DOCSLIB.ORG

Ur Majoritetens Perspektiv. Opinionen Om Det Svenska I Finland

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Ur Majoritetens Perspektiv. Opinionen Om Det Svenska I Finland Svenskans ställning i Finland hänger på en välvillig inställ­ 842 ning hos den stora finskspråkiga majoriteten. Hur långt sträcker sig denna välvillighet och vad förklarar att vissa ställer sig nega­ tivare till Finlands tvåspråkighet än andra? I denna antologi tar sig tolv forskare an detta relativt outforskade område. Boken bygger på en omfattande datainsamling från 2014 UR MAJORITETENS PERSPEKTIV som förutom demografisk bakgrund också mätte finsksprå­ kigas attityder till svenskans relevans. Forskarna undersöker olika förklaringar till åsikterna om det svenska utifrån faktorer såsom kön, ålder, språkkunskaper, partisympatier, mellan­ RED. STAFFAN HIMMELROOS & KIM STRANDBERG mänskligt förtroende och personlighetsdrag samt person­ liga kontakter. Dessutom studerar de partiernas och väljarnas åsikter i språkfrågan i riksdagsvalet 2015 samt riksdags debat­ ten 2014 om den obligatoriska skolsvenskan. Antologin pejlar också dagens språkklimat ur ett svenskspråkigt perspektiv och UR MAJORITETENS presenterar potentiella strategier för att garantera svenskans ställning i framtiden. I boken medverkar Maria Bäck, Andreas Fagerholm, Kimmo PERSPEKTIV Grönlund, Kjell Herberts, Staffan Himmelroos, Thomas Karv, Lauri Karvonen, Marina Lindell, Krister Lundell, Lauri Rapeli, Åsa von Schoultz och Kim Strandberg. Opinionen om det svenska i Finland SLS www.sls.fi ISBN 978-951-583-506-2 ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 9 789515 835062 Ur majoritetens perspektiv_omslag (ID 7750).indd 5 09.06.2020 19:02:16 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 842 RED. STAFFAN HIMMELROOS & KIM STRANDBERG UR MAJORITETENS PERSPEKTIV Opinionen om det svenska i Finland SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND HELSINGFORS 2020 Utgiven med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I inom Svenska litteratursällskapet i Finland. © Författarna och Svenska litteratursällskapet i Finland 2020 www.sls.fi Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Omslag och grafisk formgivning: Antti Pokela Typsnitt: Program, Minion ISBN 978-951-583-506-2 (tryckt utgåva) ISBN 978-951-583-516-1 (epub), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-516-1 ISBN 978-951-583-517-8 (pdf), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-517-8 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0039-6842 (tryckt) ISSN 2490-1547 (digital) Innehåll Förord 7 Staffan Himmelroos & Kim Strandberg 1. INTRODUKTION 9 DEL 1 Staffan Himmelroos & Kim Strandberg 2. SOCIODEMOGRAFISKA FAKTORER, SPRÅKKUNSKAPER OCH SPRÅKPOLITIKENS BETYDELSE 32 Krister Lundell 3. PARTIIDENTIFIKATION OCH PARTIIDEOLOGI: SKILLNADER I ATTITYDER TILL SVENSKAN? 47 Maria Bäck & Thomas Karv 4. MELLANMÄNSKLIGT FÖRTROENDE OCH ÅSIKTER OM FINLANDSSVENSKAR OCH DET SVENSKA SPRÅKETS STÄLLNING I FINLAND 66 Lauri Rapeli 5. KUNSKAPER OCH ÅSIKTER OM SVENSKAN 83 Staffan Himmelroos 6. ATTITYDER TILL DET SVENSKA – KONTAKTHYPOTESEN SOM FÖRKLARINGSMODELL 101 Marina Lindell & Kim Strandberg 7. PERSONLIGHETSDRAG OCH ÅSIKTER OM SVENSKA SPRÅKETS STATUS OCH FRAMTID I FINLAND 119 Kim Strandberg & Staffan Himmelroos 8. VAD FÖRKLARAR OPINIONERNA OM SVENSKAN BÄST? Sammanfattande analyser av del 1 141 DEL 2 Åsa von Schoultz 9. ÅSIKTSÖVERENSSTÄMMELSE I SPRÅKFRÅGAN – REPRESENTERAR PARTIERNA VÄLJARNAS ÅSIKTER? 