DOCSLIB.ORG

BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskares BOKKATALOG referenslitteratur, monografier, periodiska publikationer Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Kära släktforskare! Det här dokumentet är en katalog med information om böcker som bevaras i Raseborgs släkt- och bygdeforskares forskarutrymme. Jag har sammanställt katalogen på förslag av Anita Valtonen, ordförande för föreningen. Föreningens bibliotek har inte något system som kan användas för att mata in uppgifter och forma bibliografiska poster. Därför har jag skapat katalogen utgående från de möjligheter som erbjöds och med hänsyn till den uppställning av böcker som redan fanns i biblioteket. Jag har valt att beskriva alla böcker, förteckna dem systematiskt och spara förteckningen som en pdf fil. Trots att katalogen är ganska enkel anser jag det nödvändigt att ge några förklaringar till dess innehåll. För närvarande finns det drygt 1600 poster i vår katalog. Posterna är indelade i sjutton avdelningar, av vilka några har underavdelningar. Avdelningarnas numrering motsvarar inte något klassifikationssystem, det är bara vår interna klassifikation. Antalet posterna kan förändras om nya böcker läggs till katalogen eller onödiga böcker avskrivs ur katalogen. Katalogen är rörlig och ingen post kan vara knuten till ett fortlöpande nummer i den vänstra kolumnen. Varje enskild post, som beskriver en bok, innehåller tre obligatoriska element: bibliografisk beskrivning, ämnesord och hyllkod. Posten kan kompletteras med ytterligare information, såsom utdrag ur en innehållsförteckning eller länk till fulltext på Internet. Ytterligare information, ämnesord och hyllkod visas som kursiverad text. En bibliografisk beskrivning ligger till grund för en post. Utformad på rätt sätt blir den en garanti för att boken ska kunna identifieras och återfinnas. Katalogisatören beskriver bara den bok som han eller hon håller i sina händer. Det ska finnas möjlighet att bläddra i boken och granska alla uppgifter. Bibliografiska beskrivningar utformas enligt vissa regler. I Finland är det De finländska katalogiseringsreglerna som baserar sig på de internationella standarderna för bibliografisk beskrivning. Reglerna fastställer bland annat en inre ordningsföljd av element, samt skiljetecken och förkortningar som används. För att förstå bibliografiska beskrivningar behöver man veta att de består av följande avsnitt: titel och upphov, upplaga, utgivning, fysisk beskrivning, serie, anmärkningar. Avsnitten avskiljs från varandra med punkt, mellanslag, tankstreck, mellanslag (. – ). Bokens titel visas som fet text i vår katalog, upphovsuppgifter kan finnas såväl ovanför titeln som efter snedstreck beroende på antal författare. Uppgifter om upplaga kan saknas för att de anges bara för andra och efterföljande upplagor. Uppgifter om utgivning består av utgivningsort, förlagsnamn och utgivningsår. Avsnittet för fysisk beskrivning innehåller information om antal sidor, blad eller spalter. Serieuppgifter sätts inom rundparentes och innehåller serietitel och publikationens nummer. I avsnittet för anmärkningar anges till exempel pärm- eller ryggtitel om de avviker från titeln på titelsidan. Antalet ämnesord är inte så omfattande som vi tänkte göra först. Jag hade begränsad tid och kunde inte ägna mycket tid åt dem. Jag tror att föreningens medlemmar själva skulle kunna delta i ämnesordsindexering genom att lägga till sina egna ämnesord till de böcker som de har läst. I den katalogen som vi har nu tyder det första ämnesordet i varje post på den avdelning som boken hör till. Hyllkoden består av tre element. Den första siffran inom parentes visar hyllnummer. Den andra visar avdelningsnummer och kan bestå antingen av två siffror för avdelningar eller av fyra siffror för underavdelningar. Det tredje elementet är en kombination av en bokstav och två siffror. Med hjälp av detta element kan böckerna lätt ordnas alfabetiskt. Det