svenska litteratursällskapet i finland SLS 2/2014

FAMILJE BRAND MOBIL GRUND MAT ARFS e BLOGG SKATT KLIMAT MALT RESE KOPPAR F FOTO skönlitteralerspråkigtur QUARN

tweet tweet T E M A tweet tweet SPRÅK

BREV TEXT KORPUS BARNSPRÅKS TALSPRÅKS

dagböcker

Språkkorpus • Språkön Tammerfors • Edelfelt på webben Tove Jansson • Framgång i Frankfurt • Datorminnen 3–25 tema: Språk 32 Tove Jansson i arkivet

3 Nyfiken på språk 23 Helsingforsare om Helsingforssvenskan 4 ”Korpusprojektet”. En språk­bank 26 Humaniora möter digital teknik för finlandssvenska 32 Tove Jansson i arkivet 5 Vad då korpus? 36 Hon vill göra arkivet tillgängligt för alla 8 Från1700-tals dagböcker 38 Teater, byggnad och kulturinstitution till Kjell Westö 42 Affischer bjuder på inblick i Svenskfinland 11 Förlagsredaktören som språkdomptör 44 SLS på bokmässan i Frankfurt 12 Tionde nordiska dialektolog­ 46 Visionen viktigare än prognoserna konferensen i Mariehamn 50 Folkmusik för barn och unga 13 Korpusen Talko gör det möjligt 51 Nya forskningsprojekt att söka i finlandssvenskt tal 52 Dekadenta damer surfar i nattlinne 14 Många böcker med ny 58 Frågelista: livsfester språkforskning 59 Aktuellt från SLS 15 Att skriva sig över språkgränserna 61 Nya böcker från SLS 20 Svenskt mycelium i Birkaland 66 SLS föredragsserie våren 2015

KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 2/2014 (21:a årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected]

Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktionschef: Nina Edgren-Henrichson Redaktörer: Malin Bredbacka-Grahn, Hedvig Rask Layout: Antti Pokela Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkiv­bilder ur egna samlingar 2 KÄLLAN 2/2014 Tryck: Painoyhtymä Oy / Östra Nylands tryckeri, Borgå 2014 ISSN-L 1237-8356 ISSN 1237-8356 (print) ISSN 2242-6787 (online) Omslag: Antti Pokela, inspirerat av foto. LEDARE Nyfik en på språk

är detta skrivs har språkprojektet Digitala, sökbara, gärna i någon utsträckning taggade Svenskan i Finland – i dag och i går (t.ex. grammatiskt grovanalyserade) skrivna texter N hunnit en god bit på väg. ­Manus till mer än hälften av de planerade volymer- och utskrivna inspelningar är guld värda inte bara för na finns, men det tar ännu tid innan böck- språkvetarna, utan också för representanter för andra erna når sina läsare. Vägen från manus till vetenskaper.” tryckt bok går igenom flera instanser. En av de viktigaste är den vetenskapliga­ gransk- ning som alla böcker som utges på SLS för- lag går igenom.­ Men resultatet av ett av delprojekten ligger sedan sommaren på Denna höst lanserade SLS arkiv en första Språkvetenskap, liksom annan veten- webben www.sls.fi, och vem som helst kan version av en talspråkskorpus – Talko 0.1 – skap, är i sista hand hantverk. Det är språk- bums börja botanisera i såväl samtida som som innehåller inspelningar med sökbara forskaren som noterar och bedömer med äldre finlandssvenska texter som har sam- utskrifter. De inspelningar som nu har lagts hjälp av sitt förnuft, sin kunskap, sin erfa- lats där. Om delprojektet Språkbanken i Fin­ ut är gjorda inom SLS-projektet Spara det renhet och sin språkkänsla. Då tekniken möj- land, i dagligt tal ­Korpus, kan du läsa längre finlandssvenska talet åren 2005–2008. Både liggör hanteringen av stora material mins- fram i detta nummer av Källan. äldre och nyare inspelningar jämte utskrif- kar risken för förhastade slutsatser och ökar Av tradition har nordisterna i Finland ter ska läggas ut efterhand. chansen för att nya fenomen ska träda fram. främst fokuserat på det talade språket. Den Det är mödosamt att samla in och be- Utgående från begränsade stickprov kan vi klassiska dialektologin har tagit intryck av arbeta språkligt material, i fråga om både bara säga något litet om hur, var, när och socio­lingvistiken och tvärtom. Socioling­vis­ skrift och tal. Enskilda forskares material- av vem språkliga novationer tas i bruk. Till- tiken står också samtalsforskningen nära. samlingar borde därför inte stanna i privata gången på korpusar – tal- och skrift­dito – Samtalsforskningen har i sin tur inspirerat skåp och lådor, om det inte finns särskilda ger oss säkrare svar och därtill möjlighet t.ex. till studier av språkväxling mellan fler- privata hänsyn att ta visavi de informanter att ställa helt nya frågor. Och det är ju det språkiga individer och till analys av klass- som har ställt upp. Digitala, sökbara, gärna i som all forskning går ut på.  rumssamtal. någon utsträckning taggade (t.ex. gramma- MARIKA TANDEFELT Äldre talspråksmaterial i SLS språkar- tiskt grovanalyserade) skrivna texter och ut- kiv utgörs av forskarnas för hand gjorda skrivna inspelningar är guld värda inte bara Marika Tandelfelt är professor emerita i uppteckningar under intervjuer med dia- för språkvetarna, utan också för represen- svenska och var ledare för SLS-projektet lektkunniga informanter. När bandspelaren tanter för andra vetenskaper. Svenskan i Finland – i dag och i går 2010– 2014. togs i bruk fick den fånga upp informanter- Språkvetare letar efter ord, fraser, kon- nas språk i samtal med forskaren eller med struktioner, böjningsvarianter, stavnings­ andra informanter. Det inspelade skrevs se- former etc. Historiker, traditionsvetare, lit- nare ut. Bandspelaren som förr var tung har teraturvetare och samhällsvetare kan leta numera ­blivit liten och lätt, och dessutom efter begrepp och termer m.m. som nämns filmas informanterna. Tekniken underlättar i texter eller som intervjuade informanter i insamlingsögonblicket, men det som spe- säger något om. Både tal- och textkorpusar las in måste fortfarande transkriberas, dvs. hjälper forskaren på vägen. I ett stort mate- återges i skrift på ett sätt som mycket nog- rial kan mönster börja framträda som man samt följer informanternas tal. inte skulle få syn på i ett mindre.

KÄLLAN 2/2014 3 TEMA SPRÅK ”KORPUSPROJEKTET” – en språkbank för finlandssvenska

edan augusti 2010 pågår ett stort flerdelat språkprojekt inom SLS,Svens ­ S kan i Finland – i dag och i går. Inom ra- men för det har ett korpusprojekt genomförts i syfte att samla in moderna och historiska fin- landssvenska texter. Korpusprojektet arbeta- de från januari 2011 till juni 2014, och arbetet inom projektet presenteras i detta nummer av Källan­ . Arbetet inleddes med insamling och be- handling av moderna texter och så småningom anställdes projektforskare för att ta till vara och digitalisera äldre (1700–1960-tal) texter. I den finlandssvenska språkbank som uppstått ingår dels moderna finlandssvenska texter inom ett flertal genrer, dels en mindre samling äldre tex- ter skrivna på svenska i Finland. Också den re- presenterar olika genrer. Korpusprojektet var ett samarbete mel- lan SLS (huvudfinansiär), Institutet för de in- hemska språken och Göteborgs universitet med Svenska Akademien och Riksbankens ­jubileumsfond som viktiga medfinansiärer. Slutresultatet finns hos Språkbanken vid Göte- borgs universitet och är fritt tillgängligt för alla intresserade: http://spraakbanken.gu.se/korp. Ledare för korpusprojektet var fil.dr Nina Martola vid Institutet för de inhemska språken och projektledare för det övergripande projek- tet Svenskan i Finland – i dag och i går profes- sor Marika Tandefelt. I korpusprojektet deltog fil.mag. Julia von Boguslawski (textanskaffare, historiskt material), fil.stud. Pieter Claes (text­ anskaffare, modernt och historiskt material), fil.mag. Helena Holm-Cüzdan (textanskaffa- re, historiskt material), fil.mag. Tuomas Katila­ (datalingvist) och fil.mag. Anna Silvan (text­ anskaffare, modernt material).

4 KÄLLAN 2/2014 TEMA SPRÅK Vad då KORPUS?

De flesta icke-språkvetare ser ut som levande frågetecken när de hör ordet korpus. Vad sjutton är en korpus? Ordet går tillbaka på det latinska ordet för kropp, och i språk(vetenskap)liga sammanhang kan en korpus sägas vara en kropp av texter. I våra dagar avses i regel texter i digital form som är sökbara på olika vis. Ett ytterligare krav brukar vara att det ska handla om löpande text, dvs. inte ordlistor och liknande.

NINA MARTOLA

umera är de digitala korpus- korpusar men benämningen används I Korp ingår, efter eller textsamlingarna mycket också med syftning på själva korpus- att korpusprojektet N omfattande, och benämning- samlingen. I Korp ingår, efter att kor- en korpus syftar ofta på en enskild pusprojektet vid SLS avslutats, 77,9 vid SLS avslutats, textfil, medan hela samlingen kallas miljoner ord modern text och 6,8 mil- språkbank. Men helt konsekvent är joner ord äldre text ur olika finlands- 77,9 miljoner ord den här terminologin inte. En språk- svenska texter. Man kan välja ut en modern text och bank kan dessutom innehålla annat lämplig kombination av korpusar ge- språkligt material än korpusar. I prak- nom att klicka bort och klicka för be- 6,8 miljoner ord tiken använder man också ofta korpus roende på vad man är intresserad av äldre text ur olika med avseende på en grupp korpusar/ för genrer (t.ex. myndighetstexter, tid- text­filer som man valt ut ur en större ningstexter eller skönlitterära texter). finlandssvenska helhet för något bestämt undersök- Har man behov av att söka fler gånger texter.” ningssyfte. i samma kombination av material kan man skapa ett bokmärke för sitt val. Om sökverktyget Korp De moderna texterna utgör förval För svenska språket tillhandahåller när man kommer in på Korp, andra ty- Språkbanken vid Göteborgs universitet per av korpusar hittar man i menyraden­ en mycket omfattande korpussamling ovanför Korp-logotypen. De historis- med inemot 10 miljarder ord (hösten ka svenska texterna från Finland (med 2014). De moderna texter som utgör den anakronistiska rubriken Äldre förval när man kommer in på Korp be- finlandssvenska) gömmer sig bakom står av över en och en halv miljard ord. rubriken Fler (se bild på nästa sida). Korp är noga taget sökverktyget som Men vad ska man med korpusar till används för sökning i Språkbankens när sökmotorn google finns? Det om

KÄLLAN 2/2014 5 De finlandssvenska texterna i den moderna delen omfattar 77,9 miljoner ord. De äldre texterna finns bakom rubriken ”Fler” i menyraden.

svenska texter. I det sverigesvenska … googlekroppen är enorm, men materalet hittar man flere nästan bara i webbtexter. I Hufvudstadsbladet­ har googling är ett mycket trubbigt användningen minskat kraftigt på verktyg för språkliga sökningar.” tjugo­ år. År 1991 förekom flere 78,9 gånger per en miljon ord, 1999 hade frekvensen sjunkit till 10,0 och 2014 är den nere i 0,7. I det äldre materialet från Finland är förekomstfrekvensen 350,4. I och med att det exakta antalet något är ju en jättekropp av språk! Och ut och jämföra förekomstfrekvenser. ord i varje korpus är känt kan vi få exak- visst, googlekroppen är enorm, men Vill man söka fraser gäller bara exak- ta siffror. Programmet Korp räknar ut googling är ett mycket trubbigt verk- ta söksträngar. Det finns alltså många frekvenserna per miljoner ord så att vi tyg för språkliga sökningar. Resulta- fördelar med korpussökning och ned- kan jämföra korpusar av olika storlek. tet av en googling är inte särskilt över- an ska jag med några exempel visa på skådligt och vad värre är, man har ingen möjligheterna. Handläggare som helst aning om vad det är för tex- Ordet kulturhandläggare finns inte i ter man har sökt i. En del av texterna Flera eller flere? Svenska Akademiens ordlista. Vågar är inte skrivna av svenskspråkiga och Är det verkligen så att flere inte går för jag använda det? Vad finns det för sam- långt ifrån allt material består av löpan- sig längre? Svenska Akademiens ord- mansättningar med handläggare? de text, man får t.ex. många träffar ur lista tar inte upp formen. I korpusarna får man sju träffar på olika annonser och nätordböcker. Det En sökning i Korp visar att formen ordet kulturhandläggare, så det före- finns heller ingen möjlighet att räkna förekommer, men mest i finlands- kommer i viss mån. För att få veta vad

6 KÄLLAN 2/2014 Några av träffarna på uttrycket lägga sten på börda(n). Nedan schematisk översikt över den utökade sökning som gett träffarna med sten på börda(n).

det finns för andra sammansättning- från träfflistan ur samlingen Äldre -fin Om sökningar i Korp ar gör man en sökning på ordet hand- landssvenska är arfskatt, brandskatt, Ovan har två typer av sökningar an- läggare med kryss för att ordet också grundskatt, hammarskatt, inkomst- vänts. Med hjälp av Enkel sökning sö- får vara efterled. Sökresultatet är en skatt, Jägare­skatt, kopparskatt, Lapp- ker man på en exakt söksträng t.ex. lista på över 300 olika sammansätt- skatt, maltskatt, qvarnskatt. skola, eller på alla böjningsformer av ningar, t.ex. arkivhandläggare, hem- enskilda ord skola (substantiv). I det tjänsthandläggare, jourhandläggare, Sten på börda(n) senare fallet hittar Korp skola, sko- kravhandläggare, kulturhandläggare, När det gäller att söka mer eller mindre lans, skolor, skolorna osv. i en och sam- lss-handläggare, projekthandlägga- fasta fraser kommer korpusar verkli- ma sökning. re, Schengenhandläggare, temahand- gen till sin rätt. Kan man skriva t.ex. Utökad sökning används för sök- läggare, trafiksäkerhetshandläggare, att någon lagt ännu mer sten på bördan? ning av kombinationer av ord. Man läg- tropikskogshandläggare, vattenvårds- Svensk ordbok utgiven av Svenska Aka- ger till en box för varje element. Vari- handläggare, Vitrysslandshandläggare. demien (tillgänglig på nätet på adres- ationerna på frasen ”sten på börda(n)” Största delen är ord som aldrig kommer sen http://litteraturbanken.se) ger är sökta med hjälp av en kombination att komma in i ordböcker. ett enda alternativ för uttrycket läg- av fem boxar (se bild ovan).  ga sten på börda, i just den skepnaden Skatter med börda i obestämd form. Frasord- Fil.dr Nina Martola var 2011–2014 Korpusen kan också användas till lite boken Svenskt språkbruk ger bestämd projektledare för korpusprojektet inom mer faktabetonade sökningar. Om vi form bördan som alternativ. Slutsat- språkprojektet Svenskan i Finland – i dag och i går vid SLS. Hon arbetar som vill veta vad folk blev tvungna att be- sen av en sökning i korpusarna är att avdelningsföreståndare vid Institutet för de tala för typer av skatt i gångna tider uttrycket kan varieras. inhemska språken. kan vi söka ordet ”skatt” som efterled i korpusarna över äldre språk. Exempel

KÄLLAN 2/2014 7 TEMA SPRÅK

Från 1700-tals dagböcker till Kjell Westö

Ett stort korpusprojekt har i flera år arbetat med att skapa en finlandssvensk språkbank. Julia von Boguslawski, Pieter Claes och Helena Holm-Cüzdan har främst arbetat med att samla in äldre texter till den historiska delen av språkbanken och omvandla dem till digitalt format. Arbetet var tidskrävande men överraskande mångsidigt – de finlandssvenska texterna i korpusen omspänner tre sekel av texter i skiftande ämnen och genrer.

rev och dagboksmaterial var texter är författade av män ur de övre mitt huvudsakliga arbetsområ- samhällsklasserna, förklarar von Bogu­ B de inom korpusen, berättar Julia­ slawski. Samtidigt speglar detta situ- von Boguslawski. Tanken var att de ationen i arkiven, eftersom färre tex- här texterna skulle utgöra en ungefär- ter av kvinnor och personer ur de lägre lig motsvarighet till bloggmaterialet i samhällsklasserna finns att tillgå. korpusens moderna del, som samlats in av Anna Silvan i ett tidigare skede Tidskrävande digitalisering av projektet. De brev och dagböcker som von Bogu­ Utgångspunkten för både den mod­ slawski arbetade med kommer till erna och den äldre språkbanken var att största delen från SLS arkiv och för- försöka få med flera olika genrer. Kate- lag, men en liten del kommer också från gorierna webbtexter, myndighetstex- privata brevsamlingar. Av de brevsam- ter, skön- och facklitteratur, tidnings- lingar och dagböcker som tidigare getts texter och tidskrifter i den moderna ut av litteratursällskapet valdes tex- delen motsvaras därför på ett ungefär ter som blivit möjligast lite redigerade av brev och dagböcker, myndighets- och därför var så nära sitt ursprungliga texter, sakprosa, skönlitteratur, tid- skick som möjligt. För att få ett större ningstexter och tidskrifter i den histo- och mer representativt material digita- riska delen. Korpusens historiska del liserade von Boguslawski också en hel sträcker sig från 1700-talet fram till del handskrifter. 1960-talet. Planen var att få in texter – Fördelen med en historisk text- från varje decennium med så stor geo- korpus är att man kan göra sökning- grafisk spridning som möjligt och det ar i material som tidigare enbart varit lyckades rätt bra. tillgängligt i arkiv i form av exempelvis – Däremot är skribenternas klass- handskrifter eller mikrofilm. Materia- och könsfördelning ojämn och de flesta let i den historiska delen av korpusen

8 KÄLLAN 2/2014 är indelat tidsmässigt så att man kan forskningsassistent och textanskaffare välja material från ett visst sekel eller för både den historiska och den mod­ en viss femtioårs period när man söker erna korpusen. i materialet. Han nämner webbportalen filo- Digitalisering av äldre texter är sofia.fi, som är en stor satsning på att överlag arbetskrävande: de tryckta tillgängliggöra filosofiskt material, texterna måste först skannas in, sedan och också elektroniska utgåvor inom köras genom ett textigenkänningspro- Projekt­ Runeberg och Projekt Guten- gram (OCR) och slutligen korrektur- berg samt portalen Doria.fi vid Helsing- läsas. Transkribering av handskrifter fors universitet. ställer för sin del forskaren inför tolk- ningsproblem av olika slag. Resejournaler, pamfletter, – De verk, brev och tidningar som finlandssvenska författare … digitaliserades valdes i hög grad ut på En del av arbetet bestod av att kontak- Glädjande nog var grund av tillgänglighet, säger Helena ta olika instanser och personer för att Holm-Cüzdan, som till en början job- be dem medverka i projektet. det många, både bade med att kartlägga, samla in och ta – Glädjande nog var det många, organisationer och emot material. både organisationer och privatperso- privatpersoner, som Urvalet påverkades i hög grad av ner, som gärna ställde upp och bidrog frågor som handstilens läslighet, tryck- med material, berättar Helena Holm- gärna ställde upp och kvalitet och upphovsrättsfrågor. I bör- Cüzdan. bidrog med material.” jan gick mycket tid också åt till att reda Hon konstaterar ändå att lagen om ut frågor av rent teknisk art och där var upphovsrätt är strikt, och en hel del tid samarbetet med SLS avdelningar för gick därför åt till att reda ut t.ex. vilket systemutveckling och IT av avgöran- personskydd som gäller gammalt arkiv- de betydelse. material och till att vara med och göra De aktuella satsningarna på digital upp avtal för att få tillgång till digitalt utgivning och andra digitala resurser material från andra instanser. inom SLS och vid andra organisatio- Trots att arbetet med digitalisering, ner gjorde att projektet också kunde många korrekturrundor och upphovs- utnyttja redan existerande digitala tex- rättsfrågor tidvis varit rätt tidsödan- ter i sitt arbete. de, tycker gänget bakom korpusen med – Tack vare flera pionjärprojekt­ äldre texter ändå att arbetet varit ro- hade vi tillgång till digitaliserade re- ligt, inte minst på grund av alla spän- surser, som gjorde materialet mång- nande texter som de stötte på under sidigare, berättar Pieter Claes som var processen. (SLS bok) (SLS 1788–1790  ampanjen i Savolax (1760-talet) Anders Chydenius Adrian (1760) Gadd Pehr i Åbo et Sällskap af Utgifne Tidningar (1780-talet) III. Beskrivning Gustaf för , I fält G. H. Jägerhorn k över , Charlotta Jacobina Munsterhjelm, Munsterhjelms Charlotta Jacobina 1799–1801 dagböcker 1790-talet) (brev, H. G. Porthan 1812) Armfelt (brev, Mauritz Gustaf (1811 & 1830-talet) Franzén Michael Frans (1830-talet) L. Runeberg J. (1840-talet, 1870-talet) Zacharias Topelius (1843) Snellman V. J. (1844) Wacklin Sara (1850-, 1860- & 1880-talen) Runeberg Fredrika (1887) C. G. Estlander (1890-talet) K. A. Tavastsjerna (1893) Zilliacus Konni (1894) Reinhold Hausen (1890-talet) Lybeck Mikael (1904) Ahrenberg Jac (1904, 1928, 1937) Westermarck Helena 1914) (1907, Mattson (Guss) Gustaf (1916) Schildt Runar 1920-talet) (brev, Henry Parland (1936, 1941, 1953) Salminen Sally (1960) Kihlman Christer (1975) Märta Tikkanen Henrik (1980-talet) Tikkanen (1991) Bargum Johan , 1992) Brus ( Fallet Kjell Westö (1990-talet) Mazzarella Merete (2008) Bengt Ahlfors ( Lolauppochner , 2012) Fagerholm Monica 1700 1800 1900 2000

KÄLLAN 2/2014 9 – Det var givande att få dyka in i 1900-talet, berättar Claes, som är lit- brevväxlingar och dagböcker från oli- teraturstuderande och därför erkän- ka tider, säger Julia von Boguslawski. ner sin förkärlek för det skönlitterära Hon tipsar om att man i språk- materialet. banken nu kan göra sökningar i ma- Författare som kommit med i terial som t.ex. den 14-åriga Jacobina språkbanken Korp är bl.a. Fredrika­ Charlotta Munsterhjelms dagböcker Runeberg,­­ Helena Westermarck, från 1799–1801, en prostinnas famil- ­Johannes Salminen och Kjell Westö. jekorrespondens från första hälften – Utifrån mina studier i nordiska av 1800-talet, professor J. M. af Teng- språk vid universitetet i Gent saknade ströms resejournal från dennes ung- jag kunskap om den finlandssvenska domstid i Uppsala 1817 och Henry Par- litteraturen och min anställning blev lands brev från 1920-talet. därför en intensivkurs i denna tra- Pieter Claes har främst jobbat med dition. Min absoluta favorit är Guss fack- och skönlitteratur. Kategorin Mattson, jag rekommenderar särskilt facklitteratur samlar icke-skönlitte- En sommarfärd till de lyckliga öarna!  rärt material fr.o.m. 1700-talet. – Texterna handlar om allt möjligt, Fil.mag. Julia von Boguslawski, fil.stud. Pieter Claes och fil.mag. Helena Holm- Julia von Boguslawski (från vänster), Pieter­ bl.a. om trädplantering och Norden- Claes och Helena Holm-Cüzdan står tillsam- Cüzdan arbetade från 2012 till juni 2014 mans med projektledaren Nina Martola bak- skiölds Vegaexpedition, och så finns på korpusprojektet inom språkprojektet om insamlingen och digitaliseringen av äldre det t.ex. turistbroschyrer och pamflet- Svenskan i Finland – i dag och i går vid SLS. texter till den finlandssvenska språkbanken. ter från kvinnorörelsen vid början av

