s v e n s k a litteratursällskapet i f i n l a n d 1/2021

Harald Galléns dagböcker – en queer­historisk skatt

Finlands­ svenskarna som kämpade mot fascismen

Självgoda 1700-talsdiplomater • Resefotografier från tiden före massturismen 8 INNEHÅLL

1 Ledare 7 Arkiven står inför sin största prövning 8 En dandy som ville bli sedd 12 Finlandssvenskar mot fascism 16 När krig och katastrofer smyger sig in i poesin 18 Självgoda diplomater kritiserade varandra 23 Sociologen som var före sin tid 26 Att möta det främmande på torget 18 28 Medeltida ballader får nytt liv 30 Med kamera och koffert runt världen 32 Stödet som tryggar den litterära mångfalden 34 Johan Aalto är SLS nya skattmästare 36 Minnen och erfarenheter av kalla kriget 38 Ny frågelista: Litteratur och läsning 39 Nytt ur SLS utgivning 45 Programkvällar hösten 2021

28

Källan. Svenska litteratursällskapet informerar 1/2021 (28:e årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors. www.sls.fi, tfn 09 618 777, e-post: [email protected]

Ansvarig utgivare: Marika Mäklin. Redaktörer: Malin Bredbacka-Grahn, Nora Ervalahti, Hedvig Rask, Emma Tuominen. Övriga redaktionsmedlemmar: Nina Edgren-Henrichson, Christer Kuvaja, Kristina Linnovaara, Jonas Lång, Jennica Thylin-Klaus. Layout: Antti Pokela. Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkivbilder­ ur egna samlingar. Tryck: Nordprint Ab, Helsingfors 2021. ISSN-L 1237-8356. ISSN (print) 1237-8356. ISSN (online) 2242-6787. 36 Omslag: Harald Gallén. Foto: Carl Klein. Finlands fotografiska museum/Salon Strindberg & Atelier Universal. Arkivbildernas signum: s. 3 SLSA 566, s. 6 SLSA 1432, s. 8–9, 11 SLSA 909, s. 12–13 SLSA 1270, s. 26–27 SLS 1405, s. 28 FMI 318 & SLS 523, s. 30–31 SLSA 817, s. 31 (ovan) SLSA 1070, s. 31 (nedan) SLSA 950 Lena Marander-Eklund Traditionsvetenskap är inte bara mys

UNDER HELA SLS EXISTENS har traditionsvetenskapen haft en bety- delsefull roll i dess verksamhet. Redan på 1880-talet omtalade en av sällskapets tidiga eldsjälar, Ernst Lagus, betydelsen av ”vår svenska allmoges andliga lif” som orsaken till att folkliv och folkminnen skulle samlas in. Arbetet med samlingsverket Finlands svenska folk­ ”Att vi ombeds hålla diktning var imponerande sett också ur dagens perspektiv. Folklivs- och folkminnesforskningen utvecklades senare till etnologi respek- populära föredrag och ge tive folkloristik. radiointervjuer om livet Trots ämnets stabila status inom SLS ramar och trots att det är ’förr’ och annat mysigt och relativt tacksamt att popularisera upplever jag ofta att kunskapen om ofarligt reproducerar en vad traditionsvetare sysslar med inte är speciellt stor. Om en inblick finns handlar det många gånger om en föreställning om att vi sysslar snäv uppfattning om vad med olika typer av trevligheter såsom hur man firar födelsedagar och traditionsvetare sysslar med.” jul, eller arkaiska företeelser som berättelser om troll och magiska ritualer. Redan på 1990-talet framförde professor Sven B. Ek kritik mot den svenska etnologin som han menade sysslade med ”trevlig- heter” snarare än var en central aktör, ett salt i samhällsdebatten. Att vi ombeds hålla populära föredrag och ge radiointervjuer om livet ”förr” och annat mysigt och ofarligt reproducerar en snäv uppfatt- ning om vad traditionsvetare sysslar med. Mycket har hänt sedan Sven B. Eks kritik av ämnet som i hög grad utgick från avsaknaden av en historisk dimension, men att komma ifrån etiketteringen som trevlighetsämne är uppenbarligen svårt. Det bör emellertid sägas att vi inte heller alla gånger vet exakt vad andra discipliner sysslar med. Oberoende om vi talar om traditions- vetenskap eller om kulturanalys, som numera är det läroämne som studenterna vid Åbo Akademi studerar fram till kandidatexamen, sysslar vi med teman som är centrala i samhällsdebatten. Exempel på sådan samhällskommenterande forskning är hatprat i sociala medier, berättelser om sexuella övergrepp, upplevelser av att leva med diabetes, erfarenheter av oavsiktliga graviditeter och konflikter kring samägande av sommarstugor. Andra exempel är analys av diskussionen om fästingar i det finländska samhället eller forskning kring flyktingskap och hälsa. Jag menar att vi har goda förutsättningar att studera kulturell variation, inkluderingar och exkluderingar, och att blottlägga maktstrukturer. Antagligen är det vardagsperspektivet, det folkliga, som gör att en seg föreställning om att vi studerar trevligheter lever kvar. Exemplen ovan tyder dock Lena Marander-Eklund är professor i nordisk snarare på att traditionsvetenskaperna i dag i hög grad sysslar med folkloristik vid Åbo Akademi och ordförande samhällets salt. Vi måste bara bli bättre på att kommunicera det utåt. ● för SLS traditionsvetenskapliga nämnd.

KÄLLAN 1/2021 1 VILL DU BO PÅ FÖRFATTARGÅRDEN­ ABRAMS? Foto: Kai Martonen

SLS söker en ny boende till författargården Abrams­ i Andkil, Vörå. Skönlitterära och vetenskapliga förfat- Jazziga skärgårdsmelodier tare kan ansöka om boenderätten, och även perso- ner verksamma inom andra kultursektorer kan kom- och svängiga spelmansrytmer ma i fråga. Abrams är uppförd kring sekelskiftet 1800 och tes- I år ger Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) ut skivor med två tamenterades till SLS av affärsidkaren Matilda Westin. band: Ostrobothnia Jazz Sextet från Österbotten och Röttren från Väst- Gården invigdes 1992 efter renovering som bostad för nyland. Skivorna publiceras på flera musiktjänster som Spotify, Youtube en svenskspråkig författare. SLS står för underhål- Music och Itunes, och ges dessutom ut på cd. let, men den boende svarar själv för löpande kostna- Ostrobothnia Jazz Sextet spelar företrädesvis musik av den argentin- der som vatten, el, värme och sophämtning. Gården ske tonsättaren och musikern Astor Piazzolla, tango nuevo, som rör sig i är delvis möblerad och blir ledig för inflyttning enligt gränslandet mellan jazz och tango. Temat för skivan som bandet gör i sam- överenskommelse. Rätten att bo på Abrams beviljas arbete med FMI är skärgårdslåtar, det vill säga musik med anknytning till i första hand för en tid om åtminstone tre år. kust- och ölandskap, i folklig tradition. Läs mer på sls.fi och ansök senast den 15 augusti! ● Röttrens skiva kommer att bestå av västnyländsk spelmansmusik och låtar ur mästerspelmannen Erik Dannbergs notsamlingar. En stor del av skivans innehåll kommer att vara låtar som inte har spelats in tidigare. ●

Röttren. Foto: Tommi Pietiläinen Ostrobothnia Jazz Sextet. Foto: Mika Tervaskangas 2 KÄLLAN 1/2021 Under sin vistelse i Davos broderade Edith Södergran motivet ”Markisinnan och gåsen” på ett bokomslag. Senare sände hon omsla- get till Hagar Olsson som skulle ge det vidare till en anonym donator, men broderiet förblev i Olssons ägo. SLS/Edith Södergrans arkiv

Foto: Kai Martonen

HELA EDITH SÖDERGRANS ARKIV NU PÅ FINNA

Poeten och modernisten Edith Söder- handlingar såsom hennes betyg från Petri­ arkiv får användas fritt så länge upphovs- grans arkiv har under våren digitalise- schule i Sankt Petersburg. De drygt 400 fo- man och källa uppges. SLS kommer fram- rats i sin helhet och finns nu fritt tillgäng- tografier som finns i hennes arkiv har varit över att publicera ytterligare arkivmaterial ligt på den nationella söktjänsten Finna på tillgängliga på Finna sedan en längre tid till- med koppling till Södergran. Näst i tur att di- adressen sls.finna.fi. I arkivet ingår bland baka. De är tagna huvudsakligen av Söder- gitaliseras är nämligen arkivet ”Södergran- annat ”Vaxdukshäftet” med Södergrans gran själv på 1910-talet i hembyn Raivola material ur Hagar Olssons kvarlåtenskap”, ungdoms­poesi och andra diktmanuskript, och i Davos-Dorf i Schweiz, där hon vista- där samtliga av Edith Södergrans beröm- ett minnes­album med olika typer av texter, des på sanatorium. da brev till Hagar Olsson ingår. ● ett par skolhäften samt brev och personliga Det publicerade materialet i Södergrans

KÄLLAN 1/2021 3 Språkvetaren Wera Kunnas tilldelades SLS © JKMM ­pro gradu-pris för sin avhandling om läro­böcker i svenska och finska. Foto: Wera Kunnas Raseborg får ett museum de la Chapelle Läroböcker i Nästa sommar öppnas Albert de la Cha- telse, med det specifika syftet att bygga pelles nya konstmuseum i Ekenäs, i hörnet ett nytt konstmuseum i anslutning till Ekta. svenska och av Gustav Wasas gata och Brunns­gatan. Museet ska doneras till Raseborgs stad och I samma kvarter finns också Ekta museum stiftelsen har förbundit sig till att understöda finska ignorerar och Stiftelsen Pro Artibus Galleri Elverket. verksamheten vid museet. Albert de la Chapelle (1933–2020) grun- Arkitekttävlingen för den nya konst­ språklig identitet dade 2005 Albert de la Chapelles fond vid museibyggnaden vanns av bidraget ”Kro- SLS för att stöda kvalitetskonst, kultur och nan” ritat av Asmo Jaaksi från JKMM Läroböcker i svenska och finska ger bildning i den svenskspråkiga miljön i västra Architects. Jaaksi har också planerat det begränsat med utrymme för elevers Nyland. de la Chapelle gav årliga tilläggs­ nya biblioteket i Kyrkslätt och Amos Rex- egna reflektioner och tar inte alls upp donationer till fonden, som under årens lopp museet i Helsingfors. Arkitekttävlingen fick frågor om språklig identitet. Det visar har köpt in närmare 50 konstverk. Konst- ekonomiskt stöd av Albert de la Chapelles språkvetaren Wera Kunnas vid Åbo uni- verken har donerats till Västra Nylands fond vid SLS. versitet i sin färska pro gradu-avhand- museum, dit också Ekta museum hör, och Museet ska huvudsakligen ordna utställ- ling. SLS belönade i maj Kunnas med har även förärats en egen utställning där. ningar med modern konst och samtidskonst Lars och Bojen Huldéns pro gradu-pris År 2017 grundade de la Chapelle en egen från Norden och Östersjöområdet. ● i språkvetenskap för hennes avhand- stiftelse, Albert de la Chapelles Konststif- ling om grundskolans läroböcker i B-svenska och A-finska. Prissumman är 1 000 euro. Wera Kunnas visar att finlandssvensk och finsk kultur förs fram både explicit SLS MED I STYRGRUPPEN FÖR DEN och implicit i läroböckerna, men bilden som böckerna ger baserar sig främst på NATIONELLA KULTURARVSSTRATEGIN fakta och ger inte så mycket utrymme för elevernas egna reflektioner. Detta Finland bereder sin första kulturarvs- tifiera mångfalden och möjligheterna kan bidra till stereotypa uppfattningar strategi under 2021–2022 utgående från inom kulturarvet, och att hitta teman och om den andra språkgruppen, vilket de riktlinjer som finns i det nuvarande helheter som förenar samhällets alla del- också kan påverka elevernas motiva- regeringsprogrammet. SLS arkivchef områden. Genom integrering genomförs tion att lära sig språket. Kristina Linnovaara har av Undervis- grundlagens bestämmelse enligt vilken I avhandlingen betonar Kunnas vik- nings- och kulturministeriet utsetts till var och en bär ansvar för kulturarvet. ten av att behandla kulturella aspek- medlem av styrgruppen för kulturarvs- Strategin genomför också den nya eu- ter i språkundervisningen. Hon påpe- strategin. Gruppen har till uppgift att be- ropeiska agendan för kultur (New Eu- kar framför allt att läroböckerna i reda riktlinjer för de centrala principerna ropean Agenda for Culture), som Euro- svenska borde lyfta fram betydelsen och sakhelheterna i strategin. Styrgrup- peiska kommissionen godkände 2018. av det svenskspråkiga utbildningssyste- pens förslag ska vara klart våren 2022. I agendan uppmanas medlemsländerna Målet är att utarbeta en kulturarvs- att utarbeta egna nationella strategier met, ratten att anvanda sitt modersmal, strategi fram till 2030. I kulturarvsstra- inom kulturarvets område. sprakets roll i narmiljon och forstaelsen tegin förstås kulturarvet som en positiv Läs mer på Undervisnings- och kultur- for andra minoriteter. ● egenskap som förenar alla i byggandet ministeriets webbplats under projekt och av en hållbar framtid. Målet är att iden- lagberedning. ● 4 KÄLLAN 1/2021 Nelly Laitinen med SLS första arkiv­ pedagogiska produkt, Skolväskan. Den inne- håller arkivmaterial­ om skolan förr och riktar sig särskilt till elever i årskurs 7–9. Foto: Kira Schroeder

Bild på Nelly

NELLY LAITINEN FICK PEDAGOGISKT PRIS

På sin årliga konferens i februari delar 1918, flera digitala helheter och workshop- I prismotiveringen lyfter NCK fram NCK – Nordiskt Centrum för Kulturarvs- pen Arkiv i praktiken. SLS har också ett ut­veck­lingen av de digitala metoderna på pedagogik ut ett pedagogiskt pris. I år till- samarbete med Schildts & Söderströms SLS, som varit till hjälp även under pande- föll det Nelly Laitinen, förste arkivarie på Läromedel sedan 2016. Laitinen poäng- min då till exempel besök för studerande SLS. Priset har sedan 2007 delats ut till en terar att arkivpedagogiken varit en del av i stället kunde flyttas till webben. NCK person eller organisation som utmärkt sig SLS satsning på skolan som målgrupp och framhåller särskilt Nelly Laitinens förmåga inom det kulturarvspedagogiska området har engagerat många. att alltid utgå från enskilda människoöden i Norden och Baltikum. – Vi har ett fint samarbete inom huset, och låta dem tala ur källorna. På SLS fick arkivpedagogiken sin bör- med allt från produktion av innehåll till digi- – För mig är mötet det viktigaste, mötet jan tack vare nordiska kontakter och ett taliseringstjänster och grafisk design. med människan bakom orden i dokumen- besök av Karin Sjöberg, ”Sveriges första Sedan 2014 sitter Laitinen med i NCK:s ten, mötet med en förgången tid, mötet arkiv­pedagog”, 2008. Sedan dess har referensgrupp, som består av personer med de egna tankarna och känslorna och arkiv­peda­gogiskt material för skolelever som arbetar med kulturarvspedagogik på mötet med det egna kulturarvet, historien arbetats fram på SLS, bland annat två läro- arkiv och museer runtom i Norden och Bal- och samhället, säger Laitinen. ● böcker om krigsbarn och inbördeskriget tikum.

