DOCSLIB.ORG

OM ARGUS I ARGUS: Ett Urval Artiklar HUVUDREDAKTÖRER 1907–2011

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
OM ARGUS I ARGUS: Ett Urval Artiklar HUVUDREDAKTÖRER 1907–2011 UR ARKIVET 26 OM ARGUS I ARGUS: ett urval artiklar »Anmälan.» Argus, provnummer 1/1907 G.M. [Guss Mattsson]: »För vad vi börja.» Argus 1/1908 Gunnar Castrén: »Tjugu år» (Argus 1908–1927). 1/1928 HUVUDREDAKTÖRER Gunnar Castrén: »Argus’ födelse». l–2/1938 1907–2011 Eirik Hornborg: »Ett fyrtiårsjubileum». l–2/1948 Eirik Hornhorg: »Från en kulturtidskrifts kampår». Gustaf Mattsson 1907–1910 l-2/1958 Emil Zilliacus 1911–1933 Jan-Magnus Jansson: »Eirik Hornborg och Argus». Erik Kihlman 1933 l–2/1961 Eirik Hornborg 1933–1947 Sven-Erik Åström: »Vad är på tok med Nya Argus?». Georg Henrik von Wright 1948 10/1969 Eric Olsoni 1948 (»t.f. huvudred.») Ralf Friberg: »Några synpunkter på Nya Argus». Bertel Kihlman 1949–1953 12/1969 Eric Olsoni 1954–1958 Ulf Modin: »Fyller Nya Argus ett behov?». 13–14/1969 Jan-Magnus Jansson 1959–1966 Nils-Börje Stormbom: »För vad vi fortsätter». 17/1970 Jerker A. Eriksson 1966 (»t.f. huvudred») Lars Hamberg: »Hans Ruin och Nya Argus». 16- Nils-Börje Stormbom 1966–1974 17/1980 Ingmar Svedberg 1974–1990 Ingmar Svedberg: »Nya Argus i backspegeln». 5/1983 Merete Mazzarella 1990–1991 Lars Huldén: »Kreatursvaktaren. Ballad till Nya Argus Tom Sandlund 1991–2008 75-årsjubileum». 5/1983 Trygve Söderling 2008 – Jan-Magnus Jansson: »En bruten linje – eller en rak?». 5/1983 Sven Willner »Nya Argus tjugotal». 5/1983 Erik Allardt: »Nya Argus som socialisationsagent och REDAKTIONSSEKRETERARE folk lore». 5/1983 1922–2011 »Kreativitet och repression i samhällsdebatten – av Nya Argus arrangerad publikdebatt 17.4. 1983. Inlägg av Th. Svedlin 1922–1929 Claes Andersson, Jan-Magnus Jansson, Johannes Sal- Erik Kihlman 1929–1933 minen, Yrsa Stenius, Trygve Söderling». 9–10/1983 Bertel Kihlman 1933–1943 Klaus Törnudd: »Argus och Nya Argus som familjetra- Eric Olsoni 1943–1949, 1961; dition». 3/2000 t.f. sekr. 1952 Georg Henrik von Wright: »Med Nya Argusögon». Jan-Magnus Jansson 1948, 1950–1952 7/2001 Thomas Warburton 1952–1960 Tom Sandlund: »Nya Argus 1908–2007». 1–2/2007 Jerker A. Eriksson 1962–1974 Tom Sandlund: »Linjer i Nya Argus». 