V E R K S a M H E T
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SLS 2017 VERKSAMHETEN SLS I KORTHET Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar och förmedlar det svenska kulturarvet i Finland. SLS vision är att vara en aktiv och resursstark samarbetspart inom det humanistisk-samhälls- vetenskapliga fältet, med fokus på kulturell mång- fald och öppna digitala material och metoder. SLS uppgift är att samla, bearbeta och sprida kunskap om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. SLS stöder inhemsk forskning om det svenska språket och den svenska kulturen i Finland samt främjar inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier. SLS syften förverkligas genom arkiv och biblio- tek, utgivning, forskning, stipendieutdelning och ekonomisk förvaltning. Verksamheten möjliggörs tack vare en stabil ekonomi. SLS är en av de stora förvaltarna av privata all- männyttiga medel i Finland. SLS äger och förvaltar Svenska kulturfonden. Den ekonomiska basen för verksamheten utgörs i huvudsak av privata done- rade medel. INNEHÅLL Elever lär sig käll 6 kritik med ny bok Föredragsmaraton 10 Fondernas gåva 12 till ungdomarna Ständig koll på omvärlden 18 2 Vd:s hälsning 18 Ständig koll på omvärlden 31 Vi som jobbar på SLS 4 Ner från elfenbenstornet 22 SLS öppnar kulturarvet på nätet 32 Ekonomi 6 Elever lär sig källkritik med ny bok 24 Med imperier som intresse 34 Förtroendeorgan 10 Föredragsmaraton – ett dygn i 26 Notiser och ledningsgrupp kunskapens bubbla 28 Stipendier, understöd och pris 39 Årsberättelser, bokslut och förteckningar 12 Fondernas gåva till ungdomarna 29 Arkivverksamhet 16 När framtiden var öppen 30 Utgivning Omslagsbild: Wivan Nygård-Fagerudd och Axel Åhman på Svenska Teaterns scen under Föredragsmaraton i september. SLS var en av huvudarrangörerna för evenemanget. Foto: Janne Rentola Layout: Antti Pokela. Tryck: Nordprint Ab, 2018. Papper: MultiOffset 250 g och 120 g. 2 VERKSAMHETEN 2017 SLS vill gå i bräschen för digitalisering av material och använd- ning av digitala forskningsmetoder för att säkerställa att det svenska i Finland har en synlig plats också i den digitala verk- ligheten, skriver vd Dag Wallgren. Foto: Janne Rentola. VERKSAMHETEN 2017 3 ATT VÅRDA KULTURARVET ÄR ATT DIGITALISERA DET Ingen undgår att påverkas av den digi- der baserade på artificiell intelligens blir vardag talisering som i vår tid förändrar världen och vårt för humanistiska forskare. För vissa är det redan sätt att leva. Synen på arbete förändras, sättet att verklighet. Till exempel vid universitetet i Bristol kommunicera förändras, formerna för största har man genom analys av 35 miljoner digitalise- delen av samhällets verksamhet förändras. Angår rade tidningsartiklar, publicerade mellan 1800 det SLS? Vår uppgift är ju att sprida kunskap om och 1950, kunnat analysera den historiska sam- den svenska kulturens uppkomst och utveckling hällsutvecklingen i Storbritannien på ett helt nytt i Finland. Svaret är ja – i högsta grad – och utma- sätt. Med hjälp av artificiell intelligens har det bli- ningarna att göra detta i en omgivning som är vit möjligt att bekräfta och förstå en kontinuitet föremål för en så genomgripande förändring är i utvecklingen. inte små. För många av oss kan det förefalla både oönskat SLS inledde redan i slutet av 1990-talet arbe- och osannolikt att robotiseringen och maskinerna tet med att bygga upp kompetens och beredskap skulle ta över den humanistiska forskningen. Så att överföra äldre material till digitalt hanterbara kommer nog inte heller att ske, i alla fall inte inom format och att ta tillvara nya minnen som upp- en överskådlig framtid. Men forskningsmetoderna kommit i det digitala samhället. utvecklas och möjligheterna att ta fram ny kun- Zacharias Topelius Skrifter är det största utgiv- skap med teknikens hjälp ökar i snabb takt. SLS ningsprojekt SLS genom tiderna har tagit sig an. har valt att vara en del av denna utveckling. Det Redan i dag är en betydande del av 200-åringen är ett viktigt och ett riktigt val. Det handlar inte Topelius texter tillgängliga i digitalt format. Då enbart om att vara med i utvecklingens framkant, projektet avslutas, vid utgången av 2022, kommer det är också fråga om att säkerställa att det svenska materialet att vara en omfattande källa för forsk- i Finland överhuvudtaget syns den dag då forsk- ning inom olika ämnen och discipliner. Metoder ningsarbetet inte längre i huvudsak utförs i arki- som utvecklats inom SLS för att beskriva och till- vens forskarsalar eller vid mikrofilmsapparaterna, gängliggöra originalmaterialet är i många avseen- utan allt mer genom maskinell distansanalys av den unika. De har väckt intresse och uppmärk- stora datamassor. samhet internationellt. Samma sak gäller mycket SLS är en av pionjärerna inom digital textkri- annat av