Verksamheten 2011 VD:S HÄLSNING

SLS i korthet Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. är ett vetenskapligt sam- fund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kulturarvet i Finland. SLS förankras i medlemskåren SLS vision för år 2015 är att vara en i samtiden förankrad, traditions- bärande, ekonomiskt stark och allmänt erkänd kultur- och vetenskaps- främjande kunskapsorganisation, som står för kvalitet och nytänkande Svenska litteratursällskapet i Finland är en förening med kraften är och om verksamheten bedrivs på ett ändamåls- och har aktiva kontakter i Finland, Norden och det övriga Europa. 1 101 medlemmar vid utgången av år 2011, 16 fler än året inn- enligt sätt. För att få svar på de här frågorna uppställer man an. Då sällskapet grundades år 1885 utgjorde medlemmar- vanligen kriterier för resultatbedömning, vilka också styr in SLS verksamhet omfattar finlandssvensk litteratur, kultur och na stommen i verksamheten och under den första tiden var verksamhetens inriktning och utformning på det som be- forskning på många plan. Innebörden av ordet litteratur ska för- medlemsavgiften den huvudsakliga inkomstkällan. Medlem- döms vara mest angeläget ur intressenternas synvinkel. Ge- stås i vid bemärkelse; den traditionella betydelsen ”lärda studier” innefattar bland annat skönlitteratur och vetenskaplig litteratur, marnas och de förtroendevaldas frivilliga arbetsinsatser har mensamt för SLS fyra verksamhetsområden är att utfall och forskning, förmedling av muntlig och skriftlig tradition samt genom åren spelat och spelar än i dag en avgörande roll för resultat av verksamheten inte ska bedömas språkvetenskap. sällskapets verksamhet. Medlemskap i föreningen har bidra- kortsiktigt. Därmed är det också utma- git till tillkomsten av många av sällskapets donations- och nande att fastställa resultatmått. I sis- Geografiskt omspänner verksamhetsfältet alla svenska regioner i testamentsfonder, vilka med tiden kommit ta hand görs bedömningen av med- Finland. Sällskapets syften förverkligas genom arkiven och biblio- att bli den viktigaste inkomstkällan. Fon- lemmarna och andra intressenter teket, förlaget, forskningen, stipendieutdelningen och den ekono- derna har tillkommit bland annat med utgående från vars och ens behov och miska förvaltningen. Verksamheten möjliggörs tack vare en stabil ekonomi. utgångspunkt i att SLS medlemskår be- förväntningar. vakar att de syften och mål som upp- SLS är en av de stora förvaltarna av privata allmännyttiga medel i ställts för sällskapets verksamhet följs SLS var redan då sällskapet grundades Finland. Sällskapet äger och förvaltar Svenska kulturfonden. Den och utvecklas med tiden. 1885 en förening med förankring i olika ekonomiska basen för verksamheten utgörs i huvudsak av privata delar av samhället, det akademiska och det donerade medel. SLS styrelse har som uppgift att utfor- folkliga. Den förenande faktorn var en stark ma sällskapets verksamhet, dess in- känsla för det svenska språket och den svenska riktning och innehåll. Fondvillkoren och kulturen. Detsamma gäller än i dag. SLS vill vara ändamålet för de 120 av SLS fonder vars öppet och tillgängligt. Högt ställda krav på kompetens och avkastning är avsedd att stöda eller dispo- kvalitet står inte i konflikt med att SLS välkomnar alla som de- Innehåll neras av SLS utgör ramen för verksamhetens utform- lar sällskapets mål, värderingar och intressen. ning. Som det framgår av den här årsredovisningen omfattar Vd:s hälsning 1 sällskapets verksamhet ett brett spektrum av aktiviteter med SLS vill försäkra sig om att verksamhetens inriktning är rele- SLS 2011 2 Omslagets bild: SLS hus i Åbo. anknytning till SLS syfte och mission. vant och att den bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. För att Sedan hösten 2010 hyr SLS ett underlätta medlemmarnas och intressenternas bedömning av Biografiskt lexikon för Finland 4 hus på Agricolagatan 6 i Åbo. SLS forskare flyttade in i början av Det långa tidsperspektivet gäller för alla delar av SLS verk- vad SLS gör och åstadkommer presenterar vi i den här års- 6 SLS i Åbo 2011. Se s. 6. Foto: Janne Rentola samhet, såväl då man blickar framåt som då man blickar redovisningen exempel på SLS verksamhet Digitalt källmaterial 8 bakåt. Minnesorganisationen SLS gör fortlöpande inom ar- såväl ur ett innehållsmässigt som ur ett 10 Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. kivens verksamhet val gällande insamling och bevarande av ekonomiskt perspektiv. Finland i bilder Riddaregatan 5 Arkivförmedling 12 00170 Helsingfors, Finland material som kommer att påverka framtida forskares syn på tfn +358 9 618 777 utvecklingen av det svenska i Finland. För SLS förlag är de ut- Välkommen att ta del av några Frågelistor och litterära klassiker 14 [email protected], www.sls.fi givna böckernas bestående värde över tiden ett rättesnöre och smakprov på SLS verksamhet år 16 Seminarier för den av SLS stödda forskningsverksamheten eftersträvas 2011. Texter: SLS och Outhouse Media Samarbete 18 Bilder: Upphovsmän anges vid bilderna självfallet resultat som har relevans långt in i framtiden. För Pris och stipendier 20 Layout: Jaagon Ab SLS förmögenhetsförvaltning med uppgift att förvalta fonder Dag Wallgren Tryckeri: Lönnberg Print & Promo, 2012 i en obegränsad framtid har det långa tidsperspektivet en di- SLS verkställande direktör Placeringar 22 Papper: Lenza Green 300g (omslag), 90g (inlaga) rekt och omedelbar inverkan på hur placeringar allokeras och Organisation och ekonomi 24 hur risk hanteras. Förtroendeorgan 26

Årsberättelser och bokslut 27 En bedömning av SLS verksamhet kan gå ut på att ställa frå- Förteckningar 54 gan om verksamhetens syften uppnås, vilken genomslags-

VERKSAMHETEN 2011 1 SLS 2011 SLS förtydligar PRINCIPERNA Under 2011 skapades en insamlingspolicy och en tillgänglighetspolicy för SLS arkiv. Arkivet samlar in ett AVKASTNINGEN mångsidigt och brett material om svensk kultur och historia med fokus på kontinuitet och samtidsbevakning. KÄLLAN gör det möjligt SLS betjänar såväl forskare som allmänhet med svenskt når nya läsare Grunden för SLS verksamhet utgörs av de donerade kulturarv. Materialet görs tillgängligt på webben, medel som sällskapet ålagts att förvalta. antingen på sällskapets egen webbplats eller på externa År 2011 fick SLS medlemstidning plattformar. Läs mer om arkivets verksamhet Källan en ökad spridning. Tidskriften Värdet på förmögenheten minskade under året, på s. 8 och framåt. skickades ut till musikrelaterade till följd av sjunkande aktiekurser världen över. Mer arkivmaterial institutioner och till institutioner för Aktiekurserna för flera starka och stabila finska Under året godkände styrelsen också en PM för en nordiska språk runtom i världen. företag föll markant. I det läget skapas ofta kommande forskningspolicy vid SLS. köptillfällen för en långsiktig placerare som SLS. Du kan kostnadsfritt beställa PÅ WEBBEN Sällskapet ökade under året sitt innehav i företag Källan eller läsa den som e-version Digitaliseringen av det svenska kulturarvet med stark marknadsposition och långsiktigt god på www.sls.fi/kallan. ökar mängden material på sällskapets dividendbetalningsförmåga. webbplats www.sls.fi. Direktavkastningen i SLS placeringsportfölj ökade Exempelvis nya författarporträtt av Christer Boucht, kraftigt under 2011, från 37,5 miljoner euro till 47,8 Augusta Lindahl, Greta von Frenckell-Thesleff och miljoner euro. Avgörande var de högre dividender Alexander Slotte publicerades under 2011. företagen utbetalade våren 2011. Nitton Projektet Nytt liv i gamla herrgårdssamlingar Läs mera om SLS förmögenhets- TEXTKORPUS, öppnade egna webbsidor med en databas förvaltning på s. 22. över herrgårdsarkiv och bibliotek NYA BÖCKER skriftspråk och invandrare (www.sls.fi/herrgardar). Läs mer om År 2011 utkom 19 titlar på SLS förlag. Tre nya forskningsprojekt startade inom SLS under herrgårdsdatabasen och projektet på s. 18. Utgivningen präglades, såsom under tidigare år, 2011. Inom projektet Svenskan i Finland i dag och i går En ny arkivväska om Vasa Bomull utarbetades av av källutgåvor och vetenskapliga editioner. Bäst påbörjades delprojekten Finlandssvensk textkorpus och Österbottens traditionsarkiv tillsammans med sålde boken Helene Schjerfbeck. Och jag målar Svenskan i skrift. Den finlandssvenska textkorpusen Österbottens museum. Väskan kan lånas för ändå. Brev till Maria Wiik 1907–1928 (utg. Lena finns redan på webben, i Språkbanken vid Göteborgs undervisning via museet. Holger). I boken publiceras för första gången universitet, och kan användas fritt (spraakbanken. Helene Schjerfbecks brev till gu.se/korp; läs mer på s. 9). konstnärsväninnan Maria Wiik. Projektet Svenska invandrare i Finland inleddes den 1 Läs mer på s. 18 STÖD OCH PRIS januari 2011. Totalt pågick åtta olika projekt under året. till forskare och författare Sällskapet ordnade ett flertal seminarier varav en del med avstamp i forskningsprojekten. Ett av de SLS förvaltar ett stort antal donations- och mest välbesökta evenemangen var ett seminarium testamentsfonder. Dessa utgör den ekonomiska för svensklärare, där deltagarna diskuterade FOLKMUSIK basen för sällskapets verksamhet. Ur fonderna svensklärarnas situation i arbetslivet och hur utdelades pris, stipendier och understöd. Det största inlärningen i svenska kunde göras på ett på skivor priset, Tollanderska priset, utdelades jämte andra inspirerande sätt i skolorna. En artikel SLS arkiv utgav 2011 fem skivor med folkmusik. litterära pris i samband med sällskapets årshögtid om seminariet kan läsas på s. 16. Två av dem utgavs av Finlands svenska den 5 februari. År 2011 gick Tollanderska priset till folkmusikinstitut; en skiva med folkmusik i nya författaren Ulla-Lena Lundberg. Läs mer om pris arrangemang av gruppen Som Folk, och en BLI MEDLEM och stipendier på s. 20. med gruppen Felspel som spelar traditionella i SLS spelmansmelodier. Tre nyutgåvor av Folkkultursarkivets inspelningar Svenska litteratursällskapet har sin bas i medlemskåren. från 1960- och 1970-talet, som länge varit Vid årsskiftet 2011–2012 hade sällskapet 1 101 medlemmar. slutsålda, utkom också. Skivorna kan köpas i Du är välkommen att ansöka om medlemskap i sällskapet. Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors eller En elektronisk ansökningsblankett och mer information på webben (www.tiedekirja.fi). finns på www.sls.fi. SLS på Som medlem får du SLS årsbok Historiska och Evenemang FÖR ALLA litteraturhistoriska studier en gång om året samt tidskriften BOKMÄSSORNA SLS arrangerade över 40 föreläsningar, seminarier och andra Källan hemsänd två gånger om året. Du kan också köpa ett SLS var 2011 utställare på bokmässorna i Vasa, evenemang under 2011. Föredragsserierna handlade på våren exemplar av sällskapets böcker med 50 % rabatt. Göteborg, Åbo, Frankfurt och Helsingfors. Bok- om konstruktion av nationella och litterära identiteter. På hösten mässorna ger SLS en unik möjlighet att möta en behandlades invandring, återvandring och integration. bokintresserad publik och branschfolk. Sällskapets tillställningar besöktes av 2 700 personer.

2 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 3 BIOGRAFISKT LEXIKON FÖR FINLAND

Ett person- och JANNE RENTOLA kulturhistoriskt monument står klart

Ett av Svenska littera- des i ett tidigt skede och det sågs som Del 1, Svenska tiden (2008), sträcker särskilt angeläget att bokverket kunde sig från 1100-talet och Sankt Henrik tursällskapets största nå en läsekrets också i Sverige. Före- till personerna bakom hjältarna i Fänrik utgivningsprojekt är bild för projektet och källa till en stor Ståls sägner, och omfattar alltså den tid del av artiklarna var det finskspråki- Finland var en del av det svenska riket. fullbordat. De två sista ga storverket Kansallisbiografia (Fin- Del 1 består av 352 personartiklar. delarna av Biografiskt lands nationalbiografi, Finska Litte- Del 2, Ryska tiden (2009), omspän- ratursällskapet). Kontakt etablerades ner tiden från början av 1800-talet till lexikon för Finland fär- från första början med redaktionen för Finlands självständighet 1917. Del 2 om- digställdes i december Kansallisbiografia och ett utbyte av fattar 444 personartiklar. 2011. texter kunde inledas. De delar av tex- De två avslutande volymerna, del 3 terna som erhållits av den finskspråkiga och 4, utkom vid årsskiftet 2012. Repu- redaktionen har översatts och uppda- bliken omfattar personer verksamma Verket innehåller 1 639 biografier över terats, samt bearbetats med en icke- i Finland från 1917, då Finland blev en personer som utfört sitt livsverk i Fin- finländsk läsekrets i åtanke; vidare har självständig republik, fram till i dag. I land eller på annat sätt lämnat spår i ett betydande antal nya personartiklar de två volymerna ingår sammanlagt 843 Finlands historia. Omfånget fastställ- beställts och redigerats. biografier, bland annat över arkitekten Alvar Aalto, författaren och konstnä- Knapas, Henrik Meinander, Jussi Under arbetets gång har många ex- JANNE RENTOLA ren Tove Jansson, filmregissören Aki Nuorteva, Magnus Pettersson och terna artikelförfattare och översättare Kaurismäki, marskalk Gustaf Man- Anna-Maria Åström. Vid redaktio- medverkat. Nära anknutna externa med- nerheim, kompositören Kaija Saari- nen har Fredrik Hertzberg och Hen- arbetare har varit Peter A. Sjögren, aho och datorprogrammeraren Linus rik Knif arbetat från 2003, Märtha som språkgranskat merparten av texter- Torvalds. Norrback under projektets inlednings- na, och Torsten Edgren som bearbetat år och Julia Dahlberg och Jeannette så kallade kortdata för artiklarnas avslu- Många medarbetare Forsén under de två avslutande åren. tande fakta-apparat. Helena Holm och Nina Johansson Verket utges i Sverige som delupplaga Planeringen av att ge ut ett svenskspråkigt har arbetat under perioder däremellan. av Bokförlaget Atlantis. biografiskt lexikon inleddes vid SLS 2002 (redaktionsarbetet startade 2003). Arbe- tet kom väl i gång från första början då fi- nansiellt stöd erhölls av Undervisnings- ministeriet och Svenska kulturfonden, ett Tips för vidare läsning redaktionsråd tillsattes och en arbetande Symbolen som du ser till höger går som Biografiskt lexikon för Finland redaktion anställdes. Professor Henrik en röd tråd genom den här årsredovis- Läs mera om Meinander har fungerat som ordförande ningen. Den lyfter fram några av de per- Kaija Saariaho, BLF 4 Linus Torvalds, BLF 4 för redaktionsrådet, docent Henrik Knif soner som omnämns i artiklarna och be- Sankt Henrik, BLF 1 har varit anställd som huvudredaktör. rättar i vilken volym av Biografiskt lexikon för Finland du kan läsa mera om dem. I redaktionen för Biografiskt lexikon för Finland ingick huvudredaktör Henrik Knif, bildansvariga Julia Dahlberg samt redaktörerna Jeannette I redaktionsrådet ingick Max Eng- Forsén och Fredrik Hertzberg. man, Ann-Mari Häggman, Rainer

4 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 5 SLS I ÅBO JANNE RENTOLA MIKAEL KORHONEN

SLS bok med bland de vackraste

Kommittén för Finlands bokkonst

utsåg i mars 2011 boken Högtära- JANNE RENTOLA de Maestro! Högtärade Herr Baron! Korrespondensen mellan Axel Car- pelan och Jean Sibelius 1900–1919 (utg. Fabian Dahlström) till en av de 25 vackraste böcker som utgavs SLS forskningschef Christer Kuvaja i Finland år 2010. I boken får läsa- berättade vid invigningen av huset om ren följa brevväxlingen mellan Jean dess historia. Huset uppfördes 1832 av timmermanslärlingen Gustaf Lundén. Sibelius och hans nära vän Axel Åbo sjukhem ägde huset 1920–1991 och Carpelan, som ofta var en källa till där inrättades bland annat fyra sjuksalar. inspiration för kompositören. Stiftelsen för Åbo Akademi blev därefter Enligt juryn har korrespondensen ägare av huset. mellan Sibelius och Carpelan utfor- mats till en tydlig och elegant hel- JANNE RENTOLA het som tjusar både ögon och kän- selsinne. Innehållet i boken stöds av typografin. För omslaget och den grafiska formgivningen stod SLS grafiker Biografiskt lexikon för Finland Antti Pokela. Högtärade Maestro! Fil.dr Sofie Strandén är en av de forskare som har sitt arbetsrum i SLS hus i Åbo. Strandén är folklorist och arbetar i projektetBitar av samma Läs mera om pussel? Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland. Hennes forskning berör debatten kring Paula Wilsons bok om svenska ortnamn i Högtärade Herr Baron! utkom på Jean Sibelius, BLF 2 Finland som kom ut 2007. Materialet utgörs av omkring åttio debattartiklar, inklusive några kolumner och intervjuartiklar. SLS förlag i augusti 2010.

Engman och Englund i samtal SLS fick egen adress i Åbo NINA EDGREN-HENRICHSON

februari 2011 slogs portarna upp till SLS profilen och synligheten och ökar Huset som SLS hyr i Åbo ligger mitt i ISvenska litteratursällskapets nya fi- kontakten med forskarsamfundet i Åbo. campusområdet och i närheten av flera lial på Agricolagatan 6 i Åbo. I huset SLS är nu närvarande på de tre univer- universitetsinstitutioner och bibliotek. Mötesrummet är uppkallat efter Olof finns arbetsplatser för åtta forskare och sitetsorter där det finns undervisning på Mustelin, överbibliotekarie vid Åbo Aka- demi 1966–1980 och medlem i Svenska ett mötesrum. Med forskarhuset höjer svenska. litteratursällskapets styrelse 1977–1989.

MIKAEL KORHONEN Biografiskt lexikon för Finland Läs mera om Olof Mustelin, BLF 4 MIKAEL KORHONEN

Samarbetet mellan SLS och Svenska Akademien utvecklas. På bokmässan i Helsingfors i oktober diskuterade SLS styrelseordförande Max Engman och Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund likheter och skillnader mellan de två organisationerna, under rubriken Sida vid sida på En skål för huset i Åbo som invigdes den 19 april i samband med att SLS ledningsgrupp höll sitt möte där. På bilden ser vi från vänster vd Dag SLS hus kallades tidigare för Frugård, Wallgren, informationsförvaltningschef Karola Söderman, forskaren Östen Wahlbeck, vd-sekreterare Gun-Britt Hietanen samt forskarna eftersom ämnet kvinnovetenskap vid var sin sida om Bottenhavet. Blanka Henriksson, Judith Meurer-Bongardt och Andreas Häger. De tre sistnämnda har sina arbetsplatser i huset. Åbo Akademi var inhyst där 1996–2009.

6 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 7 DIGITALT KÄLLMATERIAL

Forskare vill delta i En finlandssvensk textkorpus föddes En ny finlandssvensk textkorpus Två personer har varit anställda Över 42 miljoner ord finns numera i Språkbanken vid Gö- inom projektet under året. Textan- i drygt 35 800 texter teborgs universitet. Den 19 decem- skaffarenAnna Silvan har varit i digitaliseringsbeslut ber 2011 fanns ungefär 42 miljoner kontakt med textproducenter och 19.12.2011 finlandssvenska ord i Språkbanken. har också omförhandlat rättighe- JANNE RENTOLA Arbetet inleddes i början av 2011 terna till de texter som finns i den Hurdant digitaliserat inom projektet Svenskan i Finland existerande finlandssvenska kor- material vill forskarna i dag och i går. Det primära syftet pusen i Språkbanken i Finland. I med korpusen är att förse författar- Språkbanken vid Göteborgs uni- ha? Kan de inverka na till delprojektet Finlandssvenskan versitet blir texterna allmänt till- på vad som väljs ut? i skrift och delprojektet Finlands- gängliga över webben, och nya svenskan i historien med ett omfat- användningstillstånd behövs. Da- Hur påverkar urvalet tande och gediget underlag. Ett an- talingvisten Tuomas Katila har nat och mycket viktigt mål är att ge arbetat med språkteknologin och forskningen? Det här forskare, språkvårdare och andra kodningen av texterna. undersökte SLS arkiv intresserade tillgång till finlands- Adressen till den finlandssvenska Essäistisk litteratur Skönlitteratur svenska texter för framtida studier korpusen är spraakbanken.gu.se/ Sakprosa Tidningstexter i projektet Forskarnas av olika slag. korp. Myndighetstexter Tidskrifter röst och digitaliserat material. Två enkäter sändes på våren ut till min- Insamlingshistoria visades i Kaustby nesorganisationer (arkiv, bibliotek och museer). Forskaren, fil.mag. Outi Hu- Finlands svenska folkmusik- Materialet – texter, bilder, fotografier tyngdpunkt lades vid professor Ann- paniittu analyserade materialet och institut presenterade insamling av och rekvisita – ställdes ut i Kansantai- Mari Häggmans gedigna insamlings- sammanställde en slutrapport, som pub- teenkeskus, beläget nära festivalområ- arbete från slutet av 1960-talet fram till folkmusik i Finlands svenskbygder licerades i februari 2012. det, och nådde på så sätt ut till en bred 2000-talet. En stor del av hennes arbete De forskare som besvarade enkäten är med en utställning under den festivalpublik. Utställningen var ock- har bedrivits vid folkmusikinstitutet. i princip nöjda med det som digitalise- årliga finlandssvenska spelmans- så ett led i det temaår för insamling och Särskilda insamlingsprojekt som lyftes ras men de vill också gärna delta i beslu- stämman som 2011 ordnades i fältarbete som Centralen för främjande fram i utställningen var mästerspelman- ten om vad som ska digitaliseras. Min- Kaustby. av folkmusik och -dans tagit initiativ till. nen Johan-Erik Lindvall, traditionen nesorganisationerna bestämmer dock Folkmusikinstitutets utställning be- med sång vid bygungorna i Borgå samt själva vad de satsar på, vilket ofta är Spelmansstämman ordnades den 15–16 lyste den finlandssvenska insamlings- lockrop i Åbolands och Ålands skärgård. material som enkelt och snabbt kan di- juli 2011 i samband med den interna- verksamheten både ur ett historiskt och Utställningen kommer under 2012 att gitaliseras. tionella folkmusikfestivalen i Kaustby. ur ett samtida perspektiv. En särskild omarbetas till en webbutställning.