KÄLLAN 1/2021 5 Ett bildurval ur samlingen Sten Drakenbergs fotografier från inbördeskriget.

GULDKORN UR ARKIVET Inbördeskriget i bilder En ny arkivdonation belyser Svenska Brigadens deltagande i finska inbördeskriget 1918.

SLS arkiv fick i slutet av 2020 ta emot deltog i protest mot Sveriges neutralitets­ mäki, en nedbränd kyrka i Lampis, seger­ ett trettiotal fotografier som tillhört Sten politik gentemot Finland och såg kriget som paraden i Helsingfors och hemfärden till Draken­berg (1894−1964), svensk frivillig i en kamp mellan svensk kultur och barbari. Sverige. En del av fotografierna förekom- inbördeskriget. Material om de svenska fri- Andra motiv var släktband till Finland, ar- mer i tryckta verk om Svenska Brigaden villiga finns inte sedan tidigare i SLS arkiv. betslöshet, äventyrslust eller möjlighet till medan andra bilder av till exempel enskil- Som medlem av Svenska Brigaden del- militär karriär. da brigadmedlemmar troligen inte har pub­ tog Drakenberg i kriget på den vita sidan. Krigets gång kan följas via ögonblicks­ licerats. ● De drygt 1 000 svenska frivilliga var en he- bilderna som tagits av en okänd fotograf: terogen grupp i fråga om ålder, bonings- röda fångar på Tammerfors torg, ett erövrat Petra Hakala är förste arkivarie på SLS. ort, samhällsklass, yrke och motiv. En del pansartåg i Lempäälä, en vilostund i Sääks­

6 KÄLLAN 1/2021 Ett bildurval ur samlingen Sten Drakenbergs fotografier från inbördeskriget. Lars Ilshammar Arkiven står inför sin största prövning

I BEGYNNELSEN VAR ORDET. Sedan uppfanns arkivet. Så kan en mycket kortfattad historik över den mänskliga civilisationens gryning skrivas. Arkivet, den plats där vi förvarar våra min- nen, har sedan genom århundraden och årtusenden förblivit en diskret och för många nästan okänd men sam­tidigt helt fundamental institution för att bevara och överföra kunskap om det gemensamma. Om arkivet inte gör sitt jobb, kommer samhället i stort men också våra egna vardagsliv långsamt att sluta fungera. Arki- vet är en garant för att skola, vård och omsorg håller vad de folkvalda lovar, liksom för att den gemensamma minnesbank som tidigare generationer har byggt upp inte förskingras. Det är ingen slump att historiens erövrare som velat kuva ett besegrat folk ofta har börjat med att bränna arkiven. I dag när faktaresistensen breder ut sig och alla kan skriva sin egen historia efter tycke och smak blir oförvanskade historiska källor Lars Ilshammar är biträdande riksbibliotekarie vid särskilt viktiga. Men så länge vi inte har ett konkret ärende dit är arkivet Kungliga biblioteket i Sverige och medlem av SLS insamlingsnämnd. Foto: Jann Lipka knappast något som vi tänker på eller bekymrar oss om. Arkivet bara är. Precis som avloppssystemet eller elnätet ligger arkivet där utan att vi har anledning att gå omkring och i varje stund fundera på hur det fungerar – så länge det fungerar. Men på väg in i det digitala samhället står arkivet inför stora utma- ningar. Att samla in och bevara det enorma digitala informationsflödet och att sedan tillgängliggöra de digitalt födda samlingarna är den kanske största enskilda prövning som arkivsektorn någonsin har ställts inför. Paral- lellt växer förväntningarna på digitalisering av de fysiska samlingarna, en mycket kostnadsdrivande och tidskrävande hantering. Att hantera ett växande informationsöverflödsproblem med knappa ”Det är ingen slump att resurser och att samtidigt hävda sig i stora pågående organisationsföränd- historiens erövrare som ringar skulle under alla omständigheter vara en svår uppgift för arkiven. Nu tvingas man också kämpa mot samtidens växande krav på effektivitet velat kuva ett besegrat och idén om kortsiktig ekonomisk nytta. folk ofta har börjat med Arkiv och bibliotek präglas av en nödvändig långsamhet. Deras verk- att bränna arkiven.” samhet befinner sig i en sorts tidlös tid där det längesedan förflutna och en avlägsen framtid är lika närvarande som nuet. Denna makliga tidsrytm stämmer allt sämre med tidens brådska och otålighet. Kvartalspolitiken ropar på snabba resultat, kan inte vänta, ser inte längre behovet av långa perspektiv. Men utan arkiven riskerar vi att drabbas av samhällelig demens. Att förstå vilka vi är och varifrån vi kommer är nödvändigt om vi ska kunna bestämma vart vi ska. Därför borde en aktiv och generös arkivpolitik vara en helt självklar prioritet i bygget av en hållbar välfärd för framtiden. Slut- ligen är det också en uppgift för arkiven, arkivarierna och arkivinstitutio- nerna själva – och inte minst för deras användare – att bli besvärliga och göra mera väsen av sig. ●

KÄLLAN 1/2021 7 EN DANDY Grafiker, diplomat och kosmopolit. Bildkonstnären Harald Gallén SOM VILLE är rätt okänd i dag, men hans dagböcker tecknar en bild av en man som ville bli älskad och ihågkommen. De nu digitaliserade BLI SEDD dagböckerna är uppenbart skrivna så att de ska läsas av någon efter Galléns död. Text: Michaela von Kügelgen

EGENTLIGEN DOG Harald Gallén lite för tidigt, bara femtio år gammal 1930. Baserat på det han skrev i sina dagböcker och annat mate- rial, var det troligt att han hade tänkt skriva sina memoarer. Det tror litteraturvetaren Rita Paqvalén som skriver en bok om queerhistoria och om bland annat Gallén. – Han har ett behov att försöka skapa sig själv och skriva in sig i historiens böcker. I hans dagböcker hittar vi ledtrådar till det som inte kunde sägas öppet i början av 1900- talet, säger Paqvalén som dykt ner i SLS arkiv där Galléns dagböcker finns. Själv kom Paqvalén i kontakt med kos- mopoliten och konstnären via Anne-May ­Bergers artikel om hans arkiv i Källan 1/2003. Det var framför allt Galléns explicita dagboks- citat som fascinerade henne. – Det var i början av 1900-talet och han talar om sig själv som homosexuell, det var så otroligt tidigt. Det var också något i tonfallet som lockade Paqvalén. Hon blev nyfiken och ville gräva dju- pare: fanns det mer att hämta i arkiven? Men vid den tiden skrev hon sin doktorsavhandling­ och det dröjde länge innan hon fick möjlighet att ta itu med Galléns arkiv och liv.

8 KÄLLAN 1/2021 Harald ­Gallén på väg mot de berömda varma källorna i Miyanoshita,­ Hakone i Japan. Gallén bodde utomlands i tjugo år och reste i både Europa, Afrika och Asien. SLS/Jarl Galléns­ KÄLLAN arkiv 1/2021 9 ”Det är intressant och fascinerande att han skriver ut det så öppet med tanke på att homosexualitet då var tabu och homosexuella handlingar kriminaliserade i Finland.”

– När jag började med mitt nuvarande projekt, en Rita Paqvaléns bok Queera minnen (Schildts & Söderströms), bok om hur man kan närma sig queerhistoria, fick jag där en essä om Harald Gallén ingår, kommer ut på hösten. äntligen en chans att jobba med Harald och en ursäkt att använda många timmar i arkivet. I boken är jag speciellt intresserad av hur det homosexuella begäret uttrycks i arkivmaterialet. Och om sina många möten med män. – Han reflekterar över sin egen identitet och skri- En världsmedborgares dagböcker ver också om relationen mellan sin identitet och sin Harald Gallén var bildkonstnär, men framför allt en gudstro. Han ser homosexualiteten som en gåva från dandy och kosmopolit. Han bodde utomlands i tjugo Gud och männen som gudasända änglar. år och skötte en del diplomatiska uppdrag. Paqvalén förklarar att Gallén tänkte att han genom – Han skulle säkert kalla sig världsmedborgare. Han att bejaka sin homosexualitet bejakar Guds vilja. reste mycket under 1900-talets första årtionden. Inte – Det är intressant och fascinerande att han skri- bara till Paris och Europa, utan också till Afrika, Asien ver ut det så öppet med tanke på att homosexualitet och ”exotiska” Lappland, berättar Paqvalén. då var tabu och homosexuella handlingar kriminali- I sin artikel om Harald Gallén analyserar hon främst serade i Finland. de två första dagböckerna av totalt tre samt ett urval gästböcker, brev och Galléns testamenten. Ingen ödmjuk man Den första dagboken handlar om när Gallén som Man kunde säga att Harald Gallén skapar sig själv och tjugoåring fotvandrade från Helsingfors till Paris efter sitt liv genom sina texter. att ha utbildat sig till bildkonstnär i Finland. Den andra – Han är fascinerad av allt som glimmar och glittrar, dagboken skildrar en period på ungefär tio år och hand- både när det gäller saker och människor. Han samlar lar om Galléns liv i Paris och ute i Europa. Den tredje människor med maktpositioner, gärna kungliga. Han dagboken tar upp hans karriär som diplomat och livet älskar titlar, berättar Paqvalén. i Madrid, Algeriet och Marocko. Han beställde flera exlibris av konstnärer och gjorde – Den tredje är som en offentlig memoar eller en olika versioner av ”släktens vapen”. dagbok som han kanske inte behövde gömma undan. – Han skrev ett slags släkthistoria som inte direkt Den andra dagboken innehåller däremot flera expli- är sann, men som skulle ge släkten Gallén ett större cita beskrivningar. Gallén skriver om sex och erotik. och glamoröst förflutet.

10 KÄLLAN 1/2021 ”Han är fascinerad av allt som glimmar och glittrar, både när det gäller saker och människor. Han samlar människor med maktpositioner, gärna kungliga.”

Gallén skrev också om hur han ville bli begraven. kallade hans verk för otidsenliga och han fick inte den Bland annat önskade han sig ett mausoleum och en synlighet och uppmärksamhet han drömde om. När sarkofag enligt modell av Karin Månsdotters sarko- han skickade sina reseskildringar till förlaget Otava fag i Åbo domkyrka. blev han inte antagen. – Det är ingen ödmjuk person man möter i arkiven, – Han önskade att han hade blivit sedd. Utan rika säger Paqvalén. vänner och beskyddare hade han inte kunnat genom- På ytan såg hans liv lyckligt och lyckat ut – Gallén föra det han gjorde. var omsvärmad och omringad av vänner. – Men i dagböckerna skriver han mycket om ensam- En queer historia att nysta i het och längtan. Och han tycktes också vara pank stora Trots magra konstnärliga framgångar var Harald Gal- delar av sina år i Europa. lén rätt omskriven i sin samtid. I det digitaliserade Han blev inte heller någon stor konstnär, utan för- tidningsarkivet på Nationalbiblioteket finns över 500 sörjde sig på beställningsarbeten. Samtida kritiker artiklar om honom. Däremot är Gallén inte särskilt känd inom den nutida queerforskningen, fastän han var så öppet homosexu- Harald Galléns exlibris av Else Raina Michael. ell i en tid då det var ett stort tabu. SLS/Jarl Galléns arkiv – När jag började bekanta mig med honom var arti- keln i Källan ungefär det enda material som fanns. Därför är det jätteroligt att SLS har digitaliserat just de här dagböckerna så att vem som helst i Finland och utomlands kan läsa dem. Paqvalén hoppas också att fler queerforskare ska intressera sig för Gallén efter att hennes bok publice- rats. En utmaning är ändå att han var en äkta kosmo- polit – en stor del av materialet är på franska och tyska vid sidan om brev på svenska och finska. I början av sitt projekt hamnade Paqvalén också in på många stickspår, eftersom det finns så mycket att nysta i. En hel del har hon varit tvungen att lämna utanför det hon skriver nu. – Men det finns många människoöden som kunde vara intressanta att spåra och forska i, Haralds arkiv kan användas som en nyckel till andra. Han outar till exempel Emil Cedercreutz gång på gång och är upp- rörd över att Emil är så i skåpet med sin identitet. Överlag är Gallén ganska medveten om sin sexualitet och olika begrepp. Enligt Paqvalén kunde hans arkiv användas för att göra en kartläggning över queer kultur­ historia, men det finns också andra kultur­historiska perspektiv som är intressanta. – Å ena sidan skriver Harald fruktansvärt öppet, på gränsen till för mycket. Samtidigt finns alla gåtor som han strör omkring sig, vilket gör att han kanske sist och slutligen inte var så öppen som dagboken låter förstå, säger Rita Paqvalén. ●

KÄLLAN 1/2021 11 FINLANDS­ SVENSKAR MOT FASCISM

– Det här är ett slags special­ studie i nationalismens historia, sammanfattar historikern Anders Ahlbäck essensen i forsknings­ projektet Den finlandssvenska anti­­fascismen. Tillsammans med tre andra forskare vid Åbo Akademi undersöker han motståndet mot fascism och ­nazism bland finlandssvenskar under 1920–1940-talen. Text: Nina Edgren-Henrichson

Scenfotografi från premiären av Det blåa undret av Hagar Olsson den 15 mars 1932. Pjäsen skildrar en mörknande värld där spänningarna mel- lan fascism och kommunism och schismen mellan den äldre och den yngre 12 KÄLLANgenerationen 1/2021 hotar att slå demokratin i spillror. SLS/Svenska Teaterns arkiv KÄLLAN 1/2021 13 NDERS AHLBÄCK fullständigt löper amok. Fascismen och konstaterar att natio- i synnerhet nazismen har utforskats väl- nalismen, speciellt digt mycket, men det har skrivits mindre under första hälften om motståndet mot dem, och motståndet av 1900-talet, var ett är en lika viktig del av historien. slags superideologi. – Också för det svenskspråkiga Fin- Det var den ideologiska kraft som mest av lands historia är nationalismen central, Aallt förändrade världen, drev på statsbild- eftersom idén om finlandssvenskhet föd- ningar och ledde till världskrig. des ur ett nationalistiskt tankegods. Och Pärmillustration av Tove Jansson i tidskriften – Fascismen och nazismen är dess just 1920- och 1930-talen är intressanta, Garm, 1938. © Tove Jansson ultraradikala­ former – nationalism som eftersom det då fortfarande var öppet vad det finlandssvenska är.

