Nuvarande Samhällsstrukturutveckling I Jakobstadsregionen -En Jämförelse Med JASU

Nuvarande samhällsstrukturutveckling i Jakobstadsregionen -En jämförelse med JASU

Ab Jakobstadsregionens Näringscentral Concordia

Gustav Nygård, 9.3.2012

Sammanfattning

I projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionen är målsättningen en gemensam syn på områdesanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionens fem kommuner. Denna rapport är en analys över nuläget och är en grund för den fortsatta regionstrukturplaneringen. Tidigare har en regionstrukturplan, JASU, uppgjorts i regionen. JASU var en scenariobaserad plan med följande scenarier: polariserad regionstruktur, regionstruktur med utvecklingszon samt närcentrum regionstruktur. Denna rapport undersöker samhällsstrukturutvecklingen under tidsperioden efter att JASU gjordes och jämför den med utvecklingen i de tre scenarierna.

Utvecklingen analyseras utifrån tre teman. Det första temat är bosättningsstruktur, befolkningsstruktur och service. I JASU var befolkningsprognosen negativ, senare befolkningsprognoser visar däremot en befolkningsökning. Utvecklingen med bosättningsstrukturen har ett samband med avståndet till centralorterna. Närmare städerna ökar byarnas och glesbygdens befolkning medan den minskar längre bort från städerna. Befolkningen i regionen ökar främst genom en naturlig befolkningsändring, nettomigrationen från utlandet bidrar också till en ökning medan nettomigrationen inom landet innebär en befolkningsminskning för Jakobstadsregionen. Serviceutbudet i regionen har en god spridning men några bybutiker och byskolor har fått stänga.

Det andra temat är näringsstrukturen. Tillverkningsindustrin i Jakobstadsregionen är mångsidig och koncentreras till tätorterna. Riksvägens attraktionskraft för industrin har inte varit så stark som förväntat. Inom jordbruket fortsätter strukturomvandlingen som betyder större men färre gårdar.

Det tredje temat är trafikförbindelser och energiproduktion. Flyg- och tågförbindelserna betjänar regionen i stort sett som förr. Passagerarantalet vid flygfältet har hållit samma nivå förutom en svacka 2009-10 då också det nationella antalet passagerare sjönk. Flygdestinationerna har blivit fler. Hamntrafiken vid Alholmen har ökat något. Med vägnätet finns det utmaningar, trafiken ökar och motsvarar inte alltid behoven. Pendlingen mellan kommunerna ökar och också avståndet till arbetsplatsen. IT-kommunikationerna har förbättrats avsevärt, speciellt på glesbygden.

Av JASU:s tre scenarier är det närmast utvecklingszonstrukturen som håller på att förverkligas med nuvarande samhällsstrukturutveckling. Av de tre scenarierna är den nuvarande utvecklingen en mellanväg jämfört med den polariserade strukturen och närcentrumstrukturen. I en kommande regionstrukturplan är det viktigt att också existerande regionala strategidokument uppmärksammas.

1 Innehållsförteckning

Sammanfattning ...... 1 Innehållsförteckning ...... 2 1. Inledning ...... 3 1.1 Källmaterial ...... 3 1.2 Bakgrund ...... 5 2. Bosättningsstruktur, befolkningsstruktur och service ...... 7 2.1 Befolkningsutveckling och prognos ...... 7 2.2 Bosättningsstrukturens utveckling ...... 10 2.3 Flyttningsrörelse ...... 13 2.4 Utbildning ...... 16 2.5 Service ...... 18 3. Näringsstruktur ...... 21 3.1 Sysselsättningsutveckling ...... 21 3.2 Jordbruket ...... 22 3.3 Tillverkningsindustri ...... 23 3.4 Turism ...... 25 4. Trafikförbindelser och energiproduktion ...... 27 4.1 Flygförbindelser ...... 27 4.2 Tågförbindelser ...... 27 4.3 Hamnens utveckling ...... 28 4.4 Vägnät...... 29 4.5 Pendling ...... 29 4.6 Busslinjer och pendling ...... 31 4.7 IT-kommunikation ...... 33 4.8 Energiproduktion ...... 33 5. Slutsatser ...... 35 5.1 Kommentarer på resultatet ...... 35 5.2 Behovet av en regional strukturplan ...... 37 Källförteckning ...... 38

2 1. Inledning

Regionstrukturplanering är ett av de strategiverktyg som regionen har för att nå målsättningarna i den regionala strategin. Den eftersträvar att göra regionen konkurrenskraftig nationellt och internationellt och att sammanföra olika regionala aktörer. Med samsyn och god planering skapar man förutsättningar för en livskraftig region. Det är viktigt att processen mot en gemensam syn i regionala markanvändningsfrågor lyckas. Förverkligande av de gemensamma målen beror på hur bra man har lyckats definiera och arbeta fram målsättningar inom regionen.

Pedersörenejdens samarbetsnämnd utsåg 2010 den regionala markanvändningsgruppen för att fortsätta arbetet som kommit i gång med JASU. Gruppen kompletterades på hösten 2011 med projektledaren för projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionen. Den gruppen har en viktig roll i arbetet där syftet är att skapa en gemensam syn på områdesanvändning, boende och trafik i Jakobstadsregionens fem kommuner. Projektarbetet påbörjades hösten 2011 med kartläggning av nuläget. Denna rapport är en sammanställning över kartläggningen och analysen av nuläget. Även den regionala strategin har beaktats i arbetet med rapporten. Arbetsprocessen med regionstrukturplanen är beskriven i figuren nedan. Efter analys av nuläget följer arbetet med att definiera gemensamm mål för regionen. Med målsättningarna som grund görs sedan den regionala strukturplanen.

Figur 1. Projektet MBT-samarbete i Jakobstadsregionens åtgärder och tidtabell. Syftet med denna rapport är att analysera samhällsstrukturutvecklingen och nuläget i Jakobstadsregionen. Detta görs genom att jämföra de tre regionstrukturscenarierna som arbetades fram genom JASU med nuvarande samhällsstrukturutveckling. I JASU:s tre scenarier beskrivs konsekvenser av samhällsutvecklingen. Dessa tas fasta på i denna rapport för att se hur den nuvarande utvecklingen efter år 2005 ställs i relation till scenarierna.

1.1 Källmaterial

Den nuvarande samhällsstrukturutvecklingen har tagits fram genom att undersöka existerande statistiskt material. Den främsta statistiska källan är Statistikcentralen och YKR. Statistik har också använts från olika myndigheter och organisationer. YKR är ett system utvecklat för att följa samhällsstrukturen i Finland. YKR administreras av Miljöcentralen och använder också

3 information från Statistikcentralen. Systemet bygger på 250*250 meters rutor, som innehåller samhällsstatistik om befolkning, markanvändning och arbetsplatser.

Med hjälp av rutsystemet har man gjort en områdesindelning i tätorter, byar, småbyar, glesbygd och obebyggda områden. Tätort innebär ett tättbebyggd område med minst 200 invånare, där man beaktar befolkningsmängd, antal byggnader, våningsyta och agglomeration1. Byar innebär mindre tätbebyggda områden med minst 40 invånare medan småbyar har minst 20 invånare. Till glesbygdsområden hör områden med minst en invånare med en omkrets på en kilometer. YKR:s områdesindelning har här använts i bl.a. analyser angående befolkningsförändringar och pendling.

Figur 2. Exempel på YKR:s områdesindelning Materialet har hämtats under hösten 2011 och i januari 2012. De senaste befolkningsdata som har använts är från 2010 medan arbetsplatsdata publiceras lite senare av Statistikcentralen vilket betyder att de senaste uppgifterna är från 2009.

Arbetsplatsernas lokalisering bygger på verksamhetsplats, där bör läsaren alltid ha ett kritiskt förhållningssätt eftersom arbetet kan utföras på en annan plats än där det är registrerat. Ett exempel är när ISS tog över köks- och städfunktioner i Kronoby kommun. Arbetsplatser som tidigare var registrerade runt om i kommunen blev alla registrerade på en och samma verksamhetsplats i Kronoby centrum. Detta påverkar också pendlingsstatistiken. KSSR- samarbetet med Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo syns inte i statistiken eftersom samarbetet började 2010 medan statistiken i denna rapport behandlar år 2009.

1 Agglomeration: likartade verksamheter samlas i nära geografisk närhet.

4 1.2 Bakgrund

JASU, Regionstrukturplanen för Jakobstadsregionen 2030 färdigställdes 2005. Den utarbetades av Österbottens förbund tillsammans med regionens fem kommuner med Jaakko Pöyry Infra som konsult. Syftet för JASU var ”...att skapa en strategisk målplan som ett gemensamt instrument för landskapsplanering och generalplanering samt Jakobstadsregionens utveckling.”