10 KÄLLAN 2/2014 Förlagsredaktören som språkdomptör

itt språk, som råkar var svenska, Utmaningen för förlagsredaktören är är en kär men bångstyrig följe- att krypa in i en annan människas språk M slagare. Det är mitt viktigaste arbetsredskap,­ men ofta märker jag – som – en uppgift lika svår som spännande.” väl de flesta aktiva språkbrukare – att det inte är helt samarbetsvilligt. När jag skriver egna texter vill de rätta orden eller formule- ringarna inte alltid infinna sig, trots att jag vet vad jag vill ha sagt. hålla sig till, t.ex. det konstnärliga uttryck- Men för en förlagsredaktör är språket et, och här gäller utan tvekan andra regler. inte bara ett redskap utan också en del av En skillnad är språkutvecklingen, där det material som ska bearbetas. Till skillnad den som redigerar sakprosa förmodligen från många andra aktiva språkbrukare ska har en strängare inställning än den som ar- förlagsredaktören­ inte få sina egna tankar till Foto: Lauri Mannermaa. betar med skönlitteratur. För inte så länge pappers, eller ”till skärms”, på ett välformu­ sedan ändrade jag konsekvent ska tillskall , lerat och begripligt sätt utan se till att- nå trollera saken. Småningom landar diskussio- men numera är det snarare tvärtom. Ska gon annans resonemang är så tillgängligt nen i det bästa förslaget. Men man måste har blivit normen, som ju också för oss fin- som möjligt för läsarna. Och ibland får man gå varsamt fram, för språket är naturligtvis landssvenskar skapas i Sverige, och skall har agera domptör för att få språket att lyda. kärt också för författarna. Och vad redak- börjat se ohjälpligt gammalmodigt ut. Men Utmaningen för förlagsredaktören är tören än anser måste författaren godkänna ska kom in långt tidigare i skönlitteraturen att krypa in i en annan människas språk korrigeringarna – texten är ju författarens. än i sakprosan. – en uppgift lika svår som spännande. Man Svårare är det när språket eller tanken Hur det går med vårt finlandssvenska öser ur sitt eget språk men strävar samtidigt har farit iväg vilt med författaren. Då får sku i stället för skulle blir intressant att se. efter att inte klampa runt alltför burdust i man som redaktör försöka fånga in tanken Tillsvidare skriver förlagsredaktören utan att den andras. Ofta stöter man på ord och ut- och tämja språket så att texten blir begrip- blinka in lle om någon försöker sig på sku i tryck som man inte själv skulle använda, lig också för andra än författaren själv. Det sakprosa (vilket få gör), utom i direkta citat. och nästan lika ofta tycker man att förfat- lyckas inte alltid och då får redaktören nöja Men en sökning i Språkbankens Korp visar taren använt fel preposition, verbform eller sig med att skriva ”Vad menas?” i margina- överraskande nog att sku faktiskt används konstruktion. Frågan som inställer sig då är: len och be författaren bena ut det hela. Det i talspråkligare texter, som bloggar, ock- Kan man skriva så eller borde det ändras? är ingen hemlighet att vem som helst blir så i Sverige. Hur främmande det än känns Ordböcker, uppslagsböcker och nätet blind för sin egen text. Man upptäcker inte nu kanske jag en vacker dag får acceptera är i flitig användning. Kollegor konsulteras. tankehoppen, för man vet ju själv hur man också sku i både egna och andras texter.  Inte sällan uppstår livliga diskussioner kring kommit från ett resonemang till ett annat. NINA EDGREN-HENRICHSON möjliga formuleringar. Argument för olika al- Det ska sägas att jag nu talar om hur det ternativ vägs mot varandra, pålitliga belägg är att jobba med sakprosa. Den skönlitte­rära Nina Edgren-Henrichson är redaktionschef letas fram, tips ges om var man kunde kon- förlagsredaktören har andra saker att för- på SLS förlag.

KÄLLAN 2/2014 11 TEMA SPRÅK uppfattningar om dialekter. I workshopparna kun- de man fördjupa sig i estlandssvenska, kontakter- na mellan skandinaviska och östersjöfinska språk Tionde nordiska i Baltikum, dokumentationslingvistik och i dialekt och turism. dialektolog­­ De elektroniska resursernas ökade betydelse inom dialektforskningen framgick också tydligt på konferensen konferensen och deltagarna kunde ta del av demon- strationer av elektroniska utgåvor. Bland annat pre- senterades tillämpningar och användarmöjligheter, i Mariehamn framförallt möjligheterna att på kartor studera dia­ lektords utbredning, i den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja och den norska Norsk Ordbok. För de finlandssvenska dialekternas del lan- en 20–23 augusti ordnades Tionde nor- serades ett helt nytt verktyg för lingvistisk forskning, diska ­dialektologkonferensen i Mariehamn. talspråkskorpusen Talko (se separat presentation). D Det var tredje gången konferensen ordna- Med hjälp av Talko kan forskarna på ett nytt sätt an- des i Finland och som värd stod Finska, finskugris- vända de inspelningar som finns i SLS arkiv. Som en ka och nordiska institutionen vid Helsingfors uni- påminnelse om hur den tekniska utvecklingen för- versitet i samverkan med Institutet för de inhemska ändrar både arbetsmoment och forskningsmöjlighe- språken och Svenska litteratursällskapet i Finland. ter kunde man på en poster studera en tidslinje för Sammanlagt deltog drygt 90 dialektforskare från hur arbetet med den finlandssvenska dialektordbo- Finland, Sverige, Norge, Danmark, Island och Tysk- ken Ordbok över Finlands svenska folkmål utvecklats, land med 65 föredrag i både sektioner och work- från det att redigeringen av ordboken inleddes 1945 shoppar. tills delar av ord­boken publicerades på nätet 2013.  Konferensen hade temat identitet, ideologi, in- PAMELA GUSTAVSSON tervention och föredragen behandlade allt från di- alekters grammatik, fonetiska system och intona- Pamela Gustavsson är förste arkivarie vid SLS arkiv. tion till dialektkontakt, förändringar i dialekter och

12 KÄLLAN 2/2014 TEMA SPRÅK Talko ingår intervjuer med både äldre och yngre personer från olika delar av Svenskfinland. Korpusen består av sökbara utskrif- KORPUSEN I ter som är kopplade till ljudfiler. Det som sägs på bandet har skri- vits ut på två parallella sätt: både med en skriftspråksnära utskrift och med en slags grov ljudskrift. Det betyder att sökningsmöjligheter- na förbättras avsevärt. Man kan till exempel söka på ett ords skrift- språksform läsa och inte behöva känna till att det kan uttalas bl.a. TALKO som les, lesa, le:sa, le:ssa och le:s. (Kolon markerar långt vokaluttal.) gör det möjligt att Eftersom utskrifterna har annoterats eller försetts med viss lingvistisk information kan man förutom sökningar på fritext ock- söka i finlands­svenskt tal så göra sökningar på lemma och ordklass. Sökning på lemma inne- bär att man får träff på ett ords alla böjningsformer: en sökning på lemma höra ger träffar också påhör, hörde och hört. En sökning på till exempel fara och + verb ger träffar på alla Används ”kännykkä” för mobil­ samordningar av typen fara och se, fara och hjälpa, fara och titta. telefon i hela Svenskfinland? ­Eftersom annoteringen gjorts automatiskt med en taggare tränad I vilken kontext förekommer ”till” huvudsakligen på sverigesvenskt skriftspråk förekommer en del fel- som infinitivmärke?­ Använder­ taggningar. I skrift förekommer nå vanligen som verb medan det i yngre talare i östra­ ­Nyland finlandssvenskt talspråk är vanligt som diskurspartikel, t.ex. när in- tervjuaren frågar nå, firade ni några fester i skolan. För att förbättra supinumformen ”hö:ri” av verbet taggningen har en del filer korrigerats manuellt. De rättade filerna höra? Talspråks­korpusen Talko­ ger kan sedan användas som träningsmaterial för taggaren, som på så sätt helt nya möjlig­heter att undersöka lär sig vilka konstruktioner som förekommer i finlandssvenskt tal. den talade svenskan i Finland. Talko version 0.1 innehåller avsnitt ur 100 inspelningar som

LISA SÖDERGÅRD ­gjordes inom projektet Spara det finlandssvenska talet 2005–2008. Planen är att korpusen i framtiden utökas med både äldre arkiv- inspelningar och helt nyinsamlat material. Talko upprätthålls av Svenska litteratursällskapet,­ i samarbete med Tekstlaboratoriet vid Universitetet i Oslo. Korpusen kan användas för vetenskapliga ända­ mål och finns på adressen www.sls.fi/talko. Lisa Södergård är arkivarie vid SLS arkiv.

Från A till K på webben

Den finlandssvenska dialektord­boken Ord­ bok över Finlands svenska folkmål publice- rade i november ett nytt avsnitt av ordboken på webben. Nu finns över 50 000 ordboks­ artiklar, närmare bestämt från ­abbal till köyri, tillgängliga på adressen kaino.kotus.fi/fo. Ord- boken redigeras på Institutet för de inhemska språken, förläggare är Svenska litteratursäll- skapet i Finland.

KÄLLAN 2/2014 13 TEMA SPRÅK Många böcker med ny språkforskning

Under våren kommer flera böcker om det svenska språket i Finland att vara under arbete på SLS förlag. Böckerna handlar dels om språklig variation och talspråk, dels om den historiska språkplanering som leder fram till dagens språkvård.

vå volymer som ska utkom- Också i Therese Leinonens kom- språkplaneringens koppling till den ma under året är resultat av det mande bok Talet lever! Fyra studier i svensknationella mobiliseringen och T stora språkprojektet Svenskan­ i svenskt talspråk i Finland står talsprå- konstruktionen av en finlandssvensk Finland – i dag och i går vars syfte är att ket i fokus. Studierna bygger på det tal- identitet. De enskilda aktörerna och de teckna bilden av svenskan­ som ett mo- språksmaterial som åren 2005–2008 nätverk de ingick i spelar en viktig roll i dersmål i Finland. Projektet beskriver samlades in inom ramen för ett an- sammanhanget. Två olika diskussioner språket som en regional varietet inom nat SLS-projekt – Spara det finlands- analyseras: dels särdragen i den fin- det svenska språket samtidigt som det svenska talet. I materialet ingår närma- ländska svenskan, dvs. finlandismerna, är ett komplett samhällsbärande­ språk re tusen intervjuer med både yngre och dels stavningen. Diskussionen förank- med en egen social och geografisk va- äldre finlandssvenskar som represen- ras ytterligare i två olika domäner,­ tea- riation. Böckerna är tänkta för en terar Svenskfinland som språkområde. tern och folkskolan. Boken, som utges läse­krets bestående av såväl allmänt Flera språkprov ur materialet finns på under våren, bidrar med ny kunskap språknyfikna läsare som läsare med SLS webb där de är tillgängliga för alla om en period som var betydelsefull när insikter i språkvetenskap. intresserade. I boken behandlas också det gäller språkvårdens utveckling och nya möjligheter till automatisk analys den nationella mobiliseringen. Talspråkets variation av talspråk. Med rätt enkla medel går Samtidigt som förlaget färdigstäl- Språkprojektets första volym Dialekter det nämligen att anpassa lösningar ut- ler ovannämnda böcker för tryckning och småstadsspråk (I:1) är skriven av vecklade för svenskt skriftspråk så att och utgivning arbetar man flitigt inom professor Ann-Marie Ivars, medan den de också passar för analys av talspråk. språkprojektet Svenskan i Finland – andra volymen Gruppspråk, samspråk, i dag och i går med att sammanställa­ två språk (I:2) har professor ­Marika Språkplanering anno dazumal två volymer med fokus på finlands- Tandefelt som redaktör. Tillsammans Vägval i historien med relevans för svenskan i skrift, men också på språk beskriver volymerna variationen i det dagens språkvård är ämnet för Jen- som yrke och språk i bruk. Totalt kom- finlandssvenska talspråket. Skildring- nica Thylin-Klaus omarbetade dok- mer språkprojektet att resultera i sex en av dialekter och småstadsspråk i torsavhandling, som nu ges ut av SLS. volymer av vilka de två sista ska hand- den första volymen kompletteras i den Thylin-Klaus­ bok Särdrag, stavning och la om svenskans historia i Finland. SLS andra volymen av exempel på andra självbild behandlar tidig svensk språk- förlag satsar alltså stort på språkforsk- slag av språklig ­variation. Det skrift- planering i Finland, närmare bestämt ning och svenskan i Finland under de språksnära stand­ardtalspråket upp­ åren 1860–1920. Den söker bakgrun- närmaste åren.  visar t.ex. en del regionala skiftningar. den till varför man beslutade sig för att Djupdykningar i samtalsspråk, slang svenskan i Finland skulle följa sverige- och tvåspråkighet visar på särdrag som svenska normer och studerar de ideo- har ett samband med svenskans sam­ logier som påverkade diskussionen om existens med finskan. valet av språknorm. Dessutom belyses

14 KÄLLAN 2/2014 TEMA SPRÅK Att skriva sig över språkgränserna

Flerspråkighet i Jac. Ahrenbergs och Elmer Diktonius prosa

Vad gör inskott av främmande språk med en skönlitterär text? Vilka uttryck kan litterär flerspråkighet ta sig – och vilka konsekvenser får det för stil, berättande, tematik och inte minst textens politiska laddning och verkan? Hur förhåller sig den flerspråkiga texten till sin omvärld? Det här är de drivande frågorna i Julia Tidigs doktorsavhandling från våren 2014 om flerspråkighet i Finlands svenska litteratur.

JULIA TIDIGS

ac. Ahrenbergs (1847–1914) och ­decennierna kring sekelskiftet 1900. Mitt intresse som Elmer Diktonius (1896–1961) för- För den nya, ”finlandssvenska” iden- litteraturvetare gäller J fattarskap kom till i rätt olika his- titeten blev litteraturen av central be- toriska skeden, men är båda belysan- tydelse, och det uppstod höga förvänt- flerspråkig­hetens de exempel på litterär flerspråkighet. I ningar på författare att skriva språkligt centrum för min avhandling står själ- och politiskt föredömlig litteratur. När litterära effekter­ , på va de skönlitterära prosatexternas fler- dylika ”program” möter en flerspråkig flera plan: stilistiskt, språkighet. Det kan handla om större litterär ”praktik”, uppstår spänningar. eller mindre inslag av olika språk, som berättartekniskt, finska, ryska, engelska, franska eller Den komplexa flerspråkigheten tematiskt, sym­boliskt tyska i de huvudsakligen svenska ver- Flerspråkigheten i Jac. Ahrenbergs och ken, men också om andra, mera subtila Elmer Diktonius verk förhåller sig till men också politiskt.” spår av andra språk. nationalismens nyckelbegrepp foster- Mitt intresse som litteraturveta- land, modersmål och folk. Gemensamt re gäller flerspråkighetens litterära för de bägge författarskapen, som an- effekter­ , på flera plan: stilistiskt, be- nars skiljer sig mycket åt estetiskt och rättartekniskt, tematiskt, symboliskt ideologiskt, är att de här begreppen vi- men också politiskt. I förlängningen sar sig vara ytterst problematiska. kommer jag också in på flerspråkighet i Jag har alltså undersökt två förfat- annan bemärkelse, t.ex. som motiv och tarskap, men jag för även en utförlig problemställning. teoretisk och metodologisk diskussion En viktig kontext i avhandlingen av villkoren för läsning av flerspråkig- är det svenska nationalitetsmedve- het i skönlitteratur. Den litteraturve- tande som växte fram i Finland under tenskapliga forskningen kring fler-

KÄLLAN 2/2014 15 Jac. Ahrenberg skrev på svenska med inslag av flera språk, främst franska, och hans verk skildrar ofta flerspråkiga perso- ner, vilket av kritiken och forskningen togs som tecken på att han inte16 kundeKÄLLAN skriva 2/2014 korrekt svenska. språkighet har nyligen exploderat, men t.ex. tyska, ryska och framför allt fran- länge släpade den efter. Det har fört ska. Den är ett verktyg i hans litterära med sig att en ur litteraturvetenskap- konstruktion av platser (som Karelen, lig synvinkel adekvat begreppsapparat Viborg eller Moskva), hans utfors- och problematisering har saknats, och kande av ämnen som modersmål och det har därför varit viktigt att föra en ­modersmålslöshet, och hans tidsskild- utförlig begreppsdiskussion. ring. Men på samma gång utgör den ett Framför allt problematiserar jag störningsmoment som kan gå emot de den litterära flerspråkighetens kom- politiska budskap som texterna i öv- plexa relation till omvärlden, författa- rigt sänder ut. ren och olika slags läsare. Här måste allt Modersmålet som problem arti- sådant som representation, äkthet, av- kulerar Ahrenberg bland annat i form sikt, förståelse och identifikation ifrå- av ”den modersmålslöse polyglotten”, gasättas. Jag vänder mig emot ingrodda en figur som återkommer och som för- föreställningar­ om att skönlitteraturens binds med staden Viborg och dess fler- flerspråkighet skulle vara representativ språkighet. I novellen ”Utan moders- Hos Ahrenberg är för ”verklighetens” flerspråkighet, be- mål” (Österut, 1890) redogörs för ”den tingad av författarens språkkunskaper löjliga pojken, polyglotten” Fritz von flerspråkigheten en eller att den skulle förutsätta en fler- Nikolajewitsch von Dravershausen Ka- både samlande och språkig publik som kan ”översätta” el- poriens belägenhet: ler ”identifiera sig” med den. splittrande kraft, Själva förekomsten av flera språk i Redan som barn hade Fritz af en elak och ett uttryck för en text – flerspråkighetensatt – är be- fé fått de tre viborgska språken, finska, den spänning mellan tydelsefull, men jag hävdar också nöd- tyska och ryska, som faddergåfva; och vändigheten av att se till flerspråkig- för att öka bördan af denna kunskap nationellt och kosmo­ hetens hur, i stället för att utläsa någon fick han senare lära sig svenska. När politiskt som genom­ direkt funktion utgående från en viss han var 10 à 12 år, fullkomnades den babyloniska förbistringen med en form. Lika viktigt är att se politiken i syrar hela hans fransk bonne. Oredan i hans hjärna estetiken. Flerspråkighet kan under- var nu grundlig och blef utan ordent- produktion.” stöda rådande gränsdragningar kring liga grammatikaliska studier (den ti- språk, nationer eller folk, och innebär den lästes nästan endast latinsk syn- inte nödvändigtvis ett ifrågasättande tax) år för år värre. av enspråkighet som norm – men den kan göra det. Allt beror på flerspråkig- hetens uttryck, dess position i texten Fritz blir ett klassiskt på exempel på som helhet och vilken värld och vilka ”halvspråkighet”, men Ahrenbergs läsare den möter. böcker är också fulla av flerspråki- ga karaktärer som inte lider av språk- Ahrenberg: mellan nationellt brist eller nationell illojalitet, som de och kosmopolitiskt aristokratiska kvinnorna i brevnovel- Jac. Ahrenbergs verk är ett gott exem- len ”Anor” (1891) som svänger sig med pel på att flerspråkighet inte nödvän- franska ord och fraser: digtvis är subversiv, inte ens i ett lit- terärt klimat där renhet är dygd. Hos Jag kommer i denna min revue att Ahrenberg är flerspråkigheten en både beröra bittra minnen, åter taga till samlande och splittrande kraft, och ett tals halftförgätna motgångar och uttryck för den spänning mellan natio- ­désastres, men af kärlek till famillen, nellt och kosmopolitiskt som genom­ dess honneur och framtid vill jag, för syrar hela hans produktion. att du fullt må förstå mina motiver och mitt handlingssätt framställa toute la För Ahrenbergs del handlar fler- verité. språkigheten om finska men också om

KÄLLAN 2/2014 17 Särskilt Ahrenbergs Viborgsskildring- Sussan” (Medborgare II, 1940) där en ar lyfter fram en glädjefylld, livsbeja- ortografiskt markerad ”judesvenska” kande flerspråkighet. På marknaden i och några fraser på jiddisch är två oli- Viborg var ”språkförbistringen” rent- ka och intrikat utnyttjade medel för te- av ”storartad”: ”Ryska, tyska, finska, matisering. svenska och tatariska talades om hvart­ annat, alla flytande orätt, men man för- – Josef, hörs hennes grumliga röst: säg stod hvarandra så obegripligt bra ändå” något om kärlek – på jiddisch. (Hihuliter, 1889). – Taibele main, du meidele du fains, du En ytterligare aspekt av min Ahren- meidele du scheins. bergläsning är forskningens och kri- – O så vackert! Och det betyder? tikens bilder av författarens viborg- – Duvan min, du fina flicka, du sköna flicka. ska språkbakgrund, och hur den har – Säg mera: man nästan begriper det – inverkat på kritiken av flerspråkig­ det liknar ju tyska. heten i hans verk. På lösa grunder läs- Hans förklaringar av – Main krein, main gold, du bist schein tes frankofilen Jac. Ahrenberg ibland främmande ord fäster wie der laichtender sun; min krona, som en av de viborgska polyglotter han mitt guld, du är skön som den strålan- ofta uppmärksamhet så gärna skildrade; texternas flersprå- de solen. vid det oöversättliga kighet sammanblandades med förfat- – O laichtender sun! Mera, kära Josef, tarens språkkunskaper. mera! Så vackert det låter! hos dem, det som har – Det finns inget mera. Vi stackars fat- Diktonius: Flerspråkighet som väg tiga judar har inte haft mycken tid med deras skepnad, ut ur högsvenskan över för kärlekskutter – såsom man ljud och smak att göra.” Modernisten Elmer Diktonius pro- hatat på jorden. sa tillkom i ett annorlunda politiskt, språkpolitiskt och litteraturhistoriskt Diktonius litterära flerspråkighet har skede än Ahrenbergs. Diktonius två- inte bara att göra med hur han ”skriver språkighet, och hur hans svenska tex- ihop” Finland och dess medborgare. ter påverkats av finska har diskuterats Flerspråkigheten i hans verk får ock- i rätt stor utsträckning. Där den tidiga- så blicken att vändas mot språk som re diskussionen avslöjar bilden av ett sinnlig, kroppslig erfarenhet. Hans för- slags ideal, ”fullkomlig” tvåspråkighet klaringar av främmande ord fäster ofta som författarens litterära språk mäts uppmärksamhet vid det oöversättliga mot, tar jag i stället min utgångspunkt i hos dem, det som har med deras skep- texternas rent konkreta flerspråkighet. nad, ljud och smak att göra. Ordlekar,­ Jag ställer dessutom Diktonius egna ut- bokstavligtagandet av främmande me- sagor om sina språk – där finskan ofta taforer och en fokusering på ordens skildras som mjuk och kvinnlig med- akustik är alla aspekter av hans ”åter- an svenskan är konsonantrik och viril förkroppsligande” av språket: ”oma – mot den litterära praxis som själva maa mansikka, fastän min mage icke texterna uppvisar, och där bilden blir tål smultron”. mer komplex. Diktonius skönlitterära svenska be- Flerspråkigheten är ett medel med blandar sig med andra språk, är oren, vilket Diktonius etablerar hatkärleks- otät och många, och avnaturaliserar förhållandet till fosterlandet i prosa­ före­ställningen om hela, avgränsade, debuten Onnela (1925). Detsamma gäl- statiska språk. Flerspråkigheten är ett ler romanen Janne Kubik (1932) som är av de många sätt som Diktonius rebel�- en granskning av Finland, ”this dam- lerar mot språkliga och litterära nor- ned country!”. Diktonius flerspråkig- mer på; den är även en omistlig del av het är bred, och jag ägnar särskild upp- hans expressionistiska estetik. märksamhet åt novellen ”Josef och

18 KÄLLAN 2/2014 Elmer Diktonius prosa testar språkgrän- serna och hans flerspråkbruk i ordlekar och metaforer är ett led i detta.