Varför ska man forska om finlandssvensk antifascism? – Det har skrivits och forskats en del om de fascistiska tendenserna bland de svensk- språkiga och nu fyller vi ut och gör bilden mer komplex genom att också forska om dem som motsatte sig de här rörelserna, berättar Ahlbäck. I det turbulenta tidiga 1900-talet var den politiska splittringen stor, inte minst i Finland där inbördeskriget på många sätt präglade samhället under 1920- och 1930-talen. Ett fenomen fanns det ändå som gick tvärs över partigränserna: mot- ståndet mot fascismen. – Det finns traditionellt en bild av att antifascismen är någonting som främst kommunister och kanske socialister höll på med, men det är klart att det fanns många inom de borgerliga kretsarna och högern som motarbetade fascismen. I det finlandssvenska sammanhanget har motståndet mot fascismen kontakt­ ytor till tidens stora frågor, det vill säga språkfrågan och demokratifrågan. – Under språkstridens dagar, när svenskheten också annars var utsatt och hotad, uppträdde en högerradikal ultra- nationalism, som talade om nationens enhet och trampade minoriteter under fötterna. Ur en språkminoritets synvinkel kunde det här te sig speciellt hotande. – Vi har en stark hypotes om att det var typiskt för det finlandssvenska att knyta an till det nordiska, både till väns­tern och till högern. Den finlandssvenska arbetar- rörelsen tog gärna modell av de starka socialdemokratierna i Sverige och Dan-

14 KÄLLAN 1/2021 ”I det finlandssvenska samman­hanget har motståndet mot fascismen kontaktytor till tidens stora frågor, det vill säga språkfrågan och demokrati­frågan.”

mark och av deras motstånd mot fascis- också ha med en litteraturvetare i pro- Anders Ahlbäck leder projektet Den finlands- svenska antifascismen. Foto: Peik Henrichson tiska tendenser, förklarar Ahlbäck. jektet, säger Anders Ahlbäck. Inom högern var den nordiska kultur-­ Litteraturvetaren Ylva Perera skriver och rättstraditionen med laglighet ett sin doktorsavhandling om författaren starkt argument. Mirjam Tuominen, som profilerade sig – Svenskheten framställs då som en som antifascist under 1930- och 1940- företrädare eller förkämpe för en nord- talen. Perera har också för avsikt att isk tradition av laglighet och demokrati, skriva en översikt av hur utbredd anti- som står i motsättning till det fascistiska. fascismen var bland finlandssvenska för- Samtidigt uppfattas svenskheten som sär- fattare överlag. skilt beroende av den här traditionen. Matias Kaihovirta tar sig an antifasc­ akademiskt gäng som gav ut Finsk Tid­ ismen bland de finlandssvenska social­ skrift, och kretsen kring Nya Argus, som Författare och politiker mot fascismen demokraterna inom Finlands svenska var en arena för liberalt sinnade borger- Tre av forskarna i projektet är historiker, arbetarförbund. Han fokuserar på 1930- liga intellektuella. och idén till projektet väcktes bland dem, talet och den finlandssvenska arbetar­ Kasper Braskén undersöker vilka men i projektet ingår också en litteratur- rörelsens reaktioner på den högerradikala internationella kontakter de finlands- vetare. Lapporörelsen. svenska antifascisterna hade under – Historiker fokuserar ofta på politiker, Ahlbäck själv undersöker fascismmot- 1920- och 1930-talen, varifrån de fick fackföreningsmänniskor och den typen ståndet på borgerligt håll. sina intryck och vad som skrevs om fasc­ av aktörer, men när vi tänker finlands- – Jag har börjat med att titta på två ismen och antifascismen i den finlands­ svenskt 1920- och 1930-tal finns det en borgerligt liberala kretsar. Det är kretsen svenska pressen. Framför allt undersöker väldigt viktig kulturscen. Därför ville vi kring föreningen Granskaren i Åbo, ett han 1920-talet och reaktionerna på fasc­ ismens framgångar i Italien. – Grundidén med projektet är att visa FORSKARNA I PROJEKTET Den finlandssvenska antifascismen är docent Anders på antifascismens spridning – att det finns Ahlbäck, projektledare, FD Kasper Braskén, FD Matias Kaihovirta och doktoran- en spridning vänster–höger och mellan den, FM Ylva Perera. Projektet finansieras av SLS och är förlagt till Åbo Akade- politik å ena sidan och författar- och mi. Det startade 2019 och pågår till 2022. Pereras och Braskéns delprojekt kan konst­närskretsar å andra sidan, säger du läsa mer om på SLS-bloggen sls.fi/blogg under rubriken ”Månadens forskare”. Ahlbäck. ●

KÄLLAN 1/2021 15 När krig och katastrofer smyger sig in i poesin Under de senaste åren har poesi om flyktingkrisen­ och andra katastrofer blivit allt vanligare. Men vems röst är det som hörs? Är det okej att en vit medelklass skriver poesi om något de inte själva upplevt? Text: Michaela von Kügelgen

KRIG, KRISER OCH KATASTROFER smyger sig allt oftare – Poeterna söker efter nya former. in i poesin. Författare kommenterar det som sker i värl- Och det är just i formen, och i leken med den, där den, men en stor fråga handlar om vilkas röster som den politiska samtidspoesin har mycket att komma hörs. Vem inkluderas, vem exkluderas? med. För samtida poeter är det inte nödvändigtvis själva – När det handlar om poesi som har med politik att diktsamlingen som är det primära. I stället blir dikt­ göra är det viktigt att tänka på vems röst som hörs. videor och användningen av rörliga bilder allt vanligare. Det handlar om representation. Vem är det som talar? – Poesin är en del av en större verksamhet där till Skriver? Vem och vad representeras? exempel estraden kan vara väldigt viktig. Diktupp- Det säger litteraturvetaren Karin Nykvist vid Lunds läsningen går före det skrivna verket, säger Nykvist. universitet. I mars höll hon föredraget ”Kriget, flykten, döden. När samtidens trauman blir till poesi” under Poesin används för att synliggöra SLS seminarium om lyrik i brytningstider. För Nykvist känns det otänkbart att poesin inte skulle I ett samtal med mig säger hon att poesin blivit mer kommentera samtiden. För henne är det också själv- politisk sedan 11 september-attackerna. klart att poesin kan göra skillnad, men man kan inte – Poesin är en av de genrer där samtiden syns näs- tänka på poesi ur ett nyttoperspektiv. tan allra mest och snabbast. När vi har perspektiv tror Vissa verk kan ändå påverka den allmänna opinio- jag att vi kommer att se ett före och efter kriget mot nen. Som exempel nämner hon Göran Sonnevis dikt terrorismen. ”Om kriget i Vietnam” som hon tror att hade en stor Under Nykvists trettio år som litteraturvetare har betydelse för den svenska inställningen till händel- det hänt mycket inom poesifältet. En intressant aspekt serna i Vietnam. är att dagens poesi är politisk på ett annat sätt än den – Poesi kan användas för att synliggöra något. Men var exempelvis på 1970-talet. det är svårt att mäta konsten över huvud taget, efter-

16 KÄLLAN 1/2021 Poesin är en av de genrer där aktuella händelser syns allra snabbast, säger forskaren Karin Nykvist vid Lunds uni- versitet. Foto: Manne Widung

som vi använder konsten för att förstå och beskriva, annans skor. Samtidigt handlar litteratur också om och därmed också skapa världen. I och med att poe- vittnesmål. sin kan beskriva världen på ett sätt som andra språk Som vit, trygg forskare ur medelklassen säger inte kan, har poesin en viktig uppgift – förutsatt att Nykvist att hon också på något plan gör sig skyldig den är bra. till kulturell appropriering när hon diskuterar frågan. I samma andetag påpekar Nykvist att poesin kan – Men om jag inte gör det, vem gör det? Ifall man användas för olika syften – både positivt och negativt. bara kan utgå från sig själv blir allt jättekonstigt. I Sverige har till exempel nazister använt sig av Esaias I stället vill hon gärna lyfta fram frågan om vem Tegnérs verk för att föra fram sin sak. som faktiskt blir publicerad och får synas. Poesin har också en given roll i vår vardag, till exem- – Vita poeter aktualiserar kriser genom att skriva om pel i dödsannonser. andras erfarenheter och där finns ett problem. Sam­ – När det bränner till i livet och världen kommer tidigt som man kan tänka att om det inte skrivs något poesin fram. om det finns det en bok mindre som uppmärksammar frågan. Det viktiga är kanske inte vem som skriver utan Vita poeter aktualiserar kriser att flera olika röster får komma fram och bli hörda. ● Enligt Karin Nykvist är diskussionen kring represen- tation svår. Vem är det som skriver poesi om flykting- krisen eller invandring? Är det korrekt att en vit med- KARIN NYKVIST var en av talarna under elklass utan egen erfarenhet av flykt och umbäranden seminariet Att hitta ord för det otänkbara. skriver om dessa teman? Lyrik i brytningstider som SLS ordnade i mars. – Det här är en svår fråga. Litteraturen handlar om Seminariet kan ses på sls.fi/evenemang. att föreställa sig, att tänka sig in i, att försöka gå i någon

KÄLLAN 1/2021 17 SJÄLVGODA DIPLOMATER KRITISERADE VARANDRA

Hur betedde sig diplomatkåren i Stockholm i mitten av 1700-talet och vilka normer styrde deras verksamhet? Det tog forskaren Sophie Holm reda på i sin SLS-belönade doktorsavhandling om diplomatins ideal och praktik. Text: Michaela von Kügelgen

18 KÄLLAN 1/2021 KÄLLAN 1/2021 19 Historikern Sophie Holm har undersökt diplomati under 1700- talet, en tid då det ännu inte fanns några enhetliga utrikes­ politiska­ administrationer. Århundradet kan ändå ses som en övergångsperiod till den moderna, professionella diplomatin – flera länder inrättade till exempel utrikes­ministerier.

UR BETER SIG DIPLOMATER på Storbritannien och Frankrike är på olika sidor, medan en plats och hurdan växelver- Danmark är neutralt. Dessa länders diplomater stöder kan har de? Det ville forskaren därför olika grupperingar i Sverige och finns också på Sophie Holm undersöka i sin motsatta sidor i en större geopolitisk konflikt. doktorsavhandling Diplomatins Diplomaternas informationsflöden har intresserat ideal och praktik. Utländska sändebud i Stockholm 1746– Sophie Holm. Eftersom detta var tiden innan tryck­ 1748. Avhandlingen belönades den 16 maj med Stats­ frihetsförordningen rådde det censur i Sverige. Infor- Hrådet Mauritz Hallbergs pris på 20 000 euro. Prisnämn- mationen spreds bland annat via pamfletter som tryck- den beskriver avhandlingen som ”språkligt stringent, tes utomlands eller via handskrivna kopior. empiriskt imponerande och teoretiskt nydanande”. – Det fanns ingen öppen politisk debatt utanför de – Det känns jättefint att få erkänsla, att också andra officiella institutionerna, förklarar hon. tycker att det är intressant. Genom min forskning har jag framför allt diskuterat med forskare i andra länder. Diplomaten som gick över gränsen Så det känns väldigt fint att avhandlingen uppmärk- I sin avhandling ville Holm studera diplomati som sammas här hemma, säger hon. social praktik. Via ett forskningsprojekt om Sveaborg kom Holm – Vilka normer var det som styrde? Vad ansågs som i kontakt med svensk utrikespolitik under 1700-talet. socialt acceptabel diplomati och vad var provocerande Det födde ett intresse för hur utrikespolitiken fun- och gick över gränsen? gerade i praktiken. Enligt henne blev flera normer tydliga i studien. – Jag ville forska i diplomati på gräsrotsnivå, berät- En handlar om diplomatisk diskretion och hur diplo- tar hon. materna reagerar i konfliktsituationer. Det spreds till Avhandlingens scen är Stockholm i mitten av 1700- exempel en hel del rykten om Sveriges grannländer, talet där ungefär tio diplomater var verksamma. Holm bland annat att kejsarinnan Elisabet av Ryssland för- har forskat i franskt, engelskt och danskt arkivmaterial. sökte kullkasta den svenska tronföljden och att kung Läget i Europa är spänt under 1740-talet. En stor Fredrik V av Danmark rustade upp längs med Sveriges del av kontinenten befinner sig i en militär konflikt. syd- och västgräns. De danska och ryska beskickning-