Sammanfattning över JASU:s utgångspunkter

Hållbar utveckling Den hållbara utvecklingen tillgodoser nutida behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov.

European Spatial Development Perspective (ESDP) ESDP är EU:s godkända och riktgivande principer (men inte bindande) för områdesplanering från 1999. De baserar sig på: - Ekonomisk och social kohesion - Jämlik konkurrenskraft inom Europas områden - Skydd och vård av naturresurser och kulturarv

Riksomfattande mål för områdesanvändningen Dess uppgift är att stöda och främja att man uppnår målen i MBL och gäller: - En fungerande regionstruktur - Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön - Kultur- och naturarv, rekreationsanvändning och naturresurser - Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning - Specialfrågor i Helsingforsregionen - Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer.

De riksomfattande målen reviderades 2008, det var främst frågor angående klimatförändringen som tillkom.

Landskapsplanering JASU följer Österbottens landskapsöversikt med utvecklingsmål fram till år 2020. Den senaste landskapsplanen fastställdes 21.12.2010. JASU har också beaktats i planen.

I JASU tog man fasta på hållbar utveckling, regionplanemål på EU-nivå (EDSP), riksomfattande mål samt de regionala utvecklingsmålen i landskapsplaneringen. Utredningen använde scenarier som undersökningsmetod. Tre olika scenarier arbetades fram som tog fasta på möjliga framtidsutsikter, dessa jämfördes sedan med de uppställda utgångspunkterna. (JASU, 2006.) En kort sammanfattning av de tre scenarierna följer:

5 Polariserad regionstruktur

-koncentrering och globalisering av funktioner -ökande konsumtion och produktion -handelsteknologiska värden

Uppfyller sämst de uppsatta målen.

Utvecklingszon regionstruktur

-differentierad utveckling i olika landsdelar -europeisk landskapsbaserad förvaltningskultur -regionala utvecklingszoner -konsumtion och produktion på nuvarande nivå

En medelväg jämfört med de uppsatta målen.

Närcentrum regionstruktur

-funktioner och strukturer som bygger på lokala förhållanden -självförsörjning och egen aktivitet -ekologivärden

Uppfyller bäst de uppsatta målen.

Figur 3. De tre scenarierna i JASU (2006).

JASU går igenom den möjliga utvecklingen genom att följa fyra teman. Dessa är: 1) bosättnings- och befolkningsstruktur samt service, 2) näringsstruktur, 3) trafikförbindelser och energiproduktion samt 4) natur, rekreation och fritid. Denna rapport går igenom de tre första teman eftersom de har störst vikt i MBT-projektet.

6 2. Bosättningsstruktur, befolkningsstruktur och service

2.1 Befolkningsutveckling och prognos

I JASU finns två befolkningsprognoser fram till 2030 till förfogande, den ena är Statistikcentralens prognos från år 2001 och den andra är Kauko Mikkonens prognos från samma år. Båda dessa prognoser förutspådde en negativ befolkningsutveckling där Statistikcentralens prognos visade en större nedgång. Mikkonens prognos tog mer i beaktande utvecklingen i industrin och primärproduktionen än den förstnämnda. Båda prognoserna visade ett invånarantal som var lägre än verkligheten redan år 2010. Då var den faktiska befolkningen drygt 2 425 fler än i Statistikcentralens prognos från 2001 och lite över 1 700 fler än i Mikkonens utredning. (JASU, 2006.)

Enligt Statistikcentralens prognos från 2009 är däremot utvecklingen positiv. Skillnaderna är verkligen stora, mellan 2001 och 2009-års prognos från Statistikcentralen skiljer det med 8 334 invånare för år 2030. De exakta siffrorna kan ses i tabellen nedan.

Tabell 1. Jämförelse mellan JASU:s befolkningsprognoser och Statistikcentralens prognos från 2009. Jakobstadsregionen 2010 förändr. 2030 förändr. Statistikcentralens prognos 2009 49 663 53 838 Faktisk befolkning 49 554 -109 JASU Statistikcentralens prognos 2001 47 238 -2 395 45 504 -8 334 Mikkonens prognos 2001 47 900 -1 733 46 600 -7 238

Mellan åren 1980 och 2010 har befolkningen i Jakobstadsregionen ökat. En nedgång skedde på 90-talet vilket är orsaken till att de tidigare prognoserna från 2001 blev så negativa. Efter milennieskiftet började befolkningen växa igen. Prognosen från 2009 visar en fortsättning på den positiva trenden. Procentuellt har de största befolkningsökningarna skett i kommunerna Larsmo och Pedersöre. Den största procentuella nedgången har skett i Kronoby.

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040

Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby

Figur 4. Befolkningsutveckling och prognos för Jakobstadsregionen (Källa: Statistikcentralen, 2011).

7 Enligt Statistikcentralens senaste prognos kommer regionens befolkning att växa med drygt 5 500 invånare till år 2040. Av den befolkningstillväxten på 5 500 invånare kommer den största delen att ske i Pedersöre och Larsmo. I prognosen sker befolkningsökningen främst genom en naturlig ökning, dvs fler födda än döda. Nettomigrationen förväntas däremot att vara negativ. Från 2020 och framåt avmattas befolkningstillväxten.

Kronoby 1 %

Nykarleby 11 % Larsmo 30 % Jakobstad 18 %

Pedersöre 40 %

Figur 5. Befolkningstillväxtens fördelning för år 2040. När man tittar på JASU:s scenarier utvisar den polariserade modellen en befolkningsminskning i alla kommuner. I utvecklingszonsscenariet förväntas befolkningsprognosen från 2001 visa för stor minskning i invånarantal. Närcentrum strukturen däremot påvisar en befolkningsökning.

Befolkningsstruktur Jakobstadsregionens ålderstruktur kan ses i befolkningspyramiderna som följer. Regionen har i finländska mått mätt ett högt födelsetal som syns i de yngsta åldersklasserna. Men åldersklasserna 20-39 är smalare vilket betyder en utflyttning. Siffrorna visar att kvinnorna har högre benägenhet att flytta bort än männen. De omtalade stora ålderklasserna är för 2010 års befolkningspyramid precis vid pensionsåldern.

I prognoserna framåt ser man hur pyramiden blir tjockare upptill. Befolkningen föråldras, de stora åldersklasserna klättrar högre upp medan också medellivslängden blir längre. Den arbetsföra befolkningen minskar till en början fram till år 2020. Andelen arbetsföra jämfört med den övriga befolkningen sjunker däremot kraftigt. År 2010 hörde 61 % till den arbetsföra befolkningen medan den förväntas sjunka till 57 % år 2020 och till 55 % år 2030. Efter 2030 slutar den arbetsföra befolkningens andel att sjunka enligt prognosen. Jakobstadsregionens höga födelsetal är i framtiden en fördel jämfört med många andra regioner i Finland där utmaningen blir än större.

8 2010 2020

2030 2040

Figur 6. Jakobstadsregionens befolkningspyramid för år 2010 samt prognos för 2020, 2030 och 2040.

Figur 7: Hela landet 2010. Nationellt är åldersstrukturen betydligt mer utmanande än för Jakobstadsregionen.

9 2.2 Bosättningsstrukturens utveckling

I den polariserade regionstrukturen förväntas utvecklingen leda till att de större tätorterna växer på landsbygdens bekostnad. Speciellt attraktiva är Jakobstad och Nykarleby medan man talar om avbefolkning på landsbygden. I utvecklingszonscenariet bevarar de största tätorterna sin befolkning och livskraft och den avlägsna landsbygdsbefolningen avfolkas. Attraktiva bosättningsområden finns i Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. I närcentrummodellen finns landsbygdsbefolkningen kvar enligt traditionellt mönster. (JASU, 2006.)

På kartan ser man att de procentuellt snabbast växande tätorterna i Jakobstadsregionen är Larsmo (Holm-Risöhäll-Furuholmen-Vikarholmen) och Bosund. I Nykarleby är det centrum som växer snabbast medan också Jeppo har ökat. I Pedersöre växer de flesta tätorterna, Nederpurmo har haft den högsta procentuella tillväxten tätt följt av Kyrkoby-Sandsund och andra tätorter. Endast Lillby har tappat lite befolkning och kommuncentrumet Bennäs visar ett försiktigt plus under undersökningsperioden. Den tätort som tappat mest procentuellt i regionen är Terjärv som också är den tätort som har längst avstånd till närmaste stad. I Kronoby kommun är det den minsta tätorten Nedervetil som ökar mest procentuellt.

