DOCSLIB.ORG

Sigrid Liljeholm

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sigrid Liljeholm Sigrid Liljeholm Fredrika Runeberg • sigrid liljeholm ROMAN Inledning av Pia Forssell Svenska litteratursällskapet i Finland Denna utgåva av Fredrika Runebergs Sigrid Liljeholm har möjliggjorts tack vare ekonomiskt stöd från Vitterhetskommissionen och genom denna från dess medlemsorganisationer Arbetets Vänner Huvudför- eningen, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska litteratursällskapet i Finland. Bidrag har även erhållits av Svenska kulturfonden. Volymen är den nittonde i Vitterhetskommissionens serie utgåvor av äldre finlandssvensk litteratur. Textetablering: Daniela Silén och Pia Forssell Omslag och grafisk formgivning: Mika Huovinen, Oy Graaf Ab ISBN 978-951-583-153-8 www.sls.fi Tryck: Gummerus Printing, Jyväskylä 2007 Inledning igrid Liljeholm utkom 1862 och är Fredrika Runebergs tredje bokS och hennes andra historiska roman. Den är dubbelt så omfat- tande som den föregående, Fru Catharina Boije och hennes döttrar, och den har ett imponerande persongalleri av både historiska och fiktiva gestalter. Handlingen utspelar sig i Finland under klubbekriget 1596 och ett par decennier framöver. Fredrika Rune­ berg skildrar det historiska händelseförloppet under perioden: bondeupproret 1596, och de följande årens politiska maktkamp och inbördeskriget mellan den kungatrogna adeln och hertig Karl (från 1604 Karl IX). Jämsides tecknar hon en handfull högreståndskvinnors liv i skuggan av våldet och oroligheterna. Romanens teman är makt, lojalitet och legitimitet samt kvin- norollerna i Fredrika Runebergs samtid. Varken författarinnan eller den samtida kritiken ansåg att Sigrid Liljeholm skulle kallas roman. Fredrika Runeberg tänkte sig undertiteln »En teckning från Klas Flemings tid», och hade tvekat mellan titlarna »Sigrid Liljeholm» och »Konungens trogna». Alternativen visar att hon var medveten om att romanen inte är enhetlig, utan att handlingen splittras mellan den politiska historien, manshistorien om man så vill, och kvinnornas historia. Kluvenheten understryks av de olika berättarperspektiven: i avsnitten om Fleming, hertigen, klubbekriget och de politiska förvecklingarna kommenterar författaren-berättaren personer och händelser och är i större utsträckning närvarande än i avsnitten om kvinnornas historia. Den fiktiva kvinnliga huvudpersonen Sigrid skildras av andra personer i romanen eller av en mycket diskret berättare, som utan kommentarer återger hennes tankar och känslor. I slutet möter läsaren en äldre Sigrid som skildras övervägande utifrån, liksom de historiska personerna i boken. De historiska huvudpersonerna är Claes Fleming, som har författarens uttalade sympatier, och hans motståndare hertig Karl, som i motsvarande grad framställs i negativ dager. Klubbekriget och kampen om kronan skildras utgående från motsättningen mellan Fleming och hertigen, där den senare framkallar upproret genom att manipulera bönderna och den förre sätter lojaliteten mot Sigismund före alla andra hänsyn. Men som de två män- nen beskrivs i romanen ger de inte intryck av att vara varandras motsatser, utan verkar nästan identiska: envisa, aggressiva och snara att ta till målande invektiv. Som en motsats framstår i stället den unga Sigrid, dotter till Flemings trogne anhängare Erik Liljeholm och hans ståndsmedvetna hustru Metta Abbornät. Sigrid skildras länge genom sin rastlöst energiska mors ögon, och kontrasten mellan mor och dotter gör att hon framstår som blyg och försagd. Småningom får hon tillfälle att visa en stillsam VI tapperhet och rådighet, när hon ber hertigen om lov att föra sin sårade fästman Enevald Fincke från det nyss erövrade Åbo slott, och när hon senare planerar och arrangerar sin fängslade fars flykt från slottet. Slutet visar Sigrid i Koivukylä, en idyllisk och uppodlad by som har vuxit fram omkring det ödehemman dit Erik Liljeholm tog sin tillflykt undan hertig Karl. Forskningen har i