planeras att varje bok i framtiden skall få en lapp med en egen hyllkod, och då blir ert bibliotek ett välfungerande system. Kommentarer eller frågor är välkomna! Svetlana Skriabina [email protected] www.katalogisator.fi 2 Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Katalogens innehåll (avdelningarnas numrering) 01 Referenslitteratur 02 Årsböcker 03 Atlaser 04 Kyrkohistoria 05 Krigshistoria 06 Matriklar 07.01 Skolmatriklar – Helsingforstrakten 07.02 Skolmatriklar – Åboland 07.03 Skolmatriklar – Västnyland 07.04 Skolmatriklar – Östnyland 07.05 Skolmatriklar – övriga 08 Släktforskning 08.01 Släktforskning – handböcker 09 Etnologi 10 Släktböcker 11 Personhistoria 12 Historia 12.01 Historia – Västnyland 12.02 Historia – Ekenäs 12.03 Historia – Tenala, Bromarv 12.04 Historia – Snappertuna 12.05 Historia – Karis 12.06 Historia – Pojo 12.07 Historia – Hangö 12.08 Historia – Ingå 12.09 Historia – Sjundeå 12.10 Historia – Kyrkslätt 12.11 Historia – Lojo 12.12 Historia – Helsingforstrakten 12.13 Historia – Östnyland 12.14 Historia – Österbotten 12.15 Historia – Åboland 12.16 Historia – Åland 12.17 Historia – övriga 13 Brukshistoria 14 Namnforskning 15 Västnyland – föreningar och organisationer 16 Historiker 17 Tidskrifter Småtryck, kopior, opublicerade material Gustaf Sundmans forskning www.katalogisator.fi 3 Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Förkortningar som används i katalogen bl. blad ca cirka et al. et alia = med flera ex. exemplar gsf Genealogiska Samfundet i Finland h. häfte i.e. id est = det är (sätts före rättelsen av tryckfel) ill. illustration, illustrationer nr. nummer omtr. omtryck(t) opag. opaginerad opubl. opublicerad red. redaktör, redigerad repr. reprint, reprinted rev. reviderad s. sida, sidor saml. samlad, samlare sammanst. sammanställd, sammanställare sfv Svenska folkskolans vänner sls Svenska litteratursällskapet i Finland sp. spalter särtr. särtryck omarb. omarbetad uppl. upplaga upprät. upprättad utarb. utarbetat utg. utgivare, utgiven etc. utök. utökad ändr. ändrad www.katalogisator.fi 4 Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare 01 Referenslitteratur 1. Aikalaiskirja : henkilötietoja nykypolven suomalaisista 1941 / red. J. A. Wecksell [et al.]. - Helsingissä : Otava, 1941. - 864 s. referenslitteratur (1)01 A28 2. Biografiskt lexikon för Finland : 1. Svenska tiden / red. Henrik Knif [et al.]. - Helsingfors, 2008. - 775 s. - (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 710:1). Länk till den digitala utgåvan: www.blf.fi referenslitteratur – sls skrifter (1)01 B60 3. Biografiskt lexikon för Finland : 2. Ryska tiden / red. Henrik Knif [et al.]. - Helsingfors, 2009. - 1047 s. - (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 710:2). Länk till den digitala utgåvan: www.blf.fi referenslitteratur – sls skrifter (1)01 B60 4. Biografiskt lexikon för Finland : 3. Republiken A-L / red. Henrik Knif [et al.]. - Helsingfors, 2011. - S. 1-922. - (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 710:3). Länk till den digitala utgåvan: www.blf.fi referenslitteratur – sls skrifter (1)01 B60 5. Biografiskt lexikon för Finland : 4. Republiken M-Ö / red. Henrik Knif [et al.]. - Helsingfors, 2011. - S. 925-1911. - (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ; 710:4). Länk till den digitala utgåvan: www.blf.fi referenslitteratur – sls skrifter (1)01 B60 6. Dictionary of Scandinavian biography / ed. Ernest Kay. - London : Melrose Press, 1972. - 467 s. referenslitteratur (1)01 D53 7. Ekenäs telefonkatalog. - Ekenäs, 1932. - [opag. s.]. referenslitteratur (1)01 E42 www.katalogisator.fi 5 Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare 8. Ekenäs telefonkatalog. - Ekenäs, 1933. - [opag. s.]