Köpa Salt I Cádiz Cádizin Suolaa
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Köpa salt i Cádiz Cádizin suolaa red. / toim. Henrika Tandefelt, Julia Dahlberg, Aapo Roselius & Oula Silvennoinen Köpa salt i Cádiz och andra berättelser Festskrift till professor Henrik Meinander den 19 maj 2020 red. / toim. Henrika Tandefelt, Julia Dahlberg, Aapo Roselius & Oula Silvennoinen Cádizin suolaa ja muita kertomuksia Juhlakirja professori Henrik Meinanderille 19.5.2020 Kustannusosakeyhtiö Siltala – Helsinki © Kirjoittajat 2020 ISBN 978-952-234-731-2 Tallinna Raamatutrükikoda 2020 Donatores Ella och Georg Ehrnrooths stiftelse – Ella ja Georg Ehrnroothin säätiö Svenska litteratursällskapet i Finland Nylands Nation Mannerheim-stiftelsen – Mannerheim-säätiö Alfred Kordelinin säätiö – Alfred Kordelins stiftelse Henrik Meinander. Viggo Wallensköld 2018. Foto: Kimmo Levonen, Nylands nations konstsamling. Innehåll – Sisällys Förord – esipuhe – 11 1. Biografiska spår – Elämäkerrallisia jälkiä Magdalena af Hällström Hedvig Ulrika De la Gardie som hovdam, maka, vårdare och änka – 17 Julia Dahlberg Som en slagen hjälte inför våra fötter. Bergsbestigning som självbiografisk iscensättning – 31 Elisabeth Stubb Finland och Ryssland. Nyanser i rättstänkandet – Mechelin, Hermanson och Erich – 45 Ainur Elmgren En halvdan blandras? Om Erkki Vala, finskan, svenskan och tvåspråkigheten – 61 Kristina Ranki Anteckningar om en regent. Samtidighet och iakttagelser i riksföreståndarens hov 1919 – 81 Michael Jonas Mannerheim and Germany. Remarks on a Difficult Relationship – 97 7 Kjell Östberg På räls mot socialismen. Var Olof Palmes Sverige ”ett annat land”? – 115 2. Samfund och sammanhang – Yhteisöjä ja yhteyksiä Kasper Kepsu Det nyenska nätverket. Borgarna från staden Nyen i Viborg, Helsingfors och Fredrikshamn – 131 Christer Kuvaja Estnisk inflyttning till den nyländska skärgården och kusten under senare hälften av 1700-talet och början av 1800-talet – 147 Jani Marjanen ”Svenskar äro vi icke mera”. Om ett uttrycks historia – 163 Annette Forsén Transmigration och resande. Sverige som genomfartsland under första världskriget – 185 Ann-Catrin Östman Smör och känslor i kristid. Torgförsäljning och livsmedelsdistribution i österbottniska städer 1915–1918 – 199 PETeR STADIUS Kristid och väckelse. Den nordiska enhetstanken under andra världskriget – 211 Ville Kivimäki Kansallinen aika, historia ja trauma. Synkronoivat käytännöt ja ajalliset murtumat tutkimuskohteena – 229 8 Petri Karonen Suomen vapausradio ja Suomen sodasta rauhaan siirtyminen syksystä 1944 keväälle 1945 – 243 Aapo Roselius & Tuomas Tepora Siirtoväen suurvalta? Asutuspolitiikka, Suomi ja Länsi-Saksa – 257 Stefan Nygård & Henrika Tandefelt Litteratur som yrke, eller friheten att skriva och författarnas organisering i Finland – 269 3. Möten i världen – Maailma ja ilmiöt Björn Forsén Ung man på vift. Ett bidrag till studieresandets historia – 285 Sofia Gustafsson Ut i världen med Godt hopp, Freden och Venus. Helsingfors kontakter till Medelhavsområdet på 1700-talet – 301 Charlotta Wolff När Amerika var frihetens vagga. Sverige, revolutionen och den transatlantiska alliansen – 315 Holger Weiss Sårbarhet och överlevnad i ett västafrikanskt