fem ambitioner för att bli nummer ett årsredovisning 2005

Innehåll

Ekonomiskt kalendarium 2006 Koncernchefen har ordet 2—4 8 februari Bokslutskommuniké

a tenfall vat Mitten av mars Årsredovisning 2005 Viktiga händelser 5 27 april Tremånadersrapport Året i korthet 6—7 27 april Årsstämma Vattenfalls strategier 8—9 27 juli Sexmånadersrapport Vattenfalls omvärld 31 oktober Niomånadersrapport

RRDVSIG2 05 20 ÅRSREDOVISNING Den europeiska energimarknaden 12—15 Konkurrenssituationen 16—19 Investor Relations Prissättning 22—25 Klaus Aurich, klaus.aurich@.com Monica Edblad, [email protected] Förnybar energi och energieffektivisering 26—29 Susanna Hjertonsson, [email protected] Telefon 08-739 50 00 Hållbarhetsarbete 30—31 Vattenfalls marknader Norden 34—36 Övriga publikationer September Hållbarhetsredovisning Tyskland 37—39 November Elmarknadsrapport Polen 42—43 Alla rapporter kan beställas från Fakta om Vattenfalls marknader 44—45 Vattenfall AB, 162 87 Stockholm Telefon 08-739 50 00, E-post info vattenfall.com Medarbetare och kompetens 48—49 @ Fem ambitioner för Bolagsstyrningsrapport 50—56 Ytterligare finansiell information Styrelsens rapport om internkontroll 57 finns på Vattenfalls webbplatser: att bli nummer ett www.vattenfall.se och www.vattenfall.com Styrelse och koncernledning 58—59 Risker och riskhantering 60—63

Ekonomisk information Förvaltningsberättelse 64—67 Koncernens finansiella rapporter 68—74 Koncernens Noter 76—103 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter 104—111 Vattenfall AB (publ) 162 87 Stockholm Förslag till vinstdisposition 112 Tel 08-739 50 00 Org.nr 556036-2138 Revisionsberättelse 112 www.vattenfall.com Nyckeltal, definitioner 113 www.vattenfall.se Flerårsöversikt 114 Kvartalsöversikt 115 Ord och förkortningar 116 Energitermer 117 Kort om energi

Energitermer Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Detta är Vattenfall Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och den största värmeproducenten. Extern nettoomsättning och Vattenfalls marknader Energienheter rörelseresultat per marknad, 2005 Koncernens omsättning uppgick 2005 till 129 158 MSEK. Vattenfalls vision är att vara Norden Energi är effekt gånger tid Vattenfall producerar drygt 20% av den el som förbrukas i 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme ett ledande europeiskt energiföretag. Verksamheten bedrivs idag i Sverige, Finland, Norden. Elproduktionen består nästan uteslutande av kärnkraft 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh och vattenkraft. El säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i Norden. 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för elektricitet Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Distribution äger och driver elnät samt distribuerar el — produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel till cirka 1,3 miljoner nätkunder i Sverige och Finland. Vattenfall Spänning bedriver även konsult-, entreprenad- och FoU-verksamhet, främst 1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V) och producerar, distribuerar och säljer värme. Koncernen har drygt 32 000 anställda och inom energisektorn. 41 moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Tyskland ”Ögonmått” på energi Vattenfall producerar nästan 14% av den el som förbrukas i Omsättning och Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. 1 kWh räcker för att driva en normal svensk bilkupévärmare unge- rörelseresultat Räntabilitet Total elproduktion1 14 Produktionen består till cirka 87% av fossilkraft, huvudsakligen fär en timme eller en 11 W-lågenergilampa i nästan fyra dygn. Omsättning, Rörelseresultat, baserad på egen brunkolsbrytning. Vattenfalls kolkraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och har MSEK MSEK % TWh 1 MWh räcker för att värma en villa ett par veckor, produceras på 70 Norden en omfattande fjärrvärmeförsäljning främst i Berlin och Hamburg. 150 000 30 000 30 75 Inom elnät äger och opererar Vattenfall såväl högspänningsnät 20 minuter i Vattenfalls största vindkraftverk när det blåser bra. som region- och lokalnät. Totala antalet nätkunder uppgår till cirka 3,4 miljoner och antalet elkunder till cirka 2,9 miljoner. 1 GWh räcker för elbehovet i en stad av Lunds storlek (cirka 100 000 43%

120 000 24 000 24 60 42% invånare) under åtta timmar, produceras i Harsprångets vattenkraft-

37% Polen station på en timme eller i kärnkraftverket i Forsmark på 20 minuter. 35% 90 000 18 000 18 45 9 Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av 0,8 verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 27%. 1 TWh räcker för att driva två stora tidningspappersmaskiner i ett år. I mindre omfattning produceras även el. Distribution äger och 10 Polen Räcker för att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i 60 000 12 000 12 30 driver elnät samt distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst 23% i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder uppgår till cirka 1,1 fem månader. Produceras av Ringhals kärnkraftverk på 12 dagar. 20% Tyskland miljoner. 30 000 6 000 6 15 Extern nettoomsättning per marknad, Koncerngemensam verksamhet miljarder SEK Vattenfall Trading Services, Vattenfall Treasury och Vattenfall 0 0 0 0 Insurance är centrala stödfunktioner som hanterar koncernens Rörelseresultat exkl jämförelsestörande 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 2004 2005 poster per marknad, miljarder SEK risker och erbjuder marknadstillgång.

■ Omsättning (IFRS) ■ Avkastning på eget kapital1 (Sw.GAAP) ■ Fossilkraft ■ Rörelseresultat1 (Sw.GAAP) ■ Avkastning på eget kapital1 (IFRS) ■ Kärnkraft ■ Rörelseresultat1 (IFRS) ■ Avkastning på nettotillgångar1 (Sw.GAAP) ■ Vattenkraft Nyckelfakta Vattenfalls marknader 1) Exkl jämförelsestörande poster. ■ Avkastning på nettotillgångar1 (IFRS) 1) Vindkraft, biobränsle och avfall 1) Exkl jämförelsestörande poster. ingår i dessa volymer med sam- manlagt 0,6 TWh för 2004 och Norden Tyskland Polen Summa 0,5 TWh för 2005. 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Nyckelfakta (IFRS) Extern nettoomsättning, MSEK 40 712 38 843 70 304 63 514 8 790 7 421 129 1581 113 3662

3 4 2005 2004 2005 (EUR)1 Rörelseresultat, MSEK 16 845 12 215 10 221 4 591 842 711 27 730 17 112

Nettoomsättning, MSEK 129 158 113 366 13 697 Rörelseresultat exkl jämförelse- Rörelseresultat, MSEK 27 730 17 112 2 941 störande poster, MSEK 13 755 12 246 10 359 7 208 808 691 24 7445 19 3276 Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster, MSEK 24 744 19 327 2 624 Resultat före skatter, MSEK 26 319 14 614 2 791 Nettotillgångar, MSEK 77 190 57 377 68 717 68 040 9 295 7 321 155 237 131 622 Årets resultat, MSEK 20 518 9 604 2 176

Resultat per aktie, SEK 146,05 67,91 15,49 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Räntabilitet på eget kapital exkl jämförelsestörande poster, % 22,0 15,6 Elproduktion, TWh 89,8 88,4 75,9 75,5 3,4 3,2 169,1 167,1 Räntabilitet på nettotillgångar exkl jämförelsestörande poster, % 15,9 13,3 Totala tillgångar, MSEK 330 421 285 205 35 039 Värme, TWh 7,3 7,6 15,4 15,5 11,4 11,4 34,1 34,5 Soliditet, % 26,8 29,1 Intern tillförda medel (FFO), MSEK 31 386 24 302 3 328 Investeringar, MSEK 24 497 12 731 2 598 Antal kunder 1 291 000 1 278 000 3 399 000 3 393 000 1 104 000 1 101 000 5 794 000 5 772 000 Produktion: Vattenfall AB och Intellecta Communication AB. Foto: Bruno Ehrs, Elproduktion, TWh 169,1 167,1 Johnér och Vattenfall AB. Illustration: Mikael Jacobsson, Amigos. Tryck: Edita. Värmeproduktion, TWh 34,1 34,5 Antal medarbetare 8 788 8735 20 096 20 864 3 029 3 309 32 2317 33 0178 Copyright 2006, Vattenfall AB, Stockholm. Medelantal anställda i koncernen 32 231 33 017 1) I summan ingår segmentet Övrigt med 9 352 MSEK. 2) I summan ingår segmentet Övrigt med 3 588 MSEK. 3) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 1) Omräkningskurs 9,43 SEK/EUR. 4) I summan ingår segmentet Övrigt med —392 MSEK. 5) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 6) I summan ingår segmentet Övrigt med —805 MSEK. 7) Övriga länder ingår med 318 personer. 8) Övriga länder ingår med 109 personer. 117 Kort om energi

Energitermer Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Detta är Vattenfall Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och den största värmeproducenten. Extern nettoomsättning och Vattenfalls marknader Energienheter rörelseresultat per marknad, 2005 Koncernens omsättning uppgick 2005 till 129 158 MSEK. Vattenfalls vision är att vara Norden Energi är effekt gånger tid Vattenfall producerar drygt 20% av den el som förbrukas i 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme ett ledande europeiskt energiföretag. Verksamheten bedrivs idag i Sverige, Finland, Norden. Elproduktionen består nästan uteslutande av kärnkraft 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh och vattenkraft. El säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i Norden. 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för elektricitet Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Distribution äger och driver elnät samt distribuerar el — produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel till cirka 1,3 miljoner nätkunder i Sverige och Finland. Vattenfall Spänning bedriver även konsult-, entreprenad- och FoU-verksamhet, främst 1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V) och producerar, distribuerar och säljer värme. Koncernen har drygt 32 000 anställda och inom energisektorn. 41 moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Tyskland ”Ögonmått” på energi Vattenfall producerar nästan 14% av den el som förbrukas i Omsättning och Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. 1 kWh räcker för att driva en normal svensk bilkupévärmare unge- rörelseresultat Räntabilitet Total elproduktion1 14 Produktionen består till cirka 87% av fossilkraft, huvudsakligen fär en timme eller en 11 W-lågenergilampa i nästan fyra dygn. Omsättning, Rörelseresultat, baserad på egen brunkolsbrytning. Vattenfalls kolkraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och har MSEK MSEK % TWh 1 MWh räcker för att värma en villa ett par veckor, produceras på 70 Norden en omfattande fjärrvärmeförsäljning främst i Berlin och Hamburg. 150 000 30 000 30 75 Inom elnät äger och opererar Vattenfall såväl högspänningsnät 20 minuter i Vattenfalls största vindkraftverk när det blåser bra. som region- och lokalnät. Totala antalet nätkunder uppgår till cirka 3,4 miljoner och antalet elkunder till cirka 2,9 miljoner. 1 GWh räcker för elbehovet i en stad av Lunds storlek (cirka 100 000 43%

120 000 24 000 24 60 42% invånare) under åtta timmar, produceras i Harsprångets vattenkraft-

37% Polen station på en timme eller i kärnkraftverket i Forsmark på 20 minuter. 35% 90 000 18 000 18 45 9 Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av 0,8 verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 27%. 1 TWh räcker för att driva två stora tidningspappersmaskiner i ett år. I mindre omfattning produceras även el. Distribution äger och 10 Polen Räcker för att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i 60 000 12 000 12 30 driver elnät samt distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst 23% i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder uppgår till cirka 1,1 fem månader. Produceras av Ringhals kärnkraftverk på 12 dagar. 20% Tyskland miljoner. 30 000 6 000 6 15 Extern nettoomsättning per marknad, Koncerngemensam verksamhet miljarder SEK Vattenfall Trading Services, Vattenfall Treasury och Vattenfall 0 0 0 0 Insurance är centrala stödfunktioner som hanterar koncernens Rörelseresultat exkl jämförelsestörande 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 2004 2005 poster per marknad, miljarder SEK risker och erbjuder marknadstillgång.

■ Omsättning (IFRS) ■ Avkastning på eget kapital1 (Sw.GAAP) ■ Fossilkraft ■ Rörelseresultat1 (Sw.GAAP) ■ Avkastning på eget kapital1 (IFRS) ■ Kärnkraft ■ Rörelseresultat1 (IFRS) ■ Avkastning på nettotillgångar1 (Sw.GAAP) ■ Vattenkraft Nyckelfakta Vattenfalls marknader 1) Exkl jämförelsestörande poster. ■ Avkastning på nettotillgångar1 (IFRS) 1) Vindkraft, biobränsle och avfall 1) Exkl jämförelsestörande poster. ingår i dessa volymer med sam- manlagt 0,6 TWh för 2004 och Norden Tyskland Polen Summa 0,5 TWh för 2005. 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Nyckelfakta (IFRS) Extern nettoomsättning, MSEK 40 712 38 843 70 304 63 514 8 790 7 421 129 1581 113 3662

3 4 2005 2004 2005 (EUR)1 Rörelseresultat, MSEK 16 845 12 215 10 221 4 591 842 711 27 730 17 112

Nettoomsättning, MSEK 129 158 113 366 13 697 Rörelseresultat exkl jämförelse- Rörelseresultat, MSEK 27 730 17 112 2 941 störande poster, MSEK 13 755 12 246 10 359 7 208 808 691 24 7445 19 3276 Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster, MSEK 24 744 19 327 2 624 Resultat före skatter, MSEK 26 319 14 614 2 791 Nettotillgångar, MSEK 77 190 57 377 68 717 68 040 9 295 7 321 155 237 131 622 Årets resultat, MSEK 20 518 9 604 2 176

Resultat per aktie, SEK 146,05 67,91 15,49 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Räntabilitet på eget kapital exkl jämförelsestörande poster, % 22,0 15,6 Elproduktion, TWh 89,8 88,4 75,9 75,5 3,4 3,2 169,1 167,1 Räntabilitet på nettotillgångar exkl jämförelsestörande poster, % 15,9 13,3 Totala tillgångar, MSEK 330 421 285 205 35 039 Värme, TWh 7,3 7,6 15,4 15,5 11,4 11,4 34,1 34,5 Soliditet, % 26,8 29,1 Intern tillförda medel (FFO), MSEK 31 386 24 302 3 328 Investeringar, MSEK 24 497 12 731 2 598 Antal kunder 1 291 000 1 278 000 3 399 000 3 393 000 1 104 000 1 101 000 5 794 000 5 772 000 Produktion: Vattenfall AB och Intellecta Communication AB. Foto: Bruno Ehrs, Elproduktion, TWh 169,1 167,1 Johnér och Vattenfall AB. Illustration: Mikael Jacobsson, Amigos. Tryck: Edita. Värmeproduktion, TWh 34,1 34,5 Antal medarbetare 8 788 8735 20 096 20 864 3 029 3 309 32 2317 33 0178 Copyright 2006, Vattenfall AB, Stockholm. Medelantal anställda i koncernen 32 231 33 017 1) I summan ingår segmentet Övrigt med 9 352 MSEK. 2) I summan ingår segmentet Övrigt med 3 588 MSEK. 3) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 1) Omräkningskurs 9,43 SEK/EUR. 4) I summan ingår segmentet Övrigt med —392 MSEK. 5) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 6) I summan ingår segmentet Övrigt med —805 MSEK. 7) Övriga länder ingår med 318 personer. 8) Övriga länder ingår med 109 personer. 117 fem ambitioner för att bli nummer ett årsredovisning 2005

Innehåll

Ekonomiskt kalendarium 2006 Koncernchefen har ordet 2—4 8 februari Bokslutskommuniké

a tenfall vat Mitten av mars Årsredovisning 2005 Viktiga händelser 5 27 april Tremånadersrapport Året i korthet 6—7 27 april Årsstämma Vattenfalls strategier 8—9 27 juli Sexmånadersrapport Vattenfalls omvärld 31 oktober Niomånadersrapport

RRDVSIG2 05 20 ÅRSREDOVISNING Den europeiska energimarknaden 12—15 Konkurrenssituationen 16—19 Investor Relations Prissättning 22—25 Klaus Aurich, [email protected] Monica Edblad, [email protected] Förnybar energi och energieffektivisering 26—29 Susanna Hjertonsson, [email protected] Telefon 08-739 50 00 Hållbarhetsarbete 30—31 Vattenfalls marknader Norden 34—36 Övriga publikationer September Hållbarhetsredovisning Tyskland 37—39 November Elmarknadsrapport Polen 42—43 Alla rapporter kan beställas från Fakta om Vattenfalls marknader 44—45 Vattenfall AB, 162 87 Stockholm Telefon 08-739 50 00, E-post info vattenfall.com Medarbetare och kompetens 48—49 @ Fem ambitioner för Bolagsstyrningsrapport 50—56 Ytterligare finansiell information Styrelsens rapport om internkontroll 57 finns på Vattenfalls webbplatser: att bli nummer ett www.vattenfall.se och www.vattenfall.com Styrelse och koncernledning 58—59 Risker och riskhantering 60—63

Ekonomisk information Förvaltningsberättelse 64—67 Koncernens finansiella rapporter 68—74 Koncernens Noter 76—103 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter 104—111 Vattenfall AB (publ) 162 87 Stockholm Förslag till vinstdisposition 112 Tel 08-739 50 00 Org.nr 556036-2138 Revisionsberättelse 112 www.vattenfall.com Nyckeltal, definitioner 113 www.vattenfall.se Flerårsöversikt 114 Kvartalsöversikt 115 Ord och förkortningar 116 Energitermer 117 vattenfall årsredovisning 2005 

ummer ett för kunden” för ett Nummer Bli ” Bli ara en attraktiv arbetsgivare attraktiv en ara V Bli en benchmark, en en benchmark, en Bli måttstock för branschen branschen för måttstock ummer ett för miljön” för ett Nummer Bli ” Bli ortsätta den den ortsätta F lönsamma tillväxten lönsamma Nu kraftsamlar vi och gör det utifrån ett starkt och gemensamt varumärke, varumärke, gemensamt och starkt ett utifrån det gör och vi kraftsamlar Nu tillväxt och lönsamhet. lönsamhet. och tillväxt strategiska flera göra måste vi att också innebär steg nästa ta Att ambitioner: strategiska fem våra är här Det prioriteringar. bättre resultat. Under 2005 har Vattenfall fortsatt att förbättra resultatet resultatet förbättra att fortsatt Vattenfall har 2005 Under steg resultat. nästa bättre för redo vi är Nu ytterligare. verksamheten god med effektiviserat energibolag och europeisk ledande ett vara att vision vår förverkliga att — våra värderingar och övertygelsen om att ett företag som tar ansvar presterar presterar ansvar tar som företag ett att om övertygelsen och värderingar våra - - - - ­ - - - En viktigEn förutsättning Vattenfallsför utveck lla affärsenheter skapar värde skapar affärsenheter lla

sker på marknadsmässigapå sker skaparvillkor.del Varje strukturtillinternationaliserade öppna marknader energiförsörjning.säkersamt Dettastorakräver av energimarknaderna av ettskapaatt viktig i en delär ringenfortsättaattkommer förändraövrig och el- energiområdet.på nästastegstoraMålbilden given. är ningskapitalVattenfallhar omfattande kunskaps- tors, KPI. Vi har skapat en positivutvecklingsspiralenskapat har Vi tors,KPI. tagen,affärslogiken kraftbranschen i har förändrats i förvaltautvecklavårtoch förtroendekapital. framgång.nästanmiljonervikunderi har 6 Totalt inom respektiveinomverksamhetsområde. kunnaatt För investeringarriskvilligaoch dessaföretag,är av ett ling är de alltöppnareenergimarknadernadeling är Europa. i Avregleringenår.mindreintegreringen tiopåän och landevarumärkesamtliga i effektivtländer attför mäta vår framgångmätavår PerformanceinförKey viIndica med skapa värde. Avräkningvärde.skapa med mellanaffärsenheterna grunden.Elbranschennärmastgått harfrånen feodal kopplad tillkopplad marknadsutvecklingen. dettaär Men konkurrenskraftigtfortsattsom Europaförmår att kapitalintensiv.stortanlägg mycket ettFörutom verksamhetel bred inomen på byggerkapitalsom självagrundenärkunskapkompetens vårför och hävda sig i en alltmeren globaliseradi sighävda värld.Globalise Det gäller att på en och sammaoch gångåstadkommaen gäller på Det att Sverige, Finland, Polen och Tyskland. Svenska folket,Tyskland.Svenska Finland, Sverige,och Polen och värme. Vi finns i hela värdekedjan i värdekedjanfyra i hela länder.finns värme. i Vi och enheterarbetarinriktningen med ledandebliatt energiförsörjning.europeiskaDenunionenstår inför konkurrenskraft,effektivitet och hållbara lösningar 2006arbetargemensamtettundersammanhål vi värde genom operativeffektivitet.genomvärde Alla våra affärs vill säga att varje del ska ha en egen bärkraftegendär en villoch haska varjesäga delatt vi drygt000derasanställda.vi 32 i djupet och Bredden 9 miljoner personer, äger företaget.miljonerägerpersoner,med 9 Frånoch Vattenfall. Vattenfallsaffärsmodell värdekedjan, det på bygger Verksamhetentillär väsentliga har delar lokal.Totalt Avregleringenmarknadskrafternalyftharin förei A ermorgon v - -

Resultatetställasska förhållande i tillresurser, de Vattenfalljanuarisedanbolagarbetat1 harsom

illväxt ger ökad kundnytta ökad ger illväxt skapsbas som liggerskapsbastillsom grund smartareför lösningar, som vi satt upp på koncernnivå har uppnåtts och de de och uppnåtts har koncernnivå på upp satt vi som användes för elproduktion och medförde att priset på på priset att medförde och elproduktion för användes med handelssystemet europeiska Det elpriserna. även resurserallteffektivare. Tillväxt bredare kun en ger tatet 5 515 MSEK och omsättningenMSEK.och MSEK 754 27 515 5 tatet i Danmark.i FörvärvetDanmarkstrategiskt eni är betydandeställning kraftvärmeinom vindkraftoch bedömare räknat med. med. räknat bedömare mycket viktig framgångmycket kärnaffärinnebärvåratt och medfört en hög volym till en låg kostnadsnivå. De mål De kostnadsnivå. låg tillen volym hög medförten med 13,9% till 129 158 MSEK. God vattentillgångi God MSEK. 158 till129 13,9% med gränsernaTyskland.och mellan Norden gaspriserna legat väsentligt mycket högre än mångaän högre väsentligtmycket gaspriserna legat kan,rättanvänd,betydandeskapa fördelar. utsläppsrätter som startade i januari 2005 har fungerathar 2005januari startadei som utsläppsrätter utsläppsrätter för koldioxid drevs upp och som följd som och upp drevs koldioxid för utsläppsrätter har också gynnats av högre marknadspriser på el samt el marknadspriser på högre gynnats av också har det kapital,förvaltar.detvi Energibranschen extremtär Sverige i kombination med vår produktionsmix harproduktionsmix vår med kombination i Sverige och tjänsterstarkaoch tillbokslutetDetför kunder. våra och samtidigtoch möjligheterökadegestill handelöver och Polen samtidigt verksamheterPolen som och utanför omsättningen 22 431 MSEK. 1999 blev rörelseresulblev omsättningen MSEK.1999 431 22 och gaspriser i Europa ledde till att kol i högre grad högre i kol tillatt ledde Europa i gaspriser och ökade med 28% till 24 744 MSEK och omsättningen och MSEK 744 till24 28% med ökade Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, jämförelsestörandeposter, exklusive Rörelseresultatet, effektivare processer och bättre utbud av produkter av effektivare bättreutbud processer och elproduktionen och verksamheten i Norden stärksverksamhetenelproduktionenNorden och i ett bättre utfall i vår terminshandel. Rekordhöga olje- olje- terminshandel.Rekordhöga vår utfall i bättre ett flerfaldigats omfattande genom Tyskland förvärv i flesta av våra verksamheter förbättrade sina resultat. Vi resultat. sina verksamheter förbättrade våra av flesta Europa sålts av. Under året etableradeåretVattenfall Under en såltsEuropa av. Under de senaste fem åren har bolagetsharårensenasteverksamhet fem de Under 2005visarstrategivårriktig.att växa äratt Storlek 2005 blev ett nytt rekordår i Vattenfalls historia.Vattenfalls i rekordår nytt ett blev 2005 Koncernchefen har ordet har Koncernchefen väl men priserna har på grund av de höga olje- och och olje- höga de av grund på harpriserna men väl Tillväxtenmöjligtanvändaattdettillgängliga gör 1992. Rörelseresultatet det året blev 5 590 MSEK och MSEK 590 5 Rörelseresultatet1992.blev året det T

Vattenfall idag, idag, Vattenfall imorgon och i ö i och imorgon

vattenfall årsredovisning 2005  vattenfall årsredovisning 2005  - - - Koncernchefen har ordet har Koncernchefen Vi på Vattenfalldennaförändringsvågpå ser Vi en som av kundens energipris. Det mesta pekar på att energikundensattenergipris. av mestapekarpå Det renskraftigaextremtomvärldsorienterade. även men nadsförutsättningarnadärmedenergiprisernaoch tekniskautmaningar. Koldioxidfri teknikbyg som framtidensenergiföretag måsteextremtvarakonkur förändras.styrmedelSkatterochallt större delblir en fektivitet.Energiförsörjningen införstår storaäven internationellt. Vi kommer att se nya lösningarinternationellt.nya seoch attkommer Vi på funktionalitet.självaföretagandetpå på kraven Även lagring av koldioxid samt ny kärnkraftlagringny samtkoldioxidfokus av i är mera avanceradeanläggningarmera alltstörrekravmed ger på förnybarapå ger energiresurser, avskiljning och kommer att bli en resurs som fårresursalltvärde.etthögresom en bli att kommer hos kundernaförbrukningsmönsterhos i energiefoch Detta kommer att leda tillsuccessivledaanpassningattDetta enkommer och dess roll är under kraftigunderärrolldess och förändring. Dagensoch - - - - Energiförsörjningengrundeni global,ärsåväl tora utmaningar framför oss framför utmaningar tora sammaansträngningar mänskligheten.hela av En tryggenergiförsörjning globalöppen en kräver förståelse.fungerandeVäl marknaderöppna nöd är förändras. i värdekedjanmåstebärasinaegnai kostnader,miljö beträffande efterfrågan. som utbud Växthuseffekten bara början, omvärlden och marknadenbarabörjan,omvärldenoch fortsätter att korssubventionermåsteavvecklas. kostnader och andrakostnaderexternaliteteroch måstepris,fåett Denna utveckling går hand i hand med att varjedelattDenna utveckling med hand i gårhand och åtgärderhanteraattochför dennagemenkräver ekonomi som bygger på ömsesidigpå byggeracceptanssom och ekonomi Energiföretagenstårinförutmaningar. stora Mark vändigasamhällsekonomiskskapaattför effektivitet. S - - - - - Det är vår uppgift och vårt ansvar att bidra tillattbidra ansvarvårtatt uppgiftoch vår är Det som helhet. Detta kräver storlek och finansiell styrka. och storlek kräver Detta helhet. som samhällsutveckling.Sådanahänsynlösningarta måste avgörande steg på den valda vägen, våra framgångarvåravägen, valda den på steg avgörande årsdenna i temagenomgående ett är som ambitioner nad bidrar till en effektivare energiförsörjningeffektivare tillbidrar en nad såväl i viblir bäst vara att redovisning Genom visarvägen. Lars G JosefssonLarsG Koncernchef tillnaturen,kunderna,medarbetarna samhället och fulltkoldioxid.Vattenfallglobaltkrävssättettprispå arbetaattfrån www.vattenfall.com). nu kommer Vi inom den europeiska kraftbranschen. Vi har tagitkraftbranschen.europeiskahar den Vi inom ledande. Dagens resurser, klokt använda, skapar ytteranvända,skaparkloktresurser, Dagens ledande. övermorgon. i och morgon ligareresurser i publiceraderapportenvi”Curbing Climate Change emittingbon society”(rapportenladdagårattner gör att vi nu kan växa vidare. Våra fem strategiska fem vidare.Våraväxa kan nu vi att gör har engagerat sig djupt i dennafråga,januarii engagerathari 2006 djupt sig uthålligmarknadsbaserad globallösningnivå.på hållbar en utvecklaenergilösningar i passar in som Sverige som i Europa. Vattenfall står för nytänkandeVattenfallförstårEuropa. i som Sverige vidarenäringsliförmåbranschattföroch egen vår pådrivandebliställaatten helhet och påkrav som vet Vattenfalls kunnande om kunder, teknik och mark teknik och Vattenfallskunder, kunnande om – An outline of a framework leading to a low car low frameworkleadinga a outlineto An of – - - - - -

Vi har beslutat investera i en pilotanläggningen beslutatharinvesterai Vi nergilösningar för en hållbar utveckling hållbar en för nergilösningar sätt och att liggaattförekonkurrenter.vårasteget och sätt Det av en god balansgodEnligt mellanekonomi.en miljö och av annatinvesteringsanalyservårasägeratt beståska att vi nu stårväsentligt nu viatt bättre rustadegjorde vi förän arna ska finnas på plats när de marknadsmässigaarna finnasplats de skanär på för nationen i SchwarzePumpeinledsnationeni denna sommar. räcka av möjligheter.Utmaningarna av räcka måsteomsättas tet tilltet satsningar förändringar.stora på 2005Under för att utvecklaattförkoldioxidfri kolkraftsteknik. Bygg framgångsriktföretagande förverkligavikan vår fem år sedan. Vi satsar på framtidenssatsarsedan.påår Vi fem teknik, en på i kommersielli verksamhet, vilketinnebär lösningatt proaktiv roll på marknaden och på en öppen dialogöppen en marknadenproaktivpå på rolloch modern, effektiv och modern,miljövänligeffektiv och teknologi. med vår omvärld. Genom att stå för moderntföroch ståatt omvärld.Genom vår med möjligheter.Uthålliga satsningar risktagandeoch finansiellamed resurser. Denna årsredovisning visar kräver stora företagkompetenskombinerakanstorakräver som har vi tagitviharnågra viktiga tydliggjorthar Vi steg. handlaralltfrånom miljöeffektivitet vardagsarbe i utsättningarnaarbetaruppstår.Vi uthålligt att med utvecklaresursbasvår kunnatillvaraatt förta dessa denna ska vi också göra vårtytterstagöraocksåvidenna ska välja attför För att växthuseffektenatt För ett ansvars hanterasska på E Koncernchefen har ordet har Koncernchefen vår ambition i form av en ny miljöpolicyblandny som en av form ambitioni vår vision att vara ett ledandeeuropeisktettvaravisionatt energiföretag. Vår ambition är att drivaattanläggningarvåraambitionär Vår bästapå

vattenfall årsredovisning 2005  Viktiga händelser

Viktiga händelser

Stora nätstörningar på grund av storm Satsningar på vindkraft I början av januari 2005 drabbades södra Sverige av I oktober beslöt Vattenfall att bygga en vindkrafts- ett omfattande oväder med vindar av orkanstyrka. park vid Lillgrund i Öresund. Lillgrund är den Skadorna på skog, infrastruktur och elnät blev enor- största satsningen på vindkraft i Sverige och en av de ma. Vattenfalls kostnader för reparationer av elnäten, största i Europa. Vattenfall har också förvärvat rät- avbrottsgarantier, skadestånd och efterarbete uppgick tigheterna att utveckla den svenska delen av Kriegers till drygt 500 MSEK. Flak i Östersjön.

Förvärv i Danmark Ny energilag i Tyskland I april förvärvade Vattenfall 35,3% av aktierna i danska Den 13 juli trädde den nya tyska energilagen Elsam för cirka 10,3 miljarder SEK. I juni slöts ett prin- (EnWG) i kraft. Därmed kunde den nya tyska nät- cipavtal med det danska olje- och gasföretaget Dong myndigheten, Bundesnetzagentur, starta sitt arbete. enligt vilket Vattenfall, i utbyte mot aktieposten i Inledningsvis måste alla tariffändringar godkännas Elsam samt vår andel i Avedöre 2, övertar produktions- av nätmyndigheten. Målsättningen är att under 2007 tillgångar. (Läs mer på sidan 36 och 64.) övergå till en incitamentsbaserad regleringsmodell.

Öppen bolagsstämma Inlösen av minoritetsandelar i Tyskland Den 26 april höll Vattenfall sin första öppna bolags- Vattenfall tillkännagav i augusti att aktieinnehavet stämma. Tidigare har stämman endast varit öppen för i det börsnoterade tyska dotterbolaget Vattenfall svenska riksdagsmän. Mer än 250 personer besökte Europe AG överstiger 95%. I december beslutades att stämman. Efter den formella delen gavs möjlighet i mars 2006 hålla en extra bolagsstämma i Vattenfall för allmänheten att ställa frågor direkt till Vattenfalls Europe AG i syfte att besluta om inlösen av minori- styrelseordförande och verkställande direktör. tetsägarnas aktier.

Stängning av Barsebäck Ett gemensamt varumärke byggs upp I enlighet med regeringens beslut och gällande lag Den 1 januari 2006 bytte Vattenfalls tyska dotterbo- stängdes den andra reaktorn i det svenska kärnkraft- lag Bewag och HEW samt det polska dotterbolaget verket Barsebäck den 31 maj. Hela Barsebäcksverket är EW namn till Vattenfall. Inom det polska dotterbo- därmed stängt. Efter förhandlingar mellan svenska sta- laget GZE har två affärsenheter bildats som nu agerar ten, E.ON och Vattenfall träffades i november en över- på marknaden i Vattenfalls namn. enskommelse om marknadsmässig ersättning för den uteblivna produktionen i Barsebäck 2. (Se sidan 65.) Ökade energiskatter i Sverige Riksdagen beslutade att med verkan från och med Pilotanläggning för koldioxidfritt kolkraftverk den 1 januari 2006 höja fastighetsskatten på vatten- I maj meddelades att Vattenfall kommer att bygga kraft och skatten på installerad kärnkraftskapacitet.

världens första pilotanläggning för ett koldioxidfritt För Vattenfall innebär detta höjda årliga kostnader 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat kolkraftverk, baserad på så kallad oxyfuelteknik1. med cirka 1,5 miljarder SEK. Anläggningen byggs i anslutning till Vattenfalls kol- kraftverk Schwarze Pumpe i östra Tyskland, till en investeringssumma på omkring 370 MSEK. Idrift- tagning beräknas ske 2008.

1) Koldioxiden från förbränningen avskiljs och görs flytande för att sedan lagras i berggrunden.

 - - - 2005

2004 2003 0 20 000 20 60 00060 40 00040 80 00080 Av rörelseresultatet 2005 rörelseresultatet Av jämförelsestörande exkl för Norden svarar poster, och 42% Tyskland 55%, 3%. för Polen Nettoskuld,kvartalsvis Rörelseresultatförbätt hänförlig främst är ringen även men Tyskland till redo Polen och Norden rörelseresultat. bättre visar för Polen i Förbättringen huvudsakligen dock klaras valutakursförändringar. av MSEK 100 000 100 0 0,9 1,5 1,2 0,6 ggr 0,3 2005 2005 till 64,3 Mdr SEK SEK Mdr 64,3 till 2004 2004 2003 2003 0 0 Nettoskuld Totala skulder Totala (Sw.GAAP) ggr netto, Skuldsättningsgrad, (IFRS) ggr netto, Skuldsättningsgrad, 2 500 2 7 500 7 5 000 5 20 000 20 60 00060 40 00040 80 00080 12 500 12 10 000 10 100 000 100 ■ Skuldsättning ■ ■ ■ MSEK Rörelseresultat,kvartalsvis MSEK Nettoskulden ökade med 8,9 8,9 med ökade Nettoskulden SEK Mdr årsskiftet med jämfört Nettoskuldenfrämstökade förvärvet till av följd av danskaaktieri energiföretagetMSEK) 325 Elsam(10 utdelningstor tillen ägaren,och svenska staten MSEK).600 (5 Rörelseresultatet exkl exkl Rörelseresultatet ökade poster jämförelsestörande 327) (19 MSEK 744 24 till 28% med - - - 2005 2004

2003 0 Förnyelseinvesteringar Tillväxtinvesteringar 5 000 5 15 000 15 10 000 10 20 000 20 25 000 25 ■ ■ Investeringar MSEK ningsvolymer i Norden Norden i ningsvolymer valuta samt Polen och starkare kurseffekter; PLN. och EUR Omsättningenökade högre av främsttillföljd Tysk elmarknadspriser i försälj högre något land, (113 366) (113

2005 2005 , kvartalsvis, 1 2004 2004

2003 2003 0

0 verksamhetenminusförnyelse­ investeringar. Kassaflöde från löpandeden 10 000 10 20 000 20 1 500 1 4 500 4 7 500 7 30 000 30 50 00050 40 00040 3 000 3 6 000 6 1) 1) Fritt kassaflöde Fritt MSEK Nettoomsättning,kvartalsvis MSEK till 14 341 MSEK (15 684) (15 MSEK 341 14 till Fritt kassaflöde uppgick uppgick kassaflöde Fritt Resultat per aktie steg med med steg aktie per Resultat (67,91) SEK 146,05 till 215% Omsättningen ökade med 13,9% 13,9% med ökade Omsättningen MSEK 158 129 till

Året i korthet: Nyckeltal korthet: i Året Året i korthet i Året

vattenfall årsredovisning 2005  vattenfall årsredovisning 2005  1 2

S&P A—2 A—2 A—2 A—2 A—2 2005 35,9 5 8005 16 178 16 05

Kortfristig 03 P—1 P—1 P—1 P—1 P—2 Moody’s 01 47,6 2004

5 6005

776 11

99 A— A— A— A— A— S&P 97

2003 26,3 95 Långfristig 123 9 2 4002 A3 A3 A3 A3 A2 2005 Moody’s 6 0 12 18 24 Avkastning, % Avkastning, 30

2002 22,1

675 1 7 566 7 ­ 2005 2004 2003 2002 2001 2004 Året i korthet: Mål och utfall och Mål korthet: i Året

2001 24,6 190 4

1 030 1 , , , efter skatt skatt efter 1 1 1 1 -

2003 990 2000 33,3 970 2 (Sw. GAAP)(Sw.

(Sw. GAAP tom Q3 2004) Q3 GAAPtom (Sw. 2002 uppgick till 15,9% (13,3). (13,3). tilluppgick 15,9% 1 0 Avkastning på eget kapital efter skatt efter kapital eget på Avkastning kvartal fyra rullande skatt efter kapital eget på Avkastning (IFRS) kvartal fyra rullande skatt efter kapital eget på Avkastning år fyra rullande tenfallsratingfrån tillA3 A2 Governmentnya sintill av följd (GRI)-metodik.IssuerRelated ratinginstitutenBåda ändrade frånoutlookstabilsin till positiv. för 2005 uppgick till 22,0% (15,6). (15,6). 22,0% till uppgick 2005 för gångar Avkastningenkoncernensnettotillpå Moody’s uppgraderade  Moody’s Vat (5,9). gånger 8,4 jämförelsestörandeexklposter, blev, 2005 förUtfallet Avkastningen på eget kapital eget på Avkastningen Avkastningsmål, 15% Avkastningsmål,

4 500 4 9 000 9

—4 500 —4 —9 000—9 Värdeskapande nettotillgångar) på avkastning 11% resultatkrav, koncernens och resultatuppnått mellan(Skillnaden MSEK

• MSEK resultatÅrets Utdelning nettoresultatetav % Exklkompensation 1) stängningför Barsebäckav 2. Föreslagen 2) utdelning. • ■ ■ ■ Exkljämförelsestörande 1) poster. • • ■ Utfall -

- - - - -

stänga gapet. Överstigerstängaresultatetgapet. sammaexpansionsmöjligheter. stabil utdelning som normalt ska mot ska normalt som utdelning stabil nettoresultatet. av tredjedel en svara som avkastning på nettotillgångar, avkastningpå som är 15% på eget kapital efter skatt. efter kapital eget på 15% är tatet kravet ska åtgärder vidtas för attåtgärdervidtasför ska kravet tatet tiga krav på lönsamhet, uttrycktlönsamhet, på krav tiga för värdeskapande för varje affärsvärdeskapandevarjeförför motsvarar detta en avkastning på avkastningpå en detta motsvarar graden ska vara 3,5 tillgånger.graden3,5vara 5 ska kravet kan affärsenhetenkan kravetlön söka kallas för ”Gap”. Understiger resulUnderstiger kallas”Gap”. för kreditvärderingssynpunktbehålla upp omräknas tillupp individuella mål kravdetta värdeskapande och hetens Det avkastningskrav Det ägarenställt Det är Vattenfallsär Det avsiktfrånatt mål Finansiella enhet. Skillnadenenhet. mellanaffärsen en rating på SingleratingA-nivå.enpå Räntetäckning Rating Lönsamhet Omräknat till koncernens långsik Omräknattillkoncernens Utdelningspolicy Ägarensräntetäcknings-attmålär Avsikten är att hålla en långsiktigt en hålla att är Avsikten Ägarens långsiktigaÄgarensavkastningsmål 11% före skatt. före 11% Värdeskapande

trategier för för trategier Institutionella beslut på såväl europeisk som nationell nivå, exempelvis avseende avseende exempelvis nivå, nationell som europeisk såväl på beslut Institutionella Konkurrenter fortsätter att expandera och kan komma att få mer dominanta positioner positioner dominanta mer få att komma kan och expandera att fortsätter Konkurrenter Vattenfalls påverka kan beskattning och regelverk i ändringar Eventuella Vattenfalls erfarenheter av olika kraftslag utgör en stark bas för att utveckla företagets företagets utveckla att för bas stark en utgör kraftslag olika av erfarenheter Vattenfalls Vår starka position i Nordeuropa går att utveckla vidare. utveckla att går Nordeuropa i position starka Vår Konsolideringen av den europeiska energimarknaden skapar tillfällen för nya förvärv. förvärv. nya för tillfällen skapar energimarknaden europeiska den av Konsolideringen förvärv integrera att av erfarenhet vår och marknader konkurrensutsatta vid vana Vår Det åldrande kraftanläggningsbeståndet i Europa och det därmed ökande därmed det och Europa i kraftanläggningsbeståndet åldrande Det tilldelning av utsläppsrätter, kan påverka Vattenfalls konkurrenskraft negativt. konkurrenskraft Vattenfalls påverka kan utsläppsrätter, av tilldelning konkurrenskraft och i förlängningen försämra lönsamheten. försämra förlängningen i och konkurrenskraft på Vattenfalls hemmamarknader. Vattenfalls på produktionsanläggningar mot ökad effektivitet och höga krav på miljöprestanda. på krav höga och effektivitet ökad mot produktionsanläggningar gör Vattenfall väl rustat för att agera offensivt. agera att för rustat väl Vattenfall gör kraftproduktion. ersättningsbehovet skapar intressanta möjligheter för investeringar i ny ny i investeringar för möjligheter intressanta skapar ersättningsbehovet Vattenfall har formulerat ett antal strategiska ambitioner som styr beslutsfattandet och beslutsfattandet styr som ambitioner strategiska antal ett formulerat har Vattenfall vårt i bidra att ledstjärna: övergripande gemensam en har Alla framöver. satsningarna energibolag. europeiskt ledande ett vara att arbete • • • Men det finns också utmaningar som måste tacklas på väg mot visionen, till exempel: till visionen, mot väg på tacklas måste som utmaningar också finns det Men • • • • • Kraftindustrin är inne i en ny utvecklingsfas där Vattenfall ser många möjligheter, möjligheter, många ser Vattenfall där utvecklingsfas ny en i inne är Kraftindustrin exempel: till fortsätta. ledande europeiskt energibolag. Detta ska ske främst genom lönsam tillväxt. Samtidigt Samtidigt tillväxt. lönsam genom främst ske ska Detta energibolag. europeiskt ledande den förbättra ytterligare och upprätthålla att med arbeta ständigt Vattenfall måste förväntas prispress och konkurrens ökad där bransch en i effektiviteten operativa Strategin framöver kommer i första hand att inriktas mot Vattenfalls vision: att vara ett ett vara att vision: Vattenfalls mot inriktas att hand första i kommer framöver Strategin förmåga att skapa värde och att integrera och konsolidera de förvärvade bolagen. Båda bolagen. förvärvade de konsolidera och integrera att och värde skapa att förmåga resultat. lyckat med genomförts har delarna Efter en period av snabb tillväxt har Vattenfall sedan 2001 arbetat med att konsolidera konsolidera att med arbetat 2001 sedan Vattenfall har tillväxt snabb av period en Efter företagets förbättra att delar, två allt framför av bestått har arbete Detta verksamheten. Vattenfalls strategier Vattenfalls

europeiskt ledarskap europeiskt S

vattenfall årsredovisning 2005  Vattenfalls strategier

Våra fem strategiska ambitioner

Fortsätta den lönsamma tillväxten Hur? De senaste fem åren har Vattenfalls omsättning fyrdubblats ✔ Löpande utvärdera möjliga förvärv och investeringar i utökad samtidigt som vi har skapat goda förutsättningar för fram­ kapacitet och leveransförmåga. Geografisk expansion kommer tida tillväxt. Lönsam tillväxt är nödvändigt om Vattenfall ska primärt att ske i eller kring regioner där Vattenfall redan är eta­ fortsätta vara konkurrenskraftigt, skapa värden och vara en blerat. positiv kraft i branschen för att stödja en hållbar utveckling av ✔ Växa med inriktningen att även fortsättningsvis vara ett vertikalt samhället. Storlek ger en rad viktiga strategiska fördelar, till integrerat energibolag med fokus på produktion av el och värme. exempel marknadsposition, finansiell styrka samt förmåga att Naturgas kan vara ett attraktivt förvärvsområde, dels som insats­ sprida risker. Därutöver finns operationella fördelar, såsom mer vara för värme- och elproduktion, dels med tanke på ökad konver­ kostnadseffektiva inköp och en effektivare administration, vilka gens mellan el- och gasmarknaderna. också ökar lönsamheten.

Bli en benchmark, en måttstock för branschen Ökad konkurrens och prispress kommer att vara en ihållande ✔ Utvidga effektivitetsarbetet till att omfatta hela organisationen. trend på den europeiska energimarknaden. För att möta denna ✔ Kontinuerligt förbättra uppföljningssystemen. utmaning, och behålla konkurrenskraften, måste Vattenfall hålla fortsatt fokus på operationell effektivitet och värdeskapande. ✔ Verkställa strategier för att utnyttja skalfördelar inom IT-investe­ De senaste åren har Vattenfall effektiviserats avsevärt och ringar och inköp. sänkt sina kostnader, men detta har till största delen skett på ✔ Ytterligare fortsätta förbättra och centralt samordna kapacitets­ regional nivå. Nästa utmaning är att ta tillvara synergier och styrning. möjligheter för effektivisering i hela företaget och därigenom kunna expandera med fortsatt god lönsamhet.

Bli ”Nummer ett för kunden” Vattenfall har nästan sex miljoner kunder. Att ha nöjda kunder ✔ Garantera konkurrenskraftig prissättning och samtidigt tillhanda­ som hyser förtroende för företaget är både en nödvändighet hålla bästa möjliga service. och förutsättning för att få acceptans för företagets verksamhet ✔ Skapa ett sammanhållet varumärke för alla delar av vårt företag och kunna utveckla nya lösningar. Målet är att vi ska vinna mark­ för att bättre och tydligare kunna möta kunden, med ett ansikte. nadsandelar samtidigt som kundnöjdheten ska fortsätta öka — allt under bibehållen eller stärkt lönsamhet. ✔ Förenkla för kunden i alla delar av försäljningskedjan. ✔ Mäta och följa upp kundnöjdhet för att kunna vidta förbättringsåt­ gärder. ✔ Skapa koordination mellan affärsenheternas kundservice.

Bli ”Nummer ett för miljön” Utmaningarna för energibranschen att bidra till en hållbar ✔ Investera i energiproduktion som genererar lite eller inga koldi­ utveckling av samhället växer ständigt. Samtidigt ökar kun­ oxidutsläpp samt i teknik för minskade utsläpp i de fossileldade skapen om de miljöproblem som vi måste tackla. I takt med kraftverken. globalisering, teknikutveckling och övergången till en mer strikt ✔ Öka kapaciteten i befintliga anläggningar som inte genererar lagstiftning, har relevansen i vår ambition att bli ledande inom koldioxid. miljöområdet ytterligare förstärkts. Vårt mål är att hitta lös­ ningar som minskar koldioxidutsläpp och att ha en ledande roll ✔ Fortsätta att investera i vindkraft och öka andelen biobränsle, inom förnybar el- och värmeproduktion. givet attraktiva kommersiella förutsättningar. ✔ Öka effektiviteten i produktion och överföring av el. ✔ Skapa bättre system och processer för att styra och följa upp miljöarbetet.

Vara en attraktiv arbetsgivare Vattenfalls framgång är beroende av att vi har ett bra ledarskap, ✔ Stärka ledarskapet genom en förstklassig ledarförsörjnings- rätt kompetens och starkt engagerade medarbetare. Vattenfall process och koncernövergripande program för chefsutveckling. står inför ett generationsskifte som innebär en stor utmaning. ✔ Genomföra långsiktig strategisk kompetensplanering inom hela Samtidigt som erfarna personer med unik kunskap slutar koncernen. minskar studenternas intresse för teknologi. Men Vattenfall a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat har resurser och strategier för att skapa förutsättningar att ✔ Kontinuerligt kompetensutveckla medarbetarna, baserat på de attrahera, utveckla och behålla ledande kompetens och moti­ affärsmässiga behoven. vera medarbetare att prestera på topp. ✔ Årligen genomföra medarbetarundersökningen ”My Opinion” för att få underlag till förbättringar och stärka medarbetarnas enga­ gemang. ✔ Erbjuda alla medarbetare en säker, hälsosam och stimulerande arbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt. ✔ Fortsätta utveckla flexibla löne- och belöningsmodeller som stödjer koncernens långsiktiga mål.

 ­ Resultatetåretsräkenskaper;tydligtsynsi högrealltvinster kostnader, till exempel genom ett Fuel Managementexempel kostnader,genomtillFuel ettför System i Warszava.i HeatPolandsamtliganedjobbarstrukturerat mycket få att för tatutvecklingenstarkkostnadsmedvetenhet.en är Vattenfall (en fördubbling successivt(en ensedanoch 2002)produktionökad av såväl el som värme. En viktigförklaringvärme.somEn positivaden el såvälresul till av optimeraattbränslemängden produktionen.i avregleras,VattenfallsägerHeatPolandpåJacekDrezewski, VD ­ ­ ­ ­ äxten v insten stadigt genom genom stadigt insten are produktion” are v v

ortsätta den lönsammatill denortsätta —Värmeproduktionenföretagetsi samtliga anläggningar kom har företaget optimerat energiproduktionen genom att öka andelen andelen öka att genom energiproduktionen optimerat företaget har el. och värme av produktion samtidig säga vill det kraftvärme, Dubbla försäljningsintäkter per anställd jämfört med konkurrenter med jämfört anställd per försäljningsintäkter Dubbla ökat.Samtidigtelpriserna marknadenharatttaktmed i gåttupp pletteraselproduktion,mednu gjortvilketelvolymenatt stadigt mark, en måttstock på den polska energimarknaden. Under 2005 Under energimarknaden. polska den på måttstock en mark, na och successivt minskade kostnader. Vattenfall Heat Poland (tidi Poland Heat Vattenfall kostnader. minskade successivt och na

gare EW) har gått från klarhet till klarhet och utgör i dag en bench en dag i utgör och klarhet till klarhet från gått har EW) gare effekti ”Vi ökar ökar F ”Vi

vattenfall årsredovisning 2005 0 1 vattenfall årsredovisning 2005 11 ­ ­ ­ ­ ­ ­ och gaseldadeoch - kraft anmark D Köpetinnebär Vattenfallkolattfemöver tar Affärenstärker ocksåVattenkrafts satsning förnybarapå ener —Förutom att vi ser det som en investering—Förutomensomeffektivdet seren vi lönsamatt och i —Utvecklingennationellenfrån europeisk entill energimarknad tor investeringtor i MikaelMergersKramer,chefförAcquisitions & inomVattenfall. innebärnödvändigtärdetatt fortsättaattbibehålla ska vi omväxa I juni2005efterI blevdetnågra månaders förhandlingar medenergi tionskapacitetenElsam/E2.i Årsproduktionen anläggningarnafrån marksamman huvudmarknadervåra Nordeni Tyskland,ochsäger företaget blir nu en av Europasföretagetstörstaav femen blir vindkraftsproducenter.nu företagetDongproduktionskapaklartav Vattenfallatt 24% över tar är 6 TWh el och 6 TWhvärme.6 ochTWhel 6 är energibolag,sägerMikael Kramer. slagtjugodubblasettgikällor. I Vattenfalls vindkraftskapacitet, och citeten i de danskadeföretagen citeteni ElsamE2.och S vår positionvår visionenkunnaochnå ledandeett varaatt europeiskt verksamhetnordiskapassarsomvår i brastrategiknyter såDan värmeverkstorandelenochvindkraft, motsvarande produkav 24% ­ ­ ­ ­ ­

Enligt EU:s direktiv ska samtliga länder i unionen ha en avreg en unionenha samtliga länderi ska direktiv EU:sEnligt 2002hadeVattenfallHeatPoland000nästan anställda 3 —Men vårt företag är redo för framtiden och vi kan anta utmaantakanframtiden viför—Menredo och vårtföretagär —Vi har slimmatharorganisationen —Vi fortsättanogkanrejältoch lite fortfarande—Detär långtinnankvarliberaliseringen den av —Vi börjadeomstrukturering—Vi vår sedandessratioharoch 2001 lerad elmarknad år 2007. När detta sker i Polen är Vattenfall Heat Vattenfall är Polen i sker dettaNär 2007. elmarknadleradår Poland minst lika förberedd som sina starkastekonkurrenter. sina förberedd somlika minstPoland Men de kraftigastedeMen kostnadsminskningarna effektien berorpå till innan vi är färdiga.satsarenbartkärnverksamhet:ärNuvår innanvi vi tillpå företag. ningenstarkmarknadsposition,utifrånen avslutarJacekDre polskamarknaden motstånd vissadel färdig. finns Deten är i naliseratsamtligaverksamheter outsourcatoch delarstoraav vare produktion.vare serviceorganisation,vår sägerJacekDrezewski. att produceraattsäger el,värmeJacekDrezewski.och zewski. — idag är antalet nere på drygt 1 200personer.drygtantalet1 påidagärnere — Vattenfalls omvärld: Den europeiska energimarknaden

Energimarknad i omvandling

2005 infördes ett nytt handelssystem för utsläppsrätter för koldioxid inom EU, vilket tydligt påverkade elpriserna. Den europeiska elmarknaden har fortfarande en viss överkapacitet, men på sikt krävs nya kraftanläggningar.

Den historiskt mycket reglerade energisektorn har för- mare än på elmarknaden (se faktaruta om Gasmark- ändrats radikalt de senaste 15 åren. Avregleringar och naden på sidan 15). internationalisering, som till stor del drivits av EU, har lett till att flera elmarknader nu är helt öppna för kon- Ojämn utveckling på elmarknaderna kurrens (se karta sidan 13). Enligt EU:s elmarknadsdi- Förändringarna har medfört pris- och kostnadspress, rektiv är avsikten att samtliga länder ska ha avreglerat lägre marginaler i försäljningsledet och ökad kon- sina elmarknader och öppnat för konkurrens till 100% kurrens. Konsumenterna kan nu fritt välja elleveran- senast 1 juli 2007. tör och har fått ökade möjligheter att själva anpassa Skillnaderna mellan hur långt länderna kommit pris- och riskprofil. Ett flertal studier, till exempel med avregleringen är fortfarande stora och Euro- den svenska El- och gasmarknadsutredningen, visar peiska kommissionen fortsätter därför att driva på att den avreglerade nordiska elmarknaden fungerar utvecklingen och integrationen över gränserna. Målet väl. En del andra elmarknader i Europa har ännu är att öka konkurrensen och att integrera nationella inte utvecklats till likvida regionala marknader. På marknader till större regionala marknader. nationella marknader finns en hög marknadskon- Avsikten är även att naturgasmarknaden ska vara centration och kundernas valmöjligheter är små. avreglerad senast 2007, men inom detta område har Prisutvecklingen de senaste två åren har lett till utvecklingen mot ökad konkurrens gått långsam- kraftiga protester från kunder, framför allt från den elintensiva industrin i Europa.

