DOCSLIB.ORG

Språkigtur QUARN

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Språkigtur QUARN svenska litteratursällskapet i finland SLS 2/2014 FAMILJE BRAND MOBIL GRUND MAT ARFS e BLOGG SKATT KLIMAT MALT RESE KOPPAR F FOTO skönlitteralerspråkigtur QUARN tweet tweet T E M A tweet tweet SPRÅK BREV TEXT KORPUS BARNSPRÅKS TALSPRÅKS dagböcker Språkkorpus • Språkön Tammerfors • Edelfelt på webben Tove Jansson • Framgång i Frankfurt • Datorminnen 3–25 tema: Språk 32 Tove Jansson i arkivet 3 Nyfiken på språk 23 Helsingforsare om Helsingforssvenskan 4 ”Korpusprojektet”. En språk bank 26 Humaniora möter digital teknik för finlandssvenska 32 Tove Jansson i arkivet 5 Vad då korpus? 36 Hon vill göra arkivet tillgängligt för alla 8 Från1700-tals dagböcker 38 Teater, byggnad och kulturinstitution till Kjell Westö 42 Affischer bjuder på inblick i Svenskfinland 11 Förlagsredaktören som språkdomptör 44 SLS på bokmässan i Frankfurt 12 Tionde nordiska dialektolog- 46 Visionen viktigare än prognoserna konferensen i Mariehamn 50 Folkmusik för barn och unga 13 Korpusen Talko gör det möjligt 51 Nya forskningsprojekt att söka i finlandssvenskt tal 52 Dekadenta damer surfar i nattlinne 14 Många böcker med ny 58 Frågelista: livsfester språkforskning 59 Aktuellt från SLS 15 Att skriva sig över språkgränserna 61 Nya böcker från SLS 20 Svenskt mycelium i Birkaland 66 SLS föredragsserie våren 2015 KÄLLAN. Svenska litteratursällskapet informerar 2/2014 (21:a årgången). Utgivare: Svenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors www.sls.fi tfn 09 618 777 e-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Gunilla Löfstedt-Söderholm Redaktionschef: Nina Edgren-Henrichson Redaktörer: Malin Bredbacka-Grahn, Hedvig Rask Layout: Antti Pokela Övriga redaktionsmedlemmar: Liisa Hakamies-Blomqvist, Kristina Linnovaara, Christer Kuvaja, Jonas Lång Fotograf (när inte annat anges): Janne Rentola. Arkiv bilder ur egna samlingar 2 KÄLLAN 2/2014 Tryck: Painoyhtymä Oy / Östra Nylands tryckeri, Borgå 2014 ISSN-L 1237-8356 ISSN 1237-8356 (print) ISSN 2242-6787 (online) Omslag: Antti Pokela, inspirerat av foto. LEDARE Ny fik en på språk är detta skrivs har språkprojektet Digitala, sökbara, gärna i någon utsträckning taggade Svenskan i Finland – i dag och i går (t.ex. grammatiskt grovanalyserade) skrivna texter N hunnit en god bit på väg. Manus till mer än hälften av de planerade volymer- och utskrivna inspelningar är guld värda inte bara för na finns, men det tar ännu tid innan böck- språkvetarna, utan också för representanter för andra erna når sina läsare. Vägen från manus till vetenskaper.” tryckt bok går igenom flera instanser. En av de viktigaste är den vetenskapliga gransk- ning som alla böcker som utges på SLS för- lag går igenom. Men resultatet av ett av delprojekten ligger sedan sommaren på Denna höst lanserade SLS arkiv en första Språkvetenskap, liksom annan veten- webben www.sls.fi, och vem som helst kan version av en talspråkskorpus – Talko 0.1 – skap, är i sista hand hantverk. Det är språk- bums börja botanisera i såväl samtida som som innehåller inspelningar med sökbara forskaren som noterar och bedömer med äldre finlandssvenska texter som har sam- utskrifter. De inspelningar som nu har lagts hjälp av sitt förnuft, sin kunskap, sin erfa- lats där. Om delprojektet Språkbanken i Fin­ ut är gjorda inom SLS-projektet Spara det renhet och sin språkkänsla. Då tekniken möj- land, i dagligt tal Korpus, kan