DOCSLIB.ORG

Jakobstadsregionens Strukturplan Uppföljning 2020

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Jakobstadsregionens Strukturplan Uppföljning 2020 Uppföljning av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens strukturplan 2020 Boende & Fritid Nära – Befolkningsförändringar 2018-2019 Bosund Bef. Ändr Tätort 2019 1 år Näs Jakobstad 18 861 -0,2 % Holm Nykarleby 3 340 1,4 % Kronoby Sandsund 1 951 0,9 % Risöhäll- Risöhäll- Furuholmen Nedervetil Furuholmen 1 625 1,6 % Jakobstad Ytteresse 1 404 0,4 % Kronoby 1 353 -0,9 % Sandsund Edsevö Holm 1 115 4,2 % Ytteresse Bennäs Bosund 1 041 -1,2 % Kållby Esse Kållby 954 0 % Terjärv 867 -2,9 % Nykarleby Esse 667 -0,4 % Purmo Terjärv Bennäs 628 -2 % Nedervetil 577 0,7 % Lillby Jeppo 500 -0,4 % Munsala Edsevö 477 1,1 % Näs 405 -4,7 % Jeppo Lillby 334 1,5 % Munsala 279 5,7 % Purmo 249 1,6 % Lepplax 61 -1,6 % Forsby 43 -4,4 % Nära – zonen har på ett år ökat med 51 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2020. Nära – Befolkningsförändringar 2014-2019 Bosund Bef. Ändr Tätort 2019 5 år Näs Jakobstad 18 861 -1,9 % Holm Nykarleby 3 340 0,8 % Kronoby Sandsund 1 951 3,4 % Risöhäll- Risöhäll- Furuholmen Nedervetil Furuholmen 1 625 5,1 % Jakobstad Ytteresse 1 404 -2 % Kronoby 1 353 -1,1 % Sandsund Edsevö Holm 1 115 14,8 % Ytteresse Bennäs Bosund 1 041 3,1 % Kållby Esse Kållby 954 0,2 % Terjärv 867 -3,9 % Nykarleby Esse 667 -2,2 % Purmo Terjärv Bennäs 628 -2,6 % Nedervetil 577 -2,2 % Lillby Jeppo 500 -3,5 % Munsala Edsevö 477 2,1 % Näs 405 -5,6 % Jeppo Lillby 334 0,6 % Munsala 279 6,5 % Purmo 249 3,8 % Lepplax 61 -12,9 % Forsby 43 -12,2 % Nära – zonen har på fem år minskat med -166 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2020. Övriga zoner – Befolkningsförändringar 2018-2019 Larsmo Bef. Ändr Område 23 2019 1 år Pedersöre 4 252 1,2 % Kronoby 3 631 -1,3 % Nykarleby 3 329 -1,3 % Larsmo 1 175 2 % Jakobstad 234 -4,9 % Jakobstad -12 Kronoby -49 Pedersöre 50 Nykarleby -45 Övriga zoner har på ett år minskat med -33 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2020. Övriga zoner – Befolkningsförändringar 2014-2019 Larsmo Bef. Ändr Område 41 2019 5 år Pedersöre 4 252 0,3 % Kronoby 3 631 -4,9 % Nykarleby 3 329 -3,1 % Larsmo 1 175 3,6 % Jakobstad 234 -0,8 % Jakobstad -2 Kronoby -189 Pedersöre 14 Nykarleby -105 Övriga zoner har på fem år minskat med -241 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2020. Bygglov 2019 Zon Bostäder % Mål Nära 147 76,2 % 80 % Övriga 46 23,8 % 20 % TOTALT 193 Prognos 210 Källa: kommunerna 2020 Jämförelse 2012-2019 2019 76,2 % 23,8 % 2018 76,8 % 23,2 % 2017 83,0 % 17,0 % Nära 2016 84,9 % 15,1 % 2015 74,7 % 25,3 % Övriga 2014 66,1 % 33,9 % 2013 78,1 % 21,9 % 2012 76,7 % 23,3 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 52 47 39 190 46 171 168 58 43 28 158 35 147 113 127 116 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Antal bostäder, enligt Bygglov 2019 centrumområde. Larsmo Kronoby Nedervetil Jakobstad Kållby Esse Bennäs Nykarleby Terjärv Purmo Munsala Jeppo Källa: kommunerna 2020 Prognos och förverkligande Strukturplanen gjordes med Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2012 och VTT:s bostadsbehovs modell 2012 som grund. Den senaste befolkningsprognosen visar inte samma uppåtgående trend. 