SFV:S NYA STIPENDIE- OCH BIDRAGSKRITERIER ÖPPEN NOMINERING TILL SFV:S PRIS OCH MEDALJER SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN Nummer 4/2013 • Pris 2 e

Sophia Jansson om Tove Jansson Krister Kihlman i Diktarhemmet

Bokmässa och Estlands- Bokkalas svenskarna Språkö: Tolvöarnas Björneborg arkitektur Kulturhus i Lovisa Stewe Claeson LEDARE SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN Nr 4 December 2013 92 årgången UTGIVARE Svenska folkskolans vänner www.sfv.fi Utgivningen år 2013: Enskilda personers och eldsjälars in- – När jag flyttade till Lovisa för tjugo Catharina se www.sfv.fi satser är avgörande för att saker för- år sen var stämningen mörk och ar- REDAKTION valtas väl och att utvecklingen går betslösheten hög. I dag har den kre- GRIPENBERG SFV, Annegatan 12, framåt. Men det är lite farligt att allt ativa klassen hittat hit, och det är på hänger på så få: hur går det i fram- tiden att staden inser värdet i detta. Biträdande kanslichef, chefredaktör 00120 Helsingfors, Svenska folkskolans vänner tel. 09-684 4570 tiden? ULRIKA HOLLSTEN är rektor THOMAS ROSENBERG, en av eldsjälar- [email protected] • Vi finns på för Björneborgs Svenska Samskola. na bakom räddandet av Almska hu- Faceboook, Twitter och YouTube. Sidan 22. set, idag ett kulturhus. Sidan 34 Chefredaktör & ansvarig utgivare: Under det förra decenniet fanns det hopp om att återupp- Labora et Amare Catharina Gripenberg liva minoriteten, men intresset för att läsa svenska i Est- [email protected] land har sjunkit och många känner sig obekväma med att 040-7780 351 kalla sig estlandssvensk. Ändå har minoriteten uppnått Redaktör & layout: kulturell autonomi, valde sitt kulturråd i oktober, och ord- R 2014 firas att det har gått 100 år sedan Tove ESTIN BESKRIVER också Mumin-fram- Rabbe Sandelin nar fler evenemang än tidigare. Jansson föddes. Konstnären, illustratören och gångens avigsida. Hon skriver: ”Genom sina [email protected] Å W 0400-453 953 JENNY BLOMQVISTS FOTOREPORTAGE PÅ SIDAN 28 författaren Tove Jansson hör till de mest beundra- böcker och bilder blev hon [Tove Jansson] en män- de och älskade kulturpersonligheterna i Finlands niska som många ville komma nära”. Westin cite- Pärm: moderna historia. Hade Tove Jansson i huvudsak rar ett brev där Tove Jansson i början av 1980-ta-

SFV:S NYA STIPENDIE- OCH BIDRAGSKRITERIER ÖPPEN NOMINERING TILL SFV:S PRIS OCH MEDALJER ägnat sig åt bara en av de konstformer hon uttryck- let skrev: ”Det här M.trollet har blivit för stort”. Nya kriterier för SFV:s stipendier och bidrag...... 4 SVENSK te sig genom, hade hon gjort en framstående karri- Det är viktigt att inför jubileumsåret även försöka medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN SFV:s vistelse­stipendier förnyas...... 5 är. Att hon lyckades inrikta sin lysande skaparkraft se vad Mumintrollen betydde för sin skapare och Nummer 4/2013 • Pris 2 e på flera olika konstformer är inte helt lätt att förstå. att de, bland det mycket goda de onekligen med- Sophia Jansson Öppen nominering till SFV:s pris och medaljer...... 6 om Tove Jansson förde, inte enbart var en välsignelse. Krister Kihlman i Diktarhemmet Christer Kihlman bor i Diktarhemmet i Borgå...... 8 OEL WESTINS biografi över Tove Jansson BOrd, bild, liv från 2007 hör till mina käraste NDER JUBILEUMSÅRET hoppas jag att Tove Jansson 100 år...... 14 läsupplevelser. Jag läste boken sommaren 2007 i en UTove Janssons mångsidiga skapande verksam- Bokmässa och Estlands- I vimlet på Helsingfors Bokmässa ...... 18 skärgårdsmiljö där Mumintroll inte skulle ha varit het kan lyftas fram. Mumin-världen kommer sä- Bokkalas svenskarna Språkö: Tolvöarnas exotiska inslag. Ett bestående intryck av boken är kert att vara en naturlig fokus för mycket av upp- Björneborg arkitektur Språköar: Björneborg...... 22 Stewe Claeson hur intensivt Jansson arbetade. ”Att jobba vilt, det märksamheten. För alla som sett fascinationen i ett är Toves signum, och tempot är alltid högt”, skri- barns ansikte över de märkliga äventyr som figu- Sophia Jansson för- Lyckat biografisymposium om biografins etik...... 26 ver Westin. Inför jubileumsåret utkom i år Tuu- rerna i Mumindalen är med om, är detta helt na- valtar arvet efter Tove Bildreportage: Estlandssvenskarna...... 28 Jansson. la Karjalainens biografi Tove Jansson. Arbeta och turligt, bara vi minns att Tove Jansson arbetade Kulturhus i Svenskfinland: Almska huset i Lovisa...... 34 älska. Titeln är tagen från mottot på ett ex libris med, och älskade mycket annat. Tove Jansson gjorde åt sig själv. Av Westins bio- Ensamma sorgmodiga män...... 40 grafi framgår tydligt att arbete och kärlek var de Författare på djupet: Stewe Claeson...... 40 centrala elementen i Jansson liv och uttryckligen i den ordningen. Arkitektoniska pärlor på Tolvöarna...... 48 En vandring i svenskbygd sommaren 1896...... 54 Tryckeri Orkidéer i G18...... 57 OY FRAM AB, Vasa Läsbiten:...... 62 ISSN: 0356-1755 Web-ISSN: 2243-0261

2 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 3 Med lite hjälp av Vännerna

SFV:s vistelse­ stipendier förnyas Nya kriterier för SFV:s SFV:s vistelsestipendier för en sommarvistelsestipendierna där- sommarvistelse på Lillholmen för upp på två perioder. Ansök- i Västanfjärd och Beijarholmen ningstiden för vistelsestipendi- stipendier och bidrag i Barösund förnyas. Den störs- erna är januari. Ansökningar tas ta nyheten är att även barnträd- emot via en elektronisk blankett När man i februari år 2014 ansöker om bidrag och sti­ gårdslärare och bibliotekarier på www.sfv.fi/ansokan, där man pendier från SFV, lönar det sig att bekanta sig med de kan ansöka, och nästa år delas också hittar mer information. nya tyngdpunktsområdena som SFV:s styrelse stakat ut. Det berättar Viveka Åberg, som ansvarar för SFV:s Beijarholmen bidrags- och stipendieverksamhet. Lärare 15.5–14.7.2014 Barnträdgårdslärare (NYHET) 16.7–15.9.2014 Lillholmen OM GRUND för de nya mang inom bildning och kultur. Kulturarbetare 15.5–14.7.2014 Bibliotekarie (NYHET) 16.7–15.9.2014 Styngdpunktsområden som – SFV beviljar däremot inte bi- gäller 2014 står den nätbaserade Ansökningstiden är hela januari 2014. Kriterier och mer infor- drag för lägerskolor eller klass- mation publiceras då ansökningstiden börjar: www.sfv.fi/ansokan brainstorming som SFV lät göra resor, med undantag för resor våren 2013. inom ramen för det nya tyngd- – Nu önskar vi alltså att bi- punktsområdet nordiskt samar- dragsansökningarna handlar om bete. Det lönar sig att bekanta sig de önskemål som kom fram då med de detaljerade kriterierna på deltagarna i brainstormingen fick vår webbsida. säga sitt, berättar Åberg. En hel del av tyngdpunktsom- rådena sammanfaller också med SFV:s bidrag de resultat som kommit fram i de och stipendier senaste Pisa-undersökningar- 2014 na gällande skolresultaten i fin- LILLHOLMEN är ett cirka två hektar stort område beläget tre kilome- landssvenska skolor. SFV kom- ter från Lammala, Västanfjärd. Bilväg ända fram. På tomten finns en Ansökningstiden är huvudbyggnad med två rum och kök, en separat bastubyggnad med mer därför bl.a. att rikta bidrag gästrum och ett välutrustat liderförråd. Tillgång till roddbåt och liten till nytänkande projekt som gäl- den 1–28 februari 2014. motorbåt. Vistelsen är hyresfri, men stipendiaten ansvarar för kon- ler läs- och skrivfärdighet. Här SFV vill gärna rikta bidrag till nytänkande projekt som gäller läs- och Ansökan sker helt elektro- sumtionskostnader. skrivfärdighet. Vi ser gärna samarbete med bibliotek eller andra sam- ser man gärna samarbete med niskt på www.sfv.fi bibliotek eller andra samarbets- arbetspartners, berättar SFV:s stipendieansvariga, VIVEKA ÅBERG. partners. Ansökningar på papper – Också stärkandet av den tas inte emot. muntliga uttrycksförmågan be- och finskan i Finland. Vi ser gär- Övriga bidrag och tonas, berättar Åberg. na också ansökningar som gäller stipendier som förr Övriga tyngdpunktområden nordiska samarbetsprojekt med I tillägg till tyngdpunktsområde- gäller projekt som syftar att för- mål att höja värdet av att kunna na kan enskilda personer precis medla eller stärka den finlands- svenska, projekt som förbättrar som förr hos SFV ansöka om bi- svenska identiteten och kulturen, attityden till svenskan i Finland, drag för fortbildning, auskulte- samt samarbete över språkgrän- eller projekt som stärker svenska ring eller litteraturanskaffning. ser, även nordiskt samarbete. språket hos tvåspråkiga, eller fin- Och organisationer och enskilda BEIJARHOLMEN är fyra hektar och belägen i Barösunds yttre skärgård. På holmen finns ett hus med tre rum och kök. En båt ställs till förfo- – Samarbetet över språkgrän- ska språket hos enspråkigt svens- bl.a. för arrangerandet av evene- gande för nödvändiga transporter och för nöjesresor. Av dem som serna gäller inte enbart svenskan ka, berättar Åberg. väljs förutsätts därför vissa praktiska färdigheter i båthantering och navigation. Vistelsen är hyresfri, men stipendiaterna svarar själva för konsumtionskostnader.

4 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 5 Med lite hjälp av Vännerna Kulturpriset ur Signe och Folkbildningspriset SFV:s brobyggarpris Ane Gyllenbergs fond instiftades 1942 på initiativ instiftades av SFV:s styrel- instiftades 1965 av kommerse- av skolrådet John Österholm se 2011, bör enligt statuerna rådet Ane Gyllenberg, enligt och bar tidigare benämning- tilldelas en person som med statuterna för väl utförd gär- en ”Priset till folkbildningens egen insats har ökat förstå- Öppen nominering ning Finlands svenska kultur trotjänare”. Prissumman är elsen och toleransen för det till fromma”. Prisets storlek är 10 000 euro. svenska i Finland. Prissum- 15 000 euro. man är 10 000 euro. till SFV:s pris och Folkbildningsmedaljen Så här går det till: medaljer Priskandidater nomineras på www.sfv.fi/nominering Medaljkandidater nomineras på www.studiecentralen.fi Svenska folkskolans vänner utlyser åter en öppen nominering av kandidaterna till SFV:s pris och medaljer 2014. Nomineringstiden är hela januari. Nytt för i år är att Nomineringstiden är januari 2014. Endast elektroniska även svensklärarstipendierna utdelas efter en öppen nominering. nomineringar tas emot – har du inte dator eller annars behöver hjälp, vänd dig till en bekant, eller till närmaste delas ut till en eldsjäl som bibliotek. spridit kunskap och bild- R 2013 var det första gång- ning genom ett ideellt en- Både föreningar och privatpersoner kan nominera en som SFV utlyste ett nytt gagemang på svenska. Till Å kandidater. Nomineringen skall innehålla formella sätt att vaska fram kandidater medaljen hör en prissumma och icke-formella meriter, behövlig dokumentation till föreningens årliga pris- och på 2 500 euro. medalj­utdelning: en helt öppen och referenser till personer som vid behov kan ge mer information. nominering. Hagforsmedaljen – Vi fick många fina nomine- Noggranna instruktioner samt beskrivningar av prisens ringar och det hjälpte nomine- och medaljernas syften finns på www.sfv.fi. ringsgrupperna stort, men år 2013 hann vi inte marknadsfö- ra nomineringsmöjligheten or- dentligt. Denna gång hoppas vi därför på betydligt fler nomine- ringar, berättar SFV:s biträdande delas ut som erkänsla för kanslichef Catharina Gripenberg. förtjänstfull gärning till Även 2014 är det alltså möjligt förmån för den svenska kul- för alla som har någon i tankarna Mottagare av SFV:s stora kulturpris 2013 var filmregissörenCLAES turen och det svenska språ- OLSSON. som borde premieras, att nomi- ket i Finland. Till medaljen nera kandidater. Nomineringstid hör en prissumma på 2 500 är hela januari. euro. Arbetet har praktiskt delats upp, så att prisnomineringar- na (och utdelningen) sköts av Svenskalärar- SFV:s kansli, medan Studie- stipendierna centralen tar hand om medalj­ nomineringarna och medaljut- delas ut till 5–10 svensk­ delningen. lärare i de finskspråkiga SFV:s folkbildningspris, kul- skolorna. Stipendiesum- turpris, brobyggarpris och man är 5 000 euro. svensklärarstipendierna delas ut på SFV:s vår- och utdelnings- fest i mars. Medaljerna delas ut i SFV premierar varje år svensklärare i de finska skolorna (bilden är Åbo i april på en utdelningsfest från 2013). År 2014 sker även nomineringen av denna grupp öppet, i samband med Svenska studie- via en nätblankett. förbundets vårmöte.

6 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 7 TEXT: BENITA AHLNÄS

CHRISTER KIHLMAN är den sjunde författaren Christer Kihlman bor i i Diktarhemmet. Här med den unika gästbo- ken. November 2013. Diktarhemmet i Borgå Foto Benita Ahlnäs

På kyrkobacken står det gamla huset och skådar över taket ned mot ån. Dess vita murar synas långtifrån och fönstren, glimmande i aftonljuset.

Det stora lugnet störes här av ingen, här blick och tanke ströva högt och vitt, Forsmanska huset, nuvaran- de Diktarhemmet i Borgå. likt svalan, som kring huset kretsar fritt Etsning av Louis Sparre ur och snuddar vid dess brutna tak med vingen. hans bok Det Gamla Borgå. 1898.

DIKTARHEMMET i Borgå de författaren i Diktarhemmet sina kolleger bland annat för de Imöts gången tid med nutid. där han och hans hustru Selinda legendariska festerna som hon Diktfragmentet ovan, daterat flyttade in år 1993. En stor sorg ordnade i Diktarhemmet. Bib- 29.4.1923, är skrivet av Hjalmar var Selindas bortgång i oktober lioteksarbetet har gått i arv till Procopé som samma år hade 2007. Sedan dess har Christer dottern Nina som tjänstgör på flyttat till Diktarhemmet. Går- Kihlman bott ensam i Diktar- Borgå stadsbibliotek. den i domkyrkans hägn i Borgå hemmet. Saknaden är stor men är uppförd av fortifikationsmäs- Christer är glad över att hans dot- ET ÄR en novemberdag då taren Gotthard Flensborg år ter Nina bor i Borgå, och sonen Djag besöker Diktarhemmet 1765. År 1921 donerade dåvaran- Jerker med familj i Esbo. för att lyssna på Christer Kihl- de ägarna bokförläggaren Holger Christer Kihlman visar på Dik- mans livsberättelse och avnjuta Schildt och hans hustru fastig- tarhemmets gästbok som finns på starkt nybryggt kaffe. De sista lö- heten till Finlands svenska för- taffelpianot i salen. Taffelpianot ven har fallit. Det är ännu bar- fattarförening med den uttryck- som har tillhört borgåbon Ama- mark. Från salen, där vi sitter, ser liga bestämmelsen att Fors- lia Lind hör i likhet med gästbo- man in i det välfyllda biblioteket. manska gården, som huset då ken till de permanenta inventa- Från fönstren öppnar sig en ut- kallades, i fortsättningen skul- rierna i skaldeboningen. Det gör sikt över Borgå ådal med Näse- le fungera som bostad för en fin- också Hjalmar Procopés biblio- backen i fonden och Domkyrkan landssvensk författare. Vid sidan tek som Christer Kihlman nume- med en förnimmelse av klangen av gåvobrevet fanns en person- ra anser sig ha tid att botanisera från kyrkklockorna som svagt to- lig önskan, att Hjalmar Procopé i. Till saken hör att Christer har nar in genom de tjocka väggarna. skulle bli den första författaren ett förflutet som tjänsteman på Diktarhemmets exteriör har som flyttade in. År 2001 donera- den legendariska svenska- och varit sig lik genom åren. I Lou- de Finlands svenska författarför- utländska avdelningen vid Ric- is Sparres bok Det Gamla Borgå ening Diktarhemmet till Svens- hardsgatans bibliotek. Där arbe- Ett försvar af en gammal stads ka litteratursällskapet i Finland. tade också Selinda under många traditioner från år 1898 ingår en Christer Kihlman är den sjun- år, i tacksamt minne bevarad hos av hans etsningar föreställande

8 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 9 …Christer Kihlman RENTOLA JANNE SLS,

Diktarhemmet som då gick un- – Om man har levat mera än bland andra Ludvig Nordströms Diktarhemmet i Borgå upp- der namnet Forsmanska huset. 50 år tillsammans så blir livet bok tryckt på Bonniers boktryck- fördes år 1765 i gamla stan. Det var också i november, när- efter förlusten av sin livskamrat eri 1910: De tolv söndagarna, som Diktarhemmet har, ända se- mare bestämt den 18 november tomt och grått och tråkigt i åra- handlar om de kungliga svensk- dan det 1921 donerades till 1993, då mörkret låg tungt över tal framåt, summerar Christer. arna. Finlands svenska författare- Borgå – för att tala med Christers – Numera är jag gift med mina – Miljön är en liten småstad förening av Mathilde och Hol- egna ord – då han och Selinda böcker. Öbacka i Bohuslän som kan ger Schildt, varit en heders- bröt upp från sitt egnahemshus i Och Hjalmar Procopés böcker jämföras med Lexå, 50 år tidi- bostad för finlandssvenska Esbo för att flytta in i Diktarhem- som samsas i det välfyllda biblio- gare, säger Christer med glim- författare. met. Christer berättar att det var teket där Christer har tagit plats ten i ögat. I juni 2001 donerade Fin- full snöstorm den dagen och att vid skrivbordet där bokskatter- lands svenska författareför- flyttkarlarna inte var helt nykt- na och Gästboken, också den en HRISTER KIHLMAN ening Diktarhemmet i Borgå ra. Men allt gick bra ändå. Flytt- skatt, vilar på skrivbordet i vän- syns ofta i stadsbilden i C Diktarhemmet i Borgå. till Svenska litteratursällska- ningen avslutades med en bit mat tan på att än en gång få yppa Borgå i synnerhet om man rör sig pet. En särskilt tillsatt kom- på restaurangen Gamla Lagman- namnen på alla författare och i Gamla stan. Han är vänligt sin- BENITA AHLNÄS mitté fattar beslut om boen- nen i huset mittemot. andra intressanta personer som nad och ser ut att trivas i Borgå. under nästan ett sekel har plitat Det händer att han tar emot gäs- derätten. ET VAR som om ringen sina namn – ofta med kommen- tande grupper i Diktarhemmet Dhade slutits efter flyttning- tarer i dikt och prosa. I andanom som Litteraturkretsen vid Borgå Författare i Diktarhemmet en till Diktarhemmet. Efter att kan man se personerna framför medborgarinstitut eller en språk- Rabbe Enckell hade lämnat skal- sig ungefär som i Ingmar Berg- badsklass i Kevätkummun koulu. Hjalmar Procopé 1923-1927 debostaden år 1972 hade Chris- mans filmSmultronstället, som – Många kulturföreningar från Bertel Gripenberg 1928-1932 ter fått ett erbjudande att bosät- är en hyllning till flydda tider. Sverige har också under årens Jarl Hemmer 1933-1944 ta sig i Diktarhemmet. Då kände – Att läsa böcker är mitt livs- lopp gästat Diktarhemmet. Och han sig alltför ung för hedersbo- elixir, säger Christer som avstår i år, i maj, var en grupp tyska lit- Rolf Lagerborg 1945-1959 staden, men drygt tjugo år sena- från att återuppleva sin egen lit- teraturstuderande från universi- Rabbe Enckell 1960-1972 re hade han ändrat åsikt. Diktar- terära produktion som är omfat- tet i Göttingen på besök, berät- Lars Huldén 1973-1993 hemmet hade hela tiden funnits tande: allt från lyrikdebuten 1951 tar Kihlman. i Christers och Selindas medve- med Rummen vid havet till Gerdt På Runebergsdagen 1997 höll Christer Kihlman 1993- tande; Selinda hade i tiden varit Bladhs undergång 1987. År 2011 han festtalet vid den traditionel- barnsköterska för Rolf Lager- utkom hans synnerligen upp- la Runebergsfesten i Borgå som borgs barnbarn då han bodde i märksammade bok Se upp salige det året hölls i Borgå Gymnasi- Diktarhemmet. från 1960 i en ny upplaga. Lexå, um. Och 2004 när Johan Lud- Ett dystert minne daterar som är namnet på den skandal- vig Runebergs 200-års jubileum sig till den 16 oktober 1933 då omsusade småstaden i boken firades festtalade Christer Kihl- Christers farbror Erik Kihlman (som av många har förknippats man från predikstolen i Borgå drunk­nade i Borgå å efter ett be- med Borgå), har också gett namn domkyrka inför en fullsatt kyr- sök i Diktarhemmet hos Saga och åt Tuva Korsströms i år utkomna, ka med presidentparet och stats- Jarl Hemmer. Bland de omkom- över femhundra sidor välmatade ministern som inbjudna gäster. na fanns också Erik Kihlmans finlandssvenska litteraturhistoria hustru Gunnel Kihlman och Ma- med titeln Från Lexå till Glitter- AGS ATT ta avsked av riguita ”Quita” och Henry Erics- scenen. DChrister Kihlman. Svensk- son. Jarl Hemmer som tog skul- – Nej, jag har inte läst Tuvas bygdens utsända söker sig hem den på sig blev aldrig sig själv ef- bok, säger Christer. till åstranden, ner för Broback- ter olyckan. I december 1944 sköt – Och jag vill inte prata om en med en blick över Gamla bron han sig i Diktarhemmet. mina gamla böcker. och ån för att knäppa på datorn och klä besöket i ord och bild CHRISTER KIHLMAN i Diktarhemmets bibliotek i november 2013. Foto FTER SELINDAS död EN OM böckerna i Hjal- medan några änder simmar i Benita Ahlnäs. E2007 var det som om all- Mmar Procopés samlingar Maren för att ta skydd av de gula ting hade förändrats för Christer. talar Christer gärna. Där finns vassvipporna.