För att få en bättre bild av hur befolkningsförändringar fördelat sig på glesbygsområden har avståndszoner använts. Zonerna mäter avståndet till städerna Jakobstad och Karleby med 10 km mellanrum. Resultatet visar ett klart samband mellan avstånd till större tätorter och befolkningsändring. Glesbygdsbefolkningen ökar procentuellt mest inom 10 km från Jakobstad och Karleby, ökningen är större än i själva tätorten. På en radie inom 20 km ökar fortfarande befolkningen medan den minskar sedan successivt ju längre man kommer från de två regioncentrumen. Undantaget är 40-50 km zonen som finns söder om Terjärv. Det kan man också förklara med att området ligger nära ett annat mindre regioncentrum Kaustby. Tar man en ny titt på kartan över tätorter och byar kan man också där se ett samband mellan avstånd till regioncentrum och befolkningsändring. Procentuellt sett kan man konstatera att glesbygdsområden kring Jakobstad växer snabbare än själva tätorten.

Jämför man undersökningsperioden med de tre scenarierna kan man konstatera att närcentrum strukturen är längst ifrån den nuvarande utvecklingen. Utvecklingszonsutvecklingen stämmer överens med utvecklingen medan också den polariserade regionstrukturen passar in på nuvarande trend.

Karta 1. Procentuell befolkningsförändring för Jakobstadsregionens tätorter och byar.

Karta 2. Procentuell befolkningsförändring 2005-2010 för Jakobstadsregionens glesbygd.

11 Tabell 2: Befolkningsutveckling i tätorter och byar (Källa: YKR/SYKE & TK 2010). Namn Befolkning Proc. förändr. Tätorter 1980 1990 2000 2005 2010 2005-2010 Jakobstad (inkl. Sandsund) 20 991 20 749 20 740 20 734 20 900 0,80 % -staden Jakobstad 20 293 19 463 19 291 19 163 19 194 0,16 % -Kyrkoby-Sandsund (P:söre) 656 1 239 1 403 1 519 1 612 6,12 % Nykarleby 2 506 2 870 2 974 3 022 3 261 7,91 % Edsevö-Kållby-Ytteresse 2 205 2 630 2 800 2 945 3 020 2,55 % Holm-Risöhäll- 1 565 1 789 1 941 2 098 2 425 15,59 % Furuholmen-Vikarholmen Kronoby 1 581 1 625 1 622 1 630 1 645 0,92 % Bosund 701 821 861 869 958 10,24 % Terjärv 844 892 866 954 924 -3,14 % Bennäs-Östensö 794 913 878 904 914 1,11 % Nedervetil 741 808 797 814 853 4,79 % Esse 760 775 798 773 801 3,62 % Jeppo 482 496 478 466 481 3,22 % Näs 266 333 433 453 433 -4,42 % Forsby (Pedersöre) 311 312 337 334 353 5,69 % Nederpurmo 258 286 293 317 346 9,15 % Lillby 306 328 343 319 316 -0,94 % Munsala 334 363 308 299 298 -0,33 % Socklot 181 214 229 213 214 0,47 % Byar över 100 invånare: Lepplax 236 296 374 414 454 9,66 % Sundby-Karby 295 356 355 333 323 -3,00 % Pensala 296 285 281 298 291 -2,35 % Vexala 335 330 306 279 262 -6,09 % Hovsala-Norrby 324 278 265 269 261 -2,97 % Keppo 369 300 279 258 248 -3,88 % Lappfors 273 258 237 221 234 5,88 % Fagernäs-Hannula 127 154 183 200 231 15,50 % Monäs 303 291 254 226 230 1,77 % Brännkärr 207 206 209 215 216 0,47 % Västerby 83 169 219 215 204 -5,12 % Småbönders 213 233 199 190 181 -4,74 % Lassila området 236 206 183 156 157 0,64 % Kovjoki 131 141 152 143 145 1,40 % Ytterjeppo 195 172 153 135 132 -2,22 % Finnäs 49 83 103 121 128 5,79 % Kantlax 191 154 139 133 127 -4,51 % Hästbacka 144 133 144 124 124 0,00 % Djupsjöbacka-Högnabba 117 138 126 128 122 -4,69 % Kortjärvi 113 104 123 118 121 2,54 % Bäckby 119 113 120 124 119 -4,03 % Nabba 99 108 125 120 110 -8,33 % Kass-Kråknäs 116 134 119 109 106 -2,75 %

12 2.3 Flyttningsrörelse

Karta 3. Nettomigration inom Jakobstadsregionen och grannkommuner. Den polariserade regionstrukturen förutspår en intern flyttningsrörelse inom regionen till Jakobstad, Nykarleby och till större kommuncentrum. Kartan ovan visar de största nettomigrationsströmmarna inom regionen mellan åren 2005-2010. Den största nettoströmmen (inflyttade minus utflyttade) går från Nykarleby till Jakobstad, också från Pedersöre visar statistiken ett plus för Jakobstads del. Däremot är Larsmo ett undantag eftersom kommunen vinner befolkning från båda sina grannstäder. Kronobys läge mellan två städer påverkas inte heller så negativt när det gäller migration. Till Karleby tappar däremot Jakobstad befolkning enligt nettoflyttningsstatistiken.

När det gäller all migration är det bara Larsmo som uppvisar ett plus under den sexåriga undersökningsperioden och tar man en närmare titt på siffrorna ser man att den positiva migrationen beror på flyttningar från utlandet. 61 personer flyttade till Larsmo från utlandet vilket ger nettomigrationen 60. Alla regionens kommuner visar ett minus när det gäller flyttningar inom Finland. Internationell migration balanserar statistiken för alla kommuner förutom Pedersöre där flyttningarna från utlandet är lägre än i de andra kommunerna.

Sammanfattningsvis, Jakobstad lockar invånare från grannkommunerna men förlorar också invånare till större städer. Larsmos och Kronobys nära läge till städerna gör dem också till attraktiva bosättningsorter inom städernas pendlingsområde. Nykarleby har en stark inflyttning från utlandet vilket balanserar utflyttningen till större städer. I följande tabell visas inflyttningen och nettomigrationen kommunvis.

Tabell 3. Inflyttare kommunvis mellan regionens kommuner samt Karleby stad. (Källa: Statistikcentralen 2011.) Jakobstad Pedersöre Kommun Inflyttare Netto Kommun Inflyttare Netto 2000- 2005- 2000- 2005- 2000- 2005- 2000- 2005- 2005 2010 2005 2010 2005 2010 2005 2010 Pedersöre 933 1059 9 62 Jakobstad 924 997 -9 -62 Larsmo 383 451 -12 -42 Larsmo 152 161 32 17 Nykarleby 323 354 80 120 Nykarleby 97 129 2 1 Karleby 260 276 -82 -112 Kronoby 53 57 -11 16 Kronoby 141 135 45 34 Karleby 53 40 7 -8

Nykarleby Kronoby Kommun Inflyttare Netto Kommun Inflyttare Netto 2000- 2005- 2000- 2005- 2000- 2005- 2000- 2005- 2005 2010 2005 2010 2005 2010 2005 2010 Jakobstad 243 234 -80 -120 Karleby 291 354 -1 30 Pedersöre 95 128 -2 -1 Jakobstad 96 101 -45 -34 Larsmo 19 19 4 2 Pedersöre 64 41 11 -16 Kronoby 19 15 -11 -8 Nykarleby 30 23 11 8 Karleby 15 13 -6 -2 Larsmo 7 17 -5 5

Larsmo Kommun Inflyttare Netto 2000- 2005- 2000- 2005- 2005 2010 2005 2010 Jakobstad 395 493 12 42 Pedersöre 120 144 -32 -17 Karleby 48 48 21 24 Nykarleby 15 17 -4 -2 Kronoby 12 12 5 -5

Karta 4. Nettomigration från och till Jakobstadsregionen mellan åren 2005-2010. När det gäller flyttningar inom Finland tappar Jakobstadsregionen invånare till övriga regioner. Föga överraskande är det Vasa, Helsingfors och Åbo som lockar mest, städer som också har goda studiemöjligheter. Karta 4 visar till vilka ekonomiska regioner som Jakobstadsregionen vinner respektive förlorar invånare. Den sammanlagda nettomigrationen för flyttningar inom Finland landar på -982 personer mellan åren 2005 och 2010. Den internationella migrationen är däremot +723 personer.

Det betydande nya trendskiftet ses tydligt i figur 8, där internationell, nationell och naturlig folkökning i Jakobstadsregionen jämförs. Den internationella nettomigrationen har rört sig runt nollstrecket fram till 2002 då det tydligt syns en ökande trend. Den naturliga folkökningen sjönk ända till 2002 för att sedan öka igen. Här är också två orsaker till varför JASU:s befolkningsprognoser slog fel.