20 KÄLLAN 1/2021 ”Den ryska diplomaten går till motattack mot rykten och lämnar in många officiella klagomål. De andra diplomaterna upplever det som provo­cerande i sina kommentarer.”

arna reagerade väldigt olika på ryktena. Motståndarna upplever honom som provocerande – Den ryska diplomaten går till motattack mot ryk- och konstig. ten och lämnar in många officiella klagomål. De andra – I historieskrivningen har han framställts som en diplomaterna upplever det som provocerande i sina misslyckad diplomat, men den politiska kontexten spe- kommentarer. Den danska diplomaten försöker där- lar ganska stor roll för huruvida någon är misslyckad emot tala med kungen och riksrådet, och går inte in i eller inte, säger Holm. en formell process. Diplomatins implicita normer syns också i diplo- Aktuell fråga också i dag matkårens beskrivningar av det egna arbetet och kri- Under tiden som Sophie Holm arbetade med sin dok- tiska granskningar av kollegers agerande. torsavhandling blev det alltmer aktuellt att man också – De berömmer ofta sig själva. När de kritiserar i dagens värld utövade diplomati och påverkade inter- andra ser man var gränsen går för vad de inte upple- nationellt utan att gå via officiella kanaler. ver att är taktfullt. – Det var intressant att jobba med en tidsperiod som Enligt Holm är de styrande normerna en relevant både skiljer sig från och har likheter med det samhälle fråga. Det är först i slutet av 1700-talet som begrep- vi lever i dag. Vi lever i ett demokratiskt samhälle med pet diplomati myntas och perioden ses som en över- offentliga debatter och utan censur. Under de senaste gångsperiod från tidigmodern till modern diplomati. åren har utländska makters inblandning i demokra- Under seklet fanns varken enhetliga utrikespolitiska tiska processer fått stor uppmärksamhet, framför allt administrationer eller en professionaliserad diplomati, ryska försök att påverka valen i USA. men under 1700-talet inrättades utrikesministerier i På 1700-talet var det delvis tvärtom. Samhälls­ flera länder och det förekom försök till diplomatiska debatten skulle egentligen inte få finnas, men utländ- utbildningar. ska makter hade tillgång till officiella och offentliga – Jag har velat visa att det förekom yrkesspecifika informationskanaler. En diplomat kunde till exempel normativa förväntningar även om diplomatin ännu kungöra dynastiska nyheter genom stora festligheter. inte var professionaliserad. – Samtidigt deltog också 1700-talets diplomater i politiska debatter via förbjudna kanaler, säger Holm. Får inte ta ”för mycket” parti Under de senaste tjugo åren har forskare införlivat Normerna är intressanta att undersöka eftersom tidi- mycket nytt källmaterial i forskningen kring diplomati gare forskning pekar på att samhället vid den här tiden under tidigmodern tid. Sophie Holm skulle därför gärna präglas av parallella normsystem – som också kunde se fortsatt forskning inom ämnet. utnyttjas. – Det skulle vara dags för en syntes av de forsk- – Det finns ett sorts krav att diplomaterna ska bete ningsresultat som finns för att belysa hur diplomatin sig opartiskt och inte blanda sig i den svenska in­rikes­ fungerade innan den utvecklades till den moderna politiken, samtidigt som de förväntas upprätthålla diplomati som lever kvar än i dag. ● specifika utrikespolitiska intressen genom att stödja vissa grupperingar inom svensk politik, förklarar Holm. Enligt henne handlar det om en balansgång. Stödet till vissa grupperingar sker bland annat genom ekono- misk hjälp och informella samtal, medan diplomater- Ett pris för framstående forskning nas agerande i det offentliga förväntas vara opartiskt. I en sådan här konflikt hamnar den ryska diplomaten SLS har delat ut Statsrådet Mauritz Hallbergs pris årligen sedan i blåsväder – åtminstone enligt de andra diplomaterna. 1920. Priset ges till forskare som visat prov på särskilt framstå­ende – Han stöder den politiska grupperingen mössorna, forskning i ett vetenskapligt arbete utgivet i original på svenska i som plötsligt hamnar i opposition. Då är det lätt att Finland. Prissumman är 20 000 euro. Prisnämnden består av ­representanter från SLS och Åbo Akademi. börja kritisera honom för att vara för partisk och där- med spela ut honom politiskt.

KÄLLAN 1/2021 21 Foto

Edvard Westermarck fotogra- ferad 1919, samma år som han utnämndes till professor i filosofi och rektor för nygrundade Åbo Akademi. Foto: Oy Uolevi. Musei- verket/Historiska bildsamlingarna

22 KÄLLAN 1/2021 Sociologen som var före sin tid

Sedan andra världskriget har det varit Flera vetenskapsgrenar ganska tyst kring Edvard Westermarck Petteri Pietikäinen, professor vid Uleåborgs universitet, – en av Finlands största vetenskapsmän vill framför allt lyfta fram Westermarcks vetenskaps- historiska roll i Finland där han starkare än kanske genom tiderna. Men nu har en nydanande någon annan bidrog till sociologins, psykologins och antologi utkommit om den finska socio­ moralfilosofins utveckling. logins fader, som också kom att bilda – Westermarck hade ett enormt inflytande inom skola på antropologins och moralfilosofins många sektorer, säger Pietikäinen. Flera av hans elever område. och lärjungar nådde också höga positioner inom sina områden, exempelvis Rafael Karsten och Gunnar Text: Peik Henrichson Landtman. Efter andra världskriget försvagades ändå Westermarcks auktoritet i de vetenskapliga samman- hangen. I BOKEN Moral, evolution och samhälle. Edvard Wester­ Även antologins andra redaktör, forskaren Otto marck och hans närmaste krets medverkar flera av vårt Pipatti, noterade redan under studietiden att Edvard lands främsta experter på vetenskaps- och lärdoms- Westermarck inte längre åtnjöt samma respekt bland historia: Julia Dahlberg, Jouni Ahmajärvi, Niina forskarna som för hundra år sedan. Timosaari-Hyry, Otto Pipatti och Petteri Pietikäi- – När jag studerade sociologi 2004–2009 förvåna- nen. Pipatti och Pietikäinen är dessutom redaktörer des jag över att man inom sociologin talade så lite om för antologin. Westermarck trots att det vetenskapliga samfundet Mycket har skrivits om Westermarck också tidigare, bar namnet The Westermarck Society, säger Pipatti. men det som skiljer detta verk från tidigare böcker Det verkade som om man inom biovetenskaperna är den historiska kontextualiseringen. Aningen för- hänvisade till Westermarcks tankar om exempelvis enklat kunde Westermarcks storhet beskrivas som incestaversion mer än inom sociologin och antropo- en förmåga att överflyttaCharles Darwins evolu- login där man i allmänhet förhöll sig mer avvisande tionsteori från biologin till humanvetenskaperna. till Westermarck. Detta gjorde Westermarcks idéer banbrytande inte Otto Pipatti ser den här antologin som en första bara i Finland, utan även inom det internationella ansats till att återuppliva Westermarcks och hans forskarsamfundet. I den så kallade Chicagoskolan elevers vetenskapliga gärning som i flera decennier inom sociologin citerade man flitigt Westermarck varit i skymundan. Han pekar på flera orsaker till att långt in på 1930-talet. intresset för Westermarck avtog under decennierna efter andra världskriget.

KÄLLAN 1/2021 23 ”Han ansåg att det främst var kristen­domens stora inflytande i det dåtida samhället som hade lett till den starkt fördömande attityden gentemot homo­sexuella.”

– Den efterkrigstida akademiska världen präglades av en strävan att bygga upp välfärdsstaten och hitta lösningar på akuta samtida samhällsproblem, säger Pipatti. En annan orsak är att samhällsvetenskaperna fram till vår tid har haft svårt att förhålla sig till biolo- giska eller evolutionsteoretiska förklaringsmodeller. Westermarcks sätt att tillämpa evolutionsteorin var ändå väl motiverat på sin tid. Han såg likheter mellan människor och andra djur, men ville studera flera olika kulturer för att kunna se vilka mänskliga drag som var universella oavsett kulturella skillna- der. Ett exempel är hur människor förhåller sig till familjebildning, barn, svartsjuka eller lögner, även mot inavel som även enligt modern medicinsk forsk- om de grundläggande känslorna kan ta sig varierande ning visat sig vara motiverat. uttryck i olika kulturer. – Numera vet vi ju att äktenskap mellan syskon eller – Även viljan att straffa den som gjort något mora- kusiner kan skapa genetiska problem för avkomman, liskt förkastligt verkar finnas i alla kulturer, säger vilket knappast var vetenskapligt belagt under Wester­ Pipatti. marcks tid, säger Pietikäinen. Här ser han ett klart samband mellan biologin och FD Niina Timosaari-Hyry har skrivit två av anto- ett samhälles normer. logins texter som på ett intressant sätt kompletterar – Moraliska normer återspeglar människors käns- varandra. Det mer allmänt hållna kapitlet om moral- lor. Vi reagerar på ett visst sätt när vi utsätts för olika rebellen Westermarck ger en teoretisk referensram handlingar, eller när vi iakttar hur andra människor till det mer empiriska avsnittet om Westermarcks för behandlas. Det är i dessa känslor som den biologiska sin tid positiva syn på homosexualitet. nivån kommer fram. – Det var Edvard Westermarcks samhällskritiska per- spektiv som fascinerade mig redan när jag första gången Aversion och normer bekantade mig med hans tankar, säger Timosaari-Hyry.­ Petteri Pietikäinen fick upp ögonen för Westermarck Han ansåg att det främst var kristendomens stora infly- redan för tjugo år sedan när han studerade evolutions- tande i det dåtida samhället som hade lett till den starkt teorin och upptäckte att det var en finländsk forskare fördömande attityden gentemot homosexuella. som hade formulerat den så kallade aversionsteorin, Westermarck ansåg ändå att heterosexuella männi­ som mot slutet av 1900-talet fick ett stort genomslag skor kunde känna en medfödd aversion mot homo- på bland annat evolutionspsykologins område. sexualitet. Men även de homosexuella kunde uppleva Med teorin avses att en kultur ursprungligen utveck- motsvarande negativa känslor när de tänkte på hetero- lar sin moral och sina sedvänjor utifrån vad som är för- sexuellt könsliv. Forskaren Wester­marck deltog också i delaktigt eller skadligt för samhället, vilket sedan ger samhällsdebatten och argumenterade för att samhället upphov till värderingar som ytterligare stärks under skulle liberalisera och avkriminalisera lagstiftningen evolutionens tryck. Ett konkret exempel är förbudet kring homosexualitet.

24 KÄLLAN 1/2021 Edvard Westermarck bedrev fältarbete i Marocko i flera år från slutet av 1890-talet. Han vistades mycket i Marocko också senare. Här är han fotograferad i sin Villa Tusculum utanför Tanger. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar

Författarna till boken Moral, evolution och samhälle (fr.v.) Otto Pipatti, Julia Dahlberg, Petteri Pietikäinen, Niina ­Timosaari-Hyry och Jouni Ahmajärvi. Antologin är ett resultat av deras forskningsprojekt Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap, som finansierades av SLS åren 2014–2017.

ett sätt för Westermarck att undersöka sexualiteten som annars låg dold bakom ett blygsamhetens skynke, men som kunde utforskas med vetenskapens metoder. Westermarck ansåg att olika moraluppfatt­ningar bäst kommer till uttryck i folks sedvänjor, traditio- ner och lagstiftning. Därför fördjupade han sig också i sedvänjornas och normernas uppkomst, vilket gjorde forskningsresultaten intressanta också för lagstiftaren. – Han ville ju påverka samhället, och tänkte därför att om han lyckas visa att en viss uppfattning ursprung- ligen hade uppstått som en följd av vidskepelse eller missförstånd, eller på grund av sådana omständigheter – Han ansåg att om två personer samtycker om att ha som inte längre existerar, så exponerar han samtidigt en relation utan att det vållar någon utomstående skada, en lång historisk tankekedja som kan granskas kritiskt, så hör det inte till det straffbaras sfär, säger Timosaari- säger Timosaari-Hyry. I sådana fall skulle alla kunna Hyry. Många internationellt kända forskare uppskat- se att en viss lag eller uppfattning knappast längre kan tade hans behärskade och neutrala synpunkter, och ses som legitim, och därför borde reformeras. trodde att de främjade en rationell syn på samhället. När människor får kunskap om lagarnas ursprung – Enligt Westermarck borde homosexualiteten var- mister lagarna samtidigt sin legitimitet ifall de inte ken uppfattas som en synd eller ett brott, utan bara längre kan motiveras, resonerade Westermarck. som en sexuell läggning som man påträffar inom alla – Detsamma gällde lagar och seder vars ursprung folkslag och även bland andra djurarter. Den tidens kunde härledas till kristendomen, eftersom Wester- sexologer, exempelvis Havelock Ellis, tog ofta ännu marck i praktiken likställde kristendomen med vidske- mer kraftigt ställning i liknande samhällsfrågor, men pelse och folktro, säger Timosaari-Hyry. Westermarck i ett finländskt sammanhang var Westermarck utan ville inte att gamla kristna trossatser skulle legitimera tvekan en föregångare. lagar i ett sekulärt samhälle. Genom att få kunskap om sedernas ursprung kunde man alltså på ett upplyst Äktenskap och sexualitet sätt bedöma om sederna fortfarande var motiverade. Edvard Westermarck är kanske mest känd för sitt När man läser den nyutkomna antologin om Edvard verk om äktenskapets historia, The History of Human Westermarck slås man av hur aktuella resonemangen Marriage­ , som utkom 1891. På den tiden var äktenska- är än i dag, inte bara för forskare utan även för sam- pet ett omtalat ämne både inom vetenskapen och på hällsdebatten i stort. ett samhälleligt plan. Det fördes en aktiv diskussion – I dagens samhälle diskuterar vi ofta exempelvis om kvinnors rättigheter och behovet av att reformera sexuella eller etniska minoriteters rättigheter, men äktenskapet som institution. på sin tid representerade Edvard Westermark själv ett – Då var kvinnor underställda männen i nästan alla klart minoritetsperspektiv, säger Petteri Pietikäinen. ● europeiska länder, säger Niina Timosaari-Hyry. Att studera äktenskapet som institution blev samtidigt

