K.Llan P.Rm 2-02

SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll

Verksamheten breddas. Växande resurser för forskning och förlag ...... 1 Carola Ekrem: ”En eltandborste, fred på jorden och glass åt alla barn”. Finlandssvenska barns julklappsönskemål ...... 3 Marika Rosenström: Hel och ren. Folkkultursarkivets informanter ger synpunkter på personlig hygien ...... 10 Yrsa Lindqvist: Kläder och klädsel. Folkkultursarkivets pristävling nr 43 ...... 23 Göran Töllborn: Svensk bokmässa med finländska förtecken ...... 28 Bettina Wulff: Vad hette Edith Södergrans katt? och andra frågor på Helsingfors bokmässa ...... 31 Lars-Folke Landgrén: Stadens ansikten. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i tiden ...... 36 Sonja Nyström: Finlandssvensk identitet i relation till finskt och svenskt. Identifikationsmönster, kontakt och attityder ...... 41 Medlemsförmåner ...... 43 Magnus Pettersson: Vaktombyte på Abrams. Magnus Lindholm tar över författargården i Vörå efter Tatiana Sundgren ...... 44 Årets böcker ...... 47 Svenska litteratursällskapets väggkalender 2003 ...... 53 Nils Erik Villstrand: Per Brahe. Mannen och minnet ...... 54 Föreläsningsserie våren 2003 ...... 60 Medverkande i detta nimmer ...... 61

Omslaget: Kläder och klädsel är tema för Folkkultursarkivets nya pristävling. Omslags- bilden föreställer ”Mode-Costymer för Damer och Barn” och är ur Magasin för Konst, Nyheter och Moder, Stockholm 1826. Damen är klädd i ”rishalms-hatt prydd med krusiga plymer och sidensars-band. Nettelduksklädning broderad med små tyllremsor. Hvita handskar, svarta skor”. Gossens klädsel består av ”et slags hatt eller cachett flätad af tagel. Matros-jacka och pantalonger af camlott eller bombasin”. (SLS/Stensböle biblio- tek. Foto Janne Rentola) Verksamheten breddas Växande resurser för forskning och förlag

Inför 2003 uppvisar Svenska litteratur- – Samlade skrifter av Edith Södergran sällskapet i Finland en ökning av verk- (avslutas 2004) samhetsbudgeten med omkring 20 %. Det – Runebergsjubileet 2004 är framför allt forsknings-, förlags- och sti- pendiesektorerna som denna gång står Projektet ”Stadens ansikten” presenteras för ökningen. på annat ställe i detta nummer. Därtill har I Källan 4/2001 beskrevs i korthet en del inom det samhällsvetenskapliga projek- av de forskningsprojekt som sällskapet tet ”Finlandssvenskarna och deras insti- initierat och driver med egna medel. Fäl- tutioner” initierats ett kompletterande tet har ytterligare vidgats och forskning- projekt ”Profilering och rekrytering till en står fr.o.m. 2003 för den största enhe- tredje stadiets utbildning på svenska” ten inom sällskapet, med en totalbudget (2003–2004), som styrelsen kommer att ta om över 1 miljon euro. Sällskapet syssel- ställning till vid sitt möte i december 2002. sätter under nästa år 21 heltidsforskare, Sällskapet medverkar dessutom i större många doktorander, inom historia, litte- forskningsprogram tillsammans med and- raturvetenskap, språkvetenskap (svens- ra finansiärer. År 2002 avslutades finan- ka språket), etnologi, folkloristik och sam- sieringen av det stora forskningsprogram- hällsvetenskaper. Därtill ingår några ut- met inom Finlands Akademi ”Svenskt i givningsprojekt i programmet, bl.a. ut- Finland – finskt i Sverige”, som sällskapet givningen av Samlade skrifter av J. L. Rune- tog initiativet till. Programmet, som pre- berg inför Runebergsjubileet 2004. senterades i Källan 1/1999, kommer att ut- Under 2003 pågår bl.a. följande forsk- mynna i publikationer som utges av litte- nings-, utgivnings- och andra storprojekt: ratursällskapet fr.o.m. 2004. Föreläsnings- –Finlandssvenskarna och deras institu- serien i sällskapets hus våren 2003 (se sid. tioner (2002–2004) 60) presenterar en del av forskningspro- –Stadens ansikten. Urbanitet och svensk- grammets resultat. het i Finland 1880–2000 (2002–2004) – Svenskan i Finland. Syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv (2003–2006) Förlagssamarbete –”Varför försvann malarian från Svensk- finland?” (2002–2007) Inom sällskapets förlag kan med tillfreds- –Biografiskt lexikon för Finland (2002– ställelse noteras att samarbetet med Bok- 2005) förlaget Atlantis i Stockholm kommit väl – Samlade skrifter av J. L. Runeberg (av- igång. Sällskapet är som känt största en- slutas 2004) skilda aktieägare i förlaget. Bland ägarna

1 finns också Söderström & Co och Före- Utgivningsplanen för Svenska littera- ningen Konstsamfundet. tursällskapets förlag 2003 innebär att ut- Under 2002 utgav sällskapet tre böcker givningen nästa år blir betydligt större än som samtidigt utkom i delupplaga hos el- 2002. Förlaget har fr.o.m. hösten 2002 två ler distribueras av Atlantis. På detta sätt heltidsanställda, en förlagsredaktör och effektiveras spridningen av sällskapets en forskare. böcker i Sverige och övriga Norden. Årets utgivning presenteras på annat ställe i detta nummer. Ny arkivchef vid sällskapets arkiv Som ett led i att stärka positionerna i Sverige har Bokförlaget Atlantis hösten Svenska litteratursällskapets arkiv har 2002 köpt Bokförlaget Signum i Lund. fått ny arkivchef. Fil.dr Mikael Korhonen Signum är det ledande svenska förlaget fungerar sedan 7.10.2002 som chef för inom konst och konsthantverk. Alltifrån Folkkultursarkivet med Österbottens tra- starten har det haft en kvalitetsinriktad ditionsarkiv, Historiska och litteraturhis- linje. toriska arkivet och Språkarkivet. Signums verkställande direktör Viola Mikael Korhonen, som senast arbetat Robertson säger med anledning av sam- vid riksarkivet, är väl förtrogen med våra gåendet med Atlantis i ett pressmedde- svenskbygder. Han är ordförande för Fin- lande: lands svenska hembygdsförbund och har aktivt medverkat i utvecklandet av ett nät- Jag är mycket tillfredsställd med att Atlantis verk av lokalhistoriska arkiv i Svenskfin- nu äger Signum. Under tjugo år har jag följt Atlantis utgivning och jag har med beund- land. Han har bl.a. arbetat som litteratur- ran och sympati sett vad bokförläggaren sällskapets arkivrådgivare och i många år Kjell Peterson har åstadkommit. Atlantis varit medlem av dess historiska nämnd. och Signum ger båda ut kvalificerad littera- Han var redaktör för boken Lokalhistoriska tur, vi gynnar humaniora och kultur utan arkiv – en handledning (SLS 1988) och i Käl- att gå i vägen för varandra. Jag är övertygad lan nr 2/2001 publicerades Mikael Kor- om att vårt samarbete kommer att gagna Signum. honens Förteckning över lokalarkiv i Svensk- finland. För Källans läsare vill Viola Robertson framhålla att hon är en stor beundrare av finskt konsthantverk och särskilt intres- Ny donation serad av finsk sekelskifteskonst. Överhu- vudtaget ligger den nordiska konsten Sällskapet har mottagit en stor testamen- henne varmt om hjärtat. Böcker om måle- tarisk donation efter banktjänstemannen ri, skulptur, arkitektur, trädgårdshistoria, Margareta Bergbom. Fondens avkastning inredning, konsthantverk och konstindus- skall bl.a. disponeras för stipendier för tri står på programmet. Bland större verk forskning inom historia eller kulturhisto- som förlaget Signum utgett kan här näm- ria. Stipendier utlystes första gången nas Signums svenska konsthistoria som hit- 1.10.2002 och den första utdelningen of- tills utkommit i 12 delar. Förlagets webb- fentliggörs i början av 2003. adress är www.signumbok.se. M.P.

2 ”En eltandborste, fred på jorden och glass åt alla barn” Finlandssvenska barns julklappsönskemål

När man undersöker barnens traditioner och kultur gäller det att ständigt hålla Mycket godis. Äkta snowboard. Pen- sitt finger på tidens puls. År 1991 samla- na, suddis. Scala. Belville. Barbie. Äkta robothund. Skateboard. Smink. de Folkkultursarkivet in julönskelistor bland finlandssvenska skolbarn. Tio år Tandborste. Ljus. Gitarr. Papper. WC- Flicka, klass 2 senare, inför julen 2001, var det dags att papper. Pennvässare. ( ) upprepa undersökningen. Elever i lågsta- diets klasser 1–6 besvarade förfrågan och mer att uppfyllas. Det var alltså möjligt båda åren var samtliga delar av Svensk- att anteckna ett stort antal önskemål, ock- finland representerade. År 1991 svarade så sådana som var fullkomligt fantastiska 2 227 elever i 36 skolor på förfrågan. År och sådana som hade en mera abstrakt el- 2001 sände 15 skolor in 908 önskelistor. ler filosofisk karaktär. Ibland kunde öns- Så gott som alla skribenter svarade ja- kelistan vara kort och koncis: ”En eltand- kande på arkivets fråga: ”Brukar du skri- borste, fred på jorden och glass åt alla va en önskelista till jul?” Julen är den tid- barn.” Gossen som bara önskade sig tre punkt av året då det är tillåtet att dröm- ting gick i sjätte klassen. År 1991 var med- ma. I dagens värld erbjuder kommersia- eltalet önskemål bland flickorna 10 mot lismen människor i alla åldrar önskning- 7,5 hos pojkarna. Tio år senare har flickor- ar och fantasier att tjusas av. Barn har en na i medeltal önskat sig 7 saker mot poj- stor kunskap om alla varor som tillverkas karnas 5. och saluförs just med tanke på de yngsta Forskaren Birgitta Almqvist undersökte konsumenterna. Det finns oändligt myck- redan 1987 rikssvenska barns julklapps- et att önska sig. listor. Hon indelade då önskemålen i fyra grupper: leksaker, icke-leksaker, allmän- na föremål och specialönskemål. Alm- Vad önskar du dig till julklapp? qvist klassificerade också sportutrust- ningar som leksaker, men då sportutrust- Traditionen att skriva en önskelista till jul ning kan vara sammanknippad med an- verkar alltså vara mycket vanlig i Svensk- nat än leklusta har dessa önskemål i de finland. De önskelistor barnen skrev till finlandssvenska undersökningarna fått Folkkultursarkivet skiljer sig från dem de bilda en grupp för sig. plitar ner i familjekretsen genom att skri- Som icke-leksaker definerade Almqvist benten visste att önskemålen inte kom- ett vitt spektrum föremål såsom böcker

3 Inför julen 1992 tillverkade skolbarn i Grankulla önske- listor som presenterades i en julutställning i Grankulla stadshus. (SLS 1768) och tidningar, musikinstrument, skivor, Önskar sig barnen leksaker? kassetter och kassettspelare, affischer, TV- apparater och datorer. Inom denna sektor Frågan om den traditionella lekens över- har utbudet förändrats under de gångna levnad är ständigt ett centralt tema inom åren. Man kan konstatera att datasidan barntraditionsforskningen. Birgitta Alm- utvecklats till att omfatta både lekfulla qvist intresserade sig speciellt för i vilken och mera seriösa tillämpningar. Inom mån barn önskade sig leksaker i jämförel- hemelektroniksektorn har nya produkter se med andra ting. Också i de finlands- som DVD-spelare, CD-spelare och mobil- svenska undersökningarna är detta gi- telefoner kommit in. De ”allmänna före- vetvis en intressant aspekt. I tabellen på målen” (kläder, godis och personliga fö- nästa sida ser vi den procentuella ande- remål) har behållit sin ställning liksom len leksaker av hela antalet önskemål också de s.k. specialönskemålen med vilka (inom parentes anges talet för 1991): Almqvist avser abstrakta förhoppningar såsom ”fred på jorden”.

4 och nyttoting. Anteckningen ”Harry Potter 1. Street Hockey målvaktsmask. 2. saker” kan t.ex. betyda både böcker, Street Hockey sköld & Handske. 3. videofilmer, dataspel, lakan, en trollstav Street Hockey Skyddssats för mål- eller ett klassiskt sällskapsspel. Allt finns vakter. 4. Street Hockey Målvakts- att köpa med den lockande Potter-logon. klubba. 5. Hockeykläder. 6. Harry De väl inarbetade varumärkena ut- Potter datorspel. 7. Jurassic Park vecklar varje år en mängd nyheter. För Dangerzone datorspel. 8. Lego Mind- flickorna gällde julen 2001 ”Nötknäppar- storms Robotics Invention System. 9. Barbie” (med anknytning till Tjajkovskijs Bionicle datorspel. 10. Fifa 2002 da- balett), Belville Lego och Lego Scala. torspel. 11. Lego Studios Movie Ma- Nya samlarobjekt är småfigurerna med ker set. 12. Lego Tyrannosaurus. 13. namnen Pooghs och Gogos, leksaker vars Marcoolio: Tjock och lycklig, 14. Lego attraktivitet kan vara svår att förstå för en Raptor Studios. 15.Videofilm: Dino- vuxen. De rörliga tekno- eller robothund- sauriernas tid 1–2–3. 16. Lego Spino- arna och -katterna var en favoritgåva saurus studio. 17. Lego Mosasaurus. julen 2001. Radiostyrda bilar och flygplan (Pojke, klass 2) har länge hört till pojkarnas vanliga öns- kemål. Inför julen 2001 önskade sig emellertid också nio flickor i ettan och tvåan radiostyrda bilar. Bara en pojke hade öns- Flickor Pojkar kat sig en flickleksak år 2001 (en Barbie- klass 1 33 % (27) 28% (39) docka). klass 2 20 % (24) 23% (26) En indelning av leksaksönskemålen i klass 3 17 % (15) 15% (21) maskulina, feminina och neutrala visar att klass 4 14 % (8) 12% (19) tyngdpunkten i dag ligger på den sist- klass 5 5 % (3) 10% (5) nämnda gruppen. Som neutrala leksaks- klass 6 3 % (4) 5%. (10) önskemål räknar jag klassiska sällskaps- spel, Lego, Pokemon, Harry Potter-pro- Kramdjuren utgör, speciellt i de högre dukter och teknodjur. Det bör påpekas att klasserna, en stor andel av alla önskade olika produkter av märket Lego kan ges en leksaker. Man ser att pojkarnas tal i de maskulin och feminin identifikation , men fyra första klasserna sjunkit något. Här då många barn bara angav ”Lego” som har datasektorn tagit över. önskemål har märkesprodukten betrak- På tio år har givetvis leksakssortimen- tats som ”neutral”. En stor del av de neu- tet till en del förändrats. Lego och Barbie trala leksaksönskemålen är mjukisdjur av har dock bibehållit sin popularitet. Mera olika slag. Dessa var mycket populära varierande är de leksaker som backas bland både pojkar och flickor julen 2001. upp av medierna. År 1991 var de krigiska Av procenttalen ser vi att önskandet av sköldpaddorna ”Turtles” favoriter bland könsbundna leksaker har minskat på tio pojkarna medan flickorna favoriserade år. Koncentrationen på flickaktiga leksa- produkter av varumärket ”My little ker har t.ex. bland flickorna i klass 1 pony”. År 2001 har Harry Potter och minskat från 62 % till 45 % och i klasserna Pokemon tagit över arenan. När det gäller 2 och 3 från drygt 50 % till 30 % respekti- medieuppbackade produkter kan det vara ve 22 %. För pojkarnas del har talen för svårt att göra åtskillnad mellan leksaker klass 1–3 gått ner från drygt 60% till 40%.

5 Datorer och playstationspel önskar sig artiklar av rent teknisk art. Så här kan listorna se ut: Redan år 1991 visade undersökningen att datorerna, dataspelen och playstation- Webbkamera, Microsoft Train Simulator, Dell inspirion, TV, Microsoft flightsimula- spelen var en dominerande grupp bland tor, ZOOZ, Voodoo 5. (Pojke, klass 5) julklappsönskemålen. Ungefär samma antal pojkar önskade sig både 1991 och 2001 En ny dator (inte en Mac), en 19" skärm, en något med förtecknet ”data”. Redan i de snowboard, högtalare till datorn, hörlurar lägsta klasserna hade och har ca hälften till datorn (trådlösa och bra), bredband (Ål- com som mamma och pappa betalar), bio- av pojkarna önskat sig datautrustning el- ljud (till TV:n och datorn), en switch (8 por- ler dataspel. I klasserna 3 och 4 uppgår tar), en nätkabel (blå). (Pojke, klass 6) talen till över 60 % med kulmen i klass 6 där 82 % av pojkarna år 2001 framställde Den svenska etnologen Barbro Johans- sådana önskemål. Flickornas tal har un- som har undersökt maktmönstret mellan der hela lågstadieperioden hållit sig om- könen vad gäller annonseringen av data- kring 30 %. Man märker dock att en större produkter. Hon konstaterar att annonser- andel flickor i de lägsta klasserna önskat na som är avsedda för både pojkar och sig datasaker år 2001. flickor antingen bara avbildar pojkar eller Om man tar en titt på hur stor andelen båda könen. I det senare fallet är pojken dataönskemål är av hela antalet önsk- alltid den aktiva parten, medan flickans ningar ser man emellertid att denna sek- roll är att som passiv åskådare beundra tor fördubblats. Medan flickornas data- den manliga kontrahentens lek med spe- önskemål år 1991 i de olika skolklasserna let. utgjorde 2–4 % av alla önskemål är ande- Vad hemelektroniken beträffar utgjor- len i dag 4–7 %. Pojkarnas procenttal va- de den år 1991 en ansenlig del av önske- rierade 1991 mellan 11–17 och år 2001 målen. Av flickgruppernas önskemål ut- mellan 21–29. Det är inte alltid lätt att gjordes 5–10 %, av pojkarnas 6–12 % av identifiera namnen på alla de dataspel TV-apparater, videobandspelare, kasset- och videospel som har nedtecknats av ter och kassettspelare. Också telefoner barnen. I detektivarbetet har man hjälp och telefonsvarare, kopieringsapparater, av de olika produktionsfirmornas välut- kaffekokare och mikrovågsugnar återfanns vecklade hemsidor på Internet. bland önskemålen. I dag kan vi se att en- Fortsättningsvis är det pojkarna som dast 2–5 % av samtliga flickönskemål mot klarare definerar de datutrustningar de 3–9 % av pojkarnas önskemål utgörs av eftertraktar. Det är också bara pojkar som hemelektronik. Det är cd-spelare, DVD- spelare och TV-apparater som utgör de TV, kläder, kickflip, spel, böcker, kän- största grupperna. I gruppen ingår ett nykkäskal, smycken, väska, badrock, mindre antal kameror och en artikel som snowboard, dyna, playstationspel, inte var allmän senast då julönskemålen ponnare, videon, tuscher, hund, rygg- efterfrågades, nämligen mobiltelefonen. säck, lakan, tennismaila, ridskor, rid- När en sådan önskas anger skribenten i kapsut, leffabiljetter, täcke, penal, allmänhet namnet på någon mera raffine- lampa, penna, gummin, vässare. rad telefonmodell. Vanligt är också att (Flicka, klass 4) barnen önskar sig nya fodral till sina mo- biltelefoner. Det klassiska armbandsuret