15 400

300

200

100

1989 1999 1988 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 -100 1987

-200

-300

-400

Nettomigration (internationell) Nettomigration (inom Finland) Naturlig befolkningsändring

Figur 8. Befolkningsförändringar i Jakobstadsregionen uppdelade på migration och naturlig befolkningsändring (Källa: Statistikcentralen, 2012). Regionen har som strategiskt mål en nettoinflyttning på 150 personer per år och en kontinuerlig positiv befolkningstillväxt om 1 % per år fram till år 2020 (Jakobstadsregionen, 2009). Statistikcentralens prognos (2009) visar att den årliga befolkningstillväxten rör sig kring 0,4 % fram till 2020. En positiv inflyttning sedan 1980 har Jakobstadsregionen haft åren 2004 (63 inv.) och 2008 (91 inv.). Där har regionen en utmaning att vända befolkningsutvecklingen, om målsättningen i den regionala strategin uppfylls fr.o.m. 2012 framåt, har regionen en befolkning på 54 504 invånare år 2020 istället för den nuvarande prognosticerade befolkningen på 51 797.

2.4 Utbildning

JASU konstaterar att regionens formella utbildningsnivå är låg och pekar på att bristen på högskoleutbildning är en svaghet för regionen. I det polariserade scenariet blir inte andra och tredje stadiets utbildning mångsidigare, utan utflyttning p.ga. studier påverkar befolkningsmängden negativt. I utvecklingszonsmodellen är utbildningsmöjligheterna mångsidigare än i den föregående. Närcentrum scenariet innebär att utvecklingen av utbildningen lyckats och man har bättre möjligheter till utbildning inom traditionella yrken i regionen. (JASU, 2006.)

För att mäta utbildningsnivå används Statistikcentralens indikatortal2. Utbildningsnivån har ökat i jämn takt i hela landet och likaså i Jakobstadsregionen. Regionens högsta utbildningsnivå är i Jakobstad vilket följande figur visar.

2 Talet anger utbildningsnivån enligt den genomsnittliga längden per person gällande den högsta utbildning som avlagts efter grundnivån.

16 350 330

310

290 Jakobstad 270 Kronoby 250 Larsmo 230 Nykarleby

210 Pedersöre Utbildningsnivåindikator 190 Hela Landet 170 150 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 9. Utbildningsnivåns utveckling kommunvis och i hela landet (Källa: Statistikcentralen, 2011). Utvecklingen inom den högre utbildningen när det gäller elevantal har gått ner. Regionen har en utlokaliserad universitetsutbildning vilken är barnpedagogik. Mellan åren 2004 och 2008 gick antalet studerande ner från 209 till 154. Inom yrkeshögskoleutbildningar samlar kultur ämnesområdet flest studeranden i regionen, men även här har antalet studeranden minskat. Turismutbildningen håller bäst ställningarna när det gäller antalet studeranden.

300

250

200 2004 150 2005 2006 100 2007 50 2008

0 Kultur Samhällsvetenskap, Turism, kosthålls- och Humanistiska ämnen, företagsekonomi, ekonomibranschen uppfostran administration

Figur 10. Antalet studerande inom högre utbildning i Jakobstadsregionen (Källa: Statistikcentralen, 2011). På andra stadiet, dit gymnasie- och yrkesutbildningarna hör, växer däremot antalet studeranden. Antalet gymnasiestuderanden rörde sig kring 950 i regionen, medan yrkesutbildningarna hade över 2000 studeranden år 2008. Den största ämneshelheten inom yrkesutbildning är inom benämningen teknik och kommunikation (transport). Den ämneshelheten har också växt till sig. Bredden på yrkesutbildningarna har hållits på en hög nivå och många ämneshelheter har växt i antalet studeranden och utexaminerade.

17 1200 1000 800 600 2004 400 2005 200 0 2006 2007 2008

Figur 11. Antalet studerande på andra stadiet i Jakobstadsregionen (Källa: Statistikcentralen, 2011). Utbildning på andra stadiet fortsätter att erbjuda ett mångsidigt urval av utbildningar. För de högre utbildningarna finns endel orosmoln men också möjligheter i och med det nya campuset. Det scenarie som bäst illustrerar utbildningen ligger någonstans mellan den polariserade och utvecklingszonsstrukturen. 2.5 Service

Servicenivån anses allmänt vara bra i Jakobstadsregionen enligt JASU. Däremot i scenariot med polariserad regionstruktur hotas byarna förlora sina skolor och affärer. Med utvecklingszons scenariet bevaras servicen i en del av byarna medan närcentrum modellen innebär bevarade och t.o.m. återupptagen service i byarna. (JASU, 2006.)

Följande karta visar en överskådlig bild av serviceläget i Jakobstadsregionen i januari 2012. Tillgängligheten till grundskola, dagligvaruaffär och hälsovårdsmottagning har tagits i beaktan i analysen. Avståndet enligt befintligt vägnät har poängsatts enligt tabell 4. Ett område som är inom en kilometer från skola, hälsovård och dagligvaruhandel får det maximala antalet poäng som är 30.

Tabell 4. Viktning i servicekartan. Avstånd till service Viktning 0-1 km 10 2-3 km 8 4-5 km 6 5-10 km 4 10+ km 0

Karta 5. Tillgänglighet till service i Jakobstadsregionen. Tretton tätorter i regionen har 28 poäng eller mer. I Larsmo är det Holm kommuncentrum och i Kronoby kommun dess tre kommundelscentrum, Kronoby, Terjärv och Nedervetil. Staden Jakobstad är det största servicecentrumet medan Pedersöre har hela fem orter med hög servicenivå; Sandsund, Bennäs, Kållby, Esse och Lillby. I Nykarleby stad finns stadscentrum, Munsala och Jeppo som serviceorter. Detta betyder att 35,8 % av regionens befolkning bor inom de områden som är mörkmarkerade på kartan. Ännu 2011 hörde också Bosund till denna kategori men byn har mist sitt närköp sedan dess. Betydande byar som har över 10 km till den undersökta servicen är Lappfors och Pensala. När man jämför servicekartan med Österbottens landskapsplan stämmer de mörka områdena överens med planens områden för centrumfunktioner samt sekundärcentrum. Som servicebyar på planen anges Bosund, Ytteresse, Nederpurmo och Småbönders.

För att kartlägga förändringar med byaskolor, dagligvaruhandel och hälsovård mellan åren 2005 och 2011, följer en kommunvis genomgång.

Jakobstad Staden Jakobstad berörs inte av frågeställningen om byskolor eftersom alla grundskolor finns i staden. I fråga om dagligvaruhandel har möjligheterna förbättras, mest anmärkningsvärt är K- supermarkets etablering i Kyrkostrand 2011 och Prismas förstoring 2007.

Pedersöre Pedersöre har 13 lågstadieskolor i bruk. En skola mindre blev det då Kållby och Heimbacka skola slogs ihop 2010. Lappfors skolas öde är osäkert, från och med 2010 har eleverna gått i Bäckby skola på grund av problem med byggnaden. Under undersökningsperioden har det också förekommit diskussioner om Sundby skolas framtid. Dagligvaruaffärerna i kommunen består av sex närbutiker. Två närbutiker har lagts ned under perioden, dessa är Lappforsboden (2010) och M-boden i Ytteresse (2011). Affärer i ”market” storleken finns inte i kommunen.

Nykarleby I Nykarleby finns det åtta lågstadieskolor. Under undersökningsperioden har skolan i Pensala slagits ihop med Jeppo skola, också Ytterjeppo skola har varit stängningshotad. När det gäller dagligvaruhandel finns det butiker i centrum samt fyra bybutiker. Vexalaboden stängdes för en tid 2010 men lyckades återuppta verksamheten med nya aktörer. Även i Munsala var butiksverksamheten hotad efter en konkurs 2011, när en ny köpman tog över så kunde verksamheten fortsätta.

Kronoby Kronoby har åtta lågstadieskolor inga förändringar har skett i antal under undersökningsperioden. Däremot har det förekommit diskussioner om indragningar i Djupsjöbacka och Småbönders. Dagligvaruaffärer finns parvis i de tre kommundelscentrumen samt ett handelslag i Småbönders, inga förändringar har skett i antal.

Larsmo Larsmos fyra lågstadieskolor är placerade så att de täcker invånarna relativt jämnt. Under de senaste fem åren har inga indragningar gjorts. Däremot har skolor förstorats och de behoven fortsätter. När det gäller hälsovårdsmottagningar är förändringar på kommande. Fr.o.m. 2014 slås mottagningarna i Holm och Bosund ihop och verksamheten fortsätter i Holm. Bybutiken i Bosund slutade också sin verksamhet vid årskiftet 2011-2012. Det betyder att Bosund med ett invånarantal runt 1 000 mister en hel del service. Lanthandeln i Holm stängde på hösten 2010 för att ge plats åt en större market som startade våren 2011.

Sammanfattning Två byaskolor har lagts ned sedan 2005, en i Pedersöre och den andra i Nykarleby. En skolas öde väntar på beslut efter mögelproblem medan nästan en handfull byaskolor har figurerat som nedläggningsbara. Majoriteten av byaskolorna har däremot fått vara kvar.

