1 Lär Mig Att Mäta Tiden
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
lär mig att mäta tiden 1 2 Lars Hänström Lär mig att mäta tiden dagens dikt 1955–1989 Nr 6 i en serie skrifter utgivna av S T I F T E L S E N E T E R M E D I E R N A I S V E R I G E 3 UTKOMNA VOLYMER I SKRIFTSERIEN 1. Leif Furhammar, Med TV i verkligheten 1995 2. Göran Elgemyr, Radion i strama tyglar 1996 3. Nina Wormbs, Genom tråd och eter 1997 4. Olle Sjögren, Den goda underhållningen 1997 5. Torsten Thurén, Medier i blåsväder 1997 6. Lars Hänström, Lär mig att mäta tiden 1997 © Stiftelsen Etermedierna i Sverige 1997 Fälths Tryckeri, Värnamo 1997 isbn 91-1-972461-6 issn 1400-7274 4 Stiftelsen Etermedierna i Sverige har initierat och driver ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om de svenska etermediernas upp- komst och utveckling fram till den tid då monopolet upphör. Ett tjugotal forskare är knutna till olika delprojekt och deras resultat publiceras i denna skriftserie. Projektet kommer att sammanfattas i tre populärveten- skapliga volymer. Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB har anslagit medel till stiftelsen motsvarande huvudparten av de beräknade kostnaderna. Senare har även Teracom Svensk Rundradio AB inträtt som ett stödjande företag. Dessutom har betydande bidrag erhållits från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, Telia AB, Tipstjänst och STIM. Administrativt leds forskningsprojektet av förre TV1-chefen Olle Berg- lund, som är ordförande i redaktionskommittén, och redaktörerna Göran Elgemyr (SR) och Roland Hjelte (SVT). I kommittén ingår även projekt- ledarna professorerna Stig Hadenius, Dag Nordmark och Lennart Weibull. Professorerna Sverker Ek och Jarl Torbacke tillhör också redaktionskom- mittén. 5 6 Innehåll förord · 11 inledning Tidigare studier · 13 Material, metod, grundläggande frågeställningar och avgränsningar · 14 Om presentationen · 16 kapitel 1 ðagens dikt 1937‒54 · 19 Kritiken mot uppläsarna och anpassningen till radiomediet · 20 Dagens dikt under krigsåren »Väl formar den starke med svärdet sin värld« · 22 »Dagens dikt-paradigmet« och programmets utveckling 1937‒54 · 24 Kommentar till tidigare studiers bild av Dagens dikt 1937‒54 · 25 kapitel 2 ett framförande troget det tryckta ordet · 27 Regeln om publicering i bokform · 27 Bohman om lyrikuppläsning i radio – att förmedla diktens röst · 28 Den enstämmiga uppläsningen · 30 Uppläsarens kön och författarens · 33 Nattövning, post-Gutenbergsk dikt och flerstämmig uppläsning · 34 7 kapitel 3 ðagens dikt 1955‒69 lyrikuppläsning som profan andakt · 38 Det sena 1950-talets författarkanon · 38 1960-talets författarkanon · 39 Uppläsning som uppbyggelse och profan andakt · 41 De mest lästa icke-årstidsbundna dikterna 1955‒69 · 44 Böner, centrallyrik och didaktiska texter · 45 Årstidskonventionen som ett sätt att anpassa meddelandet efter mottagarnas minsta gemensamma nämnare · 46 Tidegärdens och andaktslitteraturens tidsmässiga kontextualisering av skrivna texter · 49 Ett lyrikens kyrkoår. De årstidsbundna utsändningarna · 51 kapitel 4 helgmålsringning och »konfessionslös morgonandakt« · 68 Helgmålsringning · 68 Vardagsmorgon · 68 Reflexioner i tidig morgon · 70 Guld i mund · 71 Avslutande kommentar om den profana andakten · 72 kapitel 5 1970-talets dagens dikt uppläsning som samtidskommentar · 73 1970-talets författarkanon · 73 Strömkantringen vid övergången mellan 1960- och 1970-tal · 76 Strategier för lyssnarkontakt under 1960- och 1970-tal · 78 1970-talets återkommande årstidsbundna dikter · 79 1970-talets återkommande icke-årstidsbundna dikter · 80 Lyriska kommentarer · 81 Utländsk lyrik som samtidskommentar · 86 Samtidstillvändhet och samhällsengagemang i 1970-talets Dagens dikt · 88 8 Månadens diktare. Nya urvalskriterier · 93 kapitel 6 1980-talets dagens dikt · 97 Kontinuitet och breddning. Internationalisering · 97 1980-talets svenska författarkanon · 98 Dagens dikts utveckling under 1980-talet · 99 1980-talets återkommande årstidsbundna dikter · 101 1980-talets återkommande icke-årstidsbundna dikter · 102 Anknytandet till traditionen och viljan att presentera nya dikter · 103 Två kontroversiella utsändningar 1985 · 106 sammanfattning · 108 tabellbilaga · 111 Författargrupper i Dagens dikt · 111 Dagens dikts mest lästa författare · 116 Dagens dikts författarkanon och lyrikantologiernas · 123 Dagens dikts lyriska repertoar · 126 noter · 139 källor och litteratur · 169 bildkällor · 180 personregister · 181 9 10 Förord Dagens dikt är ett radioprogram som har sänts så gott som varje vardag sedan 1937, till en början i den enda rikskanalen, sedan 1955 i P1. Programmet är ett av Sveriges Radios äldsta – äldre än exempelvis Dagens Eko – och sannolikt också det enskilda forum i Sverige där lyrik nått ut till flest människor under 1900-talet. Detta gör Dagens dikt intressant ur såväl