6 önskades år 2001 endast av ett fåtal elev- Lasertennis, modellera, godis, film- er. kamera, traktor byggsats, trummor, kamera, kläder, DVD, stereo, penna, Flickaktigt eller maskulint papper, radiostyrd bild, pengar 1000000000000. (Pojke, klass 3) Kan man se andra skillnader mellan flickors och pojkars önskemål? Undersök- ningen 2001 visar att önskemålen med klistermärken, brevpapper och symaski- anknytning till inredning av det egna ner. rummet minskat något under de gångna Manliga önskemål är åter kemilådor, tio åren. Medan 5–8 % av önskemålen hammare, borrar och enstaka mera våld- bland flickorna 1991 bestod av sängar, samma, om än utopistiska saker: ubåt bord, lakan, kuddar m.m. är de motsva- med torpeder, helautomatgevär och mili- rande talen för 2001 2–7 %. Pojkarna har tärbåtar. Några pojkar har antecknat en ingetdera året önskat sig speciellt mycket Ferrari eller en Porsche på sin önskelista. i heminredningsväg, talen uppgår båda Jaktutrustning har önskats främst av poj- åren till 1–3 % av alla önskemål. Vissa karna men också av ett antal flickor i de modeprodukter återkommer dock i sva- högre klasserna. Vad gäller mikroskop ren från 2001, den s.k. lavalampan önskas och stjärnkikare faller önskemålen jämt av både pojkar och flickor. mellan flickor och pojkar. En skillnad mellan könen syns också i En stor grupp önskemål är videofilmer- önskandet av kläder. Flickornas önske- na, cd-skivorna och böckerna. Modeflu- mål rörde sig 1991 mellan 6 och 14 % av gan Harry Potter dominerar bok- och alla önskemål mot 4–16 % år 2001. Tyngd- filmönskemålen, medan cd-skivorna fö- punkten ligger här på de två högsta klas- reträder ett brett spektrum populära ar- serna. Någon motsvarande ökning syns tister. inte i pojkarnas svar, både 1991 och 2001 Eleverna önskade överlag färre idrotts- har pojkarnas klädönskemål utgjort en- redskap 2001 än 1991, trots att talen för dast 2–6 % av alla önskemål. En flicka i 2001 innefattar också nya produkter som klass 5 har för att betona kraften av sin minisparkbräden, kickboards, samt alla önskan skrivit ner ordet kläder hela åtta former av snowboards och skateboards, gånger på sin lista! som erövrat marknaden på senare tid. Flickorna önskar sig dessutom en mängd Gruppen som klassificeras som sportut- andra kvinnliga saker såsom smycken, hår- rustning är vid. Här finner vi allt från spännen, smink och klippning eller färg- cyklar, skid- och slalomutrustning, pul- ning av håret. På listorna finns dagböcker, kor och kälkar till utrustning för ridning och tennis. Ändå är talen 2001 mindre än Lampa som ger mysigt sken, Mor- tio år tidigare. För flickorna varierade an- gonrock, Burriga sockor, Hästsaker, delarna av alla önskemål då mellan 6 och Ridsaker, Zebra-matta och dynor, En 11 % medan talen 2001 faller mellan 3 och bra skiva, Smink, EN HÄST!, Pengar, 9 %. För pojkarna är talen 1991 5–19 % Kläder, Underkläder, Pyjamas. (Flicka, mot 4–12 % 2001. I klasserna 5–6 önskar klass 6) sig pojkarna oftare mopeder. För många flickor är ridutrustningen viktig.

7 En flickas julklapps- önskemål 1992. Jul- klappslistan ingick i skolelevernas utställ- ning i Grankulla stadshus. (SLS 1768)

Pengar är också ett säkert kort i önske- har också önskat sig julpynt , ljus, Lucia- sammanhang. Många har endast karakte- utrustning och kläder till jultablåer. Att riserat sin önskan som ”pengar”, medan pojkarna inte är lika förtjusta i säsongens andra angivit summor i miljonklassen. begivenheter tyder några svar på. En gos- Årets modejulklapp bland äldre finlän- se i klass 4 skriver: ”Jag önskar att någon dare, euroräknaren, förekom bara på någ- skulle bränna upp mina luciakläder.” ra önskelistor. Med tanke på den instundande nyårshel- En stor grupp önskemål är godsakerna, gen önskade främst pojkar smällare och en viktig del av julens kulinariska utsväv- raketer samt ”sprakastickor”. ningar. Flera flickor i de lägre klasserna

8 hansson. I den dominerande västerländs- En ny telefon, The Rasmus konsert- ka uppfattningen om barndomen är barn biljetter, kläder, pengar, stor mjukis, till sin natur lekande varelser, som dess- ledigt ett år från skolan, smink, 10 st utom är föremål för en socialisationspro- CD:n, ett eget hus i Maldiverna för 2 cess vilken gradvis skall göra dem till fär- (lyx, nära stranden), skor, pennor, diga, vuxna kulturvarelser. Annonsörer- suddgummi. (Flicka, klass 5) na anpassar sitt budskap till målgruppen. I annonser avsedda för de vuxna under- stryks aspekten att barn både skall ha roligt och lära sig något. När man riktar sig Idealism och utopier, till barnen tonas givetvis det pedagogiska smått och stort momentet ner. Här lockar man istället med den unga konsumentens främsta in- I önskningarna inför julen 2001 ingår lik- citament: livsnjutningen. som tio år tidigare ett antal abstrakta eller Julen är också en tid då fantasi och utopistiska önskemål. Man önskar sig verklighet krockar. Den magiska dröm- ”en god jul”, ”fred på jorden” eller ”inget men om den perfekta julen konfronteras bråk i skolan”. ”Mycket snö” är också en med vardagens realiteter, begränsad eko- vanlig önskan. I gruppen ingår ibland an- nomi och pedagogiska föräldrar. Julöns- teckningar av mycket personlig karaktär. kelistornas värld är i många stycken en ”Jag önskar en ny fru åt min pappa”, ”jag utopi. Här sammanstrålar en kommer- önskar att jag skulle få träffa min pappa”, siell världs gränslösa varuutbud med kan svaren lyda. Några pojkar önskar sig barndomsvärldens drömmar och sköna en flickvän. Andra mera speciella önske- fantasier. mål är ”att få bli en berömd första styr- man”, som en flicka i klass 6 tecknat ner, Carola Ekrem och önskan ”att få gå på internatskola” som en flicka i femman framlagt – kanske drömmar med bakgrund i film- eller bok- världen. Litteratur Önskemålen är inte till alla delar stora och dyra. Det är också vanligt att man Ekrem, Carola: ”Telefonsvarare, dataspel och önskar sig papper, pennor, pennvässare fred på jorden. Finlandssvenska skolbarns och olika småsaker av mer eller mindre julklappsönskemål”. Budkavlen 1994. praktiskt slag. Hela 3–10 % av flickornas Johansson, Barbro: Den elektroniska familje- önskningar utgörs av sådana småprylar. medlemmen. Reklam för mediaprodukter Vad barnen verkligen får i julklapp sva- riktad till familjer och barn. Barn och föräld- rar denna frågelista inte på. Vi hoppas rar i konsumtionssamhället. Rapport 1. Göte- kunna återkomma till denna tematik näs- borgs universitet 1998. ta år då Folkkultursarkivets stora fråge- Postmodern barndom. Red. Helene Brembeck lista skall handla om barnuppfostran. och Barbro Johansson. Skrifter utgivna av Kombinationen lek och nytta är tätt för- Etnologiska föreningen i Västsverige 23. knippad med barn, skriver Barbro Jo- Göteborg 1996.

9 Hel och ren Folkkultursarkivets informanter ger synpunkter på personlig hygien

Att renlighetsbegrepp och skönhetsideal privata ämnen, och var både detaljerade är kulturbundna fenomen är ganska na- och närgångna, är svaren häpnadsväck- turligt och lätt att förstå. Att förändringen ande öppenhjärtiga och informativa. Det varit så snabb och drastisk bara under de insamlade materialet ger en bra bild av senaste femtio åren kan verka mera för- dagens renlighetsuppfattning men inne- bluffande i dagens hygien- och kropps- håller också värdefulla upplysningar om fixerade västerländska värld. de stora förändringar som på relativt kort Folkkultursarkivets frågelista ”Person- tid har ägt rum när det gäller tvättvanor lig hygien”, som publicerades inför julen och inställning till människokroppen. 2001, tog upp olika aspekter på ämnet, allt Speciellt intressant är det att få ta del av från sanitära förhållanden till hur man den äldre generationens reflektioner över uppfattar andra människors hygien, eller sina vanor och förändrade levnadsvillkor brist på sådan. Arkivet fick ta emot 162 under ett långt liv. Att yngre personer svar, i genomsnitt både långa och detalje- tenderar att duscha oftare än äldre, och rade. Hälften av svararna kan räknas till att många äldre personer uppger att de Folkkultursarkivets trogna och duktiga tvättar sig oftare i dag än i sin ungdom, är skribenter, men också glädjande många kanske ingen större överraskning med nya svarare hade hörsammat uppropet tanke på dagens radikalt förbättrade sa- om att berätta om sina bad- och tvättvanor nitära förhållanden. och åsikter om kropps- och skönhetsvård. Överlag håller svaren en hög standard, Den geografiska spridningen bland sva- och man kan bara glädjas åt att ämnen ren är följande: 72 från Nyland, 43 från som renlighet och kroppsuppfattning Österbotten, 15 från Åboland, 13 från inte längre tycks vara tabu som forsk- Åland, 10 från övriga orter i Finland samt ningstema. Tvärtom kan man nästan säga 6 från informanter som numera är bosatta att det är de mest intima och känsliga frå- i utlandet. Tre svarare hade valt att vara gorna som fått de mest personliga och anonyma. Åldersfördelningen mellan sva- engagerade svaren, t.ex. när sagesmännen rarna är rätt jämn, men tyngdpunkten lig- beskriver sina erfarenheter av de första ger på personer födda åren 1930–1940. hemvirkade mensskydden eller kampen Den äldsta informanten är född 1912 och mot huvudlössen. den yngsta 1984. Könsfördelningen däre- Det insamlade materialet visar att den mot är synnerligen ojämn; endast 25 av personliga hygienen uppfattas som en svararna är män. naturlig del av det dagliga livet, som Trots att frågorna behandlade mycket både får ta tid och kosta pengar. Att da-

10 gens finlandssvenskar, oavsett ålder eller delarna, ansiktet och händerna, inför hel- yrke, är renliga av sig, går inte att ta miste gen. Badade gjorde man vanligen endast på. Men så har det inte alltid varit. en gång om året, till julen. Från slutet av 1800-talet började hy- gienivern växa sig allt starkare bland bor- Redan de gamla romarna gerskapet, som fått ett behov av att sär- skilja sig från den växande arbetarklas- Hur har man då genom tiderna förhållit sen. I sin nitiskhet blev överklassens sig till personlig hygien? självhävdande hygienism till en fixering Romarna hade ju som bekant ett stort där allt skulle rengöras och desinficeras. intresse för att träna och utveckla både Allt som berörde det kroppsliga och fy- kroppen och själen. Deras uttryck corpus siska tabubelades och omskrevs för att sanum, en sund kropp, byggde vidare på markera ett avståndstagande från det det grekiska idealet och spelade en viktig som betraktades som lågt och oanstän- roll för utvecklandet av romarnas badin- digt. Kroppen och dess funktioner blev rättningar. I romarriket fanns två slags något som måste förträngas. Detta allmänna badinrättningar: i en del ägna- kroppsförnekande ledde småningom till de man sig endast åt att bada, medan en kroppsfixering som genomsyrade hela andra var utrustade både för bad och tillvaron. Under 1900-talet utvecklades idrottsaktiviteter, ibland även för mera den nitiska renligheten till normen för intellektuella intressen. ordning. I dag har vi emellertid fått ett De romerska baden hade stor betydelse slags reaktion på detta genom hudläkar- för befolkningens hälsa. Medelklassro- nas varningar för överdriven renlighet, maren badade dagligen, och t.o.m. slavar- som torkar ut huden och skadar den na- na hade rätt till regelbundna bad. Den ro- turliga och nyttiga bakteriefloran. merska badkulturen försvann från Väst- europa med romarrikets fall men bevara- des delvis i muslimska och turkiska bad- Kampen mot smuts – kampen inrättningar. Under renässansen åter- mot kaos upplivades hälsobadstraditionen, men det skulle dröja ända till senare hälften av Vi har i dagens moderna samhälle blivit 1900-talet innan badkulturen integrera- hygienfixerade, övertygade om värdet av des i vardagen och kom att gälla alla sam- att hålla rent och snyggt omkring oss. Be- hällsklasser. greppet smuts är emellertid i högsta grad På 1700-talet var det ännu inte uppen- relativt och innehållet varierar både i oli- bart att hygienen var en förutsättning för ka tider och i olika kulturer. Sådana käns- hälsa och skönhet. 1800-talet blev sedan lor som vi upplever som naturliga och in- hygienens och medicinens genombrotts- stinktiva är i själva verket kulturbundna. tid och nu började man förstå sambandet Begrepp som äcklig och smutsig är inga mellan hygien och hälsa. Men hygienfrå- egenskaper som finns i föremålen som så- gan kom också att bli ett effektivt makt- dana. Enligt antropologen Mary Douglas medel för överklassen. Allmogens syn på existerar inte någon absolut smuts. Det är kropp och smuts var okomplicerad och sammanhanget som avgör om något be- tvättningen hade mera en rituell prägel traktas som smutsigt eller inte. En sko på då man tvättade de mest synliga kropps- matbordet, om än aldrig så ren, uppfattas

11 De sanitära förhållandena kunde ännu på 1950-talet vara ganska enkla. I enrummaren på Flemingsgatan i Helsingfors fick man 1956 klara sig med ”en kallvattenskran, en gaslåga för att värma vattnet och ett tvätt- fat”. (SLS 2013:16) negativt och en läcker smörgås i vardags- mellan sig själva och omvärlden. Det rumssoffan väcker liknande anstöt. Doug- finns ju t.ex. gott om tabun som gäller las hävdar att smuts är en biprodukt av svett, blod, spott, snor, urin och avföring. det systematiska ordnandet. Man reorga- Vissa företeelser som inte accepteras i of- niserar sin närmiljö och definierar världen fentliga sammanhang kan tillåtas hemma så som man vill ha den. i den privata sfären. Enligt Douglas ”pur- Etnologerna Jonas Frykman och Orvar ity rule” (renhetsregeln) gäller att ju hög- Löfgren är inne på samma linje, då de skri- re upp i samhället man befinner sig, desto ver om vår strävan att hålla den värld som större kontroll förväntas man ha över sin vi själva bestämmer över ren och prydlig – kropp. Renhetsregeln handlar om kultu- något som inger oss en känsla av trygghet. rens seger över naturen. Enligt Frykman Detta gäller också den egna kroppen: ”... och Löfgren betyder det att ”tämja djuret att se till att hår, skägg och naglar är i gott i sig”, alltså känslorna, de organiska skick liksom att man själv är ren. Kampen funktionerna, sexualiteten – att bli kulti- mot smuts, orenlighet och oordning är den verad, helt enkelt. klassiska kampen mot kaos.” Vårt samröre med andra människor är reglerat av ett otal för oss självklara men Från tvättfat till duschkabin de facto kulturbundna normer: att inte peta sig i näsan, rapa ljudligt, spotta på För väldigt många av dem som svarade golvet m.m. Starkast är de tabun som har på frågelistan har både de sanitära förhål- att göra med personers gränsdragning landena och de egna tvättvanorna för-

12 ändrats radikalt under deras livstid. Gi- söka någon badinrättning om jag vill, så vetvis gäller detta speciellt för de något visst är skillnaden jättestor. Det kunde inte vara vanligt med dusch dagligen när ingen äldre informanterna med ett långt tids- dusch överhuvudtaget existerade i den mil- perspektiv. Så här berättar ett par infor- jö man levde i. (Kvinna, f. 1945) manter: Många äldre hushåll, både på landsbyg- När jag var ung fanns det ju ingenting, vattnet skulle bäras från något dike /... /, fanns den och i staden, saknade ännu på 1950- det brunn så fick man gå långa vägar, och talet egentligt tvätt- eller badrum. Då var där kunde man finna allt möjligt, allt kan man hänvisad till en vrå av kammaren el- man inte berätta heller. (Man, f. 1933) ler köket, där man fick klara av att tvätta sig i ett tvättfat efter bästa förmåga, med Renlighetsuppfattning och sanitära förhål- hjälp av en tvättlapp och kallt eller varmt landen har ändrat drastiskt under min livstid /... /. Från utedass utan belysning och vatten. En informant skriver om förhål- bastu i skild byggnad, till bostad med två landena i en stadslägenhet: innetoaletter, dusch, bastu, tvättrum, samt hobbyn där det finns bastur, duschar plus ... år 1956 flyttade vi till en enrummare, ca duschtvål. Jag har dessutom tillgång till 30 kvm, på Flemingsgatan 8 i Berghäll. WC badkar så ofta jag önskar, och kan /... / be- låg ute i trappan och användes av två famil-

I dag har det blivit vanligt att byta ut badkaret mot en duschkabin. De här småpojkarna får bada i stora plast- bunkar i stället. (SLS 2013:23)