Fem bybutiker har fått sätta lapp på luckan under perioden. Där har två kunnat återuppta verksamheten med nya krafter varav en blivit ersatt av en modernare modell. Byabutiken har fått svårare att klara sig när även byar med över 1000 invånare mister sin butik. Det är främst i eftersläpet av den ekonomiska nedgången 2008 som butiker och skolor lagts ned. Fem år efter JASU är det främst utvecklingszon scenariet som stämmer överens med utvecklingen men också den polariserade strukturen kan uppfyllas på sikt om trenden med nedläggning på landsbygden fortsätter.

20 3. Näringsstruktur

3.1 Sysselsättningsutveckling

I Jakobstadsregionen sysselsatte primärproduktionen 7,9 % av den arbetande befolkningen år 2009 medan förädlingen hade en andel på 34,6 %. Tjänstesektorn stod för 56,6 %. När man ser på utvecklingen kan man konstatera att primärproduktionen har en jämn minskande trend medan nedgångar och uppgångar inom förädlingen också följs av tjänstesektorn vilket är naturligt när fler jobb inom förädling innebär också större efterfrågan på service. Regionen hade en växande ekonomi från 1993 fram till 2008 vilket man kan se i figuren nedan.

25000

20000

15000

10000

5000

0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008

Primärproduktion Förädling Tjänster Okänd

Figur 12. Arbetsplatsernas utveckling i Jakobstadsregionen (Källa: Statistikcentralen, 2011). När det gäller geografiska förändringar gällande arbetsplatser kom de flesta nya arbetsplatserna till i tätorterna under tiden 2005-2009. Två av tre nya arbetplatser kom till i tätorterna. Glesbygdens nettoökning var 102 arbetsplatser. Inom en 10 km radie från Jakobstad ökade arbetsplatserna med 107 stycken.

De flesta arbetsplatserna är koncentrerade kring tätorterna. År 2009 fanns 87,3 % av regionens arbetsplatser i tätorter. Den procentuella förändringen enligt YKR indelningen i tätorter och byar kan ses på följande karta.

Man måste komma ihåg att när det gäller arbetsplatser bygger statistiken på arbetsplatsens registrerade verksamhetsplats, vilket inte alltid är det samma som var arbetet egentligen utförs. Det finns också ett mörkertal i statistiken på över 1 300 arbetsplatser i regionen där man inte har kunnat bestämma verksamhetsplatsen geografiskt3.

3 Statistikcentralens statistik uppdelat på kommuner stämmer inte överens med YKR:s koordinatbaserade arbetsplatser. Detta beror på hur olika arbetsplatser registreras.

Karta 6. Arbetsplatsförändringar i Jakobstadsregionens tätorter och byar mellan åren 2005-09.

3.2 Jordbruket

I den polariserade strukturen förväntas jordbruken bestå av större men färre enheter. Utvecklingszon scenariet innebär en partiell strukturomvandling där också betydelsen av ekologiskt odling växer. I närcentrum modellen har strukturomvandlingen upphört och ekoproduktion anses viktigt. (JASU, 2006)

På tio år har jordbruksföretagens antal sjunkit med 200 företag i Jakobstadsregionen till 1000 stycken. Utvecklingen har varit jämn i den riktningen.

Gårdarnas odlade åkerareal har ökat från 26,6 ha till 32,2 ha på 10 år. När det gäller den totala odlade arealen har den hållits på ungefär samma nivå. (Statistikcentralen, 2011.) Det man kan se är en jämn strukturomvandling där gårdarna blir färre och större.

Den ekologiska andelen av den odlade arealen väntas landa på 9 % i Österbottens NMT område för år 2011. Det här är nästan en procentenhet högre än det nationella talet. I siffran räknas in ekogodkänd areal samt omläggningsareal. Utvecklingen av ekoareal gick snabbt framåt i Österbotten mellan åren 2000 och 2003, sedan minskade ekoareal andelen i tre år för att sedan stiga igen. Den långtgående trenden är iallafall en ökning av ekologisk odlad areal. (Evira, 2011.)

22 1400

1200

1000 Nykarleby 800 Jakobstad Pedersöre 600 Larsmo 400 Kronoby

200

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 13. Jordbruksföretagens antal i Jakobstadsregionen (Källa: Statistikcentralen, 2011).

38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Hela landet Jakobstadsregionen

Figur 14. Odlad åkerareal, hektar/gård (Källa: Statistikcentralen, 2011). Strukturomvandlingen inom jordbruket kommer fram i den polariserade- och i utvecklingszonstrukturen. Strukturomvandlingen har inte varit så kraftig som den polariserade modellen ger utrymme för. Den ekologiska odlingens ökade betydelse innebär också att det är utvecklingszonscenariot som främst håller på att förverkligas.

3.3 Tillverkningsindustri

I den polariserande utvecklingen förväntas näringsstrukturen vara beroende av några stora industriarbetsgivare. Satsningen på upprätthållandet av ett båtkluster med ett brett underleverantörsnät tros också misslyckas i detta scenario. I utvecklingszons strukturen har produktionsstrukturen blivit mångsidigare. Näringsstrukturen baseras fortfarande på traditionellt starka branscher medan en utveckling skett inom båtklustret. Industrin förväntas koncentreras i städerna, till utvecklingskorridorer vid riksvägarna 8 och 19, kommunernas centrumtätorter och till flygfältets närhet. I närcentrum scenariet koncentreras industrin på samma sätt som i

23 utvecklingszons modellen, dessutom nämns också små underleverantörsföretag som ökar livskraften i byarna. (JASU, 2006.)

I JASU nämns området ”Flyg in – Flyg bort” som ett potentiellt utvecklingsområde för näringslivet och flygfältet. I den polariserade strukturen anses det att området misslyckas medan det i de två övriga har betydelse för näringsstrukturen i regionen. En delgeneralplan har uppgjorts på området men några etableringar har inte skett.

Reparation & 2009 installation Övrigt 3 % 1 %

Textil, kläder, läder Båtar Livsmedel 1 % 13 % 16 % Trävaror Övriga maskiner 5 % 6 % Elapparatur 4 % Papper Metallvaror 14 % 13 % Gummi & plast 11 % Mineraliska Stål & metall produkter 6 % 7 %

Figur 15. Tillverkningsindustrins mångsidighet i Jakobstadsregionen 2009 (Källa: Toimiala Online, 2012). Tillverkningsindustrin tappade en hel del arbetsplatser efter nedgången 2008. Av de större branscherna var det papper- och pappersvarubranchen samt stål och metallframställning som tappade mest. Den branch som istället ökade var livsmedelsbranschen som också gick om pappersbranchen med antalet anställda i regionen. Livsmedelstillverkning sysselsatte 900 personer 2009. (Toimiala Online, 2012.) Detta tyder på att en mindre strukturomvandling håller på och sker i regionen. Mångsidigheten i tillverkningen har lite smalnat på grund av att mindre branscher som kläd-, textil-, och möbelbranchen tappat i regionen. Men fortfarande är regionen mångsidig inom tillverkningsindustri eftersom det inte finns någon bransch som dominerar starkt.

Tillverkningsindustrin i regionen är främst lokaliserad runt Jakobstad och i större tätorter. Någon större koncentrering längs med riksväg 8 finns inte. Den allmänna väg som leder till flest arbetsplatser är stamväg 68. Ser man på ökningar och minskningar av industriarbetsplatser mellan åren 2003 och 2007 har de flesta förändringar i regionen skett på området mellan Sandsund och Alholmen.

Karta 7. Tillverkningsindustrins utbredning i Jakobstadsregionen 2009. Båtklustret finns kvar i regionen, den ekonomiska nedgången orsakade att arbetsplatserna minskade med något över 100 arbetsplatser, men när man ser på antalet företag som tillverkar båtar har de ökat från 24 till 27 mellan åren 2006 och 2009 (Toimiala Online, 2012). Marknadsföringen av Österbottens båtkluster har också fortsatt under undersökningsperioden.

En tillbakablick på scenarierna visar att en del stora arbetsgivare har tvingats minska på sin arbetskraft medan andra brancher lyckats behålla och t.o.m. utöka sin arbetskraft. Av detta kan man dra slutsatsen att regionen inte är beroende av en viss branch och ger den polariserande strukturen fel. Däremot har det scenariet rätt i att flygfältet inte har genererat något företagsområde till motsats till de övriga scenarierna. Båtklustret har bevarats även om branschen har haft utmaningar vilket ger utvecklingszon- och närcentrum scenariet vind i seglen och den polariserade modellen fel. De mindre byarna tappar däremot arbetstillfällen vilket inte stämmer överens med närcentrum scenariet.

3.4 Turism

När det gäller turism nämns i den polariserande modellen endast att vissa kustområden klassas nationellt som turismområde. I utvecklingszon scenariet har turismnätverk utvecklats vilket lett till fler turister i regionen. I närcentrum scenariet ingår regionen i ett mer omfattande nätverk kring Kvarken och fokus är på skärgårds-, natur- och gårdsturism. (JASU, 2006.)

