DOCSLIB.ORG

Sfv-Kalendern 2009

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sfv-Kalendern 2009 SVENSKA FOLKSKOLANS VÄNNER SFV-KALENDERN 2009 ÅRGÅNG 123 Svenska folkskolans vänner Annegatan 12 (PB 198) 00121 Helsingfors Tel. 09-684 4570 Fax 09-684 45715 e-post: [email protected] www.sfv.f Bank: Aktia 405554-52350106 IBAN: FI694055452350106 BIC: HELSFIHH Postgiro i Sverige: 4291-1 Redaktionskommitté: Ann-Mari Häggman, ordförande Bo Lundell Christine Romberg Christoffer Grönholm, kalenderredaktör Redigering: Olle Spring Pärm: Anders Carpelan ISSN:0357-1068 Ekenäs 2009 Ekenäs Tryckeri Ab Ombrytning Gita Lindgren 2 Innehåll Förord av Christoffer Grönholm .............................................................................. 5 Bo Lönnqvist: Nylands vapen. En studie i svensk stormaktstida mentalitet. .......... 7 Paavo Castrén: Ännu en gång i Odysseus kölvatten. .............................................. 17 Liva Söderhjelm: Med Svinhufvud till Berlin 1918................................................. 27 Thomas Wallgren: Arne Næss 1912–2009 ............................................................... 39 Kurt Nordman: Frans G. Bengtsson – den överlägsna essäisten ............................. 44 Tom Söderman: Graham Greene i Finland .............................................................. 55 Konsten i Svenskfnland Erik Kruskopf: Bildkonstens Svenskfnland ............................................................ 62 Camilla Granbacka: Subtil politik som tränger under huden ................................. 78 Carolus Enckell: Finlandssvensk konst i framtiden? ............................................... 84 Minnesrunor Nils af Björksten 92 Tage Blåfeld 94 Christer Boucht 96 Marianne Brommels 97 Mar- tin Brushane 98 Fredrik Cleve 100 Nils Erik Enkvist 101 Christoffer H. Ericsson 103 Kjell Ewalds 104 Yvonne Gräsbeck-Mountassir 106 Maj-Len Grönholm 107 Ragnar Hansson 109 Päivi Hirsikangas 110 Marianne Ivars 112 Erik Kråkström 113 Samuel Lindgrén 115 Åke Lindman 116 Orvar Nilsson 117 Hans Näsman 119 Christian Oker- Blom 120 Ulla Olin 121 Hans Pipping 123 Göran Schildt 124 Torolf Söderqvist 125 Tom Westergård 126 Inga-Britt Wik 129 Åke Winberg 131 SFV:s verksamhetsberättelse 2008: Paradoxer och snabba förändringar ................ 133 Fondredovisning ...................................................................................................... 152 DISTIS’ kurser 2009–2010 ...................................................................................... 159 3 Christoffer Grönholm Förord SFV FÖLJER BÅDE i kalendern och i Svensk- GÄLLER DETTA ÄVEN bildkonsten? I årets bygden kontinuerligt med hur fnlands- kalender ställer Erik Kruskopf och Caro- svenskheten förändras genom åren och hur lus Enckell den angelägna frågan om var fnlandssvensk kultur utövas inom olika gränsen går när en bildkonstnär och hans sektorer i vårt land. 2003-års kalender, som verk skall räknas till den fnlandssvenska behandlade Svenskfnlands tillblivelse, är kulturskatten. Är det konstnärens moders- den genom tiderna mest efterfrågade. Den mål som är avgörande? Eller boplats? måste tryckas i fera upplagor. Vi har haft Ett allmänt svar på frågan ger Sixten kalenderteman om fnlandssvensk teater, Ringbom i boken Konsten i Finland. Han musik och utbildning. Vissa år har vi kart- bekräftar där att tesen om att fnlands- lagt hur de fnlandssvenska rummen och svensk kultur ofta är avantgardistisk nätverken ser ut, hur språkgränsen föränd- även gäller bildkonsten. Han säger att rats och hur svenskfolket lever i ankdam- man redan i 1890-talets konst kan skilja men jämfört med våra fnskspråkiga bröder på en