Sfv-Kalendern 2009

SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER

SFV-KALENDERN 2009

ÅRGÅNG 123 Svenska folkskolans vänner Annegatan 12 (PB 198) 00121 Helsingfors

Tel. 09-684 4570 Fax 09-684 45715 e-post: [email protected] www.sfv.f Bank: Aktia 405554-52350106 IBAN: FI694055452350106 BIC: HELSFIHH Postgiro i Sverige: 4291-1

Redaktionskommitté: Ann-Mari Häggman, ordförande Bo Lundell Christine Romberg Christoffer Grönholm, kalenderredaktör

Redigering: Olle Spring

Pärm: Anders Carpelan

ISSN:0357-1068

Ekenäs 2009 Ekenäs Tryckeri Ab Ombrytning Gita Lindgren

2 Innehåll

Förord av Christoffer Grönholm ...... 5

Bo Lönnqvist: Nylands vapen. En studie i svensk stormaktstida mentalitet...... 7 Paavo Castrén: Ännu en gång i Odysseus kölvatten...... 17 Liva Söderhjelm: Med Svinhufvud till Berlin 1918...... 27 Thomas Wallgren: Arne Næss 1912–2009 ...... 39 Kurt Nordman: Frans G. Bengtsson – den överlägsna essäisten ...... 44 Tom Söderman: Graham Greene i Finland ...... 55 Konsten i Svenskfnland Erik Kruskopf: Bildkonstens Svenskfnland ...... 62 Camilla Granbacka: Subtil politik som tränger under huden ...... 78 Carolus Enckell: Finlandssvensk konst i framtiden? ...... 84 Minnesrunor Nils af Björksten 92 Tage Blåfeld 94 Christer Boucht 96 Marianne Brommels 97 Mar- tin Brushane 98 Fredrik Cleve 100 Nils Erik Enkvist 101 Christoffer H. Ericsson 103 Kjell Ewalds 104 Yvonne Gräsbeck-Mountassir 106 Maj-Len Grönholm 107 Ragnar Hansson 109 Päivi Hirsikangas 110 Marianne Ivars 112 Erik Kråkström 113 Samuel Lindgrén 115 Åke Lindman 116 Orvar Nilsson 117 Hans Näsman 119 Christian Oker- Blom 120 Ulla Olin 121 Hans Pipping 123 Göran Schildt 124 Torolf Söderqvist 125 Tom Westergård 126 Inga-Britt Wik 129 Åke Winberg 131

SFV:s verksamhetsberättelse 2008: Paradoxer och snabba förändringar ...... 133

Fondredovisning ...... 152

DISTIS’ kurser 2009–2010 ...... 159

Christoffer Grönholm

Förord

SFV FÖLJER BÅDE i kalendern och i Svensk- GÄLLER DETTA ÄVEN bildkonsten? I årets bygden kontinuerligt med hur fnlands- kalender ställer Erik Kruskopf och Caro- svenskheten förändras genom åren och hur lus Enckell den angelägna frågan om var fnlandssvensk kultur utövas inom olika gränsen går när en bildkonstnär och hans sektorer i vårt land. 2003-års kalender, som verk skall räknas till den fnlandssvenska behandlade Svenskfnlands tillblivelse, är kulturskatten. Är det konstnärens moders- den genom tiderna mest efterfrågade. Den mål som är avgörande? Eller boplats? måste tryckas i fera upplagor. Vi har haft Ett allmänt svar på frågan ger Sixten kalenderteman om fnlandssvensk teater, Ringbom i boken Konsten i Finland. Han musik och utbildning. Vissa år har vi kart- bekräftar där att tesen om att fnlands- lagt hur de fnlandssvenska rummen och svensk kultur ofta är avantgardistisk nätverken ser ut, hur språkgränsen föränd- även gäller bildkonsten. Han säger att rats och hur svenskfolket lever i ankdam- man redan i 1890-talets konst kan skilja men jämfört med våra fnskspråkiga bröder på en internationellt kosmopolitisk klick och systrar. SFV-kalendern har då och då och en nationellt medveten gruppering. penetrerat den fnlandssvenska revy- och Föga överraskande är de förra till stor schlagertraditionen, t.o.m. skämtpressen del fnlandssvenska konstnärer medan de har vi gått igenom. Gång på gång har vi senare är fnska eller fnsksinnade konst- lyft fram den tredje sektorns, föreningar- närer. Men efter tre-fyra decennier blev nas och organisationernas stora betydelse. fnlandssvenskarna en minoritet. Med åren har vi spånat fram vissa mega- Läs och begrunda den fnlandssvenska trender i den fnlandssvenska kulturen: den bildkonstens predikament i årets SFV- kultur som utövas i de fnlandssvenska kalender. Den nutida konsten får en in- kusttrakterna har ofta en internationell och fallsrik belysning i Camilla Granbackas avantgardistisk dimension. Den fnlands- intervju med Pia Lindman. svenska kulturen är sällan insnöad utan öppen, fexibel och påverkbar. Ofta är den VAD DÖLJER SIG BAKOM ett vapen? Vilka tongivande, ibland banbrytande. element är direkt synliga, vilka är impli-

5 cita? Professor Bo Lönnqvist har tecknat i årets kalender fram ett spännande tema: ner berättelsen om Nylands vapen. Som Graham Greene och Finland. Graham vanligt kombinerar han vetenskaplig ex- Greene var ju en av 1900-talets största akthet med ett underhållande och popu- författare. Han skrev 30 romaner. Han lärvetenskapligt grepp. var en gåtfull herreman, men alla vet att han tog mycket intryck från sina resor. I EN VITTER RESA mellan saga och verklighet hur hög grad gällde detta Finland? Mellan bjuder professor Paavo Castrén på. Arti- det första besöket, antagligen år 1940, och keln ”Ännu en gång i Odysseus kölvatten” det sista år 1969 hade han sett och upplevt bygger på ett föredrag han höll på Göran en hel del. och Christine Schildts stiftelses sommar- Läs och begrunda! möte 2009. Läsaren kan på kartan följa med Odysseus strapats- och lärorika resa. EN I SITT SLAG UNIK artikel i årets kalen- Vem som helst kunde i dag segla samma der handlar om den blott 18-årige J.O. rutt. Eller…? Söderhjelms dagbok från den hemliga resan till Tyskland år 1918 då rojalisterna DOCENT THOMAS WALLGREN tecknar ett i Finland sökte efter en lämplig kung från vänporträtt av den norska flosofen Arne de rätta kretsarna. Den unge Söderhjelm Næss som avled i januari. Næss är känd deltog i resan som ”betjänt” åt ”godsägare som grundare av ekosofn, även kallad Persson”, alias vår statschef Pehr Evind djupekologin. Enligt Næss har allt liv på Svinhufvud. Dipl.ing. Liva Söderhjelm jorden rätt till självutveckling och själv- har tagit del av sin fars reseskildring som förverkligande. handlar om vardagliga och triviala syss- Bergsrådet Kurt Nordman skriver om lor i storpolitikens skugga men också om människan Frans G. Bengtsson. Mången en ung mans livliga intryck av sin första läsare kanske känner till de mest bekanta utlandsresa. alstren i Bengtssons produktion, men inte så mycket mer om denna superba essäist. SOM VANLIGT INNEHÅLLER kalendern ett Nu får vi veta mycket mer om hans liv och antal dödsrunor över avlidna fnlands- hans produktion. Den som blir intresserad svenska män och kvinnor samt SFV:s kan rentav skriva in sig i Frans G. Bengts- verksamhetsberättelse och fondredovis- son-sällskapet. ning. Som bilaga återfnns DISTIS’ kurs- katalog. FINNS DET NÅGOT Graham Greene-sällskap i Finland? Ambassadör Tom Söderman tar

6 Bo Lönnqvist

Båten i Nylands vapen

Förr i världen – på ”den gamla goda tiden” – sjöng man i våra folkskolor ur boken Sjung, sammanställd av Ina Rosqvist och Ingeborg Appelberg, den förra lärare vid Bangatans folkskola i Helsingfors, den senare vid Lagstad skola i Esbo. Barnen läste fröken Appelbergs namn baklänges och kallade henne ”Gräbbläppa”, men det är en annan historia. Bokens första upplaga utkom 1896, den utökades och den femtonde upplagan trycktes 1945.

Under avdelningen Fosterländska sånger intogs som nr 173 en i både skolor och på föreningsfester rätt ofta framförd dikt, som sjöngs till en mycket taktfast marschmelodi från Elsass. Den börjar:

Hell salta sjö, hell havets stålgrå bölja, som fosterbygden i sköldarna bär ! Hell hemmets kust, som vita kammar skölja ! Hell röda stugor på grönskande skär ! Hell hembygdsblänk från fyrars lågor ! Hell fjärdar, fädrens kämpastråt ! Hell strömmen med de egna vågor, den gyllne båt, den gyllne båt !

Som läsaren kanske anar heter författaren Arvid Mörne. Sången har titeln Nylands

Nylands vapen ovanför ingången till Nyländ- ska nationshuset, uppfört 1901. – Foto förf.

7 vapen och den är tillägnad Porkala ung- domsförening. Den ingick i samlingen Skärgårdens vår, utgiven 1913. Omkvä- det är detsamma i samtliga tre strofer och lyder: den gyllne båt, den gyllne båt. Det alluderar på landskapet Nylands vapen, men också på de nyländska studenternas valspråk ”Stark ström med egna vågor går genom hafvet”, inristat ovanför vapnet på portalen till det nya nationshuset 1901. Sambandet mellan Mörnes båt, vapnet och Nylands nation är således uppenbart. Men vad är det för en gyllene båt som fyter här, i ett blått fält mellan två silver- strömmar? Varför spelar båten en så stor roll i Mörnes dikt? Vilket är landskapsvapnets historia och varför har Nyland och Hel- singfors likartade vapen ? Stadens vapen har tolkats som en symbol för havsläget och sjöfartens betydelse – men de festa gamla städer var ju kuststäder drivna genom handel och seglation. Nyländska studentavdelningens Album, band VII, 1878. Nylands vapen i denna gestalt åter- Nylänningarnas går på Dahlberghs Suecia. vikingaromantik

Mörne var inte obekant med den ström- vikingaskepp och skapade trapphallens ning av vad som kunde kallas vikinga- glasmålningar i det nya huset. Nationens romantik, som sedan 1870-talet forerat fana pryddes av vapnet. Avdelningens Al- inom nyländska studentavdelningen och bum, med artiklar om dialekter, ortnamn kretsen kring Axel Olof Freudenthal, 1866 och folklore, hade vapnet som emblem, docent i fornnordiska språket och antikvi- liksom även det lingvistiskt-folkloristiska teterna, 1878 professor i svenska. Den tog verket Nyland. Traditionen byggde bl.a. sig mångahanda uttryck, i bl.a. ett ymnigt på Freudenthals uppteckningar somma- bruk av vapnet och vurm för den forn- ren 1860 av en sägen om tre seglande nordiska mytologin, i språk, namn, dikter rövarbröder som skall ha anlagt borgar. och bildvärld, inte minst runskriften. Det De hette Helsing, Sibbe och Borg, vilket gamla nationshuset byggt 1883 hade drag liksom ortnamn som Odensö, Torskulla av norska stavkyrkor, festsalen – ”Vikinga- och Friggesby utgjorde bevis för att den salen” – formades som en ryggåsstuga ”i svenska bosättningen i Nyland var vi- fornnordisk stil”. Albert Edelfelt illustre- kingatida. Lämningar av fornborgar fanns rade nationstidningen Nylänningen med ju kvar och även Kasberg med stora sten-

8 till Midgård och Åsgård, Vikingahem, -lid, -borg, Vårdkasen, Heimdala, Brei- dablick och Runhälla. På Freudenthals (1911), Wilhem Grefbergs (1886) och andra svenskhetsmäns gravstenar ristades runslingor och föreningar som Svenska Odlingens Vänner i Helsinge tog 1906 vikingaskeppet omgivet av rågax som emblem på sitt medlemsdiplom. Vikinga- skeppet har levt in i nutiden t.ex. inom försäkringsbolaget Svensk-Finland och som Nylands svenska ungdomsförbunds förtjänsttecken. Exemplen kunde mång- faldigas. Hur uppstår en historisk tradition?

Hade föreställningen om kustbygdernas befolkande med svenskar genom vikinga- tåg någon historisk verklighetsgrund? Det Nylands svenska ungdomsförbunds förtjänst- är motiverat att granska en betydligt äldre, tecken i silver. Förbundet grundades 1905, skriftlig tradition, som – ehuru utbroderad den nyländska ungdomsrörelsen redan 1889. – kan ha spelat en roll också för uppkom- – Foto förf. sten av den folksägen som upptecknades 1860. kummel. I Nyländska avdelningens första Det är uppgifter om att kustfolket i Album 1860 debuterade Freudenthal med Nyland, Åbo skärgård och Österbot- uppsatsen ”Om den svenska kolonin i Ny- ten skulle ha utvandrat från olika delar land”. Sedermera blev han både kurator av Öst-Sverige. Vi möter notisen första och inspektor för nationen. Den första gången 1548 hos Mikael Agricola i den målmedvetet svensksinnade tidningen fnska översättningen av Nya testamentet. hette Vikingen, utgiven som veckoblad Något tidigare hade Sebastian Münster i 1870–1874. sin Cosmographia, utgiven i Basel 1544, Den nyländska vikingaromantiken fck omnämnt Finlands tvåspråkighet, an- mera vind i seglen i början av 1900-talet tagligen genom förmedling av Agricola. genom den kulturella ungdoms- och hem- Den sistnämnde skriver: ”Neiste mös nyt bygdsrörelsen, dikter av Bertel Gripen- kylle aruatan ia merckiten, ette se Wdhen berg och Jarl Hemmer, konstnärer som maan Randacanssa, Borghon ia Rasburin Louis Sparre, sång- och musikfesternas Läneis, ette mös caiki Lootolaiset, Calan- repertoar liksom även av de tablåer med dis, ia Pohialaiset, iotca wiele tenepene skepp och rustningar som programmen Rotzinkielille puhuuat, ouat ollut Rot- upptog. Föreningshusen i Nyland döptes zista eli Gollandista ensin wlostulleet”.

9 Traditionen var levande ännu genom szinge forsz”, som förekommer första hela 1700-talet. Helsingfors stads histo- gången 1548, på sockennamnet Helsinge, rieskrivare, Henrik Forsius, nämner i sin varför frågan om ett samband mellan avhandling 1755 kolonisation under Erik namnen och vapnen inställer sig. Betrak- den heliges tid, stöder sig beträffande ur- tar vi nyare uppfattningar om båten som sprunget på sockennamnet Helsinge och symbol för sjöfart som en sentida kon- hänvisar även till Gästrikland. Ortnamn struktion blir frågeställningen mera kom- som Gesterby i Sibbo, Kyrkslätt och Pojo, plicerad. Kan ursprunget till vapnet för Helsingby i Pernå, Tjusterby (av Tjust i Nyland och Helsingfors möjligen hänga Småland) i Sjundeå, Borgå och Pernå samman med Nylands kolonisation? Här samt Dalkarlby i Pojo och Snappertuna kommer ett detaljerat och mycket bely- har associerats med traditionen. Forsius sande dokument i dagen. berättar att år 1150 skall 240 personer från Gästrikland ha kommit över. I sjätte uppla- Stormaktspolitik och vapen gan av Eric Tunelds geograf över Sverige 1792 ingår en utförlig redogörelse om in- Staden hade grundats av Gustav Wasa byggare från Hälsingland i samband med 1550 på Helsinge sockens mark, vid korståget. Den bygger synbarligen på det mynningen av Vanda å, i Helsinge-forsen. inträdestal Henrik Gabriel Porthan höll i Stadens första sigill upptog en fskstjärt, Vitterhetsakademien 1788. Troligen åter- vilket ansetts syfta på det laxfske som be- går alla dessa uppgifter på Ericus Alrots visligen bedrevs vid åmynningen. När un- avhandling ”De Gestricia”, framlagd i der drottning Christinas tid år 1639 beslut Uppsala 1722, men tryckt i Åbo Tidning- fattades om att fytta staden längre ut mot ar 1773, där samma uppgifter om antalet havet, framträder ett intressant och avslö- utvandrare jämte landskapen anförs. jande mönster i fråga om både namn och Seriösa forskare under 1800-talet, så- vapenbild. Staden får nämligen behålla som prästen och historikern Anders Johan sitt gamla namn Helsingfors, men vapnet Hipping, som skrev om den nyländska dia- ändras, laxstjärten byts ut mot en båt på lekten, betvivlade traditionens sannings- en ström under en krona. Det gamla sigil- halt, men antog att ett skandinaviskt folk ”ifrån urminnes tider” bebott Finlands kuster. De historiska urkunderna för oss lik- väl inte längre än till 1500-talet och även om sockennamnet Helsinge nämns redan 1351 i formerna Heelsingaa, Helsinga, saknas medeltida dokument om kolonisationen. Ett dombrev utfärdat i Borgå 1347 gällande rätten till fskevattnen i Väster- och Östersundom, Husö med fera byar i sydöstra Helsinge, kan dock tolkas som Det gamla sigillet för Helsingfors i stadens bevis för medeltida svensk bosättning. dombok 1643. Emblemet tolkat som en fsk- Nu återgår likväl stadsnamnet ”Hel- stjärt. – Foto Riksarkivet/Jukka Kalervo.

10 Brahe, där bevarandet av det gamla namnet förklaras. Resonemanget är logiskt och i mittpartiet som är avgörande för vår tolkning heter det:

Hvad elliest nampnet för be:te Stadh ved- kommer, hafve Wij fuller ståt om och Utj betänckiande af åtskillige; Män j anseende att Södernäs Udd, der denne Staden skall byggias, intet långt ifrån Hellssing- Stadens nya sigill, använt första gången 1645. forss är belägen, det nampnet ock är en Bilden ur domboken 1651. – Riksarkivet/ Juk- påminnelse aff våre Förfäders Sägerrije ka Kalervo. Wappn, och Utur Hellssingeland dit först förde Colonier; Så hafve Wij förden- let användes ännu 1643, det nya uppträder skuldh funnet godt, honom Hellssingefors första gången 1645. att kalla, hälst ock att Wij betänckie, när Urkunderna anger motiveringarna till denne Staden nu begynner att byggias, såväl beslutet om fyttning som bevaran- skole förmedelst dee åtskillige frijheeter det av namnet. Vi får en sällsam inblick i medh honom föllie, inte månge j gamla svensk stormaktstida mentalitet. Hellssingforss blifva quarre, Utan hann Hösten 1639 kommer den nyutsedde sålunda snart göras öde. borgmästaren i Helsingfors Anders Lars- son Ehrendt seglande från Stockholm, Vid fasthållandet av stadens namn föl- medförande den nya stadens privilegie- jer man en traditionsbevarande linje: det brev. Regeringen ger generalguvernören gamla skall stöda det nya. Båten i forsen Per Brahe d.y. befallning att låta grunda och påminnelsen om våra förfäders se- staden så fort som möjligt på Södernäs gerrika vapen hör alltså ihop. Ett viktigt udde. Saken hade avhandlats per brev faktum är ju också, att man ännu på 1640- sedan 1637. Förutom de föreskrifter och talet klart anknöt namnet Helsingfors, och planer som omtalas innehåller privilegie- följaktligen även socknen Helsinge, till urkunden också anvisningar om det nya landskapet Helsingland i Sverige. Där- vapnet så lydande: med kan diverse tolkningar av ortnamnet Helsinge såsom återgående på bl.a. -hals Derföre gifwe Wij dem til Stads Secret och avfärdas som rena skrivbordskonstruk- Insegel, at föra och bruka en Båth, stå- tioner. Den syn på kolonisationen som ende uti en forss, där åfwanpå en förgylt vi mött under 1700-talet har alltså reell Crona uti blått feldh /fält/; Sedan at den grund. En av våra främsta ortnamnsfors- Staden ock häreffter Hellsingforss skall kare, Åke Granlund, konstaterade också nämbd och kallad warda. 1956 att namnen stöder traditionen om att Helsinge befolkats med invandrare Tidigare forskning har fäst stor vikt vid från Helsingland. Tolkningen av ”förfä- vapenbeskrivningen, men inte noterat att dernas segerrika vapen” kunde innebära Ehrendt också medförde en depesch till att landet vid Helsingfors i tiden tagits i

11 Nylands vapen i Erik Dahlberghs Suecia, tecknat av J.V.D. Aveelen i Stockholm 1714. – Original på föreningshuset Midgård i Helsinge kyrkoby.

besittning med vapenmakt – över havet. och Vasaättens ambitioner. Vapnet ligger Båten i forsen är alltså inte någon symbol i tiden. Folklivsforskaren Sigurd Erixon för fske, utan snarast en påminnelse om har konstaterat hurusom Gustav II Adolf historien. Namnet och båten har en direkt och hans krets på ett nästan profetiskt sätt politisk udd: genom att påminna om huru försökte begagna den gamla folkkulturen trakten annekterats av svenskar fordom, till framhävande av den då uppåtgående markerade man också under vems makt stormakten Sveriges förnäma härkomst den stod. Lanserandet av den gamla tra- och kulturella sändning, ”en märklig ut- ditionen i propagandistiskt syfte stämmer vidgning av de då i hela senrenässansens väl överens med stormaktstidens ideologi Europa forerande strävandena till natio-

12 nell fornforskning och språklig självhäv- roder och rorkult, den har rotts av minst delse”. fem man. Längden uppskattas till mer än Så inrättade kungen år 1630 Riksanti- 20 fot och kan uppgå till 30, vilket skulle kvarieämbetet med uppgift att dokumen- göra 6–9 meter. Båten kan alltså mycket tera fornminnen och folkkultur. Den för- väl ha hållit överfart från Sverige”. sta riksantikvarien och -arkivarien hette Blickar vi på 1600-talet visar faktum Johannes Bureus. Han organiserade forn- att stadens och landskapets vapenbilder forskningen, samlade handskrifter och ut- är identiska. Nylands vapen i Gustav II forskade runorna. Men Bureus har sanno- Adolfs bibelutgåva 1618, liksom i Sveri- likt även spelat den avgörande rollen för ges stadslag och på fera mynt, är en båt tillkomsten av Nylands och därmed även som ros och så även på den första sigill- Helsingfors vapen. bilden för det nya Helsingfors 1645. Man har alltså övertagit landskapets vapen när Skötbåten som blev man etablerar den nya staden. Därmed handelsskepp vidgas motiveringen om kolonisation till hela mellersta Nyland. När Helsingfors stad frade 400-årsjubi- leum 1950 hade vapnet givits den form det har i dag, ett stiliserat skepp med högt akterkastell och förstäv, som ger visio- nen av ett skepp. Också bilderna av Ny- lands vapen under 1800-talet, t.ex. inom Nylands nation, antyder ett skepp, vars äldsta förlaga är en bild i fortifkations- chefen, fältmarskalken Erik Dahlberghs stora historiska verk Suecia antiqua et hodierna 1714. Ett ståtligt handelsfartyg fnner man på en karta av F. de Wit, Nova tabula Magni Ducatus Finlandiae MDCC saeculum som vapen för Nyland. Men ännu på garvargesällernas skrå- kista i Helsingfors 1785 fyter en helt annan båt, som uppenbarligen är en större roddbåt med tre par årklykor. Samma båt avbildas på kartan för Nylands infanteri- regemente 1696, med roder och två par klykor. Museichefen och båtforskaren Ivar Nordlund identiferade i tiden denna båt som ”en nordisk klinkbyggd snipa med upplyfta stävar och tydliga bord, en större Nylands vapen 1618, detaljbild ur Gustav II skötbåt, en mellanform mot mindre lastdra- Adolfs Bibel. – Åbo Akademis Bibliotek. Foto gande båt. Båten tycktes ha tre par årtullar, Kameraboden, Åbo.

13 folkkultur som ännu på 1900-talet kunnat iakttas mellan Esbo och Helsinge har sålunda historisk rot. När Nyland får sitt vapen första gången, år 1599, är det i ett ovanligt men för tolkningen avgörande sammanhang. Hur skapas symboler?

Den första bilden av Nylands vapen fnns på en stor plansch som tecknats till förtyd- ligande av runalfabetet, ”Runatafa” eller ”Runakenslanes läraspån”. Den upptar de äldsta avbildningarna av tio runstenar och Mora stenar vid Uppsala, fera runalfabet, runstaven (kalendern) med anmärkningar och förklaringar, alla Sveriges provins- vapen samt en stor mängd prydnader och inskrifter, bl.a. gamla ordspråk. På tavlan är landskapens namn skrivna med runor. Planschen, som är daterad 1599, fnns bevarad i endast fyra ursprungliga exemplar. Det är Johannes Bureus som ritat och utstuckit tavlan i koppar. Bureus olika roller, position och intressen i början av 1600-talet är intressanta. Vi möter en märklig personlighet, en kom- Nylands vapen på Johannes Burei runtavla bination av ämbets-, vetenskapsman och 1599. Detalj av tavlans nedre vänsterparti. svärmare. Förutom som runforskare och – Kungliga biblioteket, Stockholm. författare till en fornsvensk och nysvensk grammatik, är han känd som antikvarisk Detta låg även i rikets intresse. Land- samlare och idégivare till det statliga anti- skapet Nyland existerade inte ännu på kvitetsämbetet. Han verkade vidare som 1560-talet, vilket var fallet med de äldre Gustav II Adolfs lärare, som diplomat, landskapen såsom Karelen, Savolax, Ta- utgivare av medeltida handskrifter, som vastland och Österbotten, vilkas vapen kopparstickare och sigillgravör, träsni- förekom både vid Gustav Wasas begrav- dare, tecknare, poet och mystiker, ast- ning 1560 liksom i Johan IIIs likproces- ronom, instrument- och urmakare. Men sion 1594. Landskapet var uppdelat mel- han tecknade även upp folktraditioner lan två hertigdömen: Finlandia meredio- och bygdesägner. Från år 1599, då tavlan nalis ”cum parte Nyldandiae et Ållandia” skapades, hade han överinseendet över och Carelia ”cum parte Nylandie”. – Den landets fornlämningar och sammanförde gamla olikhet och gräns i bebyggelse och under de följande årens vidsträckta resor

14 ett synnerligen rikt forskningsmaterial. har naturligtvis sin livskraft som sym- Bureus kan mycket väl ha hört sägnen om bol för Helsingfors oavsett tid, men i en utfyttning från Gästrikland eller Hälsing- historisk kontext blir förhållandet mera land. Som sekreterare i Kungl.kansliet djupgående. handhade han allehanda inrikes ärenden, I sig kan de moderna tolkningarna av bl.a. städernas privilegier. både Helsinge och Helsingfors, av båt och Det ligger nu nära till hands att antaga, strömmar, tas som exempel på nutidens att Bureus 1599 känt till och 1639 velat oförmåga att hantera symboler och på hugfästa den tradition om kolonisatio- en bundenhet till lexikaliskt nedskrivna nen från Helsingland som det hänvisas förklaringar. Man har läst enbart privile- till vid nygrundandet av Helsingfors. Av giebrevets korta defnition och bundit sig urkunden ovan framgår ju även att man till heraldikens bild, färger och placering, övervägt fera olika förslag till namn och medan hela betydelsesammanhanget vapen. Bureus levde till 1652 och kan – den mentalitetsmässiga aspekten på mycket väl ha varit rådgivare för både 1600-talets tänkande, handlande männis- namn och sigillbild. Också Bureus kusin, ka och hennes värld – gått förlorad eller den kände kartritaren, genealogen, astro- nonchalerats. nomen och kanslisekreteraren Anders Bu- Oförmågan att hantera symboler är ett reus förbinder i en karttext 1631 Helsinge tecken på huru vår kultur är fxerad vid och Helsingfors med Helsingland. kunskap enbart som en materiell storhet, Man torde sålunda kunna förutsätta att en bokstavens kanon, inte som en invig- det är en levande tradition som brevet till ningens hemlighet. Vi har mistat det ritu- Per Brahe 1639 befäster – och den var ju ella språket. Symboler måste därför tol- ännu känd genom hela 1700-talet. kas och förklaras offentligt, om och om Skapandet av stadens nya sigill 1639 igen om deras historiska betydelse över med båten som det centrala motivet är huvud skall ha någon mening för männis- en medveten åtgärd, i politiskt och pro- korna och ge orter och händelser en plats pagandistiskt syfte, med ett tidigt använ- i deras värld, en kontinuitet i livet som dande av antikvarisk symbolik som stöd berättelse. och därvid ett element, såsom ovan kon- När i dagens Finland kommuner och staterats, i stormaktstidens ideologi och gamla socknar slås samman till nya stä- enväldets självbild (identitet) och natio- der, när nya namn och nya vapen skapas, nalism. behövs det alltså mera av berättande tra- De moderna tolkningar om sjöfart, han- dition och kunskap som insikt än bara ett del och fske som applicerats på vapen- varumärke eller frmanamn, som i demo- bilden underskattar 1600-tals människans kratins namn röstas fram och fastställes sätt att tänka, samtidigt som både de his- genom politiskt beslut – för så vitt man toriska dokumentens vittnesbörd glöms inte tänker sig att nya byten ständigt kom- bort och själva händelsen – stadens för- mer att ske och någon historia därmed inte nyelse – inte ses i ett vidare sammanhang. är behövlig? Hade båten i stadens sigill avsett fske i Men det var väl inte precis detta som Vanda å hade väl också ett fskeredskap, Mörne tänkte på, när han formade den t.ex. en håv avbildats. Havet och båten sista strofen i Nylands vapen:

15 Johannes Bureus (1568–1652), den förste riksantikvarien, fornforskare, konstnär, diplomat, astronom och uppteckna- re av folktraditioner. Den för- modade skaparen av Nylands vapen, förlaga till Helsingfors vapen. Porträtt signerat 1627. Gripsholm. – Svenska Port- rättarkivet.

Den vita fanan med vår hembygds teck- stormaktstida mentalitet, 1993 – se nedan. en, Michaela Bränn – Maria Vainio-Kurtakko, Gal- leria Nylandensis. Nylands Nations samlingar. NY- där striden ståndar för fädernesland, LAND Samlingar utgivna av Nylands Nation XIV. den blåser ut. Sydvästen jämnar vecken, Helsingfors 2008. och båten glimmar i solskenets brand. Bo Lönnqvist, Folkliv och föreningsliv i en för- Då spännas viljor och förmågor. ort. Svenska Föreningen Treväpplingen i Mellungs- Oss följe genom livet åt by 1919–1969. Helsingfors 1975. – Om dombrevet 1347. den starka ström med egna vågor, Bo Lönnqvist, Drakskepp och runslingor. Något den gyllne båt, den gyllne båt! om vikingaromanstik i sekelskiftets Finland. By og Bygd, Norsk Folkemuseums Årsbok Bind XXXII, Oslo 1987–1988. Källor Bo Lönnqvist, Helsingfors vapen – Nylands Texten är en bearbetning av ett föredrag hållet den vapen. En studie i svensk stormaktstida mentali- 11 december 2008 på Ekenäs museum för Ekenäs- tet. Finskt Museum 1993. Finska Fornminnesföre- sällskapet. ningen. Helsingfors 1995. Artikeln bygger på tvenne tidigare publicerade SJUNG. Femtonde upplagan sammanställd av studier av författaren där källor och citat ingår: I. Rosqvist, I. Appelberg och E.Hedström. Hangö Drakskepp och runslingor. Något om vikingaroman- 1945. tik i sekelskiftets Finland, publicerad 1988 och Hel- Svenskt Biografskt Lexikon, VI, Stockholm singfors vapen – Nylands vapen. En studie i svensk 1926: Johannes Bure (Johannes --- Bureus).

16 Paavo Castrén

Ännu en gång i Odysseus kölvatten Mellan saga och verklighet

För exakt 25 år sedan grundades Finlands Atheninstitut. Som bekant var Nils Oker-Blom och Göran Schildt initiativtagare. Nils Oker-Blom kanske dels där- för att han som universitetsrektor och -kansler hade Edwin Linkomies som förebild – denne hade tillsammans med Amos Anderson deltagit aktivt i Rom- institutets grundande – och dels att han som skicklig skulptör själv hade ett intimt personligt förhållande till den grekiska konsten. Och Göran Schildt för- stås på grund av sina långvariga vistelser i Medelhavsvärlden och sin vilja att förmedla sina upplevelser till de nordiska ländernas invånare i form av eleganta kolumner och högt skattade böcker.

Att institutet omsider blev litet annor- därtill, medan kulturinstitutens verksam- lunda än Göran hade tänkt sig berodde på hetsområde är mycket mera begränsat. dåtida omständigheter. De gamla arkeolo- Däremot var det kanske inte lika uppen- giska skolorna – som de kallas i Grekland bart att just jag skulle skickas till Athen – hade vissa privilegier som innan Finland som institutets första föreståndare. Jag anslöt sig till den Europeiska Unionen var var ju ingalunda känd som en Greklands- ytterst viktiga för institutets aktivitet och expert. Men eftersom den privata insti- personal. Och i själva verket får ett arkeo- tutstiftelsens ekonomiska möjligheter var logiskt institut vara aktivt också på andra ytterst begränsade och man inte var helt områden om det fnns vilja, tid och medel säker på vilket slags institut som borde

17 dan skickades för att grunda en ny koloni i fjärran land. Jag hade Nils Oker-Blom som Apollon som skyddade kolonins grundande, Göran Schildt som Poseidon som var ansvarig för den farliga land- stigningen och ambassadör Eva-Chris- tina Mäkeläinen i Athen som den lokala skyddsgudinnan Pallas Athene. Då tänkte jag att jag kanske borde vara som Odysseus, den listigaste trojanska hjälten, alltså den typiska skickliga Me- delhavsmänniskan, som var mångbefaren (vilket Otto Manninen så skickligt över- sätter till ”monineuvo”). Och troligtvis hyste också Nils Oker-Blom och Göran Schildt dylika förhoppningar. Båda kände ju Odysseus och hans livslopp mycket bra. De kände bra båda Homeroseposen; Nils Oker-Blom hade säkert beundrat statyer av det trojanska krigets hjältar, till exempel de ståtliga ”Bronzi di Riace”, som hittades i havet nära Reggio Calabria på 1970-talet, och Göran Schildt hade ju skrivit bland andra ”I Odysseus kölvatten” som tillsammans med ”Önskeresan” lade grunden till hans internationella anseende som författare. Från Troja till lotofagernas land

Göran Schildts bok I Odysseus kölvatten ut- I dag skall vi ännu en gång följa Odysseus kom 1951. På pärmen på en pocketupplaga och hans besättnings långa och händelse- från år 1965 författarens foto av en väder- rika färd i den dåförtiden mycket dåligt kvarn på Mykonos. kända västra delen av Medelhavsområdet om vilken sjöfarande och handelsmän grundas, så tänkte man kanske att förtro- hade berättat fantastiska och rentav otro- genhet med Medelhavsvärlden i allmän- liga äventyr. Rapsoderna som förvarade het var viktigare än perfekta kunskaper i trojanska sagor som muntlig tradition grekisk egenart. från tolfte århundradet f. Kr. ända till sju- När jag i augusti 1984 ryckte ut i strid hundratalet då Odysséen skrevs ned var så kände jag mig som en gammalgrekisk inte alltid förtrogna med sanningen och grundarheros som för några tusen år se- eposets originalinnehåll och utökade den

18 fantastiska andelen för att väcka sina åhö- starka vin som han senare hade nytta av i rares intresse. cyklopen Polyfemos grotta. I strider med En brittisk marinoffcer, Ernle Brad- lokala invånare – kikoner – förlorade han ford, som under andra världskriget hade hela 72 män. tjänat i Medelhavsområdet, till sist blivit Efter Ismaros styrde han raka vägen till försteoffcer på en jagare och efter kriget Peloponnesos sydligaste spets Kap Malea mellan 1950 och 1960, alltså samtidigt som under hela antiken betraktades som med Göran Schildt, hade seglat nästan så farlig att man redan tidigt började tänka varje år på Medelhavet på sin stora gamla på möjligheten att gräva en kanal genom kutter. Han hade också med stor entusiasm korintiska näset. Redan på sexhundrata- följt Odysseus spår, på ett intressant sätt let lät de korintiska tyrannerna Kypselos jämfört Homeros beskrivningar av ham- och Periandros bygga en stenlagd väg på nar och sjövägar med det brittiska ami- vilken last och även lättare skepp kunde ralitetets sjöfartsguide i sin bok ”Ulysses dras över näset. found” (1963) och hittat viktiga likheter. Och verkligen, när udden redan var Han är nästan säker på att Homeros el- i sikte kom en plötslig stark vind från ler den som fullbordade den här delen av nordost som så ofta händer där särskilt om Odysséen måste ha haft en primitiv my- hösten. Denna vind, som kallas gregale, kensk (eller litet senare grekisk) sjöfarts- kan blåsa dygnet runt i över en vecka. Och guide till sitt förfogande. faktiskt befann sig Odysseus med sina När Troja med tillhjälp av den av Odys- skepp efter stormen nära Afrikas norra seus uppfunna trähästen hade ödelagts kust, i den såkallade Lilla Syrten troligen ryckte grekerna ut på hemresan. Enligt på ön Dscherba som då var känd som lo- katalogen i den andra boken av Odysséen tofagernas land. Folket där åt lotusplan- hade de inalles haft cirka 1800 skepp, alla tor, som var söta men farliga, eftersom de med 40–50 man, vilket säkert är starkt fck människan att tappa minnet. Med nöd överdrivet. Skeppen var långa öppna båtar och näppe lyckades Odysseus efter några med ett råsegel och med 15–20 roddare på dagar få sin glömska besättning tillbaka båda sidor samt 5–10 navigatörer. I aktern till skeppet, och så tog de kurs mot nord- fanns ett förrådsutrymme och i förstäven ost för att komma hem till Ithaka utan att en koj för befälhavaren. Odysseus fotta veta att Sicilien och hela Italien stod där omfattade endast 12 skepp mot överbe- i vägen. fälhavaren Agamemnons 100 och den När de seglade under natten kunde de äldsta hjälten Nestors 80, men tack vare inte stöda sig på Polstjärnan som då av- sina personliga egenskaper var Odysseus vek hela 12 grader från himlens nordpol en av de förnämsta ledarna. utan hellre på Kochab dvs. den näststörs- Odysseus fotta avvek genast från de ta stjärnan i konstellationen Ursa Minor andra eftersom den seglade först till Is- (Lilla Björnen) som avvek endast 7 gra- maros i Trakien för att proviantera mat der vilket inte är så farligt för långsamma och vin för resan. Trakien var ju välkänt skepp. som ett gammalt vinland och vinguden Dionysos fosterland. I Ismaros skaffade Odysseus 12 stora krukor av det mycket

19 I Polyfemos grotta andra cykloperna, och de ropade åt honom och frågade vem som hade skadat Nästa stopp blev i cyklopernas land, honom. Polyfemos svarade då ”Ingen”, som skall ha befunnit sig på västra Sici- vilket fck de andra cykloperna att gå och lien nära moderna Trapani. Odysseus tog lägga sig igen i tron att Polyfemos hade med sig endast sitt skepp och lämnade de blivit galen. andra på en liten holme utanför kusten. Polyfemos var emellertid guden Posei- Grekerna antog att de lokala invånarna dons son, och Poseidon hatade Odysseus skulle respektera gästfrihetens regler, ännu mera efter den här episoden. trängde sig in i en grotta i dess invåna- res frånvaro och tog sig till dennes förråd På Aiolos ö och av mjölk och ost. Men när den jättestora i laistrygonernas land enögda cyklopen Polyfemos kom hem med sin fock, stängde han in männen i Nästa äventyr tog skeppen till vindarnas sin grotta med en tung sten och började ö Ustica, 60 sjömil nordost om Sicilien, äta upp Odysseus män den ena efter den där vindarnas härskare Aiolos bodde andra. med sina sex döttrar och sex söner som Vi vet faktiskt att bronsålderns invånare var gifta med varandra. Han välkomnade på västra Sicilien, som kallades sikaner, Odysseus hjärtligt och efter en månad, när härstammade från Iberiska halvön, me- det var dags för hjälten att fortsätta resan, dan sikulerna i den östra delen av ön hade gav guden honom medvind för att komma närmare kontakter med fastlandet. Båda hem och en säck med alla motvindar i. representerade den såkallade apenninska Aiolos sade att Odysseus inte fck öppna kulturen, idkade faktiskt får- och getsköt- säcken förrän han nått Ithaka som låg på sel och tillverkade massor av ost för mag- ett avstånd av 540–600 sjömil. I tio dagar rare perioder av året. Polyfemos samta- och nätter seglade skeppen i full fart mot lade med Odysseus, som sade till honom Ithaka, och Odysseus höll sig vaken då att hans namn var ”Ingen”. Vi vet inte på han var rädd att hans män skulle öppna vilket språk samtalet fördes men namnet säcken. Då han redan såg Ithaka somnade Odysseus kan ju tänkas likna det grekiska han dock av utmattning, och den nyfkna ordet ”oudeis” som betyder ”ingen”. Po- och misstänksamma besättningen öpp- lyfemos drack för mycket av det ismariska nade säcken. Alla vindar släpptes ut, och vinet och störtade ned på golvet. Då han skeppen drevs tillbaka till Aiolos ö, men somnat övertalade Odysseus sina män att jagades bort då Aiolos insett att Odysseus tillverka en trästam till ett stickvapen och var hatad av Poseidon. glödgade det sedan i elden. Sedan stötte Efter att ha irrat i sex dagar och nätter de in det i cyklopens enda öga. Vrålande norrut nådde skeppen en klippig kust, av smärta och ilska öppnade Polyfemos laistrygonernas land, troligen San Bonifa- grottingången för att släppa ut sina får ciobukten på södra Korsika där folket var men försökte fumlande fånga de fyende barbariska kannibaler. Dessa kastade sten- männen. De hade dock bundit sig fast un- block mot skeppen, och alla sjönk utom der jättens stora får, så det enda han kände Odysseus eget fartyg. Man får kanske vara var fårens ryggar. Hans skrik väckte de så cynisk att skalden på detta sätt ville bli

20 kvitt överfödigt material som skulle ha försvårat den fortsatta berättelsen. Kirke, Hades och sirenernas skär

Skeppet styrde nu österut till ön Aia, nutida Monte Circeo nära Terracina, där solguden Helios dotter trollkvinnan Kirke bodde. Ön var full av vilda men tama djur, som egentligen var förvandlade männis- kor. Den vackra Kirke bjöd in några av Odysseus män och förvandlade dem med en trolldryck till svin. Då Odysseus gav sig ut för att söka rätt på dem mötte han gudarnas sändebud Hermes, som gav honom ett motgift som hette moly, troligen vitlöksextrakt. Hjälten drack det och överraskade Kirke då han inte förvandla- des. Han hotade henne till livet och tvang henne att trolla svinen tillbaks till män. Kirke erbjöd nu Odysseus sin kärlek och de bodde tillsammans i hennes palats Odysseus och sirenerna på en vas från norra Italien och på en målning av J.W. Waterhouse i ett år, och när det var dags för Odysseus (1849–1917).

21 att avresa sade Kirke åt honom att besöka märkliga strömmar som inte besvärar mo- den döde siaren Teiresias i Hades. Odys- derna starka båtar men var ytterst farliga seus fortsatte alltså till kimmeriernas land, för antika skepp. Joniska havet i söder är där det ständigt var natt. Därifrån besökte kallare och saltare än Tyrrhenska havet han Hades och träffade sina släktingar och i norr, och vattnet födar på ytan söder- vänner och siaren Teiresias som avslöjade ut och i djupet norrut. Vid nordlig vind för Odysseus hans fortsatta öden. Den här kan strömmen på ytan nå en hastighet resan är ren fantasi och beskrivs ju också om en knop. Messinasundet är också det på ett vagare sätt än andra äventyr. enda stället i Medelhavet där tidvattnet är Nu styrde de tillbaka till Kirke, som märkbart, två gånger om dagen, cirka 30 berättade för Odysseus om sirenerna. De cm i båda riktningarna. Strömningen kan var hemska varelser som hade fågelkrop- i så fall nå fyra knop vilket skulle ha varit par och kvinnohuvuden, men de sjöng så en omöjlig motström för Odysseus skepp. vackert att alla sjömän hoppade i havet Odysseus fck välja mellan två alternativ: för att nå dem – och revs ihjäl. Följande Skylla på den italienska sidan eller Ka- Kirkes råd lät Odysseus sina män fylla rybdis på den sicilianska. Karybdis var en sina öron med vax och binda fast honom ström som sög in och spottade ut havet tre vid masten så att han kunde höra sirener- gånger om dagen, medan Skylla var ett nas sång utan att kunna hoppa i. Galen monster som liknade en stor bläckfsk och av sirensången försökte Odysseus teckna bodde i en grotta i klippan. Hon hade sex åt besättningen att släppa honom, men de huvuden på ormhalsar, tre rader tänder kunde inte höra någonting och hade lovat och skällde som en hund. Karybdis skul- hjälten att binda honom ännu hårdare om le ha varit helt förödande medan Skylla han ville bli lös. nöjde sig med sex män. Messinasundet Sirenernas skär ligger i Salernobukten är ännu mycket fskrikt och tidigare har och heter nuförtiden Isole Galli, 45–50 det faktiskt funnits enorma bläckfskar sjömil från Monte Circeo. Sirener fnns där. Ännu nuförtiden är den östliga leden det knappast längre i området, men med i sundet tryggare fastän fenomenen har nästan 50 års erfarenhet kan jag försäkra försvagats efter jordbävningen på östra att i småbyar nära Sorrento fnns förtroll- Sicilien år 1783. ningen ännu kvar och att det under Kristi- Efter sundets faror var första möjliga na Reginas kryssningar verkligen är svårt stopp på Sicilien nära det moderna Taor- att segla förbi utan att hoppa iland. mina. Odysseus och hans män visste inte Odysseus skepp satte sedan kurs söderut att det gällde samma ö, vars andra ände de förbi Stromboli, en vulkanisk ö och evig redan hade besökt. Med Teiresias profetia fyr i området, över vilken inte ens fåglar i åtanke ville Odysseus segla förbi kus- vågade fyga, som Homeros berättar. ten eftersom där betade solguden Helios boskap, 350 nötkreatur och 350 får, som Skylla, Karybdis de absolut inte fck skada. Antalet mot- och Helios boskap svarade årets dagar i den primitiva solka- lendern. Männen ville dock anlöpa, och Skeppet kom nu till det farliga Mes- efter att ha fått dem att svära att inte röra sinasundet där det verkligen förekommer Helios boskap gick Odysseus och hans

22 män i land. Det dåliga sciroccovädret fck en av dem till sin make och öns eventu- dem att stanna där i en månad, och män- ella härskare. Inte heller Odysseus gamla nen svalt och begärde kött. Odysseus gick vänner försvarade hans familj utom en för att be gudarna om hjälp, och då pas- som hette Mentor och som försökte upp- sade besättningen på tillfället att döda och muntra Odysseus unga son Telemakhos äta några av solgudens oxar. Då Odysseus att utnyttja alla sina själsgåvor för att kom tillbaka märkte han oset från mat- behärska situationen. Gudinnan Pallas lagningen, och såg hemska omen: dju- Athene själv hade varit tvungen att anta rens skinn krälade omkring och köttet Mentors gestalt för att kunna uppträda i på spetten råmade. Vinden stillnade, och rådsförsamlingen. Det är därför vi nu ofta skeppet lade av; de hade ju endast 250 talar om mentorer och mentorering vilket sjömil kvar till Ithaka. Men snart kom en innebär just strävan att förmå en yngre hemsk storm, masten bröts av och dödade arbetstagare att utnyttja hela sin andliga styrmannen och skeppet sjönk. Och som kapacitet. Tidigare var det ju en äldre Teiresias hade förutspått drunknade alla kollega som ansvarade för rådgivningen. utom Odysseus. Han klarade sig genom Nu är han eller hon redan för länge sen att klamra sig fast vid en vrakspillra. Han permitterad eller i ”pensionsslussen” och fck säkert med sig lite vatten och mat, en svindyr konsult måste anställas som eftersom han drev omkring i nio dagar, mentor i stället. tills han nådde ön Ogygia, där nymfen Zeus skickade Hermes till Kalypso Kalypso bodde. med ett meddelande att släppa Odysseus. Odysseus byggde en fotte och seglade i Kalypsos ö och hemresan sjutton dagar, tills han nådde Scheria, fajakernas ö (troligtvis Korfu). Ogygia var ”havets pol”, ön Malta, cirka Vid det här laget hade Poseidon åter- 150 sjömil från Messinasundet. Maltas ur- vänt från Egypten, såg vad Odysseus var sprungliga feniciska namn var Maleth som i färd med, och lät en ny storm blåsa upp. betyder ”hamn” eller ”gömställe”. Också Odysseus kastades runt, men räddades av Kalypsos namn kan härledas ur det grekis- sjögudinnan Leukothea som gav hjälten ka verbet kalyptein som betyder ”gömma”. sin slöja och rådde honom att rädda sig Kalypso tog hand om Odysseus och lovade genom att simma i land. göra honom odödlig om han stannade hos Naken och utmattad spolades Odysseus henne. Det lovade han inte men stannade i land på fajakernas ö Scheria, där han upp- hos Kalypso i sju år och fck två söner med täcktes av prinsessan Nausikaa, som hade henne. Han längtade emellertid hem och kommit till stranden med sina tjänarinnor satt ofta gråtande på stranden. för att tvätta kläder. Tjänarinnorna sprang Då Poseidon var borta från Olympos skrikande iväg då de såg den vilde och tog Athene tillfället i akt och bad Zeus nakne mannen, men Nausikaa närmade att hjälpa Odysseus. Hon beskrev hur fol- sig honom. Hon gav honom mat och klä- ket på Ithaka helt och hållet hade glömt der och berättade var han var. Nobelpris- Odysseus välvilja och goda förvaltning. tagaren Eyvind Johnson har i ”Strän- Friarna omsvärmade hans hustru Pene- dernas svall” mästerligt beskrivit Nausi- lope och försökte tvinga henne att välja kaas och Odysseus möte på stranden och

23 De röda linjerna visar gamla 1. Troja handelsrutter som fenicier- 2. Ismaros na använde och som kanske 3. Lotofagernas land (Djerba?) delvis var kända också i den 4. Cyklopernas land (på västra Sicilien nära Trapani) mykenska världen. 5. Aiolos ö (Ustica) 6. Laistrygonernas land (San Bonifaciobukten på södra Korsika)

24 7. Kirkes ö (Monte Circeo i Italien nära Terracina) 8. Sirenernas skär (Isole Galli i Salernobukten) 9. Skylla och Karybdis (Messinasundet) 10. Kalypsos ö (Malta) 11. Fajakernas ö Skheria (Korfu) 12. Ithaka.

25 Odysseus och Kalypso på en målning av Arnold Böcklin, 1883.

Odysseus fortsatta vistelse på fajakernas Då Odysseus vaknade kände han inte ö. Nausikaa tog honom till sin far, kung igen sig. Gudinnan Athene uppenbarade Alkinoos, och mor, drottning Arete. En sig då för honom i en ung mans skepnad, fest hölls till hans ära med gymnastiska och berättade var han var och om friarna tävlingar och sånger av den blinde rapso- som befann sig i hans palats. Penelope den Demodokos. hade lovat att göra sitt val då hon avslutat Då barden sjöng om den trojanska häs- sin svärfars liksvepning. På nätterna rev ten började Odysseus gråta och avslöjade hon upp den igen, men en förrädisk tjäna- vem han var och vad han gått igenom. rinna avslöjade detta för friarna. Alkinoos gav honom då dyrbara gåvor Odysseus gick nu till svinaherden Eu- och lastade dessa på ett skepp, vilket tog maios, och avslöjade sin identitet för Odysseus tillbaka till Ithaka. Hjälten som- honom och sin son Telemakhos. Tillsam- nade på skutan, och besättningen lämnade mans begav de sig till palatset. Odysseus honom på en strand. var förklädd som en tiggare, och blev sla-

26 gen och hånad av friarna. Endast hans 20 honom till sist. Odysseus gick sedan till år gamla hund Argos kände igen honom, sin gamle far och de levde lyckliga i alla viftade på svansen – och dog. sina dagar. Odysseus hämnd Epilog

Penelope tog hand om tiggaren och frå- På sistone har en intressant detalj ifråga gade honom om han hade hört något om om den sista dagens omständigheter av- hennes make. Odysseus svarade att denne slöjats. När siaren Theoklymenos förut- mycket snart skulle komma tillbaka, men spådde friarna dagens förfärliga slutskede Penelope vågade inte tro honom. När hänvisade han bland annat till att solen Odysseus gamla amma tvättade honom mörknat mitt på dagen. En fullständig sol- kände hon igen ett ärr på hans ben, men förmörkelse inträffade i detta område den han sade åt henne att hålla tyst. 16 april 1178. Om vi kan lita på Home- Penelope utsatte nu friarna för ett sista ros, så skulle det trojanska kriget alltså ha prov. Hon visade dem Odysseus båge och börjat omkring år 1198 och Troja skulle sade att hon skulle gifta sig med den som ha erövrats omkring 1188, vilket passar kunde skjuta en pil genom hålen i tolv mycket bra ihop med den arkeologiska yxor i rad. En efter en försökte de, men evidensen. Förstås är detta mera en kurio- de kunde inte ens spänna bågen som var sitet än ett riktigt vetenskapligt resultat. av en ovanlig komposittyp. En annan kuriositet är den romerska in- Till sist bad tiggaren Odysseus att få genjören Felice Vincis påstående att det försöka, och under friarnas hån spände trojanska kriget ägde rum i Östersjöom- han skickligt bågen, sköt en perfekt pil rådet och att Troja och många andra orter genom de tolv yxorna, och vände sedan som omtalas i Homeroseposen i själva bågen mot friarna och började döda dem verket befann sig i Finland. Som tyvärr med Telemakhos hjälp. Efter detta straf- så ofta händer, så har Vincis fantasterier fades de förrädiska tjänarinnorna, och till väckt stort intresse bland lekmän som sist var palatset rensat. gärna leker med ortnamn som liknar var- Penelope tvivlade fortfarande, men då andra men som i historiskt och flologiskt Odysseus berättade för henne att deras hänseende inte kan ha något att göra med säng var byggd i ett olivträd, en hemlig- varandra. het som endast de kände till, trodde hon

27 Liva Söderhjelm

Med Svinhufvud till Berlin 1918

Våren och sommaren 1918 fördes en hetsig dragkamp om Finlands framtida statsskick.