9–10/2007 Pär Stenbäck 1966–1970 Ingmar Svedberg: »Nya Argus och det nödvändiga sam- Ingmar Svedberg 1970–1974 talet». 9–10/2007 Håkan Mattlin 1974–1982 Tom Söderman: Nya Argus och utrikespolitiken på Jan- Anne-Marie Londen 1982–1994 Magnus Janssons tid. 9–10/2007 Tom Östling bitr. sekr. 1989–1994; Stefan Nygård: »Kring Argus’ födelse». 9–10/2007 t.f. sekr. 1994–1995 Clas Zilliacus: »Hundraögd hundraåring». 9–10/2007 Marit Lindqvist 1995–1999 Tom Sandlund: »Både en bruten linje och en rak. Några Barbro Enckell-Grimm 2000–2009 reflektioner». 9–10/2007 Yasmin Nyqvist 2010– UR ARKIVET 27 ARGUS OCH Nya ARGUS REDAKTION 1907–2010 Gunnar Castrén 1907–1927 Håkan Mattlin 1974–1993 Gustaf Mattsson 1907–1914 Clas Zilliacus 1974– Emil Zilliacus 1907–1948 Merete Mazzarella 1980–1997 Ragnar Furuhjelm 1914–1942 Henrik Österholm 1980–2002 Folke Stenman 1980– Hans Ruin 1920–1941 Erik Bagerstam 1980–1995 Elianne Riska 1982–1989 Eirik Hornborg 1927–1948 Anne-Marie Londen 1982–1998 Erik Kihlman 1928–1933 Leif Salmén 1985–1989 Jarl Hemmer 1929–1942 Hugo E. Pipping 1930–1947 Tom Östling 1989– Bertel Kihlman 1933–1960 Tom Sandlund 1990– Pia Ingström 1991–1996 Erik Ekelund 1939–1948 Thomas Rosenberg 1991–1994 Tom Söderman 1992– Eric Olsoni 1943–1963 Mårten Westö 1995–1999 Jan-Magnus Jansson 1947–1973 Patrick Sibelius 1995–1997 Georg Henrik von Wright 1947–1957 Stig Stenholm 1995–1999 Ilmari Hustich 1948–1982 Marit Lindqvist 1995–2003 Rabbe Enckell 1949 Mikael Busck-Nielsen 1996–1997 Nils Meinander 1949–1954 Nils Erik Forsgård 1998– Thomas Warburton 1949–1976 Trygve Söderling 1998– Henrik Zilliacus 1949–1961 Barbro Holmberg 1999– P. O. Barck 1951–1965 Barbro Enckell-Grimm 2000– Charlotte Sundström 2001– Kurt Westerholm 1954–1961 Kristian Donner 2007– C. F. Meinander 1956–1969 Niklas Bruun 2008– Erik Allardt 1958–1989 Susanna Fellman 2008– Lars von Haartman 1960–1982 Martina Reuter 2008– Christer Kihlman 1961–1982 Yasmin Nyqvist 2010– Jerker A. Eriksson 1962–1982 Jessica Parland-von Essen 2010– Patrick Bruun 1962–1965 Thomas Henrikson 2010– Henry G. Gröndahl 1963–1968 Klaus Mäkelä 1964–1968 Kristina Rotkirch 1966–1971 Pär Stenbäck 1966–1987 Nils-Börje Stormbom 1966–1979 Klaus Törnudd 1968–1974 Ingmar Svedberg 1969– Lars Dufholm 1970–1994 Arvo Salo 1971–1973 Sven Willner 1973–2007 Thomas Henrikson 1974–1979.