150 Andreas Fagerholm 10. BELASTNING ELLER TILLGÅNG? En kartläggning av riksdagsdebatten kring medborgarinitiativet om frivillig skolsvenska 166 DEL 3 Kjell Herberts 11. MINORITETENS PERSPEKTIV: FINLANDSSVENSKARNAS UPPFATTNING OM SPRÅKSITUATIONEN 192 Kimmo Grönlund & Lauri Karvonen 12. KONKLUSION: VÄLVILJA MED FÖRBEHÅLL 215 Bilagor 230 Medverkande 254 Förord illkomsten av denna bok kan inte beskrivas som resultatet av en noggrant överlagd plan. Snarare har den sitt ursprung i att vi redaktörer i samband med ett forskningsprojekt i Tsamtalsdemokrati, som hade svenskan i Finland som tema, sam- lade in ett sällsynt stort datamaterial om finskspråkigas åsikter om det svenska i Finland. Tanken att utnyttja detta unika material för en bok av detta slag väcktes först i ett senare skede. Trots sitt okon- ventionella ursprung hoppas vi att denna antologi kan bidra till en klarare uppfattning om hur språkmajoriteten i Finland förhåller sig till det andra nationalspråket. Att insamlingen av opinionsdata bar frukt och resulterade i denna bok har vi att tacka våra kollegor vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet för. Processen har varit lång och vi är tacksamma för allt det tålamod som de medverkande genomgående har visat. Vi är oerhört stolta och tacksamma över att ha kunnat förlita oss på kol- legor med stor expertis inom olika områden av politiskt beteende, en expertis som de i denna bok utnyttjat för att förklara opinionen om det svenska i Finland ur olika perspektiv. Utan dessa tio fors- kares hjälp hade boken kanske aldrig blivit till och den hade med säkerhet inte uppvisat den metodologiska bredd och det teoretiska djup som den nu har. Vi vill även rikta ett stort tack till dem som hjälpt till att finansiera datainsamlingen och forskningen i anknytning till detta bokprojekt. De omfattande data som utnyttjats i boken hade inte funnits tillgäng- liga om det inte var för finansiering från Stiftelsen för Åbo Akademi (spetsforskningsenheten Democracy: A Citizen Perspective) och Finlands Akademi (projekt 277166, 294411 och 274305). Medel ur dessa projekt har även gjort det möjligt för flera av de medverkande forskarna att ägna nödvändig tid åt denna forskning, samt för fors- kargruppen att mötas och diskutera de olika forskningsbidragen. 7 Vi vill även tacka de anonyma granskare som SLS utsett för boken. Den kritik samt de tips och kommentarer de framförde bidrog till att manuskriptet förbättrades på många punkter. Sist men inte minst vill också vi tacka forskningsassistenterna Markus Bergfors och Kim Backström som hjälpte oss att redigera det första utkastet till boken. Ett särskilt tack går till utgivningschefen Jennica Thylin-Klaus och förlagsredaktörerna Hedvig Rask och Malin Bredbacka-Grahn på SLS som noggrant och tålmodigt hjälpt oss med att redigera bokens kapitel och ge den dess slutliga form. Helsingfors och Korsholm den 13 maj 2020 Staffan Himmelroos & Kim Strandberg 8 1 INTRODUKTION Staffan Himmelroos & Kim Strandberg Denna bok handlar om finskspråkiga finländares åsikter om det svenska i Finland. Boken behandlar således två centrala element inom samhällsvetenskaplig forskning. Dels är det en studie av inter- grupprelationer, dvs. hur människor i grupp ser på och förhåller sig till människor i andra grupper (Hogg & Abrams 2001), dels är det en studie av den allmänna opinionen, dvs. en sammanställning av de individuella åsikter eller verklighetsuppfattningar som finns inom en grupp (Gilljam & Persson 2015). Mer specifikt går boken ut på att försöka förstå och förklara opinionen om det svenska i Finland. Opinionsforskning som fokuserar på förhållandet mellan olika grupptillhörigheter handlar i regel om fördomar eller förutfattade meningar gentemot individer som tillhör andra grupper än den egna. Studier inom detta forskningsfält tenderar även att fokusera på fall där relationerna mellan etniska grupper är mycket dysfunktionella och omfattar fördomar, förtryck eller i värsta fall folkmord (Hogg & Abrams 2001, 2). En enkel orsak till att man i allmänhet fokuserar på de mer dysfunktionella