Handeln med utsläppsrätter Mot denna bakgrund påbörjade EU:s konkurrensmyndighet i juni 2005 en så kallad Sector Inquiry på el- och gasmarknaderna. En pre- liminär rapport presenterades den 16 februari 2006 och en slutrapport Nationell myndighet Fördelning av Nationell myndighet förväntas i slutet av 2006. utsläppsrätter Redovisning av Handeln med utsläppsrätter utsläpp Ett av vår tids mest allvarliga mil-

Marknad jöproblem – den pågående klimat- förändringen – är en fråga som inte

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat bara dominerar den europeiska miljödiskussionen, utan även i hög grad påverkar den globala energi-

De olika ländernas allokeringsplaner för utsläppsrätter sätter ett tak för hur stora utsläppen får vara. Ener­ marknaden. Enligt Kyotoprotokol- gi- och industrianläggningar tilldelas sedan utsläppsrätter upp till det totala taket. Genom handelssystemet för utsläppsrätter skapas möjligheter för företagen att prioritera de billigaste sätten att få ner sina utsläpp. let har EU:s medlemsstater förplik- Producenterna kan välja mellan att genomföra tekniska åtgärder för att minska utsläppen, köpa ytterligare tat sig att minska sina totala utsläpp utsläppsrätter eller avstå från att producera och istället sälja sina utsläppsrätter på marknaden. Detta leder till att åtgärderna för att minska utsläppen styrs dit de är mest kostnadseffektiva. av växthusgaser med 8% till 2012

12 vattenfall årsredovisning 2005 13 - - - - - 4 Marknadsöppning 143 7 200 hushållskunderför i helaEU Handel med 2005 utsläppsrätter påbörjasinomEU 31 51 7 7 88 10 hushållskunder 53 7 - Marknadsöppning 4 26 131 för ickeför helaEU i 200 38 1 146 62 13 2 62 12 322 elcertifikatSverige införs i 36 120 554

60 EU:s nya elmarknadsdirektivEU:snya med

Systemet omfattarSystemet tillbörjanendastener en 6 3 110 lika metoder att reglera nätbolagen reglera att metoder lika O värdekedjan hela låg monopolstrukturen gamla den I försäljning och distribution transmission, produktion, – särredovis på krav utan företag, samma i regel som – försälj och produktion har avregleringarna Efter ning. distri och transmission medan konkurrensutsatts, ning reglerade. förblivit monopol, naturliga är vilka bution, att minska utsläppen, vilket leder till att åtgärderna att till leder vilket utsläppen, minska att kostnadseffektiva. mest är de dit styrs gianläggningarvissatungaoch industribranscher. utsläppsrätterSlutsatsenårshandelmed efterettatt är handelssystemetfungeratpriserna harDäremotväl. utsläppsrätterpå flestabetydligtlegatde vad änhögre bedömareräknatvilket med,därmed påverkathar elprisernaförväntatän mer Prissättunder(läs mer sidan24). ningpå 200 bestämmelserblandomannat åtskillnad av verksamheter, 88 ­ Dendanska 477 - - - 390 1999 marknadenavregleras - - ­ 2004,TWh)

9 Dentyskamark 25 Vattenfalls omvärld: Den europeiska energimarknaden europeiska Den omvärld: Vattenfalls –2012. 8 260 1998 nadenavregleras (Konsumtion ­ 51 Densvenska markna marknadsdirektiv l 1996 avregleras,den EU:sförsta e Denfinska elmark 5 199 nadenavregleras Dennorska 1991 elmarknaden avregleras kandidatland land - - EU EU Ingen eller viss avreglering.viss eller Ingen 2007. avreglerade bli att Förväntas Heltavreglerade. Delvisavreglerade. Elmarknaden i Syftet med handelssystemet är att bidra till att EU:s EU:s att till bidra att är handelssystemet med Syftet

2003. Källa:International EnergyAgency

1989 Storbritannien avregleras

ter. På detta sätt ska ekonomiska incitament ges till att till ges incitament ekonomiska ska sätt detta På ter. av utsläpp lägre med produktion i investeringar öka avvägning en göra alltid måste Företagen koldioxid. för åtgärder tekniska och utsläppsrätter av köp mellan nås. Detta ska ske på ett kostnadseffektivt och samhällsoch kostnadseffektivt ett på ske ska Detta nås. fördela att genom sker Detta sätt. effektivt ekonomiskt anläggningartill takfastlagt ett till upp utsläppsrätter koldi ut släpper som MW) 20 över på effekt en (med takt i och utsläppen begränsar taket fastlagda Det oxid. utsläppsrät på marknadsvärdet stiger brist ökande med EU i januariutsläppssystemhandelmedi för2005 ett EU rätter,vilketenbartidag omfattar koldioxid.Den förstahandelsperioden pågår2007mellan 2005och andrahandelsperiodenden och 200avser upp Kyotoprotokollet under åtagande klimatmåloch jämfört med 1990. För att minska de utsläpp som germinskaatt utsläppsom jämförtFörde 1990. med kalladetillså denväxthuseffekten upphov införde Viktiga händelser1989—2007 Viktiga Källa:EURELECTRIC LatestIndustry statistics. 1) Graden av avreglering utgår från Europeiska från utgåravreglering av Graden del stor hur av kommissionensskattning på energivolymenräknat totala den av ärmarknaden som konsumtionkundernas för. avreglerad Den europeiska elmarknaden europeiska Den

Vattenfalls omvärld: Den europeiska energimarknaden

Nätverksamhet är ett naturligt monopol eftersom det I Sverige har reglermyndigheten utvecklat en kal­ vore samhällsekonomiskt olönsamt att införa konkur- kylmodell, den så kallade Nätnyttomodellen, för rens genom att exempelvis bygga parallella elledningar. skälighetsbedömning av nätföretagens nättariffer. Avgifterna för att använda näten övervakas och reg- Modellen beräknar nätföretagens prestation, den så leras därför av en oberoende myndighet. Principerna kallade nätnyttan, utifrån ett fiktivt nät. Den beräk- för detta varierar mellan olika länder och det finns nade nätnyttan anger i princip en, enligt modellen, flera olika modeller för reglering, exempelvis avkast- tillåten intäktsnivå. Relationen mellan den beräk- ningsreglering, kostnadsbaserad reglering och inci- nade intäktsnivån och verkliga intäkter, den så tamentsbaserad reglering. Därutöver kan regleringen kallade debiteringsgraden, ligger sedan till grund ske på två olika sätt: ex ante-reglering, då nättarifferna för myndighetens prövning av bolagens nätavgifter. (eller åtminstone modellen för hur tarifferna beräknas) Modellen och dess tillämpning är starkt ifrågasatt av godkänns av myndigheterna i förväg, och ex post-reg- många nätföretag och Vattenfall anser att modellen lering, då nättarifferna kontrolleras av myndigheten i inte strikt kan användas för reglering på det sätt som efterhand. EU-kommissionen förordar ex ante-regle- hittills skett. ring. Gemensamt för all lagstiftning och övervakning I Finland togs en ny modell i bruk 2005 som base- är att den måste: ras på avkastningsreglering. • Möjliggöra anslutning och utnyttjande av näten för Tyskland har tidigare haft frivilliga branschöver- alla användare till icke diskriminerande villkor enskommelser, men har nu infört ex ante-reglering. • Ge nätägaren rimlig avkastning på investerat kapital Den 13 juli trädde den nya tyska energilagen (EnWG) • Ge nätoperatörerna möjlighet och incitament att i kraft. Därmed kan den nya tyska nätmyndigheten, öka effektivitet och leveranssäkerhet Bundesnetzagentur, starta sitt arbete. Inledningsvis • Skydda kunden från att monopolställningen miss- måste alla tariffändringar godkännas av nätmyndig- brukas. heten, men avsikten är att under 2007 övergå till en incitamentsbaserad regleringsmodell. I Polen regleras nättarifferna enligt en ex-ante- Elkonsumtion — Prognos cost-plus modell där tarifferna godkänns i förhand. Från och med 2005 får även kapitalkostnader ingå i Förväntad årlig Efterfrågan el tillväxt, % beräkningen av den totala kostnaden. Länder/Regioner TWh, 2004 2002—2010 Cypern och Malta 6 5,82 Utbud och efterfrågan på Grekland 53 4,7 Irland 25 3,9 Europas elmarknader Iberiska halvön 311 3,6 I Europa finns sammanlagt 240 miljoner elkunder, Italien 322 3,1 Benelux 204 2,1 varav nästan 20% i Tyskland och ungefär 12–13% Andra östeuropeiska länder1 162 2,0 vardera i Storbritannien, Frankrike och Italien. Den Storbritannien 390 1,9 totala elförbrukningen i Europa (EU 25 samt Norge Polen 131 1,73 Österrike 62 1,7 och Schweiz) var 3 150 TWh 2004. Konsumtionen Frankrike 477 1,6 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat förväntas öka med i snitt 1,7% per år fram till 2010, Schweiz 60 1,4 Norden 397 0,63 mest i Sydeuropa och Centralösteuropa. Tyskland 554 0,53 I Europa finns fortfarande en viss överkapacitet men den håller på att minska genom att äldre anläggningar Källa: EURELECTRIC Latest Industry statistics. 1) Inkluderar Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Slovakien och tas ur bruk och genom ökad konsumtion. Slovenien. 2) Uppskattad tillväxt för Malta. Konsumtionsökningen på den nordiska elmarknaden 3) Vattenfalls prognos. beräknas vara fortsatt låg. Utbudet är idag tillfredsstäl-

14 vattenfall årsredovisning 2005 5 1 - ­ - - - småföretag, 22% småföretag, Ryssland,24% 59%Inhemsk, 10% Algeriet, 7% Inhemsk, 5% Övrigt, Elproduktion,22% 35% Industri, och Hushåll Fördelarna med fjärrvärme är att den möjliggör ett möjliggör den fjärrvärmeatt med är Fördelarna äxande marknad för fjärrvärme för marknad äxande ningen. Två omfattandeningen. gasprojektTvå planerasSverigesnärhet, i planerassödraNorgetänkbar(Grenlandmedi Oslo) förlängoch Sverige.ningtill en med rysk gas via en sjöledningenannat projektviaEttTyskland.ryskgas medtill en väsentlig ökning av kraftvärme kommer att ske fram ske att kraftvärme kommer av ökningväsentlig huvudsakligaDet alternativettill2010. tillfjärrvär naturgas,är me framförär Tyskland.Trenden allti fjärrvärmegasoch att ersätterFjärrvärmeolja. bidrar att starktfinns tro till en det miljömålenoch Europa i fjärrvärmeframtiden.i premierasattkommer även V Miljövänligauppvärmningsalternativ alltvikblir energimarknaden.europeiskahar den Det tigare på fjärrvärmemarknadentillattlett år. senare under ökat forna det framförländernanordiska äroch allt de Det marknadfjärrvärme.för stor en utgör som Östeuropa (105 Polen ärfyra marknadernastörstaEuropa De i och TWh) (52 Sverige TWh), (90 Tyskland TWh), vilkasammantagetTWh), drygt förstår (41 Tjeckien fjärrvärmemarknaden.europeiska den hälften av ta kan den att samt bränslen av utnyttjande effektivt användalternativnågon har inte som tillvarabränslen lett haravfall, vilket och skogsrester tillexempel ning, stor En minskatsuccessivt. koldioxidutsläppen tillatt kraftvärmeanläggfjärrvärmenfrån av kommer del en att bedömer EU el. producerar även ningarsom Användning av gas i Europa (2004)Europa i gasAnvändning av Tillförsel av gas till Europa (2004)Europatill gasTillförsel av - ­ - - ­ ­ ­ ­ ­ - - ­ -

Vattenfalls omvärld: Den europeiska energimarknaden europeiska Den omvärld: Vattenfalls De holländska,De belgiskafranska och regeringarna Den polska elmarknaden växer snabbare än den elmarknadenänpolskasnabbare växer Den Tillväxtentyskadenelmarknaden på förväntas Den svenskaDengasanvändningen tämligenär blygsam, 10 cirka Hittillsdominerandeheltdenhar importeratssomdelengas

kusten, svarar dock gasen för cirka 15—20% av energianvändav kusten,15—20% cirkasvarardockgasenför båtar för transportbåtarför importlandet,till återförgasasdendär och LNG kommergasfältsaknarnärliggandeLNGfrånsomen marknad. Naturgasstörstanästutgördetenergislaget svara Europaoch i tandenaturgas, expanderat kraftigtEuropa.bådeglobalt i och transporteratsrörledningarvia Europa.tillsenasteUnder de I det områdetillgånghardetgas,somhuvudsakligen till I längsväst fjärrvärme),elproduktion industriprocesser.och åren har dockanvändningenharåren Liquified av fly Natural (LNG), Gas Gasen kyls ner till flytande form och förs över till speciella till flytande över Gasentill förs nertankkyls form och matas in i det ordinariedet gasnätet.i matasin ras, varav merpartenvaravras, Ryssland.från viktigaste De användnings av gasenkommereuropeiskafrånav huvudsakligen fält, Nordsjöni och Nederländerna, men en betydande del (cirka 41%) importeNederländerna,och betydandeen41%) men (cirkadel områdenanaturgasenuppvärmningför är (bådesmåhusi och de för cirka 24% av den totala energitillförselntotaladen av 24% cirka2004.för deMerparten har tagitharinitiativ tillregionalbildaenmarknad att i Benelux,annatblandoptimeraattföröverföringska pacitetenmellankonkurrensenländernaöka och på annarsstarktkoncentrerade nationella marknader. skilt snabbt och Polen kommer därför behöva kommer att Polen och skiltsnabbt avregleringsprocessenskynda på uppgradera samt kraftanläggningarnaenligtstriktare miljöreglerde att av behov stort ett finns också Det åren.kommande ersättaföråldradeåren. tiokraftverkkommande de ökat betydligtomfatettökatgrund senaste av på årende fossilbaseradedentande bidragssystem. av del stor En ersättasbehöva produktionenattförellerkommer sikt.på nyas särgåtttyska.Avregleringeninte haroch nordiska svenska kärnkraftverk och byggandet av en ny femte femte ny en av byggandet kärnkraftverkoch svenska kapacite ökar 2009) (klarFinland kärnkraftsreaktor i förväntas energi förnybar inom kapaciteten Även ten. Norge. och Sverige både i åren närmaste de öka Vindkraftsproduktionenlåg.bliockså harTyskland i lande under ett ”normalår”, då den så kallade hydrolo kallade så den då ”normalår”, ett under lande befintliga av Uppgraderingen normal. är balansen giska Naturgas i Europa i Naturgas TWh per år eller cirka 2% av den totala energianvändningen.totaladen av eller2%cirka årperTWh

Vattenfalls omvärld: Konkurrenssituationen

Strukturomvandlingen tar ny fart

Efter ett par års frånvaro av större strukturaffärer på den europeiska energimarknaden, bröts trenden under 2005. Under året har en rad stora transaktioner genomförts eller initierats. Dessutom börsintroducerades Europas största energibolag, franska EDF.

När de nationella elföretagen på 1990-talet började utlovade synergivinster. Under 2002/2003 lade de stora konkurrensutsättas pressades vinstmarginalerna och bolagen om kursen. De stoppade tillväxtinvestering- lönsamheten sjönk. Det ledde till en våg av strategiska arna och satsade istället på konsolidering och integra- förvärv över nationsgränserna. Efter avvecklingen tion av gjorda förvärv samt minskade skuldsättningen och privatiseringen i England och Wales i början av genom att sälja av tillgångar utanför kärnverksamheten. 90-talet blev de privatiserade bolagen uppköpta av, i Denna strategiomläggning, ”back-to-basics”, har varit huvudsak, amerikanska kraftbolag. När dessa företag lyckosam och företagens finansiella ställning har stärkts. lämnade Europa köptes de engelska företagen av tyska El- och gashandelsföretag har strävat mot att inte- E.ON och RWE samt franska EDF. Flera sydeuro- grera bakåt (upstream) i värdekedjan för att på så sätt peiska energiföretag satsade på tillväxt i Latinamerika. balansera riskerna i försäljningsverksamheten. I några Några elföretag breddade även sina verksamheter till länder har politikerna tenderat att stötta en utveckling nya produktområden såsom telekommunikation. mot ”national champions”, det vill säga mot stora inte- grerade koncerner, hellre än att skapa en marknad med Tillbaka till kärnverksamheten konkurrens och mindre marknadskoncentration. Den huvudsakligen lånefinansierade expansionen ledde till kraftigt försvagade balansräkningar, försämrade Flera nya strukturaffärer och privatiseringar kreditbetyg och minskat förtroende från kapitalmark- Överlag har företagen under året rapporterat allt star- naden. Flera företag misslyckades också med att leverera kare rörelseresultat från sina kärnverksamheter inom

Större strukturaffärer på den europeiska energimarknaden under 2005

Företag Förvärvsobjekt Belopp Företag Försäljningar Belopp Suez 49,9% av belgiska Electrabel. EUR 11,2 mdr RWE Brittiska och amerikanska EUR 13—16 100% innehav efter förvärvet vattendistributionsbolagen, mdr EDF och AEM 80% av italienska Edison EDF EUR 7 Thames Water resp. (försäljning mdr American Water ej klar) AEM EUR 1,2 E.ON Fastighetsbolaget Viterra EUR 7 mdr mdr Enel Telebolaget Wind EUR 12,4 mdr Dong Danska Elsam, E2, Nesa, Uppgift saknas Endesa Telebolaget Auna 32,7% EUR 2,1 mdr Köpenhams Energi Union Fenosa Telebolaget Auna 18,7% EUR 1,2 mdr Vattenfall Elsam 35,3% 10,3 MSEK Scottish Pacificorp (USA) EUR 4 mdr Enel 66% av slovakiska SE EUR 840 milj Power 1 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Gas Natural Bud på spanska Endesa EUR 22,5 mdr Oljeverksamheten Neste oil EUR 1,4 (för och Iberdrola (ej klart) (85% spin-off) 15% sålt) EDF Motor Columbus 17,3% Uppgift saknas EDF Edenor (Argentina) Uppgift saknas EnBW 16,8% i EVN. 30% innehav Uppgift saknas efter förvärvet Fortum E.ON Finland, 99,8% EUR 744 milj

1) Den 21 februari 2006 lade tyska E.ON ett kontantbud på 29,1 miljarder EUR på Endesa.

16 vattenfall årsredovisning 2005 17 - - - - ­ - ursprungliga”hemmamarknad”. duktionskapacitetkartani harochplacerats aktörenspå Cirklarnaavserrespektive aktörstotala europeiska pro  1) Den förväntadeDen privatiseringsvågen östraEuro i Marknadspositionenprivatiseradebaradenummerom är 1 bolagen inkluderas. inkluderas. Marknadspositionenprivatiseradebaradenummerom är 4 bolagen som strukturomvandlingensom fartaviserartarny EU av aktierna i GDF och 85% i EDF. Börsintroduk EDF. i 85% och aktierna GDF av i tionsnätenbefintligafrånde aktörerna. Tidplanen för tionen av EDF var den störstaaktieintroduktionenden var EDF av tionen förnyat sin proposition om avskiljningförnyatpropositionom distribusin av i Europa under 2005. Vattenfall är nu det enda storaenda det2005.Vattenfall underEuropa nu i är icke-börsnoteradeenergiföretaget EU. inom bitioner i regionen. I Nederländernaregionen.I regeringeni har bitioner liga franska Gaz de France (GDF) och Electricitéligaoch franskade France(GDF) deGaz efterEU-utvidgningenpa annatblandstannat har av, regelverk,investeringsosäkerhetgrundom av på motivet att begränsaattmotivet marknadskoncentrationen. genom sitt konkurrensdirektivsittgenom skärpttillsyn med genom personalneddragningar.genom TjeckiskaharCEZ krav och möjlighetenrationaliseraattoch krav verksamheten dettaflyttatshar fram från 2007 till 2008. Samtidigt dock expanderatdock kraftigt tydligahar och tillväxtam France (EDF). Den franskaDenFrance (EDF).cirkastatenhåller 80% nu  1) 2) Enbart 3) värmeproduktion. Norden.I 4) Vattenfalls omvärld: Konkurrenssituationen omvärld: Vattenfalls , 7 , SE 1 2 2 3 - Fortum,11 - 1 — 7 6 6 PPC,12 - - Polen - CEZ,12 E.ON,45 4 3 3 1 1 Verbund,8 Vattenfall,33 Edison,10 Top 3 Top Tyskland

Enel,45 4 4 4 Statkraft,11 1 2 3 4 EnBw, 14 EnBw, Axpo,9 Top 3 Top RWE, 44RWE, Finland Nuon,4

4 4 4 1 Essent,5 2 1 4 EDF, 114 EDF, Top 3 Top Sverige , 4 , Electrabel,28 Drax Endesa,32 British12 Energy, Scottish Power, 6 Scottish Power, Iberdrola,23 UnionFenosa,7 Scottish&Southern,10 Samtidigtföretagensom fortsatte renodlaattsina EDP, 11 EDP,

Elproduktionskapacitet2004,EuropaGW

som köpare. Ett flertalEttköpare. strukturaffärer som genomfördes. slovakiskaSpanienElektrarneladeSlovenskei och samhet, började flera av bolagen samhet,återigenav uppträda börjadeflera arnatill ägarnalönsamhet genomvärdeskapa eller reduceringarlikvideroch från utförsäljningar har förbättratkassaflödena finansiella de och nyckeltalen. italienskaVattenfalldanskaoch Edison,köpte Dong med försäljningmed betydande delarav till Iberdrola. giskaElectrabel,lyckadestill EDFförvärva sist i 50% krafttillgångar,majoritetsposten i över tog Enel och omdiskuteradeoch börsintroduktionerna stat av och tillväxtoch nyförvärvvia ökat.har energi.Kraftigt kostnadsstigande även prisermen Franska Suez köpte uteståendeFranskaminoritetsposterköpte Suez bel i Under 2005 genomfördes även de länge2005genomfördesemotseddade Under även Pressenfrånaktieägarna, pengantingenatt ut dela Vattenfalls marknadsposition Vattenfalls Elproduktion Elhandel Distribution Försäljning Fjärrvärme verksamheterutförsäljninggenom icke-kärnverk av Gas Natural ett fientligt bud på Endesa i kombination NaturalGas i Endesa fientligt på ett bud

Vattenfalls omvärld: Konkurrenssituationen

Jämförelse av vissa europeiska energiföretag (Uppgifter per 30 september 2005 om inget annat anges)

Omsättning Rörelseresultat (EBIT) Rörelsemarginal Operativt kassaflöde

MEUR MEUR % MEUR

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall E.ON E.ON E.ON E.ON RWE RWE RWE RWE EnBW EnBW EnBW EnBW Dong Dong Dong Dong EDF EDF EDF EDF Enel Enel Enel Enel Fortum Fortum Fortum Fortum Endesa Endesa Endesa Endesa Essent Essent Essent Essent

0 20 000 40 000 0 4 000 8 000 0 7 14 21 27 35 0 6 000 12 000 10 000 30 000 50 000 2 000 6 000 10 000 3 000 9 000 15 000

Vattenfall E.ON RWE EnBW Dong EDF Enel Fortum Endesa Essent Land Sverige Tyskland Tyskland Tyskland Danmark Frankrike Italien Finland Spanien Nederländerna Börsnoterat Ej börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat Ej börsnoterat BörsNoterades 2005 Börsnoterat (Italienska Börsnoterat Börsnoterat Ej börsnoterat 100% statsägt (EDF äger 45,01%) 100% statsägt (Franska staten äger 85%) staten äger 32,2%) (Finska staten äger 51,5%) Elförsäljning 186 (207 inkl leverans 404 296 100 — 610 158 62 181 (varav Europa 129) 49 2004, TWh till minoritetsdelägare) (varav Europa 356) (258 inkl återförsäljare) Antal kunder, El: 6 (inkl nät) El: 22 El: 21 El: 5 Gas: 0,1 El: 42 El: 30 El: 1,1 El: 22 (varav Europa 21) El: 2,5 miljoner Gas: 8 Gas: 10 Gas: 0,4 (varav Europa 36) Gas: 2 Gas: 0,4 Gas: 1,9 Vatten: 15 Tele: 1,4 Huvudprodukter El, värme El, gas El, gas, vatten El, gas, vatten Gas, olja El El, gas El, värme El, gas, vatten El, gas, värme Huvudmarknader Norden, Tyskland, Centraleuropa, Tyskland, Stor­ Tyskland, Central- Danmark, Frankrike, Storbritannien, Italien, (Spanien, Frankrike, Norden, Baltikum, Spanien, Portugal, Nederländerna, Polen Storbritannien, britannien, Central- och Östeuropa (Sverige, Tyskland, Tyskland, Italien, Östeuropa Slovakien, Bulgarien, Ryssland Latinamerika, Tyskland, Belgien Norden, Ryssland och Östeuropa Nederländerna) Rumänien) Italien, Frankrike Strategier Fem strategiska • Integrera och • Fokusera på el • Vara nr 3 på tysk • Säkra gastillförseln • Stabilisera de • Fokusera på kärnverk­ • Expandera i Norden, • Konsolidera sin position i • Stärka kärnverksamheten ambitioner: stärka el och gas och gas i sina fyra energimarknad utländska innehaven samheten energi (vatten Baltikum, Polen Spanien och Latinamerika verksamheten huvudregioner • Integrera gas och el och tele avyttrade) och Ryssland • Selektiv tillväxt • Lönsam tillväxt i när­ • Utveckla • Avyttra icke • Utveckla positionerna i närområdet området både genom • Stärka gastillförseln • Avyttra vattenverk- positionerna i Mellan- • Internationell tillväxt kärnverksamhet • Expansion i Östeuropa • Olje- och shippingverk- i Frankrike, Italien förvärv och nya pro­ genom egna gasfält samheten i Stor- och Östeuropa (Sverige, Tyskland, samheten avskiljdes 2005 • Avyttring av icke duktionsanläggningar och ev. LNG britannien och USA Nederländerna) • Förbättra produktiviteten • Konvertera alla oljeeldade • Televerksamheten kärnverksamhet • Utveckla den kraftverk till gas eller kol har avyttrats • Benchmark för • Expansion i Ryssland, strategiska • Satsa på gas för att branschen Italien och Spanien alliansen med EDF kunna erbjuda kunderna både el och gas • Nr 1 för kunden

• Nr 1 för miljön

• Vara en attraktiv arbetsgivare a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

18 Vattenfalls omvärld: Konkurrenssituationen

Jämförelse av vissa europeiska energiföretag (Uppgifter per 30 september 2005 om inget annat anges)

Räntetäckningsgrad, netto Rörelseresultat/sysselsatt kapital Sysselsatt kapital Skuldsättningsgrad, netto

ggr % MEUR %

Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall E.ON E.ON E.ON E.ON RWE RWE RWE RWE EnBW EnBW EnBW EnBW Dong Dong Dong Dong EDF EDF EDF EDF Enel Enel Enel Enel Fortum Fortum Fortum Fortum Endesa Endesa Endesa Endesa Essent Essent Essent Essent

0 3 6 9 12 15 0 5 10 15 20 25 0 30 000 60 000 0 40 80 120 160 200 15 000 45 000 75 000

Vattenfall E.ON RWE EnBW Dong EDF Enel Fortum Endesa Essent Land Sverige Tyskland Tyskland Tyskland Danmark Frankrike Italien Finland Spanien Nederländerna Börsnoterat Ej börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat Börsnoterat Ej börsnoterat BörsNoterades 2005 Börsnoterat (Italienska Börsnoterat Börsnoterat Ej börsnoterat 100% statsägt (EDF äger 45,01%) 100% statsägt (Franska staten äger 85%) staten äger 32,2%) (Finska staten äger 51,5%) Elförsäljning 186 (207 inkl leverans 404 296 100 — 610 158 62 181 (varav Europa 129) 49 2004, TWh till minoritetsdelägare) (varav Europa 356) (258 inkl återförsäljare) Antal kunder, El: 6 (inkl nät) El: 22 El: 21 El: 5 Gas: 0,1 El: 42 El: 30 El: 1,1 El: 22 (varav Europa 21) El: 2,5 miljoner Gas: 8 Gas: 10 Gas: 0,4 (varav Europa 36) Gas: 2 Gas: 0,4 Gas: 1,9 Vatten: 15 Tele: 1,4 Huvudprodukter El, värme El, gas El, gas, vatten El, gas, vatten Gas, olja El El, gas El, värme El, gas, vatten El, gas, värme Huvudmarknader Norden, Tyskland, Centraleuropa, Tyskland, Stor­ Tyskland, Central- Danmark, Frankrike, Storbritannien, Italien, (Spanien, Frankrike, Norden, Baltikum, Spanien, Portugal, Nederländerna, Polen Storbritannien, britannien, Central- och Östeuropa (Sverige, Tyskland, Tyskland, Italien, Östeuropa Slovakien, Bulgarien, Ryssland Latinamerika, Tyskland, Belgien Norden, Ryssland och Östeuropa Nederländerna) Rumänien) Italien, Frankrike Strategier Fem strategiska • Integrera och • Fokusera på el • Vara nr 3 på tysk • Säkra gastillförseln • Stabilisera de • Fokusera på kärnverk­ • Expandera i Norden, • Konsolidera sin position i • Stärka kärnverksamheten ambitioner: stärka el och gas och gas i sina fyra energimarknad utländska innehaven samheten energi (vatten Baltikum, Polen Spanien och Latinamerika verksamheten huvudregioner • Integrera gas och el och tele avyttrade) och Ryssland • Selektiv tillväxt • Lönsam tillväxt i när­ • Utveckla • Avyttra icke • Utveckla positionerna i närområdet området både genom • Stärka gastillförseln • Avyttra vattenverk- positionerna i Mellan- • Internationell tillväxt kärnverksamhet • Expansion i Östeuropa • Olje- och shippingverk- i Frankrike, Italien förvärv och nya pro­ genom egna gasfält samheten i Stor- och Östeuropa (Sverige, Tyskland, samheten avskiljdes 2005 • Avyttring av icke duktionsanläggningar och ev. LNG britannien och USA Nederländerna) • Förbättra produktiviteten • Konvertera alla oljeeldade • Televerksamheten kärnverksamhet • Utveckla den kraftverk till gas eller kol har avyttrats • Benchmark för • Expansion i Ryssland, strategiska • Satsa på gas för att branschen Italien och Spanien alliansen med EDF kunna erbjuda kunderna både el och gas • Nr 1 för kunden

• Nr 1 för miljön

• Vara en attraktiv arbetsgivare a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

Rullande 12-månaders värden per 30 september 2005 för alla bolag utom EDF, Endesa och Essent, som är per den 30 juni 2005. Källor: Diagramvärden: Barclay’s Capital. Elförsäljning, Antal kunder, Huvudprodukter, Huvudmarknader, Strategier: Vattenfall samt årsredovisningar, delårsrapporter och hemsidor. Definitioner: Sysselsatt kapital (eng. Total Capital) = Räntebärande skulder + eget kapital inklusive minoritetsintressen. Operativt kassaflöde = FFO +/— Rörelsekapitalförändring.

19 ­ ­ Göran Runer Göran - talet har Forsmarks Forsmarks har talet -

—Innan Forsmark byggdes gjorde vi en benchmarking och såg hur såg och benchmarking en vi gjorde byggdes Forsmark —Innan 1980 av mitten sedan Ända resultat. gav Det ranschen ducerad enhet och låg miljöbelastning, säger Claes säger miljöbelastning, låg och enhet ducerad Forsmark. på VD vice mark, världen. i kärnkraftverken bästa de i arbetade man satsar nu Och prognoserna. än mer långt levererat reaktorer tre ytterligare. anläggningarna vässa att för SEK miljarder 6 Vattenfall —Vi är bland världens främsta både när det gäller kostnad per pro per kostnad gäller det när både främsta världens bland är —Vi b ­

ttstock förttstock å

ärldstopp hur man än räknar” än man hur ärldstopp

orsmark ligger i ligger orsmark Under 2005 var tillgängligheten i de tre reaktorerna nästan 93% 93% nästan reaktorerna tre de i tillgängligheten var 2005 Under dryg sjättedel av hela Sveriges elbehov. elbehov. Sveriges hela av sjättedel dryg åt rättåt hållför Forsmark mönsteranläggningen— kärnkraftsi världen. en motsvarar Det TWh. 25 nästan blev elproduktionen och snitt i Djuptnerebassängeni döljer sigForsmarks hjärta: reaktorn. Härkokas varje sekund 6001 liter vatten tillånga förvidare transporttillturbinen. Efter drygtdrift iår 20 pekar allakurvor v ” Bli en Benchmark, en m Benchmark,enen Bli F

vattenfall årsredovisning 2005 20 Anläggningarna ska moderniseras såväl tekniskt som säkerhets­ mässigt. Till exempel byts turbinerna i respektive anläggning ut Benchmark för branschen: under 2004—2006. Även en utökning av produktionskapaciteten Vattenfallkoncernens “Key Performance Indicators” planeras att genomföras 2008—2010, men det förutsätter ett I enlighet med ambitionen att vara benchmark för branschen har så tillstånd från regeringen. Sammantaget kan dessa åtgärder ge en kallade Key Performance Indicators definierats för varje affärsenhet ökad produktionskapacitet motsvarande drygt 4 TWh. som från och med 2006 kommer att följas upp månadsvis på kon­ Även miljömässigt ligger Forsmark i topp: verket var till exempel cernnivå. först i världen att leverera el med certifierad miljövarudeklaration Produktion och är också certifierat enligt ISO 14001. Kostnad per MW, tillgänglighet samt genomsnittligt försäljningspris En viktig komponent för anläggningens framgång är givetvis personalen. Kompetensen är väldigt hög bland de 800 personer Elnät Antal avbrott, operativa kostnader samt förnyelseinvesteringar som arbetar här och många av dem har både lång erfarenhet och hög utbildning. Försäljning 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Eva Pettersson började som stationstekniker 1988. Idag är hon Nöjd kundindex, antal kunder, ”cost-to-serve” per kund samt margi­ en av landets få kvinnliga reaktoroperatörer. Hon ansvarar för drift- nal per kundsegment och säkerhetsövervakningen av reaktoranläggningen. Värme — Det är ett speciellt jobb, men väldigt kul, säger Eva Kostnad per MW samt bruttomarginal Pettersson.

21 Vattenfalls omvärld: Prissättning

Stora regionala prisskillnader men ökad samvariation

Under 2005 har de europeiska elpriserna stigit kraftigt, framför allt på grund av ökade bränslekostnader och det nya systemet för handel med utsläppsrätter. Under året har också priserna på den europeiska elmarknaden samvarierat i allt högre grad.

Priset på el är fortfarande beroende av lokala produk- alltmer utjämnade. Om överföringsmöjligheterna tionsförutsättningar, men priskorrelationen mellan mellan länderna förbättras ytterligare kommer denna olika länder har ökat. utveckling att fortgå. Tidigare var vattentillgång den faktor som hade störst påverkan på prisutvecklingen i Norden, efter- Utbud och efterfrågan styr elpriset som vattenkraften svarar för en mycket stor del av På en väl fungerande marknad är det i marknadskrys- kraftproduktionen. Under 2005 har vi kunnat se set, det vill säga den punkt där utbudet möter efter- att de nordiska elpriserna – trots god vattentillgång frågan, som marknadspriset bestäms. Produktionsan- – har stigit i takt med priserna i centrala Europa läggningarna tas normalt i bruk enligt en turordning eftersom fossilbaserad kraft i Danmark och Finland som innebär att den anläggning som har lägst rörliga tidvis sätter priset på den nordiska marknaden. Den kostnader tas i bruk först. Utbud och efterfrågan styr internationella handeln med kol, olja och gas har därmed vilket produktionsslag som tas i bruk. bidragit till en ökad samvariation, framför allt i de Konkurrensen på elmarknaden leder till att pris- länder där produktionen är likartad. Den faktiska sättningen baseras på detta marknadspris vilket i sin tur prisnivån skiljer sig fortfarande mellan olika regioner, leder till att: men priserna på den europeiska elmarknaden blir • Produktionsresurserna används effektivt. De billigaste

Elpriset i Sverige fördelat 1970—2005 Konsumentpriser på el i Europa

Öre/kWh EUR/kWh 120 0,25

100 0,2

80 0,15 60 0,1 40

0,05 20

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 0 0

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 EU25 Polen NorgeIrland Italien Estland FinlandSverigeUngern Belgien LettlandGrekland LettlandKroatienTjeckien Spanien PortugalTyskland Bulgarien Rumänien SlovakienFrankrikeDanmarkÖsterrike Slovakien ■ Skatt + elcertifikat ■ Elenergi ■ Nätavgift StorbritannienNederländerna

20 000 kWh/år, avtal om rörligt pris, 1990-års priser ■ Moms ■ Skatt ■ Energi inkl nät Källa: SCB, Svensk Energi Hushållskunder 3 500 kWh/år, januari 2005 Källa: Eurostat

22 vattenfall årsredovisning 2005 3 2 ­ ­ - ­ ------marknaden. På elbörserna På -marknaden. utanför ligger som -marknaden, Marknadsplatser på eller elbörserna på handlas El OTC producenter, exempel till handlar stora mycket eller återförsäljare aktörer stora Några industribolag. leveran som producenter såväl är som både alltså agerar och törer På elbörserna. på köpare och säljare OTC med direkt aktörer handlar börsen, OTC på Prissättningen varandra. förvänt ofta speglar marknaden marknads elbörsens på ningarna över el av export och Import pris. skillnad på beroende sker gränserna länderna. mellan marknadspris i Lokalnät

Slutkunder

Vattenfalls omvärld: Prissättning omvärld: Vattenfalls I Norden och Tyskland sker en omfattandeen sker Tysklandhan och Norden I ätverksamhet kräver kräver ätverksamhet kund som ska få ett ”billigt”fåettska som kundvilken priskundoch ”billiga””dyrt”fåettskade prisdå som produk tionsslagentillmarknaden.räckerinte hela i praktikeni ingenskillnad mellanbörspriserna och OTC-priserna. N förutsättningar stabila Nätverksamheten,villdet sägatransportenpå el av övervakaselnäten,särskildaregleradäroch av nät del på elbörserna NordPool och EEX som dagligensomEEX elbörsernaoch på NordPool del noterarmarknadspriser. elbörsernaockså På sker terminshandel,speglarsom marknadens förväntan terminsmarknaframtidapådet på elpriset.Även och funktionutbud ensätts av prisetdensomockså efterfrågan,prisetgällerenskildamen detbaraför viktigtkontraktet.ärlikviditet godDet termed i prissättningen av minskontraktendel stor en basedå terminspriserna.påras Likviditetenär NordPool på Handelsvolymengod.likviditeten och på ökathar motsvararstor menEnEEXNordPools. inteännu totaladentyska handelsvolymenav andel handlas kalladesåutanför denOTC-marknaden påbörsen långfristigaförmen standardkontrakt dock detråder Återförsäljare Andraförsäljningsbolag Försäljning Privatpersonerindustrieroch tecknarleveransavtal olikamedde aktörernaförsäljningsledet.i Priset reglerasolikatyperi avtal avmellan försäljningsbolagenkund.och Egnaförsäljningsenheter - - Regionnät -

- Eftersom Eftersomden Distribution Regionalalokalaochnät elnät transportför tillslutkund.ut Vattenfall och andrastörreaktörer delarmarknaden medregionala lokalaoch nätbolag. Nätendrivasseparataska i stora bolagkraftbolag,ägsav de varesig kommunerellerandra aktörer. Marknadsplatser (El Marknadsplatser Marknadsprissättning Om alla elsäljare får samma får elsäljare alla Om börser, OTC) Export/Import OTC) börser, Elhandel Vattenfallandraochaktörer säljervia el marknadsplatsernatillförsäljningsbolag ellertillstoraåterförsäljare. vissdelEn Vattenfallsav produktion direktgår till Vattenfallsförsäljningsenheter. Priset tillförsäljningsenheterna fastställs på marknadsplatserna. En förutsättningEn väl enför Stamnät Vattenfall Produktion elproduktionsanläggningfårtäckning åtminsför rörligadenkostnaden elproduktionen.förtone investeringar.framtida för gessignaler Tydliga produktionsslagentasnormaltbrukoch först i dyrareproduktionsslag förstefterfrågannär kräver Marginalprissättningendet. säkerställer varjeatt elproduktion, att lämna marknaden. lämna att elproduktion, prissättning.Konsumenternarättvis en får rörligakostnadenvarierar mellanolika produk tionsslagskullesvårtvarabestämmaattdet vilken Alla aktörer får samma pris. samma får aktörer Alla elsäljarna konkurrerar system transparent ett i pris Detta produceras. elen hur oavsett vilkor, samma på med elproduktion har även som elsäljare att förhindrar elpriset, dumpar produktionskostnader rörliga låga egen utan elsäljare, andra tvinga kunna skulle vilket Transparensen ökar. Transparensen fungerandeanonyma.marknadäralla att ärbud lågamed skulleelproducent såen vore inte det Om rörligatillkostnadersigövrigakunna var ”gissa” manipuleringriskattförligger,producentermed av marknaden sker. priset sätts för den sist produceradeprisetenhetensistfårsättsden för tydligenelproducenter signalhuruvida om fram tidainvesteringar ekonomisktlönsammaär ej. eller     • • • • Vattenfall och värdekedjan och Vattenfall

Distributionskedjan Stamnätentillstörreärdelen statligt Nordenägdai och Polen,Tysklandenergibolagen.ägdai av Vattenfall har stamnätöstraTysklandi Hamburgregionen.och Transmission Stamnätenstoradehögspänningsnätenär som transporterarstoravolymer längre el sträckor. och fossilaoch bränslen (42%). Elproduktionfrånvattenkraft, kärnkraft,fossila bränslen enoch mindredelvindkraft, biobränsle och avfall.Vattenfalls produktion består vattenkraftav kärnkraft(23%), (35%) Produktion

Italien

Tyskland

Portugal

Irland

Norge

Slovakien

Belgien

Nederländerna

Österrike Storbritannien

Danmark

Frankrike

Spanien

Slovakien

Ungern

Sverige

Finland

Tjeckien

Kroatien

Lettland

Rumänien

Grekland

Lettland

Polen

Estland

EU25 Bulgarien Vattenfalls omvärld: Prissättning

myndigheter. Ur ett kundperspektiv är det viktigt för elproduktion. Detta har ökat efterfrågan, och priset, att regleringsmodellerna ger stabila förutsättningar. på utsläppsrätter vilket i sin tur lett till högre elpriser. Avkastningen på gjorda investeringar måste tillåtas Eftersom det finns ett marknadspris på utsläpps- vara tillräckligt hög för att stimulera underhåll och rätterna (oberoende om utsläppsrätterna har köpts nya investeringar. (Se beskrivning av olika regle- eller erhållits gratis), behandlar elproducenterna ringsmodeller på sidan 14.) detta som en alternativkostnad. Antingen används utsläppsrätten för att producera el som orsakar utsläpp Utsläppsrätterna påverkar elpriset eller så säljs utsläppsrätten på marknaden. I takt med Handelssystemet med utsläppsrätter som infördes 2005 att fler aktörer aktiverar sig på utbudssidan kan en har fungerat väl, men priserna har legat högre än vad prisdämpning och stabilisering komma att ske. Osä- de flesta bedömare räknat med. Snittpriset under 2005 kerheten om vilka regler som kommer att gälla för var 16 EUR/ton med en toppnotering på omkring 29 nästa handelsperiod 2008–2012 är dock mycket stor EUR/ton i mitten av juli. De höga priserna på olja och och det är därför svårt att göra några tillförlitliga gas under året har lett till att kol i högre grad använts prisprognoser.

Prisutveckling

Spotprisutveckling Terminsprisutveckling Jämfört med 2004 låg spotpriserna (base load) på den nordiska Terminspriserna för elleveranser 2006 och 2007 (base load) elbörsen Nord Pool genomsnittligt något högre, 29,3 EUR/MWh stängde vid slutet av 2005 i Norden på 37,4 EUR/MWh respektive mot 28,9 EUR/MWh. På den tyska elbörsen EEX låg spotpriserna 36,7 EUR/MWh att jämföras med 2004 års genomsnittliga stäng­ 2005 genomsnittligt cirka 61% högre än 2004, 46,0 EUR/ MWh ningspriser på drygt 28 EUR/MWh. I Tyskland stängde motsva­ mot 28,5 EUR/MWh. Under 2004 var de nordiska och tyska spot­ rande terminskontrakt på 53,6 EUR/MWh respektive 48,9 EUR/ priserna på ungefär samma genomsnittliga nivå. Under 2005 MWh att jämföras med 2004 års genomsnittliga stängningspriser steg de tyska spotpriserna kraftigt och låg på en betydligt högre på 34,1 EUR/MWh respektive 34,9 EUR/MWh. De höga elpriserna nivå än de nordiska. under 2005 påverkades främst på grund av höga bränslekostna­ I Polen var de genomsnittliga spotpriserna på den polska elbör­ der och höga priser på utsläppsrätter av koldioxid. sen POLPX något högre 2005 jämfört med 2004: 114 PLN/MWh Samvariationen mellan Norden och Tyskland är hög men pris­ mot 110 PLN/MWh. nivån är betydligt högre i Tyskland. I Polen är terminsmarknaden ännu i ett utvecklingsskede med låg omsättning och begränsad likviditet.

EUR/MWh EUR/MWh 80 60

50 60 40

40 30

20

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 20 10

0 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2004 2005

■ NordPool (SYSEUR) 2005 ■ EEX 2005 ■ Norden 2006 ■ Norden 2007 ■ Tyskland 2006 ■ Tyskland 2007 ■ NordPool (SYSEUR) 2004 ■ EEX 2004

24 Vattenfalls omvärld: Prissättning

Subventioner till el baserad 2003. Elproducenter får ett elcertifikat för varje på förnybar energi MWh el som produceras från förnybara energikällor För att öka andelen förnybar el har många europe- och som sedan levereras ut på nätet. För elkonsu- iska länder infört ekonomiska subventioner som ska menterna är det obligatoriskt att köpa en viss mängd gynna elproduktion från till exempel vindkraft och elcertifikat. Detta skapar affärsförutsättningar för andra förnybara energislag. denna typ av produktion och möjliggör investe- Med stöd av lagen EEG (Erneuerbare-Energien- ringar. Gesetz) har den tyska regeringen beslutat att öka Målet är att i Sverige till 2010 ha tillfört 10 TWh andelen förnybar energi i elproduktionen till 20% elproduktion från förnybar energi. Den svenska fram till 2020. El från förnybar energi subventioneras regeringen har föreslagit att systemet ska förlängas och ligger därför utanför marknaden och dess margi- till 2030. nalprissättningsprinciper. Enligt reglerna i EEG ska Från och med i år har även Polen introducerat så all förnybar energi prioriteras i transmissionssystemet. kallade gröna certifikat att handlas via elbörsen eller I Sverige infördes ett system med elcertifikat bilateralt. Elproducenterna är förpliktade att ha minst 3,1% av sin försäljning till slutkund baserad på för- nybar energi. Denna procentsats kommer gradvis att Prisutveckling öka fram till 2010.

Prisutveckling på kol, olja, gas och utsläppsrätter Elpriserna steg kraftigt i Europa under 2005 vilket främst för­ Värmepriserna och deras utveckling klaras av torrt väder i södra Europa och rekordhöga olje- och I Sverige har prisutvecklingen på fjärrvärme från låga gaspriser, som lett till att kol i högre grad använts för elproduk­ nivåer ökat de senaste åren och har nu uppnått en tion. Detta drev upp priserna på utsläppsrätter för koldioxid och därmed elpriserna. nivå där prisutvecklingen mattats. Konkurrenskraf- Priset på utsläppsrätter låg 2005 inledningsvis under tiga alternativ som exempelvis bergvärme pressar pri- 10 EUR/ton men steg sedan dramatiskt till en högsta nivå i juli på serna. Priserna på fjärrvärme i Sverige kommer inte 29 EUR/ton. Genomsnittligt låg priset på utsläppsrätter under året på 16 EUR/ton. att påverkas av den så kallade gröna skatteväxlingen eftersom miljöprestandan förbättrats avsevärt de senaste åren. Fjärrvärme är generellt sett miljömässigt väl anpassad och bedöms även framgent vara konkur- renskraftig på de regionala europeiska energimarkna- USD EUR derna, bland annat därför att ekonomiska styrmedel 95 30,00 med miljöprofil och kundernas preferenser bedöms 85 25,00 gynna sådana uppvärmningsalternativ.

75 20,00 65

15,00 55 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 10,00 45

35 5,00 2004 2005

■ Olja (USD/bbl), Brent nästkommande månad ■ Kol (USD/t), API2, nästkommande år

■ Utsläppsrätter CO2 (EUR/ton), nästkommande år ■ Gas (EUR/MWh), TTF, nästkommande år

25 Vattenfalls omvärld: Förnybar energi och energieffektivisering

Ökade satsningar på förnybara energikällor

Vattenfalls ambition är att ha en ledande roll inom förnybar el- och värmeproduktion. Under 2005 har vi bland annat fattat beslut om att bygga en av Europas största vindkraftsparker. I Vattenfalls erbjudande till kunderna ingår även energitjänster och rådgivning för att bidra till en mer effektiv energianvändning.

Förnybara energikällor kommer att spela en allt vik- nen. EU:s mål är att 12% av den totala energin 2010 tigare roll i framtiden. De ökande priserna på fossila ska komma från förnybara energikällor, jämfört med bränslen samt olika stödformer som ger allt bättre 6% 1997. När det gäller elproduktion är målet 22,1%, affärsförutsättningar för de förnybara energislagen jämfört med 13,9% 1997. gynnar denna utveckling. Av världens energiförbrukning baseras idag drygt Vattenfall driver utvecklingen 13% på förnybar energi, cirka 7% på kärnkraft och Vattenfalls ambition är att ha en ledande roll i förny- resterande 80% på fossila bränslen. Av de förnybara bar el- och värmeproduktion där det finns ekologiska, energislagen är biobränsle överlägset störst, näst störst tekniska och kommersiella förutsättningar – framför är vattenkraft, medan övriga energislag än så länge allt inom vattenkraft, biobränsleeldade anläggningar står för en mycket liten andel av energikonsumtio- och vindkraft. Genom att ligga i framkant och driva på utvecklingen inom ramen för affärsmässighet kan Vattenfall bidra till en ekologiskt och ekonomiskt uthål- lig utveckling. Vid bolagsstämman 2005 komplettera- des verksamhetsbeskrivningen i bolagsordningen med Avkastning på Vattenfalls investeringar att ”Vattenfall skall inom ramen för kravet på affärsmäs- i förnybar produktion i Norden 2005 Vindkraft Vattenkraft Värme Totalt sighet vara det ledande företaget i omställningen till en ekologisk och ekonomisk uthållig svensk energiförsörj- Investeringar, MSEK 18,3 65,9 512,3 596,5 Materiella anläggnings- ning”. I motiven till ändringen anges att bolaget, under tillgångar, MSEK 379,9 277,6 3 754,9 4 412,4 vissa förutsättningar, bör kunna svara för 5 TWh ny Avkastning på materiella elproduktion från förnybar energi från 2002 års nivå till anläggningstillgångar, % 1,0 25,3 7,6 8,2 2010. Vattenfalls satsningar på förnybar energiproduk- tion i Norden sedan 2002 redovisas i tabellen härintill. Vattenfalls förnybara produktion i Norden (GWh) 2002 2003 2004 2005 Den totala andelen förnybar energi i Vattenfalls värmeproduktion är drygt 19,4% (18,3) och av elpro- Producerad el Vattenkraft 35 600 28 100 33 600 39 800 duktionen omkring 23,9% (20,4). Andelen elproduk- —varav småskalig tion från förnybara energikällor exklusive vattenkraft vattenkraft1 218,6 160,8 225,8 189,7 är för koncernen som helhet knappt 0,3% (0,4). Vindkraft1 50,4 55,0 58,9 54,4 Biobränsle1 525,0 503,0 497,0 547,0

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Summa el 36 175 28 65  15 0 401 Sveriges största vindkraftspark Producerad värme Under 2005 har Vattenfall fattat beslut om att bygga Biobränsle1 4 020 3 844 4 506 4 577 en vindkraftspark på Lillgrund. 48 vindkraftverk är 2 Avfall 700 700 700 900 planerade, sju kilometer utanför den skånska kusten, Summa värme 4 720  544 5 206 5 477 strax sydost om Öresundsbron. Lillgrund är den största Total förnybar produktion 0 895  202  362 5 878 1) Sverige och Finland satsningen på vindkraft i Sverige och en av de största i 2) Sverige Europa, och kommer att ge en maximal effekt på 110

26 Vattenfalls omvärld: Förnybar energi och energieffektivisering

Förnybar energi inom Vattenfall

Vattenkraft och kraftvärmeproduktion kommer cirka 55% av energitillförseln I Norden har Vattenfall ett hundratal vattenkraftverk, varav cirka från biobränslen. hälften är småskaliga. Under ett normalår genererar dessa vatten­ kraftverk cirka 33 TWh. I Tyskland äger koncernen 14 vattenkraft­ Vindkraft verk, varav 8 är pumpkraftverk. Vattenfall har 49 vindkraftverk i Norden som totalt genererar cirka 54,4 GWh. I Tyskland har Vattenfall 3 vindkraftverk, som genererar Förnybara bränslen 4 GWh. I och med satsningen på den havsbaserade vindkraftspar­ Vattenfall driver närmare 90 anläggningar som utnyttjar förny­ ken i Lillgrund och förvärven av de danska vindkraftverken, kom­ bara bränslen och är en av världens största köpare och användare mer Vattenfalls produktionskapacitet att mångdubblas, och vi kom­ av biobränsle för energiproduktion. I Vattenfalls nordiska värme- mer att bli en av Europas största vindkraftsproducenter.

Biobränsle, inklusive avfall1 (värme i MW, el i MW) Vindkraft (antal anläggningar, kapacitet i MW) Planerade vindkraftanläggningar ■ Vattenkraftanläggningar (antal anläggningar, kapacitet i MW)

Vattenfall har flera stora vattenkraftverk i utbyggda älvar men äger också helt eller delvis 59 småskaliga vattenkraftverk med en effekt på 110 MW i Sverige

och Finland och sex småskaliga anläggningar i 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Tyskland med en total kapacitet på 10 MW. Vattenfall har ett nittiotal biobränsleeldade anläggningar. De största är markerade på kartan. Många av biobränsleanläggningarna kan eldas med både förnybart och fossilt bränsle.

1) Anläggningar med värmekapacitet på mer än 50 GWh/år. 2) Majoritetsägt dotterbolag till Vattenfall.