Kundservicen och användargräns- SUSANNE SVANSTRÖM snitten får också mycket kritik. De är Digitaliseringen av material ökar tillgängligheten och ger forskare nya möjligheter. komplicerade och informationen finns i flera olika system. Bristfällig metadata är ter och i forskarsalar. Tjänsterna bör ut- Rapporten visar att minnesorganisa- ett annat problem. vecklas i samråd med användarna. tionerna bör ändra attityd och synvinkel Digitaliseringen har påverkat forsk- och lyssna mera på användarna än vad Fokus på användarna ningen. Nya söksystem gör det möjligt de gjort hittills. Användarna vill vara med för forskare att gå igenom stora mängder och utveckla de digitala systemen, särskilt Effekterna av digitaliseringen utvär- material vilket påskyndar forsknings- söksystemen. Användarnas behov måste deras ofta ur ett kvantitetsperspektiv, processen, effektiverar arbetssättet och beaktas mera då minnesorganisationerna i stället för ur ett kvalitetsperspektiv. ger bättre resultat. Men valet av vad som planerar och genomför digitaliseringar. Materialproducenterna bör beakta an- digitaliseras, vad som erbjuds forskarna Slutrapporten visar hur viktigt det är att vändbarhet och sökbarhet och se på hur och hur materialet finns tillgängligt styr digitaliseringen av kulturarvet sker i sam- digitalt material används via nättjäns- också forskningens inriktning. arbete med användarna, forskarna. Utställningen utgörs av bland annat texter, bilder och fotografier som representerar över 40 år av insamlingsarbete.

8 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 9 FINLAND I BILDER

Jakobstad som det presenteras i Finland framställdt i teckningar, Brunnsparken i Helsingfors 1846, avbildad av Magnus von Wright i ”en efter sista branden nybyggd och reglerad stad med breda raka Finland framställdt i teckningar. I tavlans mitt ses brunnslokalen, ”en gator och prydliga hus”. Litografi av Johan Knutson. af de lyckligast utförda byggnader i Helsingfors”.

Åbo domkyrka, Finlands ”mest vördnadsbjudande” minne. I Finland framställdt i teckningar skriver Topelius: ”Här, inom dessa murar, var kristendomens vagga och lifspunkt i Finland; här danades på kristlig grund dess första bildning; här verkade dess störste, dess oförgätligaste män, och många af dem sofva den eviga sömnen under hvalfven af denna stenkoloss.” Aura å ses i förgrunden och observatoriet i bakgrunden. Johan Knutsons blyertsteckning finns publicerad i det nyutgivna verketFinska vyer.

På bildbanken på www.topelius.fi finns bland annat ett 90-tal foto- Bildbanken presenterar också illustrationer ur Topelius verk. Ovan grafier av Topelius, hans hem och familj. Ovan Topelius på Alören i scener ur operan Kung Carls jagt (1852), med musik av Fredrik Med bilden i fokus Nykarleby skärgård, med bland annat svågern J. A. Lybeck. Pacius och libretto av Topelius. Illustration: Johan Knutson. Två verk med Topelius ri, med bland annat festtal av tidigare han Knutson, Pehr Adolf Kruskopf styrelseordföranden Håkan Anders- och Magnus von Wright. Cirka 240 av Finlandsbilder och en son. Det illustrerade verket innehåller dessa bilder finns i den bildbank som pu- digital bildbank publi- beskrivningar av Finland och dess folk, blicerats i anslutning till den digitala ut- kultur, historia och geografi. För inled- gåvan på www.topelius.fi, där också an- cerades år 2011 inom ning och kommentarer står utgivarna nat bildmaterial presenteras. utgåvan Zacharias Jens Grandell och Rainer Knapas. Hösten 2012 utges delen Noveller Den 19 oktober utkom Finska vyer/ inom ZTS. Topelius Skrifter. Näkymiä Suomesta, sammanställt av Petja Hovinheimo. Bildverket innehål- Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) in- ler originalteckningar och skisser som ut- ledde året med utgivningen av Topelius gör förlagor till de litografier som tryck- historisk-geografiska bildverk Finland tes i Finland framställdt i teckningar, Biografiskt lexikon för Finland framställdt i teckningar. I samband men också motiv som inte togs med. Läs mera om Johan Knutson, BLF 2 med utgivningen ordnades ett seminari- Teckningarna utfördes av samtidens Zacharias Topelius, BLF 2 Monrepos, i Finland framställdt i teckningar beskrivet som ”en trogen Vy över Tammerfors. Blyertsteckningen av Adolf Lindeström ingår um på Topelius födelsedag den 14 janua- kändaste konstnärer, bland annat Jo- Magnus von Wright, BLF 2 tafla af sitt lands natur”. Litografi av Pehr Adolf Kruskopf. i Finska vyer.

10 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 11 ARKIVFÖRMEDLING Ett öppet arkiv

SLS vill nå användarna där de finns. Arkivet sköter förmedlingen allt mer bland annat på webben och i skolor.

Öppenhet är det nya mottot inom arkiv- världen i dag. Öppenhet var också årets tema för Arkivens dag i Norden, som in- föll den 12 november 2011. SLS arkiv höll därför öppet hus. Programmet bestod av en fotografiutställning, identifiering av äldre fotografier, filmvisning, bokförsälj- ning, kaffeservering, hjälp med informa- På mikrobloggen Twitter finns två registrerade SLS-profiler. tionssökning och pysselbord för barn. Det var glädjande många, både stora och små, som besökte evenemanget. 135 arkiv från hela världen. Över 1 600 SLS arkiv har under det senaste året personer deltog i diskussionerna och Följ SLS aktivt synts i de sociala medierna. På Fa- totalt postades över 7 200 inlägg. SLS Facebook: facebook.com/ cebook och Twitter har SLS egna profiler arkiv var det enda arkivet som deltog slsfinland som informerar om olika evenemang och från Finland. Twitter: @SLSarkiv och @SLSdigi aktualiteter. På Flickr finns fotografier. SLS har dessutom informerat om ak- Arkivets aktivitet på Twitter startade tualiteter på allmänna kulturportaler Flickr: http://www.flickr.com/ redan 2010 då evenemanget #Follow- som till exempel Kulturforum.fi, Statio- photos/slsarkiva/ anarchive ägde rum. Den dagen kun- nen.fi och Kultus.fi. de alla intresserade följa med ett arkiv- NELLY LAITINEN relaterat nyhetsflöde. De som tvittrade för SLS del informerade om och länkade till olika materialhelheter på sällskapets webbplats. Torsdagen den 9 juni 2011 inföll i sin tur #AskArchivistsDay, ett internationellt Twitterevenemang. Forumet var främst till för arkivarier över hela värl- den men alla intresserade kunde ställa frågor, diskutera, reflektera eller helt enkelt bara följa med flödet och samtalen. I evenemanget deltog sammanlagt

SLS arkiv höll öppet hus på Arkivens dag i Norden i november. Vid barnens pysselbord tillverkades julpynt i gammaldags stil. Bild- behandlare Tove Ørsted assisterade. Skolor kan låna arkivbaserat material till klassrummet.

JANNE RENTOLA

12 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 13 FRÅGELISTOR OCH LITTERÄRA KLASSIKER JANNE RENTOLA tro och tidigare oregistrerade tydor Nya Klassikerserien som gavs och uppfattningar, men också att ta ut 1991–1998 och omfattade totalt 20 titlar var mycket reda på vilka äldre trosföreställningar efterfrågad och flera av dem som inte längre lever kvar i folkmed- sålde snabbt slut. vetandet. Ämnet intresserade många JANNE RENTOLA och av de 378 svararna var cirka en tredjedel under 30 år gamla. Informa- tion om listan spreds med annonser och pressmeddelanden. Nya målgrup- per nåddes via upprop på Facebook och inslag i lokalradion. Folkkultursarkivets frågelista Att uppleva tystnad är gjord av forskaren Finlandssvenska litterära klassiker Outi Ampuja och gavs ut i samarbete med Finska Litteratursällskapet på är fortfarande efterfrågade hösten. Insamlingen görs på finska, Har den finlandssvenska klassiker- ett livgivande inlägg i en viktig kul- svenska och samiska. utgivningen en framtid? var rubriken turpolitisk fråga. Alla på semina- på ett seminarium som litteratur- riet var eniga om att klassikerna Många svar på frågelistorna vetenskapliga nämnden ordna- behövs och att de borde komma ut de i SLS hus i Helsingfors den 11 i nyutgåvor eller åtminstone vara Språkarkivet har samlat in material november 2011. Föredrag hölls av elektroniskt tillgängliga. studenter, bibliotekarier, lärare, kri- Roger Holmströms förhoppning i samarbete med forskningsprojek- tiker och förläggare som alla gav är att det snart ska hittas en kon- tet Svenskan i Finland – i dag och i sin syn på klassikerutgivningen. kret lösning för en fortsatt klassi- går. Målgruppen för frågelistan, som Seminariet planerades och orga- kerlansering. handlade om språkbruk och språklig niserades av akademilektorn i litte- Seminariet var Holmströms sista – Frågelistan om vardagsskrock väckte ett stort gensvar bland alla åldrar och svaren strömmade in, säger arkivarie Carola Ekrem. anpassning, var finlandssvenskar bo- raturvetenskap vid Åbo Akademi, uppdrag i litteraturvetenskapliga satta i Sverige. Efter aktiv spridning Roger Holmström. nämnden. Han var en av flera lång- via privata och offentliga kanaler, Holmström, som själv höll ett variga medlemmar i SLS veten- av föredragen vid seminariet, de- skapliga nämnder som avgick vid e-postlistor och Facebook resulterade finierar en klassiker som ett lit- årsskiftet 2012. Roger Holmström SLS arkiv möter nya också denna lista i ett rikt material be- terärt verk som över tid visar sin har deltagit i litteraturvetenskapli- stående av 260 svar. konstnärliga hållfasthet och sin ga nämndens verksamhet ända se- Österbottens traditionsarkiv har förmåga att engagera läsaren. Han dan nämnden inrättades 1983.

med gott resultat marknadsfört sina poängterar att en finlandssvensk JANNE RENTOLA målgrupper på webben webbfrågelistor om österbottnis- klassiker naturligtvis är något an- ka festtraditioner i dag, Hur firar du nat än en klassiker inom världslit- teraturen. Finlandssvenska klassi- Det nya insamlingssättet söker fortfaran- också når nya målgrupper, yngre med- påsk? (74 svar) och Lilla jul, första Digital insamling av ker läses än i dag, och inte enbart de sin form. För att en frågelista ska väcka delare som kanske inte skulle ta sig tid att advent och julbelysning (75 svar). I av akademiker och litteraturvetare, traditionsmaterial dis- uppmärksamhet i det stora och snabbt svara på traditionellt sätt. Österbotten har listorna uppmärk- utan även av gemene man. kuteras just nu aktivt växlande utbudet på internet, försöker ar- sammats i medierna och på Facebook. Utgivningen ett frågetecken bland traditionsvetarna kivet uppfinningsrikt utnyttja både tradi- Marknadsföring genom Webbfrågelistorna besvarades inte tionella medier och nya sociala nätverk. nätverk och på Facebook enbart av österbottningar, utan sam- Seminariet ordnades för att ge i Norden. Också SLS Det finns gott om tävlingar, test och lade svar från hela Svenskfinland. olika intressegrupper på det litte- enkäter ute på webben och för arkivet Under 2011 har arkivet vid Svenska lit- Finlands svenska folkmusikinstitut rära fältet möjlighet att diskutera arkiv har sänt ut flera gäller det att i mångfalden hitta sin mål- teratursällskapet gjort eller påbörjat ingick ut med enkäten Hallå folkmusi- behovet av klassiker och frågan om klassikerutgivningens framtid. grupp, människor som vill berätta om samlingar om flera olika teman. ken. Hur står det till? Målgruppen var frågelistor i webb- – Det var viktigt att även andra format under 2011 sina liv, sina traditioner och om sin språk- Folkkultursarkivets pristävling Tur, i första hand spelmän och folkmusi- än vetenskapsidkare var inbjudna användning och som vill att deras ned- tydor, trolldom handlade om vardags- ker, men också en bredare allmänhet som föredragshållare och åhörare Roger Holmström höll ett inspirerande och följer aktivt med skrivna tankar skall bevaras i ett arkiv. skrock. Frågelistan som utarbetades av välkomnades att delta med åsikter om vid seminariet, säger Roger Holm- och intressant föredrag, Litteraturhisto- utvecklingen. Allt med tanke på forskning i dag och i arkivarie Carola Ekrem kunde besva- folkmusik. Här kunde man vända sig ström. rien som klassikerfilter, vid seminariet i framtiden. Erfarenheterna visar att fråge- ras på litteratursällskapets webbplats. direkt till olika folkmusiknätverk och Han betraktar seminariet som november. listor som kan besvaras direkt på webben Avsikten var att samla in etablerad folk- fick sammanlagt in 78 svar.

14 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 15 SEMINARIER JANNE RENTOLA

Georg August Wallin 200 år

Orientalisten och forskningsrese- nären Georg August Wallin (1811– 1852) uppmärksammades på flera olika sätt under 2011, då det hade förflutit 200 år sedan hans födelse. Utgivningen av Georg August Wallins Skrifter pågår vid SLS sedan tre år och 2011 utkom del 2, Det första året i Egypten 1843–1844. Ut- givare är Kaj Öhrnberg och Patri- cia Berg under medverkan av Kira Pihlflyckt. I samarbete med institutionen Georg August Wallin, avporträtterades för världens kulturer vid Helsingfors postumt av Robert Wilhelm Ekman universitet arrangerade SLS ett in- 1853. ternationellt jubileumsseminarium ten 1843–1845. Dessutom deltog om Wallin den 21 oktober. Föredra- SLS som medarrangör i Wallin- gen presenterade Wallins liv och utställningen Kangastus – Hägring forskargärning ur flera olika syn- – Mirage på Nationalbiblioteket. vinklar; bland annat behandlades Ett referat av jubileumssemina- hans bidrag till forskningen om ara- riet ingår i Källan nr 2/2011, som biska dialekter och hans betydelse kan beställas hos SLS eller läsas i som etnografisk fältforskare i Egyp- elektronisk form på SLS webbplats ten och på Arabiska halvön. I semi- www.sls.fi/kallan. nariet deltog drygt 80 personer. För att ytterligare lyfta fram Wal- Biografiskt lexikon för Finland lin ur en oförtjänt glömska gav SLS Läs mera om ut Sofia Häggmans bok Alldeles G. A. Wallin, BLF 2 hemlikt. Georg August Wallins Egyp-

På seminariet diskuterade svensklärare JOHANNA BRÅDD och språkexperter hur finskspråkiga elever ska kunna inspireras att lära sig Lärarseminarium lockade många det svenska språket.

Tradition och förnyelse i heter ska nå ut direkt till dem det gäl- På seminariet var man ense om att ka eller ryska måste undervisa också ler, inte endast redovisas i vetenskapliga det behövs ett muntligt prov i student- i svenska för att fylla sina undervis- svenskundervisningen i rapporter. Genom seminariet fick SLS examen. ningstimmar. Läraren kan då uppleva finska skolor var temat uppleva att ett forskningsprojekt som Svensklärarnas situation i dagens att hans eller hennes svenska språk- för ett seminarium som pågått i tre år omedelbart hade relevans finska skolvärld är tuff. Det tycker Mar- färdighet inte är tillräcklig. för verksamheten på klassrumsgolvet i ketta Sundman framgick både av samta- – De blir så att säga tvungna att un- SLS arrangerade i samar- den finska skolan. len i pauserna och under föreläsningar- dervisa i svenska trots att de kanske bete med Hanaholmens Professor Marketta Sundman, som na på seminariet. saknar genuint intresse för ämnet. kulturcentrum i januari ledde forskningsprojektet, konstaterar: – Lärarna är kunniga och mycket mo- Föredrag hölls bland annat av 2011. – Svensklärarna fick höra flera pro- tiverade, men många känner att de mås- Taina Juurakko-Paavola, medlem minenta och väl insatta personer, de fick te försvara svenskans ställning i skolan av studentexamensnämnden, Sisko Tanken att bjuda svensklärare på ett för träffa varandra och de fick utbyta åsikter och kämpa med omotiverade elever. Harkoma, ordförande i Svensk- dem skräddarsytt seminarium dök upp och erfarenheter. Det framkom mycket Sundmans uppfattning är att en del lärarna i Finland, Åsa Palviainen, Några av föredragshållarna vid jubileumsseminariet och några av medlemmarna i kommittén för Wallins jubileumsår: I övre raden Sofia Häggman, Awadh al-Bādī, när SLS forskningsprojekt På väg mot tydligt att de muntliga färdigheterna i av lärarna har det extra besvärligt. Det docent vid Jyväskylä universitet, och Heikki Palva och Tapani Harviainen. I den nedre raden Marianna Yilmazkurtdag, kommunikativ kompetens höll på att av- svenska är viktiga för eleverna och något händer att en lärare som i huvudsak är av några svensklärare i finska skolor. Kaj Öhrnberg, Patricia Berg, Fredrik Thomasson och Max Engman. slutas. Forskarnas insikter och erfaren- de verkligen vill lära sig. utbildad för att undervisa i franska, tys-

16 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 17 SAMARBETE JANNE RENTOLA K-G KEKONI Samarbetet mellan SLS och Tartu universitet avvecklas

SLS har sedan 2008 ett samarbete med institutionen för nor- disk filologi (Skandinavistika) vid Tartu universitet i Estland. Under 2011 åkte tre SLS-forskare till ins- Ett viktigt mål inom herrgårdsprojektet är att engagera privata godsägare i vården av sina arkiv och boksamlingar. På bilden Stor-Sarvlaks gård titutionen för att delta i de högre i Pernå. seminarierna och handleda dok- toranderna samt hålla föredrag. Databasen Herrgårdar – ett samarbete Sedan samarbetet inleddes har SLS betalat kostnaderna för mellan fem centrala minnesorganisationer Krigsbarnsminnen tar form på Arbis under fortsättningskursen 2011. Vid den bortre bords- finländska forskare som hållit fö- ändan sitter kursledare Meta Sahlström, amanuens på Österbottens traditionsarkiv vid SLS, reläsningar vid Skandinavistika. amarbetet mellan arkiv och bibliotek om herrgårdsrelaterat material i offent- Medlemmarna i projektgruppen har som arkiverar krigsbarnens minnen. Totalt har ett drygt tiotal forskare Skring de finländska herrgårdarna re- liga arkiv. i flera fall bistått vid bedömning av ar- besökt institutionen. sulterade år 2011 i en databas. Projektet Nytt liv i gamla herrgårds- kivens och boksamlingarnas skick och Krigsbarns minnen tas till vara Orsaken till att SLS gick in för En enkät om herrgårdarnas arkiv och samlingar – Kartanoiden kokoelmat ku- eventuella åtgärdsbehov. Projektgrup- understödet var de knappa eko- boksamlingar besvarades under våren av koistamaan startade hösten 2010 som pen samarbetar med det nordiska nät- östen 2010 inleddes ett samarbe- Den viktigaste orsaken till samarbetet nomiska resurserna vid institutionen och att den saknade en pro- ett trettiotal godsägare. Uppgifterna för- ett samarbete mellan SLS, Riddarhuset, verket för herrgårdsforskare och deltog te mellan Österbottens traditions- är krigsbarnens önskan att genom sina H fessor och disputerad personal. des in i en databas som i slutet av året Riksarkivet, Nationalbiblioteket och Åbo i Nordiskt slotts- och herrgårdssympo- arkiv vid SLS, föreningen Wasa Läns berättelser kunna förmedla kunskap till Situationen förändrades 2009 innehöll information om arkiv eller bib- Akademis bibliotek. Målet är att invente- sium i Åbo i augusti. Krigsbarn och Vasa Arbis om insamling yngre generationer. Ett delmål nåddes då en disputerad lektor i svenska liotek i 85 herrgårdar. I databasen Herr- ra de finländska herrgårdarnas arkiv och Läs mer om projektet (2010−2014) och bearbetning av krigsbarnsminnen. genom framtagandet av en utställning anställdes och framför allt från gårdar, som i första hand är avsedd för boksamlingar och att bidra till att denna och databasen på www.sls.fi/herrgardar. Samarbetet fick formen av en kurs, där och en presentation på Arbis våren 2011. hösten 2010 då en heltidsanställd forskningsändamål, finns även uppgifter del av kulturarvet bevaras. deltagarna berättar och skriver om min- Huvudmålet, en publikation, planeras professor tillträdde vid Skandina- nen från sina år som krigsbarn i Sverige bli klar hösten 2012. vistika. Samarbetet upphör i denna och Danmark under åren 1940–1944. Kursen avslutas våren 2012. form efter 2011 och inriktas i stäl- let på gemensamma seminarier Böcker om konstnärer på två språk och forskarträffar samt samarbete mellan forskarna. LS hade under år 2011 ken på finska, En annan samarbetspublikation var Sflera samarbeten kring Amos Ander- Helene Schjerfbeck. Och jag målar Rena råvaror dokumenterades böcker. Gatans dikter. sons konst- ändå. Brev till Maria Wiik 1907–1928 Om Georg Ragnar och Hilding Eke- museum och (utg. Lena Holger). Konstnären He- LS och Marthaförbun- Brandes på SLS lunds måleriska stad var SLS. lene Schjerfbecks brev till konstnärs- Sdet gjorde en matresa ge- ett av dem. I boken be- väninnan Maria Wiik publicerades där nom Svenskfinland somma- Den danske litteraturkritikern Boken om konst- skrivs hur det för första gången. Boken utgavs i samar- ren 2011, med anledning av Georg Brandes (1842–1927) stod närsbröderna Eke- bebyggda land- bete med Signe och Ane Gyllenbergs stif- att Matkulturdagen firades i fokus under ett seminarium som lund utkom i an- skapet, de his- telse som äger breven. Finska Litteratur- för tjugonde gången. Resulta- SLS ordnade i november i samarbete med Kungliga Danska Am- slutning till en toriska stadsvy- sällskapet gav ut boken på finska. tet blev broschyren Rena rå- bassaden i Helsingfors. Forskaren utställning på erna i Sydeuropa varor som speglar trender i Per Dahl från Århus universitet Amos Andersons och vardagsarki- matkulturen just nu. Folkkul- höll ett inlägg om Georg Brandes konstmuseum i tekturens avska- tursarkivet vid SLS dokumen- och det moderna genombrottet Helsingfors, där brödernas livs- lade formspråk in- Biografiskt lexikon för Finland terade och presenterade i text och fil.drTrygve Söderling talade verk presenterades. Boken är resultatet fluerade konstnären Läs mera om nio matproducenter som beto- under rubriken Brandes var här, Ragnar och Hilding Ekelund, BLF 3 vältalig, ämabel. av ett utgivningssamarbete mellan Fins- och författaren Ragnar Ekelund och Helene Schjerfbeck, BLF 2 nar hållbar utveckling, ekolo- Broschyren Rena råvaror kan laddas ner ka Litteratursällskapet, som utgav bo- arkitekten Hilding Ekelund. Maria Wiik, BLF 2 giska värden, närmat och rena råvaror. från www.martha.fi.