13 jer. Vi hade vedeldning och bara en kallvat- da delar”, dagligen. Många är de som tenkran, inget badrum. (Kvinna, f. 1930) uppger att de i yngre år tvättade hela kroppen en gång per vecka, ofta i bastun, Sällan kunde man heller i de bostäder där medan de övriga dagar skötte hygienen man installerat badkar kosta på sig att vid tvätt- eller handfatet. Flera informan- bada varje dag. Ofta skulle badvattnet ter betonar att man trots enkla förhållan- värmas separat med hjälp av ved eller den ändå lyckades sköta sin hygien. Den gas. Under krigs- och kristider blev ba- egna modern framstår vanligen som den dandet helt enkelt för dyrt. som tidigt lärde barnen vikten av att hålla En del informanter som vuxit upp på sig ”hela och rena”, och hennes egen ren- landsbygden minns med värme de gång- lighet poängteras ofta: er de fått besöka någon släkting i staden och blivit bjudna på karbad. I dag, då Mamma var livrädd – inte för att råka ut för många slängt ut sina gamla badkar och en olycka – men OM hon råkade ut för en – installerat duschkabin i stället, har bad- att inte ha hela och rena kläder! (Kvinna, f. karet igen börjat uppfattas som lyx. Ett 1933) annat badrumsinventarium som fått lyx- Det finns också undantag där barnen inte prägel är bidén: har fått den omvårdnad de hade behövt: Min bästis som bodde på samma gata bodde i radhus och de hade ett stort badrum När jag gick i skolan blev jag tvättad i en bun- med bidé! För mig var det här med bidé det ke placerad i köket strax före jul. Sedan fick mest lyxiga man kunde föreställa sig. Lite jag gå i bastun och tvättstugan hos grannen Hollywood på något sätt. (Kvinna, f. 1965) till midsommar. Jag minns ännu hur jag var brunprickig runt mage och underliv av att jag var smutsig. Händer och ansikte tvättade Det är ändå bidéduschen, som ju i Fin- man varje kväll. (Kvinna, f. 1949) land finns på de flesta moderna, både privata och allmänna toaletter, som får flest När det gäller hårvården uppger de flesta lovord av informanterna. Den har revolu- informanter att de tvättar håret var tredje, tionerat tvättvanorna och underlättar ibland varannan dag. En del yngre perso- skötseln av den dagliga hygienen. ner skriver att de tvättar håret t.o.m. varje dag, och för de äldsta gäller i regel en gång i veckan. En informant född 1943 Nödvändigt ont eller nöje? berättar att det i hennes ungdom sades att man inte skulle tvätta håret oftare än en Hur ser då dagens finlandssvenskar på gång per vecka. Detta bekräftas av t.ex. sin hygien? Det insamlade materialet vi- Praktisk handbok för hemmet från 1947: sar entydigt att man i dag tvättar sig oftare än t.ex. under 1950-talet. Mycket beror Naturligtvis finns det ingen möjlighet att givetvis på de förbättrade sanitära förhål- dagligen tvätta håret. Det skulle bara vara landena, men man kan också skönja ett skadligt för håret och ingen har i dessa tider av brådska tid till det. Men praktiskt taget större intresse för renlighet och kropps- alla människor kunna ägna ett par timmar i kultur. Flera informanter anser att det veckan åt tvättning av detsamma om håret ställs större krav på renligheten i dag. In- är mycket fett, varannan eller var tredje om formanterna meddelar att de tvättar hela håret är torrt. kroppen i duschen, eller ännu oftare ”val-

14 När jag var barn använde alla damer lock- tång och jag kan tydligt ännu / ... / minnas doften av bränt hår, om tången var för het ... (Kvinna, f. 1920)

Tandborstning är något som många av de äldre svararna har bekantat sig med först i skolåldern eller ännu senare, kanske först som vuxna. Tandborstarna blev inte vanliga förrän fr.o.m. 1920-talet, och innan man mera allmänt började använda tandkräm, ett par årtionden senare, bors- tade man tänderna med salt och vatten. Man satsade inte på tandhygien som dagens barn och unga är vana vid, nu då det vanliga är att man borstar tänderna mor- gon och kväll. Så här minns en informant:

Jag hörde ofta hos min mormor om hur hon hade löständer i hela munnen när hon fyll- de tjugo år, och det ansågs som fint och för- möget – som en statussymbol. (Kvinna, f. Innan schampot kom tvättades ofta håret med van- 1920) lig byktvål, och i sista sköljvattnet kunde man till- sätta en skvätt ättika för att ge håret glans. Bilden De flesta av svararna anser att renlighet från Pargas är tagen 1946. (SLS 2013:60) är en dygd, men man sköter sin hygien både för att själv må bra och för att andra människor ska trivas i ens sällskap. De dagliga tvättrutinerna blir mera ett nöd- Schampo och hårbalsam kom först på vändigt ont som man vill få snabbt un- 1950-talet och före det var det vanligt att danstökade, men många säger sig njuta man använde samma tvål till håret som av den sköna känslan efteråt: till den övriga kroppen. Då var det fråga om hemkokad, illaluktande tvål eller gul Känslan av att vara ”nyfödd”! Underbart! stångtvål som man köpte i butiken, och (Kvinna, f. 1972) som också användes som byktvål. Många informanter minns Sunlight-tvålen och En rätt vanlig kommentar är att man förr den lyxiga Palmolive-tvålen, som man inte tänkte så mycket på njutningsaspek- ibland kunde få från Sverige. I sista skölj- ten. Huvudsaken var att man blev ren. vattnet tillsatte man en skvätt ättika om Nuförtiden kan t.ex. ett bad i badkar ut- man ville göra håret glansigt. vecklas till rena excesser: På 1940-talet fanns ännu inga papiljotter att köpa i butiken. Ville man ha vågor i Då har jag skumbad, örtbad, oljebad eller håret kunde man själv rulla papiljotter av något liknande. Levande ljus brinner på la- voarkanten och ibland brinner aromstickor silkigt toalettpapper, som man fick köpa som ger väldoft. Skumvin eller cider brukar buntvis färdigt utskuret i ark. Ett annat jag dessutom förtära i badet när jag riktigt sätt var att använda locktången: stornjuter eller badar i sällskap i samma

15 badkar. Sådant är helt för avkoppling och som saknade badrum och varmvatten. visst blir man ren på köpet. Musik vill jag Bastubesöket blev för barnen ofta veck- vanligtvis inte ha, utan det är TYSTNAD ans händelse: som gäller, det är bäst avkopplande så. Har jag sällskap i badkaret kan vi ha musik i var- dagsrummet. (Kvinna, f. 1945) Efter bastubadandet på laven gick vi ut i tvättrummet och mamma tvättade oss med ”marschalkan” [tvättsvamp]. / ... / Det som vi verkligen såg fram emot var ”kaljamug- Bastu en gång i veckan gen”, en halvliters plåtmugg med svag- dricka som kostade 50 penni. (Kvinna, f. När det gäller att kombinera hygien med 1920) njutning är det väl ändå bastubadet som När jag var barn gick mamma, min syster får de mest euforiska omdömena. För de och jag en gång i veckan i bastu. Då tvätta- flesta informanter spelar bastubadet en des hela kroppen och håret ordentligt, vilket viktig roll, inte så mycket för hygienen, vi inte var speciellt förtjusta i. Men det var som för dess avslappnande verkan. Spe- ändå en rolig kväll, lite speciell. Spännande ciellt är det på sommarstugan man badar, redan att gå över höghusgården bara iklädd badrock, för att inte tala om hur underbart ofta t.o.m. flera gånger i veckan. Många det var med traditionen att efteråt alltid få har ju dessutom bastu i anslutning till sin hot dogs och grön limsa! (Kvinna, f. 1972) egentliga bostad eller åtminstone tillgång till bastu i samma hus i stan. ”Jag kan inte Många av svararna uppger att de som förstå hur någon kan leva utan bastu!” yngre oftast badade bastu en gång i veck- utbrister en kvinnlig informant, född an, vanligen på fredag eller lördag. Nu- 1982, i sitt svar. ”Bastubadandet är för mera är inte veckodagen av lika stor bety- mig en närapå helig ritual, som ingenting delse. får störa. / ... / Också ens tankar blir så Vissa informanter påtalar den i synner- avklädda i bastun”, skriver en annan, het på finskt håll rätt utbredda seden att född 1938. bjuda sina gäster på bastu i samband med Historiskt sett har ändå bastubadandet visiter. En del är mycket kritiska till seden varit mindre utbrett i västra Finland och och tycker inte om att gå i bastu då de bland finlandssvenskarna än bland de precis har duschat för att klä sig festfina, finskspråkiga i landet. Ibland samsades lagt make-up och friserat sig i håret. flera gårdar om en gemensam bastu och Ändå kan det ibland kännas oartigt att flera hushåll badade varje gång den elda- avböja. des. På så sätt utnyttjades värmen effektivt. På vissa håll användes bastun mera för andra ändamål, såsom mältning av Båtlack på naglarna och korn, torkning av lin och rökning av kött. pilsner i håret Man tvättade sig i bastun endast i trösk- ningstider och kanske i samband med När det gäller olika kroppsvårdsproduk- andra smutsiga arbeten. Annars eldades ter och kosmetika har utbudet breddats den främst till jul och midsommar. mycket under de senaste decennierna. De allmänna basturna i städerna, som i Varuhusens kosmetikavdelning dignar dag så gott som helt har försvunnit, spe- av många olika märken, av de mest speci- lade länge en viktig roll i synnerhet för aliserade produkter, för varje liten detalj den mindre bemedlade befolkningen, av kroppen. Mer eller mindre samma

16 produkt kan finnas i flera olika prisklas- ser, och många konsumenter upplever i dag att utbudet är för stort. De något äldre svararna, som upplevt både krigs- och kristider, kan berätta om den brist som förekom på många nöd- vändiga hygienartiklar såsom toalettpapper, för att inte tala om lyxprodukter typ kosmetika:

Vi [barnen] fick också klippa tidningspap- per till tuppapper. Ute på tuppen fanns två spikar för papper. På den ena hängde tid- ningspappret och på den andra det vita pappret. Allt vitt silkespapper togs / ... / tillvara för tuppbruk. (Kvinna, f. 1920)

Inte ens en i dagens samhälle så vanlig hygienartikel som deodoranten har sär- deles många årtionden på nacken:

I min ungdom på 1930-talet fanns det inga deodoranter. Vi stickade själva våra ylle- jumprar och dem kunde man inte tvätta alla Utbudet av hygienartiklar var tidigare avsevärt dagar. / ... / Det var ett enormt framsteg, mindre än i dag. Man tog ibland till ganska prosai- när man började få köpa s.k. svettlappar. De ska medel för att piffa upp sitt utseende. Här har var runda lappar av gummi, klädda med informanten lagt en hemlagad skönhetsmask av vitt bomullstyg. Varje kväll sprättade man morot. (SLS 2013:34) loss dem och tvättade dem. / ... / Om man inte bytte varje dag, luktade man både svett och varmt gummi nästa dag. (Kvinna, f. 1920) ter. Det är bara några av de yngre som i princip anser att männen i jämlikhetens De unga kvinnor som ville försöka piffa namn också ska få göra sig lite vackrare. upp sitt utseende, utan att slösa pengar Från att tidigare ha varit en mycket pri- på dyra och svåråtkomliga produkter, vat sysselsättning tycks också sminkan- fick ofta ta till ganska prosaiska metoder. det ha blivit en aktivitet som praktiseras Man kunde t.ex. använda vanligt båtlack helt öppet, speciellt av yngre kvinnor. Då på naglarna. Problemet var bara att det det förr ansågs opassande eller vulgärt torkade så långsamt. Som hårläggnings- att t.ex. måla läpparna offentligt, kan man vätska kunde man använda pilsner, men i dag få se till synes oberörda kvinnor på doften var inte så angenäm. metrotåg och i stadsbussar lägga fullstän- Den vanligaste inställningen till kosme- dig make-up inför ögonen på sina med- tika tycks vara den att lite smink förskö- passagerare. nar, men make-upen ska vara naturlig För många människor begränsas deras och på ett diskret sätt framhäva det vack- användning av kosmetika drastiskt av al- ra hos kvinnan. Sminkade män verkar lergier. Populära produkter tycks vara se- vara frånstötande för de flesta informan- rier som saknar doft- och färgämnen, t.ex.

17 sådana som säljs på apotek. Andra igen Trasorna samlades i ett emaljerat fat i kallt anser att en god doft och kanske en läcker vatten och täcktes med en tidning så att inte karlarna i familjen skulle se dem. Sen skulle förpackning ger den lilla extra känslan av de tvättas med såpa och gnuggas, sköljas lyx. Miljövänligheten och att produkter- och baddas i kokhett vatten och sköljas igen na inte är testade på djur är aspekter som i kalla vatten. När de var helt rena fick jag betonas av flera svarare. hänga ut dem på tork. Min mamma hade ju inte ens fått hänga ut dem på sin tid. (Kvin- na, f. 1949) Stoppdukar av flanelltrasor De första engångsbindorna som fanns att Mensskydden är ett område där produkt- köpa bestod av bomull klätt med gastyg. Cellstoffbindorna, som knöts fast i en utvecklingen verkligen gått långt på femtio, sextio år. Från att ha varit något som gummibandsgördel, blev mera allmänna man inte ens kunde nämna vid namn, gör fr.o.m. 1950-talet och tampongerna på 1960-talet. På 1970-talet kom de självhäf- man i dag öppet reklam för mensbindor och tamponger. Helt naturligt har man tande bindorna, men först på 1990-talet tydligen ännu svårt att förhålla sig till revolutionerades marknaden av de super- tunna och högabsorberande bindorna. dem, eftersom reklamen vanligen undvi- ker att nämna vad de ska användas till, Produktutvecklingen och marknadsfö- och vätskan som man demonstrerar bin- ringen har nu gått så långt att man t.o.m. försöker sälja trosskydd som en nödvän- dans uppsugningsförmåga med är blå! Menstruationen kallades tidigare ”må- dig hygienartikel: nis” eller bara ”det”, och då flickorna var Nufötiden görs det mycket reklam för tros- befriade från gymnastiken i skolan p.g.a. skydd som ska användas dagligen för att mensen sades det att man ”satt” eller man ska känna sig fräsch. Jag blir upprörd hade ”vanlig orsak”. över det, förstår verkligen inte meningen Innan de första engångsbindorna kom med att sätta plastade skydd i trosorna var- ut på marknaden, efter de senaste krigen, eviga dag, det känns ju allt annat än fräscht! / ... / ... och hur påverkar det inte den all- var man tvungen att göra sina ”stoppdu- männa opinionen när trosskydd år ut, år in kar” själv. På 1930-talet använde man ofta marknadsförs som en nödvändighet för handvirkade eller -stickade bindor av kvinnor som vill känna sig fräscha? (Kvin- mjukt bomullsgarn: na, f. 1972)

De var väl 20–25 cm långa och försedda I dag har väl den största mystiken kring med öglor i ändorna. De fästes sen på knap- mensen skingrats, men speciellt för något par som satt på ett bomullsbälte (stickat el- äldre personer kan ämnet fortfarande ler virkat) med två korta tränsar med knappar i. (Kvinna, f. 1925) vara tabu. Många informanter är emellertid tacksamma över att dagens kvinnor Man sydde också tjocka bindor av gamla inte längre behöver smussla lika mycket lakanstrasor eller flanellskjortor, som se- med naturliga saker. En kvinna född 1936 dan fästes med säkerhetsnålar i ett band minns t.ex. hur besvärligt det var då hon i runt midjan eller trocklades fast i under- sin ungdom inte vågade sig in i en affär byxorna: för att köpa bindor när det stod en manlig expedit bakom disken.

18 Sabadillättika, jag. Först smetade dom in petroleum i håret petroleum och DDT och så mössan på, både natt och dag, ett par tre dygn kanske, och så luskammen för att få bort liken, och så tvättning förstås. (Kvin- Ett annat område där det med åren skett na, f. 1939) en märkbar avdramatisering är problemet med huvudlössen. På frågan om I dag, då det igen regelbundet förekom- ohyra är det flera informanter som vitt- mer lössepidemier i skolor och daghem, nar om vilken skam det förr ansågs vara har man tillgång till rätt så effektiva lus- att ha drabbats av huvudlöss. I själva ver- shampon. Bland yngre personer och små- ket har smittan ingenting med hygien att barnsföräldrar är inställningen också na- göra, men särskilt i de äldre informanter- turligare, fastän man är medveten om nas barndom ansågs det som ett tecken den skam som traditionellt förknippats på att man var snuskig: med lössen.

Huvudlöss var rätt vanligt förekommande i min barndom. Det ansågs i alla fall vara en stor skam att ha löss. Varje hem var i alla fall Luden eller slät försett med en luskam. / ... / Mamma och tjänarinnan stod på var sin sida om mig och På en punkt skiljer sig de äldre och de plockade löss, som de klämde ihjäl med yngre informanternas svar markant från tumnageln mot ett vitt papper. / ... / Hem- varandra, och det är på frågan som rör ma tvättades sedan mitt hår med sabadillät- tika och det upprepades flera gånger med kroppshår. Medan den äldre generatio- några dagars intervaller för att också ta kål nens kvinnor oftare uppger att de inte har på gnetterna. (Kvinna, f. 1920) brytt eller bryr sig så värst mycket om den saken, har yngre kvinnor i regel den De värsta minnen jag har från skoltiden har bestämda åsikten att kroppshåren bör att göra med det att jag hade huvudlöss. tuktas: Troligen hade vi alla syskon det (fem barn) men ingen talade om det eller gjorde något åt saken. Under en julfest när jag hade dia- Jag kan absolut inte tänka mig att ha hår dem i håret hade en mamma sett att jag under armarna. Det är en härlig känsla att hade gnetter i håret vid öronen och sen kal- ha släta ben. (Kvinna, f. 1980) lades jag i smyg Loppan under en lång tid. / ... / Det var inte roligt alls men jag teg och En annan kvinna född 1975 uppger att led och kände mig smutsig och dålig. (Kvin- hon åtminstone på sommaren rakar be- na, f. 1945) nen varje gång hon duschar, ungefär tre, fyra gånger i veckan. Man använde också både giftet DDT och Flera informanter berättar att de börjat vanligt lyspetroleum mot lössen: fästa vikt vid kroppshåren efter att någon väninna har introducerat seden att raka Mamma pudrade in vårt hår med DDT (det- benen, vanligen efter en vistelse som ut- ta var ju på 40-talet), knöt en duk runt våra huvuden och så fick vi ligga över natten. byteselev i USA. Kroppshåren har emel- (Kvinna, f. 1938) lertid också sina försvarare:

Hade huvudlöss som barn, kommer ännu Från USA importeras ju en hel del nya be- ihåg den obehagliga avlusningen. Kan ännu hov, t.ex. det här med att minska kroppsbe- känna hur hemskt tätt och varmt det var, håringen så mycket som möjligt för att vara med en spänd mössa, den var grön minns kvinnlig. Det har blivit genant att ha

19 kroppshår om man är kvinna. / ... / Mina na patienterna för vådorna av ett alltför fli- ben har jag aldrig rakat och tänker aldrig tigt badande och duschande. (Kvinna, f. göra det heller, det är bara besvärligt, och så 1932) blir jag redan principiellt så arg på att naturliga benhår anses okvinnliga! (Kvinna, f. Flera informanter anser att det fortfaran- 1972) de finns märkbara skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning om per- Om man ingående studerar t.ex. film- sonlig hygien, fastän de har blivit mindre: stjärnor, modeller och andra idoler kan man märka att dagens släta skönhetside- Män har inte lika stort behov av att ”se bra al också gäller för männen. Bortser man ut och dofta gott” varför männen fäster från den nästan obligatoriska ”tredagars- mindre vikt vid parfymering och den per- skäggstubben” är också många av de sonliga hygienen som helhet. (Man, f. 1958) manliga stjärnorna förvånansvärt släta i skinnet. Ännu för några årtionen sedan De flesta informanter tycker att den obe- ansågs det manligt med hår på bringan, hagligaste följden av bristande hygien är medan dagens ungdomlighetsideal tycks dålig lukt: gälla för såväl kvinnor som män. Här kan man dra en intressant parallell till romar- Det som de flesta anser som genant är svett- lukten. Det kan bero på att man i dagens tiden, då skönhetsidealet föreskrev raka- samhälle försöker dölja den egna kropps- de kroppar för bägge könen. lukten med parfymer och deodoranter. Man är inte van med att känna svettlukt. (Man, f. 1971) ”Lukten är värst” Flera av svaren tar också upp problemet När det gäller dagens hygienstandard är med hur man ska kunna hjälpa en medde flesta informanter av den åsikten att människa som uppenbart missköter sin man sällan träffar på smutsiga människor hygien: numera. Det är då fråga om utstötta, al- koholiserade eller mentalt sjuka perso- Det är svårt att tala om det och det kan anses ner, som saknar förmåga att ta hand om kränka en persons frihet om man tar upp saken med den person som saken gäller. Det sig själva. Också när det gäller skillnader kan också bedömas som mobbning då man i mellan kvinnors och mäns hygienupp- alla fall inte känner sin arbetskamrats hem- fattning har det skett en utjämning. Den förhållanden. (Man, f.1971) tid tycks vara förbi då en riktig karl skulle lukta både tobak och svett. Så här skriver En annan intressant sak, som informanter- en informant som är läkare till professio- na gärna tar upp i sina svar, är den för- nen: ändrade synen på blygsel och genans:

Mäns och kvinnors hygienuppfattning är Gravida kvinnor spänner tunna trikåtröjor tämligen lika. Där har det skett en stor för- runt sin mage. Vi iklädde oss täckande tält. ändring under de senaste decennierna, det Nakna kroppar och kroppsdelar exponeras kunde jag lägga märke till i mitt arbete. Tidi- på ett helt annat sätt, i reklam, på teatern, på gare, på 60–70-talet var männen, även poj- badstränderna etc. Unga flickor visar sina karna, smutsiga, svettluktande och hade navlar mitt i vintern under öppna kappor ovårdade tänder. Under de senare [åren] och kortkorta blusar. Invandrare från andra märkte jag skillnaden. Nu fick jag börja var- kulturer är väl i samma belägenhet, som om

20 Vi sköter vår hygien för vår egen trivsel, och andras. För många personer inkluderar begreppet hygien också njutning, avkoppling och samvaro. Här har Esbo simsällskap trevligt tillsammans i simbassängen. (SLS 2013:63)

t.ex. min farfar skulle uppstå från de döda Källor och se sig omkring. (Anonym) SLS 2013 Personlig hygien. Folkkultursarki- Sammanfattningsvis kan man konstatera vets pristävling nr 42. Marika Rosenström. 2002. att ämnet personlig hygien både intresse- rar och berör dagens människor. Vi sköter vår hygien både för vår egen trivsel och Litteratur för andras. För många personer inbegri- per begreppet hygien också ett visst mått Brown, Carolina: Skönhetens mask. Ur den av njutning och flärd, som en krydda i kroppsliga skönhetens historia. Stockholm 1994. den grå vardagen. Men samtidigt som vi sätter likhetstecken mellan hygien och Douglas, Mary: Purity and Danger. An Analysis of Concepts of Pollution and Taboo. London hälsa har vi blivit medvetna om riskerna 1966. med överdriven hygien och antibakteriel- la produkter. Den gamla sanningen om Frykman, Jonas: ”Hel och ren. Kropp och tan- att ”lagom är bäst” tycks gälla också här. ke hos bönder och borgare”. Jonas Frykman En informant avslutar sitt svar med den & Orvar Löfgren: Den kultiverade människan. intrikata frågeställningen: ”Har vi blivit Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund 11. Lund 1979. för rena, rent av?” Holm, Thora: Praktisk handbok för hemmet. Marika Rosenström Stockholm 1947.

21 Lagerspetz, Olli: ”Smuts och renlighet vid mis ja sielu. Red. Peter Clark. Porvoo – Hel- gränsen mellan fakta och praxis”. Laborato- sinki – Juva 1993. rium för folk och kultur nr 2, 2002. Prim, Ragnhild: ”Skönhetsvård”. Kroppsvård. Lindqvist, Yrsa: ”Bastun och finlandssvenskar- Praktisk handbok. Utgiven av Husmodern. na”. Anna-Maria Åström, Bo Lönnqvist & Stockholm 1932. Yrsa Lindqvist: Gränsfolkets barn. Finlands- svensk marginalitet och självhävdelse i kultur- Åkesson, Lynn: ”Veta sitt värde”. Modärna ti- analystiskt perspektiv. Folklivsstudier XXI. der. Vision och vardag i folkhemmet. Red. Jonas Helsingfors 2001. Frykman & Orvar Löfgren. Skrifter utgivna av Etnologiska sällskapet i Lund 15. Malmö Nielsen, Inge: ”Terve sielu terveessä ruumiis- 1985. sa – roomalaiset kylpylät”. Eurooppa. Ruu-

Personlig hygien Folkkultursarkivets pristävling nr 42

Pristagare: Pia Christina Hartman, Helsingfors Yngvill Martola, Karis I pris, 170 € Rita Nikiforow, Esbo Margareta Karlson, Åbo Maire Peltonen, Åbo II pris, 90 € Grete Ramsten, Falun, Sverige Bi Hagman, Helsingfors Kurt Sundström, Ekenäs III pris, 60 € Gun Wiik, Jakobstad Susanna Åhman, Grankulla Henrik Wrede, Pargas IV-X pris, 40 € Birgitta Abrahamsson, Åbo Hedersomnämnanden Elina Andersson, Karis Karin Herala, Långåminne Elisabeth Fellman-Silfvenius, Sjundeå Rainer Hindsberg, Helsingfors Kristine Grön, Överpurmo Kerstin Muinonen, Helsingfors Christian Kronström, Vasa Bo Pensar, Vasa Dorrit Krook, Dalsbruk Folke Pettersson-Fernholm, Helsingfors Sanna M. Wiklund, Nykarleby Carl-Eric Silvander, Uleåborg Pia Sirén, Åbo Bokpris Monica Stjernberg, Enklinge Börje Backholm, Sundom Marianne Tapper, Ingå Siv Björklöf-Johansson, Esbo Helmer Wikstén, Helsingfors Nora Blomfelt, Helsingfors Katarina Bondestam, Bobäck Utlottningspris, 40 € Annika Bäckman, Oitbacka Aslög Forsman, Larsmo Carina Gräsbeck, Åbo Lotta Lerviks, Karis Nina Gustavsson, Mariehamn

22 Kläder och klädsel Folkkultursarkivets pristävling nr 43

Kläder och klädsel är tema för årets pris- tävling. Efter frågebrev om bl.a. mat och hygien fortsätter alltså Folkkultursarki- vet att samla in uppgifter om områden som alla dagligen kommer i kontakt med. Vi ber dig den här gången att berätta om kläder och klädsel under olika perioder av livet. Det finns kanske plagg från barndomen eller ungdomstiden som stannat i minnet. Hur klädde du dig då och hur har inställningen till klädseln förändrats i takt med ökat utbud, växlande trender och tilltagande ålder? Vilken typs kläder föredrar du numera? Efter kriget kunde ett klädesplagg sys om och ändra skepnad flera gånger, varje tygstycke togs till vara. På 1950-talet kom det första ungdomsmodet, på 1960-talet minikjolen och maxikappan men också hippiegenerationens flower power-mode. Unisex-modet, Marimekkoränderna, trikåsammet och velour förknippas där- emot med 1970-talet. TV-serien Dallas på- verkade både frisyrer och klädval på 1980-talet, t.ex. axelvaddar var definitivt inne. Trots att det alltså går att urskilja ett mode för varje årtionde ser vardagen säl- Talesättet ”kläderna gör mannen” kan också gälla lan ut som i modemagasinen. Nytt och kvinnor. Detalj ur en reklam för tyg från De före- gammalt blandas, ekonomin medger inte nade yllefabrikerna i tidningen Jul-Lottan 1938. att garderoben förnyas inför varje säsong, (SLS 1404) en del plagg är favoriter trots att de inte längre är moderna. Det tar också tid att smälta de nya trenderna. Det som först förefaller fult kan ett år senare ändå finna många innebär trenderna främst att an- vägen till den egna garderoben. För passa sig till utbudet i affärerna.

23 Vi ber dig alltså berätta om din egen skapliga ändamål. Uppge vem som syns garderob, dina klädval, dina älsklings- på bilden, beskriv klädseln samt ange var plagg, moden du trivts eller vantrivts och när fotografierna är tagna. Om du vill med. Du kanske har minnen kring enskil- kan du också få en kostnadsfri kopia av da klädesplagg som skolavslutningens ditt svar. Hjärtligt tack på förhand för ditt klänning, nylonstrumpor, lappade jeans intresse! eller hemstickade tröjor. Ofta är kläderna förknippade med känslor och minnen av Yrsa Lindqvist olika livsskeden. Tycker du att normerna för ”hur man bör” klä sig har förändrats? Om du har synpunkter på det här så skriv 1. Kläder att minnas och berätta! Nedan följer ett antal frågor som berör Berätta hur du minns din klädsel när du kläder och klädsel. Du kan välja att skriva var barn. Vilka plagg minns du särskilt? om något enskilt område eller svara på Fick du ärva kläder? Var kläderna hem- hela frågebrevet. Frågorna ska närmast sydda eller köpta? Fanns det särskilda fungera som inspiration och stöd för min- tillfällen då du fick nya kläder? Påverka- net. Skriv gärna om dina egna synpunk- de kamraternas klädsel din egen? ter och värderingar, det är sådant som är Berätta om kläder från din ungdoms- intressant och värdefullt för eftervärlden. tid. Vad var populärt och efter vilka före- Fram till den 15 mars 2003 tar vi emot bilder valde du din stil? Var det viktigt att svar. Fem penningpris à 50–200 € delas följa modet? Har du som ung sytt eller ut förutom ett antal bokpris. Bland samt- stickat egna kläder? Var inköptes ung- liga svar lottas också två extrapris à 50 € domskläder? I vilken ålder fick du själv ut. välja och köpa kläder? Hur förhöll sig Svaret kan returneras i det svarskuvert dina föräldrar till din klädsel? som sänds till alla informanter eller Finns det kläder från andra skeden i li- adresseras till Svenska litteratursällska- vet som du särskilt minns, t.ex. mamma- pet – Folkkultursarkivet, Riddaregatan 5, kläder? 00170 Helsingfors. Vi vill gärna att du fyller i personblanketten. Skicka den med ditt svar, men observera att om du inte 2. Arbete, fest och fritid svarar behöver du ej heller returnera blanketten. Hur har du klätt dig i ditt arbete? Har det Kontakta undertecknad om du har frå- funnits normer för klädseln på din arbets- gor eller önskar mer information om frå- plats? Har dessa förändrats under ditt yr- gebrevet, tfn 09-61 87 77, 09-61 87 74 52, kesverksamma liv? Om du använt uni- eller e-post [email protected]. form, arbetsdräkt eller skyddskläder, be- Eftersom ämnet behandlar kläder tar vi rätta hur de har utvecklats. också gärna emot fotografier, skisser och Vid vilka tillfällen ”klär du upp dig”? teckningar som belyser modets växlingar. Tycker du att det är viktigt att med kläd- Skriv tydligt om du önskar fotografierna i seln markera speciella tillfällen? Vilka är i retur eller om vi får behålla originalen. så fall dylika tillfällen? Har du någonsin Observera att fotografierna införs i vår känt dig ”fel” klädd? Hur vet man hur bilddatabas och kan användas för veten- man bör klä sig, eller spelar det någon

24 Festklädseln är känslig för trender, främst sker de stora förändringarna inom dammodet medan herrarnas kostymer är mer traditionsfasta. Festklädd personal vid varu- och resegodsförsäkrings aktiebolaget Europeis- ka på 1960-talet i Helsingfors. (SLS 2011) roll? Har seden att ”klä upp sig” varierat Berätta också hurdana skor du använ- under olika tidsperioder och beroende på der vid olika tillfällen. Hur ser t.ex. dina din ålder? Hur klär du dig till fest? Gör festskor, fritidsskor eller arbetsskor ut? du skillnad mellan vardag och helg i din Vad är viktigt då du köper skor; priset, klädsel? materialet, att de är bekväma, att de ser Berätta om fritids- och hemmakläder. bra ut etc. Berätta också om skodon som Klär du om dig efter arbetet då du kom- t.ex. träskor och stövlar. Hur tycker du att mer hem? Upplever du att det är en skill- skomodet har växlat när du gör en tillba- nad mellan klädseln på landsbygden och kablick? Hur många par skor använder i städerna? Hur klär du dig då du åker till du regelbundet? Är skorna en viktig eller landet, alternativt till staden? oviktig del av din klädsel? Har du kläder för friluftsliv och mo- tion? Använder du dem enbart i sport- sammanhang eller också annars? Har fri- 3. Vårda eller avstå luftskläderna förändrats jämfört med förr? Händer det att dina kläder blir utslitna? Beskriv klädselns tillbehör. Hur väljer Lappar du dem i så fall eller slänger du du handskar, vantar, scarf, halsduk, slips, bort dem? Sprättar du loss knappar, blixt- strumpor, huvudbonad etc. Bör de matcha lås etc. på ett uttjänat plagg för att eventu- din övriga klädsel? Är underkläderna en ellt återanvända dem? Vad gör du med viktig eller oviktig del av din klädsel? kläder du ej längre använder? Sparar du

25 dem, ger bort dem eller säljer dem på lopptorg? Finns det plagg som du haft svårt att avstå ifrån? Varför? Har du stoppat strumpor, lappat jeans, förstärkt kavajens armbågar etc.? Av vem har du i så fall lärt dig det? Får det synas att ett plagg är lappat, eller bör lappning- en döljas väl? Finns det plagg som du tycker att det lönar sig eller inte lönar sig att lappa? Lappar någon annan än du själv dina eller familjens kläder? I så fall vem? Tycker du att livstiden för ett plagg i dag är kortare än tidigare? Från när är ditt äldsta klädesplagg som du fortfarande använder? Klädinköp handlar ofta om att prova sig fram. Berätta hur du förvarar dina kläder; i Många faktorer bör stämma, plagget bör kännas bra, priset vara rätt, kvaliteten hyfsad etc. Spegel- klädskåp, garderob, klädrum, byrå etc.? bilden är ändå ofta det som avgör om inköpet blir Sätter du undan sommarkläder till vin- av eller ej. Marknad i Kristinestad 1968. (Foto Ra- tern och vinterkläder till sommaren? Var fael Olin. SLS 1026) förvarar du dem i så fall medan de ej är i användning? Har det hänt att mal eller pälsänger för- der? Är t.ex. material, skötselråd, färger, stört dina kläder? Om du har försökt kvalitet, pris, tidlöshet eller de senaste skydda dem för mal etc., berätta hur. trenderna avgörande för ditt beslut? Finns det speciella klädmärken som du favoriserar? I såfall varför? 4. Inköp Köper du kläder åt andra, t.ex. inom familjen? Köper någon annan kläder åt Var köper du dina kläder, i specialaffärer, dig? Hur mottas kläderna? Tycker du att varuhus, stormarknaden eller på postor- män och kvinnor förhåller sig till klädsel der? Köper du kläder på lopptorg eller i på olika sätt? Uppskatta på ett ungefär andrahandsbutiker? Har ditt köpbeteen- din eller din familjs klädbudget under ett de förändrats genom åren? år? Vem i familjen har mest/minst kläd- Är det för dig ett nöje eller en pina att kostnader? inhandla nya kläder? Planerar du dina inköp eller handlar du på impuls? Har det t.ex. hänt att du köpt ett plagg som du 5. Klädseln som markör aldrig använt? I så fall varför? När köper du kläder, inför särskilda händelser, årsti- Iakttar du andra människors klädsel? der eller då du känner för det? Utnyttjar Kan du ge exempel på vad du gillar och du realisationerna för klädinköp? Brukar ogillar i fråga om andras klädsel? Händer du ha smakråd med dig då du köper klä- det att du blir inspirerad av någon an- der, eller brukar du själv vara smakråd åt nans sätt att klä sig? Berätta hur du vill att någon annan? folk ska uppfatta din klädsel. Vems eller Enligt vilka kriterier handlar du klä- vilkas åsikter beaktar du när du klär dig,

26 eller struntar du i vad andra tycker? Har Beaktar du väderleken och årstiderna i du medvetet gått in för någon viss stil i din klädsel? Använder du t.ex. regnrock din klädsel? Finns det värden du står för och gummistövlar vid regn, strumpbyxor som påverkar hur du klär dig? Bär du eller långkalsonger vintertid och mössa t.ex. päls? Vill du uttrycka någonting då det är kallt? Om inte, berätta varför. med din klädsel? Vad i så fall? Finns det någonting du inte skulle klä dig i? Var- för? Kan du ge exempel på kläder som du 6. Trend och förändring tycker att symboliserar någonting? Kläderna kan dölja eller framhäva Skräddaren och sömmerskan anlitades kroppen, är det någonting du beaktar i flitigt förr, men hur är det i dag? Anlitar dina klädval? Finns det kläder som du du någon sömmerska på din hemort och uppfattar som omanliga eller okvinnliga? för vilka uppdrag i så fall? Vill du själv framhäva kvinnlighet/man- Kan du jämföra din klädsel med hur lighet i din klädsel? Klär du dig enligt sin- dina föräldrar eller andra vuxna klädde nesstämning? Påverkar t.ex. årstiderna sig i samma ålder som du är nu? Upple- val av färger och material? Tycker du att ver du att det har skett någon förändring det är lätt eller svårt att hitta kläder som i inställningen till kläder och klädsel? passar dig och som du tycker om? Hän- Ungdomlighet förefaller t.ex. i dag att der det att du lånar eller byter kläder med vara ett ideal för alla åldersgrupper, är någon annan? Är du nöjd med din garde- det någonting som syns i ditt klädval? rob? Klädmodet upprepas med jämna mel- Hur väljer du vad du klär på dig på lanrum, hur har du upplevt att ett mode morgonen? Går påklädningen snabbt el- som du varit med om tidigare kommit ler händer det att du provar dig fram? igen?