27 el värme - - värme - aft Kr a

2 ask

Co flis og sk el aft ndkr vi inom framtidainom produktionstekniker, till exempel vågkraft,bränsleceller, svartlutsförgasning, geoter miskkraftsolenergi. och avtal rätt till privatkunderna Hjälper Vattenfallsvägledandedetvara attmålenergiföreär tagetkunden.förVägledningen dimensioner.tvåhar Vattenfallarbetatharmålmedvetet bioenergi med utvecklathar teknik,och år installationer30 i och UppsalaHamburgbiobränsle.och I olika av former nyligenvibyggthartoppmoderna avfallsanläggning omvandlarsom avfallar och tillTyskland energi.I utvecklarWarszawa samförbränningi vi därolika biobränsletyperblandaskol. av med kommersielladrivaattFörutomden utvecklingen av vindkraft,vattenkraft biobränsleocksådeltarvioch aktivtnationellaeuropeiskai forskningsprojektoch - - Förnybaraenergikällor utnyttjar densolstrålning jordensomnår förbrukaroch ingaändliga naturresurser. aft el enkr tt va Under 2006 räknar vi även med att kunnaattinför2006 medräknar Under även vi Vattenfall har också förvärvat rättigheterna att rättigheternaförvärvat också har Vattenfall örnyar befintliga anläggningar befintliga örnyar ett förnyelseprogram inom den svenska vattenkraftensvenskaförnyelseprogram den ett inom tryggaattfortsattkapaciteten förpålitlig öka drift och år. kommandeunder F kraftverkhela utvecklarnya vibygga att Förutom befintligavåra tidenanläggningar. pågår Till exempel liva mer än 300 MW vindkraftMW300 än mer våralivaramenförinom danskaförvärv. vindkraftverk med en produktionskapacitet på cirka på produktionskapacitet en vindkraftverkmed utvärdering. under är projekt Detta år. per TWh 1,6 utveckla den svenska delen av Kriegers Flak, ett områ ett Flak, Kriegers av delen svenska den utveckla av en bygga att finns möjlighet där Östersjön, södra i de vindkraftsanläggningar,100–150 största totalt världens 0,3 TWh. Anläggningen beräknas tas i drift 2007. driftAnläggningen2007. TWh. i 0,3 beräknastas MW vilket motsvarar en produktionsvolym på drygt på produktionsvolym en motsvararvilket MW Vattenfalls omvärld: Förnybar energi och energieffektivisering och energi Förnybar omvärld: Vattenfalls

vattenfall årsredovisning 2005 8 2 vattenfall årsredovisning 2005 9 2 ------Under 2005genomfördesUnder energieffektiviseett Vattenfallsamarbetar kundernautformmed i kortaleveranslångaRättkombinationoch av nergianalyser för industrin för nergianalyser 28% och en reduktion av koldioxidutsläpp på 26%. på koldioxidutsläpp av reduktion en och 28% därkostnadsbemöbelkedjastorringsprojekt en med sparingentilluppgick närmare 10%. höglasttidereffekttoppar.videller Detta bidrar till ett effektivtutnyttjande kraftsystemet.av E Vattenfallsamarbetar framgångsrikt industora med strikunderminskaattför projektenergiförbruk i effektiviseraningenoch kundernas tillverknings atttill harkundermed hjälptVi exempelprocesser. införaenergiledningssystem statensramenförinom programenergieffektiviseringför Vattenfall (PFE). genomförenergianalyser,också identifierardärvi tillåtgärderleder minskadsom energiförbrukning bättreeller utnyttjandeflera fall energi.har I av Vattenfallgåttytterligare tagit helhetsoch steg ett ansvaretfinansieraattför implementera effekti och viseringsåtgärder energianalys:identifierats en som i projektering,teknisk utrustning,av inköp installa drift.och tion kunder tyska för koldioxidutsläpp Minskade liknandearbetarExemVattenfallsätt. på Tyskland I energieffektiviseringsavtal2000sedanett vi harpelvis Berlin.Hittills i sjukhusharett med år tolv under kostnadsbesparingarresulterat i drygt projekt detta på att de fortsätterde attutvecklasatt geogra starktde inom Vattenfallfiska områden där aktivt.är lämpliganingen av strategierriskpolicyer och när gällerdet elavtal.marknads Företaget även erbjuder analys,rådgivning aktivförvaltningoch elkon av traktsportföljerkunder.stora åt förutsägbaravtalkundenen ger energikostnad på marknadsmässigagrunder.marknadsprissättGenom ninggynnas möjlighetreduceraharattkunder som förbrukningsin högt,tillprisetnärunderär exempel ------Vattenfalls omvärld: Förnybar energi och energieffektivisering och energi Förnybar omvärld: Vattenfalls Vattenfallsförhållningssätt rådgivningeni till När det gällerminskakundenatthjälpadet attNär elför årligförbrukninghögre en lägreettTidigaregav kräddarsydda lösningar åt storkunder åt lösningar kräddarsydda el samt energi- och processeffektivisering.energi-samtoch el Eftersom basindustrinkonkurrensutsattglobaloch en agerar på marknadviktigtdet är Vattenfallföraffärsmäs på att sigagrunder stärkadessa kunderskonkurrenskraft, så enklarlivskvalitetenvardagen höjer den att och men ekonomisktanvändassätt.ettska på S Vattenfallvill tillbidrastärka att sinakunders kon kurrenskraftskräddarsyddagenom lösningar inom små medel kan minska förbrukningen av hushållsel. hushållsel. av förbrukningen minska kan medel små bosta av uppvärmningen hur även beskrivs Självfallet har själv kunden hur och elförbrukningen påverkar den elkonsumtionen. totala den påverka att möjlighet mångafallprodukti somför kundernaelen attär Publikationer ger råd om effektivisering om råd ger Publikationer elförbrukning minska kan man hur om råd Vattenfalls pappersformat. i och hemsida företagets på både finns en hem som el mycket hur beskrivs publikationer dessa I med kunden hur och drar hushållsapparater olika mets pris per kWh än en mindrekundförbrukning. en en än För kWh per pris innedettaminskadekundeelkonsumtion sin som undvikadennaatt För kWh. per prishögre ett bära prismodell ny en 2005 våren infördes effekt under mindreförbrukning med kunder attinnebärfår som förbrukning.större med kunder samma som pris brukningen sker det dels genom att ge konkretarådgebrukningen att genom dels det sker gårtillminskadet atthur elförbrukningen, dels anpassaattprissättningengenom missinte den att så gynnarminskarkundersom förbrukning. sin ta ställning till vilken av de tre avtalstypernatillsvitre – de ställning taav tillvilken pas bäst som – dareavtal,prisfastprisavtal rörligt eller rollVattenfalls riskbenägenhet. och behov kundens sar avtalstyolika de beskrivatydligt sätt ett på att här är kunderna.för egenskaper pernas Vi hjälper kunderna:hjälperVi elavtal,rätttypvälja av att • minskaatt elförbrukningen.• aktivtatt elkundernaprivata de vi uppmanar Norden I el värme värme aft Kr a

2 ask

Co flis og sk el aft ndkr vi aft el enkr tt va - - Vi villViskapa också

För att kunnaattmiljön,förnummervaraett kunFör På motstående sida ger vi exempel på resultatetpå av exempelvi motstående ger sida På

se till de stora stegen,tilltillstoradet se är de genombrotten. Det resultaten.löpande de Ansvaretge att kommer som separatavdelningorganisationeller styrsutan från sätt. Vattenfall ska stå för innovation i den europeiskasätt.Vattenfallden innovationför ståi ska arbetet. Vattenfalls av företagetarbete:hela ansvarbär för åstadkommaatt positiva effekter samhället för och använda våra produkter, el och värme, på ett effektivtettvärme, på och använda produkter,vårael regionalthandelssystem skapar. företagetlångsiktig lönsamhet. för hållbarhetsarbetetför Vattenfallen inom av bärs inte användbarbränslet,energimerännuur minska få ut bättreförutsättningar kunnakundervåraskaattför miljön. minskamiljöpåverkan frånverksamhet.vårmåste Vi kraftgersamhälletför somsätt ett agerarvi attpå är koncernnivå i likhet med övrigalikhetkoncernnivåmedstrategiska i frågor. Förutsättningenkunder. positivenvara skavi attför hållbarsamhällsutveckling att med inte det räcker Det dagligaDet hållbarhetsarbetet genomförsBusiness på den och ekonomin måsteständigtekonominvi och attarbetaden med energiförlusternasäkratillgänglighetenoch våraför energisektorn,gällerminstintedetnär hållbarhets För utvecklingenergilösningarFör av en passari insom Hållbarhetsarbetet — en del av vardagen av del en — Hållbarhetsarbetet våra ansträngningar.våra vardagligaförbättraattarbetet effektiviseramed och Group nivå vilket betyder att det är en naturligen ärvilketdelnivå detbetyder Group att illkor v - - - - -

kommande kommande å

nergi p nergi I vår verksamhetvåren handlarI om till del detstor

årt ansvar årt attenfalls bidrag till en hållbar utveckling hållbar en till bidrag attenfalls som inte orsakarinte som någrakoldioxidutsläpp, till exempel samhälletstort.i siktigtforskningarbeteinomutveckling och kan att minskafossileldadeattde utsläppenkraftverken.i ningarförnybarasåsom energikällor investe och innovativkoldioxidfriaringarteknikdetny som i rad stegvisarad förbättringar effektivitetenökarsom och normalt över 30 till 40 år. Med ett målinriktatett Med tillår. 30normalt 40 över lång faktiskaförutsättningar jämföraoch alla aspekter av påverka utvecklingen.globaltpåverkaettatt för driver på Vi bara ur ett miljöperspektiv,socialtettettbaraur ur ocksåutan med undvikakonkurrenssnedvridningmed den ett som minskarmiljöpåverkan.frånutgåtidenmåste hela Vi kraftverket.Investeringar befintligai anläggningar handelssystemdärväxaframskakoldioxidföroch handlingsalternativ. hållbarsamhällsutveckling. attinte dock räcker Det möjligheter att tillgodose sina behov. Vattenfall arbetar målinriktat med att införa införa att med målinriktat arbetar Vattenfall behov. sina tillgodose att möjligheter och ekonomisktperspektiv.och och tillhandahållaoch energilösningar en passari insom endast se tillenskildaendastse den energilösningens miljö egenskaper.energisystemEtt måstehållbartvara inte lösningar som bidrar till en hållbar utveckling av samhället. samhället. av utveckling hållbar en till bidrar som lösningar Företagetstillväxt skaparoch kraft medvara att Inom energisektorninvesteringscykelInom en sträckersig Hållbarhetsarbete vattenkraftkärnkraft,och viktigaär åtgärder,liksom försöker vi tillgodose dagens energibehov utan att äventyra kommande generationers generationers kommande äventyra att utan energibehov dagens tillgodose vi försöker Vattenfallarbetarskildarad intensivtlösen med Vattenfallbidrartaransvartilloch förutveckla att Vattenfallstörreskapavalfrihet kunderoch bådeför V V Vattenfalls verksamhet bygger på ett långsiktigt miljötänkande. Så långt det är möjligt möjligt är det långt Så miljötänkande. långsiktigt ett på bygger verksamhet Vattenfalls

generationers generationers E

vattenfall årsredovisning 2005 0 3 Hållbarhetsarbete

Hållbarhetsredovisning

:[jjWh[jjihjhoYa ^bbXWh^[jih[Zel_id_d](&&*

khLWjj[d\Wbbi



>vBB87H>;JIH;:EL?ID?D=(&&*

!.36!2 Varje år publicerar Vattenfall en hållbarhetsredovisning. Målet med denna %.$%,!66o26!2$!' rapport är att ge en balanserad bild av Vattenfalls insatser med avseende på miljö, samhälle och ekonomi. Vattenfalls hållbarhetsredovisning följer riktlinjerna för GRI (Global Reporting Initiative), den vanligaste standarden för hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningen (på engelska) och särtryck (på svenska, tyska, finska och polska) kan laddas ner från www.vattenfall.com, där det även går bra att beställa tryckta exemplar.

Utveckling och resultat de senaste åren

Miljö • Sedan 1997 har drygt 8 miljarder SEK investerats i förnybara • Medverkan i flera forskningsprojekt inom EU och på nationell nivå energikällor och produktionskapacitet bara i Norden. med inriktning på exempelvis vågkraft, vätgas, svartlutsförgas­ • Flera stora investeringsbeslut om förnybara energikällor har nyli­ ning, bränsleceller, geotermisk kraft och solenergi. gen fattats såsom vattenkraft, havsbaserad vindkraft och flera • Arbetet med återställande av gruvområden i Tyskland pågår biobränsle- och avfallseldade anläggningar. kontinuerligt. Ytan på området som hittills återställts motsvarar • Arbete med att effektivisera anläggningarna har fortsatt vilket mängden nya dagbrott. resulterat i minskade utsläpp och bättre resursutnyttjande. • Vattenfall har tagit en aktiv roll i att finna långsiktiga lösningar • Utnyttjande av kraftvärmeverk har förbättrats. på klimatfrågan. Inom bland annat World Economic Forum, G8, • Omfattande utvecklingsprojekt för koldioxidfri kraftproduktion elbranschens samarbetsorganisationer, har frågan drivits med har sjösatts, arbetet med en pilotanläggning för ett ”koldioxidfritt tonvikt på industrins betydelse för att nå framgång. kolkraftverk” har påbörjats. • Lars G. Josefsson utsågs av ”Time Magazine” till en av ”European • Ökad samförbränning av biobränsle och kol har ersatt andra fos­ Heroes 2005” för sina insatser på klimatområdet. sila bränslen i vissa anläggningar.

Samhälle • Ett femårigt investeringsprogram på 10 miljarder SEK startades • Fjärravlästa elmätare installeras nu i Finland och Sverige. Målet är 2004 i Sverige för att öka nätens driftsäkerhet. I Finland och att alla kunder ska ha fjärravlästa mätare senast 2009. Sverige har nya system för nätövervakning tagits i bruk. • Koncernens kundservice per telefon har förbättrats. En kundom­ • I Sverige har satsningarna inom investeringsprogrammet för budsman har införts i Sverige. kärnkraft på 24 miljarder SEK och vattenkraftprogrammet på • Medarbetarenkäten ”My Opinion” har visat att medarbetarna är 6,5 miljarder SEK påbörjats. I Tyskland fortsätter arbetet med att mer tillfreds med sin arbetssituation nu än tidigare. optimera och justera säkerhetsnivån på kärnkraftsanläggningar. • Projektet ”Unga Akademiker” fortsätter. Av de 45 nyutexamine­ • Vattenfall tar ansvar för utvecklingen i regioner där vi är aktiva. rade akademiker som slutförde projektet i början av 2005 har nu Exempel på detta är projekten ”Inlandskraft” i Norrland, ”Initia­ 37 fortsatt anställning inom Vattenfall. Under 2006 kommer 20 tive for employment” i Tyskland och ”Switch to Silesia” i Silesien personer att projektanställas. a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat i Polen.

Ekonomi För siffror och resultat enligt riktlinjerna för GRI hänvisas till Vattenfalls Hållbarhetsredovisning 2004. Hållbarhets- redovisningen för 2005 publiceras i september 2006.

31 ­ ­ ­ ochväxt - uropas uropas E

v —Mengöromfattandevi miljökontroller bådeochefterföre Vattenfallhararbetat medvindkraft Mendetnärmare i år. 30 livet i havet kan uppkommahavetkanliveti under självabyggnationen. sattattviigång verken, ochmestadettyder attbaradetpåblir marginellaeffekter,säger Anders Dahl. Detfinns erfarenhe nu frånandrater anläggningar somvisardelpositivaen på effekter somtillexempel ökatfiskbestånd. förstsomdenärkommersiellanu utvecklingen drarigång all på Bakgrunden var. blandär annat attelcertifikatsystemet planeras form av utsläppformav elleravfall. Vissa miljöeffekter djurpå ­ i en a en i v indkraftsproducenter” v lir lir b

ummer ett för miljön för ettummer

N nart nart

De jämnaDestarka havsvindarna snitt(i8,5 sekundmeter) kan —Detverkligenhärär spännande, ochettviktigtatt ledi den. genererahushållsel 000till60 hushåll. Ochdetta utan någon elförsörjningensödraiSverige. utvecklaförnybaravår energiproduktion, säger Anders Dahl, vindkraftsorganisationenchefförsomär inomVattenfall Nor Sju kilometerSju bakomAnders Dahlsrygg kommer Sveriges största vindkraftsparkattbyggas. Byggstart beräknasmars 2006i ske novemberochi 2007kommer vindkraftverk48 attbidratill största största ” Bli S

vattenfall årsredovisning 2005 2 3 att förlängas till 2030, vilket i så fall innebär att stödsystemen blir långsiktigt stabila och förutsägbara. Världens första koldioxidfria kolkraftverk —Det skulle göra att förutsättningarna för lönsam vindkraft I maj 2005 beslutade Vattenfall att bygga världens första pilotan­ läggning för ett koldioxidfritt kraftverk. Anläggningen ska byggas i förbättras, säger Anders Dahl. anslutning till Vattenfalls kolkraftverk Schwarze Pumpe i Brandenburg. Med Lillgrund kommer Vattenfall i ett slag att bli den klart Tekniken går ut på att avskilja koldioxiden och lagra den i berggrunden. största vindkraftsproducenten i Norden — från 8 till 42% av pro­ Anläggningen beräknas vara i drift 2008 och investeringen uppgår till duktionen. cirka 370 miljoner SEK. —Med denna anläggning intar vi en ledande roll i utvecklingen av Vattenfall undersöker också möjligheten och har sökt tillstånd en framtida klimatvänligare energiutvinning ur brunkol, säger Klaus för att bygga norra Europas största vindkraftspark på Kriegers Rauscher, chef (Vorstandsvorsitzender) för Vattenfall Europe. Flak mellan Tyskland och Sverige. Fullt utbyggt handlar det om 100—150 vindkraftverk, med en sammanlagd produktionska­ Ytterligare satsningar i koncernen · pacitet på cirka 1,6 TWh per år. Detta förutsätter dock att det • Utveckling av samförbränning mellan biobränsle och kol vid Zera´n - anläggningen i Warszava. a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat planerade långsiktiga elcertifikatsystemet beslutas. • Nya toppmoderna anläggningar i Hamburg och Uppsala som —Det känns väldigt spännande att skapa ny elproduktion med omvandlar avfall till energi. bra miljöprestanda i den här skalan. Ungefär som en take-off • Investeringar i befintliga vattenkraftverk i Norden för att öka kapa­ — nu lyfter vi, säger Anders Dahl. citeten. • Medverkan i nationella och europiska forskningsprojekt inom fram­ tida produktionstekniker, till exempel vågkraft, vätgas, solenergi Fakta — Lillgrund och bränsleceller. Antal: 48 vindkraftverk. Produktion: 330 GWh. • Beslut om nytt miljöledningssystem på koncernnivå. Totalhöjd: 115 meter. Rotordiameter: 92 meter. Effekt: 110 MW.

33 — — — - - 1,0 1,6 0,3 5,2 —3,1 37,9 —3,9 —2,4 12,3 ­ 34,4 - - Förändring,% 7,6 21,3 21,2 29,9 88,4 2004 3 523 3 215 12 415 57 878 16 12 246 12 39 962 39 934 000934 orden 1 278 000 278 1 N 7,3 40,1 20,9 89,8 25,5 2005 3 4403 755 13 16 355 16 021 42 190 77 16 845 16 937 000 937 1 291 000 291 1

▲ ▲ ▼ ▼ ▼ ▲ ▼ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ Elproduktion stod för den störstaElproduktionresultatfördenför stod används.organiseradVerksamhetenaffärsär sex i nummer 1 respektive nummer 3 för den svenskadenförrespektive nummer nummer3 1 finskarespektive elförsäljningenden till slutkund. Vattenfallsi basenutgörelpro respektiveoch 40,5% förloradavvecklingensambandproduktionmed i iska hydrologiska balansen på 7 TWh 2005 jämfört2005 TWh 7 på balansen hydrologiska iska på biobränslen men även fossilaavfallbränslen även biobränslenoch men på bättringen.ersättningenÖkningenpå beror för med 12,3% vilket huvudsakligen förklaras av kraftigt förklarasav huvudsakligen vilket 12,3% med 2004. TWh 13,8 på underskott ett med marknadspositioninom nummer1 är Norden i kraftproduktionen ökade tack vare väsentligt bättre väsentligt vare tack ökade kraftproduktionen duktion.Värmeproduktionen baserastill drygt 75% ökad vattenkraftproduktion, högre elmarknadspriser högre vattenkraftproduktion, ökad terminssäkringen.frånVatten utfall bättre ett och Rörelseresultatet exkl jämförelsestörande poster ökade ökade poster jämförelsestörande exkl Rörelseresultatet enheter, vilkaenheter, koordinerasBusiness underGroup elproduktion, nummer 2 inom eldistributionelproduktion,inom nummer2 samt Bästa resultatet någonsin resultatet Bästa Kärnkraftvattenkraftoch svarade200558,8för vattentillgång; i genomsnitt ett överskott för den nord den för överskott ett genomsnitt i vattentillgång; Vattenfallsidan52). (Se Norden. -

2005

2004 0 jämförelsestörande poster jämförelsestörande Rörelseresultat (EBIT) exkl exkl (EBIT) Rörelseresultat Rörelseresultat (EBIT) Rörelseresultat 8 000 8 000 4 ■ ■ 12 000 12 16 000 16 20 000 20 Rörelseresultat, rullandemån 12 MSEK

2005

2004

0

10 000 10 20 000 20 nätkunder på den nordiskanätkunderdenmarknaden. på Vattenfalls 30 000 30 tjänsterfrämstinom energisektorn. Vattenfall har 50 00050 bredbandstjänsterentreprenadkonsult-och samt 40 00040 cirka 937 000 elkunder och cirka 1 291 000miljoner 291 cirka000elkunder1 cirkaoch 937 Den nordiska verksamheten förbättrade åter sitt resultat, främst till följd av kraftigt ökad ökad kraftigt av följd till främst resultat, sitt åter förbättrade verksamheten nordiska Den stora industriavtal tecknades. tecknades. industriavtal stora Nettoomsättning, rullandemån 12 MSEK

Vattenfall i Norden i Vattenfall Värmeproduktion,TWh elkunderAntal nätkunderAntal Avkastning på nettotillgångar,Avkastningjämförelsestörandepå exkl % poster, ProduktionskapacitetMW el, Produktionskapacitetvärme,MW Elproduktion,TWh Rörelseresultatjämförelsestörandeexkl poster Rörelsemarginal,% Nettotillgångar nettotillgångar,Avkastningpå % MSEK om inte annatinteangesMSEKom Nettoomsättning Rörelseresultat Nyckelfakta NordenNyckelfakta Vattenfalls marknader: Norden marknader: Vattenfalls värme i Norden. Vattenfalltelefoni-och Norden. värme säljeräven i vattenkraftproduktion. En stor investering gjordes under året i Danmark och flera nya nya flera och Danmark i året under gjordes investering stor En vattenkraftproduktion. Vattenfallproducerar,distribueraroch säljerel och

Ökad vattenkraftproduktion gav gav vattenkraftproduktion Ökad rekordstarkt resultat i i resultat rekordstarkt

vattenfall årsredovisning 2005 34 Vattenfalls marknader: Norden

Utmaningar inför 2005 Åtgärder 2005 Framtidsutsikter och strategi

Elproduktion • Förvärva vind- och • Stängning av Barsebäck 2 • Integration av den nya verksamheten i kraftvärmeanläggningar i Danmark • Avtal skrivet med staten angående han- Danmark • Förlänga livslängden, ytterligare tering av stängningen av Barsebäck • Förnyelse- och effekthöjningsprogram förbättra säkerheten och effektiviteten • Fortsatt effektivisering av produktio- för kärnkraft och vattenkraft inom befintliga kraftanläggningar nen inom befintliga kärnkraftsanlägg- • Säkerhetsuppgradering av dammar • Bibehålla hög tillgänglighet under ningar och vattenkraftsanläggningar. • Ökat utnyttjande av befintliga pågående förnyelsearbeten Investeringar i bland annat nya turbiner produktionsanläggningar • Regeringens beslut att stänga som ökat effekten • Byggnation av Lillgrund 110 MW Barsebäck 2 senast den 31 maj 2005 • Beslut att bygga Lillgrund — Sveriges vindkraftspark största vindkraftprojekt • Fortsatt utvärdering av förnybara energikällor som uppfyller kraven för elcertifikat

Distribution • Öka kundförtroendet • Fortsatt installation av fjärravlästa • Effektivisera och förenkla hanteringen • Öka leveranssäkerheten (färre och mätare, totalt cirka 270 000 mätare av kundärenden utifrån ett genuint kortare avbrott) installerade vid utgången av året kundfokus • Elmarknadsinspektionens reglering • Investerings- och underhållsprogram • Införande av nytt affärssystem med Nätnyttomodellen för ökad leveranssäkerhet samt • Ytterligare höja investeringstakten och förstärkt beredskapsorganisation fullfölja kvalitetshöjningen på elnäten • Omfattande arbete med prisregle- • Fortsätta installationerna av ringsärenden fjärravlästa mätare • Implementering av nytt driftövervak- • Omfattande arbete med ningssystem prisregleringsärenden • Aktiv dialog om reglering med reglermyndigheten • Öka kostnadseffektiviteten

Försäljning • Skapa en gemensam nordisk • Infört ny nordisk styrmodell för hela • Lönsam tillväxt under eget varumärke försäljningsorganisation försäljningsorganisationen • Fortsätta arbeta för ökad kvalitet genom sammanslagning av tre • Implementerat nytt affärssystem i och därmed ökat förtroende och försäljningsenheter Finland kundtillfredsställelse • Säkra tillväxten genom ökad kvalitet • Utvecklat den nordiska analysen i • Slutföra implementeringen av nytt som ökar kundtillfredsställelsen samarbete med Vattenfall Trading affärssystem i Sverige • Skapa förståelse och acceptans för Services för att säkerställa en effektiv • Bli en ledande aktör inom prissättningen prissäkring försäljningsprocesser och system i • Säkra långsiktig konkurrenskraft • Implementerat nya prisstrategier Norden genom ökad kostnadseffektivitet • Fullföljt och utökat • Säkra framgångsrikt införande av nytt kostnadseffektiviseringsprogram kostnadseffektivt affärssystem

Värme • Öka kundnöjdheten • Kundtillfredsställelsen ökade (enligt • Fortsätta arbeta för ökat förtroende på • Optimera bränslesammansättning och Nöjd Kund Index, NKI) marknaden sänka kostnader för drift och underhåll • Långsiktiga avtal om fjärrvärme slöts • Ny fjärrvärmeanläggning i Gustavsberg • Reducera utsläppen med Akademiska Hus och Uppsalahem och renoverad kraftvärmeanläggning i Uppsala i Uppsala • Ny avfallsförbränningsanläggning i • Fortsatt effektivisering och Uppsala i drift (tidigare än beräknat) kostnadsminskning som sänker bränslekostnad och • Tillväxt inom fjärrvärmesegmentet förbättrar miljöprestanda genom förvärv för långsiktig lönsamhet • Ombyggnad av kraftvärmeverk i • Fortsatt osäkerhet kring skatter på Uppsala avfallsförbränning som drastiskt skulle • Reducerade utsläpp genom fortsatt försämra lönsamheten för den nya ökat fokus på biobränslen och ny avfallsförbränningsanläggningen i katalysator. Utsläpp av kväveoxid (Nox) Uppsala minskades med 75%

Tjänster • Marknadsmässig lönsamhet i alla • Rekrytering av strategiska resurser för • Säkerställa resurs- och verksamheter att klara de stora reinvesteringspro- kompetensförsörjning inför framtiden • Fortsatt tillväxt och ökad extern grammen i energisektorn samt kompe- • Fortsatt utveckling av försäljning tens-överföring från äldre till yngre underhållstjänster genom ett större • Utveckling av befintliga kundavtal helhetsåtagande som ökar/säkrar a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat bland annat vad gäller gemensamma värdet i kundens anläggningar arbetsmetoder och utvecklingsinsatser • Växa och stärka konsultverksamhetens • Utvecklat underhållstjänsterna genom ställning inom energisektorn större helhetsåtaganden mot kund • Konsultverksamheten inom • Vattenfall Utveckling AB överfört till dotterbolaget Swedpower byter namn enheten Forskning och Utveckling inom till Vattenfall Power Consultant AB koncernstab Koncernstrategier

35 ------För attmätaFörkundtillfredsställelsen använder ya stora industriavtal industriavtal stora ya ranskning av elnätsföretagen elnätsföretagen av ranskning ortsatt arbete för att öka kundnöjdheten öka att för arbete ortsatt spektionen (EMI), övervakar och reglerar de avgifter de reglerar och övervakar (EMI), spektionen för kunderna debiterar Sverige i elnätsföretagen som andrakvarbranschertillbit bra haren vi vårt mål att av tabellen på sidan 65). sidantabellen65). på av troendet och kundnöjdheten.troendetoch torer (investeringsbelopptorer 2004framgår2005föroch fallgällernärdettopp i andelenkunder,nöjda men fer. Vattenfall Sveanät AB, som numera ingår i Vatten i ingår numera som AB, Sveanät Vattenfall fer. i har EMI bolag. dessa av ett var AB, Eldistribution fall MSEK, 236 återbetala att Vattenfall ålagt 2006 februari prisområde. EMI har ännu inte fattat något beslut avse beslut något fattat inte ännu har EMI prisområde. med stora industrikunder,stora med däribland: uppfattasvägledandedetsom företaget. utsattskritik.för Vattenfall tarkritikenstortallvar på kunderhurtjänsterbedömer varoroch Sverige. i ut för närmare granskning avseende 2003 års nättarifårs 2003 granskningavseende närmare för ut Den svenska reglermyndigheten, Energimarknadsin reglermyndigheten, svenska Den deras användning av elnäten. 2004 valdes 40 nätbolag nätbolag 40 valdes 2004 elnäten. av användning deras Skogsföretaget Holmen (1,5 TWh/år under 10 år), år), SkogsföretagetTWh/år10 under (1,5 Holmen samtår) TWh/år8 under (1,3 SCA år), (8 EnsoStora (portföljförvaltningSaab el). och om vi jämförviom mindreossmed elleverantörer och och satsarfortsättaresurserattstoraoch på förbättra för ocksåresultaten Svensktkvalitetsindexmed (SKI), ende denna granskning. denna ende oberoendeettinstrument föranalyseraattmätaoch Bland dessa ingår Vattenfall Eldistribution AB:s södra AB:s Eldistribution Vattenfall ingår dessa Bland N F Energibranschenvaritharfortsatt omdebatterad och Index(NKI).svenskaden marknadenPå jämför vi Under 2005Vattenfallharavtal Under tecknatnya flera 58,7 (57,5). Bland de storaBlandelföretagende (57,5). 58,7 ligger Vatten 50-tal nätbolag ut för granskning av 2004 års tariffer. års 2004 granskningav för ut nätbolag 50-tal G vilket Vattenfall kommer att överklaga. 2005 valdes ett valdes 2005 överklaga. att kommer Vattenfall vilket Vattenfalldennaerhöllmätningi hösten2005 värdet VattenfallKundbaseradmodellärNöjd ensom på ------Det finns formell Det ingen avvecklingsplan Sve för VattenkraftproduktionenTWhänhögre 6,1 var tor investering i danska kraftverk danska i investering tor stängningen av Barsebäck 2 i maj samt vissastängningensamtmajproduk i Barsebäck2 av stort sett oförändrat.sett stort södra Sverige i januarivilketbelastatresultatet med i Sverige södra affären december. 23 den årsvolym på cirka 6 respektive 6 TWh. EU:s konkur TWh.respektiveEU:s årsvolymcirka6 6 på åtgärder för att förbättraförsämratattharåtgärder elnätetför resulta av elcertifikat samt att resultatet för 2004 belastades resultatetelcertifikat2004 att för av samt av Barsebäck 2 (netto 3 miljarder SEK), ökade pro ökade SEK), miljarder 3 (netto Barsebäck 2 av rigesreaktorer.Vattenfallåterstående 10 påbörjathar rensmyndighetklarteckengav till Vattenfalls av del tillförvaltningsberättelsen sidan65). tentillgångmedanminskningen kärnkrafti på beror tionsstörningarRinghals.i Värmeproduktionen var tet. Rörelseresultatet för affärsenhetRörelseresultatetförtet. Försäljning i var lorade produktionen. (För mer informationproduktionen.lorademer (För hänvisas bytaaktiernaantalettdanska mot kraftvärme- och lägre. Totalt ökade produktionen med 1,4 TWh. 1,4 produktionenökademed lägre. Totalt lens MineralDistributionAB.visarlenssämre resultatpå mellan svenska staten, E.ON Sverige och Vattenfallmellanoch Sverigesvenskastaten, E.ON med 100 MSEK avseende avvecklingen av Härjedaavvecklingen avseendeav MSEK 100 med grund av den kraftigadrabbadeden Gudrun som stormengrund av kraftigresultatförbättring intäkterökade av tillföljd 0,3 TWhlägre0,3varmaretill av följdväderlek. har vi fått en marknadsmässigfåttviharen ersättning fördenför utfall av terminssäkringar.utfall av en uppvisarVärme Även danskaElsammiljardercirkaför 10,3 EnligtSEK. drygt 500 MSEK. Även kostnader för kraftigtförkostnader ökade Även drygtMSEK.500 duktionsvolymer, högre marknadspriserhögre duktionsvolymer,bättre samt cirka 2 500 MW el och 2 100 MW värme med en värmemed MW 100 2 och el MW500 cirka 2 ett omfattandeett investeringsprogram reaksinaför7 ett principavtalett Vattenfalldanskaavsermed Dong Barsebäck 2 stängdes den 31 maj. Efterförhandlingarmaj. stängdesBarsebäck31 2 den Kärnkraft I aprilförvärvadeI aktiernaVattenfall av i 35,3% 2004medankärnkraftproduktionen TWh4,6 var Vattenfalls marknader: Norden marknader: Vattenfalls vindkraftverktotalproduktionskapaciteten med på Ökningenvattenkrafteni förklaras bättrevat av S

vattenfall årsredovisning 2005 36 vattenfall årsredovisning 2005 37 — — — — 0,7 0,2 17,8 13,0 - 43,7 —0,6 —0,6 - - —17,2 ­ 122,6 - Förändring,% 6,9 6,4 10,1 15,5 75,5 2004 591 4 7 208 7 9 096 9 112 15 92 945 92 58 350 58 3 393 000 393 3 2 935 000 935 2 15 9,7 75,9 15,4 14,8 2005 528 7 112 15 717 68 221 10 359 10 104 995 104 2 916 000 916 2 3 399 000399 3

Vattenfalls marknader: Tyskland marknader: Vattenfalls ▲ ▲ ▲ ▼ ▲ ▼ ▼ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ r ö esultatutvecklingen under 2005under esultatutvecklingen stärktesRörelseresultatetSEK. mot förbättrades för samtligaaffärsenheter Distribution.utom Affärs aktören med det längstadet aktörenfjärrvärmenätetmed Europa. i nadspriser.Rörelseresultatet bedömasexklusivebör reringskostnaderMSEK.Exklusive034 3 2004 på nings-resultatökningenEURattoch på även beror lokalvalutajämförtrörelseresultati 34% med med rande elproduktion utgörs i huvudsak av kärnkraftrandehuvudsakelproduktionutgörs av i för den största delen av resultatet av störstaförbättradedelendenför sitt produktionsresultatvärme,samtoch el både inom bättreelmarknadspriser. omsättmindre av Endel med knappt 44% vilketknappt44%främst med förklaras utmärkta av modernasterenastebrunkolskraftverk.och Reste koordinerartyskadeaffärsenheterna. 52). sidan (Se jämförelsestörandehuvudsakposter;omstruktui jämförelsestöranderörelseresultatetökadeposter SEK (93) vilketfrämst (93) SEKförklaras elmarkhögre av och vattenkraft.och BusinessVattenfallGroup Europe enhetenGruvdrift Elproduktion,svararoch som 87% av fossilkraft av världens87%några produceras av i som R Omsättningenmiljardertill 105 13% med ökade VattenfallsbestårTysklandproduktiontill i drygt yskland T - -

2005

2004 0 jämförelsestörande poster jämförelsestörande Rörelseresultat (EBIT) exkl exkl (EBIT) Rörelseresultat Rörelseresultat (EBIT) Rörelseresultat 7 500 7 500 2 5 000 5 ■ ■ 12 500 12 Rörelseresultat, rullandemån 12 MSEK

10 000 10 2005

2004 0 tark utveckling f utveckling tark 75 000 75 25 000 25 50 00050 säljer el och värme i Tyskland.Vattenfallsvärmei och marknads säljerel nummer 4 inom elförsäljninginom nummer4 till slutkund,nummer bution. Inom fjärrvärmeInom bution. Vattenfallärstörsta den position i Tyskland är nummer 3 inom elproduktion,inom nummer3 är Tyskland i position elmarknadspriser. Totalt ökade elproduktionen med 0,7%. Produktionen av kärnkraft kärnkraft av Produktionen 0,7%. med elproduktionen ökade Totalt elmarknadspriser. något. minskade kraften fossila den medan 2004, under än högre var vattenkraft och Nästan alla affärsenheter ökade rörelseresultatet 2005. Ökningen beror främst på högre högre på främst beror Ökningen 2005. rörelseresultatet ökade affärsenheter alla Nästan 12 mån rullandemån 12 MSEK Nettoomsättning,

Vattenfall i Tyskland i Vattenfall Produktionskapacitetvärme,MW Elproduktion,TWh Värmeproduktion,TWh elkunderAntal nätkunderAntal Nettoomsättning Rörelseresultat Rörelseresultatjämförelsestörandeexkl poster Rörelsemarginal,% Nettotillgångar nettotillgångar,Avkastningpå % nettotillgångar,Avkastningjämförelsestörandepå exkl % poster, ProduktionskapacitetMW el, Nyckelfakta Tyskland Nyckelfakta annatinteangesMSEKom 125 000 125 3 inom transmissioneldistriinominom 3 nummer4 och 100 000 100 Vattenfallproducerar,transiterar, distribuerar och S verksamheten i i verksamheten - - yskland T y energilag i energilag y atsningar på ett gemensamt varumärke gemensamt ett på atsningar illdelning av utsläppsrätter för koldioxid för utsläppsrätter av illdelning som en del i ett europeisktettföretaguppbyggandet i och del en som av ”Ett Vattenfall”.”Ett av allokeringsplanentilldelats erforderligastortsett i antalutsläppsrätter förstadenförkoldioxidför av nätmyndigheten. av 2007över underatt Avsiktenär nätorganisationenjanuari1 2006.den per naturligtutvecklandetVattenfallTyskland,i steg av i tillVattenfalls kolkraftverk östraSchwarzePumpei tilldelningenfåtttilltillgodoräknadel stor de sig förberedelserkunnaattförskettsjösättaharnya den frånförsäljningproduktionoch (legal unbundling) myndigheten,Bundesnetzagentur, starta arbete.sitt gå till en incitamentsbaseradtillgåen regleringsmodell. Enligt handelsperioden2005–2007.Vattenfall vidhar Den 13 juli trädde den nya tyskajulinyaenergilagen träddeden 13 Den omfattandegjortssomactions” åtgärderunder ”early Bewag och HEWnamntilloch Bewag Vattenfall.ett är Det N EU:s reglermåstenätverksamheten EU:s separeras legalt I januariI 2006bytteVattenfalls tyskadotterbolag Inledningsvismåstealla tariffändringar godkännas S (EnWG) i kraft.tyskai nyanät Därmeddenkunde (EnWG) Tyskland och beräknasdriftoch Tysklandtasi 2008. Vattenfall har inom ramen för den tyskaVattenfallramendenförnationella inomhar 1990-taletminskaattför utsläppen. T – såsom skedde i Norden redan 1996. Omfattanderedan 1996. Norden i skeddesåsom – ------yskland T

l- och värmeproduktion och l- nlösen av minoritetsandelar i minoritetsandelar av nlösen sitt rörelseresultat med cirka 7% i lokalvalutarörelseresultattrotssitti cirka 7% med stagnerandevärmevolymervarmgrundväder av på säljningskontrakt.Affärsenheten Värmeöka kunde koldioxidfritt kolkraftverk koldioxidfritt tar cirka 370 MSEK, kommer att byggas i anslutningbyggasattMSEK,i kommer tarcirka 370 tens aktier.tens ter och ökade kostnaderökadeöverliggandeför och ternät. försäljnings-administrationskostnaderoch samt i mars2006hållai extra bolagsstämma en Vattenfalli på så kalladså oxyfuelteknik.på Anläggningen, kos som läggningkoldioxidfrittettför kolkraftverk, baserad lek. Distributionlek. försämringuppvisadeen 21% med minskadeSammantagetnågot.elproduktionen ökade Anläggningen MW)0,7%. 000 med (3 Jänschwalde genom marknadsanpassninggenom antalettstörreför av uppnådde sitt bästa produktionsresultatbästasitt någonsin.uppnådde under 2005 jämfört med 2004, medan fossilkraftenmedanjämfört2004,2005 under med Pilotanläggning för för Pilotanläggning E Europe AG i syfte att besluta om inlösen av minoriteinlösensyfte av beslutaom atti AG Europe Europe AG överstiger 95%. I december beslutadesdecemberatt I överstiger 95%. AG Europe Produktionen av värme var marginelltvarvärme lägre. av Produktionen Produktionen av kärnkraft vattenkraftav Produktionenhögre och var I 2004.Försäljning negativasittresultatvände från 2004tillpositivt ettrörelseresultat minskadegenom Vattenfalls marknader: Tyskland marknader: Vattenfalls vet i det börsnoteradedettyska i dotterbolaget vet Vattenfall vilketförklarastilldel storlägre anslutningsavgif av Vattenfallbyggavärldensattförstakommer pilotan VattenfalltillkännagavAB augustiaktieinnehai att

vattenfall årsredovisning 2005 38 Vattenfalls marknader: Tyskland

Utmaningar inför 2005 Åtgärder 2005 Framtidsutsikter och strategi

Produktion • Garantera anläggningarnas • Startat planeringsprocessen för nya • Fortsatt utveckling av ny tillgänglighet vid hög belastning kraftverk i Lausitz och Hamburg produktionsteknologi (koldioxidfritt • Det nya handelssystemet för • Beslut om ett koldioxidfritt kolkraftverk kraftverk, havsbaserad vindkraft) utsläppsrätter avseende koldioxid baserat på oxyfuelteknik • Förhandla om allokering av • Förberett nystart av utsläppsrätter för den andra brunkolsdagbrottet Reichwalde handelsperioden (2008—2012) och därefter • Fortsatt identifiering av potentiella effektivitetshöjningar

Transmission • Hantera ökad inmatning av vindkraft • EEG-relaterade investeringar • Investeringar för att undvika • Säkerställa en rättvis fördelning av planerade flaskhalsar nätutbyggnadskostnader på grund av • Kommunikationsgrupp för hantering av • Förse Bundesnetzagentur med ökad vindkraftinmatning transmissions /distributionsfrågor nödvändiga data och dokumentation • Planeringsprocess för EEG-relaterade • Påbörjat konstruktion av två nya • Fortsatta investeringar i kundrela- investeringar transmissionsledningar (Nord terade projekt och utöka nätverket för • Påbörja samarbetet med den nya respektive Sydväst) den europeiska marknaden nätmyndigheten Bundesnetzagentur • Uppgradering av underhåll • Aktivt tillhandahålla support för • Förhindra flaskhalsar i • Gemensamma auktioner avseende vidareutveckling av marknaden för transmissionssystemet nätkapacitet med de tjeckiska och balansenergi samt dagsmarknaden polska stamnätoperatörerna

Distribution • Ny energilag (EnWG) • Juridisk separation och indelning I • Förbereda implementering av ny incita- • Juridisk separation och uppdelning i två distributionsbolag I Hamburg och mentsbaserad nätregleringsmodell två distributionsbolag i Hamburg och Berlin • Identifiera potential för optimering av Berlin framtida kostnader

Försäljning • Slutföra marknadsanpassning av • Upprättat kundcentra i Berlin • Ytterligare kostnadsoptimering försäljningskontrakt och Hamburg enligt nya lagkrav • Koncentration på kärnaffären ”el” och • Införa ny affärsmodell (“unbundling” ) el-relaterade tjänster • Anpassning av fakturor till nya EnWG- • Omfattande informations- och • Öka kundorienteringen i alla segment krav, framför allt beträffande elens kommunikationsaktiviteter om • Bibehålla vår ledande marknadsposi- ursprung varumärkesbytet tion i Berlin och Hamburg • Övergång från varumärkena “Bewag” • Produktutveckling inom och “HEW” till ett gemensamt företagskundsegmentet varumärke “Vattenfall” • Kompetensutveckling inom risk management

Värme • Utsläppsrätter avseende koldioxid • Förtätning av fjärrvärmenätet i • Generera tillväxt via flera påverkar insatsplanering av Hamburg och Berlin investeringsprojekt i Berlin och värmeverken • Tillväxtprojekt i Hamburg godkändes Hamburg • Optimera produktionsplanering • Koncentration på fjärrvärme i Hamburg • Utnyttja tillfällen i marknaden för och Berlin avfallsförbränning • Fortsätta att benchmarka mot andra energibolag • Bibehålla och öka kundnöjdheten a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

39

Deutsche Telekom är en av de största kunderna för Vattenfall Vattenfall för kunderna största de av en är Telekom Deutsche —För Deutsche Telekom har vi en egenhelpdeskenemot Deutsche tar—Förvisom har Telekom i Tyskland, och i kraft av sin storlek får företaget en hel del extra extra del hel en företaget får storlek sin av kraft i och Tyskland, i Management på Deutsche Telekom. Deutsche på Management flexibilitet har blivit en allt viktigare faktor för oss, säger Goetz Wolf Wolf Goetz säger oss, för faktor viktigare allt en blivit har flexibilitet service av Vattenfall. av service (till vänster på bilden), chef för Power and Air Condition Solution Condition Air and Power för chef bilden), på vänster (till alla löpandealla samtalärenden,akutaoch sägerCarsten Herrmann - - r kunden r ö re konkurrenterna” re ö

ummer ett f ettummer

N

attenfall ligger ett par par ett ligger attenfall

Sedan 2000 är Vattenfall den största elleverantören till Deut till elleverantören största den Vattenfall är 2000 Sedan —Vi valde Vattenfall mest för priset till en början. Men service och service Men början. en till priset för mest Vattenfall valde —Vi

En kund med 65 000 stationer och knutpunkter som är beroende är som knutpunkter och stationer 000 65 med kund En uppdrag. rerade Vattenfall cirka 1,3 TWh till Deutsche Telekom (vilket skulle skulle (vilket Telekom Deutsche till TWh 1,3 cirka Vattenfall rerade villor). miljon kvarts en till hushållsel som räcka sche Telekom — ett av världens största telekomföretag. 2005 leve 2005 telekomföretag. största världens av ett — Telekom sche

av säker eltillförsel. Inte alla företag kan klara detta logistiskt tuffa tuffa logistiskt detta klara kan företag alla Inte eltillförsel. säker av steg f steg ” bli V vattenfall årsredovisning 2005 40 vattenfall årsredovisning 2005 41 attenfall V —Det är glädjande—Detär Vattenfallattlyssnat harförstått och behov,våra nergiintensivaföretagväljer möjlighet att dygnet runt bevaka sina energiaffärer. sina bevaka runt dygnet att möjlighet samtal, email och fax per månad. per fax och email samtal, hushållskunder. samtliga Vattenfall ökade betyg i Nöjd Kund Index. Kund Nöjd i betyg ökade Vattenfall Vattenfall. av el köper Saab att också ingår avtalet I Norden. Vattenfall Den nya Internettjänsten i Polen, IBO, ger 45 000 företagskunder företagskunder 000 45 ger IBO, Polen, i Internettjänsten nya Den 000 100 emot tar som Call-centret, Customer första det invigdes Polen I hos fjärravläsningsmätare installera att arbetet fortsätter Norden I gett 2005 under har marknaden nordiska den på kundgrupper Samtliga på elaffärer sina av portföljförvaltningen hela över lagt har AB Saab levereraTWhårligen1,3 2013. tillframSCAtill junitecknades åttaårigtett kontrakt medpapperskoncernen SCA, I SverigeVattenfallharI slutit flera stora industriavtal under I året. E som är en av Sverigesav absoluten är som största elförbrukare. Vattenfall ska sägerKennethEriksson, ansvarig skogsindustriprodukterför SCA.på energieffektiviseringarHolmensi anläggningar. Även skogsföretagetÄven Holmen skrivithar långsiktigtett avtalmed Vattenfall,undersomkommandede levereraårenska tio 1,5 TWh el årligen.TWhel avtalet I ingår också Vattenfallatt genomföra ska Ytterligarehändelserkoncernen i • • • • • • Men service handlar givetvis också om tyngre delar som att som delar tyngre om också givetvis handlar service Men Carsten Herrmann och Goetz Wolf har kontakt några gånger per gånger några kontakt har Wolf Goetz och Herrmann Carsten —I år ska vi börja handla el på OTC-marknaden och då behöver vi vi behöver då och OTC-marknaden på el handla börja vi ska år —I —Jag tror att den service vi kan leverera till våra kunder är minst är kunder våra till leverera kan vi service den att tror —Jag bästa alternativet. Vi kan diskutera nya strategier och metoder med metoder och strategier nya diskutera kan Vi alternativet. bästa kunderna själva kan gå in och kontrollera sin förbrukning, prisläge förbrukning, sin kontrollera och in gå kan själva kunderna ge och nätföretagen olika de med kontraktsskrivning med till hjälpa lika viktig som priset, säger Carsten Herrmann och nämner några nämner och Herrmann Carsten säger priset, som viktig lika inriktningtelekomkunder.på Goetz Wolf. Goetz med mera. med elhandelsstrategin. långsiktiga den avseende råd månad då de stämmer av läget. av stämmer de då månad (till höger på bilden), Key AccountManagerVattenfallbilden),medhöger (tillKey påpå av de administrativa förenklingar som Vattenfall genomfört, till till genomfört, Vattenfall som förenklingar administrativa de av dem — Vattenfall ligger ett par steg före konkurrenterna, avslutar avslutar konkurrenterna, före steg par ett ligger Vattenfall — dem exempel elektronisk betalning av fakturor och en IT-portal där IT-portal en och fakturor av betalning elektronisk exempel det Vattenfall är Då elaffärerna. med oss hjälpa kan som partner en — — — — - - - 5,7 3,6 0,3 0,4 6,3 - 16,9 19,2 18,4 29,3 - Förändring,% 3,2 8,0 711 691 928 11,4 roup 10,6 10,3 2004 187 7 4 824 4 7 427 7 G 1 101 000 101 1 1 100 000100 1 9,7 9,5 3,4 981 842 808 11,4 10,1 2005 9 295 9 8 850 8 4 996 4 1 104 000 104 1 000 104 1

▲ ▼ ▼ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ olen olen P esultatutvecklingen under 2005under esultatutvecklingen sina kraftvärmeanläggningar.sina Poland Group Business statsägda. Av 33 distributionsbolag har hittillsdistributionsbolagharendast 33 statsägda.Av ningsökningen och rörelseresultatförbättringen för rörelseresultatförbättringen och ningsökningen tredjedelar av rörelseresultatet. Största delen av omsätt av delen Största rörelseresultatet. av tredjedelar volym Producerad 4%. omkringtatförbättringentill två bolag privatiserats. Vattenfall är den största värme största den är Vattenfallprivatiserats. bolag två inom den polska energisektorn med en marknadsandel en med energisektorn polska den inom på omkring 7%. Vi är även det största privatiserade största det även är Vi omkring7%. på 27%. marknadsandel på en med Polen i producenten koordinerar de polska affärsenheterna. (Se sidan 52). affärsenheterna. sidan polska (Se de koordinerar 2005. under valutan polska den mot försvagades kronan duktionen ökade något. ökade duktionen distributionsbolaget i Polen med en marknadsan en med Polen distributionsbolageti inom 11% försäljning och inom omkring9% på del distributionsbolagenär av Majoriteten distribution. R Business till ombildad Polen I lokal valuta uppgick omsättnings- och rörelseresul och omsättnings- uppgick valuta lokal I Polen uppvisar ett stabilt underliggande resultat för resultat underliggande stabilt ett uppvisar Polen svenska den eftersom valutakurseffekter på beror Polen 2005. Affärsenheten Värme svarar för ungefär två för svarar AffärsenhetenVärme 2005. värme var oförändrad jämfört med 2004 medan elpro medan 2004 med jämförtoförändrad var värme Vattenfall producerar även 3% av Polens elproduktion i elproduktion Polens av 3% även producerar Vattenfall Group Business till ombildats har Polen i Verksamheten

2005

2004 0 jämförelsestörande poster jämförelsestörande Rörelseresultat (EBIT) exkl exkl (EBIT) Rörelseresultat Rörelseresultat (EBIT) Rörelseresultat 200 600 400 800 ■ ■ 1 000 1 Rörelseresultat, rullandemån 12 MSEK

2005

2004

0

tabilt resultat i i resultat tabilt 4 000 4 000 2 6 000 6 8 000 8 10 000 10 sedan 1 januari 2006 i Vattenfalls namn. Med dessa Med namn.Vattenfalls i 2006januari 1 sedan två dotterbolag är vi den största utländska investerarenutländska största den vi är dotterbolag två försäljning av el sker genom bolaget GZE som ägs tillägs som GZE bolaget genom sker el försäljning av el) produceras genom bolaget Vattenfall Heat Poland Poland Heat Vattenfall bolaget genom produceras el) Nettoomsättning, rullandemån 12 MSEK

Vattenfall i Polen i Vattenfall Värmeproduktion,TWh elkunderAntal nätkunderAntal Avkastning på nettotillgångar,Avkastningjämförelsestörandepå exkl % poster, ProduktionskapacitetMW el, Produktionskapacitetvärme,MW Elproduktion,TWh Rörelseresultatjämförelsestörandeexkl poster Rörelsemarginal,% Nettotillgångar nettotillgångar,Avkastningpå % MSEK om inte annatinteangesMSEKom Nettoomsättning Rörelseresultat Nyckelfakta PolenNyckelfakta Vattenfalls marknader: Polen marknader: Vattenfalls värme i Polen. Värme (och i mindre utsträckning även utsträckningmindreäven i (och Värme Polen. i värme 75% av Vattenfall. Verksamheten i dessa bolag sker sker bolag dessa i Verksamheten Vattenfall. av 75% (fd EW), där Vattenfall äger 75%. Distribution och och Distribution 75%. äger Vattenfall där EW), (fd verksamheten indelats i tre affärsenheter: Distribution, Försäljning och Värme. Värme. och Försäljning Distribution, affärsenheter: tre i indelats verksamheten Vattenfall producerar, distribuerar och säljer el och och el säljer distribueraroch producerar, Vattenfall

Vattenfalls polska verksamhet visade ett stabilt resultat under 2005. Under året har har året Under 2005. under resultat stabilt ett visade verksamhet polska Vattenfalls S

vattenfall årsredovisning 2005 42 vattenfall årsredovisning 2005 43 - - - - ramtidsutsikterstrategieroch Polen med VattenfallmedServicesTrading reduktionnätförlusternaav faktureringssystem benchmark,enbli att för måttstock,en för att bli en benchmark,enbli att för måttstock,en försäljningsverksamheten även internationelltäven även internationelltäven utsläppsrätterkoldioxidsamarbeteav i servicenivånsamtnätenfortsattpå avregleradförsäljningsverksamhet i distributionsverksamheten Optimeraenhetenfullteninför Fortsättaeffektivisera verksamheten Organisktillväxt  Utvecklastrategihandelför med Fortsättaeffektivisera verksamheten Fortsättaförbättra tekniskaden Juridiskseparation av Juridiskseparation av Implementeranyttett F • • • • prisregleringsfrågorStrategiför • • • • prisregleringsfrågorStrategiför • • • Vattenfalls marknader: Polen marknader: Vattenfalls ra´n ra´n · ärre strukturaffärer än förväntat än strukturaffärer ärre arna på fortsattaarnapå strukturaffärer energisek inom ningsfaktorer.Vattenfallsom objekt studerat harde resulterataffärsavslut.i torn har varitPrivatiseringenhartornhöga. statligade av investeringskravmöjlighetenutnyttjaattoch syner lagts ut för anbudsgivninglagtsför intressantaut deför har och byttnamntill Vattenfall; Vattenfall Försäljning gier och genomföraoch gierrationaliseringar viktiga bedöm objekten lämnat indikativa bud – dock utan att någotlämnatattutanobjekten dockindikativa – bud oklarheter om regelverk med mera. För köparnaärFör mera. medoklarheter regelverk om energiföretagenstannatpå beroendedockhar upp F Polen och Vattenfalloch Distribution Polen Polen. varförEU förväntningmedlemi numera är Polen GZE bildadesGZEaffärsenhetertvå de också som - - - tgärder2005 kraftvärmeanläggningenZe logistikcentral i Poleni till exempeltilltransport samt kol av fastigheter GZE skapandetredovisnings-en av och sammanslagdaservicebolagen inom att minskaattnätförlusterna centerDistributionmed optimeringproduktionsplaneringav Etableratgemensamtett kundtjänst- Förbättratkundnöjdheten Idrifttagandeturbinennyaden på av Högreelproduktion fortsatttackvare Avyttringkärnverksamhet,icke av Rationaliseratadministrationen genom Framgångsrikt”anti-stöld”-program för Centraliserat”dispatch”funktionen  Omstruktureringtvåde av Skapataffärsenheten Försäljning EtableratVattenfallServicesTrading Å • • • • • • • • • • • attenfall kärnverksamhet syftefokuseraattFörsäljningspå affärsenhetenFörsäljning distributionsverksamheten verksamhet verksamheten verksamheten Hanteringprisregleringsfrågorav Funktionellseparationskapa nyaden - Organisationsförändringarmed Förberedafulltavregleraden för Fortsatteffektivisering av Fortsatteffektivisering av Minskanätförlusterna (elstölder) Funktionellseparation av Utmaningarinför2005 • • • • • Organisk• tillväxt Hanteringprisregleringsfrågor• av • • • V yöppnat tradingkontor i Polen i tradingkontor yöppnat

arumärket arumärket istribution ärme örsäljning

säljning och Värme. Därmed ligger Polen på samma på Polen ligger Därmed Värme. och säljning F D nivå i koncernen som Business Group Vattenfall Nor Vattenfall Group Business som koncernen i nivå tillVattenfalldotterbolagetInom Värme Polen. taget, som är baserat i Gliwice ingår i den centralaGliwicedeningår baserati äri taget, som tradingorganisationenVattenfall TradingServices. i Vattenfallsi namn.Dotterbolaget bytte namnEW handelsaktiviteterpolskamarknaden.den på Före den och Business Group Vattenfall Europe i Tyskland. i Europe Vattenfall Group Business och den och all verksamhet sker sedan den 1 januariallverksamhet1 2006sedanoch den sker energimarknadenstartarsom tradingverksamhet. en N V Polen och indelats i tre affärsenheter: Distribution, För Distribution, affärsenheter: tre i indelats och Polen

vilketförstautvecklaettattförär Vattenfallssteg Varumärket introduceratPolen Vattenfall i nu är Vattenfall är ett av de förstade polskaföretagenVattenfallden av ettpå är Vattenfallnytttradingkontorettöppnathar Polen, i V

72 0,1 0,5 0,3 6,3 250 27,9 70,5 33,6 62,4 34,5 2004 167,1 8 013 8 119,4 32 918 32 11 280 11 13 303 13 17 443 17 33 017 33 10 000 10 32 90832 290 600290 5 772 000772 5 4 969 000969 4 Summa

72 0,1 0,4 0,3 6,6 195 39,9 27,2 34,1 69,8 58,9 2005 169,1 122,1 7 4687 31 913 31 11 293 11 231 32 13 420 13 15 964 15 10 000 10 32 44832 289500 4 957 000957 4 5 794 000794 5

— — — — — — — — — — — 3,2 3,2 928 928 11,4 11,4 10,6 2004

3 3093 4 824 4 27 500 27 1 101 000 101 1 1 100 000100 1 Polen

— — — — — — — — — — —

3,4 3,4 981 981 11,4 11,4 10,4 2005 3 029 3 4 9964 26 800 26 1 104 000104 1 1 104 000104 1

2 — — 41 35 1,1 0,1 4,9 3,3 771 67,2 14,4 15,5 75,5 28,5 2004 2 894 2 9 0969 112 15 11 371 11 10 000 10 20 86420 75 00075 3 393 000393 3 2 935 000935 2

Tyskland

2 — — — 6 41 35 1,1 3,5 771 14,3 75,9 15,4 66,4 28,2 2005 7 528 7 2 894 2 112 15 11 371 11 10 000 10 20 09620 75 00075 2 916 000 916 2 3 399 000399 3

1 — 31 2,1 0,1 0,1 7,6 0,4 0,3 5,2 215 859 57,5 30,3 80,3 88,4 2004 2004 7 242 7 8 735 8 3 523 3 8 386 8 1 0041 16 878 16 188 100 188 934 000934 1 278 000278 1 attenfalls marknader attenfalls Norden

1 — — V 31 0,1 7,3 1,5 0,4 0,3 5,5 160 52,9 83,5 89,8 36,4 2005 2005 6 697 6 1 100 1 8 788 8 8 399 8 1 0681 3 4403 : 16 355 16 4 187 700 187 937 000937 1 291 000 291 1

3

akta om om akta

ntal elkunderntal nätkunderntal ummael ummavärme umma elumma värmeumma

Externelhandelsvolym, TWh BusinessGroups Koncernentotalt Distributionsnät,km Biobränsle,avfall Fossilkraft Fossilkraft Biobränsle,avfall Kärnkraft Biobränsle,avfall Kärnkraft Fossilkraft Produktionskapacitet, Produktionskapacitet, Elnät Producerad Producerad el, TWhProducerad el, Övrigt S S S S 3) Det finns 318 (109) anställda(109) länder i utanför318 finnsDetNorden, Tyskland 3) Polenoch Stamnät,km 2) Exklstamnät 2) (EnligtIFRSkonsolideringsprinciper) el & värme, MW värme, & el värme, TWh värme, 4) OTC och börsoch OTC 4)

Vattenfalls marknader: Fakta om Vattenfalls marknader Vattenfalls om Fakta marknader: Vattenfalls

Vattenkraft Vindkraft Vattenkraft Vindkraft A A 1) Exklproduktionstransitering 1) Antal anställdaAntal

Transiterad volym,TWhTransiterad F vattenfall årsredovisning 2005 44 Vattenfalls marknader: Fakta om Vattenfalls marknader

Pro rata — Produktionsdata motsvarande Vattenfalls ägarandel i respektive anläggning

Norden Tyskland Polen Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Produktionskapacitet, el & värme, MW Vattenkraft 8 155 7 935 2 894 2 894 — — 11 049 10 829 Kärnkraft 4 577 5 119 1 409 1 409 — — 5 986 6 528 Fossilkraft 1 054 990 11 371 11 371 732 692 13 157 13 053 Vindkraft 30 30 41 41 — — 71 71 Biobränsle, avfall 160 160 35 35 — — 195 195 Summa el 13 976 14 234 15 750 15 750 732 692 30 458 30 676 Summa värme 3 300 3 380 7 528 9 096 3 727 3 597 14 555 16 073 Producerad el, TWh Vattenkraft 35,0 29,4 3,5 3,3 — — 38,5 32,7 Kärnkraft 36,6 40,7 10,8 10,2 — — 47,4 50,9 Fossilkraft — 0,1 66,4 67,2 2,6 2,4 69,0 69,7 Vindkraft 0,1 0,1 — — — — 0,1 0,1 Biobränsle, avfall 0,5 0,6 — — — — 0,5 0,6 Summa el 72,2 70,9 80,7 80,7 2,6 2,4 155,5 154,0 Producerad värme, TWh Fossilkraft 1,4 1,9 14,3 14,4 8,6 8,5 24,3 24,8 Biobränsle, avfall 5,3 5,0 1,1 1,1 — — 6,4 6,1 Övrigt 0,3 0,3 — — — — 0,3 0,3 Summa värme 7,0 7,2 15,4 15,5 8,6 8,5 31,0 31,2

