Redo För Arktis

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET JUNI 2014 NR 3

Redo för Arktis

Enkäter för bättre arbetsmiljö TEMA: SÖKA Alternativt FORSKNINGSANSLAG entreprenörskap 2 Ledare UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Modern lärarutbildning – en flerstegsraket DAGLIGEN PUBLICERAS INLÄGG från dem kommer att så göra inom snar framtid, på flera kommande uppdrag mycket begränsad tid. som tycker sig ha rätt att uttala sig om kvali- kategorier lärare. Totalt rör det sig om ytterli- Det rimliga är att säga att lärarutbildning teten på svensk skola. Man kan närmast jäm- gare 1 300 platser när det är fullt utbyggt, men ger en god grund för att klara ett omfattande föra med en fotbollsmatch mellan två storlag. frågan är om vi lyckas attrahera studenter till uppdrag, men att denna grund kräver fortsatt På planen springer 22 spelare och vid sidan står alla platser. Här ligger en utmaning, speciellt påbyggnad. Vi har från Stockholms universi- coacherna. På läktarna och framför TV-appara- vad gäller studenter till ämneslärarutbildningen tet inlett diskussioner med kommunerna i Stock- terna sitter tusentals åskådare. När allt går som i vissa språk och i naturvetenskap. Även om det holms län om hur vi gemensamt kan arbeta med det ska njuter alla, men om det egna laget inte från regeringen basunerats ut att fler söker till att ge lärare en kontinuerlig professionell kompe- levererar, förvandlas åskådarna till experter och lärarutbildningarna, så gäller det inte alla områ- tensutveckling. Den kräver att lärare i skolan ges coacher som direkt vet vad som måste göras för den. Kanske kan det nyligen införda karriärsys- möjlighet att delta i fortbildning och att vi från att förändra matchbilden. Så många experter, temet i skolan med förstelärare och lektorer på universitetet kan vara flexibla avseende i vilka for- så liten möjlighet att påverka. Med skolan är sikt förändra bilden och få fler att välja läraryr- mer vi kan bidra till kompetensutveckling (som det samma sak. Alla har vi gått i skolan och har ket. En ytterligare utmaning är att lösa univer- kurser på campus, skolförlagda seminarier eller därmed en relation till den. Vi vet hur det var på sitetslärarfrågan för de nya lärarstudenterna. samarbeten i utvecklingsarbeten). vår tid och då var det minsann bättre. Inte pla- Här är det viktigt att nyanställningar utgår från Att en lärarutbildning är en flerstegsraket cerade sig svenska elever under genomsnittet i utbildningarnas krav på vetenskaplig förank- som består av en grundutbildning, som leder internationella kunskapsmätningar och inte var ring och kunskap om kommande profession. till examen och legitimation, och en lärarroll det flumskola på den tiden. Det pratas mycket om att det är lärarutbild- som sedan fortlöpande garante- För att förändra den negativa bilden av sko- ningens fel att eleverna i skolan underpresterar i ras uppdatering av kunskaper, lan och på sikt förbättra resultaten, har vi under jämförelse med andra länder. Möjligen kan det är något som ska avhandlas vid våren sett många utspel från såväl regering som beskrivas som att det finns och har funnits bris- Stockholms universitets semina- opposition. Flera av de planerade eller genom- ter i lärarutbildningarna. Men det är mer kor- rium i Almedalen den 2 juli. förda reformerna får konsekvenser för universi- rekt att beskriva det som att lärarutbildning Väl mött i Visby och på tetet och vår lärarutbildning. av nödvändighet är en kompromiss som ska www.su.se/play. Positivt är att vi förväntas få en rejäl utök- rymma ämnesstudier, utbildningsvetenskap- ning av utbildningsplatser inom flera lärarut- liga studier, verksamhetsförlagd utbildning, HANS ADOLFSSON, prorektor bildningsprogram. Det råder en stor brist, eller skoljuridik med mera under en i förhållande till [email protected]

Citatet Siffran

S har de senaste veckorna börjat prata Antalet professorer vid Stockholms jämställdhetsfrågor för att parera. universitet. 26,9 procent av dem är kvinnor. Källa: Uppföljning av verksamhetsplanen STATSVETAREN JENNY MADESTAM kommenterar Feministiskt Initiativs för 2013 resultat i EU-valet. Innehåll 14 10 20 24 NYHETER 17 Succé för Låtsas-söka-jobb event FORSKNING PROFILERNA 18 Männen bakom fanfarerna 4 Uppföljning viktig för 10 Martin Jakobsson och 24 Entreprenörskap som handlar verksamhetsplanering Örjan Gustafsson TEMA: SÖKA om mer än vinst 5 Tidsbegränsade anställningar ska Redo för Arktis FORSKNINGSANSLAG 25 Småljud har avgörande betydelse minska för samtal 20 ”Håll kvar vid din ursprungsidé” 6 Gemensamt utvärderingssystem 13 Mentor4Research höjer kvalitet 21 Stöd och tips från 26 NAMN OCH NYTT 14 Enkäter förbättrar arbetsmiljön forskningsservice 7 Ny struktur för samverkan 15 Stress och jämställdhet viktiga 29 KALENDERN 22 Lägg tid på alternativa 8 Ny chef för SciLifeLab i Stockholm frågor finansiärer 30 IN ENGLISH 8 Internationell barnrättskonferens 16 Bred medverkan i Almedalen 23 Konsortium avgörande i 9 32 KRÖNIKAN Stockholm Confucius Business EU-ansökan Forum

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 500 exemplar. SYNPUNKTER OCH ADRESS Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm TIPS? HÖR AV DIG! ANSVARIG UTGIVARE Sofie MauritzonREDAKTÖR Per Larsson Per Larsson, GRAFISK FORM OCH LAYOUT Matador kommunikation KORREKTUR Marie-Anne Condé redaktör OMSLAGSFOTO Stella Papadopoulou OMSLAGSBILD Inför avfärden låg isbrytaren Oden i [email protected] Helsingborg där Örjan Gustafsson och Martin Jakobsson ledde arbetet med att lasta ombord tfn 08-16 44 64 utrustning.. TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri Nästa nummer kommer ut den 17 ISSN 1103-2375 september. Manusstopp den 23 augusti. 3 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Meteorologer reste mast

En gång varje år får masterstudenter från Meteorologiska Institutionen prova på att sätta upp en 18 meter hög vindmast som en del av kursen i gränsskikts- meteorologi. Här är det läraren Peggy Achtert som står vid masten som monterades ned strax efter resningen. FOTO EVA DALIN 4 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Uppföljning viktig för verksamhetsplanering

Varje år följs föregående års verksamhetsplan upp vid universitetet. Senaste uppföljningen visar på ett stort sparat kapital och få in- och utresande studenter.

TEXT PER LARSSON FOTO EVA DALIN

Sparat kapital per fakultet i miljoner kronor diverse utrustningskostnader, säger Astrid Söderbergh Widding. 400 Humanistiska fakulteten Juridiska fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Behov av medfinansiering Samhällsvetenskapliga fakulteten Infrastruktursatsningar är en annan central 300 fråga. Här lägger de stora finansiärerna om sina strategier, och det är nödvändigt att universiteten kan ta sitt ansvar i form av medfinansiering. Behov finns även av ytterli- 200 gare medfinansiering vid rekryteringar. – Det gäller att vi kan och vill satsa strategiskt, och det kräver medel. Därför är det 100 snarast välkommet att vi har ett visst kapital, givet att statsmakterna respekterar den autonomi för lärosätena att hantera sina 0 medel som det talas varmt om, säger Astrid 2010 2011 2012 2013 År Söderbergh Widding.

Diagrammet är hämtat från beslutsverktyget IVS (https://ivs.su.se) Av uppföljningen framgår även att ande- Alla fakulteter uppvisade för 2013 ett positivt resultat förutom Juridiska fakulteten som gjorde len kvinnliga professorer ligger still på ett nollresultat. I figuren framgår hur fakulteternas sparade kapital utvecklats de senaste fyra knappt 30 procent, trots den betydande sats- åren i miljoner kronor. ning som tidigare rektor Kåre Bremer beslutade om 2012. – Satsningen löper över fem år och vi Verksamhetsplanen omfattar åtta priorite- jag kan tillgodoräkna mig dem. Idag läm- måste avvakta utfallet innan vi beslutar om rade mål. Fyra av dessa utvärderas i sam- nas alltför mycket till den enskilda studen- ytterligare åtgärder. Inga särskilda insatser band med uppföljningen för 2013. Resterade ten, och det kan skapa osäkerhet, säger rek- planeras för 2014, men vi hoppas att resul- fyra mål finns kvar i verksamhetsplanen för tor Astrid Söderbergh Widding. tatet av den nuvarande satsningen så små- 2014 och ska därefter utvärderas. De priori- En handlingsplan för internationalise- ningom ska bli synligt, säger Astrid Söder- terade mål som avslutas 2013 är: ringsarbetet har nu antagits och universite- bergh Widding. 1. Andelen/antalet in- och utresande studen- tet har identifierat behovet av att åtgärda det ter ska öka. låga antalet utresande studenter genom att 2. Utbildning på grundnivå och avancerad via centralt stöd erbjuda studenter en bättre nivå ska vara av hög kvalitet och innefatta paketering av utbyteserbjudanden. varierad undervisning med hög andel lärar- Målområdena 2 och 3 anser universitetet ledd undervisning. att man till övervägande del uppnått, men 3. Stockholms universitet ska erbjuda ett här intensifieras bland annat arbetet med att högkvalitativt programutbud på grundnivå öka den lärarledda undervisningen och att och avancerad nivå. kvalitetssäkra utbildningar och självstän- 4. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att stu- diga arbeten. Vad gäller målet att involvera denter och anställda så långt det är möjligt studenter och anställda i beslutsprocesser ska involveras i beslutsprocesser på olika så har andelen studentråd i förhållande till nivåer inom universitet. antalet institutioner ökat. Målet om ökad andel inresande och utre- Universitetets sparade kapital sticker ut i sande studenter har inte uppfyllts. Ökning- uppföljningen, och vid senaste årsskiftet var arna för såväl inresande som utresande stu- det drygt en miljard kronor. Det finns två denter är ytterst blygsamma. Andelen inre- huvudsakliga förklaringar. Dels en avveck- sande studenter har ökat från 3,9 procent ling av avsatta medel för Konradsberg, dels till 4,7 procent och andelen utresande stu- en överproduktion där universitetet kunde denter uppvisar än lägre siffror. tillgodogöra sig medel från anslagssparandet. – Rent allmänt har vi konstaterat att vår Handlingsplan för internationalisering lokalyta minskat de senaste åren, samtidigt – Generellt försöker vi att bättre skräddarsy som antalet anställda och studenter kraf- utbyten. Det blir lättare om man som stu- tigt ökat. Framöver krävs att vi reserverar dent vet att inom den här utbildningen kan medel för framtida investeringar i nybygg- Andelen inresande studenter har ökat jag åka dit eller dit och ta de eller de kur- nation med ökade hyreskostnader. Men vi något. Bilden är från en välkomstdag för serna, och då vet jag redan på förhand att står också inför stora renoveringsbehov och internationella studenter. 5 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Nyheter

Samarbetet mellan lärarutbildningar i Tidsbegränsade Stockholm och Helsingfors Som ett led i internationaliseringen av lärar- utbildningen inleder Stockholms universi- anställningar tet ett samarbete med Helsingfors universitet. Förslaget om ett möjligt samarbete mellan de båda universitetens lärarutbildningar fram- fördes av prorektor Hans Adolfsson när universitetsledningen vid Helsingfors universitet ska minska besökte Stockholms universitet i slutet av mars. – Vi står i startgroparna för ett utvecklat samarbete i bred bemärkelse där lärarutbild- Översyn av anställningsprocess och tillsvidareanställning av ningen är ett fokusområde bland flera. Vi kan tänka oss att ha både universitetslärar- forskare med större externa anslag. Det är ett par av de åtgär- utbyten och studentutbyten. Övningsskolor der som ska minska visstidsanställningarna vid universitetet. inom lärarutbildningen är något vi har gemensamt. Där skulle man kunna tänka sig studentutbyten i samband med den verksamhetsför- TEXT PER LARSSON lagda utbildningen, säger Hans Adolfsson. När representanter från lärarutbildningen Förra sommaren presenterade Sveriges uni- vid Helsingfors universitet besökte Stockholms versitetslärarförbund (SULF) en rapport om De planerade universitet i början av maj framkom att visstidsanställningar. Rapporten visade att 33 åtgärderna är Helsingfors planerar att starta en tvåspråkig procent av den undervisande och forskande avsedda att stärka lärarutbildning hösten 2016. Enligt Anders personalen vid landets lärosäten hade tids- Philipsson, prefekt vid Institutionen för språk- begränsade anställningar. Motsvarande andel både kvaliteten didaktik, utbyttes bland annat information om vid Stockholms universitet var enligt rappor- i rekryteringar den kompetens som finns vid de båda läro- ten 40 procent. sätena inom flerspråkighet och svenska. Ett Mot bakgrund av rapporten tillsatte rek- och en långsiktig möjligt samarbete mellan de två universitetens tor Astrid Söderbergh Widding en utredning anställnings- lärarutbildningar ligger väl i tiden, menar han. för att kartlägga de tidsbegränsade anställ- – I höst startar vi en utbildning till moders- ningarna vid universitetet, granska de institu- trygghet. målslärare i finska. Där har vi många möjlig- tioner där andelen är högst och bedöma hur heter att samarbeta då Helsingfors universitet situationen påverkar verksamheten. Dess- Områdesnämnderna får även i upp- inte har lika hög kompetens i flerspråkighet utom fick utredaren, tidigare dekanus Gunnar drag att se över rutinerna för tidsbegrän- generellt. Även Finland blir mångkulturellt Svensson, i uppdrag att föreslå hur andelen sade anställningar som lärare, samt att se och inom flerspråkighetsområdet ligger vi i tidsbegränsade anställningar kan minskas. över själva anställningsprocessen. Syftet är Stockholm i framkant, både vetenskapligt och I mars presenterades utredningen och efter att säkra att samtliga anställningsärenden pedagogiskt, säger Anders Philipsson. remissförfarande under våren avser rektor att handläggs såväl kvalificerat som effektivt GUNILLA NORDIN fatta beslut om ett antal åtgärder. och med rimligt säkerställande av att ären- Först och främst införs en lokal föreskrift den hanteras likvärdigt inom myndigheten. om tillsvidareanställning av disputerade fors- Utredningen lade även ytterligare ett för- I höst startar vi kare som av en extern forskningsfinansiär slag om att undvika överdriven ekonomisk en utbildning till beviljats tillräckliga medel för forskning under försiktighet i den långsiktiga planeringen en period längre än två år. Detta under förut- och att inteckna en viss del av nuvarande modersmålslärare sättning att ansökan till den externa finansiä- externa medel i underlaget för ordinarie i finska. Där har vi ren är godkänd av prefekten och att forskaren anställningar. Detta förslag riktar sig främst många möjligheter inte redan är anställd vid universitetet. till institutionerna. Vidare ska möjligheten att utveckla model- – Vid Stockholms universitet har vi redan att samarbeta len med anställningar som adjungerad ett karriärsystem som fungerar enligt tenure- då Helsingfors adjunkt utredas. Utredningen hade föresla- track-modellen. De planerade åtgärderna är universitet inte har git återinförandet av anställning som univer- avsedda att stärka både kvaliteten i rekryte- sitetsadjunkt, vilket områdesnämnderna dock ringar och en långsiktig anställningstrygghet, lika hög kompetens i avvisade i sina remissvar. säger rektor Astrid Söderbergh Widding. flerspråkighet generellt.

MBW rekryterar 20 postdoktorer INSTITUTIONEN för molekylär biovetenskap, postdoktorerna ska rekryteras utifrån och inte satsningen kommer att lyfta institutionens Wenner-Grens institut (MBW) skapades för ett inom den egna institutionen. intellektuella miljö och bidra till den kreativa år sedan då tre mindre institutioner gick sam- – Institutionen har ett sparat kapital och vi forskningen. Det kommer att vara väl investe- man. Ambitionen är att fortsätta den starka har resonerat om hur medlen kommer bäst till rade pengar, avslutar Per Ljungdahl. traditionen av forskning inom molekylära livs- användning, berättar prefekt Per Ljungdahl. Utöver satsningen på postdoktorer har vetenskaper och skapa en forskningsmiljö av Genom postdoktorsanställningar har vi möjlig- MBW nyligen anställt två nya lektorer och en hög internationell klass. Ett led i att nå dit är het att attrahera unga, framgångsrika forskare biträdande lektor och håller på att rekrytera att använda fakultetsanslag för att finansiera som kan ge ett stort bidrag till forskningen i ytterligare tre biträdande lektorer. 20 tvååriga postdoktoranställningar. De nya våra forskargrupper. Vi hoppas därmed att PAUL PARKER 6 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Antigone i Husby Den 24 maj – på årsdagen av Husbykraval- lernas sista natt – var det premiär för RATS Gemensamt Teaters trilogi Antigone i Husby med manus och regi av Rebecca Forsberg vid Institutio- nen för data- och systemvetenskap. Antigone i Husby är tre fristående produk- utvärderingssystem tioner som utgår ifrån det grekiska antika dramat Antigone av Sofokles. Antigone är en ung tjej som trotsar statsmakten, och utmanar våra tankar om vems röst som höjer kvalitet blir hörd. Antigone i Husby har vuxit fram i dialog med människor som RATS Teater UNDER 2013 BESLUTADE universitetet att Kursutvärderingar är ett prioriterat mött under de fem åren den varit verksam använda sig av enkätverktyget Survey & område för det interna kvalitetsarbetet vid i Husby. De tre fristående föreställningar Report. I augusti förra året tog rektor även universitetet och något som måste finnas, tar avstamp i oroligheterna för ett år sedan. beslut om att starta projektet ”Utvärderings- enligt Högskoleförordningen. Två av föreställningarna upplevs via mobil- system vid Stockholms universitet”, som syf- – Detta universitetsgemensamma pro- telefon och den tredje är en mer traditionell tar till att underlätta implementeringen av jekt går inte ut på att alla ska göra på ett föreställning. Survey & Report och att utveckla användbar- visst sätt eller ens att alla ska använda Sur- http://ratsteater.se/ heten. vey& Report. Det som kommer ut ur pro- Projektet har tre mål. Det första är att ta jektet kommer att kunna tas till vara av de fram goda exempel på delkurs- och kurs- som så önskar inom universitetet, avslutar Universitetet fortsatt utvärderingar vid institutioner och fakulteter, Pär Brännström. starkt i Leidenrank- och här ska även arbetsrutinerna kartläggas Projektet pågår till och med sista decem- vid områdena och fakulteterna. ber 2015. I projektgruppen ingår företrädare ningen Det andra målet är att pilottesta Sur- för Planeringsavdelningen, IT-avdelningen, Enligt den senaste Leidenrankningen tillhör vey & Report för olika syften och därmed Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet topp-100 i världen utveckla användbarheten av verktyget. Det samt Institutionen för data- och systemveten- vad det gäller vetenskaplig genomslagskraft tredje målet är att utveckla, kommunicera skap, som även är systemägare. Styrgruppen inom kategorierna Earth and environme- och genomföra olika typer av pedagogiskt leds av vicedekan Annika Ullman, och där ntal sciences, Mathematics, Computer sci- stöd för arbetet med kurs- och delkursutvär- finns ytterliga två fakultetsföreträdare och en ence, and engineering, Medical sciences och deringar. Slutligen rör det sig om att termins- företrädare för studentkåren. Social sciences. vis rapportera omfattningen av användningen Har du frågor eller synpunkter kring Topplatserna avseende alla vetenskaps- av verktyget inom universitetet. Utvärderingssystem vid Stockholms uni- områden och världen domineras kraftigt av versitet går det att kontakta projektledaren amerikanska universitet. Stockholms uni- Pilotstudie av BIG Pär Brännström på [email protected] versitet har plats 140 i listan. Nationellt En av de första aktiviteterna inom projektet eller styrgruppens ordförande, Annika Ull- hamnar Stockholms universitet på plats 2 pågår just nu. Projektgruppen följer hur Insti- man, [email protected]. efter Karolinska institutet. tutionen för biologisk grundutbildning (BIG) PER LARSSON Vetenskaplig genomslagskraft mäts på har lagt in utvärderingen av alla sina kur- tre olika indikatorer, varav citeringsindika- ser i Survey & Report. Projektgruppen inter- En av de första torn PP(top 10%) är rankningens viktigaste, vjuar medarbetare och studenter vid BIG enligt rankningsproducenten. Avseende inför, under och efter att förändringen skett. aktiviteterna inom andel internationellt samförfattade publika- Genom att framöver göra fler studier ska för- projektet pågår just tioner, PP(int collab), har Stockholms uni- ståelsen öka för hur kursutvärderingar funge- nu. Projektgruppen versitet plats 1 nationellt och plats 19 inter- rar inom universitetet. nationellt. – Vi kommer i vår studie av BIG bland följer hur Institutionen Mer information om universitetets place- annat att få ökad förståelse om varför stu- för biologisk grund- ring i internationella rankningslistor finns denter svarar och varför de inte gör det. Vi på www.su.se/rankning. får vidare följa kedjan från hur institutio- utbildning (BIG) har nerna ställer frågor och designar sina enkäter lagt in utvärderingen till hur de reviderar kurserna om det behövs, säger projektledaren Pär Brännström vid av alla sina kurser i Planeringsavdelningen. Survey & Report.