18 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 19 PRIS OCH STIPENDIER

Violinforskning Ragnar, Ester, Utdelade pris, beviljade stipendier Rolf och Margareta och understöd Bergboms fond Svenska litteratursällskapet beviljar pris och stipendier ur särskilda fick fortsatt stöd Fondens uppgift är att stödja ve- donations- och testamentsfonder. Pris ges som premieringar åt skön- tenskapligt och litterärt arbete eller facklitterära författare, medan stipendierna i regel beviljas enligt bland den svensktalande befolk- HEIKKI TUULI ansökan ur sällskapets fonder eller ur ordinarie budgetmedel. Huvud- Linda Hedlund är bland ningen i Finland. Fonden beviljar delen av sällskapets fonder stöder sällskapets allmänna verksamhet. på ansökan forskningsunderstöd De vetenskapliga nämndernas forskningsstipendier ingår i statistiken. de första svensksprå- och stipendier för historieforsk- Prisen har utbetalats under året, medan en del av de beviljade sti- kiga forskarna i violin- ning eller kulturhistorisk forskning pendierna och understöden kvarstod orekvirerade av mottagaren vid samt delar därtill ut pris vid säll- årsskiftet. uppförandepraxis. skapets årshögtid den 5 februari. Pris ges för kulturhistorisk forskning och för insatser på det fin- Den internationellt erkända violinisten landssvenska dramatiska området. Utdelade litterära pris 244 000 euro Linda Hedlund fick år 2011 fortsatt stöd Fonden instiftades 2001 inom av SLS för sin postdoktorala forskning. Svenska litteratursällskapet i Fin- Beviljade forskningsstipendier och andra bidrag enligt ämne: För henne innebär stipendiet på 18 000 land genom ett testamentariskt Historia inkl. kulturhistoria 394 000 euro euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta förordnande av banktjänsteman- Svenska språket 106 000 euro nen Margareta Bergbom (1921– Bergboms fond framför allt arbetsro. Litteraturvetenskap och litteraturhistoria 33 000 euro 2000). Dess årliga utdelning upp- Traditionsvetenskaper (folkloristik, etnologi) 33 000 euro – Det betyder oerhört mycket! Ett så- går till cirka 300 000 euro. Nationalekonomi och statistik 30 000 euro dant här arbete kräver tid och nu kan jag Samhällsvetenskaper 32 000 euro koncentrera mig på det och få det fär- Miljövård inkl. forskning i alternativa energiformer 59 000 euro digt, säger Hedlund. och artikulation. Medan doktorsavhand- Teologi och kyrkohistoria 30 000 euro Violintalangerna har gett Linda Hed- lingen begränsade sig till den fransk-bel- Övriga bidrag 40 000 euro lund, 35, en internationell karriär, och giska violinskolan, utvidgar Hedlund nu just nu undervisar hon i violin och kam- sin forskning till att omfatta också andra Särskilda av styrelsen beviljade jubileumsunderstöd marmusik vid University of Hawaii. Hed- violinskolor och violinister. Stiftelsernas professorspool för delfinansiering 50 000 euro lund är doktor i musik, och har också stu- – Att analysera violinuppföranden av av forskningstjänstledigheter dier i Wien, Berlin och Moskva i bagaget. historiska inspelningar är ett relativt nytt Utbetalt till föreskrivna mottagare 102 000 euro I den aktuella forskningen jämför område, berättar Hedlund och tillägger

Hedlund violinuppförandepraxisen i att forskningen därför har väckt intresse Totalt 1 153 000 euro början av 1900-talet med hur man spelar bland hennes kolleger i branschen. i dag. Det här är en fortsättning på hen- Men hur ser toppviolinisten på sin nes doktorsexamen från Sibelius-Akade- framtida karriär – är den i Finland eller min, och SLS har stött hennes forskning utomlands? Beviljade pris, stipendier och understöd 2000–2011 (euro) genom åren. – I någon mån kommer jag nog att – Framförandena av historiska in- vara i Finland. Men det är viktigt att vara spelningar från början av 1900-talet lå- flexibel och beredd på att resa för kon- 1 563 000 ter spontanare, ja rentav nästan impro- serter och för undervisningsjobb, säger

viserade, jämfört med i dag. Nuförtiden Hedlund. 1 210 000 1 153 000 1 110 000

är allting så precist och det låter ganska Åtminstone om somrarna återvän- 1 044 000 1 009 000 1 002 000 1 002 lika oberoende av var i världen man be- der Linda Hedlund till hemlandet. Hon 912 000

finner sig, beskriver Hedlund. har sommarställe på Emsalö i Borgå och 638 000 Linda Hedlund började spela violin som femåring och musiken var för henne ett självklart Enligt Hedlund kan man inte riktigt fungerar som primus motor för Emsalö 545 000

karriärsval. 000 412 tala om olika violinskolor på samma sätt musikfestival. 000 324 som förr. I dag är gränserna mellan den Hedlund har alltså lyssnat på historis- förhåller sig till vad som står i noterna. – Just för att jag befinner mig så myck- fransk-belgiska, tyska respektive ryska ka inspelningar och analyserat dem i för- Fokus ligger på vad som har förändrats et utomlands så är det en hjärtesak för 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 skolan mindre tydliga, och spelandet har hållande till moderna verk. Dessutom har när det gäller rytm, tempo och olika tek- mig att komma till Emsalö och spela på blivit mera homogent. hon jämfört hur själva violinuppförandet niska aspekter som vibrato, portamento sommaren, konstaterar Linda Hedlund.

20 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 21 PLACERINGAR

dender än året innan, till 47,8 miljoner euro från 37,5 miljoner euro år 2010. SLS förmögenhets- SLS placerings- Ett utmanande placeringsår Placeringsportföljen bestod vid inled- ningen av året till cirka 81 % av place- förvaltning politik i korthet ringar i aktier och aktierelaterade instru- Svenska litteratursällskapet förval- SLS placerar i huvudsak i aktier Trots osäkerheten tragiska jordbävningen i Japan, en indexerade totalavkastning uppgick un- ment. Aktiernas andel av totalportföljen tar en förmögenhet som vid slu- i börsnoterade finländska och oväntad inbromsning i den amerikans- der 2011 (2010) till -17,7 % (+22,6 %). minskade något under året, främst till tet av år 2011 värderades till cirka svenska, internationellt verk- under 2011 klarade ka ekonomin och en allt djupare skuld- Aktieplaceringarna, som är huvud- följd av lägre aktiekurser. Målsättning- 1,1 miljarder euro och utgörs av samma bolag. För att uppnå en Svenska litteratursällskapets och tillräcklig riskspridning komplet- kris i Europa ökade recessionsrädslan placeringsslag, avkastade under året en för omplaceringarna i aktieportföljen sig företag med stark Svenska kulturfondens (SKF) fon- teras de direkta innehaven med bland placerare, med sjunkande aktie- -23,5 % (+27,4 %) vilket översteg Hel- under 2011 var att gradvis minska bero- marknadsposition och der. Målsättningen för förmögen- placeringar i bland annat place- kurser som följd. Den globala ekono- singforsbörsens avkastning om -27,0 % endet av företag med stark konjunktur- hetsförvaltningen är en stabil och ringsfonder och andra aktierela- finansiell styrka väl och miska tillväxten låg trots detta kring (+23,5 %). Aktieavkastningen globalt känslighet och av företag med hög om- förutsägbar direktavkastning. Med terade instrument med inriktning 3,5 %, främst tack vare en stark ekono- var -4,2 % (+21,3 %). Den totala fondför- sättning i Europa. Förutsättningarna för direktavkastningen finansieras SLS på specifika branscher, geogra- genererade vinster som misk utveckling på tillväxtmarknader- mögenhetens värde uppgick till cirka 1,1 dessa omplaceringar försämrades betyd- verksamhet, pris- och stipendier fiska områden och småbolag. kan utdelas till ägarna. na. Även företagens vinster bibehölls på (1,4) miljarder euro vid slutet av år 2011. ligt under den andra halvan av året. De samt SKF:s utdelning. Sällskapets Stabila och etablerade företag en rätt god nivå trots instabiliteten på Direktavkastningen i form av dividen- cykliska företagens aktiekurser, speci- förmögenhetsförvaltning efter- med stark marknadsposition, god strävar även en god utveckling av lönsamhet och stark balans pre- Den ekonomiska omgivningen prägla- placeringsmarknaden. der, ränte- och nettohyresintäkter ökade ellt inom verkstadsindustrin, föll kraf- värdet på de placerade medlen så fereras samt en ägarvänlig divi- des av stor osäkerhet under 2011. Den Den placerade fondförmögenhetens under 2011, främst tack vare högre divi- tigt under sensommaren och gav orsak att totalavkastningen överstiger dendpolitik. Fastigheter och rän- till viss återhållsamhet. Den ekonomiska aktiemarknadens avkastning på teinstrument är kompletterande tillväxten i bland annat Asien och Latin- lång sikt. placeringsformer. amerika förväntas vara stark under fle- Förmögenhetens värde Direktavkastning Omplaceringar ra år framåt, vilket motiverar till ökning i företag med stark marknadsposition i sitt innehav är Nokian Renkaat, Wärt- dividendbetalningsförmåga även på milj. euro milj. euro milj. euro dessa områden på lång sikt. silä, Metso, Atlas Copco och Sandvik. aktieplaceringsfonder med inriktning 2 000 60 000 00060 000 000 80

60 Aktier och aktierelaterade instru- Ökningarnas tyngdpunkt låg, förut- på defensiva branscher som till exempel

1 500 45 000 00045 000 000 40 ment köptes under året för 79,2 miljoner om på stabila finska och svenska före- Läkemedelsindustri. Exempel på företag 20 euro och såldes för 73,7 miljoner euro. tag med stark marknadsposition, god där SLS ökade sitt innehav är TeliaSone- 1 000 30 000 00030 000 000 0 Exempel på företag där SLS minskade lönsamhet, låg skuldsättning och god ra, Elisa, Fortum, Sanoma och Securitas. -20

500 15 000 00015 000 000 -40

-60

0 0 0 -80 98 00 02 04 06 08 10 2007 20062008 20200907 20082010 20092011 2010 Aktier och Ränte- Fastigheter och motsvarande placeringar motsvarande Räntor Svenska kulturfonden Hyresnetto Köp Svenska kulturfonden ägs och förvaltas av SLS Svenska litteratursällskapet Dividender Försäljning Svenska kulturfondens resultat ut- ha varit värderade till 1 117 miljoner till disposition för Kulturfondens utvecklades positivt under 2011. Resul- euro vid utgången av föregående år. delning. Av detta belopp disponera- tatet före förändringar i kapital och År 2011 ställdes 33,5 miljoner euro des 1,675 miljoner euro av Fonden Aktieplaceringarnas Aktieplaceringarnas utdelning ökade från 31,0 miljoner för kultur- och utbildningsinveste- Placeringsportföljen fördelning enligt bransch fördelning enligt region*) euro 2010 till 39,6 miljoner euro 2011. Utdelningsmedel för Svenska ringar vars syfte är att anskaffa ob- Främst förklaras ökningen av höjda kulturfondens ändamål jekt för främjandet av den svenska dividender. Även ränteintäkterna steg undervisningen och andra allmänna till följd av omdisponeringar i ränte- milj. euro svenska kulturuppgifter i Finland. portföljen och något högre ränte- 40 Av årets överskott ställs 33,0 mil- nivå jämfört med året innan. I resulta- joner euro till disposition för Kultur-

tet ingår också 1,8 miljoner euro som 30 fondens utdelning. 2,1 miljoner euro återförts av icke ianspråktagna medel av Kulturfondens resultat har enligt

och andra bidrag som kanaliserats via 20 fondvillkor överförts till att förkovra Kulturfonden för utdelning. fondernas kapital och 4 miljoner euro Till följd av osäkerheten på finans- har överförts till Svenska kulturfon- Aktier och motsvarande 75 % Industri och transport 27 % Hälsovård 6 % Afrika och Japan 3 % 10 marknaderna sjönk värdet på Svens- dens konjunkturutjämningsfond. Fastigheter och motsvarande 13 % Konsumtionsvaror 19 % Telekom 7 % Mellanöstern 5 % Latinamerika 5 % Ränteplaceringar 12 % IT 10 % Dagligvaror 5 % Asien och Nordamerika 11 % ka kulturfondens placeringar till 888 Räkenskapsårets överskott för Svens- Australien 15 % 0 Finans 13 % Samhällstjänster 4 % Ryssland 5 % miljoner euro i slutet av året från att 2007 2008 2009 2010 2011 ka kulturfonden är 15 011,05 euro. Europa 57 % Basindustri 7 % Energi 3 % *) Baserat på var innehavens försäljningsintäkter uppstår

22 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 23 ORGANISATION OCH EKONOMI

Personalen är viktig för SLS En stabil ekonomi ger kontinuitet JANNE RENTOLA Ett gott ledarskap är Verksamheten har Kostnaderna för SLS arkiv minska- leumsårets 2010 exceptionellt höga nivå, de med 8,5 % från föregående år till 1,7 2,9 miljoner euro. Stödfunktionerna nyckeln till framgång. osäkra ekonomiska miljoner euro vilket sammanhänger med kommunikation, informationsförvalt- tider till trots kunnat avslutade statsfinansierade digitalise- ning och administration växte med nya Utvecklingen av personalens kompe- ringsprojekt. Förlagssektorns kostnader uppgifter och rekryteringar varvid kost- tens är en kritisk framgångsfaktor för utvecklas i enlighet ökade med 8 % till 1,9 miljoner euro och naderna steg till 1,7 miljoner, en ökning kunskapsorganisationen SLS. Personal- med uppgjorda planer. förklaras av utökade resurser för utgiv- om 28 %. administrationens verksamhet fokusera- ningsprojektet Zacharias Topelius Skrif- Den största finansieringskällan för de därför under 2011 på kompetens- och SLS ekonomi står på en stabil grund. De ter. SLS forskningsverksamhet växte verksamheten, avkastningen från SLS ledarskapsutveckling. Under året på- medel som disponeras för den ordinarie med 24 % till 1,3 miljoner euro, dock så egna fonder, står för 59 % av SLS in- börjades kompetenskartläggningar och verksamheten minskade från 9,7 miljo- att en stor del av kostnadsökningen kun- täkter. Ytterligare 14 % av intäkterna personalen deltog i fortbildning av oli- ner euro år 2010 till 9,0 miljoner euro år de finansieras med externa forsknings- kommer likaså från de fonder som SLS ka slag. Inom hela organisationen upp- 2011. Då man beaktar att kostnader di- bidrag som ökade till 0,2 miljoner euro. förvaltar i form av den förvaltningspro- gick antalet fortbildningsdagar till 4,8 rekt relaterade till jubileumsåret 2010 Kostnaderna för förmögenhetsförvalt- vision som tillfaller SLS. Privata bidrags- per årsverke. En mer strukturerad pro- uppgick till 1,1 miljoner euro kan noteras ning och ledning var 0,8 miljoner euro givare, fonder, stiftelser och kommuner cess för utvecklings- och målsättnings- att den fortlöpande ordinarie verksam- med en ökning om 2 %. Kostnader för bidrar med 16 % av intäkterna, däri- samtal togs i bruk under året, och under hetens resurser år 2011 kunde ökas med pris, stipendier och styrelsens verksam- bland Inez och Julius Polins fond, som höstens samtal var samtliga medarbeta- Ett luciatåg uppbackat av SLS glöggkör uppträdde för SLS samarbetspartner och personal cirka 0,5 miljoner euro. het sjönk till 1,6 miljoner euro från jubi- Folkhälsan förvaltar, och från vilken SLS före jul. re med om att ställa upp individuella mål åtnjuter en del av avkastningen. Stats- för nästa verksamhetsår. Med avsikt att understöd är för upprätthållande av ar- slå vakt om arbetsvälmåendet och per- tjänsttecken till medarbetare som arbe- SLS personal den 31 december finns på kiven den viktigaste finansieringskällan sonalens arbetsförmåga på sikt togs mo- tat för SLS i 10 år eller längre. Arkivarien sidan 59. Antalet årsverken var 95, en li- Sektorvisa kostnader och utgör 9 % av SLS intäkter. dellen för tidigt ingripande i bruk i sam- Anne Bergman fick då förtjänsttecknet ten ökning från föregående år då årsver- 1000 euro Nettoavkastningen från SLS fonder arbete med företagshälsovården. för 35 års fortsatt arbete vid SLS. ken uppgick till 93. Personalens medel- efter kapitalöverföringar enligt fond- 3000 För att samla idéer och tankar om Under året var totalt 130 personer an- ålder var 41 år i december 2011. Hur per- villkor ökade med 54 % till 7,1 miljoner 2500 hur verksamheten, organisationen ställda inom organisationen, av dessa sonalen och årsverken fördelas på SLS euro år 2011. SLS årsmöte torde beslu- 2000 och ledarskapet kunde utvecklas ord- var 51 fastanställda och 79 anställda på verksamhetssektorer och stödfunktioner ta att överföra 0,55 miljoner euro av rä- nades möten som samlade alla chefer viss tid inom olika projekt. En lista över ses i grafen nedan. 1500 kenskapsperiodens resultat till SLS kon- inom SLS. Responsen från deltagarna 1000 junkturutjämningsfond och att överföra var positiv och chefsmöten kommer att 500 1,5 miljoner euro till en nyinrättad forsk- ordnas regelbundet även i framtiden. 0 ningsfond. Forskningsfondens kapital är Arkiv Förlag Forskning Förmö- Pris och Kommu- Informa- Adminis- Ledarskapet utvecklades också genom Personalens Årsverken genhets- stipendier, nikation tionsför- tration avsett för att täcka givna finansieringsut- förvalt- styrelse valtning en utvärdering av ledningsgruppen. åldersstruktur per sektor ning och sekre- fästelser gällande påbörjade forsknings- 2010 2011 tariat Utvärderingen, där medarbetare, kolle- projekt. ger och överordnade fick ge sin syn på Räkenskapsperioden 2011 uppvisar varje ledningsgruppsmedlem, var nyt- ett överskott om 92 620,55 euro. tig. SLS kommer utgående från respon- Verksamhetens kostnader Disponibla intäkter sen att arbeta vidare med att förbättra 1000 euro 1000 euro och fördjupa kommunikationen inom 15000 15000 organisationen. Personalens trivsel och samhörighet 12000 12000 –24 år, 5 Arkiv 31 är viktiga faktorer som sällskapet sat- 25–34 år, 40 Förlag 24 9000 9000 sar på. SLS medarbetare samlades till 35–44 år, 21 Forskning 19 Allmänna understöd 6000 6000 en personalutfärd till Stor-Sarvlaks och 45–54 år, 25 Informationsförvaltning 6 Bidrag och understöd 55– år, 19 Administration 5 Disponibel fondavkastning Malmgård i augusti och till en julmid- 3000 3000 Förmögenhetsförvaltning 4 Förvaltningsprovisioner dag i december. Under julmiddagen ut- Försäljning m.m. Kommunikation 4 0 0 delades Centralhandelskammarens för- Sekretariat 2 2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011

24 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 25 FÖRTROENDEORGAN

Styrelse, finansråd och revisorer

Styrelsen Mandatperiod Finansrådet Mandatperiod Ordförande professor Max Engman 2010–2012 Ordförande kommerserådet Magnus Bargum 2009–2011 Vice ordförande professor Fred Karlsson 2008–2013 verkställande direktör Jannica Fagerholm 2009–2012 Skattmästare kommerserådet Magnus Bargum 2009–2011 bergsrådet Ole Johansson 2011–2014 2011 2013 Sekreterare professor Marika Tandefelt – förvaltningsrådet Olof Olsson 2010–2013 professor Ann-Mari Häggman 2011–2013 minister Christoffer Taxell 2008–2011 professor Karmela Liebkind 2009–2011 Årsberättelser professor Henrik Meinander 2010–2012 professor Tom Moring 2010–2012 Revisorer professor Bo Pettersson 2009–2011 ekon.mag. Bengt Nyholm, CGR 2010–2011 och bokslut professor Camilla Wide 2010–2012 ekon.mag. Rabbe Nevalainen, CGR 2011–2012 professor Clas Zilliacus 2009–2011 Ordförandens årskrönika 29 professor Anna-Maria Åström 2011–2013 Revisorssuppleanter Styrelsens årsberättelse 31 ekon.mag. Kristina Sandin, CGR 2011–2012 ekon.mag. Anders Svennas, CGR 2010–2011 Finansrådets årsberättelse 34 Bokslut 38 Styrelsen Resultaträkning 38 Balansräkning 40 Noter till resultat- och balansräkningen 41 Underskrifter 52 Revisionsberättelse 53

Max Engman Fred Karlsson Magnus Bargum Marika Tandefelt Ann-Mari Häggman Karmela Liebkind Förteckningar Pris och stipendier 54 Nämnder, kommittéer och utskott 55 Publikationer 56 Mest sålda böcker 56 Henrik Meinander Tom Moring Bo Pettersson Camilla Wide Clas Zilliacus Anna-Maria Åström Pågående forskningsprojekt 56 Publika evenemang 57 Finansrådet Medlemmar 58 Personal 59

Magnus Bargum Jannica Fagerholm Ole Johansson Olof Olsson Christoffer Taxell

26 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 27 Ordförandens årskrönika: Inre konsolidering och stärkt forskningsprofilering

På finska talar man ibland om ”oxveckor”, en lång arbetsfylld en av fjolårets vackraste böcker (grafisk formgivning: räcka av veckor utan helger. Året 2011 var i Svenska littera- Antti Pokela). Antalet medlemmar har under de senaste tursällskapets annaler ett ”oxår”: mycket arbete, goda resul- åren vuxit långsamt och uppgick i slutet av året till omkring tat, men inte så mycket som utåt framstått som exceptionellt, 1 100. Sällskapets hus i Åbo med forskarplatser och semina- även om följderna kommer att påverka verksamheten i hög rierum togs i bruk i januari 2011, vilket befäste sällskapets grad. Under året har styrelsen fattat beslut om en forsknings- placering i den finlanssvenska akademiska triangeln. Sällska- policy, en insamlings- och tillgänglighetspolicy för digitalt pets hus i Helsingfors har varit i flitigt bruk för föredrag och material i sällskapets arkiv samt resultatindikatorer för de av seminarier och har därigenom stärkt sin position som svenskt styrelsen 2010 fastslagna strategiska målsättningarna. Vidare rum i huvudstaden. genomfördes en utvärdering av ledningsgruppens ledarskaps- förmåga och fastslogs principer för lönepolitiken. På 1800-talet innefattade ordet litteratur både det som i dag kallas skönlitteratur och facklitteratur eller vetenskaplig lit- Det goda samarbetet med Svenska Akademien har fortsatt teratur. Sedan dess har begreppet litteratur för och konkretiserades då fyra akademiledamöter besökte och de flesta människor börjat betyda skönlit- uppträdde på Helsingfors bokmässa i oktober. Även det teratur, fiktion och poesi. Kulturvärlden goda samarbetet med Finska Litteratur- uppfattar förmodligen Svenska littera- sällskapet har fortsatt, men befinner sig tursällskapet i Finland som en organi- för tillfället i en skapande paus sedan sation som prisbelönar skönlitteratur Undervisnings- och kulturministeriet på Runebergsdagen. Det är givetvis rik- inte beviljade medel för finansieringen tigt; vid sällskapets årsfest på Runebergs- av sällskapens långt framförhandlade pla- dagen den 5 februari 2011, delade sällskapet ner för samarbete på informationsbehand- ut 224 000 euro, av vilka cirka hälften till- lingens område. Utredningarna går inte föll skönlitteraturen. Den läsande allmän- till spillo även om planeringen går vida- heten hyser ett stort intresse och som det re med Riksarkivet som ledande part. förefaller, förtroende för de litterära pri- Styrelsen och ledningsgruppen reste i sen. september till Wien, som förutom kul- turupplevelser erbjöd möjligheter att Intresset för skönlitteraturen har överskuggat det jämföra imperier och minoriteter. faktum att SLS i själva verket gör en långt större insats för forskning och facklitteratur. Till sällskapets främsta verksam- Under fjolåret avslutades en av sällskapets hetsområden hör forskningsfinansiering, egen forskning och storsatsningar, Biografiskt Lexikon för Finland, vars de- utgivning av vetenskaplig litteratur. SLS är inom sin sektor en lar 3–4 (Republiken) utkom i januari 2012. Samtidigt av de stora aktörerna i Finland och Norden. kom projektet Svenskan i Finland i dag och i går igång med full effekt. Projektet följer upp motsvarande verk Litteratursällskapet har under senare år byggt ut och ström- om litteratur och historia. Kommittén för Finlands bok- linjeformat sin organisation. På de flesta områden leds och konst utsåg Fabian Dahlströms utgåva av korrespon- förverkligas arbetet av en kombination av förtroendemän och densen mellan Jean Sibelius och Axel Carpelan till tjänstemän. Forskningen har länge varit ett undantag som