litteraturhistorisk som radio- historisk synvinkel. Denna studie beskriver Dagens dikts utveckling 1955–89, med tillbakablickar på den äldre perioden. Ursprungligen tänkt som en rent statistisk undersökning, av programmets repertoar och för- fattarkanon efter kanalklyvningen, växte den till en uppsats som ventilerades vid Institutionen för litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Den kritik som framfördes vid seminariet har varit till nytta. Dag Nordmark, som leder delprojekt 3 inom forskningspro- jektet Etermedierna i Sverige, har granskat många versioner av texten och givit hjälp och uppmuntran. Under arbetets slutfas har Kerstin M. Lundberg, Carl Magnus von Seth och Göran Sommar- dal läst och kommenterat manuskriptet, vilket jag är tacksam för. Börje Sjöman har varit min Vergilius i Sveriges Radios dokument- arkiv. Holmsund i maj 1997 Lars Hänström 11 12 Inledning Tidigare studier Att studien inriktas på perioden efter kanalklyvningen beror på att Dagens dikt redan ägnats två litteraturvetenskapliga undersök- ningar. Annika Hed-Fellenius presenterade 1971 en trebetygsupp- sats i litteraturvetenskap, »Dagens dikt i Sveriges Radio 1937–45. En analys av urvalet«.1 Uppsatsen består till större delen av tabeller och statistik över författare och författargrupper, indelade efter debutår som lyriker, som lästs i Dagens dikt fram till 1945. När det gäller den klassiska, den åttitalistiska och den modernistiska dikt- ningens ställning i programmet noteras också vilka texter som lästes. Frågan om urvalets litteraturhistoriska representativitet blir central för Hed-Fellenius, som menar att många litterära skeden var dåligt representerade, att inget av »det nya som åttiotalet innebar med socialt engagemang, verklighetsnärmande och en ny samhällssyn kom med i programmet« samt att det förekom »en viss återhållsamhet när det gällde modernistiska dikter«.2 I Solveig Lundgrens avhandling i litteraturvetenskap, Dikten i etern. Radion och skönlitteraturen 1925–1955, ägnas Dagens dikt ett kapitel.3 Även Lundgren gör en statistisk undersökning, av utsänd- ningarna 1946–54, där materialet indelas efter författarnas namn och debutår. Statistiken länkas till Hed-Fellenius uppgifter och ger grunden för en beskrivning av programmets utveckling fram till 1954. Lundgren gör också en rad specialundersökningar av reper- toaren 1945–54. Hon granskar bland annat de dikter som hämtats från »40-talets banbrytare« och »40-talets kvinnliga lyriker« samt de som hämtats ur Dagens dikts två mest lästa författarskap 13 respektive ur dess mest lästa diktsamling. Som jämförelsematerial till programmets urval använder Lundgren några lyrikantologier och litteraturhistorieböcker samt en kulturtidskrift. Material, metod, grundläggande frågeställningar och avgränsningar I Sveriges Radios dokumentarkiv finns uppgifter om vilka texter och musikstycken som använts och vilka uppläsare som anlitats i Dagens dikt. Tidigare studiers statistik har givit en god bild av programmets författarkanon. Utsagorna om urvalsprinciper och lyrisk repertoar har baserats på analys av enstaka författarskap och författargrupper. Dikternas utsändningssammanhang har inte beaktats. Eftersom jag främst intresserat mig för repertoar och brukssammanhang har jag, förutom författarnamn, använt mig av indelningskategorierna dikttitel och utsändningsdatum. Katego- rierna dikttitel (antal förekomster, datum för framförandena) och författare (debutår som lyriker, kön, nationalitet) har samman- ställts decennievis och sett över undersökningsperioden som hel- het.4 Denna kvantitativa undersökning ligger till grund för be- skrivningen av Dagens dikts utveckling, med sammanfattande analyser av texterna till ca en tiondel av undersökningsperiodens utsändningar. Därtill redovisas stickprov som avser att visa för- ändringar av principerna för val av uppläsare samt hur program- met under olika perioder reagerat på in- och utrikes händelser. Undersökningen bygger på uppgifter om 10 191 utsändningar från 1955–89, hämtade från kortregister och månadssammanställ- ningar över Dagens dikt.5 Materialet har vissa mindre luckor och varje påstående i fortsättningen om hur många gånger en dikt eller författare lästs i Dagens dikt är en utsaga om antal förekomster i undersökningsmaterialet. Med att en dikt eller författare introdu- cerats ett visst år menas den tidigaste förekomsten efter 1954. Diktcitaten har om möjligt hämtats från de fem Dagens dikt- antologier som utgivits genom åren. De har inte kontrollerats mot bevarade inspelningar.6 14 För att komma åt hur programmet producerats, producenter- nas intentioner, lyssnarnas reaktioner samt programmets ställning som en del i radions litterära programutbud har jag gått igenom tidnings- och tidskriftsartiklar, verksamhetsberättelser, program- tablåer och programplaner från undersökningsperioden, samt handlingar