De konservativa partierna, Svenska Tyskland fanns det ett fertal personer av folkpartiet och gammalfnnarna, bland kunglig börd och en deputation sändes dem Pehr Evind Svinhufvud och Juho till Berlin för att diskutera personfrågan. Kusti Paasikivi, propagerade för en kon- Finlands temporära statschef Pehr Evind stitutionell monarki, uttryckligen med en Svinhufvud åtföljdes på denna resa av tysk prins som konung, medan ungfn- utrikesministern Otto Stenroth samt av narna och agrarerna kämpade för en re- sin ”betjänt” Johan Otto Söderhjelm, och publik. Socialdemokraterna var vid denna Stenroths ”betjänt” Olof Sievers, samtliga tid knappt representerade i riksdagen, då inkognito. I följet ingick även senatorerna deras representanter antingen var döda, Alexander Frey och Onni Talas. fängslade eller i landsfykt. Stämningen Svinhufvud önskade att någon av kejsar i Finland var ytterst tyskvänlig. Första Wilhelms yngre söner, framför allt prins världskriget pågick och man litade på Oskar, skulle utses till kung i Finland. Tysklands seger. Statsminister Paasikivi Han och Stenroth reste från Berlin till konstaterade att Finland aldrig kommer Wilhelmshöhe i Hessen för att personli- att reda sig mot det expansiva Ryssland gen tala med kejsaren, som dock avvisade utan en skyddsmakt, och en skyddsmakt förslaget. Man vände sig då till kejsarens såg han endast i Tyskland. Monarkis- svåger, prins Friedrich Karl av Hessen, terna utgick efter ett dubiöst förfarande som antog anbudet. Då de fnska politi- som segrare och nu gällde det att vidta kerna sedan besökte den för dem obekante åtgärder för ett kommande kungaval. I Friedrich Karl blev de besvikna. De hade

28 hoppats på en kraftfull germansk höv- dingagestalt men fann i stället en efter- sinnande, lågmäld humanist, en fredens man. Vid närmare bekantskap visade sig prinsen vara ytterst vänlig, anspråkslös och rättrådig, dvs. mycket lämplig som konung i Finland. Den 9 oktober röstade riksdagen om kungaval; resultatet var 64 röster för och 44 röster mot valet, och därmed var prins Fredrik Kaarle Finlands konung. Han besteg dock aldrig tronen. Världsläget förändrades vid det tyska sammanbrottet, likaså ändrades den fnska inrikespoliti- ken; prinsen drog sig frivilligt tillbaka och därmed blev Finland republik. (Källa: Anders Huldén: Finlands kunga- äventyr. Helsingfors 1989)

Att det var min far Johan Otto Söderhjelm som utsågs att uppträda som den förklädda Johan Otto Söderhjelm (1898–1985) var en- statschefens betjänt berodde på att hans dast 19 år då han som statschefens ”betjänt” äldre bror Stefan Söderhjelm, som var deltog i kungauppvaktningen i Tyskland. avdelningschef vid det nybildade utrikes- ministeriet, deltog i arrangemangen för resan. Vem var då denna Johan Otto Söder- Otto Söderhjelms egentliga arbetsfält, hjelm? Man kan med fog säga att han se- var han styrelsemedlem i fera stora fn- dermera blev en fnlandssvensk ”kändis”. ska företag, bl.a. beklädde han posten Född 1898 i en professorsfamilj ägnade som verkställande direktör för Petsamo han sig först åt historiska, senare åt juri- Nikkeli OY 1934–1940 och 1945–1958. diska studier och det är som ung student Han innehade även fera förtroendeupp- vi råkar honom i den följande skrivelsen. drag inom det fnlandssvenska kultur- Redan under studietiden deltog han aktivt och idrottsetablissemanget, bl.a. inom i politiken. Som liberalt sinnad represen- Solvalla stiftelsen och Svenska Littera- tant för Svenska folkpartiet blev han invald tursällskapet. i riksdagen 1933 och omvald fyra gånger, Den 19-åriga Johan Otto Söderhjelm sista gången i riksdagen 1962–1966. Han gjorde noggranna anteckningar under var minister i sju olika regeringar. Mest resan. Anteckningarna är här återgivna känd som politiker blev han då han del- med smärre språkliga korrigeringar och tog i förhandlingarna om vänskaps- och förkortningar. För att underlätta läsningen biståndspakten i Moskva 1948. har texten indelats i kapitel och försetts Fastän skogsindustrin utgjorde Johan med en del förklarande fotnoter.

29 Johan Otto Söderhjelms anteckningar

Förberedelserna

Fredagen den 16 aug. Jag avreste på morgonen från Hfors efter 2 veckors segling och anlände ½ 6 till Suoniemi1. Kl. 6 ringde telefonen varvid Stefan2 (chef för utrikesdepartementets politiska avdelning) frågade om jag ville göra honom en tjänst och genast komma till Hfors, det gällde en rolig sak. Jag måste genast utan en sekunds betänkande svara. Jag sade ja. Min order var att vara snyggt vardagsklädd och hava några skjortor i en kappsäck ävensom att genast infnna mig i staden. Efter ett himla schå for jag till Tfors 15 före 9 och var där ½ 11. Tog in på Emmaus.

Lördagen den 17 aug. Väcktes på Em- maus kl. 5. Tåget försenades och avgick Pehr Evind Svinhufvud (1861–1944) fungera- först kl. ½ 7. Var ½ 12 i Hfors. Rusade de som riksföreståndare från maj till december upp till kejserliga palatset, där Olof 1918. På Tysklandsresan uppträdde han som ”godsägare Persson”. Ljungqvist3 just satt inne hos Stefan. Jag fck direktiv att följande dag kl. 6 e.m. såsom godsägare Per Evind Perssons4 värdiga skäl för den plötsliga återkomsten betjänt över Danzig och Berlin resa till till Hfors. Kl. ½ 4 fngo vi pass på utrikes- tyska högkvarteret. Ljungqvist är direk- departementet och blevo presenterade för tör Ottos5 betjänt. Möjligen medfölja yt- direktör Otto. Därifrån gingo vi till tyska terligare senatorerna Frey och Talas6. Det legationen, fngo skriva vår namnteck- hela skall gå i den hemligaste hemlighet. ning7 ett otal gånger och lämna passen. Vi gingo till fotografen, bestyrde om vår Vi gingo upp till senaten, men Persson tog utrustning, samt mötte naturligtvis ett otal endast emot Stefan, åt vilken han vid av- personer för vilka man måste hitta på tro- skedet karakteristiskt nog sade: ”Min resa

30 till Sibirien anträdde jag med lättare hjärta minfälten. Jag knackade naturligtvis igen än den här”. Stefan bjöd oss på en briljant alldeles olämpligt på hos Persson om middag. Kl. 6 fngo vi våra pass med tysk han ville hava rakvatten, han var alldeles påteckning av legationsrådet v. Kühler. oklädd. En härlig frukost med kaffe, bröd, – For till natten ut till Grankulla. honung och marmelad. Vi moja oss på däck. Rosenbaum och den andra av våra Färden går söderut hjälpare tro verkligen att vi äro betjänter, deras tankar om oss kan ej vara höga. ½ Söndagen den 18 aug. Kom in från Gran- 7 passerades Kalkgrund fyrskepp, ½ 11 kulla 2.10. For hem efter min kappsäck Bulk fyrskepp. En fatal kollision: En tysk och väntade till 1/4 före 4 då jag med min (fartyget för endast permitterade) kom kappsäck och häst for till Bergmansgatan fram och frågade Freys namn. Jag svarade efter Perssons saker. Han var själv hem- riktigt, sedan frågade han Perssons, varma, tryckte min hand och bad mig fara vid jag även sade namnet, men han skrat- till Habsburg, den väldiga oceanångaren, tade endast och sade sig hava sett mannen som vanligen går på linjen Hamburg – Rio förut och precis veta vem det var. Dum- de Janeiro. Efter litet väntan och otaliga bommen Rosenbaum talar också alldeles passgranskningar slapp jag ombord. En högt om Perssons riktiga namn. ½ 12 pas- underoffcer visade Perssons rum, som serades ett fyrskepp. Rosenbaum lägger jag ställde i ordning. Småningom an- ut om kriget, objektiv som alla tyskar, lände Persson, Otto, Frey och Talas samt mest rädd för förlusterna i människoliv. Ljungqvist. Kl. 6 lade kolossen ut. Vi Hela förmiddagen mojade vi oss på fngo mat bland offcierstellvertretrarna. däck pratande med tyska soldater. Målti- Våra herrar sutto uppe i matsalen och vi derna äro njutningsrika: Kl. 8 kaffe, svart, hängde på fördäck med två tyskor, en ulan men med mycket sött i, honung, marme- – gefreiter Rosenbaum och en jägare Mül- lad och bröd, kl. 12 en varm rätt, kl. 3 ler, vilka skola följa oss hela vägen som kaffe, kl. 6 kaffe, smör, bröd, en varm rätt greve Adelmanns8 betjänter. Kl. 10 ville och uppskärningar. Roliga måltider. Vi jag se om Persson var inne och knackade äta med Offzierstellvertreterna, bildade, på. Han öppnade försiktigt i bara under- hövliga män, vid in- och utträde bocka vi kläderna och sade sig vara tillfreds. Jag oss, säga annars intet ord. Undra på att de gick till sängs när vi sågo Revals ljus. Det ej äro vidare glada över de två betjänter- var något oklart. En torpedubåt kom lång- nas närvaro. Vid middagen frågade de om sides, vi sökte lots, vände, stannade och Talas var senator, jag jakade. Sedan talade backade om vartannat. Min kojplats var en annan om vår resa, varefter den om ej vidare lysande. Omöjligt att kläda av senatorn frågande sade: ”Geheime”. Jag sig, men jag sov gott. Utom Ljungqvist tänkte att han ville veta senatorns titel och bo där en fnsk jägarfältväbel och några att geheime var något mycket högt, var- offzierstellvertreter. för jag jakade. Sekunden därpå var det för sent att rätta dabsten. Manskapet ombord Måndagen 19 aug. Ett härligt väder för försöker varje minut utfråga oss. Flera en sjöresa. De påstå att vi hela natten legat hava igenkänt Persson. Vid en presenta- i Reval då de ej vågat nattetid gå genom tion var det med en viss svårighet jag fck

31 fram namnet Suoniemi. En betecknande lysande och rent av oförsvarligt i beak- episod: Då Ljungqvist första gången möt- tande av våra herrars ställning. te Persson bockade han sig naturligtvis, varvid Persson gick fram, skakade hand Onsdagen 21 aug. Väcktes kl. 5 av ång- och sade: ”Persson”. vischen. Hela morgonen ett oändligt bråk Några fyrar är allt som vi sett av land. för vår avresa. Denna skedde slutligen De påstå att vi i natt kl. 12 skola vara i kl. 10 med Urlaubzug till Storgard. Her- Libau? Tråkigt. En härlig solnedgång rarna äro trötta och missnöjda. Vårt sista och därefter fullmåne. Med tillhjälp av mål ombord: 2 biffar, ¼ kg honung och loggen räknade jag ut att vi gjorde 12,2 ½ tyskt bröd kostade 1,50. På stationen knop. Persson behövde mig ej under hela det första märkliga, den kvinnliga järn- dagen. vägsbetjäningen i knäbyxor. De överallt arbetande ryska krigsfångarna – fångarna Tisdagen den 20 aug. Kl. 5 f.m. anlände göra överhuvud allt i hela Tyskland, icke vi till Libau9. Jag steg upp 1/2 7. Staden en enda person är bunden av civilt arbete. ser ej mycket ut från sjön. En oändligt stor Danzig foro vi bara igenom utan att mär- pir, sandstrand och där bakom torn och ka något extra. En jätte u-båt passerade fabrikspipor. En väldig rysk kyrka reser Habsburg i Neuverwasser. Det var roligt sina lökkupoler mot himmelen. Oräkne- att överhuvud få se en av dessa berömda liga skötbåtar komma in från havet. Det u-kryssare. Hela vägen till Berlin endast skvalregnar och börjar blåsa, underligt slätter, bärande vittne om ett kolossalt hur även en sådan jätteångare som denna arbete, särskilt när man vet att varenda lätt kan börja gunga. Libau lämnas kl. 8. man mellan 18 och 45 år är soldat. Och Jag äter en njutelsefull frukost. Då Pers- av soldater vimlar det, tågen, stationerna son kommer ut ur sitt rum sträcker han och gatorna äro alldeles gråa. I Storgard med vanlig vänlighet och skådespelar- fngo vi D-zug, pålastningen gick med omöjlighet fram handen för att hälsa. Jag förfärlig fart. Det sista jag från min vagn klarar dock situationen med att stå stram. såg var Persson vinglande på ett trappsteg Memel10 passerades ungefär 12-tiden. En med sin berömda flthatt i ena handen och äkta tysk historia: Vi blevo 3 timmar i Li- mammas11 svarta väska i den andra. Tåget bau emedan hamnkommendanten sov och var redan i full gång. Äntligen ombord på ej kunde lämna sitt tillstånd till avresa. ett hyggligt tåg tog sömnen fullkomligt Ingen vågade väcka honom. Kvällen var överhanden. I vår kupé sovo de två tyska härlig, havet i storm, klart och fullmåne. soldaterna, Olle, Otto och jag i broderlig Sjögången var dock ej alltför stor på oce- röra. Tåget stannade, vi vaknade, men den anångaren. Kl. 12 hade vi gjort an, alla enda som hann morna sig var Otto. Han stodo packade som sillar för att komma sade ”Gut geschlafen”, och sedan sovo vi ut. De permitterade darrade av iver att igen. komma iväg. Men så kom budet att vi ej heller fngo något extra tåg, varken de I Berlin permitterade eller vi. Alla fngo uppsöka sina gamla hytter och packa upp. Det för- Till Berlin kommo vi kl. 8. Talas, Frey, sta mottagandet på tysk jord var ej vidare Rosenbaum stannade vid Friedrichsstras-

32 se, där Procopé plötsligt uppenbarade sig. visserligen mest äldre. Någon invalid har Han hör till legationen och följde med till jag ännu ej sett. Vad man dock fäster sig Zoologische Garten, där alla från legatio- vid är bristen på gummi, alla åkdon hava nen med Hjelt12 och Enckell13 i spetsen trä- eller stålhjul med de mest olika slags voro emot oss. Naturligtvis hade de ej en fjäderanordningar. Och lika bra tycks det aning om eller glömde totalt bort de rol- gå på velocipeder och i bilar, men det ler vi spelade, ty Adolf v. B.14 föll Olle skramlar förfärligt. Sorgliga att skåda äro om halsen och pussade honom, medan lokomotiven på lokalbanorna. Gamla, de andra hälsade och presenterade i full usla, skramlande don, ångan läcker ut fart. Ingen tanke på att hålla inne med överallt och man förvånar sig över att de högljudda rop, nämnande av olämpliga alls hålla ihop. Frukter fnnes det gott om namn eller dylikt. Herrarna gingo glatt på och persikorna särskilt se lockande ut. i ullstrumporna. Vi hava tagit in på hotell Lika är det med chokoladkonfekten och Eden. Ett litet gräl utbröt om lämplighe- sockerkakorna som utställas i fönstren. ten av vår resa varvid Persson tydligen var Överhuvud är all mat så underbart god emot den. tack vare sin stora söthalt. Kött får man Nu äro vi fullt inne i våra roller trots alla ej alls och till allting, främst bröd och dumheter Procopé med fera göra, hiss- potatis, behöver man kort. Vi hava några fickan äro vi de bästa bekanta med o.s.v. kuponger givna av Procopé, men jag skall Vi äro också helt stolta över att under en försöka skaffa mera. ständig samvaro dag och natt kunnat lura Persson sitter på sitt rum. Han arbetar tyskarna så totalt. Ej en man på Habsburg som en träl och herrarna springa där från hade en aning om vår identitet, allra minst morgon till kväll. Hjelt var här uppe re- Müller och Rosenbaum. Under den en ¼ dan kl. 9 f.m. Att krigströttheten ej är att timme jag satt i samma vagn som Procopé leka med, det har man fått märka mer än lyckades jag redan pumpa honom på att väl. Disciplinen är icke den samma som fredsförhandlingarna med Ryssland stran- i början av kriget och de bayerska trup- dat utan att han själv märkt det. En härlig perna äro svåra att behandla, de vägra diplomat. Jag hade för mycket jobb för att ofta att lyda. Överallt på soldattågsdör- kunna se på Berlin. I morgon hoppas jag rarna ser man med krita skrivet som t.ex. hinna studera staden litet närmare. ”Fest steht und treu die Wacht an Rhein, wir gehen nicht mehr in die Traut herein” Torsdagen den 22 aug. Borstade kläder eller ”Gemartertes Schlacht wie..” o.s.v. och kängor åt Persson. Gick ut och köpte Enligt alla soldater som jag talat med en bok, karta, blanksmörja. Vår order ly- håller landet icke mera länge ut. D.v.s. der att någon av oss skall vara tillhands mat o. dyl. går det väl med, likaså eko- på hotellet, annars kunna vi göra vad som nomiskt, men människoförlusterna börja helst. Åt frukost – helt bra – nära Pots- bliva för stora, alla män hava i över 4 år damer Brücke, kom hem med spårvagn. varit soldater, ingen människa tror på en Man kan ej säga att Berlin skulle hava avgörande seger, amerikanarna hava givit något krigsutseende. Fruntimmer i alla den sista stöten åt segerförhoppningarna. tjänster är man ju redan van vid, och här Man kämpar ännu, men bolsjevikernas ser man dock även herrar utan uniform, antal växer. En man berättade med stolt-

33 Dessa porträtt av kungakandidatparet distribuerades av monarkistkommittén i mass- upplaga över hela landet och kan fortfarande påträffas i bokantikvariat. Man fäster sig vid två saker: texten var på fnska och tyska, inte på landets andra nationalspråk, och prinsessan fck enligt då gällande hovskick inte framträda under eget namn utan som prinsessan Friedrich Karl. Han var då 50 år och hon fyra år yngre. De monarkis- tiska tidningarna började publicera bilderna redan en månad innan kungavalet, nästan alltid med bildtexten ”Finlands blivande konungapar”. (Bild och bildtext ur Anders Huldén: Finlands kungaäventyr 1918, Söderström & Co Förlags Ab, 1989) het att han ännu aldrig lossat ett skott mot folket självt bereder sig sin undergång lik- en människa, han sköt alltid i luften. De, som det ryska. Det skulle vara den största som tänka självständigt, inse att tyskarna olycka för all mänsklighet, man kan tänka måste kämpa kampen till slut, men de sig. Huru starka alla dessa strömningar göra det utan entusiasm. Var och en har äro, kan en utomstående ej bedöma, en- varit för mycket med för att hysa någon dast konstatera deras förekomst. illusion om kriget. Talar man med offce- Från kl. 4 till ½ 9 var jag ute i staden. rare kan man ännu höra förtröstansfulla Besåg Unter den Linden, Hindenburg- och stolta ord, men ur soldaternas mun, statyn, Siegesallée, Kafé Bauer m.m. och nej. Det är blott att hoppas att de kloka, de njöt av att vara i en storstad ensam, utan tänkande skola hålla överhanden till slut, att behöva frukta bekanta (just som jag men lika möjligt är att ententen hoppas på tänkte därpå mötte jag naturligtvis Frey revolution, att de ämnar strida tills tyska och Talas). Hindenburgstatyn är vidrig,

34 något mera smaklöst kan man knappast pengar), men kommo till den ukrainska. fnna än denna enorma stubbe, vilket Åto frukost och massor av härliga persi- den mest liknar. Trafken är naturligtvis kor. De hetaste timmarna satt jag i Zool. inskränkt, men i varje fall förvånar det Garten och läste en bok. På eftermiddagen en att se nästan endast spårvagnar, ej skaffade vi oss biljetter till Metropol-tea- alls droskor och bilar. Mest märker man tern där de gåvo ”Die Rose von Stam- fruntimmersarbetet, då någon kvinna med bul”, operett av Leo Fall för 332 gång- största lugn mitt i trafkvimlet från ett omen. Stycket skall även givas i Hfors. En nibusstak sköter två bångstyriga hästar. härlig middag, den bästa man kan tänka Spårvagnarna äro klickfulla och svåra att sig åto vi på Kempinski med någorlunda hålla reda på varemot Untergrundbahn är gott Moselvin till 4 mark. På Bauer läste ett härligt fortskaffningsmedel. vi svenska tidningar. Operetten spelades Väl hemkommen till hotellet gjorde jag helt bra. Promenerade sakta hem genom en ärkeblask: frågade av en Mädchen var de överfulla gatorna. Krigstiden gjorde sig herrarna voro, och lät henne öppna dör- på teatern gällande i det alla betjänt- och ren till deras matsal. O himmel, där sutto yngre manliga roller spelades av fruntim- minst 15 fna herrar, jag for med vindens mer. Även hade de ej cigarretter utan små hastighet tillbaka. Måtte de bara ej sett elektriska lampor, vilket en granne påstod mig.15 sig härleda av tobaksbristen. Under natten Jag höll på att sätta mig av glädje när var det ett grant åskväder, vars like man jag i ett stånd såg persikor och de kostade nog ej kan få se hemma. Temperaturen endast 2,80 pf. Men när jag skulle äta dem hade hela dagen varit förfärligt hög, 34 ° voro de omogna. Undrar om de mognar och luften kvävande. i kappsäcken, då skulle jag taga mycket med mig hem. En faska sekt skall jag Lördagen den 24 aug. Satt hela mor- försöka skaffa åt Stefan. Dagen var den gonen under väntan på Perssons kläder hetaste i Berlin under hela året, enligt tid- och resonerade politik med städerskan. ningarna 31° i skuggan. På kvällen satte Hon visste intet annat om Finland än att vi oss på en liten vinrestaurant och drucko vi älskade Ryssland, men blivit erövrade en faska rhenskt. Det var härligt. av tyskarna. Det är skvalregn och svalare efter nattens åskväder. Städerskan berät- Fredagen den 23 augusti. Samma här- tade litet om livsmedelsjobb. Brödkort liga väder. Olle har av sin morbror Adolf kan man få för 6 mk. Prishöjningen är hört att vi skola bliva kvar i Berlin medan försvinnande i bredd med hos oss, men herrarna fara vidare. Det vore förfärligt smyghandeln desto mera omfattande. När tråkigt. Överhuvud tycks Persson ha ve- jag förde in Perssons kläder hörde jag en lat resa fullkomligt ensam utan vare sig häftig diskussion mellan Persson, Frey tyskar eller oss. Naturligtvis hade hans och en obekant herre, som tydligen gällde inkognito bättre bevarats men för en per- oss. Det är bra tråkigt att bliva så där om- son i hans ställning vore det ju omöjligt. debatterad, och en faut kan medföra stora Sedan vi utfört vårt morgonarbete blevo tråkigheter. vi fria för hela dagen. Fingo på hotellet Jag åt frukost på en Pschass-restaurant fnska legationens adress (vi skulle växla och fck mina pengar växlade. Några ord

35 om den tyska maten: Här fnns kort på ”behållninkiä” och det skulle ju tyda på allt mellan himmel och jord, dock ej så att vi kan fara vidare. Direktör Otto lyfte mycket på matvaror, främst bröd, potatis, i dag litet på slöjan framför vårt öde. Han kött, ägg, smör mjölk, socker och några sade att de båda herrarna skulle fara hem andra. Man kan dock på restauranter få på skilda vägar, Otto över Sthlm och att mycket utan kort. Grönsaker och frukt avresan troligen skulle ske nästa onsdag. fnnas i överföd, soppor och desserter I så fall bleve det tydligen ingenting av re- ävensom fsk är billigt, rikligt och gott. san västerut vilket ju är förfärligt tråkigt. Däremot är det svårt med köttet. Vi leva I dag uppmanade Persson mig ytterligare just i Berlins första köttlösa vecka. Ka- att nu ordentligt roa mig i Berlin. Han lät nin- och fågelstek får man dock. Dagli- mig borsta långrocken med ordnarna, an- gen dricka vi en faska vin till middagen, tydande att den nu skulle behövas. Båda den kostar högst 3 à 4 mk. På caféerna får herrarna förefalla att vara på gott humör, man vad som helst, för 30 pf. Tårtor utan likaså Hjelt, vilket ju vore ett gott teck- kort, femdubbelt större än de där hemma. en. Glacen är sämre än vår, däremot får man Kl. 2 for jag med Unterrundbahn ut till för ungefär 1 mk ett glas likör, konjak el- Stadion till krigsmästerskapstävlingarna. ler vilken dricka som helst. Av vinerna Resultaten voro genomgående underhal- äro blott de franska mycket dyra. Smör tiga, ojämna och med få deltagare, men ser man ej alls, men däremot rätt mycket de festa hade även kommit direkt från ost. Ölet är dåligt, sämre än kronpilsnern fronten, överhuvud saknades varje tecken där hemma, kantareller en mycket vanlig till träning. Stadion var stort och impone- rätt. Adolf v. B. rådde oss att på kvällen rande. Åt middag på Kempinski. gå på der Hias. Vi skaffade biljetter, gingo genom Wertheim, åto en härlig middag Måndagen den 26 aug. När vi vaknade på Kempinski, läste svenska tidningar voro herrarna borta. De hade farit i går på Bauer och kommo 1/2 timme för sent kväll och sagt att de skulle vara tillbaka till Walhalla-teatern. Det hade nämligen sent i dag16. Alltså slapp vi ej med. Trå- börjat regna och vi måste hem efter regn- kigt, men huvudsaken är ju att herrarnas kapporna. Stycket var förfärligt trevligt. resa går bra. Åt morgonkaffe med bröd Skrivet av en soldat och spelat av soldater, och marmelad på Bauer för 80 pf. Gan- mest rent skoj, litet fosterland i slutet och ska billigt. Frukost på Kempinski med under det hela uppträdandet av konstnä- rhenskt, foro därefter till kapplöpning- rer var det bara passade. Det hela gavs arna i Grünewald. Ohyggligt mycket folk till förmån för invalider-konstnärer och och ett vadslående utan like. Jag provade i mellanakterna var det bazar, underhåll- därpå och satte 10 Rmk på en häst, men ning m.m. Det hela förfärligt tyskt, men förlorade. Överhuvud är sporten osympa- oändligt roligt. tisk, vadslåendet, penningarna, spelet är huvudsaken, någon sport är det ej. Häs- Söndagen den 25 aug. Ännu veta vi ing- tarna betyda intet i bredd med penning- enting om avresa eller dylikt. I går sade arna man kan vinna på dem. Vackert var nog Persson att jag var fri och kunde hela det ju när mästarna löpte och jockeynas dagen se på staden så att jag skulle få litet brokiga dräkter lyste, men den skränande

36 människomassan förstörde allt med sin med att övertala mig att lämna privat- spelhunger. Åto en rätt god middag. Satt tjänsten och taga plats på något hotell. uppe och väntade på herrarna pratande Vi diskuterade mina framtidsutsikter tills med Mädchen, som hade roliga historier jag lyckades köpa 3 pfund socker, som ett att berätta från hotellvärlden särskilt krigs- legationsråd lyckats smuggla ut från Bul- utbrottsdagarna. Karakteriserade härligt garien, underliga vägar söker sig livsme- Persson, frågande bl.a. om han någonsin delsjobberiet. På eftermiddagen sade Otto tidigare varit utomlands eller bott på ett till Adelmann: ”Es geht doch viel besser.” hotell, hon fann honom så anspråkslös. Hurra, för det. Beställde socker av henne. Hemresan Tisdagen den 27 aug. När jag kom in till Otto i morse var han på världens sämsta Kl. 9 avreste vi till stationen. Persson var humör. Hade sagt till om att vi skulle vänta nu på ett lysande humör, drev med alla på dem i natt, men portiern hade ej fram- och pratade skräp i största allmänhet, nå- fört. Han var ytterst nervös på allt sätt. gonting som ju är ganska ovanligt. Med Han skall i morgon bitti fara hem med hela legationen på perrongen avreste vi, Olle över Stockholm. Müller visade sig i Persson, Adelmann och jag i var sin sov- dag plötsligt bo på hotellet och sade att vi kupé, tyskarna i en annan vagn. Pratade i morgon kväll skola fara hem över Reval. litet med Persson, vi gingo snart alla till Adolf v. B. föreföll också nedstämd. Här kojs. sprang herrar som tokiga hela morgonen. Adlermann sade att vi skulle fara redan Onsdagen den 28 aug. Sov någorlunda. i dag kväll över Riga. Alla, som jag sett Steg upp kl. ½ 7. Vi bytte tåg i Allenstein17, hava förefallit högst nedstämda, därför varvid jag kom i samma kupé som Pers- blev jag oerhört glad, då Hjelt kom och son och Adelmann. Om natten hade vi mötte Otto i korridoren, varvid jag kunde passerat Brandenburg och voro nu i Ost- uppfatta huru Hjelt frågade: ”Nå är det allt preussens ofantligt fruktbara nejder. Ef- klart?” Otto: ”Jo allt är klart.” Hjelt: ”Nå ter Allenstein började man se nerskjutna gratulerar.” Detta skulle ju tyda på raka och brända gårdar, rester efter löpgravar, motsatsen till de sorgliga minerna. taggtrådsstängsel m.f. spår efter kriget, Vi hava ett förfärligt språng, herrarna något som sedan upprepade sig hela vä- äro nervösa och springa om möjligt ännu gen till Reval. Vi passerade utan svårig- mera än vi. Olle har hela dagen sprungit heter gränsen, fastän de övriga passage- för sitt pass, och först ½ 4 vågade jag rarna underkastades en ytterst noggrann sticka mig ut litet för att få mat. Männis- undersökning till papper och gepäck. På kor springer av och an hos herrarna som andra sidan [polska] gränsen förändrades yra höns. Städerskan säger hela tiden att landskapet ögonblickligen och ännu mera herrarnas besök nog gäller kungavalet, inbyggarna. Samma fruktbara slätter vis- och en svår knäck fck vårt betjäntrykte serligen, men illa odlade eller oodlade, när hon märkte hur A v. B kysste Olle. befolkningen ruskig, endast kojor med Alla gäster tyckas tvivla på vår äkthet. halmtak. Allt visande en brist på kultur, Hela eftermiddagen höll städerskan på minst lika stor som ryssarnas, som av-

37 skräckte en från början till slut. Mitan fö- reföll duktigt sönderskjutet. Det var redan kväll när vi kommo till Riga, så av staden fck jag ej se mycket. Här måste vi byta till rysk spårvidd och kommo direkt in i ryska järnvägsförhållanden. En stickmörk kupé, man såg ej hand för ögonen, ingen sovvagn, proppfullt. Efter en het kamp lyckades vi med stadskommendaturens hjälp få två soffor lediga och där kunde Persson, Adelmann och jag tillbringa natten med svärande offcerare runt omkring, och utan att man såg den ringaste skymt av varandra. I detta elände tinade Persson upp. Han hade varit trumpen hela dagen, men när han väl fått sträcka ut sig (i båge mellan Adelmann, några offcerare och mig), fck han munlädret igång, började skämta, berätta historier från Sibirien m.m., allt på ett för honom fullkomligt Svinhufvud efterträdde den 1 mars 1931 Lauri främmande sätt. Mannen skymtade igen Kristian Relander som Finlands president. Här talar han i radio 1935. Han innehade fram, som älskar att kämpa mot ödet, be- presidentposten till 1937 då han efterträddes segra svårigheter eller sätta sig över dem. av Kyösti Kallio. Jag skulle icke velat se Otto under sådana förhållanden. Och så somnade vi, Persson mat, då stationerna hade ingenting och jag säkert i den underligaste belägenhet en re- ej ville äta av herrarnas matsäck. gent råkat i under en resa i främmande Vi kommo till Reval kl. 2 och skulle land. genast fara vidare med ”Eläköön”19, men nej du om det stämde! Ingen ”Eläköön” Torsdagen den 29 aug. Vi vaknade tidigt, syntes till och vi togo in på ett ruskigt Persson var på ett härligt humör hela da- ställe, Hotel Berlin. Nästa båt gick först gen, pratade och berättade historier från följande morgon kl. 9 och det var en liten sina fyktförsök från Sibirien. Passerade bogserbåt. Nu kunde ej ens Persson hålla Walk18 och Dorpat, av den senare staden humöret alltför högt uppe, utan beklagade syntes intet anmärkningsvärt. Landskapet han sig över resans ständiga svårigheter, började allt mer antaga en fnsk karaktär nöjd var han dock över att Otto ej var med. om man frånser människoboningarna som Det hade varit ett elände. Det var den enda voro torftiga och invånarna, omöjliga att gången han sade något, och sannerligen skilja från ryssar om ej på språket. Skyl- hade han orsak! Här fck vi ligga 20 tim. tar, anslag o. dyl. förstår man helt lätt, men på 4 tim. avstånd från residensorten i en när de pratar är det omöjligt. Hela tonen faslig, osnygg håla. Adelmann kunde är fnsk, men deras tal är hundra gånger verkligen ha skött om extra båt för denna snabbare. Hela tågresan fck jag vara utan korta tur, det hade dock ej kunnat kosta

38 alltför mycket möda, och penningar be- (Anteckningsbokens sista blad upptar en höver man ju ej bekymra sig om. Sedan noggrann redogörelse över Johan Ottos jag ätit en kraftig middag, Persson själv ekonomi. Enligt den hade han fått 100 såg efter att jag fck nog och bjöd mig på Fmk av mamma och 100 Fmk av brodern en faska vin, gick jag ut i staden för att Stefan. Den senare posten motsvarade sköta om två brev senator Talas givit mig. tydligen 440 Rmk. Bland utgifterna fö- Promenerade sedan hela kvällen omkring rekommer t.ex. hängselstroppar à 9 Fmk, i staden utom en stund då jag satt inne hos kvällsvard à 6,80 Rmk, teater à 8 Rmk Persson och han berättade historier. Reval o.s.v.) är gammal, men ej tilldragande. Allting ryskt, smutsigt, fräckt och dyrt. Rum fck jag i Offziersheim, en någorlunda dräglig Noter 1 Familjen Söderhjelms sommarställe nära Tam- säng. Gick tidigt till kojs. merfors. 2 Johan Ottos äldre bror. Fredagen den 30 aug. Steg upp ½ 6 för 3 Olof Sievers (Bror till Märtha Söderhjelm, Ste- att göra räkenskaper och annat i ordning. fans svägerska). 4 När jag ½ 8 kom till Persson stod han Pehr Evind Svinhufvud (JOS’ egen anm.). 5 Otto Stenroth (JOS’ egen anm.). Finlands utrikes- med paraplyet i högsta hugg i skjortär- minister. marna och dödade vägglöss, som kröpo 6 Alexander Frey och Onni Talas. längs väggarna. Han besatt en fenome- 7 Johan Ottos tillnamn var nu Suoniemi. nal skicklighet. Hade ej sovit alls på hela 8 Greve Rüdeger Adelmann, adjutant till den tyska natten, greven20 hade räddat sig undan militärchefen i Helsingfors 9 Liepaja i Lettland till bekanta i staden. Kl. 9 foro vi med en 10 1918 hörde staden Memel ännu till Tyskland. fullastad torpedbåt av allra minsta modell, 11 Han hade kanske lånat en väska av Söderhjelms. där man absolut ej kunde komma in utan 12 Edvard Hjelt, minister i Berlin måste stå på det runda däcket eller sitta 13 Carl Enckell, ordf. f. fnska delegationen för på postsäckar. Lyckligtvis var det någor- fredsförhandlingarna i Berlin 14 Adolf von Bonsdorff, andre man på legationen. lunda lugnt och ej alltför kallt och därför i 15 Förhandlingar fördes främst med den tyska utri- själva verket en vacker resa. Ännu i ham- kesministern Hintze. nen mötte vi ”Eläköön”, men vi läto den 16 Persson och Otto reste till Wilhelmshöhe i Hes- fara. Persson var på gott humör, pratade sen, där de träffade kejsar Wilhelm. mycket. Efter 3 ½ timme voro vi i Hfors. 17 Nuvarande Olsztyn i Polen 18 Valga vid gränsen mellan Estland och Lettland Lade till vid Södra hamnen. Persson tog 19 Lotsverkets båt som användes vid offciella till- sig endast en lugn promenad medan jag fällen bestyrde om sakerna. 20 Adelmann

39 Thomas Wallgren

Arne Næss 1912–2009

Jag träffade aldrig Arne Næss. Ändå hörde han till det fåtal nordiska samtida flosofer vars livsverk och personlighet – vars gestalt – trängde in i mitt liv, osmotiskt nästan, genom många porer. Jag överrumplas av en sorg över hans bortgång. Hur kan vi sörja personer vi inte har känt? Vad sörjer vi då? Vad sörjer jag, nu? Enbart det att jag har försummat tillfället att lära känna män- niskan bakom den strålkraft som har påverkat även mig? Den sentimentaliteten vill jag inte förneka. Men i Næss fall fnns en annan dimension. Vilka krav kan och bör vi i dag ställa på förhållandet mellan professionell flosof i akademisk mening och flosofn som kall och sätt att leva. Och hur kan vi, vi nordbor, gå upprätt i en värld där vår tillhörighet till det rika västerlandet dömer många av oss till medansvar för den groteska kombination av misär och storhet, kris och framsteg, som kännetecknar vår tid. Kanske hade analytikern, fredsvännen, bergsbestigaren, ekoflosofen, vetenskapsmannen, den lekfulla och självmed- vetna profeten Arne Næss mera än de festa av oss att säga oss, och genom sitt liv meddela oss, på den punkten.

Det sägs ibland att en människas storhet var geografskt samlad på en plats och in- bestäms av hur många av sin tids konfikter tellektuellt samlad i sin tro på att med den och paradoxer hon har kunnat hålla levande nya logikens medel kunna bidra till den i sitt liv. Næss, född 1912, drogs som ung vetenskapliga världsåskådningens fram- till matematiken och de exakta vetenska- steg. Där inhämtade Næss en kombination perna. Hans begåvning och häpnadsväck- av kunnande, kontakter och självkritisk ande energi gjorde att han redan i början av vetenskapsentusiasm som gjorde honom, 30-talet kunde studera i Wien under den tid vid sidan av bland annat Justus Hartnack i då Wien-kretsen, denna avgörande bränn- Danmark och Eino Kaila och Georg Hen- punkt i 1900-talets flosofhistoria, ännu rik von Wright i Finland, till en av de stora

40 pionjärerna inom den anglosaxiskt, vetenskapligt och analytiskt orienterade flosof som fortfarande är den viktigaste flosofska strömningen i Norden. Næss tidiga arbeten, utgivna mellan 1937 och 1953, kombinerar empirisk forskning – statistiskt bearbetade enkät- undersökningar, faktiskt! – med flosofsk refexion. Inslaget av formell logik är mindre än många i dag skulle vänta sig. Men på 30-talet var orienteringen mot empiri lika viktig för den logiska empiris- men som utvecklingen av den logiska for- malismen. Næss stora arbeten kan i dag te sig något kuriösa men på sin tid måste de ha framstått som programmatiska och banbrytande. I varje fall var de en stabil grund för Næss senare renommé internationellt och för hans enorma infytande som flosofsk lärare efter kriget.

Professor som 27-åring Analytikern, fredsvännen, bergsbestigaren, ekoflosofen, vetenskapsmannen, den lekfulla Næss blev professor som 27-åring år 1939 och självmedvetna profeten Arne Næss. och avgick från sin professur i Oslo 1970 då han höll en uppmärksammad avskeds- Vi som växte upp utanför Norge, ledsa- föreläsning om glädjen, ett tema som han gade av bl.a. Georg Henrik von Wrights också senare har betraktat under växande böcker, behövde väl inte Næss för den lo- infytande från Spinozas flosof. Till en giska empirismens skull. Snarare var det början var Næss Norges enda professor i den romantiska Næss, den emotionellt flosof. Genom sin lärargärning, sin kraft- engagerade och socialt känsliga Næss, fulla personlighet och inte minst genom den moraliska perfektionismens Næss de läroböcker som länge var obligatorisk och friluftsmänniskan Næss som vi be- kurslitteratur för alla universitetsstuden- hövde. Inte minst behövde vi den unika ter i Norge har Næss påverkat flosofns kombinationen av allt det nämnda med utvekling och den intellektuella miljön i den vetenskapliga orientering och strikta Norge mera än kanske någon annan un- saklighet som skulle förbli känneteck- der 1900-talet. Næss var globalt verksam nande för Næss intellektuella profl. Det men han var också markerat nordbo i sin är fortfarande nästan chockerande när demokratiska tilltro till den vanliga män- man läser Næss att se med vilken integri- niskans värderingar, känslor, insikt och tet och begreppslig självklarhet han av- kunnande och i sin starka kärlek till natu- färdar föreställningen att vardagsvisdom ren och allt levande. och forskning, känsla och förnuft, eller

41 argument och passion skulle kunna stå i Enligt en muntlig legend vars tillför- konfikt med varandra. litlighet jag inte har haft haft anledning Næss skrev många böcker, i början att betvivla (eller bekräfta) gjorde trion främst om semantik, kunskapsteori och Næss, Johan Galtung och Kvaløy en gång vetenskapsteori, från 1950-talet små- en gemensam resa per bil till Indien för att ningom allt mera också om politisk teori på ort och ställe studera den av Gandhi och praktik och om levnadsvisdom. Hans inspirerade icke-våldskampen.1 Redan Livsflosof från 1998 lär i Norge ha sålt i som mycket ung, i början av 1930-talet, över 100 000 exemplar. Næss böcker var hade Næss tagit intryck av den indiska betydelsefulla. Men mera än de allra festa befrielserörelsens kamp mot det kolo- av sina samtida kolleger påverkade Næss niala förtrycket. Särskilt den så kallade sin omgivning också på andra sätt. Jag har saltmarschen som Gandhi ledde våren själv upplevat att en del av Næss gärning 1930 påverkade Næss kraftigt och var förmedlades till nära och fjärran, diffust, en utgångspunkt för hans engagemang i men betydelsemättat, genom folklig tra- “Hjemmefronten”, dvs i motståndet mot dition. den nazistiska ockupationen under kriget. Impuls från Indien De intryck som Næss i samarbete med sina yngre kolleger mottog från Indien Våren 1979 deltog jag som ung flosof- blev med tiden sensationellt fruktbara student i civila olydnadsaktioner för att både i teori och praktik. Næss och Galtung rädda den utdikningshotade sydtavast- gav 1956 ut sin stora gemensamma bok ländska fågelsjön Koijärvi. Kampen där om Gandhis politiska etik. Galtung grun- var en grundbult för den gröna rörelse i dade kort senare i Oslo sitt internationella Finland som skulle leda till att vårt gröna fredsforskningsinstitut 1959 medan Næss parti grundades hösten 1986, till stor del av vid samma tider ledde ett stort forsknings- människor som först träffats vid Koijärvi. projekt inom Unesco som fnns dokumen- Där inspirerades vi av Gandhis tänkande terat bland annat i boken ”Democracy, om satyagraha och icke-våld. Impulsen Ideology and Objectivity” (1956). En från Indien nådde oss i stor utsträckning särskild skatt i det här sammanhanget är via Norge. Kampen mot Mardøla vatten- den lilla pocketbok om Gandhi som Næss kraftverk i Norge i slutet av 1960-talet var utgav år 2000 (på svenska 2002), fera en viktig förebild. Mitt i den kampen stod, decennier efter den första, större Gand- fck jag veta senare, de norska ekofloso- hiboken. I fokus för författarens intresse ferna. Utom Arne Næss var till exempel står Gandhis icke-våldslära, särskilt hans hans elev och kollega Sigmund Kvaløy politiska praktik och etik. I viss mån för- viktig. vånas man kanske över hur lite Næss här

1 Tord Björk från Sverige som läste min artikel just innan den gick i tryck skrev i en e-post till mej 14.1.2009 följande: “Resan till Indien är ej en legend. Den gjordes i en Peugeot 1969 med Johan Galtung och Sigmund Kvaløy till frandet av Gandhis hundraårsdag. Sigmund (Kvaløy) intervjuas om saken på internet om man vill veta mer.” Se även artikeln (utkast) av Tord Björk och Marko Ulvila “Gandhi and the New Popular Movements in Europe” som fnns på nätet på adressen: http://www.demokratiafoorumi.f/Bjork_Ulvila_ ISSA_Gandhi_071229.pdf (besökt av författaren 13.3.2009).

42 refekterar över Gandhis diagnos av den moderna västerländska civilisationen. De i tryck utgivna följderna av Indien- resorna, inklusive den sägenomspunna bilresan, är välkända. De praktiska kon- sekvenserna kan vara svårare att få grepp om men kan vara minst lika häpnadsväck- ande. Næss och hans kamraters resor till Indien gjorde, för att genast säga det med minnesskriftens tacksamhet och blindhet för sakers komplexitet, Koijärvi, kampen mot utbyggnaden av Alta-älven, den nordiska gröna rörelsen och den hittills mest verksamma importen till Europa av sydafrikansk och sydasiatisk satyagraha Arne Næss kampanjar för det norska gröna möjliga. partiet Miljöpartiet 2003. Miljörörelse med många anleten politiska sfärens kontroll och också utom författarens kontroll. Den moderna globala miljörörelsen har När Arne Næss avgick från sin profes- många rötter och anleten. Jag tror man sur var ett centralt motiv att han ville ägna kan säga att Norden sedan 1950-talet har sig åt försvaret av miljön. För att hindra varit givande part mera än mottagande utbyggnaden av världens näst högsta vat- part i miljörörelsens globala historia. Den tenfall i Mardøla kedjade sig Næss och nordiska rörelsen, särskilt den norska mil- andra miljöaktivister fast i fjället. Efter jörörelsen, har från början varit helhetligt den aktionen upplevde miljökamp genom och civilisationskritiskt orienterad, den civil olydnad ett decennielångt uppsving har ofta varit radikaldemokratisk och i Norden. För Næss själv blev ändå skri- folklig och den har varit politiskt och in- vandet snart åter viktigast. tellektuellt mera ambitiös än i många andra länder. Historiskt betydelsefulla folk- Ekologisk samhällsflosof rörelser skapas inte ur intet av stora män. Inte heller är det böckerna som formar Arne Næss internationellt sett mest ori- rörelserna. Kanske fungerar rörelsernas ginella och uppmärksammade flosofska skriftställare och intellektuella i goda fall insats är utan tvekan den centrala roll som snarast som nedtecknare och förtydligare han har haft för den så kallade djupeko- av den visdom som människorna kan ut- login. Grundstenen är boken ”Økologi, veckla gemensamt som svar på nya och samfunn og livsstil” som Næss skrev överraskande utmaningar i sin tid. Om s.a.s. på väg hem från Mardøla och som böckerna senare också kan växa ut ur sitt utkom 1973. I den utvecklar författaren en sammanhang och få överraskande eller precis och originell ekologisk samhälls- fördjupad mening i dem ligger utom den flosof på ontologisk, värdeteoretisk och

43 kritisk kontakt med Næss val av perspektiv med avstamp i modernitetskritiken hos Frankfurtskolans så kallade kritiska teori och Gandhi. Bägge intrycken spelade en viss roll för Næss själv och är starka hos en del av hans yngre kolleger i Norge. Detta kan ha bidragit till att Næss själv- klart väljer att betrakta miljökrisen som en kris för den moderna civilisationen, dess världsåskådningsmässiga fundament och dess etik, och inte som ett problem som det gäller att ta sig ur med tekniskt- ekonomiska medel. Kontrasten är stor mellan Næss program och en annan internationellt betydande norsk insats – den så kallade Brundtlandrapporten till FN om bärkraftig utveckling från 1986. Märklig modell Næss blev professor som 27-åring år 1939 och avgick från sin professur i Oslo 1970. Frågan vilka begreppsliga sammanhang vi mest behöver för att förstå vår tids flosofhistorisk grund. För den som tror ekologiska kris är bara en av de stora och på minutiös arbetsdelning mellan disci- viktiga frågor som Næss flosof ställer pliner och på vattentäta skott mellan poli- oss inför. Viktigare för mig har i varje fall tisk tendens och grundforskning är boken en annan dimension hos människan Næss nästan en skandal. Man kan tryggt säga varit. Han har i sitt liv gett en märklig mo- att Næss har ganska många läsare på olika dell för vad det kan vara att i vår tid leva sidor om skiljelinjen mellan akademiskt ett flosofskt liv som även är ett liv i vilket respektabel analytisk flosof och mora- vi med glädje tar oss an de moraliska och liskt engagerad livsflosof, som gärna lä- politiska utmaningar som historien har ser enbart antingen den tidiga eller den se- råkat ställa oss inför. nare Næss. Samtidigt misstänker man att Næss själv inte bekymrade sig om detta (Först publicerad som ”Under strecket” artikel i utan lämnade vakthållningen vid sådana Svenska Dagbladet 15.1.2009. Detta är en av för- fattaren korrigerad version.) gränser åt andra. Men kanske är Næss bok skandalös också på andra sätt. Hur kan man vara så anspråksfull, profetisk och säker på sin sak utan att ge avkall på den ödmjukhet och respekt för människornas och natu- rens mångfald som också är centrala i Thomas Wallgren är docent och universitetslektor Næss livssyn? I mitt fall skulle jag söka i flosof vid Helsingfors universitet.

44 Kurt Nordman

Frans G. Bengtsson – den överlägsna essäisten

Frans G. Bengtsson är välkänd som författare även på vår sida av Bottenhavet, mest tack vare vikingaromanen Röde Orm (på fnska Orm Punainen). Dess två delar har utkommit på fera språk sedan de skrevs 1941 respektive 1945. Den mest lättlästa versionen av verket, dvs. den som getts formen av en serietidning, förmedlar dock knappast någon vetskap om hans namn; i själva verket är det väl sannolikt att de unga läsarna föreställer sig att berättelsen i sin helhet futit ur tecknarens penna. För dem som känner till andra delar av Bengtssons produktion är däremot saken kristallklar: han är den överlägset främsta essäisten som använt det svenska språket som sitt uttrycksmedel.