28 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 29 styrts direkt av styrelsen och en forskningschef; ibland har forskningsarbetet, som koncentrerar sig till djupgående styrelseutskott tillsatts för delar av verksamheten. Efter långa grund- och primärforskning. diskussioner beslöt styrelsen att tillsätta ett fast forskningsut- 2. Internt initierade projekt. Denna form av forskningsfi- skott för att handha frågor rörande den forskning som finan- nansiering bygger på att SLS identifierar områden där sieras eller bedrivs av sällskapet. det av vetenskapliga eller kulturella skäl finns behov av forskning och sammanfattande framställningar. Det Under beredningen berördes grundläggande frågor. Vilken kan röra sig om översiktsverk som Finlands svenska lit- roll skall sällskapet spela vid initiering, genomförande och pu- teraturhistoria, Finlands svenska historia och Svensk- blicering av forskning? Publiceringen är kanske den enklas- an i Finland i dag och i går eller snävare avgränsade Styrelsens årsberättelse 2011 te frågan. Sällskapet ger ut facklitteratur på svenska och det problemfält. Motiveringen för detta slag av forskning är därför naturligt att sällskapet förutsätter att resultaten av är att det, vid sidan av de specialundersökningar som forskning i dess regi erbjuds förlaget. Allt kan inte publice- den första modellen tenderar att producera, behövs ras, men avsikten är att satsningarna på forskning också i fort- sammanfattningar som öppnar sig också för en breda- Fortsatta strategiska riktlinjer ningsgruppsmedlemmarnas chefs- och ledarskapsförmåga, sättningen skall avspegla sig i publikationsserien. Ett problem re läsekrets än specialisterna. Om den första projektfor- relaterad till det pågående strategiarbetet, genomfördes och som ännu kräver beredning är publicering på internationellt mens kunskapsintresse närmast är analytiskt, är över- En ny organisationsmodell trädde i kraft 1.1.2011 med stöd av avrapporterades till styrelsen. gångbara språk. siktsverkenas syntetiserande. beslut fattade 2010. Arbetet med förankringen av sällskapets I enlighet med den nya organisationsmodellen etablerades 2. Bokprojekt. Denna form av forskning kan betraktas som strategi 2011–2015 fortsatte. Resultatindikatorer för de av stödfunktionen informationsförvaltning i januari då sällska- Litteratursällskapet har under det senaste decenniet spelat en en speciell form av internt initierade projekt. Många av styrelsen 22.10.2009 fastslagna strategiska målsättningarna pets informationsförvaltningschef dipl.ekon. Karola Söder- relativt aktiv roll som huvudman för forskning, vilket bland SLS böcker har producerats på ett sätt som kommer slogs fast. Dessa indikatorer var baserade på förslag som utar- man tillträdde med ansvar för att samordna och utveckla SLS annat inneburit att också för viss tid anställda forskare stått nära forskning. Det gäller till exempel Biografiskt lexi- betats inom de fyra temaarbetsgrupper som bereder och följer lösningar gällande informationssystem och informationstek- i arbetsförhållande till sällskapet. Arbetsgivarrollen har gett kon för Finland och de många källutgåvor (dagböcker, upp hur strategin omsätts i praktiken. nologi. Som en av de första åtgärderna genomfördes en kart- SLS större synlighet och närmare kontakter med forskar- reseskildringar, brevsamlingar) sällskapet gett ut. Text- I december 2011 fattade styrelsen ett principbeslut gäl- läggning av IS- och IT-strukturerna. kåren. Samtidigt är det givetvis en självklarhet att handled- etablering och kommentarer kräver källforskning, låt lande riktlinjerna för SLS framtida forskningsorganisation Fil.mag. Kim Björklund utnämndes under hösten till ny ning och granskning av lärdomsprov sker vid universiteten. vara att den är knuten till ett manuskript. och -policy. Finansieringen av verksamheten definierades förlagschef från 1.1.2012 och vicehäradshövding Jonas Lång Under de senare åren har diskussioner förts med universi- så att medel för forskningsprojekt, som utlyses och evalue- till ny kanslichef från 1.5.2012. teten om att dessa skulle överta också arbetsgivaransvaret. Styrelsen var ense om att dessa former för finansierings- och ras, i framtiden också kan kanaliseras via universiteten. Öv- Ifall sällskapet går in för en sådan lösning inskränks dess an- organiseringsformer egentligen inte konkurrerar med varand- riga tidsbundna åtaganden av typ översikts-, utgivnings- och Verksamhetsrelaterade milstolpar svar till finansieringen. Arbetsgivaransvaret skulle då kvarstå ra, eftersom alla har sin plats i SLS verksamhet. Likaså var sty- insamlingsprojekt kan fortsättningsvis initieras inom eller endast för egna projekt utan direkt universitetsanknytning. relsen enig om att det inte är meningsfullt att ställa upp kvoter utanför organisationen. I enlighet med detta utarbetas förslag De mål som uppställdes hösten 2010 och skrevs in i verksam- för olika former av forskningsstöd. Här liksom i andra sam- till arbetsordning för ett nytt forskningsutskott och förslag till hetsplanen för 2011 uppnåddes i huvudsak. Diskussionerna kring forskningsutskottet visade att sällska- manhang måste man vid behov kunna prioritera. en forskningspolicy för SLS. Detta arbete pågick vid årsskif- Inom arkiven slutfördes projektet Forskarnas röst och di- pet egentligen bedriver forskning i två eller kanske tre huvud- tet och det nya forskningsutskottet planerades inleda sin verk- gitalt material, som väckte intresse inom forskarkåren och på former: Max Engman samhet under 2012. arkivfältet. En slutrapport (på svenska och finska) publiceras 1. Allmänt utlysta medel för SLS styrelseordförande Inom ramen för det fortlöpande samarbetet med Finska 2012. forskningsprojekt inom säll- Litteratursällskapet (SKS) utarbetades tillsammans en ge- Projektet Nytt liv i gamla herrgårdssamlingar startade i skapets verksamhetssek- mensam plan gällande digitaliseringssatsningar. Planen var form av en enkät om arkivsamlingar och boksamlingar på går- tor. Medlen kan sökas av ägnad att effektivera användningen av gemensamma resur- darna. Arkivens frågelistor Tur, tydor och trolldom och Fin- forskare på olika håll i ser på detta fält. Fortlöpande kontakter och samarbete med landssvenska i Sverige gav talrika svar. världen. Forsknings- SKS upprätthölls förutom på högsta ledningsnivå även inom I början av året erhölls slutrapporter från och hölls slut- planerna genomgår de bägge sällskapens arkiv, förlag och informationsförvalt- seminarier kring de forskningsprojekt som avslutades en kvalitetsgranskning ning. 31.12.2010: av utomstående ex- För sällskapets arkiv fastställdes dels en insamlingspolicy, • Svensk politik i Finland: beteende, opinion, framtid. perter. Denna form av dels en tillgänglighetspolicy för digitalt arkivmaterial. Dessa Projektledare docent Kimmo Grönlund, projekttid forskningsfinansiering dokument definierar och förtydligar arkivens roll, uppgift och 1.1.2007–31.12.2010 är starkt forskarinriktad. ansvar samt betonar vikten av öppenhet och kundtillgänglig- • Finlandssvenskhet framställd genom musik, projektle- Sällskapet fastslår allmänna het. dare professor Pirkko Moisala, projekttid 1.1.2007– ramar, medan forskarsam- En lönepolitik för SLS fastställdes. Denna fastställer prin- 31.12.2010 fundet står för frågeställ- ciperna för hur lönesättningen sker, beskriver befattnings- • Biografi över Alexander Armfelt (1841–1876). Pro- ningar, perspektiv, me- nivåer och -kategorier och hur personliga tilläggsdelar be- jektledare Robert Schweitzer, projekttid 1.1.2008– todutveckling och viljas. En utvärdering som utfördes för att kartlägga led- 31.12.2010

30 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 31 • På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av Ett initiativ gällande medverkan i finansieringen av en pro- Diktarhemmet i Borgå och författargården Abrams i Vörå. Ett framgångsrikt jubileumsår till ända svenskans struktur hos finska inlärare. Projektledare fessorspool, initierad av Suomen Kulttuurirahasto (Finska Diktarhemmet bebos av författaren Christer Kihlman och professor Marketta Sundman, projekttid 1.8.2007– Kulturfonden), godkändes. SLS deltar i samarbetet för delfi- Abramsgården av författaren Mathias Nystrand. Början av år 2011 präglades av framgångarna under jubi- 31.12.2010. nansieringen av forskningstjänstledigheter för tjänstgörande leumsåret 2010. Styrelsen tog i mars emot en detaljerad slut- universitetsprofessorer med 50 000 euro/år under 3–5 år. Årshögtiden 5.2.2011 rapport som beskrev alla evenemang och åtaganden. Bland Utgivningsprojektet Svenskan i Finland i dag och i går Projekt Boktalko, som drivits av Finska Kulturfonden tillsam- större satsningar noterades årshögtiden 5.2 på Nationalope- gick in i en ny fas då delprojektet Svenskan i skrift startade mans med SLS för främjandet av inköpen av inhemsk littera- Årshögtiden ägde på sedvanligt sätt rum i Helsingfors univer- ran med efterföljande bankett på Kabelfabriken, en omfattan- 1.8.2011. tur till de kommunala biblioteken avlutades i slutet av året. sitets solennitetssal. Festföredraget hölls av professor Pirk- de föreläsningsturné i Finland och Sverige, där anställda och Bland SLS-seminarierna kan nämnas det välbesökta semi- Kostnaderna för Boktalko åren 2008–2011 steg för SLS del ko Nuolijärvi: Svenskan och finskan i Finland ur ett globalt förtroendevalda medverkade, ett stort utskick av jubileums- nariet Tradition och förnyelse i svenskundervisningen i fin- till 186 000 euro. och lokalt perspektiv. Sällskapets stora pris, Tollanderska pri- numret av Källan (44 000 ex.), ett stort antal seminarier, fö- ska skolor som ordnades på Hanaholmens kulturcentrum Projektet Nytt liv i gamla herrgårdssamlingar (se ovan) set, tillföll författaren Ulla-Lena Lundberg. Ordföranden redrag, bokutgivningar och nya satsningar på webben. Med 21.1.2011. är ett samarbetsprojekt mellan SLS, Riddarhuset, Riksarkivet, Max Engmans hälsningstal har återgetts i Källan 1/2011 och utgivningen av Donatorernas bok. Människorna bakom fon- En evaluering av de elektroniska applikationerna inom ut- Nationalbiblioteket och Åbo Akademis bibliotek. festföredraget i Historiska och litteraturhistoriska studier 86 derna i Svenska litteratursällskapet i Finland av Bo Finne gåvan Zacharias Topelius Skrifter inleddes. Experter i Dan- Vetenskapliga Samfundens Delegation jämte dess under- (2011). (2010) ville sällskapet uppmärksamma sina donatorer utan mark och Sverige engagerades. avdelningar Vetenskapsbokhandeln, Boklagret och Bytescen- En förteckning över de litterära pristagarna finns på s. 54. vilkas insatser sällskapets verksamhet i dag inte vore möjlig. Utgivningsprojektet Biografiskt lexikon för Finland av- tralen för vetenskaplig litteratur, var fortsättningsvis en viktig Programmet vid årshögtiden uppmärksammade denna gång Jubileumsåtagandena genomfördes i stort sett enligt plan. slutades vid utgången av 2011. I och med detta upphörde ett samarbetspart. Arkivverket/Riksarkivet är för SLS arkiv den tonsättaren Erik Bergman (1911–2006), vars jubileumsår Totalkostnaderna för jubileet uppgick till 1 176 000 euro mot mångårigt åtagande för vilket de första riktlinjerna drogs upp viktigaste referensen. inföll 2011. Publiken vid årshögtiden uppgick till cirka 500 budgeterade 1 322 000 euro. Styrelsen riktade ett tack till alla år 2000. Det redaktionella arbetet inleddes 2002. De två sista Sällskapet gav ett utlåtande till Undervisnings- och kul- personer. som hade medverkat i de lyckade arrangemangen. delarna (delar 3–4) utkom vid årsskiftet. Verket presenterar turministeriet om den lagrevidering som gällde Forsknings- 1 639 personer. centralen – numera Institutet – för de inhemska språken, där Årsmötet 7.4.2011 Styrelsens sammansättning Kommittén för Finlands bokkonst utsåg boken Fabian betydelsen av Svenska avdelningens fortsatta existens betona- Dahlström (utg.): Högtärade Maestro! Högtärade Herr des. Trettiofem medlemmar deltog i sällskapets årsmöte. På för- Styrelsen hade följande sammansättning: ordförande: pro- Baron! Korrespondensen mellan Axel Carpelan och Jean slag av styrelsen fastställdes medlemsavgifterna för 2011 till fessor Max Engman (invald 1980), vice ordförande: profes- Sibelius 1900–1919 till en av fjolårets vackraste böcker. För SLS medlemmar 20 euro för årsmedlem och 800 euro för ständig medlem. sor Fred Karlsson (invald 1996), sekreterare: professor Ma- den grafiska formgivningen stod sällskapets grafiker Antti Till nya hedersmedlemmar kallades professor Håkan An- rika Tandefelt (invald 1995), skattmästare: kommerserådet, Pokela. Medlemsantalet i föreningen ökade för andra året i rad efter dersson, Vasa och musikredaktör Lena von Bonsdorff, ekon.dr h.c. Magnus Bargum (invald 2009). Övriga leda- I Vetenskapsbokhandelns statistik över sålda böcker pla- en längre period av minskande medlemsantal. Antalet års- Helsingfors. möter var professor Ann-Mari Häggman (invald 1981), pro- cerade sig SLS på första plats. Totalförsäljningen uppgick till medlemmar 31.12.2011 var 919 personer (2010: 903 perso- Till medlemmar av styrelsen för treårsperioden fram till fessor Karmela Liebkind (invald 1994), professor Henrik 117 000 euro (2010: 160 000 euro). Årets bästsäljare var Lena ner). Förteckningar över medlemkårens sammansättning ges årsmötet 2014 återvaldes professorerna Ann-Mari Hägg- Meinander (invald 1998), professor Tom Moring (invald Holger (utg.): Helene Schjerfbeck. Och jag målar ändå. Brev på s. 58 Möjligheterna att anhålla om medlemskap förbättra- man, Fred Karlsson, Marika Tandefelt och Anna- 2010), professor Bo Pettersson (invald 2000), professor till Maria Wiik 1907–1928. En förteckning över de mest sålda des i och med att en elektronisk blankett för ansökan om med- Maria Åström. Till medlem i finansrådet för fyraårspe- Camilla Wide (invald 2007) professor Clas Zilliacus (in- titlarna finns på s. 56. lemskap lades ut på sällskapets webbsida www.sls.fi. Beslut rioden fram till årsmötet 2015 återvaldes bergsrådet Ole vald 2003) och professor Anna-Maria Åström (invald 1999). fattades också om att förbättra övervakningen av uppbörden Johansson. Styrelsens konstituerande möte ägde rum den 14 april. Institutionellt samarbete av medlemsavgiften. Av sällskapets revisorer var ekon.mag. Folke Tegengren, Styrelsen sammanträdde under året till nio möten, funktio- CGR, med ekon.mag. Rabbe Nevalainen, CGR, som supple- närerna till åtta möten. Styrelsens septembermöte ägde rum Inom ramen för fortsatta strategiska satsningar men också SLS hus ant i tur att avgå. Revisor Tegengren hade undanbett sig åter- i Wien i anslutning till styrelsens resa den 15–17 september med stöd av tidigare etablerade relationer upprätthölls goda val. I hans ställe invaldes som ordinarie revisor ekon.mag. 2011. Medlemmarnas närvarofrekvens vid mötena var: Bar- kontakter med olika institutioner och organisationer i hem- I början av januari 2011 togs sällskapets hus i Åbo i bruk. Hu- Rabbe Nevalainen, CGR, med ekon.mag. Kristina Sandin, gum 8 möten, Engman 8, Häggman 6, Karlsson 8, Liebkind 7, landet och utomlands. Samarbetet med Finska Litteratursäll- set ligger på Agricolagatan 6, i omedelbar närhet till Åbo Aka- CGR, som suppleant, bägge för en tvåårsperiod fram till års- Meinander 7, Moring 8, Pettersson 8, Tandefelt 8, Wide 7, Zil- skapet (SKS) har nämnts ovan. demi och Åbo universitet. I huset finns åtta forskarplatser och mötet 2013. liacus 7 och Åström 8. Med Svenska Akademien stärktes samarbetet ytterligare. ett seminarierum. Detta seminarierum, Mustelinska rummet, Akademien deltog nu för första gången, och i samarbete med har uppkallats efter tidigare medlemmen i sällskapets styrel- SLS, i Helsingfors bokmässa i oktober. Akademiens samtliga se, överbibliotekarien vid Åbo Akademi, professor Olof Mus- evenemang var framgångsrika och lockade en talrik publik. telin. Huset invigdes officiellt 19.4.2011. Ständige sekreteraren Peter Englund var inbjuden till säll- I sällskapets hus vid Riddaregatan 5 i Helsingfors arrange- skapets årshögtid 5.2.2011. rades fortsättningsvis ett stort antal seminarier, föreläsningar, Samtliga anställda vid Riksbankens Jubileumsfond, både möten och evenemang. Huset är ett av de viktiga svenska rum- ledning och övriga anställda, gjorde ett studiebesök hos SLS men i huvudstaden. 8.12.2011. Sällskapet upprätthåller två fastigheter för ideella ändamål,