Load more

Recommended publications
  • Olavi Paavolaisen Jatkosodan Päiväkirja Synkkä Yksinpuhelu I-II (1946) Kansallisen Identiteettiprojektin Uudelleenarviona
    ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Vesikko Pro gradu -tutkielma Valtio-oppi Yhteiskuntatieteiden ja filosofian laitos Jyväskylän yliopisto syksy 2011 ”KANSAKUNNAN RESONOIVAT MUISTOT” – Olavi Paavolaisen jatkosodan päiväkirja Synkkä yksinpuhelu I-II (1946) kansallisen identiteettiprojektin uudelleenarviona Antti Juhana Vesikko Valtio-oppi syksy 2011 Jyväskylän yliopisto 410 sivua (sis. liitteet) Tässä politiikan tutkimusta ja kirjallisuustieteitä hyödyntävässä pro gradu -tutkielmassani analysoin Olavi Paavolaisen Suomen jatkosodan aikana (26.6.1941–19.9.1944) kirjoittamaa ja marraskuussa 1946 kahtena niteenä ilmestynyttä päiväkirjaa Synkkä yksinpuhelu. Päiväkirjan lehtiä vuosilta 1941–1944 I-II. Tämä lähes tuhatsivuinen jatkosodan kriittiseksi selonteoksi tarkoitettu teos nosti ilmestyessään mittavan kirjasodan, jonka keskeisenä piirteenä voidaan pitää ennennäkemätöntä henkilöön kohdistuvaa kritiikkiä, joka osaltaan johti Paavolaisen kirjallisen uran hiipumiseen. Synkkä yksinpuhelu on haaste sankari-eetoksen sävyttämälle sotakirjallisuudelle ja traditionaalis-konservatiiviselle sotahistorialle. Vastoin historiankirjoituksen representatiivista ”Jumalan perspektiiviä” Paavolainen dokumentoi jatkosodan vaiheet nykyisyydestä käsin antaen näin tulevaisuuden lukijakunnalle mahdollisuuden tarttua tapahtumien poliittisiin merkityksiin. Paavolainen politisoi teoksessaan jatkosodan kulttuuria, ilmiöitä ja tapahtumia – kuolemaa,
    [Show full text]
  • Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (F
    Anna Möller-Sibelius MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL 2007 Anna Möller-Sibelius (f. 1971) är forskare och kritiker Pärm, foto: Anna Möller-Sibelius Åbo Akademis förlag Biskopsgatan 13, FIN-20500 ÅBO, Finland Tel. int. +358-2-215 3292 Fax int. + 358-2-215 4490 E-post: [email protected] http://www.abo.fi/stiftelsen/forlag/ Distribution: Oy Tibo-Trading Ab PB 33, FIN-21601 PARGAS, Finland Tel. int. +358-2-454 9200 Fax. int. +358-2-454 9220 E-post: [email protected] http://www.tibo.net MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL MÄNSKOBLIVANDETS LÄGGSPEL En tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi Anna Möller-Sibelius ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Möller-Sibelius, Anna Mänskoblivandets läggspel : en tematisk analys av kvinnan och tiden i Solveig von Schoultz poesi / Anna Möller-Sibelius. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-5 ISBN 978-951-765-372-2 (digital) Åbo Akademis tryckeri Åbo 2007 Och hur kan det ta så lång tid att börja förstå sig själv och andra, hur kan det dröja så länge innan man blir mänska? Varje dikt är en bit i mänskoblivandets läggspel som väl aldrig blir färdigt. (Den heliga oron) Lika litet som livet kommer med definitiva lösningar, lika litet kan författaren göra det när han lägger pussel med bitar ur det vi kallar verklighet. Men man vet vad man hoppas på. (Ur författarens verkstad) Nu när jag ser tillbaka tycker jag att det under alltsammans går en envis strävan att komma vidare, jag menar: att genom att helt och fullt bejaka det här, att vara kvinna, kunna nå fram till en fri rymd där båda könen förenas i det viktigaste: att vara mänska.
    [Show full text]
  • 126 Bo Carpelan's Richly Textured Novel, Urwind, and Mikhail
    126 BRIAN KENNEDY (editor) – Voicing Bo Carpelan: Bo Carpelan’s richly textured novel, Urwind, and Mikhail Bakhtin’s subtle theories of discourse are brought together in this stimulating and sophisticated collection of essays. The contributors approach Carpelan’s work using all the ideas Bakhtin has placed at their disposal – dialogism, chronotope, carnival, polyphony, the unfinishedness of novels – but in an inquiring and open, rather than merely deferential, spirit. The result is one of the most interesting and subtle discussions of Bakhtin’s relationship to modernist prose we have seen, a book that sheds light on Bakhtin’s work as well Carpelan’s. Ken Hirschkop, Professor of English, University of Waterloo, author of Mikhail Bakhtin: An Aesthetic for Democracy and The Cambridge Introduction to Bakhtin Finnish writer Bo Carpelan (1926-2011) gained unparalleled recognition amongst Finland-Swedish readers at home and Urwind’s others worldwide for his work as a poet and novelist. Yet despite a good deal of his literary output having been translated into English, surprisingly little critical commentary exists for the Possibilities Dialogic English reader. This study seeks to fill that gap, discovering as it does the dialogic possibilities inherent in Carpelan’s work. Eight scholars separately embarked on a common challenge: to use the critical methodology of Mikhail Bakhtin to read Carpelan’s novel Urwind, which won the Finlandia Prize in 1993. The resulting discussions take on topics from art and music to time, to the borders between genres, as well as humanistic geography and the thematic of mid-life, many times stretching past Urwind to touch on other of Carpelan’s texts.
