SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll

Receptbok och jubileer ...... 1 Anne-May Berger: Arthur Harald Gallén – konstnär, dandy och diplomat ...... 3 Seminarium om Heliga Birgitta ...... 10 Sara Nordlund: Slang med schwung? Språkarkivets special- frågelista nr 54 ...... 11 Anna Perälä: Vackert, vittert, vetenskapligt. Jarl Pousars bokhistoriska samling ...... 16 Henrik Knif: Biografiskt lexikon under arbete ...... 24 Maren Jonasson: Lantbruket möter moderna tider. Allmänna finska lantbruksmöten och -utställningar 1847–1906 ...... 26 Anna Slotte-Lüttge: En skolklass, två språk. Dialogen mellan tvåspråkiga elever och deras lärare ...... 29 Pris, stipendier och forskningsbidrag ...... 32 Petri Salo: Skolan – en för alla bekant men säregen organisation ...... 35 Nya böcker ...... 38 Svenska litteratursällskapets årsmöte ...... 43 Håkan Andersson: ”På tidens älf till nya seklers obekanta stränder”...... 44 Föreläsningsserie hösten 2003 ...... 48

Omslagsbild: Konstnären Arthur Harald Gallén (1880–1931) var en färgstark personlighet vars efterlämnade papper finns i Historiska och litteraturhistoriska arkivet vid Svenska litteratursällskapet. En artikel om honom ingår i detta nummer (s. 3–10). Bilden på om- slaget är tagen under hans vandring till Paris 1902. SLSA 909. Receptbok och jubileer

Att mat, heminredning och trädgård är ning, rengöringsmedel, frosskurer, träd- heta teman inom bokbranschen för när- gårdsskötsel och annat som kunde kom- varande torde alla ha lagt märke till när ma till nytta i hushållet. Av de slitna de besökt sin bokhandel eller studerat pärmarna att döma har boken varit i fli- förlagens utgivning. Svenska litteratur- tigt bruk. Den som väntar sig att finna sällskapet kommer i höst att ge sitt lilla menyer över de middagar som servera- bidrag till denna bokflod. Anledningen des i det Runebergska hemmet blir däre- till detta är inte någon nyväckt trend- mot besviken. Mer än om societetens nöj- känslighet utan snarare en lyckträff. I esliv vittnar bokens innehåll om husmo- vintras hittades nämligen Fredrika Rune- derns vardag i mitten av 1800-talet. Här bergs receptbok i biblioteket i Runebergs finns en bit av vardagslivets kulturhisto- hem och tack vare gott samarbete med ria dokumenterad. Borgå museum kommer litteratursällska- pet att kunna ge ut boken i sin skriftserie. Uppladdning inför J.L. Runebergs Man har vetat att det i Fredrika Rune- 200-årsjubileum bergs kvarlåtenskap fanns en receptbok, men vart den tagit vägen var det ingen Svenska litteratursällskapet tjuvstartar som visste. Den senaste notisen om den således Johan Ludvig Runebergs 200-års- finns i Karin Allardt Ekelunds Fredrika jubileum genom att låta hans hustru Runeberg. En biografisk litteraturhistorisk Fredrika komma till tals redan i höst när studie från 1942. När sedan Borgå muse- Receptboken ges ut i tryck. Utöver själva um hösten 2002 skulle inleda renovering- recepten innehåller boken två artiklar, en en av Runebergs hem deponerades hem- av Agneta Rahikainen och en av inten- mets bibliotek på Svenska litteratursäll- dent Marketta Tamminen på Borgå muse- skapet för katalogisering, och det var i um. Museet kommer att ge ut boken på samband med flyttningen som den lilla finska senare i år. boken kom fram. Det var projektsekrete- J.L. Runebergs 200-årsjubileum upp- raren för J.L. Runebergs 200-årsjubileum, märksammas också med andra böcker. Agneta Rahikainen, som tog initiativ till Ur höstens utgivning kan nämnas Agneta katalogiseringen och det var också hon Rahikainens Johan Ludvig och Fredrika som gjorde fyndet. Runeberg, en bildbiografi som följer de Själva boken är en anspråkslös anteck- båda huvudpersonernas uppväxt och de- ningsbok där Fredrika Runeberg har skri- ras gemensamma liv. vit ner recept av varierande slag. Mest är Rainer Knapas ger ut en bok om J.L. det recept på bakverk, bl.a. ”Runebergs Runeberg i bokkonsten, med blicken fäst bakelse”, och konservering av olika slag, på illustrationer, bokband och omslag i och en hel del råd och rön om garnfärg- olika utgåvor av J.L. Runebergs verk

1 både på originalspråk och i översättning- rättelser, Hufvudstadsbladet, Folkwännen ar. De båda böckerna utkommer under och Östra Finland, i de flesta fall skrivna senhösten 2003. som brev, är personliga skildringar av li- Litteratursällskapets satsning på J.L. vet i storstaden, som ofta uppfattades Runebergs jubileumsår 2004 kommer att som hotfull och dekadent. Den väv av en- omfatta åtskilligt annat än de här böcker- skilda människoöden som framträder i na, men det återkommer vi till i nästa S:t Katarina svenska församlings s.k. nummer av Källan. Utöver de egna evene- minnes- och censurbok, dvs. kyrkoher- mangen, publikationerna m.m. medver- dens anteckningar om församlingsmed- kar sällskapet också aktivt i den festkom- lemmarna, och i Finska passexpeditio- mitté som planerar jubileet på riksplanet, nens protokoll och brevkoncept, ger en och redan nu kan man konstatera att na- inblick i förhållandena för inflyttade fin- tionalskalden kommer att bli föremål för ländare, och ofta nog om deras svårighe- stor uppmärksamhet runtom i landet, ter att hålla sig på den smala vägen. både på finska och på svenska. Heliga Birgitta 700 år S:t Petersburg 300 år I november medverkar sällskapet i firan- S:t Petersburg firar 300-årsjubileum i år, det av den heliga Birgittas 700-årsminne och även detta kommer att återspeglas i genom att arrangera ett jubileumssemi- litteratursällskapets bokutgivning. Som narium. Fem kända medeltids- och Bir- känt levde många finländare i rikshuvud- gittaforskare kommer att hålla föredrag staden under storfurstendömets tid, och om olika aspekter på den heliga Birgitta deras liv och leverne belyses i boken och birgittinorden. Seminarieprogram- Bland kejsarens finländska undersåtar, som met presenteras närmare på s. 10 i detta utkommer under hösten. Professor Max nummer. Engman, som tidigare har skrivit en mängd böcker och artiklar om S:t Peters- Med dessa glimtar av vad hösten kom- burg, har sammanställt samtida tidnings- mer att bjuda på önskar Källans redaktion artiklar och utdrag ur arkivsamlingar till läsarna en skön sommar! en spännande helhet som presenterar det dagliga livet bland finländarna i staden. N.E.-H. Tidningsartiklarna ur bl.a. Åbo Under-

2 Arthur Harald Gallén – konstnär, dandy och diplomat

Jag Arthur Harald – Gallen i Finland, Com- arkivmaterial som rör Arthur Harald mendör och Riddare av Nicham-el-Iftikhar, Gallén och som 1997 donerades till Belgiska Leopolds Orden, franska Acca- Svenska litteratursällskapets Historiska demien och Innehavare av Finska Frihets- krigets minnesmedalj med Ros och Spänne; och litteraturhistoriska arkiv tillsammans medlem av flera konstnärliga, litterära och med brorsonen, historikern Jarl Galléns lärda Sällskap, Legations Attaché och konst- material. Bland de 208 mappar som hör när ... till Jarl Galléns arkiv finns 14 som inne- håller handlingar, främst brev på franska, Så inleder Arthur Harald Gallén (1880- tyska och svenska samt fotografier, som 1931) ett av de många testamenten han tillhört eller handlar om Arthur Harald. skrev under de sista åren av sitt liv. Att vi Speciellt intressanta är fotografierna. De här har att göra med med en säregen per- består av många självporträtt, resebilder son som har levt ett mångskiftande liv och interiörer från hans olika hem. Man framgår tydligt. Testamentet ingår i det får en bild av en excentrisk person, flitig resenär och konstnär på exotiska resor, poserande i för resemålet karakteristiska dräkter. Det är något av detta intryck jag vill försöka förmedla med utgångspunkt i arkivmaterialet. Arthur Harald Gallén växte upp under enkla förhållanden, vilket framgår av Jarl Galléns anteckningar om farbrodern. För- utom dessa anteckningar och uppgifter i Walter Galléns släktregister finns inte mycket skrivet om honom. I en utställ- ningskatalog beskrivs han som ”en djupt originell och färgrik personlighet med sällskapstalanger som blommade bland vänner i intim miljö”. Arthur Harald Gallén föddes 1880 i Re- val. Fadern, guvernementsveterinären Wilhelm Gallén var äldste halvbror till konstnären Axel Gallen-Kallela. Modern Arthur Harald Gallén på 1920-talet. Foto Atelier Ottilie Dahlström var född i Åbo av riks- Aino. SLSA 909. svenska föräldrar. Då Arthur var två år

3 dog hans far. Änkan stannade med sina sex barn i Reval till 1888 då familjen flyt- tade till Helsingfors. Där inledde barnen sin skolgång men var efter en tid tvungna att sluta skolan på grund av familjens då- liga ekonomi trots understöd från en ”förmögen onkel”, apotekaren Alfred Lindstöm. Denne onkel var gift med bar- nens moster. Yngste sonen Arthur fick 1895 tjänst på Finska Färg och Fernissa, som ägdes av Alfred Lindström, först som springpojke, sedan som butiksbiträde. Jarl Gallén framhåller att ”det var svåra år för pojken som gärna velat fortsätta sin skolgång och som för övrigt hade en romantisk läggning och var begåvad med rik fanta- si”. Det var karaktärsdrag som onkeln hade föga förståelse för. Arthur använde varje lediga stund till att läsa, rita och måla. Så ofta han kom åt gick han på tea- Gallén i kolonisatörklädsel på Ceylon 1912. SLSA tern, där han ibland uppträdde som sta- 909. tist. Efterhand började han drömma om att bli konstnär och ägna sig åt måleri. Till Paris Det var ingalunda bara den berömda far- broderns (Axel Gallen-Kallela) exempel Som de flesta dåtida finska konstnärer som lockade. I själva verket var förbin- ville också Arthur Gallén bege sig till Pa- delsen mellan familjen och faderns styv- ris. Han beslöt sig för att vandra till fots. mor och styvsyskon rätt kyliga, skriver Några vänner hjälpte honom ekono- Jarl Gallén. Arthur, eller Harald som han miskt, och i maj 1902 gav han sig iväg. senare började kalla sig, och farbrodern Han gick i stort sett från Lübeck till Paris, Axel fann emellertid senare varandra ge- förutom en avstickare med tåg till Berlin, nom sitt gemensamma intresse för kons- Dresden och Prag, som bekostades av ten. tyska vänner. Arthur Gallén slutade på Finska Färg Så här beskriver Arthur Gallén en våren 1900 och sökte sig till konstnärsba- vandringsdag i sin dagbok: nan med ekonomiskt stöd av vänner. Han genomgick mellanskolan och antogs till d.15 aug. Godramstein in Pfalz. På morgo- Universitetets ritskola. Samtidigt stude- nen fick jag godt kaffe samt kaka och plom- rade han vid Konstföreningens ritskola mon med på vägen och nattläger för intet. och utexaminerades som teckningslärare. Det voro goda och hjärtliga människor. Gud År 1902 fick han av Konstflitföreningen välsigne dem. – Det är i sköna trakter jag nu befinner mig. Annweiler bergen (utlöpare ett pris i form av ett silverritstift, vilket från Vogeserna) höja sina svartblå kammar han lyckades byta mot 75 mk – han var mot skyn. – efter 2 timmars marsch kom jag uppenbarligen i stort behov av pengar. till den gamla goda staden Annweiler, gjor-

4 slaktare, bokbindare eller präst. Intet af allt detta. Af pojken Louis blef jag förd till rum- met hvar jag skulle sofva. Ett litet rum med tre smutsiga sängar och sängkläder, fönstret högt uppe i väggen och litet, en stump ljus ställdes i nischen och så skulle jag klä af mig.

Första tiden i Paris var svår. I ett brev till modern skriver han ”hyrt två små vinds- rum 25 fr/kvartalet, portvakten lånte tvättfat och handduk, hyrt bord och 2 sto- lar för 1 fr/månad, sängen Tidningar på Tegelgolv, ränsel som kudde, kappan som täcke”. 1904 flyttar han till ”Klostret” på Rue Lhomond 26. Enligt Jarl Gallén knöt farbrodern kon- takt med sådana personer som han kun- de dra nytta av; ”han vann snart med sitt vinnande väsen stöd bland landsmän och skandinaver i staden”. Med deras och fin- ska släktingars hjälp kunde han börja Vindsvåningen i Paris 1904. SLSA 909. sina konststudier på Academie Julian, Academie Colarossi och Ecôle des Beaux de en utflykt till den gamla riksborgen Tri- Arts. Arthur Harald Gallén kunde med fels (516 m) och åt där uppe min anspråkslö- vänners ekonomiska hjälp ge sig av på sa frukost: bröd, ost och öl. Vandrade så vi- resor i Frankrike för att söka motiv. I au- dare med mitt sjuka venstra ben genom Rimtal och Wilgatswiesen. Kvällen kom och gusti 1905 sökte han sig till kusten Belle- solen sjönk och jag war mycket trött men Isle-en-Mer för att måla och dit återvän- vidare gick det, vidare måste jag till Pir- der han flera gånger under sitt liv. Han masens. Kl. 10 på kvällen, det var redan var landskapsmålare och ”lockades med mörkt, skönjde jag några ljus från staden. sin romantiska läggning av det egenarta- Jag blef så glad att jag sjönk på mina knän de och gärna det exotiska”. och tackade den gode Guden som under denna dag ledt mina steg så långt att jag Han har dock inte lämnat några större uppnådt Pirmasens. Jag ilade in i stan, möt- spår i konsthistorien trots att han under te en man som långsamt vandrade hem till sin livstid deltog i många utställningar det herberge där han bodde. Han tog mig både i Finland och flera europeiska stor- med sig och lofvade visa mig stället där städer. Arkivmaterialet innehåller inte äfven jag kunde bo. Det war en lång och mörk vandring genom ruskiga och trånga särskilt mycket uppgifter om hans konst- gator som vimlade af omtumlande arbetare närskap. Henrik Tandefelt en samtida barn, samt hustrur och män. Äntligen upp- finsk konstnär i Paris, skriver till sin hus- nådde vi herberget. Det var stort och många tru Signe Tandefelt julaftonen 1904 om voro de som bodde, åto och drucko här. Jag hur han råkat Harald Gallén: satte mig i en vrå och begärde litet att äta. Den ena efter den andra af handtverksgesel- lerna kom fram till bordet och frågade mig Medan jag satt där kom Gallén, han har en om jag var skräddare, israelit, boktryckare, utmärkt privatlärare som målat hela ryska