56 000 Befolkning 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Befolkningsprognos 2012 Befolkningsprognos 2019 Verklig befolkningsutveckling 7000 6000 Bostäder 5000 4000 3000 2000 1000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Bostadsprognos 2012 Antal bostäder som fått bygglov Förverkligade bostäder Lediga tomter Stad / Kommun Kommunal Varav utbyggd Privata tomtreserv kommunalteknik Jakobstad 182 80 111 Kronoby 115 95 129 Larsmo 109 39 75 Nykarleby 225 96 73 Pedersöre 313 170 103 TOTALT 943 (880) 480 (479) 491 (488) I parentes uppgifter från hösten 2019. Källa: kommunerna våren 2020 Fördelning av bostadstyp Hushåll enligt bostadstyp 2019 Nya bostäder 2019 3 % Våningshus 18 % Totalt 21 % Rad- eller kedjehus 192 st Egnahemshus Året före: 237 Övriga 82 % 9 % 300 67 % 250 200 150 100 50 0 Kronoby Larsmo Pedersöre Jakobstad Nykarleby År 2019: 31 st 45 st 62 st 32 st 22 st Källa: SYKE & Statistikcentralen 2020. Rekreation • Nya anläggningar – Larsmo: rekreationsleder (5-2021), idrottsparken utvecklas – Kronoby: ny frisbeebana – Pedersöre: ny fotbollshall byggs – Jakobstad: Skatepark – Nykarleby: Ljusparken invid älven invigd • Aktuellt just nu inom planeringen – Jakobstad: utredning av Fäboda-, Svanen-, Fanta Sea- och simhall/fotbollsstadionområdet. Padel hall. Rekreationsleder. – Nykarleby: Pumptrack-bana Boende & Fritid sammanfattning • År 2019 fanns mindre än 80 % av • Befolkningen har 2019 ökat i Nära- bostäderna inom Nära zonen. zonen och minskat i övriga zoner. • Jämfört med prognosen som användes • Tätorter som växt mest 2019 är i strukturplanen ligger regionen efter Nykarleby och Holm. med 455 bostäder. • Tätorter som minskat mest 2019 är • Under uppföljningsåren har i medeltal Jakobstad och Terjärv. 192 bostäder per år fått bygglov. • Antalet bostäder som beviljades • Lediga kommunala tomter finns för ca bygglov 2019 ökade 2-3 år framåt. • I Larsmo och Jakobstad fanns flest • Den kommunala tomtreserven är bostäder som beviljades bygglov stabil. (59%). Trafik Årligt trafikarbete 390 380 370 360 350 340 330 320 milj.bilkm / milj.autokm 310 300 290 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Miljoner bil km = Trafikverkets sätt att beräkna trafikarbetet innebär att vägarbeten längs högt trafikerade vägar får ett högre utslag i statistiken. Dvs. när trafikmängden har ökat, ökar även milj. bil km fastän sträckan är den samma. Källa: Trafikverket/Traficom 2020. Status på trafikprojekt 1/3 Objekt Åtgärd Status -Edsevö planskilda -Tredje anslutningen förverkligad, Riksväg 8, funktionalitet, anslutning fjärde planeras trafiksäkerhet -Tillgängligheten till Lövö -Under utredning industriområde -Trafikförbättringar och -Under planering hos Riksväg 8, omkörningsfiler omkörningsfiler Vasa-Karleby Trafikledsverket -Planskild anslutning, Riksväg 8, 19 och väg 749 -Aktualiserat lättrafiklösningar Riksväg 19, funktionalitet, -Korsningen rv 19/lv 7320 -Vägplan bör fastställas trafiksäkerhet underfart för lättrafik Riksväg 13 Planskild korsning vid Stamväg 68 Förverkligad Granholmen Stamväg 63 Planeringspengar 2020 Flygplatsförbindelser Lättrafikled är planerad Granholmen-Peders förbindelse Nykarleby ringväg Södra delen förverkligad. Status