Han är därmed också svår att översätta oöversättlig; den svarar helt enkelt inte med bibehållen pregnans i formulering- mot det fnska språkets naturliga rytmer arna, i synnerhet till fnskan med sin spe- och strukturer. ciella kasusapparat och sin underton av Det är alltså svårt att vara ”skrattsam” ordmusik. Bengtssons lättsamma humor på fnska, för att använda ett av Bengts- grundar sig ju på ett raffnerat ordval, på sons egna adjektiv. Mycket riktigt ger en drastiska motsatser som byggts in i be- sökning i Helsingforsbibliotekens stora rättelsen och på uppslag till associationer databas inga uppgifter om fnska versioner som läsaren själv får fullborda. Som två- av essäerna, och inte heller Nationalbib- språkig fnlandssvensk inser man att den- lioteket känner till sådana. Däremot tycks na kombination måste vara i det närmaste samlingen De långhåriga merovingerna

45 existera även på estniska; hur lyckad den att starta från början genom att konstatera översättningen är har jag tyvärr ingen att Frans föddes den 4 oktober 1894 på möjlighet att bedöma. Rössjöholm – mitt i en torvmosse, säger Det går naturligtvis att läsa essäerna på han själv – som det första av familjens originalspråket även om man har fnska sammanlagt sju barn. Slottet där hans far som modersmål, men då är det nog inte var förvaltare ägdes och ägs ännu av den tillräckligt att man behärskar den var- danska släkten Rosenörn-Lehn. Det lig- dagsnära svenska som brukar användas ger söder om Hallandsåsen i allra nord- nordbor emellan; åtminstone måste man ligaste Skåne, intill de forna snapphane- avsätta mera tid för läsningen än vanligt. markerna vid gränsen till Småland. Här Det är den stora ordrikedomen, vid sidan ser man ingenting av de vida lerslätterna av de många inskjutna bisatserna och kas- – eller ”åkeröknarna” som lokala botanis- kaderna av humoristiska infall och lärda ter på fåfäng jakt efter vildväxande blom- påpekanden, som gör att texterna inte kan mor brukar säga – som är så typiska för de läsas rakt upp och ner som notiser i en sydligare delarna av landskapet; tvärtom dagstidning. Också den som har samma får man ett intryck av storskog och vild- hemspråk som Frans – jag menar här mark. Så var det åtminstone den marsdag svenska och inte skånska – får lov att läsa för något år sedan då vi på den vårmjuka essäerna med eftertanke för att till fullo grusvägen kom ner till Rössjöns strand kunna njuta av all den underfundiga klok- och såg mängderna av rastande svanar skapen och lärdomen som ingår i dem. och gäss på den delvis isfria vattenytan. Känslan av att vi stod vid en ödemarkssjö Debut som diktare förstärktes då vi på en nästan ofarbar väg körde österut och såg vad januaristormen Egentligen skulle Frans G. Bengtsson Gudrun ställt till med: enorma mängder – bokstaven G står för Gunnar men detta vindfällda träd låg fortfarande kors och mellannamn skrivs aldrig ut – bli varken tvärs i åsens sluttningar och raviner. romanförfattare eller essäist. Redan under Bengtsson (i fortsättningen för enkel- sina tidiga studieår i Lund var han fast be- hets skull oftast benämnd FGB) har själv sluten att bli skald, och det var mycket beskrivit hemtraktens miljöer och männis- riktigt som diktare han debuterade med kor i boken Den lustgård som jag minns. samlingen Tärningkast. Här manifeste- Denna skildring anses av hans nära vän- ras redan hans förkärlek för det storvulna ner inte riktigt svara mot hans sedvanliga och ödestunga i historiens skeenden, och nivå; åtminstone får man det intrycket av här excellerar han i konsten att skriva ele- deras bidrag till de två minnesböckerna ganta sonetter. som utgivits efter FGB:s bortgång. Det är Men vi går nu händelserna en smula i sant att kvickheten är mera dämpad och förväg; denna redogörelse är inte tänkt att de sprudlande infallen inte är så påfal- som en litterär analys utan som en berät- lande som i essäerna, men vad kan man telse om Bengtssons liv och samtid, med egentligen vänta av en trött och sjuk man motiveringen att även belästa människor som sent i livet minns sin barndoms år? för det mesta tycks vara tämligen okunni- Vid en förnyad genomläsning tycker jag ga om hans levnadsbana. Vi får alltså lov som representant för kategorin the gene-

46 ral reader – en läsargrupp som Bengtsson aldrig föraktade, trots sin stora lärdom – att memoarboken är sympatisk, med sin handfasta karakteristik av de enkla bönderna, hantverkarna och drängarna i barnets omgivning och med de lika bur- leska som nostalgiska minnena av de tidiga händelserna i livet. Inte heller vän- nernas påpekande att FGB i boken ger uttryck för stor bitterhet mot sin far kan man riktigt hålla med om. Visserligen tar han en hård örfl som han en gång tilldelades – orättvist, enligt egen uppfattning – till utgångspunkt för en skarp tirad mot fadern, men det är väl ändå sannolikt att det snarare var Sven Bengtssons bristande förståelse för sonens strävan att bli för- fattare som senare gjorde att förhållandet dem emellan inte var speciellt gott. Studier vid schackbrädet

FGB kom aldrig att skriva någon sam- manhängande redogörelse för sina senare skol- och studieår. Ämnet får i alla fall en rik belysning, dels i vissa av hans egna Frans G. Bengtsson i unga dagar. essäer, till exempel i den som handlar om hur man blir skribent, och dels i hans brevväxling och i ett fertal vänskrifter. han säger att Sverige kunde ha förlorat en Hans berättelser om sig själv får man i stor författare om inte Bengtsson avstått alla fall ta med en stor nypa salt; Bengts- från den hägrande professionella schack- son offrade inte en god historia för något banan efter att ha kommit blott sexa i sin så trivialt som absolut sanning. Därmed första internationella tävling 1916. Han behöver man inte heller tro på hans påstå- förblev i alla fall en intresserad amatör ende att hans studietid i Lund i huvudsak livet igenom, vilket även essän Schack- tillbringades vid schackbrädet på kaféet spelare i samlingen Sällskap för en eremit Petri Pumpa (det namnet bärs numera av (1938) visar. ett förträffigt hotell där vi brukar övernat- Vid universitetet tillägnade FGB sig ta under våra besök i staden). Det stäm- den grundmurade lärdom i historiska och mer att han utvecklades till en habil spe- litterära ämnen som han förädlade både lare, vilket Jesper Hall konstaterar i den i dikt och i prosa. Sin tids nya litteratur nyutkomna boken Schackspelaren som gillade han inte, eftersom den alltför ofta blev författare (2007). Hall går så långt att hörde till det gebit som han föraktfullt

47 kallade ”invärtesskolan”; han kunde inte en lysande sällskapsmänniska – men sam- tåla att berättaren försatte sig i ett läge där tidigt till glädje över att detaljkunskapen han var i stånd att relatera romanperso- om honom satts till papper. Därmed har vi nernas fördolda tankar och inre känslor. till exempel den beskrivning av hans yttre Han begåvade gärna sina samtida med apparition som Inger Reimers – objekt för öknamn: Pär Lagerkvist kallade han till en av hans många förälskelser – ger i upp- exempel Gnäll-Per. satsen Min vän Frans G.: Filosofe kandidat och licentiat blev Bengtsson så småningom på något kroki- …en lång ståtlig karl med ilsket spiritu- ga vägar; däremot doktorerade han aldrig, ella grönblå ögon under buskiga ögon- vilket enligt Olle Holmberg gav upphov bryn…ett nobelt format, mycket långskal- till ”ett ganska kraftigt docentkomplex, ligt huvud och ett ansikte som påminde oförklarligt för alla som inte någon gång om någon grov och rustik men i alla fall har varit insyltade i en akademisk småstads storartad träskulptur…Han kunde inte idiosynkrasier och värdeflosofem.” komma in i ett rum och ingen kunde komma in i samma rum som han utan att han Här är det lämpligt att inskjuta några an- var (respektive man blev medveten om att teckningar om kunskapsbasen för denna han var) rummets medelpunkt. betraktelse. Det har redan nämnts att FGB skrivit en hel del om sig själv, och myck- Till detta kan läggas uppgiften om att han et material fnns även i minnesböckerna. var 186 cm i strumplästen och även hans Dessutom är det så lyckligt att det i Sveri- eget påstående att han, om han låtit skäg- ge fnns en förträffig institution vid namn get växa, ”haft en fyrfärgad växtlighet i Frans G. Bengtsson-sällskapet, grundat ansiktet”. Jag har också någonstans sett 1986 och med säte i Lund, som föresatt sig en uppgift att han som ung hade mycket att hålla författarens minne levande. För stora kroppskrafter, men det textstället detta ändamål har man hopsamlat och pu- har jag inte återfunnit. blicerat ett antal skriftstycken som annars varit svåråtkomliga, och vidare har man Bra betalt för vers gett ut ett antal överblivna essäer under namnet Äreräddning för Campeadoren. Det är nu dags att återgå till Tärningkast, En kommenterad nyupplaga av FGB:s den diktsamling som han efter långa mö- första verssamling fnns numera också dor och med goda vänners hjälp lyckades tillgänglig, liksom brevsamlingar och en få Bonniers att ge ut 1923. Den egentliga del annat. Allt detta kan man stöda sig på debuten skedde dock fyra år tidigare med då man försöker komma närmare såväl ett längre poem i tidskriften Ord och Bild, personen Bengtsson som hans verk. benämnt ”Gustav Vasa till hertig Erik” Det fnns alltså en uppsjö av fakta, (senare publicerat även i den nyssnämnda analyser och minnesbilder att tillgå. All lyrikboken under namnet ”Kung Göstas denna rikedom ger anledning till ledsnad ord”). Den dikten skrev han under en pe- över att man aldrig fck tillfälle att upp- riod då han fyttat tillbaka från Lund till leva FGB personligen och på nära håll Rössjöholm för att sköta ett njurlidande – han var ju inte bara essäist utan också som han småningom lyckades bli kvitt,

48 trots en läkarprognos om endast sex må- De i antikens värld förankrade dikterna naders återstående livstid. Honoraret från är för en nutidsmänniska rätt svårtill- tidningen gav upphov till en berömd anek- gängliga; av någon anledning går det dot, senare berättad med beprövad fabule- lättare att tillägna sig motsvarande poem ringskonst av Bengtsson själv. Han skall i FGB:s andra diktsamling, Legenden om med stolthet ha visat upp pengarna, 86 kro- Babel. Men alla historiska bindningar är nor och 50 öre, för sin far, som tyckte att minsann inte ointressanta: det är ju i Tär- detta var bra betalt för vers som sonen själv ningkast som den odödliga balladen om gjort. Kan du göra mera sådant, ville Sven Franske kungens spelmän ingår. Man Bengtsson veta, och svaret var självsäkert: behöver bara kasta en blick på de första Så mycket som helst! Till saken hör att raderna för att börja gnola med på Per arvodet i verkligheten var 65 kronor jämnt, Martin Hambergs melodi: men med oöverträffad stilkänsla insåg ju Frans att femtioöringen ger bokstavligt ta- Vi ha kommit från Burgund och från Gui- lat mera klang åt historien. enne från Brabant och från det gröna Norman- Dikten som berör die.

Ännu i dag, åttio år senare, kan man be- Kritikerna förhöll sig i det stora hela väl- röras djupt av FGB:s dikter, med deras villigt till Bengtssons debutbok, även om suggestiva ordmönster och underliggande författaren betraktades som något otids- tankevärld. Det måste ju vara ett tecken enlig i sin diktning. Det var ett omdöme på stort författarskap att hans poesi fortfa- som FGB säkert tog med jämnmod; han rande når fram till en läsare vars förmåga tyckte aldrig om modernisternas fokuse- till skönhetsupplevelser kunde förväntas ring på själsliga evolutioner. Och otids- vara avtrubbad och begränsad av nutidens enligheten kan också uppfattas på ett po- konkreta vardagsförnuft. Samtidigt skulle sitivt sätt: det är bristen på tidsbundenhet inte Bengtsson vara Bengtsson om han som gör att dikterna ännu lever i vår sena inte redan i Tärningkast tillämpade det värld. I synnerhet den naturnära poesin grepp som är så fängslande i hans förfat- har behållit sin relevans och skira lätthet. tarskap, nämligen sättet att omsorgsfullt Bengtsson visste tydligen en hel del om bygga upp en stämningsfull bild för att botaniken, och för en läsare som har för sedan med en ironisk gest rasera hela kon- vana att vandra bland blommorna är No- struktionen. Metoden är särskilt effektfull vemberode något alldeles speciellt: i samband med konstfulla och strängt formbundna versmått, som i slutraderna Med dig och vad du skänkte sammanblan- i sonetten Ex tempore: das i minnet allt förblommat och förgånget, Djupt kända tankstreck smycka skönt min all syn du älskade, all sång du hört; bana. och när i drömmen jag din närhet andas, Och frågas då: – ”Vad fan är detta likt? är du en sommardag, som bär i fånget Så svarar jag förbindligt: – ”Det spon- gulmåra, mynta och johannesört. tana!

49 Den följande samlingsvolymen (1925) att åta sig. Han var en god översättare var alltså Legenden om Babel, som kom som gav svensk språkdräkt åt bland annat att bli FGB:s sista i den genren. Kritiken Thoreaus Skogsliv vid Walden (1924); i var mindre nådig än förra gången, kanske inledningen till denna bok tillämpar han mest beroende på att Bengtsson nu pu- redan den prosastil som senare blev så blicerade ett antal ovanligt långa dikter, karakteristisk för honom. bland annat Baalims döttrar med motiv Rolandssången klarade han också av, ur Domarboken. Men även i dessa ingår liksom Det förlorade paradiset av John berömda rader som förmedlar ett nästan Milton; under arbetet med det sistnämnda fysiskt intryck av de enorma tidsvidder verket stiger hans klagan över den tröt- som historien omfattar: tande sysselsättningen till ett crescendo. FGB översätter Juan i Amerika och även ...som om såge jag rysande ut någon annan bok av Eric Linklater, och från de staplade seklernas brant han skriver om medeltidsdiktning och över land som jag dvalts i förut, många andra ämnen, dels som artiklar tills en syn fammar klar och bekant och understreckare i tidningarna och dels och jag känner till slut: som uppslagsord i konversationslexikon. Det var så. Det är sant. – Åtskilliga av dessa skriftstycken och även en del recensioner ligger till grund för se- Bengtsson tillåter dock inga ensidiga nare essäer. stämningslägen; från de ödesmättade Läget började lätta först efter det antika motiven kan Bengtsson mödolöst Bengtsson från och med 1929 började ge gå över till en Elegi över forna fammor ut sina prosaböcker, med Litteratörer och och till burlesken Sju sovare. Trots all militärer som den första. Därefter kom den virtuositet som han visat som poet ett par essäsamlingar till, Silversköldarna blir i alla fall prosan i fortsättningen hans 1931 och De långhåriga merovingerna främsta uttrycksmedel. Ett antal av hans 1933, följda av det stora verket om Karl dikter förblir liggande i byrålådorna, och XII:s levnad i två band. Fler essäer kom tio år efter hans död ges dessa ut (i urval 1938 i form av boken Sällskap för en av Hjalmar Gullberg) under namnet Inför eremit. Det var ungefär vid denna tid- kvinnan ställd. Också i samlingsvolymen punkt som de stora upplagorna gav till Dikter (1950) hade FGB infört tretton ny- resultat att han äntligen förlöstes från sina are och opublicerade dikter. penningbekymmer. Då kunde han också, vid 45 års ålder, gifta sig med Gerda Fi- Översättningar för brödfödan neman, som han lärt känna på Norstedts förlag och som han uppvaktat under lång På inkomsten av diktböckerna kunde tid. Han tog även senare någon gång eko- Bengtsson naturligtvis inte leva, och hans nomiska problem till tals i breven till sin ekonomiska situation var under många år förläggare, men allt sådant upphörde ef- allt annat än stabil. I brev till vänner och ter den dundrande succén med romanen förläggare diskuterar han sin misär, med Röde Orm ett par år senare. ständiga förfrågningar om ersättningen för de många ströjobb han var tvungen

50 Kan läsas om och om igen sor i vår tid kan man väl ändå uppfatta de forntida skurkaktigheterna som volym- Bengtssons essäer har den underbara mässigt ganska anspråkslösa. Och FGB egenskapen att de kan läsas om och om bjuder ju också på mindre bloddrypande igen och texten förefaller varje gång ny. ämnen inom essäböckernas pärmar, till Som kvällslektyr på en veckolång resa exempel den målande beskrivningen av räcker mer än väl en enda volym; min Vintermänniskan som fera av FGB:s personliga favorit i den vägen är De lång- vänner tycks ha ansett som en av hans håriga merovingerna. Titelberättelsen bästa skapelser. I den levererar Bengts- handlar om den våldsbenägna kungaätt son språkbilder som verkligen talar till en som regerade i 500-talets Frankrike, dess nordbo: tåg kommer inte fram eftersom dåd och illdåd såsom biskop Gregorius ”vintern hostat vårdslöst längs spåren”, av Tours i egenskap av tidens krönikör tre steg från dörren råder en värld med skildrar dem. FGB karakteriserar denne ”fn snö i ansiktet, köld, vind och mör- biskop som ”rörande trohjärtad mitt i sitt ker…sedan ingenting utom markernas överföd på underverk och mirakelkurer” andedräkt, den stora likgiltighetens ma- men samtidigt som en hederlig berättare, jestät och den öde oändlighetstonen från därutöver ständigt sysselsatt med att av- gamla furor”. värja kungars och drottningars värsta ex- cesser som de för det mesta riktade mot Humoristiska effekter varandra. Då och då är han tvungen att rensa upp även i sin egen närmaste om- 1930-talets serie av essäböcker komplet- givning där man lärt sig alltför mycket terades senare 1947 med ytterligare en av de kungligas sätt att utgjuta blod och samling som gavs namnet För nöjes skull. bedriva hor. Ibland riskerade den värde Efter Bengtssons död kom ytterligare två biskopen även sitt eget liv, bland annat volymer, först Folk som sjöng (1955), genom att motsätta sig den nya uppfatt- vars urval på 26 essäer sammanställdes av ning om treenigheten som konung Chil- Ingvar Andersson. Som tidigare nämnts perik med Bengtssons ord själv uttänkt gav Frans G. Bengtsson-sällskapet så sent och önskade få genomförd. som 1986 ut ännu en bok, Äreräddning Det handlar alltså om våldsamma tider för Campeadoren. Samtliga essäer som och fruktansvärda familjefejder, i denna ingår i den hade publicerats någon gång essä och i åtskilliga andra med historiska tidigare på olika håll, men hade alltså inte motiv. Som Karl Ragnar Gierow fram- funnit någon plats i FGB:s tidigare sam- hållit ligger det något svårförklarligt i lingsvolymer. att Bengtsson förmår omforma all denna I det stora material som de sex böckerna grymhet och förvildning till något under- utgör måste det med nödvändighet fn- hållande. Bengtssons inställning är enligt nas även sådana skriftstycken som hellre Gierow att lidandet och olyckan ligger i kunde kallas kåserier än essäer, lättvik- det förgångna, vad som fnns kvar är ett tare åtminstone vad omfånget beträffar. pittoreskt skådespel, ett nu utan följder, I boken om Campeadoren Rodrigo Diaz, försinnligat av hans fantasi. även kallad Cid eller Slagfältens Herre, Med tanke på folkmord och andra fa- ingår en sådan betraktelse på endast två

51 sidor, benämnd Tankar vid striglandet sitet och dramatik i händelseförloppet. Ett av en rakkniv. Men Bengtsson är säker i bra exempel på detta ges i essän Indisk greppet också i dessa korta stycken; även historia: då texten är varken djuplodande eller lärd bygger han upp de humoristiska effekter- När den stora mongolstormen bröt lös, na med stor omsorg. Gierow formulerar slapp Indien till en början undan; Djin- sitt omdöme på följande sätt: gis Khans hordar sköljde förbi västerut i den störtvåg som skulle nå ända fram till Också i sina kåsörnummer, där den Schlesien och Dalmatien och döko endast språkliga virtuositeten kanske mest faller i förbigående upp inom Indiens gränser på i ögonen som en häpnadsväckande kom- jakt efter fyende sultaner; men Timur den binationsrik och driftig svada, håller han lame, mera eftertänksam i sina operatio- frasen vid god balans och behärskar sina ner, gav sig tid att stiga ned till slättlandet uttrycksmedel som en furste. Han kan och foga Hindustan till sin intressesfär på mönstret även när han syr ihop det med sitt vanliga otvetydiga sätt: Delhi storma- tråckeltråd. des, hundratusen huvudskallar staplades i pyramider, slavar och byte släpades hem Egentligen är det ganska fantastiskt att till Samarkand. FGB aldrig blir fånge i något litterärt manér och aldrig upprepar sig, inte ens Skrivandet var en mödosam sysselsätt- då hans ordvändningar är så sinnrika att ning för Bengtsson. Han lade ner mycken man tycker det är synd att de inte kan tid på att fnna det exakt rätta ordet och återanvändas. En delförklaring till detta den bästa formuleringen – detta är säkert är naturligtvis den enorma bredden i en viktig orsak till att han kunde undvika hans stoff som innebär att han kan varie- upprepningar och trivialiteter. Han sägs ra sin stil enligt det motiv han behandlar, ha fått till stånd ungefär en färdig boksida dramatiska händelseförlopp på ett sätt, per arbetsdag, något som förefaller troligt personhistoria på ett annat, något feno- med tanke på essäböckernas långsamma men som han vill ironisera över på ett utgivningstakt. tredje. Han tillåter inte att det vardagliga talspråket blir norm för det skrivna, de Tragisk hjälte raka och korta meningarna är inte hans modell. Boken om Karl XII:s levnad lär dock ha varit ovanligt lätt att skriva. Kungens do- Semikolons mästare minerande gestalt rör sig på en tidsscen som sträcker sig från de första segerrika Vid sidan av allt annat är Bengtsson en fälttågen, med Narva som höjdpunkt, mästare i att använda semikolon, detta till Poltava, Bender och dödsskottet vid förträffiga skiljetecken som tillåter att Fredrikshald. Ett myller av omgivande man bygger upp sin berättelse av ett fer- motspelare och statister beskrivs om- tal korta textavsnitt som lika gärna kunde sorgsfullt av Bengtssons penna: fotfol- vara separata meningar, men som sam- ket som gör det bästa av läget även då mankopplade skapar en känsla av inten- slappsvansar till generaler fattat dåliga

52 beslut, tsar Peter som i dubbel bemärkelse thia, stora både i lycka och olycka och tornar upp sig österöver, bundsförvanter envetet rättrådiga även de. av varierande kvalitet och uthållighet. FGB ansåg själv att slutkapitlet i bo- För oss fnländare är det högst intressant kens första del var något av det bästa han att boken tillägnas en av våra landsmän, skrivit. Under rubriken Farväl till Europa nämligen historikern, politikern och för- berättar han här om den välutrustade armé fattaren Eirik Hornborg – karoliners like, som i augusti 1707 lämnar Sachsen, lyck- säger FGB. ans gullgossar på allt sätt, ”med avske- Bengtsson deklarerar klart i företalet dets bitterljuvhet kvar i mustascherna”, i att han vill varken bevisa eller vederlägga riktning mot det av ingen anade mörkret någon karakteristik av Karl XII, och tar vid Poltava. Vi som har facit i hand vet därför till sin utgångspunkt att denne med att denna utmarsch var den svenska stor- alla sina egenheter och alla sina begräns- maktstidens slutparad, en sista uppvisning ningar var tillräckligt bra sådan naturen inför Europas ögon: danat honom. Vad detta innebar beskrivs senare i detalj: kungens övertygelse om ... och om framdeles vi svenskar någon att hans egen vilja skulle vara rättesnöret gång dyka upp på slagfält här, skall det för alla beslut, hans stränga och orubb- ske städat och milt, med portföljer, för liga moraluppfattning, hans benägenhet hållande av högtidstal; men med pik och att lita till värjans diplomati. Vad FGB än musköt aldrig mer. gör så idealiserar han inte sin huvudper- son; tvärtom konstaterar han att kungen ”Ängsliga käringar” uppvisar ”en självtillräcklighet, en envis- het, en tjurskallighet utan like, ett radi- Frans G. Bengtsson lekte med tanken på kalt struntande i alla påverkningsförsök att följa upp biografn över Karl XII med och yttre biomständigheter sedan han en en liknande bok om dennes farfar, krigar- gång föresatt sig något”. kungen Karl X Gustaf, men i ett brev i no- Och ändå kvarlämnar FGB:s verbala vember 1939 meddelar han att tidpunkten fyrverkeri ett intryck av en hjältegestalt, inte riktigt lämpar sig för berättelser om en tragisk sådan, visserligen, men helgju- plundringar i Polen. Världskriget hade ju ten även i motgången. då brutit ut i och med Hitlers angrepp på Vid en förnyad genomläsning av boken detta land; FGB talar upprört om galning- tycker man sig dessutom skönja arke- arna i Tyskland. Då Sovjet i slutet av sam- typen för ett litterärt mönster som i sin ma månad anfaller Finland kommer FGB helhet byggts ut först långt efter Bengts- i ett brev till skalden Bertel Gripenberg sons tid: en berättartradition som på ett med ord och inga visor då den svenska specifkt helsvenskt sätt svarar mot beho- regeringen visat sig vara ovillig att öppet vet av dådkraftiga nationella sagofgurer. bistå grannlandet: Han följde själv upp denna med böckerna om Röde Orm. Jan Guillou har träffsäkert ...om den bestått av annat än ängsliga utnyttjat samma grepp i vår tid, då han käringar och kafferepsintelligenser med skapat sina berättelser om skurkjägaren lika mycken moralisk ryggrad som ett Hamilton och korsriddaren Arn de Go- halvt dussin ostron [hade den] inte bort

53 låta skrämma sig från det rättas solklara systrar som krigsbarn på Ribbingsfors. I väg. Jag känner mig som om jag satt i ett hemmet bygger FGB upp en stor boksam- gråsuggesamhälle, en gråsugga själv. ling, som numera ägs av FGB-sällskapet och förvaras på Gullspångs kommunbib- Vikingasagan om Röde Orm kom till un- liotek. der krigsåren. Pennan löpte lätt och fanta- sin födade då Bengtsson 1941 skrev för- ”På plågans bädd” sta delen av boken. Med den andra delen hade han betydligt mera besvär och det På 1940-talet publicerar Bengtsson böck- räckte ända till 1945 innan den äntligen erna om Röde Orm; under det utdragna kunde ges ut. Romanens framgång var arbetet med den senare delen deklarerar enorm och FGB blev i ett slag en av Sve- han i ett brev att ”om jag överlever denna riges mest folkkära författare; lika stor var lunta, skall jag därefter endast syssla med entusiasmen inom det svenska språkom- nedskrivandet av min ungdoms memoa- rådet i Finland. rer, hållna i en vinnande stil av åldrig men- En titt på antikvariatens webbsidor vi- löshet och enfald”. Barndomsskildringen sar att boken kommit ut i ett stort antal Den lustgård som jag minns publicerades upplagor, inte endast i Sverige utan även mycket riktigt 1953. i Norge och Danmark. Den upplaga jag i I slutet av 1940-talet börjar Bengtsson skrivande stund har framför mig är utgi- klaga över diverse krämpor i breven till ven 1996 som en pocketbok; den omfattar vänner och bekanta. I ett brev från 1948 på 601 sidor bägge delarna av romanen. säger han sig plågas av reumatiska smär- tor i nacken, vilka känns ungefär som ”en Stadgad familjefar med oändlig varsamhet utförd halshugg- ning med tårtspade”. Ett par år senare är Efter giftermålet med Gerda 1939 inträd- bägge makarna allvarligt sjuka, Gerda de ett nytt skede i Bengtssons liv. Han liggande i gulsot och Frans intagen på fyttade till Gullspång i nordligaste Väs- lasarett för att få vård för sitt förhöjda tergötland och bosatte sig i en herrgårds- blodsocker. Deras hälsa vacklar även i fygel på gården Ribbingsfors, som hade fortsättningen, med upprepade sjukhus- anknytning till hustruns släkt. Som en pa- vistelser som följd. rentes kan nämnas att Gerda på mödernet FGB konstaterar i ett brev 1953 att han härstammade från Finland, enligt FGB förmår skriva endast under en timmes tid från en släkt som hette Säve. Det namnet varje morgon, sedan går det inte mera. tycks dock överhuvudtaget inte fnnas i Vännerna antyder att han blev bitter till de fnländska registren över levande och sinnes när slutet närmade sig; det måste döda; förklaringen är möjligen den att det ha varit frustrerande för denne kraftkarl är fråga om en felaktig skrivning av det att känna såväl den fysiska som andliga fnska namnet Seve. spänsten avta. Kanske han också grämde På Ribbingsfors föddes också sonen sig över andra saker: att en person som Kim 1939, och FGB föll mödolöst in i han tyckte hjärtligt illa om, poeten och rollen som stadgad familjefar. Under hös- naturvetaren Sten Selander, blev invald ten 1944 vistas också två fnlandssvenska i Svenska Akademien, att han däremot

54 aldrig själv blev ledamot i det illustra sällskapet, och att han inte heller kallades till hedersdoktor vid något universitet vilket han ju objektivt sett i högsta grad förtjänat. Allt detta är gissningar, själv säger Bengtsson ingenting och vännerna är diskreta. Bengtssons tillstånd förvärras under det följande året; han säger sig ”ligga på plågans bädd, där jag har det rent ut sagt djäkligt”. Hans brev blir allt kortare, och mot slutet av 1954 är det Gerda som skriver dem på hans begäran. Den 19 december samma år slutar hans liv, och han gravläggs invid Amnehärads kyrka i Gullspång. I sina minnesanteckningar uttrycker Eric Linklater sin stora sorg, men fortsätter sedan:

...vad jag skall minnas är hans skratt som tycktes röra sig överallt i hans mäktiga kroppshydda och till sist trängde fram i en serie kluckanden likt de bubblor som stiger upp från en isländsk geysir och är resultatet av en rik inre värme. Frans G. Bengtsson var en utomordentlig * sällskapsmänniska, med många vänner också i Finland. FGB:s son Kim Bengtsson har vänligen läst manuskriptet och korrigerat några in- texten. Bilderna har ursprungligen ingått exakta uppgifter. Ylva och Gustav Bengts- i Frans G. Bengtsson, En minnesbok (red. son har gett tillstånd att använda citaten i Michanek 1955).

55 Tom Söderman

Ett telefonsamtal som förlaget inte glömmer: ”Mitt namn är Graham Greene – kan vi mötas i Societetshusets bar”

Den engelska författaren Graham Greene besökte Finland en eller två gånger. Besöken omges av mystik. Var det politik eller kvinnor som intresserade honom? Jag har försökt fnna ut varför han kom.

Det kunde ha varit upptakten till en Neutrality” (1968), som det här är fråga spionroman av Graham Greene. En taxi om. Graham Greene gav 1985 personli- kör fram till vårt hus i Helsingfors. Chauf- gen boken från sitt bibliotek till en vän fören överlämnar ett konvolut med en på besök från Helsingfors. Greene avstår bok. Jag håller i min hand en bok som ifrån boken vid en tidpunkt då neutrali- Graham Greene av allt att döma har läst. teten snart skulle bli ett passerat stadium Jag har också läst den tidigare men nu gör hos oss! Greene var som i många fall före jag det på nytt och befnner mig plötsligt sin tid… i ”Greeneland”. Den engelska författaren Det har numera framgått att Graham har streckat för många avsnitt i boken som Greene skrev en dikt om Vinterkriget, an- visar hans intresse för storpolitik, en små- tagligen redan våren 1940. Det fnns en stats roll i världspolitiken för att överleva, uppgift om att Graham Greene besökte om människors liv i krig och fred. Finland för första gången 1952 – Helsing- Böcker har sina öden. Det gäller i fors-olympiadens år. Det nämns i Michael synnerhet Max Jakobsons bok ”Finnish Sheldens biograf, men jag har inte hittills

56 Graham Greenes namnteckning i Jakobsons bok.

57 hittat någon annan källa som kan verifera i stöpsleven. Det är fullt möjligt att den det. Å andra sidan fnns det många villo- engelska författaren hade läst en – helt spår i Graham Greenes liv. förfalskad – nyhetsrapport i Washington Det stora och sista besöksåret var 1969. Post att Sovjetunionen höll på att fytta Då får Greenes fnska förlag Tammi ett te- fram sina positioner i Finland efter Prag- lefonsamtal som man sent skall glömma. kuppen. Tidningen gjorde gällande att Förläggaren Matti Suurpää berättar i sin sovjetiska truppstyrkor avancerade längs minnesbok ”Kuljin missä kuljin”/Jag gick Saima kanal in i Finland. Ingen får mig där jag gick (2008) att han som nyanställd att tro att Greene befann sig i Imatra för på Tammis förlag hade blivit uppringd av att beundra forsen. Några ryska soldater en person som kallade sig Graham Greene hittade han inte – om det nu var det han och vill träffa sin fnska förläggare. Matti var ute efter. Suurpää gick in till förlagschefen Jarl Hel- Besöket på Statshotellet i Imatra fram- lemann och frågade om det var förlagets stod länge för mig som gåtfullt. Om det policy att utsätta ny personal för ”practical var ett amoröst äventyr så kan man fråga jokes”. Absolut inte, svarade Hellemann. sig varför Graham Greene måste resa så Så herrarna från Tammis förlag begav sig långt österut i Finland. Behövde Greene till den avtalade mötesplatsen som var So- en vecka på sig för att få ett grepp om cietetshusets bar. Mycket riktigt, där satt den ”politiska atmosfären” kring grän- Graham Greene. Sedan fortsatte man till sen? Plötsligt såg jag ett nytt mönster Savoy för att äta middag. framträda efter att ha stött på en uppgift att superspionen Kim Philby tidigare hade På spaning i Imatra försökt arrangera ett möte i Helsingfors med en av sina förra agentkolleger Nicho- Graham Greene var förtegen om sitt skri- las Elliot. Det var samme Elliot som av- vande också inför sin fnska förläggare. slöjade att Philby var sovjetisk agent och Han berättade att han hade bott en vecka som framtvingade hans fykt från Beirut på Statshotellet i Imatra. Han hade skrivit till Moskva 1963! Nu skedde Graham in sig som G. Greene och ingen hade känt Greenes besök i Imatra 6 år efter Philbys igen honom. Greene ville inte gå närmare avhopp, som var en internationell skan- in på vad han gjorde i Imatra. Suurpää dal för den brittiska och amerikanska sä- förmodar att han ville uppleva atmos- kerhetstjänsten. Senare blev det känt att fären i närheten till Sovjetunionen. Jag KGB höll Philby tämligen isolerad de för- vet att man från hotellets tornrum kan se sta åren i Moskva ”för att skydda honom över gränsen till Ryssland. Greene ställde mot fentliga agenter”. Philby vantrivdes många frågor om hur man i Finland upp- helt enkelt. Det fck Graham Greene veta. levde förhållandet till den stora grannen i Det är därför fullt möjligt att Greene för- öster. Föregående år hade varit ett inter- sökte ordna ett sammanträffande. Vi vet nationellt krisår med den sovjetiska inva- inte vad som hände i Imatra. Blev Greene sionen i Prag 1968. utlovad ett möte varpå han reser till Ima- Det var kännetecknande att Graham tra? Eller så återtogs löftet av KGB. Det Greene hade en fabulös förmåga att ti- fanns de inom ledningen för KGB som digt få upp ögonen för konfikter som låg misstrodde Philby för att fortfarande vara

58 en brittisk agent. De kan ha misstänkt att nom stan och de gick in i den nya stora Graham Greene kunde erbjuda fri lejd Kaleva-kyrkan. Reenpää hade på tungan för honom tillbaka till England. Greene att säga att här sitter två som hade konver- hade själv ett förfutet inom den brittiska terat till katolicismen i en luthersk kate- säkerhetstjänsten under andra världskri- dral – men han avstod. Men båda behövde get så han visste hur systemet fungerade. lugnet och vilan i kyrkans sköte! Greene ställde alltid gammal vänskap hö- Om det hade gått vilt till någon natt så gre än lojaliteten mot ett land. fnns det ett vittne som utpekar en blond Jag får ett intryck att Graham Greene ung författarinna bosatt i Tammerfors. De var ganska disträ under mötet med förläg- hade setts tillsammans på en restaurang. garna från Tammi. Inte att undra på! Men Graham Greene vägrade att ställa Suurpää frågade om Graham Greene vil- upp för en tv-intervju med hänvisning till le delta i ett möte mellan fnska och ryska att det var hans bror Hugh Greene som författare i Tammerfors (25–30.8.1969). skötte familjens tv-framträdanden! Hugh Det ville Greene mer än gärna! Det kan blev med tiden BBC:s generaldirektör. man också förstå då det var under ett kris- Han var före andra världskriget engelsk läge i det kalla kriget. Av den fnländska korrespondent i Berlin. Bra att ha goda ordföranden, professor Kai Laitinen ut- källor även inom familjen. verkades att Greene kunde få tillstånd som journalist. En av våra författare, lojal mot Gick miste om Nobelpriset Moskva höll på att gå i taket när det fram- gick att en utländsk författare, som hade Då alltmera av Greenes omfattande kor- fördömts i Pravda, skulle få delta. Slutli- respondens blir publicerad kanske en del gen insåg man att en protest mot Graham gåtor eller villospår får sin lösning. Hit- Greene bara skulle drabba värdlandet på tills har inget brev till eller från Finland det internationella planet. Det visade sig att gått i tryck. Hans engelska förläggare Greene kunde umgås helt otvunget med de Little, Brown Book Group betonar att ryska författarna. det i breven berättas om resor, politik, spionaffärer och förhållandet till hustrun Vem var blondinen? Vivien (de hade separerat) och till älska- rinnan Catherine Walston, som är före- Nu närmar vi oss pudelns kärna i ett avse- bilden för den bitterljuva boken ”Slutet ende. Det är Graham Greenes passion för på historien”. Men Graham Greene hade unga kvinnor, som inte var någon hemlig- på 1950-talet ett långvarigt förhållande het precis. Men först ett vittnesmål som med den svenska skådespelerskan Anita kan ge en viss vägledning. Erkki Reenpää Björk, som hade varit gift med förfat- skriver i sin litterära loggbok (2003) att taren Stig Dagerman. Det är möjligt att han en dag tog över värdskapet för Green- det förhållandet kostade Graham Greene es besök i Tammerfors. Greene hade ett Nobelpriset i litteratur. Svenska akade- plåster i pannan och baksmälla! Suurpää mien har sina outgrundliga vägar när det försäkrar att han hade lämnat Greene fö- gäller Nobelpriset. Det var framför allt regående kväll i gott skick. Efter lunchen Artur Lundkvist som ogillade Greene. tog Reenpää sin gäst på en promenad ge- Det hjälpte inte att Erik Lindegren hade

59 Den brittiska författaren Graham Greene – gåtfull i många väderstreck. Han föddes den 2 oktober 1904 i Berkhamsted, Hertfordshire och dog den 3 april 1991 i Corsier-sur-Vevey, Vaud, Schweiz.

60 översatt ”The Power and the Glory” till svenska 1945. En av de största

Graham Greene var ändå en av 1900- talets största författare i fera decennier. Han skrev över 20 romaner, essäsam- lingar, fera skådespel och noveller. Han vävde samman sina intryck av resor, personliga förhållanden, observationer av makten och härligheten, sin katolska tro – och ibland misstro, sin politiska intui- tion och erotik till en litteratur som kallas för Greeneland. Jag har genom litteraturen följt hans väg från den lilla hemorten Berkhamsted – som jag har besökt – till Europa ( ”Orientexpres- sen” och ”Tredje mannen”), till Indokinas djungel (”Den stillsamme amerikanen”), till Sydamerikas despotiska förhållanden (”Vår man i Havanna”,”Komedianterna” och ”Honorärkonsuln”). Hans sista roman ”Den mänskliga faktorn” är hans märkliga Jarl Hellemann – förlagsbranschens gentle- sätt att visa sin uppskattning av Kim Phil- man. (Foto: Kai Nordberg) by, som var hans vän. Det retade naturligtvis det brittiska politiska etablissemanget, fck ett fredspris. Det blev kontroversiellt i synnerhet som Greene deklarerade att på grund av Greenes speciella katoli- ”spioner räddar världsfreden” i The Times cism som inte riktigt gick ihop med hans spalter! livsstil. Över tjugo år levde han så gott som dagligen ihop med en gift fransyska Kontroversiellt pris Yvonne Cloetta i Antibes på Rivieran.

Graham Greene var född den 2.10 1904 Legender med eget liv och avled den 3.4 1991 på en klinik i Schweiz. Han blev det sista året tilldelad Graham Greene är ständigt aktuell. Som- Eeva Joenpeltos litterära pris. Jarl Helle- maren 2009 meddelades att man hade mann hann få ett tackbrev men Graham hittat ett oavslutat romanutkast ”The Greene avled innan priset delades ut. Hel- Empty Chair” från 1926 skrivet för hand. lemann var den som bäst kände Graham Det sistnämnda är ingen nyhet. Graham Greene i Finland utan att göra något num- Greene skrev allt för hand, minst 500 ord mer av det. De träffades sista gången i per dag. En medresenär har berättat att när april 1981 i Jerusalem då Graham Greene de var på Tahiti hade Greene skrivit fär-

61 digt för dagen när andra steg upp. forskaren Richard Greene (inte släkt), Graham Greene var ingen vanlig världs- som har redigerat en första utgåva av resenär. Han dök upp när det passade ho- Greenes brev, ställer sig tveksam. Han an- nom. Ibland sände det chockvågor i länder ser att Sherry bedriver rovdrift på Greenes med instabila regimer. Hans bok ”Komedi- material, i synnerhet som Sherry anser att anterna” bidrog till ”Papa Doc” Duvalier- man ”måste beundra en man som kan ha regimens fall på Haiti. ”Honorärkonsulen” sex med alla inom synhåll”. Det är med undergrävde general Stroessners långvari- all säkerhet en överdrift även om Graham ga diktatur i Paraguay. Greene hade ett stort intresse för det täcka Många av Greenes romanfgurer blev könet. De 47 går inte alls att identifera. legender som började leva ett eget liv. Jag tror för min del att Graham Greene i Alden Pyle, den godtrogna amerikanska det här fallet ville driva med eftervärlden. agenten i boken ”Den stillsamme ameri- På samma sätt utmanade han västvärldens kanen” blev förebilden för ett misslyckat ledare genom att ta ställning för Fidel amerikanskt agerande utomlands – i det Castro, Ho Chi Minh och Salvador Allen- här fallet – Vietnam. President George de. Han skrev om sin gudstro så att många W. Bush ville en gång polemisera mot katoliker blev förtvivlade. Han visade att Greene långt efter dennes död då han i det inte fnns några säkra moraliska vär- ett tal påstod att Pyle var en amerikansk deringar. Hans politiska romaner skapade patriot. Greene måtte småle, var än han osäkerhet i många diktaturer. Kärleken är… är en ständig men ofta svårfångad följe- slagare i hans romaner. Hans närmaste Driver med eftervärlden vänner visste att han ibland rökte opium, som han hade lärt sig i Vietnam. Genom Bland Graham Greenes kvarlämnade sin berättarförmåga och medryckande stil papper fnns en förteckning över 47 pro- blev han en av 1900-talets absolut största stituerade. Hans levnadstecknare, den författare amerikanska författaren Norman Sherry Någon romanfgur hittade Graham tar den på fullt allvar. Den kanadensiska Greene inte i Finland.

62 Erik Kruskopf

Bildkonstens Svenskfnland

Var går gränsen för om en bildkonstnär och hans verk skall räknas till den fnlandssvenska kulturskatten eller inte? Är det konstnärens modersmål som är det avgörande? Eller boplats? Eller engagemang i frågor som kan kallas fnlandssvenska? Eller möjligen generation: var Robert Vilhelm Ekman en fnlandssvensk konstnär? Eller Albert Edelfelt? Eller Ragnar Ekelund?

Under Ekmans tid hade frågan ännu som han ville inkorporera hela Finland i. ingen som helst relevans. Under Edel- Men hur knuten till det svenskspråkiga felts endast med tvekan: Edelfelt själv Finland han än var, var han noga med uppfattade visserligen sig själv som starkt att utomlands gälla icke som svensk utan knuten till den svenskspråkiga kulturen i som fnne – fastän han, olyckligt nog, var Finland, men var samtidigt en hängiven tvungen att ha ryskt pass. patriot i sant runebergsk anda. Kalevala Den konst som Edelfelt skapade var förstod han sig inte på, sina egna kultu- därför också, som han själv betonade, rella rötter kopplade han hellre till Sve- fnsk. Någon annan term kom på hans tid rige än till det fnska Finland. När Svens- inte heller i fråga. Men jämförd med andra ka konstnärsförbundet gästade Ateneum i stort sett samtida målares verk bär stora med en stor utställning uttryckte han i delar av hans produktion ändå en prägel Helsingfors-Posten sin glädje över att ”vi som klart anknyter till de fnlandssven- här stå ansikte mot ansikte med en frukt ska kusttrakterna. Kontrasten blir särskilt av den kultur, som står oss närmast och påfallande om man jämför Edelfelts verk av vilken vår egen är en avläggare”. Det med Axel Gallen-Kallelas (Gallén accen- var för denna avläggare han arbetade, och tuerade ju också sin anknytning till det

63 förnyelsesträvandena i konsten var mera utbredd bland fnlandssvenskarna beror naturligtvis inte på att de skulle ha varit konstnärligt mera framåtsträvande, utan på deras språktillhörighet. Tack vare svenskan hade de lättare att komma in i de skandinaviska kretsarna under de obliga- toriska Parisvistelserna, med den vidare utblick detta erbjöd. De hade tillgång till ett mera mångsidigt utbud konstlitteratur och hade i många fall också lättare för andra språk. Exempelvis Pekka Halonen studerade också i Paris men kom inte på allvar in i den skandinaviska kretsen, även om han blev rätt nära vän med svensken Carl Wilhelmsson. När Gallen-Kallela- museet 1996 arrangerade en utställning om den nordiska konstnärskolonin i Pa- ris i slutet av 1800-talet är Axel Gallén, Eero Järnefelt och Ville Vallgren de enda av de 14 fnländska deltagarna som kan karakteriseras som fennomaner, fastän, Robert Vilhelm Ekman: Läsande gumma, liksom alla de andra, med svenska som 1838, olja. modersmål. Detta är knappast överras- kande: bland de bildade var vid denna tid praktiskt taget alla svenskspråkiga, om än demonstrativt fnska genom att ändra sitt med tiden allt fer fck ett växande intresse namn) för att inte tala om Pekka Halo- för det fnska språket. nens eller Juho Rissanens konst. Sixten Men läget förändrades snabbt. I en ut- Ringbom konstaterar i Konsten i Finland ställning av modernismens genombrott i att man redan i 1890-talets konst kan ana Norden 1910–20, arrangerad av en rad den uppdelning i ”en internationellt kos- nordiska museer och visad i Ateneum mopolitisk klick och en nationellt medve- 1990, är förhållandet på basen av mo- ten gruppering” som senare skulle utkris- dersmål 4–4. Delvis beror detta kanske på talliseras i olika gruppbildningar. Denna urvalskriterierna: här saknas t.ex. Schjerf- internationellt orienterade riktning, ”lju- beck, Enckell och Thesleff, som väl an- sare och lättare i tonen”, uppbars, skriver sågs höra till en tidigare generation, men Ringbom, ”till stor del av fnlandssvenska också Ragnar Ekelund, Sigrid Schauman konstnärer”, medan den nationella rikt- och Greta Hällfors, den sistnämnda kan- ningen, ”mörkare och allvarsammare”, ske den mest radikala modernisten i Fin- huvudsakligen representerades av fnska land före 1920. Men framför allt visar det eller fnsksinnade konstnärer. att de svenskspråkiga inte mera på samma Att öppenheten mot de internationella sätt dominerade konstscenen. Snart var

64 de en minoritet också bland bildkonstnä- rerna. När det gäller bildspråket är det nog endast med svårighet man kan urskilja nå- gon fnlandssvensk särart, lika litet tidigare som bland modernismens olika företrädare under åren före och efter andra världskri- get. Även om de kulturella rötterna, språk, hemmiljö, skola med mera, givetvis spelar en stor roll för den enskilda konstnären, är bildkonstens historia traditionellt så gränsöverskridande, att historiska före- bilder och internationella impulser ofta spelar en större roll än närmiljöns kanske alltför hemvana dofter. Ringboms ovan nämnda iakttagelse kan också diskuteras. Om karakteristiken kan sägas motsvara huvuddragen hos exempelvis Anitra Lu- canders, Per Stenius eller Erik Granfelts måleri under en viss period passar andra samtida likaså svenskspråkiga målare som Erik Enroth, Sven Grönvall eller Åke Mattas svårligen in i samma fålla. Från en annan synpunkt kunde Ringboms karakte- Victor Westerholm: Kor i björkskog, 1886, ristik, beträffande den kategori konstnärer olja. han förmodligen avsåg, kompletteras med termer som ”munter” och ”humorfylld”, och fnskt inom bildkonsten i Finland? epitet som passar in på målare som Ernst Bildkonsten kan ju inte på samma sätt Mether-Borgström och Rolf Sandqvist, för som vissa andra konstgrenar knytas till att inte tala om den fabulerande naivisten språket. Vi har en fnlandssvensk förfat- Håkan Brunberg. Men, det skall genast tareförening, ett förbund för de svensk- tillfogas, skämtsamma naivister fanns och språkiga skådespelarna i Finland och rent fnns det gott om också på fnskt håll, och av en Finlands svenska folkdansring. humor, möjligen av en lite mera betänk- Men alla föreningar och institutioner som sam art, fnner man goda prov på t.ex. hos sysslar med bildkonst är tvåspråkiga el- konstnärer som Simo Hannula, Alpo Jaa- ler enspråkigt fnska. För bildkonsten har kola eller Outi Heiskanen. språket inte samma betydelse, om ens nå- gon betydelse alls: både utbildning, verk- * samhet och kollegial kontakt sker lika behändigt – eller knaggligt – på moders- Därmed är vi framme vid den ovan antyd- målet som på ett mer eller mindre ytligt da frågeställningen: är det alls menings- tillägnat annat språk. fullt att dra några gränser mellan svenskt För den konstintresserade spelar det

65 Albert Edelfelt: Flickorna i båten, 1881, olja. knappast heller någon roll vilket moders- som en självklarhet. Kulturbetoningarna mål den konstnär har som skapat det verk har traditionellt uppstått som ringar på man blir intresserad av. Däremot spelar vattnet: det lokala står oss närmare än det i allmänhet lokal närvaro en roll: vilka nationella, där det krävs en högre enga- konstnärers arbeten jag kan få se i min gemangsnivå för att väcka intresse. Och omgivning, i gallerier eller museer som ju längre bort vi rör oss geografskt och befnner sig nära min boplats och vilka i tiden desto mindre blir den krets som jag kan uppleva som tillhörande min kul- faktiskt förmår intressera andra än bild- turmiljö. Denna kvalitet hos ett konstverk konstens mest hängivna supportrar. har stundom kallats dess hemortskoeff- Så har det varit, och så är det väl också i cient. Privata samlingar på olika håll i stort än i dag. Men tidens krafter och den landet präglas vanligen mycket riktigt mångomtalade globaliseringen håller på av de på orten verksamma konstnärer- att bryta ner också många lokalpatriotiska nas produkter. Detta gäller också i viss preferenser och människornas rörlighet gör mån de lokala konstmuseerna: i muse- lokala gruppbildningar mindre lockande. erna i Åbo t.ex. möter vi arbeten av fera De fnlandssvenska lokala konstnärskret- i Åbotrakten verksamma konstnärer än i sar som ännu under efterkrigstiden existe- museerna i Uleåborg, där i stället norra rade på vissa håll börjar vara minnen blott. Finlands målare och skulptörer är bättre I Borgå fanns t.ex. länge en ovanligt livak- representerade. Detta är knappast förvå- tig konstnärsgrupp med nästan uteslutande nande och vi upplever det i stället närmast fnlandssvenskar: Frans Nyberg, Lennart

66 Ragnar Ekelund: Vy över bro, 1922, olja.

Segerstråle, Åke och Karin Hellman, Paul 1962 fnns bland de tio bara två namn som Grönholm, Stig Fredriksson, Eva Olsoni, inte kan räknas till de svenska, nämligen Thor Lindroos och några till, med Juhani Otto Mäkilä och Jaakko Somersalo.Det är Linnovaara som mest synliga fnskspråkiga i alla fall att märka att svenskt modersmål inslag. Sådana lokala grupperingar får man aldrig var något kriterium varken för Gulin i dag leta efter. I Helsingfors fanns konst- eller för af Forselles: till den sistnämndas närerna kring skribenten och samlaren Åke toppfavoriter hör också sådana målare som Gulin med Prisma-gruppens medlemmar Tapani Raittila och Raimo Reinikainen. i centrum, och som ett slags fortsättning En särskild skara i sammanhanget är kretsen kring samlaren och konstentusi- Prisma-gruppen. Gruppen inledde sin ut- asten C.J. af Forselles, med Lars-Gunnar ställningsverksamhet 1956 och kom under Nordström, Per Stenius, Anitra Lucander efterkrigsåren att spela en roll motsvarande som mest framträdande gestalter. I den för Septemgruppens på 1910-talet. Gruppen den abstrakta konsten banbrytande publi- påstods i olika sammanhang representera kation Kymmenen taiteilijaa han tillsam- ”Ett fönster mot Europa”, vilket var en mans med Lars-Gunnar Nordström gav ut träffande karakteristik; 1950-talets början

67 Helene Schjerfbeck: Snappertuna kyrka, olja, 1890. präglades ännu i hög grad av den nationellt de centrala gestalterna). Han tillbringade inriktade landskapsexpressionismen, med en tid sina somrar i det fnska inlandet, konstnärer som Aimo Kanerva och Mikko och i hans måleri från denna tid återkling- Laasio i spetsen. Av Prisma-gruppens sju ar också en melankoli som stundom har medlemmar var Sigrid Schauman den setts som ett karakteristikum för det natio- äldsta, Ragnar Ekelund, Torger Enckell, nellt fnska. Men han verkade också som Yngve Bäck, Sam Vanni och Gösta Diehl författare och skribent; både sina dikter hörde till de kring sekelskiftet födda me- och sin konstkritik skrev han på svenska. dan Unto Pusa var den yngsta. Och hans hemspråk var svenska; han var Här kan vi med fog återkomma till den i gift med litteraturhistorikern och moders- början ställda frågan: var Ragnar Ekelund målslärarinnan Karin Allardt-Ekelund. en fnlandssvensk konstnär? Och svaret Unto Pusa var Prismagruppens enda blir (liksom för de festa andra i denna text fnskspråkiga medlem, vilket han bar med nämnda svenskspråkiga konstnärer) obe- jämnmod; all planläggning inom gruppen tingat ja, samtidigt som han också repre- fördes på svenska med nödtorftig över- senterar ett hos de festa fnlandssvenskar sättning vid behov. Måhända låg det ändå vanligt engagemang för det fnska, både också en smula allvar bakom Gösta Diehls beträffande naturen och människorna. kommentar rörande Pusa: ”Han har ett så Han var på 1910-talet medlem i Novem- jämnt humör. Han är alltid arg.” bergruppen, som med Tyko Sallinen och Jalmari Ruokokoski i spetsen länge kom * att betraktas som den grupp som i sin konst bäst förde fram det nationellt fnska (där Att leta efter någon gemensam nämnare för övrigt också Marcus Collin hörde till i dessa fnlandssvenska konstnärers pro-

68 Sigrid Schauman: Borgå domkyrka, 1956. duktion kan synas fåfängt, men ofta ser tryckssätt som Lars-Gunnar Nordström, man nog i texter om dem (liksom i Ring- som alltsedan debututställningen 1949 ar- boms ovan citerade) vissa betoningar av betat uteslutande med en nonfgurativism typen ”franskt skolad kolorism”, ett ”ly- i strikt geometrisk anda. Den nyligen med riskt drag”, ”öppenhet för den internatio- en stor utställning ihågkomna Ole Kan- nella modernismen”. De nya intrycken delin, som i egenskap av nonfgurativist rörande bildkonstens uttrycksmöjligheter rent kronologiskt hann en bit före Nord- kom framför allt från utlandet, och för ström, kan väl endast med tvekan räknas den framsträvande gällde det, hur fos- till de klart fnlandssvenska: han hörde till terländsk och hembygdstrogen man än de många som rörde sig lika hemvant på kände sig, att vara öppen för det nya. Vad båda språken, hemma i Borgå som också denna öppenhet beträffar framträdde den han var. Och är därför en utmärkt illus- särskilt tydligt hos Birger Carlstedt, som tration till det bisarra i varje uppdelning gott kan karakteriseras som en banbrytare av bildkonstens företrädare efter språk- i Finland både när det gäller surrealismen tillhörighet. och den nonfgurativa konsten. På denna Samtidigt kan Kandelin nämnas som ett senare linje har för övrigt ingen i vår konst exempel på den praktiska nordism, som uppvisat en sådan konsekvens i sitt ut- idkades av många företrädesvis fnlands-

69 De nordiska kontakterna hade också en betydelse när det gällde för efterkrigstidens modernistiska strömningar att fnna sin väg till Finland. Det var i Sverige Ole Kandelin på allvar konfronterades med nonfgurativ konst, både i original på ett par utställningar och i reproduktioner i tidningar och tidskrifter. Det var via svenska publikationer många andra av våra bildkonstnärer fck sina impulser, åtminstone fram tills det mot slutet av 40-talet började bli möjligt att resa också till Paris, där givetvis de rikaste källorna fanns att tillgå. Det är därför knappast förvånande att en så lång rad av efterkrigstidens föregångare när det gäller de modernistiska inslagen, och särskilt de som lutade mot en allt radikalare nonfgurativism, var fnlandssvenskar. Moder- nismens genombrott i Finland främjades i hög grad av två också huvudsakligen av fnlandssvenskar drivna institutioner, Ga- Åke Mattas: Självporträtt, 1962, olja. lerie Artek och Föreningen Nutidskonst, vardera med Maire Gullichsen som stark svenska konstnärer redan på 1930-talet bakgrundskraft. Galerie Artek presente- med stark tillväxt under efterkrigsåren. rade redan före kriget några konstnärer, Kandelin led nämligen av tuberkulos, bl.a. Fernand Léger, som hade ett inspi- och effektiv vård var svår att få i Finland rerande infytande på fera av den yngre under kriget. Tack vare de nordiska kon- konstnärsgenerationens målare. Och den takter som särskilt chefen för Helsingfors just på tröskeln till vinterkriget grundade konsthall Bertel Hintze upprättat kunde Föreningen Nutidskonst ordnade i Konst- Kandelin erbjudas vård på ett sanatorium hallen fera utställningar av modern konst i Sverige – fnansiär var ingen mindre än från utlandet, bland vilka framför allt ex- prins Eugen. 1945 grundades Nordiska pon Klar form i januari 1952 spelade en konstförbundet, som med underavdel- helt avgörande roll för den abstrakta kon- ningar i alla fem nordiska länder började stens intåg i landet. arrangera gemensamma utställningar och som även på andra sätt stimulerade det * samnordiska konstutbytet. Detta kom givetvis också fnskspråkiga konstnärer till Om det är svårt att defniera någon spe- del, men av praktsiska språkskäl sköttes cifkt fnlandssvensk konst, så fnns det de fnländska kontakterna länge nästan många klart fnlandssvenska miljöer, där helt av fnlandssvenskar. bildkonsten har spelat och spelar en vä-

70 sentlig roll. Bildkonstens många organisationer dominerades – liksom kulturlivet i övrigt – hela adertonhundratalet nästan helt av fnlandssvenskar. På många håll har det svenskspråkiga inslaget länge varit stort särskilt i de lokala konstföre- ningarna. Det hela började 1846 då Finska konstföreningen grundades med Fredrik Cygnaeus som stark bakgrundskraft och småningom Zacharias Topelius som sekreterare. Föreningen startade omedelbart en ritskola, och när man småningom också började inköpa konstverk (mest av utländska konstnärer) var det inte i för- sta hand för att grunda det museum som samlingarna sedermera blev stommen till, utan för att skaffa ritskoleleverna förebil- Lars-Gunnar Nordström: Dimensionell disko- der och modeller att arbeta efter. Verk- logi, 1956–60, olja. samheten fck snabbt efterföljare på andra orter, Konstföreningen i Åbo grundades arbetade där. Till skaran hörde Fredrik 1891 och Viborgs konstvänner ungefär Ahlstedt, Hanna Rönnberg, Ada Thilén vid samma tid. I Åbo liksom i Helsingfors och Elin Danielson, och till dem anslöt var det svenska språket länge verksamhe- sig även den rikssvenske målaren J.A.G. tens förvaltningsspråk, medan man i Vi- Acke. Det som engagerade dem var det då borg från början var mera ferspråkig. aktuella friluftsmåleriet, som Westerholm I Åbo startades redan 1830 en målar- i egenskap av landskapsmålare represen- ämbetets aftonskola, som småningom terar kanske bättre än någon annan hos fck formen av en ritskola; 1846 blev den oss. En värdig efterföljare som friluftsmå- redan då rätt välkände konstnären Robert lare fck han framför allt i Elin Danielson, Vilhelm Ekman dess första föreståndare. sedermera gift med den italienska konst- Mot slutet av 1800-talet blev målaren nären Rafaello Gambogi. Victor Westerholm en central gestalt i Också genom sin egenskap av chef för Åbo konstliv. Han var föreståndare för rit- Åbo Konstmuseum hade Westerholm ett skolan och intendent för Åbo konstföre- stort infytande på konstlivet i Åbo. Han nings samlingar, som från 1904 över- genomförde en lång rad betydande inköp, fördes till det nyuppförda konstmuseet. vilket gjorde att museet i dag har landets Därmed var han också fram till sin död näst Ateneum förnämsta kollektion av fn- 1919 en medelpunkt för stadens konstliv. ländsk sekelskifteskonst, med fera cen- Därtill kom han att bli mannen bakom den trala arbeten av Gallen-Kallela, Edelfelt s.k. Önningebykolonin. År 1884 hade han och Järnefelt i toppen. Han visade också skaffat sig ett sommarhus vid Lemströms sin framsynthet genom att inköpa hela sex kanal på Åland, och inbjöd dit en rad arbeten av Helene Schjerfbeck, som på målarkolleger, som under fera somrar 10-talet ännu var långt ifrån kanoniserad.