5 Landskapsmålning av Harald Gallén, 1910. SLSA 909.

kejsarfamiljen, taflorna hänga nu i tronsa- som är den nyckel som öppnar alla dörrar len. Han målar bara högtstående personer, till hemlighetens gemak i mitt lif. Om man har många fina elefver som lik Gallén beta- vet att jag är homosexuelle så vet man äfven lar femtio frang i månaden. Gallén gör nu att värdera mig med alla mina fel och de få färgetsningar med motiv från hafvet i Bre- förtjenster jag eger. tagne, vattnet mörkblått, himmelen gul och brenningarna gröna och violetta, sanden Han snarast inbjuder läsaren att ta del av röd. Han skall resa till Maceoro (?) i februari för att inte har man här eller i Finland alls sitt liv. Den 21 juli 1903 skriver han: reda på hvad färg egentligen vill säga. – Jag tyckte att de voro faseliga, gick min väg, åt [M]in käre läsare om du någonsin existerar, och tecknade på akademien. ber jag först få säga mitt tack för det du ger dig möda att följa mina flyktiga tankar vid skildrandet af ett lif. Komplicerade relationer Tyvärr skriver han ytterst lite i sina dag- I sina dagböcker öppnar Gallén ofta sitt böcker om sitt målande utan berättar innersta för läsaren. Han berättar om främst om sina tankar kring ofta kompli- mycket personliga händelser och ger ut- cerade människorelationer. tryck för intima känslor, såsom sin sexu- Tydligen var han som ung mycket upp- ella läggning. vaktad av kvinnor. Av dagboksanteck- ningar framgår att han den 26 april 1911 ... se det behövs ett visst mod att säga ut det, eller som jag att skrifva det i sitt lefvernes tänkt fria till Margeherita Dandolo historia. Men hvarför hålla detta hemligt Maselli, men den 5 juli skriver han ”slagit som är den röda tråd som går genom mitt lif äktenskapsplanen ur hågen”.

6 Gallén på Östersjön på väg hem ca 1912. SLSA 909.

I arkivet finns bevis för en livlig korre- av hans konstverk, de flesta landskaps- spondens också mellan en annan dam, bilder. Maria Hennen, och Gallén från 1902 till Av korrespondensen framgår att Gallén 1928. Båda parternas brev ingår i arkivet. hade kontakt med många välbärgade Gallén verkar att ha haft en mycket nära personer, också kungligheter, som troli- relation till Maria Hennen. Den 2 septem- gen också köpte hans konstverk. Det ber 1921 skriver han i ett brev till henne framgår att han fått betalt bl.a. av H.K.H. att det är 19 år sedan de träffades. Han Henri af Bourbon för de bilder denne säger att om de då förstått saker som köpt. Prinsen av Bourbon var enligt Ha- idag, kunde de nu ha en 18-årig son. Han rald Gallén påtänkt som kung för Fin- avslutar brevet ”mit tausen Küssen sch- land. Gallen skriver i sin dagbok den 4 ja- liesse ich Sie in meinen Armen an diesen nuari 1913 att han haft besök av baron unseren Freundschaftsfeiertag”. Georg Standertskjöld som meddelat att På nyårsafton 1912 skriver Gallén att ”ett af mina lyckligaste år går mot sitt ... man väntar krig mellan Österrike och slut”. Han verkar att vara full av arbets- Ryssland, Tyskland och Frankrike! Finland skulle då se bättre dagar och befrias från det lust och håller t.o.m. på nyårsnatten på ryska oket. Men hvad skulle då ske? Fin- med en etsning. Han skriver: ”Jag vill jag land blifva republik? eller konungarike? skall jag måste nå mitt mål Nihil Obstat” Planen är färdig: Man uppsätter på Finlands (inga hinder föreligger) – uttrycket var tron en Prins af Bourbon-Sicilien! Min vän något av hans valspråk som också fanns Henri konung av Finland! /.../ Men jag öns- tryckt på hans brevpapper. Bland arkiv- kar ändå hellre en republik. materialet finns ett trettiotal fotografier

7 Globetrotter och diplomat

Harald Gallén levde alltid ett mycket rör- ligt konstnärsliv. Tidpunkten och målen för de olika resorna finns väl uppteckna- de, exempelvis 1906 vistades han i Spa- nien och Marocko som konvalescent efter att ha varit sjuk i tyfus. Följande år reste han till Italien men ställde också båda åren ut i Finland, vilket han gjorde så gott som varje år. År 1906 ställde han ut på Ateneum, och utställningen 1907 ordna- de han tillsammans med Emil Ceder- creutz, som han också annars umgicks med. 1908–1911 var han utsänd av guver- nörsämbetet i Algeriet som ”Chargé de Mission” för konstnärliga ändamål i Al- geriet och Marocko.

Hade en misslyckad utställning i Oran. Fe- Arthur Harald Gallén klädd som en buddistmunk let: den obildade publiken som icke kunde på Ceylon 1912. SLSA 909. förstå min höga och kultiverade konst. Pres- Men i mars 1911 skrev Gallén: ”Utställ- sen gjorde tyvärr ej heller sitt bästa för att ning i Galeri Bernheim med stor prakt. upplysa publiken om hvad slags konst som bjöds. Mitt var felet så till hvida att jag bor- Furstar och Prinsar hedrade mig med sin de betänka att man ej bör kasta pärlor på närvaro. Tidningarna talade därom och svinen. lofordade mig.”

Gallén på väg till Mianoshita vid Hakone i Japan, maj 1914. SLSA 909.

8 Året därpå reste han bl.a. till Palestina och Egypten och två år senare till Ceylon, Indien, Singapore, Kina och Japan. Han hade pass och öppet brev med rätt att be- söka Kejsarstaden i Peking 1914. De här resorna är väldokumenterade i arkivet. Under sina resor till Finland besökte han gärna Lappland där han att döma av fotografierna också målade. Harald Gallén tycks som sagt ha uppe- hållit kontakterna till Finland under sina utlandsår och fungerade som sanitär vid Helsingfors skyddskår, från vilken han permitterades den 15 juni 1918. Innan Gallén för gott flyttade tillbaka till Fin- land blev han utsänd som diplomatisk kurir till Paris och Madrid 1919 och fung- erade som attaché vid Finlands beskick- ning i Madrid till 1921.

Författarambitioner

I Helsingfors bodde han sedan fram till Harald Gallén målar i Lappland. SLSA 909.

sin död 1931 vid Norra Esplanaden. Det finns flera interiörbilder från hans vå- ning, och fotografierna visar ett hem med överdådig inredning med många pryd- nadsföremål. Trots sin extravaganta framtoning tycks Gallén under större delen av sitt liv ha levt i brist på kontanter. 1925 skriver han från Helsingfors till sin mångåriga vänin- na Maria Hennen att han gärna skulle be- söka henne i Stuttgart men inte har råd. Men helt avstod han inte från resandet. Det finns anteckningar om resor också från senare år: bl.a. 1925 till Konevitsa och 1926 till Barcelona, Alger och Carta- go. Tydligen hade Harald Gallén för avsikt att ge ut en resebok med fotografier. ”Konungalängtan” I och II samt ”In- Hemmet i Helsingfors vid Norra Esplanaden. dien”, inalles 370 sidor handskriven text SLSA 909. som finns i arkivet, är troligen manu-

9 skript till boken eller böckerna. Manu- önskvärda. /.../ – Min vandring som ung skriptet refuserades; i ett brev från förla- scholar till Paris genom Europa. – Min fram- gång som målare i Algeriet och Marocko get Otava (7.8.1930) avböjer man Galléns t.ex. utställningen i Alger omgiven av Gene- anbud. ralguverören och hans svit. – Min mission i Avslutningsvis får Gallén med egna Spanien som Finlands Attaché vid vår lega- ord – citerade ur hans sista testamente, tion emmottagen av kung Alfons vid hovet i skrivet 1929 – avslöja vilka skeden av sitt Madrid. liv han själv värdesatte. Det framkommer av en beskrivning av ett gravkapell han Anne-May Berger planerade för sig men som aldrig uppför- des. Källor: Gallén, Walter: Släktregister för släkten Gallén. Om medel finnas prydas fönstren med glas- Vammala 1940. målningar, där allegorier ur mitt liv före- SLSA 909 Jarl Galléns arkiv komma, men några religiösa scener äro icke SLSA 1056 Släkten Tandefelts arkiv

Heliga Birgittas jubileumsår 2003

Det har i år förflutit 700 år sedan den heliga Birgittas (1303–1373) födelse. Hon hade adlig bakgrund, var gift och hade åtta barn. Hon var en känd siare och hennes him- melska uppenbarelser har samlats till åtta böcker, Revelationes. Birgitta ville förnya kyrkan och grundade en klosterorden speciellt avsedd för kvinnor. Birgittinklostret i Vadstena invigdes 1384 och orden spred sig runtom i Europa. Mången kyrka i Fin- land är även tillägnad Birgitta, och ett birgittinkloster grundades år 1438 i Nådens dal – Vallis Gratiæ – dagens Nådendal. Den heliga Birgitta kanoniserades år 1391.

För att ihågkomma den heliga Birgittas jubileumsår ordnar Svenska litteratursällska- pet i Finland ett seminarium den 13 november 2003 kl. 13–17 i sällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors. Under seminariet behandlas den heliga Birgittas och birgittinordens inflytande på bildkonst, kyrkor, korstågsideologi och språk samt Birgittas släkt. Föredragshållarna är kända forskare i medeltidens historia och ex- perter på den heliga Birgitta.

Program: Docent Helena Edgren: Birgitta i medeltida bildkonst Docent Markku Hiekkanen: Birgittakyrkorna i Finland under medeltiden Fil.dr Lena Huldén: Birgitta, Magnus Eriksson och korstågsideologin Fil.mag. Jarl Pousar: Birgittas släkt och ättlingar Professor Lars Wollin: Birgitta i språksamfundet

10 Slang med schwung? Språkarkivets specialfrågelista nr 54

– Snart går det bättre, ska du få se, sade Betsy. skap med andra än Robert. Om han någon – Du har ju riktiga anlag för dans. Vem kunde gång försökte använda ett sådant där uttryck, ha trott det? så kunde han slå sig i backen på att det för – Det var läroverkspojkarnas nyaste och länge sen var gammalmodigt, och i ingen buligaste trick att säga så där, alldeles som händelse kunde han säga det med den rätta när man ropar ptro! åt en häst. schwungen, så att det lät något. Betsy kände till punkt och pricka alla såda- na där lustiga och kvicka uttryck som det var Så här beskriver Runar Schildt i sin novell modernt att använda. Hennes kavaljerer var En sparv i tranedans (1915) hur hopplöst ständigt laddade med ett stort förråd, och de tafatt och fantasilös stackars Erik känner trevligaste av dem gjorde till och med nya. sig. Han är inte bara dålig på att hitta på Erik återigen var sorgligt okunnig i allting slangord och nybildningar, han är också sådant; men aldrig hade han förrän nu riktigt sen att snappa upp dem. insett hur tråkig och omöjlig han var i säll- Drygt åttio år senare ser Helsing-

Slang förknippas ofta med ungdomar och urbana miljöer. Här är det några Ekenäsungdomar som samlats på stadens torg en kväll år 1986. Foto G. Weckström; SLS 1516:806.

11 forsslangen annorlunda ut. Så här låter Frågelistan innehåller frågor som berör det när Marina och Riku Bexar i Kjell olika aspekter av slang. Du kan välja att Westös roman Drakarna över Helsingfors besvara alla frågor eller somliga av dem, (1996) oväntat stöter på varann på en till- eller skriva fritt kring de teman frågelis- ställning i Helsingforsnattens krogvim- tan tangerar. Du kan också låta dig inpsi- mel som inte har många likheter med reras av citaten ur En sparv i tranedans och skoldansen i En sparv i tranedans: Drakarna över Helsingfors och berätta om liknande situationer som du varit med ”Mojn” hojtade jag och nickade åt Lars Ca- om. Kanske du känner igen dig i Erik, sell. ”Och vad gör du här Pikkuriku? Jag Betsy eller ”läroverkspojkarna”? Eller trodde du var i Dragsvik ännu.” kanske du föredrar att återge en dialog ”Jag kom med Sammy”, sa du. ”Jag köpte som du deltagit i eller bevittnat? några råttor av honom och fick kuntsare jag Frågelistan avslutas med dels ett antal också.” ord som vi vill ha slangmotsvarigheter ”Va?” sa jag. till, dels ett antal både äldre och nyare ”Never mind”, sa du. ”Men han hade något slangord som vi vill veta om du förstår ärende till sin broidi sen. Och då fick jag syn eller rentav använder. Sätt gärna in orden på Larsko här.” i en mening, så vi kan se i vilket samman- hang de används. Om orden uttalas på ett Marina och Riku är syskon och talar sam- ovanligt eller speciellt sätt får du gärna ge ma Helsingforsslang, men den bevärings- anvisningar. Det kan du göra genom att slang som Riku lärt sig i Dragsvik förstår skriva o i stället för u (som i ordet kunde Marina inte. [konde] för ’pojke’) eller skriva ut om ett Slang förknippas ofta med ungdomar ord uttalas kortstavigt (som t.ex. i divare och urbana miljöer såsom i dessa utdrag, för ’diversehandel’). Lång vokal kan mar- men slangen frodas även i andra sam- keras med t.ex. kolon eller dubbla voka- manhang. Bland t.ex. läkare kan man hit- ler (såsom do:nare eller doonare för ’arbeta- ta någon form av medicinsk slang och re’). Ange även om ett ord uttalas på ett bland musiker används begrepp som kan svenskt sätt trots att det stavas på ett an- te sig obegripliga för utomstående. nat språk (t.ex. face eller fejs för ’ansikte’). Folkkultursarkivets frågelista handlar Bland alla svar som insänts före den 1 denna gång om slanganvändning, attity- oktober 2003 lottar vi ut ett antal böcker. der till slang och minnen om den. Slang Svaren adresseras till Svenska litteratur- är ett område som ständigt förändras och sällskapet, Språkarkivet / Sara Nordlund, förvandlas i kontakten mellan männis- Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors. Glöm kor. Den är till sin natur nyskapande och inte att uppge ditt namn och din adress. kreativ; egenskaper som gör den svår att Vi tar gärna emot eventuella fotografi- dokumentera. Därför är dina synpunkter er. Anteckna noggrant om fotografierna viktiga för oss. Skriv och berätta om hur doneras till arkivet eller om du vill att du uppfattar slang och om du har person- vi returnerar dem efter att vi fört in dem liga erfarenheter av någon särskild slang. i vår bilddatabas. Det är också möjligt Vi vill gärna läsa om både ungdomstid- att få en kostnadsfri kopia av det egna ens slangord och -uttryck och om slang svaret. som hänför sig till ett särskilt yrke eller en Undertecknad svarar gärna på frågor hobby. och ger närmare information om fråge-

12 Bland personer som utövar samma yrke kan en gemensam yrkesslang uppstå. Foto Åhlén & Åkerlund; SLS 1980:37. listan, tfn 09 – 61 87 74 58, e-post skulle du definiera det? Vad tycker du är [email protected]. kännetecknande eller typiskt för slang? Hjärtligt tack för ditt intresse! Har din uppfattning om vad som är slang förändrats genom tiden? Vilka tankar och Sara Nordlund känslor väcker begreppet hos dig?