10 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 11 KORT SANDRA SUOMINEN SANDRA DONNER RAFAEL RUDOLF TEXT: BITTE WESTERLUND Med lite hjälp av Vännerna

Nordiska gäster, Poetry Slam och BUK i Raseborg Mellan sängen och vedboden

Nästan femtio författare GRAEFFE BARBRO SARA AVDI, kvällens MC OLIVIA och artister medverkade BERGDAHL och DANIEL NYMAN i litteraturfestivalen Bok­ under Poetry Slam. kalaset i Ekenäs i oktober (3-6 oktober 2013). Nordis­ ka gäster kom från Dan­ mark, Grönland, Färöarna, Norge och Sverige. Vedtravningsjuryn bestod av den norske bestsellerförfattaren LARS MYTTING som skrivit en bok om ved, konstkritikern CAMILLA GRAN- ET BJÖDS på litteratur BACKA och TV-kändisen STAN SAANILA. för alla smaker, allt från D Lena Barner-Rasmussen intog ken och TV-serien med samma Ordkonst för barn till den pris- den svarta scen i Karelia med ett namn. Jonas Jungar och Henrik vinnande dansken Kim Leines gripande textcollage om sorgens Huldén uppträdde under rubri- tegelstensroman om Grönland NIVIAQ KORNELIUSSEN (t.v) från Grönland uppträdde i flera skolor. Da- olika ansikten med texter ur den ken ”Mellan sängen och vedbo- samt norrmannen Lars Myttings NIEL NYMAN (i mitten) sitter i kulturnämnden i Raseborg och är ord- aktuella antologin Naken. den” apropå antologin Mänskligt, bästsäljare Ved. förande i Bokkalasets arbetsgrupp. Norsk-danske KIM LEINE, t.h, belö- där tio finlandssvenska män skri- I år satsade Bokkalaset extra nades en månad senare med Nordiska Rådets litteraturpris.

RUDOLF RAFAEL DONNER RAFAEL RUDOLF Vedjippot drog publik ver om manlighet och vardagsliv. stort på Barnens och de Ungas Den norske VED-bästsäljaren Debuterande författare förs all- bokKalas, BUK2013, som bjöd på Trafiken stängdes av för att sju Lars Mytting deltog i ett vedjip- tid fram på Bokkalaset och i år program för skolor och försko- bussar med skolbarn från Bro- po på det livliga lördagstorget. märktes Mia Franck och Patrik lor i hela Raseborg. Sammanlagt marv , Svartå , Snappertuna och Fem lag tävlade om vem som Berghäll, som båda har rötter i 440 förskolebarn och ettor hade andra små skolor i Raseborg gjorde den snyggaste vedtraven. trakten, samt poeten Petter San- bjudits in till Kulturhuset Kare- skulle kunna stanna vid Kuturhu- Segrare blev laget från Tena- delin känd från Radio x3m lia för att ta del av Lilla bilder- set Karelia. RUDOLF RAFAEL DONNER RAFAEL RUDOLF la med Martin Kevin, Magnus SFV:s biografiförfattareAnna boksparaden med Anna Gullich- Lindberg, Karl Råstedt. (Tvåa: Lena Bengelsdorff och Marit sen, Linda Bondestam, Henrika Emmaus med Maarit Kinnu- Lindqvist intog Gamla Stads- Andersson och Annika Sande- nen, Pertti Tuunanen, Lolo Zil- huset fredagkväll. lin. Konferencier var Harriet liacus. Trea: Nylands litteratur- På den litterära supén uppträd- Abrahamsson och det bjöds på förening med Agneta von Essen, de författarna Kjell Westö, Oli- en show utan like. Tvåorna och Eva S. Lassus-Paavolainen och via Bergdahl, Lars Mytting, Pet- treorna fick höra finlandsfödda Elisabeth Sandelin. Delad fjärde ter Sandelin, Mia Franck, Anna- Nina Ulmaja, som ifjol fick Au- plats: Raseborgs stad med Mar- Lena Laurén, Göran Rosenberg gustpriset för bästa barnbok. ko Reinikainen, Holger Wick- och Philip Teir. Hon höll ett mycket proffsigt PHILIP TEIR och JÖRN DONNER i Gamla Stadshuset. ström, Fredrika Åkerö och För- Supén i Sigurd Snåre-sa- bildsatt föredrag om bokstäver- fattarna med Olivia Bergdahl, len avlutades för första gången nas magi, men så är hon också rie Lisa Nylund. ran Rosenberg och Jörn Donner, Jan Kåhre och Björn Ådahl). med dans, till tonerna av förfat- designchef på Bonnier­förlagen. Fredagkväll avslutades med ett Kim Leine och Gun­gerd Wik- Visartisten Stanley Samuelsen tare och skådespelare i bandet Alla skolor fick författarbesök lyckat Poetry Slam, dvs en täv- holm, Anna-Lena Laurén och från Färöarna hade flera konser- WHAT?. av bl.a Yvonne Hoffman och ling i estradpoesi. Lotta Palm- Kjell Westö, Camilla Gran- ter och berättade om Färöarna i Bitte Westerlund fortsätter Maria Turtschaninoff. Sunni- gren från Åbo vann. backa och Carolus Enckell, Phi- skolorna, liksom två grönländska nästa år som programkoordina- va Ekbom var projektledare för Det var non-stop program hela lip Teir, Björn Ådahl och Anni- novellister berättade om Grön- tor för Bokkalaset och även för BUK och administratör för alla lördagen i Ekenäs fina gamla ka Hällsten. Fantasydebutanten Vedtravningstävlingen drog stor land. Brunchprogrammet på sön- skolprogrammen. Nästa års da- skolprogram var Västnyländska stadshus och Kulturhuset Kare- Mia Franck introducerades av publik till Ekenäs torg. MAGNUS dag hade rubriken Mat så in i tum: 2-5 oktober 2014 Kultursamfundet i samarbete lia, som är en f.d. biograf på Skill- fantasyförfattaren Maria Turt- LINDBERG och MARTIN KEVIN i Norden, för att Sonja Kailassaari med Raseborgs barnbiblioteka- nadsgatan. Bl.a. medverkade Gö- schaninoff. Mikaela Sonck och vinnarlaget arbetade koncentre- rat. och Kenneth Nars talade om bo- www.bokkalaset.fi

12 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 13 TEXT: RABBE SANDELIN • BILDER: ©MOOMIN CHARACTERS™ Tove Jansson 100 år

Nästa år skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år. Märkesåret uppmärksammas på många sätt. Bl.a. har en ny biografi av Tuula Karjalainen publicerats (se sidan 60), och ett förnyat intresse för Janssons produktion syns i form av en lång rad utställningar, nyutgivning och seminarier, berättar brorsdottern Sophia Jansson på Moomin Characters, som idag förvaltar arvet efter Tove Jansson.

ET VAR Muminböckernas mentalmålningar i freskostil till Dframgångar från mitten av mosaiker. 1940-talet som småningom ka- – Fördomsfrihet och frihets- tapulterade Tove Jansson till ett längtan var de starka dragen i världsnamn, men Tove var alltid hennes personlighet. Redan i mån om att inte låta mumintrol- de anteckningar hon gjorde i sin lens enorma popularitet begrän- ungdom med reflektioner över sa hennes frihet, eller överskug- konsten och livet, ifrågasätter ga hennes andra framgångar som hon tidens konventioner, och sö- bildkonstnär eller författare, be- ker egna svar. rättar Sophia Jansson. Mumintrollen har sina rötter i Att Tove Jansson fick talang- att Tove Jansson förutom målar- er som sträckte sig längre än att konsten ägnade sig åt att illustre- skapa en fantasivärld beror med ra och teckna. största sannolikhet på att föd- – Redan som 15-åring börja- des i en konstnärsfamilj. Hen- På 1940-talet målade Tove ett an- de hon arbeta på den frisinnade tal självporträtt. ”Rökande flicka”, nes föräldrar var tecknaren Sig- olja på duk, 1940. skämttidningen Garm. Tidning- ne Hammarsten och skulptören en blev under krigstiden en till- Viktor Jansson. tion och förmåga att skapa berö- flykt från det karga åsiktsklimat – År 1918, när Tove bara var tre rande konst. som härskade i ett krigförande år gammal, skrev Viktor från in- – Hennes första utställningar­ land. Garm publicerade bland bördeskrigets Finland till Sig- fick ett positivt mottagande annat Toves karikatyrer av de ne: ”Kanske vi får en stor konst- och de första utlandsresorna till dåraktiga makthavarna som styr- när i Tove någon gång. En rik- Frankrike och Italien bidrog till de och ställde i världen. tigt stor!” att förstärkta hennes originella Men samtidigt uppenbarade Tove Jansson och hennes brö- men samtidigt traditionsmed- sig på Garms sidor också en be- der Per Olov (f. 1920) och Lars vetna uttryck, berättar Sophia synnerlig stornäst figur, som se- (f. 1926) växte upp i den ambiti- Jansson. nare skulle bli känd som Mu- ösa konstnärsfamiljen, där man Som bildkonstnär behärskade mintrollet. Mumins egentliga levde på konstens villkor. Den Tove Jansson flera olika tekniker födelse skedde dock i andra lo- öppna och bohemiska atmosfä- och gav i sina utställningar prov kaliteter; en vindsvåningateljé ren i hemmet stödde Toves sö- på ett ständigt sökande efter nya, mitt i det krigshärjade Helsing- kande efter egna uttrycksformer. ibland också experimenteran- fors, som Tove Jansson kom över Hon fick sin utbildning till bild- de uttrycksformer. Vid sidan av 1944. Här inrättade hon sitt hem konstnär i Stockholm och Hel- sina målningar gjorde hon många och skrev sin första bok om Mu- singfors, och redan på 1930-talet uppskattade grafiska arbeten och mintrollet. Framöver skulle hon Tove Jansson i sin ateljé, i färd med att grundera dukar. Decennieskiftet mellan 40- och 50-talet. Foto: Per visade hon prov på säker intui- offentliga verk, allt från monu- i ateljén skapa sina mest kända Olov Jansson

14 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 15 målningar och böcker. vid 84 års ålder, berättar – Småtrollen och den Sophia Jansson. stora översvämningen Ateljén i Helsing- från 1945 var den för- fors förblev en fristad sta boken i en rad med för Tove Janssons ska- böcker som skulle bli pande, men ända se- hennes mest synliga dan barndomen hade och kända del av hennes konst- SOPHIA JANSSON i Moomin Cha- hon också älskat holmar och närskap. I boken fick Mumin- racters högkvarter i Helsingfors. skär. Många somrar tillbringa- trollet nu sällskap av en hel fa- – Det är trevligt att arbeta i en så de hon på den lilla holmen Klov­ milj och en mängd andra varel- kreativ miljö varje dag. Och det harun i Finska viken. Där ute går bra för Mumin ute i världen, ser. Texten gjorde Tove levande fortsättningsvis. Det intressanta och på många av sina utlandsre- med kraftfulla illustrationer där är att intresset för Toves original- sor hade hon sällskap av sin livs- mumintrollens liv skildrades. teckningar och böcker nu ökar kamrat ”Tooti”, konstgrafikern Enligt Sophia Jansson märk- markant, även i Japan. och professorn Tuulikki Pietilä te omvärlden från början att be- (1917–2009). rättelserna från Mumindalen inte tio språk och lästs av miljontals – Tove Jansson skapade un- enbart var avsedda för barn, utan människor. der sitt långa liv en sällsynt om- att de uttryckte en hel livsfilosofi. – Den enorma populariteten fattande och mångsidig produk- – Den vänliga muminvärlden krävde naturligtvis mycket av en tion. Hon blev ju, precis som pap- är lätt för alla att närma sig, men konstnärssjäl. Men Tove isolera- pa Viktor önskat, en riktigt stor varelserna och händelserna har de sig aldrig bakom sin beröm- konstnär. Med sin känsliga stil Ulrikasborgsgatan 1, en legendarisk Helsingforsadress. När Tove Jansson flyttade in i sin tornateljé 1944 ett mycket djupare budskap om melse, utan förstod att mumin- hittade hon raka vägen in i lä- hade hon redan en stark konstnärsidentitet. Foto: Per Olov Jansson hur viktigt det är att ställa svå- trollens vänner också ville lära sarnas och betraktarnas hjär- ra frågor, och att ständigt gran- känna konstnären bakom det tan. Hon accepterade inte grän- ska världen med nyfikenhet och hela. Hon försökte alltid person- ser mellan olika konstnärliga ut- nya ögon. ligen besvara varje beundrarbrev. tryck, så för henne var konsten Den första muminboken blev – Tove Jansson glömde alltså och livet, liksom arbetet och kär- ingen större framgång, men efter aldrig Mumintrollen, men hon leken, alltid en enda helhet. den tredje muminboken Troll- fortsatte också med sin övriga karlens hatt från 1948 började produktion. På den litterära si- Tove Jansson snabbt bli ett namn dan skrev hon år 1968 barndoms- också utanför Finland och Sveri- skildringen Bildhuggarens dot- ge. På 1950-talet skrev hon kon- ter, och hon fick beröm för no- trakt om en tecknad serie med vellsamlingen Lyssnerskan år den stora kvällstidningen Eve- 1971, berättar Sophia Jansson. ning News i London. Snart lästes Sommarboken från 1972 är en Muminserien i över tjugo länder. stram och osentimental roman om en ung flicka och hennes far- Nya generationer mor som tillbringar en sommar vill ha Mumin på en skärgårdsholme, och Den Efter den första popularitets­ ärliga bedragaren (1982) överras- Tove Janssons födelsedag den 9 vågen har ständigt nya generatio- kade alla med sin beskrivning av augusti lockade flera båtlag med ner fått möjlighet att bekanta sig makt, lögner och svek. gäster till Klovharun. Festföremå- Syskonen Tove och Lars Jansson, tecknarparet som skapade Mumin- med mumintrollen. Det fortsat- – Tove Janssons konstruerade serien, i början av 70-talet. Foto: Per Olov Jansson let själv är krönt med en bloms- terkrans. Kransen har gått runt ta intresset för Mumintrollen har sina noveller och romaner myck- från den ena jubilaren till den an- gett upphov till tv-serier, filmati- et noggrannt och med en stark dra i Pellinge skärgård. Till slut seringar, teaterpjäser och opera­ känsla för den sammanhållna har man fått ta till konstgjorda föreställningar. Muminböcker- berättelsen. Sin sista novellsam- blommor, eftersom skärgårdens na har utkommit på mer än fyr- ling Meddelande gav hon ut 1998, karghet gör att levande blomster inte alltid står till buds. Foto: Per Olov Jansson 16 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 17 TEXT: BENITA AHLNÅS BENITA AHLNÄS

SFV med för tredje gången I vimlet på Helsingfors Bokmässa N OPINIONSUNDER­ Att vimla omkring på det som har kallats för årets välmatade mässtidningen Kirja/ ESÖKNING baserad på största litterära evenemang, det vill säga den trettonde Boken med förord (enbart på fin- svar av 200 mässbesökare gav Bokmässan i Helsingfors mässcentrum är en upplevel­ ska) av Stig-Björn Nyberg som vid handen att 61 procent tror se av stora mått. Det stora ”B” står för den tryckta bo­ är programchef för Bokmässan. på en framtid för den elektro- ken som fortlever och mår bra trots dysterprofetiorna Samma språkmönster går igen i niska boken medan 28 procent för några år sedan, då många trodde att e-boken skulle innehållsförteckningen. I slutet fortfarande tror på boken i tra- ta död på den. Så blev det inte. Men ingen kan säga hur av tidningen finns en karta över ditionell form. Andra intressan- framtiden ser ut. utställarna med ett anslutande

ta sifferuppgifter från årets mässa BENITA AHLNÄS alfabetiskt register. Det är alltså är att besöksantalet uppgick till lätt att orientera sig till montern 79 600 personer och att hela 76 för Svenska folkskolans vänner, procent av besökarna hade köpt utmärkt med 7k40. en eller flera böcker, och att 91 SFV:s mässvärd RABBE SANDELIN med femteklassisterna ISABELLA procent har för avsikt att besö- ET ÄR första mässdagen KALLIOMAA, NATALIA LOKKINEN och CAMILLA JOHANSSON från Smeds- ka motsvarande mässa år 2014. Dsom av tradition är en tors- by skola i Esbo. Foto Benita Ahlnäs dag med ett stort inslag av skol­ SANDELIN RABBE Å TILL vimlet på mässan elever på jakt efter svaren på frå- Ssom inte bara för mig inne- gorna i formulären som de har bar otaliga möten med människ- fått av sina lärare samtidigt som or och böcker (och ömma fötter adepterna spanar in de bästa ut- då jag inte hade följt Rabbe San- ställarna vad karameller beträf- delins råd om att förse mig med far. En grupp skolelever som sä- bekväma skor). Mässområdet är ger att de ha tillstånd av sina för- stort, och ivrig som man är vill äldrar att låta sig fotograferas har man se och uppleva det mesta. styrkta av SFV:s goda karamel- Och då handlar det inte bara om ler gett sig samspråk med Rab- avdelningarna för svensk littera- be Sandelin. tur med över 220 författare och – Barn och unga represente- andra som uppträder i 117 svens- rar vår framtid, konstaterar Rab- ka program på Edith Söder- be, medan han ser till att ”fram- gran- och Tottiscenen (den se- tiden” också får senaste numret nare uppkallad efter Edith Sö- av Svenskbygden. Ungdomar- dergrans katt). Utöver detta har na som har hittat till Vännernas andra svenska aktörer som Huf- monter är femteklassisterna Isa- vudstadsbladet och Akademis- bella Kalliomaa, Natalia Lokki- ka bokhandeln författaruppträ- nen och Camilla Johansson från danden på sina egna arenor. De Smedsby skola i Esbo. svenska inslagen är kanske inte

direkt som droppar i havet men Stig in i böckernas värld! Den första mässdagen välkomnade CHRISTI- ACK I häl med ungdomar- en bråkdel av de finska evene- NE SKOGMAN från Studiecentralen och RABBE SANDELIN, redaktör på Hna bongar jag in Pia Heik- SFV-författaren PIA HEIKKILÄ signerar sin bok om Anna Bondestam mangen. Hela utbudet fanns i den SFV, besökarna välkomna till SFV:s monter. kilä som har infunnit sig till scen- framför SFV.s ”brasa”.