du läsa längre finlandssvenska talet åren 2005–2008. Både liggör hanteringen av stora material mins- fram i detta nummer av Källan. äldre och nyare inspelningar jämte utskrif- kar risken för förhastade slutsatser och ökar Av tradition har nordisterna i Finland ter ska läggas ut efterhand. chansen för att nya fenomen ska träda fram. främst fokuserat på det talade språket. Den Det är mödosamt att samla in och be- Utgående från begränsade stickprov kan vi klassiska dialektologin har tagit intryck av arbeta språkligt material, i fråga om både bara säga något litet om hur, var, när och socio lingvistiken och tvärtom. Socioling vis- skrift och tal. Enskilda forskares material- av vem språkliga novationer tas i bruk. Till- tiken står också samtalsforskningen nära. samlingar borde därför inte stanna i privata gången på korpusar – tal- och skrift dito – Samtalsforskningen har i sin tur inspirerat skåp och lådor, om det inte finns särskilda ger oss säkrare svar och därtill möjlighet t.ex. till studier av språkväxling mellan fler- privata hänsyn att ta visavi de informanter att ställa helt nya frågor. Och det är ju det språkiga individer och till analys av klass- som har ställt upp. Digitala, sökbara, gärna i som all forskning går ut på. rumssamtal. någon utsträckning taggade (t.ex. gramma- MARIKA TANDEFELT Äldre talspråksmaterial i SLS språkar- tiskt grovanalyserade) skrivna texter och ut- kiv utgörs av forskarnas för hand gjorda skrivna inspelningar är guld värda inte bara Marika Tandelfelt är professor emerita i uppteckningar under intervjuer med dia- för språkvetarna, utan också för represen- svenska och var ledare för SLS-projektet lektkunniga informanter. När bandspelaren tanter för andra vetenskaper. Svenskan i Finland – i dag och i går 2010– 2014. togs i bruk fick den fånga upp informanter- Språkvetare letar efter ord, fraser, kon- nas språk i samtal med forskaren eller med struktioner, böjningsvarianter, stavnings- andra informanter. Det inspelade skrevs se- former etc. Historiker, traditionsvetare, lit- nare ut. Bandspelaren som förr var tung har teraturvetare och samhällsvetare kan leta numera blivit liten och lätt, och dessutom efter begrepp och termer m.m. som nämns filmas informanterna. Tekniken underlättar i texter eller som intervjuade informanter i insamlingsögonblicket, men det som spe- säger något om. Både tal- och textkorpusar las in måste fortfarande transkriberas, dvs. hjälper forskaren på vägen. I ett stort mate- återges i skrift på ett sätt som mycket nog- rial kan mönster börja framträda som man samt följer informanternas tal. inte skulle få syn på i ett mindre. KÄLLAN 2/2014 3 TEMA SPRÅK ”KORPUSPROJEKTET” – en språkbank för finlandssvenska edan augusti 2010 pågår ett stort flerdelat språkprojekt inom SLS,Svens - S kan i Finland – i dag och i går. Inom ra- men för det har ett korpusprojekt genomförts i syfte att samla in moderna och historiska fin- landssvenska texter. Korpusprojektet arbeta- de från januari 2011 till juni 2014, och arbetet inom projektet presenteras i detta nummer av Källan . Arbetet inleddes med insamling och be- handling av moderna texter och så småningom anställdes projektforskare för att ta till vara och digitalisera äldre (1700–1960-tal) texter. I den finlandssvenska språkbank som uppstått ingår dels moderna finlandssvenska texter inom ett flertal genrer, dels en mindre samling äldre tex- ter skrivna på svenska i Finland. Också den re- presenterar