allmänhet ansett att avsnittet om livet i byn är en utopisk gestaltning av verksamhetsområden för 1800-talets medelklasskvinnor. Byn är placerad utanför samhället eftersom kvinnor i Fredrika Runebergs samtid hade så ytterst begränsade möjligheter att verka inom det. Sigrid har i byn ordnat sjukvård, åldringsvård och undervisning, och därtill ägnat sig åt folkbildning: kvinnorna har hon lärt mat- lagning och männen har vants av med att sova bort vintern. Claes Fleming beskrivs i romanen som »koloss» (s. 227) och som »den store, den mäktige anden» (s. 148). I romanens slut framställs Sigrid också som överväldigande i förhållande till sin omgivning. Detta sker genom att byn beskrivs med diminutiver. Den är liten, renlig och nätt, husen omges av små täppor och bönehuset är också litet. Det enda hus som skiljer sig genom att vara »litet större och prydligare än de öfriga» (s. 329) är det som Sigrid låtit bygga åt sig. Hennes blyghet och tillbakadragenhet har vikit för »ett högt, nästan drottninglikt lugn», och det understryks att hon »verkeligen» kan kallas härskarinna över trakten (s. 332). Litteraturen om Fredrika Runebergs författarskap är vid det här laget rätt omfattande. Sigrid-gestalten har analyserats ingående, de senaste decennierna i allmänhet utgående från en VII feministisk litteratursyn. Däremot har forskningen i ganska liten utsträckning uppmärksammat Fredrika Runebergs förhållande till samtida estetik, eller hennes källmaterial och hennes sätt att använda det historiska stoffet. Därför skall här i fortsättningen fokuseras på Fredrika Runebergs romanestetik och på hennes historiska källor. Genre, tendens och estetiskt program Den historiska romanen i Walter Scotts efterföljd fick stor genomslagskraft internationellt. Svenska originalromaner med historiska motiv började utgivas från 1830-talet framåt, i Finland dröjde det till 1850 innan Zacharias Topelius Hertiginnan af Fin- land utkom. Fredrika Runebergs Fru Catharina Boije och hennes döttrar lär då ha varit färdigskriven sedan början av 1840-talet, men den utkom först 1858. I Finland valde författarna påfallande ofta att behandla just 1590-talet, då landet stod i centrum för dramatiska händelser och för det politiska intresset. Klubbekriget och striden om den svenska tronen var också såtillvida tacksamma motiv att det var fråga om en svensk-finsk-polsk konflikt utan rysk inblandning. Frågan hur Ryssland och rysk militär kunde framställas var Se Åsa Stenwall, Den frivilligt ödmjuka kvinnan. En bok om Fredrika Runebergs verklighet och diktning 1979; Merete Mazzarella, »Fredrika Runeberg (1807–1879). Kvinnoverklighet och kvinnoutopi» 1985 och Pia Forssell, »Sigrid Liljeholm och kvinnorollens gränser» 1994. För nyare forskning, se not 27. VIII känslig för finländska tidningsredaktörer och författare, censuren hade på 1830-talet belagt två av G. H. Mellins noveller som hade motiv från kriget 1808–1809 med införselförbud. Redan 1837 utkom A. O. Roos Johan Fleming, och 1851 Fredrik Cygnæus Claes Flemings tider. Samtidigt som Sigrid Liljeholm utkom i december 1862 hade J. J. Wecksells Daniel Hjort premiär, och Gabriel Lagus arbetade på Klubbhöfdingen, som dock publ­ icerades först 1869. Dehär fyra verken representerade dramat, d.v.s. den mest högtstående litterära genren enligt hegeliansk estetik. Men i mitten av 1800-talet läste publiken hellre historiska romaner än historiedramer, och att författarna här så länge höll fast vid dramat visar hur lång tid det tog innan genrer som romanen och den historiska romanen etablerade sig i Finland. Fredrik Berndtson behandlade motiv från 1590-talet i prosaform, i novellen »Förrädaren» (1849) som mestadels utspelar sig i polsk miljö. Fredrika Runeberg var alltså långtifrån ensam om att an- vända det historiska motivet. Hennes uttalade syfte framgår redan av inledningen till romanen. Det var att rehabilitera förloraren Claes Fleming, vars eftermäle hade utformats av segraren Karl IX:s historiografer, men inte heller