JULIA TIDIGS var 2007– 2009 medlem i forsknings­projektet Tidig finlandssvensk littera­tur: pro­ gram och praktik vid SLS, och bedri- ver för närvarande forskning inom det SLS-finansierade projektet Sen­ modern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 (Helsingfors uni- versitet 2014–2017). Hon är även en Ett av huvudmålen med avhandlingen En viktig poäng är att författarna av redaktörerna för SLS årsbok Histo­ har varit att genom flerspråkigheten inte används som polära exempel. De riska och litteraturhistoriska studier. kasta nytt ljus över de båda författar­ visar inte upp samtliga alternativ, utan Avhandlingen Att skriva sig över skapen. Med dem har jag även velat visa ett par av oändligt många uttryck som språkgränserna. Flerspråkighet i upp mångfalden och variationsrike­ litterär flerspråkighet kan ta sig. Stän- Jac. Ahrenberg och Elmer Diktoni­ domen hos flerspråkighet som litte- digt uppkommer nya uttrycksformer, us prosa utkom 2014 på Åbo Akade- rärt fenomen, också när den studeras och gamla former får nya effekter i en mis förlag och finns tillgänglig elek- under en relativt begränsad tids­period förändrad värld – något jag för tillfäl- troniskt på adressen www.doria.fi/ och på en viss plats. let håller på att undersöka i den nyas- handle/10024/95611. te finlandssvenska skönlitteraturen. 

KÄLLAN 2/2014 19 TEMA SPRÅK

SVENSKT MYCELIUM i Birkaland

Hur ser den svenskspråkiga att åtminstone en del av de svensksprå- vardagen ut på språkön kiga som är bosatta i kranskommuner- Tammerfors? Zea Kingelin- na söker sig till den svenskspråkiga Orrenmaa undersöker gemenskap som verksamheten i Tam- vilken betydelse svenskan, de merfors erbjuder. Hela 29 procent av Svenska samskolans elever kommer svenskspråkiga institutionerna från kranskommunerna, vilket har be- och tvåspråkigheten har för tydelse för skolans existens i dag. bl.a. föräldrar som satt sina Ju djupare man kommer i kon- barn i stadens svenska skola. takt med svenskheten i Tammerfors

ZEA KINGELIN-ORRENMAA med omnejd, desto fler faktorer inser man borde beaktas i en språksociolo- gisk studie av fenomenet Tammerfors som svensk språkö. Den svenskspråki- språkön Tammerfors ga verklighet vi möter i Tammerfors på finns ett svenskt daghem, en 2010-talet förefaller att bilda ett my- På svensk skola med gymnasi- celium eller en vävnad av olika delfe- um, en svensk församling, ett svenskt nomen: historiska, språkliga, kulturel- åldringshem och närmare tjugo verk- la, geografiska, sociologiska, politiska samma svenskspråkiga föreningar och och ekonomiska. För den som lever klubbar samt tidningen Tammerfors och bor i denna stad och som på nå- Tvåspråkighet i matsalen i Svenska samsko- lan i Tammerfors. Foto: Zea Kingelin-Or- Aktuellt, som utkommer varannan got sätt är anknuten till det svenska i renmaa. vecka. Det är alltså möjligt att leva från staden framstår många fenomen som vaggan till graven på svenska i Tam- självklar­heter. Men när man tar på sig merfors – om man så vill. forskarrollen i avsikt att försöka iden- Termen språkö är inte helt oproble­ tifiera och begreppsliga dessa självklar- språklig kontext, har jag valt att stu- matisk eftersom den senare delen i heter och hitta lämpliga teorier att för- dera Tammerfors som svensk språkö sammansättningen alluderar på ett klara dem med står man inför flera val. ur en språksociologisk synvinkel. Jag geografiskt avgränsat område, vilket granskar språkpolicy som praktiker, inte metaforiskt riktigt avspeglar verk- Språkpolicy under lupp processer och val i Svenska samskolan ligheten i Tammerfors. År 2013 fanns De val som man som forskare gör på- i Tammerfors och hos de föräldrar som det 1 172 invånare med svenska som verkas givetvis av vilken förhandskän- valt att placera sina barn i skolan samt registrerat modersmål inom stadens nedom man har om sitt forsknings­ i två mindre församlingsgemenskaper, gränser, men utvidgas det geografiska objekt. I min avhandling, som är en del nämligen i en klubb för mammor, pap- området till att omfatta hela Birkalands av projektet Tvåspråkigheten och det por och barn och i Diakonikretsen. landskap uppgår antalet svenskspråki- mångkulturella Finland – god praxis­ Svenska samskolan har jag kom- ga till 1 839 personer. Det är naturligt och framtida utmaningar i en fack- mit i kontakt med i flera olika roller.

20 KÄLLAN 2/2014 Den svenskspråkiga verklighet vi möter i Tammerfors på 2010-talet förefaller att bilda ett mycelium eller en vävnad av olika delfenomen: historiska, språkliga, kulturella, geografiska, sociologiska, politiska och ekonomiska.”

Jag blev student från skolan 1989. Min cent kommer från svenskspråkiga hem de beslut om barnens framtid. Hela 27 farfar gick i samma skola på 1920-talet. och knappt 20 procent från enspråkigt procent av föräldrainformanterna har Under våren 2009 hade jag möjlighet finska hem. Min informantgrupp för själva gått i Svenska samskolan i Tam- att betrakta skolan ur lärarsynvinkel skolans del består av föräldrar med merfors. Majoriteten av informanter- som modersmålsvikarie. Erfarenheten barn i årskurserna 1–6. Föräldrarna är na, 66 procent, har bott i Tammerfor- gav prov på den språkliga verkligheten viktiga aktörer för min undersökning strakten i över 16 år och 55 procent har i skolan, vilket bidrog till mitt intres- eftersom de fattar flera språkrelatera- högre akademisk utbildning. Ungefär se för forskning kring temat. Numera har jag två barn i skolan och ett i för- skolan och är därmed också en del av skolgemenskapen i föräldrarollen. Vå- ren 2010 besökte jag skolan som del- tagande observatör i syfte att samla in material för min bilaudaturuppsats. En fördel som detta medför är att jag kän- ner gemenskapen väl och har lätt att komma till tals med rätt personer för att få information, medan den stora ut- maningen är att inte förbise föregivna självklarheter och uppfatta dem som ­irrelevanta ur forskningssynvinkel. Det är en kontinuerlig process att lära sig att kunna positionera sig som forska- re i olika situationer – att stå utanför men ändå finnas innanför.

Tvåspråkig vardag i svensk miljö När Svenska samskolan i Tammerfors­ grundades 1895 angav ingen av elever- na finska som modersmål medan det fanns några elever med tyska och rys- ka som modersmål. Fram till år 1919 var eleverna tvungna att bevisa sina kun- skaper i finska, vilket i dag kan kännas underligt i och med att majoriteten av skolans cirka 300 elever kommer från tvåspråkiga hem. Knappt 10 pro- Svenska samskolan i Tammerfors.

KÄLLAN 2/2014 21 Ett tema som med jämna mellanrum kommer utvecklar sociala färdigheter och blir mera tolerant i en flerspråkig miljö, är upp till diskussion i den tammerforssvenska un­ nästan lika viktiga som de språkliga. dervisningskontexten är i vilken årskurs under­ Intressant är också att instrumentella orsaker, som barnets möjligheter att få visning i finska ska inledas.” studieplats eller arbete i framtiden tack vare svenskan, ansågs mindre viktiga. Dessa orsaker var helt tydligt viktigare för de finskregistrerade informanterna än för de svenskregistrerade. Ett tema som med jämna mellan- hälften av informanterna har svenska rum kommer upp till diskussion i den och hälften finska som registrerat mo- tammerforssvenska undervisnings- dersmål. En femtedel av informanter- kontexten är i vilken årskurs under- na har själva vuxit upp i svenskspråkiga visning i finska ska inledas. Tillsvidare hem, nästan hälften i finskspråkiga och är Svenska samskolan i Tammerfors en dryg fjärdedel i tvåspråkiga hem. I den enda svenska skolan i Finland där några hem har det använts andra språk. undervisningen i finska inleds i årskurs Två informanters beskrivningar av 5. I de övriga svenska skolorna i Finland språken i deras barndomsfamiljer be- inleds undervisningen i finska senast lyser informanternas olika språkför- i årskurs 3. Sedan 2012 har skolan en hållanden i hemmet och deras förhåll- språkstrategi som kom till i samband ningssätt till svenskan: med Utbildningsstyrelsens och Åbo Akademis språkstödjande forsknings- Min familj var helt finskspråkig. Min projekt Skolspråk 2010–12. I utkastet mamma är dock lärare i svenska, så till språkstrategin ville man följa de öv- svenskan var mycket viktig i familjen. riga svenska skolornas modell och in- Vi talade aldrig svenska sinsemellan, föra finskan redan i årkurs 3, men 65 men det fanns mycket svenskspråkig procent av föräldrarna ansåg att man litteratur osv. hos oss. Blandspråk an- inte borde tidigarelägga finskunder- vändes hela tiden, skolsakerna osv. kom visningen. Föräldrarnas åsikt i frågan med svenska ord. beaktades i den slutliga formulering- en av språkstrategin där det konstate- Äiti pakotti puhumaan ruotsia, isä oli suomenkielinen. (Mor tvingade att tala ras att ”undervisningen i finska inleds svenska, far var finskspråkig.) för närvarande i åk 5 men detta kom- mer att omprövas när läroplanen för- nyas nästa gång år 2016”. Kunskapen Språkliga och sociala om modersmålsinlärningens (vilket i skäl till val av skola den tammerforssvenska kontexten för Gemensamt för alla informanter i un- en del elever är finska) gynnsamma ef- dersökningen är att de valt att placera fekter på övrig inlärning är ett vägan- sina barn i en svenskspråkig skola i ett de argument för en ändring i skolans område där svenskan utgör ett minori- språkpolicy. I den tammerforssvenska tetsspråk. Man kan då fråga sig varför kontexten kännetecknas den språkli- föräldrarna är intresserade av att sät- ga vardagen således av en balansgång ta sina barn i en svensk skola, speciellt mellan å ena sidan språkbevarande in- i ett finskspråkigt område. Min under- satser och å andra sidan anpassning till sökning visar att de språkliga orsaker- majoritetsspråket.  na väger tyngst, vilket också tidigare Zea Kingelin-Orrenmaa är fil.mag. och undersökningar visat. Överraskande forskare inom projektet Tvåspråkigheten är att sociala orsaker, som att barnet och det mångkulturella Finland.

22 KÄLLAN 2/2014 TEMA SPRÅK Helsingforsare om Helsingforssvenskan

Helsingforsbornas uppfattningar om sitt eget språk skärskådas av Sarah Wikner för hennes kommande avhandling. Var i landet hör helsingforsarna ”likadan svenska” som den som de själva talar? Och vilka associationer väcker uttal som ”praatta” och ”praata” bland helsingforsarna?

SARAH WIKNER

lika perspektiv på den De flesta informanter uppfattar inte sitt eget talade svenskan i Helsingfors O är ämnet för min doktors­ (tal)språk som tillräckligt normenligt avhandling. Fokus ligger dels på hur för att det ska kunna beskrivas som helsingforsarna själva uppfattar sitt språk, dels på förhållandet mellan upp- standardsvenska och det har bl.a. att göra levt och faktiskt språkbruk. På ett mer med uppfattningen om det finska språkets allmänt plan är jag intresserad av hur människor över lag uppfattar olika as- influenser i Helsingforsregionen över lag.” pekter av språklig variation och på vil- ket sätt olika sätt att tala och enskilda språkdrag kan indikera varierande ty- per av regionala och sociala betydelser. Min studie anknyter till den folk- studerar hur människor talar, medan dialektologiska forskningstraditionen, folkdialektologin intresserar sig för hur inom vilken man intresserar sig för hur människor säger att de talar. ”vanliga språkbrukare” eller lekmän, Jag har intresserat mig för hur per- dvs. personer som inte har lingvistisk soner från Helsingfors med omnejd utbildning, uppfattar språklig varia- uppfattar sin egen varietet av svenska. tion. Man tänker sig att icke-lingvis- Jag har intervjuat 40 personer i olika ters uppfattningar kan komplettera åldrar om deras syn på sitt eget språk, lingvistiska språkbeskrivningar, och i svenskan i Helsingfors och språklig bästa fall även bidra med nya insikter variation i Svenskfinland generellt. om och en djupare förståelse för oli- I intervjuerna ingick en s.k. kartrit- ka språkliga fenomen. Något förenk- ningsuppgift, som gick ut på att infor- lat kan man säga att den traditionella manterna fick en karta över Finland, dialektologin och sociodialektologin där jag bad dem markera det område

KÄLLAN 2/2014 23

En av informanterna, en kvinna född 1965, uppfattar att likadan Denne informant, en man född 1969, har markerat hela Helsing- svenska som hon själv talar talas i hela Helsingforsregionen. forsregionen och Åbo, Björneborg, Tammerfors och Kotka som områden där det talas på samma sätt som han själv.

(eller de områden) där de anser att man Nå, helt så här, perus. Bara så här helt första hand förekommer i skrift, men talar ”likadan svenska” som de själva vanligt. Inte kan jag riktigt sätta fing- även i vissa formella talspråkssamman- talar. På det sättet ville jag få fram hur ret på vad det är, men nu märker man hang, t.ex. i akademiska kontexter och informanterna uppfattar det geogra- ju förstås när man åker någon annan- nyhetssändningar i media. De flesta fiska utbredningsområdet för sin egen stans och talar svenska där så är det en informanter uppfattar inte sitt eget ­ klar skillnad. (Man, född 1995) ­varietet. I den här artikeln presente- (tal)språk­ som tillräckligt normenligt rar jag en del av de resultat som gäl- för att det ska kunna beskrivas som Det där, ren svenska säger jag. Utan ler informanternas uppfattningar om standardsvenska och det har bl.a. att jättemycket dialekt. (Kvinna, född svenskan i Helsingfors. 1977) göra med uppfattningen om det finska språkets influenser i Helsingforsregio- ”Likadan svenska” Kanske helsingforsare är ganska neu- nen över lag. Nästan alla informanter Nästan alla informanter uppfattar det trala, de sjunger inte åt det ena eller det anser att det språkligt sett mest typis- geografiska utbredningsområdet för andra hållet. Det är kanske ett tråkigt ka för personer som bor i Helsingfors­ sin egen varietet på samma sätt: de an- språk på det sättet. (Man, född 1946) regionen är användningen av finska ser att ”likadan svenska” talas i hela ord och uttryck i (vardags)samtal på Helsingforsregionen (inkluderande De attribut som informanterna an- svenska. I den mån informanterna an- Helsingfors, Esbo, Grankulla och Van- vänder om sin egen varietet är allt- ser sig tala standardsvenska syftar de i da, i vissa fall även Kyrkslätt och Sibbo). så av typen ”vanlig”, ”ren”, ”neutral” huvudsak på avsaknaden av dialektala I många fall uppfattas Kyrkslätt och och ”icke-dialektal”. Mycket få infor- egenheter och inte i första hand på ett Sibbo som gränsområden, där språket manter anser att de talar en dialekt; de normenligt språk. så småningom övergår till en avvikande flesta förknippar själva ordet dialekt variant. Några informanter anser där- med landsbygdsorter, eller åtminsto- R-bortfall och överlånga stavelser till att ”likadan svenska” också talas i en ne med områden utanför Helsingfors- som sociala index del andra städer, särskilt i Åbo och på regionen. Å andra sidan är det också få Utöver de finska orden och uttrycken språköarna. I figurerna ovan ges exem- informanter som anser att de talar (en finns det inga sådana språkdrag som pel på hur kartmarkeringarna kan se ut. god) standardsvenska. Den mest all- informanterna anser att skulle vara Vad är då ”likadan svenska”? Hur männa uppfattningen om begreppet känne­tecknande för svenskan i Hel- beskriver informanterna sitt eget standardsvenska är nämligen att det singfors på regionala grunder. Däremot språk? Här följer några exempel: är ett ytterst korrekt idealspråk, som i finns det några sådana språkdrag som

24 KÄLLAN 2/2014 En del informanter uppfattar ­r-bortfall som typiskt­ för ungdomsspråket, en del andra informanter kopplar ihop överlånga stavelser med hög bildningsnivå och prestige, och en tredje grupp informanter anser att samtliga drag är kännetecknande för vad man kunde kalla en viss social – och stereotypisk – stil.”

en del informanter ser som typiska för när de ska beskriva sitt eget språk. De exemplet är å andra sidan noga med att vissa grupper av människor inom Hel- lyfter fram (något av) språkdragen för framhäva att överlånga stavelser inte singfors. Det är fråga om s.k. överlånga att antingen inkludera sig i eller exklu- förekommer i hennes eget språk, efter- stavelser (alltså ett uttal med lång vo- dera sig ur i en viss grupp. Det här kan som hon inte vill kopplas ihop med en kal och lång konsonant i ord som pra- vi se i följande exempel, där två infor- viss social kategori. Det är sannolikt att ta, äta och saker, dvs. praatta, äätta och manter talar om överlånga stavelser ur den här typen av varierande uppfatt- saakker), r-bortfall med förlängning av olika perspektiv: ningar bottnar i gamla sociala struktu- slutvokalen (t.ex. kommää och stolaa rer i Helsingfors. Föreställningarna om för kommer och stolar) och knarr och Mina föräldrar var väldigt noga med den nämnda ”sociala stilen” har rim- nasalitet. Det finns emellertid lite oli- hur vi uttalade, vi fick inte dra ut på vo- ligtvis även uppstått ur stereotypa bil- ka uppfattningar om dessa drag. En del kalerna. Vi skulle ha ett bildat språk. der av finlandssvenskhet över lag. informanter uppfattar r-bortfall­ som (Kvinna, född 1946) ­typiskt för ungdomsspråket, en del Fortsatt forskning andra informanter kopplar ihop över- Jag har aldrig börjat tala med dubb- Orsaken till att jag från början intresse- la konsonanter så här i Helsingfors. långa stavelser med hög bildningsnivå rade mig för helsingforsarnas uppfatt- Jag vet inte om man ska kalla det nå- och prestige, och en tredje grupp infor- ningar om sitt eget språk var en tanke gon sorts lustig klassmedvetenhet el- manter anser att samtliga drag är kän- om att dessa uppfattningar eventuellt ler vad det är frågan om, men jag tycker netecknande för vad man kunde kalla bara att det inte är mitt språk. (Kvin- skulle kunna visa vilka språkdrag det en viss social – och stereotypisk – stil. na, född 1965) kunde vara värt att undersöka närma- Den anses t.ex. kännetecknas av ett re i faktiskt språkbruk i Helsingfors. visst beteende (t.ex. högfärdigt) och Min analys av intervjuerna visar att den kopplas ofta ihop med vissa stads- Informanten i det första exemplet hör åtminstone överlånga stavelser och delar (t.ex. Eira) och/eller specifika in- till den grupp som anser att överlånga ­r-bortfall kunde vara just sådana drag stitutioner (t.ex. Svenska handelshög- stavelser kännetecknar ett bildat och och de kommer sålunda att stå i fokus skolan). Här kan man säga att de olika prestigefyllt språk. Hon berättar att för min fortsatta forskning.  språkdragen indikerar varierande soci- hon som barn fick lära sig att inte ”dra Sarah Wikner är fil.mag. och forskare inom ala betydelser för informanterna. på vokalerna”, eftersom ett sådant uttal språkvetenskapliga nämnden vid SLS. Dessa sociala betydelser är i många (t.ex. praata) kopplades ihop med ar- fall mycket viktiga för informanterna betarspråket. Informanten i det andra

KÄLLAN 2/2014 25 Albert Edelfelts brev till mamman Alexandra Edelfelt, daterat den 25 mars 1886 i Monte Carlo. I de flesta breven målade Edelfelt med ord, men ibland skildrade han också det han såg genom bilder. 26 KÄLLAN 2/2014 HUMANIORA möter DIGITAL TEKNIK Albert Edelfelts brev och konst i ny elektronisk utgåva

SLS lanserade i höstas den unika elektroniska brev- och konstutgåvan­ Albert Edelfelts brev, som innehål- ler konstnärens brev till sin mamma. Utgåvan är fritt tillgänglig på webben och ska kompletteras kontinuer- ligt under de kommande åren. Edelfelts välformulerade, ­roliga och innehållsrika brev är sökbara och presenteras till­sammans med bilder på den konst som han arbetade med och diskuterade i breven. Breven är inte bara berät- telsen om ett liv och ett konstnärskap – de ger en värde- full inblick i hela det sena 1800-talets kulturhistoria.

HENRIKA TANDEFELT & MARIA VAINIO-KURTAKKO

ebbutgåvan Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- En motsvarande och konstutgåva­ är den nyaste av Svenska litteratursäll- elektronisk utgåva W skapets digitala satsningar. Samtidigt fortsätter utgåvan SLS långa tradition av källutgåvor, som är ett led i sällskapets upp- med brev och konst gift att samla, sammanställa och sprida kunskap om det svenska i Finland. På adressen edelfelt.sls.fi finns nu 96 brev och 133 bilder kombinerade med från åren 1885 och 1886. Med tiden ska alla de 1 300 brev (7 000 utarbetad metadata brevsidor) som Albert Edelfelt skrev till sin mamma Alexandra Edelfelt ingå och det är då första gången korrespondensen med är svår att finna.” mamman ges ut i sin helhet. Utgåvan är unik på många sätt. Den sammanför en ovanligt en- hetlig brevsamling, som sträcker sig över tre decennier, med en ena- stående samling skisser och konstverk. De nu publicerade skisserna och färdiga konstverken har digitaliserats av Finlands National­ galleri, som har gett SLS tillstånd att använda dem i webbutgåvan. Omfattande forskning har gjorts för att identifiera personer som nämns i breven samt skisser till olika konstverk. Dessa verkhelhe- ter har sedan länkats till de brev de omnämns i. En motsvarande elektronisk utgåva med brev och konst kombinerade med utarbe- tade beskrivningar är svår att finna.