27 Svensk bokmässa med finländska förtecken

Under fyra dagar varje år förvandlas Göteborg till ett centrum för litteratur i alla former. Det är Bok & Biblioteksmäs- san som sätter sin prägel på rikets andra stad. Årets mässa, som ägde rum under tiden 19–22 september, var ägnad den nordiska litteraturen och ville särskilt lyf- ta fram den finländska kulturen samt aktuell finländsk litteratur och dess författa- re. För att ytterligare manifestera detta hade man president Mauno Koivisto som invigningstalare. Man lyckades med denna målsättning på ett alldeles enastående sätt. Jag frestas säga att man lyckas med detta varje år. Den finländska avdelningen tilldrar sig alltid ett mycket stort in- Finlandssvenska Arenan (i mitten) var välbe- tresse från besökarnas sida. sökt under samtliga mässdagar i Göteborg. (Foto Redan placeringen i den utställnings- Magnus Pettersson) hall som man kommer till direkt från hu- vudentrén och som bjuder välkommen med den uppe i taket placerade samlings- Här tillhandahålles nu ett mycket stort skylten Finland får besökarna att stanna urval av årets, och ofta också de senaste upp inför den stora gemensamma yta årens, utgivning till försäljning. Det är som förlag och organisationer disponerar inte bara den skönlitterära produktionen över. I direkt anslutning till utställnings- som uppvisas, utan även en mängd ve- montrarna har man också en scen där för- tenskapliga arbeten som produceras i fattare och deras verk presenteras under Finland. Svenska litteratursällskapets ut- halvtimmeslånga program. omordentligt värdefulla utgivning, lik- Det är en klok åtgärd att samla alla för- som avhandlingar från Åbo Akademi, lag och bokutgivare på en så sammanhål- blir på detta sätt lätt åtkomliga för oss len plats, där det är lätt att finna det man rikssvenskar. Jag vet inte om försäljarna söker. för SLS, Schildts, Söderströms, Åbo Aka- I Sverige har vi, tyvärr, svårt att få tag i demi och alla de andra förlagen är nöjda finlandssvensk litteratur, eftersom ett be- med resultaten, men av egen erfarenhet gränsat urval ges ut i svensk delupplaga. vet jag att kassarna med böcker är många

28 Marika Tandefelts bok om Viborg väckte stort intresse. Här intervjuas hon på Finlandssvenska Arenan av Katarina Gäddnäs. (Foto Bettina Wulff)

och tunga när man vänder hem igen. historiskt perspektiv. Birgitta Boucht tala- Jag läste i en tidningsartikel att ”Fin- de om sin Konservatorns blick. Lars Hul- land syntes mest på mässan” och att Fin- dén var där och berättade om Sånger från land bidrog med 100 författare och andra scen och kabaré. uppträdande – både finska och finlands- Ja, hur gärna skulle jag inte vilja nämna svenska – och 30 seminarier. alla som man fick lyssna till: poeter, ro- Idén med presentation av författare och manförfattare, historiker och brevskriva- deras verk från den lilla scen som kallas re (Johannes Salminen, som brevväxlat Finlandssvenska Arenan är bra. I år hade med Jaan Kaplinski). man varje halvtimme, alla fyra dagarna, Personligen har jag under åren presen- ett program med någon aktuell person. Vi terat en mängd finlandssvensk litteratur kunde exempelvis lyssna till Marika Tan- och många av mina kursdeltagare och defelt som berättade om ”Viborgs språk åhörare på föreläsningar har nu efteråt under sju sekel”. Om den kommande berättat för mig hur trevligt det var att få Elias Lönnrot-boken berättade Magnus träffa vederbörande författare på mässan Pettersson och Cita Reuter. Henrik Mei- och höra henne/honom berätta om sina nander, som var i farten mässans alla da- verk. För den stora rikssvenska grupp gar, hade bl.a. samtal med Nils Erik Vill- som har ett genuint och levande intresse strand om ”Ödesgemenskap eller utdra- för finländsk kultur och litteratur betyder gen skilsmässa”, som handlade om rela- den kontakt som skapas under dessa da- tionerna mellan Sverige och Finland ur gar mycket.

29 Henrik Meinander var flitigt anlitad som intervjuare, här med Johannes Salminen om dennes nya brevbok. (Foto Bettina Wulff)

Arrangörerna för den finlandssvenska med Bertel Gripenberg samt om Bengts- avdelningen har också brukat ha den sons resa till Afrika 1934 tillsammans goda smaken att inbjuda till en kultur- med Ulla Bjerne. kväll under mässan. Så även i år. På ett Ebbe Linde-sällskapet berättade om Lin- etablissemang i staden bjöds en kavalkad des besök i Villa Golicke i Kuokkala i Kare- av Lars Huldéns under många år produ- len 1938 tillsammans med Gunnar Ekelöf, cerade texter för revyer och kabaréer. där de hälsade på familjerna Colliander Dessutom hade ett flertal av de författare och Diktonius och då de också träffade som var närvarande på mässan kommit Helena Södergran i Raivola. tillstädes till denna minnesvärda kväll Sammanlagt nästan 109 000 personer och bjöd på uppläsning ur egen fatabur. besökte Bok- och biblioteksmässan i Gö- Där fanns Märta Tikkanen, Katarina teborg i år. Även om inte alla dessa kom i Gäddnäs, Birgitta Boucht, Catharina Gri- kontakt med den finlandssvenska littera- penberg, Sanna Tahvanainen, Susanne turen så är jag övertygad om att tusentals Ringell och slutligen Lars Huldén själv. människor gick hem från sitt besök med På mässan bjöds även inslag med fin- nya kunskaper och med stor respekt för ländsk anknytning av andra arrangörer. vad Finland hade erbjudit oss under Frans G. Bengtsson-sällskapet erbjöd ett dessa dagar i september. miniatyrföredrag från De litterära sällska- pens scen om bl.a. Bengtssons brevväxling Göran Töllborn

30 Vad hette Edith Södergrans katt? och andra frågor på Helsingfors bokmässa

Hette Edith Södergrans favoritkatt Kotten, Totti eller Måns var en av frågorna i en pristävling med Edith Södergran-tema som Svenska litteratursällskapet arrangerade under Helsingfors bokmässa. Av de drygt 100 svar som flöt in visste merparten att katten hette Totti. Betydligt svårare var det att lista ut vad Edith Södergran skrev förutom dikter, och var hon gick i skola.

Helsingfors bokmässa arrangerades för sammans bildade de en tät väv av den andra året i rad, också denna gång sista finlandssvenska bokutgivningen under veckoslutet i oktober, 24–27.10. Under året, och visade på en bredd och ett djup bokmässans fyra dagar vallfärdade sam- som mycket väl åskådliggjordes av sce- manlagt 33 600 bokintresserade personer nens huvudintervjuare, författaren Kata- till Mässcentrum i Böle, i huvudsak för att rina Gäddnäs och redaktör Cita Reuter, bekanta sig med nyutkomna böcker. bägge väl inlästa och entusiastiska. Svenska litteratursällskapet deltog till- Torsdags- och fredagsförmiddagen inne- sammans med 19 andra utställare på den höll också i år program riktat till skolelev- avdelning som nu går under benämning- er. Curt West och Annika Luther pratade en ”den gula paviljongen”, inte helt fel om sina nyutkomna böcker för låg- och eftersom väggpanelerna i år var gula och, högstadieklasser, som bänkat sig framför tillsammans med den klarröda mattan, scenen eller satt på golvet då alla stolar bildade en färggrann helhet. Precis som var upptagna. En klass hade läst Luthers förra året delade förlag, organisationer, Skogen som Gud glömde i förväg och hade sällskap, bokhandlar och medier på den illustrationer och frågor till författaren 300 m2 stora avdelningen Den finlands- med sig till bokmässan. svenska boken. Nya utställare i år var bl.a. Svenska Teatern och Åland, som presen- terade sig synligt i stor monter. Edith Södergran på många sätt Den finlandssvenska programplatsen, Edith Södergran-scenen, samlade en diger Skoleleverna förundrade sig över en livs- åhörarskara till drygt 50 program, som levande Edith Södergran-gestalt som avlöste varandra varje halvtimme. Till- med högburet huvud spatserade om-

31 Edith Södergran, alias skådespelaren Nina Hukkinen framför Svenska litteratursällskapets utställning med Södergrans diktmanuskript. (Foto Bettina Wulff)

kring på avdelningen och litet senare läs- Utställningen hade sammanställts av te dikter i samband med att Edith Söder- Agneta Rahikainen. gran-sällskapet presenterades av dess ny- valda ordförande, författaren Birgitta Boucht. Södergran personifierades av Möten i ordskogar skådespelaren Nina Hukkinen, som be- rättade att en hel del människor kommit Bokmässan bjöd på över 75 svensk- eller fram för att prata med henne om sin rela- tvåspråkiga program. En av de många tion till Edith. En dam hade också upp- givande diskussionerna fördes mellan rört sagt åt Hukkinen att hon är för kort Märta Tikkanen, Kjell Westö, Anja Snell- för att vara Edith, men faktum är att både man och Antti Tuuri. den riktiga och kopian Södergrans längd I samtalet ”Och samma på svenska?” rör sig kring 1,55 i strumplästen (för ES talade författarna på sitt respektive mo- del enligt hennes sjukberättelse från dersmål kring temat vad den andra Nummela sanatorium). Edith Södergran språkgruppens litteratur betytt för dem lyftes fram på bokmässan eftersom hon i både som läsare och författare. De berät- år firar 110-årsjubileum. Ett urval av hen- tade om sina första personliga läsupple- nes egna fotografier visades på scenens velser, Anja Snellman om sin väg från de ena vägg, och i SLS monter fanns diktma- finlandssvenska modernisterna till Märta nuskript och första utgåvor utställda. Tikkanen och vidare till 90-talets littera-

32 tur, Kjell Westö om vägen via finsk rock- musik till böckerna. Antti Tuuri påpeka- de att han alltid tyckt att finlandssvensk lyrik är så vacker – men undrade om det kanske beror på att han inte riktigt förstår allt. Av SLS böcker presenterades flera på bokmässan. Lars Huldén samtalade om den färska intervjuboken Strövtåg i ordskogen, Anne Bergman berättade livfullt om hur det var och är att bo i ett ösamhäl- le utgående från Folkkultursarkivets studie Bo på Bergö, Rainer Knapas presente- rade Elias Lönnrots Vandraren och upplyste den intresserade publiken bl.a. om att tobaken verkar ha varit minst lika viktig för Elias Lönnrot som runosångerna under hans vandringar i Karelen. Carola Carola Ekrem samtalar om sin nya bok Lev lyck- Ekrem väckte många nostalgiska minnen lig, glöm ej mig! med Cita Reuter. (Foto Magnus till liv när hon läste valda minnesverser Pettersson) ur sin nya bok Lev lycklig, glöm ej mig! Det var glädjande att igen märka att det inte bara var de kända och etablerade för- fattarna som lockade publik. Också årets ”Än vill du höra om kärlek” och ”Ollas debutanter, t.ex. Annika Sandelin och Viktor”, de med politisk udd som sången Malin Kivelä, samlade en hel del åhörare, om Martin Luther King och sånger med liksom allvarliga samtal, som det mellan folkviseton som ”En flicka hon kan lik- Paul von Martens och Katarina Gäddnäs nas”. kring Gud, treenigheten och mystiken – Sångerna uppfördes inlevelsefullt av en stunds stillhet och eftertanke mitt i skådespelarna Elisabeth Öhman, Kristian mässvimlet. Thulesius och Jonte Ramsten. Visorna, som komponerats av flera kända kompo- sitörer, många av Kaj Chydenius, ackom- Om kärlek i ord och ton panjerades av musikerna Mari Kätkä på dragspel, Eero Ojanen på piano och Heik- I anslutning till bokmässan ordnades ki Virtanen på bas. Fem författare hade igen i år ett kvällsprogram med litterära bjudits in för att läsa ur sina nya och äldre texter både med och utan musik. ”Ord verk. Katarina Gäddnäs läste sin version men också visor” hette programmet som av ”Etude för sommarvind” efter att, som uppfördes på restaurang Kaisaniemi i hon sade, ha hört sin idol Claes Anders- Helsingfors och samtidigt sändes direkt i son läsa sin. Märta Tikkanen lät stormen radio. Musikdelen bestod av drygt tjugo utanför inspirera henne till en text om av Lars Huldéns sånger för scen och ka- häxor, Birgitta Boucht läste om ett möte i baré, många med kärleken som bärande treans spårvagn, Sanna Tahvanainen in- tema. Med fanns de stämningsfulla som tensivt om Silverflickan, hon som alltid

33 blir tvåa. Lars Huldén själv fick äran att Svaren på SLS frågetävling med avsluta med en dikt om kärlek och makt Edith Södergran som motiv: eller om kärlekens makt. Edith Södergrans favoritkatt hette Kvällen blev en fin helhet, och det var Totti och hon skrev aforismer förut- roligt att den nådde ut också till dem som om dikter. Hon bodde största delen satt hemma vid sina radioapparater. av sitt liv i Raivola och gick i skola i S:t Petersburg. Hennes mamma hette Helena. Edith Södergrans kändaste Viktig samlingsplats dikt heter ”Landet som icke är” och den diktsamling som väckte stor de- Med två års perspektiv framstår det nu batt när den kom ut var September- klart att den gemensamma avdelningen lyran. Slutligen var det Hagar Olsson Den finlandssvenska boken fyller många som kan kallas Edith Södergrans funktioner. Den är inte bara ett bra sätt själsfrände. för finlandssvenska utställare att presen- Det kom in totalt 113 svar. Bland de tera sig och tillsammans få en större syn- rätta svaren lottades det ut ett pris lighet – och därmed kanske ha möjlighet alla mässdagar. Priset var SLS vägg- att sälja bättre – utan orsakerna är nog kalender 2003, illustrerad med min- mer mångfacetterade än så. Mässbesöka- nesverser. re med svenska som modersmål hittar Följande personer vann varsin ka- genast till avdelningen, går runt och tit- lender: Sandra Bernas, Esbo, Viola tar, bläddrar i böcker, träffar bekanta, går Eksten, Houtskär, Viveka Floman, till en annan avdelning, men bara för att Esbo och Petra Laitinen, Helsingfors. komma tillbaka igen. Många besökare

Bo Lönnqvist berättar om finlandssvenskarna och deras symboler utgående från boken Gränsfolkets barn. Han intervjuas av Cita Reuter. Invid Edith Södergran-scenen visades ett urval av Edith Södergrans fotografier. Här kunde man också delta i SLS pristävling. (Foto Magnus Pettersson)

34 Elias Lönnrots Vandraren presenterades på bokmässan i Helsingfors. Utgivaren Rainer Knapas redo att intervjuas av Cita Reuter. (Foto Bettina Wulff)

återkom flera dagar, några var där alla bokutgivning samtidigt som den visar på fyra mässdagar. Sittplatserna framför bredden i vår kultur. Författarna möter Edith Södergran-scenen var aldrig till- sina läsare, läsarna gläds åt nya böcker av räckligt många och flera personer följde favoritförfattarna eller upptäcker nya för- med 3–4 program i rad. Faktum är att fattarskap. Och att promenera omkring i människor trivdes så bra där de var att de detta litterära landskap där allt är på svenskspråkiga programmen på andra svenska känns viktigt och bra. ställen på mässan emellanåt hade relativt Trots att man kanske inte är helt säker få åhörare. på var Edith Södergran gick i skola. Den gemensamma finlandssvenska avdelningen presenterar mångfalden i vår Bettina Wulff

35 Stadens ansikten Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt i tiden

Städernas befolkning i Finland är och har alls är ovanlig utan snarare regel i synner- varit heterogen både socialt och språkligt, het i Mellan- och Östeuropa, där tyskan och olika traditioner, idéströmningar och varit ett starkt urbant språk. Därmed kan urbana beteenden lever och har alltid levt den urbana utvecklingen kopplas till den sida vid sida. Olika åldersgrupper har språkliga, där frågor om majoriteter och under olika tider satt sin egen prägel på minoriteter bland stadsspråk blir av in- både stadskulturen och de konstnärliga tresse. uttrycksformerna, vilket ytterligare ökat Utgångspunkten för projektet är genu- heterogeniteten. int tvärvetenskaplig. Detta gör projektet Inom projektet Stadens ansikten – urbani- rätt unikt med tanke på att en del tidigare tet och svenskhet i Finland 1880–2000 in- forskning visserligen varit gränsöverskri- ryms sålunda en mycket lång ”finlands- dande i resultat, men inte som arbetspro- svensk” tradition. Projektet utgår från två cess. Tvärvetenskaplig forskning ligger premisser: dels en uppfattning om den också i tiden, dels på grund av att olika urbana kulturens diversitet eller hetero- fenomen måhända bättre och mera ut- genitet, dels dess långa svenska traditio- tömmande kan utforskas och klarläggas ner i Finland. Den borgerliga urbana kul- då flera olika discipliner betraktar dem ur turen har haft ett starkt fotfäste bland den olika perspektiv. Därtill favoriseras tvär- svenska befolkningen, som varit klart vetenskaplig forskning i dag även av överrepresenterad i de flesta kuststäder forskningsfinansieringen. och även historiskt sett i många inlands- Den tvärvetenskapliga utgångspunk- städer. Helsingfors var t.ex. en företrädes- ten lämpar sig också med tanke på forsk- vis ”svensk” stad ännu på 1880-talet. Ur- ningsobjektets karaktär, den urbana verk- banitet på nordisk och finländsk nivå lighetens heterogenitet. Begrepp som ge- handlar om mycket mindre enheter än nerationer, avantgardistiska förtrupper t.ex. metropolerna i Europa, i Finland är och förgrundsgestalter blir aktuella lika det mestadels småstäder som berörs. väl som urbant vardagsliv, urbana lev- I ett europeiskt perspektiv är den urba- nadslopp, teknologi och urban rytm. na utvecklingens historia i Finland såle- Stadskulturen förändras, dess dynamik des blygsam. Det oaktat är det viktigt att står därmed i förgrunden på samma gång känna till vår variant av den urbana kul- som man inom de svenska kulturstråken turen och dess likheter och olikheter med också kan finna fenomen och strömning- huvudstråken i andra länder. Det visar ar som poängterar bevarande och tradi- sig att den språkliga blandning som tion och som företräder en stark förlitan framförallt våra kuststäder företett inte på den historiska kontinuiteten. Som ett