Win cinema tickets!

www.toolsofscience.se Up-to-date information about core facilities and service Your gateway to life science capacities companies. Academic facilities join for free! 7 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Nyheter

Ansök om kortare internationella Ny struktur forskningsvistelser Varje år erbjuds upp till tio forskare (och ibland doktorander) vid Stockholms uni- för samverkan versitet möjligheten till ett gästbesök vid fem särskilda partneruniversitet i utlan- I SLUTET AV 2013 tillsatte rektor en utred- 2015 och en samverkanschef ska rekryteras det. Enligt avtal står partneruniversitetet ning av Stockholms universitets stödorgani- till avdelningen. Kommunikationschefen och för bostad, och i de flesta fall även ett ”per sation för samverkan. Peter Liljenstolpe, hög- chefen för Avdelningen för externa kontakter diem” för uppehälle, medan heminstitutio- skoledirektor vid Musikhögskolan och tidi- blir från och med detta datum sektionschefer nen (den utsändande institutionen vid Stock- gare kanslichef vid Humanistiska fakultets- inom den nya samverkansavdelningen. holms universitet) bekostar resan. Intresse- kansliet, utsågs som extern utredare. Utred- Vidare tillsätts ett nytt rektorsråd för sam- anmälan är enkel och kan inges fortlöpande ningen lämnades till rektor i februari och var verkan från 1 januari 2015. Till denna post till Sektionen för Internationell Mobilitet, sedan ute på remiss och kompletterades. I mit- utses professor Mats Danielson, som idag är Studentavdelningen, dock senast 90 dagar ten av maj tog rektor beslut utifrån utredning- dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten. innan avresan. ens förslag. Rektor ger även professor Anders Gustavs- Partneruniversitet som deltarär : St. Peters- Beslutet innebär ett uppdrag till förvalt- son i uppdrag att vidare utreda stödfunktio- burg State University, Moscow State Uni- ningschefen om att inleda en samgående- nen för uppdragsutbildning och dess framtida versity, Peking University, Chinese Academy process mellan Avdelningen för externa kon- placering. Detta uppdrag ska vara slutfört till of Social Sciences (CASS) och Universidad takter, Kommunikationsavdelningen och den 30 september. Nacional Autónoma de Mexiko, UNAM. Kansliet för strategiska partnerskap till en – Samverkans- och kommunikationsfrå- Mer information och ansökningsblankett ny avdelning för samverkan. Till avdelningen gor utgör gemensamt universitetets gräns- finns på www.su.se/medarbetare/personal/ förs även ansvaret för de akademiska hög- snitt gentemot omvärlden. Samtidigt finns ett internationellt-utbyte/forskarmobilitet, eller tiderna (från Konferensservice), ansvaret för påtagligt behov av ett inre arbete kring sam- kontakta Tom Morell, Sektionen för Interna- den utåtriktade verksamheten vid Spökslot- verkan och kommunikation. Inom kärnverk- tionell Mobilitet, tel. 16 1184. tet och ansvaret för koordinering av interna- samheten efterfrågas ett tydligt och riktat tionella besök (från Ledningskansliet). Sam- stöd i bägge dessa frågor, säger rektor Astrid gåendet är avsett att genomföras den 1 januari Söderbergh Widding. PER LARSSON 1 323 nya platser inom lärarutbildningen Stockholms universitet får en majoritet av de 10 000 nya utbildningsplatser som rege- FOTON ringen tidigare aviserat. Utbyggnaden vid Stockholms universitet sker inom lärar- EVA DALIN EVA och förskollärarutbildningarna med majo- riteten 360 platser, till grundlärarutbild- ningen inriktning F-3. Förskollärarutbild- ningen byggs ut med 333 platser och ämnes- lärarutbildningen tilldelas 260 extra platser. Utbyggnaden sker mot bakgrund av en framtida brist inom dessa yrken och det ökade söktrycket till dessa utbildningar. Det råder också brist på speciallärare, vilket möts med 188 nya platser till speciallärarut- bildningen. Övriga platser tilldelas vidare- utbildning av förskollärare, 96 platser, samt kompletterande pedagogisk utbildning, 87 platser. Utbyggnaden sker successivt från 2015 så att den 2018 motsvarar ovanstående antal platser.

Insvepta humanister För alla som undrar så är det inte ännu ett konstverk av Christo som är på gång, utan en stor fönsterrenovering som påbörjats av Christina Bendz och Donnie Lygonis på scen inför 800 åhörare. Humanistvillan.

Inspirerande kväll för entreprenörer i Aula Magna FOTON Från digitala tentor till utbildningsstöd i Tanzania. Från företagare i startgroparna till erfarna EVA DALIN EVA entreprenörer. De cirka 800 deltagarna i Starta eget-dagen i Aula Magna den 21 maj bjöds på ett brett spektrum av inspiration om företagande och entreprenörskap. Dagen var startskottet för Innovationskontorets starta eget-kurs som ges varje termin för universitetets forskare, studenter och anställda. Både Ishtar Touailat och Christina Bendz från Innovationskontoret och Mona Wilcke från SU Inkubator fanns på plats för att berätta om vilket stöd de erbjuder för att utveckla affärsidéer till produkter, tjänster eller samarbeten. Moderator Donnie Lygonis från KTH Innovation lockade fram många konkreta tips från panelens entreprenörsresor. Ulrika Frisén, som startade Lärarjouren 1999, bjöd på tre goda råd: våga brinna för din idé, sikta mot stjärnorna och utveckla ett vinnande sätt. Panelen tipsade också om vikten av att ha sin egen hejarklack och om att vara beredd på lågbudgetkost i uppstartsfasen. 8 Nyheter UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 FOTO FOTO

SCILIFELAB Mats Nilsson ny chef för SciLifeLab i Stockholm

SCILIFELAB, Science for Life Laboratory, är forskningsplattformar. Detta samarbete mel- ett samarbete mellan Stockholms universitet, lan flera universitet är en attraktiv arbets- Karolinska Institutet, KTH och Uppsala uni- plats. Det märks inte minst i de många ansök- SciLifeLab Day och versitet. Verksamheten startade under 2010 ningar vi nyligen fått in från framstående nya byggnader med syftet att samla universitetens forskning yngre forskare i vår utlysning av nya tjänster, inom biovetenskaper. Inom SciLifeLab finns säger Mats Nilsson. Den 10 april anordnades SciLifeLab Day två anläggningar (sites eller nodes), en vid i Aula Medica vid Karolinska Institutet. Karolinska Institutet i Solna och en i Uppsala. Forskar inom molekylär analys Det var en heldag med vetenskapliga Rektorerna vid Karolinska Institutet, KTH Mats Nilsson har disputerat i medicinsk gene- presentationer inom ett brett område inom och Stockholms universitet har nu utsett Mats tik vid Uppsala universitet och rekryterades till molekylär life science samt en poster- Nilsson, professor vid Institutionen för bio- SciLifeLab år 2012. Han är professor vid Insti- presentation av SciLifeLabs faciliteter kemi och biofysik, Stockholms universitet, tutionen för biokemi och biofysik, Stockholms och teknologier. Bland talarna fanns och forskare vid SciLifeLab, till site direc- universitet. Han forskar främst inom molekylär världsnamn som Craig Venter och Svante tor för SciLifeLab i analys för att hitta bättre metoder för att diag- FOTO Päärbo. Samma dag invigdes Gamma Stockholms och där- nosticera infektionssjukdomar och cancer. Mats

(SciLifeLabs nya byggnad i Stockholm) och DALIN EVA med ansvarig för den Nilsson ska fortsätta forska på 50 procent och dagen innan invigdes Navet (SciLifeLabs vetenskapliga mil- ägna lika mycket tid åt att vara site director. nya byggnad i Uppsala) jön. Fredrik Sterky fortsätter som site mana- – Jag vill göra ger för SciLifeLab in Stockholm, med fokus SciLifeLab i Stock- på administration av fastigheterna Alfa holm till en attraktiv och Gamma, och Mathias Uhlén fortsätter Hur nöjd är du med arbetsplats för topp- som chef för det nationella centret, där både ditt biblioteksbesök? forskare, både från anläggningarna i Stockholms och Uppsala I två månader har en apparat som mäter Sverige och andra ingår. PER LARSSON kundnöjdhet stått vid utgången till huvud- länder, och en bra biblioteket i Frescati. Besökarna kan där värd för nationella www.scilifelab.se svara på frågan ”Hur var ditt biblioteks- besök?” genom att trycka på en av fyra knappar. Det finns två gröna knappar med glada ansikten och två röda med mindre glada ansikten. Apparaten är tänkt att mäta upplevelsen av biblioteksbesöket. På drygt två månader Drottningen närvarade har 15 704 svar genererats och strax över 80 procent har tryckt på någon av de gröna knapparna. Kundnöjdheten ska också mätas på enheterna och först ut är biblio- vid internationell teket för socialt arbete. Mätaren är också tänkt att användas till punktfrågor, senast om användandet av laptops ska tillåtas i barnrättskonferens den stora tysta läsesalen (svaret blev ja). En praktisk tillämpning av direkt demo- DEN 16-18 MAJ hölls en internationell krati och ett sätt att ge besökarna mer FOTO STAFFAN WESTERLUND inflytande. konferens om barns rättigheter vid Stock- Resultaten av mätningarna kommer att holms universitet med anledning av att jämföras med statistik över inpassering och det i år är 25 år sedan Barnkonventionen nummerlappar vid infodisken. Det är ytter- antogs av FN:s generalförsamling. Konfe- ligare ett sätt att förbättra kvaliteten på bib- rensen öppnades av rektor Astrid Söder- liotekets service. bergh Widding som konstaterade att det LILIAN FERNÁNDEZ HALL är svårt att tänka sig en viktigare fråga än konferensens – hur gör man rättssystemet FOTO mer barnvänligt? Öppningstalade gjorde

EVA DALIN EVA även Högsta förvaltningsdomstolens ord- förande, Mats Melin. Konferensen samlade omkring 140 av de främsta experterna på barns rättigheter från hela världen. Inte bara forskare utan även praktiker från rättslivet, den politiska sfären och representanter för inflytelserika intres- seorganisationer bidrog med sin syn på vilken betydelse Barnkonventionen har haft för barns rättsliga ställning i världen. De flesta Drottningen får det första exemplaret av ”Barn- av forskarna var rättsvetare, men även andra rätt: en antologi” av bokens redaktörer, forskningsdiscipliner fanns representerade. professorerna Ann-Christin Cederborg och Värd för konferensen var Barnrättscen- Wiweka Warnling-Nerep. I bakgrunden syns trum vid Juridiska institutionen. konferensens arrangör, professor Said Mah- PER LARSSON moudi. 9 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Nyheter FOTO FOTO MATADOR MARIA ISACSSON MARIA Astrid Söderbergh Widding inledningstalade. Senare talade Torbjörn Lodén (vänster).

SU Open i golf Nu kan du bli universitetsmästare i golf! Den 21 augusti 2014 spelas SU Open på Arninge GK. Första start är klockan 12.30. Spelformen är poängbogey, öppen för alla anställda vid Stock- holms universitet. Spelare med hcp 37–54 får spela på hcp 36,0. Kostnaden är 450 kronor. Anmälan med namn och golf-ID till Carina Nilsson, [email protected] eller per telefon 08-16 20 87.

Stockholm Confucius Juristprogrammet mest sökt i landet Landets mest sökta utbildning inför hösttermi- Business Forum lanserat nen 2014 är juristprogrammet vid Stockholms universitet med 8 420 sökande. Totalt 81 310 ALDRIG TIDIGARE HAR utbytet mellan Kina talistiska landet i världen”, och menar att personer har sökt till Stockholms universitet och Sverige varit så omfattande som idag. Över filosofin bakom Kinas paradoxala utveck- inför höstterminen. En ökning med cirka 3 pro- 700 svenska företag bedriver verksamhet i Kina ling kan inspirera till nya innovativa poli- cent jämfört med 2013. Sett till hela landet var och allt fler kinesiska företag etablerar sig i Sve- tiska konstellationer och företagsmodeller i ökningen av antalet sökande knappt 2 procent. rige. Den 28 april invigdes Stockholm Con- globaliseringens spår. fucius Business Forum, ett samarbete mellan Torbjörn Lodén menade i sin presenta- Företagsekonomiska institutionen (Stockholm tion att Kinas utveckling under det senaste Fler söker Business School) och Konfuciusinstitutet vid seklet har präglats av landets strävan efter Stockholms universitet. Mr. De (demokrati) och Mr. Sai (science), sommarkurser Syftet med initiativet är att möta behovet av kommunistpartiets inställning och på Totalt har 12 901 individer gjort en anmälan till förnyad kunskap om svensk-kinesiskt utbyte senare tid även återupprättandet av tradi- årets sommarkurser vid universitetet. Jämfört inom företagande och kultur bland närings- tionella kinesiska värderingar. med sommaren 2013 är det cirka 17 procent fler livsrepresentanter, studenter och akademiker. – Detta har gjort Kina unikt, dynamiskt individer som sökt i år. Flest sökande har kursen Seminarier på olika teman kommer att anord- och paradoxalt, sade Torbjörn Lodén. Praktisk projektledning med 4 689 sökande följt nas ungefär varannan månad. KATARINA JANSSON av Datakunskap med 2 559 sökande. Temat för första seminariet var ”Ett kinesiskt samhälle i förändring och implikationer www.sbs.su.se/en/Research/Stockholm- för företagande”, och huvudtalare var professor Confucius-Business-Forum Tony Fang från Företagsekonomiska institutionen och professor Torbjörn Lodén från Konfu- ciusinstitutet. I samband med invigningen gav Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stock- holms universitet, ett öppningsanförande där hon uttryckte sitt fortsatta stöd för initiativet. Ett stenkast från Stockholms I sitt tal menade Tony Fang att svenska företag idag bättre förstår värdet av kun- universitet finns Gamla skap om traditionella och professionella kine- Orangeriet, där vi erbjuder siska värderingar och tillvägagångssätt för vällagade lunchrätter med att lyckas på den kinesiska marknaden. Fang kallar Kina ”det största kommunistiska kapi- hembakat bröd. Lunchen håller öppet 11.30-14.00, varje dag i veckan.

Se till att skaffa vårt stam- Fler söker lärarutbildningar gästkort som ger dig var Antalet förstahandssökande till lärarutbildningar i Sverige ökar kraftigt för tredje året i tionde lunch gratis! Vi ses! rad. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna är över 22 000. Det är en ökning med 12 procent sedan förra året. Den mest sökta lärarutbildningen i landet är förskol- www.gamlaorangeriet.se lärarprogrammet vid Stockholms universitet med 2 222 sökande. Grundlärarprogram- men vid universitetet är eftersökta. Inriktningarna mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 samt mot årskurs 4-6 leder den nationella ligan inom respektive program. Intresset för olika lärarutbildningarna vid universitetet har ökat jämfört med i fjol. Grundlärarpro- grammet med inriktning mot arbete i årskurs 4-6 har ökat med 36 procent sökande. Mot- svarande siffra för förskollärarprogrammet är 20 procent. 10 Profilerna UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Engagerade forskare redo för Arktis En surfare som ville lära sig mer om vågor och en biogeokemist som pendlar mellan fältstudier på Maldiverna och i Arktis. I sommar leder Martin Jakobsson och Örjan Gustafsson en stor svensk-rysk-amerikansk Arktisexpedition som ska ge kunskap om i stort okända havsbottnar och om geokemiska processer som kan ha enorm klimatpåverkan.