olika genrer. Korpusprojektet var ett samarbete mel- lan SLS (huvudfinansiär), Institutet för de in- hemska språken och Göteborgs universitet med Svenska Akademien och Riksbankens jubileumsfond som viktiga medfinansiärer. Slutresultatet finns hos Språkbanken vid Göte- borgs universitet och är fritt tillgängligt för alla intresserade: http://spraakbanken.gu.se/korp. Ledare för korpusprojektet var fil.dr Nina Martola vid Institutet för de inhemska språken och projektledare för det övergripande projek- tet Svenskan i Finland – i dag och i går profes- sor Marika Tandefelt. I korpusprojektet deltog fil.mag. Julia von Boguslawski (textanskaffare, historiskt material), fil.stud. Pieter Claes (text- anskaffare, modernt och historiskt material), fil.mag. Helena Holm-Cüzdan (textanskaffa- re, historiskt material), fil.mag. Tuomas Katila (datalingvist) och fil.mag. Anna Silvan (text- anskaffare, modernt material). 4 KÄLLAN 2/2014 TEMA SPRÅK Vad då KORPUS? De flesta icke-språkvetare ser ut som levande frågetecken när de hör ordet korpus. Vad sjutton är en korpus? Ordet går tillbaka på det latinska ordet för kropp, och i språk(vetenskap)liga sammanhang kan en korpus sägas vara en kropp av texter. I våra dagar avses i regel texter i digital form som är sökbara på olika vis. Ett ytterligare krav brukar vara att det ska handla om löpande text, dvs. inte ordlistor och liknande. NINA MARTOLA umera är de digitala korpus- korpusar men benämningen används I Korp ingår, efter eller textsamlingarna mycket också med syftning på själva korpus- att korpusprojektet N omfattande, och benämning- samlingen. I Korp ingår, efter att kor- en korpus syftar ofta på en enskild pusprojektet vid SLS avslutats, 77,9 vid SLS avslutats, textfil, medan hela samlingen kallas miljoner ord modern text och 6,8 mil- språkbank. Men helt konsekvent är joner ord äldre text ur olika finlands- 77,9 miljoner ord den här terminologin inte. En språk- svenska texter. Man kan välja ut en modern text och bank kan dessutom innehålla annat lämplig kombination av korpusar ge- språkligt material än korpusar. I prak- nom att klicka bort och klicka för be- 6,8 miljoner ord tiken använder man också ofta korpus roende på vad man är intresserad av äldre text ur olika med avseende på en grupp korpusar/ för genrer (t.ex. myndighetstexter, tid- text filer som man valt ut ur en större ningstexter eller skönlitterära texter). finlandssvenska helhet för något bestämt undersök- Har man behov av att söka fler gånger texter.” ningssyfte. i samma kombination av material kan man skapa ett bokmärke för sitt val. Om sökverktyget Korp De moderna texterna utgör förval För svenska språket tillhandahåller när man kommer in på Korp, andra ty- Språkbanken vid Göteborgs universitet per av korpusar hittar man i menyraden en mycket omfattande korpussamling ovanför Korp-logotypen. De historis- med inemot 10 miljarder ord (hösten ka svenska texterna från Finland (med 2014). De moderna texter som utgör den anakronistiska rubriken Äldre förval när man kommer in på Korp be- finlandssvenska) gömmer sig bakom står av över en och en halv miljard ord. rubriken Fler (se bild på nästa sida). Korp är noga taget sökverktyget som Men vad ska man med korpusar till används för sökning i Språkbankens när sökmotorn google finns? Det om KÄLLAN 2/2014 5 De finlandssvenska texterna i den moderna delen omfattar 77,9 miljoner ord. De äldre texterna finns bakom rubriken ”Fler” i menyraden.