Vattenfalls elbalans

Vattenfalls elproduktion Vattenfalls elförsäljning

Egen produktion, samt elanskaffning Försäljning TWh 2005 2004 TWh 2005 2004

Vattenkraft 39,9 33,6 Norden 60,6 53,9 Kärnkraft 58,9 62,4 Tyskland 80,5 82,4 Fossilkraft och övrigt 70,3 71,1 Polen 13,1 12,0 Total egen produktion 169,1 167,1 Övriga länder 5,1 4,7 Spotmarknaden 41,0 33,4 Inköpt kraft 56,9 43,2 Summa 200,3 186,4 Spotmarknaden 7,5 8,8

Total elanskaffning 233,5 219,1 Leverans till minoritetsägare 19,7 19,5 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Förbrukning inom koncernen —12,5 —12,2 Övrigt 1,0 1,0 Summa 221,0 206,9 Summa 221,0 206,9

Kommentar: Försäljningsökningen på totalt 6,8% förklaras av ökad bilateral av stängningen av Barsebäck 2 samt vissa produktionsstörningar i Ring- försäljning i främst Norden samt ökad försäljning på spotmarknaden. Pro- hals. Fossilkraften minskade något på grund av ett antal produktionsstopp duktionsökningen förklaras av en kraftig ökning av vattenkraftproduktionen i Tyskland. tack vare god vattentillgång. Produktionen av kärnkraft minskade på grund

45 - - - - -

” ö

I framtiden siktar Diego på en roll där de tre områdena kan kom kan områdena tre de där roll en på Diego siktar framtiden I Stefanie Collmann på Vattenfall Europe Berlin började i koncer i började Berlin Europe Vattenfall på Collmann Stefanie —Jag har gått Vattenfall Core Management Programme och det det och Programme Management Core Vattenfall gått har —Jag —Jag lockades av möjligheten att utvecklas inom teknik, ekonomi ekonomi teknik, inom utvecklas att möjligheten av lockades —Jag bineras, gärna som chef. Och det finns goda möjligheter — möjligheter goda finns det Och chef. som gärna bineras, strategifrågor. och kations- När Diego Klappenbach valdes ut som trainee i Vattenfall var han var Vattenfall i trainee som ut valdes Klappenbach Diego När nen 2001 och har kommit en bit längre i karriärstegen. Som grupp Som karriärstegen. i längre bit en kommit har och 2001 nen ningar, säger Diego Klappenbach. Diego säger ningar, var väldigt lärorikt: Vattenfalls värderingar och visioner är inte inte är visioner och värderingar Vattenfalls lärorikt: väldigt var Vattenfall har fyra interna ledarutvecklingsprogram för chefer. för ledarutvecklingsprogram interna fyra har Vattenfall chef inom marknadsanalys ansvarar hon bland annat för kommuni för annat bland hon ansvarar marknadsanalys inom chef en av sex som fick plats bland 1 300 sökande. 300 1 bland plats fick som sex av en förvänt ställda högt mina alla infriat har jobbet och ledarskap, och - - - - arbetsgivare:

ATTRAKTIV

EN

tändiga utmaningar utmaningar tändiga

Diego har nyligen avslutat det internationella traineeprogram internationella det avslutat nyligen har Diego Men Stefanie Collmann och Diego Klappenbach har mer gemen mer har Klappenbach Diego och Collmann Stefanie Men —Jag arbetar bland annat med våra nya investeringar i Danmark i investeringar nya våra med annat bland arbetar —Jag

Diego Klappenbach som är projektutvecklare inom affärsenhet affärsenhet inom projektutvecklare är som Klappenbach Diego Norden. Elproduktion En är utbildad psykolog och arbetar i Berlin. En är industriell eko industriell är En Berlin. i arbetar och psykolog utbildad är En met: 12 månaders teori och praktik på skilda områden inom kon inom områden skilda på praktik och teori månaders 12 met: nom med Stockholm som bas. som Stockholm med nom Services i Hamburg. i Services samt än vad man kan tro. De är två viktiga kuggar i det team som team det i kuggar viktiga två är De tro. kan man vad än samt båda sporras de och — affär europeiska Vattenfalls upp bygga ska av den internationella utmaningen i sitt jobb. sitt i utmaningen internationella den av cernen, till exempel två månaders arbete på Vattenfall Trading Trading Vattenfall på arbete månaders två exempel till cernen, och tittar på hur vi ska integrera tillgångarna med våra egna, säger egna, våra med tillgångarna integrera ska vi hur på tittar och i en internationell milj internationell en i ” VARA S vattenfall årsredovisning 2005 46 vattenfall årsredovisning 2005 47 Medarbetarnakunskaperdemåste ha färdigheteroch som Vattenfallkoncernövergripandeenhar chefsförsörjningsprocess tt vara en attraktiven arbetsgivarevaratt bådeaffärsverksamheten medarbetarna.och Vattenfall driver kunnaattlösakrävsförsinauppgifter, framtiden.bådeidagi och ledare.Företagets cheferförmåganmåsteha leda attutvecklaoch ledandeuniversitet högskolor.och För att klaraattambitionenFör ledandeettbliatt europeiskt energibolag måsteVattenfallattraktiv envara arbetsgivare bådeförnuvarande perspektiv. framtidautveckling. Denårliga enkätenOpinionMy låteralla sättlederOpinionMy kontinuerlig entill utveckling Vattenfallsav som syftarsom identifieraatttill utvecklaoch dagens morgondagensoch anställdaarbetssituationen.påsyn sin ge Resultaten ligger sedantill grund för en kontinuerliggrunden för dialog mellan cheferna medarbetarna,och gemensamtdedär kommeröverens handlingsplaner.om så På organisationkultur.och och framtidaoch medarbetare. Inomkoncernen bra ha måste vi cheferledare,och medarbetare medrättkompetens starktoch engagemang. därförinterntettävenchefutvecklingsprogram, samarbetei med vi har tillgångharvi kompetensdentill behöverlångsiktigt ett visom i Vattenfallsstrategiska kompetensförsörjningsprocess säkrar att Att ha engageradehaAtt medarbetare avgörandeär Vattenfalls för A ------Det senaste året har Stefanies jobb präglats av det omfattande omfattande det av präglats jobb Stefanies har året senaste Det möjlighe internationella de betonar Stefanie och Diego Både Vattenfalls tillväxt skapar möjligheter för personalen att växa. växa. att personalen för möjligheter skapar tillväxt Vattenfalls

Även Stefanie Collmann har många spännande utmaningar fram utmaningar spännande många har Collmann Stefanie Även —Mitt mål är att Vattenfall ska bli det starkaste varumärket på den på varumärket starkaste det bli ska Vattenfall att är mål —Mitt —Jag skulle gärna jobba i centrala Europa och utveckla våra affä våra utveckla och Europa centrala i jobba gärna skulle —Jag —Men vi har arbetat intensivt hela 2005 med varumärkesproces med 2005 hela intensivt arbetat har vi —Men har multikulturell bakgrund. multikulturell har lerande. längre bara ord — utan jag har fått en djupare förståelse för dem. för förståelse djupare en fått har jag utan — ord bara längre tyska energimarknaden. Och jag ser fram emot att jobba i interna i jobba att emot fram ser jag Och energimarknaden. tyska Vattenfallvärlden. i konstellationer tionella terna och kompetensutvecklingen som viktiga orsaker till varför de varför till orsaker viktiga som kompetensutvecklingen och terna bra. så trivs för sig: för Och Diego Klappenbachs framtidsmål är klart. är framtidsmål Klappenbachs Diego Och rer där. Det skulle passa mig eftersom jag tycker det är spännande är det tycker jag eftersom mig passa skulle Det där. rer mina kolleger i andra länder, och har utökat mitt nätverk, säger nätverk, mitt utökat har och länder, andra i kolleger mina Stefanie Collmann. Stefanie 2006. januari 1 den gick Startskottet varumärkesarbetet: att stöpa om varumärket Bewag till Vattenfall. Vattenfall. till Bewag varumärket om stöpa att varumärkesarbetet: sen. Det var en enorm uppgift, men oerhört spännande och stimu och spännande oerhört men uppgift, enorm en var Det sen. att arbeta med duktiga människor från andra länder och då jag själv själv jag då och länder andra från människor duktiga med arbeta att Jag fick också möjlighet att jämföra utmaningar och problem med problem och utmaningar jämföra att möjlighet också fick Jag ------

nsamhet ö Under året har dessutomharsamtligaåret Under cheferhögre Vattenfall Management Institute är ansvarigtförär Institute Management Vattenfall r l r affärsplanerna till framtida kompetensbehov och ge oss ge och kompetensbehov affärsplanerna framtida till affärsenhet och business group samt med koncernled med affärsenhet samt business group och på fokusering sker koncernen, i omfatta allaattchefer att samtländer och mellanenheter rotationen öka att chefsutveck och ledar-genomföra och utforma att fågrundläggandeatt förståelse gällandeför konkur året har 920 medarbetare bedömts. Varje person medarbetareVarje 920bedömts. har året ning har implementerats i hela koncernen under året. året. under koncernen hela i implementerats har ning ningssätt,språkkunskaperutvecklingspotential samt förutökas att processen kommer2006 ningen.Under rensreglerVattenfallsförsamt etiskaförhållningssätt. tade nätverket för kvinnliga chefer och ledare haft tvåhaft ledare och kvinnliga för chefer nätverket tade Antitrustettdeltagit teri Compliance-program för i de olika programmen. I utvärderingarnadelta I harprogrammen. olika de i bedömning, efterlevnad av Vattenfallsbedömning,etiskaefterlevnadförhåll av resultatenfrån Genomgångav sikt. lång och kort på ledningengjortsrespektiveförhar processen med betystrategisk av är som områden lingsprogram inom möjlighet att agera proaktivt för att säkra tillgångentillsäkra att för proaktivt agera att möjlighet mötestillfällen. 2005 har totalt 340 personer deltagit personer mötestillfällen.340 totalt har 2005 garna givit i genomsnitt 4,5 på en femgradig skala.femgradig en på 4,5 genomsnitt i garnagivit kriterier är måluppfyllelse,kriterierär ledarskapsprofil enligt ledarskapskriterier,koncernens medarbetarnas har därefter diskuterat sina resultat och sin framtidasin därefter diskuteratharresultatoch sina bedömningsVåra chef. respektiveutveckling med den kompetens vi behöver. Det är tydligt att vi inför vi att tydligt är Det behöver. vi kompetens den delse för koncernen. Under året har även det nystar det även har året Under koncernen. för delse öka andelen kvinnligaandelen öka chefer. andraanställdaoch omfattandemed externa kontak Kunskap och erfarenhet tas tillvara tas erfarenhet och Kunskap En gemensam process för strategisk kompetensförsörj strategisk för process gemensam En Processen är ett verktyg för att översätta de långsiktiga de översätta att för verktyg ett är Processen 500 medarbetare500 utbildningen.deltagithari ö - - - - -

rutsättning f rutsättning

Målsättningenledarförsörjningförprocessen med

Inom HumanResourcesfokuserarInom därför vi på ompetensutveckling skapar skapar ompetensutveckling

Vattenfall, i likhet med branschen i övrigt, står övrigt, i branschen med likhet i Vattenfall, ö

edare skapar affärer och och affärer skapar edare ara en attraktiv arbetsgivare attraktiv en ara arbetarna. långsiktigabehov Säkratillgång våramöter tillsomkompetens den Säkrastarktengagemang delaktighetoch med hos Säkraförstklassig chefsförsörjning ledarskapoch

sammanssinamedarbetare,med till demmotivera är att säkra successionen av chefer samt att utvecklaatt samt chefer av säkrasuccessionen att är att kännaattengagemang kontinuerligtsamttydlig ge attraherar,utvecklarbehåller och medarbetare med riseras av ledare som kan arbeta i en internationellen arbetakanriserasi ledaresom av tre huvudstrategier:tre tioner. För att kunnaattlångsiktigtvara För tioner. lönsamtmåste feedback. En aktivledarförsörjningsprocessEnfeedback. ett och för såväl potentiella som nuvarande medarbetare. medarbetare. nuvarande som potentiella såväl för inför stora pensionsavgångar. Samtidigt förväntasSamtidigt pensionsavgångar. stora inför ling är viktigalingär detta. nåverktygatt för behövs, måste Vattenfall vara en attraktiv arbetsgivare attraktiv en vara Vattenfall måste behövs, koncernövergripandeprogramledarskapsutveckför konkurrensen om nya medarbetare öka. De tekniska De öka. medarbetare nya om konkurrensen högsta befattningshavarna,högsta potentiellakandidatertill utvecklas ständigt. För att säkra den kompetensbas som som kompetensbas den säkra att För ständigt. utvecklas hög kompetens och som stimulerarsom ochtill kompetens toppresta hög dem. På koncernnivå identifieras och bedöms de 225 de bedöms identifieraskoncernnivå och På dem. befattningardessa chefskandidater.unga Under samt och föränderligsättaoch skamåltill chefermiljö. Våra och marknadsmässigaförutsättningarna och förändrasoch utvecklar medarbetare utvecklar lönsamhet är företagets förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens. kompetens. behålla och utveckla attrahera, att förmåga företagets är lönsamhet och stimulerar till goda prestationer. goda till stimulerar och För att klara detta investerar Vattenfall i att skapa en arbetsmiljö som utvecklar utvecklar som arbetsmiljö en skapa att i Vattenfall investerar detta klara att För En av de viktigaste förutsättningarna för att Vattenfall ska skapa stark långsiktig långsiktig stark skapa ska Vattenfall att för förutsättningarna viktigaste de av En L En attraktivEn arbetsgivarearbetsmiljö en erbjuder som Inom VattenfallInom villvårtledarskapatt vi karaktä Vattenfalls organisation: Medarbetare och kompetens och Medarbetare organisation: Vattenfalls Vattenfallattraktivenvara arbetsgivare.

V K • • • f vattenfall årsredovisning 2005 48 vattenfall årsredovisning 2005 49 ------Sjukfrånvaronvarhelhet som koncernenför I Sverige är det vår vision att ha Sverigesfriskastehavisionatt vår det ärSverige I riska medarbetare ger ökad arbetsförmåga ökad ger medarbetare riska signaler om vilka förbättringar som verkligen uppnåtts. verkligen förbättringarvilkasom om signaler sjukfrånvaronoch koncernenföljsdärförhela i noga sökningen visar att flertalet medarbetare uppskattar medarbetare flertalet att visar sökningen Tyskland och Polen i speciellt och arbetssituation sin vi kan år tidigare med Jämfört ökning. klar en syns av arbetssituationen. av arbetsskadorförNyckeltal och arbetsvillkoren kan förbättras och därigenom också också därigenom och förbättras kan arbetsvillkoren är som indikatorer de av utveckling positiv en se även frågor kopplade till stolthet över företaget och dess och företaget över stolthet till kopplade frågor svensktförtnäringsliv.med under Från nivån4,5% i en säker, hälsosamsäker,stimulerande en och i utta miljö.Ett idag är ett väl etablerat verktyg. För medarbetarna är medarbetarna För verktyg. etablerat väl ett är idag pektive kategori. Kategorin ”Engagemang” innehåller ”Engagemang” Kategorin kategori. pektive för står Vattenfall nya det vad med bekanta mer blivit ge att kommer undersökning års Kommande planer. grundskadadpå blisjukingenellerskaatt mål är lat bidra till utvecklingen av Vattenfalls kultur. Under kultur. Vattenfalls av utvecklingen till bidra med både branschen och nationellabranschenoch bådemätetal. med medarbetarekunnatmångaviunderharredoår och kultur och värderingar. Vi kan se att medarbetarna har medarbetarna att se kan Vi värderingar. och kultur kopplade till de tre strategiska Human Resources-pro Human strategiska tre de till kopplade upphandlingföretagshälsovård av gjorts ensamt noteravikan rad i årettredjeför och 4,0%året under har under lång tid uppvisat låga värden i jämförelseuppvisatlånglågatidunderhari värden undersökningen ett instrument för att föra fram hur hur fram föra att för instrument ett undersökningen Den totala svarsfrekvensen var 65% och höga svarsfrek- höga och 65% var svarsfrekvensen totala Den ökad satsningökadhälsofrämjande på aktiviteter skett. och utveckling” 70% (69%) samt ”Engagemang” 75% 75% ”Engagemang” samt (69%) 70% utveckling” och för chef Varje det. tillhöra att över stolthet känner och cesserna: ”Ledarskapskvalitet” 71% (71%), ”Utbildning (71%), 71% ”Ledarskapskvalitet” cesserna: en minskningen antaletinträffade av arbetsskador. F 2002 har nu sjukfrånvarosiffrorna2002 nu har sjunkit till 4,1% väntas diskutera åtgärder och följa upp tidigare åtgärds tidigare upp följa och åtgärder diskutera väntas sjukfrånvarovisaen klart genomsnittetunder jäm venser i hela organisationen visar att undersökningen att visar organisationen hela i venser (4,0% 2004). Under året har bland annat en samladannatblandharåreten Under 2004). (4,0% (71%). Procenttalen är andelen positiva svar inom res inom svar positiva andelen är Procenttalen (71%). Arbete inom VattenfallArbetetillfälleinom ge ska till utveckling ------Vattenfalls organisation: Medarbetare och kompetens och Medarbetare organisation: Vattenfalls För att ge studenter en bild av Vattenfall som arbets som Vattenfall av bild en studenter ge att För I Sverige påbörjades för andra gången rekrytegångenandra för påbörjades Sverige I ngagemang ger kraft att bli ledande bli att kraft ger ngagemang slutfördes i början av 2005 deltog 45 personer; varav personer; 45 deltog 2005 av början i slutfördes servicecentret i Berlin, som har medarbetare med de de med medarbetarehar som Berlin, i servicecentret arbete genomfördes under året Vattenfalls internatio Vattenfalls året under genomfördes arbete att säkerställa att de äldre medarbetarnas kompetens kompetens medarbetarnas äldre de att säkerställa att ringssatsningen ”Unga Akademiker”. Genom att Genom ringssatsningen Akademiker”. ”Unga nella traineeprogram. nella tenfall får tillgång till ny kunskap. I det projekt som som projekt det I kunskap.tenfall tillgångfår tillny tyst kunskap, parallellgående och till särskilda mentor särskildatill och parallellgående kunskap, tyst fortsätta att fokusera på att ge nuvarande medarbetare nuvarande ge att på fokusera att fortsätta let representerade kulturer utökas kontinuerligt. utökas kulturer representerade let len som vi har verksamhet i. Vi arbetar därförarbetaraktivt Vi i. verksamhet har vi som len program med kunskapsöverföring som syfte. Genom Genom syfte. som kunskapsöverföring med program med att öka mångfalden utifrån ålder, kön och etnisk/ och kön mångfalden utifrånålder, öka att med metod för att delge yngre medarbetare såväl sina yrkes sina såväl medarbetare yngre delge att för metod möjlighet att utvecklas inom koncernen och arbeta för arbeta och koncernen inom utvecklas att möjlighet gången samtliga affärsenheter inom koncernen deltog. deltog. koncernen affärsenheter inom samtliga gången ge kunder med icke-tysk bakgrund bra service. Anta service. bakgrund bra icke-tysk med kunder ge göra examensarbeten med mera. Som en del av detta av del en Som mera. med examensarbeten göra givare arbetar vi med utvalda skolor och universitet, universitet, och skolor utvalda med vi arbetar givare komma in på arbetsmarknaden, samtidigt som Vat arbetsmarknaden, samtidigtsom på in komma kulturell bakgrund. Ett exempel på detta är kund är detta på exempel kulturellbakgrund.Ett kunna att för krävs som kultur och språk i kunskaper kunskaper som erfarenheter från arbetslivet. från erfarenheter som kunskaper dessa 45 har nu 37 fortsatt anställningfortsattVattenfall. inom 37 nu har 45 dessa det senare varierar från strukturerad dokumentation av av dokumentation struktureradfrån varierar senare det den framtida ökningen av pensionsavgångarna måste pensionsavgångarna av ökningen framtida den erbjuda tidsbegränsadeprojektanställningar erbjuda hoppas erfarna chefer och specialister fått lära sig en särskild en sig lära fått specialister och chefer erfarna att möjligheter praktikplatser, och lärlings- erbjuder ett Competence Transfer Mentoring Programme har Programme Mentoring Transfer Competence ett My Opinion för fjärde gången, men det var första var det men gången, fjärde för Opinion My E Mångfald skapar nya idéer nya skapar Mångfald Under 2005 genomfördes medarbetarundersökningen genomfördes 2005 Under Under 2006 kommer 20 personer att projektanställas.att personer 20 kommer 2006 Under finns kvar i organisationen när de slutar. Metoderna för Metoderna slutar. de när organisationen i kvar finns På lång sikt måste våra medarbetare spegla de samhäl de speglamedarbetare våra måste sikt lång På 23 kvinnor och 12 med icke-svensk bakgrund. Av bakgrund.Av icke-svensk med 12 och kvinnor 23 Vattenfall kunna ge unga akademiker en möjlighet att möjlighet en akademikerunga ge kunnaVattenfall ------v För att säkerställa att Vattenfall utvecklas i önskad riktning och riktning önskad i utvecklas Vattenfall att säkerställa att För led av bild (se byggstenar antal ett av Ledningssystemetbestår affärspla planering, strategisk för ledningsprocesser Koncernens följa och utveckla föreslå, att för ansvariga är Koncernstaberna För att följa den finansiella och operativa utvecklingen i koncer i utvecklingen operativa och finansiella den följa att För I instruktionen ”roller och ansvarsfördelning” definieras all ansvarsfördelning”definieras och ”roller instruktionen I I EGM utvecklas koncernens övergripande inriktning, koncernpoinriktning,övergripande koncernens utvecklas EGM I Alla anställda i Vattenfall är skyldiga att följa ledningssystemets följa att skyldiga är Vattenfall i anställda Alla tyrning av verksamheten och beslutsfattande beslutsfattande och verksamheten av tyrning rganisation och processer och rganisation ”Principer för beslutsfattande och delegering” med gällande delegällande delegering”med beslutsfattandeoch ”Principerför llmänt om koncernens ledningssystemkoncernens om llmänt koncerninitiativ och projekt på förslag av koncernstaberna. av förslag på projekt och koncerninitiativ lever upp till etiska och legala krav har VD etablerat ett ledningssysett etablerat VD har krav legala och etiska till upp lever Koncern krav. verksamhetens till anpassat är ledningssystemsom ledningssystem. licies och koncerninstruktioner. Koncernprocesser godkänns liksomgodkännsKoncernprocesser koncerninstruktioner. och licies intranät. Koncernen styrs med fokus på värdeskapande och långsiktiga över långsiktiga och värdeskapande på fokus med styrs Koncernen ExCombehandlar centralakoncerngemensamma frågorsåsom tem, Group Management System, (GMS). Ledningssystemetutgör (GMS). System, ManagementGroup tem, för alla anställda och ändringar införs kontinuerligt på koncernens på kontinuerligt införs ändringar och anställda alla för även en beskrivning av hur koncernen styrs. GMS finns tillgängligt finns GMS styrs.koncernen hur av beskrivning en även O upp koncernpolicyer och koncerninstruktioner. Koncernen har en har Koncernen koncerninstruktioner. och koncernpolicyer upp Group Financial Meetings.Financial Group produktion,transmission, distribution försäljningoch för och nensaffärsverksamhet förvaltningochenlighet svenskadeni med ningssystemet på sidan 52). Styrningen utgår ifrån affärsidé och affärsidé ifrån utgår Styrningen 52). sidan på ningssystemet ledningskoncernens i grundlägganderoller och beslutsfora männa koncernledningen. för styrverktyg centrala är uppföljning och nering måste miljöchef dess och kvalitetschef Koncernens ningssystemet. koncernens av efterlevnaden kontrollera att för ansvarar revisionen nen genomför VD och EGM noggranna granskningar varje kvartal,varje granskningarnoggranna EGM och VD genomför nen värme;produktion, distribution försäljning.och lederkoncerVD varje Business Unit som sedan godkänns av VD och EGM. och VD av godkännssedan som Unit Business varje företagsfilosofi,koncerngemensamma och uppförandekodervision, samheten sker med full transparenssamhetenfullmedredovisning, sker i kontroll,lön samhetvärdeskapande.och system. styrdokument. alla godkänner Koncernledningen fastställs. slutgiltigt eget ett har Group Business Varje verksamheten. för styrdokument så kallade Business Group Reviews och varje månad hålls Business hålls månad varje och Reviews Group Business kallade så aktiebolagslagenstyrelsensoch anvisningar.operativaDen verk avdelning för kvalitetsfunktion som är sammanhållande för led för sammanhållande är som kvalitetsfunktion för avdelning Vattenfallsorganisationsmodell baserasvärdekedjanpåel; för Vattenfallsstrategi,större förvärv,investeringar avyttringar.och gripande mål och krav för de operativa enheterna Business GroupsBusiness enheterna operativa de för krav och mål gripande för mål kortsiktiga föreslår Groups BusinessUnits. Business och Group-cheferBusiness till VD från och VD till styrelse från geringar instruktion.viktig annan en är koncernstabschefer och de innan koncerninstruktioner och koncernpolicyer alla godkänna S a A ”Code of Conduct” samt koncernens policyer inom viktiga områden.viktiga inom policyer koncernens Conduct”samt of ”Code ------kr - a gsstyrning med med gsstyrning

a

dsmässig a

rkn

a För att ledainrättatkoncernenattbeslutsfora,VDtvå För har Execu Ledningen och kontrollen av Vattenfallkoncernen fördelas mellan fördelas Vattenfallkoncernen av kontrollen och Ledningen För att främja tydlighet och enhetlighet i ansvars- och infor och ansvars- i enhetlighet och tydlighet främja att För I bolagsordningen anges ramarna för Vattenfalls verksamhet. Vid verksamhet. Vattenfalls för ramarna anges bolagsordningen I nsvar och beslut inom organisationeninom beslut och nsvar sionsberättelsen i Årsredovisningen på sidan 112) 112) sidan på Årsredovisningen i sionsberättelsen Genomlysning (se styrelsens rapport om internkontroll på sidan 57). 57). sidan på internkontroll om rapportstyrelsens Genomlysning(se Styrelsesammansättning (se presentation av styrelsen på sidan 58 ) 58 sidan på styrelsen av presentation Styrelsesammansättning (se Revi och 56 sidan på revisorerna av presentation (se Revisorer ka aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens arbetsordning. styrelsens och bolagsordningen aktiebolagslagen, ka bolagsstämman 2005 kompletterades verksamhetsbeskrivningen kompletterades 2005 bolagsstämman bolagsstyrning (Koden) är en del av regeringens ramverk för ägar för ramverk regeringens av del en är (Koden) bolagsstyrning löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. och riktlinjer styrelsens enligt förvaltningen löpande lighet bland de förvaltade bolagen har regeringen fattat beslut om beslut fattat regeringen har bolagenförvaltade de bland lighet informationsfrågor. i bolagsordningen med att ”Vattenfall skall inom ramen för kravet kravet för ramen inom skall ”Vattenfall att med bolagsordningen i För att tydliggöra statens syn i vissa frågor och för att uppnå enhet uppnå att för och frågor vissa i syn statens tydliggöra att För Exempel på sådana är: sådana på Exempel tive GroupManagementtive Executiveoch(EGM)Committee (ExCom). tokollfördes som en bilaga till bolagsstämmaprotokollet. Vattenfalls Vattenfalls bolagsstämmaprotokollet. till bilaga en som tokollfördes tag och följer i tillämpliga delar de rekommendationer och normer och rekommendationer de delar tillämpliga i följer och tag föredömligt. Det gäller bland annat inom jämställdhetsfrågor, miljö, jämställdhetsfrågor, inom annat bland gäller Det föredömligt. förvaltningen. Vattenfall tillämpar Koden och ser den som ett av flera av ett som den ser och Koden tillämpar Vattenfall förvaltningen. krav på resultat och avkastning, baserade på de statliga företagens riskprofil. riskprofil. företagens statliga de på baserade avkastning, och resultat på krav utarbetat ett förslag till stöd för styrelserna vid upprättandeoch vid styrelserna för stöd till förslag ett utarbetat revidering av arbetsordningar och för handläggningen av vissa handläggningen av för arbetsordningaroch av revidering mångfald, arbetsmiljö samt företagens roll i samhället. i roll företagens samtarbetsmiljö mångfald, Näringsdepartementethar företagen statliga de i mationsfrågor riktlinjer avseende extern ekonomisk rapportering,anställningsekonomisk extern avseenderiktlinjer agera ska ägande statligt med företag där vikt stor policyfrågor av partementet som likt andra ägare arbetar med en rad viktiga verktyg. viktiga rad en med arbetar ägare andra likt som partementet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till till omställningen i företaget ledande det vara affärsmässighet på övergripande mål. Konkurrensutsatta statliga företag ska verka under samma krav och och krav samma under verka ska företag statliga Konkurrensutsatta mål. övergripande Styrelsen utser VD samt vice VD. VD leder och ansvarar för den för ansvarar och leder VD VD. vice samt VD utser Styrelsen villkor för ledande befattningshavare och incitamentsprogram för och befattningshavareledande för villkor viktiga regelverk för extern rapportering och kommunikation. kommunikation. och rapportering extern för regelverk viktiga Utgångspunkter för bolagsstyrning för Utgångspunkter satsningar inom förnybar energi beskrivs i årsredovisningen på sidan sidan på årsredovisningen i beskrivs energi förnybar inom satsningar statliga bolagen att hålla öppna bolagsstämmor med möjlighet för för möjlighetbolagsstämmor medöppna hålla att bolagen statliga som gäller för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Svensk kod för för kod Svensk Stockholmsbörsen. på noterade bolag för gäller som svenska regeringen utövar en långsiktig och aktiv ägarförvaltning med värdeskapande som som värdeskapande med ägarförvaltning aktiv och långsiktig en utövar regeringen svenska 26—29. Regeringen har inrättat en särskild ägarenhet på Näringsde på ägarenhet särskild en inrättat har Regeringen 26—29. ansvarar för koncernens löpande verksamhet.löpandekoncernens för ansvarar anställda. Dessutom har regeringen identifierat vissa särskilda vissa identifierat regeringen har Dessutomanställda. allmänheten att närvara och i anslutning till stämman ställa frågor ställa stämman till anslutning i och närvara att allmänheten VD fattar sina beslutfattarsinaoberoendeVD ellerdessasmedstöd. Vattenfalls koncernchef som även är VD för Vattenfall AB (VD) (VD) AB Vattenfall för VD är även som koncernchef Vattenfalls Vattenfall AB:s aktieägare, styrelse och VD i enlighet med den svens den med enlighet i VD och styrelse aktieägare, AB:s Vattenfall Vattenfall AB lyder under samma lagar som svenska privatägda före privatägda svenska som lagar samma under lyder AB Vattenfall en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning”. energiförsörjning”. svensk uthållig ekonomiskt och ekologiskt en direkt till företagsledningen. till direkt det högsta beslutande organet i bolaget. Regeringen uppmuntrar de uppmuntrarRegeringenbolaget. i organetbeslutande högsta det Bolagsstyrningsrapport Ägaren anger bakgrund och motiv till ändringen. Dessa motiv pro motiv Dessa ändringen. till motiv och bakgrund anger Ägaren A Aktieägarens inflytande i bolaget utövas vid bolagstämman som är bolagstämman som vid utövas bolaget i inflytande Aktieägarens villkor som övriga aktörer på marknaden. Det innebär att ägaren ställer marknadsmässiga marknadsmässiga ställer ägaren att innebär Det marknaden. på aktörer övriga som villkor Vattenfall AB, moderbolaget i Vattenfallkoncernen, ägs till 100% av svenska staten. Den Den staten. svenska av 100% till ägs Vattenfallkoncernen, i moderbolaget AB, Vattenfall

m Aktiv bol Aktiv • • • • •

vattenfall årsredovisning 2005 50 Bolagsstyrningsrapport

Ordförandens ord

Bästa läsare, Statliga aktiebolag är självständiga juridiska personer som lyder under aktiebolagslagen. Lagen har utvecklats för företag som drivs i vinstsyfte. I ett aktiebolag finns en tydlig ansvarsfördel- ning mellan ägare, styrelse och företagsledning samt regler för hur ansvar ska utkrävas. Det statliga ägandet innebär att Vattenfall verkar i en offentlig men också politisk miljö med åtföljande livliga diskussioner om bolagets uppgifter. Ytterst är det svenska folket, som är ägare, företrädda av riksdagen. Ansvaret för förvaltningen utövas av regeringen genom näringsdepartementet. Vattenfalls omvandling från affärsverk till aktiebolag som genomfördes den 1 januari 1992 föregicks av en omfattande riks- dagsbehandling. Propositionerna 1990/91:87 om näringspolitik och 1991/92:49 om vissa frågor vid överföringen av verksam- heten vid statens vattenfallsverk till aktiebolagsform behandlar uttryckligen bolagiseringen av Vattenfall, styrningsfrågor med mera. Vid utskottsbehandlingen konstaterades: ”Det betonas (i propositionen) att det är en uppgift för bolagets styrelse att utforma mål och strategier för Vattenfalls verksam- het. Om Vattenfall ska kunna utföra sina uppgifter utan konkur- rensnackdelar måste dess styrelse och koncernledning ges möjligheter att disponera bolagets resurser under samma förut- sättningar som råder inom den icke-statliga företagssektorn. Enligt utskottets mening är det väsentligt att också den svenska elmarknaden utsätts för ökad och effektivare konkur- rens. Vattenfall AB måste ges sådana förutsättningar att det kan åren, som kombinerar en väsentligt större volym med en kraftigt vidareutvecklas och anpassas till de kommande förändringarna ökad lönsamhet, skapar en kraftfull resurs för framtidsinriktade på elmarknaden. Som sägs i propositionen bör bolaget kunna dis- satsningar. En handlingsplan för Vattenfalls arbete med förnybar ponera sina resurser under samma förutsättningar som gäller för energi inom Norden har beslutats tillsammans med rutiner för privatägda kraftföretag. Utskottet tillstyrker därför förslaget i löpande avrapportering till styrelsen. Denna plan innehåller ett propositionen om att riktlinjer för verksamheten i det nya bolaget antal större och mindre projekt, som täcker såväl el som värme. inte ska behöva underställas riksdagen för godkännande. Om och när projekten kan genomföras är beroende av att nöd- Det sagda innebär emellertid inte att riksdagens insyn i bola- vändiga tillgångar kan förvärvas, att tillstånd kan erhållas, att get helt upphör. Så länge som detta är majoritetsägt av staten uthålliga stödsystem finns på plats och att erforderlig maskinell kommer uppgiften om dess verksamhet att lämnas till riksdagen utrustning kan införskaffas till rimliga villkor. genom de årliga redogörelserna för de statliga företagen. Motio- Att statligt ägda företag har en öppen och professionell infor- ner får väckas med anledning av dessa redogörelser.” mationsgivning är en demokratifråga, eftersom företagen ytterst Vattenfalls styrelse har således ett mycket ansvarsfullt upp- ägs av det svenska folket. Förutom årsredovisningen publicerar drag. Skilda krav måste vägas samman. Styrelsens ramar och Vattenfall årligen en hållbarhetsredovisning och en elmarknads- riktlinjer för verksamheten ska vara i enlighet med gällande rapport. Allmänheten erbjuds numera att delta vid årsstämman lagstiftning och ägarens krav. Samtidigt ska ägarens ambitioner (bolagsstämman). Vattenfall tillämpar den nya svenska koden beträffande utveckling av ny elproduktionsteknik, förnybara för bolagsstyrning 2005. Huvudsyftet är att säkerställa genom- energikällor, energisnål elförbrukning etc. beaktas. Säkra leve- lysning och insyn för samtliga ägare i börsnoterade bolag. På de ranser till rimliga priser måste tillgodoses. Alla dessa krav måste punkter där vår tillämpning avviker beror detta på att staten är uppmärksammas på ett långsiktigt försvarbart sätt. Därigenom ensam ägare. värnas samtidigt bolagets och samhällets bästa. a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Vid förra årets bolagsstämma gjordes ett tillägg till bolagsord- ningen: ”Vattenfall skall inom ramen för kravet på affärsmässighet vara det ledande företaget i omställningen till en ekologiskt och eko- nomiskt uthållig svensk energiförsörjning.” Detta tillägg ger ett stöd för Vattenfalls ambition att vara pion- Dag Klackenberg jär och driva på utvecklingen. Vattenfalls utveckling de senaste Styrelsens ordförande

51 Bolagsstyrningsrapport

Vattenfalls verksamhet delas in i tre kategorier ur styrningssyn- Den viktigaste koncernprocessen är Strategi- och affärsplanering punkt: som resulterar i årliga strategi- och affärsplaner. I denna process • Affärsverksamheten som sköts av Business Groups och deras analyseras, utvärderas och bedöms strategiska frågor med beslut Business Units inom definierade geografiska områden. De styrs i EGM om urval, formuleringar och prioriteringar. Strategiplane- som profit centers. ringen innefattar både koncernens långsiktiga verksamhet och • Staber som stödjer koncernledningen, Business Groups och Busi- dess finansiella resultat. ness Units. De styrs som cost centers. Årligen utarbetas en femårig Strategisk plan för beslut av • Shared Service-enheter som tillhandahåller tjänster som stödjer Vattenfalls styrelse. kundernas strävan att optimera sin affärsverksamhet. Shared Med utgångspunkt från direktiven i den Strategiska planen tar service verksamheterna bedrivs enligt självkostnadsprincipen och Business Groups och Business Units fram treåriga affärsplaner som styrs av de interna kunderna. Shared Service-enheter finns både slutgiltigt godkänns av ExCom och fastställs av styrelsen. på koncernnivå (Group Shared Service) och på Business Group- nivå. Styrande affärsetik Vattenfalls kärnvärden är: Ett antal för koncernen viktiga styrprocesser har etablerats. Varje Öppenhet, Effektivitet och Ansvarstagande. process leds av en processägare som vanligtvis är medlem av EGM och ansvarar för att processen utvecklas. För närvarande finns Styrelsen godkände 2005 Vattenfalls koncerngemensamma upp- följande koncernprocesser: förandekod och företagsfilosofi (Code of Conduct) som slår fast att alla medarbetare ska följa och arbeta enligt Vattenfalls kärnvärden, Process Processägare policyer och koncerninstruktioner. (För ytterligare information Strategi- och affärsplanering chefen för koncernstrategier hänvisas till Vattenfalls Corporate Social Responsibility (CSR) rap- Rapportering och uppföljning chefen för ekonomi och finans port som kan laddas ner och beställas från www.vattenfall.com). Riskhantering chefen för ekonomi och finans Förvärv chefen för juridik och M&A Tillämpning av koden och bolagsstyrningsrapportens innehåll Investeringar chefen för ekonomi- och finans Vattenfall tillämpar Koden och ser den som ett av flera viktiga sty- Kommunikation chefen för kommunikation rande regelverk för extern rapportering och kommunikation. Infor- Chefsutveckling chefen för human resources mation som är relevant för bolagsstyrning rapporteras i form av en Capacity management chefen för capacity management hänvisning om uppgifterna redan finns i årsredovisningen.

Vattenfalls organisation

Ledningssystemets byggstenar Styrelse

Vision & affärsidé Code of Conduct Koncernchef (CEO) Företagsfilosofi Policyer

Group Shared Services1 Koncernstaber Roller & Ansvar Organisation

Business Group Business Group Business Group Vattenfall Norden Vattenfall Europe Vattenfall Poland

Delegering av befogenheter Elproduktion Gruvdrift & Elproduktion Distribution

Distribution Sverige Transmission Försäljning

Distribution Finland Distribution Värme Koncernstrategi- & affärsplanering Försäljning Försäljning a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Rapportering & uppföljning Värme Värme

Tjänster

Ytterligare koncernstyrning Shared Service Centres av vissa funktionsområden 1) Vattenfall Trading Services , Vattenfall Treasury, Vattenfall Insurance och Vattenfall Utveckling AB

52 vattenfall årsredovisning 2005 53 ------

Bolagsstyrningsrapport Följdesdelvis2005bolagsstämma,vidårs kommer tillämpligt.börsnoterat.Ejinte är VattenfallAB Kommentar teknisktFöljsstämmansett. Vid 2005 arrangerade kallelseFörslagi 2006stämma.årsKommerföljasför att Informationnomineringsprocessenom finns på Informationnomineringsprocessenom finns på Informationnomineringsprocessenom finns på Ingetseparatundermöte2005. utom har riksdagsledamöterharutom ställaattfrågorrätti sambandstämman.med att följas vid och inför årsstämmaninföroch följasvid att 2006. Vattenfall en öppenVattenfallenfrågestund allmänheten. för Dess Vattenfallshemsida. Följerstatensägarpolicy. Vattenfallshemsida. Följerstatensägarpolicy. Vattenfallshemsida. Följerstatensägarpolicy. Arbetsgrupptillsätts iställetstyrelsen av behov.vid - - - Chefen för ekonomi och finans (CFO) har det övergripande ansva övergripande det har (CFO) finans och ekonomi för Chefen tyrelsenssammansättning tyrelseprocessriskhanteringför kommitté tillsatts vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa kvali säkerställa att är uppgift huvudsakliga vars tillsatts kommitté riskhantering för rutiner enhetliga säkerställa hanteringsmetoder, ledamöter samt tre ledamöter och tre suppleanter som utsetts av av utsetts som suppleanter tre och ledamöter tre samt ledamöter instruktioner. För att assistera CFO i dessa frågor har en koncernrisk en har frågor dessa i CFO assistera att För instruktioner. Business Group. Styrelsen får vid varje möte information om kon informationom möte varje vid BusinessStyrelsenfårGroup. tidigare beslutadeuppföljning.tidigareäven investeringarStyrelsen har för risk godkänna exempelvis att genom koncernen i riskhantering tativ fokus på risker inom energi- och råvaruhandel samt finans-, försäk råvaruhandelfinans-, ochsamtenergi- inom risker på fokus är att förena miljöriskhantering med existerande riskhantering. För För riskhantering. existerande med miljöriskhantering förena att är utför koncernen även en årlig miljöriskutvärdering som koordineras koordineras som miljöriskutvärdering årlig en även koncernen utför Operativ riskhantering regleras i koncerninstruktionerOperativriskhantering reglerasi särskilt med ningen och Vattenfalls riskhanteringskommitté. Ett långsiktigt mål långsiktigt Ett riskhanteringskommitté. Vattenfalls och ningen års se riskhantering, och risker Vattenfalls av beskrivning närmare 35. Not koncernens och 60—63 sidorna redovisningen rings- och kreditriskområdet.ochövergripande rings-Styrelsenbeslutar om operativaområden.dessaDealla koncernen inom risklimiter för avrapporterasoch löpanderespektiveuppinom följs riskerna avrapporteras av året resultatetocksågångerom rapporteras. Två säker och riskhantering och finansverksamhet koncernens för ret S S ställer att företagets verksamhet följer koncernens policyer och policyer koncernens följer verksamhet företagets att ställer av koncernens miljöchef. Resultatet presenteras för koncernled för presenteras Resultatet miljöchef. koncernens av VD, företagsledningeningår arbetstagarorganisationer.Från av koncernens finansiellaoperationella och av risker. Vattenfalls styrelse består av åtta av bolagsstämmanutsedda av åtta av består styrelse Vattenfalls cernens finansiellacernens ställning varvid uteståenderisker garantier och riskhanteringsseminariumårligtett genomlysningdjupareen med 2003 Sedan limiter. och mandat föreslå samt riskrapportering och ------Motiv till omval samt hur arbetethursamtbedrivitsomval tillMotiv finns inget Detersättningsutskott Ersättningsprincipergodkännsbolags av Beskrivning stämmanpå Frågor Kriteriervalberedningför personerMinsttre förandefördelningsamtarvode av revisorerna,företagsledningensutan när Styrelsen ska minst en gång per år träffaårStyrelsengångper minsten ska beslutasstämmaSka på varo stämma Valberedningenkravprofilgör Valberedningensledamöter,förslagordtill - - - - Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, baserad på det på arbetsordning,baserad en årligenfastställer Styrelsen Vilka ärenden som ska behandlas av styrelsen följer i huvudsak av av huvudsak i följer styrelsen av behandlas ska som ärenden Vilka tyrelsens sammansättning och arbete sammansättningoch tyrelsens På följandePå punkter avviker Vattenfalls styrning Koden:somfinnskravfrån i de hetens strategiska inriktning, godkänna större investeringar och investeringar större godkännainriktning, strategiska hetens riskhantering.och kontroll bolagsstyrningsrapporten och rapporten om intern kontroll påbör kontroll intern bolagsstyrningsrapportenom rapporten och bolagsledningen information.Ordföranden medverkarviktigarebehov vidvid Kodkrav till ledamötertillarvode och förslagtill jades i september 2005.september i jades förståelsen för Koden och dess praktiska tillämpning. Arbetet med Arbetet tillämpning.praktiska dess och Koden för förståelsen Uppgiftarbetsfördelningoch styrelseni uppgifter, förutom att utse VD och vice VD, är att fastställa verksamfastställa att är VD, vice och VD utse att förutom uppgifter, Ordförandensuppgiftersvenskadenaktiebolagsla följerav dels partementets ägarenhet utfärdat. Arbetsordningen reglerar blandArbetsordningen reglerar utfärdat. ägarenhet partementets redan i samband med förberedelserna för 2005 års bolagsstämmaårs 2005 förberedelsernaför med samband i redan rade incitamentsprogramrade ningensstämmaförslagvid väsentliga förändringar av koncernens organisation samt fastställa samt organisation koncernens av förändringarväsentliga AvvikelserfrånKoden stöddokument för arbetsordning i statliga bolag som Näringsdesom bolag statliga arbetsordning i för stöddokument styrelsens utvärderingenstyrelsemötena,av för formerna och sen sens arbete och ansvarar för att övrigaansvarararbetesensledamöterattocherforderlig för får sorerna sättning 2005 har berörd personal informerats och utbildats för att öka att för utbildats och informeratspersonal berörd har 2005 2.2.4Presentationvalbered av 2.1.2 Valberedningens 2.1.2 samman Valberedningens2.2.1 förslag 2.2.2Valberedningens underlag 2.1.1 Valberedningen 2.1.1 annat ordförandens uppgifter, informationen till styrelsen, frekven styrelsen, till informationen uppgifter, ordförandens annat främstaarbetsordning. styrelsensStyrelsens aktiebolagslagen och anpassades för att så långt möjligt möta Kodens krav. Sedan augusti Sedan krav. Kodens möta möjligt långt så att anpassadesför centrala policyer och instruktioner. Därtill ska styrelsen följa den följa styrelsen ska Därtill instruktioner. och policyer centrala intern för ansvaret yttersta det har och utvecklingenekonomiska och VDs arbete. VDs och gen, dels av styrelsensgen,av delsarbetsordning. Ordföranden lederstyrel externakontakter. den 26 april. Information, dagordning, kallelse och rapporteringoch dagordning,kallelse Information, april. 26 den 3.8.4Styrelsensrevimed möte S 4.2.2Principerersättning för till 4.2.3Aktie-aktiekursrelateoch 4.2.1 Ersättningsutskott4.2.1 Arbetet med att införliva Koden i koncernens arbete påbörjadesarbete koncernens i Koden införliva att med Arbetet 1.4.4 Ordförandens1.4.4 roll

kringförtidastängning inomkärnkraftvatten-ochNorden i för ”Förnybarför Energi” för avsättningarför underförstahalvåretdet2005 med ”Förnybarmed Energi” stängningBarsebäckav 2 stängningBarsebäckav 2 och revisionsberättelseoch och investeringsbudgetoch Ändradbolagsordning planoch ConductCompanyCodeof Philosophy& Förhandlingarnakringförtida VindkraftsprojektetKriegers Flak Vattenfallshalvårsrapport Barsebäckförhandlingar2, fortsattförPlan arbete Uppföljninginvesteringarav gjorda Godkännandeavtalenrörandeav Årliguppföljninginvesteringsprogram av Godkännandeaffärsplanerav Ändraddiskonteringsränta Årsbokslut,årsredovisning Fokus och viktigaochFokus frågor somavhandlades Fokus och viktigaochFokus frågor avhandladessom • • • • • • • • Konkurrentanalys• Strategiskplan• ”FörnybarförPlan Energi” • Vattenfallsniomånadersrapport• • • Rapportförnybar• ang.energiförplan • • miljöpolicyNy • • Förvärvsärende• Utvärdering• StyrelseVD ochav • VattenfallsFoU-verksamhet• Chefsplanering• Utvecklingoch Uppdatering• orkanenGudrun uppdateringA lägesrapport& — M • Vattenfallstremånadersrapport• Ändradbolagsordning• Förvärvsärende•

rågorbehandlade styrelseav utsedd rågorbehandlade styrelseav utsedd Mötesdatum Mötesdatum F F Extrastyrelsemöte Konstituerande 8 december8 2005 Styrelsemöteden Styrelsemöteden Styrelsemöteden Styrelsemöteden Styrelsemöteden Styrelsemöteden Styrelsemöteden styrelsemöteden 27 juli 2005juli 27 oktober2005 26 25 april200525 april2005 26 av 2004bolagsstämmaav års 2005bolagsstämmaav års den 12 januari2005 12 den 31 augusti2005 31 13 maj 2005maj 13 17 februari2005 17 - - - - -

Styrelsen har under 2005 sammanträtt nio gånger, inklusive det inklusive gånger, nio sammanträtt2005 under har Styrelsen tyrelsensoberoende tyrelsensarvode illsättningstyrelseav

förra mötetförra och behållaochkompetens Underrubriken ”Affärsläget” viktigare affärshändelser sedan Personalfrågorinomkoncernen, inklusivemöjlighet attraheraatt konstituerande mötet. Följande är en genomgång av mötena med mötena genomgångav en är Följande mötet. konstituerande har givitssärskiltharettstyrelsenomineringar ansvar för statligai bolag.Nomineringsprocessen koordinerasdrivsochenheten av bolaget. inleds,rekryteringsbehovom föreligger,rekryteringsarbetet. Beskrivningstyrelsensav arbete Härutöverrapporteras varjemöte:vid Fønss SchrøderFønssAnders ochSundström oberoendeförhållande i till Kodensriktlinjer,dockredogörsoberoende förförhållande inte i Bådholm,Josefsson,LarsG Klackenberg,Dag Lindell,Peter Hans- Lars G Josefsson. Av styrelsens ledamöter är två kvinnor, båda kvinnor, två är ledamöterstyrelsens Av Josefsson. G Lars tillsättningstyrelseledamöterav Näringsministernrevisorer.och till störreaktieägare.tillledamöterna Klackenberg, DagAv är Maarit Investeringaranalyserasattefterochstyrelsenuppföljs år av 3 I särtrycketI ”Regeringens Ägarförvaltning” principerangesde för statligtförägande inomNäringsdepartementet. arbetsgruppEn Utöver de ordinariedeUtöver mötenakallas styrelsen ytterligaretill möten Urvaletledamöterrekryteringsbas.bredav kommeren från ägarpolitiknomineringaratt styrelsentill offentliggörs enligt utveckling,strategi,konkurrenssituation riskhantering.och utländska medborgare. Ledamöternas genomsnittsålder är 53 år. 53 genomsnittsålderLedamöternas är medborgare. utländska Gjordanomineringar offentliggörs enligtKodensriktlinjer. Olov Olsson,OlovSchrøder FønssLoneAnders ochSundström till mer detaljeradmer informationdiskuterar ochVattenfalls långsiktiga plan.Dennaföreskriverordinarie hållas sjuvarjeår. att skamöten mansättning,bolagets verksamhet aktuellaoch situation. Därefter relsensordförande. Arbetstagarorganisationerna utsettharleda möternaCarl-Gustaf Angelin, JohnnyBernhardsson, EkwallRonny S S Styrelsemötenaarbetsordningenhuvudsaki följeri en uppgjord varje år hållas på annan plats än huvudkontoret.annanhållasplatsänpåvarjeår Under2005 hölls visas till årsredovisningen,visastill koncernens 45.Not styrelseseminarierdessaVidseminarier styrelsenvarjeår. får samhet i Tyskland och dels om tysk lokal-tyskrikspolitik.ochomdels och Tyskland samhet i som för de av statenhelägdaav bolagende förersätter som Kodensreglerom styrelsearbetet.informationstyrelsensFör om arvode2005 hän angivande av några av de viktiga frågor som behandlades.som frågor viktiga de av några av angivande agendanår:gångperen analyserarkompetensbehovet utifrånrespektive styrelses sam Vad gälleroberoende Vad förhållande i aktieägaretill klargörstatens Vid ordinarieVid bolagsstämma 2005valdes: Maarit Aarni, Christer dessabeslutatsstyrelsen. av Styrelsen hållerdessutomantal ett ett möte i Hamburgvarvidi mötestyrelsenett besöktelokala anläggningar fördjupad fick och information, koncernens om dels löpande verk om behovuppkommer.omEnligt arbetsordningen möteminstett ska och suppleanternaoch LarsCarlsson, LindbergStigPer-Ove Lööv. och ordinarieKlackenbergledamöter.Dag stämmanutsågsstyav till Bolagsstyrningsrapport T Arbetsordningenstipulerar följandeattärenden finnas ska på Aarni,ChristerBådholm, Lindell,Peter Hans-Olof Olsson, Lone Arvodebestämsbolagsstämman. av uppbärarvodeVDinte för • Koncernens• finansiella situation. • Forsknings-utvecklingsaktiviteteroch• inomkoncernen. • Koncernens• strategiska plan Koncernens• riskexponeringtotala Säkerhets-miljöfrågor• och inomkärnkraften vattenfall årsredovisning 2005 54 vattenfall årsredovisning 2005 5555 - - - -

- - - X X X — - 051205 X X X X 050829 X X X X 050510

Bolagsstyrningsrapport X X X —

050214

Schrøder nss ø Revisionskommittén har under 2005 haft fyra sammanträden.fyra haft 2005under har Revisionskommittén Nedanredovisas respektive ledamots närvarorevisionskomvid I enlighet med riktlinjerna har VD inte längre någon rörlig lönedel.rörlig någon längre inte VD har riktlinjerna med enlighet I Skattepliktiga ersättningar och förmåner samt pensionskost samt förmåner ersättningaroch Skattepliktiga

Arbetet inom revisionskommittén utgör en del av denna sty denna av del en utgör revisionskommittén inom Arbetet rsättningar till ledande befattningshavareledande till rsättningar omineringskommitté ärvarandeledamöter vid evisionskommitténsundermöten2005 rsättningskommitté kommittén. Vid samtliga revisionskommittémöten under 2005 har 2005under revisionskommittémöten samtliga Vid kommittén. intern- representeras möten dessa halvårsbokslut.Vid och helårs- havare.Programmet omfattarsamtliga anställda Sverigeoch i 45. Not koncernens bokslutsgranskning till hela styrelsen vid ordinarie styrelsemöteordinarie vid styrelsen hela bokslutsgranskning till lönen. Utgångspunkten är som hittills koncernens långsiktiga vär långsiktigakoncernens hittills som är Utgångspunktenlönen. Årsredovisningen, i närmare beskrivs befattningshavareledande iakttagelser för de styrelseledamöter som är ledamöter i revisions i ledamöter är styrelseledamötersom de iakttagelserför iakttagelser vid granskningen av helårsbokslut och den översiktliga den helårsbokslutoch av granskningeniakttagelser vid N E N R Detfinns ingen nomineringskommittéVattenfall i AB. Se stycket finns ingenDet ersättningskommitté Vattenfall AB. i Peter LindellPeter F Lone Per-OveLööv 57, redogjort strukturenfinaninternafördendekontrollen 57, för i år igenomverifieraråroch dessa att riktlinjerföljs. Resultatet av Övriga chefer och anställda har inte högre rörlig lönedel än vad som vad än lönedel rörlig högre inte har anställda och chefer Övriga ChristerBådholm relsekontroll, där externa och interna revisorer redogör för sina för redogör revisorer interna och externa där relsekontroll, avrapporterar även som chef, dess av Vattenfall vid revisionen motsvarar två månadslöner per år eller 16,7% av den normala fasta normala den av 16,7% eller år permånadslöner två motsvarar andra och VD styrelseordförande,styrelseledamöter, för nader rapporterarstyrelsenarbetesitttill genommötesanteckningaratt mitténsmöten: E Styrelsengodkäntharprogramett enligt regeringens riktlinjernya särskildadenStyrelsen i rapportenhar intern sidankontroll,omse Styrelsenantagitarbetsordningharen kommittén.för Kommittén siellarapporteringsrutinerna. skickasstyrelsenerfordrastill redogörelsersånär samt via vid styrelsesammanträden. (fackligrepresentant) Vid samtliga möten har revisorerna närvarit och redogjort för sina redogjortför och närvarit revisorerna har möten samtliga Vid externrevisionen redogjort för iakttagelser rörande koncernensiakttagelser rörande redogjort för externrevisionen gagångssättettillsättning.vid ersättningarom incitamentsprogramoch ledandetill befattnings 2005.medgällerochfrånVattenfalls internrevisorer varjegår genomgångenavrapporteras styrelsen.till den mäts Vidare koncernmålet. är alla för Gemensamtdeskapande. resultat.individuellasamt enhetens egna granskningen av halvårsbokslutet. Revisorerna avrapporteradesin Revisorernahalvårsbokslutet. av granskningen 2005.februari 17 den äkerställande av kvalitet i finansiell rapportering finansiell i kvalitet av Säkerställande ”Tillsättninginformationmertillvästyrelse”för omsidan 54 av på - - - X X X X X X X X X X X X X — - 051208 - - - - X X X X X X X X X X X X X 051026 —

