DOCSLIB.ORG

Svenska Folkskolans Vänner SFV-Kalendern 2011

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svenska Folkskolans Vänner SFV-Kalendern 2011 Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern 2011 Årgång 125 Innehåll Svenska folkskolans vänner Annegatan 12, 4 vån. (PB 198) SFV-Kalendern 125 år..............................................................................................6 00121 Helsingfors Tingens roll i Ansa och samvetet tfn 09-6844 570 av Solveig von Schoultz ...................................................................................30 fax 09-6844 5715 e-post: [email protected] Antarktis – den sista vildmarken ..................................................................47 www.sfv.fi Johan Gustaf Nyberg Vi finns på Facebook och Youtube – Ett kapitel ur Rosalas torparhistoria ....................................................... 56 Twitter: sfv_forening Marie Linder: ”En qvinna af vår tid!” ........................................................... 62 Einar Pontán och ett språkmanifest för ett hårdnackat släkte ...................................................................................80 Om att läsa klassisk litteratur .........................................................................90 Skärmytslingarna vid Elgsjöskatan.............................................................98 Förening i förändring .......................................................................................106 Kalenderredaktör & ombrytning: Minnesrunor ...........................................................................................................114 Rabbe Sandelin Årsberättelse för år 2010 ..................................................................................143 ISSN: 0357-1068 Helsingfors 2010 Ekenäs Tryckeri Ab SFV-kalendern 2011 • 3 Förord FV-KALENDERN, SFV:S TRADITIONELLA TILLÄGG TILL ATT ”hänga med” måste en ÅRETS KALENDER FINNS, precis som förr, Kerstin Ilander har skrivit artikeln om SÅRSBOK, utkommer detta år med sin 125 Iorganisation av SFV:s kaliber även gå i Iallmänbildande och underhållande ar- Marie Linder, en av våra första kvinnli- utgåva. I en organisation som Svenska folk- bräschen för utvecklingen. Annars finns tiklar i tillägg till den förenings-, boksluts- ga författare – och samtidigt målar hon skolans vänner innebär den obrutna utgiv- ingen chans att uppfylla de ursprungliga och fondinformation gällande år 2010 som upp ett fascinerande personporträtt. Olle ningen från år 1886 förstås en konkret länk grundarnas vilja, för att inte tala om att ef- SFV presenterar i årsberättelsedelen. Spring har gått tillbaka till ett språkmani- till föreningens tidigaste år, och därmed fektivt förvalta de medel som donerats till Thomas Rosenberg har gjort en djuplod- fest som långvarige SFV:aren Einar Pontán ett bevis på föreningens livskraft. Samti- föreningen. Då förändrade samhällsstruk- ning av SFV-kalenderns 125 år och analy- i tiderna skrev – mycket kan ännu idag kän- digt visar en snabb bläddring i några kalen- turer eller förhållanden gör att tidigare do- serat publikationens innersta väsen ur oli- nas igen. drar från olika tidsperioder att det idag inte natorers specifika önskemål inte längre ka synvinklar, medan Maria Kallio siktar in Tove Fagerholm överbevisar oss om var- är fråga om samma förening som bildades bokstavligen kan uppfyllas, måste SFV stö- sig på en enskild bok, och analyserar vilken för det lönar sig att läsa klassiker och inte 1882. Häri ligger den andra stora slutsatsen da verksamhet som i så stor utsträckning roll tingen spelar i Solveig von Schoultz ro- bara ha dem på bokhyllan, medan Gustaf man kan dra ur SFV-kalendern; en fören- som möjligt uppfyller donatorns eller gåvo- man Ansa och samvetet. Sundman tar oss till den äventyrliga sjö- ing som vill överleva måste också vara be- givarens ursprungliga intentioner. SFV:s ordförande Per-Edvin Perssons drabbningen vid Barösund 1789. redd på