32 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 33 Aktieplaceringar de aktieobligationer avvecklades till ett värde av 15 miljoner euro. Nettoköp av aktier och aktierelaterade instrument var Utvecklingen på aktiemarknaden under 2011 var svag, spe- 5,5 miljoner euro. ciellt i Finland. Beräknat i euro sjönk världsindexet med Placeringar vilkas avkastning är bunden till Private Equity -4,2 % (+21,3 % år 2010) och Helsingforsbörsen med -27,0 % görs genom lån emitterade av Kelonia Placering Ab. Vid slu- (+23,5 %). Av de större aktiemarknaderna var det endast den tet av år 2011 uppgick detta lånekapital till 22,9 miljoner euro, amerikanska som steg under året, +5,3 % (+23,4 %). SLS ak- vilket motsvarar 2,7 % av de aktierelaterade placeringarna. tieplaceringar avkastade i genomsnitt -23,5 % (+27,4 %). Den Vid slutet av året uppgick den resterande förbindelsen att in- Finansrådets årsberättelse 2011 placerade förmögenhetens indexerade totalavkastning upp- betala kapital till 12,3 miljoner euro. gick 2011 till -17,7 % (+22,6 %). Vid utgången av år 2011 upp- Aktieplaceringarnas diversifiering enligt bransch och regi- gick värdet på placeringarna i aktier och aktierelaterade in- on samt förändringen i denna under år 2011 illustreras i noter strument till 840 miljoner euro jämfört med 1 134 miljoner 6–7 till bokslutet. • Direktavkastningen från placeringarna ökade med 27,5 % under SLS jubileumsår 2010, kunde resurserna för den ordi- euro i slutet av år 2010. Vikten inom IT har minskat i huvudsak till följd av Nokias från 37,5 miljoner euro till 47,8 miljoner euro narie verksamheten ökas med 5 % år 2011. Huvudplaceringsformen för SLS förmögenhetsförvaltning akties svaga kursutveckling i relation till övriga innehav i port- • Den placerade förmögenhetens totalavkastning uppgick Till Svenska kulturfonden ställdes år 2011 33,5 miljoner är aktier och aktierelaterade instrument. Dessa utgjorde 75 % följen. Den regionala fördelningen baserar sig på var place- till -17,7 % (22,6 % 2010) euro av 2010 års resultat till disposition för utdelning. År 2012 av placeringsportföljen vid årsslutet 2011 jämfört med 81,2 % ringsobjektens försäljningsintäkter uppstår, inte på bolagets • SLS verksamhet utvecklades planenligt, kostnaderna upp- ställs ett belopp om sammanlagt 33,0 miljoner euro till Kul- vid motsvarande tidpunkt året innan. Förändringen beror i registreringsland. Vikten för Europa har minskat till följd av gick till 9,0 miljoner euro vilket är en minskning jämfört turfondens disposition. huvudsak på lägre aktiekurser, inte på nettoförsäljning av ak- en medveten strävan att minska beroendet av bolag med hög med jubileumsåret 2010 då kostnaderna var 9,7 miljoner Finansrådet har i enlighet med tidigare praxis granskat tier. omsättning i detta geografiska område. euro hela förmögenheten vid sina möten i maj och november, och De direktägda aktierna i huvudsakligen internationellt • Till Svenska kulturfondens disposition ställs 33,0 miljoner härvid formulerat riktlinjer för omplaceringar. verksamma, börsnoterade bolag registrerade i Finland och Fastighetsplaceringar euro år 2012 (33,5 miljoner euro 2011) Placeringsportföljens sammansättning och dess förändring Sverige dominerade med 72 % (78,2 %) av alla aktierelatera- under år 2011 belyses ur olika synvinklar i noter nr 4–13 till de placeringar. Övriga aktierelaterade instrument är bl.a. pla- SLS fastighetsinvesteringar fortsatte att under 2011 leverera Den ekonomiska omgivningen 2011 var oenhetlig och präg- bokslutet. ceringsfonder och strukturerade aktieindexobligationer med en jämn kassaström som inte påverkats av den ekonomiska lades av motstridiga signaler från olika marknader. Osäker- Fonden för kultur- och utbildningsinvesteringar i Svenska inriktning på specifika geografiska områden, branscher eller oron. I enlighet med den långsiktsplan för fastighetsbestån- heten kring euron och vissa staters skuldsättning återspeglar kulturfonden investerade 1,4 miljoner euro av det belopp om småbolag samt Private Equity placeringslån. Enligt SLS pla- dets underhåll som uppgjordes 2010 genomfördes inga större sig på förväntningar, investeringar och förmåga att bära risk. 1,675 miljoner euro som stod till förvaltningsnämndens disposi- ceringspolitik prioriteras stabila och etablerade företag med sanerings- eller reparationsprojekt under året. Årsunderhåll Det finansiella systemet med banker och försäkringsbolag ver- tion. Den största investeringen var i Bostads Ab Folkhälsanhuset stark marknadsposition, stabil intjäningsförmåga och stark har gjorts i de ca 50 bostads- och affärsfastigheter samt när- kar med utgångspunkt i att stater skapar förutsättningar och i Vasa, 1,1 miljoner euro. Investeringen gjordes initialt som ett balans samt en dokumenterat ägarvänlig dividendpolitik. Vid mare 100 enskilda byggnader, för vars underhåll SLS fastig- stabilitet för marknadsaktörerna att fungera. Trots osäkerhe- lån, dock så att avsikten är att i ett senare skede konvertera lånet årsskiftet var de största innehaven i bolag registrerade i Fin- hetsförvaltning helt eller delvis svarar för. ten under 2011 klarade sig dock företag med stark marknads- till aktiekapital i bostadsaktiebolaget. Bostads Ab Folkhälsanhu- land – Stockmann, Wärtsilä, Nokia, Metso och UPM-Kymme- Utvidgningen av köpcentret Forum framskrider något för- position och finansiell styrka bra och genererade vinster som set i Vasa kommer att renovera byggnaden vid Rådhusgatan 23 ne. De största innehaven i bolag registrerade i Sverige var Te- senat. Tillståndsprocessen har dragit ut på tiden och tagit cir- kan utdelas till ägarna. Avkastningen i form av dividender steg till ett föreningshus. Renoveringsarbetena slutfördes vid den till liaSonera, Hennes & Mauritz och Securitas. ka sex månader längre än beräknat. Projektets totalbudget på kännbart i jämförelse med år 2010 och syns i SLS som ett för- föreningen Pro Artibus Galleri Sinnes disposition ställda affärs- Omplaceringarna i aktieportföljen under 2011 gjordes för cirka 60 miljoner euro och ombyggnadsarbetena förväntas bättrat resultat, som i sin tur möjliggör fortsatt finansiering lokalen vid Stora Robertsgatan, liksom även vissa resterande ar- att gradvis minska beroendet av företag med stark konjunk- vara slutförda så att alla nya affärsytor kan vara i bruk inför och utdelning till förmån för forskning, kultur och utbildning. beten vid Pro Artibus Elverkshuset i Ekenäs. I enlighet med av- turkänslighet samt av företag med hög omsättning i Europa. julförsäljningen 2015. Investeringen finansieras delvis genom Osäkerheten medförde dock att aktiekurserna under 2011 talsvillkoren för den kapitalinvestering Investeringsfonden gjort Förutsättningarna för dylika omplaceringar försämrades be- en utförsäljning av aktierna i Forums parkeringsgrotta. sjönk världen över, vilket även medfört att totalavkastningen i det av fonden ägda Ab Gammelstadsvikens Kulturstöd har ka- tydligt under den andra halvan av året. De cykliska företagens Beläggningsgraden i det uthyrda fastighets- och bostads- för SLS placeringsförmögenhet under 2011 blev negativ. pitallån återbetalats till Investeringsfonden då kapital lösgjorts aktiekurser, speciellt inom verkstadsindustrin, föll kraftigt beståndet har varit god och vid årsskiftet var alla utrymmen Fondförmögenhetens direktavkastning ökade från 37,5 i samband med realisering av en fastighet i Uleåborg. Det åter- under sensommaren vilket gav orsak till viss återhållsamhet. uthyrda. Antalet uthyrda bostadslägenheter är ca 270. Hyres- miljoner euro år 2010 till 47,8 miljoner euro år 2011. Divi- betalda kapitalinvesteringsbeloppet liksom även den del av be- Direktägda börsaktier registrerade i Finland och Sverige köp- nivån granskas årligen. Hyresjusteringen per 1.1.2012 var i ge- dendinkomsterna från aktier som utgör huvuddelen av place- loppet som stod till disposition för nya investeringar, och som tes för 47,4 miljoner euro och såldes för 41,8 miljoner euro. nomsnitt 3,7 %. ringarna (75 %) ökade med 9,4 miljoner euro till 40,3 miljoner inte under år 2011 investerats, sammanlagt 1,3 miljoner euro, har Exempel på företag där SLS minskade sitt innehav är Nokian Svenska kulturfonden äger Stor-Sarvlaks och Stensböle euro från 30,9 miljoner euro år 2010. Ränteintäkterna steg till upptagits som intäkt i Svenska kulturfonden. Renkaat, Wärtsilä, Metso, Atlas Copco och Sandvik. Ökning- gårdar, vars förvaltning handhas av ett förvaltningsråd res- 4,5 miljoner euro från 3,7 miljoner euro år 2010. Nettointäk- Det nytillkomna fondkapitalet uppgick under år 2011 till arnas tyngdpunkt låg, förutom på stabila företag med stark pektive en bestyrelse. Gårdarna utgör fristående fonder inom ten från fastighetsplaceringarna ökade från 2,8 miljoner euro 81 976,02 euro. Fyra av Svenska litteratursällskapets och 12 marknadsposition, god lönsamhet, låg skuldsättning och god Svenska kulturfonden och förvaltningsorganen avger separata år 2010 till 3,0 miljoner euro. av Svenska kulturfondens fonder mottog kapitaltillskott un- dividendbetalningsförmåga även på aktieplaceringsfonder berättelser. Kostnaderna för SLS ordinarie verksamhet minskade med der året. Under år 2011 inrättades inga nya fonder. Fondvisa med inriktning på defensiva branscher som t.ex. läkemedels- Strömma gård med Kanalholmen, förvaltas i samråd 6,9 % till 9,0 miljoner euro (9,7 miljoner euro år 2010). Då kapitaltillskott specificeras i not nr 15 respektive not nr 18 i industri. Exempel på företag där SLS ökade sitt innehav är Te- med en av donatorerna som har dispositionsrätten till går- man bortser från de särskilda satsningar som genomfördes noterna till balansräkningen. liaSonera, Elisa, Fortum, Sanoma och Securitas. Strukturera- den. Skogsbruket som utgör gårdens viktigaste inkomstkälla

34 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 35 har bedrivits i enlighet med uppgjorda planer och med Fis- Fonder, justering av värdena för de Tillskott och överföringar till fondernas kapital miljoner euro. Till konjunkturutjämningsfonden har överförts kars Abp skogsavdelning som rådgivare. Stormen annandag gemensamt förvaltade fonderna 4,0 miljoner euro. jul 2011 orsakade skador på ca 1 000 m3 skog, men de ekono- Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders Förändringar i SKF-fondernas kapital beskrivs i noterna nr miska förlusterna hölls små tack vare den omfattande skogs- De gemensamt förvaltade fondernas egna kapital har upp- kapital ökade med 7,1 miljoner euro. De största förändring- 18–20 i anslutning till bokslutet. försäkring som gården tecknat. Odlingsmarken var fortsätt- värderats med partiprisindex. Förändringen i partiprisindex arna utgörs av uppvärdering av de gemensamt förvaltade fon- ningsvis utarrenderad till Utbildning Axxell Ab och till paret och uppvärderingen var 6,2 %. Därmed ökades Svenska lit- dernas eget kapital enligt partiprisindex om 4,8 miljoner euro Svenska litteratursällskapets resultat Siponen för grönsaksodling. Torpen är uthyrda till privatper- teratursällskapets gemensamt förvaltade fonders kapital med och av överföringar av avkastning till de gemensamt förval- soner. 4,8 miljoner euro och Svenska kulturfondens gemensamt för- tade fondernas kapital enligt fondbestämmelser 1,7 miljoner Efter ovan beskrivna dispositioner uppvisar sällskapet år 2011 valtade fonders kapital med 12,2 miljoner euro. Åtgärden är euro. Ett belopp om 550 000 euro överförs till SLS konjunk- ett överskott om 92 620,55 euro, vilket belopp överförs till ba- Ränteplaceringar avsedd att inflationskorrigera fondernas kapital och andel av turutjämningsfond samt ett belopp om 1 507 000 euro över- lanserat överskott. avkastningen. förs till forskningsfonden enligt årsmötets separata beslut. Ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II De långa statsräntorna föll till rekordlåga nivåer i Finland och Syftet med konjunkturutjämningsfonden är att med fondens ställdes år 2011 till styrelsens disposition för fondens syften Tyskland medan finansieringskostnaderna för länderna i Syd- Balansomslutningen, värdeförändringar kapital utjämna konjunkturvariationernas inverkan på den 450 000 euro. År 2012 ställs 550 000 euro till disposition. europa steg kraftigt under året. Den 10-åriga räntan i Tysk- för verksamheten disponibla avkastningen. Syftet med forsk- land låg vid ca 2 % vid årsskiftet, en procentenhet lägre än vid I slutet av året var balansomslutningen 703 675 788,63 euro, ningsfonden är att med fondens kapital täcka SLS finansie- Svenska kulturfondens resultat början av året. Motsvarande ränta i Italien steg till hela 7 % varav kulturfonden 578 828 272,17 euro, jämfört med 751 795 ringsutfästelser för påbörjade forskningsprojekt och -åtagan- från ca 4 % tidigare under året. Den ökade osäkerheten i form 781,41 euro, varav kulturfonden 625 488 886,19 euro i bör- den. År 2011 ställde Svenska litteratursällskapet sammanlagt av den europeiska skuldkrisen och avtagande ekonomiska till- jan av året. Förändringar i SLS-fondernas kapital beskrivs i noterna nr 33 500 000 euro till disposition för Svenska kulturfondens än- växtförväntningar hade även en negativ inverkan på riskpre- Värderegleringsfonden i litteratursällskapet minskade med 15–17 i anslutning till bokslutet. damål, därtill disponerade Svenska kulturfonden 477 808,90 mierna på krediter till företag, speciellt företag med sämre 9,8 miljoner euro till 14,8 miljoner euro. Den största föränd- Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders ka- euro ur Allmänna fonden. För föreskrivna och anvisade för- kreditbetyg. ringen utgörs av sedvanlig omvärdering vid köp av placerade pital ökade med 17,4 miljoner euro. Största förändringen be- månstagare reserverades 430 984,53 euro, medan Styrel- Ränteplaceringarna uppgick vid slutet av året till 130 mil- medel, vilket minskar fonden med 7,9 miljoner euro. Enskil- står av uppvärdering av de gemensamt förvaltade fondernas sen/Delegationen för Svenska kulturfonden kunde disponera joner euro. Ränteplaceringarna består i huvudsak av direkt- da aktier har värderats ned till i slutet av december noterade eget kapital enligt partiprisindex och uppgår till 12,2 miljoner 31 394 015,47 euro. Förvaltningsnämnden för Fonden för kul- ägda företagslån (40 %) och ränteplaceringsfonder (29 %). kurser, vilket minskat fonden med 5,9 miljoner euro. Uppvär- euro. Överföringar av avkastning till de gemensamt förvalta- tur- och utbildningsinvesteringar i Svenska kulturfonden kun- Korttidsplaceringarna uppgick till 34,5 miljoner euro (27 %) deringen av de gemensamt förvaltade fondernas eget kapital de fondernas kapital enligt fondbestämmelser uppgår till 1,2 de disponera 1 675 000 euro. vid årsskiftet. Den resterande löptiden för ränteportföljen har i förhållande till förändringen i partiprisindex har minskat sjunkit från 3,8 år 2010 (korttidsplaceringar obeaktade) till 3 värderegleringsfonden med 4,8 miljoner euro. Vinst vid försälj- år vid utgången av 2011. Vid beräkningen har ränteplacering- ning av placerade medel samt mindre omvärderingar har ökat arnas juridiska maturitet varit beräkningsgrund. värderegleringsfonden med sammanlagt 8,8 miljoner euro. I kulturfonden minskade värderegleringsfonden med 69,8 Av resultatet för år 2011 efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner har finansrådet i Svenska Finansrådets sammansättning och möten miljoner euro till 264,6 miljoner euro. Den största föränd- litteratursällskapet beslutat ställa till disposition för Svenska kulturfondens ändamål 33 000 000,00 euro enligt följande: ringen utgörs av nedskrivningar av bokföringsvärden för en- Finansrådet hade under året följande sammansättning (slut- skilda innehav vilket minskat fonden med 53,1 miljoner euro. årtalet anger det sista hela kalenderår för vilket vederbörande Nokias aktie, vars värde i balansräkningen skrivits ned från Reserveras för föreskrivna/anvisade mottagare 2012 euro 1 510 217,65 valts – sålunda slutar mandatperioden vid följande års års- 7,50 euro/aktie till 3,50 euro/aktie, utgör den största enskilda Reserveras för SKF 2012 ur SLS fonder euro 55 569,87 möte): nedskrivningen uppgående till 50,4 miljoner euro. Omvärde- ur SKF:s fristående fonder euro 20 000,00 ring vid köp av placerade medel har minskat fonden med 34,3 ur SKF:s gemensamt förvaltade fonder euro 29 764 212,48 euro 29 839 782,35

• kommerserådet Magnus Bargum, ordförande och säll- miljoner euro. Uppvärderingen av de gemensamt förvaltade Reserveras för Fonden för kultur- och utbildnings- skapets skattmästare, återvaldes av styrelsen 14.4.2011 för fondernas eget kapital i förhållande till förändringen i parti- investeringar i Svenska kulturfonden 2012 euro 1 650 000,00 euro 33 000 000,00 det pågående verksamhetsåret prisindex har minskat värderegleringsfonden med 12,2 miljo- • bergsrådet Ole Johansson, 2011–2014 ner euro. Vinster vid försäljning av placerade medel uppgår • förvaltningsrådet Olof Olsson, 2010–2013 till 29,4 miljoner euro och motsvarande realisationsförluster Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar kulturfonden ett överskott om 15 011,05 euro, • verkställande direktör Jannica Fagerholm, 2009–2012 uppgår till 0,4 miljoner euro. Därtill har fonden ökats med 0,8 vilket belopp överförs till balanserat överskott. • minister Christoffer Taxell, 2008–2011 miljoner euro genom återbäringar av placeringsfonders för- valtningsarvoden, kapitalåterbäringar från placeringsobjekt Sällskapets vd, ekonomie magister Dag Wallgren har funge- samt andel av avkastning från Private Equity bundna lån. rat som finansrådets sekreterare. Finansrådet sammanträdde Den placerade förmögenhetens värdering, förändringar under året fyra gånger. Styrelsens ordförande, professor Max och marknadsvärden presenteras i noter nr 10–13 i anslut- Engman har deltagit i finansrådets möten. ning till bokslutet.

36 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 37 Resultaträkning

euro 1.1–31.12.2011 1.1–31.12.2010 euro 1.1–31.12.2011 1.1–31.12.2010

Verksamhet Allmänna understöd Ordinarie verksamhet Statsbidrag not 2.2 1 060 860,37 1 254 234,75 Intäkter Ordinarie verksamhetens intäkter 203 678,66 227 166,90 Allmänna understöd 1 060 860,37 1 254 234,75 Debiterade förvaltningsprovisioner 1 220 803,26 1 042 499,95 1 424 481,92 1 269 666,85 Räkenskapsperiodens resultat 4 584 137,37 1 119 748,33 Kostnader Personalkostnader not 1 -5 036 158,48 -4 667 411,76 Verksamhetskostnader -2 655 423,45 -3 588 044,66 Dispositioner och förändringar i kapitalet Utdelning av pris, stipendier och understöd -1 322 537,70 -1 425 536,64 Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital enligt fondreglementen -1 728 504,37 -1 552 212,24 -9 014 119,63 -9 680 993,06 Överfört till fristående fonders kapital -231 510,18 -304 675,12 Fristående fonders resultat -5 368,45 -454,29 - Egen användning av fondavkastning 51 528,16 168 995,72 Förändringar i reserverade medel Reserveras för utdelning under kommande år (enligt fondreglementen) -1 498 317,82 -1 336 389,55 Ordinarie verksamhetens underskott -7 538 109,55 -8 242 330,49 Under året ianspråktagna reserverade medel (utdelning) 1 029 184,00 1 122 994,74 Under året ianspråktagen förhandsfinansiering 0,00 1 000 000,00 Övrig verksamhet Övriga förändringar i kapitalet not 3 -2 057 000,00 0,00 Intäkter not 2.3 68 656,99 80 000,00 -4 491 516,82 -1 070 736,46 Kostnader -68 656,99 -80 000,00

Övrig verksamhet underskott 0,00 0,00 Svenska kulturfondens resultat Räkenskapsperiodens resultat i SKF 39 607 818,14 30 955 211,65 -6 592 807,09 -4 111 018,44 Tillförda medel Förändringar i SKF kapital Utdelning ur SKF -33 000 000,00 -33 500 000,00 Intäkter Räkenskapsperiodens överskott (-)/underskott(+) i SKF -15 011,05 6 655 806,79 Medlemsavgifter 18 117,05 17 008,85 Donationer och bidrag not 2.1 1 940 037,63 1 615 637,34 Räkenskapsperiodens överskott 92 620,55 49 011,87 1 958 154,68 1 632 646,19

Verksamhetens underskott -5 579 954,87 -6 609 684,30

Investerings- och finansieringsverksamhet Gemensamt förvaltade fonder Intäkter Dividender 7 459 061,33 5 594 567,16 Hyror 922 593,60 843 592,57 Räntor 435 618,71 244 873,86 Strukturerade lån -33 295,32 -323 247,48 8 783 978,32 6 359 786,11 Kostnader Fastigheter och aktielägenheter -473 290,99 -650 787,64 Övriga kostnader -1 344,09 0,00 -474 635,08 -650 787,64

Fristående fonder Avkastning 793 888,63 766 199,41

Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott 9 103 231,87 6 475 197,88

Överskott av egen verksamhet 3 523 277,00 -134 486,42

38 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 39 Balansräkning Noter till resultat- och balansräkningen euro 31.12.2011 31.12.2010 Redovisningsprinciper Aktiva Bestående aktiva Gemensamt förvaltade fonder 1. Övrig verksamhet står för sådana tidsbundna projekt eller åtaganden som inte Fastigheter och fastighetsaktier 15 147 128,25 15 147 128,25 hör till SLS ordinarie verksamhet men där SLS fungerar som administratör. År Aktier och andelar 89 830 401,64 91 832 193,82 2011 bestod övrig verksamhet av projektet Digitalisering av kulturarv. Ränteplaceringar 9 905 238,00 9 240 885,35 Lånefordringar 1 225 190,33 1 225 190,33 not 11 116 107 958,22 117 445 397,75 2. Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kostnader uppstått. Reste- rande mottagna bidrag periodiseras och upptas som passiva resultatregleringar. Fristående fonder not 11 8 570 129,77 8 652 930,65 3. För SLS fristående fonder, för Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fon- Svenska kulturfonden not 13 578 828 272,17 625 488 886,19 der och för Svenska kulturfondens fristående fonder har uppgjorts separata bok-

Rörliga aktiva slut som intagits i Svenska litteratursällskapets resultat- och balansräkning un- Fordringar not 14 116 432,50 135 062,46 der respektive rubriker. Banktillgodohavanden 52 995,97 73 504,36 169 428,47 208 566,82 4. Bestående aktiva värderas till fasta bokföringsvärden. Omvärderingar görs enligt

703 675 788,63 751 795 781,41 prövning mot värderegleringsfond i balansräkningen. Nedskrivningar företas om bokföringsvärdet är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade instrument Passiva vid bokslutstidpunkten. Ränteinstrument upptas till sitt nominella värde. Ifall Eget kapital marknadsvärdet bedöms vara bestående på en väsentligt lägre nivå upptas dessa Gemensamt förvaltade fonder Fondkapital not 15 82 787 263,33 75 640 454,13 till ett uppskattat marknadsvärde. Som marknadsvärde för ränteinstrument be- Värderegleringsfond not 16 14 802 490,76 24 594 854,33 traktas i första hand anskaffningsvärdet. I det fall bokföringsvärdet för ränte- Dispositionsfond 9 464 317,14 9 464 317,14 Forskningsfond 1 507 000,00 instrument nedskrivits används det nedskrivna bokföringsvärdet vid marknads- Balanserat överskott 86 722,93 37 711,06 värderingen. Räkenskapsperiodens överskott 92 620,55 49 011,87 108 740 414,71 109 786 348,53 5. Nya donationer upptas till marknadsvärde i balansräkningen under respektive fonds eget kapital. Fristående fonder not 17 8 008 179,77 8 194 378,47 6. Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva förs till värderegleringsfond. Svenska kulturfonden Gemensamt förvaltade fonders fondkapital not 18 225 931 642,29 208 503 176,75 7. 20 % av avkastning från Private Equity bundna lån förs mot värdereglerings- Fristående fonder not 20 38 916 388,08 37 208 866,86 Värderegleringsfond not 19 264 643 671,72 334 412 961,80 fond i syfte att täcka eventuella slutliga förluster vid avveckling av Private Equity Balanserat överskott 221 139,71 6 876 946,50 bundna lån. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisationsvinster Räkenskapsperiodens överskott/underskott 15 011,05 -6 655 806,79 Utdelningsmedel 43 874 935,00 43 802 744,00 och -förluster från andra strukturerade lån som icke har kupongavkastning upp- Främmande kapital 5 225 484,32 1 339 997,07 tas som intäkt (eller förlust) i resultaträkningen.