KÄLLAN 2/2014 27 I Luxembourg-trädgården, som i dag häng- En skarp iakttagare er på konstmuseet Ateneum i Helsingfors, Personligheter beställdes av Herman Standerstskjöld- Albert Edelfelt skrev ofta, utförligt och Nordenstam i februari 1886. Edelfelt skis- intressant, och hans brev är en rik källa inom konst och sade på verket under hela våren, både ute för alla som intresserar sig för det sena kultur, forskning och och inne, men blev inte färdig sommaren 1800-talet. Edelfelt vistades utomlands 1886 som han hade hoppats. ”Min tafla blir en stor del av sitt liv och hans brev hem politik passerar revy, nu hvad den blir, ett mästerverk – jamais de la vie”, aldrig i livet, skrev han till mamman är rapporter från en kosmopolitisk fångade av Edelfelts den 9 juli 1886. I SLS Edelfeltutgåva kan man europeisk horisont. I breven, som är följa arbetet med verket i både ord och bild. skrivna främst från Paris, men också skarpa blick.” Konstverket och dess skisser tillhör Finlands från S:t Petersburg, Stockholm, Köpen- Nationalgalleri. Foto: Janne Mäkinen och Hannu Aaltonen. hamn, Berlin, Italien och Rivie­ran, av- handlas 1800-talets frågor: medi­cinens och vetenskapens utveckling, teknik, kändes för radikal. Genom Edelfelts krigshot, kvinnoemancipation, varu- brev får vi svar på de mest varierande hus, konsumtion m.m. Personligheter frågor om vardagligt skick och bruk, inom konst och kultur, forskning och om tankemönster, värderingar, om vad politik passerar revy, fångade av Edel- som ansågs passande och inte. felts skarpa blick. Edelfelts brev förmedlar ock- Edelfelt kommenterade de allmän- så stämningarna från den legenda- na tongångarna i Paris, inom såväl po­ riska ”nordiska kolonin” i Paris och litik­ som kultur. Han läste tidningar- från den franska konstscenen där han na noga, gick på teater och konserter, snabbt blev en insider. Genom breven levde i nuet samtidigt som han såg den till mamman får vi en inblick i konst­ historiska bakgrunden. Han återgav undervisningen vid École des Beaux- diskussioner i tidens brännande frå- Arts, utställningslivet, turerna inom gor, beskrev parterna i samtalet, deras konstkritiken och på konstmarknaden ståndpunkt, sociala bakgrund och ut- i Paris. Detta, i kombination med den seende. Det sena 1800-talets stånds- visuella rekonstruktionen av Edelfelts samhälle och dess förvandling till klas�- konstnärskap, ger helt nya förutsätt- samhälle får sin beskrivning genom ningar att studera det sena 1800-talets kommentarerna om konstnärskretsar- finländska och europeiska konstscen. na i Paris och genom berättelserna från Av Edelfelts bevarade korrespon- den absoluta societeten i de länder där denser är breven till mamman den Edelfelt rörde sig. Det pulserande urba- mest enhetliga och den tätaste. Den ger na livet i en allt mer modern värld var- en helhetsbild av Edelfelts liv och konst vas med den lätt konservative aristo­ från de första åren som fattig student i kratens skepsis då framstegsivern en iskall ateljé, där han målade verket

28 KÄLLAN 2/2014 Drottning Blanka, till senare succé­er ven 1985 blev tillgängliga för forskning- som porträttet av Louis Pasteur.­ Men en och allmänheten ökade intresset för breven till mamman avslöjar också den Edelfelt igen. Under 1990-talet och sär- privata Edelfelt: ekonomiska bekym- skilt i början av 2000-talet utkom fle- mer, missnöje över den egna konsten, ra konsthistoriska avhandlingar och en ständig ängslan för att förlora ska- böcker om Edelfelt och hans konst på parkraften. Naturligtvis är det ock- svenska och finska. så mycket som inte ingår i breven till mamman, t.ex. diskuterade Edelfelt Den digitala vägen inte sin möjliga relation till modeller SLS har på 2000-talet arbetat med som den vackra Virginie. att utveckla den digitala utgivningen, först inom projektet Zacharias Tope- Arkivskatt för forskningen lius Skrifter. Under de senaste åren År 1935 fick SLS arkiv ta emot en dona- har SLS också i allt högre grad gått in tion av lärarinnorna Berta och Annie för att lägga ut material fritt tillgäng- Breven till mamman Edelfelt. Den bestod av brodern Albert ligt på webben, utan krav på licenser Edelfelts brev till syskonens mamma eller annan betalning. Material från avslöjar också den Alexandra Edelfelt. Berta Edelfelt hade SLS arkiv­enheter – bilder, intervju- privata Edelfelt: själv åren 1917–1930 gett ut fem utgå- er, skriftliga dokument, kartor m.m. – vor med brev från Albert Edelfelt till finns tillgängligt på www.sls.fi och på ekonomiska mamman i urval på Söderströms förlag. webb­portalerna Flickr, Europeana och bekymmer, missnöje Albert Edelfelt hade avlidit 1905, Finna. Vem som helst ska ha tillgång 51 år gammal, och många av de perso- till arkiv­materialet och kunna använda över den egna ner han hade skrivit om i sina brev lev- det. På så sätt sprids kunskapen vidare. konsten, en ständig de fortfarande när Berta Edelfelt gav ut Edelfeltutgåvan bygger på den- breven – åtminstone deras barn. Edel- na princip. Samarbetet med Finlands ängslan för att förlora felt hade haft en förkärlek för att be- ­Nationalgalleri har gjort det möjligt skaparkraften.” skriva och kommentera människorna i att presentera brev, konst och skis- sin omgivning och det kändes knappast ser i samma utgåva och länka dessa till opportunt att publicera brev i vilka det varandra på relevanta sätt. Tack vare t.ex. framkom att han tyckte att språk- ett fruktbart samarbete mellan huma- forskaren och litteraturhistorikern nistisk forskarexpertis vid arkivet och Werner Söderhjelm var högtravande digi­talteknologisk kunskap vid SLS av- och höll olidligt långa middagstal, att delning för systemutveckling har en Walter Runebergs fru Lina Runeberg lättillgänglig, innehållsrik och sökbar var förskräckligt borgerlig eller att Siri elektronisk utgåva kunnat skapas. Am- von Essen – då gift med August Strind- bitionen har varit att användaren ska berg – kunde liknas vid ett ostämt pia- kunna navigera och organisera brev- no. Sådant hade inte bara förargat en och konstmaterialet på olika sätt be- del – om än roat en hel del andra – det roende på behov. Man ska kunna läsa hade också gjort brodern Albert till en för nöjes skull, titta på bilder, söka nå- lite för mänsklig och prosaisk varelse. got mycket exakt eller mera allmänt Trots att Berta Edelfelt hade gallrat kring ett tema. bland breven, bestämde hon att de inte skulle få läsas av någon på 50 år. Inte Metadata möjliggör sökning ens konsthistorikern Bertel Hintze­ och sortering som på 1930- och 1940-talen arbeta- För att det ska vara så lätt som möjligt de med sin stora biografi över Albert att söka, hitta och sortera material i ut- Edelfelt fick läsa breven, endast de av gåvan har redaktionen skapat meta­ systern Berta utgivna samt andra brev data, dvs. information om det materi- i privat eller institutionell ägo. När bre- al som har lagts ut. Tidpunkter, platser,

KÄLLAN 2/2014 29 Edelfelt tyckte att de svenska löjtnanterna och bröderna, friherrarna Rosenblad såg ut som typiska unga svenska herrar, så typiska att han tecknade dem i sitt skissblock och i ett brev till Alexandra Edelfelt. De talade en god franska och hade ett belevat sätt vilket Edelfelt menade att svenska officerare hade, men de finländska saknade. 30 KÄLLAN 2/2014 personer och konstverk som nämns el- Det är också att man använder samma standardise- ler behandlas i breven har gjorts sök­ rade sökord. bara. Genom en sökning ska använ- möjligt att i text Utgåvan innehåller också länkar till daren kunna söka upp alla brev där och bild söka och andra digitala resurser som biografiska Edelfelt skriver något om t.ex. Ameri- lexikon på webben samt Nationalgal- ka, Jönköping eller Monte Carlo. Ock- följa tillkomsten av leriets www-sidor, som ger ytterligare så sökning på specifika tidpunkter är konstverk.” information. Detta är en av poängerna möjlig. med att lägga ut material med meta­ Alla personer som Edelfelt skriver data på webben. om i breven har samlats i en person- tabell och har i den mån det har varit Visioner möjligt identifierats och försetts med Finlands Nationalgalleri digitaliserade levnadsår och annan basfakta. Ge- niska utgåvan angivna med det num- åren 2009–2011 Edelfelts alla 117 skiss- nom en enkel sökning får man fram mer som Hintze gav dem. För de en- böcker innehållande flera tusen skisser. t.ex. de brev där Siri von Essen omta- skilda konstverken finns dels Hintzes I samlingarna återstår fortfarande fle- las, eller Strindberg, eller kanske den beskrivning av verket, dels en komplet- ra hundra lösa skisser, som förhopp- norske­ författaren Bjørnstjerne Bjørn- terande beskrivning av Maria Vainio- ningsvis kan införas i Edelfeltutgåvan son, kejsarinnan­ Maria Feodorovna el- Kurtakko och utgåvans redaktion som så småningom. Det finns också en för- ler skådespelerskan Sarah Bernhardt. bygger på informationen i breven. I ta- hoppning om att SLS ska kunna göra Också historiska personer samt fiktiva bellen över konstverken ingår också avtal med andra museer och ägare till och bibliska gestalter finns med. alla de illustrationer som Edelfelt gjor- konstverk av Edelfelt. Det digitala for- Det är också möjligt att i text och de i själva breven samt alla omnämn- matet öppnar naturligtvis också för bild söka och följa tillkomsten av konst- da eller planerade verk som Edelfelt möjligheten att inkludera andra brev- verk, eftersom rätt konstverk med till- skriver om, men som inte omnämns samlingar, som t.ex. Alexandra Edel- hörande skisser har länkats till de brev av Hintze och som kanske aldrig blev felts svarsbrev eller Albert Edelfelts där Edelfelt på något sätt omnämner utförda. brev till de nordiska konstnärsvän- det. Det kan handla om första idéer, För att man ska kunna söka på te- nerna, i utgåvan. En elektronisk utgåva en beställning, arbete med verket, ut- man som medicinens och vetenska- kan och ska alltid kunna kompletteras ställningar, köp eller annat. Den digi- pens utveckling, teknik, krigshot, och förbättras, och projektet fortsätter tala konstverkstabellen är dessutom kvinno­emancipation, varuhus och ännu under några år vid SLS arkiv.  förankrad i den analoga bokvärlden konsumtion, har breven försett med Henrika Tandefelt är forskare och genom att Bertel Hintzes katalog över ämnesord ur en samling sökord och metadataexpert för brev- och konstutgåvan. Edelfelts verk, uppgjord på 1940-talet, begrepp i tesaurusen Allärs. För att Maria Vainio-Kurtakko är tf. förste utgör grunden för den. Alla verk som man i framtiden ska kunna göra stör- arkivarie vid SLS. Hon tog initiativ till och inledde arbetet med den elektroniska ingår i Hintzes katalog är i den elektro- re webbhelheter sökbara är det viktigt utgåvan.

ALBERT EDELFELT 1854–1905

• Albert Edelfelt skrev åren 1867–1901 ca 1 300 brev till sin mamma Alexandra Edelfelt (1834–1901). • Breven publiceras för första gången i sin helhet, med omfattande metadata, på adressen edelfelt.sls.fi. • Tillsammans med breven publiceras bilder av Edelfelts skisser och konstverk. • Tidigare brevutgåvor, med brev i urval: Fem volymer med brev från Albert Edelfelt till mamman, utgivna av Berta Edelfelt (Söderströms, 1917–1930). Anna Kortelainen, Niin kutsuttu sydämeni. Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901 med översättningar av Sirpa Kähkönen (Otava, 2001). Rainer Knapas & Maria Vainio[-Kurtakko]: Albert Edelfelt och Ryssland. Brev från åren 1875–1905 (SLS, 2004). • Brev av Albert Edelfelt i andra arkivsamlingar (urval): Finlands Nationalgalleris arkivsamlingar, Finlands Nationalbiblioteks samlingar, Borgå museums samlingar, Kungliga biblioteket i Stockholm, Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.

KÄLLAN 2/2014 31 Tove Jansson i arkivet

Under första hälften av 1940-talet visste ännu ove Jansson har firats på alla möjliga sätt och ingen vad ett mumintroll var. För oss som vuxit håll i Finland detta år då hon skulle ha fyllt 100. Vi upp med Tove Janssons värld är det svårt att T vill uppmärksamma henne genom att lyfta fram föreställa sig ett liv utan hennes figurer, bilder det material med anknytning till henne som finns i SLS arkiv och bibliotek. och färgvärld, hennes tonfall eller hennes torra humor. Tove Janssons kulturarv har blivit en del Illustrerade brev av den finländska identiteten. Den nyutgivna brevboken Brev från Tove Jansson (red. NELLY LAITINEN Helen Svensson och Boel Westin, Schildts & Söderströms 2014) har delvis använt material ur SLS arkiv, närmare bestämt breven till Atos Wirtanen och Vivica Bandler. Breven är inte bara intressanta med tanke på innehållet utan också på grund av de vackra och roliga illustratio- nerna. I ett brev daterat den 20 augusti 1943 till fästman- nen och vännen Atos Wirtanen – i breven kallad bl.a. ”äls- kade polisof”, ”solofif”, ”pestfilotiker”, ”kosmosof”, eller kort och gott ”sof” – planerar Jansson att fly undan kri- get och grunda en konstnärskoloni i Marocko. Brevet il- lustreras av en vacker teckning av ett tornliknande hus, som till sin form påminner om ett muminhus (eller en fyr). Mitt i krigets Europa tänker sig Jansson en fridfull tillflyktsort. Tankarna går till det som senare blev Mumin­ dalen. Brevet var under 2014 utställt på Konst­museet Ateneums jubileumsutställning­ som presenterade Jans- son som konstnär, illustratör, karikatyrtecknare, förfat- tare och skapare av muminfigurerna och -berättelserna. Breven till vännen Vivica, eller ”Uca” och ”Vifslan”, är av senare datum (fr.o.m. 1946) och även några av dem är vackert, omsorgsfullt och roligt illustrerade. Muminda- lens gestalter är centrala i dessa teckningar. I synnerhet Tofslan och Vifslan figurerar i bilderna – deras hemlig- hetsfulla tvåsamhet har sin förebild i Toves och Vivicas vänskap. Mumintrollet fungerar också som Tove Jans- sons alter ego. I arkivet finns även brev från Tove Jansson till bl.a. Ina och Tito Colliander, Ragni Cawén, Sven Grönvall, Heidi och Oscar Parland, Thure Svedlin, J. O. Tallqvist och Maya Vanni. Illustrerat brev till Atos Wirtanen 1943. © Tove Janssons dödsbo.

32 KÄLLAN 2/2014 Jansson målar i sin ateljé på Ulrikasborgsgatan 1962. Foto: Beata Berg- ström. Till vänster en sida ur ett brev ”från Mumintrollet till Vivica” 1947. © Moomin Characters. Ovanför dikten ”Al fresco” från 1947, tillägnad Vivica ­Bandler. © Tove Janssons dödsbo.

Fotografier I SLS arkiv finns många vackra fotografier av Tove Jansson, hennes livsmiljöer, familj och umgängeskrets, fotograferade av Beata Bergström. Hon har fotat Jansson i sin ateljé i Hel- singfors och ute i skärgården både ensam och tillsammans med grafikern Tuulikki Pietilä.

Teateruppsättningar Teaterrelaterat material med anknytning till författaren och hennes produktion finns i Svenska Teaterns, Lilla Teaterns och Unga teaterns (f.d. Skolteaterns) arkiv. Särskilt den första Jansson-uppsättningen på Svenska Teatern, Mumintrollet och kometen (1949), är värd att nämnas. Pjäsen, som Vivica Band- ler regisserade, orsakade en storm av arga och upprörda in- sändare som hävdade att innehållet och språket i pjäsen var olämpligt för barn. Att man använt orden ”förmårrat” och ”helvete” ansågs som skadligt ur pedagogisk synvinkel. Signa­ turen ”Konfunderad pappa” skriver i Hufvudstadsbladet den 21 januari 1950:

KÄLLAN 2/2014 33 34 KÄLLAN 2/2014 Lyckligtvis lärde sig min pojke ej alla kraftuttryck, som före- kommer i pjäsen.[…] Det finns inga barnsvordomar, varför det för mig är detsamma om min pojke säger ”förmorrade” eller ”förbannade”. Motivet för hela pjäsen, fruktan för den stund jorden skall gå under, kunde också diskuteras.[...] Mu- mintrollet kunde ha gjorts till en trevlig barnpjäs [...] Sådan den nu är, med supande profeter och saftiga kraftuttryck kan jag ej rekommendera den.

Ur Tove Janssons svar av samma datum:

Som svar önskar jag meddela att helveteseld är ett o r d och Mårra är ett namn, båda förekommande i min pjäs [...] Med god vilja kan man förvränga vilka ord till vilka fula uttryck som helst. [...] Profeten i pjäsen dricker ”vin med ­muskotblomma”; att han söp hade den nu ytterst konfun- derade författaren ingen aning om.

Första utgåvan av Kometjakten (1946). Manuskript och första utgåvor Det finns manuskript till sånger, dikter och prosatexter av Jansson i olika arkivsamlingar, främst i Vivica Bandlers och Finlands svenska författareförenings arkiv. I det se- nare finns bl.a. några manuskript som ursprungligen do- nerades av Tove Jansson till föreningen för försäljning på auktion. Manuskripten är renskrivna med den för Jansson mycket typiska runda, tydliga skrivstilen. Av föreningens arkiv framgår bl.a. att manuskriptet till Bildhuggarens dot- ter köptes för 610 mark år 1977. I SLS bibliotek finns första upplagor av bl.a.Småtrol - len och den stora översvämningen (1945) och Kometjakten (1946). I biblioteket finns också tidskriftenGarm , med flera­ omslag ritade av Jansson, och Lunkentus från 1929 med hennes första serie.

Forskning kring Jansson Ett rikt material med anknytning till Tove Jansson och hen- nes produktion finns i konsthistorikern, kritikern och för- fattaren Erik Kruskopfs arkiv. Materialet relaterar till verket Bildkonstnären Tove Jansson som utkom 1992 och till annan forskning som tangerar henne. I biblioteket finns dess­utom litteratur om Jansson av Agneta ­Rehal-Johansson,­ Boel Westin, Tuula Karjalainen m.fl. Det finns även två böck- er på japanska: Tove Jansson to Garm no sekai­ (Tove Jans- son och Garms värld) av Mayumi Tomihara och Resa till Mumin­dalen. Tove Janssons och Mumintrollets Värld (titeln på svenska och japanska) med texter av Midori Watanabe, Shizuo Takahashi och Mayumi Tomihara. Inte bara konst- och litteraturvetare har intresserat sig för Tove Jansson. I biblioteket finns också t.ex.Språket i Muminserien.­ En syn- taktisk analys av Elisabeth Helenelund (1985).  Nelly Laitinen är arkivarie vid SLS arkiv.

Tove Jansson hyllas på scenen i samband med pjäsen Mumintrollet och kometen på Svenska Teatern 1949. I bakgrunden står regissören Vivica Bandler. KÄLLAN 2/2014 35 Hon vill göra arkivet tillgängligt för alla

Sedan april är det Kristina Linnovaara som basar för Svenska litteratursällskapets arkiv. Närmast kommer hon från National­ biblioteket, där hon jobbade i sexton år.

JOHANNA MINKKINEN

Arkivet finns inte ag kände till SLS arkiv och bild som möjligt av det svenska kultur- till för oss, utan visste att arkivsamlingarna är fina arvet i Finland. J och betydelsefulla. SLS har också Just nu är arkivet stängt på grund för forskarna och ett gott rykte och är en viktig aktör på av renovering, men öppnar igen i bör- arkiv­fältet och som vetenskapligt sam- jan av 2015. Ett led i att sänka tröskeln för allmänheten.” fund, berättar Kristina Linnovaara om till arkivet är att SLS i sitt nyrenoverade bakgrunden till att hon nu hittas som hus på Riddaregatan kommer att ha en arkivchef på litteratursällskapet. ny servicepunkt för besökare. Det inne- Det är inget litet arkiv Kristina bär att man kommer att kunna besöka Linno­­vaara chefar för: SLS har hela arkivet utan att beställa tid. 2 800 hyllmeter material. De 2,8 kilo- – SLS har som syfte att sprida kun- metrarna gör SLS arkiv till det största skap. Arkivet finns inte till för oss, utan finlandssvenska privatarkivet och ett för forskarna och för allmänheten. Det av de största i Finland. Det finns sam- är viktigt att vi sprider information om manlagt tjugoåtta anställda på arkivet, det finlandssvenska kulturarvet. tjugo­en i Helsingfors och sju i Vasa. Digitalt i fokus Vill nå ut Ett av verksamhetsområdena är för- Den nya arkivchefen hoppas att SLS stås digitaliseringen av arkivsamling- samlingar ska kunna nå en så bred arna. För tillfället finns 12 000 enheter pub­ lik­ som möjligt. ur arkivet på webben: bilder på Flickr SLS nya arkivchef Kristina Linnovaara har som målsättning att de omfattande och – Jag vill utveckla arkivet så att det och annat material på den nationella mångsidiga arkivsamlingarna ska nå ut till en når brett ut och har ett gott material- sökportalen Finna samt på SLS egen så bred publik som möjligt. underlag så att man får en så mångsidig webbplats. För närvarande är bara 1–2

36 KÄLLAN 2/2014 Man får inte glömma det viktiga basarbetet, att samla in material och ordna upp det. Det föds också digitalt material som vi jobbar med. Men nätet är den kanal man lätt når användarna via.”

procent av SLS arkivmaterial digita- – Det finns många kriterier som be- Många av SLS arkivsamlingar är liserat. aktas, bland annat huruvida materia- bekanta från förut, men de innehåller Kommer allt arkivmaterial att fin- let är av intresse för forskningen. Ett också många nya bekantskaper för den nas i digital form? annat kriterium är om materialet är relativt färska arkivchefen. – Kanske någon gång långt i fram­ skört och knappt kan användas. Vi har – Det finns mycket intressant mate- tiden. Det är en vision. Men det kom- en digi­taliseringsplan som vi har följt. rial om till exempel folkmusik och tra- mer alltid att finnas digitalt material Den kommer att ses över och få ett mer ditioner som utgör en central källa för som inte kan läggas ut på webben. strategiskt grepp. forskningen inom området. Enligt Linnovaara är den digitala Den tekniska biten av digitalisering­ ­ Det är en varierande grupp som an- utvecklingen viktig, samtidigt som man en står husets digitaliserings-, system­ vänder sig av SLS arkiv i dag: forskare, också måste fokusera på annan verk- utvecklings - och IT-avdelning för. släktforskare, media och vanliga med- samhet. – Det interna samarbetet fungerar borgare med specialintressen. – Man får inte glömma det viktiga jättebra. Vad skulle då arkivchefen rekom- basarbetet, att samla in material och menderar för en vanlig medborgare ordna upp det. Det föds också digitalt Blandad skara att bekanta sig med? material som vi jobbar med. Men nä- Själv har Kristina Linnovaara stude- – Jag skulle nog hänvisa personen tet är den kanal man lätt når använ- rat historia vid Helsingfors univer- till webben och rekommendera att man darna via. sitet. Hon disputerade 2008 med en bekantar sig grundligt med SLS webb- Är det svårt att kombinera de här avhandling som granskar maktkons­ sida. Den vägen kan var och en söka två uppdragen? tellationer på bildkonstfältet på 1940- information om det som intresserar – Man måste göra prioriteringar och 1950-talen.­ På Nationalbiblioteket en mest. Webbsidan kommer att för­ och det krävs att man gör upp planer har hon jobbat med flera uppgifter, bl.a. nyas inom kort och bland annat arki- för verksamheten. Man måste ha fokus som kulturkoordinator och nu senast vets tjänster, arkivmaterialet och SLS på långsiktiga mål. som ledare för verksamhets­enheten för digitala utgåvor kommer att synas bätt- Hur avgör man vad som ska digi- forskningssamarbete och allmän admi- re på de nya sidorna.  taliseras? nistration. Johanna Minkkinen är frilansjournalist.