Load more

Recommended publications
  • Uusinta Kirjallisuudentutkimusta
    UUSINTA KIRJALLISUDENTUTKIMUSTA Uusinta kirjallisuudentutkimusta Aarnio, Juuso, Rhetoric and Representation. Exploring the Cultural Meaning of the Natural Sciences in Contemporary Popular Science Writing and Literature. – [Hki : Juuso Aarnio], 2008. – 505 s. – Diss. Helsingin yliopisto. Andersson Wretmark, Astrid, Tito Colliander och den ryska heligheten. – Skellefteå : Artos, 2008. – 182 s. Atilla, Jorma, Bulgarianturkkilainen romaani 1960­luvulla. – Turku : Turun yliopisto, 2008. – 222 s. – Väitösk. Turun yliopisto. – Turun yliopiston julkaisuja. Sarja C, Scripta lingua Fennica edita 276. Cederholm, Per-Erik, Juhani Aho i Sverige. Pressmottagande och Nobelpriskandidatur. – Sthlm : Stockholm University, 2008. – 117 s. – Stockholm Studies in Finnish Language and Literature 12. Comparative Approaches to European and Nordic Modernisms. Edited by Mats Jansson, Janna Kantola, Jakob Lothe and H. K. Riikonen. – Hki : Palmenia, 2008. – 238 s. – Palmenia-sarja 39. Eilittä, Leena, Ingeborg Bachmann’s utopia and disillusionment. Introduction. – Hki : Finnish Academy of Science and Letters, 2008. – 164 s. – Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia. Humaniora 347. Enckell, Emelie. Över språkets gränser. En presentation av diktaren Aaro Hellaakoski. – [Hfors : Emelie Enckell], 2008. – 141 s. Forssell, Pia, J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning. – [Hfors : Pia Forssell], 2008. – 247 s. – Diss. Helsingfors universitet. Gränser i nordisk litteratur = Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Vol. 1–2. Utgivare = edited by Clas Zilliacus, redaktörer = coeditors: Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2008. – 752 s. Hakapää, Jyrki, Kirjan tie lukijalle. Kirjakauppojen vakiintuminen Suomessa 1740–1860. – Hki: SKS, 2008. – 466 s. – Väitösk. Helsingin yliopisto. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1166. Homeroksesta Hessu Hopoon. Antiikin traditioiden vaikutus myöhempään kirjallisuuteen. Toimittaneet Janna Kantola ja Heta Pyrhönen. – Hki : SKS, 2008. – 280 s. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1184.
    [Show full text]
  • Den Allrakäraste Fienden Svenska Stereotyper I Finländsk Press 1918-1939 Elmgren, Ainur
    Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939 Elmgren, Ainur 2008 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Elmgren, A. (2008). Den allrakäraste fienden: Svenska stereotyper i finländsk press 1918-1939. Sekel Bokförlag. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Den allrakäraste fienden Den allrakäraste fienden Svenska stereotyper i finländsk press 1918–1939 ainur elmgren SEKEL Denna bok publiceras med stöd av Crafoordska stiftelsen, Letterstedska föreningen och Nationella forskarskolan i historia. © Sekel Bokförlag och författaren, Lund 2008 Tryck: Printing House Pozkal, Polen Omslag: Marianna Prieto Omslagsbild: Signe Hammarsten-Jansson, ”Per Albin leker – eller Sverges andra Poltava”, Garm 1925/11.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 3 Med Lite Hjälp Av Vännerna
    SFV:S NYA STIPENDIE- OCH BIDRAGSKRITERIER ÖPPEN NOMINERING TILL SFV:S PRIS OCH MEDALJER SVENSK MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER BYGDEN Nummer 4/2013 • Pris 2 e Sophia Jansson om Tove Jansson Krister Kihlman i Diktarhemmet Bokmässa och Estlands- Bokkalas svenskarna Språkö: Tolvöarnas Björneborg arkitektur Kulturhus i Lovisa Stewe Claeson LEDARE SVENSK MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER BYGDEN Nr 4 December 2013 92 årgången UTGIVARE Svenska folkskolans vänner www.sfv.fi Utgivningen år 2013: Enskilda personers och eldsjälars in- – När jag flyttade till Lovisa för tjugo Catharina se www.sfv.fi satser är avgörande för att saker för- år sen var stämningen mörk och ar- REDAKTION valtas väl och att utvecklingen går betslösheten hög. I dag har den kre- GRIPENBERG SFV, Annegatan 12, framåt. Men det är lite farligt att allt ativa klassen hittat hit, och det är på hänger på så få: hur går det i fram- tiden att staden inser värdet i detta. Biträdande kanslichef, chefredaktör 00120 Helsingfors, Svenska folkskolans vänner tel. 09-684 4570 tiden? ULRIKA HOLLSTEN är rektor THOMAS ROSENBERG, en av eldsjälar- [email protected] • Vi finns på för Björneborgs Svenska Samskola. na bakom räddandet av Almska hu- Faceboook, Twitter och YouTube. Sidan 22. set, idag ett kulturhus. Sidan 34 Chefredaktör & ansvarig utgivare: Under det förra decenniet fanns det hopp om att återupp- Labora et Amare Catharina Gripenberg liva minoriteten, men intresset för att läsa svenska i Est- [email protected] land har sjunkit och många känner sig obekväma med att 040-7780 351 kalla sig estlandssvensk. Ändå har minoriteten uppnått Redaktör & layout: kulturell autonomi, valde sitt kulturråd i oktober, och ord- R 2014 firas att det har gått 100 år sedan Tove ESTIN BESKRIVER också Mumin-fram- Rabbe Sandelin nar fler evenemang än tidigare.