Reserverade utdelningsmedel 8. Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid redovisningstidpunkten Gemensamt förvaltade fonder mest tillförlitliga marknadsvärderingen för respektive tidpunkt. Härav följer att Enligt fondvillkor 3 603 552,96 3 255 266,79 Förhandsfinansiering 1 863 007,22 2 011 235,86 tillgångarnas marknadsvärde kan ha förändrats jämfört med tidigare redovisade Fristående fonder 555 000,00 454 100,00 marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare års portföljstruktur och avkast- 6 021 560,18 5 720 602,65 ning kan uppvisa smärre avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publice- Främmande kapital rade bokslut. Kortfristiga skulder Gemensamt förvaltade fonder not 21 2 070 411,80 2 601 113,39 Fristående fonder 6 950,00 4 452,18 2 077 361,80 2 605 565,57

703 675 788,63 751 795 781,41

40 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 41 Resultaträkningen Balansräkningen: Aktiva

Not 1 Personalkostnader Not 4 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde 2011 2010 31.12.2011 1 114 milj. euro 31.12.2010 1 396 milj. euro Löner och arvoden 4 100 880,44 3 784 178,97 Pensionskostnader 739 098,38 711 977,65 Aktier och motsvarande 75 % Aktier och motsvarande 81 % Övriga sociala kostnader 196 179,66 171 255,14 Fastigheter och motsvarande 13 % Fastigheter och motsvarande 10 % 5 036 158,48 4 667 411,76 Ränteplaceringar 12 % Ränteplaceringar 9 %

Not 2 Till Svenska litteratursällskapet mottagna bidrag och understöd

2011 2010

2.1 Bidrag och understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar samt från kommuner: För arkivverksamheten 14 000,00 14 000,00 Not 5 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar För förlagsverksamheten och utgivningsprojekt 48 100,00 93 000,00 fördelat enligt instrumentslag, marknadsvärde För forskningsprojekt 188 102,92 20 000,00 För koordinering av bokmässor 120 000,00 118 000,00 31.12.2011 840 milj. euro 31.12.2010 1 134 milj. euro Donationer och övriga understöd: Företagsdonationer 5 000,00 Aktier Finland 58 % Aktier Finland 67 % Inez och Julius Polins fond inom Folkhälsan 1 569 834,71 1 365 637,34 Aktiefonder 19 % Aktiefonder 14 % 1 940 037,63 1 615 637,34 Aktier Sverige 14 % Aktier Sverige 11 % Strukturerade aktieobligationer med kupong 4 % Strukturerade aktieobligationer med kupong 2 % 2.2 Statsunderstöd Private Equity-bundna lån 3 % Private Equity-bundna lån 2 % För arkivverksamheten 883 313,69 1 154 234,75 Strukturerade aktieobligationer 1 % Strukturerade aktieobligationer 3 % För förlagsverksamheten och utgivningsprojekt 100 000,00 100 000,00 Övriga aktier 1 % Övriga aktier 1 % För digitaliseringsutredning 77 546,68 1 060 860,37 1 254 234,75

2.3 Understöd för Övrig verksamhet (projekt där SLS fungerar som administratör): Projektet Digitalisering av kulturarvet: Statliga understöd 68 656,99 80 000,00 68 656,99 80 000,00 Not 6 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars branschfördelning enligt marknadsvärde

31.12.2011 840 milj. euro 31.12.2010 1 134 milj. euro Not 3 Svenska litteratursällskapets övriga förändringar i kapitalet Industri och transport 27 % Industri och transport 28 % Konsumtionsvaror 19 % Konsumtionsvaror 23 % IT 10 % IT 13 % 2011 2010 Finans 13 % Finans 12 % Basindustri 7 % Basindustri 7 % Överföring till konjunkturutjämningsfonden 550 000,00 Överföring till forskningsfonden 1 507 000,00 Hälsovård 6 % Hälsovård 4 % Övriga förändringar i kapitalet 2 057 000,00 0,00 Telekom 7 % Telekom 4 % Dagligvaror 5 % Dagligvaror 2 % Samhällstjänster 4 % Samhällstjänster 4 % Energi 3 % Energi 3 %

42 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 43 Not 7 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars 086,80 000,00 128,24 800,00 328,24 regionala fördelning enligt innehavens försäljningsintäkter, marknadsvärde 190,33 258 000 865 745 750 100,00 119 225 31.12.2011 (€) 31.12.2011 5 423 540,48 1 000 000,00 4 9 514 784,00 2 1 4 433 829,98 2 390 038,00 31.12.2011 840 milj. euro 31.12.2010 1 134 milj. euro 3 429 615,49 95 891 640,61 16 12 090 747,59 21 568 996,12 14 53 988 207,00 Bokföringsvärde 124 847 516,46

Afrika och Mellanöstern 5 % Afrika och Mellanöstern 5 % Asien och Australien 15 % Asien och Australien 14 % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Europa 57 % Europa 59 %

Japan 3 % Japan 3 % Nedskriv- ningar under ningar perioden (€) 6 270 000,00 6 270 000,00 Latinamerika 5 % Latinamerika 4 % 6 270 000,00 Nordamerika 11 % Nordamerika 10 % Ryssland 5 % Ryssland 5 % 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 696,64 -2 873,40 vid försälj- ning under perioden (€) Vinst/förlust 9 006 122,09 9 006 122,09 2 402 838,74 2 080 578,90 4 520 881,21

Not 8 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar 0,00 under 624,43 000,00 0,00 enligt marknadsvärde 416,00 91 50 893,88 600 000,00 670 perioden (€) Försäljningar 3 000 000,00 8 218 732,75 1 000 000,00 2 942 968,87 1 624 454,00 21 680 047,67 31.12.2011 144 milj. euro 31.12.2010 136 milj. euro 23 441 672,10 31 660 404,85

Bostadsutrymmen 51 % Bostadsutrymmen 51 % 0,00 Affärsutrymmen 29 % Affärsutrymmen 30 % 0,00 Allmännyttig användning 4 % Allmännyttig användning 4 % 38 040,00 15 232,19

Kontorsutrymmen 8 % Kontorsutrymmen 7 % 158 166,02 perioden (€) vid köp under vid köp 1 050 112,04 7 220 527,85 1 208 278,06 8 428 805,91 2 515 881,73 2 086 607,75 2 564 766,18

Lagerutrymmen 3 % Lagerutrymmen 2 % Nedskrivningar Jordegendom 4 % Jordegendom 4 % Övrigt 2 % Övrigt 2 % 0,00 0,00 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 perioden (€) vid köp/split/ Uppskrivningar emission under emission

Not 9 Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar 0,00 0,00 0,00 enligt marknadsvärde 103 977,00 perioden (€) ökning under 4 682 431,73 7 534 468,42 1 167 476,61 5 310 266,18 1 585 934,61 24 515 277,43 19 217 077,94 25 682 754,04 44 899 831,98 31.12.2011 130 milj. euro 31.12.2010 126 milj. euro Anskaffningar/

Räntefonder 29 % Räntefonder 26 % Korttidsplaceringar 27 % Korttidsplaceringar 17 % 711,23 000,00 0,00 128,24 0,00 800,00 0,00 328,24 0,00 190,33 0,00 000,00 0,00 Företagslån 40 % Företagslån 47 % 349 000 865 745 225 119 Lånefordringar 2 % Kapitallån 5 % 670 3 638 422,76 4 000 000,00 4 7 948 234,00 2 1 750 100,00 1 3 424 519,39 2 324 517,00 1 909 806,94 31.12.2010 (€) 31.12.2010 98 383 823,26 16 11 057 943,71 19 064 104,32 14 59 137 161,00 Bokföringsvärde Strukturerade ränteobligationer 2 % Lånefordringar 3 % 126 306 895,22 Strukturerade ränteobligationer 2 %

motsvarande samt förändring i bokföringsvärden samt Svenska litteratursällskapets ökningar och minskningar av placerade medel medel placerade minskningar och ökningar av litteratursällskapets Svenska

och motsvarande och

Finland Aktier Sverige Aktier bundna lån Equity Private Strukturerade aktieobligationer Strukturerade med kupong aktieobligationer Strukturerade aktier Övriga och motsvarande Aktier och motsvarande Fastigheter medel och fordringar Likvida

Aktier Aktier Fastigheter Ränteplaceringar Not 10 litteratursällskapet Svenska Aktiefonder Kapitallån Korttidsplaceringar Räntefonder Ränteplaceringar litteratursällskapet Svenska Aktiebolag Direktägda Företagslån Lånefordringar

44 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 45 Not 11 Svenska litteratursällskapets tillgångar, 000,00 bokföringsvärden respektive marknadsvärdering 000,00 000 000 31.12.2011 (€) 31.12.2011 1 041 864,14 2 6 000 000,00 4 261 085,71 1 597 432,02 33 294 158,74 21 828 598,07 31 98 215 977,05 67 574 362,07 46 790 880,00 23 833 116,67 52 653 800,00 10 447 086,66 82 934 184,58 19 094 282,82 24 649 753,49 Bokföringsvärde 578 828 272,17 413 037 933,05 31.12.2011 31.12.2010 217 402 029,27

Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Svenska litteratursällskapet

Nedskriv- 122 872,25 ningar under ningar Aktier och motsvarande perioden (€) 53 934 472,25 53 934 472,25 53 811 600,00 Aktiefonder 21 568 996,12 32 411 468,92 19 064 104,32 32 207 246,87

Aktier Finland 53 988 207,00 104 650 402,98 59 137 161,00 159 584 727,55 Aktier Sverige 9 514 784,00 20 935 983,54 7 948 234,00 22 917 393,13 0,00 0,00 0,00 0,00 Private Equity bundna lån 3 429 615,49 2 822 756,91 1 909 806,94 1 903 794,18 Strukturerade aktieobligationer 1 000 000,00 1 000 000,00 4 000 000,00 4 010 000,00 10 000,00 10 000,00 36 345,60 försälj- vid ning under 308 981,95 -11 380,10 perioden (€) Vinst/förlust Strukturerade aktieobligationer med kupong 4 000 000,00 4 000 000,00 4 000 000,00 4 000 000,00 -424 000,00 2 101 382,47 1 986 364,42 3 180 554,25 4 201 513,55 30 686 581,78 28 690 217,36 Övriga aktier 2 390 038,00 4 345 582,93 2 324 517,00 4 080 169,93 21 283 184,06 Aktier och motsvarande 95 891 640,61 170 166 195,28 98 383 823,26 228 703 331,66

0,00 0,00 0,00

Fastigheter och motsvarande under 000,00 0,00 14 119 328,24 30 046 798,40 14 119 328,24 26 741 121,00 40 000,00 Aktiebolag 40 000,00 030 364 022,09 778 209,32 perioden (€) Direktägda 2 745 800,00 11 811 921,00 2 745 800,00 11 073 272,00 Försäljningar 2 070 000,00 2 041 000,00 7 598 815,08 1 135 500,63 6 007 220,00 6 12 020 000,00 29 609 745,03 13 520 633,34 213 933 086,77 Fastigheter och motsvarande 16 865 128,24 41 858 719,40 16 865 128,24 37 814 393,00 235 888 742,19 265 538 487,22

Ränteplaceringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Likvida medel och fordringar 258 086,80 258 086,80 349 711,23 349 711,23

Företagslån 750 100,00 752 401,15 1 750 100,00 1 752 401,15 38 176,36 215 550,00 perioden (€)

Kapitallån 0,00 670 000,00 670 000,00 under vid köp 8 201 517,05 9 114 619,90 7 130 025,16 8 846 258,20 1 627 866,99 10 044 934,05 35 174 013,67 25 129 079,62 Korttidsplaceringar 5 423 540,48 6 494 667,65 3 638 422,76 3 638 422,76 Nedskrivningar

Lånefordringar 1 225 190,33 1 233 795,57 1 225 190,33 1 231 775,01 Räntefonder 4 433 829,98 7 091 645,09 3 424 519,39 6 082 875,99 0,00 0,00 0,00 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,05

Ränteplaceringar 12 090 747,59 15 830 596,27 11 057 943,71 13 725 186,14 under

14 573,00 63 323,39 48 750,34 Svenska litteratursällskapet 124 847 516,46 227 855 510,95 126 306 895,22 280 242 910,80 48 750,34 14 573,00 perioden (€) Uppskrivningar 0,00 338,00 92 788,12 94 925,12 274 122,74 572 325,14 203 277,28 perioden (€) ökning under 7 500 977,00 1 113 532,80 5 708 890,88 3 983 616,97 66 393 822,23 18 019 619,90 24 894 649,16 19 495 598,20 Anskaffningar/ 226 540 699,56 240 956 888,36 307 923 035,73

000,00 0,00 000,00 0,00 000,00 0,00 949 076,02 000 000 030 2 5 396 248,34 2 524 899,22 6 31.12.2010 (€) 31.12.2010 33 020 036,00 17 422 502,33 18 020 000,00 31 66 993 286,59 39 955 880,00 23 629 839,39 10 343 411,20 58 874 433,34 72 891 247,91 15 377 281,02 21 482 522,15 Bokföringsvärde 103 178 191,93 625 488 886,19 455 317 407,67 266 571 509,27

samt förändring i bokföringsvärden samt Svenska kulturfondens ökningar och minskningar av placerade medel medel placerade minskningar och ökningar av kulturfondens Svenska

Finland Aktier Sverige Aktier bundna lån Equity Private aktieobligationer Strukturerade med kupong aktieobligationer Strukturerade aktier Övriga medel och fordringar Likvida ränteobligationer Strukturerade Ränteplaceringar och motsvarande Aktier och motsvarande Fastigheter och motsvarande Aktier och motsvarande Fastigheter Ränteplaceringar Not 12 kulturfonden Svenska Aktiefonder Aktiebolag Direktägda Fastighetsfondandelar Företagslån Kapitallån Korttidsplaceringar Lånefordringar Räntefonder kulturfonden Svenska

46 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 47 Not 13 Svenska kulturfondens tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering Balansräkningen: Passiva

31.12.2011 31.12.2010 Not 15 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders fondkapital Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde 2011 2010 Svenska kulturfonden Fondkapital 1.1 75 640 454,13 74 047 778,02 Aktier och motsvarande Nytillkommet fondkapital Aktiefonder 82 934 184,58 126 066 830,19 72 891 247,91 124 117 508,78 H. och K. Anderssons fond 47 456,42 Aktier Finland 217 402 029,27 382 441 748,48 266 571 509,27 599 514 538,94 A. de la Chapelles fond 27 723,86 26 675,13 Aktier Sverige 46 790 880,00 97 380 771,03 39 955 880,00 104 812 238,48 H. Frykenstedts stipendiefond 8 591,62 Private Equity bundna lån 24 649 753,49 20 113 639,96 21 482 522,15 20 881 553,24 C-E. Thors stipendiefond 4 380,00 Strukturerade aktieobligationer 6 000 000,00 6 018 000,00 18 020 000,00 18 078 000,00 K. E. Tollanders donationsfond 1 344,00 1 893,42 Strukturerade aktieobligationer med kupong 31 000 000,00 31 000 000,00 31 000 000,00 31 000 000,00 Till kapitalet från avkastningen 1 691 750,62 1 535 151,42 Övriga aktier 4 261 085,71 6 486 295,84 5 396 248,34 7 003 615,15 Uppvärdering av fondkapital 4 841 451,16 Aktier och motsvarande 413 037 933,05 669 507 285,51 455 317 407,67 905 407 454,60 Övriga förändringar i fondkapital, netto¹ 21 567,93 -18 500,28 Överföringar till fondkapital enligt årsmötesbeslut Fastigheter och motsvarande Konjunkturutjämningsfonden 550 000,00 Aktiebolag 23 833 116,67 41 073 607,40 23 629 839,39 38 354 676,16 Fondkapital 31.12 82 787 263,32 75 640 454,13 Direktägda 10 447 086,66 28 216 426,44 10 343 411,20 26 490 552,44 Fastighetsfondandelar 33 294 158,74 33 294 158,74 33 020 036,00 33 020 036,00 ¹ Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar. Fastigheter och motsvarande 67 574 362,07 102 584 192,58 66 993 286,59 97 865 264,60

Ränteplaceringar Likvida medel och fordringar 1 041 864,14 1 041 864,14 949 076,02 949 076,02 Företagslån 52 653 800,00 51 900 652,00 58 874 433,34 58 057 848,34 Kapitallån 0,00 0,00 6 030 000,00 6 030 000,00 Not 16 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders Korttidsplaceringar 21 828 598,07 28 044 205,49 17 422 502,33 17 422 502,33 Lånefordringar 1 597 432,02 1 597 432,02 2 524 899,22 2 524 899,22 värderegleringsfond Räntefonder 19 094 282,82 31 301 468,16 15 377 281,02 27 034 537,56 Strukturerade ränteobligationer 2 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 2 000 000,00 2011 2010 Ränteplaceringar 98 215 977,05 115 885 621,81 103 178 191,93 114 018 863,47 Värderegleringsfond 1.1 24 594 854,33 28 770 862,79 Svenska kulturfonden 578 828 272,17 887 977 099,90 625 488 886,19 1 117 291 582,66 Ökning Vinst vid försäljning av placerade medel 8 621 337,33 11 623 345,83 Uppvärdering vid köp 0,00 1 782,00 Återbäring av förvaltningsarvoden 131 618,80 66 820,27 Not 14 Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar Övrigt 23 131,45 26 184,15 Minskning 2011 2010 Förlust vid försäljning av placerade medel 2 873,40 5 176,60 Nedskrivning av bokföringsvärde 5 860 000,00 1 400 000,00 Övriga fordringar 96 432,50 135 062,46 Nedskrivning vid köp 7 864 126,61 14 488 964,10 Resultatregleringar 20 000,00 Uppvärdering av fonders eget kapital 4 841 451,16 0,00 Fordringar 116 432,50 135 062,46 Värderegleringsfond 31.12 14 802 490,76 24 594 854,33

Not 17 Svenska litteratursällskapets fristående fonders eget kapital

2011 2010

Eget kapital 1.1 8 112 595,87 8 105 953,40 Till fristående fonders kapital har från avkastningen förts 231 510,18 156 550,12 Förändringar i Värderegleringsfond -423 077,33 -75 221,81 Räkenskapsperiodens överskott 5 368,45 454,29 Eget kapital 31.12 8 008 179,77 8 194 378,47

48 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 49 Not 18 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders fondkapital Not 20 Svenska kulturfondens fristående fonders kapital

2011 2010 2011 2010

Fondkapital 1.1 208 503 176,75 185 421 021,56 Kapital totalt 1.1 37 208 866,86 36 779 364,39 Nytillkommet fondkapital C. och G. Arppes fond 561,01 261,80 Eget kapital 1.1 36 666 037,35 36 080 935,02 E. Bergmans fond 3 027,51 3 301,16 Värderegleringsfond 442 195,28 -788 429,84 A. och E. Blomqvists fond 8 000,00 120 000,00 Tillskott till kapitalet 500 000,00 S. och T. Enbergs testamentsfond 50,90 Överfört till Investeringsfonden 1 398 202,40 1 421 850,02 K. Hägerstedts minnesfond 30,00 50,00 Investeringsfondens donationer -258 000,00 Intressebevakningsfonden 30 000 000,00 Investeringsfonden överlåtelsevederlag till GFF -1 100 000,00 J. Mattssons stipendiefond 448,18 40 300,00 Räkenskapsperiodens överskott 948 909,57 209 682,15 V-A. och O. Norrbacks fond 50,00 Eget kapital 31.12 38 855 344,60 36 666 037,35 A. Riskas minnesfond 1 600,00 7 265,24 S. och P. Stenbäcks fond 6 225,00 Reserverade utdelningsmedel 31.12 20 000,00 520 000,00 K. Ståhlbergs fond 16 345,00 Främmande kapital 31.12 41 043,48 22 829,51 Svenska Österbottens kulturfond/A. Ahlbäcks fond 1 955,00 Kapital totalt 31.12 38 916 388,08 37 208 866,86 Svenska Österbottens kulturfond/A. och L. Axéns Kristinestadsfond 5 176,17 Svenska Österbottens kulturfond/Gullström-Portins minnesfond 14 075,05 1 865,00 Svenska Österbottens kulturfond/Hintz minnesfond 15 766,29 Svenska Österbottens kulturfond/C. och M-B. Höglunds fond 710,00 E. Tauros fond 33,62 Till kapitalet från avkastningen 1 166 088,62 1 334 403,40 Not 21 Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders Uppvärdering av fondkapital 12 202 623,55 främmande kapital Övriga förändringar i fondkapital, netto¹ 19 816,83 40 591,40 Överföringar till/från fondkapital enligt finansrådets beslut Konjunkturutjämningsfonden 4 000 000,00 -8 500 000,00 2011 2010 Fondkapital 31.12 225 931 642,29 208 503 176,75 Kortfristiga skulder 758 907,86 384 557,64 ¹ Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar. Resultatregleringar 1 311 503,94 2 216 555,75 Främmande kapital 31.12 2 070 411,80 2 601 113,39

Not 19 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders värderegleringsfond Not 22 Givna panter och ansvarsförbindelser

2011 2010 2011 2010 Värderegleringsfond 1.1 334 412 961,80 364 698 669,00 Resterande kapitalinbetalningsförbindelser till Private Equity bundna placeringslån Ökning Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder 3 065 921,72 4 089 138,69 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder 9 287 831,59 12 705 463,51 Vinst vid försäljning av placerade medel 29 484 927,70 36 145 309,37 Uppvärdering vid köp 14 573,00 15 714,00 Garanti till Sigrid Juselius stiftelse gällande dess lån till Stiftelsen för Svenska Teatern 1 000 000,00 20 % av avkastningen på Private Equity bundna lån 202 083,80 7 684,39 Återbäring av förvaltningsarvoden 544 817,32 274 996,21 Övrigt 18 286,35 31 407,03

Minskning Förlust vid försäljning av placerade medel 435 380,10 46 461,17 Nedskrivning av bokföringsvärde 53 094 321,92 12 606 400,00 Nedskrivning vid köp och donation 34 301 652,68 54 107 956,96 Uppvärdering av fonders eget kapital 12 202 623,55 Övrigt 0,00 0,07

Värderegleringsfond 31.12 264 643 671,72 334 412 961,80

50 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 51 Bokslutets underskrifter Revisionsberättelse

Helsingfors, den 22 mars 2012 Helsingfors, den 14 mars 2012 Till Svenska litteratursällskapets i Finland medlemmar

Styrelsen: Finansrådet: Vi har reviderat Svenska litteratursällskapets i Finland r.f. bokföring, bokslut, styrelsens och finansrådets verksamhetsberättelser Max Engman Magnus Bargum samt förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2011. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet. Fred Karlsson Jannica Fagerholm Marika Tandefelt Ole Johansson Styrelsens, finansrådets och verkställande direktörens ansvar Ann-Mari Häggman Olof Olsson Styrelsen, finansrådet och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelserna och för Karmela Liebkind Christoffer Taxell att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland gällande stadganden och bestämmelser om upprättande av bok- Henrik Meinander slut och verksamhetsberättelse. Styrelsen, finansrådet och verkställande direktören skall se till att bokföringen är lagenlig och att Tom Moring medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Bo Pettersson Verkställande direktör: Camilla Wide Dag Wallgren Clas Zilliacus Revisorns skyldigheter Anna-Maria Åström Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelserna på grundval av vår revision. Revisionslagen för- utsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed för- utsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelserna innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har även granskat om någon styrelsemedlem, finansrådsmedlem eller verkställande direktö- ren handlat i strid med föreningslagen eller föreningens stadgar eller gjort sig skyldig till handlingar eller försummelser som kan leda till skadeståndsskyldighet mot föreningen.

Vi har idag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse. Revisionen innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för Helsingfors, den 22 mars 2012 en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan på upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Re- visorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande Rabbe Nevalainen Bengt Nyholm om effektiviteten i föreningens interna kontroll. Revisionen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovis- CGR CGR ningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för vårt utlåtande.

Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelserna riktiga och tillräckliga uppgifter om Svenska litteratursällskapets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland gällande stadganden och bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i styrelsens och finansrådets verksamhetsberättelser är förenliga med uppgifterna i bokslutet.

Övriga utlåtanden Vi tillstyrker att bokslutet fastställs samt att styrelsen, finansrådet och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för räken- skapsåret 2011.