kontinuerlig förändring. Och här SFV har alltid varit bra på detta, och det reseskildring från Antarktis väcker upp- Tomas Järvinen återknyter till sist till det går det inte enbart att konstatera att man leder till en spännande paradox. I vissa lä- täckarsjälen inom oss, medan Stig-Björn tema som inleder mitt förord: föreningar i måste ”hänga med”. Det gör nog de flesta gen står SFV för ett konservativt bevaran- Nybergs artikel om den driftige och utåt- förändring, och vilka metoder som kan an- organisationer nästan automatiskt, vissa lite de av det man under årens lopp märkt att riktade torparen Johan Gustaf Nyberg för- vändas för att utveckla verksamheten. snabbare, vissa lite trögare. fungerar och är värdefullt, och å andra sidan ändrar vår stereotypa bild av den typiske arbetar vi med det allra senaste och mest torparen. Johan Aura, kanslichef, SFV inno vativa på de fält vi idag är aktör: bild- ning, kunskap och kultur. 4 • SFV-kalendern 2011 SFV-kalendern 2011 • 5 THOMAS ROSENBERG Halvannan hyllmeter finlandssvensk historia – skriven medan den ännu pågår SFV-Kalendern 125 år E FANNS JU ALLTID där i bokhyllan, alltför många, i samband med flyttningar, DSFV:s kalendrar. I mitt barndomshem, arvsskiften och hustömningar har slängt i mina morföräldrars hem, på sommarstu- iväg just denna hyllmeter. Och det är synd, gan – och sedan länge också i mitt eget. En för den innehåller ett stort mått av värde- sann institution, med andra ord. Och en full information. Somt är givetvis förlegat, obruten tradition i mer än ett sekel som gi- men sammantagna ger kalendrarna en fas- vit oss finlandssvenskar såväl kunskap och cinerande inblick i tider och sätt att reso- information som identitet, samhörighet nera som redan är historia. Dessutom finns och självkänsla. där helt ovärderliga inslag, som den obrut- Situationen är nämligen säkert densam- na traditionen med nekrologer och min- ma i många andra hem runtom i Svenskfin- nesrunor, en genre som länge legat för fäfot land. Kalendern, och kring sekelskiftet ock- i våra dagstidningar men på sistone gläd- så de folkskrifter SFV gav ut, har varit cen- jande nog visat tecken på att kvickna till. trala inslag i det finlandssvenska hemmet. ”Näst efter Bilen, psalmboken och alma- En imponerande mängd text nackan den vanligaste boken i ett finlands- Redan kvantitativt är mängden text i de svenskt hem”, som det brukat heta i tidiga- samlade kalendrarna imponerande. I sin re återblickar över SFV:s historia. tillbakablick på 100 år av SFV-kalendrar Hur det är i dagens svensk- och tvåsprå- 1986 går Gösta Cavonius fram med mått- kiga hem vet jag inte, men jag förmodar stickan i sin bokhylla och kommer till att de att kalendern inte längre intar den centra- fyller 116,5 cm, med totalantalet 20 405 si- la plats den tidigare haft. Och att många, dor. I jubileumskalendern 2006 (då den fyl- 6 • SFV-kalendern 2011 SFV-kalendern 2011 • 7 ler 125 år) hakar Olle Spring på, och tillfo- fattande historik i bokform han gjorde över re Svenska folkskolans vänner. Intresserade sinnade idealen, tills Axel Lille två år senare gar de senaste årens saldo: 3 678 sidor och SFV (Cavonius 1982). Och sist alltså en be- kan lämpligen bekanta sig t.ex. med Cavo- grundade Nya Pressen i Helsingfors (Ro- 28 cm. Till vilket jag alltså nu, t.o.m. kalen- traktelse av Olle Spring i kalendern 2006, nius 100-årshistorik och Pontáns 75-årshis- senberg 2011). dern 2010, ytterligare kan tillfoga 978 sidor då den fyllde 100 år, kompletterad med en torik. Ett annat ymnighetshorn när det gäl- Kretsarna kring SFV, däribland Lil- och 6 cm. Sammanlagt alltså 25 061 sidor nytryckning av Cavonius artikel från 1986. ler hela den här tidsperioden är Axel Lilles le, hörde tveklöst till de svensksinnade och och 150,5 cm i bokhyllan. Därtill kommer att SFV:s publikationer monumentalverk ”Den svenska nationalite- bygdesvenskt orienterade. Bildandet av Det gör i snitt drygt 200 sidor, varje år, i givetvis också varit föremål