71 Ernst Mether-Borgström: Himmelsstegen, 1968, olja.

Den framsynta inköpspolitiken fortsattes under seklets förra hälft väckte särskilt sedan av Axel Haartman, också han själv Pro Arte-gruppen uppmärksamhet också målare. Han var under sin tid som inten- i Helsingfors 1935 med en utställning i dent (1923–1953) noga med att förvalta Konsthallen. Den mest bemärkta i grup- traditioner i stadens konstliv, och under pen är Otto Mäkilä, som sedan kom att hans tid växte samlingarna till nästan det bli en föregångare i en surrealistiskt tonad tredubbla, varvid betydande donationer, abstrakt stil, som innehåller en stark dos bl.a. av medlemmar av familjen Dahl- lyriskt känslouttryck. Också konstkritiken ström, spelade en avgörande roll. (med bl.a. just Lydén som fitig aktör – på I samband med modernismens intåg i fnska) fck i Åbo en betydelse som endast Finland har en rad Åbokonstnärer gjort kan jämföras med huvudstadstidningar- en bemärkt insats, rent av till den grad att nas. Allt detta gjorde att konstlivet i Åbo man kunnat tala om en ”åboskola”. Här också under efterkrigstiden blomstrade på är det dock de fnskspråkiga konstnärerna ett sätt som någon annan lokal kulturmiljö som stått i förgrunden. En föregångare i Finland knappast kan uppvisa. Till sta- var Edvin Lydén, som redan på 1920- dens svenskspråkiga bildkonstmiljö har i talet experimenterade med olika former hög grad bidragit Åbo Akademi, som se- av abstrakta framställningssätt. Bland de dan 1920 haft en lärostol i konsthistoria. olika gruppbildningar som förekom i Åbo I det svenskspråkiga Österbotten har

72 Carolus Enckell: Nukari, 1972, gouache och vaxkrita. konstlivet dominerats av en lång rad en- började visas i Handelsläroverkets utrym- skilda aktiva, som stått för arrangemangen, men. Lösningen var knappast tillfredsstäl- från kurser och sommarläger till utställ- lande på längre sikt, och till slut förmåd- ningar och olika slag av klubb- och för- des Vasa stad överta ansvaret för denna eningsverksamhet. I Vasa synliggjordes kollektion, som numera administreras av bildkonsten i första hand av konstsamlarna Kuntsis museum. Detta har en ambitiös ut- Karl Hedman och Frithjof Tikanoja. Hed- ställningspolitik med nutidskonsten främst mans samlingar överfördes 1943 till det på agendan. Museet har inrymts i samma redan 1895 som historiskt museum grun- nu helt renoverade hamnbyggnad där den dade Österbottens museum, medan Tikan- ungerskfödde målaren och grafkern Nan- oja gjorde om sitt konsthem till ett privat dor Mikola en tid upprätthöll en konstsa- museum som 1951 övertogs av Vasa stad. long, som huvudsakligen visade hans egna Ett betydande modernt tillskott fck staden arbeten. då konsul Simo Kuntsis samling från 1970 Vid sidan av samlarna har i Vasa dels

73 Göran Augustson: Sången om Tenala, 1981–82, olja. konstvännerna, dels konstnärerna själva betydelse hade under 1900-talets förra stått för de lokala aktiviteterna. Försöken hälft målaren Carl Nyman Wargh, me- att få till stånd en konstförening prägla- dan dennes brorson Calle Wargh är en av des visserligen under början av 1900-tade få österbottniska konstnärer som kan let av en språklig konfiktunge, då Karl sägas ha fått ett ordentligt nationellt ge- Hedmans initiativ ledde till ett motdrag nomslag. Även den koloristiskt begåvade från starkt fnsksinnat håll. Ett möte 1910 Närpessärlingen Dalbo har trots vissa ut- var alltför oenigt på många punkter, och ställningsarrangemang inte fått ett hela föreningen grundades först 1917, som landets konstliv omfattande genombrott, betonat tvåspråkig. Konstnärernas egna ett talande exempel på den ovan berörda aktiviteter har kanaliserats främst ge- ”hembygdskoeffcienten”. nom Vasa konstnärsgille och Österbott- I Österbotten har på senare tid också niska konstnärsförbundet. Verksamheten existensen av två konstskolor bidragit har också där från början varit utpräglat till uppkomsten av levande, framför allt språkneutral, och haft plats för en lång rad av unga konstnärer dominerade miljöer. målare och skulptörer, vilkas verk ändå Svenska konstskolan i Nykarleby grun- – med rätt eller orätt – mest kommit att få dades 1983, huvudsakligen för att skapa en lokal betydelse. Den s.k. Botniagrup- bättre förutsättningar för svenskspråkiga pen, som grundades 1952 med svensk- ungdomar att få inträde till den högre språkiga konstnärer som Viktor Dalbo teckningslärarutbildningen i Helsingfors, och Thea Helenelund samt fnskspråkiga men har också blivit plantskola för fera som Einari Uusikylä och Veikko Vionoja fritt arbetande bildkonstnärer. Sedan 1984 som medlemmar, framträdde under en pe- verkar i Karleby en Nordisk konstskola, riod aktivt också i Helsingfors. Stor lokal som genom sin internationella inriktning

74 Stig Fredriksson: Utan horisont, 1989, olja.

har gett många fräscha impulser till det aktiviteter också syssla med måleri. Men lokala konstlivet. när en konstförening och en museiinsti- En ort där någon egentlig konstmiljö tution slutligen kom till levde konst- länge lät vänta på sig är Mariehamn. Den miljön upp, bl.a. med återupptäckten av åländska bildkonsten kunde tidigt upp- den kubistiskt infuerade expressionisten visa några också nationellt betydande Ture Bengtz som resultat. Sedermera har namn, framför allt den vid endast 28 års det åländska bildkonstlivet fått plats för ålder bortgångne K.E. Jansson och något många långt utöver landskapet noterade senare mångsysslaren Joel Pettersson. namn, med Guy Frisk och den numera hu- Konstintresset har upprätthållits fram- vudsakligen i Sverige verksamma Johan för allt av några enskilda entusiaster, en Scott som goda exempel. I dag kan Åland konstförening startades först så sent som också stoltsera med storsamlaren Anders 1953 och konstmuseet grundades tio år Wiklöf, som bl.a. väckte uppmärksamhet senare. Dittills hade det åländska konstin- när han för några år sedan inhandlade tresset fått hålla till godo med kyrkomål- Eero Järnefelts målning Bykerskorna för ningarna och en del folkkonst. Önninge- 630 000 euro, ett pris som uppges vara det bykonstnärernas sommarvistelser hade tredje högsta som någonsin betalats för en heller knappast något större lokalt infy- målning av en fnländsk konstnär. tande, möjligen med undantag av som Betydelsen av lokalt synliga kulturin- incitament för Joel Pettersson att vid si- stitutioner för uppkomsten av en livaktig dan av författarskap och andra kulturella konstmiljö framgår med särskild tydlighet

75 i Ekenäs. Trots att orten genom naturskönt födda och uppvuxna hustru Signe Ham- läge och pittoresk småstadsmiljö redan marsten Jansson på 1920-talet helt kunde tidigare då och då lockat till sig gästande klara sig med svenska, som också blev konstnärer, med Helene Schjerfbecks olika dottern Toves språk (hon var alltid noga vistelser i sammanlagt ett tjugotal år som med att påpeka att måleriet var hennes främsta exempel, låg det lokala konstlivet egentliga yrke), var läget efter krigsåren vad bildkonsten beträffar på en mycket ett annat. Icke desto mindre är raden av anspråkslös nivå tills Svenska kulturfon- fnlandssvenska konstnärer som lyckats den omkring 1990 beslutade lokalisera sin slå sig fram till synliga positioner påfal- bildkonstaktivitet dit. Institutionen döptes lande långa. Det räcker med att nämna till Pro Artibus och verkar som värd för namn som Göran Augustson, Jan-Ken- gästkonstnärer och upprätthåller en kon- neth Weckman, Thomas Nyqvist, Susan- servatorsverkstad, i huvudsak för omhän- ne Gottberg, Johanna Ehrnrooth, Cris af dertagandet av fondens egen, på olika håll Enehjelm och Carolus Enckell för att ge i landet deponerade konstsamling. Aktivi- en uppfattning om bredden i denna under teterna har småningom vuxit i omfång och 1900-talets senare decennier etablerade omfattar från 2005 också ett galleri med generation. regelbunden utställningsverksamhet. Gal- leriets och institutionens övriga lokaliteters * placering i direkt anslutning till stadens historiska museum och dess utställnings- Modersmålets eventuella betydelse för en hall har verkat klart stimulerande på ortens konstnärs visuella uttryck är en fråga som konstliv, och genom Pro Artibus växande då och då dyker upp på tal om bildspråket gästkonstnärsverksamhet och utbyggnad inom vissa kulturområden. Några direkta med en flial i Vasa och öppnandet av ett sammanhang torde inte vetenskapligt galleri i Helsingfors har Ekenäs som bild- ha påvisats, om ens undersökts, åtmins- konstmiljö fått en nationell och delvis tone inte beträffande nordisk bildkonst också internationell betydelse. Här står och nordiska språk. En norsk forskare dessutom fortfarande det fnlandssvenska sysslade för en tid sedan med att jäm- i centrum, med allt vad det innebär, både föra iscensättningar för televisionen av av fördelar och problem. samma skådespel på fnska respektive För konstlivet både på nationellt och lo- svenska och trodde sig kunna påvisa vis- kalt plan har Helsingfors under alla åren sa karakteristiska olikheter i den visuella givetvis varit en smältdegel och ett skol- utformningen. Veterligen har ingen sådan ningscentrum. Att framträda i Helsingfors jämförelse gjorts mellan formspråket hos har varit av vikt för alla fnländska konst- bildkonstnärer med olika modersmål. I närer, inklusive de festa fnlandssvenska. sig skulle just fnländsk konstmiljö kun- För många unga har det av Pro Artibus na erbjuda goda förutsättningar för så- upprätthållna galleriet Sinne därför haft en dana jämförelser, samtidigt som man nog stor betydelse. Konstmiljön i Helsingfors måste ställa sig tveksam till allmängiltig- domineras alltsedan 1950-talet språkligt heten i eventuella resultat: redan Sixten klart av fnskan. Medan en bildhuggare Ringboms ovan citerade bedömning visar som Viktor Jansson och hans i Sverige sig ju vid närmare granskning bara gälla

76 Carl Wargh: Kitinen, 1983, akvarell. en bestämd grupp konstnärer. Så fort fäl- är en hämmande språkfaktor. Det ordnas tet breddas minskar iakttagelsens giltig- mängder av kulturresor till Sverige under het. Generaliseringar är alltid diskutabla, vilka man också gör museibesök – men då och bland alla de faktorer som inverkar i regel till stora utställningar med interna- på en bildkonstnärs framställningssätt är tionell konst, oftast från konsthistoriens förmodligen modersmålet en av de minst mera välkända perioder. framträdande. Den svenska samtidskonsten tycks inte När det gäller kulturlivet i stort är den på samma sätt som teatern, flmen och litte- fnlandssvenska publiken i många avseen- raturen nå ut över gränsen till Finland, trots den lyckligt lottad som känner sig befryn- många insatser av nationella och nordiska dad med och har tillgång till två länders institutioner. Allvarliga försök att bryta kulturutbud. Många följer med både teater, isen har gjorts och vissa resultat också flm och litteratur i Sverige med lika stort uppnåtts. Bland annat har några svenska intresse som de ägnar inhemska produk- konstnärer blivit regelbundna utställare på ter på motsvarande områden, oberoende helsingforsiska gallerier. I Helsingfors har av språk – där fnskan för många ändå stadsbilden i centrum berikats med ett par

77 mycket synliga exempel på arbeten utförda privata – där i Helsingfors särskilt Amos av konstnärer från Sverige – Ernst Billgrens Andersons konstmuseum och Didrichsens fnurliga tvådelade verk på Kamptorget och museum för konst och kultur tydligt slagit Eva Löfdahls synliga men kanske inte så vakt om svenska språkets ställning. Även lättillgängliga ringkonstruktion på Narin- om den språkliga servicen i de stora stat- ken. Men de har knappast fått särskilt stor liga institutionerna delvis lämnar en del uppmärksamhet och frågan är hur många övrigt att önska, kan den fnlandssvenska som känner till namnen på deras skapare konstpubliken i alla fall glädja sig åt en rik – eller ens deras nationalitet. tillgång till bildkonstnärlig stimulans både Även om den fnländska bildkonsten, i fråga om hemlandets äldre och nyare oberoende av konstnärens modersmål, konst och beträffande det internationella internationellt sett är en typisk produkt konstlivets inte alltid så lätt tillgängliga av en periferikultur, har internationalise- men engagerande och tankeväckande ten- ringen både när det gäller informationen denser. Med många framstående represen- och möjligheterna till personlig rörlighet tanter ur den egna språkgruppen som väl lett till att vår bildkonst i dag i hög grad är meriterade inslag. integrerad i det internationella skeendet. Konstnärernas rörlighet är större än nå- Brasklapp: gonsin, redan på utbildningsstadiet upp- I denna mycket summariska skiss nämns rättas kontakter med New York, Berlin, ganska många konstnärer, medan andra, Paris och andra viktiga konstcentra, ut- kanske lika viktiga, saknas. Avsikten har ländska konstnärer bedriver fortsättnings- inte heller varit att ge någon heltäckande studier i Finland och många har slagit sig förteckning över konstnärer med svenska ner här. Framför allt erbjuder museers, som modersmål i Finland. Omnämnan- konsthallars och galleriers utställnings- dena bör ses endast som exempel eller verksamhet ett utbud av bildkonst av alla ett slags lägesbeskrivningar när det gäl- slag som man endast för några decennier ler det historiska skeendet i olika delar av sedan bara kunde drömma om. Konstkon- Svenskfnland. Med andra urvalskriterier sumenten har bara att välja och ta emot. skulle namnlistan säkert se helt annor- Tack vare utbyggnaden av Statens konst- lunda ut. Levande konstmiljöer i mindre museum med Kiasma för den aktuella nu- format med svenska som kontaktspråk tidskonsten och Sinebrychoffs museum har förekommit och förekommer säkert som hem för den äldre utländska konsten också på andra orter i Finland än de har Ateneum kunnat koncentrera sig på den nämnda. Beträffande närmare uppgifter inhemska konsten av lite äldre datum och om konstnärerna och den konsthistoriska satsa på en betydande utställningsverksam- utvecklingen hänvisas intresserade till het. Kommunala konstmuseer fnns förut- verket Konst i Finland (Schildts, andra om i Helsingfors i de festa mera betydande reviderade upplagan 1998). städer, och utbudet kompletteras av fera

78 Camilla Granbacka

Subtil politik som tränger under huden

I alla tider har det funnits konstnärer som varit mer eller mindre politiska i sitt uttryck, till exempel Francisco Goya med hans krigsetsningar från början av 1800-talet eller ryska konstruktivister på 1920-talet som ville föra fram en helt ny samhällssyn. De olika politiska uttrycken har växlat starkt under olika tidsepoker. Hur tar sig politisk konst uttryck på 2000-talet?

Största delen av nutidskonsten fungerar i slagord är betydligt färre nu än tidigare. dag som en social kommentar. Detta är ett Politiska ställningstaganden är numera förhållningssätt med rötter i kritiska ström- inte produkten av en grupptillhörighet, ningar under 1960- och 1970-talen då utan individens eget val. Det betyder många konstnärer strävade efter en explicit också att det fnns lika många politiska politisk konst. Många övergav då måleriet, synvinklar som det fnns individer. Det eftersom det ansågs alltför belastat av bor- är ett vitt fält av olika uttryck, tekniker gerliga konventioner och man började och förhållningssätt. Denna konst bejakar istället använda sig av fotograf, flm, kartor starkt vardagen och utgår från individen eller den egna kroppen. Konstnärerna ville och hennes känslor. Konstnärer verkar i ställa sig på de förtrycktas sida i samhället, dag mera i globaliserade sammanhang oljemålningarna ersattes med affscher och vilket medför nya uttryck och idéer. gatan blev en diskussionsplattform utanför museer och gallerier. Generösa rum att treva sig Under detta sekel arbetar konstnärer fram i mera med samhälleliga processer och strukturer och producerar inte bara konst- Bildkonstnären Pia Lindman (f. 1965 objekt. Antalet politiska affscher och i Esbo) har i tolv år verkat i USA som

79 BASTUBADANDE PÅ GATAN I NEW YORK. Pia Lindman slog igenom som konstnär med detta konstprojekt utanför MoMA. Hon agerar själv bastuvärdinna och gender- och rasfrågor ställs i realtid. bildkonstnär och lärare vid Massachu- vistas utan att direkt bli körda i ett hörn. sets Institute of Technology och vid Yale Jag vill skapa rum där de kan försiktigt University School of Art. Hon har nyli- treva sig fram i svåra frågeställningar, sä- gen fyttat tillbaka till Europa och vistas ger Pia Lindman. nu främst i Ingå och Berlin. Det mesta i – Detta kan ske på olika sätt, video, Pia Lindmans performance- och installa- performance eller teckning. Jag har också tionskonst, teckningar och videokonst är insett att ett medium inte håller i längden, politiskt laddat. man bör byta medel och innehåll med – Jag tror dock inte på det provokativa. jämna mellanrum. Det är intressant att följa med hur till exempel bildkonstnären Santiago Sierra Bastubad på gatan i New York låtit tatuera piskrappsärr på andras ryggar mot en liten belöning, men man kan Lindman slog för nio år sedan igenom i dock fundera hur länge intresset håller. New York genom att bygga en offentlig Jag skulle inte vilja göra det själv i min bastu utanför MoMA:s konstcenter P.S.1. konst. Istället för att arbeta via aggres- där hon själv agerade bastuvärdinna för sivitet så vill jag arbeta med generositet, newyorkarna. Bastuprojeket handlade öppna upp tankerum där människor kan mycket om sexualpolitik och det offent-

80 liga rummet. Det behandlade inte bara när det fltreras genom olika medel. Vad kvinnopolitik, utan även gender-, ras- och är det då som fnns kvar efter konstnärens klassfrågor. framfart? Hon har skalat bort det mesta, – Jag lärde mig mycket om USA och men ändå blir slutresultatet påtagligt. rasfrågor genom att iaktta vem som kom Tystnaden förtydligar och klargör. för att bada, hur de badade, vilket kropps- – Det är stor skillnad mellan mig och en språk de hade osv. politiker. Jag kommer inte nödvändigtvis – Bastuprojektet skulle märk väl inte ha med slagord och argument som är verba- haft någon betydelse i Europa. Demokra- liserade. Jag tror det fnns en stor kunskap tiprocessen stod på tapeten i USA i mitten och visdom i sådant som inte blivit eller av 1990-talet, inte Europas psykoanalys. kan bli verbaliserat. – Jag vill inte skapa en situation där jag Sorgens olika språk får människor att säga det jag vill att de ska säga. Det är inte en ordentlig insikt Lindman samlade mellan åren 2002–03 eller kritiskt tänkande. Jag är inte intres- bildmaterial av sörjande människor från serad att övertala utan jag vill få fram en tidningen The New York Times. Det var process som verkar i betraktaren och det fråga om olika kulturers, barns, kvinnors är en process som inkluderar känslor. och mäns sorgeuttryck efter terrordåd Utgående från dessa schematiska bil- runt om i världen. De insamlade bilderna der upprepade hon i egen person männis- visade bland annat hur människor reage- kornas gester och miner i performancer rade vid ruinerna av World Trade Center, framför kända monument runtom i värl- efter ett terrordåd i Israel, på palestinska den. Lindman var klädd i gråa kläder och eller tjetjenska begravningar eller när po- de få attiraljer som visas i samband med lisen skjutit ned afroamerikanska tonårs- hennes agerande, bland annat en fagga, pojkar. Konstnären upptäckte bland annat ett fotograf och en blomma, är alla gråa hur olika exempelvis palestiniers och is- och abstraherade. Lindman försökte inte raelers sorg presenterades på samma sida känslomässigt leva sig in i de drabbades i tidningen. En israelisk mor med sitt barn situation när hon imiterade uttryckssätten. visades sörjande i närbild. Palestinierna Hon utgick endast från sin skiss och för- visades i stora klungor, hotande och pro- sökte mekaniskt upprepa den. Mellan de testerande i samband med en begravning. statiska monumenten och performancen Hur vi uttrycker sorg är kulturellt och uppstod en effektfull klyfta. Monumen- personligt betingat, samt innefattat i ett ten är ett slags slutna förråd för kollek- större sammanhang, men hur medvetet tiva emotionella processer. Dessa känslor styr massmedierna vår bild av världen? utspelas inte längre och de kanske aldrig Lindman tecknade sedan av bilderna har blivit bearbetade. Gesterna i denna typ hon samlat. Hon lösgjorde dem från de- av monument kan uppfattas som kliché- ras ursprungliga sammanhang och skar er. Känslouttrycken Lindman framförde ned dem till en förenklad form. Nästan i sina performancer var egenartade och likt diagram. Lindman gick härmed ytter- temporära. ligare ett steg bort från ursprungskällan. – Om man granskar mitt eget förhål- Hon undersökte hur budskapet förändras lande till känslor så är det nästan som om

81 SORG PÅ OLIKA MODERSMÅL. Pia Lindman har samlat bildmaterial från New York Times över sörjande människor. Hon agerar sedan ut känslotillstånd framför kända monument runtom i världen.

82 jag skulle ha varit känslofentlig. Jag har Puntila och hans dräng Matti som han haft svårigheter att förstå vad de är, var de gjorde i samarbete med Hella Wuolijoki ligger och vad de betyder. i Finland. Det fnländska supandet tas – En grundtanke i New York Times- fram som en andlig, schamanistisk resa projektet var att jag upplevde att ameri- i naturen. kanerna hade blivit känslomässigt mani- – När jag läste den sista scenen där herr pulerade. Ett exempel är hur en amerikan Puntila försöker bestiga berget Hattelmala sprang in i ett café i Arizona och sköt och simulerar en hänförelse inför naturen, ned en mörkhyad man som han antog var slog det mig hur starkt naturen kopplas till arab, fastän han egentligen var en hindu supandet i fnländsk kultur. – bara för att få utlopp för sina känslor efter 911. Jag ansåg det vara relevant att Lokalradio i Barösund försöka analysera känslorna och på vilket sätt gester och bilder kan manipulera Pia Lindman pendlar i dag mellan Ingå människor. och Berlin, mellan det globala och lo- – Tanken med de minimalistiska New kala. York Times-teckningarna var att de är av- – Globaliseringen har gjort det så att skalade känslor. Det är inte känslan utan det är precis lika meningslöst att prata om det är språket som kommunicerar med Finland som det är att prata om Sverige el- åskådaren så att åskådaren sedan skapar ler Holland. Men samtidigt tycker jag att känslan. Den fnns i åskådaren, inte i mig, globaliseringen har lett till att det lokala inte i teckningen. framstår bjärtare än tidigare. Känner du dig som en fnlandssvensk Supandet som en andlig resa konstnär? – Jag skulle inte vilja identifera mig Lindmans senaste konstprojekt behandlar som en fnlandssvensk konstnär. Jag ser den fnländska dryckeskulturen. I den in- mig som konstnär punkt slut. Jag har teraktiva installationen serveras sprit till avskytt stämpeln fnländsk konstnär. Or- betraktaren – Lindman flmar processen. saken till att jag lämnade Finland och Scenen blir ett slags laboratorium som gjorde karriär utomlands var mycket den testar vårt förhållningssätt till vodkan i omständigheten att ingen i Finland skulle guldglaset. Installationen består även av ha lanserat mig som fnländsk konstnär på färgrika teckningar som baserar sig på den tiden. fnländska ungdomars vilda fyllescener – Hälften av min identitet kommer tagna från You Tube. från en fnskkarelsk släkt eftersom min – I Finland ska det synas att man är full mamma är fnskspråkig från Viborg. Jag och att man förlorar besinningen. Dryck- har gått i skolan i Lärkan där det fanns eskulturen fokuseras därmed mera på hur fnlandssvenska snobbar som har mobbat man spelar upp fyllan. mig för att inte tala svenska på rätt sätt. – Det fnns vissa mönster och ritualer Jag har därför avskytt att tala svenska. hur det görs. – Men jag upplever en stark gemen- Utgångspunkten till detta konstprojekt skap och samhörighet i Ingå där jag har har varit Bertolt Brechts komedi Herr mina närmaste vänner. Jag är politiskt

83 SUPANDET SOM EN ANDLIG RESA. I New York-kända bildkonstnären Pia Lindmans instal- lation får man supa fritt, hon videoflmar processen. engagerad i detta område och vill jobba det har resulterat i att byn endast bråkar för att inte byskolan eller Ekenäs BB ska invärtes. stängas. – En radio skulle underlätta i och med – Man blir på ett helt annat sätt engage- att båtar från hela Finland och världen kör rad i det lokala. Även om jag varit poli- ständigt förbi. tiskt aktiv i USA så har jag aldrig haft en – Det fnns nätverk för små lokalradior känsla av att jag skulle kunna aktivt och över hela världen. direkt påverka där. Pia Lindman vill på så sätt utnyttja Pia Lindman menar att fnlandssvensk- globaliseringen för att komma i kontakt heten ger en ny möjlighet att ha en sär- med likasinnade och hon menar att när skild identitet mitt i globaliseringsproces- man upptäcker att det fnns byar överallt sen; en stark lokal prägel som kan hoppa i världen som har samma problem kan över nationella gränser och agera på ett man skapa en helt annorlunda samhällelig mera direkt sätt globalt. Lindman strävar diskussion än den som kommunal- eller efter att verka glokalt (läs globalt-lokalt). nationalpolitiken för. Hon vill försöka få igång en lokal radio: Kallar du detta konst? Barösunds radion. Orsaken till detta är – Ja, jag kommer att göra det som en att skolan ska stängas och kommunen del av ett konstprojekt. Nog kallar jag det vidtar hela tiden åtgärder som minskar konst för jag är konstnär! överlevnadsmöjligheterna för Barösunds by. Det är frågan om en lokalitet som inte (Camilla Granbacka är konstvetare och kulturjour- kan kommunicera tillräckligt vitt utan nalist)

84 Carolus Enckell

Finlandssvensk konst i framtiden?

Är den fnlandssvenska konsten en benämning för en social och historiskt be- tingad syn på Finlands konsthistoria eller fnns det faktiskt någon speciell atti tyd till konsten som man kunde kalla för fnlandssvensk?

Historiskt sett har bildkonsten i Fin- europeiska strömningarna. Men kan man land varit bunden till en kulturellt bildad påstå att detta är någonting typiskt för fn- social klass och man kan påstå att de hög- landssvensk konst? Jo och nej. Eftersom re stånden med svenska som modersmål Finland tillhörde Sverige, förekom inte ett i detta fall varit privilegierade. De hade sådant begrepp som ”fnlandssvenskhet”. den ekonomiska möjligheten att studera Inte heller 1800-talets nationalroman- utomlands, närmast då i Sverige, som tiska måleri under vår autonoma tid med tack vare sin ställning som det kulturella sina förebilder i europeisk romantik tyck- och ekonomiska centret för vårt land och er jag kan ses som något för den fnlands- med ett gemensamt språk, var det natur- svenska folkgruppen typiskt. Det verkar liga stället att skola sig. Det var också som om denna form av konst med sina enbart adeln och prästerskapet som hade starka fnskt-nationella förtecken upplev- möjlighet att beställa konstverk till herre- des som främmande för den svensksprå- säten och kyrkor. Detta dominerade un- kiga borgarklassen. Istället tydde man sig der hela 1600- och 1700-talet i vårt land. till ett motivmässigt mera allmängiltigt Stilmässigt följde man den tidstypiska europeiskt måleri – landskap, stilleben, smaken för bildkonsten och de samtida fåglar och porträtt.

85 Tudelad attityd samtidigt som behovet av en tradition kom att symbolisera konserveringen av Det är det moderna franska måleriet med en speciell smak för måleri, med klas- sitt genombrott i Finland 1901 med mål- siskt trygga motiv, där skönhetsvärdet, ningar av impressionister och neoimpres- uttryckt i en ljus- och färgestetisk stil, var sionister, utställningen av Edward Munchs ett mervärde för konsten och där det de- måleri 1909, Sigurd Frosterus konstteore- korativa draget, ytan, i denna konst, blev tiska bok Regnbågsfärgernas segertåg 1911 till ett radikalt ställningstagande för det och utställningen av Der Blaue Reiter på moderna och det nya. Det är inte en tillfäl- Strindbergs konstsalong 1914 som i mitt lighet att den abstrakta konstens pionjärer tycke kom att skapa en stilmässig och es- i Finland råkade vara fnlandssvenskar. tetisk attityd till måleriet som kunde kallas Denna tudelade attityd, som en paradox, för typiskt fnlandssvensk. Det är intres- syns också den ha varit livsviktig för den sant att veta, att det var ungefär samtidigt fnlandssvenska konstens fortbestånd och med detta som begreppet ”fnlandssvensk” välmående. introduceras av Rolf Pipping. Det kan tolkas som om det impressio- Genombrott på 1960-talet nistiska måleriet med sina motiv och hän- visningar till borgerliga värden, men även Så här såg det i stort sett ut ända till genom sina för mediet självändamålsenli- 1960-talet. Men just 1960-talet med sina ga principer liksom den abstrakta moder- nya öppna samhällen, sina demokratiska nismen som enbart hänvisade till sig själv, strävanden, det vaknande världssamvetet kom att bli ett emblem och ett sätt för de och en förkärlek för ny medial teknik kom fnlandssvenska konstnärerna att uttrycka att lösgöra vårt land från inlärda stereo- sin sociala tillhörighet och sin upplevda typer i bildkonsten. Olika tvärkonstnär- nya isolation som kulturell grupp. Samti- liga attityder gjorde då sina genombrott digt kände man behag i att kunna identi- i Finland. De gamla till sitt hantverk re- fera sig internationellt och vara en del av laterade disciplinerna förlorade sin status en större kultur. Detta drag accentuerades och den nya, mera mångsidiga attityden särskilt under 1900-talets första decennier till konsten gjorde sitt genombrott hos då debatten kring konstens estetiska kva- våra unga konstnärer via internationella liteter och konstverkets självändamåls- utställningar och den nya mångfalden av enlighet kontra konstverkets nationella tryckt information. Måleriet upplevdes identitet tolkades som typiska för landets som förlegat. Den romantiska bilden av båda språkgrupper. Man betonade den konstnären som ett individuellt nyska- svenskspråkiga gruppens mer liberala at- pande ”geni” skrotades. Reproducering tityder och nyfkenhet på det nya som en och mångduplikation av konsten blev ett egenskap men också som ett alienerande program samtidigt som konsten koncep- drag, ett sätt att undvika verkligheten. tualiserades och blev mer språklig. I detta På basen av det ovannämnda kunde sammanhang kom det formellt estetise- epitetet fnlandssvensk konst beskrivas å rande måleriet som varit den ”fnlands- ena sidan som ett behov och en mental svenska konstens” identitet plötsligt att nödvändighet att manifestera sin egenart verka utanför och ålderdomlig.

86 Trots detta, som en uppbärare av en för- att det inte fnns annat att visa? Det andra lorad tradition, fanns Fria Målarskolan, citatet frågar igen om den fnlandssvenska som väl bör anses vara den förnämsta fö- konsten verkligen är så osjälvständig att respråkaren i Finland för en modernistisk den enbart följer trender? och fnlandssvensk paradigm inom kon- Kritiken är relevant men förekommer i sten, att skola sina elever i ett ljus- och dessa inlägg enbart som negationer. Hur färgcentrerat måleri. Man kan påstå, att man önskar sig att konsten skall se ut för- tack vare Fria Målarskolan lever denna blir en gåta. Men mellan raderna förstår form av måleri kvar i den grupp av konst- läsaren att man indirekt i dessa inlägg närer som fått sin utbildning här även om hänvisar till något kriterium som tidigare den i dag bör betraktas som helt tvåsprå- ansetts som värdefullt och därför signife- kig. rat det kvalitativa. Det är intressant att man fortfarande i Kritik med negationer dagsaktuella debatter om konstens samtida natur stöder sig på de gamla och van- Då det här skrivs debatterar man den ligaste fördomarna – då man vill påstå att fnlandssvenska konstens kvalitet i tid- konstnären är okunnig och därför strävar ningen Västra Nyland. Utgångspunkten till att bluffa. Och då hänvisande till att är J.O. Mallanders konstverk i en park i just åskådarens oförståelse för ett konst- Ekenäs i samband med konstnärsgruppen verk skulle vara ett bevis för detta. En Skördemännens utställning i Elverket ar- dylik, starkt fördomsfull attityd förbiser rangerad av stiftelsen Pro Artibus. Utan helt, antingen medvetet eller i sin okun- att direkt beskylla Mallander och hans skap, att till konstens natur hör att, på sitt konst för kvalitetsbrott har hans tegel- sätt, kommentera samtiden med sina för- stensverk kommit att utlösa ett missnöje ändringar och nya fenomen. Detta både över den samtida till synes dåliga kvali- inspirerar och affekterar konstnärerna, teten hos konsten och då i synnerhet den samtidigt som konstens innehåll och kva- fnlandssvenska konsten. Samtidigt som litetskriterier naturligtvis förändrar sitt man beskyller den för snobbism och in- uttryck i förhållande till detta. tellektualism, anser man den sträva till ytlighet och terapivänlighet. En av skri- Allt som kallas konst är konst benterna avslutar sin text med frågan: ”Är den fnlandssvenska konsten så tunn, Till konstens karaktär hör också att för- att det inte fnns annat att visa?” En an- svara dess frihet som en manifestation av nan skribent uttrycker saken så här: ”Den dess integritet och autonoma position i en anemi som drabbat konstens huvudådra kultur. Detta är också orsaken till att man verkar faktiskt särskilt framträdande i just gått med på att underskriva att allt som Svenskfnland.” kallas för konst, är konst. Att argumentera Det intressanta här är att båda hänvisar mot detta tolkas lätt som en strävan till till den fnlandssvenska konsten som fe- den hemska tanken att vilja styra konsten. nomen. I det första citatet indirekt till dess Det komiska och paradoxala i denna at- omfång med frågan: Har den fnlandssven- tityd är blindheten hos både åskådare och ska konstens bredd minskat så drastiskt konstnärer att inse att konsten alltid styrs

87 J.O. Mallanders tegelstensinstallation väcker debatt i Ekenäs. (Foto: Olle Spring) av något. I dag styrs konsten av dess in- bisett samtidigt som de handlat helt enligt stitutioner och en utpräglad kommersia- ett förväntat mönster. Och syndabocken lism. Konstverket har omvandlats till en är den ”fnlandssvenska” konsten. produkt och behandlas som en sådan. I sin Finns det faktiskt något i dag som kunde mest extrema form är konstnären själv en- kallas för specifkt fnlandssvensk konst bart namnet på en produkt. annat än konstnärer med svenska som mo- Därför är det fatalt för konsten om den dersmål? Är detta epitet hos debattörerna allmänna smaken både får påverka och ett självbedrägeri, en dröm om en språklig säga hurudana former den skall ta. Resul- samhörighet inom bildkonsten? Det kan- tatet är den form av populism som i dag ske såg ut så, en gång i tiden, då kotterier tycks vara symptomatisk för den pågå- och grupperingar bildades och behovet av ende kommersialiseringen av vår kultur. en språkgemenskap var en strategi med Det är just dessa populärkulturens olika vars hjälp man manifesterade sina at- fenomen som infltrerats i dagens konst tityder till konsten. Men så är läget inte och som gett den dess särdrag. Den skall mera. Istället har bildkonsten i vårt land helst vara spektakulär och mediavänlig. redan länge strävat att integrera sig med Helst väcka diskussion och förarga. Detta den internationella konstvärlden och dess har debattörerna i Västra Nyland helt för- trender och samtidigt göra den fnländska

88 konsten känd i världen. Viktigare än en som en följd av detta förvandlas ”väst- kollektiv gemenskap, som ett uttryck för världen” till en mångkulturell enhet. Man den marknadsekonomiska kulturen med påstår att det fortfarande talas omkring sin tro på utbud och efterfrågan, har blivit sextusen olika språk på jorden men att den personliga framgången. om tusen år endast tusen fnns kvar. I en ultimat form kan detta tolkas som en bio- Gränslös konstvärld diversiv lagbundenhet. Också Finland ge- nomgår för tillfället en strukturell språk- Olika språkliga identiteter som ett inne- förvandling genom att olika nyinfyttade håll för bildkonsten, om man utesluter etnologiska grupper berikar vårt land och den engelska språkdominansen, verkar dess kultur. åtminstone för tillfället saknas i bildkonsten. Detta gäller naturligtvis inte Investera i konsten de språkbundna konstarterna såsom litteratur, teater, flm o.s.v. Om därför ut- I den här situationen är den enda möjli- vecklingen inom bildkonsten följer den ga strategin för att behålla sin kulturella allmänna kulturella utvecklingen av i dag identitet att så aktivt som möjligt poäng- mot en allt mer globaliserad stereotypisk tera, stöda och investera i det som är mest anglo-amerikansk modell av populärkul- egenartat för vår språkgrupp. Claes An- turen, har den generellt sett förvandlats dersson framhöll i en insiktsfull kolumn till en enhet utan nationella identiteter. i Huvudstadsbladet vikten av att, för att Visst kunde man ju tänka sig att det inom garantera en fortsatt levande kultur, in- bildkonsten vore logiskt att vilja fram- vestera stort i den immateriella fnlands- häva och poängtera just sina språkliga svenska konsten. Denna insikt är central egenskaper som ett motdrag mot denna med tanke på all den energi som för till- allmänna stereotypi. Och naturligtvis hit- fället sätts på att hitta olika överlevnads- tar man denna form av konst, men också strategier för den svenskspråkiga folk- den tycks försvinna i kommersialismens gruppens fortlevnad. Allmänt anser man i sköna värld. Den moderna utopin om en dag att en investering i konst, förutom att gränslös konstvärld tycks äntligen ha bli- den är ekonomiskt lönsam, också har en vit sann som en av marknader beroende starkt uppbyggande psykologisk verkan kapitalism. Så ur denna synvinkel sett på människan samtidigt som den fungerar är begreppet ”fnlandssvensk” bildkonst som en alternativ ekologisk handling och både i en historiskt relaterad form och ett avståndstagande från det rationalis- som en psykofysisk nödvändighet, miss- tiska nyttotänkande som styr vår väster- visande. Däremot ser det ut som om det ländska utveckling. svenska språket i Finland obönhörligt Om man utgår från denna insikt och skulle stå inför en ny historisk fas. applicerar den på den fnlandssvenska Trots att Finland grundlagsenligt är ett språkgruppens välmående i framtiden tvåspråkigt land håller det svenska språ- och kvaliteten på den konst som görs av ket allt mer på att förlora sin status som svenskspråkiga fnländare, är den vikti- största språkminoritet i landet. Som redan gaste förutsättningen närvaron av aktiva antytts globaliseras världen kulturellt och och visionära fora för att stöda detta. I

89 stort sett fnns dessa fora redan i form av bus med sitt högkvarter i Ekenäs och ett både rika fnlandssvenska fonder och till galleri i Helsingfors har under de senaste dessa hörande museer och konstinstitu- åren aktiverat och höjt sin profl med ut- tioner. Utöver detta fnns en privat konst- ställningar av svenskspråkig konst både i skola med starka band till det fnlands- Ekenäs och Helsingfors. Dessutom köper svenska. Dessa tillsammans bär i mina de aktivt konst för att utvidga sina sam- ögon det huvudsakliga ansvaret för den lingar. Också Amos Andersons konstmu- fnlandssvenska konstens framtid. Därut- seum har följt en konsekvent utställnings- över bör konsten stödas av samhället i en linje där man presenterat både fnlands- ännu större utsträckning än vad som sker svenskt relaterad historisk konst liksom i dag. En resultatansvarig konst mynnar också ung svenskspråkig konst. Den snart alltid ut i en grotesk populism med en- 75-åriga Fria Målarskolan som har starka bart underhållande förtecken. Därför bör fnlandssvenska band både genom sin den kvalitativa konsten stödas mer än de grundare Maire Gullichsen och med sin populärkulturella fenomen som ofta får betydelse för den modernistiska konsten stöd från kommersiella håll på grund av i Finland har utvecklats till en yrkesskola sin manipulerbarhet för olika ändamål. med klar målsättning. Fondernas välvilja Aktiv utställningsverksamhet

Hur välvilliga de svenska fonderna är att Utställningsinstitutionerna är också de huvudsakligen investera i den redan kvali- fora som framöver måste bära ansvaret tativt etablerade konsten är ett frågetecken. för kännedomen om den svenskspråkiga Men ett enbart demokratiskt stödande av konsten och för dess synlighet. Och ännu allt som kan tolkas som konst och kultur större blir vikten av deras funktion om gynnar inte den allvarligt syftande konst- man inser att en fnlandssvensk vinkling närliga helhetsbilden av Svenskfnland. på vår konsthistoria inte längre intresse- Hur likgiltig vår egen språkgrupp är in- rar den stora fnska publiken och därför för den egna humanistiska kulturen visar kanske inte heller de statliga museerna i den konsekventa nedmonteringen av det vårt land. substantiella och kvalitativa innehållet i Av de ovannämnda är Amos Andersons Hufvudstadsbladet som varit symbolen konstmuseum det viktigaste på grund av för den bildade, konst- och kulturintres- sitt läge i Helsingfors. Utöver sitt redan serade fnlandssvensken, där just viktiga positiva utställningsprogram borde man inlägg och debatter om vår konst, dess be- anordna intressanta temautställningar tydelse och framtid tagit plats. Orsaken med anknytning till olika fenomen och sägs vara ekonomisk, men antagligen attityder inom fnlandssvensk konst och gömmer sig den egentliga orsaken i de kultur. Att påminna om och aktualisera teknokratiskt och rationellt tänkande eko- historien tycker man skulle höra till ett nomernas kulturfentlighet och strävan till museums skyldigheter isynnerhet då en det lönsamma. tydlig historielöshet verkar råda inom Hos de fnlandssvenska utställningsin- bildkonsten. Pro Artibus igen har förnyat stitutionerna är välviljan större. Pro Arti- sig genom en aktiv utställningsverksam-

90 Pro Artibus har sitt högkvarter med utställningsutrymmen i f.d. Elverket i Ekenäs – granne med staden Raseborgs museicentrum. (Foto: Olle Spring) het och skall få verka oberoende av eko- med att grunda i Borgå, för att hon ansåg nomiska begränsningar, för att förbättra just måleriet vara det mest signifkanta för sina nuvarande utställningslokaliteter och den fnlandssvenska konsten. samtidigt komplettera sina samlingar med inköp av både historiskt viktigt måleri och Nytt museum i Karis? samtidskonst. Eftersom det ser ut som om måleriet Eller skulle just denna idé vara grunden skulle vara det mest igenkännbara för be- för ett framtida nytt modernt museum för greppet ”fnlandssvensk konst” bör Amos fnlandssvensk konst med Pro Artibus Andersons konstmuseum och Pro Artibus samlingar av måleri som sin kärna. Ett ges de bästa möjliga förutsättningarna för museum som kunde vara ett behövligt al- att kunna framvisa en kvalitativ permanent ternativ till både samtida utställningspoli- samling av fnlandssvenskt måleri i utställ- tik och attityd. Ett museum placerat t.ex. i ningsutrymmen anpassade för just denna Karis där det redan fnns ett färdigt förslag konstform. Och varför inte grunda ett nytt till ett museikomplex ritat av stadens egen specialmuseum för måleri. En dröm som arkitekt Hilding Ekelund. konstnärinnan Sigrid Schauman arbetade

91 Minnesrunor

Nils af Björksten

Lagman Nils af Björksten i Ekenäs avled lördagen den 16 maj 2009. Han var född i Helsingfors den 18 januari 1931 och blev således 78 år. Efter studentexamen 1949 i Nya svenska läroverket i Helsingfors tog han juris- kandidaten 1955 och blev vicehäradshöv- ding fem år därefter. Han gifte sig 1955 med Iris Blomberg, paret träffades i Esbo under de år Nils far Thure af Björksten var präst i svenska församlingen där. Sitt arbetsliv inledde han med inhopp i en bankirfrma och som bankjurist innan han med familjen, för gott visade det sig, år 1959 fyttade till Ekenäs. Till en början som vikarie för borgmästaren, från 1961 radshövding i Raseborgs domsaga. En som ordinarie. Och därmed vida känd för bra och omtyckt chef, och närvarande, stadsborna då han i ett decennium utlyste blev omdömet bland hans underlydande. julfred från stadshustrappan. I början av 1990-talet pågick förbere- År 1972 låg det i luften att rådhusrät- delserna för en reform av domstolsvä- ten och magistraten skulle dras in och sendet. I mitten av juli 1993 kungjor- därmed även borgmästarämbetet. I det des att häradshövding Nils af Björksten skedet valde Nils af Björksten att avgå av republikens president utnämnts till och fungerade som tingsdomare i Vanda lagman (d.v.s. chefdomare) vid Rase- ett år innan han 1973 tillträdde som hä- borgs tingsrätt från den 1 december

92 1993 då bl.a. Hangö rådstuvurätt och att Raseborgs natur- och miljöförening Raseborgs domsaga gick till historien. grundades, den föreningen ledde han i Men den nyutnämnde lagmannen hann fera år. Ytterligare kan nämnas att han bara utöva sitt nya ämbete i några måna- några år var ordförande för Folkhälsans der. Våren 1994 drabbades han av hjärt- Ekenäs-avdelning, som då ännu omfat- besvär och måste i hastiga tag by pass- tade Barnens gård i Formanshagen. Han opereras. I detta skede valde han att inte sörjs närmast av hustru, barn och barn- bränna slut på sig utan tog pension från barn. slutet av sommaren det året. Hans juridiska karriär omfattar även SVEN HOLMSTRÖM ordförandeskap i Helsingfors I krigsrätt, krigsdomare var han 1981–84. I den egenskapen förestavade han eden för re- kryterna i Dragsvik. Nils af Björksten ansåg att en domare inte bör delta i det politiska livet. Vissa undantag gjorde han på nämndnivå, där hans juridiska kompetens var till nytta. Han var således ordförande i vattennämn- den i Ekenäs åren 1963–68 och 1977–86 samt ordförande i byggnadsnämnden 1985–97. Byggnadsärenden intresserade honom speciellt, däremot anpassade han sig kanske inte riktigt till arbetet i kyrko- fullmäktige, som han tillhörde 1983–86. Till sina särintressen räknade Nils af Björksten skärgårdsliv, inbegripet havet, resor och naturen. Skärgårdslivet kretsade mycket kring sommarstugan i Lappvik då dottern och sonen var små. På litet äldre dagar seglade makarna i fjorton år på egen köl, i en Fenix maxibåt. Utrikesre- sorna som turister gick vida omkring, av världsdelarna blev bara Australien obesett liksom Sydamerika. Nils af Björksten hade ett vidsträckt verksamhetsområde. På 1960-talet var han med om att dra igång föreningen Kul- turdagar i Ekenäs och övertog ordföran- deskapet i ett par år efter Tor Stolpe. I den lyckosamma kampen mot Nestes planer på ett oljeraffnaderi på Hangö udd deltog han aktivt. Den kampen ledde till

93 Tage Blåfeld

Den 3 oktober 2008 dog Tage Blåfeld i en ålder av 95 år. Han var född den 5 augusti 1913 i Tavastehus där han också växte upp och inledde sin skolgång. Efter att ha avlagt studentexamen 1931 vid Tam- merfors svenska samskola fyttade han till Helsingfors för vidare studier. För att bekosta sin utbildning först vid Tekniska högskolan, då kallad Poly, och senare vid Svenska Handelshögskolan sökte han sig ut i förvärvslivet och fck anställning på oljebolaget Shell där han blev kvar till vinterkrigets utbrott 1939. Tage Blåfeld fullgjorde sin värnplikt i början av 30-talet och deltog sedan i både vinterkriget och fortsättningskriget på dåtida inhemska oljemarknaden. Nu kom olika frontavsnitt. Han var med om stri- då Erikoisöljy till, med ett namn som klart derna vid Summa i februari 1940 och vid pekade på vilka varor det handlade om. intagningen av Hangö 1941, befordrades Verksamheten för bägge frmornas del till kapten och tilldelades bl.a. utmärkel- var till en början anspråkslös och trevan- setecken såsom FrK 3 (2 ggr), 4 msv och de. Det handlade mycket om praktiska FrK fmed 2. problem både i fråga om startkapital och Tage Blåfeld hade redan under kriget arbetslokal – de första åren fungerade utmärkt sig som en handlingens man och t.ex. vardagsrummet i familjens tvårum- rätt snart efter krigsslutet och inspirerad mare i brist på bättre lösningar som före- av den framtidstro som rådde i landet efter tagets kontor. freden grundade han 1947 ett eget företag, Men Tage Blåfeld var förutom hand- Finnmarket, ett importföretag med inrikt- lingskraftig, också arbetsam och målmed- ning på oljeprodukter. Med hans bakgrund veten och frmornas omsättning ökade och tidigare erfarenheter i oljebranschen med tiden i glädjande utsträckning, nya kändes denna varugrupp som ett naturligt utländska leverantörer kom till, bl.a. val för Tage Blåfeld. kunde han 1957 i konkurrens med ett Ett par år senare grundades ett nytt bo- trettiotal andra sökande komplettera sina lag, Erikoisöljy som fck överta rollen som tidigare agenturer med anrika engelska import-, distributions- och försäljnings- Rawlplug. bolag av kemikalier och oljeprodukter Kontoret bytte adresser i takt med att medan Finnmarket fck karaktären av en personalen växte och 1966 kröntes fram- agenturfrma med tonvikt på metallvaror. gångarna med invigningen av ett eget Namnet Finnmarket hade nämligen visat nybyggt affärshus i Kånala i Helsingfors, sig vara mindre lyckat med tanke på den som fck namnet ”Öljytalo”, en trevå-

94 ningsbyggnad där både lager och kontor hans 30 aktiva pensionärsår. Att SFV:s samsades under samma tak. En långvarig verksamhet låg Tage Blåfelds hjärta nära önskedröm gick på det här sättet i uppfyl- visar bl. a fonden som han och hans hustru lelse. Ninno grundade år 1988. Avkastningen På tjugo år hade verksamheten vuxit skall användas för föreningens ändamål från ett enmansföretag till ett framgångs- i enlighet med dess stadgar. rikt bolag med ett 40-tal anställda och när Någonting som alldeles speciellt gladde Tage Blåfeld i slutet av 1970-talet gick i den växande skaran av barnbarn och barn- pension var det med tillfredsställelse och barnsbarn var hans formidabla minne, an- berättigad stolthet han kunde blicka bakåt tingen det gällde någon historisk gestalt på sitt livsverk. eller familjeanekdoter från barndomen En av nycklarna till hans framgångar och ungdomen i 1920- och 30-talets Fin- i förvärvslivet kan sökas förutom i hans land. Familjen satte stort värde på att han arbetsförmåga och energi också i hans po- vid fyllda 85 år ännu hade krafter och sitiva livssyn, optimism och glada humör. intresse att skriva ner sina minnen från Aktivitet och engagemang i alla former ett långt och omväxlande liv. Resultatet präglade honom livet igenom. Även om blev en ansenlig bunt av 200 tättskrivna det dagliga arbetet tog största delen av innehållsrika sidor med utförliga skild- hans kapacitet i användning hade han tid ringar av hem- och vardagsliv som inte över för både familjeliv och förtroende- saknade dramatiska inslag. Med tanke på uppdrag av skilda slag. Hans fritidsintres- kommande släktled och för att familje- sen sträckte sig över flateli, något som in- medlemmarna skulle kunna ha bestående tresserat honom sedan barnsben, till äldre glädje av hans anteckningar redigerades inhemsk bildkonst, historisk litteratur och en del av materialet och trycktes upp till till långa utlandsresor. Tage Blåfelds 95-årsdag. Vi är också Han var mån om sin hälsa och sin kon- glada över att han ännu på sin födelse- dition som han skötte genom regelbundet dag i augusti samma år han dog, var i det friluftsliv, kilometerlånga promenader, skicket att han kunde ta emot boken, läsa skogsröjning och vedhuggning ute på den och med intresse kommentera och re- sommarstugan i Tvärminne men också kapitulera sina hågkomster. genom att fram till hög ålder delta i gym- Tage Blåfeld sörjes närmast av hustru, nastikföreningen Daggdropparnas verk- två döttrar, sex barnbarn och tretton barn- samhet. barnsbarn. Det var en verksamhet som även in- kluderade social samvaro, något som han MARIE-LOUISE BLÅFIELD värdesatte mycket högt. Tage Blåfeld var Tage Blåfelds dotter en sällskapsmänniska som tyckte om att vistas i glada människors lag. Rotaryverk- samhet, styrelseuppdrag i Helsingfors f- latelistförening, medlemskap i American Club är andra exempel på förtroendeupp- drag som engagerade honom under hans yrkesverksamma liv men också under

95 Christer Boucht

Christer Boucht föddes den 4.11.1911 i tredje släktled av jurister. Han dog på morgonen den 21 maj 2009. Bland barn och barnbarn fnns jurister ännu i fjärde och femte led i släkten Boucht. Christer Boucht var känd och aktad av många orsaker. Jurist som han var till sin utbildning, öppnade han egen advokat- byrå i Vasa 1941. Under kriget sköttes byrån av hans far Harald Boucht, pen- sionerat hovrättsråd. Efter en lugnare period på grund av krigstjänst, drev Christer med framgång sin byrå ända tills han som landets äldsta aktivt verkande advokat avslutade sin yrkeskarriär 2000. Några år tidigare hade ban överlåtit byrån till sin Christer som startade Botnialoppet, den son Peter. österbottniska motsvarigheten till Vasa- Sam advokat gjorde Christer Boucht loppet. Han var aktiv också i fera andra sig känd för sitt lugna och sakliga upp- organisationer. Bland annat tog han sig an trädande. I rättsprocesserna förivrade han krigsinvalidernas intressebevakning och sig aldrig till hårda eller nedsättande utta- var under närmare sextio år ordförande landen om motparten. Han utvecklade sin för krigsinvaliddistriktet i Österbotten. advokatbyrå till en av de största och mest Christer Bouchts intresse för arktiska anlitade i Österbotten. Christer Boucht långfärder fck sin höjdpunkt med deltag- var också erkänd och anlitad som politi- andet i den första fnländska expeditionen ker. Som representant för SFP var han in- Grönland tvärs, som på vårvintern 1966 vald i Vasa stadsfullmäktige 1947–1990, genomfördes på skidor och med hjälp av stadsfullmäktigeordförande 1986–88 och hundspann. Resan tog 37 dygn utan kon- stadsstyrelsemedlem 1958–62. Han var takt med yttervärlden. Som god orienterare därutöver medlem i ett stort antal nämn- hade Christer hand om navigeringen med der, bland annat socialnämnden. Han var hjälp av en enkel handkompass. Republi- medlem i Folktinget 1951–88 och dess kens president Urho Kekkonen blev så vice ordförande 1969–79. imponerad av bedriften, att han sände ett Christer Boucht var ledare och initia- personligt gratulationsbrev till Boucht tivtagare inom idrottsrörelsen. Hans stora och expeditionens medlemmar inbjöds till insats inom idrottsrörelsen var medver- presidentens slott. Christer skrev senare kandet till grundandet av Norrvalla idrotts- en bok om expeditionens öden, Grönland institut. Han drog igång det österbottniska tvärs, som också översattes till fnska. deltagandet i Vasaloppet, som han 1972 Efter grönlandsexpeditionen har ett själv skidade för tionde gången. Det var halvt dussin fnländska polarexpeditioner

96 av betydelse genomförts. Grönlandsfärden var början till tjugosex spännande polar- Marianne Brommels färder och andra ödemarksvandringar, bl.a. en skidfärd från Grönland till Kana- das arktiska områden under sträng kyla med livsfarliga inslag. År 1987 skidade Christer Boucht till magnetiska nordpo- len. Han besökte senare också trakterna kring sydpolen. I hans böcker kan man läsa om nära kontakter med isbjörnar och hisnande forsfärder med kanot längs Yu- konfoden. Hans ödmjuka förhållande till naturen och hans sätt att aldrig förivra sig gjorde att han kom välbehållen undan alla strapatser. Han skildrade sina långfärder på ett medryckande sätt i ett fertal böcker. Han skrev också om sin hemstad Vasa och österbottningarnas medverkan under tsar- tidens ofärdsår för landets frihet. Sam- manlagt utgav han fjorton böcker. Ännu Filosofe magister Marianne Brommels under sitt sista levnadsår skrev han en bok avled den 27 september 2008 i Helsing- som inlämnats för tryckning. fors vid 86 års ålder efter en längre tid av Christer Boucht var ofta uppvaktad tilltagande ohälsa. och hedrad för sina gärningar. Han var Hedvig Marianne Brommels föddes den hedersmedlem i fera organisationer. Han 10 oktober 1921 i Åbo som yngsta barn grundade Finlands arktiska klubb och var till professor F. W. Klingstedt och hans dess hedersmedlem. År 1972 tillerkändes maka, folkskollärarinnan Gustava, född ban socialråds titel. Han förlänades bl.a. Bengts. Före studentexamen 1940 deltog fem frihetskors. Han befordrades till ma- Marianne Brommels under vinterkriget i jor. järnvägstransporterna av fnländska barn Sina sista år tillbringade Christer till Haparanda och Stockholm. Under fort- Boucht på Fylgiahemmet i Vasa, där hans sättningskriget verkade hon som lotta vid rum pryddes av fotografer och andra luftbevakningstorn i Pernå åren 1941–42, minnessaker från hans färder. Christer var som kanslist vid JvKoul K 17 1944 samt lik en Nanoq, polarisarnas starka björn, som dejour vid IS-Keskus i Åbo 1944. Han efterlämnar hustrun Ulli, sonen Pe- Marianne Brommels hade inlett sina ter, döttrarna Gunilla och Helena och fyra studier vid Åbo Akademi, som även om- barnbarn. Utöver släkten är han saknad av fattade en kortare studieperiod 1943 i Gö- en stor skara vänner och beundrare. teborg. På grund av kriget blev studierna inte fullföljda och då hon 1940 ingick LENNART JOHANSSON äktenskap med Jarl Brommels tog famil- Lagman jelivet över.