Personuppgifter Användning

Var och när är du född? På vilka orter i Använder du slang i dag eller har du nå- Finland har du bott och hur länge? Har gon gång använt slang? Med vem? I vilka du bott i Sverige? Hur länge? Vad är ditt situationer? Varför använder du slang al- yrke och vad har du för utbildning? ternativt varför gör du inte det? Finns det situationer då slang bör und- Begreppet slang vikas? Kan slang användas i både talat och Vad lägger du in i begreppet slang? Hur skrivet språk? Finns det genrer (både

13 Militärslang har många män erfarenhet av. Foto Bernhard Åström; SLS 1555:1628.

muntliga och skriftliga) som absolut inte Slang och kön får innehålla slang? Varför tror du slang används? Vad vill Existerar det enligt din åsikt könsmässiga slangbrukarna signalera med sitt språk? skillnader i bruket av slang? Använder Har du någon erfarenhet av t.ex. skol- kvinnor och män olika slangord och -ut- slang, beväringsslang eller någon annan tryck? Har dessa olikheter med t.ex. olika gruppslang som en grupp personer an- intressen att göra? Eller beror de på sam- vänt (t.ex. i en idrottsförening eller en or- talsämnen, d.v.s. att kvinnor och män ta- kester)? lar om olika ämnen? Anser du att någon- Har det skett en förändring i din an- dera gruppen har en högre frekvens av vändning av slang? Har du märkt att ditt slangord? Vad tror du det beror på? slangordförråd utvecklats eller föränd- rats med tiden? Har du anammat eller Attityder övergett slangord och -uttryck som hän- för sig till ett visst livsskede eller hör Vad har du för syn på slang som feno- hemma inom t.ex. en viss yrkesgrupp? men? Vilka känslor väcker slang hos dig?

14 Skiljer sig dina attityder i fråga om t.ex. ”hemligt språk” där man t.ex. kastar om ungdomsslang och medicinsk slang? bokstäver? Hur reagerar du när du hör slang? Rea- Var hämtar du inspiration till slangord? gerar du på samma sätt då en ung person Kan en dialekt eller ett annat språk fung- kryddar sitt språk med slangord och -ut- era som inspirationskälla för de slangord tryck som då en vuxen person strör in du använder? slang i sitt språk? Hur reagerar du när du hör ett slangord Vokabulär eller -uttryck som du själv använder eller använt eller som du känner igen från t.ex. Ge slangmotsvarigheter till följande ut- din ungdomstid? tryck och sätt gärna in dem i en mening. Vad har du för åsikter om finska, sveri- gesvenska, engelska, ryska, tyska eller la- flicka tinska inslag? pojke Talar ungdomarna på den ort där du kvinna bor slang – kan du förstå den? man Förstår du sverigesvensk slang? fest Har du stött på några speciella reaktio- pengar ner eller har du fått kommentarer då du mobiltelefon använt slang? Har det varit fråga om ne- skriva textmeddelande gativ eller positiv respons, munterhet el- dum ler missförstånd? bra Är slang ett känsloladdat område för äta dig? Varför? dricka

Minnen Vet du vad följande slangord betyder? Känner du till deras ursprung? Brukar du Har du några minnen som hänför sig till använda något av dem? Sätt gärna in slanganvändning? Kommer du ihåg nå- dem i en mening. gon situation då slangen fungerat grupp- sammanhållande? Eller minns du att den birs tvärtom skapat avstånd t.ex. på grund av bulika att någon inte förstått ett ord eller ut- durka tryck? eftis kragas Bildandet kis lärk(k)a Finns det något särskilt sätt som du bru- pucko kar bilda slangord på? Brukar du t.ex. för- SMS korta eller förlänga ord? Hur? Finns det sajt någon ändelse som du tycker är speciellt skigla användbar (t.ex. -is eller -are)? Föredrar tjej du någon särskild förled som förstärk- ning (t.ex. jätte- eller ur-)? Har du erfarenheter av någon typ av

15 Vackert, vittert, vetenskapligt Jarl Pousars bokhistoriska samling

Böcker betyder inte enbart litteratur. ell bokhistorisk eller litteraturhistorisk Böckerna kan också betraktas som före- betydelse. mål – som unika konsthantverk eller som Bland fennicalitteraturen i samlingen exempel på massproduktion och som hör Chronologia Sacra av biskop Petrus vittnen om stilhistorisk utveckling. Bång till de mest intressanta, tryckt i I Svenska litteratursällskapets bibliotek Gymnasietryckeriet i Viborg 1694. Boken finns sedan några år en unik boksamling, tillhör rariteterna inte minst p.g.a. sin som har mycket att berätta on kulturhis- tryckort, ty endast cirka 80 olika titlar toria i allmänhet och bokhistoria i synner- från detta tryckeri är överhuvudtaget het. Våren 1998 donerade fil.mag. Jarl kända, flera av dem endast ur sekundär- Pousar, bibliotekarie vid Bytescentralen källor. Dessutom är denna volym av för vetenskaplig litteratur, nämligen en Chronologia Sacra den ena av de två kända betydande bokbandshistorisk samling varianterna med en flersidig dedikation till Svenska litteratursällskapet. Tillsam- till kung Karl XI, bunden i guldornerat mans med Runebergsbiblioteket och Arne skinn med kungens spegelmonogram på Jörgensens boksamling bildar Jarl Pousars pärmen. En av rariteterna är också Piæ samling stommen i Svenska litteratursäll- Cantiones, en samling medeltida sånger, skapets bibliotek vid sidan av sällskapets som den finske studenten Theodoricus omfattande tjänstebibliotek. Samlingen Petri Ruut lät trycka i Greifswald 1582 är placerad i övre galleriet i auditoriet i under sin studietid i Tyskland. sällskapets hus på Riddaregatan 5 i Hel- Volymerna i Pousars samling är ordna- singfors. de geografiskt, enligt det land där bok- Samlingen innehåller ca 3 000 volymer bandet är gjort. Den inhemska avdelning- från olika länder och olika sekel. De älds- en innehåller alltså böcker bundna i Fin- ta banden är från 1400-talet – de är alltså land eller böcker bundna annanstans på inkunabler. Pousars samlarintresse har i uppdrag av finska förläggare, oberoende alla fall riktat sig speciellt på förlagsband, av var och på vilket språk själva boken och ungefär 70 % av böckerna är industri- har blivit tryckt. Likaså ingår i samlingen ellt förfärdigade förlagsband från 1800- en svensk avdelning, en dansk-norsk, en talet, några även från början av det påföl- tysk, fransk, italiensk, engelsk avdelning jande århundradet. De övriga, en knapp etc. samt böcker vilkas bokband man inte tredjedel av volymerna, är individuellt kan hänföra till något speciellt land. bundna privatband. Samlaren har också Eftersom Pousar först och främst har haft öga för vacker typografi och ovanlig samlat bokband varierar innehållet i böck- proveniens samt för böcker med en speci- erna från skönlitteratur till författnings-

16 Petrarcha redivivus av Jacobus Tomasinus från 1650 innehåller flera kopparstick. Foto Janne Rentola. samlingar, från barnlitteratur till disserta- ment eller enkelt mörkt skinn, ofta med tioner, från psalmböcker till memoarer, dekor i blindtryck och spännen av metall. från filosofi till astronomi. Litteraturhis- Det finns bokband av oxgallemarmorerat toriens klassiker är representerade bl.a. kalvskinn, av röd marokäng med guld- av Esaias Tegnér, Anna Maria Lenngren, stämplad ornering och psalmböcker i Henrik Ibsen, Johann Wolfgang Goethe, sammet. De har ofta sirliga hörnbeslag av Friedrich Schiller, Jean Jaques Rousseau, metall, kors av pärlemor eller annan på- William Shakespeare, Voltaire och flera limmad eller fastspikad dekoration, så- av antikens klassiker på olika språk. som dekorer av bakelit, som uppfanns under senare hälften av 1800-talet. Det finns pappband med grått pappersöver- Pergament, marokäng och bakelit drag eller med färgrika kattuntryckta pärmar, och halvskinnsband med mar- Varierande är också bokbandsmaterialen. morerat papper. Andra hälften av 1800- De äldsta bokbanden är av ljust perga- talet kom med enkla eller rikligt dekore-

17 Psalmböcker ur Pousars samling. Foto Janne Rentola. rade klotband i olika färger samt illustre- det moderna. I stor utsträckning berättar rade pappband, speciellt populära för bokbandets utveckling om den ekonomis- barn- och ungdomsböcker. ka, kulturella och sociala utvecklingen i Med tyngdpunkten på 1800-talets för- samhället. Utbredningen av utbildning, lagsband avspeglar samlingen också år- läskunnighet och läslust samt den ökande hundradets tekniska revolution i typogra- ekonomiska välfärden har ju varit förut- fin, med snellpressar, sättmaskiner och ny sättningar för industriell tillverkning av illustrationsteknik med reproduktions- först böcker och i ett senare skede också kameror. Det är intressant att se hur själva bokband. Förändringar i samhället har bokbanden reflekterar epokens typogra- lämnat tydliga spår i utseendet på böcker. fiska och estetiska stil som möjliggjorts av Som ett exempel på böcker där olika den nya tekniken. Bandens struktur, mate- bokhistoriskt intressanta särdrag förenas rial och dekorationer vittnar förstås om är P. Virgilii Maronii Opera i två volymer. förändringar och möjligheter som den tek- De är tryckta i Parma 1793 av Giambattista niska utvecklingen har fört med sig på Bodoni, som historien känner som en av bokband i massproduktion. Att ett bok- de största typsnittsskaparna och bok- binderi har låtit trycka sin etikett med tex- tryckarna. De två folianterna är typogra- ten ”Ångbokbinderiet Fenix i Helsing- fiska skönheter med den luftiga sättning- fors” i stället för ”Bokbinderiet ...” skall en och de eleganta stilarna tryckta på betraktas som en speciell framhävning av tjockt vitt papper. Exlibriset på inre sidan

18 P. Virgilii Maronii Opera i två volymer har tillhört greve Peter van Suchtelen. Hans exlibris på inre fram- pärmen. Verket trycktes i Parma 1793 i sammanlagt 178 exemplar. Foto Janne Rentola. av pärmen i den första volymen avslöjar er som tillhört den franska konungen att böckerna har tillhört greve Peter van Ludvig XV (Memoires du Maréchal de Bas- Suchtelen, som var född i Nederländerna sompierre, Amsterdam 1723) i fyra voly- och var general i rysk tjänst under kejsar mer i röd marokäng. Den ryske kejsaren Alexander I. Själva bokbandet är gjort av Pauls och hans gemåls, kejsarinnan Sofias den franska bokbindaren Fauconnier. gemensamma förgyllda pärmexlibris är Pärmarna bär tecken av brandskador, så stämplat på Histoire de la regence de la reine man kan spekulera om brandskadorna Marie de Medici i två volymer (Haye & härstammar från tiden för erövringen av Frankfurt 1732). Om annat kejserligt int- Sveaborg under 1808–09 års krig, då svens- resse för litteratur vittnar en stämpel med ka trupper kapitulerade inför Suchtelen, texten ”Bibliotheque de Tsarskoe Selo” i vilket inte hindrade att denne stora biblio- Leichtvertigkeiten av pseudonymen Inn- fil senare blev ryskt sändebud i Sverige. ocenz (Pirna 1802). Att döma av själva bokbanden eller oli- ka spår som en del av de tidigare ägarna Exlibris, autografer och har satt i böckerna, tycks största delen av dedikationer samlingen härstamma från de högre soci- algrupperna och intelligentian i olika län- Vill man lyfta fram namn kan man nämna der. Pousars samling innehåller också fle- att Pousars samling bl.a. innehåller böck- ra exemplar ur äldre finska boksamling-

19 Guldstämplade ”Choisy, Le Roy” på pärmen och upprepade spegelmonogram på ryggen avslöjar att dessa böcker har tillhört den franske konungen Ludvig XV. Choisy var ett av kungens mindre residens på landet. ”L. 1730” skrivet för hand i boken kan hänvisa till anskaffningsåret, då kungen var 20 år. En av de senare ägarna, J.J. Clèrambault, har låtit tillägga sitt namn nertill på pärmen. Foto Janne Rentola.

Gemensamt pärmexlibris för kejsar Paul I och kejsarinnan Sofia, med den ryska dubbelörnen samt familjerna Romanoffs och Fürstenbergs vapen. Foto Janne Rentola.