för kommen- tens i Finland samlingsrörelse” (Lille 1921). SFV var ju bara ett av de många uttrycken 125 års tid, mellan 1886 och 2010. Fast helt tarer i de sammanfattningar och återblick- Några svepande formuleringar torde ändå för det systematiska institutionsbygge med obruten är kedjan strängt taget inte: av nå- ar som gjorts i samband med moderorgani- vara på sin plats. parallella organisationer på svenska som då gon orsak saknas faktiskt ett år, dvs. 1976, sationens olika jubileer. Det skiljer ju bara Hela 1800-talet hade ju, sedan Finland skedde. I SFV:s fall med det dittills tvåsprå- vilket man kompenserade genom att föl- några år mellan de två (SFV 1882 och ka- 1809 blivit en del av tsarfurstendömet, varit kiga men i praktiken finska Kansanvalistus- jande år ge ut en kalender som omfatta- lendern 1886), vilket gör att jubileerna följer en period av nationellt uppvaknande. En på seura som utgångspunkt. Som SFV:s ord- de åren 1976–1977. En delorsak kan ha va- tätt på varandra. Sammanfattande artiklar många sätt aktiv period som präglades av förande Ann-Mari Häggman konstatera- rit den renovering som SFV-huset på An- om SFV och dess skrifter har ingått i ka- målmedvetna förberedelser inför den dag de i sitt hälsningstal vid SFV:s 125-årsfest negatan vid den tiden genomgick. lendern 1892 (10 år), 1902 (20 år), 1915 (30 år, Finland skulle framträda som självstän- 2007 (återgivet i kalendern 2007) ställdes En imponerande mängd text, som sagt, med komplett innehållsförteckning), 1932 dig nation. En kamp som på många sätt den framväxande nationen under 1800-ta- som ger en utomordentlig bild av hur det (50 år), 1972 (90 år), samt alltså Cavonius symboliserades av Finlandsavdelningen på let för två utmaningar: dels att väcka na- finlandssvenska samhället har förändrats. SFV-historik från 1982 (100 år). världsutställningen
Load more

Recommended publications
  • Pehtoori Ja Kansa
    3HKWRRULMDNDQVD ³6LOWDODQSHKWRRULQ´ LQWHUWHNVWXDDOLVHW\KWH\GHWMD \KWHLVNXQQDOOLQHQVLVlOW| Helsingin yliopisto Historian laitos Suomen historian pro gradu -tutkielma syksy 1998 Jyrki Ilva 8511%1ILIH 3')YHUVLR Sisällysluettelo -2+'$172 6,/7$/$13(+7225,-$$16$//,1(1(/289$8/77885, 2.1. SUOMI-FILMI JA 1930-LUVUN ALUN ELOKUVAKULTTUURI 12 2.2. "KÄÄNTEENTEKEVÄ ELOKUVA”? 22 7$5,1$1+,6725,$ 3.1. HARALD SELMER-GEETH JA HÄNEN ROMAANINSA 33 3.2 HJALMAR PROCOPÉ JA "INSPEKTORN PÅ SILTALA" HUVINÄYTELMÄNÄ 43 3.3. ELOKUVA KÄÄNNEKOHTANA TARINAN HISTORIASSA 49 3.4. ROMAANIN JA NÄYTELMÄN MYÖHEMMÄT VAIHEET 57 6,/7$/$13(+7225,-$$16$ 4.1. "AATAMI JA EEVA VAATTEISSA" - PEHTOORI JA PALUU LUONTOON 65 4.2. KILTTI JA HARMITON VAI YHTEISKUNTAMORAALILTAAN KYSEENALAINEN? 72 4.3. "ISOÄIDIN AIKAINEN ONNENSOPUKKA" 80 4.4. KOKO KANSAN KANSALLINEN ELOKUVA 82 886,(10(1(67<67(1(9bb7" 5.1. AARETTI JA MIINA PALAAVAT VALKOKANKAALLE 98 5.2. PEHTOORIN PALUU - TUHLAAJAPOIKA SAA UUDEN TILAISUUDEN 102 -2+723bb7g6(7!6,/7$/$13(+7225,192,6,-2812+7$$!" /b+7((7-$,5-$//,6886 1. Johdanto Risto Orkon vuonna 1934 ohjaamasta "Siltalan pehtoorista" on tapana muistaa, että se oli en- simmäinen miljoonan katsojan rajan ylittänyt suomalainen elokuva. Tätä myyttiä1 on toistet- tu myös elokuvan televisioesitysten yhteydessä julkaistuissa kritiikeissä, mutta muuten mo- derneista kommenteista jää kuitenkin päällimmäiseksi vaikutelmaksi se, että nykykatsojan on enää vaikea ymmärtää elokuvan aikanaan saavuttamaa suosiota. "Senaikaisten katsojien maku tuntuu nyt käsittämättömältä", Pertti
    [Show full text]
  • International Evaluation of Research and Doctoral Training At