relationerna är att dessa inbegriper fenomen, t.ex. ojämlikhet eller förtryck, som man vill förhindra eller motverka. Det hindrar förstås inte att intergrupprelationer kan vara mer harmoniska och om man bortser från 1920- och 1930-talens språk- strid har relationen mellan den finska och svenska språkgruppen i Finland för det mesta varit god (Karvonen 2006). Det finns dock vissa tecken på att språkklimatet genomgått en försämring under senare år. Språkdebatten har visserligen blossat upp i mindre skala ett flertal gånger (se t.ex. Herberts 1988 och Geber 2010), men sedan början av 2000-talet har man kunnat skönja en ny slags spänning i förhållandet mellan Finlands två nationalspråk. Dels har en ökad 9 medborgaraktivitet på internet gjort att kritiken av det svenska i Fin- land kommit att bli synligare än tidigare (Saukkonen 2011), dels har Sannfinländarnas ökade politiska understöd gett dem som kritiserar svenskans ställning i Finland en stark partipolitisk plattform (Grön- lund & Westinen 2012). Samtidigt har oron för svenskans ställning ökat bland finlandssvenskarna. Potentiella och verkliga domänför- luster har diskuterats flitigt i de svenskspråkiga medierna i Finland (Wiberg & Karlsson, 2010) och en rad reformförslag (bl.a. jourens omfattning vid Vasa centralsjukhus) som lades fram av Juha Sipi- läs regering 2015–2019, bidrog till att ytterligare underblåsa dessa känslor (Suominen 2017). Således är det föga överraskande att den kontinuerligt utförda opinionsmätningen Språkbarometern visar att en klar majoritet av finlandssvenskarna tycker att språkklimatet i rikspolitiken och media blivit sämre (Lindell 2016, se även kap. 11 i denna bok). Trots detta vet vi förvånansvärt lite om varför finskspråkiga tycker och tänker som de gör om svenskan i Finland. Som Bengtsson och Grönlund (2005) skriver i Den finlandssvenska väljaren forskas det relativt lite i finlandssvenskar och politik, trots att det forskas mycket om finlandssvenskar i allmänhet. Detta kan tyckas märkligt då en stor del av det offentliga samtalet i Svenskfinland handlar om olika politiska lösningar och hur de påverkar det svenska i Finland. Vidare
Load more

Recommended publications
  • Lea Mäkipää on Aktiivinen Lomallakin
    11/2011 16. vuosikerta • Poliittinen lehti • Irtonumero 3,- • Perussuomalaiset rp:n äänenkannattaja Soinista yhteisehdokas? Perussuomalaiset Nuoret Perussuomalaisten kansanedustajan - kehittyvä järjestö Vesa-Matti Saarakkalan ehdotus keskiryhmien yhteisestä presidenttiehdokkaasta on Perussuomalaisilla Nuorilla on koko olemassaolonsa herättänyt laajalti huomiota. Yhteiseksi ajan ollut merkittävä painoarvo, sillä järjestön ehdokkaaksi Saarakkala esittää Timo Soinia. poliittista korrektiutta kumartelemattomat mielipiteet ovat aina herättäneet kiinnostusta sivu 20 sekä median että suuren yleisön keskuudessa. sivu 4 Lea Mäkipää on aktiivinen lomallakin sivu 12 Tavoitteena esteetön Suomi Tässä numerossa: Esteettömyys tarkoittaa sitä, että vammaisille ja liikunta- Maalta pakottaminen kiihtyy 7 rajoitteisille on taattu vapaa ja omatoiminen liikkuminen julkisilla paikoilla. Suomessa näihin asioihin on viimeisinä Asiaa hallitusohjelmasta 15 vuosina panostettukin kiitettävällä tavalla. Kaupunginvaltuutettu Irma Anttila on tyytyväinen muun Taipalsaareen uusi paikallisyhdistys muassa Porin kirjaston uudistettuun avaussysteemiin. 20 sivu 6 Vapaa Sana 23 2 SuomalainenSuomalainen www.perussuomalaiset.fi • peruss@perussuomalaiset.fi No: 11 • Elokuu 2011 ■ PÄÄTOIMITTAJA Harri Lindell • toimitus@peruss.fi • puh. 020 7920 362 / 040 749 9362 Eläkkeelle siirtyminen joustavammaksi Suomessa liian moni 55-64 misen omien voimavarojen nostettu ja nostetaan työ- sisältää vahvoja kannanot- nin jäsenmaassa on otettu saisivat mielekästä teke- -vuotiaista on työttöminä.