KÄLLAN 1/2021 25 Nio forskare har studerat hur småhandlare med olika bakgrund möttes på handelsplatser av skiftande slag under årtiondena kring sekelskiftet 1900. Forskningsprojektet genererade ett oväntat rikt material som i augusti publiceras i antologin Att mötas kring varor. Text: Peik Henrichson

PERSPEKTIVET I DE OLIKA artiklarna håller betydligt fler ingångar och perspek- sig genom att visa upp sig för en finsk varierar från klass- och genusperspek- tiv än forskningsgruppen ursprungligen publik som knappast tidigare stött på tiv till kultur­historia och traditionsveten- hade väntat sig. afroamerikaner. Lika fascinerande är skap. Också etnicitet lyfts fram. I boken – När människor möts kring varor bör- artikeln om karelska kringresande lump- finns flera fascinerande beskrivningar jar det uppenbarligen hända något, säger samlare som bytte keramikkärl mot lump av olika handelsplatser i Finland, men Ann-Catrin Östman. Och med det här ver- som eftertraktades av den expanderande framför allt olika typer av försäljare: ket har vi försökt skapa en övergripande pappersindustrin. från ryskkarelska och tatariska gård- bild av en enorm mångfald. Många äldre tidningsartiklar handlar farihandlare till judiska handelsmän, De nio forskarna har fördjupat sig i om att kring varor möta det annorlunda kringresande romer och estlandssven- myndighetsarkiv, tidningsartiklar, foto- eller främmande. ska fisk- och potatishandlare. Lite för- grafier, frågelistor och insamlingar. Artik- – Klart att vi också stötte på stereo- enklat kunde man tala om kulturmöten larna handlar om fysiska möten mellan typier gällande etniciteter, i synnerhet i kommersens tecken. människor, inte om abstrakta markna- som tidningsartiklarna ofta avspeglade de Ann-Catrin Östman och Johanna der. En av de mer spektakulära artiklarna etablerade finländska handelsmännens Wassholm har redigerat boken som inne- handlar om två svarta kvinnor som livnär syn på exempelvis judar, säger Östman.

26 KÄLLAN 1/2021 ”När människor möts kring varor börjar det uppen­ barligen hända något.”

Med den nya boken vill Ann-Catrin Östman (t.v.) och Johanna Wassholm lyfta fram den kulturella mångfalden i finländsk historia.

Pressen återgav alltså ofta de betydligt delsplatser kan utnyttjas på olika sätt, lig för icke-finska medborgare, berättar större konkurrenternas perspektiv. ofta så att man rör sig någonstans i grå- Wassholm. – I de olika frågelistorna framträ- zonen mellan det legala och det illegala, – Ändå kunde det hända att lokala der ofta en mer nyanserad bild än i tid- eller mellan det stationära och det rörliga. bönder på någon ort försvarade gård­ ningsartiklarna, möjligtvis för att det – I vissa fall har samhället genom farihandlarna,­ eftersom det uppstått på flera orter uppstod bestående band olika typer av reglering försökt hindra ett ömsesidigt förtroende mellan dem, mellan ortsbefolkningen och de kring- människor från att mötas på ett visst sätt, inflikar Ann-Catrin Östman. resande försäljarna som ibland till och samtidigt som många småhandlare har I boken finns därmed ett perspektiv med omnämns med egna namn. I tid- försökt utmana de här förbuden, säger som plötsligt känns bekant för vår egen ningarna framställs de judiska, romska Wassholm. pandemidrabbade tid där det ständigt eller tatariska försäljarna däremot ofta – Det fanns till exempel stränga reg- talas om olika typer av inskränkningar, bara som ett schablonmässigt kollektiv. ler om vilka tider man fick sälja, eller regler och rekommendationer. Hur får hur man skulle betala för en viss torg- vi mötas på torget eller restaurangen? Regler och gråzoner plats. Ofta försökte försäljarna kringgå Vilka regler gäller? ● Johanna Wassholm har utvecklat bokens de här reglerna. De kunde exempelvis fokus på olika typer av handelsplatser, sälja redan på väg till torget eller utanför Boken bygger på det SLS-finansierade från den lokala kyrkbacken till större de fastslagna tiderna, eller så gick de ut forskningsprojektet Kommunicerande kon- mötesplatser som marknader. Ett åter- på gatorna och knackade på dörrarna. sumtion. Kringvandrande försäljare och kulturmöten i Finland som pågick under kommande perspektiv är att olika han- Gårdfarihandeln var egentligen olag- åren 2016–2019.

Marknad på salutorget i Åbo 1903. Foto: August Holmström. SLS/Borgerlig livsföring i släkterna Blom och Palén i Nystad och Holmström i Åbo

KÄLLAN 1/2021 27 MEDELTIDA BALLADER FÅR NYTT LIV

I Finlands svenskbygder har en I DE FINLÄNDSKA traditionsarkiven finns är några av de frågor som vi vill ha svar stor mängd medeltida ballader tiotusentals visor samlade. En stor kate- på, berättar projektledaren Ann-Mari levt kvar i muntlig tradition gori är det som kallas medeltida ballader Häggman. – långa berättande visor på ett ålderdom- Hon har sedan januari 2018 tillsam- ända fram till våra dagar. ligt språk med en viss form. Det finlands- mans med musikredaktören Niklas I traditionsarkiv i Finland och svenska balladmaterialet utgör en över- Nyqvist och textredaktören Marie- Sverige finns närmare tvåtusen raskande livskraftig samling. Charlotte Gullmets-Wik inventerat ballader som upptecknats och I projektet Medeltida ballader i Finlands traditions­arkiv i Helsingfors, Vasa, Åbo spelats in i Svenskfinland. Ett svenskbygder vill man inte bara lyfta fram och Stockholm för att samla ihop och de enskilda balladerna, utan se dem som sammanställa balladskatten. De har också SLS-finansierat utgivnings­ en del av finlandssvenska traditioner. Det kontaktat kyrkoarkiven­ för att ta reda på projekt samlar balladerna i en tvååriga utgivningsprojektet kommer att mer om balladsångarna. vetenskaplig utgåva. resultera i en vetenskaplig utgåva. Enligt Häggman är allt kring visorna Text: Michaela von Kügelgen – Vi ägnar sångarna och deras miljö intressant. Melodi, budskap och hur de i stort intresse. Vem var det som sjöng bal- muntlig tradition gått från en generation laderna? Var bodde de? När sjöngs bal- till en annan och också spridits mellan laderna? Varför sjungs de än i dag? Det olika länder.

28 KÄLLAN 1/2021 ”Våra ballader har direkta motsvarigheter i de andra nordiska länderna. Också på finska sjungs visor med samma eller motsvarande innehåll.”

Den finlandssvenska balladutgåvan lyfter – Våra ballader har direkta motsvarig- Det går inte att veta när de enskilda inte endast fram visornas texter och melo- heter i de andra nordiska länderna. Också balladerna kommit till, men balladen dier. Också balladernas historia och kontext, på finska sjungs visor med samma eller som genre har en medeltida prägel – en liksom sångarna och deras miljö, ges stort utrymme. Ann-Mari Häggman leder utgiv- motsvarande innehåll. stark kyrklig makt och en godtycklig ningsprojektet Medeltida ballader i Finlands I utgåvan presenteras visorna så mång- värdslig överhöghet kan urskiljas i bak- svenskbygder. Balladerna kommer att utges i sidigt som möjligt. En del ballader återges grunden. två digra volymer. Foto: Kai Martonen i sin helhet med text och melodi, medan – Därför har ”medeltida” blivit ett stå- andra finns förtecknade och hittas i arki- ende epitet för det här slaget av berät- ven via källhänvisningarna. tande visor. Balladerna är indelade enligt följande Komplicerade kärlekshistorier teman: naturmytiska visor, legendvisor, På 1950-talet gjorde Sveriges Radio och riddarvisor, historiska visor, kämpavisor Svenskt visarkiv i Stockholm flera inspel- och skämtvisor. I flera europeiska och nordiska länder har ningsresor till Finlands svenskbygder, – Mest finns det riddarvisor. De utspe- man sedan mitten av 1800-talet arbetat eftersom balladtraditionen då fortfa- lar sig i en adlig miljö och handlar ofta med att sammanställa nationella bal- rande var stark här. Trubaduren Ulf Peder om riddaren och jungfrun och deras kom- ladutgåvor. Olrog tillvaratog under flera somrar visor plicerade kärlekshistoria. – Det som skiljer den här från många i Åbolands och Ålands skärgård för sin Kärleken är så klart förbjuden och andra utgåvor är att vi är väldigt måna om doktorsavhandling. leder till släktfejder. Många av dessa visor att lyfta fram den finlandssvenska miljön – Vi är glada över att vi för vårt projekt är också väldigt långa – till exempel bal- och i vilka olika sammanhang visorna kunnat utnyttja alla hans inspelningar. laden om Axel och Valborg har 111 strofer. sjungits. Balladerna berättar mycket om Det är ett mycket värdefullt material, Forskare har redan länge varit intres- hur människorna i det svenskspråkiga säger Häggman. serade av ballader och deras härkomst. Finland levt och tänkt. ●

KÄLLAN 1/2021 29 med kamera

och koffert reser konstnären Harald Gallén runt i Japan och vidare till Kina, där han målar och impo- neras av det heliga berget Taishan. Syd- och Nordamerika, bland annat Rio runt världen de Janeiro och New York, speglas genom ATT RESA UTOMLANDS före 1960-talets Eduard Pauligs affärsresa 1927. I bilder mitt var få förunnat och de som dessutom från Tyskland strax före andra världskri- hade en kamera i bagaget kan räknas på get möter vardagsliv historiens vingslag. Ett en hand. Arkivarierna Sanna Jylhä och äventyr får sin början i Baku och går över Marika Rosenström har valt ut och sam- Kaspiska havet till Samarkand, ett annat manställt tretton olika resor ur SLS arkiv. dokumenterar textilindustrin i Iran under Förutom resefotografier ingår klipp ur rese- den siste shahens tid. Skogshuggarliv i Många drömmer om att snart Kanada ses genom en emigrants ögon och få resa igen, besöka kära närernas dagböcker och brev. Ibland var det klassiska nöjesresor med avkoppling en matros mönstrar på S/V Viking – bar- platser och överraskas av nya. och nya vyer som gällde, men många resor kens sista seglats till Australien. Kanske färdas miljövänligt hade praktiska förtecken. Då tog man hand År 1950 tar en barnläkare anställning vid om sin egendom, sin hälsa, utbildade sig Världshälsoorganisationen WHO i Indien, och långsamt med tåg som bland semesterbilderna reser sig majes- förr? Med kamera och och arbetade. Laura Hollstens och Maria Åsviks inledande artikel ringar in både tätiska Taj Mahal. Några år senare fångar koffert. Resefotografier före resandets och fotograferandets historia. journalisten Margareta ”Marcella” Norr­ massturismen, som SLS gav Det första resmålet är franska Rivieran mén ögonblick i europeiskt gatuliv, medan på 1890-talet, där en familj njuter av sol och författaren Göran Schildt seglar längs ut i maj, speglar stora äventyr Nilen. Den sista resan vi får följa med på i en värld som i dag känns värme, och stärker hälsan. År 1901 bär det av till Java, Harald och Ida Furuhjelm besö- är en gruppresa till 1960-talets soldränkta både bekant och främmande. ker Idas hemtrakter där hon äger teplanta- Italien. Text: Hanna Riska ger och sockerfabriker. Tretton år senare Läs mer om vår utgivning på s. 39.

30 KÄLLAN 1/2021 Under sin transkaspiska resa 1902 dokumenterade Frans Nyberg tedrickande sarter på basaren i gamla staden i Tasjkent. Foto: Frans Nyberg. SLS/Nybergska släktarkivet Lässtund på en balkong i Cannes på franska Rivieran, där Valborg Wallensköld och hennes släkting ­Eugenie Boije af Gennäs gärna fotograferade på 1890-talet. Foto: SLS/Stensböle gårds arkiv På en gruppresa till Sicilien 1967 fotograferade Werna Ulfves flitigt. Här ses hon med sin kamera på vulkanen Etna. Foto: SLS/Werna och Anders Ulfves arkiv

KÄLLAN 1/2021 31 Stödet som tryggar den litterära mång­falden

Även ett förhållandevis litet ekonomiskt stöd kan få stor betydelse för de små förlagen i Svenskfinland. Delegationen för den svenska litteraturens främjande fördelar ett statligt stöd som framför allt gynnar böcker som utkommer i små upplagor. Text: Peik Henrichson

SLS ADMINISTRERAR det statsstöd som Delegationen för den svenska litteraturens främjande delar ut. Stödet består av två kategorier, ett tryckningsstöd och ett översättningsstöd som båda kan sökas två gånger om året av förlag, föreningar, organisationer och enskilda som ger ut litteratur i Finland. Förläggaren och förlagsredaktören Ralf Andtbacka hör till dem som regelbundet ansöker om tryckningsstöd. Han driver Ellips förlag som specialiserat sig på svenskspråkig poesi, kortprosa och essäistik, alltså stilarter som sällan blir kioskvältare. Ellips är känt för att trots sina begränsade resur- ser erbjuda författarna en noggrann genomgång och redi- gering av manuskript. – Det tryckningsstöd som delegationen delar ut har stor betydelse för alla förlag, men speciellt för de små. Våra resur- ser är begränsade och därför kan stödet bli avgörande för helheten, säger Andtbacka. – På en del mindre förlag har det ibland gått så långt att författarna själva förutsätts finansiera utgivningen, men tack vare det här stödet har vi på Ellips i allmänhet kunnat finansiera utgivningen själva utan att författarna behöver göra någon insats. Andtbacka gläder sig också över att Delegationen för den svenska litteraturens främjande under de senaste åren haft en väldigt förutsägbar och konsekvent linje, vilket gjort det lättare att planera bokutgivningen rent ekonomiskt.