internationellt kosmopolitisk klick och systrar. SFV-kalendern har då och då och en nationellt medveten gruppering. penetrerat den fnlandssvenska revy- och Föga överraskande är de förra till stor schlagertraditionen, t.o.m. skämtpressen del fnlandssvenska konstnärer medan de har vi gått igenom. Gång på gång har vi senare är fnska eller fnsksinnade konst- lyft fram den tredje sektorns, föreningar- närer. Men efter tre-fyra decennier blev nas och organisationernas stora betydelse. fnlandssvenskarna en minoritet. Med åren har vi spånat fram vissa mega- Läs och begrunda den fnlandssvenska trender i den fnlandssvenska kulturen: den bildkonstens predikament i årets SFV- kultur som utövas i de fnlandssvenska kalender. Den nutida konsten får en in- kusttrakterna har ofta en internationell och fallsrik belysning i Camilla Granbackas avantgardistisk dimension. Den fnlands- intervju med Pia Lindman. svenska kulturen är sällan insnöad utan öppen, fexibel och påverkbar. Ofta är den VAD DÖLJER SIG BAKOM ett vapen? Vilka tongivande, ibland banbrytande. element är direkt synliga, vilka är impli- 5 cita? Professor Bo Lönnqvist har tecknat i årets kalender fram ett spännande tema: ner berättelsen om Nylands vapen. Som Graham Greene och Finland. Graham vanligt kombinerar han vetenskaplig ex- Greene var ju en av 1900-talets största akthet med ett underhållande och popu- författare. Han skrev 30 romaner. Han lärvetenskapligt grepp. var en gåtfull herreman, men alla vet att han tog mycket intryck från sina resor. I EN VITTER RESA mellan saga och verklighet hur hög grad gällde detta Finland? Mellan bjuder professor Paavo Castrén på. Arti- det första besöket, antagligen år 1940, och keln ”Ännu en gång i Odysseus kölvatten” det sista år 1969 hade han sett och upplevt bygger på ett föredrag han höll på Göran en hel del. och Christine Schildts stiftelses sommar- Läs och begrunda! möte 2009. Läsaren kan på kartan följa med Odysseus strapats- och lärorika resa. EN I SITT SLAG UNIK artikel i årets kalen- Vem som helst kunde i dag segla samma der handlar om den blott 18-årige J.O. rutt. Eller…? Söderhjelms dagbok från den hemliga resan till Tyskland år 1918 då rojalisterna DOCENT THOMAS WALLGREN tecknar ett i Finland sökte efter en lämplig kung från vänporträtt av den norska flosofen Arne de rätta kretsarna. Den unge Söderhjelm Næss som avled i januari. Næss är känd deltog i resan som ”betjänt” åt ”godsägare som grundare av ekosofn, även kallad Persson”, alias vår statschef Pehr Evind djupekologin. Enligt Næss har allt liv på Svinhufvud. Dipl.ing. Liva Söderhjelm jorden rätt till självutveckling och själv- har tagit del av sin fars reseskildring som förverkligande. handlar om vardagliga och triviala syss- Bergsrådet Kurt Nordman skriver om lor i storpolitikens skugga men också om människan Frans G. Bengtsson. Mången en ung mans livliga intryck av sin första läsare kanske känner till de mest bekanta utlandsresa. alstren i Bengtssons produktion, men inte så mycket mer om denna superba essäist. SOM VANLIGT INNEHÅLLER kalendern ett Nu får vi veta mycket mer om hans liv och antal dödsrunor över avlidna fnlands- hans produktion. Den som blir intresserad svenska män och kvinnor samt SFV:s kan rentav skriva in sig i Frans G. Bengts- verksamhetsberättelse och fondredovis- son-sällskapet. ning. Som bilaga återfnns DISTIS’ kurs- katalog. FINNS DET NÅGOT Graham Greene-sällskap i Finland? Ambassadör Tom Söderman tar 6 Bo Lönnqvist Båten i Nylands vapen Förr i världen – på ”den gamla goda tiden” – sjöng man i våra folkskolor ur boken Sjung, sammanställd av Ina Rosqvist och Ingeborg Appelberg, den förra lärare vid Bangatans folkskola i Helsingfors, den