    View metadata, citation and similar papers at core.ac.uk brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston digitaalinen arkisto INTERNATIONAL EVALUATION OF RESEARCH AND DOCTORAL TRAINING AT THE UNIVERSITY OF HELSINKI 2005–2010 RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Seppo Saari & Antti Moilanen (Eds.) Evaluation Panel: Humanities INTERNATIONAL EVALUATION OF RESEARCH AND DOCTORAL TRAINING AT THE UNIVERSITY OF HELSINKI 2005–2010 RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Seppo Saari & Antti Moilanen (Eds.) University of Helsinki Administrative Publications 80/88 Evaluations 2012 Publisher: University of Helsinki Editors: Seppo Saari & Antti Moilanen Title: Type of publication: International Evaluation of Research and Doctoral Training at the University of Evaluations Helsinki 2005–2010 : RC-Specific Evaluation of GLW – Genres of Literary Worldmaking Summary: Researcher Community (RC) was a new concept of the participating unit in the evaluation. Participation in the evaluation was voluntary and the RCs had to choose one of the five characteristic categories to participate. Evaluation of the Researcher Community was based on the answers to the evaluation questions. In addition a list of publications and other activities were provided by the TUHAT system. The CWTS/Leiden University conducted analyses for 80 RCs and the Helsinki University Library for 66 RCs. Panellists, 49 and two special experts in five panels evaluated all the evaluation material as a whole and discussed the feedback for RC-specific reports in the panel meetings in Helsinki. The main part of this report is consisted of the feedback which is published as such in the report. Chapters in the report: 1.
    [Show full text]
  • Olavi Paavolaisen Jatkosodan Päiväkirja Synkkä Yksinpuhelu I-II (1946) Kansallisen Identiteettiprojektin Uudelleenarviona
    ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Vesikko Pro gradu -tutkielma Valtio-oppi Yhteiskuntatieteiden ja filosofian laitos Jyväskylän yliopisto syksy 2011 ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Juhana Vesikko Valtio-oppi syksy 2011 Jyväskylän yliopisto 410 sivua (sis. liitteet) Tässä politiikan tutkimusta ja kirjallisuustieteitä hyödyntävässä pro gradu -tutkielmassani analysoin Olavi Paavolaisen Suomen jatkosodan aikana (26.6.1941–19.9.1944) kirjoittamaa ja marraskuussa 1946 kahtena niteenä ilmestynyttä päiväkirjaa Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944 I-II. Tämä lähes tuhatsivuinen jatkosodan kriittiseksi selonteoksi tarkoitettu teos nosti ilmestyessään mittavan kirjasodan, jonka keskeisenä piirteenä voidaan pitää ennennäkemätöntä henkilöön kohdistuvaa kritiikkiä, joka osaltaan johti Paavolaisen kirjallisen uran hiipumiseen. Synkkä yksinpuhelu on haaste sankari-eetoksen sävyttämälle sotakirjallisuudelle ja traditionaalis-konservatiiviselle sotahistorialle. Vastoin historiankirjoituksen representatiivista ”Jumalan perspektiiviä” Paavolainen dokumentoi jatkosodan vaiheet nykyisyydestä käsin antaen näin tulevaisuuden lukijakunnalle mahdollisuuden tarttua tapahtumien poliittisiin merkityksiin. Paavolainen politisoi teoksessaan jatkosodan kulttuuria, ilmiöitä ja tapahtumia – kuolemaa,
    [Show full text]
  • Nodes of Contemporary Finnish Literature
    Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Studia Fennica Litteraria The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Markku Haakana, professor, University of Helsinki, Finland Timo Kaartinen, professor, University of Helsinki, Finland Kimmo Rentola, professor, University of Turku, Finland Riikka Rossi, docent, University of Helsinki, Finland Hanna Snellman, professor, University of Jyväskylä, Finland Lotte Tarkka, professor, University of Helsinki, Finland Tuomas M. S. Lehtonen, Secretary General, Dr. Phil., Finnish Literature Society, Finland Pauliina Rihto, secretary of the board, M. A., Finnish Literary Society, Finland Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Nodes of Contemporary Finnish Literature Edited by Leena Kirstinä Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Litteraria 6 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via a Jane and Aatos Erkko Foundation grant. © 2012 Leena Kirstinä and SKS License CC-BY-NC-ND 4.0 International A digital edition of a printed book first published in 2012 by the Finnish Literature Society.