här var hon först. Man var i allmänhet medveten om att Fleming hade fått sin historia skriven av sina fiender. Både Cygnæus i versdramat från 1851 och G. Z. Forsman i sin avhandling om klubbekriget (1857–1859) Johan Fleming utkom visserligen i Stockholm, men Roos var bördig från Fin- land. Berndt Federley, »Claes Fleming i hävdateckning och skönlitteratur» 1947, s. 439. Federley behandlar inte Sigrid Liljeholm, men ger en användbar översikt av hur Fleming framställdes i litteraturen. IX uppvärderade Fleming – och båda verken föregick Sigrid Liljeholm tidsmässigt. Däremot lyckades hon på ett ganska osökt sätt in- tegrera det historiska, det kulturhistoriska och det fiktiva stoffet. Hon lade ett omsorgsfullt pussel med kronologin och personerna, både de historiska och de fiktiva. Berättelsen om Sigrid gestaltas med kopplingar, som i stort sett verkar naturliga, till familjen Flemings historia och till hertig Karls erövring av Finland 1597 och 1599. Detta var inte självfallet. Stefan Johansson, som har undersökt inemot 200 svenska historiska romaner och noveller från tidigt 1830-tal till representationsreformen 1867, framhåller att författarna i allmänhet låter det historiska och det privata löpa parallellt utan större ansatser att förena stoffet. Sannolikt hade Fredrika Runeberg också ett annat syfte med romanen. I Min pennas saga säger hon sig ha velat skriva en kvinn­ ornas historia, men avstått från planen i brist på källor. I själva verket ger hon i Sigrid Liljeholm en serie kulturhistoriska bilder av högreståndskvinnans liv från 1500-talet till 1700-talet; från första kapitlets gamla nunna i Nådendals kloster, över de praktiskt dugliga adelsdamerna som skötte godsen medan deras män låg ute i
Load more

Recommended publications
  • Uusinta Kirjallisuudentutkimusta
    UUSINTA KIRJALLISUDENTUTKIMUSTA Uusinta kirjallisuudentutkimusta Aarnio, Juuso, Rhetoric and Representation. Exploring the Cultural Meaning of the Natural Sciences in Contemporary Popular Science Writing and Literature. – [Hki : Juuso Aarnio], 2008. – 505 s. – Diss. Helsingin yliopisto. Andersson Wretmark, Astrid, Tito Colliander och den ryska heligheten. – Skellefteå : Artos, 2008. – 182 s. Atilla, Jorma, Bulgarianturkkilainen romaani 1960­luvulla. – Turku : Turun yliopisto, 2008. – 222 s. – Väitösk. Turun yliopisto. – Turun yliopiston julkaisuja. Sarja C, Scripta lingua Fennica edita 276. Cederholm, Per-Erik, Juhani Aho i Sverige. Pressmottagande och Nobelpriskandidatur. – Sthlm : Stockholm University, 2008. – 117 s. – Stockholm Studies in Finnish Language and Literature 12. Comparative Approaches to European and Nordic Modernisms. Edited by Mats Jansson, Janna Kantola, Jakob Lothe and H. K. Riikonen. – Hki : Palmenia, 2008. – 238 s. – Palmenia-sarja 39. Eilittä, Leena, Ingeborg Bachmann’s utopia and disillusionment. Introduction. – Hki : Finnish Academy of Science and Letters, 2008. – 164 s. – Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia. Humaniora 347. Enckell, Emelie. Över språkets gränser. En presentation av diktaren Aaro Hellaakoski. – [Hfors : Emelie Enckell], 2008. – 141 s. Forssell, Pia, J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning. – [Hfors : Pia Forssell], 2008. – 247 s. – Diss. Helsingfors universitet. Gränser i nordisk litteratur = Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Vol. 1–2. Utgivare = edited by Clas Zilliacus, redaktörer = coeditors: Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2008. – 752 s. Hakapää, Jyrki, Kirjan tie lukijalle. Kirjakauppojen vakiintuminen Suomessa 1740–1860. – Hki: SKS, 2008. – 466 s. – Väitösk. Helsingin yliopisto. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1166. Homeroksesta Hessu Hopoon. Antiikin traditioiden vaikutus myöhempään kirjallisuuteen. Toimittaneet Janna Kantola ja Heta Pyrhönen. – Hki : SKS, 2008. – 280 s. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1184.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • Gunnar Björlings Liv Och Verk Är Den Första Biografin Över Den Fin­ Landssvenske Författaren Gunnar Björling (1887–1960)