36 ramverk till alla nämnda fenomen står av stadskultur och med specialfokuse- hela tiden ”det urbana rummet”. Detta ring på vissa grupper, särskild tematik genomgår genomgripande förändringar och nutida processer, inriktas forskning- under olika intensiva perioder, vilka i sin en på specialteman, vilka valts så att de tur ger återklang i livsstil, i förhållandet formar en helhet. Den ursprungliga pro- till historien och framtiden. Inom de olika jektplanen utarbetades av de berörda konstarterna försöker man ständigt tolka nämndernas representanter, professor och nytolka den tid man lever i. Huvud- Anna-Maria Åström, professor Bo Pet- problemet blir hur just de svenska livs- tersson och docent Lars-Folke Landgrén. stilarna och kulturströmningarna for- mats i Finland. Under den senaste tiden har många fe- Forskarna och deras teman nomen, som har sina rötter i det förgång- na, blivit aktuella: den nya finlandssven- Vid utarbetandet av forskningsplanen ska stadsskildringen (Monika Fagerholm, har två specifika perioder stigit fram, vär- Kjell Westö m.fl.), den urbana tvåspråkig- da att undersökas i ett tvärvetenskapligt heten samt den åter uppblossade debatten perspektiv: om bygde- och kultursvenskhet. Tyngd- punkten inom den finlandssvenska hu- 1.Tiden från 1880 till de första åren av manforskningen har hittills legat på folk- Finlands självständighet. Detta är tiden liga och agrara kulturgärningar. I littera- för det moderna genombrottet i Fin- turhistorien, historiografin och tradi- land, speciellt i landets urbana centrum tionsvetenskaperna har stadens ansikten Helsingfors, men även i övriga städer. hittills bara skissats. 2.Tiden efter andra världskriget till 1970- Det är sålunda påkallat att porträttera talet. Återhämtningen efter kriget över- den urbana kulturen i detalj. Det nu star- gick snabbt i en mera internationellt ut- tade forskningsprojektets tidsperspektiv åtriktad period: strömningar såväl på är vitt, från sent 1800-tal till nutiden. Det- populärkulturens områden som inom ta av historiska skäl: startpunkten efter- den politiska sfären gjorde avtryck i oli- som 1800-talet var en tid då många av ka generationers förhållningssätt till ti- våra nuvarande småstäder hade sin dens problem och konst. blomstringstid, slutpunkten eftersom nu- tidsstudier är lika centrala som det histo- Härtill kommer ett nutidsperspektiv. All riska perspektivet inom etnologin, fol- forskning sker i ett nutidsperspektiv kloristiken och litteraturvetenskapen. även då vi blickar mot gångna epoker. I projektet Stadens ansikten samarbetar Vissa teman blir aktuellare än andra. och medverkar tre av sällskapets veten- Vid en genomgång av den forskning skapliga nämnder: historiska, litteratur- som bedrivs och för vilken det finns pla- vetenskapliga och traditionsvetenskapli- ner på vidareutveckling har de tre nämn- ga nämnderna. Målsättningen för projek- dernas representanter funnit olika ange- tet är att över disciplinsgränserna under- lägna områden. Tillvägagångssättet har söka dynamiken urbanitet och svenskhet bestått i att söka forskare och forsknings- i Finland under perioden 1880–2000 mot ämnen som kan ha nytta av varandra. bakgrunden av den tidigare utveckling- Därvid stannade arbetsgruppen för fors- en. Med denna rent allmänna inringning karkandidater med följande gemensam-

37 ma teman: bl.a. problematiken kring de- riktas på antipositivism, bergsonism och cennier och generationer, levnadslopp Finland, på frågan hur riktningen påver- och livsöden, avantgardism och bevaran- kat kulturpersonligheter, filosofer, histo- de, radikalism och konservatism, indivi- riker, konstnärer, arkitekter m.fl. och dualism och grupptillhörighet samt indi- odlats i bl.a. den urbana kosmopolitiskt viduella och kollektiva världsbilder. inriktade Euterpe-gruppen, och pol.dr Forskarnas anknytning till allmänna in- Susanna Fellman, som doktorerat på di- riktningar inom respektive discipliner är rektörskategorin inom näringslivet och följande: som ämnar fokusera på svenska släkter inom näringslivet – detta som en pen- dang till en nyligen utkommen studie om Historievetenskaperna tyska släkter inom vårt lands näringsliv. Susanna Fellman inleder sitt arbete i bör- Det finns mycket outforskat inom forsk- jan av 2003, varför fil.lic., pol.mag. ningsämnet urbanitet och svenskhet. Thomas Westerbom företrätt historieve- Inom den svenskspråkiga borgerliga ur- tenskaperna under 2002 med forskning bana kulturen hör bland annat det fin- kring det urbana rummet med sikte på en landssvenska småborgerskapet till de avhandling om lantdagshusfrågan 1906– oundersökta forskningsämnena, likaså 1912. Hans avhandlingsarbete slutförs hela den svenskspråkiga arbetarklassen, hösten 2003. också den ett urbant fenomen. Även den urbana familjen, kvinnan och barnet kan undersökas som historiska fenomen. En Traditionsvetenskaperna annan aktuell frågeställning gäller förhål- landet mellan det urbana och det rurala: Ett viktigt drag i den urbana utveckling- hur har de definierat varandra i Finland? en är det urbana i sig. Hur, när och på vil- Gränsen mellan det urbana och det rurala ket sätt blir den urbana livsformen en var ställvis otydlig ännu i början av 1900- självklarhet för i vårt fall den svenska be- talet, vid sekelskiftet 1900 vallades ännu folkningen i Finland? Vilka urbana ideal kor i centrum av huvudstaden Helsing- stöder livsformen sig på, vilka lokala ut- fors, vilket knappast skedde i Wien eller tryck tar den (storstad – småstad – urba- Paris. För historikerna finns sålunda na drag på landsbygden)? Vilka kulturel- många intressanta forskningsämnen som la drag förs fram, vilka konstellationer in- ansluter sig till 1800- och 1900-talens går i stadsbefolkningen, vilka, framförallt stadshistoriska utveckling (språk- och populära, uttryck framkallar den? nationalitetsfrågans utveckling inklusive I ett traditionsvetenskapligt perspektiv förfinskningen, lokalpolitiken, administ- blir det av största vikt att ställa fokus dels rationen osv.) och perspektiv på det fin- på den urbana livsformen som sådan, landssvenska i fenomen som det fin- dvs. de former av vardagsliv som olika landssvenska borgerskapet, medelklas- grupper företett, dels de föreställningar sen, familjen, föreningslivet och religiösa om stadslivet som föreligger i olika stads- samfund. traditioner och urbana kulturyttringar. Historievetenskaperna representeras i Den urbana mångkulturaliteten innebär projektet av följande forskare: fil.mag. att enspråkiga lösningar på språkgrupp- Stefan Nygård, vars doktorandstudier in- ers problem inte är självklara. I forsk-

38 Ett tidigt inlägg i ständer- och lantdagshusfrågan, som Thomas Westerbom behandlar i sin forskning: arkitekt F.A. Sjöströms vin- nande förslag (ej förverkligat) från 1881 för ett ständerhus i kvarteret ”Servalen” i Kronohagen i Hel- singfors, det kvarter där Svenska litteratursällskapet numera har sin hemvist. (”Ständerhusdelega- tionens berättelse”, Handlingar tillkomna vid Landtdagen i Helsingfors år 1882, del 4) ningen bör också beaktas stereotyper om städerna, borgerskapets kulturantropolo- svenskt respektive finskt, vilka har bety- gi, ”etniska rum”, ungdom, trender och delse för umgänget mellan språkgrup- moden. perna. Till projektet värvades två yngre fors- Forskningens intresse riktar sig också kare vid Åbo Akademi. Fil.mag. Katja på det individuella och kollektiva minnet Hellmans avhandling kretsar kring stads- företrätt i olika förhållningssätt till stä- generationer och deras syn på olika de- dernas egen historia, olika slag av kultur- cennier. Här problematiseras bl.a. fråge- möten och historiska avlagringar, popu- listmaterial om 1950-talet ur den synvin- lärkultur och särkulturer. Också den fin- kel hur man minns olika decennier bero- landssvenska varianten av modernise- ende på sin ålder vid ifrågavarande tid- ringsprocessen är av intresse, likaså sen- punkt. Fil.mag. Sanna Lillbroändas pro modernismen med dess fäbless för urba- graduavhandling behandlade ”Neristan” nitet och historia. Tyngdpunktsområden i Karleby (Gamlakarleby). I den kom- är t.ex. den finlandssvenska småstaden, mande doktorsavhandlingen utvidgas historiseringen i nuet, populärkulturen i problematiken till att omfatta trähus-

39 stadsdelarna i Karleby, Jakobstad och dessa drag i litteraturen gagnar den fin- Borgå som objekt för omsorg och debatt. landssvenska kulturen och dess synlig- Avhandlingen kretsar kring kulturarv, het. ”gentrification” och bevarande. Litteraturvetarna fil.dr Arne Toftegaard- Pedersen och fil.mag. Trygve Söderling medverkar i projektet. Arne Toftegaard- Litteraturvetenskapen Pedersens nyligen framlagda avhandling behandlar tiden efter det moderna ge- Den finlandssvenska stadskulturen upp- nombrottet i vår litteratur med flera för- visar särdrag som gör den speciellt intres- fattare som exempel, och hans följande sant i litteraturen. Urbanitet innebär på monografi kretsar kring temat ”Staden, finlandssvenska ”någotslags mellanställ- moderniteten och människan 1880–1920”. ning, en kompromiss, ett genomgångs- Söderlings licentiatavhandling om den rum” mellan landsbygd, småstad och litterära debatten under 1960-talet är i (stor)stad. Staden och den kontinuerliga slutskedet. Hans doktorsavhandling kret- urbaniseringsprocess som ger upphov till sar kring samma tema och bär arbets- den har också beskrivits ur ett impone- namnet ”Känslans strukturomvandling. rande antal synvinklar. Finlandssvenska 1960-talsromaner”. De litterära skildringarna av denna process kunde bäst beskrivas tvärveten- Gemensamt för de sju medverkande fors- skapligt, i samband med historiografiska karna är att samtliga behandlar förhållan- och traditionsvetenskapliga framställ- den och fenomen som utgör delar i inter- ningar. Utan en bred beskrivning av den nationella kulturströmningar. Samtidigt urbana finlandssvenskhetens utveckling är de fast förankrade i aktiviteter på det kan man svårligen förstå litterära rörelser lokala planet; intellektuella, konstnärliga såsom 1880-talets stadsskildringar (Ina eller mera prosaiska som att leda företag Lange, Gerda von Mickwitz), finlands- eller försvara sin syn på sin stad. Forskar- svensk modernism (Edith Södergran, na fungerar som ett forskarlag som leds Gunnar Björling, Elmer Diktonius m.fl.) av en ansvarig projektledare, underteck- och 1960-talets arga unga män (Christer nad. Sällskapet har tillsatt en uppfölj- Kihlman, Henrik Tikkanen). Dessa och ningsgrupp med sällskapets viceordfö- flera andra centrala brytningar i den rande, professor Fred Karlsson som ord- svenska litteraturen i Finland har stått i förande. intimt förhållande till den urbana utveck- Det treåriga forskningsprojektet avslu- lingen. tas 31.3.2005. Förutom separata mono- Den svenska litteraturen i Finland – grafier och avhandlingar, som utkommer med undantag av folklivsskildringar och 2004–2005, skall projektet även presente- centrallyrik – har under ett drygt sekel ra en slutrapport i form av en antologi starkt präglats av urbaniseringsproces- som i artikelform sammanfattar projektet sen (som visserligen började redan på och dess resultat. 1800-talet och som har skildrats alltsedan dess). Denna har särdrag som är natio- Lars-Folke Landgrén nellt viktiga och internationellt intressanta. En tvärvetenskaplig belysning av

40 Finlandssvensk identitet i relation till finskt och svenskt Identifikationsmönster, kontakt och attityder

Den finlandssvenska identiteten har för förelsegrupper kan t.ex. vara finskspråki- det mesta undersökts enbart ur en fin- ga finländare (samma land, annat språk, landssvensk synvinkel. Att studera en- majoritet), svenskar (annat land, samma bart finlandssvenskar och den finlands- språk, majoritet) och sverigefinländare svenska identiteten är i och för sig myck- (annat land, annat språk, minoritet). Den et viktigt, men genom att jämföra fin- finlandssvenska identiteten inverkar ock- landssvenskar med andra grupper kan så på finlandssvenskarnas kontakt med man finna intressanta likheter och olikhe- och attityder till dessa grupper. Genom ter. Ingen är ju ”bara” finlandssvensk, jämförelser med andra grupper får man finlandssvenskarna har också andra soci- resultat som inte berör bara finlandssvens- ala identiteter. Man identifierar sig mer karna utan som också kan säga något om eller mindre starkt t.ex. som finländare, sociala identiteter och grupprelationer i nordbo och europé. Det finns också olika allmänhet. identifikationsmönster när det gäller t.ex. Det vanligaste sättet att undersöka hemort och språk (enspråkigt svensk el- gruppidentiteter inom socialpsykologin ler tvåspråkig). För att få en helhetsbild är att studera människors subjektiva av den finlandssvenska identiteten är det identifikation med sin grupp (t.ex. na- därför viktigt att kunna jämföra den med tion) samt deras stereotypier om sin egen finlandssvenskarnas andra sociala identi- grupp och andra grupper. Människor har teter, både de övergripande och de mera ett behov av att särskilja sin egen grupp specifika. från andra grupper på ett positivt sätt. På Genom att jämföra finlandssvenskar- så sätt kan de skapa och upprätthålla en nas identifikationsmönster med de som positiv självkänsla. För att uppnå detta finns hos andra relevanta grupper ser mål väljer man ofta viktiga jämförelse- man lättare den finlandssvenska identi- dimensioner som betonar den egna grup- tetens olika dimensioner. Relevanta jäm- pens särdrag i jämförelse med andra grupper. Den traditionella socialpsykolo- Pol.mag. Sonja Nyström är forskare giska identitetsforskningen har varit vid Nämnden för samhällsforskning mycket experimentell, dvs. undersökt inom Svenska litteratursällskapet små articifiella grupper i laboratoriemil- 1.8.2002–31.7.2004. jö. Därför har forskningen också kritise- rats. Experimentell forskning ignorerar

41 Sonja Nyströms forskning ingår i programmet ”Svenskt i Fin- land – finskt i Sverige”, som sammanlagt omfattar 17 projekt. I programmet deltar forskare från både Finland och Sverige, och har likaså finansiärer i bägge länderna, i Finland bl.a. Svenska litteratursällskapet. verkliga gruppers historiska, kulturella noritetssynvinkel, utan man har bara och kontextuella omständigheter. granskat majoritetsmedlemmars attity- Ofta har olika grupper negativa attityder till minoritetsmedlemmar. Finlands- der till varandra. Kontakt mellan grup- svenskarna har i allmänhet mycket kon- perna anses vara ett bra sätt att förbättra takt med majoritetsbefolkningen men det attityderna. Enligt den s.k. kontakthypo- finns också stora regionala skillnader. tesen är det dock inte tillräckligt med vil- Finlandssvenskarna utgör sålunda en ken kontakt som helst, det krävs att kon- unik möjlighet att undersöka kontaktens takten uppfyller vissa kriterier. Om per- inverkan på attityderna också ur minori- sonerna som har kontakt med varandra tetens synvinkel. inte är medvetna om varandras grupp- Min forskning anknyter till två forsk- medlemskap kan det hända att kontakten ningsprojekt. År 2000 startade forsk- lyckas men att de positiva attityderna ningsprogrammet ”Svenskt i Finland – inte generaliseras att gälla hela den finskt i Sverige”. Forskningsprogrammet grupp personerna tillhör. Då kan perso- består av 17 forskningsprojekt som på oli- nen man haft kontakt med t.o.m. ses som ka sätt undersöker det svenska i Finland ”ett undantag som förstärker regeln”. och det finska i Sverige. Ett av projekten Därför anses kontakten ha en mera posi- är ”Gemenskap och assymmetri – själv- tiv effekt på gruppattityderna om perso- bilder och bilder av den andre” och det nerna är medvetna om varandras grupp- består av tre delprojekt. Det delprojekt tillhörigheter i kontaktsituationen. som min forskning anknyter till heter Den här s.k. kontakthypotesen har ”Svenskt och finskt som minoritet och dock i allmänhet inte undersökts ur mi- majoritet: Stereotypier, gruppidentifika-

42 tion och självbilder”. I projektet under- Min forskning anknyter också till forsk- söks sambandet mellan identifikationen ningsprojektet ”Finlandssvenskarna och med den egna minoritetsgruppen och/el- deras institutioner”, som lyder under ler nationella gruppen och tendensen att Nämnden för samhällsforskning vid tilldela denna (dessa) grupp(-er) mer po- Svenska litteratursällskapet. Forsknings- sitiva drag än relevanta andra grupper. projektet består av flera faser och använ- Inom det här forskningsprojektet genom- der sig av flera olika forskningsmetoder. fördes en enkätundersökning i Finland Jag kommer att medverka i detta projekts och Sverige hösten 2000. Det riksomfat- tredje och sista fas. tande representativa samplet bestod i Syftet med min forskning är dels att Finland av ca 2 500 personer med finska bättre relatera den finlandssvenska iden- (majoritet) eller svenska (minoritet) som titeten till det finska i Finland och till det modersmål och i Sverige av ca 2 700 per- svenska och sverigefinska i Sverige, dels soner bosatta och födda i Sverige av att tillföra den socialpsykologiska identi- svenska föräldrar (majoritet) eller bosatta tetsforskningen ny kunskap baserad på i Sverige som själva eller vars föräldrar undersökningar med verkliga minorite- har flyttat från Finland till Sverige (mino- ter och majoriteter i en nordisk kontext. ritet). Sonja Nyström

Medlemsförmåner Medlemmar i Svenska litteratursällskapet i Finland erhåller rabatter på böcker som utges av följande samfund: – Finska litteratursällskapet (SKS) 25 % – Kyrkohistoriska samfundet 30 % – Genealogiska samfundet 30 % – Sjöhistoriska samfundet 25 % Rabatterna beviljas vid inköp i Vetenskapsbokhandeln, Kyrkogatan 14, Helsingfors eller då de beställs per telefon 09 - 63 51 77 eller fax 09 - 63 50 77 (porto tillkommer). På Finska litteratursällskapets böcker beviljas rabatt även vid inköp i SKS bokhandel, Regeringsgatan 1 (ingång Mariegatan), Helsingfors.

Medlemmarna får också 50 % rabatt på Svenska litteratursällskapets egen bokutgivning vid inköp i Vetenskapsbokhandeln eller vid beställning direkt hos sällskapet (por- to tillkommer), tfn: 09 - 61 87 77, fax: 09 - 61 87 73 77, e-post: [email protected].

Vetenskapliga samfundens delegation meddelar att litteratursällskapets medlemmar (liksom medlemmar i de övriga vetenskapliga samfunden) beviljas 20 % rabatt på verket Suomen tieteen historia, som utkommit i fyra delar. Medlemspriset är: del 1: 70 €, del 2: 80 €, del 3: 80 €, del 4: 70 €. Verket kan beställas hos Weilin&Göös/WSOY- koncernen, tfn 09 - 43 77 600, fax 09 - 43 77 225. Vid beställning bör man uppge vilket samfund man är medlem i. Rabatten beviljas också vid inköp i WSOY:s bokhandel, Bulevarden 12, Helsingfors.

43 Vaktombyte på Abrams Magnus Lindholm tar över författargården i Vörå efter Tatiana Sundgren

I maj 2002 ingick Svenska litteratursällskapet en överenskommelse med författa- ren och kulturredaktören Magnus ”Mao” Lindholm om boenderätten för sällska- pets författargård Abrams i Vörå. Boenderätten gäller i detta skede för en femårs- period.

Författargården Abrams i Andkil by strax Matilda Westin (1908–1990). söder om Vörå centrum tillföll Svenska Gårdens första invånare var författaren litteratursällskapet 1990 som en testa- Tatiana Sundgren som flyttade in i maj mentarisk donation efter handlanden 1992. Under sina tio år på Abrams odlade

Vaktombyte på författargården Abrams i Vörå: Magnus Lindholm har tagit över efter Tatiana Sundgren. (Foto Paula Blåfield)

44 Tatiana Sundgren kultur på bred front i Vörå med omnejd. Hon publicerade bl.a. tre böcker, Det blå barnet (1993), Tornsva- lornas hus. Berättelser från Abramsgården (1994) och Sommaren ingenting hände (1995), samtliga på förlaget Hantverk. Tatiana Sundgren skrev också pjäser för Vörå sommarteater och Vörå högstadium samt musikaler, hon gav ut en diktantolo- gi tillsammans med högstadieleverna och ledde skrivarkurser. Abramsgården var under Tatiana Sundgrens tid en mötes- plats för olika kulturella evenemang i Vörå och den blev ett begrepp också ut- anför sockengränsen. Vid sidan av alla kulturella engage- mang anlade hon också en prunkande trädgård och medverkade i trädgårds- och andra program i radio och TV. Tatianas tio år på Abramsgården har varit en lyckosam era. Tatiana Sundgren har nu flyttat ut och blir kvar bosatt på or- ten.