    [Show full text]
  • S V E N S K a L I T T E R a T U R S Ä L L S K a P E T I N F O R M E R
    SVENSKA LITTERATUR SÄLLSKAPET INFORMERAR Innehåll Samarbete i västerled......................................................................... 1 Aktuellt ................................................................................................ 3 Anna Aminoff: Arkivskatter från Stensböle gård ............................ 4 Lena Huldén: Rädda det finlandssvenska ljudet Digitalisering av ljudbanden i litteratursällskapets arkiv ........ 9 Anne Bergman: Berättelser om märkliga personer och platser Folkkultursarkivets specialfrågelista om det ovanliga ............. 14 Ingalill Ihrcke-Åberg: Krigstiden i våra minnen Folkkultursarkivets insamling av krigsminnen ......................... 22 Jessica Parland-von Essen: Helena Frese och Augusta Armfelt Två adelsflickors värld under slutet av 1790-talet ..................... 24 Arne Toftegaard Pedersen: Det dynamiska 1880-talet ...................... 26 Max Engman: Prästerskap i kulturens tjänst Tankar kring det ingermanländska herdaminnet ...................... 28 Pris, stipendier och forskningsbidrag ............................................. 31 Björn Vikström: Den skapande bibelläsaren ................................. 31 Från Källans läsare ............................................................................. 36 Bettina Wulff: Den finlandssvenska boken ...................................... 37 Statens informationspris till Finlands svenska litteraturhistoria .............................................................................. 39 Nya böcker .........................................................................................
    [Show full text]
  • Joutsen Svanen 2016 Joutsen Svanen 2016
    JOUTSEN SVANEN 2016 JOUTSEN SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research Toimittaja/Redaktör/Editor: Harri Veivo JOUTSEN / SVANEN 2016 Kotimaisen kirjallisuudentutkimuksen vuosikirja Årsbok för forskning i finländsk litteratur Yearbook of Finnish Literary Research http://blogs.helsinki.fi/kirjallisuuspankki/joutsensvanen-2016/ Julkaisija: Suomalainen klassikkokirjasto, Helsingin yliopiston Suomen kielen, suomalais-ugrilaisten ja pohjoismaisten kielten ja kirjallisuuksien laitos. PL 3, 00014 Helsingin yliopisto Utgivare: Finländska klassikerbiblioteket, Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. PB 3, 00014 Helsingfors universitet Publisher: Finnish Classics Library, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies. P.O. Box 3, 00014 University of Helsinki Päätoimittaja / Chefredaktör / Editor: Jyrki Nummi (jyrki.nummi[at]helsinki.fi) Vastaava toimittaja (2016) / Ansvarig redaktör (2016) / Editor-in-Chief (2016): Harri Veivo (harri.veivo[at]unicaen.fr) Toimituskunta / Redaktionsråd / Board of Editors: Jyrki Nummi (pj./ordf./Chair), Kristina Malmio, Saija Isomaa, Anna Biström, Eeva-Liisa Bastman ISSN 2342–2459 URN:NBN:fi-fe201703225378 Pysyvä osoite / Permanent adress / Permanent address: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201703225378 Taitto: Jari Käkelä SISÄLLYS INNEHÅLL Jyrki Nummi: Foreword ........................................................................................................7 Harri
    [Show full text]
  • The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland During the Interwar Years (And Beyond)
    Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Faculty of Arts University of Helsinki Possibilities, Silences The Publishing and Reception of Queer Topics in Finland during the Interwar Years (and Beyond) Alexandra Stang ACADEMIC DISSERTATION To be publicly discussed, by due permission of the Faculty of Arts at the University of Helsinki in auditorium XIV on the 27th of November 2015 at 12 o’clock. © Alexandra Stang ISBN 978-951-51-1729-8 (pbk.) ISBN 978-951-51-1730-4 (PDF) Unigrafia Helsinki 2015 TABLE OF CONTENTS 1 Introduction ............................................................................................................5 1.1 Background and Aims of the Study ..................................................................5 1.2 Methods, Theory and Terms ......................................................................... 22 1.2.1 Discourse and Power Relations .............................................................. 27 1.2.2 Questions of Gender in Literature ......................................................... 31 1.2.3 Heteronormativity and Possibilities of Queer Subversion ................... 40 1.3 Approaching the Archives............................................................................. 42 2 The Literary Field and Women’s Position within the National Project .............. 49 2.1 Questions of Female Decency and Literature in the Process of Finnish Nation-Building ............................................................................................... 49 2.2 The Ratification
    [Show full text]
  • Gunnar Björlings Liv Och Verk Är Den Första Biografin Över Den Fin­ Landssvenske Författaren Gunnar Björling (1887–1960)
    ”Mitt språk är ej i orden.” Gunnar Björlings liv och verk är den första biografin över den fin­ landssvenske författaren Gunnar Björling (1887–1960). Numera betraktad som en av de främsta litterära modernisterna, fick Björling under sin livstid kämpa för att nå uppskatt­ ning och förståelse. Redan innan han 1922 som 35­åring debuterade som diktare, var han Fredrik i vänkretsen känd som ”profeten” och hade en Hertzberg avgörande betydelse i många unga människors liv. Så småningom sökte sig allt fler till hans diktarlya i Brunnsparken i Helsingfors, från 1930­talet utvidgades kretsen till författare och konstnärer från hela Norden. ”Mitt språk är ej i orden” är en kronolo­ gisk framställning av Björlings liv och verk. Foto Janne Rentola Boken bygger på omfattande forskning i arkiv i Finland och Sverige och på intervjuer med MITT ” Fredrik Hertzberg FREDRIK HERTZBERG, född i Hel­ personer som kände Björling. Här belyses SPRÅK singfors 1966, är litteraturvetare Björlings personlighet från olika håll. Vi får och kritiker. Hertzberg disputerade ta del av Björling som ung socialist, aktivist, ÄR EJ I i engelska vid State University of auskultant, filosof, profet, mystiker, modernist, ORDEN New York at Buffalo 2001 och i lit­ växel ryttare, mentor, recitatör och erotiker. ” teraturvetenskap vid Åbo Akademi För första gången behandlas Björlings homo­ ” 2003. Ämnet för båda doktorsav­ GUNNAR MITT handlingarna är estetisk och social sexualitet och förälskelser mera ingående i BJÖRLINGS materialitet i förhållande till över­ ljuset av tidigare okänt material. sättning av poesi, med särskild hän­ LIV OCH syn till Gunnar Björling. SPRÅK En stor del av Hertzbergs forsk­ VERK ning är ägnad finlandssvensk moder­ nism, i synnerhet Gunnar Björlings författarskap.
    [Show full text]
  • Historisk Tidskrift För Finland 1 • 2005 Innehåll P E T E R a R O N S S O N: Bruk Och Missbruk Av Historien?