TEXT PER LARSSON FOTO STELLA PAPADOPOULOU, JORIEN VONK, MARTIN JAKOBSSON OCH SVEN LIDSTRÖM

tt söka forskningsanslag för och land och USA (SWERUS), men det finns även deltagare Martin planera en större forskningsexpe- från Kanada, Nederländerna, Storbritannien, Svalbard Jakobsson dition kräver en lång planerings- och Tyskland. Åtta av tio svenska forskningsledare på horisont. De första tankarna på expeditionen är från Stockholms universitet (de andra att arrangera det som utvecklats två från Göteborgs universitet). Totalt deltar ett trettio- Familj: Fru och två barn till SWERUS-C3 uppstod för fyra tal forskare från Stockholms universitet. (16 och 13 år) fem år sedan. Fritidsintressen: Surfing, När den översiktliga plane- Oden världsunik plattform kite surfing och skidåkning ringen var klar, gällde det att identifiera samarbetspart- Den första etappen går längs ryska ishavskusten till Bar- Senast lästa bok: Den ners och finansiärer. 2011 kom besked från Knut och row i Alaska och leds av Örjan Gustafsson, professor i sanna historien om Pinoc- Alice Wallenberg Stiftelse (KAW) om en grundplåt på biogeokemi vid Institutionen för tillämpad miljöveten- chios näsa, Leif GW Persson 46 miljoner kronor och därefter har ytterligare finansie- skap. I Barrow byts besättning och expeditionens andra rings säkrats, bland annat från Vetenskapsrådet. etapp går tillbaka till Skandinavien över Lomonosov- Om jag inte var forskare: För att kunna arbeta i Östsibiriska Arktiska ocea- ryggen, en undervattensbergskedja i närheten av Nord- Skulle jag starta företag nen, längst bort i Arktis, krävs en forskningsplattform, polen. Ansvarig för den etappen är Martin Jakobsson, inom det marina isbrytaren Oden, och en mängd tillstånd för att få verka professor i maringeologi och geofysik vid Institutionen Person som inspirerat mig: i området, som huvudsakligen är ryskt. I takt med att för geologiska vetenskaper. Min far expeditionen närmar sig måste utrustningen testas och Isbrytaren Oden har en avgörande betydelse: Här finns de bästa surfvå- komma ombord på Oden, som nu ligger i Helsingborg. – För svensk klimatforskning är Oden en extremt vik- gorna: Det finns bra vågor Där utrustas hon inför SWERUS-C3, som den 3 juli tig forskningsplattform – utan fartyget hade vi inte kun- runt om hela Jorden. Mest utgår från Tromsö för att vara tre månader i Arktiska nat göra den här expeditionen, säger Örjan. hemma känner jag mig oceanen. Expeditionen är uppdelad i två etapper. Totalt Martin inflikar att Oden är världsunik. Isbryta- längst Portugals kust. deltar ett 80-tal forskare. Flertalet är från Sverige, Ryss- ren har utrustats utifrån forskarnas önskemål. KAW har tidigare finansierat sonarutrustning som placerats i Odens skrov för att kunna göra mätningar åt bland annat Martins forskargrupp, och på däck finns bland annat ett permanent laboratorium, något som Örjan var med och skissade på. – Det finns teknisk utrustning och bekvämlighet på ett sätt som inte finns på andra fartyg, berättar Martin. Martin och Örjan vet vad de talar om. Båda har deltagit i flera Arktisexpeditioner på fartyg från såväl USA som Ryssland.

Ville veta mer om vågor Men vad får dessa två- respektive trebarnsföräldrar att överge familjerna sju veckor var under den svenska sommaren för det mestadels dimmiga och kyliga Arktis,

Det började med en passion för havet och en nyfikenhet på hur det fungerade med vågor

Under lastningen i Helsingborg ledde Martin arbetet med och strömmar. att lyfta ombord och få utrustningen på plats på Oden. MARTIN JAKOBSSON 11 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Profilerna

Det är en viktig och inspirerande uppgift att medverka i samhälls- debatten och ge ett vetenskapligt stöd till samhällsstyrningen. ÖRJAN GUSTAFSSON

han kemi och enstaka kurser i bland annat statsvetenskap. Sedan bar det av till USA och MIT där han dokto- rerade inom havets organiska kemi. – Jag fick upp ögonen för Stockholms universitet genom banbrytande forskning i mitten på 90-talet inom miljökemi/miljövetenskap. Den forskargruppen leddes av Dag Broman, som också rekryterade mig till Stockholm. I fokus för Örjans forskning är det globala kolkretsloppet och hur mänskligheten påverkar det – hur vand- rar metan och andra klimatgaser mellan de olika sfä- Örjan Gustafsson och Martin Kruså tar sedimentprover vid Arktisexpeditionen 2008. rerna luft, mark och vatten? Det ena benet i Örjans forskning tar honom flera långa arbetsdagar ombord och åratal av förberedelser gånger per år till Asien inom internationella forsknings- Örjan och efterarbete? projekt om de bruna moln som bildas av bland annat Gustafsson För Martins del kan en del av förklaringen sökas i Indiens och Kinas utsläpp och täcker stora delar av havsvågorna, men på varmare breddgrader. dessa regioner vintertid. Örjan är föreståndare för det – Jag var en förtappad surfbum. Halva året var jag stora internationella atmosfärsobservatoriet på Mal- Familj: Fru och tre barn utomlands och surfade och andra delen av året jobbade diverna – den lilla ön Hanimaadhoo erbjuder en skön (10, 8 och 5 år). jag i byggbranschen i Sverige för att tjäna pengar. kontrast till fältstudierna i Arktis. Fritidsintressen: familj, I 25-årsåldern kände Martin att han ville göra något Den dåliga luften dödar årligen hundratusentals per- vänner och skidåkning. mer. Under surfandet hade han börjat fundera kring hur soner i olika sjukdomar. Det bruna molnet påverkar Senast lästa bok: ”Innan vågor bildas, var de största vågorna skapas och hur ser dessutom Himalayas glaciärer så de smälter snabbare floden tar oss” – utspelar sig havsbottnen ser ut. Martins pappa hade även betydelse och påverkar jordbruket i delar av Indien. Örjans forsk- i Bangladesh, ett land som vi för karriärvalet. Han var konstnär och förhäxad av ningsgrupp har utvecklat kol-14-datering av sotpartik- samarbetar med och besöker polarområdena. 1989 fick pappan ett konstnärsstipen- lar i det bruna molnet som visar på de relativa källbi- i vår forskning. dium och följde med på en Antarktisexpedition organi- dragen från fossil förbränning gentemot vedeldning för Om jag inte var forskare: serad av Polarforskningssekretariatet. Det Martin fick matlagning och avbränning av jordbruksrester. Sådan källdiagnostik är ett underlag för effektiva val av åtgär- Jobba på annat sätt med se och höra gjorde att han blev fascinerad av Arktis och ville kombinera den fascinationen med sitt intresse för der för att minska utsläppen och förbättra både luft- samhällsfrågor. hav och vågor. Valet föll på att studera marin geologi kvaliten och bromsa klimatuppvärmingen i stora delar Person som inspirerat mig: och geofysik vid Stockholms universitet. av Asien. Forskningsresultaten har fått stor uppmärk- Det är många, på universitet Martin drogs 1996 som ny doktorand in i ett projekt samhet och även lyfts politiskt. Bland annat var Örjan och andra ställen, ett namn: om Arktiska oceanen som leddes av hans handledare inbjuden att tala då USA:s förra utrikesminister Hillary Fridtjof Nansen. Jan Backman. Arktiska oceanen är fortfarande till stor Clinton besökte Sverige och tidigare har han deltagit i Så gick det med simmar- del en vit fläck på världskartan – och de resultat fors- en svensk delegation vid möten med kinesiska miljö- karriären: Nu simmar jag karna kom tillbaka med efter en expedition på Oden var departementet. nästan aldrig, utan tränar omskakande. När de kartlade bergsformationen Lomo- mest genom att ”skoga” – då nosovryggen på havsbotten visade det sig såväl att dess Bubblor som skrämmer småkutar jag fram i skogen, höjd var fel på över två tusen meter och att bergskedjan Men det är Örjans andra forskningsben som gör att hänger i grenar, lyfter stenar låg 20 landmil ifrån den plats där tidigare kartor place- han väljer att tillbringa ytterligare en sommar i Arktis. och har mig. rat den. En central del i det arktiska kolkretsloppet är organiskt – Man skulle kunna säga att vi flyttade berg, säger material och metan som frigörs från tinande perma- Martin. frost på land (och spolas ut i havet), utmed kusterna och Resultaten fick stor uppmärksamhet och ledde Mar- från havsbotten – och därmed påverkar i förlängningen tin in i ett internationellt kartprojekt som förlades till också klimatet. Metan och metanhydrater är gaser som Stockholms universitet. Inom projektet fick forskarna ur klimatsynpunkt är mer ”kraftfulla” än koldioxid, bland annat tillgång till mätresultat från amerikanska även om koldioxiden är viktigast i det långa loppet. atomubåtar om Arktis bottnar. Dessa data över havs- Vad som döljer sig i havsbottens permafrost i världens bottnarna uppdateras nu löpande och används bland största men grundaste kusthav nordost om Sibirien och annat av Google Earth. Havsbottnarnas topografi är hur mycket koldioxid och metan som kan frigöras där- även ett hett ämne inom storpolitiken då det ligger till ifrån är fortfarande till stor del ett outforskat område. grund för staters krav på att få utvinna naturresurser. Ett varmare klimat riskerar dessutom att driva på så permafrosten minskar och därmed kan metan frigöras i Sydasiens bruna moln än högre hastighet. Örjans väg till Stockholms universitet och till Arktis är Sommaren 2008 var Örjan ombord på ett ryskt heller inte spikrak. Under skoltiden var det simning som forskningsfartyg i Arktiska oceanen för att undersöka gällde. Örjan fick rådet av syo-konsulenten att välja en metanläckage från havsbottnen. Den gängse uppfatt- tvåårig praktisk linje på gymnasiet för att kunna satsa ningen då var att permafrosten var som ett lock som på idrottandet, men valde naturvetarlinjen. Senare fick hindrade metanet att frigöras. han stipendium för att vara i USA ett år, för att tävla i Men de upptäckter forskarna gjorde en mulen simning. Vid Chalmers och Göteborgs universitet läste augustimorgon gav en mer oroande bild av situationen. 12 Profilerna UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Isbrytaren Oden har utrustats utifrån forskarnas behov och har bland annat utrustning i skrovet för att kartlägga botten. Storslagen utsikt över isen.

Några frågor… Den ryske professorn Igor Semiletov väckte Örjan betydande del av den utrustning som finns i labben i tidigt på morgonen och hans blick avslöjade att något Geohuset i Frescati ställs nu på Oden. Expeditionen speciellt hade skett. På datorskärmen kunde de se hur innebär även att man utvecklar nya metoder och tek- Vad driver dig som forskare? stora bubblor av metangas frigjordes från havsbotten nik för provtagning och analys. Martin: Det började med en och steg mot ytan, upptäckter som de kunde bekräfta Utan Bolincentret för klimatforskning tror de inte passion för havet och en nyfi- de närmaste dagarna. På den blogg som Örjan hade expeditionen skulle bli av. Inom ramen för centret kenhet på hur det fungerade hos universitetet om expeditionen skrev han om upp- har forskare från fyra institutioner funnit varandra med vågor och strömmar. I täckten. Dagens Nyheter tog upp nyheten och den och ”gnuggats” samman. Expeditionen blir dessutom dag är det nog ren nyfikenhet spreds snabbt världen över. Ett och ett halvt år senare en katalysator för forskning man vill genomföra. Här som ständigt byggs på desto var alla laboratorieresultat klara och rönen publice- kan teknik och metoder testas samtidigt som nya mer man lär sig. rades i Science. Även denna gång fick upptäckten stor samarbeten etableras. Örjan: Nyfikenhet och sam- medial spridning. – SWERUS C-3 är en god nyhet för Stockholms hällskopplingar. Nu fortsätter denna forskning inom ramen för universitet och för Bolincentret. Det förenar vår SWERUS-C3. forskningsmiljö och driver oss framåt, säger Örjan. Hur ser du på samverkans- – Vi har visat att denna destabilisering av metan i Även om dagarna ombord på ett forskningsfartyg uppdraget? Arktiska oceanens havsbotten är en möjlig kandidat är fyllda av slit från tidig morgon till kväll tränger Martin: Jag kommer ihåg från till en förstärkande klimatförändring. Vår förhopp- sig Arktis brutala skönhet ständigt på. Martin och min tid i USA att det i prin- ning är att med ökad kunskap kunna minska osäker- Örjan berättar passionerat om oändliga isvidder, cip var ett måste att ha med en heten om hur detta metanutflöde kommer att utveck- ljusa nätter, vackra gryningar, tystnad och möten stark outreach-komponent i las framöver, säger Örjan. med isbjörnar och sälar. en forskningsansökan och för – Att dra sig undan en stund då och då, titta mot att det inte skulle vara bara Världens största kusthav horisonten och reflektera över den storslagna natu- snack utan verkstad, skulle I Arktis finns fortfarande stora outforskade områden. ren hör till en Arktisexpeditions höjdpunkter, säger den ta del av budgeten. Det Östsibiriska Arktiska oceanen innefattar världens Örjan. kanske är modellen, det måste största och grundaste kusthav och det är här tempe- allokeras öronmärkt budget raturökningen nu är som störst. För att studera dessa för outreach. kopplingar behövs även tidsaspekten, understryker Örjan: Det är en viktig och Martin. inspirerande uppgift att med- – Vi måste titta på naturens egna arkiv och hur verka i samhällsdebatten och havsisen bettet sig tidigare. Tidsaspekterna är nöd- Kort om SWERUS-C3 ge ett vetenskapligt stöd till vändiga för att se hur systemet kan fungera i fram- samhällsstyrningen. tiden. SWERUS-C3 (Swedish Arctic Ocean Investi- Martins förhoppning är att under SWERUS-C3 gation of Climate-Cryosphere-Carbon Interac- Vad är mest positivt på kunna få de första riktigt högupplösta sedimentarki- tions) är en svensk-rysk-amerikansk forsk- klimatområdet? ven från en djuphåla i havsbottnen. ningsexpedition med isbrytaren Oden i Ark- Martin: Det känns som om – Utifrån dem bör vi kunna se om och när det varit tiska oceanen. Sammanlagt ska ett 80-tal fors- det har börjat lugna sig lite då istider och när metanflöden kommit från havsbotten. kare bland annat studera klimatförändringar det gäller debatten “för” eller Vi vill gärna ha svar för att se hur trenden varit för och hur Arktis bildades. Åtta av tio svenska “emot” en global uppvärm- havsisen och se hur riskerna är att hela cirkulations- forskningsledare är från Stockholms universi- ning. Hela den debatten resul- systemet ändras, säger Martin. tet. Totalt deltar 30 forskare från universitetet. terade i två läger med diamet- En annan viktig aspekt av expeditionen är att stu- Den första etappen inleds den 3 juli i Tromsø ralt olika åsikter vilket är gan- dera de ändrade vindmönstren vid Arktis och vad och går längs ryska ishavskusten till Barrow i ska absurt då klimatfrågan dessa kan innebära för klimatet. Den forskningen Alaska. Där byts besättning omkring den 20 inte är så enkel. leds av professor Michael Tjernström vid Meteorolo- augusti och expeditionens andra etapp går till- Örjan: Möjligen att Kina med giska institutionen. baka till Skandinavien över Lomonosovryg- flera har fått upp ögonen för gen, en undervattensbergskedja i närheten av att utsläppsminskningar ger Katalysator för forskning Nordpolen. SWERUS-C3 är en speciell typ av expedition, under- dubbla vinster i form av både http://swerus-c3.geo.su.se/ minskad regional klimatpå- stryker Martin och Örjan. Det är extremt avance- verkan och förbättrad hälsa. rad forskning i en miljö extremt långt borta. En stor 13 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 ”Mentor4Research har gjort mig till en bättre forskare”

För sju år sedan blev Erik Lindahl antagen till IVA:s mentorprogram Mentor4Research. Och han är tacksam över att han fick möjligheten. – Det gjorde mig till en bättre forskare, inte till en dålig entreprenör.

TEXT ANNA-LENA EKENRYD FOTO EVA DALIN

Från och med i år har forskare vid Stock- inte göra det. Det är inte ens tillåtet att men- – Först tyckte jag inte att vi passade ihop, holms universitet möjlighet att delta i det exklu- torn och forskaren startar verksamhet tillsam- hon jobbade ju inte med forskning, men snart siva mentorsprogrammet som ges av Kungliga mans, berättar Erik Lindahl. förstod jag att det fanns andra orsaker till att Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Erik Lin- vi matchades. Jag lärde mig otroligt mycket av dahl, professor i strukturbiologi, gick Mentor- Personlig matchning henne, säger Erik Lindahl. 4Research redan 2007. I programmet matchas forskare med närings- Han tycker att han blivit bättre på att pla- – Alla forskare som på något sätt vill växel- livstoppar, vd:ar och andra höga chefer, genom cera in sin forskning i dess sammanhang i sam- verka med samhället borde gå programmet. För personliga djupintervjuer som görs av Mentor- hället, och även insett att kontakterna med mig har det gjort stor skillnad, säger han. 4Research. Under ett år träffas sedan forskaren näringslivet ger ny energi till hans forskning. Mentor4Research handlar om att ge dialo- och mentorn cirka en gång i månaden. – Hur häftiga forskningsupptäckter man än gen mellan akademi och näringsliv bättre för- Erik Lindahl tror att en anledning till att gör så spelar de ju ingen roll om ingen känner utsättningar, att lära sig förstå varandras kul- Mentor4Research är så givande är den grund- till dem och om de inte är till någon nytta. turer och drivkrafter för att underlätta erfa- liga personliga matchningen. En annan är att Även om grundforskning kan verka långt renhetsutbyten och samarbeten. Programmet mentorerna är så professionella och erfarna. ifrån praktisk tillämpbar så är ändå målet, kan resultera i kommersialisering av forsk- Han själv hade Elisabet Lindner, då vice vd på menar Erik Lindahl, att på något sätt bidra till ningsresultat så småningom, men det behöver Octapharma, som mentor. en bättre värld. Och han tycker att mentorska- pet också gett en insikt om att näringslivet ofta också har samhällelig nytta i fokus – även om de vill tjäna pengar på sin verksamhet.

Forskning drivkraften Att kommersialisera forskningsresultat var inte det primära för honom när han började programmet. Det är det inte nu heller, även om möjligheten inte är lika avlägsen som tidigare. Drivkraften är fortfarande forskningen. – Men jag tycker att programmet har gjort mig till en bättre forskare, jag tänker mer lång- siktigt och strategiskt, och har också blivit bättre på att skapa intresse och engagemang för min forskning. Och det vill väl alla forskare, säger Erik Lindahl. Christina Bendz, affärscoach vid Innova- tionskontoret, är glad över att Stockholms universitet nu skrivit avtal med Mentor4Research och hoppas att forskare från alla universitetets vetenskapsområden kommer att söka. Intres- seanmälan kan göras redan nu på iva.se/projekt. – Det är ett unikt, exklusivt program som ger resultat direkt. Förutom personlig utveckling ger det ett enormt kontaktnät inom näringslivet, kontakter som är mycket svåra att få på annat sätt. Jag uppmanar institutionerna att nominera sina toppforskare till det, säger Christina Bendz.

Fakta Läs mer om Mentor4Research och om hur du söker till programmet på: Professionella och erfarna mentorer är framgångsfaktorer inom mentorsprogrammet, www.iva.se/Projektverksamhet/ enligt Erik Lindahl. Christina Bendz vid Innovationskontoret hoppas fler institutioner Projekt/-Mentorprogram-for-forskare/ ska nominera till programmet. 14 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Enkäter viktigt verktyg för att förbättra arbetsmiljön

I stort sett nöjda medarbetare. Men det finns en del att göra för att minska stressen och öka påverkansmöjligheterna. Vi var med när Historiska institutionen diskuterade arbetsmiljö.