    [Show full text]
  • Sigrid Liljeholm
    Sigrid Liljeholm Fredrika Runeberg • sigrid liljeholm ROMAN Inledning av Pia Forssell Svenska litteratursällskapet i Finland Denna utgåva av Fredrika Runebergs Sigrid Liljeholm har möjliggjorts tack vare ekonomiskt stöd från Vitterhetskommissionen och genom denna från dess medlemsorganisationer Arbetets Vänner Huvudför- eningen, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Svenska litteratursällskapet i Finland. Bidrag har även erhållits av Svenska kulturfonden. Volymen är den nittonde i Vitterhetskommissionens serie utgåvor av äldre finlandssvensk litteratur. Textetablering: Daniela Silén och Pia Forssell Omslag och grafisk formgivning: Mika Huovinen, Oy Graaf Ab ISBN 978-951-583-153-8 www.sls.fi Tryck: Gummerus Printing, Jyväskylä 2007 Inledning igrid Liljeholm utkom 1862 och är Fredrika Runebergs tredje bokS och hennes andra historiska roman. Den är dubbelt så omfat- tande som den föregående, Fru Catharina Boije och hennes döttrar, och den har ett imponerande persongalleri av både historiska och fiktiva gestalter. Handlingen utspelar sig i Finland under klubbekriget 1596 och ett par decennier framöver. Fredrika Rune­ berg skildrar det historiska händelseförloppet under perioden: bondeupproret 1596, och de följande årens politiska maktkamp och inbördeskriget mellan den kungatrogna adeln och hertig Karl (från 1604 Karl IX). Jämsides tecknar hon en handfull högreståndskvinnors liv i skuggan av våldet och oroligheterna. Romanens teman är makt, lojalitet och legitimitet samt kvin- norollerna i Fredrika Runebergs samtid. Varken författarinnan eller den samtida kritiken ansåg att Sigrid Liljeholm skulle kallas roman. Fredrika Runeberg tänkte sig undertiteln »En teckning från Klas Flemings tid», och hade tvekat mellan titlarna »Sigrid Liljeholm» och »Konungens trogna». Alternativen visar att hon var medveten om att romanen inte är enhetlig, utan att handlingen splittras mellan den politiska historien, manshistorien om man så vill, och kvinnornas historia.
    [Show full text]
  • Gunnar Björlings Liv Och Verk Är Den Första Biografin Över Den Fin­ Landssvenske Författaren Gunnar Björling (1887–1960)
    ”Mitt språk är ej i orden.” Gunnar Björlings liv och verk är den första biografin över den fin­ landssvenske författaren Gunnar Björling (1887–1960). Numera betraktad som en av de främsta litterära modernisterna, fick Björling under sin livstid kämpa för att nå uppskatt­ ning och förståelse. Redan innan han 1922 som 35­åring debuterade som diktare, var han Fredrik i vänkretsen känd som ”profeten” och hade en Hertzberg avgörande betydelse i många unga människors liv. Så småningom sökte sig allt fler till hans diktarlya i Brunnsparken i Helsingfors, från 1930­talet utvidgades kretsen till författare och konstnärer från hela Norden. ”Mitt språk är ej i orden” är en kronolo­ gisk framställning av Björlings liv och verk. Foto Janne Rentola Boken bygger på omfattande forskning i arkiv i Finland och Sverige och på intervjuer med MITT ” Fredrik Hertzberg FREDRIK HERTZBERG, född i Hel­ personer som kände Björling. Här belyses SPRÅK singfors 1966, är litteraturvetare Björlings personlighet från olika håll. Vi får och kritiker. Hertzberg disputerade ta del av Björling som ung socialist, aktivist, ÄR EJ I i engelska vid State University of auskultant, filosof, profet, mystiker, modernist, ORDEN New York at Buffalo 2001 och i lit­ växel ryttare, mentor, recitatör och erotiker. ” teraturvetenskap vid Åbo Akademi För första gången behandlas Björlings homo­ ” 2003. Ämnet för båda doktorsav­ GUNNAR MITT handlingarna är estetisk och social sexualitet och förälskelser mera ingående i BJÖRLINGS materialitet i förhållande till över­ ljuset av tidigare okänt material. sättning av poesi, med särskild hän­ LIV OCH syn till Gunnar Björling. SPRÅK En stor del av Hertzbergs forsk­ VERK ning är ägnad finlandssvensk moder­ nism, i synnerhet Gunnar Björlings författarskap.