    ”Mitt språk är ej i orden.” Gunnar Björlings liv och verk är den första biografin över den fin­ landssvenske författaren Gunnar Björling (1887–1960). Numera betraktad som en av de främsta litterära modernisterna, fick Björling under sin livstid kämpa för att nå uppskatt­ ning och förståelse. Redan innan han 1922 som 35­åring debuterade som diktare, var han Fredrik i vänkretsen känd som ”profeten” och hade en Hertzberg avgörande betydelse i många unga människors liv. Så småningom sökte sig allt fler till hans diktarlya i Brunnsparken i Helsingfors, från 1930­talet utvidgades kretsen till författare och konstnärer från hela Norden. ”Mitt språk är ej i orden” är en kronolo­ gisk framställning av Björlings liv och verk. Foto Janne Rentola Boken bygger på omfattande forskning i arkiv i Finland och Sverige och på intervjuer med MITT ” Fredrik Hertzberg FREDRIK HERTZBERG, född i Hel­ personer som kände Björling. Här belyses SPRÅK singfors 1966, är litteraturvetare Björlings personlighet från olika håll. Vi får och kritiker. Hertzberg disputerade ta del av Björling som ung socialist, aktivist, ÄR EJ I i engelska vid State University of auskultant, filosof, profet, mystiker, modernist, ORDEN New York at Buffalo 2001 och i lit­ växel ryttare, mentor, recitatör och erotiker. ” teraturvetenskap vid Åbo Akademi För första gången behandlas Björlings homo­ ” 2003. Ämnet för båda doktorsav­ GUNNAR MITT handlingarna är estetisk och social sexualitet och förälskelser mera ingående i BJÖRLINGS materialitet i förhållande till över­ ljuset av tidigare okänt material. sättning av poesi, med särskild hän­ LIV OCH syn till Gunnar Björling. SPRÅK En stor del av Hertzbergs forsk­ VERK ning är ägnad finlandssvensk moder­ nism, i synnerhet Gunnar Björlings författarskap.
    [Show full text]
  • Tidsirift ^Ör Fincand 4 1990 Årg
    Historisi Tidsirift ^ör FinCand 4 1990 årg. 75 Historisk Tidskrift för Finland Utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Professor Max Engman Historiska institutionen, Åbo Akademi, 20500 Åbo Redaktionssekreterare: Fil.mag. John Strömberg , Skarpskyttegåtan 18 A 33, 00150 Helsingfors Ekonom: Fil.kand. Pertti Hakala Skriftliga hänvändelser rörande prenumerationer under redaktionens adress: Berggatan 6 A 9, 5 vån., 00100 Helsingfors REDAKTIONSRÅD Eljas Orrman (ordförande) Martti Ahti • Max Engman Matti Klinge • Rainer Knapas • Bo Lönnqvist Beatrice Moring • Alexandra Ramsay • Henry Rask • Per Schybergspn Kerstin Smeds • Henrik Stenius • Nils Erik Villstrand Anteckningar kring tjärhandelns tillbakagång i östra Finland. SVEN-ERIK ÅSTRÖM Processen vid tjärhandelns stagnation och borttynande i östra Fin land är mer komplicerad än vad den rikhaltiga, men primärt lokal- historiskt inriktade litteraturen ger vid handen. Här skall göras ett försök att klarlägga själva fjärrhandelssystemets organisation och funktion, d.v.s. dels tjärprisets rent ekonomiska roll för relationen mellan tjärbönder, köpstadsmän och kronans representanter, dels förhållandena på en mer generell nivå (minimipriset). Prisbildningen skedde på två plan. Prisbildningen i metropolerna, London och Amsterdam, var en samvariation mellan utbud och ef terfrågan, såsom den speglas i Lord Beveridges och professor Post humus* institutionella prisserier för tjära och beck, kontrollerade med tillhjälp av priskuranterna för London 1671—85 (extern pris bildning). Den interna prissättningen var en samvariation mellan vad tjärkompaniet i Stockholm köpte in i fråga om både mängder och till vilket pris, vad borgarna bjöd i Lappstrand eller i Viborg, vad kronan (Kunglig Majästet och kommerskollegiet i Stockholm, landshövding en i Viborg) samtyckte till (med öga på saltpriset). Lappstrandspriset var centralt ur bondens synpunkt och lika med vad han, den svagaste Uppsatsen var ursprungligen avsedd att ingå i författarens stora arbete From Tar to Timber.