25 140

120

100

0 2006 2007 2008 2009 2010

Inkvartering Måltider Trafik Inköp Service

Figur 16. Turismens sysselsättande effekt i Jakobstadsregionen 2006-2010 (Källa: Turun yliopisto, 2011). Genom Staden Jakobstads turistbyrå har man haft möjlighet att ta del av resultat hur mycket turismnäringen sysselsätter i Jakobstadsregionen. Undersökningen gjordes av Åbo universitet och visar att år 2010 hade turismen en sysselsättande effekt på 116 årsverken4. I figuren ser man att den ekonomiska nedgången 2008 påverkade turismen i regionen negativt men för övrigt har turismens betydelse försiktigt ökat i regionen. Måltiderna har störst sysselsättande effekt (29 %) följt av service (27 %) och trafik (25 %).

Sedan JASU har man grundat föreningen 7 Broars Skärgård där regionens kommuner samt Karleby är med, så man kan säga att nätverkandet inom turism har fått en början. Det är främst utvecklingszons scenariet som stämmer bäst överens med turismutvecklingen.

4 Den sysselsättande effekten har beräknats branschvis genom att dividera turismens förädlingsvärde med det förädlingsvärde som uträknats per person (årsverken) inom ifrågavarande bransch (Turunyliopisto, 2011).

26 4. Trafikförbindelser och energiproduktion

4.1 Flygförbindelser

I JASU förväntas Karleby-Jakobstad flygplats även i fortsättningen ha regional betydelse i alla scenarier. I Utvecklingszonsscenariet har också flygplatsen betydelse för flygfrakttrafik. (JASU, 2006.)

Ruttrafiken från flygplatsen har varit upphov till förändringar under de senaste åren. Utbudet för inrikestrafiken till Helsingfors har sjunkit en aning. Däremot öppnades en ny linje till Skellefteå under sommaren 2011. Våren 2012 öppnas dessutom en ny linje till Stockholm, vilket är ett resultat av flygplatsens utvecklingsprojekt.

Passagerarstatistiken mellan åren 2005-2011 visar att den årliga passagerarmängden varit stabil förutom en svacka åren 2009 och 2010. De åren var också nationellt en nedgång för passagerartrafiken. År 2011 hade flygfältet 94 583 passagerare (Finavia, 2012). Den regionala strategins målsättning för år 2015 är 150 000 passagerare (Jakobstadsregionen, 2009).

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Figur 17. Antalet passagerare vid Karleby-Jakobstads flygplats mellan åren 2005-2011 (Källa: Finavia, 2012). Största delen av flygfrakttrafiken från regionen går längs med vägarna till Tammerfors, Helsingfors eller Åbo för att sedan fortsätta vidare med luft under vingarna. Orsaken till att regionens flygplats inte har en betydande flygfrakt beror också på att flygplanstyperna som nu används inte ger den möjligheten. (Jaska Pensaari, projektledare för flygfältets utvecklingsprojekt, 4.1.2012.) 4.2 Tågförbindelser

Med det polariserade scenariot kör supersnabba tåg förbi Bennäs station, med en utvecklingszons modell stannar en del av tågen i Bennäs medan i närcentrum utvecklingen skulle Bennäs vara en hållplats för supersnabba tåg och en fungerande tätortstrafik skulle finnas till Jeppo, Jakobstad, Kovjoki och Kronoby. (JASU, 2006.)

På hösten år 2004 passerade på vardagar 24 passagerartåg Bennäs tågstation, av dessa var sex Pendolino tåg och åtta Intercity tåg. Av Pendolinotågen stannade inte en enda i Bennäs, av den övriga tågtrafiken stannade alla vid stationen förutom ett nattexpresståg. (SOul, 2005.)

27 Sju år senare har trafiken ökat till 29 passagerartåg, vilket betyder tre fler Pendolino tåg och två expresståg. Två Pendolino tåg stannar i Bennäs, alla åtta Intercity tågen stannar medan fler expresståg susar förbi. (VR:s hemsida, 2011.)

Utvecklingen de senaste åren har gjort passagerartrafiken vid Bennäs station snäppet bättre, Pendolino tåg har ersatt expresståg. Det scenario som beskriver utvecklingen bäst är regionstrukturen med utvecklingszon. Investeringar har också gjorts och görs på banan under undersökningsperioden. Även på Bennäs stationsområde planeras omfattande satsningar som höjer på stationens status.

4.3 Hamnens utveckling

I JASU:s scenarion varierar hamnens roll enligt följande; i den polariserade regionstrukturen har hamnen främst en uppgift som exporthamn för trävaror och papper. I utvecklingszon regionstrukturen förutpås en ökning av frakterna medan i närcentrum modellen nämns utvecklingen som livlig och dessutom förväntas persontrafiken att återupptas. (JASU, 2006.)

Godstrafiken bestod 2010 av totalt 1,66 miljoner ton. Två tredjedelar av den mängden var import, där den största importvaran var råvirke och flis med en andel av 62 %. Exporten översteg en halv miljon ton där de största exportvarorna var pappersmassa (61 %) och sågat virke (36 %). (Trafikverket, 2011.) Målsättningen för år 2015 enligt den regionala strategin är 2,2 miljoner ton (Jakobstadsregionen, 2009).

Mellan åren 2005 och 2010 har hamntrafiken ökat med 290 500 ton. Både exporten och importen har ökat, men importen har ökat kraftigare.

7 000 000

6 000 000

5 000 000

4 000 000 Jakobstad Karleby 3 000 000 Vasa 2 000 000

1 000 000

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 18. Import och export i ton mellan åren 2000-2010 för hamnarna i Jakobstad, Karleby och Vasa (Källa: Finlands Hamnförbund, 2011). I en jämförelse med Jakobstads hamngrannar Vasa och Karleby ser man i figuren ovan att Karlebys utveckling är i en klass för sig. Det intressanta är att Jakobstads fraktmängder har gått om Vasas mängder år 2005. För övrigt kan man konstatera att trafiken i hamnen ökade fram till 2008 och tog delvis igen sig 2010 efter ett års nedgång. (Finlands Hamnförbund, 2011.) Hamnen utvecklas också genom fördjupning av farleden, det projektet påbörjades i augusti 2011.

28 När det gäller hamntrafikens utveckling är det främst uvecklingszonsstrukturen som håller på och förverkligas.

4.4 Vägnät

I JASU-scenarierna beskrivs vägnätets skick. I den polariserade strukturen förutspås vägnätet i dåligt skick medan den är i gott skick i närcentrum modellen. I utvecklingszons strukturen nämns endast att inlandsförbindelserna förbättras. (JASU, 2006.)

Enligt Österbottens landskapsplan har landskapet ett täckande trafiknät, men utvecklingen ligger efter på de statliga vägarna i jämförelse med näringslivets behov, markanvändningen och den ökade trafiken (Österbottens förbund, 2008).

Genom att se på statistik över trafikarbete från Trafikverket får man en bild över hur mycket vägarna underhållits. Statistiken innehåller statens allmänna vägar och anges i sammanlagda miljoner bilkilometer5. Trafikverkets statistik visar en ökning från 323 till 350 milj.bilkm för Jakobstadsregionen, men då måste man också beakta att trafikmängderna på huvudvägarna i regionen har ökat. (Trafikverket, Vägförvaltningen 2003-2011.)

360 350 340 330 320 310 300 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Figur 19. Trafikarbete i Jakobstadsregionen, sammanlagda miljoner bil km (Källa: Trafikverket, 2011). I en prognos för åren 2004-2030 förutspås också en ökad trafikmängd på de allmänna vägarna. De största ökningarna i regionen förväntas ske längs med riksväg 8 mellan Karleby och Ytterjeppo, på strandvägen mellan Holm och Sundby, på stamväg 68 mellan Jakobstad och Edsevö samt mellan Jakobstad och Bennäs. (KoPiKaLi, 2006.)

4.5 Pendling

Staden Jakobstad är den enda kommunen i regionen som har en positiv nettopendling år 2009. Det är främst pendlare från Pedersöre och Larsmo som förklarar denna inpendling. Den största pendlingströmmen över kommmungränser i regionen går från Pedersöre till Jakobstad, där inverkar förstås också Sandsunds läge invid stadsgränsen. Men också från Karleby har Jakobstad en betydligt högre inpendling än utpendling, vilket är ovanligt eftersom pendlingen brukar vara högre till den större staden. Kronoby kommun är den enda kommunen i regionen som inte främst hör till Jakobstads pendlingsområde utan till Karlebys.

5 Det vill säga för vägar med en hög trafikmängd visar siffrorna ett bättre resultat för samma mängd vägarbete än på en glest trafikerad sträcka.