    [Show full text]
  • Eduskuntavaalien 2011 Mediajulkisuus
    JYTKY Eduskuntavaalien 2011 mediajulkisuus ©Tekijät Kirja-Aurora 2012 Kansi ja tehosteet: Ville Tietäväinen Taitto: Mirja Sarlin Toimitussihteeri: Sini Ruohonen ISBN 978-951-29-5127-7 Suomen Yliopistopaino Oy, 2012 duskuntavaalien 2011 mediajul isuu Ville Pernaa ja Erkka Railo (toim.) Kirja-Aurora Turun yliopisto Esipuhe ”Tuli iso jytky!” mylvi Timo Soini 17. huhtikuuta 2011 noustuaan perussuomalais- ten hurmioituneissa vaalivalvojaisissa Bottan lavalle tuulettamaan voittoa ja kiittä- mään joukkojaan. Vajaata kuukautta myöhemmin Turun yliopiston Eduskuntatut- kimuksen keskus teki Helsingin Sanomain Säätiön pyynnöstä suunnitelman vaali- kamppailun mediajulkisuutta tutkivasta hankkeesta. Säätiö myönsi tutkimukselle rahoituksen toukokuun lopussa – kiitokset Helsingin Sanomain Säätiölle hankkeen mahdollistamisesta! Tutkimushankkeen nyt valmistunut loppuraportti Jytky – kevään 2011 edus- kuntavaalien mediajulkisuus on samalla johtamani Eduskuntatutkimuksen kes- kuksen kymmenvuotisjuhlakirja. Vuonna 2002 perustettu keskus on ensimmäisen vuosikymmenensä aikana kehittynyt tunnustetuksi suomalaisen demokratian tilaa ja toimintamuotoja tutkivaksi asiantuntijayksiköksi, joka on paneutunut erityisesti politiikan ja median suhteisiin. Eduskuntatutkimuksen keskuksen tutkimushankkeissa on yhdistetty politii- kan, viestinnän ja lähihistorian alan lähestymistapoja ja menetelmiä uudenlaisella, oppialarajoja ylittävällä otteella. Valitsemillamme kysymyksenasetteluilla pyrimme tekemään tutkimusta, jolla on yhteiskunnallista vaikuttavuutta ja kiinnostavuutta.
    [Show full text]
  • A Small Sacrifice for Security: Why Finland Gave up Its Landmines
    A SMALL SACRIFICE FOR SECURITY Why Finland gave up its landmines AUGUST 2017 BASIC Ville Majamaa BACKGROUND Finland joined the Antipersonnel (AP) Landmine Ban Treaty despite an overwhelming belief that their national defence doctrine depended upon the deployment of landmines, and the refusal of their neighbour Russia to participate. This decision appears to go against the core responsibility of government – to do all in its power to defend the territorial integrity of the state. But in fact, it reveals a more holistic sense of security, in which vital interests are seen as wrapped up in the wider interests of a strong and cohesive international community. This example has important parallels in the security and defence policies of other states. The belief that national security justifies the deployment of any weapon system that may harm international cohesion or threaten international security is not universally shared. National security is more than the capability to defend the realm. The British American Security © The British American Security Information Council (BASIC), 2017 Information Council (BASIC) 3 Whitehall Court The opinions expressed in this publication are the responsibility Westminster of the authors and do not necessarily reflect the views of BASIC. London SQ1A 2EL All rights reserved. No part of this publication may be reproduced Charity Registration No. 1001081 or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical including photocopying, recording or any information storage or T: +44 (0) 20 77663465 retrieval system, without the prior written permission of the www.basicint.org copyright holder. Please direct all enquiries to the publishers. 2 BRITISH AMERICAN THE AUTHOR SECURITY INFORMATION COUNCIL (BASIC) BASIC is a think tank based in Whitehall in London, taking a non-partisan, inclusive and dialogue-based approach to encourage stable global nuclear disarmament, arms control and non-proliferation.