KÄLLAN 2/2014 37 TEATER, BYGGNAD OCH KULTURINSTITUTION

Det har funnits en teater vid samband med den stora reno­ både på och bakom scenen. Så även Skillnaden i Helsingfors sedan veringen och ombyggnaden av Svenska Teatern, vars personal man 1860. I Svenska Teaterns om- I Svenska Teatern i Helsingfors möter i brevsamlingen: teaterchefer, fattande och mångsidiga arkiv 2010–2012,­­ donerade teatern en stor regissörer, skåde­spelare och alla de kan man hitta allt från skåde- del av sitt arkiv till Svenska litteratur- kunniga medarbetare som behövs för sällskapet i Finland. Dessa handling- att driva en teater, från rekvisitörer­ till spelarkontrakt till pjäsmanu- ar ingår idag i Historiska och littera- garderobiärer. I brevsamlingen – som skript och byggnadsritningar. turhistoriska arkivets samlingar och omfattar ca sju hyllmeter – ingår även Dessutom innehåller arkivet utgör det så kallade Svenska Teaterns teaterns korrespondens med pjäsför- en stor mängd personhistoriskt ­arkiv (signum SLSA 1270). Arkivet, fattare och med andra teatrar i Norden, material som korrespondens som omfattar ca 170 hyllmeter mate- för att inte tala om brev från Helsing- och fotografier. rial, är det största enskilda arkiv som forspubliken. En snabb blick i brevför- någonsin donerats till SLS och en ovär- teckningen visar att många finländska PATRIK AALTONEN derlig källa för den som är intresserad och nordiska kultur­personligheter av teater­historia. Arkivet innehåller haft kontakt med teatern i ett eller an- dessutom en stor mängd handlingar nat skede av sin karriär. I arkivet finns av mer allmänt intresse, som brev från t.ex. två brev från den internationellt författare och kulturpersoner. Efter- berömde filmregissören Mauritz Stil- som de äldsta handlingarna i arkivet ler, som började sin karriär som skåde- är från 1850-talet och de senaste från spelare på Svenska Teatern men tving- 2000-talet, omspänner Svenska Tea- ades fly till Sverige ­1904. I det första terns arkiv nästan 150 år av finländsk brevet beklagar Stiller att han måste kulturhistoria. lämna landet eftersom han blivit inkal- lade till rysk värnplikt; i det andra tack- Korrespondens och personhistoria ar han teaterchefen­ för visat stöd och Varje teater är på sätt och vis produk- uppger att han gömmer sig på Hotel ten av de personer som verkat där, d’Angleterre i Stockholm, under nam-

38 KÄLLAN 2/2014 net ”Oskar Rosqvist”. Dylika små his- kation. I Svenska Teaterns arkiv finns Teaterpublik på 1930-talet. torier finns det gott om i brevsamling- manuskripten till nästan 3 400 pjäser en, men å andra sidan finns det också som uppförts på teatern, från den på korrespondenser som sträcker sig över sin tid populära tyska pjäsförfattaren hela karriärer. Den populära skåde­ Charlotte Birch-PfeiffersEtt lyckans spelerskan Annie Sundmans brevväx- barn (premiär 1861) till Philip Pull- ling med teatern omspänner hela sju mans Fyrverkerimakarens dotter (pre- decennier. miär 2005). Dessa pjäsmanus vittnar Material av personhistoriskt in- väl­taligt – ibland kanske en smula för Arkivet innehåller tresse finns också bland teaterns admi- vältaligt – om vilka slags pjäser som även ett anmärk­ nistrativa och ekonomiska handling- gått hem hos publiken. Arkivet inne- ar. Här finns t.ex. skådespelarkontrakt håller även ett anmärkningsvärt ori- ningsvärt original­ och avlöningslistor – samt naturligt- ginalmanuskript: Minna Canths pas- manuskript: Minna vis styrelseprotokoll, årsberättelser,­ sionsdrama Sylvi, den enda pjäsen som huvud­böcker, kassaböcker osv. Canth skrev på svenska. Sylvi urupp- Canths passions­ I Svenska ­Teaterns arkiv ingår dess- fördes på Svenska Teatern 1893 – till drama Sylvi, den utom ett antal mindre personarkiv, av de dåtida fennomanernas stora för- vilka man särskilt kan nämna den lång- argelse – och blev en succé. Att den enda pjäsen som variga teaterchefen Nicken Rönngrens finska tea­terregissören Mikko Roiha Canth skrev på personarkiv och den stora­ teatermece- satte upp pjäsen 2014 visar att den inte naten Amos Andersons personarkiv. förlorat sin aktualitet. svenska.”

Tusentals pjäsmanuskript Guldgruva för teaterforskare Det sägs ibland att dramat är den flyk- Den som är intresserad av en specifik tigaste av de sköna konsterna; när en pjäs behöver inte nöja sig med manu- pjäs väl har spelats är den borta för skriptet. I Svenska Teaterns arkiv finns alltid. Det är en sanning med modifi- också dräktskisser, scenografiskisser,­

KÄLLAN 2/2014 39 spelplaner, programblad, fotografier inte bara som illustrationsmaterial; May Pihlgren och Eddie Stenberg i Den respektfulla skökan som hade premiär och recensioner – i bästa fall kan man de äldre affischerna innehåller nämli- den 11 december1948. alltså följa en pjäs levnadslopp ända gen mycket information om spel­tider från planeringsskedet till reaktionerna och skådespelare. På affischen förPrin - i pressen. I teaterns foto­samling finns sessan af Cypern finns t.ex. en minuti- pjäs- och scenografifotografier­ från ös förteckning över alla som uppträtt de flesta premiärer efter 1920, samt i pjäsen, från den titulära prinses- en ansenlig mängd personporträtt.­ san (friherrinnan M. Vogack) till ”en ­Teaterns affischsamling förtjänar ock- lappsk slaf” (herr M. Calonius). Detta så ett specialomnämnande: den inne- är information som inte bevarats nå- håller praktiskt taget alla affischer som gon annanstans. tryckts för Svenska Teatern, börjande från affischen till Zacharias Topelius Teaterhus och elevskola sagospel Prinsessan af Cypern (pre- Som denna korta genomgång visar är miär 28.11.1860). Affischerna­ har varit materialet i Svenska Teaterns arkiv mycket efterfrågade av forskare, och synnerligen mångsidigt. Av byggnads-

40 KÄLLAN 2/2014 Ovan Dräktskisser till Peer Gynt av Martha Neiglick-Platonoff. Pjäsen hade premiär på Svenska Teatern den 15 september 1936.

T. v. Nya Theatern invigdes åt ”Det Sanna,­ Goda och Sköna”. Affisch till Topelius sago­spel Prinsessan af Cypern.

historiskt intresse är skisserna och ritningarna till Chiewitz teaterhus (byggt på den nuvarande teaterns plats 1860, förstört i en brand 1863) och Benois teaterhus (byggt 1866) samt ritningarna och fotografierna från den stora ombyggnaden 1935–1936, då teatern fick sin nuvarande skep- nad. En annan intressant helhet är handlingarna rörande Svenska Teaterns elevskola, där många finländska skådespelare fått sin utbildning. För- utom ansökningsbrev och läsordningar inne- håller samlingen en undervisningdagbok, som beskriver den ibland nog så dramatiska varda- gen på teatern – eller vad skall man säga om den ­lakoniska anteckningen från den 30 november 1939: ”Bombanfall mot Helsingfors. Lektionen avbrytas.” Som dessa och andra handlingar i ­teaterns arkiv vittnar om, har Svenska Teaterns historia alltid varit nära sammankopplad med Finlands historia.  Patrik Aaltonen är arkivförtecknare vid SLS arkiv.

KÄLLAN 2/2014 41 AFFISCHER BJUDER PÅ INBLICK I SVENSKFINLAND

Snart kommer finskspråkiga högstadie-och gymnasieelever att få bekanta sig med det svenska i Finland ur ett historiskt perspektiv genom en affischutställning. Den är en del av Svenska litteratursällskapets nya satsning Pro Humaniora och är ett samarbete mellan SLS och projektet Svenska nu vid Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland.

JOHANNA MINKKINEN

Genom utställning­ edan i våras har läraren än i dag, berättar Granberg om valet av ­Andre­as Granberg varit projekt­ just de här två orterna. en får eleverna bland S anställd vid SLS och jobbat med Andreas Granberg har skrivit ma- annat svar på frågor att leta fram bildmaterial för två stora­ nus till affischerna, designen har gra- planscher på två gånger sju meter. De fikern Osmo Leppälä planerat och om när svenskan ska presentera det svenska i Finland ur tryckningen svarar Hanaholmen för. kom till Finland, var ett historiskt perspektiv, på ett sätt som Affischerna har blivit klara under hös- tilltalar finskspråkiga elever i åldern ten och kan nu skickas ut till skolorna. de svenskspråkiga 13 till 19 år. Granberg har förutom SLS Den nya affischutställningen -ut bosatte sig och vad egna arkiv utnyttjat bland annat Vanda går från fyra teman: befolknings­ stadsmuseums och Österbottens muse- utveckling, demografi, bosättning och de livnärde sig på.” ums utbud för att hitta passande bilder näringar. och text för affischerna. – Genom utställningen får elev- erna bland annat svar på frågor om Södra Finland och Österbotten när svenskan kom till Finland, var de Det är två orter i helt olika delar av svenskspråkiga bosatte sig och vad de Svenskfinland som presenteras på ut- livnärde sig på. ställningen, nämligen Vanda och Vasa. Utställningen sträcker sig från – Vanda är en gammal svenskbygd medeltiden till nutid med betoning på där finskan i dag nästan helt tagit över, tiden från 1860-talet och framåt. medan svenskan i Vasa har starkt fäste

42 KÄLLAN 2/2014 Goda erfarenheter Det här är ett ämne de finskspråkiga SLS forskningschef Christer Kuvaja­ be- rättar att Svenska nu har haft en liknan- eleverna inte är så bekanta med. Vi vill visa att de affischutställning tidigare, ”Svenska finlandssvenskar inte är så annorlunda och tiden–Ruotsin aikaan” om märkesåret 1809 i samarbete med Historiska bil- motarbeta fördomar om finlandssvenskar som der rf. ’bättre folk’.” – Den var lyckad så vi tänkte att vi också kunde satsa på en gemensam ut- ställning. Utställningen kommer att kun- na lånas av finskspråkiga skolor, såväl högstadier som gymnasier. Affischerna kommer alltså att cirkulera i flera olika skolor. Den förra utställningen var fli- tigt utlånad, berättar Kuvaja. Idén till utställningen föddes inom SLS Pro Humaniora-grupp. Gruppen har funnits i ett par år nu och jobbar för att föra fram humanistiska ämnen hjälp av arbetskompendierna får elev- i såväl svensk- som finskspråkiga sko- erna diskutera hur det ser ut på den lor, och man riktar sig till både lärare egna orten och till exempel på föräld- och elever. En annan målgrupp är stu- rarnas hemorter, säger Andreas Gran- derande vid universiteten. berg. I de svenskspråkiga skolorna riktar Affischutställningen går att kom- Pro Humaniora främst in sig på ämne- binera med flera läroämnen, eftersom na modersmål­ och historia, i de finsk- den tangerar bland annat historia och språkiga är det svenska och historia statistik. som gäller. Hur ska man då få finskspråkiga – Det står i SLS strategi att vi också högstadieelever intresserade av en ut- ska nå ut till yngre grupper i samhället. ställning om finlandssvenskar? Det var styrelsens förslag att vi skulle – Det här är ett ämne de finsksprå- börja rikta sig till skolvärlden och till lä- kiga eleverna inte är så bekanta med. rarna, berättar Christer Kuvaja. Vi vill visa att finlandssvenskar inte är Pro Humaniora-projektet pågår så annorlunda och motarbeta fördo- åtminstone fram till 2017. Förutom mar om finlandssvenskar som ”bättre affischutställningen­ jobbar man just nu folk”. Utställningen presenterar fin- med en broschyr i samarbete med uni- landssvenskar ur alla samhällsklasser, versitetens ämnesföreningar. Den ska säger Andreas Granberg. Andreas Granberg har letat fram material­ presentera de olika humanistiska äm- Granberg blev själv färdig lärare i och skrivit texten till en affischutställning nena man kan studera på svenska och historia och samhällslära våren 2014. om de gamla svenskbygderna Vanda och riktar sig till främst till gymnasister. Han har därför hela tiden haft fokus på Vasa. Foto: Kai Martonen. målgruppen för utställningen. Knyter an till hemorten – Jag har försökt hålla i minnet att När det gäller den aktuella affisch­ utställningen riktar sig till hög­stadier utställningen får skolorna också kom- och till finskspråkiga elever för att pendium som eleverna jobbar med i väcka deras intresse och inte bli för klassen för att knyta temat till den egna svårläst.  Läs mer om utställningen Svenskt i Finland på adressen hembygden. Johanna Minkkinen är frilansjournalist. – Det är bara Vanda och Vasa som www.svenskanu.fi presenteras på utställningen, men med

KÄLLAN 2/2014 43 SLS på bokmässan i Frankfurt

Flera år av förberedelser et har knappast undgått nå- I linje med SLS strategiska mål om resulterade i stora framgångar gon att Finland var hedersgäst vidgat perspektiv utåt mot Europa val- på världens största bokmässa de SLS redan 2012 att medverka i tema- då Finland i oktober var D som arrangerades i Frankfurt den 7–12 satsningen Finland Guest of Honour­ hedersgäst på den årliga oktober 2014. Och att temasatsningen­ på bokmässan i Frankfurt 2014. Se- bokmässan i Frankfurt. Också var en stor succé står klart; ingen ti- dan 2010 har SLS deltagit som utstäl- för SLS var mässan en viktig digare hedersgäst har uppmärksam- lare i Finlandsmontern på mässan. milstolpe i arbetet med att nå mats lika stort i artiklar, bloggar och Genom detta har SLS letat efter lämp- ut också på de internationella andra medieinlägg i tyskspråkig press. liga samarbetspartner,­ distributörer arenorna. ­Huvudarrangör för det finländska litte­ och utländska förlag för att sälja rät- rära programmet var FILI – Finnish tigheter till olika verk i SLS utgivning. AGNETA RAHIKAINEN Literature Exchange. De presentera- Tema­satsningen 2014 ledde till att det- de finsk- och svenskspråkig och samisk ta långsiktiga arbete också nådde re- litteratur med författarframträdanden sultat i form av SLS-böcker utgivna på inte bara på mässan utan också runtom andra språk, främst tyska och engelska. i det tysktalande området både före och En av SLS storsatsningar var ut- efter mässan. Också SLS deltog i mäs�- givningen av enbandsverket Finlands san och arrangerade program i nära svenska litteratur 1900–2012 (red. samarbete med FILI. ­Michel Ekman) som utkom på tyska Den årliga bokmässan i Frankfurt på förlaget Buchkunst Kleinheinrich i samlar branschfolk från hela världen, översättning av Regine Elsässer. Boken inte bara förlagsrepresentanter, bok- planeras också att utkomma på engels­ handlare och -inköpare och författare ka. SLS och Svenska Akademien finan- utan också översättare, agenter, data- sierade utgivningen av ett urval dik- specialister och journalister. Framför ter av finlandssvenska modernister allt handlar mässan om att köpa och – Edith Södergran, Elmer Diktonius, sälja rättigheter till böcker i översätt- Gunnar Björling, Rabbe Enckell och ning samt manuskript och synopsis för Henry Parland – som också utkom på film- och tv-världen. Buchkunst Kleinheinrich i översätt-

44 KÄLLAN 2/2014 I linje med SLS strategiska mål om vidgat perspektiv utåt mot Europa valde SLS redan 2012 att medverka i temasatsningen Finland Guest of ­Honour på bokmässan i Frankfurt.”

ning av Klaus-Jürgen Liedtke. det danska förlaget Museum­ Tuscu- om modernisterna i ett program och Utöver detta utkom Friedrich Pa- lanum Press. samtalade med Agneta ­Rahikainen om cius. Ein deutscher Komponist in Finn- På mässan arrangerade SLS flera dem i ett annat varvat med att de läste land. Mit einer Edition der Briefe und program med koppling till utgivningen. dikter högt på tyska och svenska. Två av Tagebücher av Tomi Mäkelä och Silke Finlands svenska litteratur 1900–2012 programmen hölls i Finlands paviljong, Bruns som en gemensam utgåva till- presenterades i två diskussioner: i den en utställning byggd kring litteraturen sammans med Georg Olms Verlag. På första samtalade Klaus-Jürgen Liedtke i Finland, där programmet pågick non- engelska utkom antologin Dolce far och professor Clas Zilliacus, som med- stop på två scener. niente in Arabia. Georg August Wal- verkat i arbetet med boken, och i den För SLS avslutades temasatsning- lin and his travels in the 1840s med ar- andra Regine Elsässer och Clas Zilli- en med ett vetenskapligt seminarium tiklar av Patricia Berg, Sofia Häggman, acus. Också samlingen med finlands- på Literarisches Colloquium i Berlin Kaj Öhrnberg och Jaakko Hämeen-­ svenska modernister ägnades två pro- (LCB) i början av december. Medver- Anttila. Boken gavs ut i samarbete med gram; Klaus-Jürgen Liedtke­ berättade kande med föredrag var Clas Zilliacus, Klaus-Jürgen Liedtke, Anders Olsson, professor And­reas F. Kelle­tat och litte- raturkritikerna Michael Braun, Peter Urban-Halle, Nico Bleutge, Cornelia Jentzsch och Daniela Seel. Seminariet­ arrangerades i samarbete med LCB, Svenska Akademien, Buchkunst Klein- heinrich och FILI. I samband med seminariet arrang- erades också diktuppläsningar med Klaus-Jürgen Liedtke, skådespelaren Meriam Abbas, Clas Zilliacus, ­poeten Cia Rinne, poeten och ledamoten i Svens­ka akademien Anders Olsson och Agneta Rahikainen.  Agneta Rahikainen är programchef vid SLS. Finlandspaviljongen på bokmässan i Frankfurt. Foto: Malin Bredbacka-Grahn.

KÄLLAN 2/2014 45 Visionen viktigare än prognoserna

Henry Wiklunds historik över är Henry Wiklund den ning haft som uppgift att spendera Svenska litteratursällskapets 1 maj 1984 trädde i Svenska en summa som fr.o.m. 1995 mer än kapitalförvaltning, Uppdraget N ­litteratursällskapets tjänst, femton­faldigats. Eller som Henry Wik- kunde han knappast ana att han ett lund säger: som växte, sträcker sig drygt decennium senare skulle hante- – Fyrken finns till för att användas. från slutet av 1800-talet ra en fonderad allmännyttig förmögen- Rent grafiskt formar sig staplarna över millennieskiftet. Peik het som var på god väg att växa till en kring millennieskiftet till en osannolik Henrichson har läst manuset av de största i landet. Vem kunde över hockeyklubba (se bilden på nästa upp- och träffat författaren. huvud taget i mitten av 1980-talet för- slag). Men också dessa pengar har sitt utspå att Nokia under senare delen av ursprung i det kapital som flera dona- TEXT OCH FOTO: PEIK HENRICHSON 1990-talet skulle utvecklas till ett av torer ända sedan slutet av 1800-talet världens mest värdefulla företag, med skänkt SLS och Svenska kulturfonden en euforisk kulminationspunkt kring för allmännyttiga ändamål. millennieskiftet och en all time high på 65 euro per aktie? Kapitalförvaltning i eget hus Om Nokia var 1990-talets börs­ Förvaltningen av detta donationskapi- raket, så var SLS kapitalförvaltning tal har nu analyserats och dokumen- den institution som med en klar place­ terats i en gedigen historik, Uppdraget ringsfilosofi skapade grunden för ett som växte, skriven av Henry Wiklund aldrig tidigare skådat penningregn över själv (se s. 64). Boken beskriver flera Svenskfinland. SLS äger och förvaltar turbulenta perioder i SLS ekonomis- Svenska kulturfonden, och därmed ka historia, från den ryska tidens an- finns nu en även i nordiskt perspek- nalkande revolution och demokrati- tiv betydande stiftelseför­mögenhet seringen av folkrepresentationen, till som kommer det gemensamma bästa de två världskrigen och förstås avreg- till godo, bl.a. genom Svenska kultur­ leringen på 1980-talet, kasinoekono- fondens allmännyttiga penning­ min och globaliseringen på 1990-talet. användning. Alla stora historiska företeelser har satt Förenklat har Svenska kulturfon- sin egen prägel på SLS förmögenhets- den genom sin årliga penninganvänd­ ­ förvaltning.

46 KÄLLAN 2/2014 – På SLS höll man envist kapital- På SLS höll man envist kapitalförvaltningen i eget förvaltningen i eget hus, vilket åtmins- tone utifrån det ekonomiska resulta- hus, vilket åtminstone utifrån det ekonomiska tet har visat sig vara fungerande, säger resultatet har visat sig vara fungerande.” Henry­ Wiklund. Vårt sätt att hantera den tidvis överstora Nokiaportföljen hade knappast varit möjligt ifall vi hade flyttat ut förmögenhetsförvaltningen svar för kapitalförvaltningen, men man till externa förvaltare. kan ju citera sådant som andra källor Tidningsrubriker från tiden kring skrivit, skrattar Wiklund. millennieskiftet verkar bekräfta att den valda strategin gav önskat resultat, t.ex. Nokiainnehavet avgörande när Dagens industri rubricerade en ar- Att placerarnas förmögenhet ökar un- tikel om SLS förmögenhetsförvaltning der en allmän tillväxtperiod är i sig ing- med orden ”Rikare än Nobelstiftelsen et märkligt. Kauppalehtis och Hufvud- – tack vare börskometen Nokia”. stadsbladets dåtida jämförelser av olika Tidigare VD:n Henry Wiklund, som trädde i – Det har förstås varit utmanan­ allmännyttiga stiftelser visar på sitt sätt Svenska litteratursällskapets tjänst 1984, har de att skriva om expansionen på hur exceptionell utvecklingen i slutet skrivit en omfattande bok om sällskapets långa 1990-­talet då jag själv var VD med an- av 1990-talet var inom SLS. historia som förvaltare av allmännyttigt kapital.

KÄLLAN 2/2014 47 Då trodde jag på Nokia, men fick väl jobba för att övertyga vissa andra. Och jag kunde ju ha haft fel, så lite nervöst kunde det vara.”

70,0070,0 70,0

65,0065,0 65,0 SKF (1930–2007) SLS (inkluderar SKF 1908–1929) 60,0060,0 60,0

55,0055,0 55,0

50,0050,0 50,0

45,0045,0 45,0

40,0040,0 40,0 SLS och Svenska kulturfondens (SKF) årliga intäkter åren 1885–1985 i euro(2010) SKF ingår i SLS åren 1908–1929 35,0 35,0 35,00 5,00 5,0 4,50 4,5 30,0 4,00 4,0 30,0 30,00 EURO(2010) MILJONER 3,50 3,5 3,00 3,0 25,0025,0 2,50 2,5 25,0 2,00 2,0 1,5 20,0 1,50 20,0

20,00 EURO(2010) MILJONER 1,00 1,0 0,50 0,5 15,0015,0 0,00 0,0 15,0 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1885 1895 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 10,0010,0 10,0

5,005,0 5,0

0,000,0 0,0 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Den till Svenska litteratursällskapet inkommande penningströmmen har varierat betydligt då den betraktas i 2010 års penningvärde. Från mitten av 1990-talet var tillväxten dramatisk, vilket möjliggjorde såväl betydligt ökad penning­ användning som skapande av angelägna reserver. Tillväxten påminner om kurvan för förmögenhetens värde. Den infällda rutan­ illustrerar ett hundraårsperspektiv. Fram till 1930 redovisades inte Svenska kulturfonden separat.