senare vid Lagstad skola i Esbo. Barnen läste fröken Appelbergs namn baklänges och kallade henne ”Gräbbläppa”, men det är en annan historia. Bokens första upplaga utkom 1896, den utökades och den femtonde upplagan trycktes 1945. Under avdelningen Fosterländska sånger intogs som nr 173 en i både skolor och på föreningsfester rätt ofta framförd dikt, som sjöngs till en mycket taktfast marschmelodi från Elsass. Den börjar: Hell salta sjö, hell havets stålgrå bölja, som fosterbygden i sköldarna bär ! Hell hemmets kust, som vita kammar skölja ! Hell röda stugor på grönskande skär ! Hell hembygdsblänk från fyrars lågor ! Hell fjärdar, fädrens kämpastråt ! Hell strömmen med de egna vågor, den gyllne båt, den gyllne båt ! Som läsaren kanske anar heter författaren Arvid Mörne. Sången har titeln Nylands Nylands vapen ovanför ingången till Nyländ- ska nationshuset, uppfört 1901. – Foto förf. 7 vapen och den är tillägnad Porkala ung- domsförening. Den ingick i samlingen Skärgårdens vår, utgiven 1913. Omkvä- det är detsamma i samtliga tre strofer och lyder: den gyllne båt, den gyllne båt. Det alluderar på landskapet Nylands vapen, men också på de nyländska studenternas valspråk ”Stark ström med egna vågor går genom hafvet”, inristat ovanför vapnet på portalen till det nya nationshuset 1901. Sambandet mellan Mörnes båt, vapnet och Nylands nation är således uppenbart. Men vad är det för en gyllene båt som fyter här, i ett blått fält mellan två silver- strömmar? Varför spelar båten en så stor roll i Mörnes dikt? Vilket är landskapsvapnets historia och varför har Nyland och Hel- singfors likartade vapen ? Stadens vapen har tolkats som en symbol för havsläget och sjöfartens betydelse – men de festa gamla städer var ju kuststäder drivna ge- nom handel och seglation. Nyländska studentavdelningens Album, band VII, 1878. Nylands vapen i denna gestalt åter- Nylänningarnas går på Dahlberghs Suecia. vikingaromantik Mörne var inte obekant med den ström- vikingaskepp och skapade trapphallens ning av vad som kunde kallas vikinga- glasmålningar i det nya huset. Nationens romantik, som sedan 1870-talet forerat fana pryddes av vapnet. Avdelningens Al- inom nyländska studentavdelningen och bum, med artiklar om dialekter, ortnamn kretsen kring Axel Olof Freudenthal, 1866 och folklore, hade vapnet som emblem, docent i fornnordiska språket och antikvi- liksom även
Load more

Recommended publications
  • Sphinx-2018-2019-1.Pdf
    SOCIETAS SCIENTIARUM FENNICA Finska Vetenskaps-Societeten—Suomen Tiedeseura The Finnish Society of Sciences and Letters SPHINX ÅRSBOK—VUOSIKIRJA—YEARBOOK 2018–2019 HELSINGFORS—HELSINKI 2019 © Finska Vetenskaps-Societeten—Suomen Tiedeseura 2019 ISSN 0783-5892 ISBN 978-951-653-435-3 Grano Oy Vasa—Vaasa 2019 INNEHÅLL—SISÄLLYS Föredrag hållna vid Societetens sammanträden Tiedeseuran kokouksissa pidettyjä esitelmiä Symposium om aktuell forskning Symposiumi ajankohtaisesta tutkimuksesta KRISTIAN DONNER: Ett framsynt öga 7 PAULINE VON BONSDORFF: Barndomens estetik och estetik i barndomen 17 MARKKU SUKSI: Grundlagsbestämmelsen om administrativ indelning vid social- och hälsovårdsreformen — Språkrättsligt problematiska skrivningar i tre propositioner 27 Föredrag—Esitelmiä MIKAEL COLLAN: Tekoälyllä terveyttä — Perusteita ja sovellutuksia lyhyesti 55 SUSANNA FELLMAN: Fyra myter och några fakta — Resultat från historisk forskning om konkurrensreglering 63 PAULINE STENBERG: Att räkna barr från rymden — Matematisk- fysikaliska modeller i fjärranalys 69 GUNILLA WIDÉN: Informationskompetens — En av de viktigaste färdigheterna i vår digitaliserade värld 79 JUKKA SIHVONEN: Kafkan kanssa elokuvissa 89 KIMMO GRÖNLUND: Statskunskap som vetenskap 99 Levnadsteckningar över Societetens ledamöter Tiedeseuran jäsenten elämäkertoja PETER HOLMBERG av Dan-Olof Riska 110 ERIK ANDERSSON av Marketta Sundman 114 4 Sphinx 2018–2019 HENRIK FORSIUS av Reijo Vihko 122 SVEN EMIL KOCK av Guje Sevón 126 BORIS SJÖBERG av Göran Högnäs 132 LORD QUIRK av H. K. Riikonen 138 ANDERS