Helsingfors den 22 mars 2012

Rabbe Nevalainen Bengt Nyholm CGR CGR

52 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 53 fil.mag. Taija Swanström 915 € (resebidrag) och Lauri Harvilahti, Niklas Huldén, Camilla Wide, Henrik Knif, Jussi Nuorteva, Magnus Pettersson fil.mag. Jenny Sylvin 5 000 €. Mikael Korhonen, ordf. och Pamela Gustavsson, och Anna-Maria Åström. sekr. Nämndens pro gradu-pris tilldelades fil.mag. Elina Redaktionen för Edith Södergrans samlade skrifter Förteckningar Loikkanen 500 €, fil.stud. Noora Rasilainen 500 € Historiska nämnden 2009–2011: Henrik Meinan- 3: Bo Pettersson, ordf., Pia Forssell, Boel Hackman, och fil.mag. Fredrik Rusk 500 €. der, ordf., Max Engman, Cecilia af Forselles, Björn Holger Lillqvist och Merete Mazzarella. Forsén, Lars-Folke Landgrén, Pirjo Markkola, Henry Ett pris om 5 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens gårdshavets forskningsinstitut 3 800 €, Traditionsvetenskapliga nämnden Nygård, Eljas Orrman, Minna Sarantola-Weiss, Redaktionskommittén för Finlands svenska folkdikt- Pris testamentsfond tillföll filosofie doktor Jessica fil.mag. Kalle Kananoja 5 000 €, jur.lic. Gustaf Fil.lic. Patricia Aelbrecht 5 000 €, fil.mag. Sonja Nils Erik Villstrand, Charlotta Wolff och Ann- ning: Ann-Mari Häggman, ordf., Anneli Asplund, Parland-von Essen för boken Affärer, allianser, Langenskiöld 7 000 €, Måkläppen AB 10 000 €, Hagelstam 6 000 €, fil.mag. Jakob Löfgren Catrin Östman. Birgitta Eklund-Strang, sekr., och Lars Huldén. Karl Emil Tollanders pris om 35 000 euro och den anseende. Konsten att tillhöra eliten i Helsingfors ca Projektgruppen för utgivning av Pehr Stenbergs 8 200 € och M.S., B.A. Espen Suenson 9 800 €. Redaktionen för Förvaltningshistorisk ordbok: Max Tollanderska medaljen tillföll författaren Ulla-Lena 1740–1820. levernesbeskrivning/Umeå universitet 15 000 €, Litteraturvetenskapliga nämnden 2009–2011: Bo Nämndens pro gradu-pris om 1 000 € tilldelades Engman, ordf., Lars Granlund, Kaisa Häkkinen, Lundberg för ett författarskap omfattande lyrik, fil.lic. Jennica Thylin-Klaus 5 000 € och fil.mag. Pettersson, ordf., Claes Ahlund, Pia Forssell, Anna fil.mag. Charlotta Eriksson. Christer Kuvaja sekr., Eljas Orrman och Peter dramatik och noveller, men framför allt romaner Ett pris om 5 000 euro ur Fonden Gustaf III:s min- Victor Wilson 10 000 €. Hollsten, Roger Holmström, Päivi Lappalainen, och essäistiska reseskildringar. ne tillföll filosofie doktor Johanna Ilmakunnas för Slotte. Arkivens fältstipendier Holger Lillqvist, Rita Paqvalén och Maria Öster- doktorsavhandlingen Kuluttaminen ja ylhäisaatelin Teologi och kyrkohistoria: Teol.mag. Jakob Dahl- Folkkultursarkivet: Fil.mag. Conny Andersson lund. Redaktionsrådet för SLS ekonomisk-historiska Ett pris om 18 000 euro ur Bokhandlaren Bo Carle- elämäntapa 1700-luvun Ruotsissa. backa 18 000 €, Judiska församlingen i Hel- 1 000 €, stud. Sarah Johanna Kåll 1 000 €, och betraktelse: Håkan Andersson, Susanna Fellman, skogs minnesfond tillföll författaren Tomas Mikael singfors 5 000 € och teol.mag. Gerd Snellman Samhällsvetenskapliga nämnden 2009–2011: stud. Hanna Nilsson 500 €. Gunnar Rosenqvist och Henry Wiklund. Bäck för Fantasi C-dur. Ett pris om 5 000 euro ur Fonden Gustaf III:s 7 000 €. Karmela Liebkind, ordf., Erik Allardt, Fjalar Finnäs, minne tillföll filosofie doktor Carola Nordbäck för Kimmo Grönlund, Catharina Lojander-Visapää, Ett pris om 18 000 euro ur Irma Carrells testa- Språkarkivet: Stud. Maria Rönnbacka 1 000 €. Styrgruppen för Strömma gårds historik: Anna- doktorsavhandlingen Lycksalighetens källa. Kontex- Miljövård och teknologi: Natur och Miljö r.f. Anne-Marie Londen, Tom Moring, Tom Sandlund mentsfond tillföll författaren Pirkko Lindberg för Maria Åström, ordf., Johanna Wassholm, Nils Erik tuella närläsningar av Anders Chydenius budordspre- 15 000 €, fil.mag. Sonja Nybom 6 000 €, Pristagare i Folkkultursarkivets pristävling och Susan Sundback. romanen Hotell Hemlängtan. Villstrand och Christer Kuvaja, sekr. dikningar, 1781–82. ekon.lic. Mari Ratinen 9 000 €, Vindkraftförening- Tro, tydor och trolldom Språkvetenskapliga nämnden 2009–2011: Camilla Ett pris om 18 000 euro ur Ingrid, Margit och Hen- en r.f. 7 500 € och WWF Finlands havsörnsarbets- Pris à 150 €: Elina Andersson, Marianne Edgren Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter: Läs prismotiveringarna på www.sls.fi. Wide, ordf., Erik Andersson, Ann-Marie Ivars, Jan rik Höijers donationsfond II tillföll skådespelaren grupp 21 000 €. och Bettina Westerholm. Max Engman, ordf., Pia Forssell, Rainer Knapas, Lindström, Nina Martola, Marianne Nordman, Frej Lindqvist för boken Svindlare mot sin vilja. En Barbro Ståhle Sjönell, Kerstin Thelander, Clas Zil- Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond Pris à 100 €: Anita Hirvonen, Johanna Jung, Lea Mikael Reuter, Caroline Sandström, Anna Slotte- skådespelare blir till. liacus och Kim Björklund, sekr. Ekon.mag. Linda Gerkman 18 000 € och pol.mag. Lindell, Birgitta Lönnqvist, Lüttge, Marketta Sundman och Marika Tandefelt. Ett pris om 18 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Stipendier och Susanna Sandström 12 000 €. Prisnämnder Tina Nylund, Gunveig Uggelberg och Elisabeth von Traditionsvetenskapliga nämnden 2009–2011: Margareta Bergboms fond tillföll filosofie doktor, Fonden Fredrik Pacius minne Wetter-Rosenthal. Anna-Maria Åström, ordf., Carola Ekrem, Katja Allmänna prisnämnden utsedd för 5.2.2011: Fred docent Henrik Knif för hans mångsidiga studier i forskningsbidrag Fonden har beviljat 800 € för att stödja instiftan- Hellman, Niklas Huldén, Ann-Mari Häggman, Lena Karlsson, ordf., Magnus Pettersson, sekr. europeisk lärdoms- och offentlighetshistoria. Pris à 50 €: Camilla Duncker, Marlene Günsberg, Ragnar, Ester, Rolf och det av Pacius-sällskapet vid Helsingfors univer- Marander-Eklund, Ulrika Wolf-Knuts och Susanne • Skönlitterära sektionen: Barbro Enckell-Grimm, Corinna Heinrichs, Signild Hellsten, Birgitta Karls- Henrik Othman och Peter A. Sjögren. Två pris om vartdera 12 000 euro ur Ragnar, Es- Margareta Bergboms fond sitet. Österlund-Pötzsch. son, Peik Pietilä, Rolf Uddström. • Fackbokssektionen: Erik Andersson, Kimmo ter, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll Juha Psykolog, socionom Gunilla Björkqvist 10 000 €, Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond Förlagsnämnden: Tom Moring, ordf., Bo Petters- Grönlund och Henrika Tandefelt. Siltanen och Thomas Wulff för skådespeletApollo fil.mag. Julia Dahlberg 12 800 €, redaktionschef, Övriga understöd Fil.dr Thomas Ek 3 000 €, Projektgruppen för ut- son och Marika Tandefelt och som extern medlem i fähuset. pol.mag. Nina Edgren-Henrichson 15 000 €, Historisk Tidskrift för Finland beviljades 15 000 € givning av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning Rainer Knapas. Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris fil.mag. Magnus Enlund 18 000 €, MA Malte Ga- och tidskriften Budkavlen 2 000 €. (för 16.5.2011): Max Engman, ordf., Marika Tande- Ett pris om 16 000 euro ur Paul Werner Lybecks 5 000 €, fil.dr Sabira Ståhlberg 5 000 € och fil.dr sche 8 000 €, dipl.ekon. Per Gustavsson 4 500 €, Personhistoriska kommissionen: Max Engman, felt och Bo Pettersson. Åbo Akademis represen- testamentsfond tillföll författaren Erik Wahlström Maria Vainio-Kurtakko 7 000 €. fil.lic. Mika Hakkarainen 12 000 €, fil.mag. Sarah ordf., Johanna Aminoff-Winberg, Johan Bärlund, tant: Ria Heilä-Ylikallio (suppleant Ulrika Wolf- för romanen Flugtämjaren. Hankalahti 18 000 €, DMus, violinist Linda Hed- Professor Carl-Eric Thors stipendiefond Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica Parland-von Knuts) och Kimmo Grönlund (suppleant Ingvar Ett pris om 13 000 euro ur Eklund-Modeenska lund 18 000 €, fil.mag. Magdalena af Hällström Fil.stud. Jenni Karjalainen 700 € och fil.mag. San- Essen, Kristian Stockmann och John Strömberg. Dahlbacka). fonden med tillhörande medalj tillföll journalis- 18 000 €, fil.mag. Ingalill Ihrcke 16 000 €, fil.mag. dra Petas 1 000 €. Medlemmar i säll- Årsfestkommittén: Max Engman, ordf., Bo Petters- ten och författaren Magnus Londen för boken Kasper Kepsu 10 000 €, fil.mag. Hanna Kivikero Stipendienämnder Carl-Johan von Troils minnesfond son, Magnus Pettersson och Dag Wallgren. Utan- Över daggstänkta berg. Finlandssvensk scouting 13 000 €, pol.mag. Mathias Mårtens 6 500 €, skapets nämnder, Nämnden för Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Med.kand. Susanne Rosenback 800 € och för kommittén stående konstnärlig ledare: Lena 1910–2010. fil.lic. Seija Niemi 12 000 €, fil.mag. Ulrika Rosen- Bergboms fond: Henrik Meinander, ordf., Bengt med.stud. Kristina Wikman 1 210 €. von Bonsdorff. dahl 12 000 €, fil.mag. Antti Räihä 9 000 €, kommittéer, utskott Ahlfors, Anna-Maria Åström och Magnus Petters- Ett pris om 12 000 euro ur Astrid och Bertel Ap- fil.mag. Ann-Helen Sund 12 000 €, fil.mag. Mats Historiska nämnden Redaktionsråd, uppföljningsgrupper son, sekr. pelbergs fond tillföll författaren Peter Mickwitz för Wickström 18 000 €, doktorand Christoffer Åhl- Fil.mag. Julia Dahlberg 6000 €, fil.mag. Hanna m.m. verksamma Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet essäsamlingen Förlorat. man 3 400 € och fil.dr Susanne Österlund-Pötzsch Kivikero 6 000 e, pol.mag. Mathias Mårtens Beredningsutskottet för Ingrid, Margit och Hen- Svensk politik i Finland – beteende, opinion, framtid: 15 000 €. 5 000 €, fil.mag. Ulrika Rosendahl 7 000 € och 2011 rik Höijers donationsfond II: Fred Karlsson, ordf., Ett pris om 9 000 euro ur Ingrid, Margit och Hen- Karmela Liebkind ordf., Kimmo Grönlund, Lauri doktoranden Christoffer Åhlman 6 000 €. Henrik Meinander, Camilla Wide och Magnus Pet- rik Höijers donationsfond I tillföll författaren Henri Albert de la Chapelles fond Verksamhetsrelaterade permanenta organ Karvonen och Christer Kuvaja sekr. tersson, sekr. Forss för reportageboken De säger att de känner Schjerfbeck-sällskapet i Ekenäs 20 000 € för upp- Litteraturvetenskapliga nämnden Ackvisitionskommittén för Historiska och littera- gud men de ljuger. Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Fin- Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfonds förandet av ett minnesmärke över Helene Schjerf- Fil.dr Mia Franck 9 000 €, fil.mag. Eva Kuhlefelt turhistoriska arkivet 2009–2011: Johan Bargum, landssvenskhet framställd genom musik: Ann-Mari nämnd: Eva Liljeblom, ordf., Jan Otto Andersson becks tid i Ekenäs. 15 000 € och MA, pol.kand. Hanna Lahdenperä Rainer Knapas, Marika Tandefelt, Johan Wrede, Ett pris om 9 000 euro ur Ingrid, Margit och Hen- Häggman ordf., Timo Leisiö, Pirkko Moisala, Gun- och Juhana Vartiainen. Svenska handelshögsko- 6 000 €. Mikael Korhonen, ordf. och Petra Hakala, sekr. rik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Fonden Gustaf III:s minne nar Ternhag och Christer Kuvaja sekr. lans representant: Gunnar Rosenqvist. Ekonomiska Mona Forsskåhl för doktorsavhandlingen Konstruk- Fil.mag. Kjell Lekeby 3 000 €. Nämndens pro gradu-pris om 1 000 euro tilldela- Bibliotekskommittén 2009–2011: Tore Ahlbäck, samfundets representant: Edvard Johansson. tioner i interaktion. de e som resurs i samtal. Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet På des fil.mag. Annika Rautoma. Cecilia af Forselles, Magnus Pettersson, Mikael Ingrid, Margit och Henrik Höijers väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av Fonden Fredrik Pacius minne: Ann-Mari Häggman, Korhonen, ordf. och Martin Ginström, sekr. Ett pris om 8 000 euro ur Harald och Jenny Neo- donationsfond II Samhällsvetenskapliga nämnden svenskans struktur hos finska inlärare: Marika Tande- ordf., Lena von Bonsdorff, Yvonne Thesleff och vius fond tillföll författaren Lars Sund för boken En Svenska språket: Fil.mag. Hanna Kallio 18 800 €, Ekon.dr Jonas Holmqvist 6 000 €, pol.mag. Anna- Musik- och traditionskommittén vid SLS Arkivcen- felt ordf., Hanna Lehti-Eklund, Marketta Sundman Magnus Pettersson, sekr. morgontrött fågelskådares bekännelser. Dagboksblad fil.lic. Marika Paavilainen 13 800 €, fil.mag. Helena Maria Slotte 16 100 € och pol.mag. Jenny Sten- trum i Vasa 2009–2011: Mikael Korhonen, ordf., och Christer Kuvaja sekr. maj-december. Stipendienämnden för Hjördis och Arvid Standert- Palmén 9 400 €, fil.dr Viveca Rabb 7 800 €, pol. berg-Sirén 9 400 €. Tuula Airola, Siw Ekström, Mikael Fröjdö, Inger Uppföljningsgruppen för utgivning av Biografi över skjölds minnesfond: Allmänna prisnämndens fack- mag. Jenny Stenberg-Sirén 9 400 € och fil.mag. Jakobsson-Wärn, Vivan Lygdbäck, Pirkko Moisala, Granberg-Sumeliuska priset om 6 000 euro till- Språkvetenskapliga nämnden Alexander Armfelt: Max Engman ordf., Lena Hul- bokssektion. Jenny Sylvin 13 800 €. Heidi Palmu, Arja Rantanen, Susanne Österlund- föll författaren Freja Rudels för novellsamlingen Fil.mag. Martina Huhtamäki 1 100 € (resebidrag), dén, Osmo Jussila, Robert Schweitzer och Christer Pötzsch, Niklas Nyqvist och Katja Hellman, sekr. Blodsband. Historia: Fil.mag. Aleksi Ahtola 16 000 €, pol.mag. fil.mag. Eeva-Liisa Järvinen 915 € (resebidrag), Kuvaja sekr. Professor Carl-Eric Thors stipendiefond: Camilla Wide, ordf., Hanna Lehti-Eklund, Beatrice Silén Matts Dumell 8 000 €, Föreningen Granskaren r.f. fil.dr Nina Martola 720 € (resebidrag), fil.lic. Traditions- och språkvetenskapliga kommittén/ Ett pris om 5 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll Redaktionsrådet för Biografiskt lexikon för Finland: och Sandra Petas. 3 000 €, Idrottsföreningen Kamraterna Grankulla Marika Paavilainen 5 000 €, fil.dr Viveca Rabb Folkkultursarkivet och Språkarkivet 2011–2013: journalisten Kenneth Myntti för boken Svenskan på Henrik Meinander, ordf., Max Engman, Fredrik 2 500 €, Arbetsgruppen arkeologi i Själö/Skär- 11 000 €, fil.mag. Anders Stendahl 6 000 €, Terhi Ainiala, Katriina Siivonen, Anne Ala-Pöllänen, offensiven eller på intensiven. Hertzberg, Ann-Mari Häggman, Rainer Knapas, Carl-Johan von Troils minnesfond: representan-