20 Leichtvertigkeiten (Lättsinnigheter) lästes i Tsarskoje Selo. Foto Janne Rentola. ar. Speciellt kan nämnas hovrättsrådet tryckt 1905. Som ett exempel på Galléns Oskar Rewell (1857–1930) från Vasa, som senare intressen är Hungurvaka, den is- hade sin tids största universalbibliotek i ländska biskopen Pals saga, tryckt i Kö- Finland, samlat enligt bibliofila principer. penhamn 1778, i typiskt danskt hel- De flesta av dem är stämplade med hans skinnsband. initialer O.R. eller bär hans exlibris. Re- Exlibris, autografer, dedikationer och well värdesatte originalband, men böcker olika anteckningar i böckerna är ett kapi- eller småskrifter med pappersomslag el- tel för sig. De avspeglar inte endast ägar- ler utan omslag tycks han ha låtit binda nas litterära preferenser utan också deras in. Vissa slag av bokband är så karakteris- sociala ställning, tycke och smak och per- tiska för hans böcker, att redan bokens sonliga relationer. Anteckningarna kan rygg avslöjar att boken har tillhört ho- berätta om kulturella särdrag och kultur- nom. historia. Speciellt böcker som tillhört all- Pousars samling innehåller också böck- mogen tycks ofta vara av intresse som er som härstammar ur historieprofessorn vittnesbörd om skrivkonsten, språket och Jarl Galléns bibliotek. Hans autograf åter- hurdana fraser som använts. finns redan i ungdomsböcker, som i En så omfångsrik samling som Pousars Chancellors skeppsbrott av Jules Verne, ger också material för iakttagelser och

21 Böcker som tillhört Oskar Rewell. Dessa är bundna på två bokbinderier i Vasa, hos C.A. Heinze och Lennart Holmberg. Foto Janne Rentola. frågor av boksociologisk karaktär. Ty- som ”lämpliga” för kvinnor även i deras piskt för sin tid var t.ex. att kvinnor från egna ögon. Har kvinnor idkat ett slags högreståndshem i Finland och Sverige självcensur genom att skriva sina auto- också använde franska i sina dedikatio- grafer bara i psalmböcker, hushållsböck- ner. ”Les grandes cause ne peuvent er, diktsamlingar och böcker i fransk e’teindre l’amour, Et les fleures ne sub- grammatik, medan autografer av kvinn- mergeraient pas”, citerar en kvinna Sång- lig hand blev vanligare i övrig litteratur ernas sång i en psalmbok som hon givit först mot slutet av 1800-talet? som gåva till en väninna. Enskilda an- teckningar kan berätta om hur betydelse- full en bok har varit för dess ägare, men Personliga anteckningar de ger också en fingervisning om hur viss litteratur eller vissa slag av verk har upp- Böcker kan alltså också studeras utifrån skattats under olika tidsperioder och i oli- anteckningar som gjorts i dem. Därtill ka sociala förhållanden. kan man betrakta böcker också utgående Autografer i böcker som tillhört kvin- från deras utseende som helhet, typogra- nor ger också anledning att reflektera fi, papper och bokband, och utgående över hurdana böcker som betraktades från olikheter beroende på vilka personer

22 som har ägt dem eller som de har varit Källa för forskningen tänkta för. Man kan föreställa sig att Pousars samling kunde innehålla intres- Katalogiseringen av Pousars samling på- sant material, inte endast för forskare i går sedan år 2001. Att så sker redan nu är bokhistoria, utan också bl.a. för forskare i rätt ovanligt, eftersom många donations- etnologi, ekonomisk historia och kultur- samlingar i de flesta bibliotek får vänta historia. Speciellt anteckningar i alma- åratal, kanske årtionden, innan ett sådant nackor är ett magnifikt exempel på auten- arbete kan sättas igång. Katalogiseringen tiska källor från en viss tidsperiod. Jag innebär att bokband, titelblad och mönst- skall ge två exempel. Det första är ur en rade försättsblad har skannats och att de almanack från 1875, ägd av Hanna Sund- skannade bilderna finns till påseende i en ström. Hon gjorde anteckningar nästan databas tillsammans med de bibliograf- dagligen, bland dem följande: iska uppgifterna. Beskrivningen av bok- banden har förstås speciell betydelse i det- 1/1Häradshöfdingskan & Calle på f. m. ta sammanhang. Databasen innehåller 12/1 Pyntade ut mosters barn till Rinboms också uppgifter om illustrationer samt om kostymering. proveniens och handskrivna anteckningar 13/1Hörde att far kommit till Marseille. 16/1Hjelpte Fika en stund. Fick hyacinth. i böckerna. Enskilda författare i olika anto- 26/1Opera-Maskeraden. logier, litterära album och liknande är sär- 27/1Började finska lektionerna. skilt angivna, något som användarna har 31/1 Åkte till Hesperia, drack der kaffe i uttryckt sin uppskattning över. sällskap med Calle, Fika, Mina & Hilda L. Jarl Pousars donation innehåller inte en- 2/2Extinctorer i Norra hamnen. Aft. Hämä- bart en bokbandshistorisk samling, utan läinen justera pianot. 6/2Aft. Fritz och jag på symfonien. också omfattande bokhistoriskt intressant 23/2 På Aminoffs auktion. referenslitteratur: bibliografier samt böck- 25/4Moster och Fritz mötte mig från byrån. er om boktryckeri- och bokbandshistoria, Em. Theater (Lifvet en dröm) illustration, bokhandel, bibliotek och bok- 30/4 Fick min första månadslön. samlingar. Bland referenslitteraturen in- går också utländska tidskrifter och ut- För det andra exemplet står fiskaren A. märkt fina utländska auktions- och försälj- Blomqvist som har gjort anteckningar på ningskataloger med utförliga och sakkun- svenska i sin finska kalender för 1878. Vi niga kommentarer till enskilda verk och får läsa om, utom familjeangelägenheter, volymer. Också Arne Jörgensens boksam- bland annat besöket av herr Fagerström, ling och en del mindre bokdonationer som ”lätt laga sina tänder under tiden”, innehåller en del referenslitteratur inom om köp av salt ”1 säck Luneburger salt, samma område samt andra verk av bok- (köpt) kosta 8:50 penni”, om mjölkbeting historiskt värde. Dessa och Pousars för med en rysk kaptenska ifrån Viklundska våra förhållanden unika bokhistoriska gården, och att ”den 20 [november] kom samling kan erbjuda en rik källa för bok- lilla Ajna Wilhelmina (Hittebarnet) hit. historisk forskning. Forskare kan studera hon är född den 14 Oktober 1878 den lilla samlingen i Svenska litteratursällskapets gullungen”. hus enligt överenskommelse med biblio- tekspersonalen.

Anna Perälä

23 Biografiskt lexikon under arbete

Vad gjorde von Döbeln i Indien? ... Kom kejsarinnan Maria Feodorovna från Danmark? ... Och Uno Fagernäs från Terjärv? ... Petter Ålänning, kan man ju ana varifrån han kom, men hur fick han sådant inflytande på 1300-talet? ... Depong? Var inte det någon fransman med glasbruk i Finland? ... Men Margareta Capsia med altartavlorna? Knappast var hon från Finland? ... Familjen Sinebrychoff, gjorde den något annat än öl? ... Och Enzio Sevon något annat än idrottsprogram? ... Genomgick författaren Jarl Hemmer en religiös kris i trettioårsåldern? ... Stämmer det att Alma Söderhjelm ett slag funderade på att flytta till Sverige för att bli fri författare?

Ett biografiskt lexikon av nytt slag är för närvarande under arbete vid Svenska lit- teratursällskapet. Biografiskt lexikon för Finland kommer att inkludera personer av alla kategorier med anknytning till Finlands historia och nutid. I fyra digra volymer skall ingå personer från kors- tågstiden till vår egen tid, från furstar och furstinnor till spelmän och målarinnor, från näringsidkare och artister till folkrö- relseföreträdare och föreningsaktivister. Alla samhällsskikt kommer att vara re- presenterade, likaså företrädare för kons- tens olika områden. Flera av biografierna och särskilt artik- larna om sådana personer som varit av betydelse för den svenska kulturen i Fin- land kommer att vara helt nyskrivna. Öv- riga personporträtt bygger på artiklar Jarl Hemmer. Karikatyr av Ham (Signe Hammar- sten) i Lucifer 1934. som skrivits för Kansallisbiografia, ett per- sonhistoriskt projekt i nät- och bokform som i flera år varit under arbete vid Fins- Något motsvarande verk av den omfatt- ka litteratursällskapet. ning som Biografiskt lexikon för Finland kom-

24 mer att få har aldrig tidigare utgivits i Fin- land. Den utmärkta Finsk biografisk handbok, som under redaktion av Tor Carpelan kom ut i början av 1900-talet, är numera en rari- tet som sällan syns i antikvariska hyllor. Nyare uppslagsverk å sin sida har som re- gel ett format som inte tillåter personartik- lar med någon större utförlighet. Personporträtten i Biografiskt lexikon för Finland kommer att få ett utförande som medger en viss fördjupning. Målsättning- en är artiklar av en betydligt rikare om- fattning än vad en faktaspäckad vem- och-vad uppräkning av den yrkesmässi- ga karriären medger. De enskilda biogra- fierna skall tillsammans med basfakta in- rymma verkliga personporträtt och för- ankring av personen i sin tid och sin mil- Alma Söderhjelm. Karikatyr av Ham (Signe Ham- jö. Artiklarna är signerade och kan därför marsten) i Lucifer 1934. också bjuda på mera personliga omdö- men om den biograferade. att ha sin plats, och det utan att regenter- Det är kanske främst genom bredden i nas gemåler glöms bort. urvalet som Biografiskt lexikon för Finland Som en följd av sin utomordentliga kommer att bryta ny mark. Näringarna, bredd har utgivningsprojektet haft behov Finlands industriella uppbyggnad och av ett stort antal bidragsgivare och exter- dess förhistoria med allt från brukspatro- na medarbetare. Biografierna har skrivits ner till framstående hantverkare kommer av idag verksamma historiker och specia- att få en ny belysning. Därtill kommer de lister på många skilda områden. gamla konstarterna med glasblåsare, Det svenskspråkiga utgivningsarbetet, guldsmeder, musikanter och kyrkobygga- som inleddes hösten 2002, äger rum vid re. Kvinnorna är rikligare företrädda än ti- Svenska litteratursällskapet i Finland. digare och kommer i lexikonet att framträ- Det leds och övervakas av ett redaktions- da inom många olika verksamhetsgrenar, råd med Henrik Meinander som ordfö- de borgerliga näringarna inte minst. rande. Rådets övriga medlemmar är Max I den långa gemensamma historien Engman, Ann-Mari Häggman, Rainer med Sverige har urvalet gynnat personer Knapas, Jussi Nuorteva, Magnus Petters- som personligen varit verksamma på den son och Anna-Maria Åström. finska sidan av Bottniska viken. Detta De redaktionella uppgifterna handhas gäller inte minst personer som haft mili- av en liten redaktion med Henrik Knif tära eller förvaltningsmässiga uppdrag. och Fredrik Hertzberg som redaktörer. Detsamma gäller det ryska inslaget i för- För närvarande är ett femtontal översät- valtningen under autonomins tid. Utöver tare engagerade. Redaktionslokalen finns presidenter, ministrar, riksdagsmän och i anslutning till Svenska litteratursällska- andra representanter för det politiska li- pet hus på Riddaregatan. vet kommer kungafamiljer och kejsarhus Henrik Knif

25 Lantbruket möter moderna tider Allmänna finska lantbruksmöten och -utställningar 1847–1906

År 1845 hade en skribent i Åbotidskriften i vårt land. ”En sådan åtgärd kan winnas Teknologen inte höga tankar om industrins genom Exposition af Industri-alster”, fö- tillstånd i vårt land. Han skriver: reslår skribenten. Även om finska utställare redan tidigt Finlands förra politiska ställning, wårt äldre deltog i många internationella utställ- förhållande till Sverge har, som wi tro, lem- ningar, t.o.m. världsutställningar, skulle nat efter sig en känsla av oförmåga att skatta det dröja ända till mitten av 1870-talet egna krafter; wanan att wara beroende och bequämligheten att ledas af andra, också uti innan man i vårt land ordnade omfattan- industriell wäg, har uti wåra handtwerkeri- de utställningar av den typ som skriben- er och fabriksföretag haft till följd ett som- ten i Teknologen efterlyser. Den första All- nambuliskt tillstånd, en dwala hwarifrån wi männa Finska Hemslöjdsutställningen ännu icke fullkomligen waknat. arrangerades 1875 och den första Allmän- na Finska Konst- och Industriutställning- Men skribenten kommer med råd om vad en 1876 i Helsingfors. som kunde göras för att upphäva detta Men det var inte bara industrin som be- sömngångaraktiga tillstånd och samti- hövde väckas ur sin törnrosasömn. Jord- digt förbättra industrinäringens position bruket, modernäringen, var även den i behov av uppryckning. Medan utställ- Fil.mag. Maren Jonasson är forskare ningsverksamheten inom hemslöjds-, inom Nämnden för historieforskning konst- och industrisektorerna kom igång vid Svenska litteratursällskapet från relativt sent var man något tidigare ute 1.8.2002 till och med 31.7.2003. De inom lantbruket. I Danmark hade det kommande åren arbetar hon inom första steget redan tagits i och med en projektet Jernet och jorden med sin första landmandsforsamling i Randers 1845 doktorsavhandling, som behandlar och Sverige låg bara steget efter med sitt de allmänna finska lantbruksmötena första Allmänna svenska lantbruksmöte i i Finland under 1800-talet och början Stockholm 1846. av 1900-talet. Projektet Jernet och jor- Frågan huruvida man även i Finland den, som är knutet till ämnet nordisk borde arrangera ett lantbruksmöte togs historia vid Åbo Akademi, undersö- upp i en annan artikel i Teknologen år ker samspelet mellan den agrara och 1845. Skribenten är hoppfull: ”Att åstad- den industriella revolutionen. komma ett landtbruksmöte någonstädes i

26 Vapenprydd ingång till utställningsavdelningen för jordbruks- och trädgårdsalster. Bilden är sannolikt från det åttonde Allmänna finska lantbruksmötet 1881 i Åbo. Foto Åbo Akademis bildsamling.