på trafikprojekt 2/3 Objekt Åtgärd Status Turismvägen 749 Bennäs triangelspår Förverkligat Ändring av detaljplan pågår för fler parkeringsplatser (50-60st). Finns behov för ännu fler. Jakobstad-Pedersöre station Stationens servicenivå Stationen renoverades 2015. Förnyandet av perrongen slutfört. Namnbyte förverkligat. Elektrifiering av banavsnittet Förverkligat Bennäs-hamnen Förflyttning av bangården till Väntar på statens investeringar hamnområdet Status på trafikprojekt 3/3 Objekt Åtgärd Status Lättrafikled: Lövö-Sandsund Förverkligat Lättrafikled: Nykarleby- Jakobstad Lättrafikled: Nykarleby- Ytterjeppo Lättrafikled: Kronoby-Karleby Lättrafikled: Nedervetil-Karleby Lättrafikled: Bennäs-Forsby Ej aktuell Kronoby logistiskt center Edsevö logistiskt center Ytterjeppo logistiskt center/ Detaljutredningar och –plan service område skall uppgöras Tåg / Snabbtåg som stannar i Jakobstad-Pedersöre År 2004 2011 2013 2015 2018 2019 2020 Snabbtåg 0 2 4 2 2 2 2 Övriga tåg 17 18 12 12 11 12 9 Källa: VR 2020. Kollektivtrafikförbindelser Jakobstad-Karleby Siffrorna anger antal linjer tur- 20 linjer (18) och retur till Jakobstad i september 2020. För Nedervetil Holm och Terjärv till Karleby. Siffran i 16 (7) Kronoby parentes anger situationen i 10 (11) Nedervetil 10 (9) september 2019. Kållby 2 (0) Bennäs & Stn Esse 18 (20) Nykarleby 2 (0) 13 (11) Terjärv 0 (0) Munsala Lillby 10 (8) 0 (0) Jeppo 0 (1) Förändringar 2019-20 – Serviceläget för Jakobstad-Vasa kollektivtrafiken mellan 11 linjer (13) tätorterna har lite förbättrats. Källa: Matkahuolto 2020. Cykel- och gångvägar 100 95 90 85 80 75 km 70 65 60 55 50 Källa: Trafikverket/Traficom 2020. Karleby-Jakobstads flygplats - passagerare 120 000 100 000 9 9 9 9 9 8 8 8 9 6 4 8 8 80 000 1 8 8 8 5 1 3 8 7 7 0 6 1 7 2 8 0 9 1 8 6 0 7 60 000 5 6 3 2 0 6 6 7 4 8 3 6 3 1 7 8 8 8 6 8 6 9 1 5 9 6 40 000 1 6 9 6 9 6 3 1 9 6 1 1 Passagerare / Matkustajat Passagerare 20 000 3 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Källa: Finavia 2020. Jakobstads hamn – import & export 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 Ton / Tonnia Ton 600 000 400 000 200 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Import Export Källa: Statistikcentralen 2020. Trafik Sammanfattning • Det finns 84 km cykel- och • Tre tåg färre stannar på gångvägar i regionen, en Jakobstad-Pedersöre ökning med 2 km. station. • Flygtrafikens • Serviceläget för passagerarsiffror har kollektivtrafiken mellan fortsatt att sjunka. tätorterna har lite • Hamnens export ton har förbättrats; men inte ökat. jämfört med två år sedan. • Granholmens planskilda anslutning förverkligad Näringsliv Anställda i företag 16000 14000 7 724 7 792 7316 7224 7792 7 865 7 784 7 703 7342 7597 7648 7 545 12000 6239 10000 8000 6633 6688 6 757 6000 6604 6 302 6 334 6012 5971 5979 5 848 6 113 6126 6 038 4000 2000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tillverkning Övriga Källa: Statistikcentralen 2020. Områden enligt närmaste Kommun Arbetsplatser Ändring (1 år) Kronoby 2 443 -43 servicecentrum Jakobstad 10 656 209 Larsmo Larsmo 1 093 88 Nykarleby 3 297 -10 Pedersöre 4 417 292 TOTALT 21 906 536 Jakobstad Kronoby Nedervetil Kållby Nykarleby Bennäs Esse Munsala Terjärv Purmo Jeppo Obs.