54 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 55 ter för familjen von Troil samt Magnus Petters- 749 Michel Ekman, ”Må vi blicka tillbaka mot det Digitala utgåvor Del 2 i vårens föredragsserie 21.2. Hjältar och Traditionshörnan, konsert i Soittosali 16.7 under son, ordf. förflutna”. Svenskt och finskt hos åtta finlandssvenska ikoner – om att konstruera nationella och litterära den internationella folkmusikfestivalen i Kaustby Mest sålda böcker Zacharias Topelius, Finland framställdt i teckningar, författare 1899–1944 identiteter med Andreas Nyblom och Erik Höök. med Lappfjärds spelmanslag, Ajon, Kvinnfolk, Zacharias Topelius Skrifter XII, utg. Jens Grandell Förvaltningsråd och -nämnder Lynne, Lars Engstrand och Nikulan pelimannit. 750 Clas Zilliacus (red.), Erhållit Europa/vilket här- Författare/utgivare, titel Sålda & Rainer Knapas (nätpublikation och pdf, Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och Henrik Mars med erkännes. Henry Parland-studier (distribueras i exemplar www.topelius.fi) Skivreleasekonsert 16.7 med grupperna Som Folk Höijers donationsfond: Dag Wallgren, ordf., Peter Vasa centrum förr och nu 10.3, en tillställning om Sverige av Atlantis) och Felspel. Storsjö och Kaj Åkerberg. Bildbank över hela bildprogrammet i Finland fram- stadskultur med fokus på byggnadsbestånd och Lena Holger (utg.): Helene Sch- 1 236 st. 751 Arne Toftegaard Pedersen (red.), På fria villkor. ställdt i teckningar samt en kategori övriga bilder miljö. Ett samarbetsprojekt mellan Österbottens Folkmusikutställning 11–17.7 i samband med Bestyrelsen för Stensböle Minnen 2008–2011: jerfbeck. Och jag målar ändå. Brev Edith Södergran-studier (distribueras i Sverige av (www.topelius.fi; i samarbete med Statens konst- traditionsarkiv, Vasa Arbis och Invånarföreningen Kaustby folkmusikfestival. Henry Wiklund, ordf., Henrik Degerman, Joakim till Maria Wiik 1907–1928 Atlantis) museum och Museiverket) i centrala Vasa. Flinck och Björn von Konow. Jens Grandell & Rainer Kna- 600 st. Augusti 752 Kirsi Vainio-Korhonen, Sophie Creutz och hen- Övriga publikationer Del 3 i vårens föredragsserie 14.3. Hjältar och Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks: Henry Wik- pas (utg.): Zacharias Topelius. ikoner – om att konstruera nationella och litterära Visstuga i Karvat bystuga i Oravais 18.8 med nes tid. Adligt liv i 1700-talets Finland, övers. Camilla Källan 1/2011 lund (SLS), ordf., Kristina Lindfors (Svenska folk- Finland framställdt i teckningar. identiteter med Tuomas Heikkilä och Kari Tar- Ann-Marie Löfdahl och Synnöve Svanström. Frostell (distribueras i Sverige av Atlantis) Källan 2/2011 partiet) och Bengt Sohlberg (Nylands svenska Zacharias Topelius Skrifter XII kiainen. Bokkatalogen Böcker 2011 Folkmusikgruppen Rosenfink på Etno-Espa 23.8. lantbrukssällskap). 753 Kimmo Grönlund (red.), Språk och politisk mo- Kalender 2012. Folk & liv Finlands svenska folkmusikinstitut bjöd på konser- bilisering. Finlandssvenskar i publikdemokrati Kirsi Vainio-Korhonen: Sophie 534 st. Aktuellt i svensk och finländsk valforskning 31.3, Creutz tid. Adelsliv i 1700-talets seminarium med Sören Holmberg, Christer Ku- ten i samband med Etno-Espa 2011. 754 Sven-Erik Klinkmann, I martallarnas, fänrikarnas Finland vaja, Kimmo Grönlund, Åsa Bengtsson, Niklas Wil- September och dixietigrarnas land. En resa genom det svenska helmsson, Peter Söderlund och Jan Sundberg. Publikationer 2011 i Finland Sofia Häggman:Alldeles hemlikt. 493 st. Publika evenemang Den tvåspråkiga Svinhufvud. Den svenska eliten Georg August Wallins Egypten April som finskans förfäktare, seminarium 8.9 med Skrifter utgivna av Svenska 755 Pia Forssell & Carola Herberts (red.), Digitala 1843–1845 Januari Hur påverkar det digitala kulturarvet forskningen? Henrik Meinander, Martti Häikiö, Max Engman, och tryckta utgåvor. Erfarenheter, planering och teknik litteratursällskapet i Finland Paneldiskussion inom projektet Forskarnas röst Anna-Riitta Lindgren, Maritta Pohls och Nils Erik i förändring (i samarbete med Nordiskt Nätverk för Den årliga folkmusik- och folkdanskryssningen 710:3 Biografiskt lexikon för Finland 3 (distribueras i Arne Toftegaard Pedersen 472 st. och digitalt material – Tutkijoiden ääni ja sähköiset Forsgård. I samarbete med Svinhufvud-stiftelsen Editionsfilologer NNE) (red.): På fria villkor. Edith Söder- Folklandia 7–8.1. Finlands svenska folkmusikinsti- Sverige av Atlantis) aineistot 8.4 med Mikael Korhonen, Outi Hupa- och tankesmedjan Magma. gran-studier tut närvarande vid folkloremässan. 756 Stefan Nygård & Julia Tidigs (red.), Historiska niittu, Marko Lamberg, Jyrki Ilva och Vesa Kurkela. 710:4 Biografiskt lexikon för Finland 4 (distribueras i Del 1 i höstens föredragsserie 12.9. ”Jag är ju ut- och litteraturhistoriska studier 86 Fiskarens vardag i den finländska skärgården förr länning vart jag än kommer”. Om invandring, åter- Sverige av Atlantis) Kaj Öhrnberg & Patricia Berg 456 st. Minoriteter, språk och svenskhet, seminarium 15.4 och nu 12.1. SLS seminarium i samband med Ve- vandring och integration med Marianne Backlén, 757 Susanna Luojus & Itha O’Neill (red.), Gatans (utg.) under medverkan av Kira med Christer Kuvaja, Sven-Erik Klinkmann, Östen 730:2 Georg August Wallin, Skrifter 2. Det första tenskapsdagarna i Helsingfors. Barbro Smeds, Maria Ahlroth och Oskar Pöysti. dikter. Ragnar och Hilding Ekelunds måleriska stad (i Pihlflyckt:Georg August Wallin. Wahlbeck, Ida Blom, Markus Österlund, Karmela året i Egypten 1843–1844, utg. Kaj Öhrnberg & samarbete med Amos Andersons konstmuseum Skrifter 2. Det första året i Egyp- Vetenskapernas natt 13.1 – expertpanel om Liebkind, Maria Bäckman, Matti Similä, Tünde Patricia Berg under medverkan av Kira Pihlflyckt Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 22–25.9. och Finska Litteratursällskapet SKS) ten 1843–1844 svenska i Finland med Anne Bergman, Pia Forssell, Puskás och Marika Tandefelt. (distribueras i Sverige av Atlantis) Medverkande i SLS scenprogram: Carola Herberts, Christer Kuvaja, Yrsa Lindqvist, Henrik Meinan- Wivan Nygård-Fagerudd, Agneta Rahikainen, Clas 758 Sofia Häggman,Alldeles hemlikt. Georg August Clas Zilliacus (red.): Erhållit 448 st. Vasa bokmässa 16–17.4. SLS närvarande med Fin- 745 Stefan Nygård, Henri Bergson i Finland. Recep- der, Tom Moring, Mikael Reuter och Clas Zilliacus. Zilliacus, Kirsi Vainio-Korhonen, Henrik Knif, Ebba Wallins Egypten 1843–1845 (distribueras i Sverige Europa / vilket härmed erkännes. lands svenska folkmusikinstitut och Österbottens tion, rekontextualisering, politisering Konferencier: Stan Saanila. Witt-Brattström och Jonas Ellerström. av Atlantis) Henry Parland-studier traditionsarkiv som lokala värdar. 747 Zacharias Topelius, Finland framställdt i teck- Utgivning av Finland framställdt i teckningar 14.1 Åbo Bokmässa 30.9–2.10. SLS närvarade på bok- 759 Kenneth Danielsen, Promenade des Anglais 139. Del 4 i vårens föredragsserie 18.4. Hjältar och ningar, Zacharias Topelius Skrifter XII, utg. Jens Petja Hovinheimo (red.): Finska 317 st. med Max Engman, Rainer Knapas, Jens Grandell, mässan i samarbete med Vetenskapsbokhandeln. Historien om Villa Huovila, dess finska ägare och in- ikoner – om att konstruera nationella och litterära Grandell & Rainer Knapas (distribueras i Sverige vyer. 1840-talets storfurstendö- Carola Herberts och Håkan Andersson. vånare identiteter med Derek Fewster och Klas-Göran av Atlantis) me i bilder – Näkymiä Suomesta. Oktober Del 1 i vårens föredragsserie 17.1. Hjältar och iko- Karlsson. 760 Helene Schjerfbeck. Och jag målar ändå. Brev till 1840-luvun suuriruhtinaskunta Forskarnas röst och digitalt material, seminarium 748 Petja Hovinheimo, Finska vyer. 1840-talets stor- ner – om att konstruera nationella och litterära Maria Wiik 1907–1928, utg. Lena Holger (i samar- kuvissa Maj 13.10 i Riksarkivet, med Jussi Nuorteva, Mikael furstendöme i bilder/Näkymiä Suomesta. 1840-luvun identiteter med Agneta Rahikainen och Hämäläis- bete med Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse och Korhonen, Outi Hupaniittu, Vesa Hongisto, Arja suuriruhtinaskunta kuvissa Osakunnan Laulajat under ledning av Esko Kallio. Barnlitteraturhistorien lever! Seminarium 6.5 med Finska Litteratursällskapet SKS) I samarbete med Helsingfors stadsmuseum och Bo Pettersson, Mia Österlund, Boel Westin, Päivi Kuula och Krister Lindén. Jere Jäppinen. Lappalainen, Elina Druker, Maria Andersson och Del 2 i höstens föredragsserie 17.10. ”Jag är ju ut- Sonja Svensson. Tradition och förnyelse i svenskundervisningen 21.1 länning vart jag än kommer”. Om invandring, åter- vandring och integration med Taina Juurakko-Paavola, Sisko Harkoma, Öppet hus vid SLS hus i Åbo 11.5. med Östen Wahlbeck och Marko Paasonen, Merja Saariaho, Åsa Palviainen, Matti Similä. Henrik Huldén, Marika Tandefelt, Sauli Takala, Kurs i att skriva projektplaner, forskningsplaner Georg August Wallin 200 år 21.10, internationellt Ullamaija Fiilin, Heini-Marja Järvinen, Hanna och stipendieansökningar 12.5 med Jan-Ola Öst- jubileumsseminarium med Max Engman, Jaakko Lehti-Eklund, Tiinaliisa Granholm och Marketta man, Bo Pettersson, Ingvar Dahlbacka, Arja Kuula Hämeen-Anttila, Fredrik Thomasson, Zbigniew T. Sundman. och Christer Kuvaja. Pågående forskningsprojekt 2011 Fiema, Patricia Berg, Kaj Öhrnberg, Sofia Hägg- Februari Del 5 i vårens föredragsserie 23.5. Hjältar och man, Heikki Palva och Awadh al-Bādī. I samarbete Projektets namn Projektledare Period ikoner – om att konstruera nationella och litterära med institutionen för världens kulturer vid Hel- Slutseminarium för projektet På väg mot kom- identiteter med Johan Strang och Ann-Catrin singfors universitet. Förvaltningshistorisk ordbok fil.dr Lena Huldén 1.10.2007–31.12.2012 munikativ kompetens: tillägnandet av svenskans Östman. struktur hos finska inlärare11.2 med Christer Ku- Helsingfors bokmässa 27–30.10. Medverkande i Bitar av samma pussel? Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland docent Sven-Erik Klinkmann 1.8.2010–28.2.2013 vaja, Marketta Sundman, Catrin Norrby, Marika Bokens och rosens dag 24.5 på Järnvägstorget i SLS scenprogram: Kimmo Grönlund, Thomas Ro- Svenskan i Finland i dag och i går professor Marika Tandefelt 1.8.2010–31.7.2017 Paavilainen, Eeva-Liisa Järvinen, Anne-Maj Åberg, Helsingfors. senberg, Michel Ekman, Sven-Erik Klinkmann, Wi- Sinikka Lahtine och Matti Rahkonen. van Nygård-Fagerudd, Kenneth Danielsen, Patricia • delprojektet Svenskan i tal professor Ann-Marie Ivars 1.8.2010–31.7.2013 Juni Berg, Sofia Häggman, Kaj Öhrnberg, Henrik Knif, Slutseminarium för projektet Finlandssvenskhet • delprojektet Finlandssvensk textkorpus fil.dr Nina Martola 1.1.2011–31.12.2013 Ask Archivists Day 9.6. Ett globalt Twitterevene- Fredrik Hertzberg, Henrik Meinander, Clas Zillia- framställd genom musik med Pirkko Moisala, 18.2 mang. SLS arkiv (@SLSarkiv) deltog och svarade cus, Arne Toftegaard Pedersen, Katarina Gädd- • delprojektet Svenskan i skrift professor Marika Tandefelt 1.8.2011–31.7.2014 Christer Kuvaja, Johannes Brusila, Niklas Nyqvist, på arkivrelaterade frågor. näs, Kirsi Vainio-Korhonen, Stefan Nygård, Trygve Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland: Utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv professor Nina Pilke 1.8.2010–31.7.2014 Ros-Mari Djupsund, Pia Maria Ahlbäck, Elizabeth Söderling, Rainer Knapas, Petja Hovinheimo, Jens Gould och Hanna Väätäinen. Juli Grandell, Janina Orlov, Agneta Rahikainen och Bir- Svenska invandrare i Finland – etniska relationer mellan svenskt och finskt docent Östen Wahlbeck 1.1.2011–31.12.2012 Visstuga i Pärtstugan i Oravais 7.7 med Ann- gitta Boucht. Marie Löfdahl och Synnöve Svanström.

56 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 57 Under bokmässan höll SLS arkiv och bibliotek kul- December Espmark, Kjell, professor 1986 Willner, Sven, redaktör 1969 Bredbacka-Grahn Malin redaktör turjour där man besvarade allmänhetens frågor Intersektionella perspektiv på minoritet, språk och Jones, W. Glyn, professor 1985 Wolf-Knuts, Ulrika, professor 2003 Personal 31.12.2011 Dahlberg Mats redaktör och informerade om sin verksamhet. Medverkan- Jonsson, Inge, professor 2000 Zilliacus, Clas, professor 2000 Edgren-Henrichson Nina redaktionschef region, symposium 9.12 med Niklas Huldén, Ulrika de: Nelly Laitinen, Kaisa Luoma, Anne Bergman, Lönnroth, Lars, professor 2001 Ågren, Gösta, författare, fil.dr 1981 Arkiv Ekman Michel forskare Wolf-Knuts, Monika Edgren, Johanna Björkholm, Pia Lindholm, Marika Rosenström, Anne-May Mæhle, Leif, professor 1986 Eriksson Cecilia redaktionsassistent Sven-Erik Klinkmann, Lena Marander-Eklund, Ma- Aaltonen Patrik amanuens Berger, Yrsa Lindqvist, Carola Ekrem, Pamela Gus- Nielsen, Torben, överbibliotekarie 1981 Korresponderande medlemmar i utlandet Ervalahti Nora redaktör deleine Eriksson, Sofie Strandén-Backa, Blanka Berger Anne-May arkivarie tavsson, Ann-Sofie Grönroos, Petra Hakala, Martin Olsson, Bernt, professor 2000 Björnsson, Anders, fil.kand. 1994 Forssell Pia ledande editionsredaktör Henriksson, Andreas Häger och Östen Wahlbeck. Bergman Anne arkivarie Ginström och Christa Hannuksela. Ruin, Olof, professor 2000 Brändström, Kjell-Arne, professor 2005 Brådd Johanna bildbehandlare Gartz Thomas redaktör Schoolfield, George C., professor 1984 Burman, Carina, fil.dr 2000 Eklund-Strang Birgitta amanuens Grandell Jens redaktör Rädda spelmanstraditionen, folkmusiksemina- Strömholm, Stig, professor 2002 Dahlbäck, Göran, professor 2000 Ekrem Carola arkivarie Herberts Carola redaktör rium i Vasa 28.10 med Ann-Mari Häggman, Owe Teleman, Ulf, professor 2003 Daviðsson, Aðalsteinn, lektor 1997 Ginström Martin bibliotekarie Hertzberg Fredrik redaktör Ronström, Tellef Kvifte, Antti Koiranen och Niklas Thelander, Mats, professor 2010 Ekelund, Louise, docent 1992 Grönroos Ann-Sofie amanuens Hiidensalo Anna redaktionsassistent Nyqvist. Paneldiskussion där även Mikael Fröjdö, Medlemmar Tottie, Thomas, överbibliotekarie 1987 Elsberga, Solveiga, översättare 1990 Gustavsson Pamela förste arkivarie Karlsson Hans redaktionsassistent Stefan Kuni, Dan Lillas, Greger Lindell, Marianne Sällskapet hade 1 101 medlemmar vid årsskiftet Wahlbäck, Krister, ambassadör 1994 Fernandez, Jocelyne, universitetslektor 1974 Hakala Petra förste arkivarie Kilpelä Eliel redaktionsassistent Maans och Désirée Saarela-Portin deltog. Diskus- 31.12.2011 (2010: 1 087). Vahlquist, Fredrik, ambassadör 2003 Grünbaum, Catharina, fil.mag. 1998 Hannuksela Christa bibliotekssekreterare Knif Henrik huvudredaktör sionen leddes av Ann-Mari Häggman och Niklas Wollin, Lars, professor 2008 Hjorth, Daniel, bokförläggare 1990 Hellman Katja förste arkivarie Lillqvist Jonas redaktör Nyqvist. Medlemsantalet fördelade sig enligt följande: Wrede, Johan, professor 2001 Holmqvist, Ivo, professor 1990 Korhonen Mikael arkivchef Meinander Mary ombrytare – hedersmedlemmar i Finland 27 Ystad, Åse Vigdis, professor 2010 Hägerstrand, Olof, fil.dr 1987 Laitinen Nelly arkivarie Pettersson Magnus förlagschef November – hedersmedlemmar utomlands 23 Österberg, Eva, professor 2007 Jansson, Torkel, professor 2004 Lindholm Pia arkivarie Pihlflyckt Katarina redaktör Del 3 i höstens föredragsserie 7.11. ”Jag är ju ut- – korresponderande medlemmar i Finland 52 Jávorszky, Béla, översättare 1988 Lindqvist Yrsa förste arkivarie Pihlflyckt Kira redaktionsassistent länning vart jag än kommer”. Om invandring, åter- – korresponderande medlemmar utomlands 44 Korresponderande medlemmar i Finland Josephson, Olle, docent 2002 Luoma Kaisa amanuens Pokela Antti grafiker vandring och integration med Sabira Ståhlberg och – stiftande medlemmar 14 Andersson, Erik, professor 1994 Kaplinski, Jaan, författare 1992 Lönnblad Marie arkivförtecknare Rask Hedvig redaktör Kenneth Danielsen. – ständiga medlemmar 22 Asplund, Anneli, fil.lic. 1999 Katchadourian, Stina, översättare 1989 Martonen Kai bildbehandlare Simberg Patrik produktionssekreterare – årsmedlemmar 919 (2010: 903) Georg Brandes och det moderna genombrottet i lit- Blomqvist, Marianne, docent 1999 Kirby, David, professor 1995 Miinalainen Maria amanuens Sundqvist Lisen redaktör teratur och kritik i Norden, seminarium 9.11 med Under året avled tre av sällskapets hedersmed- Brunell, Viking, ped.dr 2004 Kivimäe, Jüri, arkivchef 1991 Niemitalo Pia-Maria arkivförtecknare Torvaldson Anna redaktör Max Engman, Per Dahl, Trygve Söderling och Jens- lemmar, professor Bo Carpelan (Esbo) och profes- Edgren, Torsten, professor 1985 af Klintberg, Bengt, professor 2003 Nyqvist Niklas institutschef Veit Elisa redaktionsassistent Otto Horslund. I samarbete med Kungliga danska sor Gösta Holm (Lund) och fil.mag. Lars Palmén Eriksson, Jerker A., fil.lic. 1988 Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör 2003 Ragnvaldsson Peter arkivförtecknare Öhrnberg Kaj projektledare ambassaden i Helsingfors. (Helsingfors). Minnesrunor ingår i årsboken Histo- Gustafsson-Pensar, Ull-Britt, fil.mag. 1998 Lind, John, Dr phil. 1992 Rosenström Marika arkivarie riska och litteraturhistoriska studier 2012. Hirn, Sven, professor 1969 Lindkvist, Thomas, professor 2003 Sahlström Margareta amanuens Förmögenhetsförvaltning Har den finlandssvenska klassikerutgivningen en Jänicke, Gisbert, översättare 1993 Lindman-Strafford, Kerstin, MA, förf. 1983 Sundström Marie-Louise arkivsekreterare Gerkman Kristian placeringschef framtid?, seminarium 11.11 med Bo Pettersson, Karlsson, Börje, rektor 1979 Lindroth, Bengt, journalist, fil.kand. 2009 Hedersmedlemmar och korresponderande Svanström Synnöve amanuens Hietanen Gun-Britt vd-sekreterare Carina Burman, Roger Holmström, Ylva Vikström, Kevin, Torbjörn, chefredaktör 2007 Löfgren, Orvar, professor 2004 medlemmar 31.12.2011 Södergård Lisa arkivarie Wallgren Dag verkställande direktör Robin Elfving, Anna-Maija Koskimies-Hellman, Kirri, Arto, professor 1993 Njarðvík, Njörður P., författare, prof. 1992 West Monica arkivsekreterare Wiljanen Hans fastighetschef Monica Borg-Sunabacka, Annette Kronholm- Hedersmedlemmar i Finland kallelse Kokki, Kari-Paavo, museichef 1998 Nordberg, Bengt, professor 1997

Cederberg, Anders Westerlund, Marit Lindqvist, Allardt, Erik, akademiker 1992 Kolbe, Laura, professor 2009 Ohlander, Ann-Sofie, professor 2002 Forskning Sekretariat Bror Rönnholm, Nina Edgren-Henrichson, Myrika Andersson, Håkan, professor 2011 Korsström, Tuva, fil.mag. 2001 Peterson, Kjell, fil.dr h.c. 1996 Airio Sanna forskare Ekbom och Hanna Lahdenperä. Björkstrand, Gustav, professor 2000 Krooks, Sven-Erik, fil.mag. 1979 Pettersson, Torsten, professor 2007 Kjellin Lisbeth kanslisekreterare Björkholm Johanna forskare von Bonsdorff, Lena, musikpedagog Laaksonen, Pekka, professor 1985 Poulsen, Jóhan Hendrik, professor 1993 Pettersson Magnus kanslichef NORNAs 42 symposium Namn i stadsmiljö 10– Fortelius Sabina forskare och -skribent 2011 Lappalainen, Päivi, professor 2010 Reinhammar, Maj, docent 2008 12.11. Nordiskt namnforskarsymposium. I samar- Henricson Sofie forskare Estlander, Carl Erik, kommerseråd 2001 Lindberg, Dag, fil.mag. 1994 Rüütel, Ingrid, folklivsforskare 1992 Administration bete med Forskningscentralen för de inhemska Henriksson Blanka forskare Homén, Carl-Olaf, ped.dr h.c., Londen, Anne-Marie, professor 1999 Salberger, Evert, docent 1984 språken, Helsingfors universitet och Åbo univer- Huldén Lena forskare Helenius Sonja bokförare vicehäradshövding 2010 Markkola, Pirjo, professor 2010 Sandøy, Helge, professor 2003 sitet. Häger Andreas forskare Lundström Ina ekonomiassistent Huldén, Lars, professor 1993 Melin, Christina, lektor 1986 Schweitzer, Robert, fil.dr 2004 Ivars Ann-Marie forskare Lönnqvist Lars vaktmästare Häkli, Esko, professor 1985 Moring, Tom, professor 2008 Sjögren, Peter A., företagskonsult 2008 Arkivens dag i Norden 12.11. Öppet hus på SLS Katila Tuomas forskare Nygård Jungar Ingela personaladministratör Ivars, Ann-Marie, professor 2008 Nilsson, Kim, professor 1984 Stenius, Yrsa, journalist, författare 2009 arkiv. Kingelin-Orrenmaa Zea forskare Olin Ninny ekonomichef Jungar, Sune, professor 1999 Nordman, Marianne, professor 2003 Ståhle Sjönell, Barbro, dccent 2005 Klinkmann Sven-Erik forskare Selén Margareta ekonomisekreterare Porträttavtäckning 17.11. Nytt porträtt av tidigare Klinge, Matti, professor 1992 Nuorteva, Jussi, generaldirektör, docent 2001 Ternhag, Gunnar, professor 2010 Korkiamäki Heli forskare ordföranden Håkan Andersson, målat av Robert Laitinen, Kai, professor 1982 Nyberg, Stig-Björn, fil.mag. 1998 Töllborn, Göran, socionom 1995 Kuvaja Christer forskningschef Informationsförvaltning Back. Lax, Henrik, EU-parlamentariker 2003 Ojanen, Ursula, lektor 1987 Westin, Charles, professor 2010 Leinonen Therese forskare Lehtonen, Maija, professor 1994 Palmgren, Sten, lagstiftningsråd 2009 Wretö, Tore, professor 1977 Kylander Johan planerare Upplevelse och kulturarv. Tillämpad etnologi i kri- Litonius Sophie forskare Lönnqvist, Bo, professor 2006 Rastas, Pirkko, fil.mag. 2001 Labart Niklas IT-specialist tisk belysning, seminarium 18.11 med Anna-Maria Meurer-Bongardt Judith forskare Mazzarella, Merete, professor 1997 Rautalin, Marja-Leena, samh.kand. 1997 Lindholm Erik IT-assistent Åström, Cecilia Fredriksson, Joakim Forsemalm, Rautelin Mona forskare Nuolijärvi, Pirkko, direktör, professor 2010 Rosenberg, Thomas, pol.mag. 2008 Nyholm Harald medietekniker Nina Kivinen, Ann-Helen Sund, Elias Melander, Sarelin Mikael forskare Reuter, Mikael, fil.dr h.c. 2008 Rönnholm, Bror, kulturredaktör, författare 2003 Rentola Janne fotograf Anna Finnilä, Gunilla Sand, Heidi Hummelstedt Silvan Anna forskare Saari, Mirja, professor 1996 Sandelin, Carl Fredrik, författare 1972 Söderman Karola informationsförvaltningschef och Pia Lindholm. Strandén-Backa Sofie forskare Salminen, Johannes, professor 1998 Slotte, Peter, docent 1997 Toivola Tuuli digitaliserare Sirén, Olle, professor 1987 Wahlbeck Östen forskare Wikholm Mats IT-chef Seminarium om svensk dialektgeografi 24.11, med Slotte, Ulf-Erik, ambassadör 2007 Storå, Nils, professor 2001 Westerback Patrik forskare Ørsted Tove bildbehandlare Lars-Erik Edlund, Gerd Eklund, Therese Leinonen, Stockmann, Doris, ekon.mag. 2000 Ståhlberg, Krister, direktör, professor 2004 Vik-Tuovinen Gun-Viol forskare Österlund Daniel digitaliserare Gunilla Harling-Kranck, Camilla Wide och Lennart Stormbom, Nils-Börje, professor 1980 Tarkiainen, Kari, riksarkivare, fil.dr 1998 Vincze Laszlo forskare Elmevik. I samarbete med Kungliga Gustav Adolfs Sundman, Marketta, professor 2000 Törnudd, Klaus, pol.dr 1991 Åberg Anne-Maj forskare Akademien för svensk folkkultur. Suurpää, Matti, fil.mag. 2000 Kommunikation Vikström, John, ärkebiskop emeritus 2002 Svedberg, Ingmar, redaktör 2001 Fransman Tove evenemangssekreterare Kurs i att rita dialektgeografiska kartor 25.11. I Zilliacus, Benedict, författare 2005 Förlag Tallroth, Paulina, regeringsråd 2007 von Knorring Britt-Louise receptionist samband med seminariet om svensk dialektgeo- Tamminen, Marketta, fil.mag. 2004 Assmuth Lari redaktör Rahikainen Agneta programchef grafi 24.11. Hedersmedlemmar i utlandet Tarkka, Pekka, fil.dr 1980 Berg Patricia redaktör Wallgren Heidi kommunikationssekreterare Allén, Sture, professor 1991 Thölix, Birger, professor 1978 Björklund Kim redaktionschef West Ingela informatör Del 4 i höstens föredragsserie 28.11. ”Jag är ju ut- Eklöf, Tor, dipl.ekon. 1989 länning vart jag än kommer”. Om invandring, åter- Torvalds, Meta, fil.dr h.c. 1985 Elmevik, Lennart, professor 1993 Warburton, Thomas, fil.dr h.c. 1969 vandring och integration med Karmela Liebkind Engdahl, Horace, professor 2004 och Milena Parland. Vento, Urpo, fil.mag. 1981

58 VERKSAMHETEN 2011 VERKSAMHETEN 2011 59 Personalen enligt Personalen enligt placeringsort 31.12.2011 sektor 31.12.2011

Helsingfors 89 Arkiv 29 Vasa 13 Förlag 29 Åbo 6 Forskning 25 Övriga orter 2 Informationsförvaltning 10 Administration 6 Kommunikation 5 Förmögenhetsförvaltning 4 Sekretariat 2

SLS operativa organisation

VD Dag Wallgren

Förmögenhets- Arkiv Forskning Förlag förvaltning Mikael Korhonen Christer Kuvaja Kim Björklund Dag Wallgren

Sekretariat Magnus Pettersson

Administration Ninny Olin

Informationsförvaltning Karola Söderman

Kommunikation Gunilla Löfstedt-Söderholm

60 VERKSAMHETEN 2011 Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors, Finland tfn +358 9 618 777 [email protected] • www.sls.fi