TEXTER PER LARSSON FOTO EVA DALIN

Historiska institutionen är en av 40 arbets- För stress ligger lektorernas indexvärde på ende få svar på frågor via e-post och osäkerhet platser vid universitetet som de senaste åren 55 mot 63 för institutionen som helhet. När- om finansiering inom humaniora. genomfört en medarbetarenkät för att kart- mare sex av tio medarbetare svarar att de mår Flera grupper reflekterade även kring att lägga arbetsmiljön. Enkäten har initierats av dåligt av den stress de utsätts för och nästan kvinnor inte såg lika positivt på sin arbetsplats Personavdelningen och genomförs av företags- sju av tio medarbetare har svårt att på friti- som männen och ansåg att jämställdhetsas- hälsovården Avonova i samarbete med respek- den släppa tankarna på jobbet. Men samti- pekten måste finnas med i arbetsmiljöarbetet. tive arbetsplats. digt anger nio av tio att de är nöjda med sina Andra områden som betonades var möjlighe- – I Sverige finns lagstiftning om arbetsgiva- arbetsuppgifter. ter att påverka, tydliggörande av beslutstruk- rens arbetsmiljöansvar. Att göra en arbetsmil- turer och behovet av återkoppling. jöenkät är ett sätt att arbeta med arbetsmiljön Skillnad mellan män och kvinnor Institutionen ska nu prioritera och arbeta och därmed ta ett sådant ansvar. Men främst Efter presentationen delades deltagarna vid vidare med ett antal åtgärder på arbetsmiljö- är arbetsmiljöenkäten ett verktyg för medar- workshopen upp i grupper för att diskutera området utifrån enkätsvaren och workshopen. betarna att bättre komma till sin rätt i jobbet, enkätresultaten och vilka åtgärder som borde När det detta skrivs i början av maj hade led- att skapa det jag kallar effektiv frisknärvaro, prioriteras. Stressen var en återkommande ningen inte hunnit följa upp workshopen bero- sade organisationskonsulten Hannah Sjösten fråga i diskussionerna och att den ökat över ende på hård arbetsbelastning, konferensre- från Avonona vid en workshop för Historiska tid. Bland möjliga orsaker diskuterades ökad sor och inte minst Svenska historikermötet. institutionen i början av april. detaljreglering med flera arbetsuppgifter, ökad Senare i maj hålls ett uppföljningsmöte med Enkäterna ska dels vara ett analys- och tillgänglighet och krav på studenter att omgå- Avonova för att utvärdera workshopen. beslutsunderlag på ledningsnivå vid universitetet, och då bör det vara samma enkät som används för över hela universitetet att få jäm- förbara resultat. Dels ska resultaten vara diskussionsunderlag för institutioner för att Sex av tio medarbetare vid Historiska kunna förbättra sin arbetsmiljö. institutionen svarar att de mår dåligt av Medarbetarna vid Historiska institutionen stress på jobbet. Lektorerna verkar vara fick i vintras svara på frågor om arbetsmiljön mer stressade än andra personalgrupper. på en fyragradig skala. Svaren har sedan räk- nats om så de redovisas i ett index från 1 till 100 där 100 är det mest positiva svaret. Svaren från institutionen jämförs även med svar från de arbetsplatser vid universitetet som hittills genomfört enkäten.

Nöjda men stressade Av 99 medarbetare vid institutionen har 74 besvarat enkäten. Medarbetarna är i stort nöjda med sin arbetsplats. Av sju kvalitets- områden som mäts ligger index för ”Samar- bete” på 81 och för ”Arbetsglädje” på 79 på det 100-gradiga indexet. Flera andra kvalitets- faktorer har nästan lika höga värden. ”Stress” och ”Påverkansmöjligheter” visar dock betyd- ligt sämre resultat med index på 63 respektive 68. Bryts kvalitetsområdena ned på olika per- sonalkategorier finns skillnader. Tillsvidare- anställda är något mer positiva i sina svar än visstidsanställda och män har aningen högre indexvärden än kvinnor på fler kvalitetsområ- dena. Kategorierna professorer, administratö- rer och forskare har generellt högre index- värden än institutionen som helhet medan doktorandernas svar ligger under totalresulta- tet. Svaren från lektorerna följer i stort de sammanlagda resultaten vid institutionen. Här finns dock en tydlig avvikelse. 15 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Stress och jämställdhet viktiga frågor

TVÅ SOM DELTOG vid workshopen var Anna mäns upplevelser – och det här är något insti- mentisering av arbetsuppgifter som möjliga Götlind, professor och tillika ordförande i institutionens jämställhets- och likabehandlings- första åtgärder. tutionens jämställdhets- och likabehandlings- grupp nu ska arbeta vidare med. – Vi lanserar en ny grundutbildning i höst grupp, och doktoranden Ale Pålsson, som är För att synliggöra maktstrukturerna är det och det kan vara ett bra tillfälle att se över doktorandrepresentant i samma grupp. viktigt att hålla diskussionen levande och att rutiner kring lektorers arbetsbörda, då de är Både tycker det var bra att det fanns tid att institutionens ledningsgrupp och styrelse tar de mest stressade inom institutionen. diskutera resultatet av arbetsmiljöenkäten. ansvar för att förbättra transparensen i olika – Enkätresultatet var en ögonöppnare för – Ett problem var dock att vi inte riktigt hade processer, enligt Anna Götlind. mig som man att se att män och kvinnor kan möjlighet att diskutera de olika delrapporterna Ale Pålsson tror att det kan ta tid att gå ha två klart separata uppfattningar kring sina (där resultatet var nedbrutet på kön och olika igenom institutionsstrukturen och att ta möjligheter inom arbetsplatsen. Institutionen tjänstekategorier), utan mer fick hålla oss på en vara på kvinnliga anställdas kompetens då bör absolut ta tillvara kvinnors upplevelser övergripande nivå, säger Anna Götlind. det är en stor institution. Han ser stresskur- och situerade kunskap när vi går vidare med – Det var särskilt viktigt att diskutera kvin- ser för doktorander och en minskad frag- vårt arbetsmiljöarbete, säger Ale Pålsson.

nors position vid institutionen jämfört med FOTON männens, och att se att det fortfarande finns många strukturer inom universitetsvärlden EVA DALIN EVA som missgynnar kvinnliga anställda, påpekar Ale Pålsson.

Synliggöra strukturer Enligt honom är stresshantering samt utveck- lingsmöjligheter och organisatorisk transpa- rens, med ett tydligt genusperspektiv, de viktigaste frågor för institutionen att arbeta med. – Särskilt bland doktorander fanns en osä- kerhet kring vem som anses vara ens ”när- maste chef”, men även för fristående forskare var den organisatoriska strukturen osäker, vilket kan leda till arbetsmiljöproblem. Anna Götlind är inne på samma spår. Hon vill synliggöra strukturer när det gäller makt, inflytande och ansvar. Hon betonar även att svaren visar att det finns flera arbetsmiljöprob- Anna Götlind och Ale Pålsson vill synliggöra de strukturer som finns lem där det går att se skillnader i kvinnors och inom institutionen och då speciellt de som missgynnar kvinnor.

Ökat samarbete prioriteras 2 500 svar på enkäten Arbetsmiljöenkäten har tre syften: FÖR NÅGRA ÅR sedan använde sig universi- resultatet redovisades på ett personalmöte – Att fungera som beslutsunderlag på led- tetsbiblioteket av arbetsmiljöenkäten som Avo- i november. Därefter presenterades mer ningsnivå nova tagit fram tillsammans med personalav- avdelningsspecifika resultat ute på respek- – Att fungera som diskussionsunderlag i delningen vid Stockholms universitet. Förra året tive avdelning. arbetet med att förbättra den gemen- bestämde man sig för att följa upp resultatet – Svaren visade att många ansåg att samar- samma arbetsmiljön. från den första enkäten med en ny enkät. betet mellan olika avdelningar inom biblio- – Att tydliggöra arbetsmiljöpolicyn inom – Det kändes särskilt viktigt i det läge vi teket behövde förbättras och det efterfråga- Stockholms universitet befann oss med ombyggnation och flera des också en större delaktighet och öppenhet Enkäten genomförs på institutions-/ genomgripande förändringar, säger Tomas kring beslut som fattas av ledningen, berättar arbetsplatsnivå på initiativ av arbetsplat- Qvarnström som är stabschef vid universitets- Tomas Qvarnström. sens ledning, huvudskyddsombud eller biblioteket. Varje avdelning hade en workshop som Personalavdelningen. Enkäten är utveck- I samband med bibliotekets uppstartsdag i Avonova höll i där resultaten presenterades lad av Stockholms universitet där arbets- augusti informerades om enkäten. I septem- och diskuterades. Vid dessa tillfällen arbe- miljöbarometern vid Göteborgs universi- ber gjordes i enkäten och det övergripande tade varje avdelning fram en handlingsplan tet använts som utgångspunkt. att arbeta utifrån under resten av året. Utifrån enkätsvaren bör institutionerna Med enkätresultaten som grund priori- anordna en workshop tillsammans med Svaren visade att terar nu universitetsbiblioteket att arbeta Avonova där medarbetare kan gå igenom många ansåg att vidare med att öka samarbetet mellan olika resultaten och sedan ta fram en handlings- avdelningar och att få större delaktighet plan för den egna arbetsmiljön lokalt. samarbetet mellan och öppenhet kring beslut som tas av led- Hittills har 40 arbetsplatser inom univer- olika avdelningar inom ningen. Varje avdelning har även specifika sitetet genomfört arbetsmiljöenkäten. Den biblioteket behövde områden de ska arbeta vidare med. Dess- sammanlagda svarsfrekvensen är 77 pro- utom har det varit ett seminarium kring cent, 2 499 svar av 3 252 utskickade enkä- förbättras och det kränkande särbehandling eftersom det ter. Alla fakulteter har deltagit. efterfrågades också och fanns personer som svarade på enkäten För vidare information, kontakta en större delaktighet och som upplever att det förkommer. Hannah Sjösten på Avonova, Under senare delen av hösten ska universi- [email protected]. öppenhet kring beslut tetsbiblioteket utvärdera insatserna för att se PER LARSSON som fattas av ledningen. om man uppnått önskat resultat. 16 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Bred medverkan i Almedalen Hållbar omställning, lärares kompetensutveckling, studentbostäder, Östersjöfrågor, stressforskning, kärnvapen med mera. Stockholms universitet medverkar på många olika sätt i årets Almedalsvecka med egna seminarier och genom enskilda forskare i andra arrangörers program.

TEXT OCH FOTO EVA ALBREKTSON

Den 2 juli medverkar universitetsledningen och lärarutbildningarna med ett seminarium kallat ”Lärare 3.0 – säkrad uppdatering hela yrkesli- vet”, som handlar om professionell kompetensutveckling för lärare. Stockholm Resilience Centre är medar- rangör i en heldag om hållbar omställning mån- dag 30 juni och har även ett evenemang på Stora Karlsö den 1 juli med dialog och ring- märkning i samarbete med Östersjöveckan med flera. Stressforskningsinstitutet ger fyra seminarier den 3 juli om arbete och återhämtning, delade turer, behandling av psykisk ohälsa och pensionsålder. Dessutom medverkar professor Hugo Westerlund den 1 juli i ett seminarium om psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro i arrangemang av Forte. Östersjöcentrum finns på plats med forsk- ningsfartyget R/V Aurelia tisdag 1 juli - torsdag Dags att forsla rullveporna till Visby igen. Bilden är från Östersjöcentrums seminarium 2013. 3 juli och har program i anslutning till fartyget. Stockholms universitet har för närvarande ordförandeposten i Statsvetenskapliga för- är rektor Astrid Söderbergh Widding med i att sprida information om alumnnätver- bundet SWEPSA. Den 4 juli medverkar bland en paneldebatt som arrangeras av Stiftelsen ket. De beslutsfattare och tjänstemän som annat Jenny Madestam i seminariet ”Vägen Stockholms Studentbostäder. är i Almedalen har inte sällan läst vid Stock- till toppen? Ledarrekrytering och karriärism Thomas Jonter är professor i internationella holms universitet. Alla tidigare studenter är i partier”. relationer och medverkar i ett seminarium välkomna i alumnnätverket som är en mötes- den 3 juli som Stockholms universitet arrang- plats för kompetens, karriär och inspiration. Studentbostäder och kärnvapen erar tillsammans med Uppsala universitet, Läs mer på www.su.se/alumn Studentbostäder diskuteras av flera arrangö- Röda Korset och Svenska läkare mot kärnva- Flera av seminarierna sänds på rer i Almedalen. Prorektor Hans Adolfsson pens vetenskapliga råd. Det heter ”Hur går vi su.se/play där. Mer information kommer medverkar under måndagen i ett seminarium, vidare mot en kärnvapenfri värld?” fortlöpande på su.se/almedalsveckan och i ordnat av samarbetsprojektet Sthlm6000+ Universitetets alumnkoordinator Leona universitetets twitterkanal där även universitetet ingår. På onsdagen Axelsson finns också på plats i Visby för @stockholms_univ

Nya dragskåp ger stor energibesparing STOCKHOLMS UNIVERSITET och Akademiska med ny allmänbelysning och förbättrad venti- ökade krav på energiprestanda. Frågor inom Hus startade under våren ett gemensamt ener- lationsstyrning beräknas förutom energibespa- grön IT, att utveckla och förvalta IT på ett sätt giprojekt där ett hundratal dragskåp i Arrheni- ringen leda till att utsläpp av klimatgaser från som minskar dess miljöpåverkan, är också uslaboratoriet byts ut mot nya moderna. I kom- universitetsområdet reduceras med cirka 30 ton prioriterade. koldioxid per år.

bination med andra energisparåtgärder beräk- FOTO nas detta ge en årlig energibesparing på en mil- − Energianvändningen är en prioriterad

jon kilowattimmar, vilket motsvarar uppvärm- fråga för oss, och ett nära samarbete med Aka- DALIN EVA ningen av 50 villor under ett år. demiska Hus är en förutsättning för att vi som Arrheniuslaboratoriet är ett av de huskom- hyresgäster ska kunna agera energismart, säger plex vid universitetet som förbrukar mest energi Jenny Lilliehöök, miljökoordinator vid Stock- per kvadratmeter, och står för cirka 30 procent holms universitet. av universitetets totala energiförbrukning. Det Under de kommande två åren ska universite- kommande bytet av dragskåp i kombination tets miljöarbete fokuseras på elanvändning och 17 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Succé för Låtsas-söka-jobb event I slutet av april arrangerades en ny form av alumnevent med syfte att ge studenter hjälp in på arbetsmarknaden. Det hela gick ut på att studenter utifrån en låtsasjobbannons fick skriva en jobbansökan och sedan genomföra fingerade intervjuer med tidigare alumner från Stockholms universitet.

TEXT OCH FOTO EVA ENARSON

Sammanlagt deltog 16 studenter från Institu- Eventet blev mycket uppskattat visar utvär- rekommenderar det varmt till alla andra tionen för naturgeografi och kvartärgeologi, deringen som gjordes efteråt. Studenterna upp- institutioner på universitetet, menar Karin INK, och Institutionen för geologiska veten- levde det som mycket positivt att få öva på en Ebert som var eventets huvudarrangör. skaper, IGV. Fyra alumner från Stockholms jobbintervju, att få direkt kontakt med arbets- universitet ställde upp på arrangemanget: Eva livet samt att få feedback på sina CV. Alum- Rönnberg från företaget Geoveta, Lars Bol�- nerna upplevde att de fick dela med sig av sina ling från teknikkonsultföretaget Sweco, Peter erfarenheter samt lära känna potentiella fram- Adler från Lantmäteriet och Eva Jirner från tida medarbetare. En av studenterna fick till Sveriges geologiska undersökning, SGU. och med ett riktigt jobberbjudande. Inför eventet skrev alumnerna jobbannon- Idén till eventet kom från gästprofessorn ser som studenterna fick svara på med ansö- och Marie Curie-stipendiaten vid INK, Jon kan och CV. Intervjuerna genomfördes sedan Harbor från Purdue University i USA, som under en eftermiddag med direkt feedback har goda erfarenheter av liknande alumn- efteråt. Varje intervju tog en halvtimme i events från sitt universitet. Karin Ebert och anspråk och hölls i Geovetenskapens hus. Det Maria Damberg från INK, tillsammans med bjöds på mingel med mat efter intervjuerna, Elisabeth Däcker från IGV stod för arrange- vilket också blev ett bra tillfälle för samtal manget. mellan de presumtiva arbetsgivarna och stu- – Med tanke på den stora nyttan och succén denterna. hoppas vi kunna upprepa detta årligen och Efter intervjuerna fick studenterna återkoppling.

Invigning Möte Temakväll Studentfest BufféEvent Avtackning Kickoff Midsommarfest Kräftskiva Konferens Mingel Bröllop

Högskolerestauranger hjälper er med mat och dryck, smått som stort! Vi kan även hjälpa er med festlokal för upp till 250 personer. Efter mer än fyrtio år av nära umgänge med studenter vågar vi påstå att vi är en av landets mest erfarna festfixare på och kring campus. Bredvid den ordinarie lunchverksamheten har våra restauranger också kapacitet att leverera mat, dryck och underhållning.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Telefon 08-15 92 50 [email protected] www.hors.se 18 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Vad ska du göra i sommar?

FOTON CLAES Männen bakom SANDGREN EVA DALIN EVA Juridiska institutionen – Jag ska delvis jobba, men det fanfarerna blir även tid för en cykelsemester i Köpenhamn med I slutet av maj fylldes Aula Magna av nya magistrar. För att omnejd. förgylla promoveringshögtiden blandades talen med musik och fanfarer. Här får du veta mer om upphovsmännen till några av fanfarerna. JOHANNA LUNDIN Humanistiska TEXT EVA LUNDIN FOTO EVA DALIN fakultetskansliet – Jag ska ta mig an hyllas med en fanfar, säger den numera pen- bokhögen som vän- sionerade docent Per-Erik Brolinson. tar och det blir nog En fanfar är ett relativt kort musikstycke också besök i Stock- som vanligtvis spelas av trumpet, kornett holms skärgård. eller valthorn och används vid viktiga cere- moniella händelser i syfte att väcka publi- kens uppmärksamhet. Den kan vara place- rad i början, som en övergång, eller i slutet av ceremonien. – Fanfaren till Aula Magna består av tre sammanfogade melodier. Början är en kon- HANS-INGVAR ventionell del med ursprung från sången ROTH ”Gaudeamus Igitur”. Den andra delen har Institutet för anknytning till miljön i Frescati och närhe- Turkietstudier ten till Bellman och hans epistel som börjar – Jag ska vara på med orden ”Blåsen nu alla”. Den sista delen lantstället i Stock- bär spår av låten ”Pennies from heaven”. Det holms skärgård. var ju Wallenberg som bidrog med pengarna Där ska jag måla till bygget, tillägger professor emeritus Hol- utehus, olja altan ger Larsen. och bada med barnen. Fanfarer för fakulteter och pedagoger Sedan år 2000 finns fyra fakultetsfanfarer, vilka är komponerade av Olof Hansson som MAUD ROBERTS var dirigent för dåvarande Stockholms uni- universitetsbiblio- versitetsorkester. teket Juridiska fakultetens fanfar ”By the – Jag och min man book” relaterar till ordet regelverk och är åker till Skellefteå en kommentar till utbildningens längd och för att träffa mina utformning. Humanistiska fakultetens fan- väninnor och deras far ”Tretyp” utgår från talet tre, som har en familjer och däref- stor betydelse inom bland annat religion och Vid årets magisterpromotion spelade en ter åker vi runt lite. historia och inte minst inom musiken. Den brassensemble från Kungliga Musikhögskolan. Vi ska också till samhällsvetenskapliga fakultetens fanfar Skåne och Österlen ”Eko” är en lek med ordet eko som förekom- och besöka vår dot- När Stockholms högskola skulle ombildas till mer i ordet ekonomi samt att det inom den ter och hennes pojk- universitet 1960 planerades en ståtlig invig- internationella ekonomin till stor del hand- vän som båda studerar vid Lunds universitet. ning i Stadshuset med kung Gustav VI Adolf lar om olika sorters eko på världsmarkna- Vi reser varje sommar till Nice och där ska och 700 inbjudna gäster. Johannes Edfelt, den. Naturvetenskapliga fakultetens fanfar vi besöka konstmuseer längs kusten, shoppa som varit verksam vid Stockholms högskola ”Fibonacci” bygger på den kända Fibonac- och bada. och hade en licentiatexamen i litteraturhisto- cis talserie som är ett viktigt inslag inom alla ria, kontaktades för att skriva texten till en delar av naturvete nskapen. hyllningskantat. Musiken skulle komponeras Den senaste fanfaren tillkom i samband VIKTOR av tonsättaren Gunnar de Frumerie. med att Lärarhögskolan 2008 gick in i uni- SANDQVIST Universitetet flyttade till Frescati på versitetets organisation. För detta kompo- Kommunikations- 1970-talet men det skulle dröja ända till nerade Owe Ander, Per-Erik Brolinson och avdelningen 1997 innan Aula Magna stod klar och Holger Larsen fanfaren ”Pedagogisk tou- – Jag ska till Got- kunde invigas. För detta tillfälle kompone- che”, som en hyllning till lärarexaminatio- land och klättra på rade några lärare/forskare vid Musikveten- nen. I denna försöker man fånga en spänning raukar och vara på skapliga institutionen en fanfar som än idag mellan tradition och förnyelse – den klas- Tofta strand. framförs vid bland annat magisterpromove- siska musiken utmanad av nya anglosaxiska ringar. uttryck i populärmusiken, med Brahms sym- – Det var jag, Holger Larsen och Hans- foni nr 3 mot ”Swing it magistern”. Åke Ohlsson som tillsammans med några Du som är nyfiken på att höra hur några av kollegor tyckte att denna fina byggnad borde fanfarerna låter kan gå in på www.su.se/play 19 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Upptakten 8 september – speciellt för dig!