Load more

Recommended publications
  • Toponymic Guidelines (Pdf)
    UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland).
    [Show full text]
  • Lions Clubs International Club Membership Register
    LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER SUMMARY THE CLUBS AND MEMBERSHIP FIGURES REFLECT CHANGES AS OF MAY 2015 MEMBERSHI P CHANGES CLUB CLUB LAST MMR FCL YR TOTAL IDENT CLUB NAME DIST NBR COUNTRY STATUS RPT DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 3368 020598 GAMLAKARLEBY FINLAND 107 O 4 05-2015 36 3 0 0 -1 2 38 3368 020603 JAKOBSTAD FINLAND 107 O 4 05-2015 31 2 0 0 -1 1 32 3368 020604 JAKOBSTAD MALM FINLAND 107 O 4 05-2015 33 2 0 0 -2 0 33 3368 020605 JEPPO FINLAND 107 O 4 05-2015 23 0 0 0 -1 -1 22 3368 020607 KAARLELA FINLAND 107 O 4 05-2015 38 2 0 0 0 2 40 3368 020609 KARLEBY FINLAND 107 O 4 05-2015 33 0 0 0 -2 -2 31 3368 020612 KOKKOLA FINLAND 107 O 4 05-2015 23 1 0 0 -1 0 23 3368 020613 KOKKOLA KOKKO FINLAND 107 O 4 05-2015 28 1 0 0 -2 -1 27 3368 020617 KRONOBY FINLAND 107 O 4 05-2015 19 2 0 0 0 2 21 3368 020624 MUNSALA FINLAND 107 O 4 05-2015 25 2 0 0 -3 -1 24 3368 020626 NEDERVETIL FINLAND 107 O 4 05-2015 24 2 0 0 -2 0 24 3368 020629 NYKARLEBY FINLAND 107 O 4 05-2015 35 2 0 0 -2 0 35 3368 020630 ORAVAIS FINLAND 107 O 4 05-2015 25 0 0 0 -1 -1 24 3368 020631 PEDERSORE FINLAND 107 O 4 05-2015 22 1 0 0 -2 -1 21 3368 020632 PIETARSAARI FINLAND 107 O 4 04-2015 27 2 0 0 -2 0 27 3368 020637 TERJARV FINLAND 107 O 4 05-2015 23 3 0 0 -3 0 23 3368 020645 VÖRÅ FINLAND 107 O 4 05-2015 28 1 0 0 -2 -1 27 3368 020734 ALAVIESKA FINLAND 107 O 4 05-2015 23 2 0 0 0 2 25 3368 020735 HAAPAJARVI FINLAND 107 O 4 05-2015 31 1 0 0 -2 -1 30 3368 020736 HAAPAVESI FINLAND 107 O 4 05-2015 19 2 0 0 -2 0 19 3368 020739 HIMANKA FINLAND 107 O 4 05-2015
    [Show full text]
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Hamnarna I Österbotten Och Deras Specialisering Pohjanmaan Satamien Erikoistuminen
    Activity 3.5 (Port Study, Part I) Hamnarna i Österbotten och deras specialisering Pohjanmaan satamien erikoistuminen www.midnordictc.net SAMMANDRAG Sjötransporterna och hamnarna är av stor betydelse för Österbotten. Det fi nns fyra djuphamnar i Österbotten, de ligger i Jakobstad, Vasa, Kaskö och Kristinestad. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och deras specialisering borde utvecklas liksom förbindelserna till och från hamnarna både till sjöss och på land. Det primära målet borde vara att de varor som produceras i Österbotten och de varor som importeras hit trans- porteras via de egna hamnarna. Det huvudsakliga målet med detta arbete var att utreda nuläget för de fyra djuphamnarna i Österbotten och deras specialiserings- och samarbetsmöjligheter. Utredningen genomfördes utgående från skriftligt material och fl era