Karta 8. Pendling i Jakobstadsregionen 2009. När man ser på utvecklingen av arbetspendlingen kan man konstatera att pendlingen över kommungränserna ökat i jämn takt. Mellan åren 2003 och 2008 ökade både in- och utpendlingen med över 1000 pendlare. I figuren nedan syns utpendligen som minusstaplar och inpendlingen om staplar som pekar uppåt.

8000

6000

4000 Pedersöre 2000 Nykarleby 0 Larsmo 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kronoby -2000 Jakobstad -4000

-6000

-8000

Figur 20. Utvecklingen av in- och utpendling i Jakobstadsregionen mellan åren 2003 – 2008 (Källa: Statistikcentralen, 2011). När det gäller medelvärdet för arbetsresor har dett skett en betydande förändring över tid. Arbetsresorna har blivit längre, i Jakobstad har medelvärdet fördubblats sedan 1980. Under samma tid har medelvärdet för arbetsresornas längd tredubblats i Kronoby och Nykarleby.

10 Kronoby 8 Larsmo Pedersöre 6 Jakobstad 4 Nykarleby

0 1980 1985 1990 1995 2000 2003 2005 2007

Figur 21. Arbetsresornas medellängd för Jakobstadsregionens kommuner, km (Källa: YKR Hertta). Alla scenarier beskriver inte hur pendlingen förändras, däremot kan man konstatera att påståendet i närcentrum modellen om att pendlingen minskar på grund av större möjligheter i byarna inte håller på att uppfyllas.

4.6 Busslinjer och pendling

Kollektivtrafiken är en utmaning i regionen. Den största delen av trafiken till och från arbetsplatserna sköts med privatbil. I karta 9 illustreras en ännu tydligare pendlingskarta där pendlingen mellan tätorter och byar är utritade. Genom att studera denna karta får man en bild av hur den dagliga pendlingstrafiken är i regionen. På karta 10 finns busslinjetrafiken enligt hösten 2011. I rutterna på kartan är både tur och retur linjerna räknade. Många rutter är också skoltrafik och trafikerar inte på sommaren. Kartan visar en mycket god trafik mellan Bennäs järnvägsstation och Jakobstad. Från Karleby via Larsmo eller Kronoby till Jakobstad och sedan till Nykarleby och Vasa är också relativt bra linjetrafikerade. Nedervetil har också en fungerande trafik till Karleby med Vetilbussen. Jämför man de båda kartorna ser man var det finns potential för kollektivtrafik över kommungränserna. Rutten med bäst potential skulle vara Esse-Ytteresse- Kållby-Edsevö-Jakobstad.

Karta 9. Pendling mellan tätorter och byar i Jakobstadsregionen år 2007.

Karta 10. Busslinjer i Jakobstadsregionen 2011.

32 4.7 IT-kommunikation

I utvecklingszons- och närcentrum scenariet spelar utvecklingen av IT-förbindelsenätet en viktig roll. Tillgängligheten av goda IT-kommunikationer förväntas öka. Effekterna av det förväntas bli ökat distansarbete. I närcentrum modellen förväntas det t.o.m. minskad pendling från byarna till tätorterna. (JASU, 2006.)

På detta område har det hänt en hel del efter att JASU gjordes. Österbottens förbund gav ut en bredbandsstrategi år 2005 och andelslaget KNT-Net (Kronoby-Nedervetil-Terjärv) startade 2007. Pedersöre öppna nät och NU-net följde efter med fiberprojekt. I Jakobstad och Larsmo har JNT byggt ut anslutningar och företaget är också tjänsteleverantör för en stor del av regionen. Utbyggnaden av fibernätet i både tätort och glesbygd fortsätter.

Karta 11. JNT:s stamnät för fiberanslutningar (Källa: http://www.jnt.fi/sv/consumer/fiber/Stamnat). Förutom JNT erbjuder också Anvia tjänster i delar av området. Också delar av Nedervetil och Kronobys byar har tillgång till fiber genom KNT-net även om inte de är utritade på denna karta. Fiberutbyggnaden har kommit igång med god fart vilket gynnar regionen och stämmer överens med de två senare scenarierna. När det gäller effekterna av IT-förbindelserna återstår det att se om det uppstår en trend av ökat distansarbete. Såsom de nuvarande pendlingstrenderna ser ut är det svårt att tro att pendlingen skulle avta på grund av IT-förbindelser.

4.8 Energiproduktion

I den polariserade utvecklingen förväntas energiproduktionen koncentreras till stora produktionsanläggningar. Klimatförändringen har i scenariet blivit en orsak till att man också varit tvungen att satsa på förnyelsebara naturresurser. I Utvecklingszonsscenariet betyder

33 klimatförändringen att den koncentrerade energiproduktionen utökas med lokal produktion med hjälp av vind- och solkraft samt med träflis. I närcentrum modellen har den finska energiproduktionen splittrats och en stor del av energin produceras lokalt i fliskraftverk och genom vind- och solkraft. (JASU, 2006.)

Regionens egna energiproduktion består av Alholmens Kraft, UPM-Kymmene Oyj:s produktion, vattenkraft och ett vindkraftverk i Larsmo från år 2006. Dessutom produceras fjärrvärme lokalt med flis. I Jakobstadsregionen produceras mer energi än vad som konsumeras. År 2008 producerades 2,4 TWh och konsumtionen låg på 1,3 TWh. (Klimatstrategi, 2010). I följande figur visas förändringen av källenergin för Katternöbolagens verksamhetsområde. Området sträcker sig från Oravais till Ylivieska, exklusive Karleby. På fem år kan man se att bioenergin gått framåt på bekostnad av kol- och vattenenergi. Betydelsen av avfallsförbränning har också ökat. Den totala elförbrukningen har också växt under perioden. (Katternöbolagen, 2006 & 2011.)

Kol Olja 2005 Torv Avfall Vatten Bio 2010 Vind Kärn

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Gas

Figur 22: Källenergier för Katternöbolagens verksamhetsområde 2005 och 2010 (Källa: Katternöbolagen, 2006 & 2011). I utkastet för Österbottens förbunds etapplandskapsplan 2 är målsättningen att skapa förutsättningar för utbyggnaden och utnyttjandet av förnyelsebara energiformer. I planen menar man att vindkraften kan producera hälften av energibehovet år 2030. För Jakobstadsregionens del reserveras i förslaget markområden som skulle rymma ca 230 vindkraftverk. Dessutom reserveras också ett havsområde vid Storgrund i Jakobstad. Områden med utrymme för färre än fem vindkraftverk har inte tagits med i planen. Bioenergin har också lämnats till att vara av lokal betydelse i planen.

Den egna produktionens betydelse har ökat i regionen med Alholmens Krafts biobränsledrivna kraftverk. Användandet av förnyelsebar energi i Katternöområdet har ökat, regionen är mindre beroende av utomstående energiproduktion. Satsningar på vindkraft uppmuntras nationellt och regionen har potential att satsa på denna förnyelsebara energiform. I den regionala strategin har man också som målsättning att det skulle finnas fem biogasanläggningar i regionen år 2015 (Jakobstadsregionen, 2009).

34 5. Slutsatser

Följande tabell presenterar hur den nuvarande samhällsstrukturutvecklingen är i förhållande till JASU:s tre scenarier. De teman som tidigare undersökts i rapporten kategoriseras enligt hur bra de överensstämmer med JASU:s scenariobeskrivning. Resultatet av analysen visar att det är regionstrukturen med utvecklingszon som bäst passar in på den nuvarande utvecklingen. Av de tre scenarierna betecknas den som ”den gyllene medelvägen”.

Tabell 5. Sammanfattning av nuvarande utveckling jämfört med JASU. Tema Polariserad Regionstruktur Regionstruktur regionstruktur med med närcentrum utvecklingszon Bosättningsstruktur, befolkningsstruktur och service Befolkningsutveckling Stämmer ej Stämmer delvis Stämmer Bosättningsstruktur Stämmer Stämmer Stämmer ej Utbildning Stämmer delvis Stämmer delvis Stämmer ej Migration Stämmer delvis Stämmer delvis Nämns inte Service Stämmer delvis Stämmer Stämmer ej Näringsstruktur Tillverkningsindustri Stämmer ej Stämmer delvis Stämmer ej Jordbruk Stämmer delvis Stämmer Stämmer ej Turism Stämmer ej Stämmer Stämmer delvis Trafikförbindelser och energiproduktion Flyg Stämmer Stämmer delvis Nämns inte Persontågtrafiken Stämmer ej Stämmer Stämmer ej Hamnutveckling Stämmer delvis Stämmer Stämmer ej Vägnät Svårt att säga Svårt att säga Svårt att säga IT-kommunikation Nämns inte Stämmer Stämmer Energiproduktion Svårt att säga Stämmer Svårt att säga

5.1 Kommentarer på resultatet

Resultatet av denna rapport har visat på många skeenden som väcker nya frågor. Under arbetet med denna rapport har det inte varit möjligt att skapa resurser för att bevisa orsakerna till utvecklingen. Däremot är det möjligt att öppna upp de viktigaste punkterna.