    [Show full text]
  • Sphinx-2018-2019-1.Pdf
    SOCIETAS SCIENTIARUM FENNICA Finska Vetenskaps-Societeten—Suomen Tiedeseura The Finnish Society of Sciences and Letters SPHINX ÅRSBOK—VUOSIKIRJA—YEARBOOK 2018–2019 HELSINGFORS—HELSINKI 2019 © Finska Vetenskaps-Societeten—Suomen Tiedeseura 2019 ISSN 0783-5892 ISBN 978-951-653-435-3 Grano Oy Vasa—Vaasa 2019 INNEHÅLL—SISÄLLYS Föredrag hållna vid Societetens sammanträden Tiedeseuran kokouksissa pidettyjä esitelmiä Symposium om aktuell forskning Symposiumi ajankohtaisesta tutkimuksesta KRISTIAN DONNER: Ett framsynt öga 7 PAULINE VON BONSDORFF: Barndomens estetik och estetik i barndomen 17 MARKKU SUKSI: Grundlagsbestämmelsen om administrativ indelning vid social- och hälsovårdsreformen — Språkrättsligt problematiska skrivningar i tre propositioner 27 Föredrag—Esitelmiä MIKAEL COLLAN: Tekoälyllä terveyttä — Perusteita ja sovellutuksia lyhyesti 55 SUSANNA FELLMAN: Fyra myter och några fakta — Resultat från historisk forskning om konkurrensreglering 63 PAULINE STENBERG: Att räkna barr från rymden — Matematisk- fysikaliska modeller i fjärranalys 69 GUNILLA WIDÉN: Informationskompetens — En av de viktigaste färdigheterna i vår digitaliserade värld 79 JUKKA SIHVONEN: Kafkan kanssa elokuvissa 89 KIMMO GRÖNLUND: Statskunskap som vetenskap 99 Levnadsteckningar över Societetens ledamöter Tiedeseuran jäsenten elämäkertoja PETER HOLMBERG av Dan-Olof Riska 110 ERIK ANDERSSON av Marketta Sundman 114 4 Sphinx 2018–2019 HENRIK FORSIUS av Reijo Vihko 122 SVEN EMIL KOCK av Guje Sevón 126 BORIS SJÖBERG av Göran Högnäs 132 LORD QUIRK av H. K. Riikonen 138 ANDERS
    [Show full text]
  • LISÄTALOUSARVIOALOITE 196/2014 Vp Määrärahan
    LTA 196/2014 vp — Pentti Kettunen /ps ym. LISÄTALOUSARVIOALOITE 196/2014 vp Määrärahan osoittaminen Talvivaaran kaivok- sen prosessivesien puhdistamon rakentamiseen Eduskunnalle Talvivaara Sotkamo Oy:n kaivoksen alueella on tarkoittaa myös Oulujärven ammattikalastajien prosessivesiä eri arvioiden mukaan 9—11 mil- kalasaaliiden markkinoiden vaikeutumista. joonaa kuutiometriä (m3). On vaarana, että ke- Kuka haluaa ostaa sellaista kalaa, jonka tiede- vään sulamisvedet eivät mahdu kaivosalueelle tään olevan Talvivaaran kaivoksen jätevesissä rakennettuihin altaisiin ja ympäristölle vaaralli- kasvanutta? set prosessivedet karkaavat Oulujärven ja Vuok- Me allekirjoittaneet olemme sitä mieltä, että sen vesistöihin. Pohjois-Suomen AVI:n ei tule myöntää lupaa Tähän tilanteeseen on jouduttu nykyisen ja purkuputken rakentamiselle. Sen sijaan kaivos- edellisten hallitusten ymmärtämättömyyden ja yhtiö on velvoitettava pikaisesti rakentamaan toimimattomuuden takia. Keväällä 2011 aloitta- kaivosalueelle riittävän tehokas kaivoksen pro- neessa Kataisen-Urpilaisen hallituksessa omista- sessivesien puhdistusjärjestelmä, jolloin ei ole jaohjausministerinä toimi vihreiden Heidi Hauta- tarvetta laskea jätevesiä vesistöön suoraan eikä la ja ympäristöministerinä Ville Niinistö. Hauta- purkuputkea pitkin. la ja Niinistö laiminlöivät heille kuuluvat vas- Puhdistettuja vesiä kaivosyhtiö voisi tarvit- tuut, minkä vuoksi Talvivaaran kaivoksen ala- taessa käyttää uudelleen sisäisenä kiertona kai- puoliset vesistöt ovat ympäristökatastrofin par- voksen tarvitsemaan