    [Show full text]
  • Noitarummun Ja Tuohitorven Kaikuja: Suomalaislyriikka Ruotsalaissilmin
    PIRJO VAITTINEN Noitarummun ja tuohitorven kaikuja: suomalaislyriikka ruotsalaissilmin 1. Antologioita ja klassikoita Suomalaisen lyriikan varhaisin ruotsinnosantologia vuodelta 1870 viit- taa otsikollaan Från Saimens och Päjänes stränder Runebergin runojen suomalaiseen maisemaan ja Suomeen kuuluviin paikannimiin. Samalla se liittyy mielenkiintoisella tavalla käännöksen syntyajalle ominaiseen ajatteluun: kun käsite "Suomi" on korvattu tiettyyn alueeseen viittaa- vien luonnonmuodosteiden nimillä, on kansalliselle identiteetille annet- tu maantieteellis-maisemallinen sisältö. 1 Suomalaismaiseman eksotiik- kaan viitannut antologia sisälsi Kantelettaren runojen lisäksi Oksasen, Suonion ja Juteinin runoja sekä Suoniolta myös proosakatkelmia ynnä suomalaisia kansansatuja. Ruotsintaja oli suomenruotsalainen kirjailija Rafael Hertzberg, joka aloitti kirjallisen uransa käännöksillä ja mu- kaelmilla suomalaisesta, ranskalaisesta, espanjalaisesta ja italialaisesta kansanrunoudesta. Toinen Hertzbergin toimittama antologia Finska to- ner ilmestyi seuraavana vuonna.2 1 Saimaan ruotsinkielinen nimi esiintyy esim. Fänrik Ståls sägner -kokoelman runos- sa "Den femte juli". Matti Klinge on osoittanut artikkelissaan "Runebergin kaksi isän- maata", miten ajatus isänmaasta maisemana Runebergillä muuttui historiaan perustu- vaksi. Matti Klinge, Kaksi Suomea. Keuruu 1982, 126-142. Vrt Johan Wrede, Kommen- tar till Fänrik Ståls Sägner. Samlade skrifter av Johan Ludvig Runeberg, under redaktion av Carl-Erik Thors och Tore Wretö. Fjortonde delen. Första häftet.
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • 126 Bo Carpelan's Richly Textured Novel, Urwind, and Mikhail
    126 BRIAN KENNEDY (editor) – Voicing Bo Carpelan: Bo Carpelan’s richly textured novel, Urwind, and Mikhail Bakhtin’s subtle theories of discourse are brought together in this stimulating and sophisticated collection of essays. The contributors approach Carpelan’s work using all the ideas Bakhtin has placed at their disposal – dialogism, chronotope, carnival, polyphony, the unfinishedness of novels – but in an inquiring and open, rather than merely deferential, spirit. The result is one of the most interesting and subtle discussions of Bakhtin’s relationship to modernist prose we have seen, a book that sheds light on Bakhtin’s work as well Carpelan’s. Ken Hirschkop, Professor of English, University of Waterloo, author of Mikhail Bakhtin: An Aesthetic for Democracy and The Cambridge Introduction to Bakhtin Finnish writer Bo Carpelan (1926-2011) gained unparalleled recognition amongst Finland-Swedish readers at home and Urwind’s others worldwide for his work as a poet and novelist. Yet despite a good deal of his literary output having been translated into English, surprisingly little critical commentary exists for the Possibilities Dialogic English reader. This study seeks to fill that gap, discovering as it does the dialogic possibilities inherent in Carpelan’s work. Eight scholars separately embarked on a common challenge: to use the critical methodology of Mikhail Bakhtin to read Carpelan’s novel Urwind, which won the Finlandia Prize in 1993. The resulting discussions take on topics from art and music to time, to the borders between genres, as well as humanistic geography and the thematic of mid-life, many times stretching past Urwind to touch on other of Carpelan’s texts.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland During the Interwar Years (And Beyond)
    Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Faculty of Arts University of Helsinki Possibilities, Silences The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland during the Interwar Years (and Beyond) Alexandra Stang ACADEMIC DISSERTATION To be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Arts at the University of Helsinki in auditorium XIV on the 27th of November 2015 at 12 o’clock. © Alexandra Stang ISBN 978-951-51-1729-8 (pbk.) ISBN 978-951-51-1730-4 (PDF) Unigrafia Helsinki 2015 TABLE OF CONTENTS 1 Introduction ............................................................................................................5 1.1 Background and Aims of the Study ..................................................................5 1.2 Methods, Theory and Terms ......................................................................... 