    [Show full text]
  • KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI -Artikkeliko- Toim
    Toim. Pirkko Kanervo, Terhi Kivistö & Olli Kleemola Kanervo, Terhi Pirkko Toim. KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI -artikkeliko- Toim. Pirkko Kanervo, Terhi Kivistö & Olli Kleemola koelman syntyhistoria juontaa pakolaiskeskusteluun, joka käyn- nistyi kiivaana kun Suomeen vuonna 2015 tuli ennätyksellinen määrä turvapaikanhakijoita. Polemiikin kohteena oli pian myös Neuvostoliitolle luovutetusta Karjalasta evakuoidun väestön asut- taminen muualle Suomeen. Pakolaiskeskustelusta nousi esille ajatus siitä, kuinka huonosti suo- KARJALANI, KARJALANI, malaiset lopulta tuntevat karjalaisten historian. Talvi- ja jatkosotaa koskevaa tutkimuskirjallisuutta on kyllä julkaistu runsaasti, mutta MAANI JA MAAILMANI niissä Karjalan ja sen asukkaiden vaiheet jäävät usein varsinaisten sotatapahtumien varjoon. Tämän teoksen keskeisenä ajatuksena on luoda laajempi näköala karjalaisten kohtaloon ja sota-aikaan Kirjoituksia Karjalan menetyksestä ja muistamisesta, yleensä. Sota kosketti syvästi koko suomalaista yhteiskuntaa ja sen jäseniä. evakoiden asuttamisesta ja selviytymisestä KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI MAANI JA KARJALANI, KARJALANI, Kirjan teemoihin kuuluvat Karjalan menettämisen taustat, talvi- ja jatkosodan aikana suoritetut väestön evakuoinnit, sodanjälkeinen asutustoiminta, karjalaisten selviäminen ja Karjalan muistaminen. Vaikka teoksen pääosassa ovat menetetty Karjala ja sen asukkaat, kirjassa muistutetaan myös, etteivät karjalaiset suinkaan olleet Suomen ainoita evakoita. Sodanjälkeinen asutustoimintakaan ei koskenut vain karjalaisia,
    [Show full text]
  • BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare
    Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskares BOKKATALOG referenslitteratur, monografier, periodiska publikationer Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Kära släktforskare! Det här dokumentet är en katalog med information om böcker som bevaras i Raseborgs släkt- och bygdeforskares forskarutrymme. Jag har sammanställt katalogen på förslag av Anita Valtonen, ordförande för föreningen. Föreningens bibliotek har inte något system som kan användas för att mata in uppgifter och forma bibliografiska poster. Därför har jag skapat katalogen utgående från de möjligheter som erbjöds och med hänsyn till den uppställning av böcker som redan fanns i biblioteket. Jag har valt att beskriva alla böcker, förteckna dem systematiskt och spara förteckningen som en pdf fil. Trots att katalogen är ganska enkel anser jag det nödvändigt att ge några förklaringar till dess innehåll. För närvarande finns det drygt 1600 poster i vår katalog. Posterna är indelade i sjutton avdelningar, av vilka några har underavdelningar. Avdelningarnas numrering motsvarar inte något klassifikationssystem, det är bara vår interna klassifikation. Antalet posterna kan förändras om nya böcker läggs till katalogen eller onödiga böcker avskrivs ur katalogen. Katalogen är rörlig och ingen post kan vara knuten till ett fortlöpande nummer i den vänstra kolumnen. Varje enskild post, som beskriver en bok, innehåller tre obligatoriska element: bibliografisk beskrivning, ämnesord och hyllkod. Posten kan kompletteras med ytterligare information, såsom utdrag ur en innehållsförteckning eller länk till fulltext på Internet. Ytterligare information, ämnesord och hyllkod visas som kursiverad text. En bibliografisk beskrivning ligger till grund för en post. Utformad på rätt sätt blir den en garanti för att boken ska kunna identifieras och återfinnas. Katalogisatören beskriver bara den bok som han eller hon håller i sina händer.