97 Men långt senare i livet, i en ålder av väl över 50, återupptog Marianne Brommels Martin Brushane sina avbrutna studier och avlade flosofe magisters examen vid Åbo Akademi år 1979. Studierna innefattade även resor till Sri Lanka, Polen och Island. Som ung var Marianne Brommels lära- re vid Östra Nylands folkhögskola 1944– 1946. Senare i livet verkade hon, med början från 1960-talet, som föreläsare inom vuxenutbildningen och under åren 1965–1985 var Marianne Brommels re- daktör för tidskriften Marthabladet. Hon uppbar också ett antal förtroendeuppdrag, som ordförande för Helsingfors svenska Marthaförening och som medlem av Fin- lands svenska Marthaförbunds styrelse, Svenska studieförbundets r.f. styrelse, Svenska Studiecentralens direktion samt Statens livsmedelsdelegation. Marianne Brommels främsta särintres- Musikern och ljudinspelningsteknikern sen var att läsa och skriva, men hon var Martin Brushane avled plötsligt den även intresserad av resor, också till av- 15.8.2008. Han var född den 4 januari lägsna platser. 1946. Marianne Brommels sörjes närmast av Karl Martin Ragnar Brushane hörde barnen Maria och Jerker med familjer, till en musikalisk släkt och ägnade sitt samt av övrig släkt och många vänner. liv åt musik och underhållning. Han var en utmärkt trumslagare och hörde till GUNNAR KLINGSTEDT pionjärerna inom ståltrådsmusiken. Gi- tarristen Ingmar Englund och Martins pappa spelade tillsammans och därför föreslog Englund att Ole Halén, som var hans elev, och Martin också skulle spela tillsammans i orkester. Då föddes The Sa- vages 1962–1964 med Ole Halén, Hasse von Hertzen, Kurt Wenner och Martin Brushane. Gruppen vann gitarrorkest- rarnas FM-tävling 1964 på Borgbacken. The Savages spelade in skivor för PSO och ackompanjerade bl.a. Anki Lindquist på hennes första skiva. Inga radio- eller televisionsuppträdanden har bevarats, men bandet spelade in en dvd-skiva med

98 den ursprungliga sammansättningen i honom i arbetet som ljudtekniker, Han var april 2007. Martin medverkade också i känd för att kunna tillvarata blåsinstru- ståltrådsgrupperna The Islanders och The mentens olika ljud men även annan akus- Sounds (1964–1965). Martin Brushanes tisk musik. Genom åren besöktes studion föräldrar hörde till efterkrigstidens jazz- av så gott som alla från Esa Pakarinen till musikergeneration och detta påverkade UMO Jazz Orchestra. Ljudteknikerjobbet naturligtvis barnen och lade grunden till skötte han fram till sin död, parallellt med en livslång kärlek till storbandsmusik. musikerkarriären. Martin Brushane Big Band grundades Till Martins karaktärsdrag hörde en 1967 och kom att bli den mest långvariga vänlig optimism och konsten att komma och kända av hans orkestrar. Stommen i överens med alla. orkestern utgjordes under årens lopp av mamman Anneli, pappan Ole, farbrodern TIMO WUORI Åke, systern Annika, sonen Mika och en ordförande för stor skara vänner och kända jazzmusiker. Suomen äänitearkisto ry Bandet grundades vid en tid då storban- den var sällsynta i Finland, men det fanns ännu många etablerade äldre generatio- nens musiker kvar (b1.a. Leo Kähkönen, Torsten Florström, Seppo Rannikko) som gärna spelade sin favoritmusik tillsammans med yngre entusiastiska musiker. Som bäst fanns det tre generationer Brus- hane med i orkestern. Martin Brushane Big Band beredde väg och marknad för andra storband med sina tv-uppträdanden och konserter med solister som Katri-He- lena, Anneli Sistonen och Inga Sulin. Martin Brushane spelade trumpetsolon och steppade klädd i en stilig vit smoking. Orkestern fungerade i årtionden som dragplåster på Brändö Casino. Senare bildades en mindre sammansättning som kallades Martin Brushane Jumpers. Martin Brushane arbetade bland annat som tv-studioregissör på Rundradion och medverkade bl.a. i den oförglömliga sketchserien Stickspår. År 1974 byggde han tillsammans med Robi de Godzinsky en ljudinspelningsstudio i föräldrarnas källare på Brändö, senare fyttades den till sin nuvarande plats i Botbyhöjden. Hans musikalitet var en god hjälp för

99 Fredric Cleve

Professor emeritus Fredric Cleve avled den 26 augusti 2008. Hans betydelse både för kyrkan och den fnlandssvenska kulturen var och förblir stor. Fredric Cleve föddes den 6 juni 1931 i Helsingfors. Där växte han upp och där kom han själv att göra största delen av sin insats som församlingspräst. Mellan åren 1954 och 1969 var han e.o. adjunkt i Norra svenska församlingen, därefter kyrkoherde i Tammerfors svenska församling till år 1973. Alla år i församlingstjänst fungerade han också som religionslärare i olika skolor. Att vara präst i skolan var uttryck för en medveten strävan att hålla samman kyrka och kultur. Ett annat uttryck för det här var Som lärare var Fredric Cleve omtyckt. t.ex. hans ordförandeskap i Församlingsför- Han var en föreläsare av den gamla stam- bundets kulturdelegation åren 1986–1997. men. Allra bäst kom han dock till sin rätt i Vid sidan av sitt arbete i församling rik- den personliga handledningen. Generatio- tade han sig tidigt in också på vetenskap- ner av mer eller mindre ångestladdade pro lig forskning. Efter studenten 1948 vid gradu-skribenter kan minnas hans vänliga Svenska Normallyceum, tog han sin teo- sätt att lotsa en framåt med kloka råd. logiska grundexamen i Helsingfors 1954. Fredric Cleve viktigaste forskningsom- Hans fortsatta akademiska verksamhet råde var dogmatik (studiet av kristen guds- skedde vid Åbo Akademi (ÅA), där han tro). Hans doktorsavhandling behandlade licentierade 1965 och blev doktor 1968 Martin Luthers nattvardslära. Men hans samt docent 1970. År 1973 blev han bi- kombinerade intresse för kyrkans idémäs- trädande professor i systematisk teologi. siga och mera praktiska tradition gjorde Från år 1990 var han ordinarie professor att också psalmforskning stod i fokus för fram till pensioneringen 1996. hans forskningsintresse. Fredric Cleves insats vid ÅA sträckte Med sina Luther-studier lade Fredric sig vida ut över teologiska fakulteten (TF), Cleve grunden till en expertkunskap gäl- där han var dekanus 1982–1988. Under lande luthersk teologi. Denna expertis 70-talets stora examensreformsarbete kom i många sammanhang till använd- inom universiteten, var Fredric Cleve ak- ning också utanför det akademiska. Få tivt med i planeringen både inom TF och teologer under 1900-talet torde ha haft i ÅAs gemensamma koordineringsgrupp. ett så stort enskilt infytande på Finlands Han trodde på reformens idé att förena lutherska kyrkas teologiska självförstå- teori och praktik. Åren 1988–1991 var else som han. Bl.a. var han en kort tid han prorektor för ÅA. (1973) anställd för att utveckla kyrkans

100 internationella verksamhet. Han hade därefter en lång rad förtroendeuppdrag i Nils Erik Enkvist kyrkans kontakter med andra kyrkor. Han satt i kyrkomötet åren 1978–92. Sina kanske mest synliga insatser för fnlandssvenskt kyrkoliv gjorde han där, då han deltog i slutarbetet på den nya psalm- boken, samt då han ledde arbetet med de nya handböckerna på svenska för kyrkan i Finland. Fredric Cleve gifte sig redan 1952 med Gunnel Lehtinen. För vänner och kolleger framstod förhållandet mellan de två som varmt och trofast. Vi är många som, vid sidan av de när- maste, hustrun Gunnel och sonen Johan med familj, med stor saknad men också stor tacksamhet minns Fredric Cleve.

TAGE KURTÉN Akademikern Nils Erik Enkvist, en av vårt lands genom tiderna främsta lingvis- ter, avled den 26 maj 2009 i Helsingfors, där han också var född den 27 september 1925. Enkvist gjorde tidigt en akademisk karriär med engelska språket och fonetik som specialiteter. Efter insatser vid Hel- singfors luftvärn under kriget och däref- ter studieresor framför allt till USA och England undervisade han sedan 1949 vid Helsingfors universitet och från 1952 vid Åbo Akademi, där han utnämndes till professor i engelska språket och litteraturen som 31-åring. Som universitetslärare vann han mycken genklang. Hans internationella framtoning, koncilianta sätt och briljanta språkbegåvning togs snart i anspråk för otaliga uppdrag i hemlandet och utlandet. Som rektor och sedermera kansler för Åbo Akademi tog han ansvar i högsko- lepolitiken under en turbulent tid. Som

101 forskarprofessor vid Finlands Akademi Nils Erik Enkvists många elever och sedan 1974 utförde han en uppmärksam- personliga vänner såg i honom en sällsynt mad gärning på textlingvistikens och stil- förening av intellektuell skärpa, själv- forskningens område. säker handlingskraft, humor och djup Bland hedersposter med utstrålnings- mänsklighet. effekt kan nämnas presidentskap för Fe- deration Internationale des Langues et FRED KARLSSON Litteratures Modernes och stiftande med- HOLGER THESLEFF lem- och styrelsemedlemskap i Academia Europaea. Till akademiker vid Finlands Akademi utnämndes han 1990. Han har kallats till ledamot och hedersledamot av fera fnländska och utländska lärda sam- fund och mottagit fera hedersdoktorat samt kommendörskapet av första klass av Finlands Lejons orden. På hans förslag inrättades sedermera vid alla Finlands universitet språkcentra för att erbjuda adekvat praktisk språkunder- visning för olika målgrupper av studenter. Tidigt insåg han den sociala dimen- sionens betydelse inom vetenskapen och satsade på att inrätta forskargrupper som framförallt gagnade de unga forskarna. Enkvist hade ett internationellt kon- taktnät som täckte alla kontinenter. Han blev inbjuden som föreläsare till mer än hundra universitet i hela världen, från Harvard till Moskva, Sydney och Singa- pore. Antalet konferenser han deltog i var långt större. Han författade närmare 300 publikationer. Nils ErikEnkvist var inte enbart en akademisk påverkare och forskare av första rang. Han var också en utåtvänd säll- skapsmänniska med ett outtömligt regis- ter av eleganta anekdoter. En typisk detalj i hans mångfasetterade personlighet är, att han under studietiden i USA delvis försörjde sig som jazzpianist. Tillsammans med sin fru Tua inredde han först i Åbo, sedan i Helsingfors vackra gästfria hem, där tre barn växte upp.

102 Christofer H. Ericsson

Christoffer H. Ericsson, bemärkt och färg- stark antikorienterad kulturhistoriker och specialist på fartyg, segling och konsthistoriska föremål, avled i Helsingfors den 6.8.2009 i sitt nittionde år. Han var född där den 5.3.1920. Av sina föräldrar, som han förlorade tidigt i en bilolycka, ärvde han konstnärliga anlag och en välsituerad Björnbergsk bakgrund. Redan före krigen fascinerades han av romersk arkeologi under rikssvensken Axel Boethius ledning, en släkting. Men krigsupplevelserna i JR 10 och kustförsva- ret, där han sårades två gånger, ställde om hans liv. För några år kom han att förena författarskap och teckning, inledda med docent vid Åbo Akademi och Helsingfors den fna debutboken Vindslitet (1942), universitet, och förlänades professors ti- med familjeliv, gästspel i rederinäringen tel. Med stort intresse stödde han det och skötseln av ett litet båtvarv, och med nybildade fnska Atheninstitutets verk- segling, både långfärder och kappsegling. samhet. Hans romerska anknytningar ytt- Han var aktiv som uppskattad sekreterare rade sig nu i fera vetenskapliga och mera för Sjöbjörnarna, redaktör för Frisk Bris, populariserande skrifter om den grekisk- sedermera stiftare av 5-metersförbundet, romerska antikens förhållanden, särskilt och han utsågs till hedersmedlem av NJK. marin teknik och artefakter. Han organi- Ett av hans många båtförvärv var Daphne, serade och deltog i olika kulturresor till efteråt bekantare i vännen Göran Schildts Italien, Grekland och Turkiet. Samtidigt ägo. Han rustade egenhändigt upp ett gam- ägnade han en anmärkningsvärt omfat- malt skärgårdstorp på Andersholmen, och tande publicistik åt Östersjöns sjöhistoria senare en stuga inomskärs. och även åt personhistoria, ibland i mera På 1960-talet började han inrikta sig på fktiv form. En stor del av sina privata akademiska studier, först manifesterade i samlingar donerade han till offentliga in- boken Grekernas gyllene väster (1962), stitutioner. På alla dessa sektorer fortsatte som bland annat ledde till insatser för ett han att arbeta outtröttligt fram till sin sista sjöhistoriskt museum i Helsingfors och sjukdom, som bröt honom ned. å andra sidan till en doktorsavhandling Toffy Ericssons nästan otroliga dyna- (1980) om italiensk renässansarkitektur. mik på så många olika håll stöddes av ett Han verkade en tid som biträdande pro- djupt intresse för människan som kultur- fessor i konsthistoria i Jyväskylä och som varelse. Han var generöst vidöppen för

103 sina vänner, alltid beredd att ingripa och underhålla umgänget med målande anek- Kjell Ewalds doter. Vare sig han önskade det eller inte låg det mycket av renässansmänniska i honom. Ett släkte som håller på att dö ut.

HOLGER THESLEFF BENEDICT ZILLIACUS

Journalisten och radioproflen Kjell Ewalds avled torsdagen den 29 januari 2009 i Helsingfors i sviterna av en hjärt- infarkt. Med sina 42 yrken – vi räknade dem en gång – var Kjell en mångsysslare utan like. Han hann vara både postiljon, Lek- holmsskribaledare, medikalvaktmästare, ordningsvakt och kulstötningsguldmedal- jör, lika väl som skådespelare i en Klaus Härö-flm och hovfotograf under en Tina Turner-turné i Sverige. Dock var det inom journalistiken som han skulle göra sitt livsverk, med betoning på livsåskåd- ningsfrågor. Kjell Ewalds föddes den 7 april 1953 på Lappfjärds folkhögskola, där hans far Erik Ewalds var rektor. Som 6-åring fyttade han med familjen till Helsingfors, och sedan till Sverige där familjen bodde 1961–66. När han kom tillbaka till Finland engagerade han sig aktivt inom skolpolitiken.

104 Han ordnade discon för att samla in peng- hela rummet med sin närvaro – och det ar så att eleverna skulle få tomater och är ett lika stort tomrum som han lämnar grönsaker på tallriken i det efterkrigstida efter sig. Finland, som han upplevde var närmast Hans dröm var att bygga en egen studio som ett u-land. I sin ungdom jobbade han och i februari 1999 gick den i uppfyllelse. på nätterna med den kristna ungdomstid- Då började vi programproduktionen till- ningen Senapskornet. Civiltjänstgöringen sammans, först i hans hem på Drumsö och på Kårkulla och de många extraknäcken sedan i RadiHus på andra sidan gatan. på ett vårdhem i Karlslund utanför Stock- Många hann gästa studion och många holm hade satt sina spår i hans själ och minns den med värme. På väggarna häng- gett honom en varm medmänsklig omtan- er skivkonvoluten med alla autografer ke och förståelse för olika funtade män- och så förstås skivsamlingen med coun- niskor. Kjell talade alltid för att kyrkan try- och gospelmusik. aktivare skulle ta ställning för de svagare När Kjell välsignades till sin sista vila i samhället. blev det följaktligen till tonerna av ”livs- Han satte stor ära i att vara frilansare nära musik med rytm” som han hade ut- och höll hårt på sin integritet. Hans enda tryckt saken. Så ville han ha det och så fasta anställningar var som redaktions- fck det bli. sekreterare på Borgåbladet 1983–86 och som chefredaktör för tidningen Ajour WILHELM KVIST 1986–87. Skribenten är Kjell Ewalds systerson Efter det väntade tjugo år i etern, först och var i över tio års tid hans närmaste på Yle 1987–94 där programmen Öppna man. landskap och Sökaren blev mäkta popu- lära. Senare dök han upp på Helsingfors närradio innan han började vid den kristna radiokanalen Radio Dei 1997, där han verkade till sin död. Med åren blev det många möten med intressanta personligheter. Som 22-åring träffade han Kenyas landsfader Jomo Ke- nyatta under Kyrkornas världsråds gene- ralförsamling i Nairobi 1975. Senare fck han också stifta bekantskap med Roger Moore, Nelson Mandela, Kris Kristof- ferson, Johnny Cash, Golden Gate Quar- tet, Wanda Jackson, Cyndee Peters och många fer. I Fredsposten skrev han kolumner i 25 år och som frilansare hann han jobba på de festa fnlandssvenska tidningsredak- tioner, där han alltid lämnade ett jättelikt fotavtryck. Många minns att han fyllde

105 Yvonne Gräsbeck- Mountassir

Onsdagen den 22 oktober 2008 vaknade inte sångerskan Yvonne Gräsbeck-Moun- tassir ur sin morgonslummer. Orsaken var lunginfammation. Hon hade veckan innan klagat över andnöd. Hela familjen hade drabbats av infuensavirus. Yvonne föddes i Åbo den 10.2.1960 och fck god grund för sina musikstudier vid Åbo Musikinstitut, fortsatte studierna i Helsingfors och promoverades till musikmagister från Sibelius-Akademins solistiska linje i samband med magisters- och doktorspromotionen 1997. Sång studerade hon för Liisa Linko-Malmio och och III priset i ”Ballad -82”. Finlands avlade sångdiplom under Anita Välkkis Radio valde henne 1984 till ”ung solist” ledning, och hon absolverade även B- med Radions Symfoniorkester under kursen i klassisk gitarr under ledning av Jukka-Pekka Saraste; hon sjöng ”Je suis Jukka Savijoki. En bandning för sin fars Titania” ur Thomas’ ”Mignon”. Hennes 75-årsskiva gjorde hon 20 dagar innan opera- och operettroller var bl.a. Maria i hon födde sitt fjärde barn, sonen Antar. ”West Side Story” (Åbo), Micaela i ”Car- Andraplaceringen i den inhemska eurovi- men” (Björneborg och Tammerfors), Mu- sionsschlagertävlingen 1979 medförde ett setta i ”La Boheme” (Jyväskylä), Miina trettiotal TV-program och engagemang på i ”Miehen kylkiluu” av Ilkka Kuusisto konserter och festivaler i Finland, i Sve- (operastudion i Sibelius-Akademin) samt rige – bl.a. på Skandinavium i Göteborg Kálmáns ”Grevinnan Mariza” (Åbo). (11 000 åhörare), Polen, Västtyskland, På porträttskivan ”Amado mio” fram- Sovjetunionen i Leningrad och ett fyra för hon till ledsagning av eget gitarrspel veckors kontrakt som sångstjärna i en och en ensemble musikervänner sju egna fransk gala på topprankade anläggningen tonsättningar och fem arrangemang av Chinzan-so i Tokyo 1986. Ett engage- chansoner på fem språk. Ett långvarigt mang på Kansallisteatteri (Pariserliv) av- samarbete med Florakören och Brahe bröts av att hon snavat i en rollstövel och Djäknar kompletteras av många konser- måste få Akillessenan sydd. Hon uppträd- ter tillsammans med pianistbrodern Folke de även med sång och gitarr 1987–1989 Gräsbeck – ofta under familjekonserter, i Helsingfors Stadsteaters uppsättning av bl.a. i Lilla salen i Concertgebouw i Am- Shakespeares ”Så tuktas en argbigga”. sterdam 1983. Och ofta har hon förgyllt Som tonåring vann hon I priset i ”Ta- sin mor La Vonnes och far Gottfrids langjakten -77”, ”Taidetapahtuma -78” kompositioner med sin guldskimrande

106 och säkert intonerande koloratur. Hemma gav hon piano- och sånglektioner åt dot- Maj-Len Grönholm tern Amira och lektioner i klassisk gitarr åt sönerna Farid och Omar. Minnen av hennes beredvillighet, goda humör, klingande skratt, hennes röst, musik och varma väsen lever länge i kretsen av hennes närmaste. Hon efterlämnar maken Said, en dotter och tre söner.

GOTTFRID och FOLKE GRÄSBECK m.f.

Sommaren och värmeböljan 2009 kom inte utan mörka moln. Ett sådant var döds- budet som skapade förstämning bland alla Maj-Len Grönholms vänner och bekanta. Två gånger överlistade hon cancern som fått henne i sitt grepp, men den tredje gången blev för mycket. Maj-Len Grön- holm, 57, somnade in måndagen den 22 juni hemma i Ingå med sina närmaste vid sin sida. Ändå var det bara tre månader sedan hon med stor iver fungerade som värdin- na då maken Christoffer Grönholm frade sin 60-årsdag på G18. Intet öga var torrt då Maj-Len sprudlande av livsglädje och kärlek stod på estraden och sjöng några låtar tillägnade sin jubilerande make och parets tre barn. Att stå på scen var ingenting nytt för Maj-Len Grönholm. Efter att hon 1972 helt otippad valts till Miss Finland arbetade hon ett tag som modell och efter att hon träffat Christoffer Grönholm gick hon

107 med som solist i hans popband. till gänget bakom farserna på Fallåkers- Även om hon kunde ha valt enklare och teatern ända tills sjukdomen satte stopp bekvämare vägar i livet prioriterade Maj- för teaterintresset. Att hon ofta fck spela Len akademiska studier och skar ner på rollen av en elak, envis tant bekom henne modelljobben. År 1980 blev hon magister inte: i zoologi. Sedan fylldes livet av tre saker: – Det är härligt att få vara riktigt elak pedagogik, politik och barnen Juni och på scen, för sådan är jag aldrig i verklig- Emma födda 1982 samt Fabian 1986. heten. Efter att ha arbetat som speciallärare i Trots att hon var aktiv i politiken lycka- några år och fungerat som svensk under- des Maj-Len, i motsats till så många kol- visningschef i Esbo fann Maj-Len Grön- leger, undvika att skaffa sig ovänner. Hon holm att hon trivdes bäst ute på fältet, i utstrålade en värme och en glädje som skolan bland elever och lärare. Hon hann kom alla till del. vara rektor för Mårtensbro skola i Esbo Efter det första cancerbudet 2004 som och Munksnäs högstadieskola innan hon skulle följas av ytterligare två chockbe- efter fytten till Ingå blev rektor för Käll- sked 2007 och 2008 hann Maj-Len Grön- hagens högstadium i Virkby. holm förlika sig med sitt öde. Där lyckades hon samla de politiska Åren i skuggan av cancern var visserli- grupperna bakom ett nybygge som nu står gen fyllda av oro och tuffa behandlings- klart. En åtgärd som alla ansåg viktig, men perioder, men tiden var ingalunda gläd- som ingen tidigare lyckats genomföra. jelös. Tvärtom levde paret Grönholm på Intresset för politik vaknade redan på alla cylindrar, vittnade Maj-Len i en Hbl- 1980-talet i Grankulla där Maj-Len Grön- intervju 2008: holm satt i stadsfullmäktige och stads- – Folk säger att de ska resa och göra det styrelsen tills familjen fyttade till Esbo ena och det andra sen när de blir pensio- 2000. Redan följande val hade hon invalts nerade. Vi har gjort det redan. Bäst att göra i Esbofullmäktige och valts till ordföran- allt roligt medan man kan och orkar. de i barn- och utbildningsnämnden. Men Maj-Len Linnea Grönholm (Eriksson) Grönholms hann inte bo länge i Esbo för- var född den 5.6.1952. rän Maj-Len och Christoffer förverkligade drömmen om en egen villa på landet och STAFFAN BRUUN byggde sig ett hus i Ingå Bolstad. Och i senaste kommunalval blev Maj- Len följaktligen invald i Ingåfullmäk- tige. Maj-Len Grönholm hade en unik social förmåga. Där hon drog fram visste man att det inte var långt till skratt, musik och sång. Middagar i det grönholmska hemmet slutade ibland med att Christoffer tog fram gitarren och Maj-Len sjöng någon av sina favoritlåtar från 1960-talet. Men hon ville mer, så Maj-Len hörde

108 Ragnar Hansson

Läraren Nils Ragnar Hansson avled den 26 november 2008 efter en kort tids sjukdom. Han var född 13.6.1926. Ragnar åkte på hösten för att vila upp sig på Kanarieöarna, men där ådrog han sig en kraftig förkyl- ning. När han kom tillbaka till Finland hade den eskalerat till dubbelsidig lunginfammation. Den blev honom övermäktig. Ragnar Hansson var en inspirerande personlighet. Han utbildade sig till folk- skollärare vid seminariet i Nykarleby. Han dimitterades år 1952. Där märktes hans begåvning på olika sätt, pedago- giskt, socialt men inte minst musikaliskt. Han visade sig vara en begåvad sångare Av sina lärare i Nykarleby uppmanades honom att fnna ett arbete i en mera har- han att inleda studier i musik med tanke monisk tillvaro. Ingenting var naturligare på en karriär i solosång. Detta råd följde än en ny karriär inom skolsektorn, som han inte – bortsett från vissa konserter vid han igen längtade till. utvalda tillfällen – men han älskade musi- År 1977 återvände han till folkskolorna ken och han sjöng under hela sitt liv med i Helsingfors. 1978 blev han föreståndare i fera körer. för Munksnäs svenska folkskola där han Ragnar började genast efter dimit- jobbade fram till pensioneringen. Han teringen jobba i olika folkskolor. Efter var länge med i Helsingfors folkskolors några vikariat fck han anställning som lärare-och lärarinneförening. Det var ett föreståndare vid Bangatans folkskola i krävande värv med lägerskolor och som- Helsingfors. Där blev han vida känd och markolonier och betydande ekonomiskt uppskattad. Hans överföd av idéer, hans ansvar. Ragnar var också en drivande fantasirikedom och det egendomliga fak- kraft när denna förening senare fonde- tum att han kunde förverkliga dessa idéer rades inom Svenska folkskolans vänner. gjorde att han blev sakkunnig inom hela I SFV:s styrelse medverkade han från år skolsektorn. Hans första period som lä- 1990 till år 2001. rare räckte från 1952 till 1968. Som pensionär fortsatte Ragnar Hans- I det skedet ville Ragnar pröva på nå- son i olika föreningar. Den tredje åldern gonting annat. Han sökte och fck tjänsten medförde för honom ett alldeles speciellt som verksamhetsledare vid Försäkrings- kall. Han accepterade ett ordförandeskap mannaförbundet. Det blev en intressant i Finlands svenska pensionärsförbund. men slitsam etapp i hans liv. Den perioden Detta uppdrag hade han åren 1995–1997 varade från 1968 till 1977. Han fck pro- Under denna tid utvecklades SPF till en blem med hjärtat och läkarna uppmanade betydande intresseorganisation. Ragnar

109 var också länge med i AV-rörelsen, i olika SFP-organ och naturligtvis i en mängd Päivi Hirsikangas musikorganisationer och körer. Ragnar Hansson var en ivrig bänkidrot- tare, det fanns inte en gren som han inte följde med eller som han inte sakkunnigt kunde kommentera. Hans personlighet utstrålade godhet och optimism. Han framhöll aldrig sin egen insats, snarare tvärtom. Han orkade alltid gå vidare, trots att hans yngsta son rycktes bort i tidiga år och trots förlusten av den kära hustrun Viva, som han hade gift sig med år 1954. Hans vänliga skratt och hans stoiska lugn har inte gått spårlöst förbi.

CHRISTOFFER GRÖNHOLM

På det nordiska juristmötet i Köpenhamn i augusti 2008 deltog en glad och, som det syntes dem av hennes vänner som var där, optimistisk Päivi Hirsikangas. Vården av den svåra sjukdom som hon känt till sedan vårvintern hade framskridit väl, berättade hon. Litet senare på hösten skulle hon återgå till jobbet. Men blott drygt två veckor senare faggade Åbo Hovrätt och Akademi- stiftelsens Observatorium på halvstång. Sjukdomen hade varit den starkare. Den samhällsengagerade juristen, hovrätts- rådet Päivi Hirsikangas hade lämnat oss den 2 september. – Hennes närmaste är maken Gustav Rosenlew, dottern Ida Hummelstedt och tidigare maken Chris- ter Hummelstedt. Päivi föddes under kriget, den 26.10. 1943. Hon blev student från Turun Tyttöly- seo, men kom redan under gymnasietiden in i kretsarna kring Liberala Studentklub- ben vid Studentkåren vid Åbo Akademi.

110 Det kom på ett avgörande sätt att påverka stärkte stärkte henne i den liberala grund- både hennes privatliv och hennes syn på synen att på svåra frågor fnns sällan enkla samhället. Det ledde till ett livslångt enga- svar. gemang i den politiska rörelse där Svensk Juristrollen och Päivi Hirsikangas in- Ungdom, Svenska Kvinnoförbundet och tresse för samhällsfrågor ledde till en lång Svenska folkpartiet är grundstenarna. rad uppdrag på de mest olika områden, Slutet av 1960-talet och början av det gällde det sedan att vara med om att re- följande decenniet präglades för oss som formera familjelagstiftningen eller polis- var med av en intensitet, stundom hätsk- väsendet, uppdrag inom den kommunala het, även inom den egna politiska rörel- skolförvaltningen eller Stiftelsen för Åbo sen, som i dag saknas. Bilden är denna Akademi, för vars delegation hon fung- också utan att den granskas genom nos- erade som vice ordförande i en lång rad år, talgins glasögon. Men Päivi Hirsikangas bara för att nämna några exempel. samhällsengagemang gick även utanför Liksom för de festa av oss växte pri- de partipolitiska gränserna. Så var hon vatlivet för Päivi i betydelse under senare t.ex. tillsammans med några andra av oss år, samtidigt som det mötte stora föränd- med inom Krim, riksförbundet för fångar, ringar. En älskad dotter hade ständigt en som stöttade och hjälpte sådana som satt central roll i över tjugo år. inne eller var på väg ut. Det är människan Päivi, den trogna Päivi Hirsikangas politiska karriär vännen, vi som varit hennes nära vän- nådde en höjdpunkt då hon år 1979 blev ner i fera decennier intensivt saknar. Vi vald till SFP:s vice ordförande, ett upp- minns hennes kombination av juristens drag hon hade i hela åtta år. Medierna analys och roll som suverän kock, hen- fann det särskilt intressant att SFP hade nes temperament och glada skratt, hennes valt en fnskspråkig vice ordförande. Det omtanke och gästfrihet, hennes känsla för var kanske inte en riktigt korrekt beskriv- skärgården, hennes varma sällskap under ning. Man kan nog säga att Päivi under långa kvällar och minnesvärda resor. Vi sitt liv bytte språklig tillhörighet. Hon var minns och vi sörjer en fn människa. Men fnlandssvensk. vi är tacksamma för vad hon gett oss – och Politiken förblev för Päivi Hirsikangas många andra. en hobby, med undantag av cirka två år under senare hälften av sjuttiotalet som CHRISTOFFER TAXELL politisk sekreterare åt Kristian Gestrin, då han först var justitieminister, sedan undervisningsminister. Utbildad jurist från Turun Yliopisto kom Päivi Hirsikangas att göra sin yr- keskarriär inom domstolsväsendet. Hon kom till Åbo Hovrätt redan 1972 och blev hovrättsråd tolv år senare. Vid sin bort- gång hade hon alltså bakom sig en lång och förtjänstfull karriär som domare. Jag tror att den mångsidiga erfarenhet den gav

111 Marianne Ivars

Det var ett vänta men det oaktat ett smärt- samt dödsbud som nådde oss den 13 november 2008. Marianne Ivars i Vasa är borta. Hon föddes 1929 i Smedsby, Korsholm, där hon också tillbringade sina sista år. Re- dan som ung husmor anslöt hon sig till martharörelsen, en organisation vars ideal hon insupit med modersmjölken, som hon brukade säga. Hon förblev organisationen trogen – den kom senare att bilda en sta- dig plattform för hennes framtida verksamhet. I början av1960-talet drogs Marianne med som frilansreporter i rundradions verksamhet. Etermedia var i ett expansivt sådana omständigheter som hon upplevt i skede och inslagen blev många, framför- Rumänien. allt i program av husmorstyp men också Så lades med hjälp av Vasabygdens i nyhetssammanhang och i teve, där hon marthadistrikt grunden för en omfattan- medverkade i nästan 20 år. de hjälpverksamhet. Förnödenheter av I början av 1970-talet inledde Marianne olika slag fraktades med långtradare sin verksamhet som reseledare, efter att från Österbotten till Rumänien. Så små- själv ha deltagit i en resa till Zell am See ningom ersattes billasterna av insamla- i Österrike, som hon tog till sitt hjärta. I de penningmedel. Hundratals barn fck 30 års tid förde hon resenärer från hela faddrar som stod i direkt kontakt med Svenskfnland, ofta marthor, på välorga- sina skyddslingar och hjälpte dem eko- niserade resor till olika resmål i Europa. nomiskt. Österrike med Zell am See och Wien stod ”Mama Marianne” kom varje vår och dock hennes hjärta närmast. höst till barnen som något av en jultom- Sparesor till Rumänien företog hon re- te. Med åren blev hon ett begrepp för dan under kommunisteran. Där såg hon en stor skara barn på livets skuggsida. med egna ögon de eländiga förhållanden Dottern Ingegerd smittades av sin mors som barnhemsbarnen levde under. När så entusiasm och jobbade ivrigt på att sko- regimen föll, insåg Marianne omedelbart la barnhemspersonalen, bland annat i att här fanns ett gyllene tillfälle att gripa in frågor som gällde FN-konventionen och göra något för de utsatta barnen. om barnens rättigheter. Med kraft och aldrig sinande energi När Marianne drabbades av cancer satte hon i gång en insamling för barn- för snart sex år sedan blev barnhemsbar- hemmet i Beius. Här skulle marthorna in- nen ännu viktigare för henne. Hon hade gripa! Inget barn skulle behöva leva under ju så mycket att uträtta! Trots en tragisk

112 bilolycka på en Rumänienresa, där dottern Ingegerd omkom, fortsatte Marianne Erik Kråkström sitt hjälparbete och lyckades genomföra en sista resa till Rumänien våren 2008. Mariannes hjälpinsatser har renderat henne många utmärkelser under åren, både rumänska och inhemska. Här må nämnas Fredrika Runeberg-stipendiet ”för samhällsmoderliga insatser” och Fin- lands Lejons orden. Sörjande står maken Lars, dottern Vi- veca med familj och framlidna dottern Ingegerds make Karl-Johan med familj samt otaliga vänner. I marthaförbundet, den organisation som hon så troget tjä- nade, är tomrummet stort. Mariannes valspråk, som hon gärna citerade, var: ”Du kan inte hjälpa alla men du kan hjälpa någon.”

ANITA SVENSSON Professor Erik Kråkström, en av vårt lands mest uppskattade arkitekter, avled den 13 januari 2009 i Borgå i en ålder av nästan 90 år. Erik Kråkström föddes i Pedersöre den 22.9.1919 och gick i skola i Gamlakar- leby. Som nybakad student hamnade han 1939 rakt ut i vinterkriget. Under fort- sättningskriget deltog han som offcer och eldledare i de avgörande striderna vid Valkeasaari, Siiranmäki och Tali- Ihantala. Efter kriget studerade Kråkström vid Tekniska högskolan och utexaminerades som arkitekt 1948. Han gjorde ett fertal studieresor i Europa och senare också b1.a. till Afrika och Sydamerika. På 1950- talet fortbildade han sig i USA. Vid Uni- versity of California i Berkeley bekantade han sig med datorns tillämpningsmöjlig- heter i planeringsprocessen. Efter tjänstgöring vid Finlands arki- tektförbunds återuppbyggnadsbyrå samt

113 praktik på arkitektkontor i Sverige, Dan- sent som 2005 var han aktiv som medlem mark och Finland blev han anställd vid i Borgå stads fasadgranskningsnämnd. Yrjö Lindegrens kända arkitektbyrå, där Ända sedan ungdomsåren var bildkon- han b1.a. deltog i Olympiastadions ut- sten ett av Erik Kråkströms största intres- byggnad och i planeringen av det så kalla- sen. Han var skicklig både som tecknare de Ormhuset i Kottby. År 1948 vann Erik och målare. Hans krigstida skisser och ak- Kråkström tillsammans med Lindegren vareller, samt teckningar och målningar tävlingen om Tölövikens stadsplan, som från ett långt liv, har på senare år ställts ut han, efter Lindegrens död 1954, slutförde. upprepade gånger. Denna plan stod senare som grund för Al- Professor Erik Kråkström tilldelades var Aaltos centrumplaneringsuppdrag. fera hedersmedlemskap, medaljer och År 1950 grundade Erik Kråkström sin pris. Hans tillmötesgående sätt och inspi- egen arkitektbyrå. Till hans uppgifter hör- rerande personlighet skapade ovärderliga de fera kyrkorestaureringar. Kyrkorna i kontakter för vårt lands arkitektur och gav Sideby och Kaskö bär Kråkströms signa- honom talrika vänner, såväl i Finland som tur. Talrika församlingshus, skolor och bo- utomlands. stadsbyggen tillkom under denna tid och följande decennier. Till hans viktigaste JUHANI PALLASMAA långvariga planeringsuppdrag hörde sa- arkitekt neringen och utbyggnaden av C.L. Engels Sjöekipage på Skatudden i Helsingfors. Speciellt uppskattad är Kråkström som planerare av industrianläggningar. Hans arbeten omfattar bl.a. ett kraftverk, pap- pers-, faner- och sulfatcellulosafabriker samt såg- och kontorsbyggnader för Oy Kaukas Ab. För Imatran Voima planerade han bl.a. Finlands första kärnkraftverk samt huvudkontoret i Helsingfors. Samtidigt med ovannämnda verksamhet var Kråkström också en fitigt engagerad stadsplanerare. Förutom Hyvinge centrumplan utarbetades Mattby, Eke- näs, Jakobacka, Källstrand och Kuopio general- och stadsplaner på hans byrå. 1968–70 bad Tekniska högskolan honom grunda ett fortbildningscentrum för sam- hällsplanering. Erik Kråkström utsågs också till talrika förtroendeuppdrag, bl.a. som Finlands arkitektförbunds ordförande samt som landets representant i fera nordiska och internationella stadsplaneringorgan. Så

114 Samuel Lindgrén

Jakob Samuel Lindgrén (8.10.1934– 8.11.2008) föddes i Maxmo som näst- sista barnet av tio. Hans yrkeskarriär omspände hela Finland, den började i och med folkskollärarbehörigheten vid Nykarleby seminarium 1956 och avslu- tades 1998 med överdirektörstjänsten vid utbildningsstyrelsen, som var placerad i Helsingfors. Däremellan hann han bland annat vara rektor och skoldirektör i Kors- holms medborgarskola och skoldirektör i Helsingfors, rektor i Smedsby, länsskol- inspektör i Vasa distrikt och överinspek- tör på skolstyrelsen och tillförordnad professor samt byråchef vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa. digt 2007 och fck stor publicitet. Samuel Genom sitt yrke, sina uppdrag och sina Lindgrén var idrottsligt aktiv, bl.a. genom hobbyer kom Samuel Lindgrén att vara sitt cirka tioåriga medlemskap i Stafett- en person som nådde långt utöver de geo- karnevalens delegation. Han var länge grafska, akademiska, världsliga och ål- aktiv inom förbundet Pohjola-Norden, dersmässiga gränserna. Han var flosofe bl.a. som styrelsemedlem i Pohjola-Nor- licentiat med pedagogik som huvudämne den i Helsingfors och i fullmäktige samt och nordisk historia som biämne. Under inom Finlands Svenska folkting bl.a. som sin aktiva tid hann han vara kommunalt ordförande för folktingets utbildningsde- aktiv, bl. a. i Korsholm som fullmäktige- legation. Under hela sin livstid skrev han ledamot och i Esbo som medlem i social- insändare, artiklar och kolumner, bl.a. till och hälsovårdsnämnden samt i centralval- Hufvudstadsbladet och Vasabladet för att nämnden. Han gjorde en stor insats som kunna ta fram ställningstaganden och in- medlem av Svenska utbildningskommis- verka på aktuella frågor. sionen och han var undervisningsministe- Som pensionär gjorde Samuel Lindgrén riets representant i delegationen för rom- en stor insats för seniorerna i Svenskfn- ärenden och i delegationen för samernas land. Han grundade Svenska folkpartiets utbildning; minoritetsfrågor som han var specialförening Svenska Seniorer i Fin- mycket stolt över att ha kunnat medverka land 2000 och var dess ordförande till i. Han var kyrkligt aktiv under hela sitt liv, 2005. Från 2006 var Samuel Lindgrén bl.a. som medlem av kyrkostyrelsen och ordförande för Svenska pensionärsför- som utredare på domkapitlet i Borgå och bundet, och var dess sittande ordförande Helsingfors stifts uppdrag om behovet av när han avled. Lindgrén arbetade för att förändringar i den svenska församlings- pensionärerna skulle ha bättre sociala strukturen i Helsingfors. Arbetet blev fär- och fysiska förutsättningar i Finland och

115 han hade satt sig mycket noga in i pen- sionärsfrågor. Han arbetade för praktiska Åke Lindman helhetslösningar och för att pensionärerna skulle få förhandlingsrätt i frågor som be- rör dem. Dessa är endast en del av de uppdrag Samuel Lindgrén innehade. Hur hade en människa möjlighet att bidra med sin insats i så många olika organ på så di- vergerande plan? Samuel Lindgrén hade en obändig vilja. Han hade en problem- lösningsförmåga som inte kände några gränser. Ju svårare ett ärende var, desto mer ökade han sin egen insats, något som uppskattades då svåra förhandlingar på- gick eller besvärliga frågor dök upp. Sin kraft fck han av sin familj, sin fru Aira och hans två barn Sol-Britt och Johan med familjer, barnbarn och barnbarnsbarn och de stunder de kunde vara tillsammans på stugan i Norrskat, Köklot, Korsholm Åke Lindman gick ur tiden den 3 mars och i Jormasjärvi, Vuokatti. Barnbarnen 2009, 81 år gammal. Han var född i Hel- betecknar sin morfar på ett träffande sätt: singfors den 1 november 1928. Han var Han var humoristisk, varm och omtänk- regissör, skådespelare och även en profl sam. Hans fru Aira karaktäriserar honom på fotbollsplanerna. En folkkär kämpe på som en ärlig person som man alltid kunde många områden. lita på. Var och en som kände honom har Åke Lindman, född Järvinen, kom sin klara bild av Samuel, han var en per- som 16-åring 1944 in i Svenska Teaterns son som inte lämnade någon oberörd. elevskola. År 1949 debuterade han på vita duken i Teuvo Tulios Djävulsforsen. VERONICA FELLMAN Hårdför, burdus och som skuren i gra- verksamhetsledare för Svenska nit. Som flmskådespelare fck han länge pensionärsförbundet rf framhärda i skurkfacket vilket kanske var lite märkligt med tanke på hans nog så maskulina yttre och att han ändå var en frad fotbollspelare. Av hans många flm- roller minns hela Finlands folk honom först och främst som den dystre solitä- ren Lehto i Edvin Laines Okänd soldat (1955). En av hans personliga favoriter var fängelseprästen Bro i Jarl Hemmer- flmatiseringen En man och hans samvete (1957).

116 Det blev 25 A-landskamper och OS- deltagande 1952 för Helsingfors IFK:s Orvar Nilsson hårdföre och glidtacklande back. Men snart kom han att vända sin håg till regisserandet. Hans första försök i branschen blev nog så anspråkslösa fngeröv- ningar, t.ex. debuten Berätta det åt henne (1961), men han ville verkligen lära sig yrket och gick småningom från klarhet till klarhet i sina tv-uppdrag. Den stora trium- fen blev serien Stormskärs Maja (1976) som följdes upp av många andra: Elä- mänmeno, Harjunpää, Den förtrollade vägen, Tjurens år... Ett robust regigrepp, en okonstlad realism och episk bredd, ett fnt handlag med amatörer och en förmå- ga att flma masscener var hans dygder som regissör. Han anlitades även som regiassistent åt utländska regissörer som spelade in scener i Finland. Med Warren Beatty samarbetade han i De röda (1981). Överstelöjtnant Orvar Nilsson, 89, frivil- Spelflmen Guldfeber i Lappland (1999) lig soldat i både vinter- och fortsättnings- gjorde han innan han sedan på slutrakan kriget och senare uppskattad veteranför- gav sig i kast med de stora (fnlandssven- eningsordförande i Sverige, avled den ska) krigsprojekten Framom främsta lin- 21 december 2008 i Halmstad i Sverige. jen (2004) och Tali-Ihantala (2007), även Han var född den 20 april 1919. Han sörjs om han på grund av sjukdom inte kunde närmast av hustrun Nanna och två döttrar fullfölja den senare delen. med familjer, men också av många vän- Åke Lindman var sedan 1968 gift med ner, inte minst i Finland. skådespelerskan och sångerskan Pirkko Orvar Nilsson blev även känd som för- Mannola. fattare och föredragshållare och slutligen som sakkunnig veteran och medarbeta- HANS SUNDSTRÖM re i Åke Lindmans två flmer Framom främsta linjen och Tali-Ihantala 1944. Han bidrog på ett avgörande sätt till att man i Sverige numera begriper att Fin- lands soldater hindrade Sovjetunionens utbredning till Norden. Nilsson över- drev aldrig de svenska frivilligas roll i den fnska försvarsinsatsen, utan fram- höll snarare dess symbolvärde. Men han informerade gärna om den omfattande svenska hjälpens andra dimensioner.