22 1.2.1 Discourse and Power Relations .............................................................. 27 1.2.2 Questions of Gender in Literature ......................................................... 31 1.2.3 Heteronormativity and Possibilities of Queer Subversion ................... 40 1.3 Approaching the Archives............................................................................. 42 2 The Literary Field and Women’s Position within the National Project .............. 49 2.1 Questions of Female Decency and Literature in the Process of Finnish Nation-Building ............................................................................................... 49 2.2 The Ratification
    [Show full text]
  • Gunnar Björlings Liv Och Verk Är Den Första Biografin Över Den Fin­ Landssvenske Författaren Gunnar Björling (1887–1960)
    ”Mitt språk är ej i orden.” Gunnar Björlings liv och verk är den första biografin över den fin­ landssvenske författaren Gunnar Björling (1887–1960). Numera betraktad som en av de främsta litterära modernisterna, fick Björling under sin livstid kämpa för att nå uppskatt­ ning och förståelse. Redan innan han 1922 som 35­åring debuterade som diktare, var han Fredrik i vänkretsen känd som ”profeten” och hade en Hertzberg avgörande betydelse i många unga människors liv. Så småningom sökte sig allt fler till hans diktarlya i Brunnsparken i Helsingfors, från 1930­talet utvidgades kretsen till författare och konstnärer från hela Norden. ”Mitt språk är ej i orden” är en kronolo­ gisk framställning av Björlings liv och verk. Foto Janne Rentola Boken bygger på omfattande forskning i arkiv i Finland och Sverige och på intervjuer med MITT ” Fredrik Hertzberg FREDRIK HERTZBERG, född i Hel­ personer som kände Björling. Här belyses SPRÅK singfors 1966, är litteraturvetare Björlings personlighet från olika håll. Vi får och kritiker. Hertzberg disputerade ta del av Björling som ung socialist, aktivist, ÄR EJ I i engelska vid State University of auskultant, filosof, profet, mystiker, modernist, ORDEN New York at Buffalo 2001 och i lit­ växel ryttare, mentor, recitatör och erotiker. ” teraturvetenskap vid Åbo Akademi För första gången behandlas Björlings homo­ ” 2003. Ämnet för båda doktorsav­ GUNNAR MITT handlingarna är estetisk och social sexualitet och förälskelser mera ingående i BJÖRLINGS materialitet i förhållande till över­ ljuset av tidigare okänt material. sättning av poesi, med särskild hän­ LIV OCH syn till Gunnar Björling. SPRÅK En stor del av Hertzbergs forsk­ VERK ning är ägnad finlandssvensk moder­ nism, i synnerhet Gunnar Björlings författarskap.
    [Show full text]
  • För Vetenskap, Konst Och Industri Utgiven Av Letterstedtska Föreningen (NT) Häfte 1 2001, S 74 F
    NORDISK TIDSKRIFT 2015 – HÄFTE 2E NORDISK Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri utgiver under 2009 sin hundratret- TIDSKRIFT 2009 – HÄFTE 2 NORDISK tioandra årgång, den åttiofemte i den nya serien som i samarbete med föreningarna Norden begyntes 1925. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor. Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: www.letterstedtska.org Litteraturanmälningarna består av årsöversikter omfattande ett urval av böcker på skilda områden, som kan anses ha nordiskt intresse. Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras. Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för 2009 är 250 kr, lösnummerpriset är 65 kr. FÖRFÖR VETENSKAP,VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI Prenumeration för 2009 sker enklast genom insättande av 250 kr på plusgirokonto nr 40 91 95-5. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri, c/o Blidberg, SE-179 75 UTGIVENUTGIVEN AVAV LETTERSTEDTSKA FÖRENINGEN Skå. Prenumeration kan även tecknas i bokhandeln. c Nordisk säkerhetJubileumsnummer – Nya prövningar: För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. c Karin Söder Letterstedtska föreningen Tidskriften distribueras i samarbete med svenska Föreningen Norden, Hantverkargatan 33, c Thorvald Stoltenberg 112 21 Stockholm. Tel 08-506 113 00. Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. 1875-2015 c Jan-Erik Enestam Redaktionen: Nordisk Tidskrift, Box 22333, SE-104 22 Stockholm.
    [Show full text]