jordbrukssamhälle. En fallstudie om externa ingrepp och intern anpassning i norra Ghana – 333 Derek Fewster Spel som historiebruk – 345 Noter – Viitteet – 357 Tabula gratulatoria – 411 Medverkande – Kirjoittajat – 421 Dået och nuet av Henrik Huldén (Gromit) – 424 9 Hörnet av Unionsgatan och Norra Esplanaden, Helsingfors 1930. Foto: Rafael Roos, Helsingfors stadsmuseum. Förord ret 1960 hände många saker samtidigt. Ute i världen blev flera tidigare brittiska och franska kolonier självständiga, bland dem Madagaskar, Nigeria, Elfenbenskusten, Republiken Kongo och Cypern. I Förenta staterna deltog presidentkan- didaterna John F. Kennedy och Richard Nixon i den första tv- sändaÅ valdebatten som följdes av 66,4 miljoner tittare – en ny tid i det politiska livet hade börjat. Samtidigt förvärrades spänningarna mellan Förenta stater- na och Kuba, där Fidel Castro nyligen hade utsetts till landets ledare. När året var slut hade all handelskontakt mellan de båda länderna redan upp-hört. Kalla kriget blev hetare. Sovjetunionen sköt ner ett amerikanskt U2 spion- plan, Förenta staterna beslöt att skicka 3500 soldater till Vietnam och Niki- ta Chrusjtjov bankade med sin sko under ett FN-möte i New York. I Finland fyllde president Kekkonen 60 år och skulptören Aimo Tukiainens ryttarstaty, föreställande marskalk Mannerheim, avtäcktes i Helsingfors. I tidningarna läste man det året om de brutala mord som inträffat vid Bo- dom träsk i Esbo och om hundarna Belka och Strelka som tillsammans med 40 möss och två råttor sändes ut i rymden ombord på den sovjetiska satel- liten Sputnik 5 och återvände levande till jorden följande dag. I Tammer- fors tändes stadens första trafikljus detta år och i München kolliderade ett amerikanskt militärflygplan med ett kyrktorn och krossade en spårvagn. Det här året föddes också Henrik Meinander i Helsingfors den 19 maj. Den- na dag sken solen och den meteorologiska stationen i Kajsaniemi uppmätte ett skönt majväder på +18 grader. FÖRORD – ESIPUHE 11 Sextio år senare är Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors universitet. Hit har han kommit på en väg som han själv har beskrivit som ovanligt kort – åtminstone i geografiskt avseende. Som han konstaterat in- leddes hans bildningsväg 1971 vid Svenska normallyceum på Unionsgatan 2 i Helsingfors där han sedermera tog studenten. Vägen fortsatte till Helsing- fors universitet där han studerade, forskade och doktorerade på Unionsgatan 34 och 36 och sedan 2001 innehar den svenskspråkiga professuren i historia med arbetsrum på Unionsgatan 38. Under tiden har han skrivit så väl över- siktsverk som Finlands historia: linjer, strukturer, vändpunkter (2006) och Na- tionalstaten: Finlands svenskhet åren 1922–2015 (2016), som biografier så som Gustaf Mannerheim: Aristokrat i vadmal (2017). Han har studerat känsloland- skap, idrott, krig och demokratins drivkrafter och på så sätt under åren som gott utforskat också världen utanför Unionsgatan. Henrik Meinander har satt sina spår i historieskrivningen, särskilt i Fin- land. Som forskare och skribent, lärare, debattör och kommentator har han nått framgång på båda inhemska språken. Med den här boken vill vi, kolle- ger, vänner och elever, gratulera Henrik på födelsedagen. Vi