    Historisk Tidskrift för Finland 1 • 2005 Historisk Tidskrift Innehåll P e t e r A r o n s s o n: Bruk och missbruk av historien? .................................................................. 1 HistoriskTidskrift S v e r r e B a g g e: Middelalderens kirkehistorie i Skandinavia – ”bindestrekshistorie” eller samfunnshistorie? ...................................................................................................................... 17 H e n r i k a Ta n d e f e l t: Historia och myt i Gustaf III:s kungaroll .............................................. 44 FÖR FINLAND 1 • 2005 Te e m u R y y m i n: De som ga liv til det døde landet. Forestillinger om finskhetens historiske HTF kontinuitet ved Ishavskysten ...................................................................................................... 70 H e i k k i Y l i k a n g a s: Nyckelkällan till vinterkrigets historia ..................................................... 94 S e p p o H e n t i l ä: Historieforskningen i DDR kontrollerades av ”Sanningens ministerium” ...... 108 J a n L ö f s t r ö m: Om restitutioner .............................................................................................. 123 Granskningar Jukka Korpela: Viipurin linnaläänin synty. Viipurin läänin historia 2. Av O s s i K o k k o n e n ...... 143 Lars Johan Stiernstedt: Vår man i Rom. Av C h r i s t o f f e r H . E r i c s s o n ............................... 148 Detlef Jena: Katharina Pawlowna, Großfürstin von Russland – Königin von Württemberg. Av Pertti Luntinen .........................................................................................................
    [Show full text]
  • BOKKATALOG Referenslitteratur, Monografier, Periodiska Publikationer Föreningen Raseborgs Släkt- Och Bygdeforskare
    Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskares BOKKATALOG referenslitteratur, monografier, periodiska publikationer Föreningen Raseborgs släkt- och bygdeforskare Kära släktforskare! Det här dokumentet är en katalog med information om böcker som bevaras i Raseborgs släkt- och bygdeforskares forskarutrymme. Jag har sammanställt katalogen på förslag av Anita Valtonen, ordförande för föreningen. Föreningens bibliotek har inte något system som kan användas för att mata in uppgifter och forma bibliografiska poster. Därför har jag skapat katalogen utgående från de möjligheter som erbjöds och med hänsyn till den uppställning av böcker som redan fanns i biblioteket. Jag har valt att beskriva alla böcker, förteckna dem systematiskt och spara förteckningen som en pdf fil. Trots att katalogen är ganska enkel anser jag det nödvändigt att ge några förklaringar till dess innehåll. För närvarande finns det drygt 1600 poster i vår katalog. Posterna är indelade i sjutton avdelningar, av vilka några har underavdelningar. Avdelningarnas numrering motsvarar inte något klassifikationssystem, det är bara vår interna klassifikation. Antalet posterna kan förändras om nya böcker läggs till katalogen eller onödiga böcker avskrivs ur katalogen. Katalogen är rörlig och ingen post kan vara knuten till ett fortlöpande nummer i den vänstra kolumnen. Varje enskild post, som beskriver en bok, innehåller tre obligatoriska element: bibliografisk beskrivning, ämnesord och hyllkod. Posten kan kompletteras med ytterligare information, såsom utdrag ur en innehållsförteckning eller länk till fulltext på Internet. Ytterligare information, ämnesord och hyllkod visas som kursiverad text. En bibliografisk beskrivning ligger till grund för en post. Utformad på rätt sätt blir den en garanti för att boken ska kunna identifieras och återfinnas. Katalogisatören beskriver bara den bok som han eller hon håller i sina händer.
    [Show full text]
  • En Minoritetslitteratur Blir Till
    RECENSIONER En minoritetslitteratur turen och problematiserar upplevelser av blir till hemkänsla, hemort och naturförsjunken- het. Michel Ekman: Må vi blicka tillbaka mot Studiens åtta författare förhåller det förflutna. Svenskt och finskt hos åtta sig alla till en samtid i förändring, till finlandssvenska författare 1899–1944. moderniteten, urbaniseringen, demokra- Helsingfors: SLS & Stockholm: Atlantis, tiseringen, språkfrågan – processer som 2011, 343 s. är invävda i varandra. Författarna skri- ver också från en gemensam position där Allting var kanske inte bättre förr. Inte det nationella arvet från Runeberg och ens i de författarskap som behandlas Topelius känns av och där det gäller att i Michel Ekmans bok Må vi blicka till- skapa en ny nationell språklig minoritets- baka mot det förflutna. Svenskt och finskt litteratur, nämligen den finlandssvenska. hos åtta finlandssvenska författare 1899– Urvalet är därför välmotiverat och för rakt 1944. Men titeln är välfunnen för den in i spännande frågor. problematik som Ekman ser gå igen hos Skapandet av en minoritetslitteratur Arvid Mörne, Jacob Tegengren, Jarl Hem- är i hög grad ett medvetet projekt hos mer, Gustaf Mattson, Sigrid Backman, Arvid Mörne, både i hans roll som poet Bertel Gripenberg, Elmer Diktonius och och litteraturhistoriker. Systematiskt byg- Rabbe Enckell. ger han upp bilden av skärgården som en Ekmans historiska och tematiska särskild finlandssvensk poetisk miljö. Am- studie är, utöver inledningen och avslut- bitionen att förena svenskhet, allmogekul- ningen, strukturerad i tre helheter. I två tur och nationalism stöter på inbyggda separata delar behandlas viktiga regioner svårigheter. I utformandet av en särskild i den finlandssvenska litteraturen: skär- finlandssvensk litteratur nödsakas han off- gården och Österbotten via Mörne res- ra Runeberg och Topelius, som skrev för pektive Tegengren.