    [Show full text]
  • Finnish Women Artists in the Modern World
    Issue No. 5/2019 Finnish Women Artists in the Modern World Anu Utriainen, MA, Senior Researcher, Ateneum Art Museum / Finnish National Gallery Also in Anu Allas and Tiina Abel (eds.), Creating the Self: Emancipating Woman in Estonian and Finnish Art. Tallinn: Art Museum of Estonia, 2019 (to be published in December 2019) The works of Finnish women artists, and the choices they made both in their lives and careers show how women worked independently in this demanding profession in the early decades of the 20th century. They were forced to strike a balance between expectations and restrictions arising from their gender and their professional goals, as well as from their personal desires. Women who established professional careers in art refused to make concessions regarding the content of their work; they had a firm idea of themselves as artists and were well aware of their abilities and talents. For example, Ellen Thesleff considered herself a creative genius, regardless of gender, while Helene Schjerfbeck wanted to be treated and addressed first and foremost as an artist, without reference to her gender.1 What is noteworthy is the uncompromising attitude of these women towards their work. Many of them were able to renew themselves as artists even at advanced ages and to learn new techniques. Although gender was not an obstacle to studies in the fine arts in Finland, many women artists at the turn of the 20th century were nevertheless forced to make choices in their private lives in order to continue in the profession. For example, those who remained unmarried included Fanny Churberg, Ester Helenius, Helmi Kuusi, Sigrid Schauman, Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff and Maria Wiik.
    [Show full text]
  • Propagandaa Vai Julkisuusdiplomatiaa? : Taide Ja Kulttuuri
    Elina Melgin Propagandaa vai julkisuusdiplomatiaa? Taide ja kulttuuri Suomen maakuvan viestinnässä 1937–52 ELINA MELGIN on ProCom – Viestinnän ammattilaiset ry:n toimitusjohtaja (2005-). Hänellä on yli kahden vuosikymmenen ko- kemus monipuolisesta viestintä- ja suhde- toimintatyöstä sekä kulttuurin ja opetuksen (Taideteollinen korkeakoulu, Suomen mu- seoliitto) että liike-elämän (Nokia Oyj) pa- rista. Melginin kirjoittamat ja toimittamat kirjat, lehdet ja vuosikertomukset ovat voit- taneet kotimaisia ja kansainvälisiä palkinto- ja. Vuosina 2010–2013 Melgin toimi maa- ilman viestintäyhdistysten kattojärjestön The Global Alliance for Public Relations and Communication Managementin hallituksen jäsenenä. Elina Melgin Propagandaa vai julkisuusdiplomatiaa? Taide ja kulttuuri Suomen maakuvan viestinnässä 1937–52 © Elina Melgin Ulkoasu: Päivi Kekäläinen Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos, Helsingin yliopisto Kannen kuvat: Wäinö Aaltonen katsoo Sibelius-veistostaan ateljeessaan vuonna 1938 (kuva: Museovirasto). Taustalla etukannessa Suomen paviljongin interiööri New Yorkin 1939-40 maailmannäyttelyssä (kuva: Designmuseo) ja takakannessa Pariisin vuoden 1900 maailmannäyttelyssä (kuva: Museovirasto) Historiallisia tutkimuksia Helsingin yliopistosta X X X V I Painettua kirjaa myy ProCom – Viestinnän ammattilaiset ry. [email protected] ISBN 978-952-10-9778-2 (nid.) ISBN 978-952-10-9779-9 (PDF) ISSN 2342-0138 Helsinki Unigrafia 2014 Elina Melgin Propagandaa vai julkisuusdiplomatiaa? Taide ja kulttuuri Suomen maakuvan viestinnässä
    [Show full text]
  • Argus Som Filosof
    BERNT ÖSTERMAN Filosofens apropå Argus som filosof den grekiska mytologin var Argus jätten med de hundra gats med en plats i Filosofiska föreningens bibliografi över ögonen som aldrig samtidigt var slutna. Att detta gjor- finländsk 1900-talsfilosofi1 har jag hittat hela fjorton Nya Ide honom särskilt lämpad för olika spaningsuppdrag Argus-skribenter: Erik Ahlman, Lilli Alanen, Lars Hertz- noterades redan av den svartsjuka Hera, som satte honom berg, Jaakko Hintikka, Eino Kaila, Rafael Karsten, Rolf La- att bevaka föremålet för Zeus uppvaktning, den till en ko gerborg, Gunnar Landtman, Waldemar Ruin, Esa Saarinen, förvandlade Io. Det är lätt att förstå att en tidskrift som Erik Stenius, Holger Thesleff, Edward Westermarck och tagit sig uppdraget att bevaka kulturen väljer att uppkalla Georg Henrik von Wright.2 Men egentligen kan man säga sig efter just Argus – åtminstone så länge man inte känner att de är femton. Hans Ruin har visserligen inte tagits med fortsättningen på myten, som berättar hur Hermes ändå i bibliografin, men flera av hans skrifter – inklusive några enkelt lyckades sjunga den vakande jätten till sömns. av bidragen till Nya Argus – har inkluderats i bibliografin Filosofins plats i en kulturtidskrift är kanske inte all- bland fadern Waldemar Ruins publikationer.3 deles självklar. I Argus provnummer från 1907 sägs inte Andra finländska filosofer som medverkat i Nya Argus heller någonting om just filosofins roll i den nya tidskriften, är till exempel Thomas Wallgren, Antti Hautamäki, Vesa förutom det som kan läsas in i föresatserna att vara »ett Oittinen, Patrick Sibelius, Fredrik Lång, Carola Sandbacka, organ för alla kultursträvanden, ordet taget i dess vidaste Ralf Wadenström, Joel Backström, Mårten Ringbom, Gö- bemärkelse» och att även »ägna sin uppmärksamhet åt ve- ran Torrkulla och Allan Törnudd.4 I en kulturtidskrift fin- tenskapliga spörsmål av allmänfattlig art».