Ralf Andtbacka, förläggare och förlagsredaktör på Ellips förlag. Gynnar även etablerade förlag Foto: Niklas Sandström På de större finlandssvenska förlagen utgör tryckningsstödet Anna Friman, litterär chef på Schildts & Söderströms. Foto: Frida Lönnroos en relativt sett mindre del av helheten, men även de förla- Jonas Lång, SLS kanslichef. gen har visat sig ha stor hjälp av stödet, i synnerhet inom de

32 KÄLLAN 1/2021 ”Det tryckningsstöd som delegationen delar ut har stor betydelse för alla förlag, men speciellt för de små. Våra resurser är begränsade och därför kan stödet bli avgörande för helheten.”

smala litteraturkategorierna, eftersom – Stödet är knappt med tanke på att Lång ser också en möjlighet för stats- det alltid är dyrare att trycka små upp- nästan vem som helst som ger ut littera- makten att utveckla stödet för skönlitte- lagor än stora. tur på svenska i Finland kan ansöka om ratur, som nu alltså är hälften mindre än – En alldeles speciell betydelse kan det, säger Lång. Samtidigt har det visat stödet till facklitteraturen. tryckningsstödet få för diktsamlingar som sig att det betyder mycket för förlagen. – Genom att fördubbla stödet till skön- nästan alltid ges ut i små upplagor, säger – Det här är ett utgivningsstöd som litteraturen kunde vi lösa många problem, Anna Friman, litterär chef på Schildts inte ska sammanblandas med andra typer säger han. Med den nuvarande stödnivån & Söderströms. I sådana fall kan tryck- av stöd, exempelvis arbetsstipendier som blir gallringen tyvärr hårdare på skönlit- ningsstödet bli avgörande även om det betalas direkt till författare. teraturens område. Detta gör bland annat kanske bara handlar om några hundra att delegationen i allmänhet inte kan ge euro per titel. Skönlitteraturen gallras hårdare stöd till debutanter. Schildts & Söderströms har sporadiskt Det genomsnittliga tryckningsbidraget Däremot står det klart att stödet redan också ansökt om översättningsstödet, för skönlitteratur om 600 euro kan verka nu gynnar mångfalden i den finlands- men för den kontinuerliga bokutgiv- litet, men blir snabbt proportionellt sett svenska bokutgivningen. Även om en stor ningen är tryckningsstödet av större vikt. betydelsefullt om man beaktar att det del av pengarna kanaliseras till den regel- Skolböcker, akademiska avhandlingar numera bara kostar några tusen euro bundna förlagsverksamheten, kan vem och handböcker uppfyller inte kriterierna, att trycka 500 exemplar av en bok. För som helst ansöka om stödet, till och med i synnerhet som staten på andra sätt stö- facklitteraturen har det genomsnittliga för engångsutgivning på eget förlag. ● der utgivningen av skolböcker. Inte heller tryckningsbidraget varit 1 000 euro. får tryckningsstödet användas för bild- – Den tekniska utvecklingen har gjort behandlingskostnader, layoutarvoden, det relativt sett billigare att trycka fysiska royalties eller postningskostnader, utan böcker, konstaterar Jonas Lång. ska bygga på en offert från ett tryckeri. De finlandssvenska förlagen ansöker huvudsakligen om tryckningsstöd för sin Snart 100 år gammalt utgivning. Översättningsstödet fungerar Utgivningsstödet baserar sig ursprung- enligt nuvarande regler bara åt ett håll, Anvisningar för ligen på ett riksdagsbeslut från 1922 där det vill säga för översättning till svenska. ansökan om stöd det också fastställdes att stödet admi- – Här kunde man kanske diskutera Delegationen har två ansöknings­ nistreras av SLS i samarbete med andra möjligheten att i framtiden också stödja omgångar om året, i april och okto- litterära och vetenskapliga föreningar. översättning i motsatt riktning, alltså att ber. År 2003 överfördes administrationen översätta svenskspråkig litteratur till av stödet till FILI – Center för litteratur­ finska, säger Lång. Ett sådant arrange- Stöd ges inte till akademiska export. År 2018 återgick hanteringen till mang skulle åtminstone vara förenligt avhandlingar, referensverk (t.ex. ord- SLS där kanslichef Jonas Lång verkar som med SLS uppdrag att sprida kunskap om böcker), handböcker eller läromedel. delegationens sekreterare och bereder det svenska i Finland. Stöd beviljas inte retroaktivt för ansökningarna för delegationen som har – Det är kanske lite synd att vi inte redan utgivna verk eller för nyutgåvor. 14 medlemmar som företräder ett brett kan stödja en finskspråkig utgivning och elektro- spektrum av finlandssvenska organisatio- av svenskspråkig facklitteratur om det Närmare information niska ansökningar på SLS webbplats: ner. Delegationen fördelar årligen 25 000 svenska i Finland, men någon sådan stöd- sls.fi/stod-av-delegationen-den- euro till den finlandssvenska skönlittera- form existerar för närvarande inte. Ett svenska-litteraturens-framjande turen och 50 000 euro till facklitteraturen annat område som skulle behöva stöd med pengar ur statskassan. är utgivningen av ljudböcker.

KÄLLAN 1/2021 33 Johan Aalto är SLS nya skattmästare­

– Jag blev både hedrad och glad då jag föreningslagen avsedd styrelse, vilket bety- Lagman Johan Aalto valdes blev tillfrågad att efterträda Ole Johans- der att skattmästaren har ett nära sam­ till ny skattmästare­ för SLS son som skattmästare. SLS har ett flertal arbete med SLS vd Dag Wallgren och hans vid årsmötet i april. Aalto centrala och samhälleligt viktiga uppgif- team. Skattmästaren är också medlem i efterträder bergsrådet Ole ter. Jag har verkat som affärsjurist i över det vetenskapliga rådet och dess arbets- 30 år. För mig är det viktigt att fundera på utskott. Johansson. Skattmästaren hur jag kan utnyttja min erfarenhet och ge – Tillsammans med sällskapets ord­ väljs för tre år i sänder och är tillbaka något till samhället. förande skapar vi förutsättningarna för ordförande för SLS finansråd. att samarbetet mellan finansrådet och det Erfarenhet av ideell verksamhet vetenskapliga rådet löper bra. Text: Emma Tuominen Förtroendeuppdrag av olika slag är inte främmande för Aalto. Vid sidan om upp- Dåtid, nutid och framtid draget hos SLS är han bland annat styrelse­ Aalto tycker att SLS under flera år har ordförande för Stiftelsen för Svenska Tea- utvecklats väldigt mycket, och ser fram tern i Helsingfors och styrelsemedlem i emot att få fortsätta på den banan. Stiftelsen Nya Barnsjukhusets Stöd. Aalto – Sällskapet har ett mångfasetterat JOHAN AALTO ÄR DELÄGARE på Han- har tilldelats titeln lagman av republikens uppdrag: dels ska det se bakåt i tiden och nes Snellman Advokatbyrå. Han är spe- president för sitt bidrag till en rad viktiga värna om historia och traditioner. Samtidigt cialiserad på företagsförvärv, fusioner pro bono-uppdrag, men också för sin advo- måste det leva i nuet. Men det är minst lika och kapitalmarknads­ transaktioner.­ Han katverksamhet och sitt aktiva engagemang viktigt att försöka förstå framtiden och de är också expert på bolagsstyrningsfrågor i betydande lagstiftningsarbete. möjligheter, förändringar och utmaningar och verkar som ordförande för bolags- Som SLS skattmästare kommer Aalto som den för med sig. Att som skattmäs- stämmorna i många börsnoterade företag. att vara ordförande i finansrådet, vars tare få vara med och ytterligare utveckla Aalto har varit medlem i SLS finansråd främsta uppgift är att ansvara för förvalt- SLS är inte bara intressant – det är också sedan 2014, och axlar nu rollen som skatt- ningen av SLS fonder och allmänna eko- ett privilegium. ● mästare. nomi. Finansrådet fungerar dessutom som i

34 KÄLLAN 1/2021 ”Sällskapet har ett mångfasetterat uppdrag: dels ska det se bakåt i tiden och värna om historia och traditioner. Samtidigt måste det leva i nuet.” Johan Aalto

Åsa von Schoultz (foto: Linda Tammisto) är ny medlem i vetenskapliga rådet och Björn Teir i finansrådet (foto: Richard Nordgren). Till vänster: Johan Aalto. Foto: Suvi-Tuuli Kankaanpää

Nya medlemmar i det vetenskapliga rådet och finansrådet

Professor ÅSA VON SCHOULTZ har valts till medlem i SLS vetenskapliga råd. von Schoultz innehar den svenskspråkiga Nya hedersmedlemmar professuren i allmän statslära vid Helsingfors universitet sedan professor Claes Ahlund 2017. Hennes forskning rör politiskt beteende hos väljare och kandidater, med särskilt fokus på konkurrens inom partier, professor Anna-Maria Åström demokratiuppfattningar och minoriteters politiska beteende. BJÖRN TEIR, partner i konsultföretaget Haah­te­la, har valts Nya korresponderande medlemmar till medlem i finansrådet. Teir jobbar med utveckling av affärs- verksamheten inom Haahtela-koncernen, som specialiserar författaren Ulla-Lena Lundberg sig på projektledning och programutveckling inom bygg- och fastighetsbranschen. Teir har tidigare ingått i Stockmanns musikmagister och kulturjournalist koncernledningsgrupp som direktör för affärsenheten Real Wivan Nygård-Fagerudd Estate. Han har också varit vd för Forum Capita.

KÄLLAN 1/2021 35 Världsungdomsfestivaler var ett av kalla krigets propagandauttryck. År 1962 stod Helsingfors värd för 13 000 ungdomar från 137 länder, ett evene- mang som i omfång kunde mätas med de olympiska spelen 1952. Huvud­ arrangör var den antiimperialistiska organisationen Demokratisk ungdoms världsfederation. Festivalen i Helsingfors var den andra i ordningen som ordnades i ett icke-socialistiskt land. Foto: Volker von Bonin. Museiverket

Kalla kriget präglades av en omfattande politisk och ideologisk kamp där Finland lutade sig mot väster med ena foten i öster. MINNEN OCH Även om de stora linjerna i den nationella och internationella politiken och eko­ ERFARENHETER nomin är välkända, vet vi mycket lite om hur finländarna upplevde tidsperioden AV KALLA från 1940- till 1990-talet. KRIGET Text: Antero Holmila och Yrsa Lindqvist 36 KÄLLAN 1/2021 SLS ARKIV GJORDE i samarbete med pro- kontakter till KGB och husryssar, väckte men nedslitna hotellet Eurpeiskaja där fessor Antero Holmila vid Jyväskylä uni- irritation och även sorg. En meddelare vi bodde. Vad hon måste ha föraktat oss! versitet och Finska Litteratursällskapet skriver att propagandan var löjlig och lätt Men vi hade ju sett eländet, hur fattigt och en insamling om minnen och erfaren­ att genomskåda. I offentligheten­ betona- grått och trist allt verkade. Viborg som heter av kalla kriget. Insamlingen gjordes des ständigt vänskapen mellan Finland var en spökstad, varubristen, allt som var som en frågelista under tiden 15.8.2020– och Sovjetunionen, och många undrade förfallet. (Kvinna f. 1951) 15.1.2021. Drygt sextio personer besvarade varför den östra grannen var Finlands frågorna om inhemska och utländska enda vän. Världen efter murens fall ledande politiker, kriser och mellanstat- Europeiska samarbets- och säkerhets- liga relationer, resor på båda sidorna om konferensen (KSSE) i Helsingfors 1975 järnridån samt hur kalla kriget påverkade beskrivs som en stor händelse som väckte studielivet, skolgången och kulturen. Till stolthet och hopp om en fredligare fram- SLS arkiv sändes tio svar. Materialet visar ”Ett av de teman som tid. Det att kalla kriget verkligen tog slut hur mångskiftande erfarenheter skriben- tydligast framträder kom som en glad överraskning för alla. terna har av tidsperioden. är rädslan för ett nytt Ett av de teman som tydligast fram- Jag förstod aldrig vad Kennedy egentli­ träder är rädslan för ett nytt krig – och i krig – och i synnerhet gen trodde sig uttrycka när han under sitt synnerhet ett kärnvapenkrig. En kvinna ett kärnvapenkrig.” besök i Berlin 1963 utbrast: ”Ich bin ein skriver att hon i allt högre grad blev över- Berliner”. Ja, han ville förstås uttrycka tygad om att aldrig skaffa barn, eftersom solidaritet med Västberlin och försäkra ett kärnvapenkrig ändå snart skulle bryta väststyskarna om USA:s stöd. Och jag kan ut och förstöra allting. De utrikespoli- förstå jublet. Men muren var så konkret tiska kriserna i Ungern 1956, Kuba 1962 Resor i öst och järnridån så låst och kompakt. Att för­ och Tjeckoslovakien 1968 är för många Att resa i länder som hörde till östblocket hållandena skulle ändra under min livstid, ett första minne av kalla kriget. Några vidgade många finländares syn på socia- det trodde jag nog inte på. Då. Betydligt av de svenskspråkiga skribenterna kom- lism. Den offentliga propagandan mot- hoppfullare och trovärdigare lät det när mer ihåg att familjen var beredd att fly svarade inte de egna erfarenheterna och Reagan 1987 uppmanade Gorbatjov: ”Tear från Finland till Sverige ifall den politiska fördomarna kunde rentav förstärkas. down this wall!” Då hade redan ridån bör­ situationen hade blivit alltför hotfull. I flera av svaren beskrivs hur man fick vara jat – om inte öppnas så åtminstone bli tra­ med om att sovjetmedborgare ville köpa sig i kanterna. Ungern läckte. Men att öpp­ När Kubakrisen bröt ut eller USA eller Sov­ västerländska kläder som jeans, skjortor ningen skulle ske inom en så nära framtid jet hade sänt en not, president Kekkonen och skor, och hur hela resan då kunde som den sen gjorde, det kunde åtminstone åkte till Moskva. Då var föräldrarna på bekostas genom att sälja sina kläder. Med jag inte tro. (Kvinna f. 1951) något vis säkra att det blir ett nytt krig. västerländsk valuta eller till och med en Tyvärr brukade de prata på det viset att kulspetspenna eller liknande kunde man I de insända berättelserna ser man på jag bara kunde känna igen stämningen, muta sig till bättre betjäning. dagens Ryssland via erfarenheterna av men kunde inte fånga några ord. (Kvinna kalla kriget. En man anser till exempel att f. 1950) Den lokala lärarföreningen ordnade en Putins vilja att hämnas på och försvaga resa till Leningrad under sportlovet och EU och USA, genom att försöka påverka Pragvåren och finlandisering den deltog jag i. Allt var förstås arran­ valresultat och sprida falska nyheter Särskilt händelserna i Tjeckoslovakien var gerat in i minsta detalj, några egna utfär­ i statlig media, har en direkt koppling en stark upplevelse som påverkade en hel der ­tilläts inte. Vi besökte bland annat en till Sovjet­unionens fall och positionerna generation och var en ögonöppnare för skola där uniform gällde och elevernas under kalla kriget. många. Förutom den spända stämningen disciplin och kunnande var avsedda att Även om järnridån föll var lättnaden mellan Sovjetunionen och USA minns imponera. I övrigt var vår resa en turist­ för många kortvarig. Den fortsatta utveck- skribenterna det delade Tyskland, de öst- dito där de traditionella sevärdheterna lingen inom världspolitiken – med nya europeiska länderna samt den politiska avverkades. De tomma hyllorna i affärerna spänningar och konflikter – har också situationen i Kina, Chile och Sydafrika. kontrasterades mot överdådet i Vinter­ medfört besvikelser. Det är få som saknar Sovjetunionen palatset och konsten i Eremitaget. För­ Svaren arkiveras i SLS arkiv och i Fins­ eller kommer ihåg det som ett socialis- modligen hade vi med oss strumpbyxor ­ka Litteratursällskapets arkiv. Samman­ tiskt paradis. Finlands offentliga linje, och tuggummi som vi gav kvinnan som lagt sju bokpriser delades ut bland dem präglad av finlandisering, politikernas ständigt satt i korridoren i det pampiga som deltog i insamlingen. ●