X X X X X X X X X X X X — 050831 — X X X X X X X X X X — — — 050727 — 2005års Styrelsen utseddav bolagsstämma X X X X X X X X X X X X X 050513 — X X X X X X X X X X X X X 050426 — X X X X X X X X X X X X X 050425 — — X X X X X X X X X X X X 050217 — — — 2004 års 2004 Styrelsen utsedd av av utsedd X X X X X X X X X X X X — 050112 — — bolagsstämma — Ej närvarandeEj — Revisionskommittén bereder styrelsens arbete med att kvalitets att med arbete styrelsensbereder Revisionskommittén Styrelsen utsåg 2005 följande tre personer till ledamöter i revi i ledamöter till personer tre följande 2005utsåg Styrelsen evisionskommitté har delegeratshar kommittén,tillkommittén dåutskott utgörettav LarsCarlsson* Per-OveLööv* RonnyEkwall Lars G JosefssonLarsG KlackenbergDag LindellPeter Hans-OlovOlsson SchrøderLoneFønss MaaritAarni iakttagelsersambandi revision.med Ingen formell beslutanderätt R Revisionskommitténutskottettinomstyrelsenär inrät har som tats för att öka kännedom om insyn och kontroll av företagetskännedomökakontrollattinsynav och omförtats tillämpningframtagandeoch föreskrivna av rapporter.Vid teras till styrelsen.tillteras Resultatavseende 2005styrelsearbeteårs har Utvärderingstyrelsensav arbete Utvärderingenunderskerledningordföranden av avrapporoch Stig Lindberg*Stig ännu ej avrapporterats.ännuej Carl-GustafAngelin ChristerBådholm mittén i egenskap av facklig representant. Chefen för internrevisio för Chefen representant. facklig av egenskap i mittén Beträffanderevisionskommittén. i sekreterare är Vattenfall i nen redovisning,ekonomiska rapportering riskhantering.och Revi revisionskommitténsrapporterarmöten bolagets revisorersina Kommittéer och utskott och Kommittéer X NärvarandeX Schrøder. Styrelsesuppleanten Per-Ove Lööv deltog i revisionskom i deltog Lööv Per-Ove Styrelsesuppleanten Schrøder. Styrelsenutvärderar styrelsearbetet särskiltår. gångper en säkra bolagets finansiella rapportering. finansiella bolagets säkra styrelsen. Fønss Lone och BådholmChrister Lindell, Peter sionskommittén: sionskommitténsärskiltetthararbetet Kodensansvarmed för ersättningar till kommitténs ledamöter, se Årsredovisningen,kon se ledamöter, kommitténs ersättningartill 45. Not cernens AndersSundström Jan GrönlundJan JohnnyBernhardsson *) Suppleanter*) - - Revisorernanärvarandeär avrapporteraroch styrelsensvid har 2003—2005 under AB Young & Ernst från Konsultationerna evision av bolagsstyrningsrapportenevisionav bolagpåverkarsomoberoendehans Vattenfall. revisori som revisorernahar fortlöpande styrelsenskontaktmedmötenoch beskrivsårsredovisningen,närmarei koncernensi samt 48Not R Bolagsstyrningsrapportengranskatsbolagetsintehar av reviso främst gällt skatteprocesser, frågor gällande utlandsstationeradgällande frågor skatteprocesser, gällt främst möte avseendemöte årsredovisningen VattenfallsmötersamtVD revisionskommitté.omfattandemerfall dekonsultinsatser I ska moderbolagets 37. Not redovis till övergången rörande frågor 2005under samt personal IFRS.enligt ning rer. spektionenRedemoingaStatensJärnvägar.uppdragPerochhar i och ekonomidirektöroch antaltillfällenettvid under Dessutomåret. valdarevisorernadeuppdraget skagörasav behandlasförst och godkännasrevisionskommittén.av Koncernens revisionskostnader ------Riksrevisionenförordnatharauktoriserade revisornRedePer I samband med planeringsarbetet för den årliga revisionen sker sker revisionen årliga den planeringsarbetet för med samband I evisorer i blandannatföljandei bolag; Esselte, FöreningsSparbanken, JM, R På bolagsstämmanPå 2004utsågs revisionsbolaget Young Ernst& följandemyndigheter/affärsverk: Skatteverket, CSN,Finansin Observer, Ticket och TV4. Lars Träff har ingauppdragbolagharsom i Lars Träff Observer,TV4. Ticketoch mo fram till bolagsstämmantillfram mo 2008. RedemoförordnadPerärrevi man 2008. Vid sidan av Vattenfall har Lars Träff revisionsuppdrag Lars2008.Träff Vattenfallharman sidanav Vid påverkaroberoendehansVattenfall. revisori som revisorerna. ras minst två möten mellan alla styrelsens ledamöter och de externa de och ledamöterstyrelsens alla mellan möten två minst ras sor i följandebolag:i sorVattenfallGreenAB,Cargo SverigesAB,Radio ansvarig revisor. Valet skedde för periodenskeddeansvarigförbolagsstämValet till fram revisor. diskussioner mellan de externa revisorerna och internrevisionen och revisorerna externa de mellan diskussioner risksituation. Vattenfalls gällande denna enhets iakttagelser till revisionskommittén. För 2006 plane2006 För revisionskommittén. iakttagelser till enhets denna Bolagsstyrningsrapport AB och SverigesUtbildningsradiooch AB ansvarigärsamt revisori AB AB till revisorertillauktoriserademed AB huvudsomrevisorn LarsTräff

vattenfall årsredovisning 2005 56 vattenfall årsredovisning 2005 57 ------Styrelsens rapport om intern kontroll intern om rapport Styrelsens Styrelsenerhåller månatliga ekonomiska rapporter vidoch Vattenfalls enhet för internrevision har som en av sina uppgiftersinainternrevisionVattenfalls enhetav för en som har Alla legalaAllaenheter rapporterar månads-kvartalsvisoch enlig i tyrninguppföljningoch COSO — förkortning— COSO CommitteeTheför Sponsoring of Organizations the of Treadway CommissionTreadway nformationkommunikationoch het med standardiserademedhet rapporteringsrutiner. Förutomkoncern koncernenskontrollprocesser implementeratshar eventuattoch inte granskas av revisor för år 2005.årStyrelsen revisorVattenfallgranskasABför inte förav Finansielluppföljning månatligensker genom Business Group FinancialdetaljeradeföregåsReviewssomav controllermöten. BolagsstyrningKollegietSvensk för styfattatattbeslutharom Koncernledningensinternakommunikationskanaler utgörs I IT. En begränsadEnpersoner av kretsfirmateckningsrätt.harIT. Informationdiskussionochfrågor rörande om internkontroll sker för att mäta lönsamhetmätaattPerformance för olika samtKey Indicators på främst av intranätförekommandeochfrämstav chefskonferenser, avsamt Uttalande utvärderinginternadenkontrollenhur fungerar. av ras till Revisionskommittén.till ras nensekonomiska situation. redovisningenVattenfallkoncernen,för informationtasfram även aktiebolagbehöver2005relseninteavgei år följerKodenförsom planerarstyrelsenprocessmedgerårligsomen införa atten regelbundnauppföljningsmöten respektivemed Business Group. regelbundetrevisionskommittén.i Anteckningar kommitténsfrån S Stockholm den 22 februariStockholm222006 den Styrelsen varjestyrelsesammanträde behandlas moderbolagets konceroch yttrandekontrollenvälhurfungerat rapporter hänsynatt medtill visningenorganiseradärändamålsenligt ett på sätt.Under2006 sammanträdentillställs Vattenfallsstyrelse. att medverkaattgranskningenvid interna denkontrollen av avseende affärsområdes-affärsenhetsnivå.och internaanserdenkontrollenatt avseende finansiella den redo annat ansvarar för att det finns lämpligaannatdetansvararatt för internkontrollrutiner, att Varje BusinessVarje BusinessGroupochcontrollers harUnit blandsom den finansielladen rapporteringen. Viktigare iakttagelser avrapporte ell riskexponeringell avrapporterad.blir Särskilda controllers finns dessutominomområdena kommunikation, managementrisk och *) ------psåret 2005 psåret ------a pport om intern kontroll kontroll intern om pport a tyrelsens r tyrelsens vseende räkensk vseende Koncernenundergångnahardeträkenskapsåret genomfört Den formellaDenbeslutsordningen koncernendeni utgårfrån Styrelsenutsettrevisionskommittéharen uppgiftmedbland att

dentifiering riskhantering risker och av koncernen.avrapporteringEn finansiella det av risktagandet sker bolag,riskhantering internkontroll.ochReglerna utfalkringoch behandlasårligenstyrelsen.av Redovisnings- rapporteringsoch blandannatföretagetsStyrelsen kultur. godkände 2005Vatten let av koncernensav riskbedömningprocesslet för riskhanteringoch losofi, uppförandekod, kärnvärden, policyer regler. och instruktionerfinns separat dokumenterade. Kontrollaktiviteter Kontrollmiljön Riskkommitténsuppgiftgranskaattpolicyer är mandat, och samt Förutomgranskningen helårsbokslutetav Vattenfallsharrevi Förslagetrapporttill presenterasrevisionskommittén för ävendär Ramverken som omgerRamverkensomstyrelsen utgörs,relevantlagförutom av tan på alla medarbetaresallapå tan åtagandeVattenfalls följaföretagsfiatt I fall ABs styrelseABsinnehållerfall och blandannatkoncerninstruktioner beslutsfattande,för delegering attesträtt,och styrningdotter av falls koncerngemensammafalls uppförandekod uttryckersom förvän riskbedömning, kontrollstrukturer, information och kommunikation samt uppföljning. uppföljning. samt kommunikation och information kontrollstrukturer, riskbedömning, har upprättats i enlighet med avsnitt 3.7.2 och 3.7.3 i Svensk Kod för bolagsstyrning bolagsstyrning för Kod Svensk i 3.7.3 och 3.7.2 avsnitt med enlighet i upprättats har under ledning av chefen för ekonomiunderfinans,ledningochVattenfallsförchefen av CFO. utgör basen för den internainnefattardenVattenfallkontrollenochutgörbasenför i revisionssynpunkteravrapporteradeblir Vattenfallsexternaav revisorer. ras till verkställandetill ras ledningenVattenfalls riskkontrollfunktionav mandat.Riskkontrollfunktionen kartläggningansvararför även riskhanteringrapporteringoch riskkommittésamordnasen av ring.Kommitténrevisorernasuppföljer även synpunkter gällande Beskrivning Styrelsentilldelathar Vattenfalls ledning riskmandat ett för som Denna rapport om intern kontroll avseende Vattenfallkoncernens finansiella rapportering rapportering finansiella Vattenfallkoncernens avseende kontroll intern om rapport Denna vid varjestyrelsemöte.vid särskildakontrolleravseende enligt kravenIFRS. sorer även uppdragetsoreräven översiktligt att granskahalvårsbokslutet. struktur.Utfalletinomenheterna löpandeupp följsrapporte och ocksåsomansvararövervakningen för koncernens av risktotala sin arbetsordning.sin Koncernens ledningssystem beslutasVatten av stiftning,statensocksåägarpolicyav Koden.ochKontrollmiljön att godkännaattriskinstruktioner de riskmodelleroch tillämpassom i av risker i verksamhetenriskeri utvecklaattpassandeav församt modeller annatbedömaomfattning inriktning ochkoncernens av riskhante anseslämpliga. ansvarsfördelningmellanstyrelsenstyrelsesom VD ochfastställt i och mätmetoderochhanteringenKoncernens fördessa risker. av den finansielladen rapporteringen initierarsamt uppföljningar de som delatdettamandatVattenfallsenhetertill delegerings enligt en (Koden). Rapporten följer COSOs* ramverk för intern kontroll och omfattar kontrollmiljö, kontrollmiljö, omfattar och kontroll intern för ramverk COSOs* följer Rapporten (Koden). a S ------

Olikabefatt Piteåkom Född1960 Född1952 OrdförandeLuleå i Ordförande Volvo ASA,Yara , DSB chrøder S LarsCarlsson Arbetstagarledamot Hans-OlovOlsson MSC (Juridik),MSC Köpen Samhällsvetare, Umeå undström S ønss F rbetslivserfarenhet: nders rbetslivserfarenhet: tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: one demokraternaNorrbotten,i Ordfö rande(89—99), Socialdemokraterna, partistyrelse,samtverkställande utskott(90—05), Arbetsmarknads minister(94—96),Näringsminister (96—98),Socialminister Riks(—98), dagsledamot(94—98, 02—04),Spar bankenNord,(99—02),VD Folksam FolksamochLiv(02—). sak, VD S Universitet,Vat Tekniska Ledamot i A/S.Boliden AB,tenfallFalck AB, Volvo CarsJapan,Volvo President (90— EuropeanVolvo 96), Sales, Senior PresidentVice (96—98),Mar Volvo Europe,Areaket President (96—98), CarsNorthVolvo America, President (98—00),CEO Personvagnar& Volvo AB,Senior PresidentVice (98—00), PersonvagnarVolvo AB,President & (00—05),CEO MotorCompany,Ford SeniorPresidentViceChief Marke— tingOfficer (05—). S PersonvagnarAB. L Ledamotsedan2003 Utbildning: hamnsUniversitet, MSC.(Natio nalekonomi),Handelshögskolan i Köpenhamn. A ningarMöller-MaerskinomA.P. A/S (82—02),Wallenius Sverige,LinesAB (03—). VD S ordförandeBioneeri A/S, ordföVice ASA.Akerrande i A Ledamotsedan2004 Utbildning: universitet. A mun,Kommunalråd (80—94), Social

------

ChristerBådholm Per-OveLööv Arbetstagarledamot Olikabefatt Olikabefatt Journa Olikabefatt Född 1941 Född1941 Arbetstagarleda Arbetstagarleda AlarmSOS Född 1961 Född1961 Född1946 Född 1972 Född1972 lsson Magister Statskunskap, Fil. Mag i statsvetenskap,Fil.i Mag Företagsekonomi, Luleå Teknisk ingenjör.Teknisk O

ööv L lov indell L ve O indberg L O rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: tyrelseuppdrag: tig tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: S (SEKO).mot Hans- Ledamotsedan2004 Utbildning: GöteborgsUniversitet, information management,Handelshögskolan i Göteborg. A ningarLastvagnarinomVolvo CarCorp.VolvoUSA, (66—74), AB ProjectVolvoManager (74—77), Dalslandsverken,General Manager Olikachefsbefattningar (77—81), inommarknadsföring försäljning& koncerneninomVolvo (81—89), S Suppleantsedan1998 Utbildning: A ningar Vattenfall(67—68), inom KraftbyggarnaEntreprenad AB, arbetsledare(88—95),Ringhals AB, arbetsledare(95—05),Vattenfall fackligförtroendemanAB, heltidpå (87—). S (Ledarna).mot Peter Ledamotsedan2002 Utbildning: LundsUniversitet, DiplomaEcono of mics,London SchoolEconomics. of A list,Bloomberg News,(98—00), Näringsdepartementet,Analytiker, BolagsförvaltareVattenfallför AB, AlarmSOSSverigeSvensk AB,AB Bilprovning(00—). S SverigeSvenskBilprovning.AB,AB Per- Suppleantsedan1999 Utbildning: TekniskaUniversitetet, Ingenjör, Mid skogsskolanLuleå. A ningar inomVattenfall(87—). AB JohnnyBernhardsson Arbetstagarledamot PeterLindell ------

Olikabefatt KopparStora Olikabefatt Född 1943 Född1943 Född1950 Arbetstagar- Arbetstagarleda GreenCargo AB, Född 1951 Född1951 Född 1953 Född1953 Stig LindbergStig Arbetstagarledamot Carl-GustafAngelin Arbetstagarledamot , Civ.ing.,, Chalmers Ingenjör, Katrineholms Ellinjen, KopparStora kwall E JosefssonG

rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: onny tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: ars Carlssonars ars LedamotKoncernchefsedan2001. i VattenfallAB. Koncernledningen.sidan 59, Se L Suppleantsedan1991 Utbildning: TekniskaSkola. A ningarinomVattenfall(72—). AB S ledamot(Sif). R Ledamotsedan1999 Utbildning: bergspraktiska yrkesskola. A montörVattenfall(69—77),berg, 1:e AB,Montör(77—). S (SEKO).mot L Koncernledning,IFL,International Management,MiL. A ningarArmeradinomAB Betong Göteborgs Betongpålar(68—71), AB, olikabefattningar samtdelägare Balken77—85),Piling Ltd.(72—74, södraVD, ABV, (74—77), UK,VD regionenAB,IntlVDNCC (87—88), TractionABB(89—91),AB,Västerås, Adtrans(91—95),GmbH, VD Berlin, ExecutivePresidentVice (96—01), BombardierTransportation GmbH, SeniorPresident,Vice Försäljning, Egenkonsultverksamhet, (01—02), (02—). S MetronetUK.,Ltd.RailIcomera AB. OrdförandeBombardieri Transpor tationSwedenAB. ChristerBådholm Ledamotsedan2002 Utbildning: TekniskaHögskola, Företags- och

------AndersSundström Lars G JosefssonLarsG MaaritAarni Född 1952 Född1952 Olikabefatt Olikabefatt Olikabefatt UD, AspirantUD, Född 1951 Född1951

Arbetstagar- Arbetstagarleda Borealis Polymers Ordförande i Han i Ordförande Född1948

ngelin Född 1953 Född1953 A

Kval.ing. medekonomisk Civ.ing, Kungliga Tek MSC (TekniskMSCKemi) och Civ.ek., Handelshögsko arni A ustaf G rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: ag Klackenbergag tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: tyrelseuppdrag: ledamot(Sif). Utbildning: påbyggnad,TBV. A ningarinomVattenfall(70—). AB S S CF. mot JohnnyBernhardsson Ledamotsedan1995 niskaHögskolan, Stockholm. A ningarSvenskainomFläktfabriAB (77—88).Olikaken befattningar inom Vattenfall(88—).AB Oy Finland,Oy Rautaruukki Finland.i Oy Carl- Ledamotsedan2003 Utbildning: Utbildning: (Business),MBA Helsingfors Tek niskaUniversitet. A ningarinomBorealis Group(77—01). S delsbanken Regionbank Mellansve Regionbank delsbanken AB. LjungbergGruppen i Ledamot rige, Maarit Ledamotsedan2003 (74), div. poster (74—93) och slutochposterdiv. (74—93) (74), ligenexpeditionschef medambas sadörsställning Svensk (93—01), Handel,(01—). VD S Styrelseordförandesedan2001 Utbildning: Stockholm,i lan Jur.kand., Stock holmsUniversitet. A LoneSchrøderFønss D RonnyEkwall Arbetstagarledamot DagKlackenberg Ordförande Vattenfalls organisation: Styrelse organisation: Vattenfalls

vattenfall årsredovisning 2005 58 vattenfall årsredovisning 2005 59

Sveriges : : 1 1 AB Volvo,AB Född1946 Född1950 Diplomerad ing.(maskinteknik),Civ. indfors L eman LennartBillfalk LindforsAlf lf L A Vattenfallhelägda dotterbolag angesej.  Styrelseuppdraginomav rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: xternastyrelseuppdrag xternastyrelseuppdrag Utbildning: Marknadsekonom,DIHM, ochPR- Journalistutbildning,Skurups Folkhögskola. A InformationsdirektörBure(91—97) EquityInformationsdirektör/AB Bolagsansvarig(97—00). E Marknadsförbund,Styrelseledamot. Carl DirektörElproduktionchefföroch Nordensedan1999. Utbildning: KungligaTekniskaHögskolan, Stockholm,Kärnkraftteknik, Vattenfall,Reaktorteknologi, högre utbildning,KTH,Stockholm. A AssistentbefattningarVästerås Kraftverk,ÅgestaKraftvärmeverk, Forsmarksverket, (71—75), olika chefsbefattningar(75—92).för VD ForsmarksKraftgrupp (92—97),AB VattenfallAB,Personaldirektör (97— VattenfallChefför99), Elproduktion Ordförande(99—), ElnätSverige (00—02). E Ledamot,Forsmarks Kraftgrupp AB,Styrelseordförande, RinghalsAB,Barsebäck KraftAB, SvenskKärnbränslehantering AB,Ordförande Rådetför kärnkraftsäkerhet. 1) Knut Direktörkoncernstabchefföroch kommunikationsedan2000.

: 1 Föreståndare AhlsellAB, Bain& ahlström Född1956 Född1950 D HansUthmannvon KnutLeman Fil.kand., Stockholms Jur.kand, Stockholms Helsinki Schools tyrelseuppdrag S agerlund F Vattenfalls organisation: Koncernledning organisation: Vattenfalls rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: nn-Charlotte xterna uomoHatakka (92—93), Enterprise(92—93), Investors, WarsawPoland, Executive Vice President,Partner,(94—99),& ElektrimKableSA,Warsaw, Poland, President(00—01).CEO, & personalsedan2001. Utbildning: UniversitetDiverse 1976, ledarskapsutbildningar. A vakansexp.,Rekryterare, Personalchef(76—85),Stockholms LänsLandsting. Ericsson (olikabolag), Personalchef/ Personaldirektör(86—99), SEB- banken,Personaldirektör (00—01). E Etikakademin,InternationalEFA, UniversityBremen, Advisory Board. Mats Direktörkoncernstabchefföroch juridikförvärvoch sedan 1992 Distributionsamtförchef och TransmissioninomVattenfall Europe sedan2003. Utbildning: Universitet. A Företagsjurist,(85—87)Ericsson, Chefsjurist,Vattenfall (87—92) AB, ChefsjuristDirektöroch (92—). T VattenfallsedanVDVice AB2005 Vattenfallförchefoch Polen sedan 2004. Utbildning: Economicsof Businessand Administration,Instituto estudiosde superiorsempresa,la de Barcelona, Spanien A Company,London, UK,Manager, Company(85—91) Assistant Limited, Warsaw,Poland, Director,Partner A Född1952 Direktörkoncernstabchefföroch KlausRauscher HatakkaTuomo Bayerische Scandinavian Shell-gruppen, Född1958 Född1949 Född1946 Civilingenjör, Chalmers Handelshögskolan, Dr. Jur., UniversitetJur., Dr. auscher R rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: r Klausr ennartBillfalk

Vice VD VattenfallchefochVDVice AB (Vorstandsvorsitzender)för VattenfallsedanEurope2002. AG Utbildning: Erlangen—Nürnberg. A koncernstrategiersedan2000. Utbildning: TekniskaHögskola, Göteborg, (vattenbyggnad),DrTekn. Kungliga TekniskaHögskolan, Stockholm. A EngineeringCorporation, Algeria, Riverharbourand Konsult (71—73), Laboratory,Trondheim, Norge, Forskningsingenjör (73—76), Vattenfall,Forskningsingenjör Älvkarleby, laboratoriet,(76—79), chefvattenkraftsdiv (79—82), Älvkarleby,laboratoriet, Direktör (82—90),Vattenfall,Vattenfall VD Utveckling(90—92), Elforsk, (93—97),VattenfallVD AB,chef koncernstrategier(98—00). Girozentrale,München, Medlem företagsledningenav (Vorstand) (92—02). UthmannHansvon Vattenfallchefföroch VDVice Nordensedan2003. Utbildning: Stockholm. A (84—94)chefsbefattningar olika Chef London,International, Shell (94—96) strategikonsulter, och affärs- Duni(96—00) VD, Shell, Svenska AB Utveckling, Strategisk Chef AB, Koncernchef, och VD AB, Duni (00—03). L Direktörkoncernstabchefföroch D Staatskanzlei,München, Ministerialdirektor,Bayerische StaatsministeriumFinanzen,der München,Olikachefsbefattningar, (75—88),Bayerische Landesbank, München,Bankdirektör, Bayerische Landesbank(91), MatsFagerlund MattsEkmanP

: : 1 1 GrängesAB, Ericsson. Född1950 Född1946 MBA FinanceMBA & Civilingenjör, Chalmers kman E JosefssonG rbetslivserfarenhet: rbetslivserfarenhet: xternastyrelseuppdrag xternastyrelseuppdrag ars Ann-CharlotteDahlström Lars G JosefssonLarsG Board. olikabefattningar inomfinans (72— Electrolux,AB80), Finansdirektör (80—00). E (handelshus),AB Co Ekman& Styrelseordförande,Investment AB Öresund,styrelseledamot, Spendrup InvestAB,styrelseledamot, Profoto AB,styrelseledamot, CALYON Stockholmbranch, medlem Advisory Matts koncernstabchefförVD, vice 1:e ekonomifinansoch sedan 2000. Utbildning: InternationalBusiness, Univ California,of Berkeley 1971. Civilekonom,LundsUniversitet 1969. A Chef för RadarsektionenChefför (85—87), EricssonRadioSystem, chefVVDoch Surfaceför Sensor Division (87—93), SchrackWien,(93— TelecomAG,VD Celsius,97), (97—00).VD E Böhler—UddeholmLedamot,AG, Näringslivsråd,IVAs Ledamot, ESKOMHoldings Ledamot,Ltd, Handelskammaren,Tysk—Svenska Ordförande. L Verkställandedirektör och koncernchefsedan2000. Utbildning: TekniskaHögskola, Göteborg, (73). A Systemingenjör(74—84), Chemtronics,(84—85),VD Ericsson, Risker och riskhantering

Risker och riskhantering

Vattenfalls verksamhet är exponerad för ett flertal risker. För att möta dessa risker har Vattenfall etablerat en organisation och en riskhanteringsprocess som bygger på följande beståndsdelar: • Gemensam definition av riskerna. • Identifiering av var i koncernen riskerna uppstår. • Tillförlitliga metoder för mätning av riskerna. • Effektiv hantering av hanterbara risker. • Rapportering enligt fastlagda rapporteringsrutiner. • Styrning enligt fastlagd strategi och beslutat regelverk.

Riskmandat och struktur för riskhanteringen Norden större efterfrågan på grund av ökat uppvärmningsbehov Styrelsen har det övergripande ansvaret för internkontroll och och höga sommartemperaturer i kontinentala Europa ger större riskhantering inom Vattenfall. Vattenfalls styrelse har i sin tur till- efterfrågan till följd av ökat behov av luftkonditionering. Andra delat Vattenfalls ledning ett riskmandat. Ledningen fördelar detta viktiga faktorer för efterfrågan är industrikonjunktur och bränsle- mandat till Vattenfalls enheter enligt en delegeringsstruktur. Varje priser. enhet hanterar sin egen risk och har utrymme att röra sig inom Tillgången styrs av tillgänglig kapacitet och varierar. Till sitt respektive mandat. Utfallet inom enheterna följs upp löpande exempel varierar i Norden tillgänglig kapacitet främst med neder- och rapporteras till verkställande ledningen av en oberoende börden och därmed tillgången på vattenkraft och i kontinentala riskkontrollfunktion — Group Risk Control, som också ansvarar för Europa bland annat på grund av oregelbunden inmatning av övervakningen av koncernens totala riskmandat. Group Risk Con- vindkraft. trol ansvarar även för kartläggning av risker i verksamheten och Priset för varje timme sätts i marknadskrysset, det vill säga utveckling av passande modeller och mätmetoder för hanteringen den punkt där utbudet möter efterfrågan (se sidan 22—23). För av dessa risker. huvuddelen av året och på alla Vattenfalls marknader är elpro- duktionen och därmed produktionskostnaden beroende av något Riskkommittén fossilt bränsle. Därför påverkas elpriset av priset bland annat på Koncernens riskhantering och rapportering samordnas av en risk- utsläppsrätter för koldioxid och marknadspriset på olja, naturgas kommitté under ledning av CFO. Kommitténs uppgift är att granska eller stenkol. Elprisrisken för Vattenfall är därmed också en risk i policyer och mandat samt att godkänna riskinstruktioner och de väder (temperatur och nederbörd), priset på olja, naturgas, stenkol riskmodeller som tillämpas i koncernen. och utsläppsrätter av koldioxid. Politiska risker, operativa risker, miljörisker och legala risker Elprisrisken är den risk som har störst betydelse för Vattenfalls är generella och finns hos samtliga enheter i koncernen. De mer resultat. specifika riskerna redovisas på sidan 62—63 i respektive del av För att hantera osäkerheten i elprisutvecklingen säkrar Vat- värdekedjan. tenfall sin produktion och försäljning med hjälp av de fysiska och finansiella kontrakt för el som finns på marknaden. Sådan prissäk- Elprisrisk ring görs med beaktande av likviditeten i marknaden för olika tids- Priset på el styrs av tillgång och efterfrågan. En viktig faktor för perioder. Koncernen prissäkrar enligt givna mandat på i huvudsak efterfrågan är temperaturen, exempelvis ger kallare temperatur i tre års sikt.

Risker i Vattenfalls verksamhet

Sannolikhet för ekonomisk påverkan på Vattenfalls resultat

Operativa risker Valutarisker Elprisrisker En risk som har stor sannolikhet att påverka Vattenfalls resultat är elprisrisken. Volymrisker Den nettoposition som företaget har är till viss del säkrad med finansiella kontrakt. För den del som är osäkrad kan en prisrörelse med 5% för Tyskland och Norden a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat förändra resultatet för de närmaste tre åren med cirka 3 500 MSEK. Skulle den Politiska risker säkrade delen öka, ökar också säkerheten i utfallet (resultatet). Under året har det

Sannolikhet varit prisrörelser på cirka 35%. Bränsleprisrisker påverkar till största delen Vattenfall indirekt genom Kreditrisker Investeringsrisker påverkan på elpriset. Den direkta effekten av en höjning av kolpriserna som Bränslerisker Miljörisker påverkar produktionskostnaderna är marginell på grund av hög säkringsgrad. Ränterisker Stora Anläggningsrisker Vad beträffar valutarisker så hänförs de i huvudsak till omräkningsexponeringen i eget kapital i andra valutor än SEK, se beskrivning under avsnittet valutarisker, se Koncernens Not 35, sidan 95—97. Där beskrivs också ränteriskerna. Anläggningsrisker beskrivs i illustrationen Riskhantering längs värdekedjan Ekonomisk påverkan sidan 62—63.

60 vattenfall årsredovisning 2005 61 ------Risker och riskhantering och Risker Arbetetförebyggakontrolleraattochdelstor riskerna till sker perativarisker Opinionpolitikochlederförsvåradsomtill tillståndsprocess och Administrativa risker — risken för förluster på grund av bristerAdministrativaförlustergrundi riskenavför på risker— kanavtal inteatt förluster av Juridiskaföljdriskenförtill risker— produktionsbegränsningar ansvarsfördelning,kompetens, rapporteringsrutiner, riskmät värderingsmodellernings-och kontroll-samtuppföljningsoch rutiner. bristfälligfullföljasgrundav på dokumentation, motpartinte som ingåavtalelleratträttosäkerheterhaftavtalets i giltighet. • Deponier• Oljefyllda• kablarblykapslingmed elektriskKvicksilveri utrustning• rökgaseroch Isoleringar• elektriski utrustning värmekraftverkAsbesti • kraftvärmeverkoch Magnetiskatransformatorerfrån• fält kraftledningar och Modernisering• mätutrustningav om beslut fatta att för analyseras och kartläggs Miljöskulderna vatten Vattenfalls för åtgärdsprogram pågår närvarande För åtgärd. mer informationmerinternkontroll, om Rapport seinternkontroll om sidan57. Miljörisker Miljöriskernakategoriertvåmiljöskulder i — delasinmiljöris och miljöskulderMed miljöproblemker. avses identifieratsharsom i produktionsanläggning,installation ellerverksamhet kravdär och åtgärderförväntaspåkan genom skärptlagstiftning, inskränkta tillståndenligtellerkravföretagets miljöpolicy. miljöriskerTill räk sannolikhetennas verksamhetenbristerolyckorochi för deras och påverkanmiljön.på kunskaperfarenhetdenochlokaltbyggerpåoch finns sominom koncernensomfattandeEn enheter.kartläggning analysoch miljöriskerav miljöskulderoch koncernens i affärsenheter görs löpande.Affärsenheterna identifieraansvararatt för uttrycka och monetärariskernai termertillsammans sannolikhetsfakenmed Genomdennariskinventering tor. möjligheternaviökar göraatt insatserreducerarsom koncernens miljöpåverkan. Konsekvensernamiljöriskexempelentillinnefatta: kan av Saneringskostnader• Skadorpersonegendompåoch• Produktionsbortfall• Påverkangenomifrågasättandet• Vattenfallsvarumärkeav • Affärsenheternasrapportering avseende miljöskulder innefattar följandeområden: Föroreningluft,markvattenoch• av Buller• En annan typ av politiskförändringarutgörsregelverkriskannanav av typde En i energibranschen.rörsom förändrade om sigskatter,röra kan Det miljöavgifterförändringarochnaturliga hur monopoli regleras. svårareförutseDärförattgarderamot.ärochrisk sig Denna av typ bedriveraktivomvärldsbevakningVattenfallen hållerochkontakt beslutsfattaremed relevantaallamarknader.på Vattenfallingår nationellaocksåi internationellaoch branschorganisationer. adminis O företagets i brister eller fel att risken avses risk operativ Med förluster. förtroendemässiga eller ekonomiska till leder rutiner trativa operativaDei: riskerna delasinkan • • IT-systemen.bristeri förlusterav följdriskenförtill — IT-risker • begränsaattoperativa För deriskerna inom Vattenfallansvarar varjeaffärsenhetdokumenteradefinns väl det att för rutiner, tillförlitligatillfredsställandeenoch IT-system internkontroll. För ------VattenfallReinsurance S.A.Luxemburgåterförsäkrar i av delen Transmissions-distributionsnätenoch oförsäkrade,är el för tred på skador för ansvar obegränsat och strikt ett gäller Sverige I KärnkraftverkenförsäkringsskyddSverigehar i egendomsför VattenfallInsurance,captivebolag, ett utfärdaregendoms- och ElproduktionNordenexempelvisinvesteringsportföljharstor en störstaDetinvesteringsprogrammet gälleruppgradering av De till affärsenheternatillDe utdelade mandatenreglerar storhur isker i drift och anläggningardriftoch i isker nvesteringsrisker Politiskdefinierasrisk affärsrisk följdden uppståsom kan till som politiskaav beslut.prisregleringExempel dettaärpå inomeldist ributiontransmission,och politiskmajoritetosäkerhet ny en vid ellerförändringar finanspolitik.av sambandförvärv I med och andrainvesteringar riskergenomhanterasjusteringdennaav typ kalkylräntan.av je man orsakat av dammhaveri. Vattenfall har därför, tillsammans tillsammans därför, har Vattenfall dammhaveri. av orsakat man je dammansvarsförsäkring. en vattenkraftsoperatörer, andra med VattenfallInsurances försäkringsåtaganden. Genomskalfördelar direktochtillgånginternationella den till återförsäkringsmarkna försäkringskostnadernatotalade kanden hållaslåga. Politiskarisker affärsenheterbolag.ochKoncernens Finland bolagPoleni ochär försäkraderespektivepå lokalförsäkringsmarknad. undantagmedtransformatorstationer för ställverk.och Anled ningenfrämstdessaattriskergenerelltär undantagna är alla hos försäkringsgivare.Vattenfallbedriverkontinuerligt ett arbeteför elnätetgöramindreattsårbart. skadagenomEMANI,europeiskt ett ömsesidigt försäkringsbolag. NordiskaKärnförsäkringspoolen dettaförsäkringsprogramdeltari utfärdarSverigeochockså atomansvarsförsäkring.i tyskaDen atomansvarsriskentyskaatompoolenförsäkrasdendet av avsamt ömsesidigaåtagandet mellantyskakärnkraftsoperatörer. avbrottsförsäkringövrigaanläggningarför svenskatyskaochtill riskerkoppladesamtliga tillkärnkraftverksinvesteringar. att För minimerariskernaåtgärdsplanerhar minimera,atttagits för fram olikariskernabevakahanteradesystematisktoch undergenom investeringsprojekt.förandetav R Vattenfallsstörstaförsäkringsbara förknippaderiskerär drifmed värmeproducerandeochkraft- av ten anläggningar. kraften på totalt cirka 24 miljarder SEK fram till och med 2012. 2012. medochmiljardertill fram 24 cirkatotaltSEK kraften på Dettatillgångenmedföratt bland annatleverantörerpå och ingenjöreråtkomstensamtmyndighetsresursertill erhållaatt för tillståndstorafaktorerbeaktasdenklaramåsteattsomär för anhopningenprojektandraVattenfallkraftverksägareochsomav genomförandetklaraplanerar.Att programmet av inomavsedd tidsplanavgörandelönsamheten.är för riskana enUnder haråret genomförtslysbelysa attkvantifieraoch för externainterna och simuleraförändringarolikautfallvid exempelvis av pris,kostnad, förseningarkalkylräntaoch bedömsenskildadenriskerna för investeringen. upprustningmed kärnkrafts-,förnyelseochav vattenkrafts- och dammbestånd,systematiskenställt riskpåharvilketökade krav hantering. säkerhetsnivå,livslängdsförlängning effekthöjningoch kärn av elprisriskacceptabel.ärsom Exponeringen mandamotuppföljs elprisriskernadagligmätaattbasis.på Förten tillämpar Vattenfall for olika (PaR) och Risk Profit at (VaR),Risk bland at annatValue stresstester.av mer I varjeinvesteringsbeslutInför riskanalys.görsen Genomatt Affärsenheternasprissäkringar Vattenfallsmotolikamarknader ServicesVattenfallTradingviaprissäkrar somsker den mot sig externamarknaden såsomnordiskadenelbörsen NordPool och tyskaelbörsenden European EnergyExchange (EEX). Risker och riskhantering

kraftverk i Sverige och Vattenfalls förvärvade verksamheter i Polen. kraftverk. Samhällets företrädare ägnar frågan stort intresse och Vattenfall ser framförhållning på området som ett sätt att långsiktigt Vattenfall behandlar den utifrån ett integrerat riskperspektiv där stärka koncernens konkurrenskraft. I de tyska bolagen finns medel både tekniska och politiska aspekter ingår. Vattenfall har bland reserverade för sanering av förorenade markområden och åtgärds- annat initierat ett projekt för storskalig separation och lagring av planer har utarbetats i samråd med berörda myndigheter. koldioxid. En av Vattenfalls och energisektorns stora utmaningar är att Projektet delfinansieras av EU och sker i samarbete med ett minska utsläppen av klimatpåverkande koldioxid från fossileldade antal större energiföretag, bland annat RWE.

Riskhantering längs värdekedjan

Illustrationen visar exempel på risker längs Vattenfalls värde- kedja, samt hur Vattenfall hanterar dessa risker. Elprisrisker Förlustrisker på grund av förändringar i marknadspriset på den el som Vat- Prisområdesrisker tenfall bedriver fysisk och finansiell Prisområdesrisker uppstår då priset handel i. Priset på el påverkas mycket på el skiljer sig mellan olika geografiska av fundamentala faktorer som vatten­ områden, på grund av brist på över- tillgång, bränslepriser, utsläppsrätter föringskapacitet mellan områdena. av koldioxid, temperaturförändringar Denna risk styrs centralt och hanteras och elkonsumtion, varför den konti- av Vattenfall Trading Services. I Nor- nuerliga analysen av dessa områden den, där NordPool tillhandahåller en är en viktig faktor för att vara fram- marknad för finansiella instrument som gångsrik. För att hantera risken säljer Anläggningsrisker reglerar denna risk genom så kallade eller köper Vattenfall el på termin. Miljörisker och Vattenfalls produktionsanläggningar områdesswappar, hanteras prisområ- Affärerna ut mot de olika elmarkna- miljöskulder kan skadas på grund av tillbud och desriskerna genom handel av dessa. derna går via Vattenfall Trading Ser- Med miljörisker avses sannolikheten haverier som i regel också medför Genom sitt åtagande som market maker vices market access funktion. Vatten- för olyckor och brister i verksam- avbrottskostnader. Genom skade- på NordPool tryggas en likviditet i dessa falls styrelse har delat ut mandat på heten och dess påverkan på miljön. förebyggande åtgärder samt genom instrument och på så sätt bidrar Vat- hur stor elprisrisk som är acceptabel. Med miljöskulder avses identifierade gott underhåll, utbildning och goda tenfall också till att sprida riskerna för Dessa mandat följs upp mot expone- miljöproblem där krav på åtgärder administrativa rutiner minimeras dessa andra aktörer. Inom den fysiska handeln ringar på daglig basis. För att mäta kan förväntas. Hantering sker genom risker. I möjligaste mån skyddar försäk- på utlandskablar utanför Norden hante- elprisriskerna tillämpar Vattenfall kartläggning, analys och beslut om ringar koncernen mot större ekonomisk ras prisområdesrisken genom prissäk- bland annat Value at Risk (VaR), åtgärd. skada. ring i respektive område. Profit at Risk (PaR) och stresstester.

El/värmeproduktion Trading

Elprisrisker Bränsleprisrisker Kreditrisker Valutarisk Resultatrisker på grund av föränd- Förlustrisker på grund av förändring- Förlustrisker till följd av att motpar- Valutarisk avser risken för negativ ringar i marknadspriset på den el som ar i marknadspriset på det bränsle ten i en transaktion inte uppfyller påverkan på koncernens resultat- produceras i Vattenfalls produktions- Vattenfall använder i sina produk- sina åtaganden. För att hantera och och balansräkning till följd av för- anläggningar. För att värdera elpris- tionsanläggningar. Mätning och han- begränsa riskerna använder sig ändrade valutakurser. I den nordiska riskerna simulerar Vattenfall förväntat tering av bränsleprisrisker sker inom Vattenfall av extern ratinginformation verksamheten uppstår merparten av elspotutfall. Prognoser på förväntad respektive produktionsenhet. Bräns- i de fall det finns och annars interna transaktionsexponeringen i NOK och produktion utarbetas och dessa para- lepriserna påverkas bland annat av modeller för att fastställa kredit- EUR i samband med prissäkring av el metrar ligger till grund för hur stor del makroekonomiska faktorer. Vattenfall värdigheten på motparten. Limiter på framför allt NordPool. Valutaexpo- som ska säkras. Faktorer som påverkar hanterar bränsleprisriskerna genom sätts per motpart som utvärderas neringen säkras med hjälp av valuta- elprisrisken är bland annat förändring- prognostisering och analyser av pris- kontinuerligt. Exponeringar följs upp terminskontrakt. ar i elkonsumtionen, kolpriset, priset på utvecklingen och genom att ha god mot kreditlimit på daglig basis. Om utsläppsrätter, vattentillgången samt framförhållning i bränsleinköpen. Man det är nödvändigt krävs ytterligare temperaturförändringar. Vattenfall använder sig av finansiella och fysiska kreditsäkerheter exempelvis i form av hanterar elprisrisken genom att säkra instrument för exempelvis kol och olja moderbolags- eller bankgarantier. I de sin förväntade produktion med hjälp av för att jämna ut resultatet över tid. fall ramavtal används, medger dessa elterminer. På så sätt utjämnas resulta- nettoberäkningar av skulder och tet över tiden. fordringar mot samma motpart. I de a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat fall Vattenfall har mer än ett ramavtal med samma motpart eftersträvas ett så kallat ”master netting agreement” för att kunna nettoberäkna skulder och fordringar även när olika råvaror handlas, exempelvis el, kol och gas. Då kontrakten handlas på marknadsplat- ser som NordPool eller EEX med cen- tral motpartsclearing uppstår risken mot marknadsplatsen.

62 Risker och riskhantering

Finansiella risker hos Vattenfall Europe AG. Koncernens likviditet centraliseras via Koncernens finansiella risker hanteras i huvudsak av Vattenfall så kallade koncernkontosystem. Positionstagning i spekulativt Treasury AB, koncernens internbank och finansstab. Syftet med syfte sker i begränsad omfattning inom fastställda risklimiter. För finansverksamheten är att hantera koncernens finansiella risker närmare beskrivning och kvantifiering av finansiella risker, se Kon- på ett kostnadseffektivt sätt. cernens Not 35. Koncernenheternas lån, placeringar och valutahandel sker till övervägande del genom Vattenfall Treasury AB och till mindre del

Riskhantering längs värdekedjan

Politiska risker Miljörisker och Risken för ekonomiska Anläggnings­ miljöskulder förluster till följd av risker Med miljörisker avses politiska beslut. Stora Risker för skador på sannolikheten för delar av Vattenfalls Vattenfalls transmis- olyckor och brister verksamhet påverkas av sions- och distribu- i verksamheten och regleringar och politiska tionsnät identifieras deras påverkan på mil- beslut. Vattenfall arbe- och kvantifieras bland jön. Med miljöskulder tar aktivt med omvärlds- annat med hjälp av avses identifierade bevakning. I samband riskanalyser. Förebyg- miljöproblem där krav Elprisrisker med nyinvesteringar gande underhåll och på åtgärder kan för- Resultatrisk på grund av förändringar i marknadspris på den el som säljs till hanteras denna risk investeringar är de vik- väntas. Denna risk kund. Risken hanteras genom kontinuerlig prissäkring via Vattenfall Trading genom en justering av tigaste åtgärderna för hanteras genom kart- Services. Denna enhet prissäkrar i sin tur volymen ut mot aktuell marknad via kalkylräntan. Även sce- att minimera anlägg- läggning, analys och antingen elbörserna eller OTC-marknaden. I vissa fall är affärsupplägget så att narioanalys tillämpas. ningsriskerna. kvantifiering. det är kunden själv som tar elprisrisken.

Transmission/distribution Försäljning

Kreditrisker Nätförlustrisker Kreditrisker Volymrisker Kreditrisk uppstår exempelvis Nätförlustrisken beror på variationer Kreditrisk uppstår exempelvis i Definieras som en avvikelse i levere- i transaktioner med kunder och i produktion och last i näten på kort transaktioner med kunder och defi- rade volymer jämfört med förväntade definieras som risken att motparten och lång sikt. Risken består av att nieras som risken att motparten inte volymer till kund. Det beror på föränd- inte fullgör sina åtaganden. Mätning det inte går att förutsäga hur stora fullgör sina åtaganden. Mätning och ringar i temperatur och konjunkturella och hantering av kreditrisker sker variationerna blir. Mätning och han- hantering av kreditrisker sker inom förändringar. För att mäta volymris- inom respektive affärsenhet. För att tering av nätförlustrisker sker inom respektive försäljningsenhet. För kerna använder sig Vattenfall av simu- begränsa riskerna följer Vattenfall respektive enhet. Risken hanteras att hantera och begränsa riskerna leringsmodeller. Vattenfall hanterar noggrant motparternas kreditvär- genom noggrann uppföljning av utfall använder sig Vattenfall av extern volymriskerna genom att förbättra och dighet. Våra risker styrs också av gäl- i förhållande till prissäkrade volymer. ratinginformation i de fall det finns utveckla prognoser över förbrukning lande nationella föreskrifter. Vid avvikelser som bedöms vara eller interna modeller för att fast- av el. Ett annat sätt är att ta det i beak- bestående ändras volymmålet för ställa kreditvärdigheten på kunder. tande i villkoren vid kontraktsskrivning pågående prissäkringar för framtida Limiter sätts per motpart som utvär- med kund eller att inkludera risken i perioder. Dessutom övervägs för deras kontinuerligt. I de fall det anses prissättningen mot kund. innevarande period om tilläggsköp nödvändigt begärs extra kreditsäker- ska göras. heter från kunden. a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

63 ------ndra kvartaletndra redjekvartalet Ny uppförandekodNy Conduct””Codeof förhållnings etiska och företagsfilosofi kärnvärderingar, Vattenfalls Vatten av godkändes och Conduct of Code en i sammanfattades sätt Vattenfallkoncernen i medarbetarna hur beskriver Den styrelse. falls mål. strategiska våra nå att för verktyg viktigt ett är och arbeta ska T energilagTysklandNy i tyskaenergilagenkraft.träddejulinyaDär deni (EnWG) 13 Den tyskanätmyndigheten,nya kunde denmed Bundesnetzagentur, att Vattenfall inom ramen för kravet på affärsmässighetpåkravet Vattenfallinomramenatt för vara ska ledandedetomställningen företageti ekologiskt en tillekonooch misktuthålligsvensk energiförsörjning. Pilotanläggningkoldioxidfrittför kolkraftverk första världens bygga att kommer Vattenfall att tillkännagavs maj I så på baseradkolkraftverk, koldioxidfritt ett pilotanläggning för anslutning i byggas att Anläggningenoxyfuelteknik.kommer kallad en till Tyskland, östra i Pumpe Schwarze kolkraftverk Vattenfalls till IdrifttagningMSEK.beräknas 370 omkring på investeringssumma 2008. ske Satsningarvindkraftpå Vattenfallförvärvade rättigheterna utvecklaattsvenskadendelen Kriegersav södraFlak,Östersjön,områdeetti möjlighet där finns vindkraftanläggningenbygga att vindkraftverk 100—150 ompå Projektetär motsvarandeår. 600totaltper TWhMW, 1,6 cirka underutvärdering. Innovativemissionhybridkapital av hybridkapital av form upplåning i en genomfördeVattenfall juni I 000CapitalMEUR.DessaSecuritiesredo 1 påSecurities) (Capital 33. långfristigKoncernensNoträntebärandesom visas Se skuld. Förbättradekreditbetyg ändradejuni I bådeMoody’s”outlook”Poor’sStandard sinoch & stabilMoody’spositiv.fråntillhöjde dessutom kreditbetygsitt för långfristigkortfristigför ochupplåningA2 upplåningtill A3 från metodikGRI(Government nya sinRela av följd till P—1 till P—2 från långfrisIssuer).Kreditbetygetför ted A— Poor’sStandardärfrån & kortfristigför upplåning upplåning.tig A—2 och Vattenfallsamlarkoncernens energitrading Vattenfallsenergitrading samlasunder namnet VattenfallTrading ServicesVattenfallsatttradingenheterdetefter Hamburgochi Stockholmslagitssamman.enhetenhuvudkontor sitthar nya Den Hamburg.i Aktiviteternanordiskaden marknadenpå frånsköts regionkontoretStockholm.nyttregionkontori Ett etablerades i södraPolen.Gliwicei A FörvärvDanmarki A/S Elsam danska i aktierna av 35,3% Vattenfall förvärvadeapril I det principavtalmed ett slöts juni I SEK. miljarder 10,3 cirka för i Vattenfall, vilket enligt A/S Dong gasföretaget och olje- danska sam den av 24% omkring övertar Elsam, i aktieposten mot utbyte danskaförvärvade Dong av de produktionskapaciteteni manlagda gav konkurrensmyndighet EU:s A/S. E2 Energi och Elsam bolagen december. 23 den affären av del Vattenfalls till klartecken Öppenbolagsstämma ändradochbolagsordning förstaaprilöppnaVattenfallhöllsinbolagsstämma 26 Den någon Tidigaresin.stämman har endast svenskavaritöppen riksdagsför personer250änmän. Mer besökte stämman. formella denEfter möjlighetdelengavsallmänheten för ställaatt frågordirekt till Vattenfallsstyrelseordförande verkställandeoch Stämdirektör. beslutademantilläggbolagsordningen etttillom framhållersom ------

- - ­ - -

med 28% till 24 744 MSEK 744 24 till 28%med 1 skrivningskostnaderstängningenför kärnav d

främst av ersättning/nefrämstav kraftverket2004omstruktuBarsebäckMSEKföroch057 av netto 3 på 2 reringskostnaderMSEKsamt034realisationsvinster/för —3 Tysklandpå i MSEK. lusternetto819 på Jämförelsestörandeposter: 2005Förutgörs jämförelsestörande poster ret i korthet i ret iktiga händelseriktiga l- och värmeproduktion 2005 jämfört med 2004värmeproduktion2005medjämfört och l- Styrelsen800utdelningmotsvarandeföreslårMSEKen5 på Investeringarna uppgick till 24 497 MSEK (12 731), varav tillväxtvarav 731), Investeringarna(12 MSEK 497 uppgick 24 till frånMSEK343 64 tillMSEKNettoskulden 932 ökade8 med Avkastningen på nettotillgångar ökade till 18,0% (11,6); exklusiveAvkastningen nettotillgångarpå (11,6); 18,0%ökadetill 472). Kassaflödet(13 finansieringföre MSEK uppgick728 till Årets resultat ökade med 113,6% till 20 518 MSEK (9 604); (9 MSEK 518 20 till resultatÅretsökade113,6% med exklusive Avkastningen kapitaleget(13,7); 26,4%påökade till Nettoomsättningen ökade med 13,9% till 129 158 MSEK 158 Nettoomsättningen 129 till ökade13,9% med 112); (17 MSEK730 27 tillRörelseresultatet ökade62,1% med 55 411 MSEK den 31 december 2004.31 denMSEK 411 55 44,04aktie.perSEK investeringar 14 415 MSEK (4 312) och förnyelseinvesteringaroch 312) (4 MSEK 415 investeringar 14 419). (8 MSEK082 10 jämförelsestörande22,0%poster(15,6). till jämförelsestörande(13,3). 15,9% till exklusivejämförelsestörande364MSEK 17 tillposter59,2% med 909). (10 (113 366). (113 exklusivejämförelsestörande poster 327). (19 örstakvartalet

tioner av elnäten,tioneravbrottsgarantier,av skadestånd efterarbeteoch uppgickdrygt500tillMSEK. 1) Stora nätstörningarStora stormgrundav på januaribörjan2005av I drabbades omfat ett södraSverigeav tandeorkanstyrka.ovädervindarmedav Skadornaskog,infra på strukturenorma.elnätblevoch Vattenfalls kostnaderrepara för Vattenfalltecknade under långfristigaflera stora året leverans svenskbasindustri.med — år 10 tillupp avtal — F främst på grund av varmare väder. varmare av grund på främst V Långsiktigaavtalbasindustrinmed (33,6) tack vare god vattentillgång. Kärnkraftsproduktionenvattentillgång.mins god vare tack (33,6) stängningen av grund på främst (62,4) TWh 58,9 till 5,6% med kade (70,5). TWh 69,8 till marginellt minskade Fossilkraft 2. Barsebäck av (34,5), TWh 34,1 till 1,2% med Värmeproduktionenminskade E TWh 169,1 till 1,2% med ökadeelproduktion totala Vattenfalls TWh 39,9 till drygt18% med ökadeVattenkraftproduktionen (167,1). • • • • • • • • • ten. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.Styrelseni ten.sätesitt har Å ligger i Sverige,Finland,liggerprimäraPolendei seg ochoch Tyskland Norden,Polen.mentenäroch TysklandAntalet kunder uppgår till 5,8cirkamiljonerdelägda inklusivei bolag.dem Koncernen har 000svenskastaanställda.drygt av 32 100% till ägs Vattenfall AB Vattenfallproducerar,distribuerar värmesamtochsäljeroch el bedriverelhandel tillhandahålleroch energirelaterade tjänsteroch utsträckningviss i telefoni.ettvaraävenVattenfalls att vision är ledandeeuropeiskt energiföretag. Huvuddelen verksamhetenav visning och koncernredovisning2005,ochomfattandevisning sidorna för 64—112. struktur och verksamhetKoncernens Styrelsen och verkställande direktören för Vattenfall AB (publ)AB verkställandeVattenfall Styrelsenoch direktören för årsredohärmedavge organisationsnummerfår 556036-2138,

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse vattenfall årsredovisning 2005 64 vattenfall årsredovisning 2005 65 6 - 89 24 - - - - - 179 100 543 883 568 2004 - 4 647 4 3 075 3 3 253 3 - 1 829 1 1 633 1 2 433 2 1 563 1 1 734 1 12 731 12 Totalt

noterade noterade s 318 915 134 670 100 272 203 409 2005 5 707 5 4 067 4 2 027 2 2 3072 1 690 1 1 8031 4 3854 11 709 11 24 497 24

— — — — — — — — — — — 0 0 0 —5 —5 —5 2004

— — — — — — — — — — 0 0 0 Elimineringar —19 —19 2005 —0,1 Förvaltningsberättelse

— — — — — — — — — — 0 2 0 0 17 15 0,1 2004

Övrigt — — — — — — — — — — 0 0 0 16 4,9 2005 1 184 1 1 2001

— — — — — — — — 0 58 213 213 236 236 2004 16,4 1 576 1 2 0822 Polen

— — — — — — — — 0 3 Första priset i StockholmsbörsensFörstapriseti prestigefyllda årsredovis Internationellaför EFFIEAwardoch MediaEpica Award,Trendy TIMEEuroLarsJosefssonTIMEVDav Magazine utsesenav till ningstävling”Bästaredovisningen 2004”. kreativitet,mediainnovation respektive resultateffektuppvår i märksammadeintroduktionskampanj Polen.i peanHeroesstarkasitt2005engagemang för klimatfrågan. i

55 Nätinvesteringarnagjordes Sverigeframföravserochsåvälallti förstärk informationVattenfallsom investeringar förnyelsebari energiNorden, i se ning av elnätenningavinstallationsom fjärravläsningsbaraav mätare.närmareFör fördeladeungefärsig likamellan Norden Tyskland,ochnågotPolen. lägre i sidan26. Ny enhet för Capacityenhetför Ny management investeringar. omfattande mycket med period en inför står Vattenfall värme och elproduktion inom investeringar dessa samordna att För Management. Capacity koncernfunktion, gemensam ny en inrättades gemensamtEtt varumärkeupp byggs januari20061 DenbytteVattenfalls tyskadotterbolag Bewagoch polskadetsamtdotterbolagetHEW Vattenfall.tillnamnOckså EW enheternamarknadenagerarpåinompolska nuGZE under nam Vattenfall.net Inlösen av minoritetsandelarInlösenav Tyskland i bör det i aktieinnehavet att augusti i tillkännagav Vattenfall december I 95%. överstiger AG Europe Vattenfall dotterbolaget tyska Vattenfall i bolagsstämma extra en hålla 2006 mars i att beslutades minori av squeeze-out, kallad så inlösen, om beslut för AG Europe framgångsrika vår i steget avslutande det är Detta aktier. tetsägarnas 1999 november i började som marknaden tyska den enga på etablering Vattenfalls att markerar Vi AG. HEW i 25,1% av förvärvet med för förutsättningar stabila skapar och varaktigt är Tyskland i gemang energimarknaden. europeiska den på tillväxt fortsatt Ökadeenergiskatter Sverige i Riksdagenjanuaribeslutade1 denmedoch verkan medfrån att 2006fastighetsskattenhöja vattenkraftpåinstal skattenochpå leradkärnkraftskapacitet. VattenfallinnebärFör dettahöjda årliga miljarderkostnader 1,5 cirkaSEK.med Vattenfallerhåller flera utmärkelser • • • 3,3 812 267 267 487 487 2005 ­ - - -