Positiv befolkningsutveckling Trenden för naturlig befolkningsökning har vänts från sjunkande till stigande. I JASU förväntades befolkningen minska medan målen i den regionala strategin är högre än i den nuvarande befolkningprognosen.

Den avlägsna landsbygden och byarnas befolkning minskar Avstånd till större serviceorter påverkar befolkningsutvecklingen. Glesbygden som finns på längre avstånd från städer är inte så attraktiv, medan ladsbygd i städers närhet är väldigt attraktiv.

Jakobstads centrum stagnerar i befolkning medan området kring staden ökar Det här är ingenting ovanligt. Hushållsstorleken har allmänt gått ner och det syns tydligast på det tätast befolkade området. När befolkningen ökar utanför planlagda områden finns det en risk att bebyggelsen kan vara i vägen för framtida utvidgningar av staden.

35 Flyttning inom regionen går mot Jakobstad och Larsmo Jakobstad är regionens största serviceort och har många arbetsplatser vilket gör staden attraktiv. Staden har även en del studieplatser. Även Larsmo är en attraktiv plats för inflyttare. Orsaker till detta kan man hitta i läget. Kommunen ligger mellan två stora arbetsplatsområden, det innebär att man har mer arbetsplatser inom ett acceptabelt pendlingsavstånd. Skärgårdsmiljön bidrar också till attraktiviteten.

Inom Finland tappar regionen invånare till större stadsregioner Det är främst de unga som flyttar. De största strömmarna går till Vasa, Helsingfors och Åbo. Att unga flyttar bort för att studera är förståeligt, utmaningen är att få dem att återvända senare.

Invandringen från utlandet ökar Detta är en ny trend. Till denna grupp hör arbetsmigranter, kvotflyktingar, asylsökande, studeranden och återvändare. Det vill säga en brokig grupp. Med den nuvarande utvecklingen kommer procentandelen av utländska medborgare att växa kraftigt. På tio år har antalet utländska medborgare fördubblats.

Utbildningsnivåutvecklingen följer den nationella trenden men är betydligt lägre Detta avspeglar en av regionens utmaningar. Regionen erbjuder inte tillräckligt arbetsplatser för högre utbildade.

Bybutikens framtid oviss En attitydförändring bland konsumenter verkar ha skett. När en dagligvaruaffär inte är lönsam i tätorter i Ytteresses och Bosunds storlek verkar utbud och prisnivå vara viktigare än närhet till affären.

Arbetsplatserna är koncentrerade till tätorterna De flesta arbetsplatser finns i anslutning till tätorter. Tillverkningsindustrin är också lokaliserad till tätorter. Någon större koncentrering av industri i anslutning till riksväg 8 har inte skett de senaste åren.

Strukturomvandlingen inom jordbruket fortsätter Detta är en process som pågått en längre tid. Jordbrukens storlek fortsätter att växa medan gårdarna blir färre.

Hamn-, tåg- och flygtrafikens utveckling stabil Fraktmängderna har ökat en aning vid Alholmens hamn. Utbudet av passagerartåg har blivit bättre vid Bennäs genom att några Pendolinotåg numera stannar vid stationen. Flygtrafiken hämtade sig efter nedgången 2010 och har en passagerarnivå som tidigare.

Pendlingen ökar, likaså arbetsresans längd Den här utvecklingen är i motsats till de nationella målen. Arbetsplatserna är mer rörliga än vad arbetstagarna är. Här har en attitydförändring skett, avståndet till arbetsplatsen är inte lika viktig mer. Bilarna blir hela tiden bekvämare och fler faktorer spelar in i val av bostadsort. Rörligheten på arbetsmarknaden har ökat vilket möjligen också påverkar pendlingen.

IT-kommunikationen går framåt Utbyggandet av fibernätverk går framåt. Flera aktörer agerar i regionen. På glesbygden har gräsrotsarbetet varit av stor betydelse.

36 Hög andel förnyelsebar energi samt potential för utveckling Produktionen av energi har ökat i regionen. Alholmens kraft är orsaken till att bioenergins andel ökat. Vindkraften består för tillfället av en enhet i regionen. Landskapsplaneringen ger utrymme för betydligt fler i framtiden.

5.2 Behovet av en regional strukturplan

Den uppdaterade regionala strategin för Jakobstadsregionen kom år 2009. Några direkta kopplingar till JASU (2005) kan inte klart läsas i strategin. I den kommande regionstrukturplanen bör existerande strategidokument bättre synkroniseras med slutresultatet.

Den förväntade befolkningstillväxten enligt Statistikcentralen är 5 500 personer till år 2030. Målsättningen i den regionala strategin innebär en ännu större befolkningstillxäxt. Detta ger upphov till bland annat följande frågeställningar i en regionstrukturplan:

 Var ska denna befolkning bo?  Ska man satsa på förtätning av nuvarande bostadsområden eller utvidga samhällsstrukturen till nya områden?  Vilka områden bör reserveras för arbetsplatsområden?  Hur kan befolkningstillväxten bäst bygga upp nuvarande servicestruktur?  Behöver servicestrukturen byggas ut, eller koncentreras för att spara på resurser?

Trafiken har ökat och förväntas fortfarande öka. Bränslepriserna har stigit. Klimatstrategins mål är lägre koldioxidutsläpp från trafiken. Exempel på frågeställningar som uppstår angående trafiken är:

 Vilka vägar bör prioriteras och utvecklas?  Behöver man satsa mer på fotgängare och cykeltrafik?  Hur kan nya arbetsplatsområden placeras med tanke på trafiken?  Hur ska kollektivtrafiken utvecklas?

37 Källförteckning

- Katternöbolagens årsberättelse 2010. Jakobstad 2011. - Oy Katternö Ab verksamhetsberättelse och bokslut 2005. Jakobstad 2006. - Klimatstrategi för Jakobstadsregionen fram till år 2020, Arbetsgruppsrapport 2010. - Kokkolan, Pietarsaaren ja Kaustisen alueen liikennejärjestelmäsuunnitelma 2030: Loppuraportti (KoPiKaLi), Oy Talentek Ab och Strafica Oy, 2005. - Regionstrukturplan för Jakobstadsregionen 2030 Basutredning (JASU), Österbottens förbund och Jakobstadsregionen, 2006. - Seinäjoki-Oulu – (SOul) ratakäytävän kehittämisstrategia, Norra Österbottens förbunds publikation A:37, 2005. - Trafikverket: Vägstatistik 2009-2010, Helsingfors 2010-2011. - Turun yliopisto, BID Innovatiot ja yrityskehitys: Turisternas ekonomiska betydelse i Jakobstadsregionen; Mava-beräkningsmodell, Åbo 2011. - Uppdaterad regional strategi: Jakobstadsregionen 2009, Puhakka, J. & Örså, M. Capful Ab. - Vägförvaltningen: Vägstatistik 2003-2009, Helsingfors 2004-2008. - Österbottens landskapsplan: Planbeskrivning, Österbottens förbund, 2008.

Elektroniska källor:

- Evira: Ekogårdar (st) och ekoareal (ha) 2011: http://www.evira.fi/files/attachments/fi/evira/asiakokonaisuudet/luomu/tilastot/luom u2011ep.pdf , 1.12.2011. - Finavia: http://www.finavia.fi/tietoafinaviasta/liikennetilastot , 5.1.2012. - Finlands Hamnförbund: http://www.finnports.com/eng/statistics/ , 1.12.2011. - JNT: http://www.jnt.fi/sv/consumer/fiber/Stamnat , 12.1.2012. - KNT-Net: http://www.knt-net.fi , 12.1.2012. - Matkahuolto, Resetjänster: http://www.matkahuolto.fi/sv/ , 30.9.2011. - NU-Net: http://www.nunet.fi/ , 12.1.2012. - Pedersöre öppna nät: http://www.pedersorefiber.nu , 12.1.2012. - Statistikcentralen: Statistikcentralens PX-Web databaser: http://pxweb2.stat.fi/database/StatFin/databasetree_sv.asp , 11.2011-1.2012. - Toimiala Online, , Arbets- och näringsministeriet: http://www2.toimialaonline.fi/ , 10.1.2012. - Trafikverket: Utrikes godstrafiken över enskilda hamnar efter varugrupper, 2010: http://portal.liikennevirasto.fi/portal/page/portal/f/liikennevirasto/tilastot/liikennemaa rat/ulkomaan_meriliikenne/mlt_ta_satamat_tavarat.htm , uppdaterad 18.3.2011. - VR: http://www.vr.fi/se/index.html , 23.12.2011.