KÄLLAN 1/2021 37 SLS ARKIVS FRÅGELISTA

et har skett stora förändringar när det gäller litteratur och läsvanor. Tryckta böcker och tid- Dskrifter har fått konkurrens av nya format, forum och genrer: ljudböcker och e-böcker, bloggar och poddar, digital nyhetsförmedling och sociala medier. Vi tar också del av berättelser i form av filmer, serier och datorspel. Är läsning en försvinnande aktivitet, eller är det tvärtom så att vi mer än tidigare omges av texter och berättel- ser? Studier visar att motivationen och förmågan att läsa böcker och längre texter har försvagats bland unga. Sam- tidigt har coronapandemin fört med sig ett uppsving för bokförsäljningen och bokutlåningen. I frågelistan söker vi svar på hur läsning och läs­rutiner ser ut i dag. Svara också gärna om du inte läser, eller om du märkt en förändring i ditt förhållande till läsning. Litteratur och läsning Frågorna är många, men se dem som inspiration – välj att skriva om det som berör just dig. Du hittar en länk till frågelistan på sls.fi/pagaende-insamlingar. Om du inte har möjlighet att svara via webben, kan du skicka ditt svar per e-post till förste arkivarie Nelly Laitinen som även svarar på eventuella frågor ([email protected], tfn 09-618 777). Insamlingen pågår till 31.12.2021. Bland alla som svarat lottar vi ut ett antal bokpris. Insamlingen görs i samarbete med Svenska Yle och det insamlade materialet kan även användas i Svenska Yles programverksamhet. Svenska Yle tar inte del av namn och kontaktuppgifter.

FRÅGOR

Din läsbakgrund. Hur ser din egen läs- Gör du till exempel något annat samtidigt Att välja och skaffa läsning. Vad påver- bakgrund ut? Hurdana minnen av läsning som du lyssnar på en ljudbok? På vilket sätt kar ditt val av litteratur? Påverkas du av har du – hör minnena ihop med någon spe- skiljer sig läsupplevelsen formaten emel- recensioner, bokprat, författarsamtal och ciell person, plats eller situation? Läste lan? Har de nya formaten klara för- eller litterära pris? Köper, lånar eller byter du någon högt för dig eller läste du själv? Vilka nackdelar? till dig litteratur? Vad betyder biblioteket, böcker gjorde tidigt intryck på dig? Fanns bokhandeln, bokmässan eller antikvari- Nyheter, tidningar och tidskrifter. Hur det någon person som inspirerade eller atet för dig som platser? Spelar bokens föredrar du att läsa nyheter, i pappersform uppmuntrade dig till att läsa? utseende någon roll? Köper du böcker på eller digitalt? Är nyhetsläsandet kopplat webben? Laddar du ner e-böcker och/eller Dina läsvanor. Var och när läser du? Vil- till någon viss rutin? Prenumererar du på ljudböcker? Är du med i en bokklubb? ken typ av litteratur läser du helst? På vilka någon tidning eller tidskrift, i pappers- språk läser du? Är innehållet kopplat till en form eller digitalt? Prenumererades det Dina böcker. Har du en boksamling viss lässituation? Kanske du inte alls läser? på någon tidning i ditt barndomshem? hemma? Är den viktig för dig? Har du ett Varför? Bedöm din läskondition: är det lätt eget exlibris? Vårdar du dina böcker på Privata och sociala läsupplevelser. och roligt att läsa, eller svårt och jobbigt? något sätt? Hur är de ordnade i hyllan? Brukar du skriva ner tankar kring det du Tänker du på vad som ska hända med Förändrade läsvanor. Har dina läsvanor läser, föra läsdagbok? Håller du koll på vad dina böcker när du gått bort? Har du ärvt eller ditt val av litteratur förändrats? Läser du läser via en app? Betygsätter du det böcker, vad betyder dessa för dig? du mindre eller mer än tidigare? Vilka är du läst? Delar du med dig av dina läsupp- orsakerna till förändringen? Finns det levelser, till exempel i sociala medier eller Läsning, språkbruk och identitet. Hur något som tagit läsningens plats i ditt liv, i en bokcirkel? Läser du högt för någon? ser du på det kulturarv du fått via böcker eller tvärtom gett dig mer tid för läsning? och läsning? Har det format dig på något Sociala medier. Läser du inlägg på soci- sätt? Tycker du att det viktigt eller oviktigt Nya format. Lyssnar du på ljudböcker ala medier – bloggar, Facebook, Insta- att läsa? Varför? Finns det något du upp­ och/­eller läser du e-böcker? Har de nya gram, Twitter eller liknande? Följer du lever att är viktigt att ge vidare? Berätta formaten skapat nya möjligheter för när någon författare i sociala medier? Tycker fritt om vilka tankar som väcks i dig! och var man kan läsa? Hur påverkar de du att sociala medier påverkar dig på något ditt val av litteratur eller din lässituation? sätt – hur?

38 KÄLLAN 1/2021 Nytt ur SLS utgivning

VÅREN 2021

MARKO LAMBERG Häxmodern Berättelsen om Malin Matsdotter När Malin Matsdotter på 1630-talet flyttade från Öster- botten till Stockholm kunde hon inte ana sitt öde. Hennes liv innehöll en rad tragedier och när rädslan för den svarta magin och jakten på misstänkta häxor tog fart i staden stod hon bland de utpekade. I augusti 1676 brändes ”Rumpare- Malin” levande – och hon var inte det enda offret för stads- bornas vrede. Bara en kort tid därefter började det gå upp för överheten att hela den omfattande klappjakten var re- sultatet av påtryckningar och lögner. Hundratals barn, ung- domar och pigor hade uppträtt med fabulerade vittnesmål i rätten – bland dem Malins egna döttrar. Berättelsen om Malin och hennes ödessystrar lyfter fram ett mörkt kapitel i det tidigmoderna Sverige, där bara en sanning var tillåten. 351 s., inbunden, illustrerad, cirkapris 28 euro. ISBN 978-951-583-523-9. Omslag: Camilla Pentti. Översättning: Ann-Christine Relander. Utges i Sverige i samarbete med Natur & Kultur.

Med kamera och koffert Resefotografier före massturismen Red. Sanna Jylhä & Marika Rosenström Boken ger en fascinerande inblick i livet som resenär före massturismens tid, mellan 1890- och 1960-talet. Att resa var ingen självklarhet och att resa med ka- mera ännu mer sällsynt. Via tretton resenärers foto­ grafier får vi uppleva allt från hälsofrämjande re- kreation på Rivieran, en plantageägares besök på teodlingar i Java till barnläkarens arbetsvistelse i den indiska storstadsslummen och den unge sjö- mannens äventyr på världshaven. Det handlar både om turisten som är på jakt efter avkoppling, emi- granten som söker lyckan i väst och om personer som reser i sin yrkesutövning. Samtliga resenärers arkiv finns på SLS och fotografierna kompletteras med inledande presentationstexter och utdrag ur brev och dagboksanteckningar. 178 s., inbunden, illustrerad, cirkapris 28 euro. ISBN 978-951-583-527-7. Omslag: Antti Pokela. Utges i Sverige i samarbete med Appell Förlag.

KÄLLAN 1/2021 39 JULIA DAHLBERG Mitt i samhället, nära människan Moral, evolution och samhälle Samfundet Folkhälsan i svenska Finland Edvard Westermarck och hans närmaste krets 1921–2021 Red. Otto Pipatti & Petteri Pietikäinen I år fyller Samfundet Folkhälsan 100 år. Folkhälsans Sociologen, antropologen och moralfilosofen historia inleds när den så kallade Florinska kommis- ­Edvard Westermarck (1862–1939) hade fram till sionen vid SLS grundas 1911, för att tio år senare om- andra världskriget stort inflytande över samhälls- bildas till Samfundet Folkhälsan. Vi får följa Folkhäl- vetenskaperna framför allt i Finland, men också in- sans utveckling från starten med ärftlighetsforskning ternationellt. På senare år har den Westermarckska och hälsosystrar till dagens mångfasetterade roll evolutionismen fått ny aktualitet inom den inter- som medborgar- och forskningsorganisation samt nationella samhälls- och beteendevetenskapliga producent av utbildning och service. Boken är rikt forskningen. illustrerad och bygger på tidigare oanvända källor Författarna till antologin ringar in den närmaste ur Folkhälsans arkiv. kretsen kring Edvard Westermarck, inklusive släkt- 544 s., inbunden, illustrerad, cirkapris 34 euro. kretsen, med fokus på både dess vetenskapliga ISBN 978-951-583-524-6. Omslag: Nanne Nylund. Utges i och dess samhälleliga verksamhet. De studerar samarbete med Samfundet Folkhälsan. Läs boken gratis den s.k. Westermarckska skolan ur ett brett idé- på sls.fi. historiskt perspektiv och visar på kopplingar mel- lan kretsens tänkande och samtida ideologiska strömningar, såsom liberalism, nationalism och sekularism. 277 s., häftad, illustrerad, cirkapris 24 euro. ISBN 978-951-583-526-0. Översättning: Mattias Lehtinen. Omslag: Maria Appelberg. Utges i Sverige i samarbete med Appell Förlag. Läs boken gratis på sls.fi.

SLS utgivning kan köpas i välsorterade bokhandlar, i Vetenskapsbokhandeln (tiedekirja.fi) i Helsingfors eller från SLS.

40 KÄLLAN 1/2021 Musik Ostrobothnia Jazz Sextet Folkmusik från Finlands svenskbygder 37 Medlemmarna i Ostrobothnia Jazz Sextet kommer från det svenska Österbottens kust- trakter eller är verksamma i regionen. Temat för skivan är skärgårdslåtar, det vill säga mu- sik med anknytning till kust- och ölandskap, i folklig tradition. De musikaliska arrangemang- en bygger på material som till största delen kommer från SLS arkivsamlingar. Skivan ges ut i samarbete med Finlands svenska folk- musikinstitut. Sextetten består av Peter Nordwall, Ralf Nyqvist, Mikael Långbacka, Rickard Slotte, Marcus Söderström och Stefan Brokvist. Cd, cirkapris 15 euro, finns också på musik­ strömningstjänster. Utkommer sommaren 2021.