- 6 - 24 75 75 - 155 821 148 379 697 277 902 2004 41,8 1 110 1 1 035 1 1 633 1 5 327 5 2 3402

Tyskland 97 79 56 116 167 186 203 268 254 546 866 2005 20,7 1 376 1 1 297 1 5 072 5 1 8031 2 507 2

— — — 14 218 714 158 109 164 735 700 41,7 2004 310 5 1 913 1 1 4081 1 8041 2 3082

Norden — — 17 18 819 674 331 657 223 240 2005 71,2 2 140 2 2 742 2 2 502 2 3 2003 17 432 17 10 484 10

lnät lproduktion ärme(inklkraftvärme) pecifikation investeringar av 2005 2004 och ummaelproduktion ummavärme ummaelnät järdekvartalet otalt MSEK Kommentar:Investeringarna ökadejämförtmed92,4% med2004 främst totalainvesteringarnadeMSEK. 325 Av 10 ElsamförA/S svarade aktieför på grund av förvärvetgrundpåavaktierna 35,3%danskadetav av energiföretaget i E E Elnät Förnybart Kärnkraft Fossilkraft(inklgruvdrift) Förnybarenergi Förvärv(aktier) störstainvesteringarna inomkärnkraften Sverige.Värmeinvesteringarnai Övrigt Övrigt Övrigt ÖvrigtFörvärv)(exkl S S S S värv år 2005 för 48,8% mot 19,1% år 2004.år InomElproduktion 2005värv 48,8%årför 19,1% motgjordes de % av totalainvesteringarav % Värme Vattenkraft V

effekt på 110 MW motsvarandeIdrifttagningMW år. drygtperTWh0,3 110 effektpå avfallsförbränningsbyggaatt även Besluttogs 2007. beräknasske anläggningenRüdersdorf MW 30utanför effektBerlinpå en med beräknadenoch produktionsvolym drygtel.0,2TWhpå koncernens resultaträkning för 2005 har gottskrivitskoncernensnettot2005harresultaträkning med för utbetalasersättningtill attMSEK.Statenskommer 057 3 därav, 2009. till fram rater lika i Vattenfall Beslutvindkraftsparkom avfallsförbränningsanläggningoch oktobervindkraftsparkbeslötI enbyggaVattenfall att Lillvid Öresund.grundi Lillgrundstörsta den satsningenär vindkraftpå Europa.störstaAnläggningendei av totalenen Sverigeoch får i Avtal om kompensationomAvtal Barsebäck för 2 och AB förhandlingarSverige E.ONstaten,Efter svenska mellan marköverenskommelseom novemberen i träffades AB Vattenfall uteblivnaproduktionenBarsebäcknadsmässigdenersättning i för kärnkraftverketsvenskaBarsebäck det i reaktornandra Den 2. regeringensgällandeenlighetmedochbeslut i maj stängdes31 den produktionsbortframtidaersättning erhåller för en Vattenfall lag. nedskriv för kostnad MSEK.Vattenfalls 100 uppgående 4 fall till innebärattvilket MSEK 043 1 uppgårtill frågatillgångarna i av ning PolenombildasBusiness till Group Polen Group Business till augusti i ombildades Polen i Verksamheten Värme. och Försäljning Distribution, affärsenheter, tre i in delades och som organisation koncernens i nivå samma på Polen ligger Därmed Vattenfall Group Business och Norden Vattenfall Group Business Tyskland. i Europe F startaarbete.sittInledningsvis tariffändringarallamåste godkän nätmyndigheten.av nas Målsättningen underattövergå2007är incitamentsbaseraden till regleringsmodell. T ------� - - - - - EU:s system för handelsystemutsläppsrätterEU:sförmed koldioxidinfördesav I Tyskland finns planer på att inom några år bygga ett nytt ett bygga finns inom några att år planerTyskland på I LillgrundVidÖresund påbörjasi uppförandetvindkraftsen av Under2005avtalade danskaVattenfallochenergiföretaget under2004PolensEU inträdeinnebär i landet anpassatatthar Koncernenbedriver betydande nätverksamhet distributionför SverigebedrivselproduktionI vatten små flera och stora i bedrivsTysklandvärmeproduktion I medelstora flera och stora i sin nationellasin miljölagstiftning EU:s.Dettatillinnebär Vatten att tillståndspliktigafalls anläggningar Warszawasuccessivti kommer omprövningföremålförbli attkommande under deenligt åren gäl landeövergångsregler befintligaför anläggningar. Förberedelser syftereglernasäkerställaattpågårnyai kommer uppfyl attdeatt tid. i las under2005.koncernensSamtliga av betydande förbränningsan läggningarhandelssystemet.omfattasav Därmedhandelshar systemetbetydandeen påverkankoncernens på verksamhet i värmeverksamhetenPolenochävensamt Tyskland Sverigeoch i även på andra platser. I PolenbedrivsandraI platser.värmeproduktion på även förfyra i bränningsanläggningarSverigebedrivsWarszawa.värmepro I i förbränningsanläggningarduktioni flertalFinlandett I på platser. Baltikumochbedrivs värmeproduktion stornågraen platser på i anläggningmindre.fåtalettsamt brunkolsbaseratkraftverksblock elproduktionför nya tvåsamt naturgas-stenkolseldadeoch kraftvärmeanläggningar Berlinochi Hamburg.Under2005 fattadespilotan uppföraatten beslut om läggningkoldioxidfrittett för kolkraftverk kalladbaseratså på oxyfuelteknik.Anläggningen anslutningi Vattenfallsbyggstill kolkraftverkberäknasDenTyskland.östraSchwarzePumpe att i idrifttas2008. koldioxidAvskildslutlagras000attavses meter 1 undermark.kraftverkSåväl kraftvärmeverk och anläggningsom avskiljningkoldioxidförkoldioxidlager ochenav tillståndkräver enligtlagstiftning.tysk planeratEtt nyttbrunkolsbaserat kraft verksblockkommerinnebäraatt återupptagen brytningbrunkol av dagbrottverksamheteni där närvarandeför liggernere.Erforder tillståndligaåterupptagen för brytning finns. vindkraftverk48parkom under 2006.havstill Upphandling påbörjadesunder2005. Anläggningen driftberäknasi tas att Ytterligarehavsbaseradunder 2007. en vindkraftspark 128 om vindkraftverkutvärderasKriegerssvenska dendelenvidav i Flak södraÖstersjön. gemensammahurom Dong A/S tillgångar delas.skaEnligt över enskommelsenbetydandeenkommerbli Vattenfallattaktör inom kraftvärmevindkraftochDanmark. i slutförasAffärenavses under konkurrensmyndighetEU:s2006attdet efter fattatbeslutom Dongsolikaföretagsförvärv Danmark.i erhållitVattenfallhar god affären.av kännandedelsin för Miljöpåverkan i koncernen i Miljöpåverkan Koncernenbedriver tillståndspliktig verksamhet enligtrespek nationelltive lagstiftning Sverige,Finland,Polen.i ochTyskland Betydandesådanverksamhet värme i samtproduktionochär el av utvinningöppnafyraävenbrunkoldagbrott. Tyskland i av transmissionenligtochkoncessionelSverige, Finland, av i Tysk Polen.landochKoncernen bedriver ocksåegenjärnvägsverksam Tyskland. i het kraftverk,kärnkraftblock,sju vindkraftverkför i månviss i samt bränningsanläggningar.FinlandI bedrivs elproduktion stortett i vattenkraftverk vatten-vindkraftverk flera och små och en i samt värmekraftanläggning.bedrivsTysklandelproduktion I flera stora i förbränningsanläggningar,kärnkraftverk,tre flera medelstora kraftvärmeanläggningarHamburgnågramindreBerlinochi i samt vattenkraftverk.vind-och vattenkraftverkenNågraav kal så är ladepumpkraftverk,betydande av storlek.ärPolen tvåvarav I bedrivselproduktionkraftvärmeanläggningar två i Warszawa.i Därtillägerkoncernentyskakärnkraftverket andelardet i Stade stängdadetansvar för av driftdel 2003harsamtur togs som svenskakärnkraftverket Barsebäck.i förbränningsanläggningarHamburgBerlinochi framföralltmen ­ ­ ------—3,7 —3,2 —8,4 —2,4 - + 1,9 + - + 0,5 + Förändring,%

109 543 2004 192 8 3 309 3 017 33 20 86420

oU) F 105 546 2005 3 031 031 3 8 350 8 199 20 231 32

oU F

För vissa frågeställningar av strategisk karaktär organiseras organiseras karaktär strategisk av frågeställningar vissa För Som exempel på konkretutvecklingexempelSompå nämnas kansatsningar på För koncernenFörhelhet somuppgick satsningarnaunder FoU på äsentliga strukturförändringaräsentliga tyrning av av tyrning orskning och utveckling ( utveckling och orskning otalt av resultat från programmen i affärsverksamheten. i programmen från resultat av på förbättrad tillgänglighet och sänkta kostnader i elnäten genom genom elnäten i kostnader sänkta och tillgänglighet förbättrad på pro koncerngemensamma De informationsteknik. av utnyttjande samtliga på affärsenheterna med samarbete nära i drivs grammen införande effektivisera att för annat bland kärnmarknader, Vattenfalls utvecklingen i koncerngemensamma program, för vilka koncernstab koncernstab vilka för program, koncerngemensamma i utvecklingen på satsning större en görs exempel Till ansvarar. Koncernstrategier av förbränningen från koldioxid av avskiljning för teknik av utveckling inriktat är program annat Ett berggrunden. i lagring senare för kol, vattenkraftkärnkraft.och Utvecklingmetoder teknikerochförav lagringutbräntkärnbränsleav insats, storutgören vilkenutförs av KärnbränslehanteringSvensk AB. olikaprojektsyftar minskautsläppenatt till koldioxid såvälfrån av värme-elproduktion,som genomverkningsgradökad anläggi ningarnautnyttjandeökatsamtbiobränslen. av Verkningsgrads höjandeinomkoldioxidfriåtgärderäven skerproduktion, såsom ökad effektivitet,ökad tillgänglighet säkerhet,och minskadsamt miljö påverkanexisterandehos anläggningar processer.och tillgänglighetenhöjaåtgärderatt för Vattenfalls antalelnät.Etti S affärsenhetVarje ansvarigframtidadenutvecklingenär för sin av egenverksamhet, inklusiveteknisk forskning utveckling, och FoU. liggerkontinuerligaTonviktenpåframförallt förbättringar för dioxid på andrakoncernenssätt.andeldioxidpåRäknatsom av omsättning paritetmedi motsvarar ärvilket(0,5),0,5% kostnaderna FoU för Vattenfallsviktigaste konkurrenter. 2005 till 650 MSEK (529). Av totalsumman hälften,Av avser(529). MSEK325 2005650 till MSEK,Vattenfallsdotterbolag KärnbränslehanteringSvensk AB inomförnybarsatsadesMSEKenergi, 56FoU medan (SKB).62på minskakoncernensatt för satsadesMSEKkolutsläpp FoU av på vi ökar effektivitetenprocesserökarav våradelvistorsystem. och i En arbetethandlarminskamiljöpåverkanattom aktiviteter, vårafrån hållbarenutvecklingbidra tillattsamhället.och i Som en naturlig del av affärsutvecklingennaturligav endelSom bedriver Vattenfalltek forskningniskutveckling, ochutveckling,starkmedtonvikt på FoU, sägatillämpningvillvåradetförse attkunskap.känd är Syftet av kunderbättremedserviceattraktiva och produkter, samtidigt som Norden. F Minskningen i Polen och Tyskland är ett resultat av rationaliseringsresultatav ett är Tyskland MinskningenochPolen i omfattandeinvesteringsde förklaras av Sverigearbete.Ökningen i programmenVattenfallsproduktionsanläggningarförnyelseav för tillkommandeavsamt verksamhet inomaffärsenheten Tjänster Tyskland Övrigaländer T BeloppMSEKi Finland Polen Sverige går av tabellen i koncernens Not 5 på sidan 85.sidan på 5 koncernensNottabellen i av går Personal (Antalanställda, personår) i danska Elsam A/S för 10 325 MSEK. Därutöver förvärvadesDärutöverMSEK. ytter 325 10 för A/S Elsamdanska i att så dotterbolagetAG Europetyska Vattenfalldet i aktierligare knapptindirektatillutökadesinnehav ochdirekta AB:s Vattenfalls väsentligastrukturaffärerYtterligaredetaljerom 97%.2005fram V aktierna av strukturaffären störstaförvärvetenskilt35,3%Denvar Förvaltningsberättelse

vattenfall årsredovisning 2005 66 vattenfall årsredovisning 2005 67 ------Förvaltningsberättelse tyrelsearbetet under 2005undertyrelsearbetet örslag till vinstdisposition till örslag StyreIsenjanuariförlängabeslutadeatt avskrivningstiden 31 den svenskaDennätregleringsmyndigheten, Elmarknadsinspektio februariomförhandladesI utökadesochVattenfalls avtal om för de svenska kärnkraftverken från 25 år till 40 år. Beslutethar svenska kärnkraftverkenår. de40 tillför år 25 från ingenretroaktiveffekt. februariålagti återbetalaVattenfall(EMI),harattnenMSEK 236 avseendenättariffer,2003årsVattenfallvilketkommeröver att klaga. 000MEUR.Revolving6001 frånSamtiMEURtillCredit Facility förlängdesdigt löptiden2013. till • • • den 18 maj 2000. Styrelsen har under 2005 sammanträtt nio gång nio sammanträtt2005 under har 2000.Styrelsen maj 18 den styrelsearutvärderar Styrelsen mötet. konstituerande inklusive er, inom 2003 underinrättade Styrelsen år. per gång en särskilt betet Revisions ledamöter. tre beståendeav revisionskommitté en sig samtliga sammanträden.Vid fyra haft 2005under har kommittén redo annat bland och närvarit revisorer AB:s Vattenfall har möten granskningeniakttagelser från sina samt revisionsplanen för gjort halvårsbokslutet av granskningenöversiktliga den internkontroll, av helårsbokslutet. av granskningensamt 2006för Utsikter enskiltDenviktigaste Vattenfalls faktornmarknadsresultatförär prisernaDessakraftigtel.stegpå under 2005, speciellt termins prisernaindikerarvilket fortsatt högapriserdärmedoch fortsatt intjäningsförmåga.god NordenpåverkasI prisernaav delstor till vattentillgången,utgångennormalvär2005näravidlågsom av Genombetydandedet.Vattenfalltillatt terminssäkrar del den framtidaelproduktionen utjämnasmarknadsprisernas inverkan nätregleringsmyndighetensSverigekanresultatet. påI tillämp kalladesånätnyttomodellenden ningav betydandeettledatill intäktsbortfallinomelnätsverksamheten därmedochotillräcklig lönsamhetinvesteringarnaförråder ännuTysklandelnäten. I i nätregleringenosäkerhetvilkaeffekternya denom kommerfå.att Handelssystemetkoldioxidutsläpp,för introduceradessom 2005 förväntasförstahandelsperiodenden för (2005—2007), såvittnu bedömas,kannågon negativVattenfall.ge effektintepå F sidan112. Se balansdagenefterHändelser Hållbarhetsredovisning VattenfallpublicerarHållbarhetsredovisning en varjeår (CSR-rap port)enligtprinciperna (GlobalGRIReportingför Initiative).Målet balanseraddennamedenrapportVattenfalls ge att av bildär insatseravseendemedmiljö,samhälle på ekonomi. ochmer För informationårsredovisningense sidan31. Moderbolaget Swedish enligtupprättas räkenskaper AB:s ModerbolagetVattenfall Redo Årsredovisningslagenoch med enlighet i säga vill det GAAP, juri för Redovisning om 32) (RR Rekommendationvisningsrådets Finansiella om 39 IAS inte Moderbolagettillämpar personer. diska MSEK 843 26 till Omsättningenuppgick2005. år för Instrument uppgick skattbokslutsdispositioner och före Resultatet 046). (26 MSEK 585 3 till uppgick resultat årets och 502) (11 MSEK 167 6 till 671). (3 MSEK 052 13 till uppgick året under Investeringar 035). (7 (142). MSEK 360 2 till uppgicktillgångar liknande och bank Kassa, AB Treasury Vattenfall av förvaltas som koncernkonto på Medel 533). (22 MSEK 892 30 till uppgick S väsentligt allt i arbetsordning, vilken en årligenfastställer Styrelsen Näringsdepartementetutfärdatsom rekommendation den följer - ­ ------

Den huvudsakligaDen miljöpåverkan kärnkraftverkenfrån uppär Produktionen av el i vatten- och kärnkraftverkvatten-Produktionenoch i elliksom ärnätav Vid kärnkraftverkenVid vattenkraftverkenoch pågårsyfteprojekt i Hösten2004förvärvades få rättigheterattalla för krävs som Kärnkraftverket i Ringhals är föremål för prövning om tillståndomprövning för föremål RinghalsKärnkraftverketär i En kraftvärmeanläggningEn någramindreochvärmeanläggningar koncernens Även svenskadotterbolag bedriver tillståndspliktig I moderbolagetI tillståndspliktigafinns 36 förbränningsanlägg komst av radioaktivtkomstav förbränningsanläggningar frånavfalloch koldioxidförsurandeutsläppochluftav till ämnen. huvudsakDen miljöpåverkanliga vattenkraft-frånnätverksamheternaoch är markanvändning. att höja effekten i befintligaeffektenhöjaatti anläggningar. Dessa effekthöjningar inomgällanderamarnaförkommerske attdelstillstånd. vissa fall I tillståndkrävas.nya attkommakan verksamhetenverksamhetenväsentligi endel skillnad till från övrigatillståndspliktiga verksamheter.vatten Produktioneni el av kraftverkbedrivshuvudsakligen inommoderbolaget. Övriga verksamheterverksamhetenutgörväsentligsomav del bedrivs huvudsakligendotterbolag.i bygga 48 vindkraftverk48bygga Örestadsi vindkraftspark Öresund.i När verksamhetendrifthöstenkommertagen2007Vattenfalli attär fördubblatänmer antalet ha vindkraftverk produktioökatoch TillståndGWh. vindkraft370 frångångertill54 el från 6 av nen anläggningenför enligtmiljöbalken erhöllsunder 2005. Detta tillståndöverklagatshartredjepart. Förhandlingarav kommeratt underrum2006.äga att miljöbalkeninstiftades.att regeringsbeslutEnligt stängdesBarse verksamhetenavvecklaatt med2005.Arbetet maj 31 den 2 bäck Barsebäcksverketvid påbörjadessucceskommer2005ochunder radiologiskadesnartfortsättaförutsättningarna attså sivt medger erforderliga(f.d. ochtillståndAB erhållits.Sverige E.ON energiuppgörelsenrivningenligtavvecklingoch ansvarig för är AB) staten.svenska och Sverige E.ONVattenfall, mellan 1998 hals AB producerar el i kärnkraftverk.producerarABi hals el driver anläggningSKB för slutförvarmedelaktivtochlåg- mellanlaav Forsmarkochavfall i Oskarshamn.använtbränslei flera av gerdotterbolag I produceras värmehuvudsakligenoch el förbränningsanläggningar.i svenskaI dotterbolagbedriver koncernen nätverksamhet distributionför av enligtkoncession.el miljöfarligverksamhetsambandövergångsregler enligtför med i finns också vattenkraftverk tillhörande med vattenreglering som prövningspliktigaär enligtmiljöbalken. Moderbolaget bedriver fiskodling tillståndspliktig en vid anläggning. omprövningföremålför är eller anmälan. Bolagets resultatoch ställningberoendedessainteprövningars ärav utgång. verksamhetenligtmiljöbalken. ForsmarksKraftgrupp Ringoch AB ningar för värme-ningarelproduktionochför anmälningspliktiga30samt värme-kylanläggningar.och Tillståndspliktiga förbränningsan läggningarelproduktionkraftverkenför tvåStenungsund de i är Marvikenochgasturbinanläggningar tvåsamt dieselkraftettoch användsreservkraft.somsomverk moderbolagetI Sverige finns i vindkraftturbiner39totalt uppfördabådevilkaärenskilt i och grupp.Vindkraftverkenturbiner sådantuppförda15 påsätt äratt tillståndspliktigaär restenanmälningspliktiga.och moderbolagetI pas på marknaden.påpas moderbolageti Miljöpåverkan verksamheten svenska den och Moderbolagetbedriver tillståndspliktig verksamhet enligtmiljö Sverige.huvudsakDennaförbränningsanläggutgörsbalkeni i av värmeproduktionochel-ningar för vindkraftverk.samt Finland.tilldelatsVattenfallhar utsläppsrätter stortsetti som täckerkoncernensvärmeverksamheten För behov. Sverigehar i enligtsvenskadenallokeringsplanen behovetendast80%cirkaav erhållitsinnebärvilketresterande att utsläppsrätter inkömåste

— 819 491 660 1 253 1 2004 —529 —962 —960 —2 217 —2 67,91 —1 305 —1 —3 034 —3 —1 994 —1 2 969 2 8 9448 2 0882 5 6005 42,52 9 6049 9 6049 —15 274 —15 —14 745 —14 17 112 17 —7 138 —7 14 614 14 —5 010 —5 —2 248 —2 29 518 29 —5 467 —5 —4 905—4 32 386 32 113 366 113 131 700 131 —83 848—83

7 7 — — —71 693 154 3 3 057 3 2 9942 2 0892 2005 —748 —651 810 3 397 5 —2 060 —2 1 283 1 5 8005 44,04 812 —14 —14 290 —14 319 26 221 —5 518 20 518 20 19 235 19 —1 440 —1 —5 801 —5 —6 639 —6 42 542 42 35 522 35 27 730 27 —5 844—5 146,05 131 700 131 158 129 —93 636 —93

9 8 ning 11 11 11 17 12 19 16 18 10 Not 7, 8 7, k

8, 13, 14, 15, 47, 48 47, 15, 14, 13, 8, B A

attenfall V

1

5 4

3

6

2

Vari ingårVaridiskonteringseffekter hänförbara avsättningartill avsättningarexkl pensionerför Vari ingårVarijämförelsestörande posteravseende: stängningBarsebäckav 2 realisationsvinster/förluster omstruktureringskostnader rets resultat rets esultat per aktie och utdelningochaktieesultatper i esultat före skatteresultatföre örelseresultat umma illäggsinformation:

5) Vari ingårVarijämförelsestörande 5) poster ingårVarijämförelsestörande 6) posterjusterat medskatteeffekt Föreslagen7) utdelning 3) Vari ingårVaridiskonteringseffekter 3) hänförbara avsättningartill ingårVariavkastning 3) Kärnavfallsfondenfrån 4) 1) Varav avskrivningarVarav 1) nedskrivningaroch avskrivningarVarav 2) nedskrivningaroch 2) Resultat före avskrivningarResultatföre (EBITDA) diskonteringseffekterFinansiellaexklnetto poster, hänförbara avsättningartill avkastningsamtKärnavfallsfondenfrån Utdelningaktie,SEKper T Antal aktier i Vattenfall AB, tusentalAB,Vattenfall aktierAntali Resultataktie,SEKper Utdelning,MSEK S R Hänförbarttill Aktieägaremoderbolageti Minoritetsintressen Skatter Å Finansiellaintäkter Finansiellakostnader R

Andelar i intresseföretagsAndelari resultat R Försäljningskostnader Administrationskostnader utvecklingskostnaderForsknings-och Övrigarörelsekostnader Kostnader för såldaKostnaderprodukterför Bruttoresultat Övrigarörelseintäkter Belopp i MSEK, 1 januari—31 decemberBeloppjanuari—31MSEK, 1 i Nettoomsättning

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens Koncernens resultaträ Koncernens vattenfall årsredovisning 2005 68 vattenfall årsredovisning 2005 69 - - - —4,9 —13,5 —39,6 —30,3 % förändring%

2004 431 3 693 3 1 030 1 1 256 1 875 980 2005 967 2 2 230 2 Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens

1

1 Sekundära segment är rörelsegrenarna Elproduktion,Elmarknad,rörelsegrenarna är segmentSekundära Årets resultat ökade med 113,6% till 20 518 MSEK (9 604); (9 MSEK 518 20 till resultatÅretsökade113,6% med exklusive Avkastningen kapitaleget(13,7); 26,4%påökade till egment till 15,9% (13,3). 15,9% till S Koncernensverksamhet primäraindelassekundäraochi segment. Primärageografiskasegmentde är områdena Tyskland Norden, PolenochÖvrigt.samt omsättning av redovisning För verksamhet.Övrig samt Värme Elnät, hänvisas segment sekundära och primära för rörelseresultat och resultat och omsättning om kommentarer För 8. Not koncernens till och Tyskland Norden,segmenten primära de för nyckeltal samt 34—45. sidorna se Polen med 43,5%.medFörbättringen störreintäktfrånenberorfrämst på KärnavfallsfondenVattenfallsandeli lägresamtlåneräntor.Rän månadper(—200). MSEKtenettot uppgick genomsnitt i —166 till Ränteintäker/kostnadererhållen/betaldsamt fördelarräntasig enligtföljande: Ränteintäkter Räntekostnader Erhållenränta Betaldränta Kassaflödespåverkande 1) Effektiv 010). (5MSEK 801 5 tillMSEK Skatter ökade791 med skattesatsenligtresultaträkningen uppgick22,0%(34,3). till Förbättringenersättningenattberorfrämstpå stängningen för av någonresulterarskattekostinteMSEKi 100 Barsebäck4 med 2 minskninguppskjutnanad,en av skatteråterföringsamt skatt av hänförligtidigareresultat,tillårs huvudsakligen Tyskland. i exklusivejämförelsestörande364MSEK 17 tillposter59,2% med 909). (10 jämförelsestörandeAvkastningennet på 22,0%poster(15,6). till exklusivejämförelsestörande totillgångar(11,6); 18,0%ökade till ------

En genomgångEn Vattenfallkoncernensav olikaavsättningar i förbättringen 498), (—2 MSEK Finansnettot411 uppgick—1 till Rörelseresultatet ökade med 62,1% till 27 730 MSEK (17 112). 112). (17 MSEK730 27 tillRörelseresultatet ökade62,1% med Den stora ökningenstoraDenpostenövriga rörelseintäkter i berorfrämst intresseföretagsAndelari resultatförbättrades kraftigttill Ökningen av kostnader för sålda produkter med 11,7% till Ökningenkostnadersåldaprodukterav för 11,7% med 669). (14 MSEKAvskrivningarna 026 minskade14 till4,4% med ettoomsättning och resultat ettoomsättningoch ringar(hedgingelproduktionen). av balansräkningengenomförts.har Dennagenomgång resulhar förändringtidigareen gjordaav i antagandenterat diskonteom ringsräntaberäkningviddessa avsättningar. av hardäravföljd Till koncernensrörelseresultat 2005belastatsför MSEK. 650Semed koncernenssidan103. 50,Not från danska Elsam A/S samt att resultatetdanskaattsamtElsamfrån2004A/S belastades med nedskrivningarBerlinerinnehavenGASAGoch Gaswerke av i AG StädtischeKasselWerkeAG. Exklusivejämförelsestörande posterökaderörelseresultatet med Förbättringen327). högreförklarasav (19 MSEK 744 28,0% 24 till elmarknadspriser,nordiskadenhögrevolymervattenkraftpro i tidigarebättresamtutfallgjordaav terminssäk duktionen(+18%) Se koncernensSe 13. Not intäktsfördpå avseMSEKersättning 100 4 svenskafrånstatenpå endeframtidaproduktionsbortfall stängningengrundav på av Barsebäck2. Detta(—960).bättreMSEKförklarasresultatandel av 693 från hälftenägdadet tyskakärnkraftverket Krümmel, resultatandel Ökningenförklarashögreelmarknadspriserfrämst av Tyskland, i någothögreförsäljningsvolymer NordenPolenochvalutasamti kurseffekter;starkarePLN.OmsättningssiffrornaochEUR omfat finansiellintetar elhandel. 848)ökadeberor(83främstkostnaderMSEK påelin636 för 93 bränsleochunderhållskostnader.ochökadesamt köpdrift- Kommentarer N 366). (113 MSEK 158 129 till Nettoomsättningen 13,9% medökade — — 821 5 916 5 2 135 2 3 051 3 5 185 5 4 870 4 7 577 7 8 772 8 7 756 7 7 700 7 1 264 1 1 280 1 8 894 8 6 585 6 9 954 9 1 9991 2 4482 10 114 10 64 119 64 11 409 11 37 126 37 12 286 12 447 19 16 450 16 40 621 40 41 646 41 20 785 20 83 108 83 65 58865 46 29346 72 99472 181 738 181 238912 164 971 164 285 205285 285 205285 2004-12-31 747 310 1 715 4 267 5 075 2 4 459 4 8 025 8 9 530 9 2 949 2 2 425 2 9 268 9 4 285 4 1 256 1 6 049 6 6 585 6 619 67 393 17 432 17 667 12 976 78 14 569 14 976 42 421 23 122 78 370 42 37 947 37 21 403 21 59 865 59 70 457 70 33 906 33 10 344 10 88 46688 016 189 —10 388 —10 174 336 174 421 330 421 330 259 964259 2005-12-31

8 8 8 41 31 18 18 18 18 21 37 24 26 27 32 39 28 22 20 25 29 36 36 38 30 40 Not 33, 35 33, 34, 3534, ning k

Upplupnakostnaderförutbetaldaoch intäkter Skatteskuldaktuellskatt Räntebärandeskulder Räntebärandeavsättningar Leverantörsskulderandraskulderoch Avsättningarpensionerför Uppskjutenskatteskuld räntebärandeejAndra skulder Hybridkapital(CapitalSecurities) räntebärandeAndra skulder Räntebärandeavsättningar Omräkningsreserv Säkringsreserv Balanseradevinstmedelresultat åretsinkl Aktiekapital Kassa,liknandeochbanktillgångar Förutbetaldakostnaderupplupnaoch intäkter Skattefordranaktuellskatt Kortfristigaplaceringar Varulager Kundfordringarandrafordringaroch Långfristigafordringar Uppskjutenskattefordran Förvaltningsfastigheter intresseföretagAndelari långfristigaAndra värdepappersinnehav svenskaKärnavfallsfondendenAndelar i Immateriellaanläggningstillgångar Materiellaanläggningstillgångar illgångar get kapital och skulder och kapital get msättningstillgångar nläggningstillgångar umma kortfristigaumma skulder umma långfristigaumma skulder umma eget kapitalegetumma umma eget kapitalegetummahänförbartmoderbolaget ägarei till umma omsättningstillgångarumma umma anläggningstillgångarumma get kapitalgethänförbart minoritetsintressentill get kapitalgethänförbartmoderbolaget ägarei till ångfristigaskulder Se vidareinformationkoncernensSeom eventualförpliktelser ställdaåtagandensäkerheter och 42), (Not enligt 43) (Not konsortialavtal44).(Not S skulder och kapital eget Summa S Kortfristigaskulder L E S S E E S tillgångarSumma O S A T BeloppMSEKi

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens Koncernens balansrä Koncernens

vattenfall årsredovisning 2005 70 vattenfall årsredovisning 2005 71 — - - - 5 916 5 7 321 7 2 293 2 7 700 7 3 9863 —3 409 —3 57 377 57 —14 458 —14 68 04068 —73 013 —73 —55 411 —55 134 125 134 131 622 131 2004-12-31 2004-12-31 246 8 025 8 9 295 9 2 069 2 6 049 6 731 —13 717 68 —2 034 —2 190 77 —9 268—9 143 001 143 155 237 155 —69 395—69 —64343 2005-12-31 2005-12-31

1

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens

1 Totala räntebärande skulder ökade med 7,7% till 78 663 MSEK663 78 till räntebärande Totala skulder7,7% ökademed annat bland i minoritetsdelägare från lån avser 059) (4 MSEK 640 4 tyskakärnkraftsbolag Varav lån från minoritetägdafrånlånVarav illäggsinformation get kapital och skulder och kapital get ettotillgångar ettoskuld ummanettotillgångar ummanettoskuld Not 33 och 34. och 33 Not T N BeloppMSEKi Norden Tyskland Polen Övrigt Elimineringar S Nettotillgångar,medelvärdevägt Inkluderar 1) energihandel, finansverksamhet övrigaoch koncernfunktioner. N BeloppMSEKi Hybridkapital(CapitalSecurities) Andraräntebärande skulder Kassa,liknandebankoch tillgångar Kortfristigaplaceringar minoritetsägaretillLån utländskai dotterbolag S 1) E Koncernenskapital,eget inklusiveminoritetsintressen, ökademed kapitalEgethänförbart 108). ägare466(83MSEK88 tilltill6,4% moderbolageti medankapitaleget hänförbartökade 7,0% med minoritetsintressentill ökade2,2%.medSoliditeten minskade till avsättningar Totala inklusiveuppskjuten 26,8% (29,1). skatteskuld närmaredetalFör587). (103 MSEK 493 ökade107 3,8%medtill 37. och 36koncernens se jer18, Not kallatHybridkapital,såMSEK 268 ingår 9 HärCapital 013). (73 Securities,emitteradesvilka2005.juni Ratinginstituten i klas sificerar dessa Capital Securities kapital eget delen större som till räntebärandetotala I Poor’s60%).Standard och(Moody’s & 75% avseendefrån458)lån (14 MSEK 731 skulder13 ingåräven Vattenfallsminoritetsägda tyskakärnkraftbolag. Räntesatsen för dessauppgick lån1%. till ökade nettoskuld Koncernens kärnkraftverk. förklaras svenska huvudsakligen vilket Vattenfalls 411) (55 MSEK 343 64 till MSEK) 16,1% 325 med (10 A/S Elsam energiföretaget danska i aktier av köpet av Skuldsätt MSEK). 600 (5 staten svenska ägaren till utdelningen och gånger, 0,73 till 2005 december 31 den uppgick netto ningsgraden närmare För 2004. december 31 den per gånger 0,67 med jämfört koncernens se lånetyper, olika på lånen av fördelningen om detaljer - - - -

företag.Materiella anläggningstillgångar e Utöver kortfristiga placeringar samt kassa, bank och liknande till liknande och bank kassa, samt placeringar kortfristiga Utöver Sammantagetökadebalansomslutningen till 15,9% med Kortfristiga placeringar samt kassa, bank och liknande tillgångar liknande och bank kassa, samt placeringar Kortfristiga Omsättningstillgångarnaökadeeller52,2%medmed illgångar gångar på 14 074 MSEK disponerade Vattenfall per den 31 december december 31 den per Vattenfall disponerade MSEK 074 MSEK 14 på 198 gångar 10 samt 606) (5 kreditfaciliteter bekräftade i MSEK 752 17 kreditfaciliteter. övriga i 192) (8 205).(285MSEK 421 330 av aktier i VattenfallEuropeAG.aktier i av motsvarar vilket 616) (13 MSEK 074 14 sammanlagt till något ökade MSEK 205 3 utgör medel dessa Av omsättningen. av (12,0) 10,9% ansvarsöverenskommelsen av andel AG:s Europe Vattenfall 508) (3 avse kärnkraftsoperatörerna tyska de mellan (Solidarvereinbarung) MSEK 246 2 atomansvarighetslagen. tyska den enligt åtagande ende energibörser. på handel för säkerhet som medel spärrade avser 24 164 MSEK till 70 457 MSEK (46 293). Varulagerökade med293). (46 MSEK 457 70 tillMSEK 164 24 huvudsakligenMSEK 100 erhållna5 cirkagrundav utsläppsrätpå Redovisningsprinciperkoncernens — koldioxid(seför 2 Notter Kundfordringarsidan80). andrafordringaroch ökadecirkamed huvudsakligenvilketMSEK 100 derivatpositionerförklaras17 av positivtmedforMSEK)och marknadsvärde467 (9 enligt39 IAS Barsebäcköverenskommelsenav svenskaföljdstatentillpådran inlösen400depositionförMSEKMSEK) ensamt2 cirka 100 på (4 av att det tidigaredettyskaattintressebolagetfrån av KG Co. GmbH& Koros tredjekvartaletmedoch 2005redovisasdotterbolag ett som till Vattenfallövertagitatt av följdkomplementärfunktionen, (Koros LångfristigaaktiernaVattenfall EuropeAG). av i äger 5% cirka fordringareffektav en500somminskade MSEK 3 cirka med låneåterbetalningminoritetsägarefrån tyskakärnkraftverketi Brunsbüttel. MSEK till 259 964 MSEK (238 912) främst på grund av förvärvetgrundfrämstav påav 912) 964(238MSEK 259 tillMSEK ökatvilketMSEK 325 10 aktiernadanskaförElsam A/S35,3%av i postenintressAndelari investeringar.Andelarav följd300tillMSEKi ökade7 cirka med svenskadenKärnavfallsfonden 000ochMSEKökade2 cirka med Uppskjutenskattefordran800hänförligtMSEK ökade5 cirkamed redovisningfinansiella 39, av IAS till instrument. Andra långfristiga värdepappersinnehavgrundpåMSEK 700minskade 1 cirka med Kommentarer T Summaanläggningstillgångar 052 ökade8,8% medeller21 med — — — — 84 —20 427 523 2004 —199 —439 2 120 2 5 916 5 7 301 7 7 9847 —1 812 —1 —1 812 —1 10 872 10 13 472 13 13 472 13 —2 600 —2 —2 600 —2 10 872 10 24 302 24 24 103 24 15 684 15 —12 731 —12 —55 411 —55 —10 631 —10 —20 229 —20 —15 284 —15 —66890 — 17 —10 —25 201 785 —68 728 728 —68 2005 —796 —584 916 5 1 562 1 9 248 9 6 0496 3 8643 341 14 —3 288 —3 778 —5 778 —5 667 —9 31 386 31 —5 050—5 —6 963—6 24 42324 —5 050—5 411 —55 497 —24 —23 695 —23 —64343

assaflödesanalys k

1

2 3

illäggsinformation ettoskuldslutåretsvid nalys av förändringnettoskuld av nalysi rets kassaflöderets en löpandeenverksamheten inansieringsverksamheten inansieringsverksamheten nvesteringsverksamheten Fritt kassaflöde Fritt sidan73Se1,2,3) Kassaflöde utdelning efter värderingFörändringarverkligtvärdetill av följd till Valutakursdifferensernettoskuldenpå N Nettoskuldbörjanåretsvid Övergångseffektredovisningsreglertillämpning nya vid av 39) (IAS ändradpensionsskuldklassificering i av ränta Effekt av Utbetaldutdelningaktieägaretill Kassaflöde efter utdelning A Kassaflöde finansieringsverksamheten före F Kassa, bank och liknandeKassa,ochbank tillgångar slutårets vid T Kassa,liknandeochbanktillgångar börjanårets vid kassaflödeÅrets Valutakursdifferenser Kassaflöde finansieringsverksamheten från Å liknandeKassa,ochbank tillgångar Upptagnalån Amorteringskuld av hybridkapitalEmission av (Capital Securities) Utbetaldutdelningaktieägaretill F Förändringarkortfristigai placeringar minoritetsägaretillMinskning lånutländska dotterbolag av i Försäljningar Kassa,liknandeochbanktillgångar förvärvade/sålda i bolag Kassaflöde investeringsverksamheten från Kassaflöde finansieringsverksamheten före I Investeringar D Internttillfördamedel(FFO) Kassaflödeförändringar från rörelsetillgångarav rörelseskulder och Kassaflöde löpande den verksamhetenfrån Belopp i MSEK, 1 januari—31 decemberBeloppjanuari—31MSEK, 1 i

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens Koncernens Koncernens

vattenfall årsredovisning 2005 72 vattenfall årsredovisning 2005 73 — 2 9 22 56 159 166 435 904 2004 2004 2004 —119 —259 —880 1 216 1 2 120 2 1 327 1 2 433 2 9 852 9 2 038 2 9 6049 15 274 15 —1 033 —1 12 731 12 —2 053 —2 24 30224

3 13 —52 397 467 602 785 896 388 804 2005 2005 2005 —121 —306 —403 —694 1 3841 812 14 154 —1 518 20 438 —1 164 12 —1 956 —1 10 344 10 31 386 31 24 497 24

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens

örsäljningar nvesteringar nternttillfördamedel I F I umma umma umma BeloppMSEKi Förvärvkoncernföretagav Investeringarintresseföretagi andralångfristigaoch värdepappersinnehav Investeringarmateriellai anläggningstillgångar Investeringarimmateriellai anläggningstillgångar Investeringar förvaltningsfastigheteri S 3) BeloppMSEKi Försäljningmateriellaav och immateriellaanläggningstillgångar Försäljningaktierandelarochav S 1) 1) BeloppMSEKi resultatÅrets Avskrivningarnedskrivningaroch utdeladandelEj intresseföretagsi resultat Orealiseradeposter relateradederivattill Orealiseradekursvinster Orealiseradekursförluster Realisationsvinster Realisationsförluster Återfördanedskrivningar Förändringräntefordringarav Förändringränteskulderav Förändringskatteskulderav FörändringKärnavfallsfondenav Förändringavsättningarav S erhållenoch tillränta 693) (3 MSEKBetald230uppgickränta 2 till 972). (2 MSEKBetald853skatt256).uppgick 5 till (1 MSEK 875 2) - - - -

------Nettoskulden ökade med 16,1% till 64 343 MSEK (55 411). (55MSEK 34364 till Nettoskuldenökade16,1% med december uppgick31 dengenomsnittliga denPer räntebind Försäljning av tillgångar uppgick till 785 MSEK (2 120), däravFörsäljning tillgångar120), av (2 uppgickMSEK 785 till FörnyelseinvesteringarnaMSEK082 10 till ökade19,8% med Fritt kassaflöde det vill säga kassaflödet från den löpande verkkassaflödet den säga från kassaflödevill det Fritt inansieringsverksamheten nvesteringsverksamheten ningstiden till 3,4 år (2,0) och den genomsnittligtdenningstidenoch (2,0) år3,4 till återstående löptidenExklusivenettoskuldenförHybridkapital(6,7). 6,6år till (CapitalSecurities)uppgick genomsnittliga den räntebindningsti genomsnittligadenoch år publik2,5 Alltillden löptiden år. 6,0 till upplåningundergenomgarantiVattenfallskerABTreasuryfrån VattenfallAB. F räntebärande Totala inklusiveskulder,Hybridkapital (Capital Exklusive 013). (73MSEK663 78 till Securities),ökade7,7% med HybridkapitalminskadeMSEK268 räntebärande 9 på skulder med 5,0%.Ratinginstituten klassificerar dessa Capital Securities till störredelenkapitalegetPoor’ssomStandard(Moody’soch & 75% informationmerHybridkapitalFör om 60%). (CapitalSecurities) se koncernenssidan95.33,Not förvärv av två styckenförvärvvindkraftföretagtvå av utvecklingvindför av kraftsparkernaLillgrund Kriegersochinformation mer Flak.För Vattenfallsinvesteringarom 20052004,ochtabellsidan65. påse Aktieförsäljningarna 216). utgörsfrämst(1 MSEKav aktier 397 utanförTysklandochantalSverigemindre aktiernaett bolag i i kärnverksamheten.koncernenssidan85.Se 5,Not (8 419) medantillväxtinvesteringarna 419) (8 ökade234,3%helamed 433). (2 MSEK709 aktieförvärv varav 11 312), (4 MSEK 415 14 till tillväxtinvesteringarna Av denutgörvaravaktieförvärven 81% absolutaaktiernadanskamerparten35,3%av i av köpet utgörs av ElsamA/S.Resterande bestårdelhuvudsakligen ytterli av köp av Vattenfallsdärdirektaindi VattenfallochEurope AG aktier garei decemberrektaägarandel samtuppgick 31 97%cirka den pertill samheten minus förnyelseinvesteringar, minskade med 8,6% till 8,6%förnyelseinvesteringar,samhetenminskademinusmed finansieringsverksamheKassaflödet684).före (15 MSEK 341 14 på berorvilket 472) (13 MSEK 728 till94,6% minskademed ten förnyelseinvesteringartillväxtinvestehögreökadekraftigt och A/S.Elsamdanska aktieförvärvet främst i ringar, I 731). (12 MSEK 497 Summainvesteringar 24 tillökade 92,4%med 24 423 MSEK (24 103). Internttillfördaökademedelmed (FFO) 103). (24 MSEK423 24 medanrörelsekapitalföränd302) (24 MSEK386 31 till 29,1% negativaDenrörelsekapi ringen(—199). uppgickMSEK963—6 till talförändringenersättningenförklarasattfrämst av svenska från utgåtti harMSEKstängningen staten för100 Barsebäck 4 påav 2 därmedochreversredovisats fordranen avsamt ensom av form deponeringen400 avseendeMSEK2 cirkaaktier inlösen om av (squeeze-out)tyskadotterbolagetdet i VattenfallEuropeAG. Kommentarer Kassaflödet Kassaflödetfrån löpandeden verksamheten till1,3% ökade med

0 - - 192 eget 867 332 —119 —277 —936 —440 1 199 1 5 373 5 kapital 4 0564 9 6049 Summa —1 016 —1 20 518 20 12 695 12 —1 639 —1 —7 823 —7 10 803 10 75 729 75 —1 000 —1 83 108 83 —5 778 —5 —2 600 —2 88 46688 —14 400 —14 företag e

— — — — 93 110 911 —24 192 175 251 251 291 660 —119 —178 —226 —200 1 283 1 1 4581 —1 016 —1 10 114 10 10 227 10 —1 000 —1 10 344 10 intressen minoritets- apital

Hänförbarttill — — — — k 616 332 —93 948 —416 —277 —936 3 765 3 9 892 9 5 263 5 8 9448 Summa 11 237 11 122 78 —1 639 —1 19 235 19 —7 998 —7 65 50265 —2 400 —2 72 99472 —5 600—5 —14 174 —14

— — — — — — — — — — — 0 127 127 —93 —154 071 9 8 9448 resultat 917 58 19 235 19 —2 400 —2 976 78 19 235 19 —5 600—5 65 58865 inklårets vinstmedel Balanserade

— — — — — — — — — — — — — — 0 0 0 —277 —264 —936 reserv 5 263 5 174 —14 124 —10 124 —10 Säkrings- —10 388 —10

äkringsreserv:

Balanseradevinstmedel inklusive åretsresultat: balanseradeI vinstmedel inklusiveåretsresultat ingårintjänade vinstmedelmoderbolageti dessdotterbolag,och intress jointventures.ochTidigare avsättningar reservfondertill tilloch andratidigarebenämnda bundnareserver dennakapital ingåri post. S Säkringsreserveninnehåller huvudsakligen orealiserade värden el-derivatprissäkringav användssomför framtida försäljning.av Förändringenunder2005 ökadeberorfrämstelmarknadspri på underser2005. — — — — — — — — — — — — — — 2 821 821 821 332 489

- reserv 126 2 126 2 765 3 2 949 2 - —1 639 —1 - Omräknings-

Hänförbartmoderbolagetägaretilli — — — — — — — — — — — — — — — — — — 0 0 0 0 6 585 6 6 5856 6 5856 Aktiekapital

Överförtanskaffningsvärdettill säkradpostpå posterhänförligSkattsomtill redovisatskapitalegetdirektmot Redovisadekapitalegetdirektmot Upplöstresultaträkningenmot mräkningsreserv: ktiekapital: umma förmögenhetsförändringar,umma umma förmögenhetsförändringarumma umma förmögenhetsförändringar,umma umma förmögenhetsförändringarumma som säkringsinstrumentsom nettoinvesteringarav utländskai verk samheter. verksamheterupprättatharsom rapporter sina annan valuta äni koncernenssomden rapporter presenterassägasvenskavilldet i, kronorVidare(SEK).består omräkningsreserven valutakursdifav ferenseruppstårsomomvärdering vid skulder upptagitssom av O Omräkningsreserveninnefattar valutakursdifferenseralla som uppståromräkningvidfinansiella av rapporter utländska från A december 2005omfattade31 den Perregistrerade det aktiekapi 000700aktierkvotvärdet tillSEK. 50 talet131 Ingåendebalans2004 Valutasäkringutländsktkapitaleget av Omräkningsdifferenser BeloppMSEKi

Koncernens finansiella rapporter finansiella Koncernens Ägarförändringar Förskjutningkapitalegetinom Utgåendebalans2005 exkl transaktionerexkl bolagetsmed ägare Utdelningaktieägaretill Koncernbidragminoritettillskattefter exkl transaktionerexkl bolagetsmed ägare resultatÅrets S Valutasäkringutländsktkapitaleget av Omräkningsdifferenser S redovisadekapital,egetdirektmot

Kassaflödessäkringar: Övergångseffekttillämpningvid redovisningsregler nya av 39) (IAS Utdelningaktieägaretill Koncernbidragminoritetfrånskattefter Ägarförändringar Utgåendebalans2004 Årets resultatÅrets S transaktionerexkl bolagetsmed ägare S redovisadekapital,egetdirektmot transaktionerexkl bolagetsmed ägare Koncernens förändring i eget eget i förändring Koncernens

vattenfall årsredovisning 2005 74 Koncernens Noter

Koncernens Noter

Innehåll Not S sidan 1 Företagsinformation 76 2 Redovisningsprinciper 76 3 Övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS) 82 4 Byte av redovisningsprincip 1 januari 2005 85 5 Förvärvad och avyttrad verksamhet 85 6 Valutakurser 85 7 Nettoomsättning 85 8 Upplysningar om segment 86 9 Kostnader för sålda produkter 87 10 Övriga rörelseintäkter 87 11 Kostnader för försäljning, administration samt forskning och utveckling 87 12 Övriga rörelsekostnader 87 13 Avskrivningar 87 14 Nedskrivningar 87 15  Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 87 16 Finansiella intäkter 87 17 Finansiella kostnader 87 18 Skatter 87 19 Minoritetsintressen 88 20 Immateriella anläggningstillgångar 89 21 Materiella anläggningstillgångar 90 22 Förvaltningsfastigheter 91 23 Aktier och andelar ägda av moderbolaget samt av koncernföretag 91 24 Andelar i intresseföretag 92 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav 93 26 Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden 94 27 Långfristiga fordringar 94 28 Varulager 94 29 Kundfordringar och andra fordringar 94 30  Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 94 31 Kortfristiga placeringar 94 32 Kassa, bank och liknande tillgångar 94 33 Hybridkapital (Capital Securities) 95 34 Andra räntebärande skulder (långfristiga) 95 35 Finansiella risker 95 36 Räntebärande avsättningar 97 37 Avsättningar för pensioner 98 38  Andra ej räntebärande skulder (långfristiga) 99 39 Leverantörsskulder och andra skulder 99 40  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 99 41 Räntebärande skulder (kortfristiga) 99 42 Ställda säkerheter 99 43  Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) 100 44 Åtaganden enligt konsortialavtal 100

45 Medelantal anställda och personalkostnader 100 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 46  Könsfördelning bland ledande befattningshavare 102 47 Leasing 102 48  Upplysningar om revisionsarvoden med mera 103 49 Transaktioner med närstående 103 50  Väsentliga uppskattningar och bedömningar 103 51 Händelser efter balansdagen 103

75 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 1 Företagsinformation liga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att fastställa de redovisade värdena på tillgångar och Koncernredovisningen och bokslutskommuniké för Vattenfall AB skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det för 2005 har godkänts för publicering enligt styrelsebeslut från den slutliga utfallet kan komma att avvika från resultatet av dessa upp- 7 februari 2006. Årsredovisning har godkänts enligt styrelsebeslut skattningar och bedömningar. från den 22 februari 2006. Moderbolaget Vattenfall AB är ett aktie- Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. bolag med säte i Stockholm och med adressen 162 87 Stockholm. Effekterna av ändringar i uppskattningar redovisas i den period Koncernens balansräkning och resultaträkning ska fastställas på ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller ordinarie bolagsstämma (årsstämman). i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i koncernens påverkar både aktuell period och framtida perioder. Not 8, Upplysningar om segment. Bedömningar gjorda av företagsledningen och styrelsen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan med- Not 2 Redovisningsprinciper föra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter Överensstämmelse med normgivning och lag beskrivs närmare i Not 50. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i kon- Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden cernens finansiella rapporter och vid upprättandet av koncernens från International Financial Reporting Interpretations Committee öppningsbalansräkning enligt IFRS per den 1 januari 2004 som (IFRIC) så som de har godkänts av EU-kommissionen för förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprin- tillämpning inom EU. Häri inkluderas även International Accounting ciper enligt Swedish GAAP till redovisningsprinciper enligt IFRS. Standards (IAS) utgivna av IASBs föregångare International Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på Accounting Standards Committee (IASC) samt tolkningsuttalanden rapportering och konsolidering av dotterbolag och intresseföre- från IFRICs föregångare Standing Interpretations Committee (SIC). tag. Denna finansiella rapport är Vattenfallkoncernens första fullständiga finansiella rapport upprättad i enlighet med IFRS. I Förtida tillämpning av under år 2005 nya eller reviderade IFRS samband med övergången från tidigare tillämpade redovisnings- Följande tolkning till IFRS har tillämpats i förtid i koncernredovis- principer till en redovisning enligt IFRS har koncernen tillämpat ningen för år 2005: IFRS 1 — Första gången IFRS tillämpas, som är den standard som IFRIC 5 — Rätter till intressen i fonder för nedläggning, återstäl- beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas. Jämförelse- lande och miljöåterställande åtgärder, som behandlar att medel uppgifter avseende år 2004 har omräknats i enlighet med de som fonderas för framtida utgifter för återställning och nedmonte- nya principerna med undantag för vad som gäller för finansiella ring ska redovisas som en tillgång i balansräkningen. Jämförelsetal instrument. I enlighet med reglerna för övergång till IFRS, tilläm- för tidigare år har omräknats. pas de nya principerna för finansiella tillgångar och skulder (IAS 39 — Finansiella instrument: Redovisning och värdering) enbart för de Upplysningar om segment delar av redovisningarna som avser 2005. Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av kon- Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 — Kom- cernen som antingen tillhandahåller produkter och tjänster (rörel- pletterande redovisningsregler för koncerner, tillämpats. RR 30 segrenar), eller produkter och tjänster inom en viss ekonomisk specificerar de tillägg till IFRS upplysningskrav som krävs enligt omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och den svenska årsredovisningslagen. möjligheter som skiljer sig från andra segment. Upplysningar om Effekterna av övergång från tidigare tillämpade redovisningsprin- segment (se koncernens Not 8) lämnas för koncernen. Jämfört ciper (Swedish GAAP) till IFRS redovisas i koncernens Not 3. I samma med de segment som redovisades i Vattenfalls årsredovisning för Not beskrivs de undantagsregler som tillåts enligt IFRS 1 för retro- år 2004 har segmenten från och med 2005 ändrats för att åter- aktiv tillämpning och vilka tillämpats i koncernredovisningen. spegla förändrad intern organisations- och ledningsstruktur samt Effekterna av införandet av IAS 39 per den 1 januari 2005, vilket rapportering. Jämförelsevärden för både primära och sekundära redovisas som byte av redovisningsprincip, framgår av koncernens segment i denna årsredovisning har anpassats. Not 4. Indelning i kortfristiga och långfristiga tillgångar och skulder Förutsättningar vid upprättande av En tillgång klassificeras som en omsättningstillgång när den främst koncernens finansiella rapporter innehas för handelsändamål eller förväntas bli realiserad inom tolv Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även månader efter balansdagen eller om den utgörs av kassa, bank och utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. liknande tillgångar såvida den inte omfattas av restriktioner vad Detta innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska gäller att bytas eller användas för att reglera en skuld minst tolv kronor (SEK). Om inte annat anges är samtliga belopp avrundade månader efter balansdagen. till närmaste miljon svenska kronor (MSEK). Alla andra tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar. Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, En skuld klassificeras som en kortfristig skuld när den främst förutom de finansiella tillgångar och skulder som värderas till verk- innehas för handelsändamål eller förväntas bli reglerad inom tolv ligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verk- månader efter balansdagen eller att koncernen inte har en ovillko-

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat ligt värde består av derivatinstrument samt finansiella tillgångar rad rättighet att senarelägga skuldens reglering i minst tolv måna- som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. der efter balansdagen. Upprättandet av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS Alla andra skulder klassificeras som långfristiga skulder. kräver att företagsledningen och styrelsen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen Konsolideringsprinciper av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av till- Dotterbolag gångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och Dotterbolag är företag där moderbolaget Vattenfall AB direkt eller antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal indirekt innehar mer än 50% av rösterna eller på annat vis har ett andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rim- bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär en rätt

76 Koncernens Noter Koncernens Noter

att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte Transaktioner som elimineras vid konsolidering att erhålla ekonomiska fördelar. Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader Förvärvade dotterbolag och andra förvärvade rörelser redovi- samt vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna sas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid dotterbolag betraktas som en transaktion varigenom koncernen upprättandet av koncernredovisningen. indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess Vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag skulder och eventualförpliktelser. Genom en förvärvsanalys i och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar anslutning till rörelseförvärvet fastställs anskaffningsvärdet för koncernens ägarandel i företaget. Förluster elimineras på samma andelarna eller rörelsen samt det verkliga värdet av förvärvade sätt som vinster, men endast i den utsträckning det inte finns identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventual- någon indikation på nedskrivningsbehov. förpliktelser. Uppskjuten skatt beaktas på övervärden. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna och det verk- Utländsk valuta liga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventu- Transaktioner i utländsk valuta alförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. Funktionell valuta är valutan i respektive ekonomisk miljö där de i I en situation där ett dotterbolag förvärvas i flera steg upprättas koncernen ingående bolagen bedriver sina verksamheter. en förvärvsanalys även för varje förvärvstransaktion som sker före Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella det att ett bestämmande inflytande erhålls. Det redovisade värdet valutan till den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På av goodwill utgör summan av de goodwillvärden som beräknas för balansdagen räknas monetära tillgångar och skulder i utländsk varje delförvärv. valuta om till den funktionella valutan till den valutakurs som då Dotterbolagets finansiella rapporter, vilka upprättas enligt kon- gäller. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna cernens redovisningsprinciper, tas in i koncernredovisningen från redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skul- och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande der redovisas till anskaffningsvärden. inflytandet upphör. Avvecklad verksamhet redovisas skild från kvarvarande verk- Utländska verksamheters finansiella rapporter samhet om den avvecklade verksamheten uppgår till väsentliga Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill belopp. och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäk- Intresseföretag ter och kostnader i utlandsverksamheter omräknas till svenska kro- Intresseföretag är de företag för vilka koncernen har ett bety- nor med en genomsnittskurs, vilken utgör en approximation av kur- dande inflytande, men inte ett bestämmande inflytande, över serna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovi- andelsinnehav mellan 20 och 50% av röstetalet. Från och med sas direkt mot eget kapital under rubriken Omräkningsreserv. den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncern- Nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen Effekter av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utlandsverk- redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av samheter redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. koncernens andel i intresseföretagens egna kapital samt koncern- Vid avyttring av utlandsverksamheter omförs till verksamheten mässig goodwill och andra eventuella ej avskrivna värden på kon- hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenser efter avdrag för cernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning eventuell valutasäkring till koncernens resultaträkning. redovisas som ”Andelar av intresseföretags resultat” koncernens För Vattenfallkoncernen viktigare valutakurser använda i bok- andel av intresseföretagets redovisade resultat efter finansiella sluten framgår av koncernens Not 6. poster, i förekommande fall justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar eller upplösningar av förvärvade över- respektive Intäktsredovisning undervärden. Koncernens andel av intresseföretagens redovisade Försäljning av varor och utförande av tjänsteuppdrag skattekostnader ingår i koncernens skattekostnad. Erhållna utdel- Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från den ordi- ningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade narie verksamheten. Rörelsens intäkter redovisas vid leveranstid- värde. punkten exklusive mervärdesskatt och punktskatter. Vid förvärv av ett intresseföretag görs en förvärvsanalys mot- För tjänste- och konsultuppdrag tillämpas successiv vinstavräk- svarande den som görs vid rörelseförvärv. Identifierbara övervär- ning, det vill säga intäkter och kostnader redovisas i förhållande den behandlas på motsvarande sätt som övervärden vid rörelse- till färdigställandegraden. Färdigställandegraden fastställs efter förvärv. Om intressebolagets redovisade förluster överstiger det förhållandet mellan nedlagda kostnader på balansdagen och redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas beräknade totala kostnader. I de fall förluster befaras reserveras värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot fordringar dessa omgående. utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägar- företagets nettoinvestering i intresseföretaget. Överskjutande Hyresintäkter förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier Hyresintäkter redovisas linjärt i resultaträkningen över avtals- för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalan- perioden. delsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande

inflytandet upphör. Statliga bidrag 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Allmänt Joint ventures Bidrag redovisas till verkligt värde när det föreligger rimlig säker- Joint ventures är redovisningsmässigt de verksamheter för vilka het att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och Bidrag knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggning- finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras inne- ens redovisade värde. hav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden. Bidrag som avser att täcka kostnader periodiseras i resultaträk- ningen över samma perioder som kostnaderna.