117 Folkbildningsarbete kan man kalla det. tera innehållet och förutsättningarna för Orvar Nilsson sökte sig tidigt till den en krigsflm på svenska, bidrog Orvar militära banan. Vinterkrigets utbrott bi- Nilssons sakkunskap och varma, sympa- drog starkt till hans vägval. Det sovjetiska tiska framtoning väldigt starkt till Lind- angreppet på Finland upplevdes bland de mans entusiasm och beslutsamhet att föra svenska kadetterna som en så oerhörd projektet vidare. kränkning av fnländarnas suveränitet att Banden till Finland betydde mycket man ville göra en konkret insats. Även för Orvar Nilsson. Att ha varit frivillig Nilsson anmälde därför sitt intresse att soldat i Finland sågs länge av många i ansluta sig till den planerade Svenska Sverige som anstötligt. Höjdpunkten i Frivilligkåren, fck avsked från svenska svenskarnas attitydförändring inföll i au- armén och kämpade som översergeant gusti 2003. Med fyra fnska frihetskors på med utmärkelse vid Sallafronten vintern bröstet stod Nilsson i givakt på Sandudds 1940. begravningsplats, vid minnesstenen över Orvar Nilsson deltog 1943–44 i fort- svenska soldater som stupat för Finland, sättningskriget som löjtnant, först vid då kung Carl XVI Gustaf för första gång- Jandeba på Svirfronten och på Karelska en lade ned sin krans där. näset under den ryska storoffensiven. Orvar Nilsson gick bort på årets mör- Som truppchef i det lilla svenska frivil- kaste dag, men hans namn och gärning för ligkompaniet i fnlandssvenska IR 13 fck Finlands frihet lyser klart länge än. Nilsson höga betyg och dekorerades rikligt. Han gjorde dock aldrig något num- STEFAN FORSS mer av sin egen insats, utan framhöll alltid Docent, Ledande forskare truppen då han redogjorde för fram- och motgångar. Kompaniets uthållighet under de mest kritiska skeendena berodde ändå mycket på honom själv. Han agerade lugnt och sansat också då förlusterna blivit kolossala och då många vapenbröders fysik och nerver inte längre höll. Bland Trettons veteraner åtnjöt Nilsson mycket stor respekt. Sitt krig på Näset skildrade Nilsson för- sta gången i en liten bok, Liten bricka i stort spel (1983). Det är en verklig läsupp- levelse, sakligt avmätt i tonen och med en kronologisk skärpa i skeendets detaljer. Den mer omfattande boken När Finlands sak blev min (Schildts, 2002) blev en stor framgång. Då Åke Lindman i maj 2000 samlade ihop veteranerna Harry Järv, Orvar Nils- son och Benedict Zilliacus för att disku-

118 Hans Näsman

Radio- och tv-redaktören, läraren Hans Näsman, född den 6 december 1931, avled den 2 september 2008. Världen blev då en orädd kämpe fattigare. Att här försöka göra en förteckning över meriter och åstadkommanden skulle inte vara enkelt. Att söka verbalisera en karakteristik av människan Hans Näsman är inte heller lätt. En personlighet av hans dimension har så många färger. Minnen och intryck från år som gått, då våra vägar mötts och skilts – och mötts igen – det är vad som fnns kvar och som jag gärna återkallar här. ”Ingenting är omöjligt om viljan fnns!” Den repliken var ganska typisk för Hasse. utbildningen vid Nykarleby seminarium, Han kunde vara otroligt seg och uthållig och jag kan svårligen tänka mig en lämp- när det gällde. Hans kunskapslängtan var ligare handledare för unga studerande än i det närmaste gränslös, vilket givetvis vännen Hasse. medförde en avsevärd rikedom på kunska- Men ödet spinner sina trådar och våra per och insikter från många vitt skilda äm- vägar skulle korsa varandra ännu en gång. nesområden. Det kom att ske inom Rundradions svens- Musiken innehade en central posi- ka enhet. Det kollegieskapet varade från tion i Hasses liv. Han spelade själv, han 1960-talets början till tidigt 90-tal. Där undervisade och han inspirerade och en- arbetade vi sida vid sida med både radio tusiasmerade sina adepter. och tv inom en specialavdelning på 17 Man talar om personer som är bra på medarbetare. ”andens verk”. Författare, konstnärer Yngre kolleger minns med värme hur ... Andra är bra på ”handens verk”. Tek- beredvilligt Hasse ställde upp med tips niker, timmermän ... Hasse var en under- och goda råd så fort man behövde hjälp. bar kombination av båda. Han sydde till ”Ja, till och med innan man hann be.” exempel en tid ofta sina egna kläder. Han Det är gott att minnas den tid då Hans slöjdade, byggde, smidde, målade tavlor, Näsman som kunnig och pålitlig special- skrev poesi och så vidare. Vi arbetade redaktör ingick som stöttepelare i teamet några år i samma skola. En modern skola som gjorde våra svenska utbildnings- med en framsynt och generös direktion program. där Hasses kreativitet fck blomma i form En klok och orädd man är borta. Famil- av klubbverksamhet, konst och teater. jen och vännerna saknar honom mycket. Men Hasse ville mera. Han kom en tid att verka inom lärar- MARTIN REHNBERG

119 Christian Oker-Blom

Professorn i bioteknik vid Jyväskylä universitet, Ernst Gustaf Christian Oker- Blom, dog bruten av en svår sjukdom den 28.2. 2009 i sitt hem i Esbo. Christian eller Kricke Oker-Blom föd- des den 18.10.1952 i Helsingfors. Han blev student vid Nya svenska läroverket, Lär- kan, 1971 och inledde efter militärtjänsten sina studier i biologiska ämnen och kemi vid Helsingfors universitet. Han blev fl. kand. 1977, fl.lic. 1981 och disputerade för doktorsgraden 1984 med en avhandling om Rubella viruset. Han arbetade som toxikolog vid Medica och senare som molekylbiolog vid HU:s institutioner för virologi och genteknologi. Därefter fck Hans publikationsförteckning omfattade han anställning som bland annat produkt- närmare hundra vetenskapliga artiklar. chef vid diagnostikutvecklingsföretaget Vid sidan av sin akademiska karriär hade Labsystems. 1987–1989 var han post- Kricke tillsammans med familjen ett stort dokforskare vid professor Max Summers umgänge. Många av hans vänskapsband avdelning för entomologi vid Texas A & knöts under skoltiden. Flera av dem blev M University, USA. I Finland blev Chris- bestående, bl.a. ”Lunchklubben” där en tian Oker-Blom överassistent vid Abo skara klasskamrater och vänner träffats Akademis avdelning för biokemi och far- regelbundet på samma restaurang sedan maci och senare docent i molekylbiologi. mer än 30 år. Tack vare sitt otvungna och 1995–1997 innehade han en äldre fors- vänliga sätt kom Kricke i kontakt med kartjänst vid Finlands Akademi och där- ett vitt spektrum av människor. I sällskap efter verkade han som specialforskare av dem intog Kricke, som en ovanligt vid Statens tekniska forskningscentral snäll och humoristisk person, en central och vid HU. År 1999 utnämndes han roll utan att vara dominant. Han behand- till professor i bioteknik vid Jyväskylä lade sina medmänniskor med värme och universitet, en tjänst som han skötte till uppriktighet och vann deras förtroende sitt insjuknande. Christian Oker-Blom var och respekt. Ett exempel var hans 50-års- en saklig ledare, en inspirerande förelä- dag, som frades med ett hundratal delta- sare och handledare, samtidigt var han en gare. Och som så ofta vid tillställningar innovativ forskare och koordinator. Han i det gästfria Oker-Blomska hemmet fat- var även uppskattad internationellt inom tade Kricke senare på kvällen sin gitarr olika forskningsprojekt. Hans intresse för och sjöng och spelade vackra ballader. industriell tillämpning av forskningsrön Bakom den glada fasaden fanns också skapade nya kontakter till näringslivet. en annan man, en djupsinnig och i viss mån

120 sorgmodig personlighet, som ofta funde- rade på livets realiteter. Här vägleddes han Ulla Olin av den livsinställning och de värderingar han fått av sin far, arkiater Nils Oker- Blom. Till Krickes fritidsintressen hörde förutom restaurering av gamla fordon och byggnader även versskrivning och musik. Han sjöng i Akademiska Sångföreningen och i Grankulla Kammarkör. Hans praktiska läggning hade stor betydelse på sommarställena i Tenala och Västanfjärd. Bergtorp var både en symbolisk hamn och en fast punkt i tillvaron. Efter sitt insjuknande koncentrerade han sig på sin familj och sina närmaste vänner. Han var mån om att stärka banden inom familjen och trygga samhörighetskänslan. Sin sjukdom bar han med stor värdighet. Enligt Krickes önskan formades vården i slutskedet i hemmet av Esbo hemsjukhus och läkarhustrun Anne. Ett betydande författarskap är avslutat. Kricke sörjes närmast av hustrun Anne, Ulla Olin avled den 26.2.2009 i Huskvar- de nu fullvuxna barnen Andreas och Da- na 88 år gammal. Hon debuterade redan niela, samt mamma Cotty och syskonen 1939 med diktsamlingen Vårbrytning och Teddy och Macke med familj. I deras sak- satte punkt med Oförklarligt lysande och nad deltar en stor skara släktingar, vänner, samlingsvolymen Vid en isrand, båda kolleger och arbetskamrater. En långvarig 2002. Mellan dem ligger en lång räcka och god vän har gått bort alldeles för ti- viktiga diktsamlingar, men också långa digt. avbrott då hon var uppslukad av familj och yrkesliv. OLOF BISTRÖM Diktsamlingen Havsfärd (1949) inne- professor, studiekamrat och bar ett första genombrott. I samlingarna långvarig vän Dagövning (1959) och Mötesplats (1962) MIKAEL PAUL har hon funnit den röst som blev typiskt EM, CGR, klasskamrat och Ulla Olinsk: på ett plan lakonisk, vardag- långvarig vän lig, på ett annat plan genomlyst, överförd, något annat. Det stora erkännandet i Sve- rige kom med samlingarna Vintertvätt 1986 och Eftervärme 1990. Pensioneringen från det krävande lä- rararbetet och sorgen över hennes man (död 1988) innebar en kreativ explosion i hennes författarskap. Åtta betydande

121 diktsamlingar följde slag i slag under insatsen gjorde hon inom Smålands förfat- perioden 1989–2002. Bland titlarna kan tarsällskap, där hon var stiftande medlem nämnas Solen installerad 1992, Försök 1962, ordförande i en period och framför till testamente 1995 och Dröm om vikt- allt fitig och drivande antologiredaktör löshet, tillkommen efter en svår och inva- under många år. lidiserande bilolycka. Kvar ligger bilden År 1993 valdes hon in i Smålands aka- av ett författarskap som till sina delar är demi. sakligt och lugnt men som helhet oför- Efter fyrtio år i Småland var smålän- klarligt lysande. ning ingen självklar identitet för Ulla, I Finland belönades hennes diktning som hellre kallade sig tvålänning. Hela med olika pris av Svenska litteratursäll- livet upprätthöll hon varma relationer skapet. I Sverige värdesatte hon särskilt till Finland. Under en längre period på Pär Lagerkvist-priset 1991, Nils Ferlin- 1960- och 1970-talen recenserade hon priset 1992 och Samfundet De Nios sär- poesi i Hufvudstadsbladet. De sista åren skilda pris 2001. var Gammelgård den mentala ort där hon Ulla Olin föddes den 10.8.1920 och uppehöll sig, även om sjuksängen stod i växte upp på Juus gård i Gammelgård i Huskvarna. Som en båge över de många Esbo. Miljön var starkt präglad av tidens åren avtecknar sig raderna ur Mötes- folkbildningsideal, dels genom Finns plats: folkhögskola, där hennes mor Gunhild Rostedt växte upp, dels genom ungdoms- Att se det som inte är upprepning föreningens kulturella strävanden. Mors i det som ter sig alla dagar lika. progressiva moster Ida Nyström satte Att se det enastående, unika henne i Zilliacuska skolan i Helsingfors, i själva upprepningen, i det långa loppet. där hon blev student. Hon studerade vid Helsingfors universitet och vid univer- ULLA-LENA LUNDBERG sitetet i Lund och skrev sin magisterav- handling om Arvid Mörne. År 1948 gifte hon sig med Nils Gustaf Nilson och fyttade till Sverige. Makarna utförde sitt livsverk vid Sör- ängens folkhögskola utanför Nässjö, Nils Gustaf som mångårig rektor och Ulla som lärare i svenska, litteratur och konstäm- nen. Under en tioårsperiod föddes de tre barnen, som hon ibland hänvisade till som sina tre romaner – de stora böcker hon aldrig hann skriva under de aktiva åren. Bildkonsten var ett av makarnas stora gemensamma intressen och hade också en bärande roll i Ullas diktning. Under ett antal år var hon ordförande i konstföre- ningen i Nässjö. Den verkliga förenings-

122 Hans Pipping

Pol.mag. Hans Pipping somnade in den 7 februari 2009 bruten av en långvarig sjukdom. Han var född den 16 augusti 1926 och var vid sitt frånfälle 82 år. Hans Pipping var en central person i det svenska Finland i över ett halvt sekel. Han var beredd att ställa sina krafter och sin kunskap till förfogande i de mest varierande sociala och kulturella sammanhang. Redan som ung student engagerade han sig i studentpolitiken inom Åbo Akademis studentkår, Finlands svenska studentråd och Finlands studentkårers förbund, varefter han som kamrerare blev den fasta klippan i Nylands nation i tio år. Sin yr- var statisk. Det kunde hela SFV-rörelsen kesmässiga karriär inledde Pipping som glädjas åt senare när aktien steg mångfal- redaktör vid Åbo Underrättelser, varefter digt. han blev sekreterare vid Svenska Finlands Därutöver räckte Hans Pippings energi Folkting i hela 14 år. och krafter till ett stort antal andra allmän- Sitt verkliga livsverk utförde Hans Pip- nyttiga fnlandssvenska samlingssträvan- ping i alla fall som verkställande direktör den, såsom Folkhälsan, Svenska veten- för Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse skapliga centralrådet, Svenska barnträd- i 27 år, från 1962 till 1989, varefter han gårdsseminariet, Svenska småbruk och ännu fortsatte i åtta år som intendent för egna hem, Finlandssvenska jordfonden, Villa Gyllenberg. Den nya delen av Villa Svenska Blindgården och Barnens by. Gyllenberg var Hans Pippings skapelse Pippings stora kulturella intresse gjor- och det var en upplevelse att vara hans de att han också engagerade sig för bl.a. gäst i museet. Stiftelsen för Åbo Akademi, Munksnäs Hans Pipping gick även i fera andra svenska skolförening, Konstsamfundet, avseenden i Ane Gyllenbergs fotspår. Svenska Teatern och Skolteatern. Båda två var styrelseordförande i Liv- Hans Pipping var en uppskattad chef ränteanstalten Hereditas och ordförande i och medarbetare. I all sin verksamhet var förvaltningsrådet för Svenska folkskolans han plikttrogen och samvetsgrann, ärlig vänner. I SFV:s förvaltningsråd verkade och lojal, omdömesgill och engagerad. Pipping 1987–96, varav som ordförande Han var vänfast och mycket omtyckt i sin 1992–96. Han följde en konservativ och stora vänkrets. långsiktig placeringspolitik. Han hörde till dem som motsatte sig utförsäljning av CARL-OLAF HOMÉN t.ex. Nokia-aktier under de år som kursen

123 Göran Schildt

Författaren och kulturjournalisten Göran Schildt avled den 24 mars 2009 i sitt hem i Ekenäs. Han blev 92 år gammal. Få fnlandssvenska författare har kunnat uppvisa en sådan dynamisk bredd som han. Mest känd blev han för sina medryckande reseskildringar, men han var också en kunnig konsthistoriker, levnadstecknare och essäist. Göran Schildt föddes den 11 mars 1917 som Mila och Runar Schildts andra barn. Han var åtta år gammal då fadern begick självmord. I sina memoarböcker minns han dock sin barndom som lycklig och hans minnesbilder av fadern är övervä- Foto: Kristian Runeberg gande ljusa. Genom hela sitt liv och sitt författarskap sökte Göran Schildt aktivt dra stora tragedi till något positivt. Han efter ställföreträdande fadersgestalter framhåller i sina självbiografer att den och fann dem också. På ett praktiskt plan massiva krigsskada som han ådrog sig var den förste ställföreträdaren gudfadern i vinterkriget och som gjorde det omöj- Erik von Frenckell, som stödde sin gud- ligt för honom att få egna barn räddade son ekonomiskt under uppväxttiden. honom från att bli dödad i fortsättnings- 1934–35 öppnade sig Europa för första kriget. I stället kunde han utveckla sina gången för den unge Göran Schildt under intellektuella färdigheter och göra karriär en längre vistelse i Frankrike. Han blev i Sverige som journalist vid Svenska Dag- frankofl och gjorde bekantskap med två bladet och så småningom som internatio- livsavgörande fadersfgurer på det andliga nell succéförfattare. planet: de banbrytande modernistiska ge- Schildts bok Gide och människan bi- stalterna André Gide och Paul Cézanne. drog till André Gides Nobelpris 1947 och Två år senare, under bildningsresan till översattes också till franska. Boken om Italien tillsammans med vännen och stu- Cézanne blev en framgång och lät sig om- diekamraten Georg Henrik von Wright, vandlas till en doktorsavhandling. Efter öppnades portarna till Medelhavskulturen en viss tvekan valde Schildt att inte söka och det klassiska kulturarvet för Schildt. den lediganslagna professuren i konsthis- De grundläggande ingredienserna i hans toria vid Helsingfors universitet och han författarskap var därmed etablerade och avböjde också att bli kulturchef vid SvD. de återspeglas i det sista faderssubstitutet, I stället valde han ett fritt liv som resenär Alvar Aalto, som Göran Schildt ägnade och författare efter att de första böckerna en monumental biograf. om resorna med ketchen Daphne, Öns- Göran Schildt vände också sitt livs an- keresan och I Odysseus kölvatten, blivit

124 storsuccéer i början av femtiotalet. År 1965 lämnade Göran Schildt vaga- Torolf Söderqvist bondlivet på Medelhavet och slog sig ned som deltidsbo på ön Leros med sin hustru Christine. Sitt andra hem hade paret Schildt i Villa Skeppet i Ekenäs, Alvar Aaltos kontribution till sin levnadstecknare. I Ekenäs verkar också Christine och Göran Schildts stiftelse med syfte att tillvarata och presentera Schildts samlingar och att förstärka kontakterna mellan Me- delhavsländerna och Norden. Göran Schildts författarskap är i sin helhet starkt genomsyrat av idéer, av en enorm beläsenhet och en stor infallsri- kedom. Han var en livsnjutare med en ljusdränkt, optimistisk syn på tillvaron – ett ljus som förstärktes av alla de mörka skuggor som också präglat hans liv.

TUVA KORSSTRÖM Lördagen den 15 november 2008 nåddes vi av budet att Svenska Teaterns mång- åriga planerande ljusmästare Torolf Sö- derqvist gått bort två dagar tidigare. Vi, hans forna arbetskamrater på teatern, visste att ”Söderi” var svårt sjuk, men slutet kom ändå snabbare än någon kunnat ana. Några av oss hade faktiskt planerat in en träff med honom dagen innan, en träff vi vet att han såg fram emot. Torolf Söderqvist var född den 1.8.1941 i Sibbo. Han anställdes vid Svenska Tea- tern den 16.10.1962, och avgick med pension 31.8.2005, han var alltså en av teaterns verkliga trotjänare. Söderi planerade ljussättningen till nästan 140 pjäser på Svenska Teatern, däribland Kejsar Jones (1965), Hair (1969), Körsbärsträdgården (1977 och 1993), Lång dags färd mot natt (1978 och 2003), Topelius! (1998), Här någonstans (2005). Vid sidan om det dagliga arbetet bakom ljusbordet var han livligt engagerad i olika

125 förtroendeuppdrag. Torolf Söderqvist satt i Svenska Teaterns styrelse 1984–1993 Tom Westergård och 1997–2004, var med om att grunda Finlands teatertekniska förbund 1966, satt fera år i dess styrelse, och som ord- förande 1972–1974 och 1992–1997. Det nordiska samarbetet intresserade också Söderi, han fungerade fera år som Fin- lands representant i Nordisk teaterråd för teknik och administration, dess ordföran- de var han 1991–1996. För sina insatser inom branschen erhöll Torolf Söderqvist Finlands Scenkonsts förtjänsttecken i guld 1996 och Finlands Scenkonsts hederstecken i silver 2001. I en artikel i Ilta-Sanomat 2.10.1982 med anledning av att Torolf varit tjugo år på Svenska Teatern kan vi i rubriken läsa ”I Söderis händer blir ljuset till konst”, fritt översatt av undertecknad. Kära Söderi, vi minns många av dina Med riksdagens beslut år 1996 beseglades fna ljussättningar, vi saknar din under- Vasa läns öde. Följande år måste den sis- fundiga humor, och dina ibland ack så ta landshövdingen Tom Westergård som träffsäkra kommentarer. sista man på skansen ge upp kampen för att det traditionsrika länet trots allt skulle THOMAS BACKLUND få bestå. Måndagen den 27 april 2009 avled Tom Westergård på Mejlans sjukhus i en ålder av 73 år. Han var född i Vasa den 31 december 1935. Hans aktiva och dynamiska liv tog slut redan tidigare. Tom Westergård drog sig helt tillbaka från offentligheten i och med att hans värv som landshövding med byråkratiskt våld tvingades upphöra. Hans stämningar efter avskedet från re- sidenset vid Skolhusgatan kan avläsas i en liten essä i Österbottnisk årsbok: ”Den allomfattande centralmakten i 90-talets regionförvaltningsreform”. Även om Tom Westergård besatt ett gediget journa- listiskt kunnande skrev han inte mycket. Han manifesterade sig genom sin personlighet, aktivitet och starka närvaro.

126 Tom Westergård blev student från Vasa punkter på en papperslapp kunde impro- lyceum 1956, men de inledande studierna visera en lång kommentar om premiär- i juridik gav vid handen att han var en det minister Kosygins blixtbesök i Finland praktiska värvets man. Han lärde sig av hösten 1968. ”Alla bitar föll på plats”. liv och arbete. Westergårds gamängaktiga profl och hu- Tom Westergård gick in i förvärvsli- mor uppskattades också då den lilla re- vet med en blygsam post som tullchef i daktionen höll ihop på fritiden. Galtby, Korpo där han övervakade den Uppdraget först som allmänreporter, nystartade Vikinglinjens trafk till Gräddö sedan politisk journalist och därefter chef på svenska sidan sommarhalvåren 1959 gjorde det möjligt att skapa viktiga nät- och 1960. Han fck grundläggande ut- verk. Tom Westergårds meritlista gjorde bildning vid tullverket och verkade sedan honom väl ägnad att bli informationschef som tulltjänsteman vid tullkammaren i vid Nordiska ministerrådets sekretariat i Helsingfors till 1963. Oslo åren 1974–1978, i synnerhet som Åren vid tullen var inte förgäves. Tom uppdraget då var vikt för Finland. Han be- Westergård kom att utveckla en fn men klädde sin tjänst med en saklig måttfull- också skarp människokännedom och en het, helt i samklang med den ekonomiska förmåga att klara av besvärliga situatio- återhållsamhet och retorikbefriade saklig- ner. het, som nästan alltför ofta kännetecknar En första yrkesmässig framgång och det nordiska samarbetet. karriär kom Tom Westergård att uppleva Statsminister Kalevi Sorsa kallade Tom vid Rundradions svenska programsektion Westergård till statsrådets informations- dit han kom 1963 för att redan året efter chef år 1978 och han fortsatte under tre bli redaktionschef vid Aktuelltredaktio- presidenter och växlande regeringar fram nen. Den unga redaktionschefen var inte till 1991. Den långa tjänstgöringsperioden alltid som klippt och skuren för radiobo- visar att Tom Westergård kunde sköta sin lagets baktunga förvaltning. Han inbjöd uppgift smidigt, han kunde behålla sina sina redaktionsmedlemmar att var för sig höga chefers förtroende och han funge- ta ett ökat ansvar och stå för hur uppdra- rade som ett känselspröt med god förank- gen blev utförda. Det betydande steget ring i den politiska verkligheten. Därtill mot redaktionell demokrati sågs inte av var hans relationer till media gnisselfria alla med blida ögon. Det är svårt att sam- under en ömsesidig uppskattning. tidigt vara kamrat och chef i ett kollektiv Tom Westergård går till den politiska som består av ystra journalister. Han vits- historien som en av president Mauno ordades dock som en duglig chef, som när Koivistos få, nära medarbetare. Koivisto han ansåg det befogat, kunde visa prov på ansåg ju att han, i motsats till Martti Ah- avsevärd självständighet. tisaari, inte behövde en spokesman, men Redaktionschefen stod för en i små han behövde och utnyttjade Tom Wester- redaktionella förhållanden stark utveck- gård, som har kallats ”Mauno Koivistos ling av aktualiteterna. Själv hade han en åskledare” och politiska scout. snabb reaktionsförmåga och utmärkta ut- Med en bakgrund i media och avsak- försgåvor. En samtida kollega minns ännu nad av akademisk examen, samt inget begeistrad hur hans chef med stöd i fyra dagsverke som politisk förtroendevald

127 trots ett par blyga försök, blev Tom Wes- Pensionsåren förmörkades av ohälsa. Den tergård ett sensationellt val till landshöv- långvariga diabetessjukdomen med svåra dingsposten i Vasa. I och för sig var ut- komplikationer försvårade vardagslivet nämningen logisk. Republikens president alltmer. På grund av en irriterade psoria- hade fria händer att utse landshövdingen sis medverkade Tom Westergård till att och tjänsten som regeringens företrädare i Psoriasisförbundet grundades och med länet förutsatte ingen formell kompetens. honom som ordförande skapades resurser Utnämningen utgjorde ett bevis på Koi- för att denna folksjukdoms organisation vistos uppskattning fck en stabil ekonomisk och administra- Kontrasten till juristen och den form- tiv grund. bundne företrädaren Mauno Kangasniemi Förtjänsterna i samhällets tjänst belöna- kunde knappast ha varit större. Man har des med kommendörskorset av Finlands sagt att herrarna företrädde två diametralt Vita Ros, hans insats som ordförande i motsatta temperament, där Tom Wester- Kvarkenrådet låg sannolikt bakom hans gård stod för det sprakande. kommendörskors av Svenska Nordstjär- Hans entusiasm för uppdraget var stort nans orden medan president Vigdis Finn- och till exempel besökte det nya lands- bogadottirs offciella besök i Vasa rende- hövdingeparet länets alla 54 kommuner. rade Isländska Falkens orden. Länsstyrelsens ståndpunkt i energifrå- Tom Westergård tillhörde socialdemo- gor kunde väcka debatt, men länet drog kratiska partiet, men hans svenskhet var stor nytta av landshövdingens eminenta självklar och manifesterades bland annat nätverk i Helsingfors och kunskaper om i medlemskapet i Svenska teaterns sty- statsförvaltningens detaljer. Han var inte relse. Han tilldelades Svenska Finlands blyg att uttala sig. folktings förtjänstmedalj i brons år 2001. Tom Westergårds framsynthet tog sig Tom Westergård hade på sin mors sida också uttryck i livligt odlade internatio- rötter i Korpo. Han uppförde – med stor nella, regionala kontakter. Det kunde händighet – sitt sommarviste vid hamnen gälla Lübeck och delstaten Schleswig- i Galtby. En kär sommargranne och sjö- Holstein, Estland eller grannområden i uggla döpte stället till Berget Granada. Sovjetunionen/Ryssland. Lägg till detta Husbondens plats står nu tom, men hans att residensets dörrar gästfritt stod öppna liv var fyllt till bräddarna. för besökare och gäster och fram stiger bilden av en man, som gjort en ovanlig RALF FRIBERG karriär med en lycklig period på toppen. Indragningen av länet drabbade Tom Westergård som en knock-out. Han var ju ingen ämbetsmannatyp utan snarast en tusenkonstnär inom improvisation, visio- ner och mänskliga kontakter med ett glö- dande intresse för hembygdens län. Efter en sinekur vid handels- och in- dustriministeriet gick Tom Westergård i pension som en bitter och besviken man.

128 Inga-Britt Wik

Författaren, universitetslektorn Inga-Britt Wik avled natten till den 31 juli 2009 på Vasa sjukhus, där hon vårdades efter en hjärnblödning i början av juni. Hon var född i Vasa den 18 december 1930. På mödernet härstammade hon från Vörå, på fädernet från skärgården utanför Vasa. I en av sina romaner har hon skildrat vilket intryck mötet med Universitetet i Helsingfors och de akademiska studierna gjorde på henne; ingen ficka i släkten hade tidigare haft de möjligheterna. Re- dan som student fck hon av sin professor, Olav Ahlbäck, uppgifter i arbetet på den fnlandssvenska dialektordboken. Och när hon 1956 blev fl.kand. förordnades hon Under studieåren skrev Inga-Britt lit- direkt att vara assistent i nordisk flologi. teraturkritik i Hufvudstadsbladet. Det Fem år senare, 1961, utnämndes hon till var en verksamhet som hon som lektor lektor i svenska vid Helsingfors Universi- tyvärr inte hann fortsätta med. Men hon tet. I tjänsten stannade hon till 1988. skrev fera arbeten av litteraturhistoriskt Liksom för många andra kvinnor kom innehåll. Hennes studie över Eva Wich- äktenskap och barnuppfostran att fördröja mans författarskap (1977) innehåller de högre studier som hon planerade och iakttagelser och omdömen som citeras. hade alla förutsättningar för. Hon hade Mycket betydelsefull är en bok (1999) dessutom som lektor en tung undervis- om Solveig von Schoultz brevväxling. ningsbörda. Men 1970 blev hon fl. lic. Hennes medverkan i projektet Kvinnor- på en avhandling om Elmer Diktonius nas nordiska litteraturhistoria gav henne berättarspråk, speciellt i novellen ”Gos- många vänner i Sverige. Efter pensione- sen och grimman”. Den inträngande ana- ringen engagerades hon i ett projekt som lysen skulle, tillämpad på ett lite bredare syftade till att dokumentera fnlandssven- material ha blivit en utmärkt doktors- ska författares talspråk. Hon intervjuade avhandling. I samarbete med kollegan bl.a. Solveig von Schoultz och mig. Att Mirja Saari tillkom en svensk gramma- planera, genomföra och skriva ut 36 tims- tik (1974), riktad till fnska studenter långa band, såsom i mitt fall, var en näs- som läste nordiska språk. Inga-Britt var tan övermäktig arbetsuppgift. Dessutom uppskattad som lärare, väl förberedd och skulle inför tryckningen materialet redi- uppslagsrik som hon alltid var. Jag kan geras och språket varsamt normaliseras. vittna om detta, eftersom vi från hösten Arbetet som fck heta Strövtåg i ordsko- 1956 tillsammans ledde proseminarie-öv- gen tärde hårt på Inga-Britts krafter. ningar i textanalys. Akademisk undervisning och forskning

129 fyllde huvuddelen av Inga-Britt Wiks tio års boende i Helsingfors fyttade hon arbetsliv. Men bilden av henne präglas hem till Vasa. Den ärvda stugan i Vörå var onekligen främst av hennes skönlitterära henne kär. Där hade hon goda grannar och författarskap. Hon debuterade 1952 med fck nya vänner. Ett identifkationsobjekt diktsamlingen Profl och gav ut ytterli- tror jag hon hade i en av sina förmödrar, en gare femton diktsamlingar, samt urvalet gammal kvinna i Vörå, med sitt arbete, sin ett hav, ett vatten (1993), och därtill tre ensamhet, sin fattigdom, sin gudstro, sina romaner och en samling berättelser. Hen- minnen, måhända mer bittra än ljuva. nes sista diktsamling Skriver i dagarnas Inga-Britt Wik sörjs närmast av sönerna bok på Schildts, hennes permanenta för- Johan Donner, Stockholm, Jakob Don- lag, utkom på begravningsdagen. ner-Amnell, Joensuu, och Jan Amnell, Inga-Britt Wiks poetik var från början Helsingfors och deras familjer. Andra särpräglad. Hon har uppgett Gunnar Eke- släktingar och många vänner i Finland löf som en av sina förebilder. Men man och Sverige saknar henne. skulle kanske våga påståendet, att hon hade en ovanlig förmåga att avlyssna sin LARS HULDÉN egen inre röst. Personliga upplevelser och erfarenheter bildar mestadels utgångs- punkten för dikterna. Men liksom många andra poeter ägnar hon i samlingarna från sjuttio- och åttiotalen uppmärksamhet åt världsproblemen. Ett feministiskt stråk kan också observeras hos henne. Hon hörde inte till de svåra poeterna, men det krävs av läsaren en viss mottaglighet för hennes röstläge. I romanerna är det själv- biografska stoffet påtagligt. Ingen lycklig kärlek har sin bakgrund i äktenskapet med Jörn Donner. Ett ovanligt drag hos Inga-Britt var att hon kunde intressera sig för skapelsepro- cessen hos andra, blivande eller redan etablerade författare. Det kunde, vet jag, leda till utbyte av manus och ömsesidig betygsättning med ett eller fera plus eller minus. Thomas Warburton fnner i Profl ett ”visst allvar” som senare mörknade ytterligare. Hon var en allvarlig människa, vilket absolut inte betyder att hon saknade sinne för humor. Det fnns i hennes lev- nadssaga en oro, som om hon ständigt frå- gade sig om hon kommit rätt. Efter fem-

130 Åke Winberg

Båtbyggaren Åke Winberg från Simsalö avled den 16 juli 2008 efter en längre tids sjukdom. Han föddes den 20 december 1927 i Sibbo och hade vid sitt frånfälle hunnit fylla 80 år. Åke Winberg, som tillbringade sin barndom på Stora Lågören norr om Simsalö, växte upp alldeles i närheten av Axel Bergmans båtvarv, vilket ägdes av en äldre släkting. Åke började sin egen båtbyggarbana som lärpojke 1942 på Otto Hjalmar Lindqvists båtvarv, fortsatte som båtbyggare 1945 på Bäckbloms båtvarv och jobbade där till hösten 1951 med uppehåll för studier och militärtjänst. Under Åke Winbergs tid på varvet bygg- tisen från egen båt i Helsingfors, medan des bl.a. en segelbåt av kostermodell samt han på senare år sålde den till uppköpare. fera stora motorbåtar. År 1951 startade I ca 20 års tid jobbade han under vårarna Åke Winberg sitt eget båtbyggeri och han med strömmingsryssjefske som bolagist byggde främst roddbåtar och utombords- med Birger Lindqvist från Simsalö. Un- båtar, s.k. ”spärror”. Åke upphörde med der fera vintrar på 1970-talet jobbade sin båtbyggarverksamhet i egen regi 1964 Åke med timmermansarbeten samt även och den sista roddbåten torde ha byggts med båtbyggen på Eugen Lindströms båt- till Opanholmen. För några somrar sedan varv, men gjorde fortsättningsvis mindre dök samma båt upp på Simsalödagen där båtreparationer och tillverkade stolpkäl- Åke kände igen sitt verk. Säsongen 1976 kar i sitt eget bygglider. Sommaren 1961 var han bolagist på Bäckbloms båtvarv. jobbade Åke på sin svåger Anders Nord- Åren 1946–1947 genomgick Åke Win- ströms skuta Rita från Sarfsalö i Pernå. berg båtbyggarlinjen vid Pernå fskarskola Åke kunde föra befäl på rätt stora fartyg. i Kuggom, en tid han gärna mindes. Under Vid ett tillfälle år 1978 mönstrade han på krigsåren var Åke medlem i soldatgosse- som överstyrman på fraktfartyget m/s Mia avdelningen som hade bildats vid Sibbo för att föra ut henne från Uleåborg, då an- Skärgårds skyddskår år 1941. På senare år nat befäl inte gick att uppbringa. deltog han i Östnylands soldatgosseträf- Under många år fungerade Åke Win- far så länge orken stod honom bi. berg som avdelningschef för Simsalö Under åren 1953–1954 bedrev Åke bu- FBK, som styrelsemedlem i Sibbo FBK, tiksverksamhet på Simsalö. År 1964 över- medlem i Sibbo socialnämnd och som gick han till nypotatisodling och sysslade medlem i valnämnden för Holmarnas med detta en bit in på 1990-talet. Under röstningsdistrikt. Åke var intresserad av 1960- och 1970-talet sålde han nypota- sång och musik och var redan i slutet av

131 1940-talet med i en sångkör, senare på inte längre detsamma. Tack Åke för den 1960-talet i en sångkvintett på Simsalö. hjälpande hand du många gånger gett oss Åke intresserade sig vidare för politik, samt för ditt sällskap. främst kommunalpolitik och i synnerhet Åke Winberg sörjes närmast av dött- skärgårdens levnadsbetingelser, och var rarna Christel och Sonja med familjer, aktiv inom SFP i Sibbo. Efter några år i av släkten, en stor vänkrets samt av gran- kommunalstyrelsen blev han 1976 invald narna på Simsalö. i Sibbo-fullmäktige och satt där till år Åke Winbergs jordfästning hölls i Ös- 1984. Han var medlem i Simsalö folk- tersundom kapell den 9 augusti 2008, då skolas direktion sedan 1963 och senare i Östersundom ännu var en del av Sibbo skolans skolråd. Åke, som var en skicklig kommun. hantverkare, var under fera år slöjdlärare vid Simsalö skola tills skolan drogs in vå- NILS-ERIK BÄCKBLOM ren 1983. Simsalö skola, som var en av sommargranne på Simsalö de äldsta i Sibbo, hade grundats år 1891. Utöver detta var han i många år engagerad i Simsalö enskilda väglag. Åke satt med i Skärgårdsdelegationen som bl.a. ansvarar för kommunikationer- na i skärgården och arbetade aktivt från mitten av 1970-talet till år 1984 för bl.a. anskaffandet av förbindelsebåten Sibbe år 1976 och för byggandet av nya förbindel- sebryggor i skärgården och på fastlandet. Åke drog sig inte för att tjäna hembyg- den och var aktiv inom Sibbo skärgårds skyddsförening för sjöfågel. Han var i ca 10 års tid sekreterare i Sibbo Fiskar- gille och därefter ordförande under tiden 1969–1982. För dessa tjänster tilldelades han Nylands Fiskarförbunds r.f.:s standar. För sina tjänster inom brandkåren tilldelades han Sibbo FBK:s standar och för sina tjänster inom kommunen medalj av Fin- lands Vita Ros orden. Åke Winberg satt även med i förvaltningsrådet för Södra Sibbo Andelsbank. Under vårvintern 2008 började Åkes krafter allt mer avta och vi som stod honom nära insåg att han snart skulle lämna oss. Beskedet om hans bortgång kom ändå som en stor chock. En god och hjälp- sam granne har lämnat oss och Simsalö är

132 SFV:s årsberättelse 2008

Paradoxer och snabba förändringar

Året 2008 var paradoxalt i ekonomiskt avseende. Å ena sidan var avkastningen från börsnoterade aktier på den fnländska marknaden rekordstor, å andra sidan var nedgången på aktierna större än någonsin tidigare. I snitt föll aktievär- det under fjolåret med 53 procent. Den drastiska nedgången inträffade under det fjärde kvartalet 2008 medan de tre första kvartalen var tämligen normala. Den fnländska börsen följde i stort samma händelseförlopp som den amerikanska och de större europeiska börserna. Fem år av kontinuerlig uppgång tog abrupt slut.

Svårigheterna började med den ame- en global ekonomisk kris som ytterligare rikanska bolånekrisen. Problemen spred har förvärrats under 2009. sig först till den amerikanska bank- och De fnlandssvenska fonderna var under försäkringssektorn och sedan till alla an- en lång följd av år i den lyckliga situa- dra sektorer och regioner. Detta ledde till tionen att de kunde höja sina understöd

133 och stipendier ferfaldigt. Nu har ett tak 1. ORGANISATION kommit emot. Även Svenska folkskolans vänner kun- 1.1 Medlemskåren de under en lång period successivt öka bidragen. År 2008 steg den sammanlagda SFV verkar aktivt i det fnländska med- utdelningen till rekordbeloppet 4,13 mil- borgarsamhället, dels i samarbete med de joner euro (2007: 3,84 miljoner euro, fnlandssvenska organisationerna, dels 2005: 2,7 miljoner euro, 2000: 1,6 miljo- genom sitt eget kontaktnät och sin stora ner euro). Antalet mottagare var 1 751. medlemskår. Av allt att döma kommer dividenderna Föreningen har medlemmar i samtliga att minska under de närmaste åren och svensk- och tvåspråkiga kommuner i landet, därför kommer utdelningen knappast att inklusive de sexton åländska kommunerna. öka. Ingen vågar med säkerhet förutspå Dessutom har föreningen medlemmar på när en uppgång i samhällsekonomin är att de så kallade språköarna på helfnska orter, vänta. och utomlands. Vid utgången av 2008 var Under verksamhetsåret 2008 fortsatte medlemsantalet 10 037 (2007: 10 059). SFV sin stora satsning på Axxell Utbild- Vid sitt årsmöte den 25 mars 2008 fast- ning Ab. SFV är majoritetsägare med ett ställde Svenska folkskolans vänners un- aktieinnehav om 65 procent. Verksamhe- derstödsförening medlemsavgiften till 10 ten körde i gång 1.8.2008. Omsättningen euro. Den omfattar SFV-kalendern och på årsnivå var 8 miljoner euro. Antalet tidskriften Svenskbygden som medlems- studerande vid höstterminens början var förmåner. 2 726 och antalet anställda var 280. SFV har under 2008 gjort två nya åta- 2.2 Styrelsen ganden vid sidan av föreningens traditio- nella inriktning på understöd och stipen- Hedersordförande i föreningen är fl.dr dier för skola och kultur, särskilt på det Carl Jacob Gardberg och skolförestånda- lokala planet. SFV har förbundit sig att ren Vide Strandvik. under en femårsperiod stå som huvud- Hedersmedlemmar i föreningen är sponsor för en morgontvproduktion (Min Lars Huldén, Brita Cavonius, Bo Lundell morgon) i FST5 från 1.1.2010. Program- och Per Snickars. met skall sändas från SFV:s kulturhus G18 och produceras av ett fristående SFV Styrelsens sammansättning var under ägt bolag (Ab Cityportal). året följande: SFV har även tillsammans med andra svenska stiftelser och fonder bidragit till professor Ann-Mari Häggman det nya Musikhuset i Helsingfors. invald 1976, ordförande Under 2008 fck SFV fera betydande socialrådet Henry Olander donationer och testamenten. Det sam- invald 1993, vice ordförande manlagda värdet av tillförda medel var fl.mag., MBA Veronica Fellman 1 588 323 euro (407 905 euro år 2007). invald 2007 Flera nya fonder grundades under 2008. fl.mag. Stig-Björn Nyberg invald 1998

134 docent Per-Edvin Persson förda möten. Därtill har förvaltningsrådet invald 1989 hållit talrika diskussioner per telefon. fl.dr h.c. Mikael Reuter I tur att avgå ur förvaltningsrådet vid invald 1996 årsmötet 2009 är ledamoten Ralf Blom- fl.kand. Lisbet Ruth qvist. återinvald 1998 författaren Gustaf Widén 1.4 Övrig förvaltning, revisorer invald 2005 undervisningschef Gustav Wikström SFV:s fondförvaltning har handhafts dels invald 1997 av Aktia Sparbank/Privatbanken, dels av Nordea Private Wealth Management och Styrelsen sammanträdde under året till tio fera andra banker och fondbolag. protokollförda möten. Antalet behandlade För fullföljande av särskilda uppgifter ärenden var 161. har styrelsen tillsatt ett fertal utskott. Styrelsens sekreterare var kansliche- Fastighetsutskottet besluter i ärenden fen, docent Christoffer Grönholm. som gäller föreningens fastighetsförvalt- Styrelsens arbetsutskott bestod av ning. Utskottet bestod 2008 av Christoffer ordföranden, vice ordföranden, sekrete- Grönholm (ordförande), Henry Olander, raren och ledamöterna Mikael Reuter och Christer Nylander samt disponenten för Lisbet Ruth. Protokollförare vid styrel- vederbörande fastighet. Dipl.ing. Claes sens, arbetsutskottets och förvaltnings- Stigzelius har varit föredragande i de rådets möten var Catharina Gripenberg. ärenden som berört SFV:s fastighet vid Arbetsutskottet har förberett ärendena Georgsgatan 18 i Helsingfors. Sekrete- till styrelsens möten och avgjort löpande rare för fastighetsutskottet var Catharina ärenden. Utskottet höll elva protokollför- Gripenberg. Fastighetsutskottet höll tre da möten och behandlade vid dem 100 protokollförda möten och behandlade 23 ärenden. ärenden. Därutöver har utskottet verk- I tur att avgå ur styrelsen vid årsmötet ställt fera inspektioner av föreningens 2009 är ledamöterna Ann-Mari Häggman, fastigheter och bostadslägenheter. Veronica Fellman och Gustav Wikström. Peter Estlander var disponent för SFV:s fastigheter och bostadslägenheter i Hel- 1.3 SFV:s förvaltningsråd singfors. Disponent för fastigheten Grö- nalundsgatan 7 i Ekenäs var Petra Grön- Förvaltningsrådet är styrelsens rådgi- holm, medan Heikki Rinne var disponent vande organ i ekonomiska frågor. Det för Fastighets Ab Nya Karyll i Esbo. Sami bestod under året av advokat Ralf Blom- Heinämäki var disponent för fastigheten qvist (ordförande), jur.kand. Karl-Gustav Oy Forum Seinäjoki – Forum Östermyra Backholm och pol.mag. Kim Lindström. Ab. Övervakare för Beijarholmen, Stora Styrelsens ordförande är självskriven Balgholmen och Fårbässen var Börje medlem i förvaltningsrådet. Sekreterare Björklöf, och övervakare för Lillholmen och föredragande var SFV:s kanslichef var Jonas Stenström. Christoffer Grönholm. Föreningens revisorer var CGR Jan Förvaltningsrådet höll sex protokoll- Holmberg och CGR-samfundet Pricewa-

135 terhouseCoopers med CGR Petter Linde- man som huvudansvarig revisor.

1.5 SFV:s kansli och personal

Föreningens sekreterare och kanslichef var docenten, pol.dr Christoffer Grön- holm (anställd 1.1.1987). Pol.kand. Catharina Gripenberg (an- ställd 1.3.2004) var föreningens admi- nistrativa sekreterare och kanslichefens sekreterare. Hon verkade också som pro- tokollist vid föreningens möten. Expeditionschef var merkonom Mar- git Karjala (anställd 1.11.1994). Expedi- tionschefen är också kansliets kassör. Organisationssekreterare var Johanna Eva Walder-Brundin, Sveriges ambassadör i Carpelan (anställd 1.8.1990). Finland, höll festtalet vid utdelningsfesten den Pol.mag. Christine Romberg var kansli- 26 mars 2008. chefens assistent (anställd 1.8.1999). Bokförare var merkonom Ted Öster- man (anställd 1.9.2007). Utdelningsfest Fil. mag. Ylva Uotila var anställd en dag i veckan för att katalogisera böckerna Föreningen höll utdelningsfest i SFV-sa- i SFV:s bibliotek. len den 26 mars 2008. SFV:s ordförande Ett antal fristående medarbetare har an- Ann-Mari Häggman höll hälsningstalet. litats under året. Festtalet hölls av Sveriges ambassadör i Finland Eva Walder-Brundin. För mu- 2 VERKSAMHETEN sikprogrammet stod en solistensemble ur Helsingfors Barockorkester med solisten 2.1 Administrativ verksamhet sopranen Meri Siirala. Vid festen utdelades Kulturpriset ur Årsmötet Signe och Ane Gyllenbergs fond, folkbildningspriset, Lillholmsstipendiet, Beijar- Föreningen höll sitt årsmöte i Helsingfors holmsstipendiet, sex Folkbildningsmedal- den 25 mars 2008. Dir. cant. Per Snickars jer och fem Hagforsmedaljer. Fem lärare var ordförande för årsmötet. i svenska vid fnska skolor premierades Årsmötet återvalde enhälligt Henry med stipendier. Pristagare, medaljörer och Olander, Mikael Reuter och Gustaf Wi- stipendiater presenteras nedan i avsnittet dén för mandatperioden 2008–2010. Belöningar och hedersbetygelser. I förvaltningsrådet återvaldes enhälligt Karl-Gustav Backholm för mandatperioden 2008–2010.

136 2.2 Kulturpolitisk verksamhet Syftet med SFV:s kontaktverksamhet är att utveckla kontakterna mellan de svens- Studium och bevakning av ka bosättningsområdena och att verka för bildningsfrågorna svensk sammanhållning i miljöer där den svenska befolkningen är som mest utsatt. En angelägen uppgift för SFV är att initie- Exempel på sådana satsningar är SFV:s ra olika fnlandssvenska kultursatsningar. engagemang för daghemmet i Seinäjoki SFV har även sett som sin uppgift att (språkbad), för Svenska skolan i Varkaus, utvärdera den europeiska och nationella den svenska skolan i Halikko och den kulturpolitiken med tyngdpunkt på bild- svenska skolan i Lahtis. ningssektorn. SFV samarbetar med Svenska kulturfonden, Föreningen Konstsamfundet, Kontakter stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Folkhälsan när det gäller att bevara SFV stöder kulturella och samhälleliga små lågstadier på svenska orter samt att föreningar och centralorganisationer i skapa förutsättningar för att bevara svens- Svenskfnland, företrädesvis sådana som ka lågstadier på fnskspråkiga orter och att är medlemmar i Svenska studiecentralen. starta helt nya skolor. Med dem utvecklar SFV ett nätverk på folkbildningens område.

Festpubliken fck njuta av underbar musik av en solistensemble ur Helsingfors barockorkester. (Årsfestbilder: Matias Uusikylä)

137 Samarbete och representation Tankesmedjor

Utöver de 54 medlemsorganisationerna i Tankesmedjan Lokus bildades av Svenska Svenska studiecentralen samarbetade SFV studiecentralen i början av 2006 som den 2008 med en rad bildnings- och kulturorga- första i Svenskfnland. Den är också den nisationer både i Finland och utomlands. enda svenskspråkiga som åtnjuter stats- SFV:s styrelse utgör Maria, Tyra, Mar- stöd. SFV är med i Lokus styrgrupp ge- git, Emil Bernhard och Leo Bernhard nom Christoffer Grönholm och Catharina Liljefors stiftelses delegation, medan stif- Gripenberg. Tankesmedjan samarbetar telsens styrelse består av en representant med övriga europeiska tankesmedjor via var för SFV, Samfundet Folkhälsan i Fin- ELF (European Liberal Forum). Lokus land och Stiftelsen Svenska Blindgården. antogs som medlem i ELF hösten 2008. Svenska folkskolans vänners styrelse Tankesmedjan Lokus bygger på den fungerar sedan 1963 som styrelse för basala insikten att alla medborgare bor Stiftelsen Barnens och Ungdomens Väl och verkar i lokala miljöer, så även fn- i Esbo. Stiftelsen understöder lekskolor, landssvenskarna. Det svenska Finland är, daghem och barnträdgårdar i Esbo. sett ur ett nationellt perspektiv, mer en Stiftelsen Svenska brevinstitutet i historisk konstruktion (på basen av språk Finland grundades 1970 som huvudman och kultur) än en region i geografsk/ för dåvarande Svenska brevinstitutet i Fin- administrativ betydelse. Men just spän- land. Svenska folkskolans vänners styrelse ningen mellan nationellt givna språkliga är likaså styrelse för denna stiftelse. rättigheter och olika språkförhållanden i I styrelsen för den 1988 grundade Eu- kommunerna (minoritet-majoritet) gör att gène, Elisabeth och Birgit Nygréns stif- de lokala demokratiska positioneringarna telse har SFV en representant, Nordea en blir intressanta. och stiftaren en. Stiftelsens ändamål är att Genom Christoffer Grönholm är SFV främja litterär och annan kulturell verk- representerat i tankesmedjan e2. samhet. I den 1998 grundade Stiftelsen Hangö 2.3 I bildningens tjänst sommaruniversitet, som består av representanter för SFV, Hangö stad, Åbo Aka- Upplysning, information demi och Ab Utbildning Sydväst, har SFV två representanter i styrelsen, båda med Föreningen upprätthåller fortlöpande kon- suppleanter. Stiftelsens ändamål är att ge takt med skolor, barnträdgårdar och orga- undervisning inom det öppna universite- nisationer samt bedriver rådgivande verk- tet och arrangera fortbildningskurser samt samhet i frågor som gäller ekonomi och övrig kursverksamhet eller seminarier planering av verksamheten. Kansliet har för att främja universitetsutbildningen, besvarat talrika förfrågningar från inhem- yrkesfortbildningen och allmänbildning ska och utländska institutioner angående inom regionen. det fnlandssvenska bildningsarbetet. Ofta Stiftelserna avger särskilda årsberättel- anlitar SFV i dessa frågor Kommunför- ser till respektive årsmöte. bundets och Utbildningsstyrelsens expertis. Likaså har enskilda personer och före-

138 trädare för skolor och institutioner erhållit ningsbolaget Axxell Utbildning AB. AB information och handledning i bildnings- Svenska folkhögskolan-SFV:s tillstånd och utbildningsfrågor. Meddelanden och att driva folkhögskola och ordna grund- notiser om föreningens verksamhet och läggande yrkesutbildning och yrkesinrik- det fria bildningsarbetet har distribuerats tad tilläggsutbildning fyttades över till till tidningspressen, radio och television. den nya utbildningsanordnaren 1.8.2008. AB Svenska folkhögskolan-SFV var Seminarier från 1.1.2002 operatör för SFV:s folk- högskolor – Finns folkhögskola i Esbo, Tillsammans med Kyrkslätts hembygds- Cityfolkhögskolan i Helsingfors, Östra förening och Svenska studiecentralen Nylands folkhögskola (Kuggomskolan) arrangerade SFV den 10 maj 2008 det i Pernå och Lappfjärds folkhögskola i XXXV seminariet i serien På jakt efter Lappfjärd. Till Ab Svenska folkhögsko- en världsbild. Seminariet hölls på Finns lan–SFV hörde också Institutet för dis- folkhögskola och dess tema var Rättvisa. tansstudier, Distis, som en autonom del Ordförande var rektor Björn Wallén. Se- av Finns folkhögskola. AB Svenska folk- minariet samlade 30 deltagare. högskolan-SFV:s verksamhet vid Svens- ka Österbottens folkakademi (SÖFF) i Föredrag Närpes upphörde redan vid utgången av 2007, då tillståndet att driva Svenska Styrelsemedlemmarna har i olika sam- Österbottens folkakademi fyttades till manhang hållit föredrag eller svarat för Närpes stad. Utbildningen för grundexa- konstnärliga framträdanden inför allmän- men i ungdoms- och fritidsinstruktion heten och därvid belyst aktuella bildnings- vid SÖFF fortsatte dock inom ramen och kulturfrågor. Flera av dessa framträ- för AB Svenska folkhögskolan-SFV till danden har skett vid större samlingar 31.7.2008, då detta tillstånd övertogs av med talrik publik. 36 föredrag, festtal och Axxell Utbildning AB. konstnärliga framträdanden har redovi- Verksamheten vid AB Svenska folk- sats under året. SFV:s styrelsemedlemmar högskolan-SFV och dess enheter prägla- har vid fera tillfällen framträtt i radio och des under verksamhetsåret av övergången television. till Axxell Utbildning AB. SFV:s webbplats www.sfv.f uppdate- Vd för AB Svenska folkhögskolan-SFV ras kontinuerligt. Under adressen www. var utbildningschef Matts Granö. sfv.f ges överskådlig information om Till Ab Svenska folkhögskolan–SFV:s föreningen med länkar till SFV:s alla en- styrelse hörde Christoffer Grönholm heter. (ordförande), Elisabet Fält-Grönqvist, Matts Granö, Ann-Mari Häggman, Hans Utbildningsenheter Ingvesgård och Sam Lindén. Ab Svenska folkhögskolan–SFV avger 1.1.2008–31.7.2008 blev den sista verk- egen årsredovisning till sin bolagsstäm- samhetsperioden för Ab Svenska folk- ma. högskolan–SFV, vars verksamhet från och med 1.8.2008 ingår i det nya utbild-

139 Verksamheten vid larlinjen, linjen Historiskt hantverk och folkhögskolorna Textillinjen. Skolan hade även en omfattande kortkursverksamhet. Hantverks- Vid Axxell Finns (Finns folkhögskola) skolan Flink för barn och unga fortsatte fanns under verksamhetsåret grundläg- sin verksamhet. Till de examensinriktade gande yrkesutbildning (utbildningspro- utbildningsprogrammen hörde grundexa- grammet för grundexamen i ungdoms- och men i båtbyggnad med inriktning på trä- fritidsinstruktion), yrkesinriktad tilläggs- båtar och grundexamen i träbranschen. utbildning och fritt bildningsarbete. Bland Axxell Kuggom (Kuggomskolans/Öst- sommarkurserna kan nämnas språkkurser- ra Nylands folkhögskolas) kost- och logi- na Yhdessä–Tillsammans och samarbets- verksamhet samt fria försäljning handha- kurserna med Martin Wegelius-institutet. des av Kuggomskolan Ab. Samarbetet med EBUF kring Finns som- Rektor för Kuggomskolan/Östra Ny- marteater fortsatte 2008. Axxell Distis In- lands folkhögskola var Kim Wikström. stitutet för distansstudier (Distis) verkar Carl Henrik Andersson var vd för Kug- som en fristående enhet inom Finns folk- gomskolan Ab. högskola. Distansundervisningen handha- Till Kuggomskolan AB:s styrelse hör- des av 28 lärare och Distis kursutbud om- de Elisabet Fält-Grönqvist (ordförande), fattade 50 kurser av såväl allmänbildande Monica Ekström, Christoffer Grönholm, som akademisk karaktär. Henry Olander och Mikael Reuter. Kuggomskolan Ab avger egen årsredo- Axxell City (Cityfolkhögskolan), som visning till sin bolagsstämma. statsbidragsmässigt är Finns folkhögsko- las flial i Helsingfors har huvudsakligen Vid Axxell Lafo (Lappfjärds folkhög- fritt bildningsarbete på sitt program. Un- skola), fanns under verksamhetsåret en der 2008 fanns vid skolan linjer för do- musiklinje med inriktning på pop-, rock- kumentärflm, reportage och mediateknik och jazzmusik, samt en linje för ljudtek- samt konst- och skrivarlinjer. Cityfolk- nik. Inom musiklinjen fanns olika fördjup- högskolan har även bedrivit yrkesinriktad ningsområden (studiomusiker, musik- tilläggsutbildning såväl inom media som produktion, blåsmusik, folkmusik samt dramaskrivande. preparandkurser för studerande som söker Den till Finns folkhögskola anslutna fria till andra och tredje stadiets utbildningar). försäljningen samt kost- och logitjänster- Lappfjärds folkhögskola ordnade även na bedrevs av det SFV-ägda Ab Citypor- kortkurser inriktade på fortbildning. Sko- tal, som även bedrev Cityfolkhögskolans lans nya studio invigdes 13.9.2008. produktions- och serviceverksamhet. Rektor för Lappfjärds folkhögskola Rektor för Axxell Finns (Finns folk- Håkon Hesthammer var tjänstledig under högskola/Cityfolkhögskolan) och vd för vårterminen 2008. Han vikarierades av Ab Cityportal var Henrik von Pfaler. Casper Sahlström. Lappfjärds folkhögskolas kost- och lo- Till Axxell Kuggom (Kuggomskolans) giverksamhet samt fria försäljning hand- (Östra Nylands folkhögskola) fria bild- hades av Ab Diktyon. ningsverksamhet hörde Dekorationsmå- Vd för Ab Diktyon var Ulla-Britt Berg.