intervjuer. I samband med arbetet analyserades också sex olika sce- narion med hjälp av Frisbee-godstrafi kmodellen. De österbottniska hamnarnas ställning är baserad på geografi ska faktorer samt på att de svarar på olika ak- törers behov på ett bra sätt. Samtliga fyra hamnar är redan för närvarande mer eller mindre specialiserade och tillsammans kan de betjäna olika industrisektorer på bred basis. Även samarbetet med Sverige spelar en central roll för utvecklingen av hamnarnas verksamhet. Både i Finland och i Sverige upplevs det som viktigt att utveckla förbindelsen Vasa–Umeå. Tillväxtpotential för Kaskö hamn fi nns enligt godstrafi kmodellen bland an- nat i linjetrafi kens återkomst. Samarbetet mellan hamnarna i Österbotten och på östkusten i Sverige utvecklas också inom ramen för transportkorridorprojekten i öst-västlig riktning (NECL, NLC). Kaskö hamns viktigaste kund är den lokala skogsindustrin. Hamnens styrka är den fungerande hamninfra- strukturen, som lämpar sig väl för hanteringen av skogsindustrins bulkvaror samt ger möjlighet att hantera även andra produkter i fortsättningen.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Uppföljning Av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens Strukturplan
    Uppföljning av Livskvalitet 2040 Jakobstadsregionens strukturplan 2019 Boende & Fritid Nära – Befolkningsförändringar 2017-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 1 år Näs Jakobstad 18 892 -0,6 % Holm Nykarleby 3 293 -0,1 % Kronoby Sandsund 1 934 -1,0 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 2,8 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -0,7 % Kronoby 1 365 0,7 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 2,3 % Ytteresse 1 054 0,9 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 0,0 % Terjärv 893 1,2 % Nykarleby Esse 670 -2,2 % Purmo Terjärv Bennäs 641 0,2 % Nedervetil 573 1,8 % Lillby Jeppo 502 -2,3 % Munsala Edsevö 472 0,2 % 425 3,2 % Näs Jeppo Lillby 329 -1,5 % Munsala 264 0,4 % Purmo 245 0,0 % Lepplax 62 -4,6 % Forsby 45 4,7 % Nära – zonen har på ett år minskat med -32 personer. Källa: YKR/SYKE & TK 2019. Nära – Befolkningsförändringar 2013-2018 Bosund Bef. Ändr Tätort 2018 5 år Näs Jakobstad 18 892 -2,1 % Holm Nykarleby 3 293 0,6 % Kronoby Sandsund 1 934 5,5 % Risöhäll- Risöhäll- Nedervetil 1 599 6,7 % Furuholmen Furuholmen Jakobstad Ytteresse 1 398 -3,2 % Kronoby 1 365 0,5 % Sandsund Edsevö Holm 1 070 9,5 % Ytteresse 1 054 5,2 % Bennäs Bosund Kållby Esse Kållby 954 1,6 % Terjärv 893 0,1 % Nykarleby Esse 670 -2,3 % Purmo Terjärv Bennäs 641 -0,2 % Nedervetil 573 -1,4 % Lillby Jeppo 502 -4,0 % Munsala Edsevö 472 -1,0 % 425 -2,5 % Näs Jeppo Lillby 329 -2,4 % Munsala 264 -1,9 % Purmo 245 1,7 % Lepplax 62 -11,4 % Forsby 45 -8,2 % Nära – zonen har på fem år minskat med -131 personer.