har samlat artik- lar som rör sig mellan de nivåer som Henriks forskning omfattare: från bio- grafiska spår till möten i världen. En del av dessa artiklar kretsar kring teman som också stått Henrik nära som forskare: säkerhetspolitik och krigshistoria, idéernas socialhistoria, historiografi, Finlands svenskhet, demokrati, utbild- ning och idrott. Många av bidragen studerar också transnationella och gräns- överskridande kontexter. Boken har redigerats av Henrika Tandefelt, Julia Dahlberg, Aapo Roselius och Oula Silvennoinen. Kristina Ranki har lett arbetet med finansiering och annan planering. Tabula gratulatoria har redigerats av Magdalena af Häll- ström tillsammans med Nina Johansson, Jens Grandell och Anna Öhman. Arbetsgruppen vill tacka alla skribenter samt de finansiärer och subskri- benter som gjort utgivningen av denna bok möjlig. Vi vill också rikta ett tack till förläggare Aleksi Siltala och förlaget Siltala som publicerat boken. Till sist vill vi tacka Henrik för alla stimulerande samtal, samarbete och ge- mensamma år! Helsingfors den 6 december 2019 Henrika Tandefelt, Julia Dahlberg, Aapo Roselius och Oula Silvennoinen 12 FÖRORD – ESIPUHE Esipuhe uonna 1960 tapahtui paljon. Maailmalla itsenäistyi useampi entinen brittiläinen tai ranskalainen siirtomaa, mukaan lu- kien Madagaskar, Nigeria, Norsunluurannikko, Kongon tasa- valta ja Kypros. Yhdysvalloissa presidenttiehdokkaat John F. Kennedy ja Richard M. Nixon osallistuivat ensimmäiseen te- levisioituunV vaaliväittelyyn, jota seurasi 66,4 miljoonaa katsojaa – ja uusi po- litiikan aikakausi alkoi. Kuubassa jännitys Yhdysvaltojen kanssa jatkoi kiristy- mistään Fidel Castron äskettäin noustua Kuuban johtoon. Vuoden lopulle tul- taessa kaikki kauppayhteydet maiden välillä oli katkaistu. Kylmä sota kävi yhä kuumemmaksi. Neuvostoliitto ampui alas amerikkalaisen U2-vakoilulento- koneen, Yhdysvallat päätti lähettää Vietnamiin 3500 sotilastaan, ja Nikita Hruštšov löi kenkänsä pöytään YK:n istunnossa New Yorkissa. Suomessa pre- sidentti Kekkonen täytti 60 vuotta, ja Helsingissä paljastettiin kuvanveistäjä Aimo Tukiaisen marsalkka Mannerheimia esittävä ratsastajapatsas. Sinä vuonna Suomen sanomalehdistä luettiin myös uutisia Espoon Bodo- minjärvellä tehdystä raa’asta murhasta, sekä Belka- ja Strelka -koirista, jotka lähetettiin neuvostosatelliitti Sputnik 5:n kyydissä avaruuteen yhdessä 40 hii- ren ja kahden rotan kanssa. Seuraavana päivänä ne palasivat elävinä takaisin maahan. Samana vuonna syttyivät Tampereella myös kaupungin ensimmäi- set liikennevalot. Münchenissä törmäsi amerikkalainen sotilaslentokone kir- kontorniin, ja murskasi pudotessaan alleen raitiovaunun. Ja samana vuonna Henrik Meinander syntyi toukokuun 19. päivänä Helsingissä. Sää oli aurinkoi- nen, ja Kaisaniemen ilmatieteellinen asema mittasi kauniin kevätpäivän kor- keimmaksi lämpötilaksi +18 astetta. FÖRORD – ESIPUHE 13 Kuusikymmentä vuotta myöhemmin Henrik Meinander on historian pro- fessori Helsingin yliopistossa. Polku tänne on hänen oman kertomansa mu- kaan ollut epätavallisen lyhyt – ainakin maantieteellisessä mielessä. Koulu- tie vei vuonna 1971 Helsingin Unioninkatu 2:n Ruotsalaiseen normaalilyseoon, josta hän myös kirjoitti ylioppilaaksi. Sieltä