    [Show full text]
  • Tidsirift ^Ör Fincand 4 1990 Årg
    Historisi Tidsirift ^ör FinCand 4 1990 årg. 75 Historisk Tidskrift för Finland Utgiven av Historiska föreningen r.f., Helsingfors REDAKTIONEN Ansvarig redaktör: Professor Max Engman Historiska institutionen, Åbo Akademi, 20500 Åbo Redaktionssekreterare: Fil.mag. John Strömberg , Skarpskyttegåtan 18 A 33, 00150 Helsingfors Ekonom: Fil.kand. Pertti Hakala Skriftliga hänvändelser rörande prenumerationer under redaktionens adress: Berggatan 6 A 9, 5 vån., 00100 Helsingfors REDAKTIONSRÅD Eljas Orrman (ordförande) Martti Ahti • Max Engman Matti Klinge • Rainer Knapas • Bo Lönnqvist Beatrice Moring • Alexandra Ramsay • Henry Rask • Per Schybergspn Kerstin Smeds • Henrik Stenius • Nils Erik Villstrand Anteckningar kring tjärhandelns tillbakagång i östra Finland. SVEN-ERIK ÅSTRÖM Processen vid tjärhandelns stagnation och borttynande i östra Fin land är mer komplicerad än vad den rikhaltiga, men primärt lokal- historiskt inriktade litteraturen ger vid handen. Här skall göras ett försök att klarlägga själva fjärrhandelssystemets organisation och funktion, d.v.s. dels tjärprisets rent ekonomiska roll för relationen mellan tjärbönder, köpstadsmän och kronans representanter, dels förhållandena på en mer generell nivå (minimipriset). Prisbildningen skedde på två plan. Prisbildningen i metropolerna, London och Amsterdam, var en samvariation mellan utbud och ef terfrågan, såsom den speglas i Lord Beveridges och professor Post humus* institutionella prisserier för tjära och beck, kontrollerade med tillhjälp av priskuranterna för London 1671—85 (extern pris bildning). Den interna prissättningen var en samvariation mellan vad tjärkompaniet i Stockholm köpte in i fråga om både mängder och till vilket pris, vad borgarna bjöd i Lappstrand eller i Viborg, vad kronan (Kunglig Majästet och kommerskollegiet i Stockholm, landshövding en i Viborg) samtyckte till (med öga på saltpriset). Lappstrandspriset var centralt ur bondens synpunkt och lika med vad han, den svagaste Uppsatsen var ursprungligen avsedd att ingå i författarens stora arbete From Tar to Timber.