    [Show full text]
  • Automationsmontör – Elmontör
    AUTOMATIONSMONTÖR – ELMONTÖR Grundexamen inom EAB12 – grupphandledare Sandberg Fredrik elbranschen: Ahlvik Victor Pedersöre Automationsmontör/ Blomström Sebastian Jakobstad Bodbacka Kristoffer Nykarleby Elmontör Bolocon John Kristinestad EAA11 – grupphandledare Dahlin Christian Bäck Emil Karleby Björkskog Joni Larsmo Granbacka Niklas Kronoby Enlund Heidi Larsmo Haglund Sebastian Larsmo Gripenberg Benjamin Kronoby Jakas Jakob Vörå Hägg Ronny Pedersöre Kulla Mico Karleby Jansson Martin Närpes Punsar Fredrik Pedersöre Marklund Linus Jakobstad Snellman Jerker Nykarleby Nord Sebastian Jakobstad Stenvall Christoffer Nykarleby Norrgård Alexander Vörå Sundkvist David Larsmo Nygård Daniel Nykarleby Särkijärvi Viktor Larsmo Nygård Rasmus Vörå Ågholm Anton Nykarleby Nynäs Fredrik Jakobstad Pott Alexander Nykarleby EAA13 – grupphandledare Renlund Folke Remesaho Niko Jakobstad Edfelt Michael Larsmo Sund Johnny Jakobstad Enkvist Richard Pedersöre Vertanen Jonas Kronoby Granholm Joel Jakobstad Widjeskog Simon Kronoby Haavisto William Jakobstad Häggblom Jacob Pedersöre EAB11 – grupphandledare Lind Anders Jansson Isak Närpes Björklund Tobias Jakobstad Myhrman Dan Larsmo Broända Emil Nykarleby Nordling Daniel Nykarleby Gädda Robin Jakobstad Norrgård Elina Nykarleby Juselius Filip Nykarleby Nyman Jesper Jakobstad Korkea-Aho Ville Jakobstad Sharma Chintan Jakobstad Kronqvist Joakim Larsmo Smedlund Lukas Jakobstad Libäck Romeo Kronoby Snellman Vegar Jakobstad Lillvik Andreas Nykarleby Stoor Jimmy Nykarleby Luokkala Marcus Karleby Sund Mikael Närpes Niemelä
    [Show full text]
  • FEEFHS Journal Volume 15, 2007
    FEEFHS Journal Volume 15, 2007 FEEFHS Journal Who, What and Why is FEEFHS? The Federation of East European Family History Societies Guest Editor: Kahlile B. Mehr. [email protected] (FEEFHS) was founded in June 1992 by a small dedicated group of Managing Editor: Thomas K. Edlund American and Canadian genealogists with diverse ethnic, religious, and national backgrounds. By the end of that year, eleven societies FEEFHS Executive Council had accepted its concept as founding members. Each year since then FEEFHS has grown in size. FEEFHS now represents nearly two 2006-2007 FEEFHS officers: hundred organizations as members from twenty-four states, five Ca- President: Dave Obee, 4687 Falaise Drive, Victoria, BC V8Y 1B4 nadian provinces, and fourteen countries. It continues to grow. Canada. [email protected] About half of these are genealogy societies, others are multi- 1st Vice-president: Brian J. Lenius. [email protected] purpose societies, surname associations, book or periodical publish- 2nd Vice-president: Lisa A. Alzo ers, archives, libraries, family history centers, online services, insti- 3rd Vice-president: Werner Zoglauer tutions, e-mail genealogy list-servers, heraldry societies, and other Secretary: Kahlile Mehr, 412 South 400 West, Centerville, UT. ethnic, religious, and national groups. FEEFHS includes organiza- [email protected] tions representing all East or Central European groups that have ex- Treasurer: Don Semon. [email protected] isting genealogy societies in North America and a growing group of worldwide organizations and individual members, from novices to Other members of the FEEFHS Executive Council: professionals. Founding Past President: Charles M. Hall, 4874 S. 1710 East, Salt Lake City, UT 84117-5928 Goals and Purposes: Immediate Past President: Irmgard Hein Ellingson, P.O.