18 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 19 …Helsingfors Bokmässa 2013

programmet för hennes biografi BENITA AHLNÄS BENITA AHLNÄS BENITA AHLNÄS över Anna Bondestam med un- dertiteln Det röda Svenskfin- lands röst (bok nummer fyra i SFV:s biografserie). Under affischen med texten Stig in i böckernas värld och skärmen som ger en illusion av en hemtrevlig brasa berättar Pia Heikkilä att hon är statsvetare samt journalist, redigerare och nyhetschef på Åbo Underrättel- ser och att hon under många år

har haft ett slumrande intresse SANDELIN RABBE för Anna Bondestam som väck- Produktive BO LÖNNQVIST hade två böcker på mässan. I tillägg till tes till liv efter att hon hade läst TUVA KORSSTRÖM har genomfört ANNA-LENA LAUREN i signerings- om bidrag till SFV:s aktuella se- SFV-boken om Alma Söderhjelm även Dödens ansikte. Intervjun gäl- sisyfusprojektet Från Lexå till tagen. lande den senare boken gjordes av JANINA ORLOV.

rie om biografier över finlands- Glitterscenen. SANDELIN RABBE

svenska kulturpersoner. Hon SANDELIN RABBE SANDELIN RABBE skickade in en synopsis över den tilltänkta biografin som godkän- des av juryn. Snabbt insåg hon att det var ett gigantiskt projekt. För att kunna genomföra det var hon tvungen att anhålla om ett halvt års tjänstledighet. Researchen Skådespelaren BIRGITTA ULFS- blev omfattande med genomläs- SON bekantar sig med SFV.s bok- utgivning. ningar av hela Anna Bondestams produktion och hennes litterära kvarlåtenskap omfattande ett Ingen bokmässa utan KJELL WE- Trängsel i SFV-montern efter lan- fyrtiotal mappar på Jakobstads STÖ. Här i samtal med CITA REU- seringen av BO LÖNNQVISTS bio- TER. grafi om Alma Söderhjelm. museum. Bland guldgruvorna De finlandssvenska tidskrifternas framtid diskuterades under tid- fanns Inga-Britt Wiiks radiopro- skriftskoordinator THOMAS ROSENBERGS (t.v.) ledning. KARL-GUSTAF gram om Anna Bondestam och BERGH, HEIDI VON WRIGHT, SARA ERIKSSON och TRYGVE SÖDERLING. en ansenlig mängd brev och före- san och hon ser ut att vara hög- Orlov. Hans bok baserar sig del- SANDELIN RABBE drag. Som journalist sade sig Pia vilt för redaktörer och fotogra- vis på intervjuer med ett sjuttio- Heikkilä ha haft nytta av att kun- fer. Svenskbygden lyckas fånga tal personer som berättar om sina na arbeta snabbt och metodiskt. henne på Hufvudstadsbladets upplevelser av döden. Bo Lönn- scen där hon blir intervjuad av qvist har ett produktivt år bak- N ANNAN aktuell journa- Annika Hällsten. På samma are- om sig. På mässan lanserades Elist är Tuva Korsström som na uppträder Anna-Lena Laurén hans biografi över Alma Söder- har gett sig in på vågspelet att do- en stund senare med Philip Teir hjelm som nummer fem i SFV:s kumentera finlandssvensk litte- som utfrågare. Demokratiska re- biografiserie. raturhistoria i en ugnsfärsk vo- volutioner är hennes ämne. lym omfattande 530 sidor med titeln Från Lexå till Glittersce- ÖDENS ANSIKTE - Tro nen - Finlandssvenska tidsbil- Doch sed bland herre och der, läsningar, författarporträtt folk är ämnet för Bo Lönnqvist 1960-2013. Tuva Korsström upp- i arla morgonstund på mässans SFV:s frågesport med fina bokpaket som pris, lockade många svara- träder i olika repriser på bokmäs- sista dag i ett samtal med Janina re. I montern ALBERT JOLLY, DAN PALMGREN och GERD-PETER LÖCKE.

20 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 21 TEXT & BILD: RABBE SANDELIN

att statspengarna räcker till lö- nerna. Fastighetskostnader och Språköar: andra administrationskostna- der skall sedan täckas med an- dra medel, berättar Hollsten. Att prognosticera är ändå inte Björneborg alldeles lätt. – En liten utmaning är att Den svenskspråkigt registrerade minoriteten i Björneborg stats­andelarna uträknas för ka- utgör endast cirka 0,4 procent av befolkningen, eller cirka 400 lenderår, medan vi arbetar enligt personer. Men det ger inte hela bilden av svenskheten i staden, skolår. Svackor i ekonomin kan berättar Björneborgs svenska samskolas rektor Ulrika Hollsten. uppstå av en så enkel orsak som att en familj med fyra barn i sko- EN ANRIKA Björneborgs lan flyttar någon annanstans, be- DSvenska Samskola, grun- rättar Hollsten. dad 1892, fungerar enligt prin- cipen att de som börjar i skolan God elevtillströmning, skall ha en dagisbakgrund som men också utmaningar varit svensk. Små skolor har många utmaningar; i Björneborg är dock den ekono- För tillfället ser läget bra ut gäl- miska biten i skick. Rektor ULRIKA HOLLSTEN framför Henrik Tikka- – Det hör inte till skolans plikt lande elevtillströmningen. I nens bild på den ursprungliga skolan. att lära ut skolans undervisnings- barnträdgården råder inte brist språk. Vi är alltså inte en språk- på barn, och det finns tydliga för eleverna; det innebär många stånd, så samskolan har en hand- skola, men det är klart att då cir- tecken på att svenskspråkiga per- flexibla och individuella lösning- full lärare som varje dag pendlar ka hälften av eleverna har hel- soner som i tiderna flyttat bort ar. Det kräver visserligen myck- till Björneborg. finsk bakgrund satsar vi lite mera för att studera, arbeta och bilda et av vårt engagerade och duk- – Vi har också stor nytta av på modersmålet, berättar Holl- familj, nu flyttar tillbaka. Björ- tiga lärarkollegium, men samti- det samarbete som pågår inom sten. neborg har åter dragningskraft, digt får lärarna också stor frihet Svenskfinlands gymnasienät- Elever med tvåspråkig bak- efter att stora delar av industrin att utforma lösningar och kom- verk G-net. Lärarna hittar där grund utgör cirka fyrtio procent flyttade bort från 1980-talet och ma med egna förslag. ämneskollegor, och kan samar- av eleverna, medan cirka tio Björneborgs Svenska Samskola ligger vid samma skvär som Mikaels- gården (se nästa uppslag), där den svenska barnträdgården och äld- framåt. beta kring nätkurser och gemen- procent kommer från helsven- reboendet är inhysta. – Men hur man än vänder och Praktiskt pusslande samma projekt. ska hem. vrider är vi ju en liten skola. Det med personalen – Antalet elever med svensk- Björneborg stad måste utgå från liv från vaggan till graven inom betyder att kurserna på gymna- Hollsten är alltså inte överdri- Svenska rum, språkiga föräldrar motsvarar de officiella siffrorna. Kanske vår lilla helhet, skojar Hollsten. siet ibland bara har en handfull vet orolig för framtidens utma- samma människor? även hur eleverna officiellt är re- man också så småningom kun- Den nuvarande skolbyggnaden elever, vilket inte bara blir dyrt, ningar; samskolans goda renom- Samskolan, Mikaelsgården och gistrerade hos myndigheterna, de tänka sig att människor kun- är byggd 1963, och grundligt re- det tilltalar inte heller eleverna. mé och fina resultat gör att sko- Svenska klubben utgör de svens- det vill säga som svenskspråki- de registrera sig som tvåspråki- noverad år 2003, samma år som Trenden bland unga tycks vara lan fortsättningsvis ligger högt i ka rummen i Björneborg. Det ga. Men intressant nog får vi i ga. Det skulle motsvara verklig- den intilliggande Mikaelsgården att det är skönt att smälta in i kurs. Men praktiska utmaning- händer lätt att arbetsuppgifterna våra egna enkäter en helt annan heten mycket bättre, och stärka med barnträdgård och äldrebo- större helheter, så vi har nog en ar finns alltid. Till det dagliga och de beslutande posterna inne- språkfördelning – nästan fyrtio svenskans ställning i landet. ende byggdes. Den privata skolan klar konkurrenssituation med de pusslandet för Hollsten hör att has av en ganska liten grupp eld- procent av eleverna uppger att har formen av ett aktiebolag, där större finskspråkiga skolorna. anställa behöriga, svensksprå- själar på orten. de har svenska som modersmål. Enhetsskola Svenska Kulturfonden i Björne- Svenska samskolan har på kiga lärare. – Det framgick ju även i tan- Enligt Hollsten visar detta med Skolan har karaktär av enhets- borg, grundad av Hjalmar Wid- grund av litenheten svårt att spe- – Att annonsera i tidningarna kesmedjan Magmas rapport om all tydlighet att ”svenskhet” är en skola, vilket enligt Hollsten ger bom 1919, är största ägare. Stiftel- cialisera sig på annat än språk – är fruktlöst. Det är djungeltrum- språköarna. Enskilda personers fråga om hur man känner sig, och många fördelar. Bl. a. är det en- sen, med stora tilläggsdonationer men den specialiseringen är upp- man och kontaktnät som gäller. och eldsjälars insatser är avgö- frågan om hur man definierar sitt kelt för lärarna att arbeta över på 40- och 60-talet, är en välför- skattad. Men ändå verkar det som det är rande för att saker förvaltas väl modersmål är något helt annat än gränserna. valtad och resursstark ägare. – Möjligheten för våra studen- en enorm tröskel för många att och att utvecklingen går fram- enbart det officiella kruxet i myn- – Och räknar vi in barnträd- – Vi har ändamålsenliga loka- ter att fortsätta studera på svens- flytta och slå ny rot på en annan åt. Men det är lite farligt att allt dighetsregistren. gården och äldreboendet på Mi- ler, och vi klarar oss finansiellt. ka i Sverige är en alldeles konkret ort än den egna. hänger på så få människor – frå- – Därför är det lite synd att vi kaelsgården kan man med fog Staten betalar ett förhöjt enhets- fördel som lockar elever. Liten- Lyckligtvis ligger Kristinestad gan ställer sig alltid: hur skall det i förhandlingar med till exempel säga att det går att leva ett helt pris, man kan i grova drag säga heten har också andra fördelar på bara hundra kilometers av- gå i framtiden? Hur skall vi få de

22 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 23 …Språköar: Björneborg

unga engagerade? Hollsten har ändå en stark Med lite hjälp av Vännerna framtidstro, att bli uppgiven hjäl- per ju inte. – I Björneborg har vi turen att ha en välförvaltad finansiell upp- backning i ryggen. Allt har lyck- ats bra, men det är bra att med jämna mellanrum påminna sig om att inget rullar på av sig självt. alla grupper förutom småbarns- Attityden till avdelningen blandade grupper. majoriteten viktig – Att ha barn i olika åldrar i MIA JÄRVINEN och PIA VUORELA förevisar förskoleklassen i barnträd- En så liten minoritet som de varje grupp är pedagogiskt bätt- gården. Förskolan är sedan 1992 administrativt en del av samskolan. svenskspråkiga i Björneborg har I klassen tränar barnen att sitta lugnt och att markera, så att över- re; de stora kan lära de små, och gången till klass ett i samskolan blir så mjuk som möjligt. inte råd att isolera sig. samtidigt lär sig de större barnen – Vi går ut med info och bju- Mikaelsgården byggdes 2003, och utgör tillsammans med samskolan också att respektera de små. der oss ut. För att komma med i och Svenska klubben de svenska rummen i Björneborg. na kan man fråga på finska, men tydligt på att vår nya småbarns- Utmaning: svaren kommer alltid på svens- avdelning. Den har enbart barn svenskspråkiga vikarier ka. Alla är medvetna om detta. med svenskspråkig bakgrund, Till barnträdgårdens största ut- Hollsten säger att denna prin- medan språkfördelningen i res- maningar hör enligt Marie Låg- cip, framarbetad på en språkö, ten av barnträdgården är 50-50. land att få svenskspråkiga vika- väl kunde användas även i de de- Barnträdgården har genom rier. lar av Svenskfinland där den pro- åren genomgått många utveck- – Men hittills har vi alltid lyck- centuella andelen svenskspråki- lingsfaser. Tidigare bestod dagi- ats på något sätt. I och för sig kan VIVEKA ÅBERG från SFV och rek- ga minskat, och man riskerar att set av halvdagsgrupper, numera man säga att det är en utmaning tor ULRIKA HOLLSTEN i den un- drunkna i mängden. är alla grupperna heldagsgrup- att hitta svenskspråkig personal derjordiska gången som förbin- överhuvudtaget. der samskolan med Mikaelsgår- – Men håll alltså fast vid sven­ per. Och denna höst hade alltså den. skan i möten och i umgänget, det småbarnsavdelningen (för barn En annan utmaning utgör lång- är ju på grund av språket som de under tre år) premiär. tidsplaneringen.­ Svenska klubben räcker det till finskspråkiga vill komma med. – Våra lokaler i Mikaelsgården – Barntillströmningen är na- exempel med att man tycker att Ett sådant förfarande skapar är välplanerade och ändamålsen- turligtvis svår att förutse. Köpav- svenska språket är intressant, och good­will och ökar förståelsen liga, men småbarnsgruppen rym- talen med Björneborg och Ulfs- att man är villig att använda språ- mellan språkgrupperna. des inte in – de huserar i en lä- by ger en grund, men sedan är ket. Många finskspråkiga är posi- genhet ett stenkast härifrån. vi lyckligt lottade med en stark tivt inställda, och medlemsanta- Barnträdgården: nya I likhet med samskolans elever finansiär i bakgrunden: Svenska let har ökat ordentligt de senaste svenska familjer har barnträdgården en del barn kulturfonden i Björneborg. Och åren. För många blir det en ögon- På Svenska Barnträdgården i med helfinsk bakgrund. Persona- tilläggsstöden från fondvärlden, öppnare att Björneborg haft ett Björneborg tar Marie Lågland len talar dock alltid svenska med inklusive SFV, ger en liten guld- starkt svenskt inslag och också en emot. Barnträdgården är inhyst barnen i alla situationer. kant på tillvaron. Allting hjälper svenskspråkig historia. i Mikaelsgården sedan fastighe- – Många föräldrar ser en rike- oss framåt. Tvärtom mot vad många kan- ten byggdes år 2003, men själva dom i svenskan. De känner ock- Mikaelsgården, som alltså in- ske tror, betyder öppenhet mot barnträdgården är betydligt äld- så till att barnträdgården fung- hyser även äldreboende, erbju- språkmajoriteten inte att man re, grundad 1898. erar som slussport till samsko- der också en naturlig plats för tar in det finska språket i verk- – Att Björneborg återfått sin lan. Vår viktigaste målsättning generationsöverskridande verk- samheten. drag­ningskraft efter storindu­ är att lära barnen tala svenska samhet. – Här i skolan skickar vi ut strins utflyttning, och att det med hjälp av sång och lek, pys- – Vi ordnar t.ex. en luciafest all info och håller alla möten på skett en inflyttning av nya sel och sagostunder. och firar Svenska dagen gemen- samt. MARIE LÅGLAND och SFV:s VIVEKA ÅBERG i ett av miniköken där da- svenska. Under föräldramöte- svenskspråkiga familjer, ser vi I Svenska Barnträdgården är gisbarnen får bekanta sig med kökssysslor.

24 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 25 KORT

Med lite hjälp av Vännerna

TEXT & BILD: RABBE SANDELIN Lyckat biografisymposium

om biografins etik nionsbildaren vi vill möta, i stäl- let för vardagslivets nästan pin- I november ordande SFV:s biografigrupp ett symposium för biografi­ samt bortkomna figur? skrivare med temat biografins etik. Det förra seminariet (se Svensk­ Enligt Widén är svaren på frå- bygden 3-2011) handlade om biografin som genre, och olika sätt att gan inte alldeles självklar. skriva biografier. – Som journalist är jag onekli- gen nyfiken på fakta som kanske SFV:S biografiserie över (näs- kan kallas skvaller men som ock- Itan) bortglömda finlands- så kan ge en fördjupad bild av ob- svenskar har hittills fem böck- jektet för en biografi. Den suverä- er kommit ut: Kjell Ekströms ne och elake debattören Tingsten biografi över konstnären Vic- med sitt blixtrande intellekt får tor Westerholm, Anna Lena också mänskligare drag när man Bengels­dorffs djupdykning i inser att han innerst inne var helt historikern och politikern Ei- beroende av andra. rik Hornborgs liv, Marit Lind- qvists rundmålning av äventyra- Många sätt att ren Aleko Lilius levnadsöde, Pia beskriva människor GUSTAV BJÖRKSTRAND, tidigare ordf. för forskningsetiska delegatio- Heikkiläs porträtt av arbetarför- Widén påminner om att kom- fattaren Anna Bondestam och – nen i Finland (TENK) talade om de etiska aspekterna på biografiskri- plicerade och mångfasettera- vande utgående från sina egna böcker, främst biografin över MARIA denna höst – Bo Lönnqvists bre- de människor kan beskrivas på ÅKERBLOM. da och djupsinniga litteraturan- många sätt. tropologiska text om historikern – Det råkar sig så att Tingsten ter gärna fram finlandssvenska berrymden. Framtidens biogra- och societetslejonet Alma Söder- i år även har blivit föremål för en namn som en gång varit på al- fiförfattare kommer att tvingas hjelm annan biografi, som helt inriktar las läppar, men nu hotar att fal- till helt nya arbetsmetoder, där – Det fanns en beställning på sig på att belysa vetenskapsman- la i glömska. Listan på tänkbara den stora utmaningen blir att att ordna ett nytt symposium, be- nens insats. Här saknas interiör- objekt är lång; varje projekt mås- teckna personporträtt i ett läge rättar ordföranden för SFV:s bio- erna ur privatlivet; i stället får te begrundas noggrant. Inom de där, åtminstone på ett intellek- grafigrupp och en av intitiativta- man en grundlektion i Herbert ekonomiska ramar som ges av tuellt plan, nästan ingenting per- garna till serien, Gustaf Widén. Tingstens tänkande med analy- SFV kan högst två-tre biogra- sonligt finns bevarat. – I samband med de böcker ser av hans väldiga produktion fier sjösättas årligen. Det här dilemmat kan en- vi gett ut och även de böcker vi RONNY AMBJÖRNSSON, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, inom statsvetenskap och juridik. ligt Widén kanske tangeras un- kommer att ge ut, har alltid frå- berättade om sitt arbete med biografin överELLEN KEY. Han slog Stort behov av även fast att en tematiskt uppbygd biografi är ärligare mot kvinnors Och det är minst lika intressant der nästa symposium, men hit- gan om de etiska frågorna ak- som nyckelhålstittandet! SFV:s biografiserie tills har det problemet inte stört tualiserats. Vad kan man skriva intellektuella historia. De kronlogiska har en tendens att lätt köra fast i privat- och familjelivet. Inom SFV:s biografiprojekt Widén slår fast att det finns ett SFV:s biografiskrivare. om? Måste man skriva om allt? – med sina populärt hållna lev- starkt behov av serien. Respon- – Vi befattar ju oss bara med Har föremålet för biografin nå- nadsskildringar med rikt bild- sen från läsare och massmedier avslutade livsgärningar, och där got integritetsskydd, också ef- – När hustrun skulle åka bort teras i Per Wirténs biografiHer - material – finns det enligt Wi- har varit verkligt glädjande. ingår författare, konstnärer, ve- ter döden? på några dagar beställde hon ho- bert Tingstens sista dagar, en av dén inga utstakade regler eller – Men hur skriver man biogra- tenskapsmän, politiker, kufar Widén tar som exempel den le- tellrum åt honom; att Herbert de bästa och mest personliga lev- avgränsningar. fier i framtiden, om kulturper- och äventyrare, som i de flesta gendariske publicisten Herbert skulle klara sig på egen hand, nadsteckningar jag läst på länge. –Men jag tror nog att det finns sonligheter från vår? Idag skrivs fall lämnat massor av skrivet ma- Tingsten som var känd för sin to- syssla med matlagning, tvätt och Men måste vi verkligen matas en väl avvägd kombination av inte många brev, och alla korta terial till eftervärlden. Det ska vi tala handfallenhet när det gällde städning, var en omöjlig tanke. med sådana anekdoter ur privat- privatliv och samhälle i de fem e-postmeddelanden och sms- vara tacksamma för. praktiska ting. Denna detalj i Tingstens liv no- livet? Är det inte den seriöse opi- böcker vi hittills gett ut. Vi lyf- utrop lär snabbt försvinna i cy-