Finland redan nästa år wore wäl ingen mänt finskt lantbruksmöte yppade sig i omöjlighet, om god wilja finnes.” Enligt november 1847 i samband med att Finska författaren har det i länder där man redan Hushållningssällskapet firade sitt 50-års- arrangerat lantbruksmöten visat sig att jubileum i Åbo. Halvsekeljubilaren Fin- dessa lett till positiv utveckling inom ska Hushållningssällskapet tog initiativet lantbruket. Utgående från tanken att ett och stod för arrangemangen. Efter det lantbruksmöte i landet i huvudsak skulle första mötet följde en serie på samman- locka deltagare ur de högre samhällsklas- lagt elva allmänna finska lantbruksmöten serna påpekar skribenten att även ”akta- och utställningar fram till år 1906. Möte- de medlemmar af allmogen” borde ha na hade till en början karaktären av sam- möjlighet att delta, mankomster där främst svenskspråkiga ståndspersoner och storgodsägare disku- ... ty derigenom amalgamerades allmogen terade aktuella frågor hörande till lant- mera med ståndspersonsklassen, och ett dy- bruket. Efter 1870 kom utställningsverk- likt närmande till hwarandra, skulle betyd- samheten starkare in i bilden och utställ- ligt bidraga till jordbrukets förkofran i för- sta rummet, och hela landets wäl i det an- ningarna av maskiner, redskap och lant- dra. bruksprodukter kom med tiden att domi- nera. Diskussionerna föll i bakgrunden Om ett lantbruksmöte arrangerades skul- och ersattes av föredrag. le det vara allmänt, d.v.s. öppet och till- Syftet med min avhandling är att under- gängligt för alla. söka hur de allmänna finska lantbruksmö- Ett lämpligt tillfälle för ett första all- tena utvecklades och ändrade karaktär

27 under andra hälften av 1800-talet och i av just möten. Lantbruksmötena erbjöd ett början av 1900-talet. Jag vill se på vilka frå- tillfälle för folk att komma samman och gor som diskuterades, vem som deltog i diskutera. Detta skedde under en tid då diskussionerna, om frågorna återkom ständerna inte hade sammankallats sedan möte efter möte och vilken utveckling, at- lantdagen i Borgå 1809. Diskussionsfrå- titydförändring och åsiktsförskjutning gorna, som skulle röra lantbruket, var vis- man i så fall kan observera. Vid sidan av serligen bestämda och godkända på för- diskussionerna bildar utställningarna en hand, men lantbruksmötet erbjöd det till egen helhet. Jag vill även följa utveckling- trots ett ypperligt tillfälle för de ledande en inom denna sektor och se på hur ut- personerna i landet att sammanstråla. Ef- ställningarna får sin början, varifrån im- ter mötet i Fredrikshamn 1860 blev det ett pulserna kommer och varför de så små- avbrott på 10 år och när de allmänna fins- ningom helt tar över. Vilka produkter ka lantbruksmötena togs upp igen 1870 ställde man ut, vem ställde ut dem och hur bar de en prägel av utställning, snarare än belönades de främsta inom varje kategori? sammankomst för dryftande av gemen- Något ”amalgamerande” mellan all- samma angelägenheter. Kanske hade det mogen och högreståndspersoner går inte uppdämda behovet att diskutera allmän- att skönja under det första årtiondet. Un- na samhällsfrågor stillats något under der de första mötena lyser allmogen med lantdagarna 1863–64 och 1867? sin frånvaro. Det finska språket och all- Efter varje allmänt lantbruksmöte ut- mogen kom med tiden starkare in i bil- gavs en detaljerad berättelse över diskus- den, medan kritiken mot ståndspersoner- sionerna som förts, vilka frågor som ta- nas och svenskans dominans under mö- gits upp och vilka svar som getts. Senare tena växte sig starkare och var klart utta- då utställningarna kom med i bilden gav lad redan vid det femte allmänna lant- man även ut utställningskataloger där de bruksmötet i Fredrikshamn 1860. Språk utställda föremålen och utställarna lista- och status är därför två viktiga analys- des. I dagspressen får mötesreferaten kategorier i sammanhanget. Jag har för mycket spaltutrymme. Mötesberättelser- avsikt att undersöka vilka sociala nätverk na, utställningskatalogerna, deltagarför- de centrala aktörerna ingick i och hur teckningarna, tidningsmaterialet och ar- dessa sociala nätverk påverkade utform- kivmaterialet i bl.a. Finska Hushållnings- ningen och genomförandet av de allmän- sällskapets arkiv utgör det huvudsakliga na lantbruksmötena. källmaterialet i undersökningen. Eftersom Danmark och Sverige arrange- Att lantbruksmötena spelat en viktig rade sina första lantbruksmöten åren in- roll både som diskussionsforum och in- nan Finland, vill jag undersöka vilken roll formationsspridare i vårt samhälle på Danmark och speciellt Sverige spelade 1800-talet torde stå utom allt tvivel. En som förebild för Finland. Lantbruksmöte- närmare undersökning av diskussioner- na hade också en viktig informationsspri- na, deltagarna och utställningsverksam- dande funktion. Vid redskapsdemonstra- heten under mötesdagarna kan öka kun- tionerna och provplöjningarna kunde del- skapen om de idéströmningar, influenser, tagarna med egna ögon se och själva bedö- aktörer och konkreta handlingar som bi- ma de uppvisade redskapens duglighet. drog till utvecklandet av modernäringen Under åren 1847–1860 hade de allmänna i vårt land. finska lantbruksmötena en tydlig prägel Maren Jonasson

28 En skolklass, två språk Dialogen mellan tvåspråkiga elever och deras lärare

Modersmålslektion i årskurs 1 en mån- Inom den svenskspråkiga undervisningen i dagsförmiddag i september. Läraren har Finland bör läraren förutom språkets all- männa betydelse dessutom betona att elev- skrivit ”kan” på tavlan och alla elever får ernas varierande språkliga bakgrund bidrar berätta om något de kan. Turen har kom- till att språkinlärningsprocessen kan se mit till Minna. mycket olika ut hos olika elever. Undervis- ningen i modersmål och litteratur skall ha Minna: Jag kommer inte ihåg vad den där som mål att stärka elevernas allmänna ena saken heter på svenska ... språkliga kompetens, så att den språkliga Läraren: Vad menar du? Säg på finska då! identiteten stärks också hos barn med två- Minna: Nej, jag vill inte. (Funderar, tittar ut i eller flerspråkig bakgrund. (Utbildningssty- luften. Ser lite uppgiven ut) relsen 2002). Läraren: Är det någonting du brukar göra hemma? Den grupp elever som kanske mest lyfts Minna: Mm, de där ... Jag kan spela massa upp i massmedia när språksituationen i saker. (Tittar på läraren) Läraren: Menar du ett instrument eller me- de finlandssvenska skolorna diskuteras nar du datorn? är de elever som lever i en finskdomine- Minna: Instrument. rad omgivning. Av dessa kommer många Läraren: Vilket instrument? elever naturligt nog från ett tvåspråkigt Minna: Violin.* hem. En hel del arbete har lagts ner och läggs fortsättningsvis ner på utveckling- Språksituationen i de finlandssvenska en av språkstimulerande metoder och av skolorna är under förändring, på vissa en didaktik som beaktar den språkliga orter kraftigare än på andra. I de nya diversiteten bland eleverna. Exempel på grunderna för läroplanen för den grund- detta är Utbildningsstyrelsens projekt läggande utbildningen från år 2002 beto- nas den språkliga diversiteten: Ped.mag. Anna Slotte-Lüttge är fors- kare inom Språkvetenskapliga nämn- * När jag följande dag talade med Minna visa- den vid Svenska litteratursällskapet de det sig att hon egentligen ville säga att hon från 1.8.2002 till och med 31.7.2005. kan spela badminton. Men eftersom hon inte Hon arbetar på en doktorsavhand- kom på det rätta ordet på svenska valde hon ling om klassrumskulturen i en två- att säga att hon kan spela violin, vilket hon språkig kontext. också kan.

29 Hur kommunicerar elever och lärare i en skola där majoriteten av eleverna har en tvåspråkig bakgrund och där finskan är det klart dominerande språket utanför skolan? Vilka regler, system, öppna och dolda koder styr dialogen i klassrummet och hur tolkas dessa av lärarna och eleverna? (Personerna på bilden har inget sam- band med artikeln.) Foto Annika Rehn.

Språkrum (i samarbete med Folkhälsan svenskspråkig skola i Helsingforsregio- och Forskningscentralen för de inhemska nen i början av 2000-talet. Syftet med den språken) och den studiehelhet i flersprå- etnografiskt inriktade studien är att med kighetsdidaktik som har utvecklats vid fokus på undervisningsdialogen identi- Åbo Akademis pedagogiska fakultet. fiera karaktäristiska drag i klassrums- I min forskning riktar jag intresset mot kulturen i en tvåspråkig kontext. Jag klassrumskulturen i en tvåspråkig kon- granskar språk och dialog huvudsakligen text. Hur kommunicerar elever och lärare utgående från tre aspekter: strategier, i en skola där majoriteten av eleverna har identitet och makt. en tvåspråkig bakgrund och där finskan Jag är inte i huvudsak ute efter att stu- är det klart dominerande språket utanför dera problem i kommunikationen eller, skolan? Vilka regler, system, öppna och ännu mindre, att göra en felanalys. Det dolda koder styr dialogen i klassrummet jag däremot är intresserad av är att se hur och hur tolkas dessa av lärarna och den samtalskultur som finns mellan (en- eleverna? Vilken inverkan har klassrums- språkiga) lärare och (tvåspråkiga) elever i kulturen på elevernas språk-, identitets- en undervisningssituation uppstår och och kunskapsutveckling? utvecklas. Vad innebär det att en flicka För att kunna besvara dessa och andra säger sig ”kunna” något endast på fins- frågor lyfter jag fram och dyker under ka? Vad är det som händer då en pojke ytan på klassrumsverkligheten i en under en modersmålslektion förklarar

30 vad lås är då han skall förklara lock? Vad de dag visat för den elev, eller de elever, märker läraren och vad tänker pojken? som har varit involverade. Utgående från Vad sker då läraren plötsligt kastar ur sig sekvensen har jag samtalat med barnen ett finskt ordspråk i klassen och varför kring det som hände under lektionen. blir en flicka osäker då hon skall berätta Dessa samtal har jag bandat. I slutet på att hon har varit ”i Kotka” under vecko- terminen, när allt material har samlats in, slutet? Klassrumskulturen byggs upp av har samma sekvenser visats för läraren i en mängd små händelser som förstås och klassen. Jag har även intervjuat läraren bemöts på olika sätt för att de sker i just om dennes språkliga bakgrund, syn på den omgivningen och bland de männis- tvåspråkighet och på undervisningen i en kor som finns där. skola där största delen av eleverna är två- Min undersökning bygger på ett data- språkiga. Dessutom har jag intervjuat material som jag har samlat in i en daghemsföreståndare i området och i en- svenskspråkig skola i Helsingforsregio- kätform samlat in uppgifter om barnens nen. Jag har videofilmat lektioner i tre språkförhållanden hemma för att få en klasser, årskurs 1, 2 och 3, i vilka 85–90 % uppfattning om barnens språkbakgrund av eleverna kommer från tvåspråkiga och den språkmiljö som omger barnen hem. Under inspelningarna har jag i förs- innan de börjar skolan. ta hand filmat samspelet mellan elever I analysen av datamaterialet är det någ- och lärare. När läraren har gått runt i ra aspekter som jag särskilt betonar. Dels klassen och hjälpt elever individuellt har strävar jag efter att bygga upp en bild av jag följt med och filmat och i fråga om kommunikationen i klassrummet utgå- samtal mellan läraren och hela klassen ende från såväl elevens som lärarens per- har jag med kameran fokuserat den eller spektiv. Dels är jag mån om att lägga in de som talar. Ur videomaterialet har jag händelserna i ett större kulturellt sam- valt ut sekvenser där jag har identifierat manhang. Detta gör jag genom att pendla en dynamik i dialogen som utgörs av att mellan analyser på mikronivå och analy- ett (eller flera) språk möts. Det kan t.ex. ser ur ett vidare perspektiv, som bland vara fråga om kodväxling (tillfälligt annat innefattar språksituationen i sko- språkbyte), metaspråkliga kommentarer lan överlag och i barnens närmiljö utan- eller kommunikationsstrategier, vilka ut- för skolan. går antingen från läraren eller eleven. De utvalda sekvenserna har jag följan- Anna Slotte-Lüttge

31 Pris, stipendier och forskningsbidrag

PRIS taren Marianne Peltomaa 5 500 euro, för- fattaren Catharina Östman 5 500 euro, Vid sällskapets årshögtid den 5 februari fil.dr Arne Toftegaard Pedersen 5 000 2003 utdelades 140 000 euro i litterära euro, fil.dr Nils Erik Forsgård 4 000 euro, pris. viceh. Nils Gustav Grotenfelt 4 000 euro, författaren Annika Luhter 4 000 euro, för- fattaren Ulla Olin 4 000 euro, rektor Folke Karl Emil Tollanders pris Nyberg 2 500 euro, agr.o.forst.lic. Lars Zilliacus 2 500 euro, konstnären Per Olov Karl Emil Tollanders pris om 18 000 euro Hjortell 7 000 euro, dramatikern och re- och den Tollanderska medaljen tillföll gissören Joakim Groth 13 000 euro och professor Merete Mazzarella. Prismotive- professor Bo Lönnqvist 13 000 euro. ringen lyder: Priset tillfaller professor Merete Mazza- rella för hennes insatser som lärd och väl- Statsrådet Mauritz Hallbergs pris formulerad essäist. Sedan debuten 1979 med Först sålde de pianot till essäsamling- Hallbergska priset om 13 000 euro utdela- en Linjer mellan stjärnor 2002 har Merete des den 16 maj. Pristagare är ped.dr Petri Mazzarella utvecklat sin personliga stil Salo, Vasa, som erhöll priset för doktors- på den klassiska essäistikens grund. Hen- avhandlingen Skolan som mikropolitisk nes författarskap är såväl analytiskt som organisation. En studie i det som skolan är stilistiskt briljant. Djup lärdom och vid- (Åbo Akademi 2002). Pristagarens anfö- sträckt beläsenhet redovisas i en ofta för- rande vid prisutdelningen återges på an- rädiskt lättsam och underhållande form. nan plats i detta nummer (s. 35). Ur ett kosmopolitiskt perspektiv ringar hon in den finlandssvenska identiteten Pristmotiveringen lyder: och lämnar utrymme för läsarens egna Genom grundlig empiri och avancerade marginalanteckningar. teoretiska och metodologiska övervägan- den bryter författaren ny mark då det gäl- Övriga pristagare vid årshögtiden var ler förståelsen av skolans inre liv och orga- professor Göran von Bonsdorff 13 000 nisation med speciell tyngdpunkt på lära- euro, författaren Birgitta Boucht 13 000 rens roller och funktioner. Att uppmärk- euro, författaren Carina Nynäs 12 000 samma lärarnas metaforer i deras beskriv- euro, fil.dr Maria Green-Vänttinen 7 000 ningar av skola och undervisning är ett euro, fil.dr Barbro Wiik 7 000 euro, förfat- nytt och kreativt bidrag till den pedago-

32 giska forskningen. Författaren för genom Språkvetenskapliga nämnden hela avhandlingen en öppen och kritisk metodologisk diskussion kring arbetets Nämndens forskarstipendier har tillfallit utgångspunkter och framväxande resul- fil.mag. Harry Lönnroth 500 euro och tat, en hållning som väl kom till uttryck fil.mag. Annemarie Södergård 6 000 euro. också vid den offentliga granskningen. Nämndens pro gradupris om 500 euro har tilldelats fil.mag. Ann-Charlotte Berg.