    [Show full text]
  • Baltic Rim Economies – a List of Writers
    Baltic Rim Economies – a list of writers The following expert articles have been published in the previous reviews: Review Author(s) Position Title of article 1/2021 Krista Mikkonen Minister of the Environment and Climate State of the Baltic Sea is a Change, priority to the Finnish Ministry of the Environment, government Finland 1/2021 Minna Arve Mayor, Sustainability as the policy City of Turku, framework Finland 1/2021 Brita Bohman Senior Lecturer in Environmental Law, Updating the Baltic Sea Action Department of Law, Stockholm University, Plan Sweden 1/2021 Anna Törnroos Assistant Professor (tenure track), The Decade for oceans and Faculty of Science and Engineering, Åbo humanity Akademi University, Finland 1/2021 Mati Kahru Ph.D., Researcher, The changing Baltic Sea Scripps Institution of Oceanography, University of California, San Diego, USA 1/2021 Karoliina A. Koho Dr., Project Officer, Towards a “green” future of the BONUS Secretariat (EEIG), Baltic Sea Helsinki, Finland 1/2021 Maciej Zalewski European Regional Centre For Ecohydrology Green Deal – Ecohydrological PAS, nature-based solutions for UNESCO Chair on Ecohydrology and improvement of Baltic ecological Applied Ecology, status Łódź, Poland 1/2021 Aija Caune Chairperson, Hope, stability and protection Coalition Clean Baltic Mikhail Durkin Executive Secretary, Coalition Clean Baltic Nils Höglund Fisheries Policy Officer, Coalition Clean Baltic 1 1/2021 Hannu Klemola Areal Manager, Vulnerable sea needs voluntary Finnish Association for Nature Conservation work to support common
    [Show full text]
  • Finland 100 Years. Together. Finland 100 Centenary Celebration Report Finland 100 Celebration Report
    Finland 100 years. Together. Finland 100 Centenary Celebration Report Finland 100 celebration report The Prime Minister’s Office appointed a team to oversee the Finland 100 project from 14 August 2013 until 31 January 2018. The Finland 100 Secretariat was tasked with compiling a report on the centenary celebrations. This report is a summary of the events held in honour of the 100th anniversary of Finland’s independence and the outcomes of the pro- ject. The report is designed to provide more insight into the project and the huge amount of work that Finns and friends of Finland put into the celebrations. Prime Minister’s Office Publications 11/2018 Keywords: Finland 100, anniversary, centenary celebrations, report Publisher: Prime Minister’s Office PDF version: suomi100raportti.fi Layout: Oy SEK Ab Printing: Grano, Helsinki, 2018 ISBN 978-952-287-669-0 (print) ISBN 978-952-287-668-3 (PDF) Cover photo: Juha Metso Table of contents Introduction ............................................................................................................ 4 The blue-and-white message reached people .....................................................72 We did it together .................................................................................................. 6 A blue-and-white year on all channels .................................................................... 76 A mission for 100-year-old Finland ............................................................................8 Boost in tourism in Finland during the centenary year
    [Show full text]