Folk och musik 2021 ZACHARIAS TOPELIUS ZACHARIAS TOPELIUS Läsning för barn Övrig barnlitteratur Årets Folk och musik tillägnas professor Ann-­ Mari Häggman med anledning av hennes­ Utg. Hanna Kurtén & Ulrika Gustafsson, inledning Utg. Ina Krokfors centrala insatser inom folkmusikfältet och av Olle Widhe Zacharias Topelius Skrifter X:2 folkmusikforskningen. Häggman fyller 80 år Zacharias Topelius Skrifter X:1 i september. Johannes Brusila, professor i Övrig barnlitteratur innehåller ett hundratal musikvetenskap, har gjort en omfattande I de åtta volymerna Läsning för barn (1865– verk av Topelius som inte ingår i Läsning för intervju med Häggman som riktar in sig på 1896) samlade Zacharias Topelius sina verk för barn. Materialet upptar en mångfald genrer forskning, förvaltning och förändring inom unga och skapade samtidigt en serie klassiker. och ämnen: här ingår folksägner, dikter och finlandssvensk folkmusik och den roll som Här samsas kända sagor som Sampo Lappe- visor, fabler, vardagsnära berättelser men ock- hon haft i dessa sammanhang. I numret ingår lill och Adalminas pärla, pjäser som Fågel blå så artiklar om djurskydd, naturvetenskap- sex av Häggmans tidigare utgivna artiklar om och visor som Sov du lilla videung, Lasse liten liga rön och tekniska uppfinningar. Bidragen balladsång, den finlandssvenska spelmans- och Nu står jul vid snöig port. Topelius arbe- publicerades dels i samlingarna Sagor I–IV, rörelsen, Amerikaemigranters musik, insam- tade i många genrer och omskapade dem på dels i olika barntidningar (1847–1898). I utgå- lingshistoria, folkmusikens instrument samt sätt som kom att bli bestämmande för flera van ingår dessutom bilderböcker med text finlandssvensk kulturidentitet, och även ut- av 1900-talets största nordiska barnboksför- av Topelius, som Barnens sommar på landet drag ur hennes merit- och publikationsför- fattare. Han tog barnets fantasi på allvar och I–II med illust­rationer av Alexandra Froste- teckningar. bjuder in läsaren genom humor, lyhördhet och rus-Såltin och Annas sommar illustrerad av ett direkt tilltal. I sin inledning kartlägger Olle Hanna Frosterus-Segerstråle. Dessutom pub­ Utkommer gratis på journal.fi i juni. Widhe Topelius epokgörande roll för barnlit- liceras Topelius fria översättningar av ett ur- teraturhistoriens utveckling i Norden. val av Grimms sagor, Barnträdgården, samt 1 521 s., inbunden, cirkapris 44 euro. Oscar Pletschs bildverk för barn med stro- ISBN 978-951-583-525-3. Omslag: Antti Pokela. fer av Topelius. Läs utgåvan gratis på topelius.sls.fi. Läs utgåvan gratis på topelius.sls.fi.

Ostrobothnia Jazz Sextet. Foto: Mika Tervaskangas

KÄLLAN 1/2021 41 HÖSTEN 2021 JAN SUNDBERG & STEFAN SJÖBLOM Att mötas kring varor Det åländska självstyrets Plats och praktiker i handelsmöten kvaliteter i Finland 1850–1950 Demokrati, resurser och Red. Johanna Wassholm & Ann-Catrin kompetens Östman Vilka politiska, administrativa och rätts- Småhandel och informella handelsut- liga kvaliteter präglar Ålands 100-års­ byten gav upphov till en mångfald av jubilerande självstyre? Vad är det som möten i Finland under årtiondena kring kännetecknar en välfungerande autono- sekelskiftet 1900. Utifrån begreppen mi? I boken studeras ett antal kvalitets- plats och praktik visar nio forskare hur aspekter som är särskilt betydelsefulla säljare och köpare tog handelsplatsen på Åland, såsom val- och partisyste- i bruk. De tar upp lokala handelsmö- mets utformning, parlamentarismens ten på stationära platser som torg och utveckling, administrationens professio- kyrkbacken samt återkommande mark- nalisering och behov av flexibilitet samt nadsplatser där såväl den lokala befolk- lagstiftningsbehörigheten och grund- ningen som romska, tatariska och judis- lagskontrollen. Också betydelsen av ka handelsmän och marknadsartister ålänningarnas tilltro till det komplexa möttes. Också handel som bygger på självstyret och nationsbygget behand- rörlighet tas upp, som byteshandel på las. Frågan om hur autonomier styrs är stränderna vid Finska viken och kring- ständigt aktuell, särskilt på ett interna- resande försäljare på landsbygden. An- tionellt plan, men det finns förvånans- tologin lyfter fram handelsrelationernas värt lite forskning som behandlar sty- dynamiska växelverkan och en sällan rets kvaliteter. uppmärksammad kulturell diversitet i Ca 150 s., häftad, cirkapris 24 euro. det finländska förflutna. Utkommer i oktober. ISBN 978-951-583- Ca 320 s., häftad, illustrerad, cirkapris 25 547-5. Omslag: Antti Pokela. Utges i euro. Utkommer i augusti. ISBN 978-951- Sverige i samarbete med Appell Förlag. 583-539-0. Omslag: Antti Pokela. Utges Utkommer även gratis på sls.fi. i Sverige i samarbete med Appell Förlag. Utkommer även gratis på sls.fi.

Hilma Granqvists arkiv Den finlandssvenska antropologen Hilma Granqvist (1890–1972) hör till pionjärerna inom sitt område. I det digitala arkivet finns hennes rese- dagböcker, etnografiska böcker och cirka tusen fotografier. Våren 2020 publicerades Granqvists fältanteck- ningar, med intervjuer och arbetsan- teckningar på arabiska, tyska och engelska, några opublicerade manu- skript och delar ur hennes korrespon- dens. Hilma Granqvists arkiv, som för samman Granqvists omfattande och unika etnografiska produktion om Palestina, är därmed komplett. Hilma Granqvists arkiv är ett samarbete mellan SLS, Finlands Mellanösterninstitut, Finska Vetenskaps-Societeten, Palestine Exploration Fund i London och Åbo Akademis bibliotek. Läs utgåvan gratis på granqvist.sls.fi.

Foto: Hilma Granqvists arkiv, Palestine Exploration Fund, London.

SLS utgivning kan köpas i välsorterade bokhandlar, i Vetenskapsbokhandeln (tiedekirja.fi) i Helsingfors eller från SLS.

42 KÄLLAN 1/2021 Historiska och litteratur­ journalistiska bredd och ger en god inblick i na är reflekterande och självutlämnande, historiska studier 96 dåtida liv och samhälle. Merparten av de tex- ”[e]ndast med mig själv” och ”[i]nför mig själv”. ter som nu utges har inte omtryckts. Formen är ofta lyrisk eller essäistisk. Författa- Red. Anna Biström & Johanna Wassholm Utkommer gratis på topelius.sls.fi i september. rens utforskande av det egna jaget står i fokus Teman för HLS 96 är teknologi och känslor, och tillsammans med det allmänmänskliga: kärlek, sjukdom, död, ensamhet, arbete och mening. motsättningarna mellan dem. Sorg är i fokus GUSS MATTSSON i artiklar om stormaktstidens grav­dikter och I den nya vetenskapliga utgåvan ingår alla den sociala elitens brev på 1800-talet. Adrian En tur om hörnet Söderholms bevarade dagboksanteckningar i Pereras romaner analyseras mot bakgrund oförkortad form, också texter som inte ingick Bref till Dagens Press af G. M. när dagböckerna först gavs ut 1947–1948. På av frågor om känslor och språklig (in)kompe- Utg. Clas Zilliacus tens. Det organiska livet i en mekanistisk tid webbplatsen Kerstin Söderholm publiceras även arkivmaterial. diskuteras utifrån Solveig von Schoultz lyrik, Guss Mattsson (1873–1914) var journalist och medan kärleksbegreppet fokuseras i en jäm- kemist och en särdeles mångvetare. Med sina Utkommer gratis på soderholm.sls.fi i november. förelse mellan Tito Colliander och Dostojev- fyndiga variationer i varjehanda under rubriken skij. Därtill studeras Henrik Tikkanen ”inter ”I dag” intar han platsen som en av Finlands artes”. I numret finns även essäer om resan- stilsäkraste kåsörer genom tiderna. Kåse- MARIA KAUTONEN & MIKKO KURONEN dets känslor och teknologi, tillfällesdikt och rande är också En herre for till Zanzibar, en receptionen av K.A. Tavaststjernas roman bok baserad på hans resebrev från en ång- Uttalsinlärning med fokus Hårda tider. Dessutom ingår Ulla-Lena Lund- båtsfärd runt Afrika. Den utkom postumt i tal- på svenska bergs festtal från SLS årshögtid. rika upplagor. I En tur om hörnet utges breven Ca 260 s., häftad, cirkapris 26 euro. Utkommer oförkortade, sådana de först stod att läsa i Uttal är en central del av muntlig fär- i september. ISBN 978-951-583-545-1. Omslag: helsingforsiska Dagens Press 1914. En om- dighet i andraspråk, men det finns re- Antti Pokela, illustration: Maija Hurme. Utkommer fångsrik inledning av Clas Zilliacus presen- lativt lite forskningsbaserad kunskap även gratis på hls.journal.fi. terar författaren och tiden och författaren om uttalsinlärning och -undervisning. i sin tid. I utgåvan ingår ett rikt bildmaterial Här presenteras svenska som uttalsmål ZACHARIAS TOPELIUS ur Mattssons kvarlåtenskap i Åbo Akademis ur olika perspektiv, och speglas sam- biblioteks handskriftssamlingar. tidigt mot empiriska resultat och teo- Publicistik Utkommer gratis på sls.fi i september. retiska modeller som fått stöd i senare Utg. Pia Asp, Mats Dahlberg, Jens Grandell, forskning. I boken fokuseras särskilt Maren Jonasson, Eliel Kilpelä & Frida Wickholm inlärning av svenska i den finländska KERSTIN SÖDERHOLM kontexten. Vilka faktorer påverkar ut- Zacharias Topelius var verksam som jour- Kerstin Söderholms dagböcker talsinlärningen och hur går den till? För- nalist under en expansiv tid i tidningspres- fattarna tar upp både finlandssvenska sens historia i Finland. Han var redaktör för Utg. Pieter Claes & och sverige­svenska som inlärningsmål Helsingfors Tidningar 1842–1860, en period Elisa Veit, inledning av och begriplighet som viktigt mål för an- präglad av stora samhällsförändringar och Jonas Ellerström draspråkstalare. Dessutom lyfter de successivt lättare censur. Topelius introdu- Kan du någonsin kän- fram pedagogiska perspektiv på inlär- cerade nya grepp och genrer i den finländska na hur vårt liv är som ningen. Boken bygger på forsknings- pressen – som krönikan och rättssalsrepor- invävt i det osynligas projektet Fokus på uttalsinlärningen taget – och lyckades göra tidningen till lan- garn liksom i det syn- med svenska som mål- och källspråk dets mest lästa. Han fortsatte bidra i andra ligas? 2015–2019. tidningar med bland annat opinionstexter och Poeten Kerstin Sö- Ca 210 s., häftad, cirkapris 24 euro. reseskildringar. derholm (1897–1943) Utkommer i november. ISBN 978-951-583- Utgåvan Publicistik omfattar ca 900 texter skrev dagbok under 550-5. Utkommer även gratis på sls.fi. publicerade 1842–1892. De visar på Topelius hela sitt liv. Texter-

KÄLLAN 1/2021 43 Musik Röttren Folkmusik från Finlands svenskbygder 38 Folkmusikgruppen Röttren, som består av medlemmarna Marina Aspelin, Ingolf Back- man, Anders­ Holmberg, Linnea Holmberg och Tommi Pietiläinen, ger i höst ut en skiva i sam- arbete med Finlands svenska folkmusikinstitut. Musikerna kommer att bjuda på västnyländsk spelmansmusik och låtar ur mästerspelman- nen Erik Dannbergs notsamlingar. En stor del av skivans låtar spelas in för första gången. Cd, cirkapris 15 euro, finns också på musikströmningstjänster. Utkommer i november.

Röttren. Foto: Tommi Pietiläinen

19–20.11.2021 Nyfiken på forskning?

I höst har du chansen att höra forskare i Vasa berätta om färska vetenskapliga rön och visa hur de undersöker både lokala och globala företeelser. Vi bjuder på över 40 timmar samtal, presenta­tioner och evenemang på fyra scener i centrala Vasa – och livestream på nätet för dig som inte kan delta på plats. Vetenskapskarnevalen är gratis och öppen för alla. Varmt välkommen! Mer info på sls.fi.

44 KÄLLAN 1/2021 SLS PROGRAMKVÄLLAR HÖSTEN 2021

På sls.fi och i SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors Följ med annonseringen på sls.fi för programuppdateringar och eventuella ändringar.

MÅNDAG 13.9 KL. 18–20 FÖREDRAGSKVÄLL Anu Lahtinen: Ebba Stenbock och maktens nätverk i det tidigmoderna Sverige Christer Kuvaja: Eld, blod och jämmer. Den ryska ockupations­ armén och civilbefolkningen under stora ofreden

MÅNDAG 11.10 KL. 18–20 Programmet meddelas senare

MÅNDAG 8.11. KL. 18–20 FÖRFATTARKVÄLL Sök i arkiven och du skall finna. Om arkiv som källa till litteraturen Medverkande: Mia Franck, Sanna Jylhä, Marika Rosenström och Rita Paqvalén. I samarbete med Förlaget M och Schildts & Söderströms

Programkvällarna är gratis och öppna för alla. Programmen sänds direkt på sls.fi, Youtube och Facebook.

KÄLLAN 1/2021 III KÄLLAN 1/2021 KÄLLAN

Prenumerera på SLS nyhetsbrev! Vårt nyhetsbrev innehåller information om det senaste som pågår hos oss – från boknyheter till forskningsrön och pärlor ur SLS arkiv. Du kan prenumerera på nyhets- brevet genom att fylla i ett formulär på sls.fi, eller skicka ett e-postmeddelande med rubriken "SLS nyhetsbrev" till [email protected].

Vill du bli medlem i SLS? Du kan ansöka om medlemskap via sls.fi eller genom att skicka in en ansökan till adressen nedan. Som med- lem får du SLS medlemstidning Källan och års­boken Historiska­ och littera­turhistoriska studier gratis samt 50 % rabatt på ett exemplar av varje ­bok i SLS skrift­serie (om ej annat anges). Medlemsavgifter:­ årsmedlemmar 25 euro, ständigt medlemskap 800 euro.

Beställ Källan gratis! SLS tidning Källan utkommer två gånger om året. Du kan beställa hem gratis exemplar av Källan eller pre- numerera kostnadsfritt på tidningen. För beställningar, skriv till [email protected] eller ring 09 618 777.

PB 158, 00171 Helsingfors (besöksadress: Riddaregatan 5, Helsingfors) Öppet vardagar 9.00–16.00

SLS I VASA Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa Öppet tisdag–torsdag 10.00–16.00

Tfn 09 618 777 (gemensam växel) [email protected] www.sls.fi