STIPENDIER OCH FORSKNINGSBIDRAG Traditionsvetenskapliga nämnden Under vintern och våren 2002–2003 har sällskapet beviljat följande stipendier och Nämndens forskarstipendier har tillfallit forskningsbidrag. fil.kand. Blanka Henriksson 6 750 euro och fil.lic. Anna-Liisa Kuczynski 6 750 euro. Nämnden för historieforskning

Nämndens forskarstipendier har tillfallit Ragnar, Ester, Rolf och fil.lic. Hanna Elomaa 4 000 euro, fil.mag. Margareta Bergboms fond Sture Lindholm 1 000 euro, fil.mag. Johan Strang 6 000 euro, fil.mag. Pekka Sören- Fil.dr Pia Maria Ahlbäck 4 000 euro, sen 3 000 euro och fil.dr Erkki Urpilainen fil.mag. Kim Björklund 13 200 euro, 6 000 euro. fil.mag. Johanna Bonäs 5 000 euro, fil.lic. Hanna Elomaa 6 000 euro, fil.lic. Anna- Liisa Kuczynski 2 000 euro, fil.mag. Mar- Litteraturvetenskapliga nämnden cus Lepola 13 200 euro, fil.mag. Kristina Linnovaara 13 200 euro, fil.mag. Camilla Nämndens forskarstipendier har tillfallit Nyberg 4 500 euro, fil.lic. pol.mag. Tho- fil.mag. Anna Biström 4 700 euro, fil.mag. mas Westerbom 6 000 euro, fil.mag. Mag- Jan Hellgren 3 525 euro, fil.mag. Anna- nus Westerlund 6 500 euro, fil.mag. Anne Lena Möller 4 700 euro och fil.mag. Kers- Widén, 5 000 euro, pol.mag. Gia Virkku- tin Romberg 4 700 euro. nen 13 200 euro och cand.mag. Vibeke Nämndens pro gradupris om 1 000 Voigt-Rosing 2 500 euro. euro har tilldelats fil.mag. Susanna Lönn- qvist. Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond Nämnden för samhällsforskning Svenska språket: Föreningen för nordisk Nämndens forskarstipendier har tillfallit filologi 2 000 euro, fil.mag. Harry Lönn- pol.mag. Ari Nykvist 2 750 euro, pol.mag. roth 4 000 euro, fil.mag. Sara Nordlund Fredrica Nyqvist 3 500 euro och pol.lic. 7 000 euro, fil.mag. Viveca Rabb 7 000 Pia Södergård 3 750 euro. euro, fil.mag. Pekka Saaristo 7 000 euro och Institutionen för nordiska språk vid

33 Tammerfors universitet för konferens- Jan Antell 6 000 euro, fil.mag. Daniel volym 3 500 euro. Djupsjöbacka 2 000 euro, docent Fjalar Historia: Faruk Abu-Chacra 3 000 euro, Finnäs 3 000 euro, ekon.mag. Kari Harju fil.mag. Barbro Juselius-Rosse 4 000 euro, 1 800 euro och pol.dr Anders Kjellman fil.mag. Marika Kivinen 10 000 euro, för- 5 200. fattaren Karl-Gustav Olin 5 000 euro, fil.mag. Maria Vainio 13 500 euro, fil.mag. Johanna Wassholm 350 euro och profes- Hjördis och Arvid sor Henrika Zilliacus-Tikkanen 7 000 Standertskjölds minnesfond euro. Teologi och kyrkohistoria: docent Mi- Vid sällskapets årshögtid den 5 februari kael Lindfelt 4 200 euro och teol.dr Berni- 2003 kungjordes årets stipendier: fil.kand. ce Sundkvist 7 000 euro. Barbro Enckell-Grimm 2 000 euro, Fin- Miljövård och teknologi: Finlands lands Riddarhus 3 000 euro och fil.dr svenska Marthaförbund 2 500 euro, Fin- Veronica Shenshin 5 000 euro. landssvenskt Östersjöforum 2 400 euro, Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å 25 000 euro, Green- Professor Carl-Eric Thors peace Norden 10 000 euro, fil.mag. Kris- stipendiefond ter Karlsson 1 500 euro, fil.dr Patrik Kraufvelin 2 500 euro, Natur och Miljö Ur fonden har utdelats ett resestipendium 5 000 euro, dipl.ing. Mikko Pihlatie 5 000 om 700 euro till fil.stud. Saija Tamminen. euro, fil.mag. Marcus Roos 13 800 euro, Vindkraftföreningen 7 500 euro, ped.mag. Lili-Ann Wolff 5 000 euro och fil.mag. Carl-Johan von Troils minnesfond Peter Österholm 7 200 euro. Ur fonden har utdelats resestipendier till med.stud. Camilla Bäck 2 500 euro, Bröderna Lars och Ernst Krogius med.kand. Emma Kajander 1 000 euro, forskningsfond med.stud. Ylva Nyholm 800 euro, med.kand. Tia Sandström 800 euro och Vid sällskapets årsmöte den 3 april 2003 med.kand. Sonja Strang 850 euro. kungjordes årets stipendier: ekon.mag.

34 Skolan – en för alla bekant men säregen organisation*

Vad vet vi om skolan? Man kunde något lan som organisation strävat efter att provokativt hävda att det rätta svaret på tränga bakom fasaderna, komma åt det den frågan är allt och ingenting. Skolan är som tidigare benämnts som ”den mörka samtidigt öppen-genomskinlig och slu- sidan av skolan”. Metaforen den mörka ten-ogenomskinlig. Vi känner alla till det sidan är – i likhet med alla metaforer – som sker i klassrum. Vi har alla varit vitt- samtidigt belysande och missvisande. nen till otaliga möten mellan lärare och För att kunna komma åt och beskriva elever, de flesta av oss i rollen som elev. den mörka sidan har jag valt ett mikropo- Av detta följer att vi är alla även i någon litiskt perspektiv. Detta framom till exem- mening inkomna i undervisning och in- pel ett systemteoretiskt perspektiv. Den lärning – dvs. det som ofta går under be- främsta strävan har varit att betrakta sko- nämningen pedagogik. lan inifrån, utgående från lärarnas per- Olika aspekter på lärarens uppgifter, spektiv och genom att söka förståelse för roller och agerande uppmärksammas deras uppfattningar och agerande. Lärar- med jämna mellanrum i massmedia. na är enligt min mening de främsta ex- Dessa blir då föremål för intensiva och perterna på skola och undervisning. De känsloladdade debatter. Debatterna kän- har de rikaste och mest genomträngande netecknas av att olika ”intressegrupper” erfarenheterna av skolans dynamiska, uttalar sig, tillåter sig komma med syn- komplexa och mångtydiga vardag. En yt- punkter och goda råd. Orsaken till detta terligare utgångspunkt eller ambition har är samtligas expertis på skolan och det varit att utgå från det som verkligen sker i pedagogiska. En ung människa som idag skolan. Alternativt kunde man ha skisse- går ut grundskolan har iakttagit lärarens rat eller utformat en vision beträffande arbete i cirka 10 000 timmar. hur vardagen och verkligheten kunde se Det som de flesta av oss vet klart mind- ut i den ideala skolan. Men den främsta re om är det som sker bakom fasaderna. ambitionen har varit att studera det som Vi vet ganska lite om vad som sker då lä- skolan är i stället för det som skolan kunde rare möter lärare, till exempel i de sam- eller borde vara. manhang då skolans inre, vardagliga ar- Och vad är det som man finner då man bete skall organiseras och administreras. tränger bakom fasaderna, kommer in på Jag har i mitt avhandlingsarbete om sko- den mörka sidan av skolan? Det som jag funnit kan beskrivas med hjälp av meta- * Pristagaren ped.dr Petri Salos anförande vid foren mikropolitik. I sin enkelhet innebär utdelningen av Statsrådet Mauritz Hallbergs metaforen att vissa skolinterna ageran- pris 16.5.2003. den kan betraktas som politik på mikro-

35 Sällskapets ordförande Håkan Andersson över- lämnar Statsrådet Mauritz Hallbergs pris till ped.dr Petri Salo vid prisutdelningsceremonin den 16 maj 2003 på Stensböle gård. Foto Henry Wiklund. nivå – i skolan och mellan partier som bil- derlag för olika ideologiska intressen das av olika lärargrupper. Om man vill mellan aktörer och aktörsgrupper i sko- uttrycka det något mer utförligt kan man lan. Subkulturerna i en skola återspeglar konstatera att i strävandena att ta hand ofta variationen i fråga om de ideologiska om de skolinterna angelägenheterna och intressena. Med jämna mellanrum ham- bevara skolans funktionsduglighet upp- nar de olika ideologiska intressena på står öppna och dolda konflikter och kam- kollisionskurs med varandra. Det upp- per, dels mellan subkulturer (dvs. lärar- står konflikter och kamper om resurser, grupper med olika synsätt på verksam- kontroll och makt. Dessa kompliceras av heten), dels mellan lärarna och skolans att aktörer och olika grupper betraktar ledning. Dessa kamper handlar förutom förhållandet mellan formell makt (aukto- resurser, makt, kontroll och inflytande ritet) och informell makt (inflytande) på om erkännande, status och symboler. olika sätt. Kamperna och konflikterna har sina Jag kom mikropolitiken på spåret bl.a. rötter dels i de varierande, mångskiftan- genom det metaforiska språk som lärarna de och motsägelsefulla målen för skolan använde sig av. Med en spontan metafor, som organisation, dels i den lösa kopp- dvs. en mening som inte till synes bygger ling som kännetecknar skolans kärnpro- på eftertanke, kan ett helt och relativt cess, nämligen den mellan undervisning komplext teoretiskt resonemang uttryck- och inlärning. För att klara av motsägel- as. En lärare med övergripande ansvar serna gällande målen och osäkerheten i för utvecklandet av kvalitetssystem vid kärnprocessen utvecklar lärarna olika min fallstudieskola beskrev de olika av- strategier. Dessa strategier tjänar som un- delningarna i skolan på följande sätt:

36 ”Man kan jämföra de här avdelningarna kolleger – bli och agera lärare inför andra med tre olika samhällsformer /.../ på hälso- lärare. Jag skall exemplifiera det expres- vårdsavdelning, där har de demokrati, på sivt rationella med hjälp lärarnas egna bioanalytikavdelning har vi diktatur och beskrivningar, lärarnas egna metaforer. på radiografiavdelningen råder det anar- En lärare beskrev sin uppfattning på föl- ki.” jande sätt: ”Jag har den uppfattningen att En annan lärare beskrev sin uppfatt- lärarna kommer till möten bara för att ning om skolans ledning och lärarnas göra en sånhär show där och sen när det är möjligheter att medverka och påverka avhandlat så är det ungefär så där att då det övergripande beslutsfattandet med återgår det till det som har varit.” En an- ett antal utmanande och provokativa, po- nan lärare uttryckte detsamma på följan- litiskt laddade metaforer. Han konstate- de vis: ”Lärarkårsmötena är nog på något rade: ”Alla frågor av betydelse i dag så sätt en parodi på, jag har aldrig förstått, för fattas av en högsta Sovjet, en olympisk kom- att ibland så beslutar vi om någonting, mitté, en maffia, kalla det vad som helst.” men nästa gång vet vi inte vad vi har be- Jag kom även fram till att skolan som slutit, vi vet kanske inte om vi fick beslu- organisation är delvis irrationell, till och ta, i det avseende är vi nog som en skock med anarkistisk. Lärarnas agerande på höns. Jag tycker att våra lärarkårsmöten lärarkårsmöten, det vill säga arenan på är parodier.” vilken man fattar vissa viktiga beslut be- Skolan, såsom så många sociala institu- träffande skolans interna verksamhet, tioner, upprätthålls i huvudsak genom kan inte till fullo förstås om man betrak- och med språk. För lärarna är metaforer- tar det i ljuset av en teknisk-instrumentell na viktiga verktyg i den växelverkan ge- rationalitet. Denna form av rationalitet nom vilken de strävar efter att få eleverna baserar sig på strävan efter att finna de att lära sig. Även forskaren är i de flesta bästa medlen för att uppnå vissa, ofta på sammanhang beroende av språket. Utan förhand givna mål. I stället skall man en- språk är det ytterst svårt, i praktiken ligt min erfarenhet ty sig till expressiv ra- omöjligt, att bedriva forskning. Meta- tionalitet. För lärarna är lärarkårsmötena forerna fungerar, förutom som utsmyck- en av de få arenor där de regelbundet, un- ningar och retoriska instrument, som bä- der ”organiserade former”, möter sina rare av komplexa innebörder. Med hjälp kolleger – andra lärare. Under arbetsda- av metaforer kan de komplexa inne- gen ger lärarna uttryck för sin lärarroll börderna förmedlas snabbt och relativt och -identitet, sin ämneskunskap och enkelt. Dechiffrering eller tolkning av sina pedagogiska färdigheter inför elev- metaforer är dock allt annat än enkelt. erna, inte inför sina kolleger. Dessa processer kan såsom forskningsar- Men lärarna har, i likhet med alla andra bete, då det är som bäst, pågå i nästan det yrkesgrupper, ett behov av att ”konstrue- oändliga. ra” och ”realisera” sig själva inför sina Petri Salo

37 Nya böcker

recensioner och parodier. Bland artiklar- SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND na finns t.ex. Runebergs ytterst kritiska 433:2 betraktelse av den samtida litteraturen i SAMLADE SKRIFTER AV Sverige i ”En blick på Sveriges nu gällan- JOHAN LUDVIG RUNEBERG de poetiska Litteratur”. UNDER REDAKTION AV LARS HULDÉN OCH BARBRO STÅHLE SJÖNELL I Helsingfors Morgonblad publicerade

ÅTTONDE DELEN II Runeberg också artikeln ”Några ord om UPPSATSER OCH AVHANDLINGAR PÅ SVENSKA. nejderna, folklynnet och lefnadssättet i JOURNALISTIK

UTGIVEN AV Saarijärvi Socken”, som tillsammans med PIA FORSSELL den episka dikten Elgskyttarne kom att spela en viktig roll i skapandet av bilden 2003 av den finska folksjälen. Runebergs artiklar i Helsingfors Morgon- blad återges här med den stavning och kommatering de ursprungligen hade. I Samlade skrifter av Johan Ludvig volymen ingår dessutom Runebergs re- Runeberg VIII:2 flexioner och smånotiser, som han publi- Uppsatser och avhandlingar på svenska. cerade osignerade. Kommentarvolymen Journalistik till Uppsatser och avhandlingar på svenska. Journalistik utkommer 2004. Utg. Pia Forssell 421 s., häftad Bokhandelspris ca 36 € Johan Ludvig Runebergs gärning som ISBN 951-583-088-5 tidningsman presenteras i sin helhet i den nya volymen av Samlade skrifter av J.L. Runeberg. Den unge magister Runeberg var mellan åren 1832 och 1837 redaktör Samlade skrifter av Johan Ludvig för Helsingfors Morgonblad, som utkom Runeberg XII:II:2 med två fyrsidiga nummer per vecka. Kommentar till Episka dikter, II:2 Tidningen vände sig till en akademisk Nadeschda och litterärt intresserad publik och hade ett ambitiöst program, som den bara del- av Michel Ekman vis lyckades leva upp till. Här publicerade Runeberg egna och J.L. Runeberg gav ut sin episka dikt andra litteratörers skönlitterära bidrag, Nadeschda 1841. I Samlade skrifter av J.L. som intog ”paradplatsen” på första si- Runeberg ingår den i del III, som utgavs dan, men också en rad kritiska artiklar, av Gunnar Tideström 1949. Nu föreligger