    [Show full text]
  • Lapsikäsityksen Muutoksen Vaikutukset Käännösratkaisuihin Aineistona Tove Janssonin Kometjakten- Ja Kometen Kommer -Teoksen Komet Im Mumintal - Saksannokset
    HELSINGIN YLIOPISTO Lapsikäsityksen muutoksen vaikutukset käännösratkaisuihin Aineistona Tove Janssonin Kometjakten- ja Kometen kommer -teoksen Komet im Mumintal - saksannokset Alli Haataja Pro gradu -tutkielma Saksan kääntäminen Humanistinen tiedekunta Helsingin yliopisto Toukokuu 2020 Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Humanistinen tiedekunta/Kielten osasto Tekijä – Författare – Author Alli Haataja Työn nimi – Arbetets titel – Title Lapsikäsityksen muutoksen vaikutukset käännösratkaisuihin Oppiaine – Läroämne – Subject Saksan kääntäminen Työn laji – Arbetets art – Level Aika – Datum – Month and Sivumäärä– Sidoantal – Number of pages Pro gradu -tutkielma year 52 sivua + saksankielinen lyhennelmä 13 sivua Toukokuu 2020 Tiivistelmä – Referat – Abstract Tutkimukseni tavoitteena on selvittää lapsikäsityksen muutoksen vaikutuksia käännösratkaisuihin saksankielisessä lastenkirjallisuudessa. Tutkimusaineistona on kaksi Komet im Mumintal -saksannosta (Vivica ja Kurt Bandler, 1970 ja Birgitta Kircherer, 2001). Toisen käännöksen lähtöteksti on Tove Janssonin Kometjakten (1946) ja toisen Janssonin Kometen kommer (1968). Käännösten ilmestymisillä on aikaväliä runsaat 30 vuotta. Tämä luo hyvän asetelman tarkastella sekä mahdollisia kohdekulttuurin lapsikäsityksen muutoksia että niiden vaikutuksia kääntäjien käännösratkaisuihin. Tutkimukseni sijoittuu lastenkirjallisuuden genreen. Lastenkirjallisuuden kääntämistä ovat maassamme tutkineet erityisesti Riitta Oittinen ja Tiina Puurtinen. Tutkimusaineistoni lähtötekstien perustarina on sama.
    [Show full text]
  • KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI -Artikkeliko- Toim
    Toim. Pirkko Kanervo, Terhi Kivistö & Olli Kleemola Kanervo, Terhi Pirkko Toim. KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI -artikkeliko- Toim. Pirkko Kanervo, Terhi Kivistö & Olli Kleemola koelman syntyhistoria juontaa pakolaiskeskusteluun, joka käyn- nistyi kiivaana kun Suomeen vuonna 2015 tuli ennätyksellinen määrä turvapaikanhakijoita. Polemiikin kohteena oli pian myös Neuvostoliitolle luovutetusta Karjalasta evakuoidun väestön asut- taminen muualle Suomeen. Pakolaiskeskustelusta nousi esille ajatus siitä, kuinka huonosti suo- KARJALANI, KARJALANI, malaiset lopulta tuntevat karjalaisten historian. Talvi- ja jatkosotaa koskevaa tutkimuskirjallisuutta on kyllä julkaistu runsaasti, mutta MAANI JA MAAILMANI niissä Karjalan ja sen asukkaiden vaiheet jäävät usein varsinaisten sotatapahtumien varjoon. Tämän teoksen keskeisenä ajatuksena on luoda laajempi näköala karjalaisten kohtaloon ja sota-aikaan Kirjoituksia Karjalan menetyksestä ja muistamisesta, yleensä. Sota kosketti syvästi koko suomalaista yhteiskuntaa ja sen jäseniä. evakoiden asuttamisesta ja selviytymisestä KARJALANI, KARJALANI, MAANI JA MAAILMANI MAANI JA KARJALANI, KARJALANI, Kirjan teemoihin kuuluvat Karjalan menettämisen taustat, talvi- ja jatkosodan aikana suoritetut väestön evakuoinnit, sodanjälkeinen asutustoiminta, karjalaisten selviäminen ja Karjalan muistaminen. Vaikka teoksen pääosassa ovat menetetty Karjala ja sen asukkaat, kirjassa muistutetaan myös, etteivät karjalaiset suinkaan olleet Suomen ainoita evakoita. Sodanjälkeinen asutustoimintakaan ei koskenut vain karjalaisia,
    [Show full text]
  • Le Dossier D'accompagnement
    le dossier d’accompagnement pour les visites scolaires et périscolaires maternelle, élémentaire la Cité internationale de la bande dessinée et de l’image médiation culturelle 05 17 17 31 23 [email protected] service éducatif [email protected] sommaire introduction tove jansson, une artiste plurielle le parcours de l’exposition la bande dessinée moomin le troll la gloire des moomins les moomins animés l’art de Tove Jansson les caractéristiques de la bande dessinée les cases de titre le bord des cases ou le cadre la finlande localisation la littérature finlandaise pistes pédagogiques autour de l’exposition la médiation bibliographie sélective annexes la Cité pratique la Cité internationale de la bande dessinée et de l’image 121 rue de Bordeaux BP 72308 F-16023 Angoulême cedex tél. +33 5 45 38 65 65 www.citebd.org introduction L’année 2014 a marqué l’année du centenaire de la naissance de Tove Jansson et 2015 inaugure celle des soixante-dix ans de la création de la série. La Cité internationale de la bande dessinée et de l’image célèbre ces événements à travers une grande exposition, Le Monde magique des Moomins. Extrêmement populaire dans tout le nord de l’Europe et au Japon, Moomin le Troll est né immédiatement après la guerre sous la plume et le pinceau de l’illustratrice, peintre et romancière finlandaise Tove Jansson (1914-2001). Réagissant à la violence du conflit mondial qui vient de se terminer, elle imagine l’univers tendre et malicieux des Moomins, trolls qui ressemblent à des hippopotames débonnaires vivant dans une jolie vallée au bord de la mer.