TOTALA INTÄKTER SKF Totala intäkter 48 KÄLLAN 2/2014 Men är jämförelsen helt rättvis med tanke på att SLS överstora inne- hav i Nokia delvis var dikterat av de s.k. Pentzinska donationsvillkoren? Enligt villkoren från 1930-talet fick dessa ak- tier i Finska Gummifabriks Ab (senare Nokia) inte säljas utan särskild orsak. Å andra sidan: tajmingen blev avgörande för den del man kunde sälja, oavsett do- nationsvillkor. Vinstuttaget kring mil- lennieskiftet steg till flera hundra mil- Det unika för stiftelseväsendet är det överlånga joner euro. I början av 1990-talet var många ex- tidsperspektivet på placeringarna.” perter oeniga om Nokias framtidsut- sikter. Också inom SLS rådde delade meningar, eftersom skattmästaren, VD:n och medlemmarna i finansrådet alla kunde ha sin egen syn på bolaget. – Då trodde jag på Nokia, men fick kelt god tur, säger Henry Wiklund om väl jobba för att övertyga vissa andra. avyttringarna av Nokia. Och jag kunde ju ha haft fel, så lite ner- – Det viktiga är ändå att en kapital- vöst kunde det vara, konstaterar Wik- förvaltare handlar utifrån en klar och lund i dag. genomtänkt syn i stället för att bara När Wiklund 1993 steg från supp- läsa prognoser, slår Wiklund fast. leant till ordinarie förtroendemanna­ – Det unika för stiftelseväsendet är revisor i Nokia, fick han en unik utkiks- det överlånga tidsperspektivet på pla- post i det bolag som några år senare ceringarna. Här är det inte kvartalen skulle bli omvälvande för den finska som gäller, och det ger möjlighet att ekonomin. sikta på en högre, långsiktig totalav- kastning. Läs aktier och därmed jäm- – Man får inte glömma bort att Skicklighet, intuition och tur förbara placeringsinstrument, förtyd- det allmännyttiga arbetet har möjlig- För att mer neutralt kunna bedöma ef- ligar Wiklund. gjorts av hundratals generösa donato- fekten av Nokiainnehavet med kulmi- Stötte du på någon stor överrask- rer, ­säger Wiklund. nationspunkten vid millennieskiftet, ning då du gjorde denna djupdykning – Många av dem har varit föremål då Nokias börsvärde momentant steg i SLS ekonomiska historia? för levnadsteckningar, men exempelvis till fantastiska 300 miljarder euro, bor- – Framför allt väcktes min högakt- Cely Mechelins allmännyttiga engage- de man förmodligen också granska föl- ning för de förtroendevalda som un- mang har alltför länge fått vänta på att jande konjunkturcykel (dvs. ungefär der tidigare decennier utan ersättning uppmärksammas, säger Wiklund. Cely åren 2000–2007). Efter att IT-bubb- och utan en professionell stab lyckades Mechelin bidrog med ett icke föraktligt lan sprack hade SLS fortfarande, efter åstadkomma så mycket. antal Nokiaaktier. en svacka, en aktningsvärd förmögen- – Många centrala uppdrag som nu- – För förvaltarna av donationerna het på 1,5 miljarder euro vid utgången mera sköts av anställda, sköttes fort­ var det dessutom tacksamt att Nokia- av år 2007, där Wiklunds historik alltså farande på 1950- och 1960-talen som innehavet efter Cely Mechelin inte var slutar. Detta var resultatet av rekord­ förtroendeuppdrag. behäftat med donationsvillkor, vilket artade omplaceringar under decenniet Det här är inte första gången SLS tillät rörelsefrihet på aktiemarknaden, fram till 2007. eller Svenska kulturfondens verksam- tillägger Wiklund. Cely Mechelins tes- – När folk frågar hur vi gjorde det het dokumenteras i bokform; det nya tamentariska donation från början av brukar jag något raljerande tala om en är att SLS förlag nu ger ut den första 1950-talet blev en viktig del av den se- tredjedel professionalism, en tredje- historiken med fokus på penningpro- nare framgången.  del intuition och en tredjedel helt en- duktionen. Peik Henrichson är frilansjournalist.

KÄLLAN 2/2014 49 SEMINARIUM Folkmusik för barn och unga

Folkmusiken måste få en 24 oktober arrangerade vid Sibelius-Akademin, projekt­om­ synlighet i de ungas Folkmusikinstitutet vid SLS buds­man Sonja Ollas-Airinen vid D sitt sjätte årligen återkomman- Svens­ka kulturfonden, universitets­ vardag för att stå sig i de folkmusikseminarium. Årets semi- lärare Cecilia Björk vid Åbo Akademi/­ dagens stora utbud av narium som hölls på Vasa Arbis hade Pedagogiska fakulteten, lektorn i olika fritidsaktiviteter.” rubriken­ ”Folkmusik för barn och unga ­musikpedagogik Marina Lindholm vid – morgondagens­ traditionsbärare”. Sibelius-Akademin och folkmusiker/ ­Temat utgick från det faktum att den pedagog Marianne Maans. Seminari- finlandssvenska folkmusikens fram- et avslutades med en paneldiskussion. tid är beroende av nya utövare som hål- Sammanfattningsvis kunde semi- ler vårt musikaliska kulturarv levande. nariets deltagare konstatera att fort- Under seminariet presenterades oli- satt och intensifierat samarbete mel- ka perspektiv på hur dagens samhälls­ lan alla aktörer och institutioner på klimat inverkar på förutsättningarna det finlandssvenska folkmusikfältet Ovan I panelen ingick, förutom föredrags- hållarna, professor Johannes Brusila, rektor att hålla folkmusiken framme både i behövs. Folkmusiken måste få synlig- Rolf Nordman samt lektor emeritus i musi- skolundervisningen och i fritidsverk- het i de ungas vardag för att stå sig i da- kens didaktik Per-Håkan Jansson. samhet för barn och ungdomar. gens stora utbud av olika fritidsaktivi-  Föredragshållare på seminariet var teter samtidigt som resurserna blir allt Nedan Cecilia Björk talade om folkmusik i den finlandssvenska klasslärarutbildningen. institutschef Niklas Nyqvist vid SLS/ knappare. Dessutom måste verksam- Gustav Djupsjöbackas föredrag hade titeln Finlands svenska folkmusikinstitut,­ heten bedrivas i ännu tätare samarbete ”Musik i skolan – för vem och vad slags?”. rektor emeritus Gustav Djupsjö­backa med redan etablerade strukturer såsom musikskolor, institut och grundskolor. Seminariet samlade drygt trettio deltagare och arrangörer för semina- riet var SLS/Finlands svenska folk- musikinstitut i samarbete med Folk­ musiksällskapet r.f. och festivalen Vasa Folk. 

NIKLAS NYQVIST

Niklas Nyqvist är institutchef vid SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut.

50 KÄLLAN 2/2014 FORSKNING Nya forskningsprojekt om Westermarck och spatialitet i senmodern prosa

Svenska litteratursällskapet satsar årligen stora summor för att finansiera forsknings­projekt. Hösten 2013 erhöll två projekt finansiering till ett sammanlagt belopp om drygt 1 miljon euro. Projekten startade 2014 och är förlagda till Uleåborgs universitet respektive Helsingfors universitet.

toria lyfter projektet även fram det prosans språkliga och berättarteknis- Edvard Westermarck svenskspråkiga vetenskapssamfun- ka begränsningar. Detta görs genom Kretsen kring Edvard Westermarck dets historia och den svenskspråkiga att analysera romanernas spatiali- och det tidiga 1900-talets idélandskap intelligentsians idévärld för att sätta tet som former av ”kognitiv kartlägg- (pågår t.o.m. 2017) den i samband med den vetenskapliga ning”. Med kognitiv kartläggning me- Sociologen, antropologen och filoso- och ideologiska internationalisering- nas mentala modeller som individer fen Edvard Westermarck (1862–1939) ens historia. skapar för att bearbeta information hör till de internationellt mest välkän- Projektledare är Petteri Pietikäi­ om sin omgivning – spatial kunskap. da forskarna i den finländska veten- nen, professor i idé- och lärdoms­ Rum och rumslighet är mångfacette- skapshistorien. I egenskap av akade- historia vid Uleåborgs universitet. rade ­fenomen som ger upphov till frå- misk lärare blev Westermarck även gor om t.ex. de undersökta romanernas mentor för flera elever och andra ef- inre och yttre, abstrakta och konkre- terföljare som med hans hjälp bildade Spatialitet ta, symboliska och reala rum, deras en internationellt känd skola (i denna Senmodern spatialitet i finlandssvensk berättarstrategier, teman, språk och ingick bl.a. Gunnar Landtman, Rafael prosa 1990–2010 (pågår t.o.m. 2017) tidsuppfattning samt samhälleliga di- Karsten och Rolf Lagerborg). Liksom I projektet undersöks den finlands- mensioner. sin lärare hyste också många av dessa svenska prosans centrala drag och Relevanta verk för projektet är efterföljare och elever ett aktivt sam- förnyelse under perioden 1990–2010. bl.a. Monika Fagerholms Diva, Lars hällsengagemang. Forskningsprojek- Detta görs genom att analysera former Sunds Siklax-trilogi, Pirkko Lindbergs tets målsättning är att kartlägga det av spatialitet i ett antal för perioden Candida, ­Hannele-Mikaela Taivas­ europeiska idélandskapet kring Wes- ­centrala romaner och författarskap salos Fem knivar hade Andrej Krapl, termarck och hans efterföljare samt att i relation till senmoderna samhälls­ Malin Kiveläs Du eller aldrig, Fredrik studera på vilket sätt denna krets för- fenomen. Forskare har framhållit att Långs Mitt liv som Pythagoras, Kjell enade vetenskap och samhälls­politiska det senmoderna samhället har föränd- Westös ­ Där vi en gång gått och Ulla- strävanden. rat människornas sätt att uppfatta tid, Lena Lundbergs sjöfartstrilogi. Forskningen öppnar för ny kun- rum och identitet och rent av skapat Projektledare är docent Kristi- skap om balansen mellan europeisk nya former av rumslighet. na Malmio, universitetslärare i nor- kosmopolitism och nationella strävan- Målet är att visa hur postmoderna disk litteratur vid Helsingfors univer- den inom det svenskspråkiga veten- teorier om rumslighet kan förklara den sitet.  skapsfältet i Finland under 1900-talets­ finlandssvenska romanens förmåga att början. Förutom de finländska sam- från 1990 framåt spränga gränser­na hälls- och kulturvetenskapernas his- för det ”trånga rummet”, den tidigare

KÄLLAN 2/2014 51

Folkkultursarkivets meddelare berättar om sina datorminnen

Datorer är något som väcker starka känslor både för och emot. Arbetslivet, den sociala samvaron och kontakten till olika myndigheter har förändrats av datorn. Plötsligt är också generationerna omkastade med yngre som är mentorer åt de äldre. Hos en del väcker datorn ett intensivt obehag medan andra talar om den som en kär vän. Det här visar svarsskörden ur pristävlingen Mina datorminnen som Folkkultursarkivet publicerade våren 2014.

PIA LINDHOLM

ristävlingen Mina datormin­ ­ ”Jag blev helt enkelt förälskad” nen besvarades av sammanlagt 58 – datorn gör entré P personer, största delen av dem i Eftersom största delen av dem som åldern 65 och äldre (44 svar av 58). har bidragit till pristävlingen är äldre Representationen inom de yngre ål- personer har de flesta kommit i kon- dersgrupperna är mer blygsam: två av takt med eller hört talas om datorn meddelarna är 20–34 år, sju 35–49 år för första gången inom ramen för sitt medan sagesmännen mellan 50–64 år arbete. Datorns inträde i arbetslivet, är fyra till antalet. På grund av ålders- som oftast skedde på 1980-talet, har fördelningen kommer denna redogö- tydligt varit en stor händelse: datorer- relse att fokusera på meddelarna i ål- nas utveckling och historia, tekniska dern 65 och uppåt. detaljer och hur den egna branschen Oberoende ålder är de som har be- har utvecklats i och med datorerna be- svarat listan till största delen förtrogna skrivs mycket detaljrikt och ingående. med datorn som redskap, använder den Det framgår också att den första tiden ofta och till olika sysslor. Majoriteten med datorerna i viss mån präglades av har tydligt ett intresse för det teknis- okunskap, att det erbjöds väldigt lite ka, vilket präglar tonen i det insamla- utbildning eller stöd i hur man skulle de materialet. Bland meddelarna finns använda datorn och att man i huvudsak det också personer som skriver att de fick pröva sig fram genom försök och inte har en dator och inte heller är int- misstag. Andra fick helt enkelt ingen resserade av att skaffa en, men de är få. utbildning alls eftersom de snart skul- le gå i pension.

52 KÄLLAN 2/2014 Den första kontakten med datorn man, skrev på nytt osv. Då vi byggde var för många väldigt känslomässig, an- ett datasystem (på stordator, i medlet tingen övervägande positiv eller nega­ på 80-talet) för detta, var motståndet Alla äldre svarande tiv. Hur väl man tog emot detta nya ganska stort och man hörde ofta sä- gas att ”jag skriver nog bokningarna har ingalunda hjälpmedel verkar inte handla om ålder på papper för säkerhets skull”. (Man, utan snarare om intresset för teknik, känt oro inför 67 år) utbildning och framför allt inställning- datoriseringen.” en till det nya. Så här uttrycker sig en pensionerad energiingenjör, född 1945: För de äldre informanterna har datorn varit ett nytt redskap, som dels har er- Min första kontakt med en dator, eller satt gamla och invanda sätt att göra sa- som det hette då: datamaskin, skedde ker på och dels har skapat nya rutiner. under studietiden i Åbo. Jag fick bör- Till skillnad från yngre generationer ja som timassistent på Institutionen har äldre personer fått lära sig inter- för Anläggningsteknik strax före julen aktions- och informationsteknik långt 1968. Min första uppgift var att omfor- efter att de har etablerat andra sätt för ma några värmetekniska tabeller till interaktion och informationssökning, matematiska funktioner med hjälp av konstaterar Theres Bellander, forskare ett regressionsprogram av IBM. […] vid Institutionen för nordiska språk vid Som ingenjörsstuderande var jag ny- fiken och litet stolt över att få använ- Uppsala universitet (Bellander 2012, da och lära mig arbeta med en dator. s. 5). Detta är en realitet också för de flesta som besvarat denna frågelista. Följande meddelare, en kvinna på 65 år, Det är alltså inte konstigt att datorn in- beskriver mycket starka känslor i rela- itialt kunde väcka obehag och nervosi- tion till datorn: tet. Många nämner att de var rädda för att göra fel eller göra bort sig och där- Jag kände mig lastgammal, jag var för ville en del undvika kontakt med da- redan 42 år och ännu lite ambivalent torn helt och hållet. till den där adeben. Kursen skulle pågå Alla äldre svarande har ingalunda en vecka och redan andra dagen sa det känt oro inför datoriseringen. Det finns KLICK! Jag blev helt enkelt förälskad, även de som har tagit emot datorer- En av Folkkultursarkivets meddelare skri- kände att jag var ett med datorn och na med entusiasm och beskriver den ver bloggen Gammelmormorns blogg förstod logiken. […] Redan i slutet av (gammel­mormorn.wordpress.com) sedan första tiden med datorn som spännan- veckan började jag hjälpa till i klass- början av 2014. I långa och utförliga inlägg de och stimulerande. En 72-årig man rummet och efter avslutad kurs blev blickar hon tillbaka och minns, samtidigt som arbetat som jurist konstaterar föl- som hon reflekterar över dagens samhälle. jag stödlärare. jande: Datorn medförde på sikt stora föränd- ringar i de dagliga rutinerna på arbets- platsen, som många meddelare beskri- ver som omtumlande. Det var också vanligt att det hystes en stor misstro mot datorerna.

Efter medlet på 1980-talet kom de första pc:na till Silja Line där jag jobba- de på avdelningen för frakt. […] Ännu i början på 80-talet gjordes våra last- bokningar med papper, penna och gum- mi. Man ringde upp kunden eller vice versa och så noterades hans bokning- ar på avgångslistor, sedan gummade

KÄLLAN 2/2014 53 Datastöd? Vad är det? En senare upp- Som en händelse fick jag ett stipendi- finning för folk som saknar fantasi och um (1997) och köpte min första egna Flera nämner att de experimentlusta? laptop. Den var urdyr, den kostade 16 000 mark, det vill säga cirka 2 000 hade som mål att euro, men efter det har tekniken för- Här har det inte funnits någon hög trös- bättrats och priserna sjunkit en hel skaffa sig en dator­ kel att ta sig an det nya arbetsredska- del. Den lilla bärbara döptes till Elsa. pet, snarare tvärtom. Samma medde- med internet­ När jag öppnade den sjöng den, med lare menar att de som var nyfikna på anslutning efter mina söners målbrottsbrustna stäm- datorerna ”mådde bäst”. För de yng- mor ”Hej jag heter Elsa” och det kän- pensioneringen.” re meddelarna däremot har datorn va- des som om det åttonde underverket rit en självklar del av livet en betydligt hade tagit plats, just hemma hos oss. längre tid. De har vuxit upp med dato- Vi hade ett telefonmodem­ och det var rerna, eller som en kvinna född 1938 en dekadent lyx att sitta ute på Internet uttrycker det, de yngre har elektronik­ och söka jobb, skicka artiklar och kol- anpassade hjärnor. la tågtidtabeller i ett skrynkligt natt- linne. (Kvinna, 65 år) Jag och min vän datorn Startskottet för datorintresset kom Vi hade under den nästan 30 åriga före­ för de flesta äldre meddelarna i arbets­ tagartiden som kutym att under fest­ livet och så småningom, vanligen un- liga ceremonier i goda (affärs)vänners der 1990-talet, blev det allt vanligare lag döpa alla, i snabb takt alltmer mo- derniserade datorer, som i början be- med datorer i hemmen. Flera nämner stod av en gemensam och sedan var att de hade som mål att skaffa sig en da- sin […]. Det hela var, förutom roligt, tor med internetanslutning efter pen- väl också ett fåfängt försök att ”bekäm- sioneringen. Ur det inkomna materia- pa onda andar”, som då och då fort- let framgår det tydligt att många hade farande ställde till det i datatrafiken. en personlig relation till och speciell Har numera förlorat dylika illusioner syn på den första privata datorn. Det och använder en dator som är bara en verkar inte ha varit ovanligt att man ”den”. (Kvinna) namngav sin dator och rentav uppfat- tade den som sin vän. Ett annat drag som förekommer i fle- ra berättelser är känslan av att datorn

På kursen ”Programmering för datamaski- ner”, som hölls vid Vasa Sommaruniversi- tet 1965, lärde man sig bl.a. att programme- ra maskinen att spela schlagers. På bilden av­läser läraren Håkan West en textremsa till ­låten ”Anchors Away”. Foto: Rafael Olin.

54 KÄLLAN 2/2014 har en egen vilja, en egen personlighet och är nästan ett levande ”väsen”. Det- ta är särskilt tydligt i sådana fall där da- torn har ställt till problem för sin an- vändare.

För mig är datorn en användbar ma- nick som gör sitt bästa för att trass- la till mitt liv samtidigt som den un- derlättar det i mycket stor grad. Den första datorn som kom i mitt liv mycket snart efter att jag och min dåvarande make börjat 1984 som privatföretagare inom Marketing Communication, var Hålkort till dator. Hålkorten och -banden var viktiga mekaniska lagringsmedium under data- jag rädd för eftersom den och jag inte teknikens första årtionden. På 1980-talet ersattes de nästan helt av magnetiska lagringsme- hade något gemensamt gällande logik dier som t.ex. disketterna. och tankesätt. Javisst, den tänkte nog alldeles tydligt mycket noga hur den takt med anhöriga och bekanta. […] skulle göra livet surt för mig. Inga im- De yngsta meddelarna nämner inte lik- När det sista bankkontoret drogs in i pulsiva handlingar eller felslagningar nande problem, vilket kan bero på att vår kommun lärde jag mig att betala tillät den, utan slukade skoningslöst de yngre har större datorvana än de äld- räkningar med hjälp av datorn. Möj- upp många nästan färdiga dokument re. En klar skillnad mellan generatio- ligheten att se på kontots ställning och eller tvärstoppade mitt i brinnande nerna är att de äldre ofta behöver stöd i att ha kontakt med bankens personal i brådska. Jag hatade den. (Kvinna) sitt datoranvändande och förlitar sig på olika frågor har jag också använt mig sina barn, barnbarn eller dator­kunniga av. Datorn har blivit min vän till nytta Hur är det då meningen att datorn helst bekanta (som vanligen är yngre än de och nöje. (Kvinna, 81 år) ska fungera? Flera nämner att de för- själva). De yngre meddelarna verkar väntar sig att datorn ska vara ungefär kunna klara sig själva väldigt långt. som vilken hushållsmaskin som helst, Släktforskning är också ett kärt intres- dvs. vara klar att använda då man knäp- Gränslöst och begränsat se för flera svarande och för detta än- per på den. En kvinna, född 1965, ut- – datorns användningsområden damål är datorn och internet viktiga trycker det så här: ”För mig är datorn ett Datorn används till många olika saker. redskap. I de flesta inkomna svaren arbetsredskap som ska fungera utan att Dagliga ärenden sköts på internet, man poängteras­ att samhället till stor del jag själv ska behöva förstå mig på den.” håller kontakt med nära och kära, man har flyttat ut på internet, på gott och Många upplever också uppdateringar söker information eller sysslar med oli- ont. eller inköp av nya maskiner som jobbigt. ka hobbyer på datorn. Man ser på tv via De nyare datorerna uppfattas kräva mer datorn och lagrar bilder på den. Flera Idag kan man ju inte klara sig utan da- av sin användare än de gamla gjorde. ser internet som ett sätt att utöka re- tor. Läkartider, resor och andra saker Det är inte enbart uppdateringar viret och göra det möjligt att resa även ska beställas via nätet, räkningar ska rörande själva maskinvaran som stäl- om man inte lämnar sin stol. betalas via nätet, kontakten till släkt ler till problem utan det kan även gälla och vänner sker via e-post osv. Recepten tjänster på internet. Att uppsöka främmande platser med blir ju e-recept och svaren från labora- hjälp av internet har varit berikande. toriet hittar man på internet. Möteskal- lelser etc. kommer via e-post. Och tid- Jag uppskattar att kunna betala mina Ett bekvämt sätt att resa runt världen. ningen skall man visst helst också läsa räkningar i lugn och ro hemma. Men Som uppslagsverk i allmänhet har da- elektroniskt men här drar jag gränsen. varför i all sin dar måste banken byta torn varit och är värdefull. Min nyfi- Jag vill ha min tidning i pappersform. sin ”image” titt som tätt? Just som jag kenhet har stillats i många samman- (Kvinna, 73 år) har lärt mig hitta allt byter banken sin hang. Brevväxling med hjälp av e-post har gett mig trevliga minnen. Utbyte av bildsida och du milde så jag får leta Det kan kännas som ett tvång att ta till och göra misstag innan jag lyckas få bilder har förhöjt trevnaden. […] Face­ sig datorn i dagens datoriserade värld. räkningarna betalda. (Kvinna, 82 år) book öppnar jag så gott som dagligen. Där finns mångsidig information. Där Några meddelare beskriver en känsla kan jag också enkelt och snabbt få kon- av utanförskap efter­som ”allt händer på

KÄLLAN 2/2014 55 nätet”. En del redogör för en känsla av Tidigare nämndes det en del om hjälplöshet, om en vilja att lära sig an- gränser, att meddelaren vill läsa sin tid- vända datorn men att inte klara av det. ning i pappersformat. Det förekommer En av de äldre meddelarna medger att också andra gränsdragningar i svaren, hon skulle vilja lära sig använda datorer särskilt hos de äldre meddelarna. En men att hon antagligen är för gammal del drar en skarp gräns vid sociala me- för det. Datorn har gett henne uppre- dier, man vill inte lämna ut uppgifter pade slag mot självförtroendet, uppger om sig själv på nätet eller vara tillgäng- hon. Dessa uttalanden påminner i hög lig hela tiden, vilket man uppfattar att grad om de reflektioner Camilla Alex- de sociala medierna föranleder. Gene- andersson och Johanna Lundh kom- rellt kan man säga att de äldre med- mer fram till i sitt examensarbete ”Men delarna är mindre aktiva inom socia- jag är ju den där förlorade generatio- la medier och läser inte heller bloggar nen ... (skratt)”. Även deras informan- lika mycket som de yngre, även om un- ter (sex medlemmar i nätverket Senior­ dantag finns. Net, ett svenskt nätverk för seniorer i Flera meddelare har också begrän- åldern 55+) uttrycker tankar och käns- sat sin datoranvändning på olika sätt. lor som kan relateras till rädsla, osä- Bl.a. har en familj på fyra personer kerhet och frustration inför tekniken medvetet valt att skaffa endast en da- och att inte kunna. Ytterligare ger dessa tor som alla måste samsas om, så att det personer uttryck för att datorer och IT gemensamma umgänget inte ska bli li- En 81-årig kvinnlig meddelares ibland kan kännas påtvingat och något dande. Andra beskriver sommarstugan första dator Macintosh PowerBook man mer eller mindre måste lära sig som ett ställe som medvetet hålls som 140, införskaffad ca 1996. (Alexan­dersson & Lundh 2009, s. 58). en strömlös fristad. Att vara beroende av datorn är dock något som endast de yngre meddelarna nämner.