Fortsättning sidan 78

77 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 2 Utsläppsrätter nedan. Jämförelsesiffror avseende föregående år har inte omräk- Utsläppsrätter som erhålls, eller förvärvas, från respektive lands nats i enlighet med IAS 39. myndighet, till ett lägre värde än det verkliga värdet, redovisas För en detaljerad beskrivning av de redovisningsprinciper som til�- vid anskaffningstidpunkten till verkligt värde som ett statligt bidrag lämpades för finansiella tillgångar och skulder under föregående år och som varulagertillgång i balansräkningen. Det statliga bidraget hänvisas till koncernens Not 2 i Vattenfalls årsredovisning för 2004. intäktsförs under året och i takt med att koldioxid släpps ut redovisas Valutakursvinster och -förluster avseende rörelserelaterade en kostnad respektive en skuld för åtagandet att leverera utsläpps- fordringar och skulder i utländsk valuta redovisas i rörelseresulta- rätter. Skulden värderas på basis av varulagertillgången (se vidare tet, medan valutakursvinster och -förluster avseende övriga ford- beskrivning av Utsläppsrätter under rubriken Varulager nedan). ringar och skulder i utländsk valuta redovisas i finansnettot. För finansiella instrument som handlas på organiserade finans- Rörelsekostnader marknader fastställs det verkliga värdet till den kurs som gäller Leasing när marknaden stänger på balansdagen. För onoterade finansiella Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell lea- instrument fastställs verkligt värde genom diskontering av bedöm- sing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och da framtida kassaflöden. förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet klassificeras avtalet Finansiella tillgångar som operationell leasing. Finansiella tillgångar klassificeras i olika kategorier, beroende på avsikten med förvärvet av den finansiella tillgången. Klassifice- Betalningar avseende finansiella leasingavtal ringen bestäms vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amor- Likviddagsredovisning tillämpas för avistaköp och avistaförsälj- tering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över ningar av finansiella tillgångar. leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive Finansiella tillgångar värderade period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de till verkligt värde via resultaträkningen perioder de uppkommer. I denna kategori klassificeras tillgångar som innehas för handels- ändamål, vilket innebär att avsikten är att de ska avyttras på kort Betalningar avseende operationella leasingavtal sikt. Derivatinstrument klassificeras alltid i denna kategori, utom i Betalningar avseende operationella leasingavtal redovisas i resul- de fall de klassificerats som säkringsinstrument, varvid säkringsre- taträkningen linjärt över leasingperioden. dovisning tillämpas (se nedan). Tillgångarna omvärderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- Finansiella intäkter och kostnader ningen. Finansiella intäkter I denna kategori ingår kassa, bank och liknande tillgångar, Finansiella intäkter består av ränteintäkter på bankmedel, fordring- samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och ar och räntebärande värdepapper, avkastning från Kärnavfallsfon- motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en den, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade samt ursprunglig löptid understigande tre månader. Kategorin inklude- realiserade vinster på finansiella placeringar och derivatinstrument rar även kortfristiga placeringar, vars ursprungliga löptid översti- som används inom den finansiella verksamheten. ger tre månader. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktions- kostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader Lånefordringar och kundfordringar mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med erhålls vid förfall. Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjä- fasta betalningar eller betalningar som går att fastställa till belopp. nas. Beräkningen sker på basis av underliggande tillgångs avkast- Fordringarna uppkommer då bolaget tillhandahåller pengar, varor ning enligt effektivräntemetoden. och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att bedriva handel Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fast- i fordringsrätterna. Även förvärvade fordringar innefattas. Värde- sällts. ring görs till upplupet anskaffningsvärde. Med upplupet anskaff- ningsvärde avses det värde till vilket en finansiell tillgång eller Finansiella kostnader skuld värderas när den initialt bokas upp på balansräkningen, med Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, diskonte- avdrag för eventuella återbetalningar, och med tillägg eller avdrag ringseffeker hänförbara till avsättningar exklusive avsättningar för för periodisering av eventuell skillnad mellan det initialt bokförda pensioner, valutakursdifferenser, orealiserade samt realiserade beloppet och återbetalningsbeloppet. förluster på finansiella placeringar och derivatinstrument som Kundfordringar redovisas till det belopp varmed de förväntas används inom den finansiella verksamheten. Med diskonterings- inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar, som bedömts individu- effekter avses här den periodiska förändringen av nuvärdet som ellt. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostna- återspeglar att utbetalningstidpunkten kommer närmare i tiden. der. Kundfordringar har kort förväntad löptid, och värderas därför Emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader till nominellt belopp utan diskontering. för att uppta lån periodiseras över lånets löptid enligt effektivrän- temetoden. Andra långfristiga värdepappersinnehav Lånekostnader direkt hänförbara till investeringsprojekt i Avser aktier och andelar för vilka marknadsnoteringar ej förekom-

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat anläggningstillgångar redovisas ej som finansiell kostnad utan mer, och där ett verkligt värde inte går att fastställa. Värdering inräknas i anläggningstillgångens anskaffningsvärde under uppfö- görs till ursprungligt anskaffningsvärde, i vissa fall med beaktande randeperioden. av ackumulerade nedskrivningar.

Finansiella tillgångar och skulder Finansiella skulder Allmänna principer I enlighet med IAS 39 har bolagets finansiella skulder klassifice- Från och med den 1 januari 2005 redovisar bolaget samtliga finan- rats i olika kategorier, beroende på avsikten med förvärvet av den siella tillgångar och skulder i enlighet med IAS 39 — Finansiella finansiella tillgången. Klassificeringen bestäms vid ursprunglig instrument: Redovisning och värdering, vars innebörd beskrivs anskaffningstidpunkt.

78 Koncernens Noter Koncernens Noter

Finansiella skulder värderade till och försäljning, ii) när valutaterminer används för säkring av valu- verkligt värde via resultaträkningen tarisk i framtida inköp och försäljning i utländsk valuta, och iii) när I denna kategori klassificeras derivatinstrument, utom i de fall de ränteswapar används för ersätta upplåning till rörlig ränta med klassificerats som säkringsinstrument, varvid säkringsredovisning fast ränta. tillämpas (se nedan). Värdering görs löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Säkringar av verkligt värde För säkringar av verkligt värde gäller att säkringsinstrumentet Andra finansiella skulder redovisas till verkligt värde med värdeförändringar direkt i resul- I denna kategori redovisas räntebärande och ej räntebärande taträkningen, medan vinster eller förluster på den säkrade posten, finansiella skulder som inte innehas för handelsändamål. Värde- som är hänförliga till den säkrade risken, justerar det redovisade ring görs till upplupet anskaffningsvärde. värdet av den säkrade posten och redovisas i resultaträkningen. Långfristiga skulder har en återstående löptid överstigande ett Säkring av verkligt värde används primärt i de fall där ränteswa- år, medan skulder med kortare löptid redovisas som kortfristiga. par använts för säkring av ränterisk i upplåning till fast ränta. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid, och värderas därför till nominellt belopp utan diskontering. Säkringar av nettoinvesteringar Skulder som ingår i ett säkringssamband redovisas enligt de För derivatinstrument och lån i utländsk valuta som utgör säk- principer som beskrivs nedan. ringsinstrument i en säkring av nettoinvesteringar gäller att den effektiva delen av värdeförändringen redovisas i eget kapital, Derivatinstrument och säkringsredovisning medan den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen. Bolaget använder olika typer av derivatinstrument (terminer, De värdeförändringar som redovisas i eget kapital överförs till optioner och swapar) för att säkra olika finansiella risker, främst resultaträkningen vid den senare tidpunkt då den utländska verk- ränterisker, valutarisker och elprisrisker. samheten avyttras. Derivatinstrument med positivt marknadsvärde redovisas i Säkring av nettoinvesteringar används i huvudsak då valutater- balansräkningen under posten Kundfordringar och andra fordring- miner och lån i utländsk valuta använts för att säkra valutarisken i ar medan derivatinstrument med negativt marknadsvärde redovi- bolagets investeringar i utländska dotterbolag. sas under posten Leverantörsskulder och andra skulder. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde på balansdagen. Immateriella anläggningstillgångar Värdeförändringar redovisas på olika sätt beroende på om deri- Aktiverade utgifter för utveckling vatinstrumentet klassificerats som säkringsinstrument eller ej. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap Huvudregeln är att värdeförändringen redovisas i resultaträkning- tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter en i den period då den uppstår. Baserat på syftet med kontraktet eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen från redovisas värdeförändringen antingen i rörelseresultatet eller som den tidpunkt då produkten eller processen bedöms komma att bli finansiell intäkt/kostnad. tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgif- säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Vidare krävs att ter som alla kan hänföras till tillgången. Övriga utgifter för utveck- säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att ling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effek- I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna tivitetsmätning och att säkringsdokumentation har upprättats. till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar Hur värdeförändringen redovisas i dessa fall beror på vilken typ av och eventuella nedskrivningar. säkring som ingåtts. Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Kassaflödessäkringar För derivatinstrument som utgör säkringsinstrument i en kassa- Goodwill flödessäkring gäller att den effektiva delen av värdeförändringen Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för redovisas i eget kapital, medan den ineffektiva delen redovisas ett rörelseförvärv och det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten direkt i resultaträkningen. Den del av värdeförändringen som av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförplik- redovisas i eget kapital förs sedan över till resultaträkningen i den telser. Skillnadsbeloppet är anskaffningsvärdet för goodwill. period då den säkrade posten påverkar resultaträkningen. I de fall Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för even- där den säkrade posten avser en framtida transaktion, som senare tuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill är ej föremål för aktiveras som en icke-finansiell tillgång eller skuld i balansräk- avskrivning utan testas årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill ningen (exempelvis vid säkring av framtida inköp av anläggnings- som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det tillgångar i utländsk valuta) förs den del av värdeförändringen som redovisade värdet för Andelar i intresseföretag. redovisas i eget kapital över till och inkluderas i anskaffningsvär- det för tillgången eller skulden. Övriga immateriella tillgångar Om förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är Övriga immateriella tillgångar såsom koncessioner, patent, licen- uppfyllda, förs de ackumulerade värdeförändringar som redovi- ser, varumärken och liknande rättigheter samt hyresrätter, gruv-

sats i eget kapital över till resultaträkningen i den senare period rätter och liknande rätter som förvärvas av koncernen redovisas 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat då den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Värdeföränd- till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar ringar från och med den dag då förutsättningarna för säkrings- och nedskrivningar. redovisning upphör redovisas direkt i resultaträkningen. Om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa överförs säk- Tillkommande utgifter ringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omedelbart Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redo- från eget kapital till resultaträkningen. visas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de fram- Kassaflödessäkringar används huvudsakligen i följande fall: i) tida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de när elterminer används för säkring av elprisrisk i framtida inköp hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Fortsättning sidan 80

79 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 2 Avskrivningsprinciper Tillkommande utgifter Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över tillgångens Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det bedömda nyttjandeperiod, såvida inte nyttjandeperioden är obe- är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippa- gränsad. de med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaff- Bedömda nyttjandeperioder är: ningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkom- Aktiverade utgifter för utveckling 3—4 år mande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Koncessioner, patent, licenser etc 3—30 år Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till Hyresrätter, gruvrätter etc 3—50 år anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. årligen. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaff- ningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta Materiella anläggningstillgångar komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnads- Ägda tillgångar föres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar Avskrivningsprinciper kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till- Avskrivning sker linjärt till beräknat restvärde över tillgång- gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. ens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar kompo- Som materiella anläggningstillgångar redovisas byggnader och nentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda mark, maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. verktyg och installationer. Dessa tillgångar värderas till anskaff- ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt Bedömda nyttjandeperioder; nedskrivningar. Vattenkraftanläggningar 5—40 år I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt Värmekraftanläggningar 5—30 år hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för Eldistribution och -transmissionsledningar 5—35 år att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel Gruvverksamhet 5—20 år på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är Kontorsutrustning 5—10 år kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter och Kontors- och lagerfastigheter samt verkstäder 25—50 år konsulttjänster. Lånekostnader direkt hänförbara till investerings- projekt i anläggningstillgångar inräknas i anläggningstillgångens Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. anskaffningsvärde under uppförandeperioden. Mark och fallrätter är ej föremål för avskrivning. Inom kärnkraftsverksamheten i Tyskland och Sverige ingår i anskaffningsvärdet ett vid anskaffningstidpunkten beräknat Förvaltningsfastigheter nuvärde för uppskattad utgift för nedmontering och bortforsling Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att av anläggningen samt återställande av den plats där anläggningen erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av varit belägen. Vidare inbegriper åtagandet omhändertagande och dessa båda syften. slutförvaring av i anläggningen använt radioaktivt material. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till anskaff- På motsvarande sätt ingår för gruvverksamheten i Tyskland i ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar samt anskaffningsvärdet ett vid anskaffningstidpunkten beräknat nuvär- nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt och en bedömning av en de för uppskattad utgift för åtaganden om återställande av mark. tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Motsvarande nuvärdeberäknade uppskattade utgifter redovisas Bedömda nyttjandeperioder för förvaltningsfastigheter är initialt som avsättning. 25—50 år.

Leasing Varulager Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell Kärnbränsle, olja, kol samt material och reservdelar leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna Dessa varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskatta- är överförda till leasetagaren, om så ej är fallet är det fråga om de försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för operationell leasing. uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Förhyrda tillgångar Förbrukning av kärnbränsle beräknas som värdet av minsk- Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas ningen av energiinnehållet i bränslepatronerna och baserar sig på som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala anskaffningskostnaden för varje enskild laddning. framtida leasingavgifter redovisas som lång- respektive kortfristig Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning skuld. De leasade tillgångarna avskrivs linjärt över den kortare av av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som leasingperioden eller nyttjandeperioden medan leasingbetalning- uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna. arna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Värdet av den energi som finns lagrad i form av vatten i vatten- Operationell leasing innebär att leasingavgiften i normalfallet kraftens regleringsmagasin redovisas inte som tillgång. kostnadsförs linjärt över leasingperioden.

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Utsläppsrätter Uthyrda tillgångar Från 2005 gäller ett handelssystem inom EU som syftar till att mins- Tillgångar som hyrs ut enligt finansiella leasingavtal redovisas ej ka utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar har som materiella anläggningstillgångar då riskerna förenade med inom ramen för detta system, utan vederlag, eller till ett pris under- ägandet förts över på leasetagaren. Istället bokförs en finansiell stigande verkligt värde, från respektive lands myndigheter erhållit så fordran avseende de framtida minimileaseavgifterna. kallade utsläppsrätter. Tillgångar som hyrs ut enligt operationella leasingavtal redovi- Erhållna respektive inköpta utsläppsrätter redovisas som varu- sas som materiella anläggningstillgångar som skrivs av. lager (se även beskrivning av Utsläppsrätter under rubriken Stat- liga bidrag ovan).

80 Koncernens Noter Koncernens Noter

Nedskrivningar på eventuella förvaltningstillgångar. Diskonteringsräntan är räntan Löpande under året bedöms om det föreligger en indikation på att en på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid tillgång (med undantag för varulager och uppskjutna skattefordring- som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns ar) kan ha minskat i värde. Om någon sådan indikation finns beräknas en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod samt för immateriella När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvin- den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring ningsvärdet årligen. under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflö- fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt den till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kost- tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera nad i resultaträkningen direkt. väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande För aktuariella vinster och förluster tillämpas den så kallade korri- enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagene- dorregeln. Aktuariella vinster och förluster uppkommer som effekter rerande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En av ändringar i aktuariella antaganden. Korridorregeln innebär att nedskrivning belastar resultaträkningen. den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande som överstiger 10% av det största av förpliktelsernas nuvärde och enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportio- förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet med nell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. början året efter de uppkommer över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av pla- Beräkning av återvinningsvärdet nen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för för- När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det säljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjande- redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella värdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden minskade framtida inbetalningar till planen. oberoende av andra tillgångar beräknas återvinningsvärdet för den Redovisning av en avsättning eller fordran sker i koncernredovis- kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. ningen för personalrelaterade avgifter baserade på skillnader i redo- visning i juridisk person och motsvarande redovisning i koncernen. Återföring av nedskrivningar Nedskrivningar av finansiella tillgångar som redovisas till upplupet Andra avsättningar än avsättningar för pensioner anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvär- En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en legal det objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och nedskrivningen gjordes. det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas Nedskrivningar på goodwill återförs aldrig. för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av belop- Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en pet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida återvinningsvärdet. kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella mark- En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens nadsbedömningar av pengars tidsvärde och de risker som är förknip- redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade pade med skulden. Diskonteringsräntan återspeglar inte sådana risker värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade som beaktats i de uppskattade framtida kassaflödena. gjorts. Skatter Hybridkapital (Capital Securities) Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst- Hybridkapital (Capital Securities) redovisas som räntebärande skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande trans- långfristig skuld då avsikten är att lånet ska återbetalas. Se vidare aktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteef- koncernens Not 33. fekt redovisas i eget kapital. Ersättningar till anställda Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende Avgiftsbestämda pensionsplaner aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad i praktiken beslutade per balansdagen. Häri inkluderas även justering anställning enligt vilka fastställda avgifter betalas till en separat av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. juridisk enhet. Någon rättslig eller informell förpliktelse att betala Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med ytterligare avgifter finns ej i det fall den juridiska enheten inte har utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skat- tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till de anställda. temässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för trans- Förmånsbestämda pensionsplaner aktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Förmånsbestämda planer är andra planer för ersättningar efter Vidare beaktas inte heller sådana temporära skillnader hänförliga till

avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Koncernens för- aktier eller andelar i dotterbolag eller intresseföretag som inte för- 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat pliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner beräknas väntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av upp- separat för varje plan enligt den så kallade Projected Unit Credit skjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller Method genom en beräkning av den ersättning som de anställda skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är perioder. Bedömda framtida lönejusteringar beaktas. Nettoför- beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. pliktelsen utgörs av diskonterat nuvärde av summa intjänade och Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära beräknade framtida ersättningar reducerat med det verkliga värdet skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjut-

Fortsättning sidan 82

81 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 2 na skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt januari 2005) och jämförelsetalen för 2004 har i enlighet med att de kan utnyttjas. övergångsreglerna ej omräknats.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) Effekter av övergång till IFRS En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande Reglerna för hur införandet och omräkningen har skett återfinns i som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas IFRS 1 — Första gången IFRS tillämpas. Uppgifterna för jämförelse- endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett året 2004 är omräknade. åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av De väsentligaste förändringarna i redovisningsprinciperna för Vat- att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. tenfallkoncernen beskrivs nedan i anslutning till presentationen av effekterna på eget kapital per 1 januari 2004 och per 31 december 2004 samt årets resultat för 2004. Not 3 Övergång till International Financial De förändringar som beskrivs i nedanstående tabeller överens- Reporting Standards (IFRS) stämmer med vad som presenterades i Vattenfalls årsredovisning för 2004 (koncernens Not 3, Övergång till Intrernational Financial Som framgår av koncernens Not 2 — Redovisningsprinciper, upprät- Reporting Standards (IFRS) med vissa undantag. Inom anläggnings- tas från 2005 Vattenfalls koncernredovisning i enlighet med Interna- tillgångar har vissa omklassificeringar gjorts samt att nettoredo- tional Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International visning av valutakursdifferenser har inneburit ändrade värden för Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. I Vattenfalls International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) niomånadersrapport för år 2005 framgår dessutom att en förnyad såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom genomgång av övergången till IFRS vad avser åtaganden för åter- EU. Häri inkluderas även International Accounting Standards (IAS) ställning etc inom den svenska kärnkraftsverksamheten har visat att utgivna av IASBs föregångare International Accounting Standards dessa avsättningar borde redovisats med högre belopp. För helåret Committee (IASC) samt tolkningsuttalanden från IFRICs föregångare 2004 uppgår korrigeringen av avsättningarna till 684 MSEK vilket Standing Interpretations Committee (SIC). innebär en ökning av de finansiella kostnaderna med motsvarande Redovisningsrådets rekommendationer, som tillämpades av belopp och en minskning av årets resultat med 491 MSEK. Rörelsere- Vattenfallkoncernen till och med 2004, var i stor utsträckning sultat och kassaflöde påverkas ej av denna korrigering. baserade på IFRS varför koncernredovisningen härigenom till Enligt IFRS 1 har redovisningen upprättats enligt de IFRS-stan- stora delar redan anpassats till det nya regelverket. dards som gällde den 31 december 2005. Dessutom ska dessa stan- Då Vattenfall presenterar jämförande konsoliderad information dards ha godkänts av EU. IFRS 1 har som utgångspunkt att alla stan- för ett år i sina finansiella rapporter var övergångsdatum till IFRS dards ska tillämpas retroaktivt men innehåller ett antal undantag den 1 januari 2004 förutom för finansiella instrument definierade från denna regel. I den utsträckning Vattenfallkoncernen utnyttjat enligt IAS 39 — Finansiella instrument. IAS 39 tillämpas från år något av dessa undantag framgår det av Kommentarerna nedan. 2005 (se vidare koncernens Not 4, Byte av redovisningsprincip

Omräknat eget kapital och nettoresultat för koncernen Avstämning av balansräkning och eget kapital per 1 januari 2004 (datum för övergång till IFRS) Swedish Effekter vid övergång till IFRS Summa GAAP1 A B C D E F G H justering IFRS Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 5 050 — — — — 547 — — — 547 5 597 Materiella anläggningstillgångar 182 448 — — 854 3 188 — — — — 4 042 186 490 Andra anläggningstillgångar 29 260 — — 22 949 176 — — — — 23 125 52 385 Summa anläggningstillgångar 216 758 0 0 23 803 3 364 547 0 0 0 27 714 244 472 Omsättningstillgångar Varulager 7 283 — — 86 — — — — — 86 7 369 Kortfristiga fordringar m. m. 26 832 — — — — — — — — 0 26 832 Kortfristiga placeringar 11 974 — — — — — — — —4 628 —4 628 7 346 Kassa, bank och liknande tillgångar 2 673 — — — — — — — 4 628 4 628 7 301 Summa omsättningstillgångar 48 762 0 0 86 0 0 0 0 0 86 48 848 Summa tillgångar 265 520 0 0 23 889 3 364 547 0 0 0 27 800 293 320 Minoritetsintressen, avsättningar och skulder Minoritetsintressen 9 379 — — — — — —9 379 — — —9 379 0 Avsättningar 93 109 —10 123 — 21 539 1 652 218 — —106 395 — —93 109 0 Långfristiga skulder 72 081 — — — — — — 101 966 — 101 966 174 047 Kortfristiga skulder 39 115 — — — — — — 4 429 — 4 429 43 544 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Summa minoritetsintressen, avsättningar och skulder 213 684 —10 123 0 21 539 1 652 218 —9 379 0 0 3 907 217 591 Eget kapital 51 836 10 123 0 2 350 1 712 329 9 379 0 0 23 893 75 729 Summa skulder och eget kapital 265 520 0 0 23 889 3 364 547 0 0 0 27 800 293 320 1) Som rapporterats per 31 december 2003 men justerat för effekter vid byte av redovisningsprincip vad avser RR 29 (IAS 19) — Ersättningar till anställda. Vissa omklassificeringar har gjorts inom anläggningstillgångar.

82 Koncernens Noter Koncernens Noter

Avstämning av balansräkning och eget kapital per 31 december 2004 Swedish Effekter vid övergång till IFRS Summa GAAP1 A B C D E F G H justering IFRS Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 4 587 — 134 — — 464 — — — 598 5 185 Materiella anläggningstillgångar 178 227 — — 553 2 958 — — — — 3 511 181 738 Andra anläggingstillgångar 27 961 — — 23 952 76 — — — — 24 028 51 989 Summa anläggningstillgångar 210 775 0 134 24 505 3 034 464 0 0 0 28 137 238 912 Omsättningstillgångar Varulager 7 470 — — 107 — — — — — 107 7 577 Kortfristiga fordringar mm 25 054 — — 46 — — — — — 46 25 100 Kortfristiga placeringar 11 063 — — — — — — — —3 363 —3 363 7 700 Kassa, bank och liknande tillgångar 2 553 — — — — — — — 3 363 3 363 5 916 Summa omsättningstillgångar 46 140 0 0 153 0 0 0 0 0 153 46 293 Summa tillgångar 256 915 0 134 24 658 3 034 464 0 0 0 28 290 285 205 Minoritetsintressen, avsättningar och skulder Minoritetsintressen 9 188 — — — — — —9 188 — — —9 188 0 Avsättningar 86 901 —6 928 — 22 112 1 319 183 — —103 587 — —86 901 0 Långfristiga skulder 66 254 — — — — — — 98 717 — 98 717 164 971 Kortfristiga skulder 32 256 — — — — — — 4 870 — 4 870 37 126 Summa minoritetsintressen, avsättningar och skulder 194 599 —6 928 0 22 112 1 319 183 —9 188 0 0 7 498 202 097 Eget kapital 62 316 6 928 134 2 546 1 715 281 9 188 0 0 20 792 83 108 Summa skulder och eget kapital 256 915 0 134 24 658 3 034 464 0 0 0 28 290 285 205 1) Som rapporterats per 31 december 2004 justerat för vissa omklassificeringar inom anläggningstillgångar.

Avstämning av resultaträkning för år 2004 Swedish Effekter vid övergång till IFRS Summa GAAP1 A B C D E F G H justering IFRS Nettoomsättning 113 366 0 113 366 Kostnad för sålda produkter —81 992 —3 034 122 52 65 — — 939 — —1 856 —83 848 Bruttoresultat 31 374 —3 034 122 52 65 0 0 939 0 —1 856 29 518 Kostnader för försäljning, forskning och utveckling samt administration —12 139 — — — — —77 — —356 — —433 —12 572 Övriga rörelseintäkter och kostnader — netto 1 126 — — — — — — — — 0 1 126 Andelar i intresseföretags resultat —754 — — —206 — — — — — —206 —960 Rörelseresultat 19 607 —3 034 122 —154 65 —77 0 583 0 —2 495 17 112 Finansiella intäkter 1 225 — — 1 253 — — — 491 — 1 744 2 969 Finansiella kostnader —3 473 — — —897 —23 — — —1 074 — —1 994 —5 467 Resultat före skatter och minoritetsintressen 17 359 —3 034 122 202 42 —77 0 0 0 —2 745 14 614 Skatter —5 011 — — —5 —23 29 — — — 1 —5 010 Minoritetsintressen —572 — — — — — 572 — — 572 0 Årets resultat 11 776 —3 034 122 197 19 —48 572 0 0 —2 172 9 604 1) Som rapporterats för år 2004 justerat för nettoredovisning av valutakursdifferenser inom finansiella intäkter och kostnader.

Fortsättning sidan 84 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

83 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 3 Kommentarer bryta brunkol. Denna brytningsrättighet medför ett legalt åtagan- IAS 19 de att återställa och återuppodla den ianspråktagna marken. Vattenfallkoncernen tillämpar RR 29 (IAS 19) — Ersättningar till Den per idrifttagningstidpunkten nuvärdeberäknade avsätt- anställda, sedan den 1 januari 2004. Samtliga aktuariella vinster ningen enligt IAS 37 — Avsättningar, ingår enligt IAS 16 — Materiel- och förluster per den 1 januari 2004, datumet för övergång till la anläggningstillgångar, i anskaffningsvärdet och skrivs av under IFRS, är inkluderade i nettoförpliktelsen och ingår således i balans- nyttjandetiden. Enligt Swedish GAAP har ingen del av avsättningen räkningen enligt Swedish GAAP per 1 januari 2004 ovan. inkluderats i tillgångens värde. Årlig förändring av avsättningen som återspeglar att utbetal- IFRS 3 ningstidpunkten kommer närmare i tiden (diskonteringseffekter) Enligt IFRS 3 — Rörelseförvärv, ska övertagna tillgångar och skul- redovisas som en finansiell kostnad. Förändringar i existerande der värderas till verkligt värde. Om nettovärdet på övertagna till- avsättningar beräknas enligt IFRIC 1. gångar och skulder överstiger köpeskillingen ska skillnaden redo- visas som intäkt (tidigare benämnd negativ goodwill). Goodwill ska IAS 38 inte skrivas av. Nedskrivningsbehov ska årligen prövas. Enligt IAS 38 — Immateriella tillgångar, ska utgifter för utveckling redovisas som en immateriell tillgång då ett antal kriterier är upp- A. Negativ goodwill fyllda. Aktiverade tillgångar är föremål för avskrivning. Enligt Negativ goodwill i balansräkningen enligt Swedish GAAP förs mot IFRS 1 ska alla utvecklingskostnader som uppkommit från infö- eget kapital och den upplösning som gjorts under 2004 återförs. randet av IAS 38 aktiveras om kraven för aktivering möts. Detta oberoende om utgifterna kostnadsförts enligt tidigare redovis- B. Avskrivning av goodwill ningsprinciper. Swedish GAAP tillät ingen retroaktiv tillämpning vid Avskrivning av goodwill under 2004 enligt Swedish GAAP återförs. införandet av motsvarande rekommendation.

IAS 16, IFRIC 1 och IFRIC 5 E. Aktivering av utgifter för utveckling Enligt IAS 16 ska bedömda framtida utgifter för återställning Utgifter för utveckling som uppfyller uppställda kriterier aktiveras och nedmotering av materiella anläggningstillgångar inräknas i i balansräkningen och belastar resultaträkningen med avskrivning. anskaffningsvärdet. Nuvärdet av den framtida utgiften redovisas som en avsättning. För förstagångstillämpare gäller särskilda IAS 27 undantagsregler enligt IFRIC 1 för beräkning av det aktiverade IAS 27 — Koncernredovisning, innebär bland annat att minoritetens beloppet. Enligt IFRIC 5 (som tillämpas i förtid) ska medel som andel i årets resultat ej ska minska koncernens nettoresultat, samt fonderas för framtida utgifter för återställning och nedmontering att minoritetens andel i eget kapital utgör en del av koncernens redovisas som en tillgång i balansräkningen. redovisade egna kapital. Detta är en förändring mot Swedish GAAP, enligt vilken minoritetens andel ej ingår i årets nettoresultat C. Åtaganden för återställning etcetera inom kärnkraftsverksam- eller eget kapital. heten Vattenfalls kärnkraftsproducenter i Sverige och Tyskland har ett F. Minoritetsandelar legalt åtagande att vid produktionsslut, nedmontera och forsla Minoritetens andel av nettoresultatet utgör inte längre en avdrags- bort kärnkraftsanläggningen samt återställa den plats där kärn- post i resultaträkningen. Minoritetens andel i eget kapital redovi- kraftsanläggningen varit belägen. Vidare inbegriper åtagandet sas enligt IFRS i eget kapital. omhändertagande och slutförvaring av i anläggningen använt radioaktivt bränsle och annat radioaktivt material. Beräkningarna IAS 1 för svenska kärnkraftverk har baserats på en nyttjandetid på 40 år. IAS 1 — Utformning av finansiella rapporter, anger att skulder ska Den per idrifttagningstidpunkten nuvärdeberäknade avsätt- klassificeras såsom kortfristiga eller långfristiga. Avsättningar ningen enligt IAS 37 — Avsättningar, ingår enligt IAS 16 — Materi- som tidigare enligt Swedish GAAP redovisats som separat post vid ella anläggningstillgångar, i anskaffningsvärdet för anläggningen sidan av kortfristiga skulder och långfristiga skulder, redovisas nu och skrivs av under nyttjandetiden. Den del av avsättningen som som del av kortfristiga- respektive långfristiga skulder. motsvaras av en rörlig del för omhändertagande av utbränt bräns- Enligt IAS 37 ska den effekt som uppkommer när man vid nuvär- le ingår enligt IAS 2 — Varulager, i varulagret och kostnadsförs i deberäkning ökar det redovisade beloppet över tiden, som en resultaträkningen i takt med nyttjandet av bränslet. konsekvens av att utbetalningstidpunkten närmar sig, redovisas Avsättningarna avser i de flesta fall åtaganden långt fram i tiden som en finansiell post. (Motsvarande effekter på avsättningar för varför de tas upp till diskonterade värden. Årlig förändring av pensioner (IAS 19) kommer även fortsättningsvis att redovisas avsättningen som återspeglar att utbetalningstidpunkten kommer som en rörelsekostnad.) närmare i tiden (diskonteringseffekter) redovisas som en finansiell kostnad. Förändringar i existerande avsättningar beräknas enligt G. Omklassificering av avsättningar och till avsättningar relaterade IFRIC 1 — Förändringar i existerande nedmonterings-, återstäl- räntor lande och liknande skulder. Avsättningar omklassificeras i balansräkningen och till avsättningar I Sverige inbetalas medel till Kärnavfallsfonden för att täcka relaterade diskonteringseffekter omklassificeras i resultaträkningen. framtida utgifter för kärnkraftsproducenternas åtagande. Avgiften till Kärnavfallsfonden fastställs av regeringen. Vattenfalls andel i IAS 7

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Kärnavfallsfonden är av sådan karraktär att den ska redovisas som Enligt IAS 7 — Kassaflödesanalys, ska i kassa, bank och liknande tillgång i balansräkningen. Avkastningen på andelen i fonden redo- tillgångar endast inkluderas kassa- och banktillgodohavanden visas som en finansiell intäkt. Enligt Swedish GAAP har praxis varit samt innehav i placeringar som har en löptid på tre månader eller att varken redovisa värdet av fonden eller värdet av åtagandet i kortare. Enligt svensk praxis har en bredare tolkning gällt där även balansräkningen. Inbetalningen till fonden har istället redovisats placeringar med längre löptid än tre månader inkluderats. som en kostnad. H. Placeringar med kortare löptid än tre månader omklassificeras D. Åtaganden för återställning etcetra inom gruvverksamheten analogt i balansräkningen mellan kassa, bank och liknande till- Vattenfalls gruvverksamhet i Tyskland innehar en rättighet att gångar respektive kortfristiga placeringar.

84 Koncernens Noter Koncernens Noter

Undantagsregler IFRS Effekt vid Övergången till IFRS har hanterats på det sätt som föreskrivs i 2004–12–31 övergång IFRS (se Not 3 ovan) till IAS 39 2005–01–01 IFRS 1. I princip ska redovisningsprinciperna tillämpas retroaktivt för att ge ingångsbalanser enligt IFRS. Följande undantag från Tillgångar retroaktiv tillämpning är tillåtna och har tillämpats av Vattenfall: Anläggningstillgångar • Möjligheten att tillämpa IFRS 3 — Rörelseförvärv, framåtriktat Immateriella anläggningstillgångar 5 185 — 5 185 från övergångsdatum, det vill säga 1 januari 2004. Materiella anläggningstillgångar 181 738 — 181 738 • Möjligheten att sätta omräkningsdifferenser till noll vid över- Andra anläggningstillgångar 51 989 639 52 628 gångs datum enligt IAS 21 — Effekterna av ändrade valutakurser. Summa anläggningstillgångar 238 912 639 239 551 • Möjligheten att inte omarbeta finansiell information för 2004 Omsättningstillgångar enligt de krav som finns i IAS 39 — Finansiella instrument, såsom Varulager 7 577 — 7 577 standarden godkänts av EU. Kortfristiga fordringar m.m. 25 100 6 294 31 394 • Möjligheten att tillämpa undantaget i IFRIC 1 avseende den för- Kortfristiga placeringar 7 700 65 7 765 enklade metodik för ändringar i existerade avsättningar för ned- Kassa, bank och liknande tillgångar 5 916 — 5 916 montering och återställande. Summa omsättningstillgångar 46 293 6 359 52 652 Summa tillgångar 285 205 6 998 292 203 Not 4 Byte av redovisningsprincip 1 januari 2005 Eget kapital och skulder Redovisning av finansiella instrument enligtIAS 39 Eget kapital 83 108 —440 82 668 — Finansiella instrument: Redovisning och värdering Långfristiga skulder 164 971 962 165 933 IAS 39 och då huvudsakligen redovisning av derivat, har påverkat Kortfristiga skulder 37 126 6 476 43 602 den ingående balansen per 1 januari 2005 enligt nedanstående Summa skulder 202 097 7 438 209 535 tabell. Resultatet 2005 har inte påverkats av denna justering Summa skulder och eget kapital 285 205 6 998 292 203 av värden i ingående balans, då samtliga värdeförändringar har bokats direkt mot eget kapital enligt övergångsreglerna för första- gångstillämpning av IFRS.

Not 5 Förvärvad och avyttrad verksamhet Större företag vilka varit föremål för förvärv eller avyttring sammanfattas nedan. Ny ägar— Överlåtelse— Månad Bolag Förändring, % andel summa, MSEK Kommentar Förvärv Norden Februari Elsam A/S, Danmark 35,3 35,3 10 325 Redovisas som intressebolag under 2005 April Östersjöns Vindkraftpark AB, Sverige 100 100 5 Maj Offshore Wind AB, Sverige 100 100 92 December Harrsele Linjeaktiebolag, Sverige 100 100 56 Metrima AB, Sverige 50 50 6 Tyskland 2005 Vattenfall Europe AG ca 3 ca 97 1 166 Köp från marknaden

Avyttringar Norden Mars Abonnera i Sverige AB —100 — 5 November Home Solutions AB, Sverige —50 — 6 December Leksand-Rättvik Energi AB, Sverige —8,2 — 20 Vattenfall Tuggen AB, Sverige —6,8 93,2 75 Tyskland Juli IPH GmbH —100 — 18 December Solara AG —21 — 73 Polen December Coaltran Ltd —75 — 107

Not 6 Valutakurser Not 7 Nettoomsättning För Vattenfallkoncernen viktigare valutakurser använda i boksluten: 2005 2004 Medelkurser Balansdagskurser Omsättning inklusive punktskatter 134 691 119 740 Land Valuta 2005 2004 2005-12-31 2004-12-31

Punktskatter —5 533 —6 374 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Euro EUR 9,2812 9,1193 9,4300 9,0070 Nettoomsättning 129 158 113 366 Danmark DKK 1,2456 1,2260 1,2640 1,2115 Norge NOK 1,1559 1,0887 1,1760 1,0880 Polen PLN 2,3062 2,0192 2,4400 2,2100 USA USD 7,4455 7,3314 7,9530 6,6130

85 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 8 Upplysningar om segment Som rörelsegrenar (sekundära segment) fördelas koncernens verksamhet på Elproduktion, Elhandel (försäljning och energihan- Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen inom tre geo- del), Elnät (distribution av el) och Värme (produktion, distribution grafiska områden. Dessa primära segment är Norden, Tyskland och försäljning av värme). I övrig verksamhet ingår Vattenfalls och Polen. Därutöver finns ett segment Övrigt (energihandel, finansverksamhet, forskningsverksamhet, servicebolag samt finansverksamhet, forskningsverksamhet, servicebolag samt koncernstaber. Leveranser av el mellan segment sker till mark- koncernstaber). Segmentet Norden innefattar huvudsakligen verk- nadsmässiga priser. För tjänster mellan segment tillämpas till samheter i Norden men inkluderar även verksamheter i Baltikum övervägande del självkostnadspris men i vissa fall tillämpas mark- och Nederländerna. De primära segmenten utgörs av områden nadsmässiga priser. baserade på var tillgångarna är lokaliserade.

Primära segment 2005 Norden Tyskland Polen Övrigt Elimineringar Summa Extern nettoomsättning 40 712 70 304 8 790 9 352 — 129 158 Försäljning mellan segment 1 309 34 691 60 35 211 —71 271 0 Summa 42 021 104 995 8 850 44 563 —71 271 129 158

Rörelseresultat (EBIT) 16 845 10 221 842 —178 — 27 730 Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 13 755 10 359 808 —178 — 24 744 Tillgångar 137 696 179 310 17 302 106 427 —110 314 330 421 Skulder 110 672 118 332 11 540 111 689 —110 278 241 955 Investeringar 17 432 5 072 812 1 200 —19 24 497 Avskrivningar 4 203 9 123 656 44 — 14 026 Nedskrivningar 599 113 74 — — 786 Andelar i intresseföretags resultat 240 455 — —2 — 693

2004 Norden Tyskland Polen Övrigt Elimineringar Summa Extern nettoomsättning 38 843 63 514 7 421 3 588 — 113 366 Försäljning mellan segment 1 119 29 431 6 31 775 —62 331 0 Summa 39 962 92 945 7 427 35 363 —62 331 113 366

Rörelseresultat (EBIT) 12 215 4 591 711 —392 —13 17 112 Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 12 246 7 208 691 —805 —13 19 327 Tillgångar 134 381 163 468 15 698 105 600 —133 942 285 205 Skulder 102 997 111 633 12 228 98 198 —122 959 202 097 Investeringar 5 310 5 327 2 082 17 —5 12 731 Avskrivningar 4 384 9 673 568 44 — 14 669 Nedskrivningar 170 435 — — — 605 Andelar i intresseföretags resultat 92 —1 031 — —21 — —960

Sekundära segment 2005 Elproduktion Elmarknad Elnät Värme Övrigt Elimineringar Summa Extern nettoomsättning 14 470 62 786 36 207 14 101 1 594 — 129 158 Försäljning mellan segment 42 944 10 476 14 606 6 824 5 684 —80 534 0 Summa 57 414 73 262 50 813 20 925 7 278 —80 534 129 158

Rörelseresultat (EBIT) 19 651 1 282 5 293 3 495 —1 991 — 27 730 Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 16 642 1 281 5 378 3 541 —2 098 — 24 744 Tillgångar 201 400 32 899 80 448 47 980 124 248 —156 554 330 421 Investeringar 5 818 269 4 776 2 605 13 178 —2 149 24 497

2004 Elproduktion Elmarknad Elnät Värme Övrigt Elimineringar Summa Extern nettoomsättning 14 597 53 443 30 846 12 647 1 833 — 113 366

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Försäljning mellan segment 36 531 8 282 13 915 5 673 4 429 —68 830 0 Summa 51 128 61 725 44 761 18 320 6 262 —68 830 113 366

Rörelseresultat (EBIT) 12 417 —839 6 129 2 622 —3 205 —12 17 112 Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 13 106 —322 6 365 3 023 —2 833 —12 19 327 Tillgångar 201 075 24 301 81 392 43 109 121 413 —186 085 285 205 Investeringar 12 804 180 3 564 2 295 3 761 —9 873 12 731

86 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 9 Kostnader för sålda produkter Not 14 Nedskrivningar Direkta kostnader inkluderar produktionsskatter och avgifter med Nedskrivningar samt återförda nedskrivningar av immateriella 4 198 MSEK (4 283) samt fastighetsskatter med 597 MSEK (1 234). anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar och för- I kostnaderna ingår även räntedelen i pensionskostnaden, netto valtningsfastigheter fördelas i resultaträkningen enligt följande: efter avdrag för förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna 2005 2004 med 498 MSEK (632). Nedskrivningar i kostnader för sålda produkter 992 354 Återförda nedskrivningar i kostnader för sålda produkter —198 — Not 10 Övriga rörelseintäkter Nedskrivningar i förvaltningsfastigheter1 26 251 1 Övriga rörelseintäkter innefattar realisationsvinster vid försälj- Återförda nedskrivningar i förvaltningsfastigheter —2 — ning av anläggningstillgångar, rörelserelaterade valutakursvinster, Återförda nedskrivningar i försäljningskostnader —43 — hyresintäkter samt försäkringsersättningar. Nedskrivningar i administrationskostnader 11 — För år 2005 ingår här även den ersättning för framtida produk- Summa 786 605 tionsbortfall uppgående till 4 100 MSEK som Vattenfall erhåller för 1) Redovisas i resultaträkningen under rubriken Övriga rörelsekostnader. stängningen av Barsebäck 2 . Avtalet om ersättning har godkänts av den svenska regeringen, styrelsen för E.ON Sverige AB och Som en följd av stängningen av Barsebäck har anläggningstill- styrelsen för Vattenfall AB. Ett godkännande av Malmö tingsrätt gångar i Barsebäck Kraft AB skrivits ner med 599 MSEK. förväntas under våren 2006. Nedskrivning av goodwill med 180 MSEK, ingående i nedskriv- ningar i kostnader för sålda produkter i tabellen ovan, avser det tyska dotterbolaget Elbe Investitions- und Verwaltungsgesell- Not 11 Kostnader för försäljning, administration schaft mbH. samt forskning och utveckling Efter beslut om att återuppta driften vid brunkolsgruvan Reichwalde i Tyskland har nedskrivningar återförts med 119 MSEK. I kostnaderna ingår räntedelen i pensionskostnaden, netto efter Dessutom har omvärdering av en brikettfabrik i Tyskland medfört avdrag för förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna med återföring med 109 MSEK. 295 MSEK (198).

Not 15 Rörelsens kostnader fördelade Not 12 Övriga rörelsekostnader på kostnadsslag Övriga rörelsekostnader innefattar huvudsakligen realisationför- 2005 2004 luster vid försäljning av anläggningstillgångar, rörelserelaterade valutakursförluster samt avvecklings- respektive omstrukture- Personalkostnader 18 664 17 086 ringskostnader. Avskrivningar 14 026 14 669 Nedskrivningar 786 605 Rörelsens andra kostnader inkl insatsvaror 74 042 65 022 Not 13 Avskrivningar Summa 107 518 97 382 Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar och förvaltningsfastigheter fördelas i resul- Not 16 Finansiella intäkter taträkningen enligt följande: 2005 2004 2005 2004 Kostnader för sålda produkter 13 496 14 264 Utdelningar 66 162 Förvaltningsfastigheter1 19 30 Ränteintäkter hänförbara till placeringar mm 980 1 030 Försäljningskostnader 167 120 Avkastning från Kärnavfallsfonden 2 089 1 253 Administrationskostnader 343 254 Diskonteringseffekter Forsknings- och utvecklingskostnader 1 1 hänförbara till avsättningar — 491 Summa 14 026 14 669 Netto värdeförändring vid omvärdering av derivat 545 — 1) Redovisas i resultaträkningen under rubriken Övriga rörelsekostnader. Netto värdeförändring vid omvärdering av andra finansiella tillgångar 117 28 Realisationsvinster vid försäljningar av aktier och andelar 13 5 Summa 3 810 2 969

Not 17 Finansiella kostnader 2005 2004 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Räntekostnader hänförbara till lån mm 2 967 3 431 Diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar 2 060 1 994 Valutakursdifferenser, netto 171 17 Nedskrivningar av aktier och andelar 17 17 Realisationsförluster vid försäljningar av aktier och andelar 6 8 Summa 5 221 5 467 Se även koncernens Not 9 samt Not 11 avseende räntedelar hän- förbara till avsättningar för pensioner.

87 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 18 Skatter Uppskjuten skattefordran respektive uppskjuten skatteskuld hänför sig till balansposter enligt följande: Resultat före skatter uppgick till: Uppskjuten skattefordran 2005 2004 2005 2004 Anläggningstillgångar 3 016 5 035 Sverige, koncernbolag 15 298 9 475 Omsättningstillgångar 530 818 Sverige, intressebolag 93 71 Eget kapital 5 704 — Övriga länder, koncernbolag 10 328 5 893 Långfristiga skulder 5 274 2 626 Övriga länder, intressebolag 600 —825 Kortfristiga skulder —171 59 Summa 26 319 14 614 Underskottsavdrag 216 234 Summa 14 569 8 772 Den redovisade skattekostnaden fördelas enligt följande: 2005 2004 Uppskjuten skatteskuld 2005 2004 Aktuell skatt Anläggningstillgångar 34 976 38 875 Sverige 2 666 2 453 Kortfristiga fordringar 52 —144 Övriga länder 3 654 2 259 Eget kapital 141 — Uppskjuten skatt Långfristiga skulder 4 664 2 905 Sverige 819 303 Kortfristiga skulder 2 537 10 Övriga länder —1 338 —5 Summa 42 370 41 646 Summa 5 801 5 010

Uppskjuten skattefordran (förändringar under 2005) Årets kostnad för aktuell skatt hänförlig till tidigare års resultat uppgår till —509 MSEK (—224): Ingående balans 8 772 Övergångseffekt vid tillämpning av nya Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats redovisningsregler (IAS 39) 639 förklaras på följande sätt: Förvärvade bolag 7 % 2005 2004 Periodens avsättningar/upplösningar, netto 4 951 Avyttrade bolag —3 Svensk inkomstskattesats 28,0 28,0 Omräkningsdifferenser 203 Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet 3,3 4,2 Justering av skatt för tidigare perioder —1,9 —1,3 Utgående balans 14 569 Ändrade skattesatser 0,7 — Uppskjuten skatteskuld (förändringar under 2005) Ej avdragsgilla kostnader och ej skattepliktiga intäkter, netto —8,5 2,9 Ingående balans 41 646 Nedskrivning av goodwill 0,3 0,1 Övergångseffekt vid tillämpning av nya Övrigt 0,1 0,4 redovisningsregler (IAS 39) 383 Effektiv skattesats1 22,0 34,3 Förvärvade bolag 102 Periodens avsättningar/upplösningar, netto —939 2 Skattesats, aktuell skatt 24,0 27,1 Avyttrade bolag —3 1) Skattekostnad enligt koncernens resultaträkning i förhållande till resulta- Omräkningsdifferenser 1 181 tet före skatter. Utgående balans 42 370 2) Skattekostnad enligt koncernens resultaträkning exklusive redovisad uppskjuten skatt i förhållande till resultatet före skatter.

Ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag fördelar sig Not 19 Minoritetsintressen enligt följande: 2005 2004 2005 2004 Minoritetens andel i resultat före skatter 1 422 959 Sverige 19 33 Minoritetens andel i skatter —139 —299 Övriga länder 2 205 3 213 Summa 1 283 660 Summa 2 224 3 246 Minskningen i redovisade belopp förklaras av att underskotts- avdrag utnyttjats under 2005.

Underskottsavdragen förfaller enligt följande: 2005 2006 9 2007 — 2008 — 2009 20 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 2010 97 Ingen tidsbegränsning 2 098 Summa 2 224

88 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 20 Immateriella anläggningstillgångar Koncessioner Hyresrätter, och liknande gruvrätter och Aktiverade utgifter rättigheter med liknande rätter med för utveckling Goodwill begränsad livslängd begränsad livslängd Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 814 529 243 573 2 931 5 569 4 212 3 128 8 200 9 799 Förvärvade bolag — — 180 40 135 310 — — 315 350 Investeringar 426 282 — — 159 144 17 9 602 435 Försäljningar/Utrangeringar — — — — —43 —179 —4 —47 —47 —226 Omklassificeringar 31 9 — —398 —22 —2 899 38 1 161 47 —2 127 Sålda bolag — — — — —3 —17 — — —3 —17 Omräkningsdifferens 36 —6 28 28 93 3 165 —39 322 —14 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 307 814 451 243 3 250 2 931 4 428 4 212 9 436 8 200 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar —274 —122 — — —1 885 —2 192 —892 —1 692 —3 051 —4 006 Förvärvade bolag — — — — — —1 — — 0 —1 Årets avskrivningar —197 —155 — — —238 —255 —227 —243 —662 —653 Försäljningar/Utrangeringar — — — — 40 171 — 33 40 204 Omklassificeringar 3 — — — 15 372 —17 1 003 1 1 375 Sålda bolag — — — — 3 17 — — 3 17 Omräkningsdifferens —16 3 — — —60 3 —38 7 —114 13 Utgående ackumulerade avskrivningar —484 —274 0 0 —2 125 —1 885 —1 174 —892 —3 783 —3 051 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar — — — — —17 —39 —317 —300 —334 —339 Årets nedskrivningar — — —180 —211 — —2 —205 — —385 —213 Försäljningar/Utrangeringar — — — — — — — 7 0 7 Omklassificeringar — — — 206 — 24 — —24 0 206 Sålda bolag — — — — —1 — — — —1 0 Omräkningsdifferens — — —3 5 —1 — —3 — —7 5 Utgående nedskrivningar 0 0 —183 0 —19 —17 —525 —317 —727 —334 Utgående planenligt restvärde 823 540 268 243 1 106 1 029 2 729 3 003 4 926 4 815 Förskott till leverantörer 341 370 Summa 5 267 5 185 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

89 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 21 Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska Inventarier, verktyg Pågående Byggnader och mark1 anläggningar och installationer nyanläggning2 Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde3 65 378 68 104 333 986 325 792 8 784 9 619 7 081 6 495 415 229 410 010 Förvärvade bolag 28 56 185 1 714 19 7 — 128 232 1 905 Investeringar4 431 384 2 476 2 656 530 413 8 727 6 399 12 164 9 852 Aktiverade/Återförda framtida utgifter för återställande etc. 1 298 —152 1 596 —23 — — — — 2 894 —175 Omföring från pågående nyanläggningar 1 088 370 7 133 5 319 67 90 —8 288 —5 779 0 0 Försäljningar/Utrangeringar —1 918 —624 —3 857 —2 047 —683 —289 —156 —12 —6 614 —2 972 Omklassificering till förvaltningsfastigheter — —2 499 — — — — — — 0 —2 499 Andra omklassificeringar 46 — 80 1 139 11 —927 —124 —144 13 68 Sålda bolag —119 —315 —140 —215 —28 —83 —1 —1 —288 —614 Omräkningsdifferenser 2 074 54 12 501 —349 319 —46 127 —5 15 021 —346 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 68 306 65 378 353 960 333 986 9 019 8 784 7 366 7 081 438 651 415 229 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar —30 378 —29 825 —193 758 —182 385 —7 274 —7 857 — — —231 410 —220 067 Förvärvade bolag —6 — —26 —6 —15 — — — —47 —6 Årets avskrivningar —1 638 —1 857 —11 135 —11 698 —571 —431 — — —13 344 —13 986 Försäljningar/Utrangeringar 1 674 602 3 558 1 410 662 263 — — 5 894 2 275 Omklassificering till förvaltningsfastigheter — 540 — — — — — — 0 540 Andra omklassificeringar —20 — 30 —1 346 —18 665 — — —8 —681 Sålda bolag 29 197 95 141 7 41 — — 131 379 Omräkningsdifferenser —999 —35 —7 110 126 —263 45 — — —8 372 136 Utgående ackumulerade avskrivningar —31 338 —30 378 —208 346 —193 758 —7 472 —7 274 0 0 —247 156 —231 410 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar —877 —1 271 —1 604 —2 502 —51 —51 —9 —2 —2 541 —3 826 Förvärvade bolag —10 — —37 —569 — — — —1 —47 —570 Nedskrivningar/ Återförda nedskrivningar —21 —138 —348 — —8 — — —3 —377 —141 Försäljningar/Utrangeringar 116 4 28 91 — — — — 144 95 Omklassificering till förvaltningsfastigheter — 679 — — — — — — 0 679 Andra omklassificeringar —106 —164 5 1 363 — — — —3 —101 1 196 Omräkningsdifferenser —45 13 —74 13 —2 — —1 — —122 26 Utgående nedskrivningar —943 —877 —2 030 —1 604 —61 —51 —10 —9 —3 044 —2 541 Utgående planenligt restvärde 36 025 34 123 143 584 138 624 1 486 1 459 7 356 7 072 188 451 181 278 Förskott till leverantörer 565 460 Summa 189 016 181 738

1) I anskaffningsvärden för byggnader och mark ingår anskaffningsvärde Taxeringsvärden (avser svenska fastigheter) för mark och fallrätter uppgående till 14 247 MSEK (13 904), vilka inte är 2005 2004 föremål för avskrivning. Byggnader 102 713 71 093 2) Under året har ränta under byggnadstid aktiverats med 7 MSEK (69). Genomsnittlig ränta för år 2005 är 3,75%. Mark 29 821 26 140 3) Erhållna statliga bidrag, ingående balans, uppgår till 4 409 MSEK (4 378). Summa 132 534 97 233 Ackumulerade aktiverade räntor ingår i anskaffningsvärdet för byggnader

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Taxeringsvärden åsätts inte ledningar och transformatorstationer. med 573 MSEK (566). 4) Under året erhållna statliga bidrag uppgår till 66 MSEK (146).