  • Verksamheten 2011 VD:S HÄLSNING
    Verksamheten 2011 VD:S HÄLSNING SLS i korthet Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. är ett vetenskapligt sam- fund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kultur- arvet i Finland. SLS förankras i medlemskåren SLS vision för år 2015 är att vara en i samtiden förankrad, traditions- bärande, ekonomiskt stark och allmänt erkänd kultur- och vetenskaps- främjande kunskapsorganisation, som står för kvalitet och nytänkande Svenska litteratursällskapet i Finland är en förening med kraften är och om verksamheten bedrivs på ett ändamåls- och har aktiva kontakter i Finland, Norden och det övriga Europa. 1 101 medlemmar vid utgången av år 2011, 16 fler än året inn- enligt sätt. För att få svar på de här frågorna uppställer man an. Då sällskapet grundades år 1885 utgjorde medlemmar- vanligen kriterier för resultatbedömning, vilka också styr in SLS verksamhet omfattar finlandssvensk litteratur, kultur och na stommen i verksamheten och under den första tiden var verksamhetens inriktning och utformning på det som be- forskning på många plan. Innebörden av ordet litteratur ska för- medlemsavgiften den huvudsakliga inkomstkällan. Medlem- döms vara mest angeläget ur intressenternas synvinkel. Ge- stås i vid bemärkelse; den traditionella betydelsen ”lärda studier” innefattar bland annat skönlitteratur och vetenskaplig litteratur, marnas och de förtroendevaldas frivilliga arbetsinsatser har mensamt för SLS fyra verksamhetsområden är att utfall och forskning, förmedling av muntlig och skriftlig tradition samt genom åren spelat och spelar än i dag en avgörande roll för resultat av verksamheten inte ska bedömas språkvetenskap. sällskapets verksamhet. Medlemskap i föreningen har bidra- kortsiktigt. Därmed är det också utma- git till tillkomsten av många av sällskapets donations- och nande att fastställa resultatmått.
    [Show full text]
  • The Languages of Finland 1917–2017 the Languages Ofthe Finland
    Fred Karlsson Fred Karlsson THE LANGUAGES OF FINLAND 1917–2017 THE LANGUAGES OF FINLANDTHE OF LANGUAGES foto: SLSA 1917–2017 YEARS OF LEADING LANGUAGE MANAGEMENT 1 THE LANGUAGES OF FINLAND 1917–2017 2 3 Fred Karlsson THE LANGUAGES OF FINLAND 1917–2017 4 Even partial copying of this work without specific permission is prohibited under the Copyright Act (404/61, including amendments). Permissions for the partial photocopying of works are provided by KOPIOSTO ry under authorisation by the authors and publishers of the works. For other purposes, permissions must be requested directly from the copyright holders of each work. Lingsoft Language Library publications no 1/2017 © Fred Karlsson and Lingsoft Inc., for the Karelia article Vesa Koivisto and Lingsoft Inc. Publisher Lingsoft Inc. Sales Lingsoft Inc. Kauppiaskatu 5 A 20100 Turku Phone +358 2 279 3300 www.lingsoft.fi Graphic design Ari Salonen / Fokusdesign Oy Printed in Hansaprint Oy, Turku 2017 ISBN 978-952-6640-95-2 (paperback) ISBN 978-952-6640-96-9 (EPUB) ISBN 978-952-6640-97-6 (HTML) ISBN 978-952-6640-86-0 (PDF) 5 YEARS OF LEADING LANGUAGE MANAGEMENT 6 Sisältö Content 7 A word from the publisher 8 Tervetuloa! (‘Welcome!’) 10 In January 1917… 12 Overview: Finland’s language situation 1917–2017 14 Finnish 22 Swedish 30 Northern Sámi, Inari Sámi and Skolt Sámi 36 Finnish Sign Language and Finland-Swedish Sign Language 44 Romani 52 Tatar 58 Yiddish 62 Karelian 66 Russian 72 Foreign languages 78 Finland’s 500 languages 82 8 Sisältö A word from the publisher This work, The Languages of Finland 1917-2017, written by Fred Karlsson, is publisher Lingsoft’s jubilee publication in honour of Finland’s independence.