    [Show full text]
  • The Eden of Dreams and the Nonsense Land 2
    1 The Eden of Dreams and the Nonsense Land 2 The Eden of Dreams and the Nonsense Land. Characteristics of the British Golden Age Children’s Fiction in the Finnish Children’s Fantasy Literature of the 1950s. Mirva Saukkola 3 Foreword This dissertation tells about the journey fantasy literature made from Victorian Britain to a Finland, profoundly changed by the Second World War. It is loosely based on part of the licentiate work I completed almost five years ago. Much has since changed. When I started, I was simply fascinated by the enchanted worlds I was able to visit by reading fantasy literature. Later on, I was impressed by how children's literature is linked in so many ways to the society in which it is created. During the years spent writing this thesis, I found texts which I would have otherwise never come across, as well as being able to return to the stories I had greatly enjoyed as a very young reader. In many ways, this process was an adventure during which I found I was not only a researcher of literature, but also I remembered the experiences I went through as a child reader. I hope my thesis will raise the interest in children's literature and help grown- ups, in addition to children, to enjoy it. In this process - or my literary adventure - I had many guides and helpers, whom I wish to thank warmly. The supervisor of my thesis, Professor H. K. Riikonen has guided me during the entire process. I wish to address my most grateful thanks to him for his valuable advice.
    [Show full text]
  • Nordisk Ti Dskri Ft
    NORDISK TI DSKRI FT FOR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FORENINGEN Register HUVUDREDAKTOR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Claes Wiklund 1983- REDAKTOR FOR DANMARK: Harald Jsrgensen 1941-1985 Poul Dam 1986-1990 Henrik Wivel1990- REDAKTOR FOR FINLAND: Jerker A. Eriksson 1982-1987 Dag Lindberg 1988- REDAKTOR FOR ISLAND: Snjólaug ~lafsdóttir1984- REDAKTOR FOR NORGE: Kolbjsrn Skaare 1982- NORDISK TIDSKRIFT FOR VETENSKAP, KONST OCH INDUSTRI UTGIVEN AV LETTERSTEDTSKA FORENINGEN Register STOCKHOLM ARKEOLOGI ............................. 5 8. Sverige .................................. 23 A . Årskrönika 1984-1993 ... 23 BIOGRAFI. MEMOARER. BREV. B . Övrigt ............................... 24 PERSONHISTORIA ............. 5 9. Europa .................................. 25 1. Allmänt ................................ 5 2. Enskilda personer ................ 5 KONSTVETENSKAP. UTSTALLNINGAR EKONOMI. NARINGSLIV ..... 16 1. Allmänt ................................ 25 1. Norden .................................. 16 2 . Enskilda konstnärer ............ 27 2. Danmark .............................. 16 3. Finland ................................. 16 LITTERATURVETENSKAP .. 29 4. Island .................................... 17 1. Norden ................................. 29 5. Norge .................................... 17 Ahledning till arsöversikter av (För 2-5 se även under rubr . ny litteratur ..................... 29 Historia. politik) B. Övrigt ............................... 29 6. Sverige .................................. 17 2. Danmark .............................
    [Show full text]