26 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 27 Jenny Blomqvist är radioreporter och journaliststuderande. Hennes första arbets­ resa gick till den svenskspråkiga minoriteten på andra sidan Finska viken. ”Vi känner oss hemma i Svenskfinland” UNDRANIO KILOME­ I Hapsal ligger Aibolands rige. Svenskkunskaper är också HTER söder om Hangö lig- museum som täcker hela kust- populära bland de ester som fö- ger Hapsal, centrum för en näs- svenskarnas historia. Lokalerna redrar att arbeta i våra välbetal- tan bortglömd svenskspråkig mi- är nyrenoverade och inhyser ut- da nordiska länder. noritet. Estlandssvenskarna var ställningar, ett omfattande bib- De som har lärt sig svenska i tiotusen till antalet, men under liotek, ett handarbetsrum och Sverige talar med rikssvensk och efter andra världskriget flyt- några gästrum. Både ester och klang, men de allra flesta lå- tade de flesta bort. Färre än fyra- estlandssvenskar som jobbar där ter betydligt mer som finlands- hundra bor i dagens Estland, och talar svenska, men när de träffas svenskar. Vissa har varit utbytes- de flesta talar inte flytande svens- sinsemellan är estniska det do- studernade i Kronoby, och alla ka. Därför är inte rötter till det minerande språket. jag intervjuar talar varmt om fin- forna längre ett kriterium för att Museichefen Ülo Kalm tar mo- landssvenskarna. De känner sig få ta del av det svenska i Estland. torbåten till jobbet från Nuckö- välkomna i våra trakter och har Alla med intresse är välkomna att halvön där också ett eftertrak- en mentalitet som är lik vår; est- återuppliva svenskheten. tat gymnasium med svenska som landssvenskarna anlände i tider- Estlandssvenskarna består idag specialinriktning ligger. Längs na till Estland i vågor, och de fles- främst av ättlingar som har åter- bilvägen från Hapsal till Nuckö ta faktiskt med båt över från Ny-

vänt efter sovjettidens evakue- gymnasium passerar man svens- land. ARNE TENNISBERG står utanför en gravgård i Hapsal. Hans pappa var estlandssvensk men dolde sin iden- ringar, eller som vuxit upp i fa- ka vägskyltar, gamla estlands- I gamla stan i Tallinn finns Est- titet under sovjetockupationen. Han vågade aldrig tala svenska med sina barn eftersom det kunde finnas miljer som i tiderna valde att ge svenska gårdar – och kyrkogår- lands andra huvudsakliga mötes- folk från kommunen som lyssnade bakom fönstret. Förtrycket tog kål på en levande minoritet, säger Ten- avkall på sin identitet. Det finns dens solkors och gravstenar med plats för svensktalande. I S:t Mi- nisberg. Ännu för tio år sedan fanns det hopp, men nu är så få estlandssvenskar kvar i livet. Tennisberg bara en 96-åring kvar som kan svenska namn. kaelskyrkan lokaler finns verk- tycker inte att de svenskar som nu bosätter sig i Estland har något gemensamt med kustsvenskarna. Han känner sig betydligt mer hemma i Svenskfinland. Frun KAI TENNISBERG har inte gett upp kampen för den tala Nuckö-svenska, en av dia- Under det förra decenniet samhet på svenska för alla som är estlandssvenska minoriteten, och blev i oktober invald i minoritetens kulturråd. lekterna från minoritetens glans­ fanns det hopp om att återupp- intresserade. Där är många nyin- period. liva minoriteten, men intresset flyttade affärsmän och -kvinnor Sovjetockupationen tog kål på för att läsa svenska i Estland har från Sverige, men också bland de flesta egna traditionerna, de sjunkit och många känner sig dem finns både kunskap och in- TEXT & BILD: JENNY BLOMQVIST som numera firas är ofta impor- obekväma med att kalla sig est- tresse om de traditionella est- terade från Sverige eller Svensk- landssvensk. Ändå har minori- landssvenskarna. finland. Därför kan gnistan att teten uppnått kulturell autono- Nyestlandssvenskar är ett nytt upprätthålla den egna minorite- mi, valde sitt kulturråd i oktober, begrepp på den här brokiga et- ASTRID MITMAN är en av de ten kännas svag. och ordnar fler evenemang än ti- niska gruppen, som egentligen knappa 400 estlandssvenskar Ändå finns det en aktiv kärn- digare. Under min vecka i Est- bara har språket som gemensam som finns kvar i landet. På trupp som arbetar för att åter- 1600-talet bestod minoriteten av land är det ingen som talar poli- nämnare. Eftersom de har svens- cirka 10 000 personer. cirka 7000 skapa kittet. Minoriteten kallas tik. Uppfattningen är att kultur ka som modersmål, hoppas de på evakuerade till Sverige i slutske- också för kustsvenskarna; de var och språkundervisning är nyck- att kunna starta svenskundervis- det, och efter andra världskriget. majoritetsbefolkning i skärgårds- larna till samhörighet. ning och kulturella evenemang Mitman bor i Enby på Nuckö trakterna runt Hapsal. De tradi- Svenskkunskaper är i dagslä- för att göra svenskan frestande med sin man. Hon skäms över tionella estlandssvenskarna fö- get nästan det enda som åtskil- för både estlandssvenska ättling- sin svaga svenska, men gör sig väl förstådd. För att upprätthål- redrar fortfarande att bo på sina jer minoriteten från esterna. Där- ar och ester. Genom aktivt sam- la språket läser hon svensksprå- förfäders gårdar, men man kan för har många av de yngre som arbete hoppas både nya och gam- kig skönlitteratur och tidskrif- höra svenska också i Tallinn och jag intervjuar gått i Nuckö gym- la estlandssvenskar på att få höra ten Kustbon. Den informerar fyra i Tartu. nasium, studerat svenska i Tartu svenskan ljuda på sin sida av fin- gånger i året om vad som händer och kanske arbetat en tid i Sve- ska viken. och sker i svenskbygderna.

28 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 29 Kronoby i Österbotten är Nuck- ös vänkommun och många sven- skintresserade har fått möjlig- het att åka dit för att få en språk- dusch. Därför har ett klassrum i Nuckö gymnasium blivit döpt efter kommunen. Här studerade man svenska minst fem lektioner i veckan. Nu har engelskan inkräk- tat på svenskans revir.

S:t Mikaelskyrkan i gamla stan i Tallinn är en oas för alla med kopplingar till svenskspråkighet. Var- je söndag firas gudstjänst på svenska, men den svenska församlingen är öppen också för de min- dre religiösa.

SILVI-ASTRID MICKELIN känner lycka över att få handarbeta på estlandssvenskt vis. Hon är en av tors- dagstanterna, en grupp fingerfärdiga äldre damer som en gång i veckan handarbetar tillsammans på Ai- bolands museum i Hapsal. Mickelin har den starkaste svenskan av alla tanterna.

I oktober var det val av det estlandssvenska kulturrådet. Här röstar INGRID SOANS i S:t Mikaelskyrkan. MAJ MALMSTRÖM är valfunktionär och ursprungligen från Nargö, som ligger nordväst om Tallinn. Nargö- svenskarna är en nyare våg av estlandssvenskar som anlände till ön från Esbo och Sibbo på 1750-talet och På Nuckö lär sig ungdomar svenska. Den här moderna IT-salen finns i Nuckö gymnasium som grundades livnärde sig på fiske och lotsning. Till skillnad från många estlandssvenskar känner hon ingen identitets- 1990. Skolan är eftertraktad för sin intensivundervisning i svenska, vilket lockar elever från hela landet. kris, utan står stadigt på sina utspridda rötter. När familjen tvingades fly levde de i tron att snart kunna Man behöver varken ha tidigare kunskaper i språket eller ha estlandssvenska rötter för kunna ansöka. återvända. ”Bättre sent än aldrig”, säger Malmström – en lycklig båtflykting.

30 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 31 Traditionellt träbåtsbygge var, och är än i dag, viktigt för den kustsvenska minoriteten. ALAR SCHÖNBERG är chef för träbåtsföreningen Vikan och koordinerar båtbygget i verkstaden intill Hapsals tågstation. Schönberg har varit chef för Aibolands museum och talar en felfri svenska, vilket inte kommit automa- tiskt. Hans estlandssvenska pappa vågade inte prata svenska med sina barn, utan Schönberg lärde sig I Hapsal kan man hänga Karlsson på takets tvätt. Ilon Wikland förknippas idag med den svenska barn- svenska i grundskolan, gick i Nuckö gymnasium och tillbringade ett utbytesår i Kronoby i Österbotten. kulturen eftersom hon bl.a. illustrerade många av Astrid Lindgrens böcker, men hennes barndomshem Med examen i hand sökte han till universitetet i Tartu där han studerade svenska och historia. Schönberg låg i Hapsal i Estland. 2009 öppnades en temapark till hennes ära som lockat svenskspråkiga barn till sta- hävdar att estlandssvenskarnas glansperiod led mot sitt slut redan på 1930-talet, då det estniska kändes den. Ilons Sagoland renoveras nu, och borde vara klart efter nyår. mer modernt. Evakueringarna på 40-talet var sista droppen, men de förde också något positivt med sig; estlandssvenskarna uppskattar idag sitt ursprung mer än då de tog allting för givet. Liksom många est- landssvenskar känner Schönberg sig mer lik finlandssvenskarna än rikssvenskarna. När de flesta kust- ÜLO KALM bju- der på hav- svenskar bosatte sig i Estland på 1200- och 13-talet var det många som anlände från Kyrkslätt i Nyland. tornssaft som ENE SMÕSLO- VA (till vän- ster) har lagat. Kalm har själv stora plom- monodling- ar på sin gård I Birkas på Nuckö.

De här flickorna från Sverige övar julsånger inför adventsfesten, som är en höjdpunkt för de svensktalande i Tallinn.

32 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 33 TEXT & BILD: CAMILLA GRANBACKA

Almska huset i Lovisa Från kärnkraft till konst

Frågan om det nyinrätta­ kärnkraftepoken har börjat ebba de kulturcentret i Almska ut i Lovisa. gården framöver ska stö­ – Man kan se Lovisa i dag som das av Lovisa stad eller ”de finskspråkigas Ekenäs”. De inte, diskuteras nu i stads­ nyinflyttade kommer främst styrelsen. Centret i det från Helsingforsområdet och sö- stora jugendträhuset in­ ker en småstadsidyll. Och detta är en riktig småstad; det finns ett vid Lovisa kyrka har hun­ THOMAS ROSENBERG, ELINA SORAINEN och MARJUKKA KULMANEN i Almska gården. nit verka i snart ett halvår. stort engagemang här och folk id- Vad vill man med centret För några år sedan köpte en kar kultur på ort och ställe. Keramiker ELINA SO- och behövs det? entreprenör huset av staden för De nya vägarna medför dess- RAINEN och första- 2 euro och renoverade det. En utom endast en timmes avstånd klassister från Län- driftig grupp med kulturarbeta- siharjun koulu bland från Helsingfors. indiska textilier. I HAR länge saknat ett kul- re och konstnärer började sam- Vturhus i Lovisa. Almska tidigt söka om understöd för att Många konstnärer gården på över 500 kvadratme- kunna hyra huset och idka kul- Lovisatrakten bebos av över fyr- ter erbjuder stora möjligheter, sä- turverksamhet. En verksamhets­ tio yrkesverksamma konstnärer. ger Thomas Rosenberg som från ledare har nyligen tillsatts och Keramikern Elina Sorainen är början varit med om att rädda det föreningens budget för i år går en av de starka drivkrafterna omdebatterade huset. på 260 000 euro. Verksamhe- för kulturcentret. Hon har bott Stockhuset byggdes 1910 i ju- ten finansieras huvudsakligen av länge utomlands och har många gendstil av bröderna Alm, den EU-bidrag. Lovisa stad har stått goda kontakter runtom i världen, ena var guldsmed, den andra för 35 000 euro, men för tillfäl- framförallt Japan och Mellanös- hade en cykelaffär, dessutom let har inte staden kunnat öron- tern. Detta medför att även in- fanns det bostäder i huset. Tre märka pengar för centret för näs- ternationell konst och konsthant- generationer Alm hann bo i hu- ta år. Hyran för Almska gården är verk visas i salarna. set innan det kom i stadens ägo hela 5 600 euro i månaden. – Vi planerar en hel rad av fö- och förföll svårt. Många har allt – När jag flyttade hit för 20 år reläsningar och konserter som sedan sjuttiotalet velat riva eller sen var stämningen mörk i sta- ska börja i januari. Vi ska ock- ders glaskonst i den stora öppna strömmar plötsligt in i salarna i sällskap av en konstnär, säger flytta jugendbyggnaden och sta- den och arbetslösheten var hög. I så visa skuggteater, bland annat vinden och Erik Bruuns grafik från det finska lågstadiet som verksamhetsledare Marjukka den har inte visat intresse för hu- dag har den kreativa klassen hit- spökberättelser från Japan och och affischkonst i de ljusa salar- finns på samma gård som konst- Kulmanen. set. tat till Lovisa, och det är på tiden en japansk butodansare som har na i första våningen. Med ryms centret. – Vi vill verka lokalt, men vi – Det har varit en skam för vår för staden att inse värdet och po- skrivit manus för Kalevalas Aino. också en gitarrutställning från – Barn är något vi vill satsa på hoppas också kunna fånga upp stad att detta hus har stått och tentialiten i detta. Allt detta ska ske mitt bland bild- Gitarrgodset, som är Finland och vi håller nu på och förbere- ryska turister som passerar Lo- förfallit. Det är värdefullt ur en konsten i utställningssalarna, sä- största gitarrmuseum beläget i der ett pedagogiskt program för visa på vägen mellan St. Peters- arkitektonisk synvinkel och det Kärnkraften på väg ut ger Elina Sorainen. Lappträsk. alla förskolebarn i Lovisa, så att burg och Helsingfors. är landets enda jugendhus i trä. Rosenberg vill poängtera att För tillfället visas Brita Flan- Ett tjugotal förstaklassister de kan vistas en hel dag i huset

34 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 35 studiecentralen Glad inflyttningsfest på Julgröt på Vasa-kansliet G18 Ifjol återupptog Svenska Studiecentralen en gam- Svenska studiecentralens verksamhet i G18 börjar mal tradition, nämligen att bjuda in representan- ta form. I oktober firade vi inflyttningsfest tillsam- ter från Studiecentralens medlemsorganisationer mans med våra medlemsorganisationer och samar- i Österbotten till julgröt. Om bloggen Livslärd betspartners. På festen avslöjades det var Studie- Kring julgröten diskuterar vi det gångna verk- samhetsåret och tar avstamp för ett nytt verksam- centralens mötes- och föreläsningsrum på tredje VENSKA DAGEN 2013 inledde den fria bild- våningen i G18 fått för namn: Evy Björkman-rum- hetsår 2014. Julgröten ordnas i samarbete med Bild- ET BÖRJADE som en enkel tanke. Om an- ningsalliansen och ger därmed ypperliga möjlighe- dra kan, varför inte också vi? Det handlar om Sningen sin blogg Livslärd på samma ställe. met. D Bildningsalliansen ville hitta ett nytt forum, och Björkman var en bildningspionjär och ledde verk- ter att också bygga nätverk organisationer emellan. att göra vår vardag synlig genom bloggande. Inom Julgröten ordnas på Svenska studiecentralens den fria bildningen är det ganska många som blog- Husis kändes som ett intressant alternativ. Vi be- samheten i det som numera är Studiecentralen i hövde en nystart. sju personer runt om i svensk- närmare 40 år. Hon var föreståndare för SFV:s fö- kansli i Vasa, onsdagen den 18 december ­kl. 11-13. gat ganska länge. Det som är typiskt för de flesta av Välkomna! Anmäl dig senast den 13 decem­ber på oss är att vi bloggar för ”våra egna”, på våra hemsi- finland ställde upp som bloggare:Rose Heir, Moa reläsningsbyrå som inledde sin verksamhet år 1919 Thors, Siv Ekström, Martin Näse, Sabine Fors- ända fram till år 1956 då hon avgick med pension. studiecentralen.fi/evenemang. dor. Det är reflektioner, tankar kring lärande, ofta små berättelser om saker som händer på vår egen blom, Henrik von Pfaler och Studiecentralens rek- arbetsplats. I de flesta fall har bloggarna inte många tor Björn Wallén. De jobbar alla med eller nära fri läsare, trots att vi försökt marknadsföra och arbe- bildning. De får fria händer. Ett vitt papper. ta med innehållet. U ÄR det upp till bevis för oss. Har vi något Å KOM massmedia. Vasabladet, Husis och Natt säga som intresserar? Är någon annan än Sandra etablerade medier började blogga. vi själva nyfikna på livslångt lärande? Plötsligt bör- Bloggvärlden mötte mediavärlden. Det nästa na- jar det hända saker. Texterna blir annorlunda när Föreningsresursen turliga steget för Husis del var att börja erbjuda en det finns en publik. Vi går ut i ett öppet medial- bloggplattform för sina läsare. Skolor, privatper- andskap. Vi kan inte ta något för givet. Det är lite alltid aktuell soner, kyrkan och andra reagerade och öppnade skrämmande, tänk om man inte tycker om oss. I början av året kör verksamheten igen igång i tu- bloggar på husis bloggsidor. Det är lite ovant, hur förklara det vi gör och hur vi sentals finlandssvenska föreningar och organisa- tänker? Och samtidigt är det väldigt väldigt spän- tioner. Vet du allt du vill veta om föreningsteknik? nande. Hur var det nu med protokollsutdrag till banken då det är en ny ekonom eller kassör i föreningen? När Johanni Larjanko ska vi ha bokslutet färdigt? Vad borde vi tänka på Bildningsalliansen innan mötet? Hur får vi nya medlemmar? Och hur livslard.blogg.hbl.fi håller vi kvar de medlemmar vi har? Om du funde- rar på något gällande föreningar, kolla in www.fo- reningsresursen.fi. Och hittar du inte svaret på din fråga där kan du fråga våra experter!

Mera information om aktuella evenemang och möjlighet att anmäla sig finns på www.studie­ centralen.fi och på www.facebook.com/studie­ centralen.

36 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 37 KOLUMN KOLUMN

Gustaf WIDÉN Journalisten och författaren Gustaf Widén är medlem av SFV:s styrelse. Vill vi inte ha ett privatliv?

ILL LUST och leda brukar det upprepas att N GRUNDLÄGGANDE regel har varit att mest privata meddelande via sms och e-post. Vore behöver ju inte veta allt om dig. Det finns en narcis- Tmänniskan är ett flockdjur. Etekniken ska vara människans tjänare, att vi jag tjänsteman inom försvarsmakten eller utrikes- sism som riskerar att bli direkt destruktiv. I princip stämmer det säkert; vår förmåga att ska ha kontroll över de krafter som frigörs. Så är förvaltningen skulle jag drabbas av formlig para- Inte minst för ungdomar kan det få livsavgöran- samarbeta och fatta gemensamma beslut har bi- det inte längre. Vi behöver bara tänka på den stän- noia: det tycks ju vara omöjligt att över huvud taget de betydelse om de kroppsligen och andligen blot- dragit till mänsklighetens evolutionistiska fram- diga våg av skandaler inom it-världen som fyllt me- bevara en hemlighet i avlyssningens tidevarv. Tid- tar sig virtuellt. Ingenting försvinner någonsin från gångssaga. Men lika klart är att varje grupp, hur dierna det senaste året. Spionageavslöjaren Edward ningar eller etermedier som hoppas på nyhetstips nätet. Forna tiders brev kunde brännas vid behov, samspelt den än är, består av individer med skiftan- Snowden har i mina ögon gjort en hjältemodig in- får allt svårare att garantera tipsarnas anonymitet. ett hafsigt skrivet e-brev eller ett foto på Instagram de drömmar och behov. De verkligt stora genier- sats när han berättat om denna ohyggliga härva av lever i värsta fall ett evigt liv. na, som Albert Einstein eller Wolfgang Amadeus integritetskränkande åtgärder som blivit vardag i ET UNDERLIGA är att protesterna trots Men man kan ju förstås åberopa det sunda för- Mozart, har varit superindividualister, som enve- internationell politik. Ingenting respekteras. När Dallt har varit så lama. Var finns de stora med- nuft som väl ändå måste finnas kvar i någon fjär�- tet gått sin egen väg i övertygelsen att just deras in- till och med tyska förbundskanslern Agneta Mer- borgarrörelserna som går ut i protest mot den nya ran minnesbank. Eller som filosofiprofessorn Per sats ger utvecklingen vingar. Ur det innerst priva- kels mobil avlyssnas av ”vännerna” inom den ame- kontrollstat som växer fram? Varför reagerar så få Bauhn skriver i tidskriften Axess (8/13) intressan- ta skapades mirakulösa ting. rikanska säkerhetstjänsten raseras alla gränser. Att på att bli bevakade dag och natt av anonyma kraf- ta temablock om övervakningssamhället: ”Om vill bekämpa terrorism – i sig givetvis en viktig sak – ter bortom all kontroll? Att det finns kameror över- vill vara absolut säkra på att ingen obehörig ska AG HAR alltid hävdat rätten till ett privatliv, har blivit liktydigt med att dödförklara alla indi- allt på offentliga platser kan man kanske acceptera läsa våra kärleksbrev ska vi inte skicka dem med Jen personlig integritet, som en absolut funda- viduella krav på integritet och respekt. som en trygghetsskapande åtgärd. Men när varje e-post”. mental del av livet. Gruppmentalitet har jag rent telefonsamtal kan avlyssnas och varje meddelan- instinktivt revolterat mot. Den människa som ald- ÄSTERLÄNDSK MORAL brukar skilja de via e-post fångas upp är det fråga om en attack ET VERKLIGT skrämmande är att vi kan- rig får dra sig tillbaka inom den egna själens skyd- Vmellan gott och ont, brott och ärlighet. Men mot den mänskliga existensens kärnvärden. För att Dske redan nått ett läge där nästan ingen bryr dande bastioner är illa ute. när USA:s ledare bara tycker på axlarna åt ankla- inte tala om sjukhusjournaler som plötsligt ligger sig, där det privata och det offentliga likställs. Kan- Men mycket i hela begreppet privat håller på att gelserna för att ha begått en allvarlig kriminell fria för vem som helst att läsa. ske ”spionage” på tankar och drömmar blir nästa suddas ut i rasande takt – och jag är oroad av hur handling blir hela uppdelningen i ond och god på etapp på vägen in i totalitarismens rike när överva- detta kommer att inverka på oss som samhälls­ något sätt meningslös. Om ett rättsväsende värt EN VAD kan vi göra? suckar någon upp- karna får tillräckligt fininställda instrument. varelser. Den nya teknologin, trots alla sina posi- namnet ska fungera måste det ju tillämpas av alla Mgivet. Vad händer med en människa som inte längre tiva effekter, börjar alltmer likna ett fritt rusande parter. Åtminstone kunde varje individ med tankar har något eget liv? tåg som ingenting kan hejda. Någonstans hotar ur- Visst kan man säga att spionage alltid har före- kring ”privatlivets helgd” titta över sitt eget age- spårningens totala katastrof. kommit, även mellan vänner. Men dagens teknis- rande på nätet. Är det faktiskt nödvändigt att vika ka möjligheter gör att praktiskt taget allt kan spå- ut sitt inre på Facebook eller i bloggar? Det är trev- ras upp och kartläggas: från officiella samtal till de liga kanaler för kommunikation, men hela världen