Abrams nya invånare Magnus Lindholm har gjort sig känd inom det finlandssvenska kulturlivet i många sammanhang. Han har bl.a. varit ombudsman för Svenska kulturfonden (1995–98), region- ombudsman vid Samfundet Folkhälsan och senast generalsekreterare vid Öster- bottens Konstkommission. I början av Författargården Abrams vid Vörå å. (Foto Magnus 1980-talet fungerade han som kulturse- Lindholm) kreterare i Vörå, som verksamhetsledare på Stundars och som redaktör och infor- matör vid Finlands svenska sång- och mera. Han har varit redaktör för flera musikförbund. böcker och tidskrifter, bl.a. Resonans Magnus Lindholm har utgett fyra böck- 1986–93 och Medborgarbladet 1993–94. er: MannaMinne, en historik över Wasa Den nya åbon säger att han gärna vill sångargille (1930–2000), Från Skandal till hålla Abramsgården öppen för besökare Musikal (Wasa Teater 1919–1994) samt från när och fjärran men ändå bibehålla historiker över Vasa centralsjukhus och husets primära karaktär som privat bo- Vasa hälsovårdsläroanstalt. Han har ock- stad. I enlighet med denna ambition så redigerat de välkända allsångsböcker- arrangerade han jämte sambon, kerami- na Vi sjunger tillsammans och Vi sjunger kern Paula Blåfield, under den gångna

45 sommaren en utställning i huset. Utställ- men delvis fiktiv berättelse” om en sär- ningen, benämnd ”Kroppen”, var öppen eget och personligt människoöde i svens- några söndagar i augusti och lockade en ka Österbotten. publik om ett par hundra personer. I ut- För Magnus Lindholm, född och upp- ställningen medverkade några kända vuxen i Helsingfors, är steget att flytta till konstnärer från Vasaregionen. Nästa ut- Vörå inte särdeles långt. Han flyttade till ställning, med temat ”Glädje”, öppnas i Vasa 1975 och är välbekant med det januari och pågår till mars. svenska Österbotten. För den urbana kul- Ur handlanden Matilda Westins efter- turarbetaren är omställningen ändå känn- lämnade och tillsvidare rätt orörda stora bar, men han låter förstå att han kommer samlingar av bruksföremål m.m, tillhöri- att göra sitt bästa för att uppfylla önske- ga Rejpelt Hembygdsförening, har värd- målen i Matilda Westins testamente. paret fått låna och byggt upp en installa- Hans kolumner från Abramsgården pu- tion i vedlidret, en säregen samling pors- bliceras var tredje vecka i Vasabladet. Den linshundar, cirka 200 till antalet. planerade boken om Matilda Westin, ut- Också andra föremål som tillhört dona- ställningarna i Abramsgården och andra torn, hennes boksamling m.m., har fått aktiviteter är alla ägnade att svara mot plats i gården för att återskapa en bild av intentionerna i Matilda Westins testa- henne och hennes personlighet. Magnus mente. Lindholm hyser planer på att ge ut en bok om Matilda Westin, ”en faktabaserad Magnus Pettersson

Konstnärerna Mia Damberg, Paula Blåfield och Leo Ackley betraktar en installation av porslinshundar i vedlidret på Abrams. Alla tre ställde ut konstverk i författargården sommaren 2002. (Foto Magnus Lindholm)

46 Årets böcker

fått ge den nya utgåvan sitt namn. De öv- riga resebreven i volymen publicerade han i samtida tidningar och tidskrifter. Lönnrot skrev Vandraren och de övriga re- seanteckningarna på svenska, men de har inte getts ut på originalspråket sedan bör- jan av 1900-talet. Den nya utgåvan mar- kerar samtidigt Elias Lönnrots 200-årsju- bileum. I utgåvan ingår en introduktion skriven av Pekka Laaksonen, arkivchef på Finska Litteratursällskapet. Lönnrots egna texter utges nu med moderniserad stavning, försedda med kortfattade kommentarer och ordförklaringar av Charlotta af Häll- ström och Harry Lönnroth. Elias Lönnrot Boken är illustrerad med fotografier tagna av I.K. Inha i Karelen i slutet av Vandraren 1800-talet. Utges i samarbete med bokförlaget Reseberättelser från Karelen 1828–1842 Atlantis i Stockholm Utg. Rainer Knapas 335 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 38 € En av romantikens stora idéer var att man ISBN 951-583-081-8 skulle söka sig till diktens urkällor. Elias Lönnrot förverkligade den under sina resor till de karelska ödemarksbyarna där Strövtåg i ordskogen han upptecknade folkets ännu levande runoskatt. Under sina ofta ansträngande Lars Huldén om liv och verk och farliga vandringar genom obrutna Red. Inga-Britt Wik marker och glest befolkade trakter skrev han resebrev och anteckningar fyllda Lars Huldén debuterade 1958 som lyriker med anekdoter och skarpsynta iakttagel- med diktsamlingen Dräpa näcken. Sedan ser. dess har han vid sidan av sitt akademiska Lönnrots första egentliga reseberättel- värv gett ut ett stort antal dikt- och prosa- se, som han skrev under en sommar- böcker, skrivit och översatt dramatik, vandring genom Tavastland och Savolax skrivit sångtexter och oratorier och över- till Karelen 1828, hette Vandraren och har satt poesi.

47 I samtal med Inga-Britt Wik berättar Carola Ekrem han här om sina skönlitterära verk, om deras tillkomst, om inspirationskällor Lev lycklig, glöm ej mig! och om sitt förhållande till språket och Minnesböckernas historia dialekten, till musiken och sången. Han berättar också om sin uppväxt i Monå i Den egna minnesboken är för många Munsala, om sin familj och om hur det kvinnor ett kärt minne från barndomen. har varit att kombinera akademiskt arbe- Samtidigt är minnesböckerna med sina te med ett skönlitterärt författarskap. verser och glansbilder är ett stycke kul- Intervjuerna är gjorda 1992 och 2000 turhistoria som berättar om flickors före- inom ramen för projektet Finlandssven- ställningsvärld. Under hela 1900-talet var ska författarintervjuer. seden med minnesböcker mycket popu- lär bland finlandssvenska flickor, men ”Strövtåg i ordskogen är en förträfflig bok den härstammar från en äldre tradition, både för den vanliga huldénläsaren och de s.k. stamböckerna, som unga män för den mer specialiserade.” Fredrik samlade minnen och referenser i under Hertzberg, Hufvudstadsbladet 17.11.2002. resor och vid universitet. Utgående från de över 200 minnes- ”Dialogen mellan henne [Inga-Britt Wik] böcker från 1800–1900-talen som finns och Lars Huldén flyter lätt ... att läsa den bevarade i litteratursällskapets arkiv pre- senares tankar om sitt liv och verk, ska- senterar Carola Ekrem den rika tradition par nästan känslan av att lyssna till en som minnesböckerna bär. Dessutom be- skicklig berättare.” Dan Lolax, Jakobstads rättar finlandssvenska kvinnor om tankar Tidning 6.11.2002. och minnen som de egna böckerna väck- er hos dem. 376 s., häftad, illustrerad, 2002. Pris ca 40 € Utges i samarbete med bokförlaget ISBN 951-583-072-9 Atlantis i Stockholm 177 s., inbunden, illustrerad i färg. Pris ca 40 € ISBN 951-583-080-X

48 på våra nordliga breddgrader.

Utges i samarbete med bokförlaget Atlantis i Stockholm 232 s., inbunden, illustrerad. Pris ca 36 € ISBN 951-583-084-2

Sven Hirn Den gastronomiska hästen Gamla nordiska artistaffischer

Cirkusnöjenas fascinerande värld öppnar sig här genom en kavalkad av 100 gamla artistaffischer, de äldsta från 1700-talet. Gränslös och internationell som denna När kom svenskarna till Finland? värld alltid har varit fann många kringresande artister och sällskap redan då sina Red. Ann-Marie Ivars & Lena Huldén vägar också till Norden och Baltikum, ofta då de var på genomresa till sitt egent- Hur länge har det funnits en svensksprå- liga mål, S:t Petersburg. Programutbudet kig befolkning i Finland och varifrån här- var rikt och mångsidigt: cirkustrupper, stammar den? Ända sedan 1800-talet har lindansare, trollkonstnärer, akrobater, en lång rad discipliner ägnat sig åt dessa vaxkabinett, menagerier, bildframställ- frågor. Diskussionen har ofta varit ideo- ningar av olika slag, för att nämna en del. logiskt styrd, tidvis också laddad. I denna Deras affischer med träsnitt spreds i tu- bok framträder forskare från olika veten- sental, men endast en bråkdel av dem har skaper – arkeologi, historia, språkveten- bevarats i allmänna och privata samling- skap, genetik, botanik – som presenterar ar. Affischerna berättar mycket om de de resultat forskningen till dags dato uppträdande och om vilka former av kommit till inom respektive område. Ar- framträdanden som förekom. tiklarna i boken bygger på en föreläs- Sven Hirn presenterar här med stor ningsserie som litteratursällskapet ord- sakkunskap ett urval affischer och skri- nade hösten 2001. ver utifrån dem om trupperna och artis- terna. Med finns affischer över artister 180 s., häftad, illustrerad. och cirkustrupper som uppträtt i Norden, Pris ca 34 €, A-medlemmar Baltikum och S:t Petersburg. Boken ger kan beställa boken gratis. en bred överblick av cirkusartade nöjen ISBN 951-583-082-6

49 man. Med hjälp av brevcitat berättar Erik Kruskopf om den livslånga vänskapen mellan Albert Edelfelt och dansken Pietro Krohn. Det förra sekelskiftets konstnärs- kretsar tangerar också George C. School- field i sin analys av Rainer Maria Rilkes dikt ”Ode till Bellman”. Erik Stenmark granskar den rumänske skulptören Con- stantin Brancusis betydelse för Gunnar Ekelöf. – I volymen publiceras också John Vikströms årsfestföredrag ”Att säga det outsägliga” och ett sammandrag av säll- skapets årsberättelse.

341 s., häftad, illustrerad, 2002. Pris ca 26 € ISBN 951-583-079-6

Jouni Kuurne Historiska och litteraturhistoriska studier 77 Mathilda Rotkirch Red. Pia Forssell och John Strömberg Konstnärinna och resenär

Flera av artiklarna i litteratursällskapets En levnadsteckning över konstnärinnan årsbok anknyter till 1700-talet. Estetiken i Mathilda Rotkirch (1813–1842) med sär- Finland på Porthans tid behandlas av skild tonvikt vid hennes konstnärsgär- Hannu K. Riikonen, och Mattias Legnér ning och eftermäle i konsthistorien. I den undersöker ortsbeskrivningar från 1700- rikt illustrerade boken ingår också en ut- talet i ”Geografin i nyttans och fosterlan- förlig, kommenterad förteckning över dets tjänst”. Åbofilosofen G.I. Hartman alla hennes kända verk. och hans manuskript belyses av Georg Åren 1840–1841 gjorde Mathilda Rot- Henrik von Wright och Vesa Oittinen. kirch en resa till Tyskland, Schweiz, norra Margareta Björkman redogör för hur läs- Italien och Frankrike. Den dagbok hon vanorna och bokmarknaden förändrades förde under resan har bevarats och publi- under 1700-talet. Sven Hirn presenterar ceras här för första gången. officeren, skriftställaren, uppfinnaren och Borgå museum och Åbo konstmuseum elfenbenssnidaren Jacob Johan von Bi- ger tillsammans ut boken på finska. lang. Kristina Malmio analyserar A.G. Ingeli- 208 s., häftad, illustrerad i färg och us gotiska roman Det gråa slottet och den svartvitt, översättning Teresia Ijäs, romanteoretiska diskussionen i Finland 2002. på 1850-talet. Historien som turistattrak- Pris ca 36 € tion, med exempel från Lovisa, blir belyst ISBN 951-583-077-X i ett etnologiskt perspektiv av Kajsa Wik-

50 Kurt Zilliacus Även textvolymen Skönlitterär prosa finns att tillgå och kan beställas hos SLS. Forska i namn Skönlitterär prosa, utg. Carl-Eric Att ta till vara och studera ortnamn är ett Thors (1977) sätt att värna om vårt kulturarv. Namn- Pris ca 14 € forskaren Kurt Zilliacus har här samlat ISBN 951-9017-32-1 texter som han åren 1966–96 skrivit i äm- net – historik, planer, instruktioner och olika slags rapporter och artiklar om Barbro Wiik forskning, namnvård och namnpolitik. I boken ingår också hans aldrig i bokform Studier i de österbottniska dia- utgivna Onomastik från 1975, en systema- lekternas fonologi och morfologi tisk namnteori som har öppnat nya vägar för forskningen. De österbottniska dialekterna är förhål- landevis välbevarade och uppvisar en 290 s., häftad, illustrerad i färg och omfattande variation sinsemellan. I den- svartvitt, 2002. na avhandling beskrivs de moderna dia- Pris ca 34 € lekternas ljud- och formsystem. Samman- ISBN 951-583-076-1 lagt handlar det om trettio österbottniska sockendialekter. I dagens föränderliga Österbotten sker Krister Nordberg en viss dialektutjämning, samtidigt som dialekterna närmar sig standardspråket. Samlade skrifter av Johan Ludvig Men dialektens domän har också utvid- Runeberg XVI gats: det går an att tala dialekt även utan- för den privata sfären och hemorten. Kommentar till Skönlitterär prosa Studier i nordisk filologi 80, utgivare Ann-Marie Ivars. Inför 200-årsjubileet av nationalskaldens födelse 2004 slutförs utgivningen av Sam- 374 s., häftad, 2002. lade skrifter av J.L. Runeberg. I den sextonde Pris ca 32 € delen, Krister Nordbergs Kommentar till ISBN 951-583-078-8 Skönlitterär prosa, ingår bl.a. manu- skriptbeskrivningar, variantförteckningar, beskrivningar av tillkomst och bakgrund samt ordförklaringar till prosatexter som Nytryck ”En julqväll i lotskojan” och ”Den gamle trädgårdsmästarens bref”. Textvolymen Marika Rosenström (del VII) utgavs av Carl-Eric Thors år 1977. Utges i samarbete med Svenska Fartyget, himlen och havet Vitterhetssamfundet i Sverige Verklighetsuppfattningen bland sjömän 294 s., häftad, 2002. i långfart under segelsjöfartens sista era Pris ca 32 € ISBN 951-583-075-3 Boken om de sista Kap Hornarnas liv

51 ombord på fartygen finns nu i ett efterfrå- samhället, som skulle tillgodose både ar- gat nytryck. Utgående bl.a. från fråge- méns och lantbrukets behov av manlig brevssvar och intervjuer tecknar Marika arbetskraft. För att inte behöva avstå män Rosenström en etnologisk-folkloristisk från den egna gården började bönderna helhetsbild av livet ombord på de sista leja ersättare. Det var vanligen obesuttna, segelfartygen i långfart. Männen i riggen ogifta karlar som mot betalning lät sig re- och vid rodret i ”The Grain Race” mellan kryteras som fotfolk till armén i stället för Australien och Europa träder här fram i dem som utskrevs. helfigur. Bilden omfattar såväl de materi- Ca 300 s., häftad, översättning ella som de mentala dimensionerna av Joachim Mickwitz. sjömanskulturen. Texten kompletteras Pris ca 32 € med ett rikt illustrationsmaterial. Boken ISBN 951-583-083-4 utkom första gången 1996. Meddelanden från Folkkultursarkivet 16. 159 s., häftad, illustrerad, 2002. Anto Leikola, Juhani Lokki, Torsten Stjernberg & Johan Ulfvens (utg.) Pris ca 26 € ISBN 951-583-021-4 Magnus von Wrights dagbok 1863–1868 Ur utgivningen 2003 Konstnärsbröderna von Wrights dagböcker, del 5

Mikko Huhtamies Bröderna von Wright var sin tids främsta inom fågel- och naturmåleriet i Norden Knektar och bönder och banbrytande för både konstlivet och ornitologin i Finland. Svenska litteratur- Knektersättare vid utskrivningarna i Nedre Satakunda under trettioåriga sällskapets utgåva med brödernas dag- kriget böcker har nu kommit till del 5, som omfattar den äldsta brodern, Magnus von I stormaktstidens Sverige var bondebe- Wrights dagböcker 1863–1868. folkningen ryggraden i såväl ekonomin Ca 400 s., inbunden, illustrerad som krigsmakten. I sin avhandling visar i färg och svartvitt. Mikko Huhtamies vilka ekonomiska och Pris ca 48 € sociala konsekvenser soldatutskrivning- ISBN 951-583-085-0 arna och skattepålagorna hade för bonde- N.E.-H.

Ordbok över Finlands svenska folkmål

Svenska litteratursällskapets förlag har övertagit utgivningen av Ordbok över Finlands svenska folkmål och också övertagit lagret av de band (1–3) som utkommit hittills. Redaktionen för ord- boken finns vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Ordbok över Finlands svenska folkmål, del 1-3 kan inköpas i Vetenskapsbokhandeln, Kyrkogatan 14, Helsingfors eller bestäl- las hos Svenska litteratursällskapet per telefon 09 - 61 87 77, fax 09 - 61 87 73 77 eller e-post [email protected]. Priset är 70 €/del. Medlemsrabatt beviljas inte.

52 Svenska litteratursällskapets väggkalender 2003 har minnes- böcker som tema. Kalendern kan beställas med kupongen bak i tidningen, per e-post [email protected] eller per telefon 09-61 87 77. Kaledern finns också till salu i Vetenskapsbokhandeln, Kyrkoga- tan 14, Helsingfors, samt i vissa andra välförsedda bokhandlar.

