Svenska folkskolans vänner SFV-kalendern 2011 Årgång 125 Innehåll Svenska folkskolans vänner Annegatan 12, 4 vån. (PB 198) SFV-Kalendern 125 år..............................................................................................6 00121 Helsingfors Tingens roll i Ansa och samvetet tfn 09-6844 570 av Solveig von Schoultz ...................................................................................30 fax 09-6844 5715 e-post: [email protected] Antarktis – den sista vildmarken ..................................................................47 www.sfv.fi Johan Gustaf Nyberg Vi finns på Facebook och Youtube – Ett kapitel ur Rosalas torparhistoria ....................................................... 56 Twitter: sfv_forening Marie Linder: ”En qvinna af vår tid!” ........................................................... 62 Einar Pontán och ett språkmanifest för ett hårdnackat släkte ...................................................................................80 Om att läsa klassisk litteratur .........................................................................90 Skärmytslingarna vid Elgsjöskatan.............................................................98 Förening i förändring .......................................................................................106 Kalenderredaktör & ombrytning: Minnesrunor ...........................................................................................................114 Rabbe Sandelin Årsberättelse för år 2010 ..................................................................................143 ISSN: 0357-1068 Helsingfors 2010 Ekenäs Tryckeri Ab SFV-kalendern 2011 • 3 Förord FV-KALENDERN, SFV:S TRADITIONELLA TILLÄGG TILL ATT ”hänga med” måste en ÅRETS KALENDER FINNS, precis som förr, Kerstin Ilander har skrivit artikeln om SÅRSBOK, utkommer detta år med sin 125 Iorganisation av SFV:s kaliber även gå i Iallmänbildande och underhållande ar- Marie Linder, en av våra första kvinnli- utgåva. I en organisation som Svenska folk- bräschen för utvecklingen. Annars finns tiklar i tillägg till den förenings-, boksluts- ga författare – och samtidigt målar hon skolans vänner innebär den obrutna utgiv- ingen chans att uppfylla de ursprungliga och fondinformation gällande år 2010 som upp ett fascinerande personporträtt. Olle ningen från år 1886 förstås en konkret länk grundarnas vilja, för att inte tala om att ef- SFV presenterar i årsberättelsedelen. Spring har gått tillbaka till ett språkmani- till föreningens tidigaste år, och därmed fektivt förvalta de medel som donerats till Thomas Rosenberg har gjort en djuplod- fest som långvarige SFV:aren Einar Pontán ett bevis på föreningens livskraft. Samti- föreningen. Då förändrade samhällsstruk- ning av SFV-kalenderns 125 år och analy- i tiderna skrev – mycket kan ännu idag kän- digt visar en snabb bläddring i några kalen- turer eller förhållanden gör att tidigare do- serat publikationens innersta väsen ur oli- nas igen. drar från olika tidsperioder att det idag inte natorers specifika önskemål inte längre ka synvinklar, medan Maria Kallio siktar in Tove Fagerholm överbevisar oss om var- är fråga om samma förening som bildades bokstavligen kan uppfyllas, måste SFV stö- sig på en enskild bok, och analyserar vilken för det lönar sig att läsa klassiker och inte 1882. Häri ligger den andra stora slutsatsen da verksamhet som i så stor utsträckning roll tingen spelar i Solveig von Schoultz ro- bara ha dem på bokhyllan, medan Gustaf man kan dra ur SFV-kalendern; en fören- som möjligt uppfyller donatorns eller gåvo- man Ansa och samvetet. Sundman tar oss till den äventyrliga sjö- ing som vill överleva måste också vara be- givarens ursprungliga intentioner. SFV:s ordförande Per-Edvin Perssons drabbningen vid Barösund 1789. redd på kontinuerlig förändring. Och här SFV har alltid varit bra på detta, och det reseskildring från Antarktis väcker upp- Tomas Järvinen återknyter till sist till det går det inte enbart att konstatera att man leder till en spännande paradox. I vissa lä- täckarsjälen inom oss, medan Stig-Björn tema som inleder mitt förord: föreningar i måste ”hänga med”. Det gör nog de flesta gen står SFV för ett konservativt bevaran- Nybergs artikel om den driftige och utåt- förändring, och vilka metoder som kan an- organisationer nästan automatiskt, vissa lite de av det man under årens lopp märkt att riktade torparen Johan Gustaf Nyberg för- vändas för att utveckla verksamheten. snabbare, vissa lite trögare. fungerar och är värdefullt, och å andra sidan ändrar vår stereotypa bild av den typiske arbetar vi med det allra senaste och mest torparen. Johan Aura, kanslichef, SFV inno vativa på de fält vi idag är aktör: bild- ning, kunskap och kultur. 