38 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 39 TOVE FAGERHOLM ROOT PITT WILLIAM NORSTEDTS:

det tycker jag man kan märka i hans prosa, där varje individ äger Ensamma en personlig röst. Varje individ känns sann i sitt språkbruk. Han förmår fånga den briljante ord- sorgmodiga snickarens svada lika väl som den ordknappes trevande försök att finna rätt formulering. män Också som lärare och hand- ledare har han fått träning i att lyssna och att hjälpa sina elever att finna en autentisk röst. ”Det finns en ton i mina böck- er som bara är min”, har Stewe Claeson sagt i en intervju. Ofta STEWE glider hans meningar långsamt in i varandra, de dyker upp på nytt, omtagningar borrar sig in i tex- ten ”som en långsamt roterande CLAESON centrifug”. Det är ett språk som inte skyndar, som dröjer vid de- taljer, som andas, lyssnade, sö- kande, ifrågasättande. Där finns Man ser bara klart om man själv inte har något ett sorgmodigt lugn som gör läsa- att försvara. ren gott. Hans språk är både var- Man kan bara leva om man inte väntar sig dag och helg. något, utan tar det som det kommer. OKTITELN ÄR som ett Man kan bara vara här och nu. Blås men också en nyckel som Ur De tiotusen tingen vrids om och öppnar verket un- der läsandets gång. Jag har ofta förundrat mig över Stewe Clae- sons val av titel och tilläggskom- ET FINNS uppgivenhet tiker en av Claesons romaner. olika folkhögskolor, som lärare re än över hans egna verk. mentar till sina verk. Meningen Doch klarsyn i de lakonis- Kan man vara sorgsen i onö- och som rektor, hela sitt yrkes- Det ständigt pågående arbetet med titeln är inte omedelbart ka orden Stewe Claeson sät- dan? Claeson är en man som ser verksamma liv har han varit folk- som poesitolkare har säkert på- uppenbar. Vill han tvinga lä- ter i munnen på sin huvudper- livssorgen rätt i ögonen. Livet är bildare. verkat hans eget språkbruk. Kri- saren att tänka till och söka en son Mårten. Jag anar också det fullt av tillkortakommanden och Han debuterade som poet vid tiker uppmärksammar honom djupare innebörd? Vad ska man stråk av stråk av sorg och vemod grusade drömmar. Men glädjen 27 års ålder, men övergick sedan alltid som en briljant stilist: han tro till exempel om titeln Stäm- som drar genom alla Claesons ro- finns, kärleken finns. Det finns till prosa, först som novellist, nu- har ett språk som ångar och le- ma i havet. Bidrag till allmänna maner. något som bär likaväl som det mera som romanförfattare. ver, det är pregnant, rikt, poe- köldläran? Ingenstans är havet Livet ut försöker vi lära oss den finns något som tynger. Där ba- Genom åren har han ändå od- tiskt, suggestivt men också åter- nära rent konkret i hela berättel- svåra konsten att leva – men kan lanserar Claesons författarskap, lat sin poetiska ådra främst ge- hållsamt. sen, men en myckenhet av inre man leva utan förväntan, utan på nuets hårt spända lina över det nom att översätta och introdu- Den som översätter poesi mås- frusenhet säger något om köld­ drömmen om någonting annat? förflutnas avgrund och längtans cera samtida amerikansk poesi, te lyssna till det personliga ton- läran. Den första romanen, Pigan Den frågan ställer Claeson om framtid. men också engelskspråkig poesi fallet för att i tolkningen kunna i Arras, har ingalunda en fransk och om igen. Han är en mästare och essäistik från andra delar av fånga också det som ligger mel- tjänstekvinna som huvudperson, på att ställa försynta, halvt dol- Folkbildarens, författarens, världen, sammanlagt ett trettio­ lan orden, det outtalade ska anas hon dyker upp först när berättel- da livsfrågor, han låter oss själ- översättarens språk tal poeter. Han har dessutom bakom det sagda. Jag tror att tol- sen närmar sig slutet. Läsaren in- va söka svaren. ”Onödigt sorg- Mellan åren 1966 och 2007 har översatt dansk och norsk poesi. kandet gjort Stewe Claeson till ser att valet av titel inte är slump- sen” betecknar en litteraturkri- Stewe Claeson varit knuten till Listan på översatta verk är läng- en utomordentlig lyssnare och artat utan pekar på en innebörd författare på djupet

40 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 41 som man själv måste finna. Och Ulv Gudmarson har vallfärdat va efter att ha utbrustit: ”Allt jag Att dö, tänker jag, ingenting; Ombytlig, lättrörd, barnslig, man kan vänta sig av en histo- varför har romanen Än jublar få- till Santiago de Compostela till- skrivit är halm!” men att leva utan egentligt liv, misstänksam risk roman. gelsången tilläggsrubriken Myl- sammans med hustrun Birgitta Thomas ab Aquino är endast att känna sitt intresse för vad Claesons lilla bok ägnar sig helt ler i 45 scener? Birgersdotter. Nu är de på hem- indirekt närvarande. Slutet av som egentligen utgör livets Han svärmade igenom livet åt Tiros långa dag med rikligt in- färd genom ett krigshärjat Eu- hans liv beskrivs genom två skil- värde dagligen magra och av- fram... slag av gubbig skröplighet. Cice- ropa. Ulv längtar till Ulvåsa, till da brevväxlingar. Den unga in- tyna, att känna sig efterhand Tegnérs briljanta självkarakteris- ro skymtar bara i den frigivna sla- barnen, till den hemvanda var- telligenta Francesca skriver från nedsjunka till den vanliga tri- tik fångar Claeson väl i det por- vens tillgivna och sorgsna minne. dagen. Han förstår inte mening- Neapel till sina kusiner i Lucca. vialiteten som är livets släp- trätt han målar med stor trovär- Tiro blir tvungen att ta itu med en med denna pilgrimsfärd, han Thomas skrivare befinner sig mundering – detta är mer, är dighet. Jag kan inte annat än kän- ett mord som ägt rum på hans tycker att tiden förslösas, alltför också i Neapel. Han skriver till värre än döden. na ömhet för den kärlekskranka egendom, men någon detektiv- långsamt går återfärden. ”Re- en ordensbroder i Paris och vet roman blir det inte heller. Rönndruvan glöder är ingalun- biskopen. san har blivit mig en fånghåla”, inte längre vad han ska tänka och Denna antika vardag rinner da enbart en dyster betraktel- Romanen växlar mellan två säger han. Han vill dela minne- tro sedan hans älskade och be- makligt som sandkornen i ett se. Texten är fylld av värme, hu- tidsplan: våren och sommaren na och sin längtan med hustrun, undrade mästare stigit in i tigan- timglas. I poetisk men sparsma- mor, ironi och sensualitet. Dof- 1834 och år 1840, då Tegnér ef- men hon vill inte lyssna. Något dets slutna rum. kad prosa späckad med gam- terna ångar från punschbålen, ter ett slaganfall, förvirrad och händer med henne, något som Här finns också en nutida pa- malgrekisk visdom låter Clae- vita kvinnohalsar skimrar, kö- misstänksam vårdas på ett sin- han varken förstår eller önskar. rallellberättelse: Bernhard befin- son Tiro begrunda frihetens san- kets alla ljud och dofter insuper nessjukhus i Schleswig. Claeson Han litar inte på det som händer. ner sig i Lucca där han söker upp- na natur, minnets bedräglighet, biskopen, som dessvärre måste citerar ur en sjukjournal som se- Hon tiger ofta när Ulv talar. Det gifter om Thomas ab Aquino ge- rättvisans Janusansikte och det hålla diet på grund av gallbesvär. dan länge är försvunnen, vilket är ett tigande som låser, han blir nom det mödosamma tolkandet skrivna ordets skönhet och kraft. Det är våren 1834: ger författaren fria händer. utanför av gamla handskrifter. Bernhard Rönndruvan glöder stiger ut ur Harris Tiro-berättelse bjuder skriver brev till sin älskade hem- Han satt på den av pigan på spänning och historiska fak- Man har allt, sa Ulv. Och när ramen historisk fiktion och blir ma i Sverige om det omöjliga i framställda stolen, femtioett ta. Claesons Tiro däremot är en Stewe Claeson ställer krav på sedan allt tas ifrån en, lång- tidlöst allmänmänsklig. deras kärleksrelation. år gammal, med den ald- mattskimrande pärla, som stan- sin läsare. Han vill något mer än samt, en sak i sänder, så in- Det är en av nutidens stora Det är en märkligt fängslan- rig överståndna gallsjukdo- nar kvar i minnets litteraturskatt- skänka en stunds flykt undan träffar till sist det att ingenting svenska romaner. de och samtidigt undflyende li- men härjande i mellangärdet kammare. vardagen, han vill något utöver mera kan tas ifrån en, och då ten bok, där författaren gjort sig och ryggen. Men det var en den lustkänsla hans smidiga och är man död. Hjärtat dör. Men NTE HELLER Tiro är en osynlig. Det är som om han tre- enastående morgon! Värken N JUBLAR vackra språk skänker. Som den det är en märklig sak som jag historisk roman i egentlig me- fågelsången vade fram över ett stoff som skul- hade mycket att kämpa mot I eviga sökare och frågare han själv lärt mig denna vinter, och det ning fastän huvudpersonen levde Äär en roman förlagd till år le kunna växa ut till en stor ro- om den skulle skaffa sig fö- är vill han väcka frågor också hos är att fast allt tas ifrån en och för drygt 2000 år sedan. 1908 och Motala och den kan väl man. Den romanen väntar jag på. reträde. Denna morgon var läsaren. Hans ambitionsnivå är hjärtat dör, så ser man om- Marcus Tullius Tiro är en his- betraktas som en historisk ro- Tomhet och värdeförlust kan ljuset starkare än lusten att lika hög som hans tillit till läsa- kring sig, och vandrar, och torisk person. Han var slav, se- man. Här finns en stark och tro- hemsöka en intellektuellt pro- känna värk. ren. Det finns en otidsenlighet i står upprätt och hostar. kreterare, ständig följeslaga- värdig tidsatmosfär. Hästskjutsar duktiv människa. Detta hände kommer skramlande, i köket frä- detta allvarliga och trevande sö- Våren 1834 har Tegnér i stort sett re, levnadstecknare och vän till kanske Thomas ab Aquino, det- ser det i stekpannorna och ång- kande, som gör att Stewe Clae- avslutat sitt poetiska livsverk. Marcus Tullius Cicero. Och visst ÖR MIG ta hände den uppburne skalden, son inte får den uppmärksamhet blev Claesons för- ger Claeson oss en antik vardags- ar ur kastruller, cigarrök blandas biskop Esaias Tegnér. Kanske Han känner sig gammal och för- han skulle förtjäna. Han avfärdas Fsta roman en rik läsupplevel- bild, en dag från tidig gryning till med dyr damparfym, svettiga pi- Claeson också drabbats av den- brukad, men förälskelsen i den 30 som briljant, det är det lysande se och den inre dialog läsning- sen natt i den nästan hundraårige gor skurar och niger. Samhället na tomhet? I en TV-intervju har år yngre läkarfrun Emili skänker språket som lyfts fram. Men vår en satte igång fortgår ännu. En Tiros liv. Han skildrar vardagens präglas av motsättningar mellan han antytt att romanen Rönndru- honom förhöjd livskänsla. Dik- otåliga tid, vårt flyktiga läsande, bokbloggare skrev om Pigan i rutiner, krämpor och njutningar, arbete och kapital. Missnöjet och van glöder handlar mer om ho- ten Den döde ska han ännu skri- hinner inte dröja vid de djupa frå- Arras: ”Detta är den sämsta bok dess ljus, ljud och dofter medan vreden jäser, storstrejken är i an- nom själv än om nationalskalden va och han lägger orden i Emilis gorna som börjar redan med ti- jag läst!” Ingen bok kan väl älskas solen vandrar över himlavalvet. tågande. Uno Cygneus agiterar Tegnér. För den som bara känner näpna mun, det är genom henne teln i Stewe Claesons böcker. av alla, men kommentaren berät- Det är ett intressant samman- för en ny folkhögskola, Werner Claeson via hans verk är likheten han formulera det porträtt som tar något om att det inte alltid är träffande att den engelska för- von Heidenstam avspisar en na- svårupptäckt. Kanske är det er- ska förmedlas till eftervärlden: IGAN I Arras är Stewe så lätt att ställa in den mentala fattaren Robert Harris samti- tionalistisk officer och höjer på farenheten av konstnärligt ska- Claesons första roman. Han mottagaren på Stewe Claesons digt som Claeson återuppväckt ögonbrynen åt Cygneus svada. P pande och den erotiska passionen Jag kände honom väl, har passerat 50-strecket och är en våglängd. Tiro i tegelstensromanerna Im- En ny tid med nya idéer är på väg. som flyktmedel undan livsledan driven stilist. Språket har en ål- Jag läste länge i hans öppna själ, perium och Lustrum. Harris låter Ändå är romanens huvud- TT FRAGMENT som förenar Claeson och Tegnér? derdomlig värdighet som ligger mer än Tiro berätta om sin herres och person, hotelldirektör Wilhelm Påfallande många i Claesons väl i munnen på berättelsens cen- Een bok är den lilla texten En rörlig själ, som gjorde själv mästares liv, Tiro själv är endast Hallgren besynnerligt distanse- persongalleri känner tomhet tralperson, lagmannen Ulv Gud- Halm, berättelser kring sex brev sin plåga ögonvittnet och berättaren. Har- rad från den verklighet som ång- och brist på mening i livet men marson, vars hustru är känd för från 1270-talet. Texten cirklar ris verk frossar i politiskt intrig- ar och lever runtom honom. Han Tegnér formulerar denna käns- Och slutligt nedbrann i sin egen eftervärlden som ”den heliga Bir- runt den berömda teologen och spel och romersk dekadens un- håller den på avstånd, vill inte la tydligast: låga. gitta”. filosofenThomas ab Aquino som der republikens sista år så som förstå den. Ändå är han en prak- vid 49 års ålder upphör att skri-

42 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 43 tisk handlingens man som står tar motorolja över hela historien. se sanningen. Bokens huvudperson, Krister, stadigt på jorden. Hans hotell- Nästan motvilligt blir jag ändå Hela romanen är berättad ur brukar åka till en nedlagd såg. Stewe Claeson kedja drivs med fast hand. Sam- fångad. Mårten är återigen en av den nästäldsta broderns, Jens, Han ser på älven och landskapet Född 1942, uppvuxen i stadsde- tidigt är han en av dessa djupt en- dessa ensamma, sympatiska, men synvinkel. Jag måste tillstå att och finner en djup frid. ”Såhär”, len Landala i Göteborg samma män, som Claeson så in- i något avseende livsodugliga när jag redan i inledningskapit- tänker han. ”Såhär”, vad han me- Rektor vid Malungs folkhögskola kännande skildrar i sina romaner. manspersoner som gör sig hem- let insåg att denna roman kretsar nar vet han inte riktigt. En dag 1973 – 1987 Han är en människa full av frå- mastadda i Claesons romaner. runt sex bröder tänkte jag: Man- känner han sig iakttagen, han är Rektor vid Skinskattebergs folk- gor, men saknar någon att ställa Mårten intresserar sig inte för an- ligt och medelålders sexfaldigt, inte den enda som valt sågverket högskola 1987 – 1994 sina frågor till. dra, han är artigt väluppfostrad, det blir bara för mycket! I Clae- till fristad. Så lär han känna Erik Rektor vid Nordiska folkhögsko- Wilhelms liv har sedan tioårs- men han lyssnar inte, vet inte vad sons romaner är männen defini- och Erik sätter utan krumbukter lan i Kungälv 1994 – 2007. åldern styrts av faderns vidlyfti- han ska säga och blir helt ställd tivt överrepresenterade. En enda genast igång med att lära Kris- En av initiativtagarna och en del ga testamente. Han har ärvt den när arbetskamraten anklagar ho- roman, Stämma i havet, har en ter läsa poesi. Långsamt välver av kursledningen vid Litterär Ge- expanderande hotellkedjan och nom för att inte bry sig vare sig kvinna som huvudperson – men sig en bro av vänskap mellan de staltning (Göteborgs Universitet) under en rad år rest runt i Europa om sig själv eller om andra, att hon är å andra sidan så underku- två männen. Det ena brofästet är Handledare i Litterär gestaltning för att studera hotellverksamhet. han varken kan ge eller ta emot. vad av sin egocentriska man att murat av ”äppelodlaren” Olav H. 1996 - 2008 Nu har han passerat trettioårs- Mårten förtränger sin barn- hon inte förmår leva sitt eget liv. Hauge, det andra av av den kine- strecket och hans liv domineras doms trauma. Han tycker att det De sex brödernas hustrur siska poeten Tao Yan Ming, som Bibliografi av den många år äldre hustrun, inte finns någon ordning på till- skymtar bara i bakgrunden, men levde för 1400 år sedan. Semantica: op. 18. Dikter. 1969 som vill bli kallad ”Luigi”. Hon varon och han kan inte se någon är sympatiskt och känsligt por- ”Dette er din veg, berre du skal Ouvertyr till en luffarbegravning. längtar till Italien, hon lever helst väg genom världen. Men på bil- trätterade. Brödernas särdrag gå han”, skriver Hauge. NSTRUKTION I överlevnad Noveller. 1981 i fantasier och drömmar. Hon vill skroten råder ordning, bildelar framträder skickligt genom de- Hauges ord går som ett man- Iär romanens underrubrik. Vill Stenhuggaren som gick barfota. att livet ska bjuda på magi, hem- tas tillvara och saluförs på nätet. ras sätt att tala. Claeson har mäs- tra genom hela boken. Både Kris- man banalisera texten kan man Noveller. 1986 lighet och erotik. Hon är gräns- Hela tiden spanar han efter sina terligt lyssnat sig till hur till ex- ter och hans hustru Siv söker sin säga att det är en roman om hur Jag bor granne med en stråk- lös, manipulativ, självcentrerad, drömmars Edsel. empel den ordknappe och ovil- livsväg. Erik har redan funnit en man som närmar sig pensions- kvartett. Noveller. 1991 hon är Wilhelms totala motsats Det blir en berättelse om det lige äldsta brodern håller tal på den och nu vill han ha Krister åldern tar sig igenom sin medel- Pigan från Arras. Roman. 1993 med också hans hela universum. bortglömda Sverige, om gudsför- faderns begravning. Det vilar som medvandrare. Den gamle ålderskris. I själva verket är det Det är en ohållbar relation. Han gätna avsides byar där livet har någonting olitterärt och ointel- kinesens tjugotredje dikt behö- Nalkas ljuva sommar. En kom- en introduktion i att läsa och leva mentar. Roman. 1997 trivs bra i Motala, läser ekono- stannat och allt produktivt är lektuellt över hela berättelsen, ver tolkas till svenska. Det finns med poesi. Oändligt ömsint och miska rapporter och sitter fast i nedlagt. Avfolkning och hopp- som känns märkvärdigt sympa- ingen tolkning som Erik tycker Stämma i havet. Bidrag till all- varsamt visar Claeson på rikedo- männa köldläran. Roman. 1999 vardagens allehanda bestyr. löshet är vad han ser, men ock- tiskt. Ändå är det ett citat av Tol- är bra nog. Han jämför hur den men i delade läsupplevelser. Han Den omöjliga kärleken, dess så oväntade möten med ovanli- stoj som hela tiden tonar i bak- har tolkats till tyska, engelska Halm. Berättelser kring sex brev visar att litteraturen inte behö- från 1270-talet. 2000 maktspel och förtvivlan, dess ga människor på kravlösa villkor grunden, inledningsorden i Anna och franska. Krister, som har dju- ver vara en privat tillflyktsort. Tröst. Noveller i urval. 2001 längtan och drömmar är berät- råkar han ut för. Karenina om att alla lyckliga fa- pare språkkunskaper måste hjäl- Den kan också vara ett rum där telsens nav. Än kan Wilhelm glä- Stillsamt och nästan omärkligt miljer liknar varandra medan de pa honom. man vistas tillsammans och där Rönndruvan glöder. En roman om Tegnér. 2002 das åt den jublande fågelsången, riktas fokus i denna grabbiga be- olyckliga familjerna är olyckliga Från de ur Kristers synvinkel vänskap och ömsesidig förståel- men läsaren inser att det snart rättelse mot den marginaliserade på sitt eget sätt. förbryllande samtalen om dikter- se gror. Över hela romanen vilar De tiotusen tingen. Roman. 2005 kommer att bli mycket tyst i hans människans värdighet. Jens ser på sina bröder och fun- na löper samtalet naturligt vida- ett sällsynt lugn. Lågmält och ef- Tiro. Roman. 2007 sorgsna hjärta. I min dialog med texten åter- derar över sina familjeband. Är re till de personliga livsödena. tertänksamt förs detta innerliga Än jublar fågelsången. Myller i kommer en fråga: varför är det så blod faktiskt tjockare än vatten? Erik har mist sin hustru genom försvarstal för litteraturen som 45 scener. Roman. 2009 ÄNNENS VÄRLD, svårt att dela lyckan med andra? Vilken betydelse har syskonskap en olycka och hans svårt utveck- livsväg. Mördaren är död. Roman om ett Mgrabbigt i överkant, tänk- och föräldrarelation? Främling- lingsstörda dotter är döende. Nu- brott och om Hallands söner. te jag när jag tog itu med roma- ÖRDAREN ÄR död är skap och tillhörighet är centrala mera är det bara dikten som ger AG ÄR tacksam över att ha 2010 nen De tiotusen tingen. Huvud- Men titel som kan locka till frågor i denna vardagsberättelse. livet mening. Jfått möta Stewe Claesons en- Den tjugotredje dikten: instruk- personen Mårten är trettiotre år sig deckarälskare, men man blir Krister är arbetslös sedan pos- samma sorgmodiga män. Jag är tion för överlevnad. Roman. 2012 och äger en bilskrot i utkanten gruvligt besviken om man väntar IN ABSOLUTA favorit ten lagts ner. Ett nytt och utford- också tacksam över att inte stäl- av Västerås, där han också bor, sig en rafflande detektivroman. Mär Claesons nyaste ro- rande arbete erbjuds honom, las öga mot öga med Stewe Clae- efter att ha blivit utkastad av sin Visst rör det sig om ett ouppkla- man, Den tjugotredje dikten. Den men då måste han och hustrun son själv. En man så fylld av ut- obalanserade flickvän. Han har rat mord som begicks för drygt handlar om någonting så sällsynt flytta till Sydsverige, och det sökta formuleringar och djupa två manliga medarbetare och femtio år sedan, men nu är mör- som två udda medelålders män vill ingen av dem. De har lärt sig livsfrågor förefaller mig absolut just inget annat umgänge. Hans daren död och i en kinesisk ask som verkligen samtalar med var- älska denna västdalabygd med oemotståndlig och förkrossande. högsta önskan är att få tag på en ligger hans utförliga bekännelse. andra, inte bara byter ord om vä- sin brusande älv och gränslösa På en fråga han aldrig skulle stäl- komplett Ford Edsel. Han beger Inte heller motivet är en gåta för der och sport, utan samtalar om skogsvidder. la mig har jag bara ett svar: JA! sig på biljakt till små bortglöm- läsaren. Det är bara mördarens djupt väsentliga ting, trevande da orter i Mellansverige. Det dof- sex söner som inte kan – eller vill och ovant, men envetet.