53 Per Brahe Mannen och minnet

Två solennitetssalar – två konstverk 400-årsminnet av generalguvernören Per Brahes födelse firades gemen- Skulptören Erik Cainberg genomförde samt av Åbo universitet och Åbo åren 1813–16 ett bildprogram över upplys- Akademi i solennitetssalen i Åbo den ningens och vetenskapernas framsteg i 18 februari 2002. Källan publicerar här Finland i en rad reliefer i den dåvarande det föredrag som Nils Erik Villstrand akademins nya solennitetssal i Åbo. En av höll vid jubileet. de sex relieferna, som blev klar 1814, före- ställer undertecknandet år 1640 av stiftel- seurkunden för ett universitet som en ut- ning av en konkret situation en felaktig byggnad av gymnasiet i ”wår Stadh Åbo”. uppfattning. Konst är, som bekant, till för Den svenska förmyndarregeringen un- annat. Bakom Kristina står kansler Axel dertecknade fundationsbrevet i Nykö- Oxenstierna och med på bilden finns ock- ping den 26 mars 1640. Drottningens så ett porträtt av Gustav II Adolf. Det namn saknas, självfallet. Cainbergs relief, hänger alldeles rätt. Av texten i funda- med drottning Kristina i centrum, ger så- tionsbrevet kan vi märka hur man fram- ledes den som söker en realistisk avbild- ställde grundandet som en fortsättning

Erik Cainbergs relief i Gamla akademihusets solennitetsal i Åbo från 1814. Drottning Kristina undertecknar fundationsbrevet för Åbo akademi, bakom henne står kansler Axel Oxenstierna, till höger generalguvernören Per Brahe. (Foto Statens konstmuseum/Centralarkivet för bildkonst)

54 Albert Edelfelts triptyk av Åbo akademis invigning den 15 juli 1640 i Helsingfors universitets solennitetssal. På dennna målning från 1904–05 har Per Brahe placerats i mitten. (Foto Helsingfors universitets museum) på det verk som ”hin store, högstberöm- bergs motivval och inplacering av Per meligh” hade inlett. Brahe med Edelfelts. I den senare mål- Albert Edelfelt avbildade åren 1914–05 ningen intar Per Brahe och en fana med Åbo akademis invigning den 15 juli 1640 Finlands lejonvapen platsen i centrum. för Kejserliga Alexandersuniversitetets Knappast saknar det heller betydelse att solennitetssal i Helsingfors. Målningen den avbildade händelsen är en annan. Nu gjorde han som en triptyk och den blev i äger Finlands historia rum i Åbo och där- stort format, helt enligt vad som var på- med i Finland. Nyköping eller Stockholm bjudet inom historiemåleriet som genre. är inte längre gångbara. Konstverket hängdes ovanför dörrarna Fokuseringen på Per Brahe och Finland till salen, och förstördes i bombardeman- faller in i ett mönster. Den nation som på gen 1944. 1800-talet tog form inom storfurstendö- Per Brahe skänkte i sin egenskap av met Finland försummade självfallet inte universitetets första kansler sitt porträtt att förhålla sig till sin historia. Brahe- till akademin, men det försvann tydligen centreringen utgjorde ett viktigt element i under stora ofreden. Vid mitten av 1700- nationaliseringen av det förflutna. talet skaffades ett nytt porträtt i helfigur av Per Brahe till akademins samling av konst. Kopplingen mellan akademin i Monumentaliseringen Åbo och generalguvernören/universi- tetskanslern upprätthölls således. Brahe Europas 1800-tal var statyomanins eller finns också med på Cainbergs relief. Jag monumentmanins tidevarv och det finns uppfattar det som att han (stående till hö- en finländsk variant av den. Stormän ger i bilden) tar emot fundationsbrevet – föds eller uppstår inte, de skapas av efter- det brev som han sedan håller i sin hand världen i speciella situationer för särskil- på Walter Runebergs staty. På Edelfelts da syften. Få är utvalda som stora i Fin- målning kan vi bara ana oss till att brevet lands hävder, men Per Brahe hör till dem finns med i processionen. som sedan länge skrivits in som just såda- Någonting har hänt om vi jämför Cain- na. När universitetet i Helsingfors år 1840

55 Statyn över Per Brahe avtäcktes den 29 maj 1888 i Åbo. (Foto Åbo Akademis bildsamling) firade sin tvåhundraåriga existens kalla- nationell resning delade en vision. De ar- des Brahe landsfader, och det land som betade med hängivenhet och framgång, avsågs var självfallet Finland. men verket var inte något som slutfördes Kulminationen i monumentaliseringen under en eller två generationer. Historien av Per Brahe ägde rum 250 år efter det att hade en mening, en riktning och ett mål. den svenska centralregeringen år 1638 Det fanns en framtid och en blomning för hade fattat beslut om att grunda en akade- nationen. ”Ljus! Mera ljus! Det var hans mi i Åbo. En staty över generalguvernör ord: låt det dagas öfver Finlands jord”, Per Brahe avtäcktes den 29 maj 1888 inför skaldade Zachris Topelius om Brahe år ett veritabelt folkhav. Uppskattningsvis 1880. 20 000 personer bevittnade den högtidliga På Brahestatyns sockel står de ord som akten. Skulpturen hade utförts av ”natio- så många känner till och minns: ”IAGH nalskulptören” Walter Runeberg. Stodres- WAR MED LANDETT OCH LANDETT ning är alltid förknippat med bekymmer. MED MIG WÄÄL TILLFREDS.” Per Den här gången hade själva statyn blivit Brahe, som av Brahekännaren Arne Los- försenad och den första sockeln var så li- man med berättigande kallas ”de preg- ten att den måste göras om. nanta formuleringarnas mästare”, är i I det omfattande programmet ingick själva verket inte särskilt exakt citerad bl.a. en festdikt av Gabriel Lagus. Ett citat trots att citatet ges med 1600-talets orto- ur den fångar sammanhanget i vilket grafi. De ord Brahe efter sin första period man placerade in Brahe: ”Såg längre hän som generalguvernör i Finland skrev in i än andras blickar nådde, såg in i tidevarv, sin tänkebok lyder nämligen ”jagh med som komma skulle och såg sitt verk, sitt landett och landett med mig war wääl till stora verk fullbordat.” fredz”. Sockelcitatet fångar förvisso inne- Brahe och de andra stormännen med hållet i originaltexten men till formen har

56 Generalguvernören, greve Per Brahe upp- läsande Åbo akademis fundationsbrev 1640 i Åbo domkyrka. Akvarell av Axel Gallen-Kallela från 1891. (Foto Åbo Aka- demis bildsamling) stodfäderna inte varit särskilt respektful- En sak kan slås fast. Det handlingsut- la gentemot originalet. rymme som eftervärlden har tilldelat Per En historiker finner ett nöje i att ta ned Brahe som generalguvernör i Finland stormannen från sin piedestal – att försö- hade han aldrig. Och han såg det knap- ka se mannen som sedan länge skyms av past som någon besvärande omständig- monumentet och döljs av myten. Kan han het. Vi får omvärdera. Låt oss börja med ges mera mänskliga mått, och vad blir det konstaterandet att generalguvernören i så fall kvar efter en ”demonumentalise- inte alls var särskilt ”tillfreds” med Fin- ring”? I fallet Brahe – det kan genast sä- land. gas – påfallande mycket. Brahes gärning blev inskriven i en stor nationell berättelse, och han skulle av allt Den begränsade belåtenhetens att döma själv ha funnit denna mycket problematik svårbegriplig. Han har getts nära nog övermänskliga drag. Historiker brukar Henric Gabriel Porthan och Johan Ludvig brottas med den problematik som gäller Runeberg är två andra gestalter i Fin- individens möjlighet att påverka histori- lands historia som med Per Brahe delar ens gång. Vad bestämmer? Vilken är ak- ett gemensamt öde. De blev alla gjorda törens roll i förhållande till samhälleliga till nationella stormän. Brahe blev i själva strukturer? Frågan kan inte ges ett all- verket staty som den siste av de tre. mängiltigt svar. Och den kan vara hopp- Porthan och Runeberg var i likhet med löst svår också om den begränsas till att Brahe knutna till det universitet som se- gälla det enskilda fallet. dan 1820-talet verkar i Helsingfors, men

57 vad hade de tre i övrigt gemensamt – ad- land som kunde ge landet goda ledare ministratorn och folktämjaren, histori- och administratörer samt föredömen för kern och folkforskaren, skalden och folk- folket. själssökaren? Intressant nog observerade Brahe en Ett möjligt svar är att samtliga varse- skillnad mellan kustbygd och inland. blev två olika folk i Finland. I kustbyg- Lättjan var ojämnt fördelad i Finland. derna bodde ett, och i inlandet ett annat. Folket längs kusten var ”flitigere och Det ena var inte det andra likt. De skiljde mehra driffuande än dhe andre oppe j sig från varandra i sätt att tänka, tala och landett”. Finland var befolkat av två folk. handla. Romantikern Runeberg fann det Folket i de inre delarna av Finland var äkta och ofördärvade finska folket i det egensinnigt, primitivt, olydigt, kverulan- isolerade inlandet, medan såväl statsbyg- tiskt, vidskepligt och lättjefullt. General- garen Brahe som den upplyste Porthan guvernörens lista över inlandsbons dis- försåg inlandets bebyggare med negativa meriter är lång och reservationslös. Man förtecken. följde sin ”egen wrånga willia”. Inlandsbon måste enligt de två sist- Frosseri hörde till de synder de obe- nämnda ta till sig ett nytt sätt att leva. För tänksamma inlandsborna ägnade sig åt. vardera var inlandsborna ett angeläget Matvraket var en hyllad hjälte. Den som objekt för civilisering. De skulle bibringas orkade äta mest berömdes för sin förmå- kulturens välsignelser och bli de flitiga ga. Man kunde visserligen arbeta hårt när och gudfruktiga kustbornas likar. andan föll på, men man visade ingen ut- Den nyutnämnde generalguvernören hållighet. I stället älskade folket ”lättia bekantade sig med sitt förvaltningsområ- och fåfängheet”. de genom långa resor. Och han hade en Att greven var ”tillfreds” med landet skarp blick. Den inspekterande general- och dess bebyggare samt att han skall ha guvernören övertygades om att naturre- varit i folkets smak vet de flesta i Finland. surserna i Finland var rika och att det Och han var ju den som kom ”i grevens därför fanns en stor utvecklingspotential. tid”. Greven fann behag i den östra riks- Han såg emellertid också problem och till halvan och eftervärlden har aldrig upp- dem hörde ”Gemeene fålcks seeder och hört att vara tacksam. bruk”. Kännetecknande för allmogen var Det verkar emellertid som om Brahe att ”de icke högt bekymra sig om mehra var oförsiktig med sanningen om sig själv till att äga, ähn dhe kunna strax förtära”. i de ord som sedermera odödliggjorts. Av Lättja och dryckenskap var alltför vanliga reseberättelserna att döma omfattade företeelser, och de tilltog för varje dag, hans tillfredsställelse på långt när inte vilket hängde samman med modet att alla inom den östliga riksdel som han för- ”både snuffua och dricka Tobak” som valtade. Missnöjet förefaller därtill ha va- spred sig lavinartat. rit ömsesidigt. Varför var greven nöjd – Såväl styrande som styrda bar enligt och missnöjd? Brahe skulden till detta sakernas till- Per Brahe var med Åbo som statione- stånd. Missförhållandena kunde avhjäl- ringsort kringresande representant för en pas och ett ”Gudeligere, skickeligere och statsmakt som ställde stora och växande bättre leffuerne” åstadkommas på ett krav på sina undersåtar. Det svenska ri- enda sätt, nämligen genom bättre utbild- ket som endast undantagsvis levde i fred ning. Det behövdes ett universitet i Fin- var folk- och resursfattigt och man måste

58 lyckas bättre än alla andra länder i sin re- och reda där andra, dvs. den normala för- sursmobilisering om man ville leva upp valtningsapparaten, hade misslyckats. till rollen som en första rangens makt i Per Brahes verksamhet i Finland läm- Europa. nade bestående spår i Finland. Han var Folket, särskilt i inlandet, hade inte den kunnig, energisk och målmedveten men rätta mentala beredskapen. Alltså måste samtidigt lojal mot sin uppdragsgivare. det läras att tänka rätt. Folket måste civili- Han förverkligade delar av program som seras, bli ett annat till sina attityder. Fliten andra hade tänkt ut. Tankesmedjan fram- måste växa och lydnaden bli större. Det för alla andra vid denna tid var inte fri- gick inte an, som man gjorde i östra Fin- herren till Kajana utan till Kimito, dvs. land, att rymma ur riket inför utskriv- rikskansler Axel Oxenstierna. Honom ningarna eller som nyskriven knekt. som Brahe hade så svårt att komma över- Man hade problem med Finland, ut- ens med. nämnandet av generalguvernörer är en Om jag i dag som historiker fick möjlig- klar signal om att det var så man i Stock- heten att föreslå ett annat pregnant citat holm såg på den östra riksdelen. Finland ur Brahes tänkebok till sockeln på hans presterade för litet i skatter – särskilt i staty? Då skulle jag rekommendera föl- pengar som var att föredra framför natu- jande: ”Fann för mig mycken oreda i alla ralier då riket förde krig – och för få sol- saker, botandes vad jag kunde.” dater. Brahe var den makthungriga cent- ralmaktens instrument med uppgift att Nils Erik Villstrand ställa till rätta och åstadkomma ordning

59 SVERIGE OCH FINLAND – TVÅ SYSKONLÄNDER I SAMVERKAN OCH KONKURRENS

Föreläsningsserie våren 2003 i Svenska litteratursällskapets hus, Riddaregatan 5, Helsingfors

Måndagen den 20 januari kl. 18.00 Språk, nation och identitet Klaus Lindgren: Ståndspersoner och språk Matti Similä: En jämförelse av svenska, finlandssvenska och finska läroböckers skildringar av relationen finskt-svenskt

Måndagen den 10 februari kl.18.00 Välfärdsstat, invandring och tillhörighet Gunilla Bjerén: De värmländska skogsfinnarnas ättlingar – familjeberättelser Hanna Snellman: Utflyttningen från norra Finland till Göteborg på 1960- och 1970-talen Anneli Sarvimäki: Var vill jag åldras? Äldre migranter om boende, längtan och tillfredsställelse

Måndagen den 3 mars kl. 18.00 Staten, hoten och välfärden Olli Kangas: Kvinnofälla eller möjlighet att välja? Vårdnadsbidrag i finsk och svensk politisk diskussion Jyrki Smolander: Staten och nationalismen inom den finska och svenska högerns välfärdsideologi under det kalla kriget

Måndagen den 24 mars kl. 18.00 Ekonomi, nationalstat och gränsöverskridande interaktion Juhana Aunesluoma, Susanna Fellman och Riitta Hjerppe: Erfarenheter från finskt-svenskt företagssamarbete ur ett historiskt perspektiv John Westerholm: Finlandssvensk emigration – geografiska strukturer och konsekvenser Helena Kangasharju: Intern kommunikation i nyligen fusionerade finsk-svenska företag

Måndagen den 14 april kl. 18.00 Kris och krishantering i 1990-talets Sverige och Finland Jaakko Kiander: Finland och Sverige på 1990-talet; välfärdsstater i kris Ari Kokko: De nordiska och asiatiska kriserna – gemensamma orsaker, olika resultat

Föreläsningsserien arrangeras i samarbete med det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige som avslutas under år 2003.

RÄTT TILL PROGRAMFÖRÄNDRINGAR FÖRBEHÅLLES

60 För meddelanden Adressaten betalar portot

Böckerna levereras per post Ǣ Jag betalar fakturan som följer med böckerna (inkl. postporto) Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ VISA Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ EuroCard Svenska litteratursällskapet Ǣ Debitera mitt kreditkonto Ǣ MasterCard i Finland r.f.

Kreditkortets nummer (se kortets baksida) SVARSFÖRSÄNDELSE – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Avtal 00170-26

Sista giltighetsmånad och -år – – – – 00003 HELSINGFORS Datum och underskrift ______

______

I detta nummer medverkar:

Carola Ekrem, fil.dr, förste arkivarie vid Svenska litteratursällskapet Folkkultursarkivet Magnus Pettersson, kanslichef vid Svens- Nina Edgren-Henrichson, förlagsredaktör ka litteratursällskapet vid Svenska litteratursällskapet Marika Rosenström, fil.mag., amanuens Mikael Korhonen, fil.dr, arkivchef vid vid Folkkultursarkivet Svenska litteratursällskapet Göran Töllborn, Skara, Sverige, korrespon- Lars-Folke Landgrén, docent, Helsingfors derande medlem i Svenska litteratursäll- universitet, projektledare för forsknings- skapet projektet Stadens ansikten – urbanitet Nils Erik Villstrand, professor, Åbo, koordi- och svenskhet i Finland 1880–2000 nator för forskningsprogrammet Svenskt i Yrsa Lindqvist, fil.mag., arkivarie vid Finland – finskt i Sverige Folkkultursarkivet Bettina Wulff, fil.mag., producent för bok- Sonja Nyström, pol.mag., forskare vid mässan i Göteborg och Helsingfors Nämnden för samhällsforskning inom MASSBREV Namn: ...... Adress: ...... Bokbeställning. Vänligen notera att böckerna även kan inköpas i Vetenskapsbokhan- deln, Kyrkogatan 14 i Helsingfors! Undertecknad är: A-medlem Ǣ B-medlem Ǣ Carola Ekrem: Lev lycklig, glöm ej mig! ...... Ǣ Sven Hirn: Den gastronomiska hästen ...... Ǣ Mikko Huhtamies: Knektar och bönder ...... Ǣ Jouni Kuurne: Mathilda Rotkirch ...... Ǣ Elias Lönnrot: Vandraren ...... Ǣ Marika Rosenström: Fartyget, himlen och havet ...... Ǣ Barbro Wiik: Studier i de österbottniska dialekternas...... Ǣ Inga-Britt Wik (red.): Strövtåg i ordskogen...... Ǣ Kurt Zilliacus: Forska i namn ...... Ǣ Bröderna von Wrights dagböcker, del 5 ...... Ǣ När kom svenskarna till Finland? ...... Ǣ Samlade skrifter av J.L. Runeberg XVI ...... Ǣ Historiska och litteraturhistoriska studier 77 ...... Ǣ SLS-kalendern 2003 ...... Ǣ Annan titel: ...... Ǣ Ȭ

Källan. Svenska litteratursällskapet infor- Medlemmarna ombeds vänligen medde- merar 2/2002. la om adressförändring vid flyttning. Nionde årgången. Redaktion: Magnus Anhållan om medlemskap kan sändas Pettersson, Mikael Korhonen och Nina till sällskapet med angivande av önskad Edgren-Henrichson. medlemskategori. Medlem av grupp A (2002: 25 €/år) erhåller gratis (mot be- Svenska litteratursällskapet i Finland: ställning) några av de årligen utkomman- Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors, de böckerna, medlem av grupp B (2002: tfn 09-61 87 77, fax 09-61 87 73 77 12 €/år) erhåller gratis årsboken Historis- e-post: [email protected] ka och litteraturhistoriska studier. Avgiften Österbottens traditionsarkiv: för ständigt medlemskap är 500 €. Med- Handelsesplanaden 23, 65100 Vasa, lem har därtill rätt att med 50 % rabatt in- tfn 06-324 2268, fax 06-324 2210. köpa ett exemplar av varje tidigare utkommen, ej slutsåld bok i sällskapets se- ISSN 1237-8356 rie, om ej annat anges. Ekenäs Tryckeri Ab, 2002 www.sls.fi

NYA FONDER KAN INRÄTTAS I SVENSKA LITTERATUR- SÄLLSKAPET GENOM GÅVOR OCH TESTAMENTEN