    [Show full text]
  • Die Jahrbücher Im Überblick
    DIE JAHRBÜCHER IM ÜBERBLICK 1/1967. 8 S. An die Mitglieder. – Kurzer Tätigkeitsbericht über das abgelaufene Geschäftsjahr. – Bericht über die Jahresversammlung 1967. – Zur Festsetzung des Jahresbeitrages. – Über die Fennica- Sammlung. 2/1968. 11 S. An die Mitglieder, Freunde und Förderer der Deutschen Bibliothek. – Unsere Deutsche Bibliothek. – Jahresversammlung 1968. – Tätigkeitsbericht über das Geschäftsjahr 1967/1968. 3/1969. 10 S. An die Mitglieder, Freunde und Förderer der Deutschen Bibliothek. – Unsere Deutsche Bibliothek. – Die Jahresversammlung 1969. – Eingesandt: ”Einer Bibliothek im Norden.” – Kurzer Tätigkeitsbericht über das Geschäftsjahr 1968/1969. – Literarische Aufforderung. – Einen Nachbarn hat jeder.- Einzelheiten. – Noch einige Bemerkungen. 4/1970. 10 S. An die Mitglieder, Freunde und Förderer der Deutschen Bibliothek. – Unsere Deutsche Bibliothek.. – Sehr ernste Bitte. – Kurzer Tätigkeitsbericht 1969/1970. – Jahresversammlung. – Zwei Fragen.- Einzelheiten. 5/1971. 13 S. An die Mitglieder, Freunde und Förderer der Deutschen Bibliothek. – Unsere Deutsche Bibliothek. – Aus den Kalenderblättern. – Kurzer Tätigkeitsbericht. – Vom Jubiläum. – Jahresversammlung. – Einzelheiten. – “Ich suche Aufklärung.” 6/1972. 18 S. An die Mitglieder, Freunde und Förderer der Deutschen Bibliothek. – Erkki Valli: Pekka Katara zun Gedächtnis. – H. W.: Propst Sentzke in memoriam. – Alfred Schmidt: Unsere Deutsche Bibliothek. – Kurzer Tätigkeitsbericht 1971/72. – Jahresversammlung 1972. – Einzelheiten. – Manfred Peter Hein: Pentti Haanpää. – Arvo
    [Show full text]
  • Språkigtur QUARN
    svenska litteratursällskapet i finland SLS 2/2014 FAMILJE BRAND MOBIL GRUND MAT ARFS e BLOGG SKATT KLIMAT MALT RESE KOPPAR F FOTO skönlitteralerspråkigtur QUARN tweet tweet T E M A tweet tweet SPRÅK BREV TEXT KORPUS BARNSPRÅKS TALSPRÅKS dagböcker Språkkorpus • Språkön Tammerfors • Edelfelt på webben Tove Jansson • Framgång i Frankfurt • Datorminnen 3–25 tema: Språk 32 Tove Jansson i arkivet 3 Nyfiken på språk 23 Helsingforsare om Helsingforssvenskan 4 ”Korpusprojektet”. En språk bank 26 Humaniora möter digital teknik för finlandssvenska 32 Tove Jansson i arkivet 5 Vad då korpus? 36 Hon vill göra arkivet tillgängligt för alla 8 Från1700-tals dagböcker 38 Teater, byggnad och kulturinstitution till Kjell Westö 42 Affischer bjuder på inblick i Svenskfinland 11 Förlagsredaktören som språkdomptör 44 SLS på bokmässan i Frankfurt 12 Tionde nordiska dialektolog- 46 Visionen viktigare än prognoserna konferensen i Mariehamn 50 Folkmusik för barn och unga 13 Korpusen Talko gör det möjligt 51 Nya forskningsprojekt att söka i finlandssvenskt tal 52 Dekadenta damer surfar i nattlinne 14 Många böcker med ny 58 Frågelista: livsfester språkforskning 59 Aktuellt från SLS 15 Att skriva sig över språkgränserna 61 Nya böcker från SLS 20 Svenskt mycelium i Birkaland 66 SLS föredragsserie våren 2015 KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 2/2014 (21:a årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktionschef: Nina Edgren-Henrichson Redaktörer: Malin Bredbacka-Grahn, Hedvig Rask Layout: Antti Pokela Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola.
    [Show full text]
  • Minnet Av En Gammal, Död Författare
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto MINNET AV EN GAMMAL, DÖ D FÖ RFATTARE Historiebruk, narrativa tekniker och associativa ordfält i litteraturhistoriska texter om Elmer Diktonius, av Thomas Warburton och Jörn Donner Ida-Lotta Lind Pro gradu-avhandling Nordisk litteratur Finska, finskugriska och nordiska institutionen Helsingfors universitet Höstterminen 2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING .......................................................................................................... 1 Syfte ................................................................................................................... 2 Material och avgränsningar ............................................................................... 5 Tidigare forskning .............................................................................................. 6 Upplägg .............................................................................................................. 9 2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH CENTRALA BEGREPP ............................... 11 Historiebruksperspektivet ................................................................................ 11 Texternas narrativa mönster ............................................................................. 14 Biografens narrativa tekniker ........................................................................... 16 Diktonius, Warburton och Donner som berättare .......................................
    [Show full text]