140 Till styrelsen för Ab Diktyon hörde för Axxell Utbildning AB och Annika Christoffer Grönholm (ordförande), Ann- Bussman rektor. Mari Häggman, Hans Ingvesgård och Sam Lindén. Svenska studiecentralen (SSC) har Ab Diktyon avger egen årsredovisning under 2008 fortsatt sin satsning på folk- till sin bolagsstämma. bildningen under devisen Frivilligt på Axxell Utbildning AB, som är ett mång- svenska. SSC stöder och stimulerar det branschinstitut med yrkesutbildning på fnlandssvenska civilsamhället inom tre andra stadiet, vuxenutbildning och fritt strategiska satsningsområden: metodut- bildningsarbete, är från och med 1.8.2008 veckling och förankring, medborgarin- huvudman för Finns folkhögskola (Axxell fytande och samhällsansvar samt inter- Finns), Cityfolkhögskolan (Axxell City), regionalisering och småskalighet. Institutet för distansstudier (Axxell Dis- SFV är sedan 1920 huvudman för SSC. tis), Östra Nylands folkhögskola (Axxell De fnlandssvenska organisationerna Kuggom) och Lappfjärds folkhögskola samarbetar med SSC genom Svenska (Axxell Lappfjärds folkhögskola). Nam- studieförbundet som 2008 hade 54 med- nen ändrades fr.o.m. 1.8.2008 till Axxell lemsorganisationer. SSC:s centralkansli Finns, Axxell City, Axxell Distis, Axxell fnns på Nylandsgatan 17 B i Helsingfors. Kuggom) och Axxell Lafo. Under höst- Regionkanslier fnns i Vasa och Åbo. terminen 2008 fortsatte verksamheten Under 2008 var verksamheten indelad vid folkhögskolorna med samma linjer enligt följande: Mentora – utbildning och och utbildningar som under AB Svenska utveckling genom kurser, studiecirklar folkhögskolan-SFV:s huvudmannaskap. och regionala satsningar. Närmare 18 000 Finns folkhögskola hade huvudsakligen fnlandssvenskar deltog i SSC:s samar- grundläggande yrkesutbildning på sitt pro- betskurser som nådde nytt rekord: 11 390 gram (grundexamen inom ungdoms- och kurstimmar. Utbildning och stödgrupper fritidsverksamhet), Cityfolkhögskolan var för ungdomar, Tyst kunskap i tredje ål- proflerad på media, konst och skrivande, dern, föreläsningsserier och SAG-projek- Östra Nylands folkhögskola på hantverk tet med Finansministeriet var viktiga pro- inom såväl fri bildning som grundläggande jekt under verksamhetsåret. SSC utgav yrkesutbildning och Lappfjärds folkhög- tidningen Mentora 4 ggr under året. skola på musik och ljudteknik. SSC samarbetade genom Svensk Bya- Folkhögskolornas platschefer var från service med Ålands Bildningsförbund 1.8.2008 Mia Lindström (Axxell Finns), (ÅBF) kring en fnlandssvensk Lands- Tom Björklund (Axxell City), Marina bygdsriksdag på Åland i september. Lands- Åkermarck (Axxell Kuggom) och Håkon bygdsriksdagen var lyckad och samlade Hesthammer (Axxell Lafo). kring 100 deltagare. Under hösten startade Folkhögskolverksamheten i Österbot- även planeringen av projektet Lokal servi- ten och Åboland sorterade under Axxells ceutvärdering och -utveckling. regionchef Anita Sjöholm och i huvud- SSC var aktivt med i den fnlandssven- stadsregionen och Östra Nyland under ska temagruppen (SveT) kring lands- regionchef Jussi Nyman. bygdsutveckling, med riksdagsledamot Jan Nybom var verkställande direktör Ulla-Maj Wideroos som ordförande.

141 SSC:s arbetsverkstäder Svenska pro- Kvarnudden duktionsskolan – SVEPS i Helsingfors och Resurscentret Föregångarna i Vasa har Genom Helsingfors folkskolors lärare- hjälpt långt över 100 fnlandssvenskar till och lärarinneförenings fond anordnar utbildning eller till nya arbetsplatser, samt SFV sedan sommaren 2004 sommarläger skapat ett gott samarbetsnätverk med bl.a. för lågstadieelever från Helsingforssko- arbetskraftsbyråer, skolor och kommuner. lor på Kvarnuddens lägergård i Pernå. Nytt för SVEPS och Föregångarna var Sommaren 2008 deltog sammanlagt 164 satsningarna på uppsökande ungdoms- elever i fyra läger. Föreståndare för som- verksamhet. Ett regionalt nätverk, ULA marlägren var läraren Eva Holmberg. (Ungdom-Lärande-Arbete), kopplat till Värdinna för Kvarnudden är Henrika Nationella verkstadsföreningen fortsatte Nordin, anställd på heltid 1.1.2007. Hon utveckla sin verksamhet i form av ett koordinerar den verksamhet som sker på ESF-projekt samt fortbildningsdagar. Kvarnudden. Lägergården hyrs ut till ut- Under 2008 skedde fortsatta satsningar omstående för kurser, seminarier och lik- på medborgarinfytande. European Citi- nande verksamhet. zens Consultation (ECC) följdes upp av ett seminarium i riksdagens tillbyggnad i Kultur- och bildningshuset G18 samarbete med Europainformationen och EU-kommissionen/Finlands representa- Verksamheten i kultur- och bildningshu- tion. SAG-projektet med Finansministe- set G18 vid Georgsgatan 18 i Helsingfors riet om samverkan mellan civilsamhälle är synnerligen livlig och SFV har kunnat och förvaltning ordnade seminarier samt konstatera att den stora ekonomiska sats- utgav slutrapporten Bättre samarbete ningen var lyckad. – bättre beredning. Medborgarforum I huset arbetar utbildningsenheterna Ci- ordnades i samband med Svenska stu- tyfolkhögskolan, kulturproducentlinjen dieförbundets vår- och höstmöten. Under vid Yrkeshögskolan Novia och Åbo Aka- året fortsatte verksamhetsombud Beatrice demis utlokaliserade utbildning i vårdve- Östman som ordförande för Förbundet tenskap och pedagogik. Andra enheter i Nordisk Vuxenupplysning fram till au- G18 är Labbet, Konstkompaniet och lä- gusti. FNV tillsatte en klimatarbetsgrupp romedelsproducerande Schildts Förlag. I som påbörjade planeringen av folkbild- huset fnns också en studio som liksom ningsinsatser kring klimatfrågorna. den populära festsalen och källarvalvet Direktionen för SSC bestod av Chris- hyrs ut till utomstående. I G18 drivs också toffer Grönholm, ordförande, Tom Sand- restaurangen Loft. ström (vice ordförande), Boris Björklund, Intendent för G18 är agronomie och Veronica Granö-Suomalainen, Bo Lun- forstmagister Maria Oesch-Feldt och re- dell och Christel Raunio. Studierektor ceptionist på G18 är Camilla Nordblad. Björn Wallén var föredragande. Vid sitt möte den 21 augusti 2006 beslöt Svenska studiecentralen avger sepa- styrelsen grunda ett gemensamt bolag för rat berättelse över verksamheten. SSC:s G18, Kvarnuddens lägergård och SFV-sa- bokslut fastställs av Svenska folkskolans len med uppgift att hyra ut utbildnings-, vänner r.f. kurs-, mötes-, festsals- och inackorderings-

142 utrymmen samt att sälja marknadsförings- ringen av korsord fortsatte. Chefredaktör , vaktmästar-, teknik- och övriga tjänster. var Christoffer Grönholm och för redige- Bolagets namn är Ab Svenska Rum Oy. ringen ansvarade Olle Spring. G18:s intendent Maria Oesch-Feldt var Svenskbygdens redaktionsråd har be- bolagets verkställande direktör, medan vär- stått av Ann-Mari Häggman (ordförande), dinnan för Kvarnuddens lägergård Henrika Christoffer Grönholm, Mikael Reuter, Nordin var vice verkställande direktör. Lisbet Ruth, Olle Spring, Christine Rom- berg och Christina Flemming. Publikationsverksamhet I serien Skrifter utgivna av Svenska SFV-kalendern 2008 utkom den 4 sep- folkskolans vänner utkom som volym tember. Chefredaktör för SFV-kalendern nr 181 ”Något av Bem”, som volym 182 var föreningens sekreterare Christoffer ”Fallåker 100 år Historik över Fallåker Grönholm, medan Olle Spring ansvarade UF r.f.”, skriven av Jacob Mickelsson, för redigeringen. Till redaktionskommit- som volym nr 183, ett nytryck av boken tén hörde, förutom chefredaktören, för- ”Farleder och lotsplatser i Ekenäs skär- eningens ordförande Ann-Mari Häggman gård av Henrik Cederlöf, som volym 184, (ordförande), Bo Lundell och Christine ”Den sista skutan Berättelsen om Hoppet Romberg. av Spithamn och hennes samtid” av Sten SFV-kalendern 2008 är den 122:a voly- Westerholm och som volym 185 ”Mindre men i denna skriftserie, vars första årgång är mera” av Christoffer Grönholm. utkom 1886. I kalendern ingick artiklar om SFV utgav en vänbok ”Social och libe- Östersjön, Finska kriget och händelserna ral Henry Olander 70 år” för att hylla för- 1918. Liksom tidigare ingick minnesrunor eningens vice ordförande med anledning och föreningens verksamhetsberättelse. av hans 70-årsdag. Sånghäftet ”Landet Kalendern distribuerades i en upplaga Lupinier” gavs ut 2008, sånghäftet består om 11 500 exemplar. av elva barnvisor som skrevs sommaren 1979 av Lars Huldén och tonsattes senare Svenskbygden, föreningens tidskrift för av Kaj Chydenius. fnlandssvenskt bildningsarbete, utkom Under 2008 påbörjades arbetet på en under året med sin 87:e årgång. Tidskrif- serie populärt hållna biografer över fn- ten utkom med fem nummer i en upplaga landssvenska författare och kulturperso- om 10 800 exemplar. I Svenskbygden nr ner. Medlemmar i Biografserien är Gus- 1 ingick bland annat artiklar om Axxell taf Widén (ordförande), Ann-Mari Hägg- och Svenska Yle, nr 2 hade temat barn man, Anna Friman, Bo Lönnqvist, Chris- och böcker, i nr 3 ingick artiklar om som- toffer Grönholm och Christine Romberg. mar och intervju med Schildts nya litte- Första skriften i serien utkommer i början rära chef Mari Koli, i nr 4 behandlades av 2010. storkommunerna och en intervju med Helsingfors universitets rektor Thomas Litteraturtjänst Wilhelmsson. Svenskbygden nr 5 var ett julnummer. Gustaf Widén medverkade i En av SFV:s ursprungliga uppgifter, in- varje nummer som kolumnist. Publice- skriven redan i de äldsta stadgarna av år

143 1882, är att ”sprida folkskrifter”. Före- Bolaget avger sin verksamhetsberät- ningen genomför numera denna viktiga telse för kalenderåret 2008 till bolags- bildningsuppgift – utöver utgivningen av stämman i maj. SFV-kalendern – genom Schildts Förlags SFV är sedan 2005 majoritetsägare Ab och Atena Kustannus Oy. i Jyväskyläförlaget Atena Kustannus SFV äger 82,63 procent i Schildts För- Oy med en aktieandel om 84,21 procent. lags Ab, medan Finlands Svenska Lärar- Genom Atena har SFV tillgång till och förbund äger 17,37 procent. Förlaget ger växelverkan med den fnska kvalitetslit- ut skönlitteratur, faktalitteratur och läro- teraturen. Atena Kustannus Oy har sedan medel. 1997 samarbete med Schildts Förlags Ab. Schildts förlag har haft framgång i sin Atena Kustannus Oy har haft framgång i utgivning under 2008. Förlagets förfat- sin utgivning 2008. Böcker såldes för 1,4 tare Robert Åsbacka tilldelades FST:s miljoner euro, vilket var en ökning med litteraturpris 2008 för romanen Orgel- 20 procent jämfört med 2007. byggaren. Svenska litteratursällskapet i Våren 2008 utkom Timo Malms och Ari Finland belönade vid sin årshögtid 2008 Järveläs verk ”Tampere tulessa 1918”, följande författare till böcker utgivna på som blev en försäljningsframgång. Un- Schildts 2007: Robert Åsbacka och Peter der hösten var bland Atenas böcker Alain Sandström. Robert Åsbacka är nominerad Weismans bok ”Maailma ilman meitä” för Nordiska rådets litteraturpris 2009 för den mest omtalade. Atenas största satsning romanen Orgelbyggaren. Han var också under 2008 var den stora prosatävlingen nominerad för Runebergspriset 2008, som arrangerades för att få fram nya för- för romanen Orgelbyggaren. Vivi-Ann fattare. I tävlingen deltog 700 bidrag och Sjögren vann första pris i tävlingen om till vinnare utsågs Paula Hahtolas roman Årets Svenska Måltidslitteratur med bo- ”Salpalinja”, till andra pristagare utsågs ken Vivi-Anns kök. Hennes bok medver- Antti Jaatisens ”Tupajumi”, båda utkom- kade i gruppen Nordisk måltidslitteratur. mer hösten 2009. Finlands facklitterära författare delade ut SFV representerades i Atena Kustannus sitt pris till Lena Huldén för boken Den Oy:s styrelse av Christoffer Grönholm sexbente fenden. Informationsspridning- och Johan Johnson. ens statspris 2008 gavs till Lena Huldén Bolaget avger egen årsredovisning för för boken Den sexbente fenden. Yles ly- 2008 till sin bolagsstämma. rikpris, Den dansande björnen 2008 gavs till Catharina Gripenberg för diktsam- Belöningar och hedersbetygelser lingen Ta min hand det vore underligt. Medlemmar i Schildts förlags styrelse var Det av kommerserådet Ane Gyllenberg kanslichef Christoffer Grönholm (ordfö- 1965 instiftade Kulturpriset ur Signe rande), fl.mag. Stig-Björn Nyberg och och Ane Gyllenbergs fond ”för väl ut- direktör Henry Olander som SFV:s repre- förd gärning Finlands svenska kultur till sentanter samt förbundsordföranden Dan fromma” tilldelades vid utdelningsfesten Johansson som Finlands Svenska Lärar- den 26 mars 2008 läraren och skolföre- förbunds representant. Förlagschef var ståndaren Jan-Erik Slätis, Lappträsk. Pri- pol.mag. Johan Johnson. sets storlek var 15 000 euro.

144 JanErik Slätis fck ta emot kulturpriset ur Signe och Ane Gyllenbergs fond, som överräcktes av föreningens ordförande Ann-Mari Häggman och kanslichefen Christoffer Grönholm.

Landsbygdsutvecklare Peter Backa fck ta emot Folkbildningsmedaljen.

145 Folkbildningspriset, 7 500 euro, till- Vid utdelningsfesten 2008 utdelades för delades politices doktor Henrik Ekberg, sjunde året i följd stipendier till lärare i Karis. Denna utmärkelse instiftades 1942 svenska vid fnska läroanstalter. Fem lä- på initiativ av skolrådet John Österholm rare erhöll ett stipendium om 2 000 euro och bar tidigare benämningen ”Priset till var: Heikki Ahlholm, Kastellin lukio, folkbildningens trotjänare”. Uleåborg, Eeva Grönroos, Rieskalähteen Den år 1962 instiftade Folkbildnings- koulu, Åbo, Riitta Santalo, Ounasvaaran medaljen tilldelades vid utdelningsfes- lukio, Rovaniemi, Anneli Sillanpää, Val- ten: landsbygdsutvecklaren Peter Backa, kealan lukio, Valkeala, Pirkko Toljamo, Pensala, diplomekonom, författaren Sten Oulun suomalaisen yhteiskoulun lukio, Enbom, Sibbo, lektor Lillemor Grüssner, Uleåborg. Mariehamn, bibliotekschef Monika Holl- mén, Korpo, flosofe magister Tage Ja- Topeliuspriset – det fnlands- rolf, Helsingfors, bankdirektör Alf Win- svenska publicistpriset qvist, Tessjö. Hagforsmedaljen, SFV:s 100-årsme- Det 1990 av SFV och Finlands svenska dalj, som av styrelsen utdelas för ”förtjänst- publicistförbund instiftade Topeliuspriset full svensk kulturgärning” tilldelades vid – det fnlandssvenska publicistpriset, utde- utdelningsfesten: rektor Maj-Britt Grön- las på Topelius födelsedag den 14 januari. holm, Helsingfors, rektor Folke Jungner, Med detta pris vill SFV dels lyfta fram Vasa, läraren Harriet Nurmi, Imatra, flo- Topelius journalistiska gärning, dels pre- sofe doktor Lars Nyström, Borgå, läraren Claes-Håkan Wiklund, Uleåborg.

Lillholmsstipendiet. Det av justitieråd- mannen Walter Backman (1886–1970) till föreningen donerade sommarstället Lill- holmen i Västanfjärd, ett seglartorp från 1800-talet, används av föreningen som sommarhem för kulturarbetare, som under juni–augusti får förfoga över stället som ett särskilt stipendium för vetenskaplig, konstnärlig eller litterär verksamhet. Som- maren 2008 var lektorn och författaren Margaretha Hupa gäst på Lillholmen.

Beijarholmsstipendiet, med rätt till tre månaders vistelse på den av fru Birgit Ekberg (1899–1997) till SFV donerade Beijarholmen i Ingå skärgård, skall enligt donatorn ges till ett lärarpar. Sommaren 2008 var Ursula Öhrman och Clas Zillia- Topeliuspriset 2008 gick till Jonas Jungar. cus Beijarholmsstipendiater. (Foto: Christine Romberg)

146 Mörne-pristagarna 2008. Från vänster: Helen Korpak (II pris), Lina Löfqvist (I pris) och Fredrik Bäck (III pris). (Foto: Andrej Scherbakov-Parland) miera dagens svenska journalistik. Journa- svenska Marthaförbund representerade. listen Jonas Jungar tilldelades det nittonde SFV representerades av Ann-Mari Hägg- Topeliuspriset . Priset om 5 000 euro över- man och Christine Romberg. räcktes av SFV:s ordförande och Publicist- förbundets ordförande Björn Månsson. Arvid Mörne-tävlingen Till årets prisnämnd hörde Ann-Mari Häggman (ordförande), Henry Olander Sedan 1986 utlyser SFV årligen en litterär och Per-Edvin Persson för SFV samt tävling för fnlandssvensk ungdom, Arvid Björn Månsson, Henrika Zilliacus-Tik- Mörne-tävlingen. Föreningen har ansett kanen, Ann-Kristine Schevelew och Jan det vara viktigt att på olika sätt främja den Granberg för Publicistförbundet. Sekrete- litterära återväxten. rare var Christoffer Grönholm. SFV:s Arvid Mörne-tävling inriktas Till årets Fredrika Runeberg-stipen- vartannat år på lyrik, vartannat på prosa diat utsågs läraren, politikern och poeten (noveller). Arvid Mörne-tävlingen 2008 Elly Sigfrids, som fck stipendiet för sitt gällde dikter och samlade 99 deltagare. förtjänstfulla arbete för jämställdhet. Sti- Vid prisutdelningen den 6 maj tilldelades pendiet om 8 000 euro överräcktes den 2 Lina Löfqvist, Karleby/Stockholm för- september i J.L. och Fredrika Runebergs sta pris, (5 000 euro). Andra pris (3 000 hem i Borgå. I Fredrika Runeberg-kom- euro) tilldelades Helen Korpak, Helsing- mittén är SFV, Svenska kulturfonden, fors och Fredrik Bäck, Helsingfors erhöll Svenska kvinnoförbundet och Finlands tredje pris (2 000 euro). Därtill utdelades

147 hedersomnämnanden till Emma Ström- Kyrkslätt första pris (5 000 euro), Christel berg, Larsmo/Borgå och Ida Nyström, Sundqvist, Vasa andra pris (3 000 euro) Vasa. Prisen överräcktes av SFV:s ordfö- och Katherine Laurent, Åbo, tredje pris rande Ann-Mari Häggman. (2 000 euro). Hedersomnämnanden erhöll Till prisnämnden för Arvid Mörne-täv- Mia Franck, Åbo. Prisen överräcktes av lingen hörde kulturredaktören Marit Lind- SFV:s ordförande Ann-Mari Häggman. qvist (ordförande), författaren Kjell Lind- Till prisnämnden för Solveig von blad och författaren Ralf Andtbacka. Schoultz-tävlingen hörde kulturredaktö- ren Marit Lindqvist (ordförande), förfat- Solveig von Schoultz-tävlingen taren Kjell Lindblad och författaren Ralf Andtbacka. Sedan 2004 anordnas Solveig von De vinnande bidragen i SFV:s skönlit- Schoultz-tävlingen, SFV:s skönlitterära terära tävlingar publicerades i en dub- tävling för personer över 30 år. Solveig belantologi, där de vinnande dikterna i von Schoultz-tävlingen följer samma kon- Arvid Mörne-tävlingen samlades med cept som Arvid Mörne-tävlingen, varför titeln Detta är ingen sanning, medan de 2008 års tävling gällde dikter. Tävlingen vinnande dikterna i Solveig von Schoultz- samlade 116 deltagare. tävlingen fck titeln Som en februarifjä- Vid prisutdelningen den 3 september ril. Antologin utgavs av Schildts förlag. tilldelades Katarina von Numers-Ekman, 2.4 Stöd till bildningsarbetet, stipendier och understöd

Vid sidan av den kulturpolitiska verksamheten och strävandena att fungera som serviceorgan för det fnlandssvenska bildningsarbetet är föreningens bidrag till föreningar och organisationer en viktig del av SFV:s arbete. Inom denna sektor är föreningens samarbete med övriga fnlandssvenska stiftelser och fonder av stor betydelse. Utöver de allmänna understöden till skolor och organisationer utgör understö- den till fnlandssvenska ungdomar för deras yrkesutbildning en väsentlig uppgift. Till de sektorer som SFV prioriterar hör också stöd för att upprätthålla den svenska skolan och skolbiblioteken, understöd till auskulterande ämneslärare och start- Katarina von Numers-Ekman vann Solveig pengar till kompetenta lärare på orter där von Schoultz-tävlingen 2008. (Foto: Christine de svenskspråkiga är i betydande mino- Romberg) ritet. Under 2008 beviljade SFV 90 000

148 euro i stipendier för läromedelsforskning. en Internetportal, att upprätthålla den och Ett särskilt understöd för språkgranskning tillhandahålla tjänster inom den för fn- av svenskspråkiga läromedel har gått till landssvenska organisationer. Forskningscentralen för de inhemska Tillsammans med Stiftelsen Barnens språken. och Ungdomens Väl i Esbo äger SFV Ur fonder för bestämda ändamål har aktier i Swinghill Ab, som driver slalom- understöd utbetalats i enlighet med gåvo- backen i Noux, Esbo. urkundernas bestämmelser. SFV äger aktier i Fastighets Ab Svens- I stipendier, bidrag och understöd har ka Gården i Hyvinge, som invigdes SFV under året utbetalat 4,13 miljoner 2002. Den kom till med SFV, Stiftelsen euro. Mottagare av dessa bidrag var 355 Brita Maria Renlunds minne, Understöds- skolor, 541 föreningar och organisationer, föreningen för Svenska kulturfonden och 489 studerande, 203 lärare och 61 orga- Samfundet Folkhälsan som investerare. nisationsanställda. Antalet mottagare av Oy Forum Seinäjoki – Forum Öster- understöd för speciella ändamål var 102. myra Ab är sedan 2001 helägt av SFV. Ur Björn-Eric Mattssons minnesfond Svenska föreningen i Östermyra har sina tilldelades dataläraren Björn Holm ett sti- lokaliteter i fastigheten. pendium om 500 euro. Ur Olof M. Janssons fond för åländska studerande på högskole- och institutnivå 3 DONATIONER och NYA för studier med inriktning på tekniska äm- FONDER nen eller språk utdelades fyra stipendier om 400 euro var och ett om 200 euro. Under året tillkom fjorton nya fonder. Ur Paul Janssons fond för främjande Föreningen mottog därtill gåvor och bi- av amatörmusiken i Svenskfnland utde- drag till tidigare fonder. Kapitalet för de lades sju stipendier om 500 euro var. nya fonderna och tillskotten till tidigare Ur Professor Henrik Cederlöfs fond fonder uppgick 2008 till 1 588 323 euro. utdelades ett stipendium om 250 euro till Stiftelsen för Åbo Akademi översände en elev vid Yrkeshögskolan Novia. 247 328,67 euro, som tillskott till Brö- Ur medel som styrelsen för Gustaf Al- derna Oskar, Karl, Herman, Artur och fred Hastigs stiftelse ställt till förfogande Hjalmar Waselius fond. Beloppet utgör utdelade styrelsen fem stipendier om 600 2/8 av nettoavkastningen av Ellen och euro var. Hjalmar Waselius fond, vars förvaltning SFV stödde tidningen Norden, den handhas av Stiftelsen för Åbo Akademi. enda fnlandssvenska tidning som utkom- Maj-Lis, Åke och Maj-Britt Lind- mer i Amerika (New York), genom att stå ströms fond grundades vid styrelsemötet för 134 årsprenumerationer. Tidningen den 17 mars 2008. Avkastningen av fon- ger en utmärkt översikt av händelserna i den följer SFV:s allmänna ändamål. Fon- de svenska bygderna i Finland. dens värde uppgår till 50 000 euro och Tillsammans med Svenska litteratur- den hör till gruppen kapitalfonder. sällskapet i Finland och Svenska stu- Svenska kamratförbundet vid Stats- dieförbundet äger SFV Kulturhuset Ab, järnvägarnas fond grundades vid styrel- vars verksamhet är att äga och utveckla semötet den 2 juni 2008. Fondens grund-

149 kapital är 250 000 euro. Fondens syfte stipendiefond har ett ingångskapital om är primärt att använda den årliga avkast- 51 000 euro. ningen för att stöda Svenska Kamratför- bundet vid Statsjärnvägarnas verksamhet Kristinestads stads stipendiefond grun- och tidningen Signalens tryckning och dades vid styrelsemötet den 2 juni 2008. utgivning samt rekreation vid Vilohem- I samband med sammanslagningen av met Solgården. Avkastningen kan även Diktyon Ab till Fastighets Ab Folkfast användas för motsvarande rekreations- har Kristinestads stad erbjudits en sti- verksamhet vid andra pensionat. Fonden pendiefond inom SFV i stället för aktier. är en räntefond. I samband med att SFV Kristinestads stads stipendiefond har ett tog emot fonden övertogs även de fonder ingångskapital om 42 500 euro. som Svenska Kamratförbundet vid Stats- järnvägarna förvaltat: Fastighetsrådet Henrik Estlanders fond grundades vid styrelsemötet den 21 Karl Evert Finnbergs minnesfond augusti 2008. Fondens avkastning skall Finlands svenska Lokomotivmannafond efter Svenska folkskolans vänner r.f:s Ernst Einar Nylunds fond fria prövning användas för ändamål som Svenska Kamratförbundet vid Statsjärn- är förenliga med föreningens stadgar och vägarnas studiefond verksamhet. Fonden grundades för att he- Ina och Emil Wahlroos fond dra Henrik Estlander på hans 80-årsdag. Svenska kamratförbundets Vilohems- Fondens ingångskapital är 20 000 euro fond och fonden tillhör gruppen kapitalfonder. Svenska Kamratförbundet vid Statsjärn- vägarna r.f:s hyllningsfond Inga Tallqvists fond grundades vid sty- relsemötet den 17 november 2008. Inga Pernå kommuns stipendiefond grunda- Tallqvist, som dog den 30 juni 2008, har des vid styrelsemötet den 2 juni 2008. I testamenterat hela sin egendom till SFV. samband med sammanslagningen av Kug- Fonden är en kapitalfond vars avkastning gomskolan till Fastighets Ab Folkfast har följer SFV:s allmänna ändamål. Fondens Pernå kommun erbjudits en stipendiefond ingångskapital är 207 507,96 euro. inom SFV i stället för aktier i Kuggom- skolan Ab. Pernå kommuns stipendiefond Svensk minnesfonds och Svensk hyll- har ett ingångskapital om 71 060 euro. ningsfonds adresstjänst har under året anlitats av en trogen kundkrets. Kamratförbundet för Östra Nylands folkhögskolas stipendiefond grundades Testamenten till förmån för SFV vid styrelsemötet den 2 juni 2008. I samband med sammanslagningen av Kug- Också under 2008 har fera personer vid gomskolan till Fastighets Ab Folkfast uppgörandet av sina testamenten ihåg- har Kamratförbundet vid Östra Nylands kommit Svenska folkskolans vänner. I folkhögskola erbjudits en stipendiefond många fall överlämnar testamentsgivarna inom SFV i stället för aktier. Kamratför- sina testamenten till förvaring i SFV:s bundet för Östra Nylands folkhögskolas depå. SFV ställer avgiftsfritt sakkunnig

150 hjälp till förfogande vid upprättande av modersmål skall kunna stärka sin person- testamenten. liga kompetens. Varje nytt år medför nya krav och nya utmaningar. Svenska folk- Övriga gåvor skolans vänner vill verka som en fexibel och välfungerande folkbildningsorgani- Många gåvor utöver de nämnda har under sation som är beredd att möta framtiden. året överlämnats till föreningen, bland an- Nya genomtänkta lösningar eftersträvas, nat gåvor till arkivet och boksamlingen. men den övergripande målsättningen att För alla dessa gåvor och bidrag uttalar främja bildningsarbetet bland Finlands styrelsen ett varmt tack. svenska befolkning förändras inte.

SLUTORD Helsingfors den 13 mars 2009

SFV:s ekonomiska verksamhet var fram- ANN-MARI HÄGGMAN gångsrik under 2008. SFV utdelade i un- ordförande derstöd och stipendier sammanlagt 4,13 HENRY OLANDER miljoner euro. Detta är ett rekord i före- vice ordförande ningens historia. VERONICA FELLMAN Svenska folkskolans vänner har hela STIG-BJÖRN NYBERG det svenska bildningsfältet i Finland som PER-EDVIN PERSSON sitt verksamhetsområde. Genom sin stora MIKAEL REUTER medlemskår och sin vittomspännande LISBET RUTH verksamhet är föreningen en folkrörel- GUSTAF WIDÉN se. Att främja modersmål, kunskap och GUSTAV WIKSTRÖM bildning har också under 2008 varit de viktigaste målen. Föreningen har aktivt /CHRISTOFFER GRÖNHOLM verkat för att varje fnlandssvensk på sitt sekreterare

151 Svenska folkskolans vänner r.f.

Fondredovisning

KAPITALFONDER 1.1.2009 Tandläkare Walborg Cederbergs fond ...... 24 631,79 Hanna Agnisbäcks fond ...... 51 620,41 Professor Henrik Cederlöfs fond ...... 12 760,60 Dir.cant. Emil Ahlskogs fond ...... 298 302,82 Signe och Åke Dalbergs fond ...... 8 896,64 Gerda Ahlströms minnesfond ...... 54 010,53 Sylvia Dahlmans fond ...... 526 627,85 Arthur och Aina Alléns fond ...... 1 659,85 Olivia Dahls testamente ...... 5 610,24 Agnes Anderssons fond...... 15 336,72 Birgit och Ivar Ekbergs fond till förmån för Dagny och Waldemar Appelgrens fond ...... 149 617,23 fnlandssvenskt bildningsarbete ...... 769 692,02 Arbetets Vänners i Wiborg fond ...... 83 661,55 Hugo Ekhammars fond ...... 17 195,70 Elin och Hans Arppes fond ...... 66 392,86 Greta och John Ekholms minnesfond ...... 85 005,36 Charlotte Askolins fond ...... 7 070,79 Gabriella och Evert Ekroths fond ...... 488 306,27 Anna Elisabet Backmans fond ...... 19 287,12 Elementarkursfonden ...... 8 996,20 Justitierådman Walter Backmans fond ...... 150 711,69 Ebba M. Enboms fond ...... 1 659,85 Birger och Rakel Berglunds fond ...... 350 666,59 Hulda Rosalie Engbergs fond ...... 293 389,88 Edith och Henrik Bergströms fond ...... 244 719,66 Märta Engbloms fond ...... 24 366,23 Jan-Henrik Björcks fond ...... 88 230,38 Nils Göran Engströms fond ...... 10 000,00 Björkbacka skolas fond ...... 37 246,39 Östen Engströms fond ...... 39 810,92 Heinrich Otto Blanketts fond ...... 106 892,51 Thure Ertmans fond ...... 23 602,65 Frans Otto och Selma Catarina Blomqvists Fastighetsrådet Henrik Estlanders fond ...... 20 000,00 fond...... 1 659,85 Hedvig Falckens fond ...... 18 025,71 Johanna Alina Blomqvists fond ...... 2 921,26 Fallåker Teaters fond ...... 65 706,00 Ninno och Tage Blåfelds fond ...... 13 544,17 Ax. Tor Federleys fond ...... 7 070,79 Göran von Bonsdorffs fond...... 22 020,00 Viktor Federleys fond ...... 45 047,45 Henrik Borgströms fond...... 12 017,03 Femte februari-fonden ...... 12 614,60 Hembygdsrådet Helmer W:son Bäckmans fond Erik och Sylvi Feldts fond ...... 460 266,38 för den svenska saken ...... 236 263,18 Finlands Svenska Lokomotivmannafond ..... 2 832,35 Gunnar Bäcks minnesfond ...... 13 663,13 Karl Evert Finnbergs minnesfond ...... 796,15 Signe och Anders Bäcks minnesfond ...... 10 625,08 K. Fr. Forsius fond ...... 3 585,26 Signe Böckermans fond ...... 22 057,02 Elna Forsmans stipendiefond ...... 6 639,22 Friherre Bengt Carpelans fond ...... 109 083,33 Bo Fredrikssons minnesfond...... 234 095,01 Tor Carpelans fond ...... 25 362,07 Irene Frelanders fond ...... 7 635,23 Brita Cavonius fond ...... 122 573,59 Ivar och Aina Friemans fond ...... 41 445,71 Edvin Cavonius premiegåva ...... 16 432,30 Tekla Frostells minnesfond ...... 15 535,86

152 Föreningen Svensk-Finlands Vänners under- Helena Korvelas fond ...... 52 685,05 stödsfond ...... 68 027,36 Ilmari och Nanny Kriegs minne ...... 142 744,63 Försäkringsbolaget Svensk-Finlands fond ... 28 172,49 Ethel och Ragnar Krogius fond ...... 24 034,22 Familjen Gahmbergs barnträdgårdsfond ...... 93 481,04 Mimmi Kroijerus’ fond ...... 19 818,26 Karl Knut Galetskis fond ...... 180 190,15 Vaktmästare K. J. Kymlanders folkskole- General G. E. Galindos testamente ...... 72 069,37 fond...... 3 020,82 Carl Jacob och Nanna Gardbergs fond ...... 38 331,85 Kamrer Henrik Kåhlmans fond ...... 4 713,97 A. G. Geitlins fond ...... 8 996,20 Ebba Kåhlmans fond ...... 11 552,32 Florentin Granholms fond ...... 1 659,85 Nils Källströms fond ...... 34 847,86 Rolf Grönbloms bildningsfond ...... 63 070,47 Agnes och Robert Lagus fond ...... 34 159,14 Frans Bruno Gröndahls fond ...... 225 669,18 Nanna Medea Lagus fond ...... 47 437,74 Maria och Frans Bruno Gröndahls minnes- Lappfjärds folkhögskolas stipendiefond ...... 14 220,00 fond...... 3 286,39 Georg Lauréns fond för kulturändamål i Ernfrid Grönholms fond ...... 186 405,99 Österbotten ...... 19 818,26 Ester Adéle Grönlunds fond ...... 328 976,43 Lars Algot Laurents fond ...... 2 821,69 Edmund Wilhelm Guerillots fond ...... 279 679,70 Frans Robert Leschs fond ...... 8 996,20 Filosofe doktor K. J. Hagfors stipendie- Jenny Lesches minne ...... 1 346 666,06 fond...... 28 748,03 Oskar Jakob Less’ fond ...... 37 777,53 Viva och Ragnar Hanssons fond ...... 26 930,00 Ebba och Gerda Linds fond ...... 132 785,55 Otto Hartmans fond ...... 5 643,38 Edit Lindbergs fond ...... 162 928,02 Ester och Artur Heikkiläs fond ...... 5 178,67 Gustaf Evert och Irene Lovisa Lindbergs Skolföreståndare Georg Helmers fond ...... 38 275,54 minnesfond ...... 5 676,51 Helsingfors folkskolors lärare- och Edit Matilda Lindbloms minnesfond ...... 3 000,82 lärarinneförenings fond ...... 1 700 000,00 Anna Sofa Lindbäcks fond ...... 76 019,77 Gust. Ad. Helsingius minnesfond ...... 7 668,36 Alice Lindebergs fond ...... 108 452,62 Adéle och Martha Henrikssons fond ...... 397 958,53 Johan Alfred och Charlotta Wilhelmina Vilhelmina Hisingers donationsfond ...... 72 102,67 Lindebergs fond ...... 5 676,51 Edit Holmbergs fond ...... 15 469,59 Astrid och Helmer Lindells fond ...... 47 238,44 Mårten Holmbergs fond ...... 4 547,97 Tulluppsyningsman Lindéns fond ...... 25 229,20 Elin och Karl Holmqvists minne ...... 98 327,71 Målarmästare C. A. och hans hustru Ulrika Lärarinnan Maj Holmqvists fond ...... 65 496,58 Charlotta Lindfors testamentsfond ...... 70 841,09 Ann-Mari Holmströms fond ...... 120 000,00 Henry och Ulla Lindfors fond ...... 504 563,78 Hanna Holmströms fond ...... 113 332,59 Anna och Evert Lindqvists fond ...... 326 918,14 Konsul Victor Hovings fond ...... 2 821,69 Göta och Erik W. Lindroos fond ...... 265 581,85 Lennart Häggbloms fond ...... 7 037,66 Emil Arthur Lindroths fond ...... 113 332,59 Paul Hägglunds stipendiefond ...... 4 697,54 Maj-Lis, Åke och Maj-Britt Lindströms Marianne Häggströms fond ...... 210 000,00 fond...... 50 000,00 Elin och Gertrud Janssons fond ...... 1 659,85 Svea Lindström-Siréns och Sven Siréns Hilding Janssons minnesfond ...... 2 987,69 fond...... 250 054,99 Frank Jernströms minnesfond ...... 7 105,00 Selma Lundells fond ...... 1 659,85 Lärare Arthur Johanssons gåva ...... 2 423,42 G. A. Lundenius fond ...... 70 841,09 Oskar Johanssons fond ...... 12 282,60 Sofa Lundqvists fond ...... 18 058,84 Sanny Johanssons fond ...... 23 602,65 Sofa och Jakob Lundqvists fond ...... 558 496,27 Johan Johnsons fond ...... 13 175,56 Svenska folkskolans i Lönnhammar fond .... 1 659,85 Ebba och Jaakko Juvas fond ...... 134 544,96 Kommerserådet Otto Malms donationsfond 31 005,44 Elsa Karlssons och Inga Wiks fond ...... 29 445,16 Anna och Oskar Malmbergs minnesfond..... 70 841,09 Karl-Erik Karlssons fond ...... 3 442,54 Alfred, Olga och Agda Malmgrens fond ...... 142 462,41 Kasaböle privata svenska folkskolas fond ... 92 069,65 Fru Anna Malmqvists fond ...... 4 249,10 Sigrid och Jacob Kaustells fond ...... 5 875,81 Ebba och Ragnar Mannils fond ...... 86 917,57 Eva och Henrik Kihlmans fond ...... 2 093 910,43 Ethel och Birger Marnilas fond ...... 149 383,84 Lennart Kihlmans donationsfond ...... 14 141,75 Gösta Masalins gåva ...... 1 659,85 Agnes och J. R. Korkmans fond ...... 30 640,31 Lektor Signe Mattssons fond ...... 55 637,24

153 Irina Matvejews fond ...... 5 794,12 Waldemar och Hjördis Maria Sippels minnes- Runar Meinanders fond ...... 21 544,54 fond...... 14 000,03 Ulla och Ragnar Meinanders fond ...... 11 570,37 Matilda och Johan Viktor Siréns fond...... 167 489,02 Minnet av 1918 års frihetskamp ...... 38 275,54 J. F. Skipparis fond ...... 56 666,21 Kollegan A. W. E. Modeens fond ...... 1 659,85 Kanslirådet Kaj Snellmans fond ...... 74 426,35 Referendarierådet Karl Modeens fond ...... 188 920,79 Bergsrådet Seth Sohlbergs donationsfond ... 576 621,54 Systrarna Aina och Alma Nordbergs fond ... 2 821,69 Evelina och Viktor Spjuts understödsfond ... 4 249,10 Valter och Ingrid Nordlings fond ...... 228 291,73 Anna Stenbergs fond ...... 4 514,67 Gustaf Viktor och Emilia Sofa Nordlunds Anna-Lisa Stenbergs fond ...... 6 041,81 fond...... 276 094,44 Ellen Stenbäcks fond ...... 6 705,65 Anna och J. A. Nordströms fond ...... 10 622,92 Josef och Emma Stenbäcks minnesfond ...... 1 659,85 Else-Maj Nordströms fond ...... 233 035,63 Irene och Halvdan Stenholms fond ...... 3 126 426,24 Mathilda Nordströms fond ...... 3 618,40 Agda Maria och Gigge Strandviks fond ...... 28 914,03 Vilhelmina Nordströms fond ...... 48 665,85 Adhemar Strengs fond ...... 2 854,82 Hilma Nybergs fond ...... 1 659,85 Harry Waldemar Strömmers fond ...... 174 281,21 Gerda Maria Nyholms fond ...... 51 421,27 Ester och Georg Ströms fond ...... 23 071,52 Vilhelm Nyholms fond ...... 28 847,59 Karin Ströms fond ...... 18 589,98 Ernst Einar Nylunds fond ...... 693,60 Vivi Strömstens minne ...... 24 389,40 Nina Nylunds fond ...... 46 475,03 Axel Stålströms fond ...... 7 070,79 Nyländska fonden ...... 6 705,48 Ständiga medlemmars fond ...... 57 529,35 Kerttu och Arvid Nymans fond ...... 33 196,43 Anders Gustaf Sundbergs fond ...... 1 659,85 Johan och Sofa Nyqvists fond ...... 57 230,65 Jarl Sundborgs minnesfond ...... 3 319,69 A. J. Nystedts fond ...... 1 659,85 Anna Sundholms fond...... 70 841,09 Stig och Maire Nyströms fond ...... 62 850,00 Svenska Bildningens vänner i Brahestad Axel Immanuel Olins fond ...... 2 821,69 fond...... 12 747,46 Hjördis och Hugo Olins fond ...... 728 242,45 Svenska Kamratförbundets vid Statsjärn- Bröderna Paqvalins fond ...... 1 659,85 vägarna rf:s hyllningsfond ...... 310,15 S:t Petersburger-Liedertafel-fonden ...... 2 522,99 Svenska Kamratförbundets vid Statsjärn- Publikationsfonden ...... 34 137,00 vägarnas studiefond ...... 761,60 Emil och Bertha Randéns fond ...... 18 025,71 Svenska kamratförbundets Vilohemsfond ... 1 643,65 Åke och Wivan von Reehausens fond ...... 284 592,81 Svenska Skolfonden ...... 526 162,97 Maria Renfors fond ...... 253 188,93 Svenska Studieandelskassans fond ...... 24 152,79 Riihimäki svenska folkskolas fond ...... 1 659,85 Svensk-Finlands Musikfond ...... 1 659,84 Överstelöjtnant Nils Roos fond ...... 259 496,31 Syföreningens Utbildningsfond ...... 84 949,53 Johan Rosbergs och fru Lycka Rosbergs Kanslirådet Carl Synnerbergs fond ...... 180 190,14 fond...... 21 710,37 Eva och Bjarne Takolanders fond ...... 72 102,66 Joel Rundts fond ...... 7 303,22 Nina Tallbergs fond ...... 6 606,08 Johan Sigfrid Rönnbergs fond...... 10 390,48 Inga Tallqvists fond ...... 222 099,20 Johan Helmer Sandelins och Linnéa Backlunds Rosa Tammelanders minnesfond ...... 3 817,52 fond...... 1 518 005,19 Josef Emil Teirs fond ...... 338 835,76 Ellen och Olga Sandholms minne ...... 405 626,90 Rusthållaren Frans Tennbergs fond ...... 94 443,73 Karin Sandholms fond ...... 31 702,58 Mathilda Thölgrens fond ...... 61 977,76 Håkan Sandströms fond ...... 13 490,00 Johan Fredrik Timpers fond ...... 22 673,08 Tom Sandströms fond ...... 20 035,00 Karl Emil Tollanders fond ...... 89 955,12 Estrid Schildts minne ...... 9 029,51 Vera Torkells minnesfond ...... 26 590,34 Auda Schulmans fond ...... 569 792,63 Nikolaj August och Mathilda Maria Turdéns Astrid och Valter Siemssens fond ...... 53 545,82 fond...... 17 295,27 Wolter Simbergs fond ...... 3 817,53 Sigrid Vaenerbergs fond ...... 8 597,93 Helmer och Anne-Marie Sippels minnes- Ina och Emil Wahlroos fond ...... 519,50 fond...... 14 000,03 Elsa Wasastjernas fond ...... 9 460,91 Sigward W. Sippels fond ...... 14 000,03 Bröderna Oskar, Karl, Herman, Anton och Stig Sige Sippels minnesfond ...... 14 000,03 Hjalmar Waselius fond ...... 5 531 346,52

154 Aug. och Matilda Weckströms fond...... 108 120,62 RÄNTEFONDER 1.1.2009 Leif Westerbergs minnesfond ...... 9 427,77 Handlanden K. G. Adolfssons fond ...... 19 241,37 Christel och Hilding Westerholms fond ...... 4 182,67 Bröderna Antells folkhögskolefond ...... 2 962,97 William Magnus Wickbergs fond ...... 1 147 886,79 Johan Askolins donationsfond ...... 21 576,83 Einar och Ruth Wickströms fond ...... 25 228,19 Aurorafonden ...... 3 799,53 Lilly Wickströms minnesfond ...... 4 713,97 Läraren Gustaf Knut Backmans fond ...... 137 408,69 Justitierådman Tor Wickströms fond ...... 3 186,82 Dagmar och Oskar Bergenströms minnes- Nanny Widerholms fond ...... 2 821,69 fond...... 107 326,60 Ruth och Paul G. Wiklunds gåva ...... 2 052,57 Elin Bergstadi fond ...... 1 742,93 Viks Småskolefond ...... 7 435,92 Emil Björkells livräntefond ...... 34 857,62 Birger Rudolf Wikströms fond ...... 78 310,32 Syskonen Björkells fond ...... 49 602,32 Elin Wilhelmssons fond ...... 119 507,11 Kerstin Björklunds minnesfond ...... 24 400,37 Ane Winqvists fond ...... 2 821,69 Napoleon Björkströms skolfond ...... 5 333,24 Hanna Winqvists fond ...... 33 030,43 Nadine von Bonsdorffs minne ...... 1 742,93 Lantbrukare Janne Winkvists fond ...... 2 821,69 Gösta och Gertrud Branders gåva ...... 297 544,62 Västra Nylands musikfond ...... 3 618,40 Karl Theodor Brobergs fond ...... 8 809,69 Robert Ådahls fond ...... 3 618,40 Dipl.ing. Lennart Bromans fond ...... 9 297,07 Alexandra Åhmans fond ...... 7 801,23 Ernst Mathias Calonius fond ...... 4 528,38 Viktor Öbergs fond...... 15 038,02 Alfhild och Maria Castréns fond ...... 117 365,57 Östsvensk samling i Grankulla ...... 1 973,18 Maria Castréns fond ...... 98 612,28 Totalt ...... 36 759 815,18 Margit och Gösta Cavonius fond ...... 30 988,46 Professor Johannes Cederlöfs fond ...... 40 147,43 Rafael och Viking Collianders fond ...... 17 428,81 Carl Magnus Creutz stipendiefond ...... 1 742,93 Anders Edvard Dahls fond ...... 148 772,31 Ninni och John Dahls gåva ...... 463 949,81 Axel Damstens fond ...... 59 013,95 Jur.lic. Georg C Ehrnrooths fond ...... 70 000,00 Eva och Caj Ehrstedts stipendiefond ...... 30 457,16 Lärare Harry Ekholms minnesfond ...... 6 483,48 Johan Henrik Eklunds stipendiefond ...... 2 962,97 Alina och Emil Erfunds gåva ...... 125 731,41 Fallåkers fond ...... 428 879,21 Ida Federleys fond ...... 302 738,44 Irene och Rosa Frelanders minnesfond ...... 44 095,46 Kronofogden F. B. Fröbergs biblioteksfond 9 481,26 Föreningen Gabelsbergers fond ...... 9 000,00 Eva Gardbergs fond ...... 69 715,24 Stipendiefonden Gerkmans kamratskaps- pris ...... 12 200,18 Vilhelm Grefbergs stipendiefond ...... 20 321,98 Vivi och Åke Gulins fond ...... 1 666 612,85 Ole Gustafssons stipendiefond ...... 14 100,30 Signe och Ane Gyllenbergs fond ...... 740 031,19 Makarna Heikels idrottsfond ...... 47 301,85 Eini Henrikssons fond ...... 146 656,02 Ola-Hillevi och Rolf Herlers stipendiefond . 6 971,56 Hertonäs-Degerö svenska småskoleförenings fond...... 4 427,40 Anna och John Holmströms fond ...... 29 106,73 Theodor Holmströms folkhögskolefond ...... 338 118,95 Ester och Evert Huldéns minnesfond ...... 10 669,19

155 Anna och Johan Höglunds minnesfond ...... 10 452,38 kvinnliga författare ...... 137 861,82 Kerstin Inbergs minnesfond ...... 429 039,98 Pernå kommuns stipendiefond ...... 71 060,00 Mårten Ingmans fond ...... 2 997,78 Eine Pihls fond ...... 167 072,67 Ingå Gillets minnesfond ...... 45 017,52 Einar Pontáns fond ...... 25 550,61 Professor Jan-Magnus Janssons fond ...... 85 988,00 Fredrik och Wini Rosbergs fond ...... 27 014,68 Olof M Janssons fond ...... 123 745,03 Ida Rosqvists folkhögskolefond ...... 1 840,58 Paul Janssons fond ...... 12 873,11 Olga och Robert Rostedts fond ...... 10 300,50 Tove Janssons fond ...... 100 000,00 S. Salovius fond ...... 4 568,06 Fingal Juslins minnesfond...... 3 311,45 Holger Schildts stipendiefond ...... 73 410,16 Walfrid Juslins minnesfond ...... 1 742,93 Alida Skogs minne ...... 2 056,16 Kamratförbundet för Östra Nylands folkhög- Småskolefonden ...... 5 883,75 skolas stipendiefond ...... 51 000,00 Solvalla barnträdgårdsfond ...... 5 786,34 Ester och Naema Kantzens fond ...... 20 252,35 Sottungsby-Westersundom småskoleförenings Konstitutionella arbetarföreningens i Helsing- fond...... 70 970,09 fors bildningsfond ...... 18 997,33 Karl Gustaf Strandbergs fond ...... 3 049,40 Beda och Felix Kreanders minnesfond ...... 5 228,63 Stina Maria Strömbergs minnesfond...... 2 962,97 Kristinestads kulturfond ...... 3 206,84 Edla och Reinhold Ståhlbergs fond ...... 5 437,85 Kristinestads stads stipendiefond ...... 42 500,00 Svenska Bildningens Vänner i Sockenbacka Kvinnliga teologiestuderandes fond ...... 2 522,82 fond...... 182 967,61 Kyrkoby gamla syförenings i Kyrkslätt fond 3 555,49 Svenska Brevinstitutets fond ...... 91 466,48 Alina Lagus fond ...... 1 742,93 Svenska Dagens skolgåva ...... 1 742,93 Carl Alexander Laurells biblioteksfond ...... 2 962,97 SFV:s jubileumsfond 1972 ...... 1 310 019,27 Lars E. Lindfors stipendiefond ...... 1 917,17 SFV:s 100-årsfond...... 223 099,60 Roger Lindholms stipendiefond ...... 2 753,74 SFV:s 125-årsfond...... 178 850,00 Essi och Boris Lindstedts fond ...... 9 215,45 SFV:s studiefond ...... 164 527,99 Bonden Adolf Adrian Långstedts fond ...... 26 320,84 Karl-Gunnar Skogbergs fond ...... 10 000,00 Aina och E. V. Malmbergs fond ...... 14 884,13 Erik Wilhelm och Else Maria Svarfvars fond 194 411,37 Folkskolläraren Maria Mangs fond ...... 1 742,93 Svenska Förbundets fond ...... 2 788,56 Henrik Wilhelm Mangströms fond ...... 4 568,59 Svenska Kamratförbundet vid Statsjärn- Marthaförbundets fond ...... 35 310,72 vägarnas fond ...... 250 000,00 Mataskärsfonden - Edvin Bergroths donation Svenska Småskoleseminariets i Helsingfors för nyländska bildningssträvanden ...... 535 726,82 bostadsfond...... 94 178,00 Björn-Erik Mattssons minnesfond ...... 10 568,75 Svensk Hyllningsfond ...... 238 487,38 General C. O. Meláns biblioteksfond ...... 10 422,44 Svensk Minnesfond ...... 890 467,39 Ellen Emilia Mélarts fond ...... 22 308,95 Janne Söderströms skolfond ...... 18 927,70 Ernst och Elsa Montells samt Aune Mårten Thors stipendiefond ...... 14 639,79 Josefssons minnesfond ...... 27 642,02 Ingrid Wasastjernas fond ...... 14 884,13 Professor Anders Myhrmans fond ...... 61 273,20 Selma Wasastjernas fond...... 142 442,54 Petrus Nordmanns minnesfond ...... 43 920,60 Ellen och Hjalmar Waselius fond ...... 123 944,24 Nordsjö-Botby skoldistrikts fond ...... 51 644,92 Martin Wegelius och Richard Faltins fond .. 6 518,46 Hovrådinnan Augusta Nummelins fond ...... 9 097,79 Gustaf Wiklunds minnesfond ...... 2 509,70 Nybro folkskolas i Mörskom fond ...... 7 320,04 Eric och Johannes Åkessons fond ...... 145 659,52 Gustil och Artur Nygréns fond ...... 12 409,24 Totalt ...... 12 984 806,21 Nylands svenska ungdomsförbunds Finns- fond...... 52 147,00 Adèle Ohlströms fond ...... 92 268,06 LEGATFONDER 1.1.2009 Carl Alexander Palins fond för Estlands Fru Maria Lovisa Blanketts gåva ...... 1 344 106,27 svenskar ...... 101 770,97 Elina och Karl Bruhns fond ...... 114 042,85 Elin Palmros fond ...... 54 552,26 Svenska föreningens i Östermyra fond ...... 939 182,24 Frans Palmros fond ...... 34 508,97 Dipl.ing. Paul Thorwalls understödsfond .... 604 584,48 Hedvig Palmros fond ...... 31 755,23 Pär Österbergs fond för Barösunds framtid . 210 632,99 Eugenia Paulus fond för unga fnlandssvenska Totalt ...... 3 212 548,83

156 STÖD DET FINLANDSSVENSKA BILDNINGSARBETET

Svenska folkskolans vänner tar emot donationer och testamenten. Föreningen ställer avgiftsfritt sakkunnig hjälp till förfogande vid uppgörande av donationsbrev och testamenten.