38 kommentaren till Nadeschda, skriven av Michel Ekman. I det nya häftet, Samlade skrifter XII:II:2, kan man läsa bl.a. om Runebergs hand- skrifter till dikten, om hans inspirations- källor, om tidiga utgåvor och översätt- ningar och om vilket mottagande dikten fick. Dessutom ingår utförliga textkom- mentarer och en omfattande variantför- teckning. 123 s., häftad Bokhandelspris ca 22 € ISBN 951-583-089-3

Ett begränsat antal exemplar av textutgå- van med Nadeschda (Skrifter utgivna av ägaren själv seglade sin båt utan hjälp av Svenska litteratursällskapet nr 329) finns professionella sjömän. Därför väckte fortfarande i lager. Daphnes besättning – under en del av re- san förstärkt med Vivica Bandler – intres- se i hamnarna, och de hade lätt att kom- ma i kontakt med andra seglare och med Göran Schildt lokalbefolkningen, som livfullt beskrivs i boken. Anteckningarna om tekniska de- Daphnes loggbok taljer kring seglatsen ger dessutom en in- Västra Medelhavet 1949 blick i nöjesseglandets villkor på den ti- den. ”Himlen molnfi, havet svartblått ... bada- Boken är illustrerad med Göran de med stor försiktighet p.g.a. hajfaran ... Schildts egna fotografier från resan. Träffade kuriös trädgårdsmästare som 160 s., inbunden, illustrerad Bokhandelspris ca 24 € krigat i Narvik ... Besvärlig rullning. Gans- ISBN 951-583-086-9 ka skraja och oroliga ...” Göran Schildt och hans hustru Mona seglade med ketchen Daphne på västra Medelhavet i fyra månader sommaren och hösten 1949. Rutten gick från Lavagna Camilla Lindholm i Italien via Korsika, Sardinien, Mallorca och Ibiza till Spanien och Frankrike och Frågor i praktiken tillbaka till Italien. Turismen hade ännu Flerledade frågeturer i läkare– inte vunnit insteg men spåren efter kriget patientsamtal fanns fortfarande kvar. I loggboken gjor- de Göran Schildt anteckningar om ställen När patienter konsulterar läkare ingår de besökte under resan, om människor de frågor som en väsentlig del i samtalet. träffade, om livet ombord och naturligt- Genom frågor till patienten samlar läka- vis om väder och vind. ren information för att kunna ställa diag- På 1940-talet var det ovanligt att båt- nos och besluta om behandling. Patien-

39 S K R I F T E R U T G I V N A A V S V E N S K A L I T T E R A T U R S Ä L L S K A P E T I F I N L A N D 503:5

S L Ä K T B O K NY FÖLJD III:5

2003

tens uppgift är främst att svara på läka- Släktbok rens frågor. I denna avhandling undersöker Camil- Ny följd III:5 la Lindholm frågor som läkare ställer, Utg. Jarl Pousar men också sådana som patienter ställer. I fokus står en särskild typ av frågor, flerle- Det femte och sista häftet i Släktbok. Ny dade frågeturer, som består av två eller fle- följd III innehåller en utredning över släk- ra frågor som ställs efter varandra eller av ten Hultin–Hulkovius. Utöver den ingår en fråga som underbyggs av ett påståen- ett register över samtliga släktutredning- de. De flerledade frågeturerna är inte spe- ar i det tredje bandet av Släktbok. Ny följd, ciellt vanliga, men de är ändå ett karakte- dvs. släkterna Backman, Byström, Enck- ristiskt inslag i samtal mellan läkare och ell, Gräsbeck, Hipping, Hultin–Hulkovi- patient. Varför räcker det i vissa fall inte us, Lassenius, Mellberg, Orre–Orraeus, med att ställa en enda fråga? Vilka speci- Palmén, Planman, Platan–Plathan och fika funktioner fyller flerledade frågetu- Tujulin. Även vissa tillägg och rättelser rer i den typ av institutionella samtal som till de tidigare häftena ingår. läkarkonsultationer representerar? 88 s., häftad Materialet i undersökningen består av Bokhandelspris ca 20 € läkarkonsultationer som är videoinspela- Gratis för A-medlemmar de i olika regioner i Svenskfinland och ISBN 951-583-087-7 metoden som används är språkligt orien- terad samtalsanalys. Boken är det åttioförsta bandet i serien Historiska och litteratur- Studier i nordisk filologi, utgivare Ann- historiska studier 78 Marie Ivars. 316 s., häftad Red. Pia Forssell & John Strömberg Bokhandelspris ca 28 € Gratis för A-medlemmar Litteraturen står i fokus i årets volym av ISBN 951-583-092-3 Svenska litteratursällskapets årsbok. De retoriska begreppen klarhet och dunkel-

40 Olika aspekter på finlandssvensk ideo- logi och politik framförs av fil.lic. Mats Kihlberg och professor Olle Sirén. Den förre presenterar ingenjören och redaktö- ren Carl Emil Holmberg och den folkliga, svensksinnade tidningen Aftonposten. Den senare behandlar riksdagsmannen Henrik Kullberg och hans insatser i kolo- nisationspolitiken under och efter kriget. Porkalafrågan och John Österholm be- handlas av fil.mag. Johan Nilsson. I årsboken ingår också professor Kar- mela Liebkinds föredrag ”Bilderna av oss och de andra” och litteratursällskapets årsberättelse i sammandrag. het var centrala i 1700-talets analyser av ca 350 s., häftad, utkommer i juli/ litteratur. I artikeln ”Läran om duncla be- augusti, distribueras till alla medlemmar Bokhandelspris ca 28 € grepp är af stor vigt” redogör docent Päi- ISBN 951-583-091-5 vi Mehtonen för H.G. Porthans uppfatt- ning om hindren för kommunikation. Professor Lars Huldén presenterar Elias Lönnrot som poet och med Topelius no- Ur höstens utgivning vell ”Lindanserskan” som exempel visar professor Maija Lehtonen hur författa- rens värderingar förändrades från 1840- talet, när novellen först gick som tid- ningsföljetong, till 1880-talet när den pu- blicerades i bokform. Professor Merete Mazzarella tolkar Tito Collianders roman Korståget i självbiografisk belysning och docent Louise Ekelund uppmärksammar sekeljubilaren Rabbe Enckell i artikeln ”De ’barmhärtiga’ och de stränga – om Rabbe Enckell och muserna”. Författarna Agneta Ara, Johan Bargum, Tua Forsström, Ulla-Lena Lundberg och Kjell Westö medverkade 2000 i en Studia litteraria-serie i Helsingfors och föredra- gen presenterar på ett personligt sätt Fredrika Runeberg drivkrafterna i deras författarskap, deras förebilder och arbetssätt. – I ”Konstnären Receptbok och konstfrämjaren” behandlar fil.mag. Kristina Linnovaara kontakterna mellan Fredrika Runebergs receptsamling ges nu Sven Grönvall och Maire Gullichsen ut- ut i tryck för första gången, med inledan- gående från deras korrespondens. de artiklar av Agneta Rahikainen och

41 Marketta Tamminen. Boken presenteras utförligare på s. 1 i detta nummer. ca 112 s., inbunden, illustrerad Bokhandelspris ca 20 € ISBN 951-583-093-1

Agneta Rahikainen Johan Ludvig och Fredrika Runeberg

En bildbiografi

J.L. och Fredrika Runebergs livshistoria skildras i ord och bild. Vi får läsa om Riksdag, kaffehus och predikstol Johan Ludvigs och Fredrikas barndoms- tid i Jakobstad respektive Åbo, om stu- Frihetstidens politiska kultur dier och bildningsiver och om parets ge- mensamma liv i Helsingfors och Borgå. Red. Marie-Christine Skuncke & Boken är rikt illustrerad och den beskri- Henrika Tandefelt vande texten interfolieras med citat ur brev och minnesanteckningar. Den första svenska tryckfrihetsförord- ca 220 s., inbunden, stort format, ningen antogs 1766 och skapade förut- illustrerad i färg sättningar för en politisk debatt som ald- Bokhandelspris ca 44 € rig tidigare varit möjlig. Man diskuterade ISBN 951-583-096-6 i riksdagen, på kaffehus och krogar, en maktkamp pågick mellan hattar och mös- sor, adel och ofrälse, rojalister och an- hängare av en riksdagsmakt. Nya, välut- Rainer Knapas bildade eliter gick till storms mot adelns Idyll och hjältemod privilegier under frihetstidens sista år, innan Gustaf III genomförde sin stats- J.L. Runeberg i bokkonsten välvning 1772 och återställde en stark monarki. Ett bokhistoriskt album med exempel på Frihetstidens politiska kultur under olika utgåvor av J.L. Runebergs verk, tryckfrihetsåren behandlas ur olika syn- klassiska illustrationer, typografi och vinklar av 18 forskare från Sverige, Fin- bokband från 1830-talet till i dag. Albu- land och USA. met är vackert formgivet med helsidesil- Utges i samarbete med Atlantis i Stock- lustrationer. holm. ca 180 s., inbunden, illustrerad i färg ca 424 s., inbunden, illustrerad Bokhandelspris ca 32 € Bokhandelspris ca 36 € ISBN 951-583-095-8 ISBN 951-583-090-7

42 Bland kejsarens finländska G.H. Jägerhorn undersåtar Beskrifning öfver 1788, 1789 och Dagligt liv i S:t Petersburg 1790 Årens Campagnie i Savolax

Utg. Max Engman Utg. Petra Hakala & Pertti Hakala

I anslutning till stadens 300-årsjubileum Överstelöjtnant Georg Henrik Jägerhorns presenteras beskrivningar av finländares ögonvittnesskildring av Gustaf III:s fält- vardagsliv i 1800-talets S:t Petersburg tåg i Savolax 1778–1790 i en källutgåva som de förmedlas genom samtida tid- med utförliga kommentarer och ordför- ningsartiklar och kyrkans och myndighe- klaringar samt en inledande artikel av ternas arkiv. docent Lars Ericson. ca 350 s., inbunden, illustrerad Utges i samarbete med Atlantis i Stock- € Bokhandelspris ca 40 holm ISBN 951-583-094-X ca 220 s., inbunden, illustrerad Bokhandelspris ca 40 € ISBN 951-583-097-4

Svenska litteratursällskapets årsmöte

Vid Svenska litteratursällskapets i Finland årsmöte den 3 april 2003 invaldes professor Clas Zilliacus, Åbo, som ny medlem i styrelsen efter professor Krister Ståhlberg som undanbett sig återval. Övriga styrelsemedlemmar som var i tur att avgå, professorerna Karmela Liebkind och Bo Pettersson samt ped.dr h.c. Carl-Olaf Homén återvaldes. Övriga medlemmar i styrel- sen är Håkan Andersson, ordf., Fred Karlsson, vice ordf., Ann-Marie Ivars, sekr., Henrik Mei- nander, Max Engman, Ann-Mari Häggman, Marika Tandefelt och Anna-Maria Åström. Viceh. Lars Mattsson återvaldes som medlem i finansrådet. Till nya hedersmedlemmar kallades folktingsordföranden Henrik Lax, Helsingfors, profes- sor Ulf Teleman, Lund och ambassadör Fredrik Vahlquist, Stockholm. Till nya korresponderande medlemmar kallades författaren Kristina Björklund, Helsingfors, professor Marianne Nordman, Vasa, direktör Pirkko Nuolijärvi, Helsingfors, kulturredaktör Bror Rönnholm, Åbo, professor Ulrika Wolf-Knuts, Åbo, fil.lic. Bengt af Klintberg, Lidingö, kul- turredaktör Bo-Ingvar Kollberg, Uppsala, professor Thomas Lindkvist, Göteborg och profes- sor Helge Sandøy, Bergen. Årsmötet fattade beslut om en stadgeändring som innebär att medlemskategorierna A och B avskaffas. Medlemmar som antas av styrelsen från och med april 2003 hänförs inte längre till någondera kategorin. A- och B-medlemmar som tidigare upptagits i sällskapet behåller sin status och sina rättigheter. Alla medlemmar erhåller sällskapets årsbok Historiska och littera- turhistoriska studier och tidskriften Källan. Alla medlemmar, såväl gamla som nya, har rätt att till halva priset inköpa ett exemplar av varje skrift som sällskapet ger ut och som finns i lager. A-medlemmar som tidigare upptagits har fortsättningvis rätt att gratis rekvirera några böcker som sällskapet utger. Denna förmån anges i samband med bokpresentationerna på annat ställe i detta nummer. Medlemsavgiften 2003 för alla medlemskategorier fastslogs av årsmötet till 18 euro. Avgif- ten för ständigt medlemskap är 500 euro. Årsmötet fattade även beslut om en stagdeändring som innebär att förhandsanmälan till föreningsmöte införs. MP

43 ”På tidens älf till nya seklers obekanta stränder”*

Ledstjärnan för Svenska litteratursällska- repetitioner ofta brukar anses vara, utan pets verksamhet är, som stadgarna kort- snarare en påminnelse om att Litteratur- fattat och något besvärjande uttrycker sällskapet är ett vetenskapligt samfund det, ”att samla, bearbeta och offentliggöra som bedriver egen verksamhet inom sina vittnesbörden om den svenska kulturens upp- arkiv, inom sina fem vetenskapliga komst och utveckling i Finland”. Därtill nämnder och sina forskningsprojekt samt skall Sällskapet främja inhemsk forsk- genom sin alltmer omfattande publika- ning rörande svenska språket och littera- tionsverksamhet. Här skiljer sig Littera- turen samt främja litterär verksamhet på tursällskapet från andra betydelsefulla, svenska medelst pris och understöd. Att finlandssvenska organisationer som har Svenska litteratursällskapet är instiftat en mer allmän och öppen understöds- till nationalskaldens minne är ett uttryck verksamhet på sitt program. för det gemensamma fosterlandets idé Hur skall då denna verksamhet bedri- och därmed för det svenska språkets och vas och utvecklas för att Sällskapets den svenska kulturens självklara och grundidé och syften skall kunna efterle- omistliga andel i denna helhet. Att Säll- vas i en tid då starka förändringar och skapet sedan begynnelsen firat sin års- krafter är i rörelse på politikens, språkan- högtid i Universitetets solennitetssal är li- vändningens och kulturlivets områden? kaså ett uttryck för en strävan att finnas i Den övergripande EU-ledda forsknings- nationens kulturella mitt, också om uni- politiken understryker starkt ambitionen versitetsvärlden idag har en annan ut- att bygga upp Europa som ekonomisk formning än 1885, med flera akademiska stormakt. Engelskan fortsätter att stärka centra med självklar och vital betydelse sin hegemoni på språkmarknaden. I EU- också för Svenska litteratursällskapet. kommissionen har engelskan nu nått 60 % av alla dokument. Enligt samma Då jag idag hälsar er välkomna till Svens- källa har franskan krupit ner under 30 % ka litteratursällskapets i Finland 118 års- och tyskan ligger på cirka 5. Vilket utrym- högtid har jag valt att inleda med denna me återstår under dylika betingelser och repetition kring Sällskapets syfte och ytt- framtidsutsikter för de små nationerna, re gestalt. Men mitt tilltag är icke enbart för de små språken och för de små kultur- ett uttryck för pedagogiskt nit, vilket ju områdena? Nu råder det förvisso ingen pessimism * Ordförandens hälsningstal vid Svenska litte- inom Svenska litteratursällskapet, ej hel- ratursällskapets i Finland årshögtid den 5 fe- ler någon brist på initiativ och uppslag bruari 2003. inom Sällskapets olika verksamhetsom-

44 råden. Men å andra sidan är det klokt och nödvändigt att begrunda sina utgångs- punkter och med öppen, kritisk blick för- söka bedöma vad Sällskapet ytterligare i sin forskning, vid sina arkiv och i sin bok- utgivning måste göra, dels för att tillvara- ta och utveckla sitt historiska arv, dels för att lägga en fruktbar grund för framtida strävanden och därmed lotsa vårt skepp ”på tidens älf till nya seklers obekanta stränder”, för att låna en rad ur Topelius hyllningsdikt till Porthan. Några anteck- ningar med anknytning till Sällskapets syften och verksamhet skall jag i mina hälsningsord drista mig att lägga fram.