Här är en möjlighet för dig som medarbetare att höra universitetsledningen tala om aktuella frå- gor och två forskare som talar om universitets roll i samhället. Du får också veta mer om service och tjänster som underlättar ditt arbete. Dessutom kan du mingla med kolleger. PROGRAM

14.00 Universitetets roll i samhället Jenny Madestam, lektor i statsvetenskap och politisk kommentator Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. 14.40 Rektor Astrid Söderbergh Widding och förvaltningschef Joakim Malmström talar om aktuella frågor för universitetet följt av frågestund. 15.30 Mingel och informationsbord med olika funktioner såsom service för forskare och om bibliotekstjänster.

Mer information på su.se/medarbetare/upptakt Välkommen!

Öppen föreläsning om Ralph Erskines arkitektur i Frescati I år skulle Ralph Erskine fyllt 100 år. Det uppmärksammas genom en föreläsning med arki- tekten Johannes Tovatt och konstvetaren Maja Willén som presenterar och tankar Erskine hade om byggnaderna på universitetsområdet. 8 september kl. 17.00 - 18.30. Vänster hörsal, Aula Magna

Arrangörer: Kommunikationsavdelningen och Stockholms universitets konstförening. 20 TEMA: Söka forskningsanslag UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 ”Håll kvar vid din ursprungsidé”

Möjligheten att få skapa en ny inriktning för ämnet och stöd från ledningen fick Amanda Lagerkvist att söka programmet Wallenberg Academy Fellows som ger en unik karriärmöjlighet.

TEXT PER LARSSON FOTO EVA DALIN

Amanda Lagerkvist är en av 33 forskare, WAF ska garantera de utvalda forskarna Ingen uttalad strategi varav 6 vid Stockholms universitet, som långsiktiga resurser för grundforskning på Amanda säger sig inte ha haft någon uttalad utnämndes inom karriärprogrammet Wallen- högsta nivå så att de ska kunna angripa strategi bakom sin WAF-ansökan. Men redan berg Academy Fellows (WAF) som inrättats svåra och långsiktiga forskningsfrågor. tidigt såg hon möjligheter att få förståelse för av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i sam- Varje forskare får dessutom en mentor från sina forskningsidéer vid Stockholms universitet. arbete med fem akademier. Anslaget som föl- en av de fem akademierna, men Amanda har Närliggande forskning finns på flera håll inom jer med utnämningen uppgår till totalt mellan ännu inte fått besked om vem det blir. Hen- Institutionen för mediestudier och möjlighet 5 och 9 miljoner kronor under fem år. Efter nes första tid med anslaget har bestått i att finns att sammanföra resurser. Dessutom var den första perioden finns möjlighet till för- skapa en plattform och planera forskningen. hon redan aktiv i internationella nätverk och längning. Amanda har kontaktat forskare, både inom då forskningsområdet anknyter till samhällsre- Amandas anslag går till forskning om exis- och utom universitetet, som bedriver närlig- levanta frågeställningar, tvekade hon inte när tentiella frågor i den uppkopplade världen. gande forskning. Hon har även skapat ett förfrågan kom att skicka ansökan. Där ingår bland annat att studera hur internet nationellt nätverk kring digitala medier och Vad är ditt bästa råd till de som söker forsk- används för att bearbeta sorg och möta döden existentiella frågor. Anslaget har gett henne ningsanslag? i form av bloggar och minnessajter. möjlighet att budgetera för delar av nätver- – Håll kvar vid din ursprungsidé och passion. Forskningsämnet har vuxit fram under kets årliga träffar och för en assistent som Jag följde min idé och förfinade den över flera fem års tid, berättar Amanda som dispute- på 20 procent ska sköta nätverket. Arbe- år. Att publicera artiklar i internationella tid- rade i medie- och kommunikationsvetenskap tet med att ta fram utlysning för en dokto- skrifter och delta i konferenser är också värde- vid Stockholms universitet, där hon även var randtjänst respektive postdoktjänst är även fullt för att pröva idéers bärkraft i internatio- post dok. De senaste åren har hon arbetat på gång. nella sammanhang. vid Södertörns högskola, och det var där hon fanns när hon nominerades i kategorin humaniora för ett WAF-anslag. Två professorer vid Institutionen för mediestudier kontaktade Amanda och uppmanade henne att ansöka i Stockholms universitets namn. Efter att ha tit- tat på kriterierna såg hon att det fanns möjlig- het att söka anslaget.

Urval i flera steg Urvalsprocessen gick i flera steg. Först nomi- nerade institutionen henne till en bedömar- grupp utsedd av rektor. Nomineringen var en av dem som prioriterades och då fick Amanda lämna in en längre ansökan som även den bedömdes och prioriterades internt vid universitetet. Till sist gav rektor sitt stöd med under- skrift av de totalt tio nomineringar som Stock- holms universitet tillåts göra. Rektor skrev under och Amandas ansökan fick bifall av KAW:s urvalspanel för humaniora och skick- ades ut på peer review avseende kvalitet och nydanande. Samtidigt granskades Amandas utvecklingspotential som forskningsledare och vad hon tidigare publicerat. För ett urval av kandidater var nästa steg en intervju vid KVA. Inför intervjun drillades hon och de andra kandidaterna som nominerats av universitetet i ett träningsprogram organiserat av Avdel- ningen för forskningsservice. – Det var en väldigt givande intervjuträning. Amanda Lagerkvist forskar bland annat om hur internet Och då förstod jag att det var på allvar! används för att bearbeta sorg och om minnessajter. 21 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 TEMA: Söka forskningsanslag

Gott om tid viktigt Stöd och tips från för bra ansökan

FOTO STRUNTA I TREN- DER, utgå från en Forskningsservice DALIN EVA idé du brinner för. Presentera ditt projekt snabbt och var konkret. Men allra Avdelningen för forskningsservice har i uppdrag att bidra viktigast om du till ökade externa forskningsresurser och omfattande vill skriva en bra forskningsansökan internationella kontaktnät för samtliga forskningsområden. är tid. Det säger Catrin Norrby, som TEXT LEIF JÄRLEBARK håller seminarier om att söka anslag. – De flesta av oss har en förmåga att skjuta Uppdraget innebär i första hand att genom Även den som har basfinansiering för upp saker, men det blir ingen bra ansökan om rådgivning och stöd spara tid åt och under- sin forskning genom något av forsknings- man har bråttom. lätta för forskare som söker extern forsk- råden eller större stiftelser bör fundera på Catrin Norrby är professor i nordiska ningsfinansiering. Det kan ske innan, under alternativa finansieringskällor. Små pri- språk. Hon leder ett åttaårigt forsknings- ansökningsprocessen och i vissa fall även efter vata stiftelser utgör kollektivt en relativt program, Interaktion och variation i pluri- att forskningsmedel beviljats. Stöd ges till stor del av svensk forskningsfinansiering. centriska språk, med drygt 30 miljoner kronor enskilda forskare, till exempel vid ansökan till – Vi rekommenderar utlysningsdataba- i stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Hon Europeiska forskningsrådet (ERC), men också sen Research Professional (www.research- råder alla att jobba med en ansökan i flera genom workshops och möten, som semina- professional.com) som verktyg för att leta månader, gärna längre. Då hinner andra läsa, rier om att skriva ansökan där seniora fors- på finansieringsmöjligheter. Tjänsten är och själv kan man återvända till texten och kare delar med sig av sina erfarenheter. I det gratis för universitetets forskare, säger Pia skriva flera versioner. månatliga nyhetsbrevet finns information om Fürstenbach. – Det innebär att du kan formulera dig klart forskningsfinansiering och seminarier. Stöd och tydligt utan att vara trivial. ges även i budgetfrågor till institutionsadmi- Ett annat av Catrin Norrbys råd är att nistratörer/ekonomer. Forskningsservice är skriva en intresseväckande inledning och att även administrativt nav kring beredning av presentera idén så snart som möjligt. Vaga och större ansökningar där finansiärer som Wal- svepande formuleringar i ansökan avråder hon lenbergstiftelserna ställer krav på rektors stöd Några tips kring att från. Många som bedömer ansökningar har eller en universitetsintern förhandsgranskning kompetenser som ligger utanför ens egen disci- och urval av ansökningar. skriva ansökan plin. Ett bra tips, enligt Catrin Norrby, är där- Det största som nu händer inom forsk- ”Gör research”. Bedömningskriterier, för att ta reda på vilka som sitter i berednings- ningsfinansiering är det nya europeiska ram- instruktioner för sökande, finansiä- grupper och vilken bakgrund de har. programmet för forskning och innovation, rens inriktning, och tidigare beviljade Horizon 2020. EU:s satsning rör sig om totalt bidrag talar om vad som stöds och om Tro på din idé 70 miljarder euro under de närmaste sju åren. det är lämpligt att lämna ansökan hos Själva forskningsidén då? Den är förstås vik- – Vi hoppas fler forskare söker europeiska finansiären. tig, men försök att strunta i rådande trender, forskningsanslag. Den som tänker söka EU- säger Catrin Norrby. Du måste tro på idén och pengar bör kontakta oss i god tid. Vi inbju- Hjälp granskaren. Lägg ned tid på vara intresserad att jobba med den. der årligen till utbildning i att söka EU-anslag. läsbarhet, gör granskarens arbete – Det blir ingen bra ansökan om du väljer Vi kan rekommendera alla intresserade att enkelt. Tänk på att redan i titel och ett projekt för att det är trendigt eller för att du anmäla sig till höstens seminarium med EU- abstract på ett intressant, överty- gör något som du tror att finansiären vill se. experten Sean McCarthy, säger chefen Pia gande och lätt (men inte simpelt) sätt Projektanslag är en viktig grund för många, Fürstenbach. ge en tydlig bild av vad det är du vill göra, varför det är viktigt (nu), varför men det råder hård konkurrens om medlen, konstaterar Catrin Norrby. Att söka pengar Vetenskapsrådet viktigt just du/din forskargrupp ska göra det/ för forskningsinitiering kan därför vara ett bra Vetenskapsrådet är annars universitetets i sär- är mest lämpad, hur det ska göras, komplement för att kunna komma igång med klass viktigaste källa till forskningsfinansie- och vad det kan leda till, ha för bety- ett projekt. ring som söks i konkurrens. Det är därför vik- delse. Om finansiären har publicerat Catrin Norrby slår gärna ett slag för Forsk- tigt att påminna forskare om att inte glömma bedömningskriterier, kan du hjälpa ningsservice – ”det första och bästa stället att att söka forskningsbidrag från den största granskaren genom att ”besvara” höra av sig till om man ska söka forsknings- nationella finansiären. Som vanligt gäller att dessa i din ansökan, genom att ge medel”. Hon efterlyser samtidigt ett mer aktivt vara ute i god tid för att hinna skriva och fin- granskaren argument för varför din stöd vid enskilda institutioner. I det avseen- slipa sin ansökan, bättra på publikationslistan ansökan ska beviljas. det ser Catrin Norrby sin tidigare arbetsplats, och låta kollegor läsa ansökan. Art of Grantsmanship (Human Fron- University of Melbourne i Australien, som ett tier Science Program). www.hfsp.org/ föredöme. funding/art-grantsmanship – Varje år avsattes doktorander vid min dåvarande institution som hjälpredor. Och Vi hoppas fler forskare How Not to Kill a Grant Application ett par seniora forskare hade som uppgift att (artikelserie i sex delar från ScienceCa- söker europeiska granska alla ansökningar som skrevs. reers i tidskriften Science). Generellt rådde en mer proaktiv kultur forskningsanslag. Den http://sciencecareers.sciencemag.org/) som tänker söka EU- kring forskningsansökningar i Australien, On the Art of Writing Proposals enligt Catrin Norrby, som dock upplever att pengar bör kontakta oss (Social Science Research Council). Stockholms universitet på senare år har tagit i god tid. Vi inbjuder www.ssrc.org/publications/view/ steg i denna riktning. the-art-of-writing-proposals/ – Forskningsservice gör mycket bra på central årligen till utbildning i nivå. Men det skulle behöva kompletteras mer att söka EU-anslag. på institutionsnivå. HENRIK LUNDSTRÖM 22 TEMA: Söka forskningsanslag UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Startade forskargrupp med EU-anslag ”Lägg lite tid på att ETT STORT PERSONLIGT EU-anslag satte fart på karriären för Ernest Chi Fru. Idén hade mognat under tre år, och han ägnade ett år bara åt att formulera en intresse- hitta alternativa väckande ansökan. Sommaren 2013 var Ernest Chi Fru fortfarande verksam som forskare vid Naturhistoriska riksmuseet med finansiering från EU:s Marie Curie-program. Han finansiärer” hade som många andra svårt att få en fast akademisk anställning. När Martin Högbom skrev sina första ansökningar tog han – Det hade gått sex, sju år sen min dis- putation och jag ville komma vidare. Så hjälp av en senior kollega. Numera lägger han en månad om jag började leta efter anslag som kunde ta året på att söka nya anslag till sin forskargrupp. mig dit jag ville, berättar han. Idén om att studera hur arsenik i världshaven för två-tre miljarder år sedan – Man blir lätt fascinerad av det man själv hål- påverkade uppkomsten av liv hade Ernest ler på med, och så ska forskning vara. Men det Chi Fru burit på länge. Från Forsknings- är svårt för en utvärderare som kanske läser service fick han stöd att söka bidrag från femtio olika ansökningar att bli lika fascine- Europeiska forskningsrådet. Det beviljade rad. Då gäller det att ta ett steg tillbaka. Hur senare hans ansökan med 1,5 miljoner kan jag förklara fascinationen för dem? euro i så kallat ERC Starting Grant. Martin Högbom är professor vid Institu- Sedan september 2013 har Ernest Chi tionen för biokemi och biofysik. Uppemot Fru sin egen forskargrupp – än så länge en månad ägnar han i genomsnitt varje år åt två postdoktorer och en mastersstudent – att formulera och slutföra ansökningar om vid Institutionen för geovetenskaper. forskningsmedel. – En sak jag försöker tänka på är att lyfta Självständighet viktig blicken. Att inte bara beskriva exakt vilket Att få en stor summa pengar för att förverk- experiment vi vill göra eller vilka frågor vi Att leta efter alternativa forskningsfinansiärer liga sin forskningsidé gjorde honom både vill besvara, utan också hur våra resultat kan är ett tips från Martin Högbom. stolt och glad, men också nervös för att leva bidra till ökad kunskap inom vårt fält. upp till förväntningar. Antingen lyfter min När Martin Högbom som postdoktor 2007 skapsrådet året därpå. Denna gång beviljades karriär eller så tar den slut, tänkte han. fick ett fyraårigt bidrag som forskarassistent hans projekt och sen tog alltså karriären fart. – Jag tror att viss press gör en forskare hos Vetenskapsrådet (VR), var det hans för- Efter ett avslag är det lätt att bli både besviken mer motiverad att vara produktiv. Men jag sta egna större anslag och det gav honom möj- och upprörd, konstaterar Martin Högbom. är inte längre orolig, vi har redan produce- lighet att bygga upp en egen forskargrupp. Själv försöker han vara pragmatisk. Avslag rat data som talar för att vår ursprungliga Vetenskapsrådets projektanslag har allt sedan hamnar i skrivbordslådan. hypotes är korrekt. dess utgjort ryggraden i gruppens finansie- – När den första besvikelsen lagt sig kan Ernest Chi Fru har träffat på många kol- ring. Martin Högbom har även personligen jag ta fram ansökan, läsa motiveringen i legor som tvekat att söka EU-bidrag i tron utnämnts till både Wallenberg Academy Fel- avslagsbrevet, och fundera på vad som kan att man måste vara välmeriterad och publi- low och framtidens forskningsledare av Stiftel- göras bättre. Utvärderarna tycker ju inte illa cerad i de största tidskrifterna. Självständig- sen för strategisk forskning, och han sitter i en om mig som person. Givet konkurrensen fick het är viktigare tror han, att kunna visa att gynnsam sits rent ekonomiskt. jag inga pengar. Det är bara att söka igen. man omsatt egna idéer i forskning, liksom HENRIK LUNDSTRÖM att ge sig själv gott om tid med ansökan. Anpassa inte projekten – Jag lade ner mycket tid på språket och Som forskare måste man ofta söka medel skrev säkert hundra olika versioner. Jag från flera olika finansiärer. Martin Högbom, ville verkligen att ansökan skulle vara en som numera själv anlitas av VR för att utvär- Urval av länkar till information njutning att läsa, inte bara vetenskapligt dera andras ansökningar, avråder från att om forskningsfinansiering intressant, säger Ernest Chi Fru. anpassa projektet för mycket till bidragsgiva- Avdelningen för forskningsservice. HENRIK LUNDSTRÖM rens önskemål. Lägg hellre lite tid på att leta www.su.se/forskningsservice eller efter alternativa finansiärer, säger han. [email protected] – Man måste ju skriva om projekt som man verkligen tror på och vill genomföra. Webbsidor för forskare på Medarbetar- Det finns hundratals både mindre och större webben. www.su.se/forskare stiftelser att vända sig till. Första gången Martin Högbom sökte medel Utlysningar, utlysningsöversikter. som forskarassistent fick han avslag. Det hind- www.su.se/medarbetare/service/forskning/ rade honom inte att försöka igen hos Veten- finansiering/utlysningar Nyhetsbrev om forskningsfinansiering Man måste ju skriva utkommer cirka10 ggr/år. Maila om projekt som man [email protected] för att prenumerera. Utlysningsdatabasen Research Professional. verkligen tror på och vill www.researchprofessional.com/ genomföra. Det finns Universitetets forskningsdatabas. hundratals både mindre www.su.se/researchdatabase och större stiftelser att Länsstyrelsernas stiftelsedatabas. www.stiftelser.lst.se/StiftWeb/SSearch.aspx Ernest Chi Fru har nu en egen forskargrupp vända sig till. 23 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 TEMA: Söka forskningsanslag Konsortium avgörande i EU-ansökan Som koordinator för ett stort EU-projekt ägnade Livia Oláh mycket tid och energi under ansökningsperioden åt att få ihop ett slagkraftigt konsortium.