Närmare information ger SFV:s kanslichef Christoffer Grönholm, tfn 09-6844 570.

157 STÖD DET SVENSKA BILDNINGSARBETET

Lyckönska En värdig hyllningsgärd – med en hyllningsadress från en minnesadress från SVENSK HYLLNINGSFOND SVENSK MINNESFOND

SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER

Adresserna förmedlas av: SFV:s kansli, Annegatan 12, 00120 Helsingfors Tel. 09-684 4570

158 E-post [email protected] Telefax 0290 01 7988 Telefon: 0290 01 7665 Finland 02780 Esbo Finnsbacken 4 Axxell, Distis DISTIS

DISTIS KURSER 2009–2010

------INSTITUTET FÖR DISTANSSTUDIER ------

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Välkommen till Axxell Distis! ...... 162 2. Varför distansstudier? ...... 163 2.1. Hur går det till? ...... 163 2.2. Vad innebär det att studera per distans? ...... 163 2.3. Stipendier ...... 164 2.4. Rabatter ...... 164 3. Distis en del av Axxell ...... 165 3.1. Folkhögskolor inom Axxell ...... 165 3.2. Ab Svenska folkhögskolan – SFV ...... 166 3.3. Internationellt samarbete ...... 166 4. Kursförteckning ...... 167 4.1. Akademiska kurser ...... 167 4.2. Språk ...... 169 4.3. Bokföring och vardagsjuridik...... 179 4.4. Övriga kurser ...... 180 5. Distis lärare läsåret 2008–2009 ...... 183 6. Allmänna studievillkor ...... 184 7. Anmälningsblankett ...... 188

161 INFO DISTIS

1. Välkommen till Axxell Distis!

Distis grundtanke har alltid varit att vem som helst skall kunna studera vad som helst, var som helst och när som helst! De studerande skall kunna studera i egen takt och få individuell handledning oberoende av förkunskaper, och Distis erbjuder kurser av allehanda slag: språkkurser, allmänbildande kurser och akademiska kurser. Totalt står ett femtiotal kurser till Ditt förfogande! Vi önskar Dig välkommen till Distis, det ﬁn- landssvenska institutet för distansstudier, och hoppas att vi skall kunna erbjuda Dig möjligheter till intressanta studier på egen hand, i egen takt med individuell handledning!

Vi önskar Dig framgångsrika studier! Axxell Distis

162 2 INFO INFO DISTIS DISTIS

1. Välkommen till Axxell Distis! 2. Varför distansstudier?

Distis grundtanke har alltid varit att vem som helst skall kunna studera Det finns många fördelar med att studera per distans. Du kan själv välja vad som helst, var som helst och när som helst! De studerande skall tid och plats för Dina studier samt bestämma studietakten. Distis står till kunna studera i egen takt och få individuell handledning oberoende av tjänst året om. Du lär Dig arbeta självständigt, samtidigt som Du får in- förkunskaper, och Distis erbjuder kurser av allehanda slag: språkkurser, dividuell handledning och feedback och Du kan kombinera Dina studier allmänbildande kurser och akademiska kurser. Totalt står ett femtiotal med arbete och eventuella andra studier. Distansstudierna är dessutom kurser till Ditt förfogande! Vi önskar Dig välkommen till Distis, det fin- förmånliga. landssvenska institutet för distansstudier, och hoppas att vi skall kunna erbjuda Dig möjligheter till intressanta studier på egen hand, i egen takt med individuell handledning! 2.1. Hur går det till? Vi önskar Dig framgångsrika studier! Du kan beställa en kurs genom att skicka in en ifylld anmälningsblankett Axxell Distis per post till Axxell Distis, Finnsbacken 4, 02780 Esbo), per fax (029 001 7988) eller per e-post: distis@axxell.fi. Du kan också beställa kurserna via Axxells hemsida www.axxell.fi/distis.

2.2. Vad innebär det att studera per distans?

Då Du studerar per distans träffar Du vanligtvis inte läraren personligen. Kontakten sköts per brev, telefax, e-mail eller i vissa fall genom direkt telefonkontakt. Studiematerialet, insändningsuppgifterna samt de skriftliga kontakterna ersätter närundervisning, som dock kan ordnas vid behov. Tag gärna initiativet och meddela oss på Distis, ifall Du anser att ett närundervisningspass skulle behövas. Speciellt gäller detta naturligtvis studiegrupper. Vi har också från Distis alla möjligheter att ordna undervisningspass via videokonferenser. Till vårt förfogande har vi ett telebildstudionätverk, som täcker stora delar av Svenskﬁnland.

Kursernas innehåll presenteras i korthet i denna kursbroschyr. Du får också information om kurserna på vår hemsida www.axxell.ﬁ/distis, och mera information får Du av personalen på Distis. Uppläggningen av en kurs framgår i allmänhet av det inledande kapitlet. Antalet svarsbrev va- rierar från kurs till kurs. I vissa fall utgör ljud- och videokassetter eller CD-skivor komplement till själva kursmaterialet. Allt kursmaterial sänds till Dig på en gång.

2 3 163 INFO DISTIS

Läs noga igenom kursmaterialet, gör anteckningar och studera litteraturen noggrannt innan Du tar itu med insändningsuppgifterna. Svaren sänds alltid till Distis, som registrerar dem och sänder dem vidare till läraren. Vänta tills Du får de korrigerade svaren i retur innan Du tar itu med följande insändningsuppgift. På detta sätt undviker Du upprepning av eventuella fel. En lugn men jämn studietakt brukar ge det bästa resultatet.

I samband med kursmaterialet får Du kostnadsfritt en liten bok ”Distis stu- dieråd” med anvisningar och råd om hur Du kan uppnå bättre resultat i Dina studier. Boken, som är skriven av Anette Ringbom, kan också köpas skilt till ett pris om 8.50 .

För tillfället kan Distis erbjuda Dig ca. 50 kurser. Personalen på Distis ger gärna råd om hur de olika kurserna kan knytas till examina eller andra hel- heter.

2.3. Stipendier

I samband med Svenska brevinstitutets 40-årsjubileum 1968 instiftades en särskild stipendiefond. Distis förmed- lar stipendieansökningar till styrelsen för Svenska folkskolans vänner, som årligen beviljar understöd för examensstudier. Blanketter sänds på begäran till elever inskrivna vid Distis. Ansöknings- tiden går ut den 15.2.2010 (poststämpel gäller). Svenska folkskolans vänner beviljar även arbetsstipendier åt lärare, som tar sig an att utarbeta nya Distiskurser.

2.4. Rabatter

Under studieåret 2009–2010 beviljas arbetslösa 50% rabatt. Arbetslös- heten bör bestyrkas i samband med kursanmälan. Om ﬂere kurser beställs samtidigt beviljas 10% på varje kurs. Rabatten gäller också grupper. Rabatterna (10% och 50%) kan inte erhållas samtidigt. Observera att rabatterna inte gäller material som ingår i kurspriset! Rabatterna gäller inte CD-ROM-skivor och CD-ROM-kurser.

164 4 INFO INFO DISTIS DISTIS

Läs noga igenom kursmaterialet, gör anteckningar och studera litteraturen noggrannt innan Du tar itu med insändningsuppgifterna. Svaren sänds 3. Distis en del av Axxell alltid till Distis, som registrerar dem och sänder dem vidare till läraren. Vänta tills Du får de korrigerade svaren i retur innan Du tar itu med följande Från och med 1.8.2008 är Institutet för distansstudier DISTIS en del av insändningsuppgift. På detta sätt undviker Du upprepning av eventuella Axxell. fel. En lugn men jämn studietakt brukar ge det bästa resultatet. Axxell är en ny ﬁnlandssvensk skola som förenar folkhögskolutbildning med yrkesutbildning för unga och vuxna. I samband med kursmaterialet får Du kostnadsfritt en liten bok ”Distis stu- I Axxell ingår utbildningsprogrammen från Västra Nylands yrkesskola, dieråd” med anvisningar och råd om hur Du kan uppnå bättre resultat i Dina Yrkesinstitutet Sydväst, Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminstitu- studier. Boken, som är skriven av Anette Ringbom, kan också köpas skilt tet, Lappfjärds folkhögskola, Finns folkhögskola, Distis, Cityfolkhögsko- till ett pris om 8.50 . lan och Kuggomskolan.

För tillfället kan Distis erbjuda Dig ca. 50 kurser. Personalen på Distis ger gärna råd om hur de olika kurserna kan knytas till examina eller andra hel- 3.1. Folkhögskola – för Dig som vill veta mera! heter. Folkhögskolan är en unik skolform, som i sin egentliga mening endast finns i de nordiska länderna. Dess hemland är Danmark. Till Finland kom den för 120 år sedan, och är i dag en verklig alternativskola, med 2.3. Stipendier egen pedagogik och egna verksamhetsformer. Den är avsedd för alla åldersgrupper och främst för unga vuxna, den har eget internat och dess I samband med Svenska brevinstitutets 40-årsjubileum 1968 instiftades utbildningsprogram har en fri inriktning. Men folkhögskolan kan även ha en särskild stipendiefond. Distis förmed- examensinriktad utbildning på sitt program och möjligheter att studera lar stipendieansökningar till styrelsen för gymnasiala och akademiska ämnen finns också. Vissa utbildningspro- Svenska folkskolans vänner, som årligen gram kan genomföras som flerformsstudier, med närstudiepass, inlär- beviljar understöd för examensstudier. ning i arbete och distansundervisning. Även undervisning via nätet och Blanketter sänds på begäran till elever inskrivna vid Distis. Ansöknings- per telebild är numera möjlig. I sin pedagogik har folkhögskolan alltid tiden går ut den 15.2.2010 (poststämpel gäller). utgått från de studerandes individuella förutsättningar och intressen! Svenska folkskolans vänner beviljar även arbetsstipendier åt lärare, som tar sig an att utarbeta nya Distiskurser. Lappfjärds folkhögskola, Åbolands folkhögskola/Språk- och turisminsti- tutet, Finns folkhögskola, Cityfolkhögskolan och Kuggomskolan bildar tillsammans en folkhögskolavdelning inom Axxell. 2.4. Rabatter I de olika folkhögskolorna erbjuds högklassig utbildning inom musik och ljudteknik (Lappfjärd), språk och turism (Åboland), ungdoms- och fritids- Under studieåret 2009–2010 beviljas arbetslösa 50% rabatt. Arbetslös- arbete (Finns), mediaproduktion och –teknik (City), samt hantverk i olika heten bör bestyrkas i samband med kursanmälan. material (Kuggom). Om flere kurser beställs samtidigt beviljas 10% på varje kurs. Rabatten Distis samarbetar med samtliga folkhögskolor då det gäller distansma- gäller också grupper. Rabatterna (10% och 50%) kan inte erhållas samti- terial och kursproduktion. digt. Observera att rabatterna inte gäller material som ingår i kurspriset! Rabatterna gäller inte CD-ROM-skivor och CD-ROM-kurser.

4 5 165 INFO DISTIS

3.2. Övriga samarbetspartners

Axxell Distis, f.d. svenska brevinstitutet i Finland, grundades av Svenska folkskolans vänner SFV, för över 80 år sedan. Inom SFV’s krets är Distis samarbetspartners bl.a. Svenska studiecentralen SSC och Schildts förlag samt Svenska produktionsskolan SVEPS. På nationell nivå samarbetar Distis med Kansanvalistusseura och dess distansinstitut Etäopisto.

3.3. Internationellt samarbete

Distis är sedan slutet av 1990-talet medlem i European Association for Distance Learning EADL, som är en sam- manslutning av skolor, institut och individer som arbetar med distansutbildning. Organisationen har medlemmar från över 20 europeiska länder och fungerar som ett forum för utväxlande av information och idéer om utveck- lingsarbete inom distansutbildning, samt knytande av nya kontakter och samarbete över nationella gränser. Målsättningarna för EADL är bl.a. att befrämja inlärning, var och hur den än sker; befrämja distansutbildningens status i jämförelse med traditio- nella utbildningsformer samt att bedriva forskning inom distansundervis- ningens pedagogiska metoder. EADL betonar också kvalitetsmässiga, etiska och professionella kriterier då det gäller distanskurser.

Under de senaste åren har diskussionen under de årliga konferenserna främst rört sig kring de nya utmaningar som distansundervisningen står inför då det gäller ökade krav på individuella lösningar samt ﬂexibilitet då det gäller tidsramar och geograﬁska avstånd. Renodlad e-learning betraktas redan som inaktuellt – nu talar man om mLearning istället, kurser som når deltagarna också oberoende av dato- rer, t.ex. via mobiltelefoner.

166 6 AKADEMISKA KURSER DISTIS

4. Kursförteckning

4.1. Akademiska kurser 3011 Approbatur i allmän statslära Pris: 218 Kursen ger sådana teoretiska grundinsikter som behövs i journalistik och annat samhällsinriktat arbete. Allmänna statsvetenskapliga teori- och metodfrågor. Det politiska systemet behandlas med särskild hänsyn till opinionsbild- ning, kommunikation och socialisation. Till sitt teoretiska innehåll motsvarar kursen enligt kursfordringarna i statskunskap/ allmän statslära. Kursen avslutas med en skriftlig sluttentamen. Tid och plats för sluttentamen kan skilt överenskommas mellan eleven och personalen på Distis. Svarsbrev: 12

3012 B-studiemängd i allmän statslära Pris: 218 Kursen är en teoretisk fortsättning på föregående kurs (3011) och ger fördjupade insikter i statslära, med särskild hänsyn till kom- munikationslära. Tillsammans med kurs 3011 motsvarar kursen i statskunskap/allmän statslära och förutsätter alltså att approbatur avlagts. Kursen avslutas med en skriftlig sluttentamen. Tid och plats för sluttentamen kan skilt överenskommas mellan eleven och personalen på Distis. Svarsbrev: 12

3013 C-studiemängd i allmän statslära Pris: 218 Kursen är en direkt fortsättning på B-studiemängd i allmän stats- lära (3012) och koncentrerar sig på fördjupad metodik, massmedi- er och massmediaeffekter, kommunikation och socialisation samt jämförande politik. Under kursens gång skall studeranden fram- ställa skriftliga uppsatser. Tillsammans med de två föregående

7 167 AKADEMISKA KURSER DISTIS

kurserna (3011 och 3012) motsvarar den i statskunskap/allmän statslära (=cum laude). Kursens litteraturstudier avslutas med en skriftlig tentamen. Tid och plats för tentamen kan skilt överens- kommas mellan eleven och personalen på Distis. Svarsbrev: 12

3211 Approbatur i internationell politik Pris: 218 Kursen är en gedigen introduktionskurs i den internationella po- litikens teorier och problem. I kursen behandlas bl.a. Europain- tegrationen och demokratiseringsprocessen i Östeuropa. Kursen avslutas med en skriftlig sluttentamen. Tid och plats för sluttentamen kan skilt överenskommas mellan eleven och personalen på Distis. Svarsbrev: 8

168 8 AKADEMISKA KURSER SPRÅK DISTIS DISTIS kurserna (3011 och 3012) motsvarar den i statskunskap/allmän 4.2. Språkkurser statslära (=cum laude). Kursens litteraturstudier avslutas med en skriftlig tentamen. Tid och plats för tentamen kan skilt överens- kommas mellan eleven och personalen på Distis. Svenska Svarsbrev: 12 1034 Svensk grammatik 3211 Approbatur i internationell politik Pris: 116 Pris: 218 Kursen är avsedd för personer som vill fördjupa sina kunskaper i Kursen är en gedigen introduktionskurs i den internationella po- grammatik och för personer som helt saknar förkunskaper. En del litikens teorier och problem. I kursen behandlas bl.a. Europain- jämförelser med andra germanska språk och framför allt med ﬁn- tegrationen och demokratiseringsprocessen i Östeuropa. Kursen skan. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Rikligt med övningar. avslutas med en skriftlig sluttentamen. Tid och plats för sluttenta- Svarsbrev: 12 men kan skilt överenskommas mellan eleven och personalen på Distis. 1021 Kurs i uppsatsskrivning för gymnasiet Svarsbrev: 8 Pris: 133 Målet för kursen är att ge eleven kunskaper och träning i att uttrycka sig korrekt och ledigt i skrift. Eftersom teori och praktik ofta går hand i hand bygger kursen i hög grad på god, levande litteratur. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 13

1022 Kurs i svenska för ﬁnskspråkiga Pris: 99 Den nya kursen är avsedd för dig som har gymnasiesvenska som grund. Du övar läsförståelse, ordförråd och skriftlig förmåga. I lä- romaterialet ingår tidningstexter och intervjuer. Texterna behandlar centrala teman som arbete, fritid och bostäder. Rikligt med öv- ningar ingår. Finns också som nätverkskurs. Svarsbrev: 8

Finska 1136 Nybörjarkurs i finska för vuxna Pris: 126 Kursen följer lågstadiets läroplan. Texternas motiv är valda med tanke på vuxna. Kursen kan läsas helt utan förkunskaper eller som en repetition av finskans grunder. Till kursen hör ett kompendium med modellord för nomen och verb i finskan. Till kursen hör också en ljudkassett, som kan köpas skilt till priset 8 . Svarsbrev: 10 8 9 169 SPRÅK DISTIS

1137 Fortsättningskurs i finska för vuxna Pris: 143 Kursen är en direkt fortsättning på nybörjarkursen (1136). Denna kurs kan även läsas separat. Allt material ingår i kursmappen. Kur- sen följer den nya läroplanen i gymnasiets B-finska (den lättare kursen). Nu tillgänglig på internet www.axxell.fi/distis. Svarsbrev: 15

1138 Sano vain! Pris: 109 En radiokurs i ﬁnska för vuxna som har baskunskaper men som inte är vana att tala ﬁnska. Rikligt med ord och uttryck ur typiska vardagssituationer. Distis har tagit fram ett kompletterande studiematerial med grammatikkommentarer och insändningsuppgifter. Till kursen hör 3 st. CD-skivor. Allt läromaterial ingår i kurspriset. Svarsbrev: 5

1130 Repetitionskurs i högstadiets ﬁnska grammatik Pris: 109 En sammanfattning av de mest centrala grammatikavsnitten i hög- stadiets ﬁnska. Rikligt med exempel och övningar i kursmappen. Svarsbrev: 10

1123 Finska övningsstilar Pris: 84 En kurs för de högre gymnasieklasserna och för den som förbere- der sig för stora språkprovet. Texterna är av dubbel typ, utförliga ord- och grammatikkommentarer. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 10

1126 Repetitionskurs i gymnasiets ﬁnska Pris: 109 Koncentrerad repetition av ﬁnska grammatikens ”knoppar”. Skrift- liga övningar med lösningar i facit. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 10

170 10 SPRÅK SPRÅK DISTIS DISTIS

1137 Fortsättningskurs i finska för vuxna 1127 Uppsatskurs i finska för gymnasiet Pris: 143 Pris: 126 Kursen är en direkt fortsättning på nybörjarkursen (1136). Denna Kursen är uppbyggd enligt undervisningen i gymnasiet. Omfattande kurs kan även läsas separat. Allt material ingår i kursmappen. Kur- grammatikkommentarer i anslutning till uppsatsskrivandet. Allt läro- sen följer den nya läroplanen i gymnasiets B-finska (den lättare material ingår i kursmappen. kursen). Nu tillgänglig på internet www.axxell.fi/distis. Svarsbrev: 10 Svarsbrev: 15

1138 Sano vain! Engelska Pris: 109 1211 Ace 1 En radiokurs i finska för vuxna som har baskunskaper men som inte är vana att tala finska. Rikligt med ord och uttryck ur typiska Pris: 92 vardagssituationer. Distis har tagit fram ett kompletterande studie- En nybörjarkurs i engelska för vuxna. Kräver inga förkunskaper. material med grammatikkommentarer och insändningsuppgifter. Kursen kan även fungera som repetitionskurs för den som har bas- Till kursen hör 3 st. CD-skivor. Allt läromaterial ingår i kurspriset. kunskaper men har glömt det mesta. Till kursen hör kursbok och Svarsbrev: 5 kursmapp. Svarsbrev: 4 1130 Repetitionskurs i högstadiets finska grammatik 1212 Ace 2 Pris: 109 En sammanfattning av de mest centrala grammatikavsnitten i hög- Pris: 92 stadiets finska. Rikligt med exempel och övningar i kursmappen. En fortsättning på kursen Ace 1 (1211). Till kursen hör kursbok Svarsbrev: 10 och kursmapp. Svarsbrev: 3 1123 Finska övningsstilar Pris: 84 Kurserna ”Ace 3 – At Work” och ”Ace 4 – Time Out” kan köpas som En kurs för de högre gymnasieklasserna och för den som förbere- självstudiematerial till priset 15 euro per kurs. der sig för stora språkprovet. Texterna är av dubbel typ, utförliga 1233 Engelska 1 ord- och grammatikkommentarer. Allt läromaterial ingår i kursmap- Pris: 160 pen. Kursen motsvarar den gamla mellanskolans kursfordringar i engel- Svarsbrev: 10 ska. All läromaterial ingår i kursmappen. Kursen fungerar utmärkt som en repetitionskurs i engelska. 1126 Repetitionskurs i gymnasiets finska Svarsbrev: 24 Pris: 109 Koncentrerad repetition av finska grammatikens ”knoppar”. Skrift- Kursen kan uppdelas enligt följande: 1231 Del 1: 100 (12 svarsbrev) liga övningar med lösningar i facit. Allt läromaterial ingår i kursmappen. 1232 Del 2: 100 (12 svarsbrev) Svarsbrev: 10 1222 Engelska övningsstilar 1 Pris: 84 Översättningsövningar av dubbel typ för de två första gymnasieklasserna. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 10 10 11 171 SPRÅK DISTIS

1223 Engelska övningsstilar 2 Pris: 84 Översättningsövningar av dubbel typ för den högsta gymnasie- klassen. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 10

1240 Working English BEGRÄNSAT ANTAL Pris: 84 En kurs som fordrar goda kunskaper i engelska, eftersom allt studiematerial är på engelska. Kursen tar upp engel- skan i yrkessituationer. ”Working English is designed for Europeans who need to use English in their work. The course concentrates on the following language themes: formal meetings, informal meetings, negotiations etc”. Svarsbrev: 3 CD-rom + Phrasebook

Tyska 1322 Repetitionskurs i gymnasiets tyska Pris: 109 En kurs för den som vill friska upp sin skoltyska eller vill ha stöd för pågående skolstudier. Kursmaterialet består av texter, ordlistor, grammatikgenomgång samt mångsidiga insändningsuppgifter. Kur- sen förnyas under läsåret 2009–2010. Svarsbrev: 10

Kursen kan också uppdelas enligt följande: 1323: Del I: 55 – Fördjupning av skolkunskaperna 1324: Del II: 55 – Förberedelse inför studentexamen

172 12 SPRÅK SPRÅK DISTIS DISTIS

1223 Engelska övningsstilar 2 Franska Pris: 84 Översättningsövningar av dubbel typ för den högsta gymnasie- 1432 Bienvenue 1 klassen. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Pris: 143 Svarsbrev: 10 Grundkurs i franska, del 1. En klar och lättfattlig genomgång av grunderna i franskan. Kursen har inköpts från språkinstitutet Translingva. 1240 Working English BEGRÄNSAT ANTAL Kursboken Bienvenue 1 ingår i kurspriset. Till kursen hör 5 ljudkas- Pris: 84 setter, som kan köpas till totalpriset 33 . En kurs som fordrar goda kunskaper i engelska, eftersom Svarsbrev: 15 BEGRÄNSAT ANTAL allt studiematerial är på engelska. Kursen tar upp engel- skan i yrkessituationer. 1433 Bienvenue 2 ”Working English is designed for Europeans who need Pris: 133 to use English in their work. The course concentrates Grundkurs i franska, del 2. Kursen är en fortsättning på Bienvenue on the following language themes: formal meetings, 1 (1432). Kursboken Bienvenue 2 ingår i kurspriset. Till kursen hör 6 informal meetings, negotiations etc”. ljudkassetter som kan köpas till totalpriset 40 . Svarsbrev: 3 Svarsbrev: 12 BEGRÄNSAT ANTAL CD-rom + Phrasebook 1434 Allez-hop! Pris: 65 En fortsättningskurs i franska som bygger på franska visor. Kursen tar upp ord och uttryck samt grammatik. I kurspriset ingår en ljud- Tyska kassett och ett sånghäfte. Svarsbrev: 4 1322 Repetitionskurs i gymnasiets tyska Pris: 109 1451 Entrée libre 1 En kurs för den som vill friska upp sin skoltyska eller vill ha stöd Pris: 65 för pågående skolstudier. Kursmaterialet består av texter, ordlistor, Repetitionskurs i grunderna i franska för vuxna, som läst litet, men grammatikgenomgång samt mångsidiga insändningsuppgifter. Kur- glömt det mesta. Tidigare radio-och TV-kurs. Kursboken Entrée sen förnyas under läsåret 2009–2010. libre 1 jämte radions studiehäfte ingår i priset. Svarsbrev: 10 Svarsbrev: 4 BEGRÄNSAT ANTAL

Kursen kan också uppdelas enligt följande: 1452 Entrée libre 2 1323: Del I: 55 – Fördjupning av skolkunskaperna Pris: 75 1324: Del II: 55 – Förberedelse inför studentexamen Fortsättningkurs i franska för vuxna. Tidigare radio-och TV-kurs. Kursboken Entrée libre 2 jämte radions två studiehäften ingår i kurspriset. Svarsbrev: 6 BEGRÄNSAT ANTAL

12 13 173 SPRÅK DISTIS

1460 Pique-nique 1 Pris: 84 Självstudiekurs i franska för nybörjare eller för den som vill repetera. Kursmaterialet består av kursbok och två ljudkassetter. I slutet av kursboken ﬁnns övningarnas facit och en översikt av verbens alla former hittar man i grammatiksammanfattningen. Pique-nique 1 handlar om några vänner i yngre medelåldern, deras vardagsliv och deras familjer. Några av dem kommer från andra delar av Frankrike, men nu bor de i det lilla samhället Puyri- card och i staden Aix-en-Provence i Provence. Kursen lär dig klara av vardagliga situationer på franska, dessutom lär du dig en hel del nödvändig grammatik. Kursen består av ett stort antal skriftliga öv- ningar och hörförståelseövningar.

1461 Pique-nique 2 Pris: 84 Självstudiekurs i franska för nybör- jare eller för den som vill repetera. Pique-nique 2 är en direkt fortsätt- ning på kursen Pique-nique 1. Kursen kan dock även läsas separat. Kursmaterialet består av kursbok och två ljudkassetter. I slutet av boken ﬁnns övningarnas facit och en sammanfattning av den grammatik som presenterats i Pique-nique 1 och 2. I denna andra del möter vi de människor som utgör kretsen kring en kaféägare och amatörteatervän i det lilla samhället Pleslin inte långt från St-Malo i norra Bretagne. Precis som kursen Pique-nique 1, utgår kursen Pique-nique 2 från det språk som du direkt behö- ver i vardagssituationer, dessutom lär du dig en hel del nödvändig grammatik. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och hörförståelseövningar.

174 14 SPRÅK SPRÅK DISTIS DISTIS

1460 Pique-nique 1 Ryska Pris: 84 Självstudiekurs i franska för nybörjare eller för den som vill repete- 1534 Dobro pozalovat’ ra. Kursmaterialet består av kursbok och två ljudkassetter. I slutet Pris: 143 av kursboken finns övningarnas facit och en översikt av verbens Nybörjarkurs i ryska. Kursen har inköpts från alla former hittar man i grammatiksammanfattningen. språkinstitutet Studium Russicum. Inga förkun- Pique-nique 1 handlar om några vänner i yngre medelåldern, skaper krävs. Till kursen hör två ljudkassetter. deras vardagsliv och deras familjer. Några av dem kommer från Svarsbrev: 12 andra delar av Frankrike, men nu bor de i det lilla samhället Puyri- card och i staden Aix-en-Provence i Provence. Kursen lär dig klara Kursen kan också indelas enligt följande: av vardagliga situationer på franska, dessutom lär 1532 Del 1: 75 (6 svarsbrev) du dig en hel del nödvändig grammatik. Kursen 1533 Del 2: 75 (6 svarsbrev) består av ett stort antal skriftliga öv- ningar och hörförståelseövningar. Som komplement till kursen kan köpas ljudkassetten ”Ryskt ABC- att läsa ryska bokstäver” samt tillhörande studiehäfte. Ljudkassetten och studiehäftet innehåller rikligt med uttalsövningar och uppgifter. 1461 Pique-nique 2 Studiehäftet innehåller facit. Pris: 13 Pris: 84 Självstudiekurs i franska för nybör- 1535 Svarta schalen jare eller för den som vill repetera. Pris: 150 € Pique-nique 2 är en direkt fortsätt- Ny avancerad kurs i ryska som behandlar zigenarromantik. Förkun- ning på kursen Pique-nique 1. Kursen kan dock även läsas sepa- skaper krävs, t.ex. genomgången kurs Dobro Pozalovat (1534). rat. Kursmaterialet består av kursbok och två ljudkassetter. I slutet Kursen består av 16 tematiska läsestycken som behandlar bl.a. av boken finns övningarnas facit och en sammanfattning av den de ryska zigenarnas seder och bruk; yrken och näringar; mytologi grammatik som presenterats i Pique-nique 1 och 2. och tro; zigenarnas hemliga edgång; sångart, musik och dans. I denna andra del möter vi de människor som utgör kretsen kring Åtta zigenska och ryska romanser och visor med noter och orden kaféägare och amatörteatervän i det lilla samhället Pleslin inte förteckningar ingår i kursen. Dessa visor finns också inspelade på långt från St-Malo i norra Bretagne. Precis som kursen Pique-nique en CD som ingår i kursen. 1, utgår kursen Pique-nique 2 från det språk som du direkt behö- Det sista stycket består av översättningsövningar från svenska till ver i vardagssituationer, dessutom lär du dig en hel del nödvändig ryska, baserade på de tidigare kapitlens tema. grammatik. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och Svarsbrev: 12 hörförståelseövningar. 1536 Rysk verblära – fortsättningskurs i ryska på mellannivå NY KURS Pris: 120 € Kursen är en fortsättningskurs på mellannivå och behandlar viktiga delar av det ryska språkets verblära, bl.a. verbens aspekter och rörelseverb. Kursen är avsedd för längre hunna studerande i ryska som vill

14 15 175 SPRÅK DISTIS

fördjupa sig i språket. Förkunskaper: grundkurs i ryska eller längre studier. Allt material ﬁnns i kursmappen, men en grundlig och omfattande ordbok behövs. Svarsbrev: 9

Spanska 1652 Este pais 1 Pris: 100 Nybörjarkurs i spanska. Kursen bygger på boken Este pais 1, som ingår i kurspriset. Inga förkunskaper krävs. Till kursen hör tre ljudkassetter, som kan inköpas till totalpriset 25 . Svarsbrev: 6

1653 Este pais 2 Pris: 100 Kursen bygger på boken Este pais 2, som ingår i kurspriset. Kursen är en fortsättning på kursen Este pais 1 (1652). Till kursen hör tre ljudkassetter/ CD-skivor, som kan inköpas till totalpriset 25 . Svarsbrev: 6

1654 Este pais 3 Pris: 100 Kursen är en fortsättning på kursen Este pais 2 (1653). Kursen bygger på boken Este pais 3, som ingår i kurspriset. Till kursen hör två ljudkassetter/CD-skivor som kan inköpas till totalpriset 20 . Svarsbrev: 6

Nygrekiska

1851 Nygrekiska Pris: 109 En kurs i ett av Europas äldsta språk. Allt kursmaterial jämte ljudkassett ingår i kurspriset. Målet är att eleven skall lära sig förstå grekiska. Första svarsbrevet behandlar det grekiska alfabetet och det sista svarsbrevet i kursen innehåller ett brev på grekiska, som eleven skall besvara. Kursen förnyas under läsåret 2009–2010. Svarsbrev: 10

176 16 SPRÅK SPRÅK DISTIS DISTIS fördjupa sig i språket. Förkunskaper: grundkurs i ryska eller längre Italienska studier. Allt material finns i kursmappen, men en grundlig och omfattande ordbok behövs. 1952 Buongiorno Italia 1 Svarsbrev: 9 Pris: 116 € Kurs i italienska för nybörjare eller för den som vill repetera. Kurs- materialet består av kursbok med tillhörande CD. I slutet av kurs- Spanska boken finns facit till övningarna. 1652 Este pais 1 Kursen tar upp bl.a. dialoger och intervjuer med italienare om de- Pris: 100 ras vardagstillvaro. Målet med kursen är att man ska klara sig i Nybörjarkurs i spanska. Kursen bygger på boken Este pais 1, som vardagssituationer. Man lär sig bl.a. att fråga om vägen, köpa bil- ingår i kurspriset. Inga förkunskaper krävs. Till kursen hör tre ljudkas- jetter, inhandla mat, beställa måltider och dessutom lär man sig att setter, som kan inköpas till totalpriset 25 . berätta lite om sig själv, sin familj och sitt arbete. Man lär sig också Svarsbrev: 6 en hel del nödvändig grammatik. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och hörförståelseövningar. CD+bok. 1653 Este pais 2 Svarsbrev: 10 Pris: 100 Kursen bygger på boken Este pais 2, som ingår 1953 Buongiorno Italia 2 i kurspriset. Kursen är en fortsättning på kursen Pris: 99 Este pais 1 (1652). Till kursen hör tre ljudkassetter/ Ny kurs i italienska för nybörjare eller för den som vill repetera. CD-skivor, som kan inköpas till totalpriset 25 . Fortsättning på kursen Buongiorno 1. Kursen kan dock läsas se- Svarsbrev: 6 parat. Kursmaterialet består av kursbok med tillhörande ljudkassett. I slutet av kursboken finns övningarnas facit. Kursen tar upp 1654 Este pais 3 bl.a. dialoger och intervjuer med italienare om deras vardagstillva- Pris: 100 ro. Målet med kursen är att man skall klara sig i vardagssituationer. Kursen är en fortsättning på kursen Este pais 2 (1653). Kursen byg- Man lär sig bl.a. att fråga om priser, begära om rabatter, man lär ger på boken Este pais 3, som ingår i kurspriset. Till kursen hör två sig om italienarnas levnadsvanor, hus och hem dessutom får man ljudkassetter/CD-skivor som kan inköpas till totalpriset 20 . veta om Italiens historia, seder och bruk. Man lär sig också en hel Svarsbrev: 6 del nödvändig grammatik. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och hörföståelseövningar. Kassett/CD-skivor+bok. Svarsbrev: 8 Nygrekiska 1955 Buongiorno Italia 4 1851 Nygrekiska Pris: 84 Pris: 109 Ny självstudiekurs i italienska för längre hun- En kurs i ett av Europas äldsta språk. Allt kursmaterial jämte ljud- na. Kräver ca 3–4 års förkunskaper i italienska. kassett ingår i kurspriset. Målet är att eleven skall lära sig förstå Kursen Buongiorno Italia 4 är en fortsättning på grekiska. Första svarsbrevet behandlar det grekiska alfabetet och kursen Buongorno Italia 3. Kursen kan dock lä- det sista svarsbrevet i kursen innehåller ett brev på grekiska, som sas separat. Kursmaterialet består av kursbok eleven skall besvara. Kursen förnyas under läsåret 2009–2010. med tillhörande ljudkassetter (två). I slutet av Svarsbrev: 10

16 17 177 SPRÅK DISTIS

kursboken ﬁnns övningarnas facit. Kursen tar upp bl.a. dialoger och intervjuer med italienare i Florens, Milano och Venedig. Målet med kursen är att öka elevens förmåga att uppfatta talad italienska och att eleven själv skall kunna uttrycka sig mer varierat i vardagssituationer. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och hörförståelseövningar.

Latin 1754 Grund- och fortsättningskurs i latin Pris: 126 Målsättningen är att ge kunskaper i textförståelse och grammatik, samt en inblick i den romerska kulturen. Inga förkunskaper krävs. I kurspriset ingår kursmappen. Kursen bygger på boken ”Liber Pri- mus Latinus”. Som bredvidläsning kan användas Tidners ”Latinsk grammatik” (39 ), vilken kan köpas från Distis. Svarsbrev: 12

178 18 SPRÅK BOKFÖRING OCH DISTIS VARDAGSJURIDIK DISTIS kursboken ﬁnns övningarnas facit. Kursen tar upp bl.a. dialoger 4.3. Bokföring och vardagsjuridik och intervjuer med italienare i Florens, Milano och Venedig. Målet med kursen är att öka elevens förmåga att uppfatta talad italienska 6042 Bokföring och att eleven själv skall kunna uttrycka sig mer varierat i vardags- Pris: 166 situationer. Kursen består av ett stort antal skriftliga övningar och Kursen bygger på manuell bokföring som är grunden för den ADB- hörförståelseövningar. baserade bokföringen. ADB-bokföring tas kortfattat upp. Bokfö- ringslagen och -förordningen samt allt behövligt material ingår i kurspriset. En nyttig kurs t.ex. för den som står i beråd att starta Latin eget företag. Kursen är förnyad år 2000. 1754 Grund- och fortsättningskurs i latin Svarsbrev: 16 Pris: 126 Målsättningen är att ge kunskaper i textförståelse och grammatik, 6070 Vardagsjuridik samt en inblick i den romerska kulturen. Inga förkunskaper krävs. Pris: 116 I kurspriset ingår kursmappen. Kursen bygger på boken ”Liber Pri- Vill du veta hur avtal ingås, när skuldförhållandet upphör, hur äkten- mus Latinus”. Som bredvidläsning kan användas Tidners ”Latinsk skapet påverkar makarnas egendom, hur egendom går i arv, hur ett grammatik” (39 ), vilken kan köpas från Distis. testamente uppgörs? Denna kurs behandlar olika juridiska frågor som Svarsbrev: 12 vi alla kommer i kontakt med, såsom familje- och arvsrätt, fordringar, avtal, konsumentskydd, äganderätt etc. Boken ”Handbok i vardagsjuridik” kan du använda som hjälp vid lösandet av svarsuppgifterna. En del av svarsuppgifterna utgörs av rättsfall. Som tilläggsmaterial kan köpas boken ”Svenskt lagspråk i Finland” à 32 . Svarsbrev: 6

18 19 179 ÖVRIGA KURSER DISTIS

4.4. Övriga kurser 4452 Känn dig själv – en grundkurs i psykologi Pris: 76 Distis´ kurs i psykologi är en praktisk och lättfattlig grundkurs, som med konkreta exempel och praktiska övningar visar hur du kan till- lämpa psykologi i ditt vardagsliv och hur du kan förbättra dina pre- stationer i olika sammanhang. Allt läromaterial ingår i kursmappen. Svarsbrev: 5

4455 Uttryck för tro – Religionernas värld Pris: 160 Kursen motsvarar gymnasiets religionskurs 4 och behandlar de s.k. världsreligionerna: kristendomen, judendomen, islam, hindu- ismen, buddhismen, Kinas religioner och därtill teosoﬁn, ateismen och modern hedendom. Vårt material är en artikelsamling på 20 artiklar specialbeställd för detta ändamål. Varje religion är rep- resenterad dels av en religionsutövare. På det sättet kommer både den objektiva och subjektiva synen på religionen till uttryck. Den bärande idén är att vi behöver bekanta oss både med religionen från en vetenskaplig och personlig synvinkel för att få en möjligast djup förståelse för religionen som ett mänskligt fenomen. Svarsbrev: 20

3151 In Other Words – Being Yourself in Another Language Pris: 32 (+ postavgift) IN OTHER WORDS is a course, a handbook guide to avoiding, or to becoming free from, the ”reduced personality” straitjacket that som many people ﬁnd themselves tied up in whenever they par- ticipate in the international events, situations and personal con- tacts that enter their lives with increasing frequency these days. This happens in a great variety of study, training, work, business, professional, political, religious, social and leisure time contexts where nearly everyone involved has to speak a language, or lang- uages, other than their own mother tongue. In Other Words focuses on one particular dimension of learning another language: how to develop a growing ﬂuency in being yourself, together with others, in that language. The wiewpoints, the ways of working, and the tasks and excercises form a syste-

180 20 ÖVRIGA KURSER ÖVRIGA KURSER DISTIS DISTIS

4.4. Övriga kurser matic whole that teachers of any language can integrate into their teaching. This material also can be utilized by leaders of interna- 4452 Känn dig själv – en grundkurs i psykologi tional work groups where the work is being carried on in a langu- Pris: 76 age that is not the mother tongue of most of the participants. The Distis´ kurs i psykologi är en praktisk och lättfattlig grundkurs, som tasks and excercises can be integrated into the ongoing work for med konkreta exempel och praktiska övningar visar hur du kan till- which the group has been formed. Fluency in being yourself in a lämpa psykologi i ditt vardagsliv och hur du kan förbättra dina pre- language increases the scope, depth and quality of the work that stationer i olika sammanhang. Allt läromaterial ingår i kursmappen. you do in that language.(Brad Absetz) Svarsbrev: 5 Boken är producerad i samarbete med Finns folkhögskola, Institu- tet för distansstudier, Distis, Kansanvalistusseuran etäopisto och Pro 4455 Uttryck för tro – Religionernas värld Gro Services. Pris: 160 Kursen motsvarar gymnasiets religionskurs 4 och behandlar de 6050 Grundkurs i Word s.k. världsreligionerna: kristendomen, judendomen, islam, hindu- Pris: 85 ismen, buddhismen, Kinas religioner och därtill teosofin, ateismen Kursen är avsedd för dig, som är helt nybörjare eller vill repetera och modern hedendom. Vårt material är en artikelsamling på 20 dina nybörjarkunskaper. Word är ett ordbehandlingsprogram,där artiklar specialbeställd för detta ändamål. Varje religion är rep- du bl.a. lär dig öppna och stänga dokument, skriva och formatera resenterad dels av en religionsutövare. På det sättet kommer både text, spara dokument, infoga bilder, datum, sidnummer och symbo- den objektiva och subjektiva synen på religionen till uttryck. Den ler, göra spalter, skapa dokumentmallar och skriva ut dokument. bärande idén är att vi behöver bekanta oss både med religionen från en vetenskaplig och personlig synvinkel för att få en möjligast Förkunskaper: Kunna starta en dator. Någon kännedom om filer djup förståelse för religionen som ett mänskligt fenomen. och mappar i Windows underlättar om du väljer att skicka dina Svarsbrev: 20 övningsuppgifter per e-post. Till kursen hör övningsuppgifter. Allt material som behövs skickas 3151 In Other Words – Being Yourself in Another Language till dig. Pris: 32 (+ postavgift) Svarsbrev: 6 IN OTHER WORDS is a course, a handbook guide to avoiding, or to becoming free from, the ”reduced personality” straitjacket that 9152 Teckning som many people find themselves tied up in whenever they par- Pris: 99 ticipate in the international events, situations and personal con- Kursen ger teoretiska kunskaper och praktisk stimulans som behövs tacts that enter their lives with increasing frequency these days. för att väcka ett hållbart intresse för teckningskonsten, det mest uni- This happens in a great variety of study, training, work, business, versella av alla språk. Talrika exempel och skisser garanterar en le- professional, political, religious, social and leisure time contexts vande kurs. where nearly everyone involved has to speak a language, or lang- Svarsbrev: 8 uages, other than their own mother tongue. In Other Words focuses on one particular dimension of learning 9153 Musiken från antik till barock – läs och lyssna NY KURS!! another language: how to develop a growing fluency in being Pris: 150 € yourself, together with others, in that language. The wiewpoints, Kursen behandlar den västerländska musikens historia och ut- the ways of working, and the tasks and excercises form a syste- veckling fram till och med barocken. I varje brev ingår en eller

20 21 181 ÖVRIGA KURSER DISTIS

ﬂera musiksnuttar och notexempel som presenterar den aktuella musikstilen. Kursen är avsedd för den som har ett levande intresse för musik, däribland elever vid musikskolor och andra läroanstalter som un- dervisar i musik. Svarsbrev: 12–15

5032 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 1 Pris: 134 I del 1 som motsvarar 1 sv behandlar vi procenträkning samt un- dersöker samband mellan olika storheter. Som kursbok används Matematisk problemlösning (Söderströms). Svarsbrev: 5

5033 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 2 Pris: 134 Del 2 (1 sv) behandlar geometriska problem. Vi räknar avstånd, areor och volymer. Vi använder skalor samt beräknar samband mellan vinklar och sträckor. Som kursbok används Geometri (Sö- derströms). Svarsbrev: 5

5034 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 3 Pris: 134 Del 3 motsvarar 1 sv. Svarsbrev: 5

Kurserna kan också tas som en studiehelhet om 15 brev (3 sv). Pris: 395

4251 Litteratur Pris: 99 Litteraturintresserade ges en god översikt av litteraturens olika slag. Såväl världslitteraturen som den inhemska litteraturen behandlas. Svarsbrev: 8

182 22 ÖVRIGA KURSER 5. Distis’ lärare läsåret 2009–2010 DISTIS Absetz Brad, M.A., ”In Other Words” Airava Eva, fil.mag., finska, italienska flera musiksnuttar och notexempel som presenterar den aktuella Bergendahl Camilla, hum.kand., franska musikstilen. Berglund Sten, professor, statslära/journalistik, int.politik Kursen är avsedd för den som har ett levande intresse för musik, Blomstedt Maria, pol.mag., vardagsjuridik däribland elever vid musikskolor och andra läroanstalter som un- Eksten Viola, fil.kand., svenska dervisar i musik. Granö Anna, fil.mag., finska Svarsbrev: 12–15 Granö Matts, rektor, psykologi Gripenberg Marica, teckningslärare, teckning 5032 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 1 Haglund Christer, ekon.mag., bokföring Pris: 134 Haeggström Anna, fil.mag., nygrekiska I del 1 som motsvarar 1 sv behandlar vi procenträkning samt un- Hård af Segerstad Gunnar, lektor, tyska dersöker samband mellan olika storheter. Som kursbok används Matematisk problemlösning (Söderströms). Hällström af Karin, lektor, finska Svarsbrev: 5 Johansson Nadja, fil.kand., religionsvetenskap Kuhlberg Svante, direktör, ryska, franska 5033 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 2 Långstedt-Jungar Anna, fil.mag., tyska Pris: 134 Nordberg Hélène, fil.kand., spanska Del 2 (1 sv) behandlar geometriska problem. Vi räknar avstånd, Nybo Alf, kapellmästare, musikhistoria areor och volymer. Vi använder skalor samt beräknar samband Nygård Sonja, matematik mellan vinklar och sträckor. Som kursbok används Geometri (Sö- Sandell Ralf, litteratur derströms). Stenwall-Albjerg Åsa, folkhögskollärare, litteratur Svarsbrev: 5 Svenlin Gunvor, rektor, engelska Söderholm-Johansson Hannele, fil.mag., latin 5034 Matematik för grundläggande yrkesutbildning 3 Their Siv, fil.dr, finska Pris: 134 Del 3 motsvarar 1 sv. Westerberg Helena, informationsteknik Svarsbrev: 5 Wistbacka Pian, fil.mag., engelska, svenska

Kurserna kan också tas som en studiehelhet om 15 brev (3 sv). Pris: 395

4251 Litteratur Pris: 99 Litteraturintresserade ges en god översikt av litteraturens olika slag. Såväl världslitteraturen som den inhemska litteraturen behandlas. Svarsbrev: 8

22 23 183 6. Allmänna studievillkor

1. Beställ en kurs genom att fylla i den anmälningsblankett som ﬁnns inne i kursbroschyren och skicka den till Axxell, Distis eller ring och meddela motsvarande uppgifter. Anmälningsblanketten kan också sändas per fax eller per e-mail.

2. Eleven betalar den kursavgift som ﬁnns angiven i kursbroschyren (utkommer årligen). Kurserna sänds mot postförskott. Om försän- delsen sänds till utlandet debiteras postningskostnaderna skilt. Betalningarna är oberoende av studietakten.

3. Distis förbehåller sig rätten till prisändringar, både gällande kurspri- serna och övrigt material som inte ingår i kurspriset.

4. I kurspriset ingår en anmälningsavgift om 8 . En annullering av kurs godkänns om den sker inom 14 dagar efter att kursen mottagits, varvid Distis behåller endast anmälningsavgiften. I övrigt återbetalas inte avgif- ter för avbrutna kurser, inte heller bytes påbörjade kurser.

5. Om ﬂera kurser beställs samtidigt beviljas 10 % rabatt på var och en av de beställda kurserna. Rabatten (10 %) gäller också grupper (t.ex. studiecirklar). Arbetslösa beviljas 50 % rabatt. Arbetslösheten bör bestyrkas med intyg från arbetskraftsbyrån. Rabatterna gäller inte material som inte ingår i kurspriset. Rabatterna (10 % och 50 %) kan inte erhållas samtidigt. Rabatterna gäller inte CD-ROM-skivor och CD-ROM-kurser.

6. Mot kursavgiften förbinder sig Distis att: –leverera kursen (senast inom 14 dagar från anmälningsdagen) – skicka elevernas lösningar till kursläraren för korrigering och tillbaka till eleven, samt sköta dataregistreringen – ge praktisk studiehandledning och i rimlig utsträckning service vid lit- teraturanskaffning –utfärda intyg över slutförd kurs

7. Eleven betalar själv postavgifterna för egna försändelser (dvs för de svars- kuvert som Distis står till tjänst med). I kursmaterialet ingår ett svarsku- vert per insändningstillfälle. I kursmaterialet ingår en svarsblankett per insändningstillfälle, utöver den används annat papper som eleven skaffar själv. Distis är inte skyldig att ta kopior av insända och vidarebefordrade lösningar.

184 24 8. Studierätten vid Distis kan inte överlåtas till annan person.

9. Om inte annat anges kan kursen påbörjas när som helst, och bör slutfö- ras inom två år från anmälningsdagen. Ifall tilläggstid behövs bör saken diskuteras med personalen på Distis.

10. Distis förbehåller sig rätten att göra ändringar i kursbroschyren, vilka för- anleds av att kurser förnyas och kursmaterialet byts ut.

25 185 ANTECKNINGAR

186 26 ANTECKNINGAR ANTECKNINGAR

26 27 187 ANMÄLNINGSBLANKETT

Namn: ______Personnummer: ______Födelseort: ______Yrke eller titel: ______Adress: ______

______Hemtelefon: ______Tjänsttelefon: ______E-post: ______Grundutbildning: ______Fortsatt utbildning: ______Tidigare studier vid Distis (ja/nej): ______Tidigare elevnummer: ______Kursnummer: ______Kursnamn: ______Pris: ______

Underskrift: ______Denna anmälningsblankett sänds till Axxell/Distis per post eller per telefax eller per e-mail. Motsvarande uppgifter kan också ges per telefon. Adress: AXXELL, DISTIS Finnsbacken 4 02780 Esbo Telefon: 09-811 800, 029 001 7666 Telefax: 09-8190 0521, 029 001 7788 e-mail: distis@axxell.ﬁ www.axxell.ﬁ/distis ANMÄLNINGSBLANKETT

Namn: ______Personnummer: ______Födelseort: ______Yrke eller titel: ______Adress: ______

DISTIS KURSER 2009–2010

------INSTITUTET FÖR DISTANSSTUDIER ------