Låt mig börja i den nära kretsen. Man brukar ibland säga att humanisterna äls- kar alla människor, förutom dem de mö- ter. Om man med ett liknande, självkri- tiskt öga betraktar finlandssvenskarna Emil von Qvanten 1827–1903. Foto M. Josephson; och frågar efter deras syn på sig själva SLSA 1160:273. och på de, i olika avseenden, andra, öpp- nar sig ett spännande fält för begrundan och eftertanke. Bilderna av oss och de andra, Historikern söker sig ofta till jämna årtal lyder rubriken på kvällens festföredrag, med stor lyskraft, för att därigenom upp- ett tema som ligger centralt i Litteratur- märksamma händelser och perspektiv sällskapets egen diskussion och verksam- som vi icke annars hinner, orkar eller för- het, men som därtill har en mer allmän- står att bära med oss. Den heliga Birgitta giltig och allmänmänsklig bärvidd. Pro- och S:t Petersburg ger oss detta år anled- fessor Karmela Liebkind har gjort sig ning till djup begrundan av historiens känd som en kunskapsrik, lyhörd och och geografins starka närvaro och bety- orädd forskare och debattör i frågor om delse, icke minst för ett svenskt perspek- etniska minoriteter, om rasism och om tiv i Finland. Men också något mindre ly- vårt eget lands invandrarpolitik. Dessa sande tidsmarkeringar kan vara till gagn. frågor tycks dessvärre vara tidlösa och År 1903 är dödsåret för två centrala och äga relevans för oss alla och kräver därför kanske till vissa delar motsatta gestalter i ständig observans och fördjupad, kon- vår 1800-tals historia, Yrjö Sakari Yrjö- kretiserad analys. Jag hälsar med Koskinen och Emil von Qvanten. Den för- stort intresse och i spänd förväntan pro- ra är mera känd och uppmärksammad av fessor Liebkind välkommen som årshög- historieskrivningen, medan författaren tidens festföredragshållare.* till Suomis sång haft svårare att få utrym- me på historiens blad. Han överflyttade * Festföredraget publiceras i årsboken Histo- till Sverige på 1850-talet och hans sträva- riska och litteraturhistoriska studier 78, 2003. den att ånyo försöka närma Finland och

45 Sverige till varandra och hans kritiska egentligen ju är gammal, kanske orkeslös, och misstänksamma inställning till Ryss- kanske uttömd på uppbyggande kraft och land låg givetvis icke i linje med den intresse för nästans väl, eller hur man nu framväxande finska nationens ambitio- väljer att beskriva den mänskliga omtan- ner. kens och solidaritetens imperativ. Men hans outtröttliga publicistiska Genom sitt arbete, som bär underrubri- verksamhet, icke minst i europeiska tid- ken Nedslag i Europas kulturhistoria fram ningar, för att sprida kunskap om och för- till cirka 500 f. Kr., visar Sture Linnér på ståelse för Finland och dess förhållanden, hur vår s.k. västerländska, europeiska var ingalunda utan betydelse då den kul- kultur har sina djupa östliga rötter. I äldre turella och vetenskapliga eliten i Europa tid var detta beroendeförhållande till öst skulle engageras i Kulturadressen vid sek- ingen kontroversiell fråga utan naturlig lets slut. I fransk press tog von Qvanten och självklar, men från 1700- och 1800-ta- ännu 1903 ett initiativ till att få Finlands let har den ideologiska gränsdragningen sak prövad i något som kunde ses som en mot öst blivit allt påtagligare. Öst är öst internationell folkdomstol. Hans initiativ och väst är väst, lydde ju ett av de ståtliga fick inga praktiska konsekvenser men det slagorden. Men, lyssnar vi ner i tidens visade, uppger ett svenskt biografiskt brunn, vilket Linnér anmodar oss att lexikon, ”att författaren af Suomis sång göra, får vi erfara ”viskningarna och ro- ännu ägde i sitt bröst vibrerande känslo- pen från de fjärran förfäder som en gång strängar af den art, som förlänat hans ly- började forma den kultur vi kallar euro- rik dess höga, innerliga ton”. Den 13 no- peisk”. vember ändades Yrjö-Koskinens händel- serika liv. Den 5 december lade von För två månader sedan höll professorn i Qvanten ner sin kämpande, patriotiska finska språket Lea Laitinen sin installa- penna. tionsföreläsning vid Helsingfors univer- sitet. Hennes tema var Kielentutkimus ja von Qvantens vida europeiska utblick – äidinkieli och en av hennes grundläggan- han bodde sedan 1890 i Rom – aktualise- de frågor var, om jag nu förstod henne rar också idag frågor kring det utvidgade rätt, den utarmning som det finska språ- geografiska perspektivets betydelse. Er- ket genomgått och fortfarande genomgår bjuder Europa idag ett öppnande per- på en alltmer hårdnande språkmarknad. spektiv, eller ett avsnävande? På frågan Föreläsningen, kunskapsrik och inkän- kan säkerligen icke ett entydigt svar ges nande kring modersmålets genomgri- men att i Sture Linnérs sällskap österifrån pande betydelse för människans andliga få närma sig Europas ungtid innebär defi- växt, utgjorde en hälsosam påminnelse i nitivt en välkommen och perspektivöpp- åtminstone två avseenden. På svenskt nande läsning. Redan hans tilltag att i an- håll är vi ofta, självfallet berättigat och slutning till Johannes V. Jensen så att säga vällovligt, så upptagna av att bevaka och svänga på de historiska epokbenämning- offensivt försvara användningen av arna utgör en hälsosam påminnelse om svenskan och svenskans ställning och rät- hur vi språkligt kan förvränga vår oriente- tigheter, att vi kanske glömmer att vår ring i historien. Vår gamla tid var ju egent- nära språkgranne ingalunda lever i en ligen en ung tid, fräsch och initiativrik, problemfri modersmålsvärld, trots att medan vår tid, enträget beskriven som ny, den ur svensk synvinkel har majoritets-

46 ställningens självklara fördelar och väl- både arkivvårdande och substansinrikta- signelser. Den andra hälsosamma påmin- de insatser skall ha utrymme. nelsen, besläktad med den första, aktuali- Så blir modersmålet och våra minnen serade frågan om vi här också har en ge- något av grundvattnet i vår kultur, omist- mensam kamp att föra: värnandet av de ligt för all växt och förkovran. små modersmålens existensvillkor och utvecklingsmöjligheter. Värderade festpublik! Jag har i mina häls- Denna betoning på modersmålen i vårt ningsord försökt ge några utblickar kring land aktualiserar ytterligare Litteratur- Svenska litteratursällskapets syften och sällskapets speciella ansvar för värnandet verksamhet. Det aktuella måste alltid få och utforskandet av det svenska språket i sitt nödvändiga komplement av det re- Finland. Modersmålets grundläggande dan framfarna, men även av det som betydelse för verklighetsgestaltning och ännu tillhör aningens värld. Likaså måste orientering i världen och därmed för ut- det i rummet närliggande få sitt komple- vecklandet av tillhörighet till och delak- ment av utvidgad geografisk och kultu- tighet i givna gemenskaper, är något som rell kringblick. Allt detta för att försöka pockar på ständig uppmärksamhet. Där- nå syntesen mellan vardagligt nit och be- till utgör Sällskapets arkiv något av friande rymd i Sällskapets verksamhet. svenskhetens skattkamrar i vår verksam- Jag hälsar er alla varmt välkomna till het, kamrar som fylls på genom kontinu- årshögtiden 2003, och riktar mig särskilt erlig insamling eller genom annan för- till Litteratursällskapets eget folk, alla an- kovran. Modersmålet är minnenas språk. ställda och förtroendevalda. Det är i era Härmed kan arkiven få en allt synligare händer Sällskapets framtid ligger, det är och aktivare roll i Sällskapets verksam- ni som lotsar vårt skepp ”på tidens älf, till hetsprofil. Det nu genomförda projektet nya seklers obekanta stränder”. Rädda det finlandssvenska ljudet skall få int- ressanta och innovativa efterföljare, där Håkan Andersson

47 Finlandssvenska klassiker

Föreläsningsserie hösten 2003 i Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors

Måndagen den 15 september kl. 18.00

Prof. Merete Mazzarella: Hertiginnan av Finland av Zachris Topelius Fil.dr Roger Holmström: Fackeltåget av V.V. Järner

Måndagen den 29 september kl. 18.00

Prof. Clas Zilliacus: Daniel Hjort av J.J. Wecksell Fil.mag. Åsa Stenwall-Albjerg: Katrina av Sally Salminen

Måndagen den 13 oktober kl. 18.00

Fil.dr Arne Toftegaard-Pedersen: Sämre folk av Ina Lange Fil.lic. Michel Ekman: Andedräkt av koppar av Rabbe Enckell

Måndagen den 27 oktober kl. 18.00

Prof. Johan Wrede: Ett liv av Arvid Mörne Fil.lic. Maria Antas: Ansa och samvetet av Solveig von Schoultz

Rätt till programförändringar förbehålles www.sls.fi

48 För meddelanden Adressaten betalar portot

Böckerna levereras per post Ǣ Jag betalar fakturan som följer med böckerna (inkl. postporto) Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ VISA Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ EuroCard Svenska litteratursällskapet Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ MasterCard i Finland r.f.

Kreditkortets nummer (se kortets baksida) SVARSFÖRSÄNDELSE – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Avtal 00170-26

Sista giltighetsmånad och -år – – – – 00003 HELSINGFORS Datum och underskrift ______

______

I detta nummer medverkar:

Håkan Andersson, professor, ordförande Sara Nordlund, fil.mag., t.f. förste arkiva- för Svenska litteratursällskapet rie vid Språkarkivet Anne-May Berger, fil.mag., t.f. arkivarie Anna Perälä, pol.mag., specialforskare vid vid Historiska och litteraturhistoriska Svenska litteratursällskapets bibliotek arkivet Magnus Pettersson, kanslichef vid Svens- Nina Edgren-Henrichson, förlagsredaktör ka litteratursällskapet vid Svenska litteratursällskapet Petri Salo, ped.dr, överassistent i vuxen- Maren Jonasson, fil.mag., forskare inom pedagogik vid Pedagogiska fakulteten Nämnden för historieforskning vid Åbo Akademi Henrik Knif, fil.dr, huvudredaktör för Bio- Anna Slotte-Lüttge, ped.mag., forskare grafiskt lexikon för Finland inom Spåkvetenskapliga nämnden Mikael Korhonen, fil.dr, arkivchef vid Svenska litteratursällskapet MASSBREV Namn: ...... Adress: ...... Bokbeställning. Vänligen notera att böckerna även kan inköpas i Vetenskapsbokhan- deln, Kyrkogatan 14 i Helsingfors! Bland kejsarens finländska undersåtar...... Ǣ Carola Ekrem: Lev lycklig, glöm ej mig! ...... Ǣ Sven Hirn: Den gastronomiska hästen ...... Ǣ G.H. Jägerhorn: Beskrifning öfver ...... Ǣ Rainer Knapas: Idyll och hjältemod ...... Ǣ Camilla Lindholm: Frågor i praktiken...... Ǣ Elias Lönnrot: Vandraren ...... Ǣ När kom svenskarna till Finland? ...... Ǣ Agneta Rahikainen: Johan Ludvig och Fredrika Runeberg .... Ǣ Riksdag, kaffehus och predikstol ...... Ǣ Fredrika Runeberg: Receptbok ...... Ǣ S. s. av J.L. Runeberg VIII:2. Uppsatser och avhandlingar ...... Ǣ S. s. av J.L. Runeberg XII:II:2. Kommentar till Nadeschda ...... Ǣ Göran Schildt: Daphnes loggbok ...... Ǣ Släktbok. Ny följd III:5 ...... Ǣ Annan titel: ______Ǣ Ȭ

Källan. Svenska litteratursällskapet infor- Medlemmarna ombeds vänligen medde- merar 1/2003. la om adressförändring vid flyttning. Tionde årgången. Medlemmarna erhåller gratis årsboken Redaktion: Magnus Pettersson, Mikael Historiska och litteraturhistoriska studier Korhonen och Nina Edgren-Henrichson. och har därtill rätt att med 50 % rabatt in- köpa ett exemplar av varje tidigare ut- Svenska litteratursällskapet i Finland: kommen, ej slutsåld bok i sällskapets se- Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors, rie, om ej annat anges. Avgiften för års- tfn 09-61 87 77, fax 09-61 87 73 77 medlemmar är 18 €, för ständigt med- e-post: [email protected] lemskap 500 €. Anhållan om medlem- Österbottens traditionsarkiv: skap kan sändas till sällskapet, se adres- Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa, sen här invid. tfn 06-324 2268, fax 06-324 2210. ISSN 1237-8356 • Ekenäs Tryckeri Ab, 2003 www.sls.fi

NYA FONDER KAN INRÄTTAS I SVENSKA LITTERATUR- SÄLLSKAPET GENOM GÅVOR OCH TESTAMENTEN