Smidiga lösningar men mera jobb – arvet från datorn Ett faktum som är påtagligt i materia­ let är den enorma förändring datorise­ ringen har gett upphov till i samhäl- let, inom arbetslivet och vad service beträffar. Nya, smidiga lösningar och program vars mening har varit att ef- fektivera arbetet har i många fall lett till en ökad arbetsbörda. Den person- liga servicen upplevs på många håll ha minskat, avtagit eller helt fallit bort. Gränsen mellan yrkesrollen och den privata sfären är numera också allt svå- rare att dra, i och med nya tekniska ar- betsredskap och möjligheten att vara uppkopplad dygnet runt. Till följande en pensionerad lärares syn på saken:

Jag gick nog i pension i rätt tid (2006). Det var mycket jag inte behövde sätta mig in i. Det var inte aktuellt att byta ut overhead-projektorn mot power point ännu då, så den biten lärde jag mig ald-

56 KÄLLAN 2/2014 rig. Numera ska så gott som all kom- munikation med föräldrar, elever, kol- leger m.m. ske via Wilma. Den rumban var jag aldrig in i. När jag ser på de Mellan raderna kan man läsa att det aktiva lärare som jag har i min när- känns viktigt att kunna ”hänga med” miljö ser jag nog att tempot har tris- sats upp och att uppföljningsjobbet på i den datoriserade världen.” Wilma tar mycket tid. Meningen är väl att det ska underlätta arbetet men den mänskliga faktorn bromsar nog. Alla inblandade fyller inte i det de ska i tid och då försvårar det för andra och dess- utom innebär datoruppföljningen att vit utsatta för en del sådana insinua- Att kunna använda datorn och in- lärarna borde vara uppdaterade och tioner. Tvärtom är det uppenbart att ternet ger en känsla av delaktighet i tillgängliga så gott som dygnet runt åldern inte är något hinder för dator- samhället, även efter att man inte läng- – och det tär! (Kvinna, 68 år) användningen så länge intresset (och re är aktiv inom arbetslivet. Mellan ra- stöd i viss mån) finns. Flera så väl äldre derna kan man läsa att det känns viktigt I flera svar kan man också läsa om oli- som yngre meddelare uttrycker en stor att kunna ”hänga med” i den datorise- ka rädslor och farhågor gällande vad entusiasm vad gäller datorer. Det finns rade världen. Flera meddelare ger ut- datoriseringen och förändringarna i bl.a. en 89-årig dam som börjat blogga i tryck för en djup tacksamhet för datorn samhället på sikt kommer att leda till. år och en 93-årig dam som håller kon- och för att ha fått ta del av den tekniska Bl.a. nämns en oro för att en del grup- takt med sina vänner och döttrar via utvecklingen: per marginaliseras eftersom så myck- ­e-post. Nedan ett citat av senast nämn- et i dagens samhälle förutsätter tillgång da kvinna, som för övrigt har rubricerat Efter min pensionering 2007 har pc:n till och kunskap om datorer. Det finns sitt frågelistssvar med den inspireran- varit fortsättningsvis ett dagligt verk- också en oro för historieskrivningen, de rubriken ”Visst kan du!”. tyg för mig. Jag hör till den lyckliga vad som sparas av korrespondensen i gruppen som har varit med om dataut- vårt datoriserade samhälle och vilka Redan för ett antal år sedan visste jag vecklingen och kan njuta fullt ut av tek- spår som kommer att bevaras av vår att jag ville ha en dator. Om man fråga- niken på gamla dagar. (Man, 67 år)  historia. Ungdomen bekymrar man sig de någon om någonting var svaret all- Pia Lindholm är arkivarie vid SLS. också för – man är rädd för att deras tid ”det kan du läsa på webben. Klicka sociala förmåga och färdigheter att ut- bara in på www ...”. Jag blev arg. Inte trycka sig i skrift försämras. Vissa med- kan man klicka in något då man ing- Källor och litteratur en dator äger. De flesta tog för givet att delare är också rädda för att överdriven alla, pensionärer och ”gamyler” hade datoranvändning kan leda till beroen- SLS 2272 Mina datorminnen – Folkkulturs- en egen dator och behärskade den. Allt- arkivets pristävling nr 53. Pia Lindholm, deskap, sämre fysik och t.o.m. hjärn- så! Jag beslöt mig för att skaffa mig en! 2014. skada. Alexandersson, Camilla & Johanna Lundh, Trots att en hel del negativa aspek- ”Men jag är ju den där förlorade genera- ter nämns i svaren förefaller datorer- I dag lever man allt längre och den äldre tionen ... (skratt)” – Äldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer na ändå hamna på plussidan; nyttan generationen deltar allt aktivare i sam- och IT, Pedagogiska institutionen, är större än de eventuella negativa följ- hället som följd. Enligt uppgifter från Stockholms universitet, 2009. derna, särskilt om man själv kan be- Statistikcentralen från år 2013 använ- Bellander, Theres, ”Det var ju ett absolut gränsa sitt datoranvändande. Datorn der mer än en fjärdedel av 75–89-åring- måste att skaffa sig en dator” – Digitala är en stor tillgång som berikar livet på arna internet, och användningen av mediers plats och roll i ålderspensio- närers vardag, Arbetsrapporter om många sätt, mera en vän än fiende. webben blir allt vanligare i de äldre modern svenska, FUMS rapport nr åldersgrupperna. Statistikcent­ralens 232, Institutionen för nordiska språk, Åldern är verkligen bara en siffra beslut att 2013 höja den övre ålders­ Uppsala universitet, 2012. Avslutningsvis kan man konstatera gränsen för undersökningen om fin- Statistikcentralen, Mer än en fjärdedel av 75–89 åringar använder internet, att stereotypen om den datorovana ländarnas internetvanor från 74 till 89 http://www.stat.fi/til/sutivi/2013/ åldringen knappt alls figurerar i det- år är redan i sig ett tecken på denna ål- sutivi_2013_2013-11-07_tie_001_ ta svarsmaterial, även om meddelarna dersgrupps ökade livskraft och aktivi- sv.html, 06.10.2014. själva, särskilt kvinnorna, kan ha bli- tet.

KÄLLAN 2/2014 57 FOLKKULTURSARKIVETS FRÅGELISTA NR 54 KYRKLIGA OCH SEKULÄRA LIVSFESTER

rets frågelista behandlar de första högtiderna i livet, dopet och kon- Å firmationen. I Folk­kulturs­arkivets Frågor samlingar finns en hel del material om dop- seder i äldre tider och om hur ungdomarnas DOP OCH NAMNGIVNINGSFESTER konfirmationstid utformade sig. Nu vill vi få Hur gick ceremonierna till? Vem deltog i festen? Berätta om val av faddrar och vän- in beskrivningar av hur festerna firas i dag, faddrar, om programnummer vid tillställningen, om trakteringen och gåvorna till bar- både på kyrkligt sätt och enligt nya seku­ net. Vilken är din syn på dopets eller välkomstfestens betydelse? lära traditioner. I dag välkomnas ju många nyfödda med en namngivnings- eller väl- RELIGIÖSA OCH SEKULÄRA KONFIRMATIONER komstfest, och en tonåring kan markera Var valet mellan kristlig konfirmationsundervisning eller deltagande i ett livs­ ingången i vuxenlivet genom att delta i ett åskådningsläger (Prometheusläger) självklart för konfirmanden? Om du beskriver livsåskådningsläger. din egen konfirmationstid, berätta gärna detaljerat om hur den förlöpte. Hur -utfor Vi ber dig berätta om dop, namngivning, made sig konfirmationen och festligheterna efter den första nattvardsgången? Vilka traditionellt religiös eller sekulär konfirma- festligheter följde på det avslutade livsåskådningslägret? tion – i den form du själv ordnat festen el- Vem deltog i festen? Berätta om traktering, om speciella program­nummer och ler deltagit i den! om gåvor till festföremålet. Vilken är din syn på de religiösa eller sekulära konfirma- tionsritualernas betydelse?

SVARET kan sändas per post till Carola Ek- de och sparade i jpeg eller tiff. Du kan också ska också ge ditt samtycke till att materialet rem, Svenska litteratursällskapet i Finland, skicka in pappersfotografier, antingen som du skickat in arkiveras på SLS arkiv och kom- PB 158, 00171 Helsingfors, eller per e-post donation eller lån. Observera att dina foto- mer att vara tillgängligt för forskning. Bak- till [email protected]. Frågelistan kan ock- grafier förs in i arkivets bilddatabas och kan grundsuppgifterna används inte för andra så besvaras på SLS webbsida www.sls.fi. användas av forskare och allmänhet som i ändamål. Vi vill ha ditt svar senast 13.4 2015. Vi tar gärna emot fotografier som illu­ framtiden anlitar SLS arkiv. Bland alla deltagare utlottas ett antal pen- s­trerar festligheterna. Digitala fotografier Glöm inte att uppge ditt namn och din ning- och bokpriser. bör vara tillräckligt stora, d.v.s. oförminska- adress, e-postadress, födelseår och yrke. Du

58 KÄLLAN 2/2014 AKTUELLT FRÅN SLS

SATTUMASATTUMASATTUMA SLUMPENSLUMPENSLUMPEN VETENSKAPSDAGARNA 7–11.1.2015 www.tieteenpaivat.fi

VETENSKAPERNAS NATT 8.1 SEMINARIUM 9.1 Helt random! Slumpens skördar TORSDAG 8.1.2015, KL. 18–21 FREDAG 9.1. KL. 10.15–16.00 Balders sal, Alexandersgatan 12, Helsingfors Plats: Ständerhuset, Snellmansgatan 9–11, Helsingfors

SLS bjuder på helt random program i slumpmässig ordning: 10.15 Seminariet öppnas, Svenska litteratursällskapets ord­ förande, professor Fred Karlsson Julia Tidigs: Litterär språkblandning och den 10.30 Mer än bara rationalitet – slump och emotioner i förlovade (o)medvetenheten politiken, professor Göran Djupsund (Åbo Akademi) Yrsa Lindqvist: Man tager vad man haver, sa Cajsa Warg? 11.10 Från ruletten till realismen – slumpens försvinnande i Carola Ekrem: Att överlista slumpen. Folktrons strategier litteraturen, fil.dr Trygve Söderling (Helsingfors universitet) Liisa Hakamies-Blomqvist: Förnuft eller känsla. 11.50 Filosofiskt om slumpen, docent Patrick Sibelius Vad fick mormor att ta körkort? (Åbo Akademi) Susanne Österlund-Pötzsch: Konsten att gå vilse. Om 12.30 Lunch dagdrivande, labyrinter och turistens gångart 13.30 Tur, chanstagning eller medveten strategi? Finlands Maria Vainio-Kurtakko: Ångbåten som aldrig kom inlemmande i det svenska riket under medeltiden, professor Christer Kuvaja: Från seger till seger. Karl XII:s fälttåg i Polen Dick Harrison (Lunds universitet) Henrik Knif: Döden i Florens 14.20 Kaffe Eliel Kilpelä: Hjalmar Neiglick. 1880-tals ungdomens 14.50 ”He hampa sig så”. Om slumpens roll i dialekterna, andliga ledare, öde eller slump? fil.dr Caroline Sandström, (Institutet för de inhemska Jennica Thylin-Klaus: Slumpen och språkvården språken) Patrik Aaltonen: Slump och serendipitet: 15.30 Tärningen är kastad, låt spelet börja! Om slump­ en doktorands bekännelser mässighet och förutbestämdhet i musik, professor Johannes Brusila (Åbo Akademi) Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland Ingen förhandsanmälan. Anmälan till evenemangssekreterare Linda Åberg ([email protected], tel. 09 618 775 58) senast den 31.12.2014. Antal åhörare är på grund av auditoriets storlek begränsat till 50.

KÄLLAN 2/2014 59 AKTUELLT FRÅN SLS

Ny kundtjänst i SLS hus i Helsingfors

en omfattande renoveringen av SLS hus vid Riddare­ Dgatan 5 har pågått sedan sommaren 2014. I slutskedet har hela huset packats in i och med att yttertaket förnyas. Un- der vårvintern 2015 öppnar huset igen och SLS kundbetjäning flyttar närmare kunderna. Förhoppningen är att det kan ske i början av april. Det ska bli lättare för både forskare och andra besökare att hitta fram till kundtjänsten som kommer att ligga i gatuplanet i hörnet av Riddaregatan och Kyrkogatan med in- gång från Kyrkogatan. Dit kan man komma för att beställa fram arkivmaterial som man kan studera i läse- och forskar­salen, ta del av annat SLS material eller få svar på frågor om SLS verk- samhet. En arkivarie finns på plats varje vardag under kontors- tid för att bistå i arkivfrågor. •

eBLF En digital utgåva av Biografiskt lexikon för Finland

iografiskt lexikon för Finland (BLF) B finns nu på webben i en fullständig, fritt tillgänglig och sökbar utgåva. Lexiko- net omfattar över 1 600 biografiska artik- lar om personer som utfört sitt livsverk i Finland eller på annat sätt lämnat spår i Finlands ­historia, från 1100-talet till våra dagar. BLF är ett viktigt verktyg för forska- re, journalister och alla andra som snabbt Pris till Carola Ekrem vill få tillförlitlig information om personer i Finlands historia och nutid. Spektrumet av och Ann-Mari Häggman biografier omfattar allt från kungar, kejsare och presidenter till bland andra biskop Hen- il.dr Carola Ekrem (t.h.), arkivarie vid SLS, och professor Ann-Mari Häggman, tidigare rik, superkargören Petter Johan Bladh, lant- F medlem i SLS styrelse, har fått pris av Kungliga­ Gustav Adolfs Akademien för svensk dags- och riksdagsledamoten Tekla Hultin, folkkultur i Sverige. Ekrem belönades för sin betydelsefulla forskning om finlandssvensk författaren Mikael Lybeck, skådespelaren folk­lore, där popularisering av folkloristisk kunskap ingår som en berömvärd del. Hägg- Ida Ahlberg, arkitekten Alvar Aalto, kom- man belönades för framstående forskning om visor och vissång, och för sina stora insat- positören Kaija Saari­aho och programme- ser för folkmusikens fortlevnad. Kungliga Gustav Adolfs Akademien grundades 1932 och raren Linus Torvalds. • främjar på olika sätt forskning rörande svensk folklig kultur. Akademien delade ut prisen www.blf.fi den 6 november i Uppsala. •

60 KÄLLAN 2/2014 NYA BÖCKER

789 HLS 89 HISTORISKA OCH LITTERATURHISTORISKA STUDIER 89

I årets Historiska och litteraturhistoriska studier uppmärk- sammas 100-årsminnet av författaren och bildkonstnären Tove Janssons födelse med fem bidrag: två artiklar och Finlands tre essäer. Björn Sundmark undersöker i sin artikel svenska serien ”Muminfamiljen och havet” och jämför den med romanen Pappan och havet, medan Sirke Happonen spårar TIDSKRIFTERNA ULTRA (1922) OCH QUOSEGO (1928–1929) levde kort litteratur Janssons illustratörsförebilder Elsa Beskow, John Bauer men intensivt. De var språkrör för den ohejdbara modernism som under och Gustave Doré i hennes produktion. Boel Westins det finländska 1920-talet samlade nya konstnärliga strävanden, och de essä är en reflektion över Janssons idé om den lömska fungeradeSLS som | ATLANTISforum för litterär begåvning, kritik och delvis programskrifter. Tidskrifterna tog plats i brytningspunkten mellan modernt och traditionellt barnboksförfattaren, Maria Antas problematiserar konst- och var själva en drivande kraft i kampen mellan modernism och tradi- närsmän som skapar kvinnor i Bildhuggarens dotter och tionsbundenhet. Till de medverkande hörde bland andra Edith Södergran, Tuula Karjalainens bidrag är en skiss över Tove Janssons Elmer Diktonius, Gunnar Björling, Hagar Olsson, Rabbe Enckell och Henry Parland. Ultra utkom med sammanlagt sju nummer och Quosego med fyra passion till måleriet. tjocka häften.

HÄR SAMLAS ULTRA OCH QUOSEGO i gemensam utgåva i faksimil. De I övriga artiklar studerar Tarja-Liisa Luukkanen de finska texterna i flerspråkiga Ultra har dessutom översatts till svenska. svensk språkiga teologerna i Lördagssällskapet och deras Clas Zilliacus inledande essä kastar ljus över den historiska kontexten med plats i lärdomshistorien, medan Claes Ahlund presente- dess idéer, branscharbete och kopplingar mellan tidskrifterna. Också Olof Enckells inledning från en faksimilutgåva av Quosego 1971 publiceras här. rar Joel Rundt som österbottnisk naturdiktare. Krister Nordberg redogör i en essä för hur föreningen mellan CLAS ZILLIACUS KONSTATERAR med nutidens perspektiv att tidskrifter- Sverige och Norge 1814 skildrades i dikt. I föredraget nas smått legendariska status har med deras korta liv att göra – tanken var att ”detEdith är bättre att bränna av en hagelsvärm Södergran mot kristallkronan, och sedan från litteratursällskapets årsfest uppmärksammar Clas göra snabb sorti, än att gå grötlunk mot medelåldern”. Idéerna ropades ut Zilliacus 100-årsminnet av kåsören och tidningsmannen med flera expressionistiska röster,Dikter delvis också & i otakt, aforismer men med ömse- Guss Mattssons död. sidigt intresse för polemik, gränsöverskridning, opposition och engage- mang. Ultra och Quosego är fortfarande rykande aktuell litteraturhistoria.