    [Show full text]
  • V E R K S a M H E T
    SLS 2017 VERKSAMHETEN SLS I KORTHET Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kulturarvet i Finland. SLS vision är att vara en aktiv och resursstark samarbetspart inom det humanistisk-samhälls- vetenskapliga fältet, med fokus på kulturell mång- fald och öppna digitala material och metoder. SLS uppgift är att samla, bearbeta och sprida kunskap om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. SLS stöder inhemsk forskning om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland samt främjar inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier. SLS syften förverkligas genom arkiv och biblio- tek, utgivning, forskning, stipendieutdelning och ekonomisk förvaltning. Verksamheten möjliggörs tack vare en stabil ekonomi. SLS är en av de stora förvaltarna av privata all- männyttiga medel i Finland. SLS äger och förvaltar Svenska kulturfonden. Den ekonomiska basen för verksamheten utgörs i huvudsak av privata done- rade medel. INNEHÅLL Elever lär sig käll­ 6 kritik med ny bok Föredragsmaraton 10 Fondernas gåva 12 till ungdomarna Ständig koll på omvärlden 18 2 Vd:s hälsning 18 Ständig koll på omvärlden 31 Vi som jobbar på SLS 4 Ner från elfenbenstornet 22 SLS öppnar kulturarvet på nätet 32 Ekonomi 6 Elever lär sig källkritik med ny bok 24 Med imperier som intresse 34 Förtroendeorgan 10 Föredragsmaraton – ett dygn i 26 Notiser och ledningsgrupp kunskapens bubbla 28 Stipendier, understöd och pris 39 Årsberättelser, bokslut och förteckningar 12 Fondernas gåva till ungdomarna 29 Arkivverksamhet 16 När framtiden var öppen 30 Utgivning Omslagsbild: Wivan Nygård-Fagerudd och Axel Åhman på Svenska Teaterns scen under Föredragsmaraton i september.
    [Show full text]
  • Vetenskapliga Publikationer 1982-1984 Ì I
    aa-c, UNIVERSiîETSSiBUCftKET 1988 -04-19 K • O 4/ / I i M c A ÏÏ5. m v' <b J. 3 l Umeå universitetsbibliotek 00001592242 aa-c.05 Umeå .(1982/1984) Vetenskapliga pubi i Vetenskapliga publikationer 1982-1984 ì i î ? t UMEÅ UNIVERSITET VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER 1982-1984 v* J. 3 Vetenskapliga publikationer 1982-1984 UMEÅ UNIVERSITETS TRYCKERI UMEÅ 1988 Förord Denna bibliografi är ett led i Umeå universitets strävanden att informera en bredare allmänhet om den vetenskapliga verksamheten vid universitetet. Den omfattar skrifter publi­ cerade åren 1982-1984. Tidigare har tre bibliografier för åren 1970-1981 utgivits. Uppdelningen har gjorts efter ämnen. Om man i förteckningen finner ett arbete av intresse kan man vända sig direkt till institutionen med en förfrågan angående särtryck. Bibliografin har sammanställts utifrån de uppgifter som in­ stitutionerna själva lämnat. Universitetsbiblioteket har svarat för arbetet. Det är min förhoppning att bibliografin blir till nytta för dem som vill ha information om forskningen vid Umeå universitet. Umeå i december 1987 LARS BECKMAN Rektor i Vetenskapliga publikationer Versalt författarnamn betecknar forskare verksamma vid Umeå universitet. Hänvisningarna till andra medförfattare avser den aktuella institutionen. ALLMÄN SPRÅKVETENSKAP ANDERSSON, Stig-Olov: Changes of aspect in text production. In: Aspect bound, pp 211-23. Eds. Groot de, C & Torninola, H. Dordrecht 1984. ISBN 90-6765-0315. CHURCH, Kenneth: se EJERHED, Eva DAHLSTEDT, Karl-Hampus: Autonom forskning och internationell. Oknytt 3(1982): 3/4 pp 1-5. - : Borgamål och russenorsk. Två gamla pidginspråk i Norden? Språkvård 1982:4 pp 20-24. - : Djäknar och kaniker — går de igen i våra nutida ortnamn? Ree. av de tre första volymerna i AWE/Gebers populärvetenskapliga serie om Sveriges ortnamn.