44 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 45 TEXT & BILD: HARALD ANTSKOG

Konkret filmskapande på Folkhögskolan Axxell

ET RÅDER full aktivitet Di klassrummet på Axxell Överby i Esbo som konverterats HENRIK MARTENS övningsinter- till tillfällig studio. Det gäller vjuar MATHIAS RANTALAINEN. att se upp var man sätter fötter- I bakgrunden står OSMO ILOLA na. Kablarna är dragna kors och med en mikrofonbom. tvärs över golvet. Någon juste- MATHIAS RANTALAINEN sitter mo- rar höjden på ett stativ. Mathi- dell under ljussättningskursen. as Rantalainen som studerar på medielinjen får sitta ”modell” så att de andra kan se hur ljuset för- LINA FORSBLOM kollar att bilden ändras när lamporna flyttas runt. är i skick inför övningsintervjun. Man måste göra en egen bedöm- experiment, men det råder inget om vad som är värt att tänka på – Det är lite av en upptäcksre- ning av vad som ser bra ut eller tvivel om att majoriteten av elev- i de olika inspelningssamman- sa. Man är ute på okänt vatten. Vi inte. Det går inte bara att ställa erna trivs. hangen delas ut. vet vad vi är ute efter men man upp lamporna systematiskt, kon- Än så länge tränar man ljus- – Det mest utmanande är att får se vad som händer på plats, staterar Henrik Martens, även sättning under kontrollerade arbeta i en grupp där alla är så säger Henrik. han studerande på linjen. former på skolan. Det är inte helt olika varandra. Det är inte alltid Direkt nervös är han trots allt Det är en modul i ljussättning lätt att få en jämn belysning el- lätt att inse att man ibland mås- inte. som är på gång för eleverna på ler skuggor på rätt ställen. De tre te kompromissa, påpekar Lina. – Allt kommer nog att ordna Folkhögskolan Axxells medie- MIKAEL AALTONEN, lärare på Folkhögskolan Axxells medielinje in- lamporna påverkar alla varandra. Nästa dag bär det av till Karis sig, säger han innan han beger sig linje. Takten är rask. Tidigare i struerar HELENA LINDQVIST och HENRIK MARTENS i användningen av Flyttar man en lampa måste man för att filma Inge-May som är 84 hemåt för att vila upp sig inför de veckan lärde man sig grunderna i en videokamera. också justera de andra. Dessutom år ung och som fortfarande aktivt intensiva inspelningsdagar som ljussättning och att pröva på någ- blir lamporna snabbt varma och håller igång en liten butik i Karis. är i antågande. ra grundläggande uppställning- resten av hösten men på vägen lär bra, säger Lina Forsblom. det måste man ta i beaktande när ar. Idag ställer man i ordning för de sig göra research, planera sin Lina har ingen bakgrund inom man hanterar dem. Och det vik- de första övningsintervjuerna Se videon som studerande på linjen har gjort på film, spela in intervjuer och an- branschen och fick börja från tiga är att det ser bra ut på bild – med utomstående. Det är ett li- www.youtube.com/axxellcity nat bildmaterial. I klippet får de noll. Redan efter några månaders inte hur det ser ut i rummet. tet sidoprojekt i samarbete med träna på att bygga upp en histo- studier upplever hon en inre sä- – Det här var inte en kurs som Axxells mångkulturella center, ria från det inspelade materialet, kerhet som inte fanns där i bör- jag såg fram emot. Men sist och där invandrare berättar om sina använda sig av stillbilder och ar- jan. Hon får medhåll av Henrik. slutligen var det ju riktigt kul. Nu erfarenheter av att bo i Finland. kivmaterial samt göra en ljudmix. – Det bästa med linjen är att kan man bygga upp ljuset från Henrik medger att det känns lite Allt de hittills lärt sig får de prak- man får arbeta helt konkret med ingenting, säger Lina. nervöst men samtidigt roligt och tisk användning för och mera lär projekt. Man ser genast resultat Övningsintervjun går bra. Ef- intressant. de sig under produktions gång. och man får feedback, säger Hen- ter övningen packas utrustning- – Det blir lite uppvärmning in- Lärarna Harald Antskog och Mi- rik. en ner och lärarna ger feedback. för morgondagens inspelningar. kael Aaltonen finns till förfogan- Det är en öppen diskussion där Man får se om man har koll på Sammanslagna linjer de under alla produktionsskeden, alla får ha åsikter om vad som hur ljusen skall vara, menar han. så hjälpen är aldrig långt borta Medielinjen är Folkhögskolan gick bra eller inte. Det som Henrik hänvisar till är om det krånglar till sig. Axxells dokumentärfilms-, re- På eftermiddagen flyttas fo- det dokumentärfilmsprojekt som – Undervisningen är jätte bra. portage- och medietekniklinjer kus till det egentliga dokumen- eleverna vid medielinjen håller Takten är bra och man lär sig de- som slagits samman för första tärfilmsprojektet. Tips och råd på med. Projektet pågår under finitivt genom att göra, vilket är gången i år. Det är något av ett

46 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 47 TEXT & BILD: ELISABETH SANDELIN Arkitektoniska pärlor på Tolvöarna Vita sockerbitshus, blåa na. Längs riddargatan Ippoton låg fönsterkarmar och dör­ riddarnas värdshus. År 1522 be- rar invid smala gränder, lägrade turkarna den välbefästa där pergolan av klättran­ staden med 400 skepp i sex må- de vinrankor ger skugga nader, och då staden till slut föll och bougainvillean väller i sultanen Suleimans händer för- fram. Tempelruiner och vandlades kyrkorna till moskéer. kyrkklockor som ringer. Gamla stans österländska lapp- Getter och åsnor på rad. täcke gör sig fortfarande påmint. Palmer, hav, oliver och vin. Jag strosar innanför den tret- Inte bara det så typiskt ton meter tjocka och tre kilome- grekiska finns på Tolvöar­ ter långa honungsgula stadsmu- na i Grekland. Mångfalden ren. Med vallgrav och tillräck- av stilar och spännande ligt mycket muskler för att stå arkitektur skapad av främ­ Vitkalkad rotunda fran trettiota- emot turkiska belägringar. Ing- let vid strandpromenaden i Rho- enting här kan överträffa den mande härskare fängs­ dos stad. lar också. Tolvöarna är se­ gamla korsriddarstadens murar Apollotemplet fran 200-talet f.Kr vakar över Monte Smith-kullen lite utanfor Rhodos stad. mesterparadiset för både Men ändå. I Rhodos gamla stad och bastioner med valvbågar och som kastat loss från den antika råder en Fellinsk atmosfär. Gat- den som dyrkar solen och kan du promenera bortom turist- brinnande oljelampor. En sten- Mandrakihamnen. Ingången till lyktorna och räckena är typis- den som gillar konst och stråken och få känslan av att gå satt kärna som tycks komma nära hamnen pryds av kolonner med ka för tjugotalsstilen. Italienar- arkitektur. där romarna, korsriddarna, tur- den i Jerusalem. karna och italienarna en gång I ett mischmasch av gränder två hjortar som ska vara Rhodos na restaurerade det som ottoma- OLVÖARNA, DODEKA­ gått. De olika arkitektoniska sti- som sprätter iväg mot ett virr- symbol. Här skall den omtalade nerna förstört. I stormästarens TNESERNA, är mycket larna dimper över en som frukten varr av rosa tegeltak hittar jag Kolossen på Rhodos, ett av värl- palats skulle Mussolini bo un- nära Orienten, men fortfaran- från dadelpalmen invid det för- idylliska torg där barnen leker dens sju underverk ha stått. Bå- der sina lediga perioder. Palat- de Europa. Den spjutformade fallna huset där Lawrence Dur- och svartklädda kvinnor stickar ten ska föra mig till ön Symi strax set renoverades invändigt med ön Rhodos, solguden Helios ö, rell bodde. i skuggan under platanerna fram- norr om Rhodos. Båten fylls av insmugna hissar och elektriskt ligger mitt i skarven mellan fle- Århundradena har format Rho- för ett litet bysantinskt bönhus folk från olika länder. Den blir ljus och byggdes om i en extra- ra kulturformer. En av histori- dos gamla stad till ett koncentrat eller en glömd turkisk moské. fullastad med dagsresenärer, vagant och oäkta medeltida stil. ens smältdeglar. Från stranden av östra Medelhavet. Under anti- Vid ett av torgen reser sig mos- säckar med matvaror och släk- Affärscentret Nea Agora, nya Elli Beach ser man Asiens berg ken var ön ett blomstrande han- kén Ibrahim Pasa dit Rhodos tingar från Rhodos som ska häl- saluhallen nära den gamla muren skymta som en högrest blånande delscentrum. Ruinerna av Afro- muslimer styr fotstegen för fre- sar på nära och kära. Båten styr är en stor polygonformad bygg- silhuett. Stranden som författa- dites tempel i jonisk stil från dagsbön. Och där två gränder stäven mot de turkiska bergen. nad. Vid fasaden på varandra föl- ren Lawrence Durrell vid mitten 300-talet f.Kr är försänkt i sömn möts, ligger Kal Kadosh Shalom, Bortom vågbrytarens färg- Högt over Rhodos gamla stad jande smäckra valvbågar. Exem- av 1940-talet utnämnde till öns invid en av stadsportarna. Greklands äldsta synagoga. Gre- granna väderkvarnar beundrar tronar 1500-talspalatset, byggd pel på strikt fascistisk ingenjörs- bästa strand. Då var stranden lika På kullen Monte Smith utanför kiskt blandat med nyanser av ju- jag staden som från havet påmin- för Johaniterordens stormästare, konst där klassicistiska ornament oskuldsfull som kärlekens gudin- gamla stan stod den antika Ak- diskt och turkiskt. ner om ett komplett schackparti senare renoverad av italienarna. dröjer kvar och som modifierats na, Afrodite. ”Dagarna på Rho- ropolen. Fyra pelare av Apollo- Stormästarens ståtliga palats med kung, torn och riddare. Det genom påverkan av funktionalis- dos faller som frukt från träd” templet från 200-talet f.Kr. är från 1300-talet reser sig över den- som fascinerar mig också är den lienarna över och under italiensk men. Små kiosker för souvenirer skrev han i skuggan av johan- restaurerade. Man kan än idag se na villervalla av olika epoker. bit av kvarglömt italienskt 20- tid fick Rhodos stad en fascistisk i funkis, symmetriska och enkla. nesbrödsträdet i boken Afrodi- rester av ett stadion och en teater och 30-tal som ligger utsträckt mantel och förseddes med fun- En månghörnig restaurangarkad te från havet. från samma tid. En förnimmelse längs med strandpromenaden kis. med klassisk fasadkomposition, Nu är Rhodos öar omgärdade På 1300-talet blev den tillflykt av fascismen och hamnen. Rester från ett hug- Mussolinis tid gör sig påmind magnifik och symmetrisk. Kasi- av hotellbalkonger. för korsriddarorden Johanniter- Sitter på däck på färjan Symi skott av Il Duce. År 1912 tog ita- överallt. På strandpromenaden not, en gång kallad Albergo del-

48 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 49 Akvariet på Rhodos ligger på den nordligaste udden vid Ellistranden. Utåt elegant Art déco, invändigt som en grotta. nerar längs strandpromenaden i land för att uppleva den högtid- bland konstgallerier, bagerier, liga atmosfären bland ikonerna i kaféer och tavernor. Luften är den rökelsedoftande klosterkyr- full av lavendel och timjan. kan. Den särpräglade klapper- Symi var en gång ett centrum stensmosaiken av svarta och vita Gialos på Symi. Renodlad nyklassicism. för handel. Köpmännen blev för- stenar täcker hela klostergården. mögna på båtbyggeri. Redan Ho- Bredvid klostret hittar man le Rose, Teatro Puccini och det tologin, uppkallades Symi efter uppför sluttningarna som läktar- meros skriver att Symi skickade små museer med många intres- futuristiska akvariet i Art déco- en prinsessa från Rhodos som na på en amfiteater. Helt omed- skepp till det trojanska kriget. santa föremål. Sedan ett inhopp Intressant klapperstensmosaik stil har kanske inte fått det erkän- hade rymt hit med guden Glau- veten om sin skönhet vittnar den Man livnärde sig också på jord- ar något man alltid stöter på på ett kafé med en frappé: kall nande det vore värt. Nere i ak- kos eftersom hennes far inte gått om forna rika dagar. Nyklassi- bruk och fiske och dykning ef- mjölkkaffe. En präst sitter nära variets underjordiska kammare med på deras äktenskap. cism med en tydlig grekisk tou- ter tvättsvamp. På senare år har För att fördriva tiden tar jag en med en komboloi i sin hand och simmar sömniga torsksläktingar che speglar sig i hamnens blanka många öbor varit tvungna att hästdroska som står vid ett pla- svingar bandet för att fördriva ti- innanför solkiga glasrutor. Symi: nyklassicism vatten. Nyklassisk stil förknippar flytta från ön för att kunna för- tanprytt torg. Jag stuvar in mig i den. på sagornas ö jag inte med fikonträd, mullbärs- sörja sig. Det byggs inte längre den slitna droskan. Köper ingen tvättsvamp fast Närmare än så Det är en speciell känsla att när- träd och slingrande vinrankor. så många båtar och efterfrågan Hjulen bullrar och hovarna jag kanske borde – det kunde ha kan Turkiet inte komma ma sig Symi, och det gäller att Privatpalats med blåmålade fa- på tvättsvamp har också minskat. klapprar mot gatans stenar och i varit en uppskattad present att ha Turkiet, början av Orienten, ha kameran i högsta hugg och sadtrianglar och röda kolonner Så mycket mer finns egentli- sävlig takt tar den mig uppåt till med sig hem. kommer så nära att jag nästan i god tid försäkra sig om en fin och pilastrar, friser och klassiska gen inte att göra och just det är väderkvarnarna, bara för att ock- När vi kommer till Mandra- kan gripa tag i det. Kusten är plats vid relingen för att kunna dekorornament, byggda för 100– så behagligt. Stämningen är söm- så där förstummas man av utsik- kihamnen i staden Rhodos har karg. Bergen höjer sig och det fotografera. 200 år sedan, när Symi blomst- nig. Turistbutikernas hyllor flö- ten över hamnen och de vackra månen parkerat sig ovanför det Egeiska havets blåa vatten sme- Ombord på båten hörs en kol- rade. dar över av vykort och saker som pastellfärgade husen. gulmålade Akvariet. Guvernörs- ker klapperstenstränderna. Vatt- lektiv suck. Resenärerna drar ef- Jag är inte ensam att ströva i saknar mening. Jag besluter mig palatset som vetter mot hamnen net är så klart att man kan se ter andan och bilder knäpps inför de smala gränderna. Hundratals för lunch. I Panormitis leker kattorna har fullständig renässansprägel; snäckorna på bottnen. den vackra synen av den måleris- dagsturister går över den deko- I Grekland är det mycket osan- på klostergården en kopia av Dodgepalatset i Ve- Precis innan ön Symi ligger ka, naturenliga hamnen i huvud- rativa klapperstensmosaiken. nolikt att någon äter ensam. Jag Symis stora sevärdhet är Panor- nedig. I skenet glöder de gamla framför oss får vi besök av ha- orten Gialos. Båten styr rätt in i Här och där ligger små charmi- får vänta ganska lång stund på mitisviken med sitt 1700-tals- medeltida murarna som egyptisk vets lekfulla invånare. Delfiner- en venetiansk oljemålning. ga torg med vitmålade kyrkor i mitt vin på karaff. Men salladen kloster tillägnat ärkeängeln Mi- alabaster. Jag avslutar dagen på na rullar upp på sidan med sto- Det tycks som alla skulle foto- bysantinsk stil. med fetaost, tomater och vild­ chael. Båten anlöper det stäm- hotellbalkongen med syrsorna, ra ögon för att kika på oss och grafera den lilla stadens vita, rosa Jag följer med den fransktalan- kapris är förförisk, då den änt- ningsfulla klostret Panormitis och vinden som sakta prasslar i vi närmare på dem. Enligt my- och lejongula hus som klättrar de guiden en stund. Vi prome- ligen kommer. och ett hundratal resenärer stiger dadelpalmernas kronor.

50 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 51 Många turer – Fem I utkanten Lycksalighetens Pauline Wilhelmine Svart Är du SFV:are årtionden med folk- – Karelska minnes- pris - trollkonstnärinna Zagara och har gett ut dans bilder Alf Snellmans Lycksalighetens En dokumentärroman om Eli- Elisabeth Sandelins debutroman en egen bok? Sextiotalet var en uppgångs­ I sin sjätte bok hämtar Kaj Wahl- pris är en skröna med stark verk- sabeth Sandelins morfars mor, handlar om en reseledares upp- period för folkdansen i Svensk- beck stoffet till sina berättelser lighetsbakgrund. Det centrala i Pauline Wilhelmine Schmidt, levelser på Sicilien under tidigt finland och hösten 1963 börja- från det självupplevda, denna boken är hur byboma – och Jo- född i Tislund i Danmark 1865. nittonsjuttiotal. Den frihetstörs- I denna spalt anmäler de en grupp ungdomar i Ves- gång det förkrigstida Karelska nas Vestergård – förhåller sig till Pauline är en av Laterna Magica- tande välutbildade familjeflick- vi böcker som SFV- tersundsby i Jakobstad dansa näset. Boken väver samman det varandra och till den Gud de sö- ägaren Laurids Schmidts många an landar i en kultur genomsy- medlemmarna gett ut folkdans. Så uppstod Vester- kulturhistoriska och dokumentä- ker på skilda vägar; i den svala barn. Tidigt visar hon intresse för rad av vidskepelse och skrock, på eget förlag, på mindre sundsby NF:s folkdanslag som ra med det självbiografiska på ett ängladekorerade kyrkan eller i det magiska. Hon har en längtan möter sällsamma personlighe- förlag, eller via andra nu firat femtiorsjubileum. mångbottnat sätt. det varma vitkalkade bönehuset. att uppträda och får gå i lära hos ter som filmstjärnan Greta Gar- självständiga utgivare. Kulturjournalisten Jan Kron- Handlingen utspelar sig mellan den store danske trollkonstnären bo, men också maffian och kor- Förutsättningen är att holm har skrivit en rikt illustre- Eget förlag, Rikt illustrerad, 80 si- 1931 och 1946, men den speglar Max Alexander. ruptionen. En thrillerlik berättel- boken kan köpas eller rad historik som berättar om fem dor. i mycket de motsättningar som Berättelsen handlar om hennes se i en säregen siciliansk miljö. beställas av allmänheten. aktiva årtionden med folkdans, ISBN: 978-952-93-2469-9. präglar dagens religiösa liv. barndom och väg till en talang- Mitt i det allvarliga finns hu- full artist. Om drömmen att bli Tryckår 2012 Gör så här: Skicka in en både för seniorer och juniorer. Kan köpas i Luckorna och i bok- handlarna i Ekenäs, Karis, Lojo, mor, stundom som ett småleen- stjärna, om att känna sig utvald. Cirkapris 18 euro kort synopsis på boken Vestersundsby NF:s folkdanslag Kyrk­slätt, Lo­visa, Jakob­stad samt de, stundom som en burlesk am- Om möten med resande troll- Finns att få på Akademiska bok- och skribenten samt en 2013. Rikt illustrerad, 116 sidor. på Akademiska bokhandeln eller saga, också om den har verklig- konstnärer, clairvoyanter och handeln i Helsingfors och på pärmbild till via [email protected]. ISBN 978-952-93-2891-8 hetsbakgrund. vagranter. Om lyckade föreställ- Luckan i Helsingfors [email protected]. Beskriv För information och beställningar: ningar i många av Finlands tea- gärna bokens utformning [email protected]. Finns Labyrint Books förlag. terhus och salonger, men också och sidantal. Och även i Jakobstads Bokhandel. ISBN 978-5986-01-3526 om beslutet att avstå från sitt ar- viktigast: meddela var Finns i bokhandlarna i Öster­ tistskap och gifta sig med foto- intresserade kan köpa eller botten, i Akademiska bokhandeln grafen Niels Rasmussen. beställa boken. och i Luckan i Karleby. Kan också beställas per tel. 050-5263122, por- Tryckt på Opus Liberum 2013 tot ingår i priset. Helsingfors IBSN 978-952-93-2595-5 Finns att få på Akademiska Bokhandeln i Helsingfors och Luckan Helsingfors. lsbt Sandelin Elisabeth

Pauline Wilhelmine Schmidt, född i Tislund i Danmark 1865, är en av Laterna Magica-ägaren Laurids Schmidts många barn.