. referenslitteratur (1)01 E42 9. Finlands ridderskaps och adels kalender 1941 / Tor Carpelan - Helsingfors, 1940. - 580 s. referenslitteratur (1)01 F54 10. Finlands ridderskaps och adels kalender 1944 / Tor Carpelan - Helsingfors, 1944. - 595 s. referenslitteratur (1)01 F54 11. Finlands ridderskaps och adels kalender 1950 / Tor Carpelan - Helsingfors, 1949. - 602 s. referenslitteratur (1)01 F54 12. Finlands ridderskaps och adels kalender 1959 / Torsten G. Aminoff - Helsingfors, 1958. - 625 s. referenslitteratur (1)01 F54 13. Finlands ridderskaps och adels kalender 1965 / Torsten G. Aminoff - Helsingfors, 1964. - 634 s. referenslitteratur (1)01 F54 14. Finlands ridderskaps och adels kalender 1980 / Torsten G. Aminoff - Helsingfors, 1979. - 691 s. referenslitteratur (1)01 F54 15. Finlands stats-calender för året 1845. - Helsingfors : Frenckell & Son, 1844. - 270, [78] s. referenslitteratur (1)01 F54 16. Finlands stats-kalender för året 1875. - Helsingfors : Frenckell & Son, 1874. - 292, [183] s. referenslitteratur (1)01 F54 17. Finlands statskalender för året 1897. - Helsingfors : Weilin+Göös, 1896. - 531, [227] s. referenslitteratur (1)01 F54 www.katalogisator.fi 6 Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare 18. Finlands statskalender för året 1899. - Helsingfors : Weilin+Göös, 1898. - 549, [233] s. referenslitteratur (1)01 F54 19. Finlands statskalender för året 1939 / Helsingfors universitet. - Helsingfors : Weilin+Göös, 1938. - 612, [122] s. - Innehåller personregister. referenslitteratur (1)01 F54 20. Finlands statskalender för året 1941 / Helsingfors universitet. - Helsingfors : Weilin+Göös, 1941. - 516, [101] s. - Innehåller personregister. referenslitteratur (1)01 F54 21. Finlands statskalender för året 1946 / Helsingfors universitet. - Helsingfors : Weilin+Göös, 1946. - 634, [111] s. - Innehåller personregister. referenslitteratur (1)01 F54 22. Finlands statskalender för året 1951 / Helsingfors universitet. - Helsingfors :
Load more

Recommended publications
  • Uusinta Kirjallisuudentutkimusta
    UUSINTA KIRJALLISUDENTUTKIMUSTA Uusinta kirjallisuudentutkimusta Aarnio, Juuso, Rhetoric and Representation. Exploring the Cultural Meaning of the Natural Sciences in Contemporary Popular Science Writing and Literature. – [Hki : Juuso Aarnio], 2008. – 505 s. – Diss. Helsingin yliopisto. Andersson Wretmark, Astrid, Tito Colliander och den ryska heligheten. – Skellefteå : Artos, 2008. – 182 s. Atilla, Jorma, Bulgarianturkkilainen romaani 1960­luvulla. – Turku : Turun yliopisto, 2008. – 222 s. – Väitösk. Turun yliopisto. – Turun yliopiston julkaisuja. Sarja C, Scripta lingua Fennica edita 276. Cederholm, Per-Erik, Juhani Aho i Sverige. Pressmottagande och Nobelpriskandidatur. – Sthlm : Stockholm University, 2008. – 117 s. – Stockholm Studies in Finnish Language and Literature 12. Comparative Approaches to European and Nordic Modernisms. Edited by Mats Jansson, Janna Kantola, Jakob Lothe and H. K. Riikonen. – Hki : Palmenia, 2008. – 238 s. – Palmenia-sarja 39. Eilittä, Leena, Ingeborg Bachmann’s utopia and disillusionment. Introduction. – Hki : Finnish Academy of Science and Letters, 2008. – 164 s. – Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia. Humaniora 347. Enckell, Emelie. Över språkets gränser. En presentation av diktaren Aaro Hellaakoski. – [Hfors : Emelie Enckell], 2008. – 141 s. Forssell, Pia, J. L. Runebergs samlade skrifter i textkritisk belysning. – [Hfors : Pia Forssell], 2008. – 247 s. – Diss. Helsingfors universitet. Gränser i nordisk litteratur = Borders in Nordic Literature. IASS XXVI 2006. Vol. 1–2. Utgivare = edited by Clas Zilliacus, redaktörer = coeditors: Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2008. – 752 s. Hakapää, Jyrki, Kirjan tie lukijalle. Kirjakauppojen vakiintuminen Suomessa 1740–1860. – Hki: SKS, 2008. – 466 s. – Väitösk. Helsingin yliopisto. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1166. Homeroksesta Hessu Hopoon. Antiikin traditioiden vaikutus myöhempään kirjallisuuteen. Toimittaneet Janna Kantola ja Heta Pyrhönen. – Hki : SKS, 2008. – 280 s. – Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 1184.