    [Show full text]
  • Miestamo, Matti • ORCID: 0000-0001-9801-9030 • Website
    CURRICULUM VITAE / MIESTAMO, JANUARY 2019 1. Personal details • Name: Miestamo, Matti • ORCID: 0000-0001-9801-9030 • Website: http://www.ling.helsinki.fi/~matmies/ 2. Education and degrees completed • 2003, Ph.D. in General Linguistics, University of Helsinki, Finland • 1997, MA in General Linguistics, University of Turku, Finland • 1996, BA in General Linguistics, University of Turku, Finland • 1995, Licence en Sciences du Langage, University of Provence, Aix-en-Provence, France • 2008, Title of docent, General Linguistics, University of Helsinki, Finland. 3. Present employment relationship • 01/2014–present, Professor in General Linguistics, University of Helsinki. 4. Previous work experience • 09/2011–12/2018, Professor in General Linguistics, Stockholm University; on leave of absence 01/2014– 12/2018 • 08/2006–08/2011, Research fellow, Helsinki Collegium for Advanced Studies, University of Helsinki • 11/2005–04/2006, Visiting postdoctoral researcher, University of Antwerp, Department of Linguistcs, Centre for Grammar, Cognition and Typology • 01/2003–07/2006, Postdoctoral researcher, Department of General Linguistics, University of Helsinki (Academy of Finland project The grammatical complexity of natural languages). 5. Career breaks: none 6. Personal research funding and grants • 2014-2015, Skolt Saami documentation project, Kone Foundation, 134,394 € • 2011, Descriptive grammar of Skolt Saami: A preparatory documentation project, Finnish Cultural Foundation (Huhtamäki Fund), 55,000 € • 2007–2009, Postdoctoral researcher’s project,
    [Show full text]
  • Ur Majoritetens Perspektiv. Opinionen Om Det Svenska I Finland
    Svenskans ställning i Finland hänger på en välvillig inställ­ 842 ning hos den stora finskspråkiga majoriteten. Hur långt sträcker sig denna välvillighet och vad förklarar att vissa ställer sig nega­ tivare till Finlands tvåspråkighet än andra? I denna antologi tar sig tolv forskare an detta relativt outforskade område. Boken bygger på en omfattande datainsamling från 2014 UR MAJORITETENS PERSPEKTIV som förutom demografisk bakgrund också mätte finsksprå­ kigas attityder till svenskans relevans. Forskarna undersöker olika förklaringar till åsikterna om det svenska utifrån faktorer såsom kön, ålder, språkkunskaper, partisympatier, mellan­ RED. STAFFAN HIMMELROOS & KIM STRANDBERG mänskligt förtroende och personlighetsdrag samt person­ liga kontakter. Dessutom studerar de partiernas och väljarnas åsikter i språkfrågan i riksdagsvalet 2015 samt riksdags debat­ ten 2014 om den obligatoriska skolsvenskan. Antologin pejlar också dagens språkklimat ur ett svenskspråkigt perspektiv och UR MAJORITETENS presenterar potentiella strategier för att garantera svenskans ställning i framtiden. I boken medverkar Maria Bäck, Andreas Fagerholm, Kimmo PERSPEKTIV Grönlund, Kjell Herberts, Staffan Himmelroos, Thomas Karv, Lauri Karvonen, Marina Lindell, Krister Lundell, Lauri Rapeli, Åsa von Schoultz och Kim Strandberg. Opinionen om det svenska i Finland SLS www.sls.fi ISBN 978-951-583-506-2 ISSN 0039-6842 (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland) 9 789515 835062 Ur majoritetens perspektiv_omslag (ID 7750).indd 5 09.06.2020 19:02:16 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 842 RED. STAFFAN HIMMELROOS & KIM STRANDBERG UR MAJORITETENS PERSPEKTIV Opinionen om det svenska i Finland SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FINLAND HELSINGFORS 2020 Utgiven med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I inom Svenska litteratursällskapet i Finland.