Hon möter cirkusfolk på marknaden i Levang- er i Norge, där pappan har en skjutbana, och visar tidigt intresse för det magiska. Hon vill bli illusionist.

Hon vill det så mycket att det svider i hjärtat. ••• Hon går i lära hos den store danske trollkonst- nären Max Alexander och får pröva sina vingar

när hon blir 17 år. trollkonstnärinna – Wilhelmine Pauline

Pauline Wilhelmine blir en välkänd och upp- skattad artist i särskilt Sverige och Finland un- Elisabeth Sandelin har studerat engel- der 1880-talet. Med på turnéerna finns hennes ska och litteratur vid Helsingfors uni- far, som har en längtan att föra ett kringf lack- versitet. Hon har verkat som lärare i ande liv. modersmålet och i engelska i Helsing- fors och varit reseledare i f lera länder. ”Pauline Wilhelmine – trollkonstnärinna” är en roman om en illusionist som uppträder i en Idag bor hon i Helsingfors, där hon tid då det inte är vanligt att kvinnor turnerar. kombinerar rollen som auktoriserad tu- ristguide med skribentens. Elisabeth En berättelse om drömmen att bli stjärna, om Sandelin debuterade med romanen att känna sig utvald men att ändå avstå från ”Svart Zagara”, som handlar om en fin- sitt konstnärskap till slut. ländsk reseledares upplevelser på Sicili- en. Elisabet Sandelin skriver kåserier i Hufvudstadsbladet och använder sig Omslag: Sirpa Heikkinen ibland av pseudonymen Petto. • • Fotografi av Pauline Wilhelmine Elisabeth Sandelin Schmidt: Niels Rasmussen Streckkod Pauline Schmidts sons dotterdotter Elisabeth Sandelin fångar en värld av trollkonstnärer och • Fotografi av kartan: ISBN 978-952-93- Pauline Wilhelmine – trollkonstnärinna Elisabeth Sandelin 2595-5 cirkusfolk och skapar en inlevelserik roman om den första kvinnliga illusionisten i Finland. ROMAN

52 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 53 ANNA LENA BENGELSDORFF

En vandring i svenskbygd sommaren 1896

Med en lätt känsla av vemod läser jag i den sextonårige gymnasieeleven Eirik Horn­ borgs dagbok om den fotvandring genom Västnyland han tillsammans med skol­ kamrater och lärare från Lönnbeckska skolan företog en junivecka år 1986. Liknan­ de expeditioner ordnades varje sommar och det hände att man deltog också efter att avlagd studentexamen. Sammanhållningen mellan elever och lärare var påtagligt stark, alla kände alla på ett sätt som är omöjligt i de stora enheternas värld. Allt var inte bättre förr, men en del saker var det. ”Kneipning”. Låt mig överlämna ordet åt Eirik:

EN 24 juni på aftonen res- gingo väl ungefär 2 timmar. Se- för att jag hade så lifvadt. Anna, en tillbringa som han eller hon köp improvisera en stadig fru- tittade med en viss villrådighet Dte Anna och Eva Silén, dan vi blifvit bjudna på mjöd brö- Axel, Bruno och jag sutto vid ett fann för godt. Axel, Bruno och kost ombord. Den åts som van- uppåt och följande riktningen Anna och Kalle W. samt Gerda to vi upp mot Raseborg. Vi voro bord, och fröken Lindgren, som jag vandrade tillsammans med ligt med strykande aptit. af deras blickar upptäckte jag 5 och jag in till Helsingfors för att numera 21 till antalet, ty magister satt vid ett annat, tillsammans Agda, Anna, Anna-Greta, Ger- En stor del af vägen hade Ola pojkar, alla nyblifna 8nde-klas- ansluta oss till deltagarne i fot- Roos hade, mottagen med ljud- med dem från f.d. nian – Agda da och flera andra flickor till jät- en tegellastad pråm på släp. Å sister, hvilka klängde sig fast vid vandringen. Mefi (Albin Lönn- liga hurrarop, stött till expedi- Ekholm hade stött till oss vid Ra- tegrytan och därifrån till klipp- den öfver däcket spända bog- bergsväggen. Den som var lägst beck, rektor) och några andra tionen vid Porkkala. Ankomna seborg – kom fram med en högst udden. Där slogo vi läger på ett serlinan roade vi oss länge och befann sig åtskilliga famnar of- togo emot oss vid hamnen. till målet för vår vandring aflade poetisk jämförelse. En af Mefis lämpligt ställe, åto choklad, som väl med täfling i lindansning om van marken. De deltagare som voro med vi ett besök på borgen och into- bröder, handelsman (och predi- vi försett oss med under vand- man så får uttrycka sig. Natur- Då jag uppmanade dem att från färdens början voro: frö- go en duktig kvällsvard i turist- kant) i Ekenäs hade sänt oss en ringen genom staden, kneippa- ligtvis deltogo endast några, de komma därifrån svarade de att ken Lindgren, föreståndarinna, hyddan där bredvid. Efter att ha korg limonad, och vi 4 liknade, de och hade utmärkt lifvadt. öfriga voro tacksamma åskådare. de icke sluppe. Hvad var att göra? Anna Wegelius, Gerda Horn- ”kneippat” i det våta gräset krö- tyckte hon, där vi skålande med På kvällen voro vi bjudna på Ankomna till Finby lastage- Uppåt sluppo de icke heller, hjälp borg, Anna och Eva Silén, Vasthi po vi slutligen till kojs; flickor- den granna limonaden i höga brunnsbal, men Ax. Br. par andra plats äntrade vi den höga, för måste således lämnas. Jag lagade Runeberg, Maj Krogerus, Ingrid na hade halmbäddar nere i salen, glas, ett sällskap i en spansk el- och jag gingo icke dit. Vi roade lastning af kalksten afsedda mig därför uppför. Gripenberg, Esther Heikel, Eva gossarna uppe på vinden. ler italiensk krog. Anna skulle då oss först med rundloppsgunga, bryggan, samt traskade upp till Åskådarna där nedanför inver- af Forselles, Berthi Malmberg, Följande morgon besågo vi ru- föreställa en inföding, mörkhyad eller hur man skall kalla inrätt- kalk- och marmorbrotten. Dessa kade genom sin närvaro, så jag doktor Lönnbeck, Bruno Sjöros inen närmare och begåfvo oss ef- och nätt som hon är, och vi an- ningen, traskade därefter hem – voro verkligen sevärda med sina klättrade djärfvare än jag annars (kom i sista minuten till ångbå- ter intagen frukost iväg till Eke- dra skulle vara nordiska sjömän vi hade hemma i Samskolans lo- höga branta, hvita bergväggar, gjort. Inom kort hade jag lyck- ten) Axel och Richard Mickwitz, näs. Vägen var ungefär 13-14 km eller något dylikt. kal – för att invänta de öfriga. De sina väldiga hopar af kalksten ats assistera dem ned genom att Olof Fagerström, Kalle Wegeli- lång och väl 2/3 däraf tillrygga- Gerda berättade det för oss och som varit med på balen hade haft och sina underligt sprängda lu- föra deras fötter och anvisa dem us, Gabriel Geitlin, Gustaf Fors- lade vi under jämt och ihållan- vi gjorde det till en scen från en mycket trefligt. tande klippor. fot- och handfäste. Det var för- skåhl, Eirik Hornborg, eller till- de regn. Skyddade af plaider och romersk osteria: vi gossar skulle Det var sant, jag höll på att I kalkbrotten inträffade en öfrigt ett lätt arbete. Med Geta sammans 20 personer. paraplyer höllo vi dock humöret då naturligtvis föreställa konst- glömma vår storartade kvälls- tragikomisk episod. En stor del som klättrat högst hade jag det Kl 10 f.m. lade Necken, med uppe och i god tid på förmidda- närer eller något liknande. Efter vard å Grand Hotels hafsveran- af expeditionen hade försvun- mesta besväret. hvilken vi skulle resa till Fager- gen anlände vi till Ekenäs. Där middagen, intagen på gästgifve- da. Den intogs förrän vi prakti- nit mellan bergväggarna, bort- Från kalkbrotten spatserade vi vik ut från Södra hamnen. Fär- badade vi hafsbad, beundrade de riet sprungo vi i ihållande regn serade oss till Brunnshuset. åt ena ändan af brotten. Då upp- upp till Förby-Forsströms villa, den gick bra och under den bäs- tama idarne och åto en präktig till stationen. Kl. 2.15 ungefär Följande morgon reste vi med brottsstunden nalkades sprang dit vi bjudits på kaffe. Därifrån ta stämning. Kl. 4 e.m. ankom- middag, som jag ständigt skall foro vi per bantåg till Hangö. I Dalsbruks bogserångbåt, Ola, till jag ditåt för att kalla de frånva- gingo vi ned till stranden och mo vi till baron Hisingers gods, minnas. Icke allenast för att jag Ekenäs hade fröken Langström Finby ö. Provianten hade glömts rande tillbaka. Då jag vek om ett satte i båtar öfver till Pedersjö hvars storartade orangerier och åt mig duktigt mätt, vilket jag slutit sig till expeditionen. kvar å Dalsbruk så vi sågo oss hörn såg jag åtskilliga flickor stå- på Kimitolandet. Under denna vackra park vi besågo. Härtill åt- sannerligen gjorde, utan där- Eftermiddagen fick hvar och tvungna att medels hastiga in- ende framför en brant vägg. De rodd sjöngs det för första gång-

54 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 55 RABBE SANDELIN RABBE

en under vandringen, hädanef- de o.s.v. hôtel hvarest också natten till- ter underlättades marscherna Måndagsmorgon satte vi i bå- bragtes. nästan ständigt genom afsjung- tar öfver en lång i ön utskjutan- Tisdagen var anslagen till be- andet af sånger, sådana som ”Sö- de vik, på hvars södra strand skådande af brukets sevärdhe- ner af ett folk som blödt”, ”I hö- Skinnarvik ligger. Glasbruket ter, såsom masugnen, valsverket, Orkidéer i G18 gan nord vår vagga stod”, ”Dåne var ytterst intressant att se. De mekaniska verkstaden, kettings- liksom åskan bröder”, m.m.m.m. bleka, utmagrade arbetarna, de medjan o.s.v. allt ytterst intres- ÖSTMÖRKRET LYS­ SANDELIN RABBE Den 13 km långa sträckan från brinnande ugnarna och de glö- santa saker. På e.m. spatserade HTES upp av en lyckad or- Pedersjö till Kimito kyrkby till- dande glasmassorna gjorde ett vi ut till några vackra träsk i när- kidéutställning som arrangera- ryggalades med rask fart under hemskt intryck. heten. des av Finlands orkidéförening sång. Par gånger stegrades stäm- Från glasbruket gingo vi till Under dagens lopp bjödos vi i SFV:s kulturhus G18 i slutet ningen så att vi fullkomligt omo- en närbelägen villa, tillhörig en af herrskapet Lönnbeck å deras av oktober. Hela festsalen togs i tiverat upphäfde ett dånande ni- fru Sovelius, dit vi blifvit bjud- prydliga villa på kaffe, limonad bruk för utställningen, där både ofaldigt hurra. I kyrkbyn fingo vi na på kaffe. och smultron, men de egentliga inhemska och utländska orki- efter något bråk nattkvarter hos Därifrån ställde vi kosan på måltiderna intogos på hôtellet. désamlare och försäljare ställde en rik bonde vid namn Laurén. Dalsbruk dit vi torde ha haft un- Numera voro vi 22 till antalet. ut. Ett kafé verkade i festsalshal- Kvällsvarden hade strykande åt- gefär 2 mil (ytterst osäkra upp- Magister Roos hade måndagsaf- len, och i vecko­slutsprogrammet gång och så sof man duktiga tag gifter stodo i allmänhet till buds). ton, öfversållad af blommor och ingick även sex stycken föreläs- på saken. Middagsstället var en egendom följd af kraftiga hurrarop per ningar i det största klassrummet Apothekaren på orten blusade vid namn Sunnanå, arrende- ångbåt afrest till Helsingfors i husets tredje våning. oss på morgonkaffe jämte smör- rad af en svensk, herr Karlberg. och H. Charpentier hade, sedan – Vi fick mycket positiv feed- gåsbord. Det gick åt. Så bar det Där öfverraskades vi på det hög- han jagat efter oss på velociped, back, och nådde även vårt pu- af inåt ön. Vägen till nästa natt- sta af att trakteras med en allde- nått oss om söndagen på e.m. å blikmål, tusen besökare, berät- kvarter, Tolfsnäs, Dalsbruk un- les storslaget fin middag; vi hade Tolfsnäs. tar orkidéföreningens ordföran- derlydande gård var i rundt tal väntat en högst enkel. Och dess- Onsdagen foro vi med Ola bort de Ari Matikka. ungefär 2 mil och betydligt mer utom bjödos vi på densamma. från Dalsbruk; vid afskedet hur- Utställningen var en stor kraft- än hälften däraf skulle tillrygga Utom middagen bjödos vi vida- rades det särdeles kraftigt. Ång- ansträngning för föreningen; för- läggas innan vi nådde middags- re på limonad och kaffe. Rasten båtsresan var treflig. Frukost åts beredelserna inleddes ett och ett stället, Skålböle gård. på Sunnanå var en utomordent- ombord, hvarjämte det dracks halvt år innan. I en bäck, par mil från kyrkbyn ligt trevlig stund. limonad som skickats med från – Men det blir med säkerhet togo en mängd af oss ett mycket Sedan vi med tvenne fyrfaldi- bruket. fler utställningar, om två år pla- grundligt fotbad, hvilket fördröj- ga svenska hurra’n skilts från vår Då vi nalkades Hangö utbragte nerar vi att hålla nästa.

de oss något. Vi upphunno dock gästfria värd bar det af mot Dals- jag med några ord ett niofaldigt SANDELIN RABBE småningom förtruppen och mar- bruk. Ett stycke från målet möt- lefve för Mefi och fröken Lind- schen gick raskt. Den ena sång- te vi en svärm Lönnbeckar hvilka gren. Och så uppstämdes dånan- en aflöste som vanligt den andra. på det vänligaste hälsade oss väl- de hurrarop för expeditionen. Snart nog nåddes Skålböle, hva- komna. Sjungande ryckte vi slut- I Hangö togo vi pojkar oss ett rest en präktig middagsmåltid ligen in på bruksområdet. bassinbad samt bestego tillsam- bestående af filbunke och smör- Ännu samma afton bestego vi mans med några andra Drott- gås intogs med god aptit. Efter en ett närbeläget utsiktsberg, hvil- ningberget. Kl 4 e.m. gick tåget lång middagsrast bröto vi så upp. ket väl förtjänade detta namn. till Helsingfors. Under hela resan På e.m. nåddes Tolfsnäs hva- Utsikten däruppifrån var verk- sjöngs det oafbrutet. Hvarje gång rest vi till följande morgon vista- ligen fin. en medlem steg af, hurrades det des, simmande, ätande, sofvan- Kvällsvard intogs på Dalsbruks väldeligen.

56 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 57 Önskeklappar!

30 € 27 €

Kjell Westö Philip Teir Malin Kivelä HÄGRING 38 VINTERKRIGET ANNANSTANS En äktenskapsroman Svenska Yles litteraturpris 2013! Nominerad till August- och Finlandiapriset!

30 €

34 € 24 €

Sanna Tahvanainen Kjell Lindblad BÄR DEN SOM EN KRONA 8.2.

Som SFV-medlem får du 30% rabatt i Schildts & Söderströms bokhandel. Välkommen!

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] www.sets.fi 24 € 20 € 20 €

35 €

Maria Antas Annika Rentola Tove Appelgren & Salla Savolainen Anna Härmälä EN STOR BOK OM STÄDNING KAN DU SÄGA PERKELE? VESTA-LINNÉA I MÅNSKENET DU BESTÄMMER SJÄLV, JORI Essäer och tankeflykt Femton berättelser om att leva med stroke

30 € 20 €

37 € 20 €

Kristina Rotkirch & Elena Hirn Patrik Berghäll Camilla Mickwitz Annika Sandelin & Karoliina Pertamo S:T PETERSBURGS PÄRLOR I FJÄRRPATRULLERNA JASON OCH ARGA AGNES RÅTTAN BETTAN Vägledning för vetgiriga Karl-Johan Norrgårds 13 färder med OCH MASKEN BAUDELAIRE avdelning Kuismanen 1941–1944 Babypoesi och vilda ramsor