    [Show full text]
  • BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare
    Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskares BOKKATALOG referenslitteratur, monografier, periodiska publikationer Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Kära släktforskare! Det här dokumentet är en katalog med information om böcker som bevaras i Raseborgs släkt- och bygdeforskares forskarutrymme. Jag har sammanställt katalogen på förslag av Anita Valtonen, ordförande för föreningen. Föreningens bibliotek har inte något system som kan användas för att mata in uppgifter och forma bibliografiska poster. Därför har jag skapat katalogen utgående från de möjligheter som erbjöds och med hänsyn till den uppställning av böcker som redan fanns i biblioteket. Jag har valt att beskriva alla böcker, förteckna dem systematiskt och spara förteckningen som en pdf fil. Trots att katalogen är ganska enkel anser jag det nödvändigt att ge några förklaringar till dess innehåll. För närvarande finns det drygt 1600 poster i vår katalog. Posterna är indelade i sjutton avdelningar, av vilka några har underavdelningar. Avdelningarnas numrering motsvarar inte något klassifikationssystem, det är bara vår interna klassifikation. Antalet posterna kan förändras om nya böcker läggs till katalogen eller onödiga böcker avskrivs ur katalogen. Katalogen är rörlig och ingen post kan vara knuten till ett fortlöpande nummer i den vänstra kolumnen. Varje enskild post, som beskriver en bok, innehåller tre obligatoriska element: bibliografisk beskrivning, ämnesord och hyllkod. Posten kan kompletteras med ytterligare information, såsom utdrag ur en innehållsförteckning eller länk till fulltext på Internet. Ytterligare information, ämnesord och hyllkod visas som kursiverad text. En bibliografisk beskrivning ligger till grund för en post. Utformad på rätt sätt blir den en garanti för att boken ska kunna identifieras och återfinnas. Katalogisatören beskriver bara den bok som han eller hon håller i sina händer.
    [Show full text]
  • Finnish Women Artists in the Modern World
    Issue No. 5/2019 Finnish Women Artists in the Modern World Anu Utriainen, MA, Senior Researcher, Ateneum Art Museum / Finnish National Gallery Also in Anu Allas and Tiina Abel (eds.), Creating the Self: Emancipating Woman in Estonian and Finnish Art. Tallinn: Art Museum of Estonia, 2019 (to be published in December 2019) The works of Finnish women artists, and the choices they made both in their lives and careers show how women worked independently in this demanding profession in the early decades of the 20th century. They were forced to strike a balance between expectations and restrictions arising from their gender and their professional goals, as well as from their personal desires. Women who established professional careers in art refused to make concessions regarding the content of their work; they had a firm idea of themselves as artists and were well aware of their abilities and talents. For example, Ellen Thesleff considered herself a creative genius, regardless of gender, while Helene Schjerfbeck wanted to be treated and addressed first and foremost as an artist, without reference to her gender.1 What is noteworthy is the uncompromising attitude of these women towards their work. Many of them were able to renew themselves as artists even at advanced ages and to learn new techniques. Although gender was not an obstacle to studies in the fine arts in Finland, many women artists at the turn of the 20th century were nevertheless forced to make choices in their private lives in order to continue in the profession. For example, those who remained unmarried included Fanny Churberg, Ester Helenius, Helmi Kuusi, Sigrid Schauman, Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff and Maria Wiik.
    [Show full text]