    [Show full text]
  • K.Llan P.Rm 2-02
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Verksamheten breddas. Växande resurser för forskning och förlag ....................................................................................... 1 Carola Ekrem: ”En eltandborste, fred på jorden och glass åt alla barn”. Finlandssvenska barns julklappsönskemål .......... 3 Marika Rosenström: Hel och ren. Folkkultursarkivets informan- ter ger synpunkter på personlig hygien ................................... 10 Yrsa Lindqvist: Kläder och klädsel. Folkkultursarkivets pristävling nr 43 ........................................................................... 23 Göran Töllborn: Svensk bokmässa med finländska förtecken ...... 28 Bettina Wulff: Vad hette Edith Södergrans katt? och andra frågor på Helsingfors bokmässa ............................................................ 31 Lars-Folke Landgrén: Stadens ansikten. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i tiden ............................................................. 36 Sonja Nyström: Finlandssvensk identitet i relation till finskt och svenskt. Identifikationsmönster, kontakt och attityder .......... 41 Medlemsförmåner ............................................................................. 43 Magnus Pettersson: Vaktombyte på Abrams. Magnus Lindholm tar över författargården i Vörå efter Tatiana Sundgren .......... 44 Årets böcker ........................................................................................ 47 Svenska litteratursällskapets väggkalender 2003 ......................... 53 Nils Erik Villstrand: Per
    [Show full text]
  • Finnish: an Essential Grammar
    FINNISH: AN ESSENTIAL GRAMMAR This is the ideal reference grammar for the student of Finnish. It gives a systematic account of the structures of the written language and also features the characteristics of colloquial Finnish as spoken in Helsinki and its surroundings. Finnish: An Essential Grammar is grounded in fundamental insights of modern linguistics. No prior knowledge is assumed on the part of the reader and grammatical rules are clearly explained without jargon. Features include: • pronunciation guide • thorough descriptions of morphology (word structure) and syntax (sentence structure) • inflection tables • subject index Finnish: An Essential Grammar is a revised and updated edition of a volume first published in 1983, since when it has proved popular with students and professional linguists worldwide. It has been translated into several languages, including Finnish. Fred Karlsson is Professor of General Linguistics at the University of Helsinki. FINNISH: AN ESSENTIAL GRAMMAR Fred Karlsson London and New York First published 1983 as Finnish Grammar by WSOY, Helsinki New edition published 1999 by Routledge 11 New Fetter Lane, London EC4P 4EE Simultaneously published in the USA and Canada by Routledge 29 West 35th Street, New York, NY 10001 Routledge is an imprint of the Taylor & Francis Group This edition published in the Taylor & Francis e-Library, 2002. © 1983; 1999 Fred Karlsson Translated by Andrew Chesterman All rights reserved. No part of this book may be reprinted or reproduced or utilized in any form or by any electronic, mechanical, or other means, now known or hereafter invented, including photocopying and recording, or in any information storage or retrieval system, without permission in writing from the publishers.
    [Show full text]
  • Who Are the Finns?
    Kalevi Wiik Who Are the Finns? Abstract In order to give valid answers to questions like “Who are the Finns?” and “Where did the Finns come from?” it is not sufficient to consider exclusively the Finns; it is of vital importance to consider also the genetic, linguistic and cultural relationships of the Finns to many other populations of their neighbourhood. The populations dealt with in this article for this purpose are the Sami, the Samoyeds, the peoples speaking other Finno- Ugric languages (i.e. the Volgans, Permians, and Ugrians) as well as the populations speaking Germanic, Baltic and Slavic languages. 1. Old and new theories For more than two hundred years there have been differing opinions as to the origin of the Finns. At times they were regarded as Mongols (Blumenbach 1775), and at others it was thought that they migrated from the bend of the Volga about six thousand years ago. More recently views have begun to coincide so that today we may even dare to claim that there exists a certain consensus about who the Finns are and where they came from (Dolukhanov 1998). They are typical examples of the Cro-Magnon type of man, a type that is predominantly Eastern European and made up of people who trekked north from the Ukrainian refuge during the Ice Age. Their ancestors moved to their present habitats in connection with the resettlement of Northern Europe following the retreat of the continental ice sheet during the period 9,000–8,000 BC (cal.). Consequently, today we have broken free to a large extent from the idea that the Finns came to present-day Finland as part of some migratory movement.
    [Show full text]