det material som SLS publicerat digitalt tisk utgivning. Nyckeln till framgången är samar- såsom ortnamnsforskning, folkdiktning, författar- beten och en långsiktig satsning på att bygga upp och konstnärsbrev, fotografier med mera. Dessa är kompetens. Men vi är bredare än så. Våra egna öppet tillgängliga för en bred publik. databaser och digitala utgåvor, vår utgivning av Men SLS digitaliseringsarbete handlar inte äldre pappersböcker i digitalt format, våra sam- enbart om att tillvarata, tillhandahålla och sprida arbeten kring textkorpusar för språkforskningens kunskap om det svenska i Finland. Vårt uppdrag behov och vår strävan att påskynda det samlade att främja forskningen innebär också att bredda digitala tillgängliggörandet av finlandssvenska vårt utbud av forskartjänster från traditionell dagstidningar bildar tillsammans en helhet. I den arkivering och bok utgivning till det som allt digitala utgivningens värld börjar i många fall fler forskare redan i dag nyttjar – digitala meto- utgåvans liv då den lagts ut på nätet och andra der. Stora ostrukturerade datamassor, big data, personer än de som lade ut den tar vid. används inom olika samhällssektorer för att För att det svenska i Finland ska fortleva i en analysera och skapa insikter kring helheter som digitaliserad värld behövs våra satsningar på att inte upptäcks med traditionella metoder. Det är tillhandahålla material digitalt och att utveckla endast en tidsfråga innan tillämpningar och meto- digitala metoder. • Dag Wallgren, vd 4 VERKSAMHETEN 2017 Forskarna Ann-Catrin Östman (t.v.), Anna Sundelin och Johanna Wassholm jobbar aktivt för att sprida sina forsknings- rön också utanför den akademiska världen. VERKSAMHETEN 2017 5 NER FRÅN ELFENBENSTORNET Forskarna inom det SLS-finansierade forskningsprojektet Kommunicerande konsumtion jobbar på bred front med att popularisera och sprida sina forskningsresultat. östen 2017 deltog ett tiotal historiestu- – Kursdeltagarna fick också arbeta med samma derande vid Åbo Akademi i en kurs om källor – tidnings- och frågelistmaterial – som Hkonsumtion och etniska relationer i projektet använder. Dessutom fick de lära sig att 1800-talets Norden. Föreläsarna var forskare inom popularisera kunskap genom att skriva bloggtex- projektet Kommunicerande konsumtion. Kring- ter utifrån något ämne som togs upp under kur- vandrande försäljare och kulturmöten i Finland sen, berättar en av kursarrangörerna, historikern 1800–1940 som på det här sättet delade med sig Anna Sundelin. av sin forskning till blivande historiker och his- Samhällspåverkan ses som en viktig uppgift torielärare. för universiteten i dag, vid sidan av forskning och Kommunicerande konsumtion är ett av de pro- undervisning. Även de flesta forskningsfinansiä- jekt som SLS beviljat finansiering. Forskarna rer, bland dem SLS, förutsätter att den forskning i projektet undersöker småhandel, det vill säga som finansieras också populariseras och sprids gårdfarihandel och torg- och marknadsförsälj- utanför de akademiska kretsarna. ning, i svenskbygderna i Finland under 1800-talet Också här ligger projektet Kommunicerande och i början av 1900-talet. Särskild tonvikt lägger konsumtion i framkant. Forskarna i projektet skri- forskarna på de kulturmöten som uppstod mel- ver om sin forskning i bloggtexter och tidnings- lan lokalbefolkningen och försäljarna. Gårdfari- krönikor. Ann-Catrin Östman och Johanna handlarna kom ofta från ryska Karelen medan det Wassholm skriver regelbundet kolumner i dags- bland torg- och marknadshandlarna fanns judar, tidningar, Östman i Hufvudstadsbladet och Wass- tatarer och romer. holm i Åbo Underrättelser. Där knyter de ofta frå- Kursen vid Åbo Akademi är ett exempel på hur gor som de studerat inom projektet till aktuella projektet lever upp till den humboldtska princi- händelser i samhället. I bloggen blogs2.abo.fi/ pen om att universitetsundervisning ska utgå från kommunicerandekonsumtion reflekterar forskarna lärarnas egen forskning. bland annat kring frågor som källmaterialet gett En del av kursdeltagarna studerar till lärare upphov till. • och fick förbereda var sin skollektion om frågor Projektet Kommunicerande konsumtion är tvärvetenskapligt som togs upp under kursen. Först presenterade de och koordineras av historieämnet vid Åbo Akademi. Projekt- lektionen för kursen, som diskuterade både inne- ledare: Ann-Catrin Östman. Forskare med finansiering av SLS: hållet och didaktiken, sättet att undervisa. Efter Jutta Ahlbeck, Eija Starck, Anna Sundelin, Johanna Wassholm. det fick de hålla lektionen i en högstadieklass. TEXT: NINA EDGREN-HENRICHSON FOTO: STEFAN NORRGÅRD 6 VERKSAMHETEN 2017 Högstadieeleverna Daniel Nava (t.v.), Ingrid Geust och Alexander Hammarén studerar läroboken 1918. Jag var där. Livet under kriget under handledning av historieläraren Markus