    [Show full text]
  • Tove Jansson GAY and LESBIAN HISTORY on STAMPS JOURNAL
    GAY AND LESBIAN HISTORY ON STAMPS JOURNAL GLHSONLINE.ORG Issue 008 April, 2020 Tove Jansson 1 Letters to the Editor 2 Breaking the Ice 2 Website Update 5 Trying to Promote 5 Billie Jean King 6 Crudity of Nudity 7 Luis Cernuda 9 Gay Ventures 10 Chain Cards 11 Giving Back 12 Out of This World 13 Philately in a Pandemic 14 Tove Jansson By John P. Stefanek Lavender Palette 15 Tove Marika Jansson was born on 9 August 1914 in Helsinki to sculptor Viktor Jansson and his illustrator (and postage stamp designer) wife Signe. William “Billy” Haines 16 Tove could draw almost before she could walk. At only fourteen, she first New Issues 19 published her illustrations in a couple newspapers. In 1929, she published a seven-part comic strip in the children’s paper Lunkentus. Her profes- Great American SS 24 sional life as an illustrator had begun. She attended the Stockholm Technical School from 1930 until graduation in 1933. In that year, her first illustrated book was printed. She took art classes for four years at the Ateneum (Finnish Society of Art in Helsinki), making her name as a draughtswoman and illustrator. She met fellow art- ist Samuel Beprosvanni, soon an object of Tove’s passion for a few years. (Continued on page 3) The objectives of GLHS are to promote an interest in the collection, study and dissemination of knowledge of worldwide philatelic material that depicts: Notable men and women and their contributions to society for whom historical evidence exists of homosexual or bisexual orientation; Mythology, historical events and ide- as significant in the history of gay culture; Flora and fauna scientifically proven to having prominent homo- sexual behavior, and other philatelic endeavors.
    [Show full text]
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • Olavi Paavolaisen Jatkosodan Päiväkirja Synkkä Yksinpuhelu I-II (1946) Kansallisen Identiteettiprojektin Uudelleenarviona
    ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Vesikko Pro gradu -tutkielma Valtio-oppi Yhteiskuntatieteiden ja filosofian laitos Jyväskylän yliopisto syksy 2011 ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Juhana Vesikko Valtio-oppi syksy 2011 Jyväskylän yliopisto 410 sivua (sis. liitteet) Tässä politiikan tutkimusta ja kirjallisuustieteitä hyödyntävässä pro gradu -tutkielmassani analysoin Olavi Paavolaisen Suomen jatkosodan aikana (26.6.1941–19.9.1944) kirjoittamaa ja marraskuussa 1946 kahtena niteenä ilmestynyttä päiväkirjaa Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944 I-II. Tämä lähes tuhatsivuinen jatkosodan kriittiseksi selonteoksi tarkoitettu teos nosti ilmestyessään mittavan kirjasodan, jonka keskeisenä piirteenä voidaan pitää ennennäkemätöntä henkilöön kohdistuvaa kritiikkiä, joka osaltaan johti Paavolaisen kirjallisen uran hiipumiseen. Synkkä yksinpuhelu on haaste sankari-eetoksen sävyttämälle sotakirjallisuudelle ja traditionaalis-konservatiiviselle sotahistorialle. Vastoin historiankirjoituksen representatiivista ”Jumalan perspektiiviä” Paavolainen dokumentoi jatkosodan vaiheet nykyisyydestä käsin antaen näin tulevaisuuden lukijakunnalle mahdollisuuden tarttua tapahtumien poliittisiin merkityksiin. Paavolainen politisoi teoksessaan jatkosodan kulttuuria, ilmiöitä ja tapahtumia – kuolemaa,
    [Show full text]
  • Tove Jansson Henning Hansen Antikvariat Box 4158, 227 22 Lund Alla Priser Är Angivna I SEK, Frakt Tillkommer Tel
    HENNING HANSEN ANTIKVARIAT KATALOG NR.1: TOVE JANSSON Henning Hansen Antikvariat Box 4158, 227 22 Lund Alla priser är angivna i SEK, frakt tillkommer Tel. 046-15 86 00 E-post: [email protected] www.henninghansen.se Grafisk design: Johannes Hansen www.johanneshansen.se Moms reg. nr. SE881104049501 Text & foto: Henning Hansen I ÅR ÄR DET 65 ÅR sedan den första boken om Mumintrollet, DENNA SAMLING BÖCKER av, med eller om Tove Jansson Småtrollen och den stora översvämningen, utkom. Många har inga ambitioner att vara en komplett samling av hennes minns kanske Tove Jansson bäst tack vare hennes berättelser verk. Vissa titlar återkommer i flera exemplar, medan andra om Mumindalen, men det är lätt att glömma bort hennes titlar saknas helt. Flera av Tove Janssons egna böcker och andra sidor. Hon var också en mycket framgångsrik illustratör, böcker hon illustrerat är idag mycket svåra att få tag på, och utbildad vid Konstfack i Stockholm och med vidare studier i av dem som finns kvar är många i dåligt skick. Tove Janssons Italien, Frankrike och Tyskland. Hon var dessutom tidigt politiskt böcker har lästs och älskats av generationer av barn, och det engagerad. Föräldrarna var båda konstnärer. Modern, Signe har onekligen satt sina konkreta spår i många av böckerna. Hammarsten-Jansson (1882-1970) var tecknare, och fadern, Denna samling Tove Jansson-böcker innehåller både en Viktor Jansson (1886-1958) var skulptör. Även syskonen, Lars del riktigt fina exemplar och en del mindre fina. Böckerna Jansson (1926-2000) och Per Olov Jansson (född 1920), blev är ordnade tematiskt. Först kommer böcker skrivna och konstnärer: Lars författare och tecknare och Per Olov fotograf.