    [Show full text]
  • Lakialoite 91/2012 Vp
    Eduskunta - valtiopäiväasiakirjat Sivu 1/4 Lakialoite 91/2012 vp LA 91/2012 vp - Arto Satonen /kok ym. Tarkistettu versio 2.0 Laki yliopistolain 8 §:n ja eräiden siihen liittyvien lakien muuttamisesta Eduskunnalle Korkealaatuinen koulutus on globaalisti kysytty kauppatavara. Lukuvuonna 2010-2011 Yhdysvalloissa opiskeli 723 277 ja Isossa-Britanniassa 428 225 ulkomaalaista opiskelijaa. Ulkomaisten opiskelijoiden määrät ovat kasvaneet näissä maissa viime vuosina useita prosenttiyksikköjä vuosittain. Myös Suomessa tulisi olla mahdollista tarjota maksullista koulutusta ulkomaalaisille tutkinto-opiskelijoille ja houkutella opiskelijoita jäämään valmistumisen jälkeen suomalaiseen työelämään. Ulkomaalaisten tutkinto-opiskelijoiden lukukausimaksuilla yliopistot ja ammattikorkeakoulut voivat kehittää vieraskielistä opetusta myös suomalaisten opiskelijoiden hyväksi. Samalla Suomen kansainvälistä arvostusta nauttiva koulutusjärjestelmä voidaan kehittää vientituotteeksi. Suomen lain mukaan ei nykyisin ole mahdollista periä lukukausimaksuja yksittäisiltä ulkomaisilta opiskelijoilta, vaan ainoastaan myydä räätälöityä koulutusta ryhmille. Lainsäädäntöä tulee muuttaa siten, että myös suomalaiset oppilaitokset voivat tarjota koulutusta maksua vastaan EU- ja ETA-alueen ulkopuolelta tuleville yksittäisille opiskelijoille. Tällöin myös opiskelijamäärät saadaan pidettyä useilla aloilla nykyistä korkeampina ja opettajillekin riittää töitä aloilla, joille kotimaisia opiskelijoita ei ole riittävästi. Ulkomaalaisten opiskelijoiden lukukausimaksuihin tulee liittää
    [Show full text]
  • Baltic Rim Economies – a List of Writers
    Baltic Rim Economies – a list of writers The following expert articles have been published in the previous reviews: Review Author(s) Position Title of article 1/2021 Krista Mikkonen Minister of the Environment and Climate State of the Baltic Sea is a Change, priority to the Finnish Ministry of the Environment, government Finland 1/2021 Minna Arve Mayor, Sustainability as the policy City of Turku, framework Finland 1/2021 Brita Bohman Senior Lecturer in Environmental Law, Updating the Baltic Sea Action Department of Law, Stockholm University, Plan Sweden 1/2021 Anna Törnroos Assistant Professor (tenure track), The Decade for oceans and Faculty of Science and Engineering, Åbo humanity Akademi University, Finland 1/2021 Mati Kahru Ph.D., Researcher, The changing Baltic Sea Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego, USA 1/2021 Karoliina A. Koho Dr., Project Officer, Towards a “green” future of the BONUS Secretariat (EEIG), Baltic Sea Helsinki, Finland 1/2021 Maciej Zalewski European Regional Centre For Ecohydrology Green Deal – Ecohydrological PAS, nature-based solutions for UNESCO Chair on Ecohydrology and improvement of Baltic ecological Applied Ecology, status Łódź, Poland 1/2021 Aija Caune Chairperson, Hope, stability and protection Coalition Clean Baltic Mikhail Durkin Executive Secretary, Coalition Clean Baltic Nils Höglund Fisheries Policy Officer, Coalition Clean Baltic 1 1/2021 Hannu Klemola Areal Manager, Vulnerable sea needs voluntary Finnish Association for Nature Conservation work to support common