Det krävdes långa arbetsdagar, även på hel- Viktigt förstå EU organisera och ha kontakt med många männi- gerna, och mycket brevväxling över stora Livia Oláh har tidigare deltagit i ett EU-pro- skor. Jag jobbar fortfarande mer än en normal delar av Europa. Belöningen för demografen jekt. Hon har också anlitats som expert av EU heltid, men jag njuter av varenda timme. Livia Oláh kom i november 2012, när det stod och bjudits in av Europaparlamentet för en HENRIK LUNDSTRÖM klart att den EU-ansökan hon stod bakom presentation. Erfarenheter som var nödvän- vunnit utlysningen Families in transition och diga för att skriva en konkurrenskraftig EU- tilldelats 6,5 miljoner euro. ansökan, konstaterar hon. Bara att förstå inne- – Utan att få med ledande forskare och börden av den ursprungliga utlysningstexten samhällsaktörer från Europas alla regioner kräver insikt om hur EU fungerar som orga- hade det nästan inte spelat någon roll vad vi nisation. Livia Oláh ägnade inledningsvis en skrivit i ansökan i övrigt, säger Livia Oláh. månad åt att analysera och tolka texten ur Som koordinator i ett europeiskt forskar- olika vinklar. nätverk sedan 2005 hade Livia Oláh person- – Det är omöjligt att täcka in alla krav som ligen ett brett kontaktnät. Under ansöknings- ställs i utlysningen. Så det gäller att förstå hur processen tog hon även hjälp av kollegor för man ska prioritera vad som måste ingå i ansö- att hitta lämpliga samarbetspartners. Totalt kan och vilka punkter man kan förbise. ingår 25 vetenskapliga partners i 15 länder Forskningsprojektet kom igång i februari i konsortiet FamiliesAndSocieties. Projektet 2013 och pågår fram till 2017. Livia Oláhs egen inkluderar även tre ideella organisationer och forskning i projektet inskränker sig till fyra flera andra samhällsintressenter. månader. Hennes roll som koordinator är mer – Det svåraste i vår ansökan var att få med omfattande, men den är framför allt adminis- oss sociala aktörer. Många av dem hade redan trativ. förbundit sig att delta i konkurrerande kon- – Från början visste jag inte hur det skulle bli sortier. att vara koordinator, mer än att jag gillar att Livia Oláh leder ett EU-konsortium.

Två erfarna utvärderares perspektiv FÖR UNGA FORSKARE inom nationaleko- ningsfråga, men det är också viktigt att ansö- Juniora forskare måste antingen vara verk- nomi är det knappt lönt att söka EU-anslag kan är stringent, enligt Arne Jarrick. samma vid något prestigefullt lärosäte eller förrän man blivit internationellt publicerad. – Personligen struntar jag i språket. Däremot publicerad i någon av de högst rankade tid- För att få svenska projektanslag inom humani- är strukturen viktig, att ansökan följer en logisk skrifterna, säger han. ora är det viktigast med en unik forskningsidé, ordning. – Har man fått 3–4 artiklar publice- säger två erfarna utvärderare. Det ställs allt högre krav på att utförligt rade i lägre rankade tidskrifter är det också Arne Jarrick (bilden), professor i historia, redovisa vad man tänker göra. En utveckling anmärkningsvärt. Men har du ingen sådan var till och med 2012 huvudsekreterare för som Arne Jarrick är kritisk till, eftersom karak- publikation är det inte sannolikt att du får Ämnesrådet för humaniora och samhällsve- tären på bra forskning sällan kan förutses. Han stöd av ERC det året. tenskap inom Vetenskapsrådet, VR. Han har betonar ändå vikten av att i ansökan visa upp Ett sätt för juniora forskare att hantera mångårig vana att granska forskningsansök- metodsäkerhet, inte minst för att lugna finan- meritbaserade utvärderingar är att ansöka ningar, både hos VR och en rad andra svenska siären. tillsammans med en äldre kollega. Projektets och utländska bidragsgivare. – För att nå viktiga resultat måste man ta ris- budget täcker den yngres lön, men endast en – Ibland misslyckas man och stöder sånt som ker, men om risken upplevs för stor, undviker mindre del av den äldre forskarens. visar sig vara dålig forskning. Men min erfa- man som finansiär i många fall att lägga pengar – Den meriterade forskaren går så att säga i renhet är att utvärderare i de allra flesta fall är på det projektet. god för den mindre meriterade, säger Per Kru- känsliga för kvali- Antalet deltagare eller vilken summa pengar sell. tet, säger Arne Jar- man söker är enligt Arne Jarrick av underordnad Även om forskarens meriter betyder mest, rick, och konstaterar betydelse. Och han avråder från taktiska inslag krävs också en spännande och egen idé för att utvärderare ofta i ansökan, exempelvis att inkludera samarbeten att få anslag. Ett vanligt misstag är att den till sist landar i en för att öka sina chanser; ”ofta märks det tydligt sökande tycker att tidigare projekt gått bra, gemensam bedöm- när någon försöker anpassa projektet”. och i ansökan nöjer sig med att bara gräva ning. aningen lite djupare, konstaterar Per Krusell. – Jag upplever Meriter helt avgörande – Det är helt okej att fortsätta forska inom att det finns en del Per Krusell är professor i nationalekonomi, samma område som man gjort tidigare, men gemensamma drag och utvärderar bland annat EU-ansökningar. det bör finnas en tydlig innovation i förhål- hos en bra ansökan. Inom nationalekonomi är den sökandes meri- lande till det man gjort tidigare, metodmäs- Det behöver fin- ter helt avgörande för att få anslag hos exem- sigt eller i den fråga som ställs, säger han. nas en central forsk- pelvis det Europeiska forskningsrådet, ERC. HENRIK LUNDSTRÖM 24 Forskning UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Entreprenörskap som

handlar om mer än vinst Entreprenörskap innefattar allt mer, som hållbarhet, socialt ansvarstagande och samhällsnytta. Vid Företagsekonomiska institutionen finns forskarna som tittar på om alternativa entreprenörer förändrar spelreglerna för företagande.

TEXT MADELEINE SALOMON FOTO EVA DALIN

aktiva, ungefär som om vi drev ett företag, dock utan negativt laddade ord som ”egen- Xxxx nytta”, ”utsugning” eller ”vinst”, något som entreprenörskap ofta förknippas med. – Därigenom har vi inte längre något val. Vi tvingas alla att i någon mån vara entreprenörer. Det kan till exempel vara att man är anställd i en organisation, men ändå måste se till att få in pengar för att driva ett projekt. Generellt har det skett en förskjutning av ansvar från staten till individen, något som ibland diskuteras i ter- mer av nyliberalism eller New Public Manage- ment, förklarar Karin Berglund. – Det här förändrar vårt sätt att vara med- borgare på och berör människors vardag. I sin forskning är det bland annat den för- ändringen hon och hennes kollegor vill studera. Vilket samhälle får vi när individen ska ta ansvar för samhällsnyttan och vad blir samhällsnyttan?

Delandets ekonomi Ett av forskningsprojekten handlar om delandets ekonomi, vilket räknas som ett socialt entreprenörskap. – Jag och mina kollegor har här som avsikt att bland annat följa ”Skjutsgruppen”, som genom internet organiserar gemensamma transporter. Medlemmarna i gruppen lägger in sina bilresor på en sajt. De andra kan då logga in och se om någon sträcka passar och i så fall åka med. På så sätt utnyttjas resur- serna på ett bättre sätt. Ett annat socialt företag är Sabina and Karin Berglund, överst i mitten, med sin forskargrupp i Kräftriket. Friends, fortsätter Karin Berglund. Här finns möjlighet att lägga upp ett konto och hyra Entreprenörskap och innovation framhålls ansvarig för Stockholm School of Entrepre- nya kläder vid behov. Hon och hennes kolle- ofta som de viktigaste byggstenarna för eko- neurship. ger tittar också på mathantverk. Då handlar nomisk tillväxt och välstånd. Men entrepre- Tillsammans med kollegorna Annika det om produktionshållning, småskalighet nörskap som vi känner det har idag inte rik- Skoglund, Birgitta Schwartz och Jessica Lind- och ekologiskt jordbruk. tigt samma innebörd som tidigare, då termen berg arbetar hon med att etablera ett forsk- – Det vi vill ta reda på är hur dessa entre- enbart syftade till ekonomisk vinst. Under ningsområde kring temat ”Entreprenörskaps- prenörer får ihop sina liv. Hur klarar de sig senare år har det istället skett en breddning former och Hållbar utveckling”. ekonomiskt? Hur fungerar det att kombinera av begreppet, där det bland annat betonas Karin Berglund menar att entreprenörskap en samhällelig mission med de krav markna- hur entreprenörskap kan bidra till alltifrån idag har kommit att omfatta de flesta verk- den ställer? Tanken är att följa dessa projekt att bekämpa fattigdom, bevara det kulturella samheter i samhället. under många år för att se om det håller för ett arvet eller genomföra en omställning till ett – Det kan till exempel vara i organisato- eget liv. Förmår dessa alternativa entreprenö- mer miljöanpassat och jämlikt samhälle. riska sammanhang som skolan eller inom rer att förändra spelreglerna för företagande? – Ledorden det senaste decenniet har varit offentlig sektor. socialt, ekologiskt, hållbart och kulturellt Grupp på åtta forskare entreprenörskap. Genom framväxten av den Alla tvingas vara entreprenörer Entreprenörskapsformer och Hållbar Utveck- här typen av entreprenörskap har vi gått ifrån Karin Berglund framhåller att vi alla förvän- ling startade 2007 vid Företagsekonomiska att begreppet enbart omfattar ekonomiska tas vara entreprenörer inom en mängd olika institutionen i och med att Karin Berglund värden till en mjukare samhällsnyttig bety- områden. Det handlar inte om att vi ska driva anställdes. delse, säger Karin Berglund, docent vid Före- företag utan att vi som individer ska lära oss – Jag kom till universitet 2011 efter att tagsekonomiska institutionen och centrum- att ta ansvar, vara rationellt ekonomiska och jag disputerat med min avhandling ” Jakten 25 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 Forskning

på entreprenörer”, vilken just handlade om ver en kurs tillsammans med Pedagogiska Läkemedel påverkar breddningen av begreppet entreprenörskap. institutionen. Vi har också externa samar- På institutionen har jag fått en akademisk fri- beten med KTH, KI, Handels och Konst- Östersjöns växter het och tillåtits sätta min egen prägel. När fack genom School of Entrepreneurship. och djur jag kom fanns i praktiken inga kurser kring Ett inledande samarbete med forskare från entreprenörskap. Idag har vi fem olika utbild- olika världsdelar är också på gång, liksom TROTS ATT MÅNGA läkemedel bryts ner, ningar och vi är nu åtta forskare inom grup- med Hanken i Finland, som forskar om antingen i kroppen eller i reningsverk, kvar- pen. innovation och management, samt Copen- står ett stort antal läkemedel i reningsverkens Karin Berglund berättar också att man hagen Business School, vars undervis- utloppsvatten som når sjöar och hav. Hanna samarbetar med andra institutioner och hög- ning inom socialt entreprenörskap liknar Oskarsson, nybliven doktor vid Stockholms skolor. våra tankar om hur undervisningen måste universitet, har studerat hur blåmusslor, små – Vi har medverkat vid projektansökningar utvecklas och förstås ur ett historiskt per- kräftdjur och alger från Östersjön påverkas med Institutionen för geovetenskap och dri- spektiv, avslutar Karin Berglund. när de utsätts för de smärtstillande läkemedlen diklofenak och ibuprofen och betablockeraren propranolol. – Läkemedlen som organismerna expo- nerades för togs upp av både växter och djur och påverkade deras fysiologi, exempelvis hur snabbt de andades och hur mycket de åt. Expe- rimenten visade också att djur som samlats in Småljud har avgörande från olika platser reagerade olika och återhäm- tade sig till olika grad när exponeringen togs bort, säger Hanna Oskarsson. betydelse för samtal Läkemedel är framtagna för att påverka biologiska system och för att vara stabila nog FOTON HUMMANDE OCH ANDRA småljud som dyker att inte brytas ner innan de utfört sin uppgift. upp när vi pratar har stor betydelse för att driva Trots att man vet att förekomsten av läkeme- samtal vidare. Men hummar du på fel sätt kan DALIN EVA del i miljön har ökat är kunskapen begränsad samtalspartnern uppleva dig som störande. om deras effekter på organismer som substan- Inom ramen för projektet Samtalets prosodi serna inte är utvecklade för. En viktig målsätt- har fonetikprofessor Mattias Heldner (bilden) ning med undersökningarna var därför att stu- vid Stockholms universitet och forskarkolleger dera hur läkemedel påverkar organismer under vid KTH fördjupat kunskapen om hur prosodi, förhållanden som liknar deras naturliga miljö i det vill säga talets rytm och melodi, används så stor utsträckning som möjligt. i samtal. Projektets huvudspår har varit att – Genom att exponera flera arter från undersöka och modellera rytmiska mönster och samma område samtidigt, kunde jag se att intonationsmönster i samband med turtagning innebära att man är färdigpratad. Uteblir även interaktioner mellan arterna påverka- och verbal återkoppling i olika svensk- och eng- hummandet kan det skapa osäkerhet hos des. Den totala effekten av läkemedel är alltså elskspråkiga taldatabaser. Projektet har även samtalspartnern. större än att enskilda arters fysiologi påverkas. arbetat med att verifiera effekter av observerade – Och när hummandet sticker ut, oavsett Sådana indirekta effekter upptäcks inte i de prosodiska egenskaper genom olika lyssnings- om de kommer vid fel tillfälle eller i fel ton- enartsstudier som vanligtvis utförs när effekter och produktionstester. Ett tredje område har läge, upplevs det som störande. Ser man inte av läkemedel och andra kemikalier undersöks, varit att skapa interaktivt beteende i interaktio- varandra och samma ljud upprepas flera säger Hanna Oskarsson. nen människa-robot. gånger i rad, så kan man till och med upp- Påverkan av föroreningar som läkemedel Forskarna har analyserat 120 samtal á 30 fattas som en maskin. kan vara extra problematiskt för Östersjön minuter mellan olika personer för att se var och som är ett känsligt hav med få arter och en när återkopplingsljud som ”hmm” används och Betydelsefullt för datorspel lång föroreningshistoria. hur man avgör vems tur det är att tala. Upptäckter inom forskningsprojektet inne- – Oftast hummar man i pauser i den andres bär ett stort steg framåt mot det långsiktiga FOTO

tal. Vi har även sett en tendens att man matchar målet att skapa en artificiell samtalspartner KAUTSKY HANS personens tonläge för att inte avbryta, då längre som faktiskt låter och beter sig som om den tystnad brukar komma när folk letar rätt ord, deltar i ett samtal. Dessa kunskaper kan få säger Mattias Heldner. användning i till exempel datorspel och på Om personen däremot tystnar och andas ut, call-centers. eller om grundtonen i rösten faller, brukar det Forskningen har även givit upphov till nya frågeställningar: – Vi har framför allt undersökt just prosodi i samband med turtagning och åter- koppling i samtal. Under projektets gång har insikten vuxit sig starkare att det finns andra medel att åstadkomma samma saker och som också vore spännande att under- söka. De närmsta planerna är därför att undersöka hur ögonkontakt och andnings- beteende används i samband med turtagning och återkoppling i samtal, säger Mat- tias Heldner. I slutredovisningen till huvudfinansiären Riksbankens Jubileumsfond står att forskningsresultaten haft mycket god genomslagskraft på internationell nivå. Flera avhand- lingsprojekt på olika håll i världen är dessutom kopplade till projektet. PER LARSSON Ett hårdbottensamhälle i Östersjön. 26 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 NAMN OCH NYTT REDAKTÖR PER LARSSON FOTO EVA DALIN, SUK-HI CHO Hallå där

Vad har varit roligast? Hur ser du på samverkansuppdraget? – Att få undervisa studenter så att de – Det är viktigt att löpande förse myndigheter förstår de viktigaste fakta i naturgeografi och näringslivet med nya kunskaper. Det är lika och/eller miljövård så att de kan tillämpa viktigt att känna av vad näringslivet behöver för kunskaperna i sitt arbetsliv och privat. Jag kunskaper. Genom att arbeta för täta kontakter har fått otroligt mycket fin återkoppling mellan universitet och samhälle får studenterna från studenterna vilket har sporrat mig att bra motivation till sina studier, forskarna får jobba så här länge. Jag har även uppskat- uppslag till forskning och samhället tillförs nya tat möjligheterna att inom olika delar kunskaper. av universitetet arbeta med spännande projekt och fått samarbeta med så många Den 22 maj ordnades ett symposium till din härliga medarbetare. ära. Hur känns det? – Det är så otroligt fint, jag har ännu inte förstått Vad är du mest stolt över att ha att det är verkligt. Talarlistan får mig att fälla åstadkommit? glädjetårar. – Att ha fått medverka i utbildningen av Cirka 1 100 studenter har gått miljö- och häls- studenter i naturgeografi och miljövård/ skyddsinspektörsutbildningen. Vet du var alla miljö- och hälsoskydd, uppbyggnaden tidigare studenter jobbar? 1990 av miljö- och hälsoskyddsutbildning- – Ja, nästan till 100 procent. De flesta får sitt en, skapandet av kombinationsprogram- första arbete på en miljöförvaltning. Många ber met (master- och lärarexamen) och även att få använda mig som referens och jag följer skapande av en ettårig utbildning i hållbar alltid upp om de fått jobbet. Studenterna gör sina samhällsutveckling. examensarbeten kopplade till miljökontoren. När Anders är även nöjd med att ha kämpat vi godkänner ämnet för arbetet ser vi vem på för att behålla och utveckla de tvärveten- förvaltningen som tar emot studenten. Där finns skapliga miljöutbildningarna vid universi- oftast ”våra” studenter. De hör sedan av sig och tetet och Lärarhögskolan och att ha varit förmedlar förslag till examensarbeten. Dessutom med om att skapat ett bra samarbete om skriver jag till alla tidigare studenter och lyssnar Anders Nordström som går i lärarutbildningen. hur det gått med jobbsökandet. pension efter att ha varit lektor vid – I stora drag tycker jag integrationen av lärarutbildningen gått bra men skulle Vad ska du göra till hösten? Institutionen för naturgeografi och önska en starkare koppling mellan ämnes- – Troligen vikarierar jag som miljöskyddslärare. kvartärgeologi i 44 år. didaktiken och ämnena. Konsultuppdrag fyller annars upp tiden.