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] www.sets.fi Läsbiten: Läsbiten JEPPE TUOMAINEN Läsbiten är denna gång avsnitten Far, skadad i kriget och Fa- konstnären. Hustrun Signe, alltså Ham (1882–1970), målaren Alvar Cawén, också han en av inbördes- miljeflickan, ur kapitlet Fars konst, mors bilder i Tuula Karjalai- stod modell för skulpturer, och också Tove stod krigets hjältar. Som unga män hade de delat ateljé nens biografi över Tove Jansson:Tove Jansson – Arbeta och modell redan som liten flicka. Fadern skulptera- i Paris i början på 1900-talet, och gjorde det ock- älska de hennes ansikte i marmor i verket Flickhuvud så i Helsingfors. Vänskapen höll livet igenom, och Tuula Karjalainen (f. 1942) är konsthistoriker och fackboksförfat- från 1920. Den ljusa marmorns mjuka ljus glöder i männen festade och arbetade tillsammans. Också tare och har varit chef för bland annat Helsingfors stads konst- skulpturens känsliga drag och lugna uttryck. Jans- fruarna blev vänner. Bildkonstnären Marcus Collin museum och Kiasma, museet för nutidskonst. I sin doktorsav- son gjorde också flera fontänskulpturer, och Tove hörde till Faffans och Cawéns vänner. Familjerna handling behandlade Karjalainen främst 40- och 50-talens fin- stod modell åtminstone för en av sjöjungfrurna i Jansson och Collin bodde från och med år 1933 på ländska konst, där ett flertal av Tove Janssons samtida vänner verket Lek II vid esplanadkapellet i Helsingfors. Lallukka. Umgänget med andra i samma hus var ingick. Detta var startskottet till biografin om Tove Jansson. Dottern hade redan vuxit upp till en ung kvinna kontinuerligt och okomplicerat. när fadern avbildade henne i skulpturen Convolvu- Under förbudstiden fanns det lönnkrogar i Hel- FAR, SKADAD I KRIGET konstnärer i allmänhet. En bildhuggares inkom- lus. Namnet syftar på en klängväxt som kallas för singfors. De förde dock med sig sina risker, efter- Toves första och viktigaste konstnärliga förebild ster var beroende av så många faktorer, samman- snårvinda, och flickan som verket föreställer är just som man kunde bli ertappad i en razzia. Därför var fadern. Enligt honom var konst något stort och träffanden, framgångar och en nyckfull konstvärlds så erotisk och smi-dig som en klättrande växt. Ver- festade man också i hemmen. Aven Janssons hade allvarligt, och det verkar Tove ha lärt sig av ho- omdömen. Familjen levde anspråkslöst, ibland rent ket restes år 1931 i Kajsaniemiparken där det fort- efterfester som kunde pågå in på nästa dag. Bland nom redan tidigt. Dotterns och faderns förhållan- av fattigt. Viktigast var att göra konst, men lönen farande står. På damernas croquiskväll på Lalluk- gästerna syntes ofta Tyko Sallinen, Jalmari Ruoko- de var motstridigt; det var fullt av stor kärlek och var verkligt liten. Vivica Bandler har berättat om ka år 1937 beskrev Tove hur det var att vara naken- koski och andra av tidens hyllade konstnärer. Från djupt hat. Viktor Jansson önskade att Tove, den- den redan vuxna Toves inställning till pengar och modell: ”jag tar pappas convolvulusställning. Ett sitt gömställe tittade Tove på festen, männens så na två konstnärers förstfödda, skulle bli konstnär. konstaterat att hon uppfostrats till att ”tycka synd steg framåt, man lyfter armarna lite. Ett helt litet, kallade ”hippa”. Så fick hon redan som väldigt li- Och konstnär blev hon. Men hon blev också myck- om alla som inte var konstnärer”. En sådan inställ- dröjande steg, tåspetsarna en aning inåt, händer- ten ett hum om sin tids konstvärld och konstnä- et annat, mycket som var främmande, obegripligt ning underlättade det elände som oundvikligen föl- na en avvärjande trevande rörelse – det ska före- rer, men också om kriget och männens aggressio- och motbjudande för fadern, och samtidigt också jer med penningbekymmer. ställa vaknande eller ungdom. Sa pappa.” ner. Om dessa upplevelser skrev hon senare en no- en konstnär som han var väldigt stolt över. Den vita sidans hjältestatyer och gravmonument Förhållandet till fadern tyngdes av många kon- vell där hon resonerar kring männens vänskap ur Fadern Viktor Jansson (1886–1958) kom från en sysselsatte Viktor Jansson precis som många andra flikter, men kontakten bröts ändå aldrig, trots att barnets perspektiv: ”Alla män hippar och är kam- finlandssvensk köpmannasläkt. Hans far dog då so- finländska skulptörer på 1920-talet och på nytt ef- den ibland rentav kunde vara färgad av hat. Båda rater som aldrig lämnar varann i sticket. En kam- nen ännu var ung. Som änka fortsatte modern dri- ter andra världskriget. Jansson, allmänt känd som hade starka åsikter om samhälle och politik. Åsik- rat kan säga förfärliga saker men nästa dag är det va en kortvaruhandel, och den unge Viktor var ofta Faffan, gjorde fyra krigsminnesmärken, varav de terna stod så långt ifrån varann att de inte kunde glömt. En kamrat förlåter inte, han bara glömmer tvungen att tillsammans med sin bror hjälpa till i två mest betydande i Lahtis och Tammerfors. Sta- förstå den andras värderingar. Åt barnen hade mo- och en kvinna förlåter allt men glömmer aldrig. Så affären. Verksamheten var inte särskilt lönsam och tyerna gestaltar nakna, unga och vackra män som dern sagt att fadern på något sätt hade gått sönder är det. Därför får kvinnor inte hippa. Det är myck- livet inte alltid ekonomiskt okomplicerat, men den om de kommit hit från antikens Grekland. Solda- i kriget och fått obotliga sprickor i sin själ. Den ti- et obehagligt att bli förlåten.” unge Viktor fick ändå möjlighet att studera skulp- ten i Frihetsstatyn i Tammerfors (avtäckt år 1921) digare ljusa, lekfulla och roliga mannen hade i kri- I boken minns Tove sin barndom, modern som tur i Paris i flera repriser. har lyft sitt svärd rakt mot himlen, precis som om get blivit sträng, förbittrad och absolut i sina åsik- försiktigt torkade dammet från faderns minia- Viktor Janssons karriär som bildhuggare hade han just ska till att anfalla. Han är placerad på en ter. Till och med så till den grad att han ytterst tyrskulpturer till jul. Ingen annan fick någonsin börjat lovande, men någon verkligt stor samtids- pelare och verkar stå ovanför allt jordiskt och var- sällan log och också annars hade mycket svårt att röra dem. Men i hemmet fanns ännu heligare före- konstnär blev han aldrig. Det var förmodligen dagligt. Helhetsintrycket är heroiskt och kompo- uttrycka sina känslor. Fadern Hamnade på avstånd mål: granater från inbördeskriget. Dessa krigsfö- tungt för en ambitiös och framåtsträvande man. sitionen fallisk. I soldaten förenas skönhet, aggres- från familjens centrum, och kärnfamiljen utgjor- remål var faderns fetischer, dyrkade symboler för Vid den här tiden var finländskt bildhuggeri mer sion och trots, egenskaper som var viktiga i tiden des av modern och barnen. Tove beundrade dock kriget. Dem fick man inte alls dammtorka, ingen, eller mindre genomsyrat av dyrkan av Wäinö Aal- och ideologin och som därför måste betonas ock- sin far enormt och var beroende av hans åsikter i inte någonsin. tonen, och resten Hamnade i dess skugga. I ett li- så i konsten. sin konst. Männens krigsminnen och vildsinta uppförande tet land räckte det med en guda- eller geniförkla- För Viktor Jansson var hjältemonumenten för- Faffan var en för sin tid typisk patriot. Precis som under hipporna var temat för en novell där dottern rad konstnär i taget. modligen en ekonomisk nödvändighet snarare än många krigshjältar fastnade också han mentalt i kri- mindes festernas krigiska förlopp ur en liten flickas Att vara konstnär och familjeöverhuvud var inte verklig lust. Det vanligaste i hans produktion är get och utkämpade gång på gång förflutna strider synvinkel: ”jag älskar pappas hippor. de kan räcka lätt under den här tiden. Enligt tidens värderingar mjukt erotiska kvinnofigurer och ömsinta avbild- tillsammans med krigskamraterna. Tunga tankar många nätter, att vakna och somna igen och gung- skulle en äkta man vara kapabel att försörja sin fa- ningar av barn. Tove skriver i Bildhuggarens dot- dränktes i hårt festande. Man samlades på restau- as av röken och musiken [...] efter musiken kom- milj för att klara sig med hedern i behåll. Det var ter att fadern inte tyckte om kvinnor. Enligt honom ranger och lämnade fruarna hemma så att män- mer krigsminnena. Då väntar jag lite under täck- antagligen svårt för Viktor Jansson att hustruns var de för högljudda, hade stora hattar när de gick nen kunde dricka och fritt tala om högstämda sa- et men jag kommer alltid upp igen när de anfal- förvärvsinkomst var oumbärlig, för att inte tala på bio, var asociala och skulle inte lyda i krig. De ker, konsten och livet, utan att kvinnor, barn och ler korgstolen. Då hämtar pappa sin bajonett som om hur svårt det var att tidvis be om och ta emot enda levande kvinnor han verkligen accepterade vardag störde dem. Kvällarna var fuktiga av vin, hänger över gipssäckarna i ateljén och alla spring- ekonomisk handräckning av hustruns välbeställ- var hustrun och dottern. trots att förbudslagen gjorde det krångligt att få er upp och skriker och så anfaller pappa korgsto- da släktingar i Sverige. Familjemedlemmarna och de närmaste vänner- tag på alkohol. len. På dagen har den en rya över sig så att man inte Familjens ekonomi var ofta osäker, som för na var vana vid att stå modell och vara musa för Viktor Janssons bästa vän var kurskamraten och kan se hur den ser ut.”

62 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 63 Läsbiten Läsbiten Viktor Jansson, som många andra av inbördeskri- sexuella experiment gjorde man i hemlighet, sådant Abbe, var jämnårig med Tove och de blev vänner letten och kräkas. För familjefridens skull var Tove gets vita, upplevde vänsterorienteringen och sär- talades det inte om i deras kretsar och antagandet för livet. Senare bodde familjen i åratal på Bred- tvungen att tiga, vilket i sin tur ledde till återhål- skilt kommunismen som ett stort hot mot fosterlan- var att kvinnor var oskulder då de gifte sig. I ett skär, där Tove och hennes bror Lars hade byggt en len vrede. De undertryckta känslorna explodera- det. Tyskvänligheten var stark i Finland i allmän- samhälle som förväntade sig sexuell återhållsam- stuga. På 1960-talet flyttade Tove till Klovharun, de, och en i åratal dold vrede bröt fram: ”Faffan het, särskilt under vinter- och fortsättningskrigen. het var det mycket svårt för ett par som öppet lev- kanske den ö hon älskade mest. Kärleken till ha- och jag sade att vi hatar varann.” Familjen Jans- Jansson trodde på Tyskland och såg landet som en de ogifta, men i ett äktenskapslikt förhållande, att vet och skärgården förenade hela familjen. Som- sons vän och läkare Rafael Gordin rekommen- de- befriare och vän. Han var fientligt inställd till ju- behålla sitt anseende och sin trovärdighet. Sexuel- rarna i Pellinge var den bästa tiden, där var man rade allvarligt att Tove skulle flytta hemifrån och dar. Just faderns antisemitism sårade dottern djupt. la förhållanden var inte på något sätt en privatsak. ”mera hemma” än i stan, som brodern Per Olov bli självständig. Tove själv skrev att hon inte skul- Tove var fullständigt kategorisk i frågan, ”Feuer För fadern var det omöjligt att komma över en at- Jansson har sagt. le ha stått ut hemma en timme till. Om hon stan- und Flamme”, som hon själv uttryckte det. Flera tityd han hade vuxit upp med och som han trodde Från Skatudden flyttade familjen till det nyli- nade där skulle hon på något sätt gå sönder men- av hennes bästa vänner var judar, som Sam Van- djupt på. Ändå fick dessa på många sätt icke önsk- gen färdigbyggda konstnärshemmet Lallukka år talt och åtminstone inte kunna bli lycklig och inte ni (före 1941 Samuel Besprosvanni) och Eva Koni- värda kavaljerer besöka det Janssonska hemmet. 1933. Där bodde konstnärer från olika områden, utvecklas till en god konstnär. I Toves beskrivning koff. För Viktor Jansson var det svårt att acceptera Även om pappan inte respekterade dem var han och umgänget med grannarna var väldigt livligt. av fadern, i synnerhet i förhållande till modern, av- att dottern starkt tog ställning mot Tyskland och aldrig aggressiv mot dem. Stämningen kunde vis- Tove hyrde anspråkslösa arbetsrum ensam eller till- speglades djup bitterhet, närmast obarmhärtighet: Hitler i sina teckningar för tidskriften Garm. I sina serligen ofta vara tämligen spänd. sammans med sina studiekamrater, men hemmet ”Jag ser hur Faffan, den mest hjälplösa, den mest brev klagade Tove ofta på faderns skamlösa intole- var ändå länge Lallukka. Det var där hon var skri- kortsynta tyranniserar hela huset, jag ser att Ham rans och ”hårresande” politiska åsikter. FAMILJEFLICKAN ven och det var där hon hade sin egen sovplats och är olycklig för att hon alltid sagt ja, slätat över, gi- Den tjugotreåriga Toves familjebundenhet, räds- Tove var en mycket familjecentrerad människa. sina saker. Det var trångt på Lallukka, eftersom vit med sig, givit upp sitt liv och ingenting fått is- la för fadern å ena sidan och faderns kommunist- Hon flyttade hemifrån först som 27-åring. Famil- tre konstnärer Jansson arbetade i en lokal avsedd tället utom barn som männens krig skall döda el- hat å den andra speglas i en notering i hennes an- jebanden förblev starka under hela hennes liv. Fa- för en. Därför var ett eget arbetsrum nödvändigt ler göra till bittra, negativa människor.” teckningsbok. Studiekamraten Tapio Tapiovaara miljen Jansson bodde i Helsingfors. Deras värld in- för Tove, men det var dyrt för en ung konstnär att Flytten, om än till en än så länge tillfällig atel- hade fått en inbjudan till en Pusjkinfest på Sovjetu- begrep först Skatudden och sedan Tölö. Sin barn- ha ateljé – ofta för dyrt. Många begynnande kar- jé, innebar ett nytt liv, frigörelse, självständighet nionens ambassad som betalning för en affisch och dom och ungdom tillbringade Tove på Lotsgatan riärer stupade just på bristen på arbetsutrymme. och bestyr. Det innebar också besvär och flyttlå- lyckades locka med sig Tove som avec. Festen var 4 på Skatudden, vars dekorativa jugendarkitektur Tove har sagt att hon försökt få en egen ateljé på dor, men framförallt att ta ansvar för sig själv. Tove fin, damerna hade lång klänning och många vik- säkert haft stor betydelse för det unga konstnärs- Lallukka, men det förblev en dröm, eftersom dis- skrev om de effekter redan själva beslutet hade på tiga personer deltog, till och med en sovjetisk mi- fröets fantasi. Redan som liten tittade hon på hu- ponenten förargligt nog påminde om Faffans obe- hela tillvaron: ”Sen jag beslöt mig för att lämna fa- nister. Det var dans och drinkarna var gratis. Bland sen mittemot och takens torn genom bostadens talda hyror. Tove höll sig fortsättningsvis till Tölö, i miljen har allt förändrats [...] t.o.m. smak. Spelade festdeltagarna fanns Svenska Pressens ”magister”, ovala fönster. Tornens spetsighet och proportio- närheten av Lallukka. under vinterkriget hade hon Beethovens adagio i violinkonserten som jag äls- som kände pappa Jansson. Tove blev förskräckt av ner påminner om muminhusets och särskilt bad- ett arbetsrum på Tölögatan, där det var krångligt, kade mest – och tyckte inte alls om den. Och njöt tanken att ”magistern” skulle berätta för fadern att husets former. Samma form återkommer i Snus- eftersom hyresvärdinnan höll moralisk koll på den för första gången av Bach. [...] Fältet är öppet för han träffat henne där. Hon gick ödmjukt fram till mumrikens hatt. unga kvinnans göranden och låtanden och ogilla- allting, jag har gjort storstädning”. mannen och bad ”magistern” tiga om det han sett, I hemmet gjorde man konst hela tiden, och ända de bland annat målande efter nakenmodell. Lyck- I och med flytten var den stora krisen med fa- det vill säga hennes närvaro. från liten vande Tove sig vid att leva bland gipssäck- ligtvis fick Tove tillbaka sin gamla ateljé på Fänrik dern om inte borta så under bättre kontroll. Tove Fadern hade svårt att godta dotterns kavaljerer. ar, halvfärdiga lekskulpturer på kavaletter och ota- Ståls gata i april 1940.15 kände sig skyldig, eftersom hon visste att modern De var ofta antingen judar eller kommunister eller liga gipsskulpturer som väntade på bronsgjutning i Olika platser, också interiörer som bostäder och saknade henne. Efter flytten förbättrades förhål- åtminstone framträdande vänstermän. Tapio Ta- faderns ateljé. Och hon vande sig vid modern, som hotellrum, var viktiga motiv för Tove. Hon målade landet till fadern, och far och dotter lärde sig att piovaara, som Tove sällskapade med under flera satt vid någon bordsända och tecknade frimärken, rum där hon övernattade på sina resor och ateljé- vara mer förstående gentemot varann. Tove bröt krigsår, hörde till det vänstersinnade författar- och omslagsbilder och illustrationer. Hela tiden föddes er där hon arbetade. Lokalen på Fänrik Ståls gata aldrig med hemmet, också under de sämsta perio- konstnärsförbundet Kiila och hade själv en starkt något nytt. Arbete och liv var inte separata, utan är platsen och motivet för Kvällsinteriör från 1943. derna åt hon middag på Lallukka och var på som- vänsterorienterad världsbild. Ännu mer framträ- en och samma tillvaro. Man kan ana stämningen som den unga Tove an- marstället i Pellinge under vår, sommar och höst dande var Atos Wirtanen, som var Toves stadigva- På somrarna, ofta redan tidigt på våren och långt tagligen upplevde när hon flyttade hemifrån – in- tillsammans med familjen. Men ännu flera år se- rande partner under flera år. Som person var Wir- in på hösten, var familjen Jansson skärgårdsbor. slag av rädsla för ensamhet, men också alla möjli- nare upplevde hon det tidvis svårt att umgås med tanen känd för sin ovillkorlighet och orubblighet, Pellinge skärgård utanför Borgå, ungefär femtio ki- ga praktiska problem, till exempel matlagning. i fadern och konstaterade: ”Varje söndag går jag till och han beskrevs enligt Tove också allmänt som lometer från Helsingfors, var ett viktigt ställe. Till ett brev till Eva Konikoff konstaterade hon opti- Lallukka, inte oftare, då jag så ogärna umgås med ”rixdagens enfant terrible”. öarna åkte man med förbindelsebåt, och den sista mistiskt att allt ändå ordnar sig. Familjen Jansson Faffan.” Förhållandet mellan fadern och den yngs- Toves öppna och fria sällskapande med den kän- biten med en liten båt. Tidens borgerskap hade för hade en hemhjälp, impi, som verkade klara av alla ta sonen Lasse var också tidvis svårt, och tillspet- de och påpassade Atos Wirtanen väckte moralisk vana att flytta ut på landet efter att skolan slutat, så vardagssysslor suveränt, och dottern i huset hade sades oroväckande under fortsättningskriget, då indignation och intolerans på bred front. Det öppna också familjen Jansson. Ham hade fast arbete och av allt att döma inte behövt bry sig om dem. sonen öppet gjorde uppror mot fadern. Tove skrev förhållandet behagade inte heller fadern, och situ- kunde åka till ön bara under semestrar och helger. Familjeflickan Toves liv var inte lätt, på grund till Eva att hon skulle ha velat säga till sin far: ”Akta ationen blev ännu värre av mannens vänsterorien- Medan modern var borta skötte en hushållerska av faderns och dotterns motsatta världsåskådning- dig att köra bort den sista av oss!” tering och samhälleliga synlighet. Äktenskapslik- om familjen. Janssons bodde på flera olika ställen ar blev deras relation ibland spänd till bristnings- nande sällskapande var inte tidens sed och i famil- i Pellinge, men alltid där. Sitt första ställe hyrde gränsen, till och med så till den grad att Tove sade jen Janssons samhällsklass fördömdes det häftigt: de av Gustafssons. Familjens pojke Albert, alltså sig må så dåligt att hon var tvungen att gå på toa-

64 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 65 Svenskbygdens Kryss 4/2013 Svenskbygdens Sudoku (lösningarna nederst på sidan) Enkel Expert 9 2 1 2 8 3 9 1 2 4 7 3 9 4 6 3 5 7 7 5 9 2 8 3 5 4 7 6 9 3 4 5 9 2 3 7 5 8 6 1 3 7 9 8 1 2 1 2 3 5 8 2 9 1 6 7 8 6 1 3 5 3 1 4 Krysslösning 3/2013 103 svar skickades in. Bland de rätta svaren drogs vinnaren: Märta Lille, Helsingfors. Vinstboken torde redan vara framme.

Sudokulösningar Enkel 9 5 8 7 2 3 6 4 1 1 2 4 6 5 8 7 3 9 7 6 3 1 4 9 5 2 8 3 1 7 5 9 2 8 6 4 8 9 6 3 7 4 1 5 2 2 4 5 8 6 1 3 9 7 4 3 1 9 8 6 2 7 5 5 8 2 4 3 7 9 1 6 6 7 9 2 1 5 4 8 3 Expert 1 2 8 4 5 6 3 9 7 4 9 7 3 1 2 5 8 6 3 6 5 8 7 9 2 1 4 2 3 1 5 4 7 8 6 9 Vinstbok för krysset 4/2013 är Tove Jansson – 8 4 9 2 6 3 7 5 1 Arbeta och älska av Tuula Karjalainen. Skicka 5 7 6 9 8 1 4 2 3 Namn: ______in lösningarna före 31.1.2014 till SFV:s redaktion, PB 198, 00121 Helsingfors. Märk kuvertet 9 8 2 1 3 4 6 7 5 Adress: ______”Kryss”. Du kan också skanna eller fota din 7 1 4 6 2 5 9 3 8 lösning och eposta den på [email protected]. ______Kom ihåg namn och adress. 6 5 3 7 9 8 1 4 2

66 • Svenskbygden 4-2013 Svenskbygden 4-2013 • 67 BAKSIDA FÖR SVENSKBYGDEN - 2013 Peter von Koskull - CG utfallande 170 bred x 250 mm hög – övre delen utfejdad för adresser etc obs ca 3 mm skärsmån - Strategic Design Ab/ Henrik 050-5512456

adress fält

CONCERT FOR THE LEFT HAND ONLY • VASEMMAN KÄDEN KONSERTTI • KONSERT FÖR VÄNSTER HAND • PIANO

CONDUCTOR • JOHTAA • DIRIGENT

CHAMBER ORCHESTRA • KAMARIORKESTERI • KAMMARORKESTER TEMPPELIAUKION KIRKKO Aivoverenkiertohäiriöpotilaiden hyväksi TEMPELPLATSENS KYRKA Till förmån för Stroke-patienter SU 12.1.2014 KLO18:00

Liput – Biljetter a’ 25 / 35 / 250 e sis. palvelumaksun – inkl. serviceavgift www.lippu.fi ✆ 0600 900 900 (1,98 e/min + pvm) STRATEGIC DESIGN • HENRIK STRÖMBERG STRATEGIC

©2013

HJÄRNFÖRBUNDET