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • Finland 100 Years. Together. Finland 100 Centenary Celebration Report Finland 100 Celebration Report
    Finland 100 years. Together. Finland 100 Centenary Celebration Report Finland 100 celebration report The Prime Minister’s Office appointed a team to oversee the Finland 100 project from 14 August 2013 until 31 January 2018. The Finland 100 Secretariat was tasked with compiling a report on the centenary celebrations. This report is a summary of the events held in honour of the 100th anniversary of Finland’s independence and the outcomes of the pro- ject. The report is designed to provide more insight into the project and the huge amount of work that Finns and friends of Finland put into the celebrations. Prime Minister’s Office Publications 11/2018 Keywords: Finland 100, anniversary, centenary celebrations, report Publisher: Prime Minister’s Office PDF version: suomi100raportti.fi Layout: Oy SEK Ab Printing: Grano, Helsinki, 2018 ISBN 978-952-287-669-0 (print) ISBN 978-952-287-668-3 (PDF) Cover photo: Juha Metso Table of contents Introduction ............................................................................................................ 4 The blue-and-white message reached people .....................................................72 We did it together .................................................................................................. 6 A blue-and-white year on all channels .................................................................... 76 A mission for 100-year-old Finland ............................................................................8 Boost in tourism in Finland during the centenary year
    [Show full text]
  • Pientilan Rasavillipojasta Politiikan Ykkösketjuun
    6 / 2013 18. vuosikerta • Poliittinen lehti • Irtonumero 3,- • Perussuomalaiset rp:n äänenkannattaja Henkilökuvassa Ossi Sandvik Pientilan rasavillipojasta politiikan ykkösketjuun • Kaikkonen erosi perussuomalaisten painostuksesta • Mitä Alppilan koulussa oikein tapahtui? • Puoluekokous Joensuussa – ennakkoilmoittautuminen alkoi 2 Suomalainen www.perussuomalaiset.fi • [email protected] No: 6 • Toukokuu 2013 No: 6 • Toukokuu 2013 Suomalainen 3 Perussuomalainen-lehti Perussuomalaiset rp:n äänenkannattaja vuodesta 1996 ISSN 1239-2324 Ilmestyy Kolmen viikon välein. Painos 30 000 - 1 000 000 kpl, keskimäärin 30 000 kpl Julkaisija Perussuomalaiset-Sannfinländarna rp Pankkitili Nordea 218518 - 157282 Toimitus Yrjönkatu 8-10 B 25, 00120 Helsinki [email protected] Vastaava päätoimittaja Matias Turkkila Puh. 040 172 7525 [email protected] [email protected] Toimitussihteeri Kristiina Ovaskainen Tilaukset on Puh. 040 670 7275 [email protected] Eduskuntatoimittaja Seppo Huhta Puh. 040 172 7535 varmistettava [email protected] Kuvat PS toimitus, Lehtikuva Taitto Sisulle Lönnberg Print & Promo Pakarintuvantie 7-9, 00410 Helsinki Lehden vuositilaukset Perussuomalaiset ja suomalainen työ saivat erävoiton, Heidi Ronkainen Puh. 0207 430 805 kun puolustusministeriö ilmoitti, että maavoimien 150 [email protected] Jäsenmaksu kuorma-auton tilauskauppa palautetaan valmisteluun 25,-/vuosi, sisältää lehden ja se käsitellään puolustus-, eikä siviilihankintana.