Alumner på makthavarlista Visste du att TIDSKRIFTEN FOKUS HAR gjort en genomgång av maktens examina. Redaktörerna har valt ut dem som de anser vara de viktigaste makthavarna inom de största börsföretagen, regeringen, riksdagen, partiledarna, Riksbanken samt FRESCATIBACKEHUSEN byggdes 1940–1944 på några myndigheter, lärosäten och inom media. för Kungliga Veterinärhögskolan och Statens I topp på listan finns Handelshögskolan i Stockholm med 27 makthavare på Veterinärmedicinska anstalt efter ritningar av listan. Stockholms universitet finns på plats två med 25 makthavare. arkitekterna Gunnar Asplund och Joel Lundeqvist. Bland de makthavare som listas under kategorin ”Börsjättar” har tolv examen Under 1970-talet tog Naturhistoriska riksmuseet över från Stockholms universitet. I regeringen har tre statsråd examen från Stockholms vissa byggnader som förråd till sina samlingar. För ett universitet: Fredrik Reinfeldt, Birgitta Ohlsson och Lena Adelsohn Liljeroth. par år sedan renoverades lokalerna och används nu Miljöpartiets båda språkrör Gustav Fridolin och Åsa Romson har även examen främst för estetisk verksamhet inom lärarprogrammen. härifrån. Nya blomrabatter har även anlagts bredvid den befintliga På listan anges enbart makthavare med avslutad akademisk examen, vilket gör fruktträdgården och boulebanan. att till exempel Carl Bildt, Anders Borg och Peter Norman (alla med bakgrund vid Stockholms universitet) inte finns med.

Medarbetare bland skolans mäktigaste FYRA AV SVERIGES 50 tyngsta makthavare i skolans värld kommer från Stockholms universitet, enligt en undersökning i tidningen Dagens Samhälle. De medarbetare vid Stockholms universitet som finns på listan är Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi (plats 19); Anna Kaya, webbutvecklare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk (27); Astrid Pettersson, professor i pedagogik (41) och Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap (45). Anknytning till universitetet har också den åttonde tyngsta makthavaren, Ann-Marie Begler, generaldirektör vid Skolinspektionen, tillika ledamot i universitetsstyrelsen. 27 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Bok om pionjär inom Asienstudier SEUNG-BOG CHO föddes 1922 i norra Kina En korean i folkhemmet och ges ut på Podium I korthet på gränsen mot Korea. Han växte upp i ett förlag (Författarcentrum) som print-on- gränsland, som dessutom blev ockuperat av demand. ANDERS ANDRÉN, professor i arkeo- japanerna. Under uppväxten talades det såväl Den 27 maj var det releaseparty för boken i logi, har valts till vice preses för koreanska som kinesiska och japanska. Efter aulan på Institutionen för orientaliska studier. Kungliga Vitterhets- Historie, och studier i Japan, USA och Norge hamnade han Bland de inbjudna fanns flera tidigare rektorer Antikvitetsakademien för perioden i Sverige, där han senare gifte sig med den vid universitetet och flera ambassadörer från 2014-16. franska pianisten och musikläraren Rose Lutz. Asien. Seung-bog Cho undervisade först i östasiatiska LOUISE YNGSTRÖM, professor emerita språk vid Uppsala universitet. 1964 kom vid Institutionen för data- och system- han till Stockholms universitet som docent i vetenskap, tilldelas Kristian Beckman koreanska och 1975 blev han här Sveriges förste Award, som delas ut av International professor i japanologi. Federation for Information Processing Seung-bog Cho publicerade flera viktiga till individer som bidragit till säkerhets- lingvistiska verk om kinesiska, koreanska området. och japanska språken och var en stor kännare av dessa länders historia, kultur och SARA DANIUS, professor i litteratur- samhällsförhållanden. Han blev även viktig för vetenskap, har föreslagits till Dramatens kontakterna mellan Sverige och dessa länder, styrelse. såväl inom som utanför akademins område. Seung-Bog Cho gick bort i oktober 2012, 90 år ULF MÖRKENSTAM, professor i stats- gammal. Nu ger hans dotter Suk-hi Cho, som vetenskap, får Centrum för samisk forsk- är internationell koordinator vid Institutionen ning, Vaartoe/CeSams vetenskapliga för språkdidaktik, och sonen Frédéric Cho, pris till statsvetare för sin forskning om Kinarådgivare och alumn från Stockholms samer. universitet, ut sin fars memoarer. Boken heter ASTRID PETTERSSON, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik, och Belönade för ”nit och redlighet” Årets hedersdoktorer MATS MYRBERG, professor emeritus i specialpedagogik, ingår i regeringens nya EN GÅNG PER år uppmärksammar UNIVERSITET har utsett hedersdoktorer för utbildningsvetenskapliga råd. universitetet personer som arbetat trettio år 2014. Inom juridik är det Eleanor Sharpston, i statlig tjänst med att dela ut utmärkelsen generaladvokat vid EU-domstolen. Inom KRISTINA DANIELSSON har befordrats ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Den humaniora är det Elaine Aston, professor till professor i läs- och skrivutveckling. 6 maj delade rektor ut utmärkelsen vid en och teaterforskare vid Lancaster University, ceremoni i Aula Magna Aula Magna. 40 Patricia K. Kuhl, professor i Speech and MATS LEKANDER anställs som professor medarbetare vid universitetet var inbjudna Hearing vid University of Washington i i psykoneuroimmunologi med inriktning att få utmärkelsen i år och 26 av dem fanns Seattle, och Francois Recanati, professor mot stressforskning. på plats. Den som tilldelas utmärkelsen i filosofi vid franska Centre National får välja mellan armbandsur av guld, de la Recherche Scientifique och École LYNNE B. MCCUSKER blir gästprofessor guldmedalj eller en kristallskål. des Hautes Etudes en Sciences Sociales. i kristallografi inom ramen för den jäm- För mer information om vilka Inom samhällsvetenskap rör det sig om ställdhetssatsning som syftar till att öka som tilldelas utmärkelsen går det att Sandra Wallman, professor emeritus i andelen kvinnor i professorskåren. kontakta Yvonne Samuelsson vid socialantropologi vid University College Personalavdelningen. London, och Marie-Laure Djelic, professor JOHN SUNDHOLM har befordrats till i management vid ESSEC Business School i professor i filmvetenskap. Paris. Hedersdoktorerna i naturvetenskap är Maria João Ramos, professor vid University DANIELA LAZOROSKA har av of Porto inom beräkningskemi med fokus Samfundet S:t Erik tilldelats 2014 på enzymer och andra proteiner, Lynne B. års pris för bästa uppsats om McCusker, gruppledare vid Laboratoriet Stockholmsförhållanden. Danielas mas- för kristallografi vid ETH Zurich, Walter teruppsats, som hon lade fram förra Neupert vid Max Planck Institute for våren vid Socialantropologiska institu- Biochemistry i München, och Thomas tionen, handlar om en ungdomsorgani- Rossby, professor i oceanografi vid Graduate sation i Husby och dess svar på politiker- School of Oceanography, University of nas planer på det så kallade Järvalyftet. Rhode Island. RIKARD MALMI och DAVID STURESSON, juriststudenter vid Stockholms univer- Anslag till forskning sitet, vann SM i juridik inom kategorin om barns tal bästa kärandelag. IRIS-CORINNA SCHWARZ, forskare vid SARA STRANDBERG, lektor i fysik, har Institutionen för lingvistik, har tillsammans valts in i Sveriges unga akademi. med de australiska forskarna Christa Lam- Cassettari och Christine Kitamura fått drygt fyra miljoner kronor från Marcus Läs mer på och Amalia Wallenberg Stiftelsen för sitt forskningsprojekt om emotion i barnriktat su.se/medarbetare tal. Det fyraåriga projektet börjar i juli och utförs i samarbete med MARCS Institute, Belönade för 30 år i statlig tjänst University of Western Sydney. 28 Insändare UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Europeisk Svar Trist med så få män! Europarådets referensram för språk (Common UNIVERSITETSNYTTS LISTA på ledamö- språkrevolution European Framework of Reference for Langu- ter i Rådet för jämställdhets- och jäm- fuskas bort ages: Learning, teaching, assessment, 2001) är i likhetsfrågor gör mig ytterst bekymrad! grunden ett dokument som avser att främja rör- Jag måste helt enkelt få uppge ett var- TIDERNAS STÖRSTA REFORM inom ligheten i Europa. Det tvåhundrasidiga doku- ningsskri! språkinlärning sätter Europas utbildnings- mentet resonerar kring språkinlärning, språk- Vi har i år möjlighet att fira 35-års- system i gungning. Gammaldags översätt- undervisning och bedömning och har – som jubileet av FN:s kvinnokonvention, ningsövningar och grammatikplugg ersätts sägs – inflytande på språkundervisningen i CEDAW-konventionen om avskaffan- med modern kommunikationsträning när hela Europa. Dess kommunikativa språksyn det av all slags diskriminering av kvin- Europarådets referensram för språk sprider har funnits med sedan 1980-talet (t.ex. Canale nor. Den antogs av FN:s generalför- sig från land till land. Universitet och sko- & Swain 1980, 1983). Särskilt deskripto- samling den 18 december 1979. Sverige lor står inför stora förändringar. I Sverige går rerna för språkkunskaper på olika nivåer (A1- var det första land som undertecknade det dock trögt. C2) har fått starkt genomslag och har inte säl- den. Och nog tycker jag att vi jobbat Alla som i skol- eller högskolemiljö försökt lan använts som mall för kursplaner, läromedel ganska bra sen dess att lära oss vad som lära sig ett främmande språk har fått göra det eller prov. De har även blivit ett instrument för måste till för att nå målet. Till exempel med hjälp av undervisningsmetoder som har utbildningsinstitutioner och stater, bland annat att männen måste vara med. Redan vid sina rötter i medeltidens latinundervisning. i medborgarskapssammanhang; detta trots 20-årsjubileet, som firades i Riksdags- Fokus har legat på grammatik, glosor och påpekanden att de behöver anpassas till lokala huset med det parlament i världen, som översättning av texter. Efter millennieskiftet och specifika behov. Den ofta använda självbe- då hade högst andel kvinnliga ledamö- har en mer kommunikativ syn på språkinlär- dömningstablån beskrivs t.ex. som ”a draft for ter, deltog en organisation med nam- ning vuxit fram och förpassat den gramma- a self-assessment orientation tool” (2001:25). net Män som arbetar för jämställdhet. tiska metoden till historiens skräpkammare. Användningen av nivåbeskrivningarna har Sådana fanns redan på den tiden! Vad som skett är att Europarådet ställt sig orsakat kritik bland såväl teoretiker som prak- Har det inte från början stått klart bakom en gemensam referensram för språk tiker (se t.ex. McNamara 2005, Van Avermaet för alla feminister att vi måste samar- med fokus på läs- och hörförståelse samt för- 2009). Även de som stod bakom CEFR menar beta, män och kvinnor, för att få bukt måga att göra sig förstådd i tal och skrift. att den ibland missbrukas (Trim 2011): ”The med ojämlikheten? För att uppnå jäm- Språkinstitutioner vid svenska lärosä- CEFR is not an international standard or seal of ställdhet – för det är väl inte en ny sorts ten får följaktligen intensifiera kommunika- approval.” Dokumentet är ett referensmaterial diskrimineringspolitik man vill föra, tionsträning på bekostnad av undervisning (CEF of Reference) vars innehåll måste anpas- med män som förlorare? om det främmande språkets regler och egen- sas till specifika kontexter, förutsättningar och Så hur resonerar Stockholms univer- skaper. För lärarutbildningar gäller att förbe- behov, liksom valideras inom dessa. Om man sitet i de kretsar som utgör valbered- reda språklärare för en förändrad roll i klass- dessutom vill standardsätta nivåbeskrivning- ning för Jämställdhetsrådet? Nio leda- rummet, där kommunikation i mycket större arna, krävs ett omfattande empiriskt och statis- möter, åtta kvinnor och en man: Karin, utsträckning kommer att ske på ett främ- tiskt arbete. Is my B1 the same as your B1? är en Anja, Barbara, Laura, Lena, Emma, mande språk. Något reformarbete har knap- inte så enkel fråga att besvara när utbildnings- Caroline som representerar rektor och past ens påbörjats. system ska jämföras (Alderson 2012). fakultetsnämnderna, Per-Olof, som Utländska studenters möjlighet att studera Det finns åtskilligt att inspireras av i refe- representerar SACO-S. År 2014, efter vid svenska högskolor har under många år rensramen. Den är en av flera modeller som kan väl mer än 50 läroår. Trist! bromsats av olika systemfel. Komvux erbju- utveckla språkundervisningen vid svenska uni- der gymnasiekurser enligt det gamla mönst- versitet. Undervisningen i språkämnen vid uni- ret, dvs. inriktade på grammatik, litteratur- versitetet siktar dock inte enbart mot kommu- KERSTIN LINDAHL-KIESSLING kunskap, de nordiska språkens historia m.m. nikativ språkfärdighet. Kurserna har även cen- Prof.em. Där går det att slinka igenom utan tillräckliga trala kunskapsmål rörande litteratur, kultur, kunskaper i praktisk språkanvändning. språkhistoria, samhällsliv etc. När det gäller Svar Alternativt erbjuds svensktestet Tisus, testet i svenska för universitetsstudier (Tisus), ”Trist” är det avslutande ordet i Kerstin utvecklat på regeringens uppdrag av Stock- ska det pröva motsvarande språkkunskaper Lindahl-Kiesslings insändare. Trist holms universitet, som inte heller bygger på som krävs för högskolestudier enligt kurs 3 i tycker förstås även vi i rådet att det är; referensramen, bland annat saknas test av svenska/svenska som andraspråk i den svenska att jämställdhets- och jämlikhetsfrå- hörförståelse, men som i jämförbara avse- gymnasieskolan. Provet ”bygger” inte på refe- gorna vid universitetet hanteras av en enden ligger på en högre nivå än gymnasie- rensramen, men företrädare från Stockholms nästan helt enkönad grupp. Dock inte kurserna. Få klarar att den vägen ta sig in på universitet har i många år diskuterat och inspi- till den grad man kunde tro av listan i svenska universitet. Referensramen skulle rerats av innehållet, både för summativa och Universitetsnytt 2/2014. Just nu före- kunna rätta till bristerna i nuvarande system formativa syften. Som forskarna bakom CEFR träds både Saco-S och ST av män; Per- så att utländska studenter inte behövde välja understryker, bör referensramen användas som Olof Mattson och den nye ledamoten mellan för lätta eller för svåra examinationer, en inspirationskälla för våra egna behov. Se den Linus Richert. En förklaring till kvinno- där inriktning och innehåll också lämnar en alltså inte som en norm – den är och har alltid dominansen är att varje ledamot tas del övrigt att önska. varit tänkt som ett referensmaterial. fram av en separat valberedning. Varje Det är dags för någon, utbildningsdeparte- fakultet väljer sin ledamot. Det gör att mentet (?), att ta ett helhetsansvar för en vik- CAMILLA BARDEL, vicedekanus för ingen valberedning har översikt över tig reform som hittills fallit mellan stolarna. språkvetenskapliga ämnen vid Humanistiska helheten i rådet, och vi i rådet saknar UKÄ och Skolverket borde åläggas ett ansvar fakulteten befogenhet att kvotera mellan könen. för genomförandet inom utbildningsväsen- ANNIKA SPOLIN, projektledare för Tisus det. Andra instanser borde använda referens- Dock hoppas vi, liksom Kerstin, att GUNLÖG SUNDBERG ramen för att fastställa språkkrav på arbets- , prefekt vid Institutionen för dessa frågor snart ska upplevas som lika svenska och flerspråkighet angelägna för män som för kvinnor, så marknaden, till exempel för läkare. Univer- att fler män anmäler intresse och vi får sitetens språkinstitutioner verkar ha en sär- en mer jämn representation i rådet. skilt lång resa framför sig. På sikt kan dock en reformerad språkundervisning bidra till en nytändning för intresset att studera språk på KARIN BERGMARK, vicerektor och Gör din röst hörd! hög-skolenivå. ordförande i Rådet för jämställdhets- och Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, jämlikhetsfrågor GÖRAN BERGER och ANDREAS ERAYBAR [email protected] Folkuniversitetet Göteborg 29 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

Studentundersökning Ett steg närmare Historiker träffades visar styrkor och miljöcertifiering i Frescati Under april genomfördes steg 1 av den externa Mellan den 8 och 10 maj samlade histo- svagheter miljörevisionen för Stockholms universitets mil- rieforskare från hela landet vid Stock- Resultaten från International Student jöcertifiering. Resultatet blev inga avvikelser och holms universitet för att diskutera aktu- Barometer (ISB) som görs bland interna- universitetet är därmed redo för steg 2 av miljö- ell forskning och forskningsresultat vid tionella studenter har nyligen presenterats. revisionen i juni. Svenska historikermötet 2014. Stockholms universitet deltar för tredje I sammanlagt sex dagar blev universitetet gången och ligger nationellt i topp vad granskat enligt kraven i miljöledningsstandar- gäller kvaliteten på lärarnas engelska, och derna ISO 14001 och EMAS. Miljörevisorn nummer två globalt. Universitet får också intervjuade ett antal medarbetare som fick svara Nytt samarbetsavtal höga poäng vad gäller att erbjuda en mul- på frågor om miljöarbetet. De intervjuade var tikulturell miljö och språkstöd. Hela 89 bland annat Miljörådets ordförande Cynthia med São Paulo procent svarade positivt på frågan om de de Wit och miljökoordinatorn Jenny Lilliehöök Universidade de São Paulo (USP) har under- skulle rekommendera Stockholms univer- samt fakulteterna och förvaltningens miljösam- tecknat ett nytt bilateralt samarbetsavtal sitet vilket placerade universitetet på plats ordnare. Miljörevisorn gjorde också en gransk- med Stockholms universitet. Avtalet, som 10 bland totalt 28 universitet i Europa. ning av dokumentationen som rör miljöarbetets gäller under tre år till att börja med, inklu- De internationella studenterna efter- styrning. derar möjligheten till självfinansierade frågar tätare anknytning till arbetslivet I revisionsrapporten gavs många förslag till utbyten för lärare och forskare och ett stu- och karriärrådgivning. Önskemål om att förbättringar, bland annat att använda IT-verk- dentutbyte. möta och interagera mer med svenska tyg för planering, styrning och uppföljning av Universidade de São Paulo anses vara ett studenter framkom också. Att öppna ett miljöarbetet. Det gavs också förslag att införa av Latinamerikas toppuniversitet med cirka bankkonto i Sverige upplever många som ledningssystem för kvalitet och arbetsmiljö. För- 90 000 studenter, en akademisk personal på problematiskt. Även frågor som rörde utom miljö arbetar universitet med att införa 6 000 personer och 15 000 administratö- bibliotekens öppettider och antal läs- ledningssystem för informationssäkerhet. Miljö- rer. Idag erbjuder USP omkring 230 utbild- platser gav något sämre resultat. Kurs- revisorn påtalade samordningsfördelar med att ningsprogram, huvudsakligen inom huma- upplägg och återkoppling på resultat bör ha ledningssystem för de fyra områdena. niora, olika biologiska ämnen och natur- universitetet också arbeta mer med. Nu Nästa steg i den externa miljörevisionen ska vetenskap (inklusive ingenjörsutbildningar). pågår arbete för att se hur universitetet leda till att universitetet får sitt miljöcertifikat. Universidade de São Paulo, grundat 1934, kan använda den ihopsamlade informa- Certifieringsrevisionen ska genomföras den 13 består idag av elva olika campusområden, tionen för att förbättra sin service. och 23 juni. Miljörevisorerna kommer att träffa fyra som ligger i staden São Paulo. ISB är en studentundersökning som rör rektor, förvaltningschefen, kommunikationsche- För mer information kontakta Tom ankomst, inlärning och utbildning, lev- fen och internrevisorn samt representanter från Morell, ankn. 1184 eller Ronald Nordqvist, nadssituation, stödfunktioner, rekom- 13 institutioner. Svar om universitetet fått sitt ankn. 1229, Studentavdelningen. mendationer, anmälningsprocess och miljöcertifikat ges sista revisionsdagen. antagning samt val av institution. Totalt svarade 143 952 internationella studenter

från 178 lärosäten i 13 länder på under- FOTO sökningen. Åtta svenska lärosäten deltog.

