Stockholm Studies in Modern Philology. New Series Stockholm Studies in Philosophy Stockholm Studies in Psychology Stockholm Studies in Russian Literature Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series Stockholm Studies in Sociology. New Series Stockholm Studies in Statistics Stockholm Studies in the History of Ideas Stockholm Theatre Studies Stockholmer Germanistische Forschungen Studia Baltica Stockholmiensia Studia Fennica Stockholmiensia Studia Graeca Stockholmiensia. Series Graeca Studia Graeca Stockholmiensia. Series Neohellenica Studia Hungarica Stockholmiensia Studia Juridica Stockholmiensia Studia Latina Stockholmiensia Studies in North-European Archaeology FRÅN SONETT TILL DRÖMTEXT Tack till Anders Cullhed, Kjell Espmark, Urpu-Liisa Karahka, Robert Åsbacka, Peter Talme, Per Stam, Tom Hedlund, Per-Olof Mattsson, Anders Olsson, Pia Forssell, Michel Ekman, Martin Ellfolk, Agneta Rahikainen, Bodil Edvardsson, Aron Ambrosiani, Camilla Smith, Inga Nyman, Per Ambrosiani, samt övriga vänner och kolleger på Litteraturvetenskapliga institutionen Stockholms universitet, Stockholms universitetsbibliotek och alla andra som på ett eller annat sätt bistått mig i arbetet på denna avhandling. Leif Friberg FRÅN SONETT TILL DRÖMTEXT Gunnar Björlings väg mot modernismen A LMQVIST & WIKSELL I NTERNATIONAL STOCKHOLM , SWEDEN © Leif Friberg 2004 Formgivning: Aron Ambrosiani Tryck: Akademitryck AB, Valdemarsvik 2004 Omslagsbild: Porträtt av Gunnar Björling. Etsning av Torger Enckell 1928 ISSN 0491-0869 ISBN 91-22-02108-6 Till Lena, Martin, Oskar och August Innehållsförteckning I. Inledning......................................................................................11 II. Modernistiskt preludium.........................................................19 1. En ’modernistisk’ debut .........................................................19 En fråga om titel.....................................................................21 En fråga om språk...................................................................24 2. Livstron och kampen mellan generationerna........................36 ’Gammal’ och ’ny’ generation .....................................................36 Livstro...................................................................................44 Generationskampen..................................................................47 3. Dikt och politik ......................................................................58 Björling som socialist och aktivist ...............................................58 Tidiga kampdikter ...................................................................74 ”Röstens ton, ansiktets drag”......................................................78 Politiken i dikten .....................................................................84 Litteraturens och politikens revolutionärer.....................................93 III. Tiden före debuten ................................................................105 1. Melankoli och symbolism. I spåren av Levertin...................105 2. Björling som sonettdiktare ...................................................124 3. ”Drömmen som konstnär”. Om Björlings bizarrerier.........141 Drömmens språk ...................................................................147 Freud på ’finlandssvenska’ ......................................................152 Björling som ’dårdiktare’.........................................................155 Att skriva drömmen................................................................162 Bizarrerierna som prosadikt ....................................................173 IV. En ton bortom orden..............................................................183 1. En svårplacerad debut .........................................................183 2. Utveckling eller förändring? ................................................184 ”Sångare” ............................................................................190 3. Mellan varats och blivandets poesi ......................................192 Symbolistisk språkkris............................................................192 Varats och blivandets poesi – två huvudlinjer i symbolismen ..........198 Ordet som skapelse eller död ....................................................204 4. Det orfiska............................................................................218 Diktaren som profet – arvet från Södergran................................223 Modernismens Orfeus ............................................................228 5. Björling och de skapande ögonblicken ................................232 6. Abrakadabras växelsång ......................................................239 V. ”Den rasande mystikern” .......................................................245 1. Den expressionistiska bakgrunden.......................................245 2. Antiborgerlighet...................................................................257 3. Björling som groteskdiktare och collagets estetik.................261 4. Staden som modernitetens arena.........................................271 5. ”Som en stammares röst” – språkkrisen i Korset och löftet......297 Att skriva Gud ......................................................................304 Kampen mellan Herren och slaven............................................308 6. ”Vardas kraft: vila” – ett manifest........................................313 VI. Slutord .....................................................................................327 Summary.......................................................................................331 Käll- och litteraturförteckning...................................................339 Otryckta källor......................................................................339 Tryckt material .....................................................................341 I. Inledning “Historia – att skrivas på nytt. Alltid.” Kiri-ra! DENNA AVHANDLING KAN sägas ha sin upprinnelse i en fråga. En fråga som Clas Zilliacus formulerar i sitt kapitel om den finlandssvenska modernismen i del 5 av Den svenska litteraturen (1989). Han skriver: ”Den modernaste modernisten är Gunnar Björling (1887-1960). Han är knappt ens riktigt upptäckt och långt ifrån placerad. De andra har sin plats i litteraturhistorien klar. Att Björling finns där är lika klart, men var?”1 Trots att Björlingforskningen sedan frågan ursprungligen ställdes har gått in i en mer intensiv fas med en rad värdefulla bidrag är detta frågetecken ändå långt ifrån utsuddat. Att svara på frågor leder ofta till följdfrågor men min förhoppning är ändå att denna avhandling skall bidra till att den plats där den modernaste modernisten befinner sig är något mer urskiljbar. Undersökningen är fokuserad på den tidige Björling och hans väg mot modernismen, från hans politiska kampdikter i tidningen Arbetaren 1906 till hans andra samling Korset och löftet från 1925. För att tydliggöra vissa drag och mönster kommer jag i en del fall att diskutera även senare publicerade texter. Att jag i princip valt att sätta punkt redan vid Korset och löftet beror på att fokus lika mycket ligger på vägen mot modernismen som på modernismen i sig. I Björlings andra bok blir den modernistiska tendensen allt tydligare, och den kan delvis ses som en medveten uppgörelse med de mer ’idealistiska’ mönster och spår från en äldre tradition som ännu satte sin prägel på debuten Vilande dag från 1922. Dessa modernistiska bildstormarambitioner skulle kort därefter explodera med full kraft i den provokativa, dadaistiskt influerade Quosego-diktningen. * 1 Clas Zilliacus, ”Avantgardet i öster: finlandssvensk modernism”, i: Den svenska litteraturen 5. Modernister och arbetardiktare: 1920-1950, red. Lars Lönnroth och Sven Delblanc, Stockholm, 1989, s. 165. Oförändrad formulering även i den andra upplagan från 1999. 12 • INLEDNING INLEDNING • 13 Avhandlingen inleds med avsnittet ”Modernistiskt preludium” som ägnas åt ett allmänt resonemang om varför och hur Björling kom att uppfattas som modernist. Här introduceras också en av denna undersöknings grundtankar: övertygelsen att modernismen (framför allt under denna historiska fas, tiden efter första världskriget, ryska revolutionen och inbördeskriget i Finland) inte kan reduceras till något rent estetiskt uttryck, utan att dess skrift också är och vill eller inte kan undvika att vara ideologiskt och politiskt färgad. När man talar om finlandssvensk modernism och politik är det för det mesta Elmer Diktonius och Hagar Olsson som lyfts fram. Gunnar Björling som i sin ungdom varit en aktiv och brinnande socialist och sedan lämnat det praktiskt-politiska