    [Show full text]
  • ARTIKKELIT ARTIKLAR Modernismen I Finsk Lyrik Sjösattes 1916–1926
    Joutsen / Svanen 2017–2018 ARTIKKELIT ARTIKLAR TORSTEN PETTERSSON Modernismen i finsk lyrik sjösattes 1916–1926 En nyordning och ett incitament för en samlad finländsk litteraturhistoria I den nyutkomna handboken Nordens litteratur (2017) står under rubriken ”Modernism i otakt” följande bedömning: Medan den finlandssvenska diktningen på 1920-talet gick igenom en radikal förnyel- seprocess med de modernistiska författarna Edith Södergran, Elmer Diktonius och Hagar Olsson i täten, var den finska litteraturen vid denna tid främst upptagen av sin nya uppgift, skapandet av en nationell litteratur. Den finlandssvenska modernismens brott mot litterär tradition och dess nya sätt att handskas med poetiska konven- tioner och språkbruk ledde inte till en liknande förnyelse av den finska samtida diktningen. Enstaka finska författare experimenterade med fri rytm och dikter som närmade sig det talspråkliga, men på det stora hela dominerades den finska poesin decennierna efter första världskriget av poeter som använde meter och rim. Först på 1950-talet visade sig den finska diktningen mogen för modernismen. (Malmio 2017: 424.) Detta är en utmärkt sammanfattning av en utbredd missuppfattning, nämligen den att den lyriska modernismens genombrott i Norden begränsade sig till ett tiotal finlandssvenska författare som debuterade från 1916 (Edith Södergran) till 1929 (Henry Parland och L. A. Salava). Enligt detta synsätt förekom på finskt håll under 1920-talet några punktmarkeringar – såsom en handfull experimentella dikter i Aaro Hellaakoskis Jääpeili (Isspegeln, 1928) och den urbana uppsluppenheten inom författargrupperingen ”Fackelbärarna” (”Tulenkantajat”)1– men ett modernistiskt genombrott inleddes först efter andra världskriget. I denna 1 Denna artikel är avfattad på svenska på grund av dess konsekvenser för den nordiska litteraturhistorieskrivning som gärna noterar modernismens unikt tidiga genombrott i Finland.
    [Show full text]
  • Verksamheten 2011 VD:S HÄLSNING
    Verksamheten 2011 VD:S HÄLSNING SLS i korthet Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. är ett vetenskapligt sam- fund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kultur- arvet i Finland. SLS förankras i medlemskåren SLS vision för år 2015 är att vara en i samtiden förankrad, traditions- bärande, ekonomiskt stark och allmänt erkänd kultur- och vetenskaps- främjande kunskapsorganisation, som står för kvalitet och nytänkande Svenska litteratursällskapet i Finland är en förening med kraften är och om verksamheten bedrivs på ett ändamåls- och har aktiva kontakter i Finland, Norden och det övriga Europa. 1 101 medlemmar vid utgången av år 2011, 16 fler än året inn- enligt sätt. För att få svar på de här frågorna uppställer man an. Då sällskapet grundades år 1885 utgjorde medlemmar- vanligen kriterier för resultatbedömning, vilka också styr in SLS verksamhet omfattar finlandssvensk litteratur, kultur och na stommen i verksamheten och under den första tiden var verksamhetens inriktning och utformning på det som be- forskning på många plan. Innebörden av ordet litteratur ska för- medlemsavgiften den huvudsakliga inkomstkällan. Medlem- döms vara mest angeläget ur intressenternas synvinkel. Ge- stås i vid bemärkelse; den traditionella betydelsen ”lärda studier” innefattar bland annat skönlitteratur och vetenskaplig litteratur, marnas och de förtroendevaldas frivilliga arbetsinsatser har mensamt för SLS fyra verksamhetsområden är att utfall och forskning, förmedling av muntlig och skriftlig tradition samt genom åren spelat och spelar än i dag en avgörande roll för resultat av verksamheten inte ska bedömas språkvetenskap. sällskapets verksamhet. Medlemskap i föreningen har bidra- kortsiktigt. Därmed är det också utma- git till tillkomsten av många av sällskapets donations- och nande att fastställa resultatmått.
    [Show full text]