    [Show full text]
  • Nodes of Contemporary Finnish Literature
    Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Markku Haakana, professor, University of Helsinki, Finland Timo Kaartinen, professor, University of Helsinki, Finland Kimmo Rentola, professor, University of Turku, Finland Riikka Rossi, docent, University of Helsinki, Finland Hanna Snellman, professor, University of Jyväskylä, Finland Lotte Tarkka, professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Pauliina Rihto, secretary of the board, M. A., Finnish Literary Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Litteraria 6 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2012 Leena Kirstinä and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International A digital edition of a printed book first published in 2012 by the Finnish Literature Society.
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • 126 Bo Carpelan's Richly Textured Novel, Urwind, and Mikhail
    126 BRIAN KENNEDY (editor) – Voicing Bo Carpelan: Bo Carpelan’s richly textured novel, Urwind, and Mikhail Bakhtin’s subtle theories of discourse are brought together in this stimulating and sophisticated collection of essays. The contributors approach Carpelan’s work using all the ideas Bakhtin has placed at their disposal – dialogism, chronotope, carnival, polyphony, the unfinishedness of novels – but in an inquiring and open, rather than merely deferential, spirit. The result is one of the most interesting and subtle discussions of Bakhtin’s relationship to modernist prose we have seen, a book that sheds light on Bakhtin’s work as well Carpelan’s. Ken Hirschkop, Professor of English, University of Waterloo, author of Mikhail Bakhtin: An Aesthetic for Democracy and The Cambridge Introduction to Bakhtin Finnish writer Bo Carpelan (1926-2011) gained unparalleled recognition amongst Finland-Swedish readers at home and Urwind’s others worldwide for his work as a poet and novelist. Yet despite a good deal of his literary output having been translated into English, surprisingly little critical commentary exists for the Possibilities Dialogic English reader. This study seeks to fill that gap, discovering as it does the dialogic possibilities inherent in Carpelan’s work. Eight scholars separately embarked on a common challenge: to use the critical methodology of Mikhail Bakhtin to read Carpelan’s novel Urwind, which won the Finlandia Prize in 1993. The resulting discussions take on topics from art and music to time, to the borders between genres, as well as humanistic geography and the thematic of mid-life, many times stretching past Urwind to touch on other of Carpelan’s texts.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • Jansson, Tove (1914-2001) by Linda Rapp
    Jansson, Tove (1914-2001) by Linda Rapp Encyclopedia Copyright © 2015, glbtq, Inc. Entry Copyright © 2008 glbtq, Inc. Reprinted from http://www.glbtq.com Tove Jansson in 1956. Best known for her series of children's books about the Moomin family of trolls, Tove See Wikimedia Jansson also wrote fiction for adults and was an accomplished artist and illustrator. Commons, which reports that this image is in the public domain under Art was always at the center of Jansson's life. Her father, Viktor Jansson, was a Finnish copyright law. sculptor, and her mother, Signe Hammarsten Jansson, was a graphic artist and illustrator. Her younger brothers also pursued careers in the arts, Per Olov becoming a photographer, and Lars a writer and comic-strip artist. The family lived in Helsinski, where Tove Marika Jansson was born on August 9, 1914. They were, however, ethnically Swedish and part of the Swedish-speaking minority in Finland. This, combined with growing up in a rather bohemian family and eventually recognizing her lesbianism, gave Jansson a sense and appreciation of otherness; nevertheless, the closeness of her family and her deep understanding of a sense of place grounded her both in belonging to her social unit and her larger culture, a dichotomy that would inform her writing. The Jansson family spent their summers at a cottage on an island in the Gulf of Finland, a place that delighted and inspired her. In later years, she stated, "Had it not been for my very happy childhood, I might never have started writing . I never wrote entirely for children at all--maybe it was just for myself, to find a way back to the lost world of adventures with happy endings, to the confidence, the constant curiosity, and the boundless possibilities, never questioned, .
    [Show full text]