Kontakta Helene Komlos Grill, helene. LIND JOHAN [email protected] vid Kommunikations- avdelningen för mer information om ISB.

Gott betyg i rankning av samverkan Flera utbildningar vid Stockholms universitet får mycket gott betyg för sin arbetslivsanknytning i Svenskt närings- livs rankinglista 2014. Masterprogram- men i biologi respektive molekylärbio- logi samt Sjukhusfysikerprogrammet är de program som ”samverkar smartast och mest” enligt rankningen. Åtminstone en kattuggleunge har fötts i Frescati under våren. Men troligtvis skedde det inte i någon av de holkar som satts upp inom uggleprojektet, holkarna var tomma vid en inventering tidigt i våras.

21 AUGUSTI 26 AUGUSTI 4 SEPTEMBER 8 SEPTEMBER 10 SEPTEMBER 25 SEPTEMBER 30 SEPTEMBER SU Open i Introduktion till Håll en miljöanpas- Upptakt för medar- Introduction to Forskarhandled- Allt detta papper golf undervisning sad konferens betare teaching ning i teori och och så miljön praktik

Ta del av universitetets evenemang på su.se/medarbetarkalender 30 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014 IN ENGLISH EDITOR PER LARSSON PHOTO EVA DALIN, STAFFAN WESTERLUND WWW.SU.SE/ENGLISH/NEWS [email protected] Modern teacher training – a multi-stage rocket EVERY DAY, articles are written by people who feel they have the right to is important that new recruitment is based on the training programmes’ comment on the quality of Swedish schools. One might compare this to a requirements for ties to research and knowledge of the future profession. football match between two major teams. 22 players are running on the There is much talk about the teacher training being to blame for field, and the coaches are standing on the side lines. Thousands of specta- school students underperforming in comparison with other countries. tors are in the stands and in front of their television sets. When every- One might say that there are, and have been, flaws in the teacher thing is going well, everybody is happy, but if one team does not deliver, training, but it would be more accurate to say that teacher training is, the spectators turn into experts and coaches who know immediately by necessity, a compromise that must cover subject studies, educa- what needs to be done to change the course of the game. So many ex- tional science, work placement, school law, etc., in a relatively short perts, so little opportunity to influence. The same is true for school. We period of time. have all gone to school, and thus we have a connection to it. We know It is reasonable to say that teacher training provides a solid foundation what it was like in our day, and it was definitely better than it is now. for handling an immense task, but that this foundation requires further Surely, Swedish students did not rank below average in international development. Stockholm University has begun discussions with munici- knowledge assessments, and no schools were lax in those days. palities in Stockholm county about how we can work together to provide To change the negative image of the school system, and ultimately teachers with continuous professional skills development. This requires improve the results, this spring has seen many proposals from both the that school teachers are given the opportunity to participate in further government and the opposition. Many of the planned or implemented re- education, and that the University can be flexible when it comes to the forms will have consequences for the University and our teacher training. forms in which we can contribute to skills development (such as courses On a positive note, we are expecting to receive a major increase in stu- on campus, seminars in the schools, or collaboration on development dent places in several teacher training programmes. There is, or will be in projects). the near future, a considerable shortage of many categories of teachers. The idea that a teacher’s education is a multi-stage All in all, we are talking about an additional 1,300 student places, but the rocket consisting of initial training that leads to a question is if we will be able to attract that many students. This poses a degree and certification, and then a teacher role that is challenge, especially when it comes to teacher training in certain langu- guaranteed a continuous update of skills, is something ages and science. While the government has touted that more people are that will be discussed at Stockholm University’s semi- applying for teacher training programmes, this is not the case in every nar in Almedalen on 2 July. See you in Visby and field. Perhaps the newly introduced career system in the schools, with ad- on www.su.se/play. vanced teachers and lecturers, will eventually change things and encou- rage more people to choose the teaching profession. Another challenge is Hans Adolfsson, Pro Vice-Chancellor to solve the university teacher issue for the new teacher students. Here it [email protected]

Leading an Arctic expedition OUT OF THE ten professors behind the next The aim of the expedition is to study when gas hydrates were released from sedi- great Swedish Arctic expedition, SWERUS- the complex interplay of climate, perma- ments in the past. The equipment on board C3, in the summer of 2014, eight come frost, sea ice, and the carbon stored in Oden will be used extensively. The princi- from Stockholm University. The expedition the permafrost. There are clear signs that pal researchers are basically going to work to the East Siberian Arctic Ocean will be global warming has so far occurred faster around the clock during the expedition. on the ice-breaker Oden and will be divided in the Arctic than anywhere else on Earth, http://swerus-c3.geo.su.se/ into two parts starting in Tromsø on July 3. and the scientists do not know why. There Örjan Gustafsson from the Department is a risk that the warming process releases of Applied Environmental Science and methane and carbon dioxide which are Martin Jakobsson from the Department of currently trapped in sediments beneath Geological Sciences are going to lead one the permafrost in the form of so-called gas Kick-off for members of leg each. Almost a hundred researchers hydrates. Such a process could further in- will take part in the expedition. About 30 crease global warming – but by how much staff on 8 September researchers come from Stockholm Univer- is very uncertain. HERE IS AN opportunity for all mem- sity and are joined by researchers from the The Arctic expedition includes biogeo- bers of staff to hear the Senior Mana- University of Gothenburg, as well as from chemical, geophysical, oceanographic and gement Team talk about current issues, Russia and the USA. meteorological field programmes. Sediment and to hear researchers Jenny Madestam samples from the seabed play an important and Johan Kuylenstierna talk about the role. The content of micro-fossils reveals role of universities in society. You will previous changes in temperature, while also find out more about services that chemical analyses and particle size help can make your work easier, and you will researchers understand the historical sea ice have the chance to mingle with collea- coverage. gues from across the University. Oden is also equipped with a multi-beam sonar which is used to scan the seabed. AULA MAGNA, 8 SEPTEMBER, 2-5 PM Using this, the researchers are looking for More information is available at su.se/ so-called “pockmarks” on the seabed. There medarbetare/upptakt Örjan Gustafsson and Martin Jakobsson at Oden. are craters on the seabed which were formed 31 UNIVERSITETSNYTT NR 3 2014

In the researchers’ service THE RESEARCH LIAISON OFFICE is respon- EUR 70 billion over the next seven years. sible for helping to increase external funding “We hope that more researchers will apply and expand international contact networks for European research grants. Those planning in all research areas. This work primarily to seek EU funding should contact us in good involves providing advice and support in order time. Once a year, we provide training in how to save time and make it easier for researchers to apply for EU grants. We recommend that to seek external funding. This may be done anyone interested sign up for this autumn’s before and during the application process, seminar with EU expert Sean McCarthy”, says and sometimes even after a grant has been Director Pia Fürstenbach. awarded. Support is provided to individual The Swedish Research Council is otherwise researchers applying for funding from, for the University’s single most important source Prestigious EU grant example, the European Research Council of research grants awarded through open (ERC), but also through workshops and competition. It is thus important to remind re- lifted his career meetings, such as seminars on writing appli- searchers to apply for research grants from the THE RESEARCH IDEA had been on Ernest cations, where senior researchers share their largest national financier. As always, one has Chi Fru’s mind for three years. It took him experiences. The monthly newsletter provides to start early enough to have time to write and another year just to write an appealing app- information about research funding and semi- polish the application, refine the list of publica- lication. However, his efforts paid off. After nars. In addition, the Research Liaison Office tions, and let colleagues read the application. being awarded a prestigious grant from the provides support to department administrators Even those who have core funding for their European Research Council, or ERC, Ernest on budget issues and, centrally, acts as an research through one of the research councils Chi Fru was able to assemble a research administrative hub when preparing larger app- or major foundations should consider alterna- group of his own. lications for which certain financiers, such as tive sources of funding; small private founda- Last year, Ernest Chi Fru was working at the Wallenberg foundations, demand the Vice- tions constitute a relatively large proportion of the Swedish Museum of Natural History as Chancellor’s support or an internal review and Swedish research funding. an independent Marie Curie Research Fellow. selection of applications at the University. “We recommend the grant database Re- Like many young scientists, he was struggling The biggest news in research funding right search Professional (www.researchprofessional. to get a permanent academic position. now is the new European framework pro- com) as a tool for finding funding opportuni- – It was then almost seven years since my gramme for research and innovation, Horizon ties. The service is free for researchers at the Ph.D. I wanted to get on with my career, so I 2020. This EU initiative involves a total of University”, says Pia Fürstenbach. started looking for funding to take me where I wanted to be. The idea had been on his mind for years: to examine the distribution of the element Student survey shows strengths Queen Silvia attended inter- arsenic in the world’s oceans two to three and weaknesses national children’s rights conference billion years ago, and to study how it affected the evolution of life. For this research, he FOR THE THIRD year since 2010, Stock- ON 16-18 MAY, an international conference needed access to both skilled personnel and holm University has participated in the on children’s rights was held at Stockholm laboratory facilities, which he found at Stock- International Student Barometer (ISB) University in connection with the 25th anni- holm University. In 2012, he brought his survey. This year’s results show that ef- versary of the adoption of the UN Convention draft application to the university’s Research forts made based on previous surveys have on the Rights of the Child. The conference was Liaison Office. proven successful in a number of areas. opened by Vice-Chancellor Astrid Söderbergh The office helped him finalise the applica- Stockholm University is top in Sweden Widding, who stated that it is difficult to tion for the ERC. They liked his idea and for the quality of academics’ English, and imagine a more important issue than that of later awarded him the ERC Starting Grant of number two globally. Sweden as a country this conference – how can the justice system almost 1.5 million euros. scores well on a global level in this area. be made more child-friendly? Another opening The money made it possible for Ernest Chi In addition, the University scores well for speaker was Mats Melin, President of the Fru to set up a research group of his own. its multicultural learning environment Supreme Administrative Court. It has been up and running since September and language support. Areas requiring The conference gathered about 140 of the 2013. The group is housed at the Department further attention include course organisa- foremost experts on children’s rights from of Geological Sciences, and so far includes tion and performance feedback. around the world. Not only researchers, but two postdocs and one master’s student. When asked if they would recommend also practitioners from the justice system and Receiving a large sum of money initially Stockholm University, 89% of students the political sphere, as well as representatives made Ernest Chi Fru both proud and scared. replied positively. 88% of students who of influential interest groups, contributed their The grant will either make or destroy my responded to the survey stated that the views on the impact the Convention has had on career, he thought. location of the University was an the legal status of children around the world. – I personally believe that you should feel a important element in their decision to Most of the researchers were legal scholars, but bit scared to make you more motivated to be study here. Other important factors that other disciplines were also represented. productive. I am not scared anymore; we have influenced choice were the University’s The host of the conference was the Stock- a lot of data already, and from what we can reputation and the reputation of its educa- holm Centre for the Rights of the Child at the see, the initial hypothesis seems to be correct. tional system. Department of Law. Many are hesitant to apply for EU grants, In the survey our students ask for bet- says Ernest Chi Fru, assuming only those ter links to the world of work and better published in the most respectable scientific career advice to enhance employability. journals get funded. He points out that the The University has previously looked at ERC values creativity and independence more addressing these areas by improving both than formal merits. Any scientist applying for the frequency of career days for interna- the grant should put effort into presenting the tional students and recently the introduc- idea in an interesting manner, he says. tion of a new careers portal. – I probably made a hundred versions, Contact Helene Komlos Grill, helene. to get every comma where it should be. I [email protected], for more information wanted the application to be not only scien- about the survey. tifically relevant, but to be enjoyable to read The Queen receiving a book at the conference. from the onset. Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika Ett brinnande språkintresse JAG ÄLSKAR SPRÅK! Och för en språkälskare i tyska på skolan – bestämde sig för att ta strid inte ta emot någon handledning under tiden, är Stockholms universitet rena himmelriket. för mig! Hon lyckades övertala skolledningen men om man klarar uppgiften riktigt bra, kan Här kan man studera över 30 olika språk. Vis- om att jag skulle få läsa in tyskan på egen man få en guldmedalj av Danmarks drottning. sa språk kan man faktiskt bara hitta på Stock- hand. Ett högriskprojekt för henne som lärare, Efter några sömnlösa nätter beslutade jag mig holms universitet i hela Sverige. Till exempel men hon var övertygad om att jag skulle klara för att försöka. Jag tänkte flytta till Göt- de språk som jag själv forskar och undervisar det. Och jag är henne evigt tacksam för att tingen och viga ett helt år åt att undersöka ett i, nämligen de baltiska språken: lettiska, hon valde att ta den risken. Birgitta lät mig helt problem inom baltisk språkhistoria. Det blev litauiska och fornpreussiska. Fornpreussiska enkelt börja läsa tyska för henne i 9:e klass. ett intensivt år. Många kvällar slog jag ihop har visserligen inte talats sen 1600-talet, men Min motprestation bestod i att jag skulle läsa böckerna med en känsla av hopplös förtvivlan det gör det inte mindre intressant i mitt tycke; in 7:ans och 8:ans kursböcker på egen hand. – jag tyckte att materialet pekade åt alla håll jag har nyligen lagt sista handen vid en bok om Jag minns hur jag satt där hemma i soffan på samtidigt. Men det hände att jag fick upp ett ordbildning i det fornpreussiska språket. kvällarna och pluggade tyska glosor. Det var intressant spår – och då tändes hoppet igen! Men språkintresset är inget som alltid har faktiskt ganska mysigt. Och så här i efterhand Jag bläddrade febrilt i böckerna, glömde äta funnits där. Tvärtom. Som barn ansågs jag inte tror jag nog att jag utvecklade en ganska bra och hjärtat pumpade av iver. Det var en helt ha något vidare läshuvud. Jag vet inte om det studieteknik där i soffan. När jag väl hade fått fantastisk känsla. Jag visste inte då att det är hade med min bakgrund att göra (jag föddes upp ögonen för hur roligt det är med språk just så här det är att forska: ett ständigt pend- in i en ganska typisk arbetarfamilj; min far är fanns det ingen väg tillbaka. Jag sökte in på lande mellan bottenlös förtvivlan och underbar sopåkare), men i skolan fanns det liksom inga helklassisk humanistisk linje och fick fortsätta eufori. Men jag visste att jag var fast. Jag ville förväntningar på mig. När vi i högstadiet skul- med tyskan, börja med franska och sätta tän- bli forskare. Till slut hittade jag min egen väg le välja språk tyckte min klassföreståndare att derna i både latin och antik grekiska. genom materialet och kunde lägga fram en det vore lämpligare för mig att ta ”kontorstek- Efter gymnasiet stack jag direkt till Köpen- egen lösning på problemet och fick till och med nik” i stället för franska eller tyska. Så när de hamn för att plugga fler språk. Jag hade hört en fin medalj att hänga om halsen. andra läste språk fick jag sitta och traggla med talas om en utbildning i jämförande språk- Numera är jag docent i baltiska språk och en trög gammal skrivmaskin. Det var vansin- vetenskap där man skulle få läsa en massa jag är otroligt tacksam för att få ägna mig på nigt tråkigt och jag led i tysthet. Men till slut häftiga språk: sanskrit, gotiska, fornkyrkosla- heltid åt mitt stora intresse. Men ibland kan jag kom min räddning. Birgitta Bergström – lärare viska, hettitiska, forniriska osv. Jag slukade undra hur det skulle ha gått om inte Birgitta allt och kunde inte få nog – det var som om en hade tagit den där striden för mig i högsta-

FOTO FOTO helt ny värld öppnades! För varje nytt språk diet… Det är svårt att bryta mot omgivningens jag lärde mig läsa fick jag tillgång till nya förväntningar och det betyder så mycket att EVA DALIN EVA världar, fulla av spännande historier, myter det finns någon – ofta en lärare – som faktiskt och gudaväsen. Vi läste Iliaden och Odysséen, tror på ens förmågor. För ett par år sen blev jag Vedaskrifterna, forniriska sagor, runstenar invald i Sveriges unga akademi och vi argu- och hettitiska ritualtexter. Språket blev som menterar hårt för att bevara det meritokratiska en nyckel till alla dessa nu försvunna kulturer systemet. Det enda som ska räknas inom med dess människor och myter. För varje nytt forskarvärlden är just dina kunskaper och språk man lär sig hittar man dessutom fler förmågor – här ska det inte spela någon roll samband mellan språken. Eftersom alla de vad dina föräldrar arbetar med, vem du känner indoeuropeiska språken är besläktade finns en eller vad du heter i efternamn. Bara du har gemensam kärna i språken och långsamt börjar ett brinnande intresse för ditt ämne, kan dina man kunna skönja en återkommande struktur. grejer och är riktigt, riktigt bra på det du gör! Efter ett tag känns de gemensamma dragen JENNY LARSSON igen – oavsett vilket språk man jobbar med Jenny Larsson för stunden. Det är som att försöka lägga ett enormt pussel. En sommar åkte jag till Vilnius för att lära mig litauiska och jag blev förtrollad Våra berättelser Jenny Larsson är docent i baltiska språk av det vackra språket. Jag insåg också att det och forskar på de baltiska språkens ålderdomliga litauiska språket var en ovanligt Denna krönika är en av de berättelser från medarbetare som kommit fram inom historia. Hon har en bred språkvetenskaplig värdefull pusselbit om man vill försöka förstå berättelseprojektet. bakgrund och har även undervisat och de indoeuropeiska språkens historia. När jag kom tillbaka till Köpenhamn forskat om bland annat gotiska, sanskrit, Ta del av fler berättelser på fick jag se i tidningen att det hade utlysts en www.su.se/berattelser avestiska, antik grekiska och latin. Jenny prisfråga inom ämnet språkhistoria. Det är en Larsson är ledamot av Sveriges unga gammal dansk tradition som har funnits sedan Har du en berättelse som du vill dela med akademi som grundades 2011 på initiativ av 1762 och som innebär att man har ett år på dig av? Skicka den till [email protected] Kungliga Vetenskapsakademien. sig att lösa ett vetenskapligt problem. Man får

Glad sommar! Nästa nummer kommer ut den 17 september. Manusstopp den 23 augusti.