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND BOKFÖRLAGET ATLANTIS www.sls.fi www.atlantisbok.se 19 0 0 – 2 012 ISBN 978-951-583-171-2 ISBN 978-91-7353-450-5 *9789515831712*

SLS SLS SvenS ka litteraturS ällS kapet i Finland atlantiS ATLANTIS ATLANTIS ISBN 978-951-583-281-8 svenska litteratursällskapet i finland Historiska och litteraturhistoriska studier ISSN 0073-2702 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0039-6842 89

HLS89_pärm.indd 1-2,4-5 13.6.2014 12:31:48

HÖSTEN 2014 na och skapade ett eget lyriskt idiom som Finlands svenska litteratur talar till läsare runtom världen ännu i dag. 1900–2012 Volymen baserar sig på den textkritiska ut- Red. Michel Ekman Historiska och litteraturhistoriska gåvan med samma titel, som ingår i hennes studier 89 Samlade skrifter (1990). Tidigare utgåvor Finlands svenska litteratur 1900–2012 följer den finlandssvenska litteraturens utveckling Red. Jennica Thylin-Klaus och Julia Tidigs har baserat sig på Gunnar Tideströms Sam­ lade dikter (1949) där dikternas ordnings- från sekelskiftets litterära nystart och mo- 100-årsminnet av Tove Janssons födelse upp- följd ändrats och ett flertal dikter saknas. dernisternas tio- och tjugotal till dagens märksammas med artiklar av Sirke Happo- Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis författare som Monika Fagerholm och Kjell nen och Björn Sundmark samt med essäer 361 s., pocket. Pris ca 7 € Westö. Boken utgår från en bred syn på lit- av Maria Antas, Tuula Karjalainen och Boel ISBN 978-951-583-278-8 teraturen och lyfter även fram barn- och Westin. Claes Ahlund behandlar i en artikel ungdomslitteratur, rese- och folklivsskild- Joel Rundt som österbottnisk naturdiktare. ringar, essäer och memoarer. Den bygger på Tarja-Liisa Luukkanen studerar i sin artikel de Ultra och Quosego standardverket Finlands svenska litteratur­ svenskspråkiga teologerna i Lördagssällska- Red. Lisen Sundqvist historia, som utkom 1999–2000 i två band pet och deras plats i den teologiska lärdoms- (utg. ­Johan Wrede och Clas Zilliacus). Här Tidskrifterna Ultra och Quosego levde kort historien. Krister Nordberg skriver om hur utges de avsnitt som behandlar 1900-talet men intensivt. De var språkrör för den ohejd- föreningen mellan Sverige och Norge 1814 i en förkortad och uppdaterad version. En bara modernism som under det finländska skildrades i dikter. I föredraget från littera- stor del av texterna om tiden efter 1975 är 1920-talet samlade nya konstnärliga strävan- tursällskapets årsfest uppmärksammar Clas nyskrivna. Boken avslutas med en essä om den, och de fungerade som forum för litterär Zilliacus 100-årsminnet av författaren Guss den finlandssvenska litteraturen mellan begåvning, kritik och programskrifter. Fler- Mattssons död. Från och med i år publice- svenskt och finskt av professor Clas Zillia- språkiga Ultra utkom med sju nummer 1922 ras i HLS dels artiklar som har genomgått cus. Boken har också utkommit på tyska i och Quosego med fyra tjocka häften 1928– extern sakkunniggranskning, dels essäer. samarbete med förlaget Kleinheinrich un- 1929. Till de medverkande hörde bl.a. Edith der titeln Finnlands schwedische Literatur 176 s., häftad. Pris: 28 € Södergran, Elmer Diktonius, ­Gunnar Björ- ISBN 978-951-583-281-8 1900–2012 i översättning av Regine Elsässer. ling, Hagar Olsson, Rabbe Enckell ­och Henry Parland. Här samlas Ultra och Quosego ­i ge- Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis 376 s., häftad, illustrerad. Pris ca 36 € EDITH SÖDERGRAN mensam utgåva i faksimil. De finska texterna ISBN 978-951-583-272-6 Dikter och aforismer i Ultra har dessutom översatts till svenska och utgåvan innehåller en inledande essä I denna pocketvolym ingår alla kända dik- av Clas Zilliacus. Boken ingår i Vitterhets- Lärarhandledning till Finlands ter och aforismer som Edith Södergran skrev kommissionens klassikerserie. svenska litteratur 1900–2012 på svenska. Hennes dikter och aforismer Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis Barbara Huldén banade väg för den modernistiska dikten 544 s., häftad. Pris ca 24 € i Finland och Sverige när hon debuterade ISBN 978-951-583-171-2 I samband med boken Finlands svenska lit­ för ett sekel sedan. Hon bröt mot normer- teratur 1900–2012 utger SLS en lärarhand-

KÄLLAN 2/2014 61 NYA BÖCKER

33333 3333 33333 3333 33333 3333 33333 3333 33333 3333 333SLS 787 33 3333 33333 3333 33333 Friedrich Pacius wurde 1809 in Hamburg geboren, im selben Jahr wie 3333 33333 Felix Mendelssohn Bartholdy. Er studierte bei Moritz Hauptmann und Louis 3333 33333 Spohr in Kassel und war dort u.a. mit dem ebenfalls aus Hamburg stammenden 3333 33333 Meistergeiger Ferdinand David eng befreundet. Nachdem er 1828 nach Stock­ 3333 holm und 1835 nach Helsinki übersiedelt war, prägte er das skandinavische Kul­ 33333 3333 turleben wie kein anderer deutscher Komponist. 1848 komponierte er die finni­ 33333 3333 sche Nationalhymne und 1852 die erste finnische Oper überhaupt. 33333 3333 Das vorliegende Buch stellt im ersten Teil Pacius’ Leben und Werk im kultur­ 33333 3333 historischen Kontext dar. 33333 3333 Darüber hinaus zeigt Tomi Mäkelä, wie und warum die Kenntnis von Pacius’ 33333 Wirken unser Bild von der nordeuropäischen und deutschen Kulturgeschichte 3333 33333 verändern kann. Pacius hilft uns, die Kulturgeschichte der Ostseeregion besser 3333 33333 zu verstehen. 3333 33333 Im zweiten Teil des vorliegenden Buches werden Tagebücher, Briefe und an­ 3333 33333 dere wertvolle, handschriftliche Dokumente aus dem Nachlass des Komponis­ 3333 33333 ten veröffentlicht und von Silke Bruns kommentiert. Sie ergeben ein in vielen 3333 Details neues Bild von Friedrich Pacius. 33333 3333 33333 3333 Die Rezeptionsgeschichte dieses „Einwanderers“ ist reich an Widersprüchen. 33333

33 33 Pacius, der 1891 – nur ein Jahr vor dem großen künstlerischen Durchbruch von 33333 3333 Jean Sibelius – verstarb, wurde zwar der „Vater der finnischen Musik“ genannt, 33333 Tomi Mäkelä 3333 aber Nationalkomponist wurde erst Sibelius. Das vorliegende Buch zeigt, wieso. 33333 3333 33333 Tomi Mäkelä ist Autor mehrerer Bücher über Jean Sibelius und die finnische 3333 33333 Musikgeschichte. Sein neuestes Buch, Saariaho, Sibelius und andere – Neue Hel- 333 – Ein in Finnland deutscher Komponist 3 33333 Friedrich den des neuen Nordens, erscheint 2014 im Georg Olms Verlag. Mäkelä studierte 3333 33333 Klavierpädagogik, Konzertfach und Musikwissenschaft in Lahti, Wien, Helsinki 3333 33333 und Berlin. Seit 2009 ist er Professor für Musikwissenschaft an der Martin­Lu­ 3333 333Pacius 33 ther­Universität in Halle. 3333 33333 3333 Silke Bruns studierte Gesangspädagogik, Germanistik, Journalistik und Musik­ 33333 Pacius 3333 wissenschaft in Hamburg, Wien, Magdeburg und Helsinki. Unter der Leitung 33333 3333 Ein deutscher Komponist in Finnland von Tomi Mäkelä arbeitete sie von 2005–2009 in Projekten der Finnischen Aka­ 33333 demie der Wissenschaften und der Schwedischen Literaturgesellschaft in Finn­ 3333

333 Bruns Mäkelä & Silke Tomi Friedrich 33 3333 land u.a. an den Pacius­Quellen. Seit 2010 leitet Silke Bruns in Wien das Wiener 33333 Mit einer Edition der Briefe Stimmstudio. 3333 33333 3333 33333 und Tagebücher von Silke Bruns 3333 33333 3333 olms sls ISBN 978-3-487-15123-6 (Deutschland) 33333 3333 ISBN 978-951-583-279-5 (Finnland) 33333 ISSN 0039-6842 Skrifter utgivna av 3333 33333 O Svenska litteratursällskapet i Finland 3333 33333 3333 33333 3333 33333

ledning av Barbara Huldén som riktar sig till MARTIN WELANDER kommande bild i Carpelans lyrik och kort- modersmålslärare i högstadier och gymna- Grå verklighet, gyllne fantasi prosa utan också en strukturerande princip sier. Lärarhandledingen innehåller övning- Skapandets problematik i R. R. Eklunds i hans romankonst. Med tiden blir det nå- ar och konkreta förslag på uppgifter som aforistiska författarskap got än mer djupgående – ett slags livsåskåd- går hand i hand med upplägget i Finlands ning. Carpelans diktning och poetik sätts i svenska litteratur. En del av uppgifterna kan R.R. Eklunds (1895–1946) djupt personliga Hellgrens studie in i sitt litteratur- och idé- också integreras i undervisningen i historia, och kompromisslösa författarskap är i dag historiska sammanhang, samtidigt som vik- musik och bildkonst. För beställningar kon- nästan okänt för en större läsarkrets. Mar- tiga inspirationskällor inom bildkonst och takta [email protected]. tin Welander undersöker den aforistiska de- ­arkitektur lyfts fram. len av detta författarskap, där den övergri- 276 s., häftad, illustrerad. Pris ca 36 € pande tematiken kretsar kring skapandets ISBN 978-951-583-284-9 TOMI MÄKELÄ förutsättningar och Eklunds kluvna konst- Friedrich Pacius. Ein deutscher och livssyn. Återkommande motiv i Eklunds JULIA DAHLBERG OCH Komponist in Finnland texter är barndomen och det österbottniska JOACHIM MICKWITZ Mit einer Edition der Tagebücher, Briefe landskapet, och flera teman har sina rötter Havet, handeln och nationen und Arbeitsmaterialien von Silke Bruns i den estetiska idealismen. Eklund förde en Släkten Donner i Finland 1690–1945 livslång kamp med sin skrivblockering, som Fredrik Pacius, violinist, kompositör och di- bottnade i en sträng självkritik, men också i Boken följer släkten Donners fascinerande rigent av nordtysk härkomst, var en central hans syn på skrivandet som en del av indivi- öden under 250 år, från den tyske hantver- gestalt i finländskt musikliv under 1800-talet dens etiska utveckling. Boken är den första karsonen Jochim Donners ankomst till den och tonsatte bl.a. den finska nationalhym- större vetenskapliga studien om R.R. Eklund. svenska staden Nyen och senare Gamla­ nen. Tomi Mäkeläs studie av Pacius liv och 312 s., häftad, illustrerad. Pris ca 34 € karleby i slutet av 1600-talet fram till dra- verk, tidigare utgiven av SLS i svensk över- ISBN 978-951-583-274-0 matiken under andra världskriget. Släkten sättning, utkommer nu på originalspråket omvandlades efter hand från en betydande tyska. Boken innehåller också en kommen- JAN HELLGREN österbottnisk handelssläkt till en nationell terad utgåva av Pacius efterlämnade skrif- kultursläkt med ett starkt engagemang inom ter – dagböcker, brev och andra värdefulla Bo Carpelan vetenskap, politik och industri. Via cent­rala dokument – som är betydligt mer omfat- Rummets diktare personer inom släkten ger boken en inblick tande än det urval som presenterades i den i avgörande händelser i landets och släk- svenska upplagan. Jan Hellgren kastar i sin bok nytt ljus över ett av de centrala författarskapen i finländsk tens historia från första parkett. Också kul- Utges i samarbete med Georg Olms Verlag tur och vardagsliv får sin belysning, liksom 552 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 40 € samtidslitteratur, med rumslighet och arki- ISBN 978-951-583-279-5 tektur som infallsvinkel. I boken diskuteras släkttraditionen och det specifikt donnerska olika sidor av Bo Carpelans författarskap: idé­arvet. Boken är rikt illustrerad. poesin och romanerna men också poeti- 361 s., inbunden, illustrerad. Pris 40 € ken, dvs. hans syn på diktens uppgift och ISBN 978-951-583-282-5 möjligheter. Rummet är inte bara en åter-

62 KÄLLAN 2/2014 NYA BÖCKER

6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 “Och framför allt jag älskar beduinen och hans öken och hvad man med kärlek gör det fruktar man ej, hvad slut än kärleken må taga.” 6 sls AtlAntis 6 Georg August Wallin, 1846 MIKAEL 6 6 6 Georg August 6 6 6 HISINGER 6 6 6 6 6 6 WALLIN- 6 SkrIfter 5 6 Resedagbok 6 6 norra arabiska halvön och persien 1847–1849 6 6 från Utgivare 6 Kaj Öhrnberg · Patricia Berg · Kira Pihlflyckt 6 6 6 Europa 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 1783– 1784 6 6 6 6 olce fari Arabien niente 6 6 Utgivare Jouni Kuurne 6 6 SLS – ATLANTIS Georg August Wallin och hans resor på 1840-talet Svenska litteratursällskapet i Finland D 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 Atlantis

Dolce far niente i Arabien Kairo och skickade hem. Dagsnotiserna och MIKAEL HISINGER Georg August Wallin och hans resor väder­leksanteckningarna i volymen skrev Resedagbok från Europa på 1840-talet han på svenska med arabisk skrift för att 1783–1784 Red. Nina Edgren-Henrichson inte avslöja att han var västerlänning. Wal- Utg. Jouni Kuurne under medverkan lin reste i Mellanöstern i sju år för att forska av Märtha Norrback ”Det är märkvärdigt nog att jag, en insu- i arabiska dialekter, men hans anteckningar laner, född och fostrad vid hafvet och all- och brev innehåller också en mängd etno- Den unge fortifikationsofficeren Mikael tid tillgifven detta element med förkärlek, grafiska och geografiska iakttagelser. I Skrif­ ­Hisinger begav sig 1783 på en grand tour, här i Orienten aldrig känt längtan eller kär- ter utges hans skriftliga kvarlåtenskap i sin en studieresa till kontinenten, för att bekanta lek därtill. Det är liksom öknen här ersat- helhet i textkritisk form. sig med befästningsverk, järnbruk, arkitek- te hafvet,” skrev den Ålandsbördige Georg tur, konst och trädgårdar tillsammans med 537 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 44 € ­August Wallin. Här presenteras Wallins liv ISBN 978-951-583-285-6 officerskollegan Carl Råbergh. En av de star- och hans forskningsresor i Egypten, på Ara- kaste upplevelserna var parken Erme­nonville biska halvön och i Persien i fyra artiklar av utanför Paris, anlagd i den nya engelska sti- ­Patricia Berg, Sofia Häggman, Kaj Öhrnberg len. Intrycken från resan omsatte Hisinger och Jaakko Hämeen-Anttila. Samtidigt bely- i praktiken på Fagervik i Västra Nyland, där ses hans betydelse som etnografisk iaktta­ VÅREN 2015 han blev brukspatron efter sin far och an- gare och språkforskare. Boken har också ANDERS CHYDENIUS lade en engelsk park. Resedagboken utges utkommit på engelska i samarbete med med kommentarer. Samlade skrifter 3 (1777–1803) Museum Tusculanum Press. Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis Utg. Maren Jonasson och Pertti Hyttinen Ca 375 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 40 €, 144 s., häftad, illustrerad. Pris ca 18 € utkommer i januari Kyrkoherden och riksdagsmannen Anders ISBN 978-951-583-280-1 (på engelska: ISBN 978-951-583-246-7 ISBN 978-951-583-290-0) Chydenius (1729–1803) var en produktiv skriftställare och en framstående politisk aktör. Band 3 av Samlade skrifter återger ANNA MÖLLER-SIBELIUS GEORG AUGUST WALLIN hur Chydenius under riksdagarna 1778–1779 Roll, retorik och modernitet Skrifter 5. Norra Arabiska halvön och 1792 kraftfullt försvarade tjänstehjo­nens i Bertel Gripenbergs lyrik och Persien 1847–1849 rättigheter och krävde en fri arbetsmarknad Utg. Kaj Öhrnberg, Patricia Berg och samt en utökad religionsfrihet. I denna del Bertel Gripenberg (1878–1947) var under Kira Pihlflyckt ingår riksdagsmemorial, debattinlägg och sin livstid en uppburen författare och ännu pamfletter kring dessa frågor. I Samlade 1931 nominerades han till Nobelpriset. Efter Den femte delen av Georg August Wallins skrifter utges hans skriftliga kvarlåtenskap andra världskriget har hans författarskap Skrifter innehåller material från Wallins tid i textkritisk form i fem band. omvärderats både av politiska och estetiska i Kairo hösten 1847 och sommaren 1849 skäl. Anna Möller-Sibelius utgår från ett samt från hans resa över Arabiska halvöns Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis. Utges i samarbete med Edita. Ca 550 s., inbunden, helhetsperspektiv, där Gripenbergs lyriska norra delar och därifrån till Persien 1848– illustrerad. Pris ca 44 €, utkommer i januari produktion under fyrtio år betraktas i sitt 1849. Största delen av materialet består av ISBN 978-951-583-239-9 samspel med en turbulent samtid. Utifrån tre långa brev som Wallin skrev i Bagdad och

KÄLLAN 2/2014 63 NYA BÖCKER

HENRY WIKLUND Uppdraget som växte Historien om Svenska litteratursällskapet som förvaltare av allmännyttigt kapital

nyckelbegrepp, roll, retorik och modernitet, Armas Järnefelt genhetsförvaltningen fr.o.m. 1990-talet. Med undersöker hon Gripenbergs växlande Kompositör och kapellmästare stor precision skildrar SLS tidigare VD Henry diktarroller, hans kommunikation med i Finland och Sverige Wiklund det över hundraåriga ekonomiska läsaren och modernitetsproblematiken som Red. Hannu Salminen och Lasse Zilliacus arbetet och relaterar det till samhället runt en dynamisk och motsägelsefull undertext Övers. Lasse Zilliacus omkring. Boken innehåller rikligt med dia- i hans lyrik. gram och bilder. Se även s. 46–49. Kompositören och dirigenten Armas Järne- Ca 320 s., häftad, illustrerad. Pris ca 34 €, Ca 400 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 48 €, utkommer i januari felt (1869–1958) växte upp i Finland under utkommer i februari ISBN 978-951-583-283-2 det sena 1800-talet, men han kom att göra ISBN 978-951-583-275-7 en lång karriär i Stockholm som hovkapell- mästare på Kungliga Operan. I denna bok JEAN SIBELIUS Svenska fornsånger III tecknar en rad författare en helhetsbild av Utg. Adolf Iwar Arwidsson höjdpunkterna och konflikterna i Järnefelts Päiväkirjat 1909–1944 liv, av hans lysande dirigentbana och mång- Toim. Fabian Dahlström Finländaren Adolf Iwar Arwidsson (1791– sidiga tonsättarproduktion. Vi får följa den Suomennos Arja Gothoni ja Juha Saikkonen 1858), bibliotekarie vid Kungl. biblioteket i begåvade musikerns öden från barndomen Svenska forn­ Jean Sibelius dagbok från åren 1909–1944 Stockholm, utgav sin samling i det Järnefeltska kulturhemmet till studier- sånger i tre delar 1834–1842. Särskilt verkets publicerades på originalspråket svenska för na i Berlin och Paris samt till kapellmästar- första gången och i sin helhet 2005. Under tredje del, som upptar skämtvisor, sång­lekar åren i Stockholm och Helsingfors. och barnvisor, betraktas som ett pionjär­ Jean Sibelius jubileumsår utges dagboken på Utges i Sverige av Bokförlaget Atlantis arbete. Ur ett finländskt perspektiv har den- finska komplett med kommentarerna. Ut- Ca 400 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 38 €, givare är Fabian Dahlström, som även sam- na volym sitt särskilda intresse, då Arwids- utkommer i januari son inspirerades att ta med sånglekar ur sin ISBN 978-951-583-287-0 manställt den omfattande kommentardelen egen repertoar. Av bandets 105 sånglekar är Ca 550 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 55 €, 27 från Finland. Det är sånglekar som dan- utkommer i mars HENRY WIKLUND ISBN 978-951-583-288-7 sades och sjöngs på prästgårdar, på herr- gårdar och vid stadsbaler i bl.a. Borgå och Uppdraget som växte Åbo. Denna tredje del ges nu ut i faksimil. Historien om Svenska litteratursäll­skapet JENNICA TYHLIN-KLAUS som förvaltare av allmännyttigt kapital Utges i Sverige av Kungl. Gustav Adolfs Särdrag, stavning och självbild Akademien i samarbete med Svenskt visarkiv Svenska litteratursällskapet i Finland är i dag En idéhistorisk studie av svensk Ca 590 s., häftad. Pris ca 25 €, utkommer i språkplanering i Finland 1860–1920 januari landets största förvaltare av allmännytti- ISBN 978-951-583-291-7 ga fonder och en stor leverantör av privata Boken söker bakgrunden till varför man be- medel för kultur och vetenskap. Vi får följa slutade sig för att svenskan i Finland skul- utvecklingen från skattmästarens enmans- le följa sverigesvenska normer. Fokus ligger gärning till inrättandet av ett finansråd och på de ideologier som påverkade diskussio- senare till den professionaliserade förmö- nen om valet av språknorm. Samtidigt be-

64 KÄLLAN 2/2014 NYA BÖCKER

lyses också språkplaneringens koppling till den svensknationella mobiliseringen och konstruktionen av en finlandssvensk iden- SLS KALENDER 2015 titet. De enskilda aktörerna och de nätverk 1930- och 1940-talen i färg de ingick i spelar en viktig roll i samman- hanget. Två olika diskussioner analyseras, otografierna i årets kalender är dels särdragen i den finländska svenskan, F tagna av professor Georg von dvs. finlandismerna, dels stavningen. Dess- Wendt (1876–1954) under 1930- och utom förankras diskussionen i två olika do- 1940-­talen. Förutom vetenskapsman mäner, teatern och folkskolan. och politiker var han också en skick- Ca 350 s., häftad, illustrerad. Pris ca 38 €, lig amatörfotograf som vann flera utkommer i april pris i foto­tävlingar. Tekniken för färg- ISBN 978-951-583-286-3 film utvecklades påtagligt i mitten av 1930-talet och von Wendt började då ta THERESE LEINONEN fotografier i färg, något som var ovanligt i Finland vid denna tid. De tidiga färg- Talet lever! fotografierna i kalendern ingår i Georg Fyra studier i svenskt talspråk i Finland von Wendts fotografisamling i SLS arkiv. Kalendern kan köpas för 12 euro i Therese Leinonen anlägger fyra perspek- Veten­skapsbokhandeln (Snellmans­ tiv på svenskt talspråk i Finland i en studie gatan 13, Helsingfors) eller beställas i ­åboländska på 2000-talet, två studier i per telefon 09 618 777 eller per ­e-post stadsspråket i Helsingfors, Åbo, Mariehamn [email protected]. och Vasa och en om ordklasstaggning i en korpus över finlandssvenskt talspråk. Tal- språket jämförs både inom och mellan de finlandssvenska regionerna. Studierna byg- ger på närmare tusen intervjuer med både yngre och äldre finlandssvenskar från början av 2000-talet. Gemensamt för studierna är också att de testar nya metoder för analys och beskrivning av variationen i talspråket och boken bidrar med betydande ny kun- skap om det svenska talspråket i Finland. Ca 200 s., häftad. Pris ca 30 €, utkommer i april ISBN 978-951-583-292-4

KÄLLAN 2/2014 65 SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPETS FÖREDRAGSSERIE VÅREN 2015 Livet i konsten och konsten i livet

Plats: SLS hus, Riddaregatan 5, Helsingfors (förutom 23.2 och 23.3)

Måndagen den 23 februari kl. 18.00 OBS! På adressen Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors Jan Nåhls: Algoth Niska - om konsten att skapa en myt och förlora en förmögenhet Erica Othman: Ytan ljuder. Att se och uppleva Sibelius genom bildskapande

Måndagen den 23 mars kl. 18.00 OBS! På adressen Vetenskapernas hus, Kyrkogatan 6, Helsingfors Maria Vainio-Kurtakko: Albert Edelfelt och konsten att iscensätta sig själv Albert Edelfelts brev på nätet presenteras

Måndagen den 27 april kl. 18.00 Clas Zilliacus: Världsherraväldets lokalvisor. Ultra, Quosego och andra handlingar från modernismens 1920-tal Tom Sandqvist: Konst, liv och politik. Presentationer av och reflektioner kring avantgardet i den central- och östeuropeiska modernismen kring förra sekelskiftet

Måndagen den 25 maj kl. 18.00 Jan Kaila: ”Det lyckligaste är att vara lycklig sade Elis Sinistö”. Ett föredrag om livet som konst Den andra föredragshållaren meddelas senare.

Med förbehåll för ändringar

66 KÄLLAN 2/2014 Svenska litteratursällskapet sänder en varm julhälsning till alla medlemmar, samarbets- partner och kunder genom en donation till Finlands Röda Kors katastroffond. Samtidigt­ vill vi tacka alla för det gångna året. Svenska litteratursällskapet i Finland Riddaregatan 5 00170 Helsingfors

Prenumerera på SLS nyhetsbrev!

SLS nyhetsbrev innehåller information om det senaste som pågår inom SLS – från boknyheter till forskningsrön och pärlor ur SLS arkiv. Brevet är gratis och sänds ut per e-post med några veckors mellanrum. Sänd ett e-post- meddelande med rubriken ”SLS nyhetsbrev” till adres- sen [email protected]. Din prenumeration bekräftas med ett svarsmeddelande.

Vill du bli medlem i SLS?

Du kan ansöka om medlemskap via sällskapets webb- plats www.sls.fi eller genom att skicka in en ansökan till adressen nedan. Som medlem får du SLS medlemstidning Källan, års­boken Historiska­ och littera­turhistoriska stu­ dier gratis samt 50 % rabatt på ett exemplar av varje­ bok i SLS skrift­serie (om ej annat anges). Medlems­avgifter: årsmedlemmar 20 euro, ständigt medlemskap 800 euro.

svenska litteratursällskapet i Finland pb 158, 00171 Helsingfors

sls arkivcentrum i vasa Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa

Tfn 09 618 777 (gemensam växel) [email protected] www.sls.fi 68 KÄLLAN 2/2014 Öppet vardagar 9.00–16.00