    [Show full text]
  • Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969
    NYKARLEBY SAMSKOLA LASARET 1968-1969 NVKARLEBV SAMSKOLA REDOGORELSE för läsåret 1968-1969 Avgiven av ERIK ÅH MAN 3 Då Nykarleby samskola den 30 maj avslutar läsåret, har skolan verkat i jämnt femtio år. Vi skall inte här redogöra för dess öden under det gångna halvseklet, men vi kan konstatera, att det i huvudsak varit en gynnsam tid för skolan. Som bevis för detta behöver vi bara nämna den utvidgning av läroverket, som just denna vår kulminerar i den första studentdimiss.io­ ;nen. Att skolan haft elva klasser under det nu gångna läsåret, visar att elevunderlaget varit stort. Dock må vi som redan i fjol påpeka, att den stora skolreformen, som är på kommande, skapar många problem för vår skola, vilket redan skönjes i det betydligt minskade elevantalet i lågklas• serna. Glädjande nog har dock totalantalet elever varit så stort som 281, vilket är nästan detsamma som föregående år. Beaktas bör dock, att anta­ let klasser i år varit elva mot tio i fjol. Eftersom skolhuset inrymmer bara sju klasser, har vi måst inlogera de övriga klasserna ute i staden, vilket också lyckats på ett efter omständig• heterna bra sätt. Då de högsta klasserna inhysts i de hyrda lägenheterna, har inte heller några större ordningssvårigheter behövt befaras. För gym­ nastikundervisningen har skolan ibland använt idrottsgården. De elva klasserna har gjort, att antalet lärare varit 19, också det ett rekord i skolans historia. Här må det med tillfredsställelse annoteras, att skolan haft flere kompetenta ordinarie lärare än på tjugu år. Detta kan kanske delvis bern på det nu fullständiga gymnasiet, som gjort det möjligt för oss att inrätta äldrelektorstjänster.
    [Show full text]
  • Deteljplanebeskr-Ntil.Pdf
    Kommun Kronoby kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum 31.5.2016 KRONOBY KOMMUN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DE- TALJPLAN REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN 2 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV NEDERVETIL DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Christoffer Rönnlund Datum 31.5.2016 Granskare Jonas Lindholm Granskad 31.5.2016 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi 1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen 7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 11 3.1.4 Markägoförhållanden 22 3.2 Planeringssituationen 22 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 22 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 22 3.2.1.2 Landskapsplanen 22 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 24 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 25 3.2.1.3 Generalplan 25 3.2.1.4 Gällande detaljplan 25 3.2.1.5 Byggnadsordningen 26 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 26 3.2.1.7 Baskarta 26 3.3 Generalplanegranskning 27 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 29 4.1 Behovet av detaljplanering 30 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 30 4.3 Deltagande och samarbete 30 4.3.1 Intressenter 30 4.3.2 Anhängiggörande 31 4.3.3 Deltagande och växelverkan 31 4.3.4 Myndighetssamarbete 31 5.
    [Show full text]
  • Architecture in Kvarken
    ARCHITECT URE I N K V A R K E N – TWO COUNTRIES - A WORLD OF CONTRAST Get to know the modern cities as well as the old wooden towns in Kvarken. During an architecture tour, you will get to know Kvarken from an architectural perspective, its history, as well as stories about people who lived and live along the coasts of the Gulf of Bothnia. Höga Kusten Umeå Vaasa Seinäjoki Kristinestad Pietarsaari/Jakobstad Kokkola Höga Kusten and Örnsköldsvik Örnsköldsvik, even called Ö-vik, is part of the High Coast and its fantastic nature. Naturum Höga Kusten - is designed by White Architects. Located in the shadow of the mighty Skuleberget. Naturum Höga kusten, is an attention- grabbing building inspired by the nature that surrounds it. Interesting geometric patterns and angular displacements give the building rich and varied expression. It is precisely the rough and anything but 90-degree feeling that characterizes nature on the High Coast. The High Coast is characterized by odd angles and variation in rhythm, scale and color. The glazed long side represents the ice. The inner concrete wall symbolizes the mountain. ArkNat – is a combination of architecture and nature. Architect students from all over Scandinavia were invited to create unique “art” that reminds of typical wind shelters in the nature. As result you will find nine fantastic creations, places to rest or to have a picknick, located along the 128 km long High coast Trail. Ting 1 – is residential building in Örnsköldsvik Ting 1 is designed by Gert Wingårdh, who was inspired by Bengt Lindström's art.
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]