4 • SFV-kalendern 2011 SFV-kalendern 2011 • 5 THOMAS ROSENBERG Halvannan hyllmeter finlandssvensk historia – skriven medan den ännu pågår SFV-Kalendern 125 år E FANNS JU ALLTID där i bokhyllan, alltför många, i samband med flyttningar, DSFV:s kalendrar. I mitt barndomshem, arvsskiften och hustömningar har slängt i mina morföräldrars hem, på sommarstu- iväg just denna hyllmeter. Och det är synd, gan – och sedan länge också i mitt eget. En för den innehåller ett stort mått av värde- sann institution, med andra ord. Och en full information. Somt är givetvis förlegat, obruten tradition i mer än ett sekel som gi- men sammantagna ger kalendrarna en fas- vit oss finlandssvenskar såväl kunskap och cinerande inblick i tider och sätt att reso- information som identitet, samhörighet nera som redan är historia. Dessutom finns och självkänsla. där helt ovärderliga inslag, som den obrut- Situationen är nämligen säkert densam- na traditionen med nekrologer och min- ma i många andra hem runtom i Svenskfin- nesrunor, en genre som länge legat för fäfot land. Kalendern, och kring sekelskiftet ock- i våra dagstidningar men på sistone gläd- så de folkskrifter SFV gav ut, har varit cen- jande nog visat tecken på att kvickna till. trala inslag i det finlandssvenska hemmet. ”Näst efter Bilen, psalmboken och alma- En imponerande mängd text nackan den vanligaste boken i ett finlands- Redan kvantitativt är mängden text i de svenskt hem”, som det brukat heta i tidiga- samlade kalendrarna imponerande. I sin re återblickar över SFV:s historia. tillbakablick på 100 år av SFV-kalendrar Hur det är i dagens svensk- och tvåsprå- 1986 går Gösta Cavonius fram med mått- kiga hem vet jag inte, men jag förmodar stickan i sin bokhylla och kommer till att de att kalendern inte längre intar den centra- fyller 116,5 cm, med totalantalet 20 405 si- la plats den tidigare haft. Och att många, dor. I jubileumskalendern 2006 (då den fyl- 6 • SFV-kalendern 2011 SFV-kalendern 2011 • 7 ler 125 år) hakar Olle Spring på, och tillfo- fattande historik i bokform han gjorde över re Svenska folkskolans vänner. Intresserade sinnade idealen, tills Axel Lille två år senare gar de senaste årens saldo: 3 678 sidor och SFV (Cavonius 1982). Och sist alltså en be- kan lämpligen bekanta sig t.ex. med Cavo- grundade Nya Pressen i Helsingfors (Ro- 28 cm. Till vilket jag alltså nu, t.o.m. kalen- traktelse av Olle Spring i kalendern 2006, nius 100-årshistorik och Pontáns 75-årshis- senberg 2011). dern 2010, ytterligare kan tillfoga 978 sidor då den fyllde 100 år, kompletterad med en torik. Ett annat ymnighetshorn när det gäl- Kretsarna kring SFV, däribland Lil- och 6 cm. Sammanlagt alltså 25 061 sidor nytryckning av Cavonius artikel från 1986. ler hela den här tidsperioden är Axel Lilles le, hörde tveklöst till de svensksinnade och och 150,5 cm i bokhyllan. Därtill kommer att SFV:s publikationer monumentalverk ”Den svenska nationalite- bygdesvenskt orienterade. Bildandet av Det gör i snitt drygt 200 sidor, varje år, i givetvis också varit föremål för kommen- tens i Finland samlingsrörelse” (Lille 1921). SFV var ju bara ett av de många uttrycken 125 års tid, mellan 1886 och 2010. Fast helt tarer i de sammanfattningar och återblick- Några svepande formuleringar torde ändå för det systematiska institutionsbygge med obruten är kedjan strängt taget inte: av nå- ar som gjorts i samband med moderorgani- vara på sin plats. parallella organisationer på svenska som då gon orsak saknas faktiskt ett år, dvs. 1976, sationens olika jubileer. Det skiljer ju bara Hela 1800-talet hade ju, sedan Finland skedde. I SFV:s fall med det dittills tvåsprå- vilket man kompenserade genom att föl- några år mellan de två (SFV 1882 och ka- 1809 blivit en del av tsarfurstendömet, varit kiga men i praktiken finska Kansanvalistus- jande år ge ut en kalender som omfatta- lendern 1886), vilket gör att jubileerna följer en period av nationellt uppvaknande. En på seura som utgångspunkt. Som SFV:s ord- de åren 1976–1977. En delorsak kan ha va- tätt på varandra. Sammanfattande artiklar många sätt aktiv period som präglades av förande Ann-Mari Häggman konstatera- rit den renovering som SFV-huset på An- om SFV och dess skrifter har ingått i ka- målmedvetna förberedelser inför den dag de i sitt hälsningstal vid SFV:s 125-årsfest negatan vid den tiden genomgick. lendern 1892 (10 år), 1902 (20 år), 1915 (30 år, Finland skulle framträda som självstän- 2007 (återgivet i kalendern 2007) ställdes En imponerande mängd text, som sagt, med komplett innehållsförteckning), 1932 dig nation. En kamp som på många sätt den framväxande nationen under 1800-ta- som ger en utomordentlig bild av hur det (50 år), 1972 (90 år), samt alltså Cavonius symboliserades av Finlandsavdelningen på let för två utmaningar: dels att väcka na- finlandssvenska samhället har förändrats. SFV-historik från 1982 (100 år). världsutställningen