90 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 22 Förvaltningsfastigheter Byggnader och mark 2005 2004 Byggnader och mark 2005 2004 Nedskrivningar Ingående nedskrivningar —679 —442 Anskaffningsvärden Årets nedskrivningar/Återförda nedskrivningar —24 —251 Ingående anskaffningsvärde 2 499 2 614 Försäljningar/Utrangeringar 24 6 Investeringar 3 9 Omklassificeringar 26 — Försäljningar/Utrangeringar —59 —93 Omräkningsdifferenser —32 8 Omklassificeringar —53 — Omräkningsdifferenser 115 —31 Utgående ack. nedskrivningar —685 —679 Utgående ack. anskaffningsvärden 2 505 2 499 Utgående planenligt restvärde 1 256 1 280 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Uppskattat marknadsvärde 1 594 1 597 Ingående avskrivningar —540 —558 Förvaltningsfastigheter omfattar cirka 180 fastigheter belägna i Årets avskrivningar —19 —30 Berlin, Hamburg och i forna Östtyskland. Det uppskattade mark- Försäljningar/Utrangeringar 17 41 nadsvärdet har definierats som det belopp till vilket nämnda fast- Omklassificeringar 3 — igheter skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är obe- Omräkningsdifferenser —25 7 roende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen Utgående ack. avskrivningar —564 —540 genomförs. Marknadsvärderingen har till största delen gjorts av Vattenfalls egna värderingsmän. Hyresintäkter från externa kunder uppgick till 114 MSEK (109). Direkta kostnader för nämnda fastigheter uppgick till 248 MSEK (292) av vilka 82 MSEK (146) är relaterade till fastigheter vilka inte genererat hyresintäkter.

Not 23 Aktier och andelar ägda av moderbolaget samt av koncernföretag Nedanstående förteckning omfattar av moderbolaget direkt eller indirekt ägda aktier och andelar. Antal aktier Andel i % Bokfört värde Koncernföretag Organisationsnummer Säte 2005 2005 2005 Norden Bergeforsens Kraft AB 556044-8887 Sundsvall 3 240 60 3 Energibolaget Botkyrka-Salem Försäljn. AB 556014-7406 Botkyrka 24 000 100 35 eXcert AB 556500-4974 Malmö 11 000 100 1 Forsaströms Kraft AB 556010-0819 Åtvidaberg 400 000 100 48 Forsmarks Kraftgrupp AB 556174-8525 Östhammar 198 000 66 198 Försäkrings AB Vattenfall Insurance 516401-8391 Stockholm 200 000 100 200 Gotlands Energi AB 556008-2157 Gotland 112 500 75 13 Kraftbyggarna Entreprenad AB 556333-2468 Luleå 38 000 100 46 Nordic Power Invest AB 556377-2861 Stockholm 218 000 100 131 Produktionsbalans PBA AB 556425-8134 Stockholm 4 800 100 5 Ringhals AB 556558-7036 Varberg 300 000 74 457 Svensk Kärnbränslehantering AB1 556175-2014 Stockholm 360 36 0 Sweden Offshore Wind AB 556622-5941 Stockholm 1 000 100 91 SwedPower AB 556383-5619 Stockholm 12 500 100 15 Säffle Årjäng Energi AB 556499-8689 Säffle 8 000 100 22 Vattenfall Bränsle AB 556440-2609 Stockholm 100 100 96 Vattenfall Danmark A/S 250526 Gentofte 8 200 000 100 8 Vattenfall Business Services Nordic AB 556439-0614 Stockholm 100 100 10 Vattenfall Fastigheter AB 556438-5952 Sundsvall 100 100 120 Vattenfall Inlandskraft AB 556528-2562 Stockholm 3 000 100 4 Vattenfall Oy 1071366-1 Helsingfors 10 000 100 1 483 Vattenfall Power Management AB 556573-5940 Stockholm 6 570 100 6 Vattenfall Eldistribution AB 556417-0800 Stockholm 8 000 100 11 Vattenfall Service Nord AB 556242-2959 Luleå 10 000 100 1 Vattenfall Service Syd AB 556417-0859 Trollhättan 16 000 100 18 Vattenfall Treasury AB (publ) 556439-0606 Stockholm 500 100 6

Vattenfall Utveckling AB 556390-5891 Älvkarleby 14 000 100 17 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Vattenfall Vätter El AB 556528-3180 Motala 100 100 291 Västerbergslagens Elnät AB 556565-6864 Ludvika 1 518 51 2 Västerbergslagens Energi AB 556565-6872 Ludvika 7 590 51 8 Västerbergslagens Kraft AB 556194-9784 Ludvika 89 726 58 19 Västerbergslagens Värme AB 556565-6856 Fagersta 5 566 51 6 Örestads Vindkraftpark AB 556550-1292 Malmö 219 919 100 125 Östersjöns Vindkraftspark AB 556644-2595 Malmö 1 000 100 5 Övriga företag 9

Fortsättning sidan 92

91 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 23 Antal aktier Andel i % Bokfört värde Koncernföretag Organisationsnummer Säte 2005 2005 2005 Tyskland Vattenfall Deutschland GmbH (HRB) 62659 Hamburg 2 100 18 868 Vattenfall Europe AG2 HRB 1955 Berlin 72 689 384 38 10 828

Polen Elektrocieplownie Warszawskie S.A. 38 440 Warszawa 18 366 042 75 3 239 Gornoslaski Zaklad Elektroenergetyczny S.A. RHB 9861 Gliwice 935 341 75 5 268 Vattenfall Trading Services Sp.z.o.o 969-1406-317 Rejonowy 80 000 100 9

Övriga länder Vattenfall Estonia OÜ 10142764 Tallinn 100 100 6 Vattenfall Reinsurance S.A. (B) 49528 Luxemburg 12 999 100 13 Övriga företag 1 Summa 41 742 1) Koncernbolag äger ytterligare 20% via Forsmarks Kraftgrupp AB. 2) Vattenfall AB och övriga koncernbolag äger totalt cirka 97% (94) via Vattenfall Deutschlands innehav.

Större aktieinnehav ägda av koncernföretag Not 24 Andelar i intresseföretag Andel i % Säte 2005 2005 2004 Norden Ingående balans 12 286 13 796 Barsebäck Kraft AB Malmö 74 Investeringar 10 325 40 Pamilo Oy Uimaharju 100 Nyemission och aktieägartillskott 18 2 Vattenfall Indalsälven AB Bispgården 74 Försäljningar —2 —30 Vattenfall Tuotantoverkko Oy Helsingfors 100 Omklassificeringar —4 —12 Vattenfall Verkko Oy Helsingfors 100 Värdeförändring —38 —601 Nedskrivningar — —773 Tyskland Omräkningsdifferenser 836 —136 Bewag AG & Co. KG Berlin 97 Utgående balans 23 421 12 286 Energie Südwest AG Landau 51 Fernheizwerk Neukölln AG Berlin 73 Fernheizwerk Märkisches Viertel GmbH Berlin 97 Hamburgische Electricitäts-Werke AG Hamburg 97 HEW Verteiligungsnetz GmbH & Co KG Hamburg 97 Kernkraftwerk Brunsbüttel GmbH & Co oHG Hamburg 65 Koros GmbH & Co. KG Köln 95 MVR Müllverwertung Rugenberger Damm GmbH Hamburg 55 Vattenfall Europe AG Berlin 97 Vattenfall Europe Generation GmbH Berlin 97 Vattenfall Europe Mining AG Cottbus 97 Vattenfall Europe Nuclear Energy GmbH Berlin 97 Vattenfall Europe Sales GmbH Berlin 97 Vattenfall Europe Transmission GmbH Berlin 97 Vattenfall Europe Waste to Energy GmbH Hamburg 97 Vattenfall Trading Services GmbH Hamburg 97 VEAG Kraftwerke Schwarze Pumpe GmbH Vetschau 97 WEMAG AG Schwerin 77

Polen Nieruchomosci EWSA Grupa Vattenfall Warszawa 75 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

92 Koncernens Noter Koncernens Noter

Nedanstående förteckning omfattar av moderbolaget och av dotterbolag direkt eller indirekt ägda aktier och andelar. Bokfört värde Bokfört värde Antal aktier Andel i % Koncernen Moderbolaget Organisationsnummer Säte 2005 2005 2005 2005 Direkt ägda intresseföretag Norden i/s Avedøreværket 2 (LEV) 221005 Gentofte 40 14 14 Bodens Energi AB 556200-9117 Boden 20 40 65 0 Elsam A/S CVR 254 60715 Skaerbaek 7 059 298 35 10 755 10 325 Gulsele AB 556001-1800 Sollefteå 84 000 35 336 332 Luleå Energi AB 556139-8255 Luleå 54 000 30 207 3 PiteEnergi AB 556330-9227 Piteå 70 000 50 192 7 Plusenergi AB 556572-4696 Göteborg 50 000 50 176 170 Preem Gas AB 556037-2970 Stockholm 750 30 7 7 SwePol Link AB 556530-9829 Stockholm 96 000 16 2 2 Övriga företag

Indirekt ägda intresseföretag Tyskland ESAG Energieverzorgung Sachsen Ost AG HRB 965 Dresden 436 928 29 1 024 — GASAG Berliner Gaswerke AG HRB 44343 Berlin 8 100 000 32 3 253 — Kernkraftwerk Krümmel GmbH HRB 15033 Hamburg 50 4 174 — Kernkraftwerk Stade GmbH HRB 12163 Hamburg 33 932 — Kernkraftwerk Brokdorf GmbH HRB 17623 Hamburg 20 1 683 — Städtische Werke Kassel AG HRB 2150 Kassel 121 148 25 391 — TVF GmbH HRB 3506 Lübbenau 50 16 — Övriga företag 27 —

Övriga länder Compania Electricia de Sochagota 46782 Colombia 167 — Summa 23 421 10 860

Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav Bokfört Bokfört värde värde 2005 2004 Andel i % Koncernen Moderbolaget 2005 2005 2005 Ingående balans 2 448 2 902 Investeringar 8 5 Direkt ägda värdepappersinnehav Nyemission och aktieägartillskott 1 — Norden Försäljningar —61 —450 Jämtkraft AB, Sverige 201 23 23 Omklassificeringar —51 13 Metrima AB, Sverige 50 6 6 Omklassificeringar till dotterbolag1 —1 667 — Övriga företag 5 5 Nedskrivningar —13 —22 Omräkningsdifferenser 82 — Övriga länder Utgående balans 747 2 448 Eutilia, Nederländerna 8 3 3

1) Som följd av att Vattenfall övertagit komplementärfunktionen i det tyska Indirekt ägda värdepappersinnehav bolaget Koros GmbH & Co. KG. Tyskland AVG Abfall-Verwertungs- Gesellschaft mbH 20 25 — EHA Energie Handels GmbH & Co KG 50 13 — GNS Gesellschaft für Nuklearservice GmbH 6 23 — Stadtwerke Eilenburg GmbH 49 53 — Stadtwerke Parchim GmbH 15 28 — Stadtwerke Rostock AG 12 378 — Stadtwerke Wittenberg GmbH 23 26 —

Övriga företag 105 — 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

Övriga länder/företag Asikkalan Voima Oy, Finland 50 10 — Terki Oy, Finland 20 12 — Åtvidabergs Fjärrvärme AB, Sverige 50 10 — ELINI, Nederländerna 222 27 — Summa 747 37 1) Röstandelen är 16%. 2) Röstandelen är 14%.

93 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 26 Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden Not 28 Varulager 2005 2004 2005 2004 Ingående balans 19 447 18 567 Utsläppsrätter 5 371 — Inbetalningar 528 308 Kärnbränsle 3 683 3 995 Återbetalningar —661 —681 Olja 374 360 Avkastning 2 089 1 253 Kol med mera 1 258 1 320 Utgående balans 21 403 19 447 Material och reservdelar 1 981 1 902 Summa 12 667 7 577 Enligt svensk lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet har den som har tillstånd att i Sverige inneha eller driva en kärnteknisk anlägg- ning, skyldighet att på ett säkert sätt riva anläggningen, ta hand Not 29 Kundfordringar och andra fordringar om använt bränsle och annat radioaktivt avfall samt att bedriva 2005 2004 nödvändig forskning och utveckling. Tillståndsinnehavaren ska också svara för finansieringen av omhändertagandet etcetera. Kundfordringar 16 758 15 381 Genom lag (1992:1537 senast ändrad 1995:1544) om finan- Fordringar hos intresseföretag 478 2 507 siering av framtida utgifter för använt kärnbränsle med mera Derivat med positivt marknadsvärde 9 467 — säkras finansieringen genom att tillståndsinnehavaren betalar en Övriga fordringar 11 244 2 897 produktionsbaserad avgift. Avgiften betalas till Kärnavfallsfonden Summa 37 947 20 785 som förvaltar inbetalda medel. Fonden ersätter reaktorägaren för dennes kostnader i takt med att skyldigheterna enligt lag (1984:3) fullgörs. Enligt uppgörelser mellan svenska staten, Vattenfall AB och E.ON Sverige AB ska fondmedel för Ringhals AB hanteras Not 30 Förutbetalda kostnader genom Vattenfall AB och medlen för Barsebäck Kraft AB genom och upplupna intäkter E.ON Kärnkraft Sverige AB 2005 2004 Marknadsvärdet på Vattenfallkoncernens andelar i Kärnavfalls- Förutbetalda försäkringskostnader 37 35 fonden den 31 december var 23 889 MSEK (22 271). Förutbetalda kostnader, övrigt 501 408 Som framgår av koncernens Not 36 uppgår avsättningarna för Förutbetalda kostnader och framtida utgifter för återställning etcetra för den svenska kärn- upplupna intäkter, el 2 132 650 kraftsverksamheten till 18 149 MSEK (16 515). Upplupna intäkter, övrigt 1 789 1 958 Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) hänförbara till den Summa 4 459 3 051 svenska kärnavfallsfonden beskrivs i koncernens Not 43.

Not 27 Långfristiga fordringar Not 31 Kortfristiga placeringar Fordringar hos Andra 2005 2004 intresseföretag fordringar 2005 2004 2005 2004 Räntebärande placeringar 7 243 6 944 Aktier 782 756 Ingående balans 1 860 1 961 5 896 5 176 Summa 8 025 7 700 Övergångseffekt vid tillämpning av nya redovisningsregler — — — 555 Nytillkomna fordringar 2 15 185 227 Not 32 Kassa, bank och liknande tillgångar Erhållna betalningar —52 —127 —3 962 — 2005 2004 Nedskrivningar — — —5 —5 Kassa och bank 4 850 2 553 Sålda bolag —3 — — —4 Räntebärande placeringar 1 199 3 363 Kursdifferenser 62 —13 155 —61 Omklassificeringar 380 24 —233 8 Summa 6 049 5 916 Utgående balans 2 249 1 860 2 036 5 896

Specifikation av fordringar: 2005 2004 2005 2004 Långfristiga räntebärande fordringar 2 152 1 760 473 4 418 Långfristiga icke räntebärande fordringar 97 100 1 563 1 478 Summa 2 249 1 860 2 036 5 896 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

94 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 33 Hybridkapital (Capital Securities) Lån av benchmark-karaktär Typ Valuta Belopp Kupong, % Förfall Vattenfall emitterade i juni 2005 Hybridkapital (Capital Securities) vilket redovisas som räntebärande långfristig skuld. Dessa Capital Euro Medium Term Note EUR 500 6,125 2007 Securities löper med evig löptid och är efterställda Vattenfalls Euro Medium Term Note EUR 650 6,0 2009 övriga låneinstrument. Någon återbetalningsskyldighet förelig- Euro Medium Term Note EUR 500 6,0 2010 ger ej men avsikten är att lånet ska återbetalas. Räntan är fast för Euro Medium Term Note EUR 500 5,0 2018 den första tioårsperioden och därefter rörlig. Räntebetalning är Euro Medium Term Note EUR 500 5,375 2024 villkorad av bland annat Vattenfalls möjlighet att lämna utdelning till aktieägare samt att utfallet av nyckeltalet ”Gränsvärde för kas- saflödesräntetäckningsgrad” (Interest Coverage Trigger Ratio) ska Not 35 Finansiella risker uppgå till minst 2,5. Finansiella risker 2005 Koncernens finansiella risker hanteras i huvudsak av Vattenfall Ursprungligt lånebelopp 9 248 Treasury AB, koncernens internbank och finansstab. Syftet med Valutakursdifferenser 11 finansverksamheten är att hantera koncernens finansiella risker Periodisering av underkurs 9 på ett kostnadseffektivt sätt. Utgående balans 9 268 Koncernenheternas lån, placeringar och valutahandel sker till övervägande del genom Vattenfall Treasury AB och till mindre del Nyckeltalet ”Gränsvärde för kassaflödesräntetäckningsgrad” hos Vattenfall Europe AG. Koncernens likviditet centraliseras via så (Interest Coverage Trigger Ratio) beräknas enligt följande: 2005 2004 kallade koncernkontosystem. Positionstagning i spekulativt syfte sker i begränsad omfattning inom fastställda risklimiter. Internt tillförda medel 31 386 24 302 Betald ränta 2 230 3 693 Finansieringsrisk Summa internt tillförda Finansieringsrisken minimeras genom en jämn förfallostruktur och medel plus betald ränta (a) 33 616 27 995 en lång genomsnittlig återstående löptid på låneportföljen. Förfal- Räntekostnader (b) 2 967 3 431 lostrukturen på Vattenfalls lån framgår av diagrammet. Den genom- Gränsvärde för snittliga återstående löptiden uppgick per den 31 december till 6,0 kassaflödesränteteckningsgrad (a/b) 11,33 8,16 år (6,1) exkl Capital Securities. Målet är att den ska överstiga 5 år. För att säkerställa kapitaltillgänglighet och flexibilitet har koncernen flera typer av låneprogram. För närvarande finns två Not 34 Andra räntebärande skulder (långfristiga) certifikatprogram, två MTN-program (medium term note) samt ett polskt låneprogram. Därutöver förfogar Vattenfall över bekräftade 2005 2004 kreditfaciliteter motsvarande cirka 17,8 miljarder SEK. Obligationslån 38 808 38 062 Koncernens mål för den kortfristiga kapitaltillgängligheten är Skulder till kreditinstitut 7 300 7 896 att medel motsvarande lägst 10% av koncernens omsättning, och Skulder till minoritetsägare 4 003 3 736 minst motsvarande kommande 90 dagars låneförfall, ska finnas Skulder till intresseföretag 9 052 13 635 tillgängligt i form av likvida medel eller bekräftade kreditfaciliteter. Övriga skulder 702 790 Vattenfalls kreditbetyg för lång- respektive kortfristig upplåning Summa 59 865 64 119 är A—/A—2 från Standard & Poors samt A2/P—1 från Moody’s. I juni uppgraderade Moody’s Vattenfalls rating från A3 till A2 till följd av Av ovanstående skulder förfaller följande belopp till betalning sin nya Government Related Issuer (GRI) metodik. Båda instituten efter mer än fem år: Obligationslån 15 572 MSEK (18 803), Skulder ändrade sin outlook från stabil till positiv. Vattenfalls mål är att ur till kreditinstitut 3 579 MSEK (3 892), Skulder till minoritetsägare kreditvärderingssynpunkt behålla en rating på Single A nivå. 3 827 MSEK (3 324) samt Övriga långfristiga låneskulder 138 MSEK (138).

Låneprogram och kreditfaciliteter 1 Utnyttjad Bokförd Förfallostruktur i låneportföljen Rambelopp Valuta Förfall andel, % extern skuld MSEK Låneprogram 12 000 Företagscertifikat 15 000 SEK — — Euro Commercial Paper 1 000 USD 57 — 10 000 Medium Term Note 10 000 SEK 20 2 015 Euro Medium Term Note 6 000 USD 71 39 800 8 000 Polish Commercial

Paper 1 000 PLN — — 6 000

Bekräftade kreditfaciliteter 4 000 Revolving Credit Facility1 600 EUR 2009 — — 364 Days Credit Facility1 1 260 EUR 2006 — — 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 2 000 Checkräkningskrediter 212 SEK — —

Övriga kreditfaciliteter 0 Checkräkningskrediter och 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 övriga kreditlinor 10 415 SEK 2 — ■ 2004-12-31 ■ 2005-12-31 ■ Capital Securities Summa 41 815 1) Exkl lån från minoritetsägare och intresseföretag. 1) Back-up facilitet för kortfristig upplåning Fortsättning sidan 96

95 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 35 Ränterisk Låneportföljen uppdelad per valuta Ränterisker i koncernens låneportfölj mäts med duration, vilken Inklusive lån från minoritetsägare och intresseföretag men exkl vid årsskiftet uppgick till 2,5 år exkl Capital Securities. Durationen Capital Securities. Nominellt belopp. tillåts variera 12 månader över och under en normtid på 2,5 år. För Ursprunglig valuta Skuld Swappar Summa att justera durationen i upplåningen används bland annat räntes- CZK 162 —162 0 wappar, ränteterminer och optioner. EUR 52 097 —16 501 35 596 HKD 782 —782 0 Återstående räntebindningstid för låneportföljen JPY 4 895 —4 895 0 Exkl Capital Securities samt lån från minoritetsägare och intresse- NOK 412 —412 0 företag. Nominellt belopp. PLN 8 0 8 SEK EUR Övriga Summa SEK 7 347 23 884 31 231 < 3 mån —5 387 —3 977 8 —9 356 USD 2 028 —2 028 0 3 mån—1 år 1 169 3 020 — 4 189 Summa 67 731 —896 66 835 1 år—5 år 31 111 23 282 — 54 393 Koncernen har en begränsad transaktionsexponering då större delen > 5 år —160 —601 — —761 av produktion, distribution och försäljning av energi sker på respek- Summa 26 733 21 724 8 48 465 tive bolags lokala marknad. I den nordiska verksamheten uppstår Genomsnittlig merparten av transaktionsexponeringen i NOK och EUR i samband finansieringsränta, % 4,8 3,8 4,4 med prissäkring av el på framför allt NordPool. Valutaexponeringen säkras med hjälp av valutaterminskontrakt. I de tyska dotterbolagen Återstående räntebindningstid för låneportföljen uppstår transaktionsexponering främst i USD i samband med bräns- Exkl Capital Securities samt lån från minoritetsägare leinköp. Även här hanteras valutarisken med hjälp av valutaterminer. och intresseföretag. Nominellt belopp. Skuld Swappar Summa Koncernens rörelseintäkter/-kostnader fördelade per valuta i % < 3 mån 7 256 —16 612 —9 356 Valuta Intäkter Kostnader 3 mån—1 år 4 579 —390 4 189 EUR 61 70 1 år—5 år 23 204 31 189 54 393 SEK 31 18 > 5 år 14 322 —15 083 —761 PLN 7 8 Summa 49 361 —896 48 465 DKK 1 2 USD — 2 Räntekänslighet, exkl Capital Securities samt lån från Summa 100 100 minoritetsägare och intresseföretag. Värdena är beräknade utifrån en statistisk sammanställning av MSEK externa rörelseintäkter/-kostnader. Förändringar i lager samt 600 investeringar ingår inte i sammanställningen. Koncernens enheter ska valutasäkra den kontrakterade trans- 400 aktionsexponeringen när den överstiger motvärde 10 MSEK. Valu- tasäkringen sker genom Vattenfalls treasuryenheter i Sverige eller 200 Tyskland, där valutariskerna hanteras inom en fastställd risklimit för räntor och valutor. Koncernens policy beträffande omräkningsexponering är att 0 eget kapital säkras fullt ut med vissa restriktioner och beaktande av skatteeffekter. En förändring av valutakurserna med 5% skulle —200 påverka koncernens egna kapital med cirka 1 570 MSEK. Hante- ringen av omräkningsexponeringen beskrivs i koncernens Not 2 —400 — Redovisningsprinciper under rubriken Derivat och säkringsredo- visning. —600 —2,0 —1,5 —1,0 —0,5 0 0,5 1,0 1,5 2,0 Omräkningsexponering Ränteförändring, procentenheter Säkring Nettoex- ■ 2004-12-31 ■ 2005-12-31 efter ponering Valuta Eget kapital skatt efter skatt Diagrammet visar hur ränteförändringar påverkar koncernens räntekostna- der under en 12-månadersperiod givet koncernens räntebindningsstruktur. EUR 52 945 39 635 13 310 PLN 15 159 — 15 159 Valutarisk DKK 10 761 7 761 3 000 Valutarisk avser risken för negativ påverkan på koncernens resul- Övriga 19 — 19 tat- och balansräkning till följd av förändrade valutakurser. Vat- Summa 78 884 47 396 31 488 tenfall exponeras för valutarisker genom valutakursförändringar av framtida betalningsflöden — så kallad transaktionsexponering

a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Kreditrisk — samt i omvärderingen av nettotillgångar i utländska dotterbolag, Koncernen exponeras för kreditrisker i samband med elhandel, så kallad omräkningsexponering (eller balansexponering). placeringar och derivatavtal. Koncernens policy är att i första hand Koncernens mål vid hanteringen av valutarisker är att minimera använda likvida medel för att återbetala lån. Resterande likviditet valutakurseffekterna med hänsyn tagen till säkringskostnader placeras dels kortfristigt för att hantera de dagliga variationerna och skatteaspekter. Valutaexponeringen i upplåningen elimineras i koncernens likvidflöden och dels långfristigt. Koncernens lång- med hjälp av räntevalutaswappar, i syfte att undvika resultatpåver- fristiga placeringsportfölj avser att säkerställa legala krav på kande valutakursdifferenser. kapitaltillgänglighet vid kärnkraftsdrift i Tyskland. Placeringar sker i enlighet med fastställt placeringsreglemente i motparter med låg

96 Koncernens Noter Koncernens Noter

kreditrisk. Andelen aktier får maximalt uppgå till 30% av tillgång- Kreditrisker arna i den långfristiga placeringsportföljen. Per den 31 december Typ av instrument Exponering uppgick andelen aktier till 20%. Placeringarnas genomsnittliga Elderivat positiva marknadsvärden 4 259 räntesats var 3,4% och den genomsnittliga durationen 2,8 år. Elderivat settlementrisker 1 241 Kreditriskerna hanteras inom ramen för fastställda limiter Ränte- och valutaderivat positiva marknadsvärden 2 724 baserade på extern kreditvärdering eller intern kreditbedömning. Räntebärande placeringar inklusive Limiterna sätts per motpart som utvärderas kontinuerligt. Expone- större banktillgodohavanden 8 991 ringar följs upp mot kreditlimiter på daglig basis. Aktier 782 Innan långfristiga avtal ingås krävs ramavtal som exempelvis Summa 17 997 ISDA, FEMA och EFET. I Norden avräknas huvuddelen av de finan- siella elkontrakten mot NordPool och större delen av kreditrisken Exponeringen i ränte- och valutaderivat justerat för ISDA avtal uppstår således mot marknadsplatsen. I Tyskland sker på motsva- eller motsvarande uppgår till 2 724 MSEK. Utan justering uppgår rande sätt prissäkring mot EEX, även om OTC-handel mellan bilate- exponeringen till 5 196 MSEK. rala motparter också är vanligt.

Not 36 Räntebärande avsättningar Långfristig del Kortfristig del Summa 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Avsättningar för framtida utgifter för kärnkraft 25 919 23 023 154 148 26 073 23 171 Avsättningar för framtida utgifter för gruvdrift och andra miljörelaterade åtgärder/åtaganden 8 074 7 306 962 1 112 9 036 8 418 Personalrelaterade avsättningar för annat än pensioner 3 980 4 304 1 293 1 583 5 273 5 887 Avsättningar för skattemässiga och juridiska processer 3 437 4 191 2 062 1 367 5 499 5 558 Övriga avsättningar 1 566 1 797 244 660 1 810 2 457 Summa 42 976 40 621 4 715 4 870 47 691 45 491 För räntebärande avsättningar har en diskonteringsränta på 5,0% (5,5%) använts. Se vidare koncernens Not 50.

Avsättningar för framtida utgifter för kärnkraft: Avsättningar för framtida utgifter för gruvdrift Vattenfalls kärnkraftsproducenter i Sverige och Tyskland har ett och andra miljörelaterade avsättningar: legalt åtagande, att vid produktionsslut nedmontera och forsla Avsättningar görs för återställande av mark och andra förpliktelser bort kärnkraftsanläggningen samt återställa den plats där kärn- förknippade med koncernens tillstånd att bedriva brunkolsbryt- kraftsanläggningen varit belägen. Vidare inbegriper åtagandet ning i Tyskland. Avsättningar görs även för miljörelaterade åtgär- omhändertagande och slutförvaring av i anläggningen använt der/åtaganden inom övrig av koncernen bedriven verksamhet. radioaktivt bränsle och annat radioaktivt material. I avsättning- Enligt nu gällande bedömningar kommer cirka 75 % av avsätt- arna inkluderas framtida utgifter för hantering av låg- och medel- ningarna att resultera i kassautflöden senare än år 2008. För år aktivt avfall. 2006 beräknas utbetalningar motsvarande 11% av avsättningarna För den svenska verksamheten förväntas med nuvarande anta- medan utbetalningar för resterande cirka 14% av avsättningarna ganden cirka 80% av avsättningarna resultera i utbetalningar uppskattas bli relativt jämt fördelade över åren 2007—2008. senare än år 2021. Resterande 20% förväntas resultera i utbetal- ningar relativt jämnt fördelat under perioden 2006—2020. Avsättningar för gruvdrift etc. (förändringar under 2005) Nuvarande planer för avveckling av den tyska kärnkraftsverk- Ingående balans 8 418 samheten innebär att cirka 94% av avsättningarna kommer att Periodens avsättningar 1 207 resultera i kassaflöden efter år 2008. För år 2006 beräknas utbe- Diskonteringseffekter 413 talningar motsvarande cirka 2% av avsättningarna medan utbetal- Ianspråktagna avsättningar —573 ningar för resterande cirka 4% uppskattas bli jämnt fördelade över Återförda avsättningar —837 åren 2007—2008. Omräkningsdifferenser 408 Utgående balans 9 036 Avsättningar för framtida utgifter för kärnkraft (förändringar under 2005) Sverige Tyskland Summa Ingående balans 16 515 6 656 23 171 Personalrelaterade avsättningar för annat än pensioner: Periodens avsättningar 1 551 635 2 186 Avsättningar görs för kommande utgifter relaterade till övertalig- Diskonteringseffekter 888 348 1 236 het i form av avgångsvederlag och andra utgifter för varslad per- Ianspråktagna avsättningar —805 —157 —962 sonal. Huvudsakligen avser detta avsättningar i den väsentligen Omklassificerade avsättningar — 126 126 avslutade omstruktureringen av verksamheten i Tyskland. Återförda avsättningar — —12 —12 Cirka 25% av de avsättningar som gjorts förväntas resultera i

Omräkningsdifferenser — 328 328 utbetalningar under 2006 och cirka 36% under år 2007 och 2008. 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Därefter cirka 30% relativt jämnt fördelade över åren 2009—2012. Utgående balans 18 149 7 924 26 073

Fortsättning sidan 98

97 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 36 Personalrelaterade avsättningar för annat än pensioner Not 37 Avsättningar för pensioner (förändringar under 2005) Vattenfalls pensionsförpliktelser i koncernens svenska och tyska Ingående balans 5 887 bolag är till övervägande del förmånsbestämda pensionsåta- Förvärvade bolag 1 ganden. Pensionsplanerna innehåller främst ålderspension, Periodens avsättningar 555 invaliditetsskydd och familjeskydd. Fondernas tillgångar, förvalt- Diskonteringseffekter 235 ningstillgångarna, värderas till marknadsvärden. Dessutom finns Ianspråktagna avsättningar —1 483 pensionsplaner i dessa och övriga länder, som är avgiftsbestämda. Omklassificerade avsättningar 2 De svenska pensionsplanerna är ett tillägg till landets social- Återförda avsättningar —213 försäkringssystem vilka är resultatet av överenskommelser mel- Avyttrade bolag —6 lan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. I stort sett alla Omräkningsdifferenser 295 anställda i Sverige omfattas av en i huvudsak förmånsbestämd Utgående balans 5 273 pensionsplan, ITP-Vattenfall. I pensionsplanen garanteras med- arbetaren en pension som är en bestämd andel av dennes lön. Avsättningar för skattemässiga och juridiska processer: Förmånerna tryggas i en Pensionsstiftelse, genom avsättningar i Avsättningar görs för eventuella framtida utgifter för skatter för- balansräkningen eller genom försäkringspremier. anledda av pågående skatterevisioner samt för pågående legala Vattenfalls åtaganden för ålderpension och familjepension för tvister och processer. Häri ingår avsättningar gjorda relaterade till tjänstemän i Sverige som tryggas genom en försäkring i Alecta. pågående legala processer avseende intrång för ledningsdragning Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, på mark i forna Östtyskland. är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Cirka 37% av avsättningar för skattemässiga och juridiska pro- För räkenskapsåret 2005 har Vattenfall inte haft tillgång till sådan cesser förväntas resultera i utbetalningar under åren 2006. Res- information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en terande avsättningar beräknas resultera i kassaflöden under åren förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas 2007—2009 (23%) och under åren 2010—2012 (40%). genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbe- stämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är teckna- Avsättningar för skattemässiga och juridiska processer (förändringar under 2005) de i Alecta uppgår till 130 MSEK (127). Alectas överskott kan för- Ingående balans 5 558 delas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången Periodens avsättningar 304 av 2005 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konso- Diskonteringseffekter 141 lideringsnivån till 128% (128). Den kollektiva konsolideringsnivån Ianspråktagna avsättningar —341 utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av för- Omklassificerade avsättningar 199 säkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska Återförda avsättningar —620 beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Omräkningsdifferenser 258 Planerna i Tyskland är baserade på kollektiva och affärsmäs- siga överenskommelser. Väsentliga förmånsbestämda planer i Utgående balans 5 499 Tyskland finns för anställda i bolagen Bewag och HEW. Bewag har två pensionsplaner vilka är finansierade genom Pensionskasse Övriga avsättningar der Bewag, ett ömsesidigt försäkringsbolag. Kassan är finansierad I övriga avsättningar ingår bland annat avsättningar för förlust- genom medel från Bewag och från de anställda. Den ena planen kontrakt, omstrukturering samt avsättningar för garantiåtagan- har bedömts vara en avgiftsbestämd plan och redovisas som sådan den. då förmånen är avhängig av inbetald premie och Pensionskassans Cirka 14% av avsättningarna beräknas resultera i utbetalningar ekonomiska situation. För anställda som påbörjade sin anställning under år 2006 och cirka 65% under år 2007 och 2008. före 1 januari 1984 finns ett tilläggsavtal som ger anställda som arbetar fram till pensioneringen upp till 80% av den pensionsbe- Övriga avsättningar (förändringar under 2005) rättigade lönen. Hälften av den lagstadgade pensionen och hela Ingående balans 2 457 förmånen från Pensionskasse der Bewag, inklusive överskottet, Övergångseffekt vid tillämpning av nya krediteras det garanterade beloppet. Förpliktelserna för Bewag redovisningsregler (IAS 39) —18 innehåller hela pensionsåtagandet. Förvaltningstillgångar hän- Förvärvade bolag 8 förliga till anställda som påbörjande sin anställning före 1 januari Periodens avsättningar 309 1984 redovisas som förvaltningstillgångar vilka marknadsvärde- Diskonteringseffekter 8 ras. Pensionsåtaganden för anställda i HEW består huvudsakligen Ianspråktagna avsättningar —690 av bolagets åtaganden till personal anställd före 1 april 1991 och Återförda avsättningar —54 som varit anställda i minst 10 år. Summan av ålderspension, lag- Omklassificerade avsättningar —326 stadgad pension och pension från andra uppgår normal till maxi- Avyttrade bolag —9 malt 65% av den pensionsgrundande lönen. Omräkningsdifferenser 125 Pensionsåtaganden beräknas på aktuariella grunder enligt den Utgående balans 1 810 så kallade Projected Unit Credit Method. Aktuariella vinster och förluster resultatförs jämnt fördelat över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning den totala vinsten eller förlusten per plan faller utanför en korridor a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat motsvarande 10% av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna för respektive plan.

98 Koncernens Noter Koncernens Noter

Pensionskostnader: Not 38 Andra ej räntebärande skulder 2005 2004 (långfristiga) Förmånsbaserade planer Av den totala skulden på 2 425 MSEK (2 135) förfaller 1 256 MSEK Kostnad avseende tjänstgöring (1 393) till betalning efter mer än fem år. under innevarande år 470 435 Räntekostnad 1 639 1 670 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar —846 —840 Not 39 Leverantörsskulder och andra skulder Kostnad avseende 2005 2004 tjänstgöring under tidigare år 73 42 Förskott från kunder 1 335 689 Övrigt 60 25 Leverantörsskulder 9 393 7 591 Summa kostnad för förmånsbestämda planer 1 396 1 332 Skulder till intresseföretag 982 361 Kostnad för avgiftsbestämda planer 294 312 Derivat med negativt marknadsvärde 18 986 — Övriga skulder 3 210 2 768 Summa pensionskostnader 1 690 1 644 Summa 33 906 11 409 Pensionskostnader redovisas i följande rader i resultaträkningen: 2005 2004 Kostnad för sålda produkter 1 063 1 228 Not 40 Upplupna kostnader och Försäljningskostnader 152 89 förutbetalda intäkter Administrationskostnader 447 304 2005 2004 Forsknings- och utvecklingskostnader 28 23 Upplupna personalrelaterade kostnader 3 199 2 776 Summa pensionskostnader 1 690 1 644 Upplupna kostnader, koldioxidutsläpp 5 657 — Faktiska avkastningen på förvaltningstillgångar 1 196 1 029 Upplupna kostnader, anslutningsavgifter 254 — Upplupna kärnkraftrelaterade Helt eller delvis Ofonderade avgifter och skatter 62 108 fonderade pensions- Aktuariella pensionsplaner planer förluster 2005 Upplupna kostnadsräntor 1 560 776 Upplupna kostnader, övrigt 1 966 4 208 Nuvärdet av förpliktelser 18 566 19 049 37 615 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader, el 3 220 536 Förvaltningstillgångars Förutbetalda intäkter, övrigt 1 475 1 550 verkliga värde —16 248 —16 248 Summa 17 393 9 954 Oredovisade aktuariella förluster —3 935 —3 935 Avsättningar vid årets slut 2 318 19 049 —3 935 17 432 Not 41 Räntebärande skulder (kortfristiga) Helt eller delvis Ofonderade 2005 2004 fonderade pensions- Aktuariella pensionsplaner planer förluster 2004 Obligationslån 3 008 2 317 Skulder till kreditinstitut 1 028 5 347 Nuvärdet av förpliktelser 15 261 17 052 32 313 Skulder till minoritetsägare 635 323 Förvaltningstillgångars Skulder till intresseföretag 4 679 833 verkliga värde —14 972 —14 972 Övriga skulder 180 74 Oredovisade Summa 9 530 8 894 aktuariella förluster —891 —891 Avsättningar vid årets slut 289 17 052 —891 16 450

Avsättningar för pensioner 2005 2004 Not 42 Ställda säkerheter 2005 2004 Ingående balans 16 450 14 946 Övergångseffekt vid tillämpning För egna skulder och avsättningar av nya redovisningsregler — 1 265 Skulder till kreditinstitut: Förvärvade bolag — 86 Företagsinteckningar — 7 Kostnad för förmånsbestämda planer 1 396 1 332 Fastighetsinteckningar 6 5 Ianspråktagna avsättningar —1 198 —1 214 På bank spärrade medel som Omklassificeringar —2 143 säkerhet för handel på energibörser 2 246 220 Omräkningsdifferenser 786 —108 Övrigt 2 15 Utgående balans 17 432 16 450 Summa 2 254 247

Vid beräkningen av pensionsförpliktelserna har följande 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat aktuariella antaganden använts (procent): 2005 2004 Diskonteringsränta 3,75—4,25 5,0 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,35—5,25 5,5 Framtida årliga löneökningar 2,5—3,5 2,2—3,5 Framtida årliga pensionsökningar 2,0 2,0—2,5

99 Koncernens Noter Koncernens Noter

Not 43 Eventualförpliktelser som sålts till franska motparter hyrs tillbaka på 15 år. Vattenfall har (ansvarsförbindelser) efter leasingavtalens upphörande rätt att köpa anläggningarna via köpoptioner. Försäljningsintäkterna från de franska motparterna 2005 2004 har deponerats hos finansiella institutioner med hög kreditvärdighet Borgensåtaganden 1 256 2 629 för erläggande av leasingbetalningarna inklusive optionsbelopp. I de Övriga eventualförpliktelser 9 738 4 033 fall Vattenfall önskar förtidslösa leasingavtalen är detta förenat med Kärnavfallsfonden i Sverige 5 377 3 779 kostnader som kommer att belasta Vattenfall. På balansdagen upp- Summa 16 371 10 441 gick dessa kostnader till maximalt 97 MSEK. I Tyskland är ansvaret för aktörer som driver kärnanläggningar Andra eventualförpliktelser Ersättnings- och frikraftleveranser: obegränsat. Det obligatoriska försäkringsbeloppet för samtliga aktö- rer tillsammans är 2 500 MEUR. Skadekrav upp till 256 MEUR täcks Engrosleveranser genom den tyska Atomförsäkringspoolen. Skadekrav överstigande Antal förpliktelser 13 13 256 MEUR upp till maximalt 2 500 MEUR täcks genom en gemensam Effekt MW 223 217 ansvarsöverenskommelse (Solidarvereinbarung) mellan de tyska Energileveranser TWh/år 0,9 0,9 kärnkraftsoperatörerna. Vattenfallkoncernens andel av denna ansvarsöverenskommelse utgör från och med 2006-01-01 169,93 I en del älvar finns för flera kraftstationer gemensamma reglerings- MEUR per skada och innebär ett åtagande att hålla likvida medel till- anläggningar. Ägarna till kraftstationerna har betalningsskyldigheter gängliga motsvarande den dubbla summan, 339,86 MEUR. för sin del av regleringskostnaderna. Vattenfall AB och Vattenfall Europe AG har som säkerhet för dot- Enligt svensk lag har Vattenfall strikt obegränsat ansvar för terbolaget Vattenfall Europe Trading GmbHs energihandel utställt skador mot tredje man till följd av dammhaverier. Tillsammans med garantier till ett totalt värde av 852 MEUR. På balansdagen var dessa övriga vattenkraftproducenter i Sverige har Vattenfall en ansvars- garantier ianspråktagna med 390 MEUR motsvarande 3 679 MSEK försäkring, vars ersättningsbelopp är begränsat till maximalt 6 000 vilket belopp är inkluderat i de redovisade ansvarsförbindelserna. MSEK för denna typ av skador. Kärnkraftsföretagen i Sverige ska enligt lag ställa säkerheter till Som ett led i koncernens affärsverksamhet förekommer utöver staten (Kärnavfallsfonden) för att garantera att tillräckliga medel finns angivna ansvarsförbindelser garantier för fullgörande av olika kon- för betalningen av de framtida kostnaderna för avfallshanteringen. traktsenliga åtaganden. Säkerheterna har formen av borgensförbindelser utställda av ägarna Vattenfall har i sin tyska verksamhet under åren 1999 och 2000 till kärnkraftsföretagen. Säkerheterna ska täcka dels avgiftsmedel för genomfört leasingtransaktioner på kraftanläggningar. Underlag det fall att respektive reaktor skulle drivas kortare tid än 25 år, dels för transaktionerna är nyttjanderätten i kraftanläggningarna eventuell brist på fondkapital för det fall fondbehållningen skulle visa som hyrs ut till amerikanska motparter i så kallade huvudleasar sig vara otillräcklig för att riva och avveckla reaktorerna och för att ta på maximalt 99 år och därefter hyrs tillbaka på 24 år, så kallade hand om det använda kärnbränslet. Vattenfall AB har för Ringhals AB underleasar. Vattenfall har efter underleasarnas upphörande rätt och Forsmarks Kraftgrupp AB, som båda ingår i Vattenfallkoncernen, att återfå nyttjanderätten via en köpoption. Hyrorna från de ameri- utställt borgensförbindelser uppgående till totalt 5 377 MSEK. kanska motparterna har erhållits i förskott och har deponerats hos finansiella institutioner med hög kreditvärdighet för erläggande av leasingbetalningarna inklusive optionsbeloppen enligt under- Not 44 Åtaganden enligt konsortialavtal leasarna. Nettobeloppet mellan erhållna hyresbetalningar och depositionerna har nettoredovisats vid avtalens ingående. I de fall Utbyggnad av produktionsanläggningar inom kraftindustrin sker leasetagarna eller underliggande kunder fallerar under leasingav- ofta inom samägda företag. Varje ägare ges därvid genom konsor- talen är detta förenat med avvecklingskostnader som kommer att tialavtal rätt till elkraft i proportion till sin ägarandel samtidigt som belasta Vattenfall. På balansdagen uppgick dessa åtaganden till ägarna ikläder sig skyldighet att, oavsett kraftproduktion, svara maximalt 1 392 MSEK, vilket belopp är inkluderat i de redovisade för samtliga kostnader i företaget efter samma fördelning. ansvarsförbindelserna. Vattenfalls samverkan i värmeföretag och andra företag innebär Vattenfall har i sin svenska verksamhet under år 2003 och 2005 oftast ansvar för kostnadstäckning i proportion till ägarandel. genomfört leasingtransaktioner på kraftanläggningar. Underlag för Vattenfall bär det fulla ekonomiska ansvaret för SwePol Link till transaktionerna är sale- & leasebackaffärer där kraftanläggningarna och med juli 2020.

Not 45 Medelantal anställda och personalkostnader

2005 2004 Medelantal anställda Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Sverige 6 459 1 891 8 350 6 386 1 806 8 192 Finland 341 205 546 343 200 543 Tyskland 15 532 4 667 20 199 16 046 4 818 20 864 Polen 2 297 734 3 031 2 482 827 3 309 Övriga länder 85 20 105 86 23 109 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Summa 24 714 7 517 32 231 25 343 7 674 33 017

Personalkostnader 2005 2004 Löner och andra ersättningar 13 371 12 684 Sociala kostnader 5 293 4 402 (varav pensionskostnader)1 (2 115) (1 174) Summa 18 664 17 086 1) Av pensionskostnader avser 80 MSEK (59) gruppen verkställande direktörer, vice verkställande direktörer och tidigare verkställande direktörer och vice verkställande direktörer. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 423 MSEK (374).

100 Koncernens Noter Koncernens Noter

2005 2004 Styrelseledamöter Styrelseledamöter Löner och och verkställande Övriga och verkställande Övriga andra ersättningar direktörer1 anställda Summa direktörer1 anställda Summa Sverige 66 3 397 3 463 42 3 323 3 365 Finland 4 213 217 4 198 202 Tyskland 81 9 135 9 216 192 8 468 8 660 Polen 19 443 462 36 409 445 Övriga länder — 13 13 — 12 12 Summa2 170 13 201 13 371 274 12 410 12 684

Sociala kostnader 2005 2004 Sverige 1 838 905 Finland 52 46 Tyskland 3 304 3 348 Polen 96 101 Övriga länder 3 2 Summa 5 293 4 402 1) Med styrelseledamöter och verkställande direktörer avses även styrel- sesuppleanter och vice verkställande direktörer samt tidigare styrelsele- damöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktörer och vice verkstäl- lande direktörer. 2) I summa löner och andra ersättningar till styrelseledamöter och verkstäl- lande direktörer ingår tantiem med 41 MSEK (34).

Förmåner till Vattenfall AB:s styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelsearvode Beräknad rörlig och grundlön 2005 Bilförmån och ersättning inklusive semester- övriga ersätt- Pensions- avseende 2005 TSEK ersättning ningar 2005 kostnader 2005 att utbetalas 2006 Dag Klackenberg, Styrelsens ordf. 413 — — — Maarit Aarni, Ledamot 207 — — — Carl-Gustaf Angelin, Ledamot 39 — — — Johnny Bernhardsson, Ledamot 39 — — — Christer Bådholm, Ledamot 257 — — — Ronny Ekwall, Ledamot 39 — — — Peter Fallenius, Ledamot (fram till 16 februari 2005) 42 — — — Jan Grönlund, Ledamot (fram till 26 april 2005) 67 — — — Peter Lindell, Ledamot 257 — — — Hans-Olov Olsson, Ledamot 207 — — — Lone Fønss Schrøder, Ledamot 240 — — — Anders Sundström, Ledamot 207 — — — Lars Carlsson, Suppleant 39 — — — Stig Lindberg, Suppleant 39 — — — Per-Ove Lööv, Suppleant 52 — — — Lars G Josefsson, VD, Koncernchef 7 202 111 5 562 — Matts Ekman, 1:e vice VD, CFO 2 968 104 2 311 602 Klaus Rauscher, Vice VD 6 734 49 475 2 886 Hans von Uthmann, Vice VD 3 164 70 786 631 Tuomo Hatakka, Vice VD (från 1 augusti 2005) 2 080 27 481 687 Alf Lindfors, Direktör 2 592 117 5 366 510 Mats Fagerlund, Direktör 3 397 1 077 1 882 3 387 Lennart Billfalk, Direktör 2 170 65 4 733 432 Ann-Charlotte Dahlström, Personaldirektör 2 203 76 2 234 440 Knut Leman, Kommunikationsdirektör 1 841 96 1 958 367 Magnus Groth, Direktör (fram till 31 augusti 2005) 1 295 37 221 — Summa 37 790 1 829 26 009 9 942 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Styrelsen Koncernchefen Under 2005 har till styrelsens ordförande utgetts ett arvode med Lars G Josefsson, som är koncernchef och tillika verkställande 413 TSEK och till övriga ledamöter arvoden med sammanlagt 1 576 direktör i Vattenfall AB, har för 2005 uppburit lön och annan TSEK fördelat enligt tabellen ovan. ersättning, inklusive värdet av bilförmån, med sammanlagt 7 313 Till de fyra ledamöterna i den inom styrelsen inrättade revisions- TSEK. Från och med 2005 har koncernchefen inte någon rörlig kommittén har dessutom utgetts arvode med 50 TSEK vardera lönedel. för dem som inte är anställda i Vattenfall och med 13 TSEK till den Lars G Josefsson, som är född 1950, har 60 år som ordinarie arbetstagarledamot som under 2005 haft detta uppdrag. Beloppen pensionsålder. Tjänstepension kommer då att utgå med 65% av är inkluderade i tabellen ovan under rubriken styrelsearvode. den då aktuella lönen till 65 års ålder. Därefter utgår pensions-

Fortsättning sidan 102

101 Koncernens Noter Koncernens Noter

Fortsättning Not 45 förmåner motsvarande ITP-planen och därutöver 32,5% av den Incitamentsprogram 2005 del av lönen som överstiger 30 basbelopp. Den sistnämnda pen- Mot bakgrund av regeringens riktlinjer om ersättningar till ledande sionsförmånen är tidsbegränsad fram till 80 års ålder. Efter 76 befattningshavare och incitamentsprogram har Vattenfall AB:s års ålder avtrappas denna med en femtedel varje följande år för styrelse antagit ett program som från och med 2005 gäller den att upphöra helt vid 80 års ålder. Pensionsåtagandet täcks med svenska delen av verksamheten och alla anställda i Sverige. löpande premieinbetalningar till försäkringsbolag. Förmånerna I enlighet med regeringens riktlinjer så har koncernchefen är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställ- inte längre någon rörlig lönedel. Beträffande övriga chefer och ningar. Koncernchefen har vid uppsägning från Vattenfalls sida anställda så har ingen högre rörlig lönedel än vad som motsvarar rätt till avgångsvederlag motsvarande maximalt 24 månadslöner. två månadslöner per år, eller 16,7% av den normala fasta lönen. Avgångsvederlaget kan dock längst utgå till avtalad pensionsålder. Den maximala nivån för flertalet anställda är i genomsnitt normalt Avgångsvederlagets storlek ska beräknas med utgångspunkt i den cirka 17 TSEK per år. fasta lön som gäller vid tiden för uppsägningen. Vid ny anställning Utgångspunkten är som hittills koncernens långsiktiga värde- eller inkomst från annan förvärvsverksamhet ska avgångsveder- skapande1. Gemensamt för alla är koncernmålet. Vidare mäts egen laget reduceras med belopp motsvarande ny inkomst eller annan enhets/eget resultat. förmån under den aktuella perioden. Avgångsvederlag utbetalas Även i övriga länder, Finland, Polen och Tyskland används kon- månadsvis. cernmålet för värdeskapande, i avtal om rörlig lön för högre chefer och övriga anställda i förekommande fall. Övriga ledande befattningshavare För övriga ledande befattningshavare som ingått i koncernled- 1) Värdeskapande = Den positiva förändringen avseende rörelseresultatet ningen, sammanlagt 10 personer, har summan av löner och andra minus avkastningskravet på genomsnittliga nettotillgångar, där kravet ersättningar, inklusive värdet av bilförmåner, uppgått till 30 162 satts till 11%. TSEK. För 1:e vice verkställande direktören gäller en premiebestämd pensionslösning med pensionsålder 60 år. Not 46 Könsfördelning bland ledande För Dr. Klaus Rauscher utgår ersättning för pensionsförmån som befattningshavare ett lönetillägg. Kvinnor, % Män, % För Tuomo Hatakka gäller en premiebestämd lösning. 2005 2004 2005 2004 För övriga inom koncernledningen har flertalet möjlighet till Könsfördelning bland pension från 60 år och för anställda efter 2003-10-01 från 62 år. styrelseledamöter 10 5 90 95 För dem med möjlighet från 60 år gäller att mellan 60—65 år utgår Könsfördelning bland övriga 70% av den fasta lönen. Rörlig lön är inte pensionsgrundande för ledande befattningshavare 11 11 89 89 pensionen mellan 60 och 65 år. Från 65 år gäller ITP-planen med en utfyllnad av pensionen, så kallad förlängning. Förlängningen görs med 32,5% av den del av pensionsmedförande lönen som överstiger 20 basbelopp. Pensionsmedförande lön är grundlön och Not 47 Leasing årliga rörliga lönedelar enligt ITP. Tjänstepensionen från 65 år blir Leasingkostnader mellan 44—49% av den fasta lönen. Utrustning som koncernen hyr genom finansiell leasing och som I fall då pension från 62 år gäller, tillämpas ITP med så kallad redovisas som materiella anläggningstillgångar utgörs av: förlängning med 32,5% på lönedelar över 30 basbelopp. Vidare är 2005 2004 då snittet av de senaste fem årens fasta löner pensionsgrundande Maskiner/Inventarier och rörlig lön är inte pensionsgrundande. Pensionen från 62 år Anskaffningsvärde 256 382 blir cirka 40% av den fasta lönen. Samtliga pensionsförmåner är Ackumulerade avskrivningar enligt plan —61 —106 oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning. Nedskrivningar —37 —67 För dessa övriga inom koncernledningen betalades premier inom Planenligt restvärde 158 209 intervallet 150—190 TSEK till Alecta och för ITP-K. Resten av pensionskostnaden, den största delen, är en försäkringstekniskt beräknad kostnad, som består av ITP-skulden och den årliga Framtida betalningsåtaganden per 31 december 2005 för leasing- förändringen av kapitalvärdet för de delar som ligger utöver ITP. kontrakt och hyreskontrakt fördelar sig enligt följande: Detta skuldföres och tryggas genom Vattenfalls Pensionsstiftelse. Finansiell Finansiell Operationell leasing, nominellt leasing, nuvärde leasing I två fall gäller alternativ ITP (så kallad tiotaggarlösning) varvid premier betalas i stället för att skuldföra motsvarande belopp. Där- 2006 59 58 524 till kommer så kallad förlängning utöver ITP som nämnts ovan. För 2007 34 33 444 dessa befattningshavare gäller att vid uppsägning från bolagets 2008 27 25 381 sida utgår utöver lön under avtalad uppsägningstid, 6 månader, ett 2009 27 23 356 avgångsvederlag på 18 månadslöner, vilket utbetalas månadsvis 2010 37 30 349 och med avräkning mot belopp motsvarande ny inkomst, under 2011 och senare 375 260 1 760 den aktuella perioden. Dr. Klaus Rauschers samt Tuomo Hatakkas Summa 559 429 3 814 anställningar gäller dock för viss tid enligt kontrakt. Årets kostnader för leasing av tillgångar för koncernen uppgick till a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat 630 MSEK (594). Berednings- och beslutsprocess Styrelsen i sin helhet beslutar om ersättningar till koncernchefen Leasingintäkter efter beredning av styrelsens ordförande. För övriga befattnings- Vissa koncernföretag äger och driver energianläggningar åt kund. havare gäller att koncernchefen beslutar om ersättningar till dessa Intäkten från kund består av två delar, en fast del för täckande av efter samråd med styrelsens ordförande, samt att styrelsen infor- kapitalkostnader och en rörlig del baserad på mängden levererad meras. media.

102 Koncernens Noter Koncernens Noter

Anläggningarna klassificeras enligt gängse principer, baserat på Not 49 Transaktioner med närstående den fasta intäktsdelen för leasing. Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Vattenfallkoncernens Anskaffningsvärdet av tillgångar redovisade under Operationell produkter och tjänster erbjuds staten, statliga myndigheter och leasing uppgick per 31 december 2005 till 2 049 MSEK (1 673). statliga bolag i konkurrens med andra leverantörer och på normala Ackumulerade avskrivningar uppgick till —762 MSEK (—554) och kommersiella villkor. På motsvarande sätt köper Vattenfall AB och ackumulerade nedskrivningar till —30 MSEK (—30). dess koncernbolag produkter och tjänster från statliga myndigheter och bolag till marknadsmässiga priser och i övrigt på normala kom- Framtida betalningar för denna typ av anläggningar fördelar sig mersiella villkor. Enskilt svarar varken staten, deras myndigheter enligt följande: Finansiell Operationell eller bolag för en väsentlig andel av Vattenfallkoncernens nettoom- leasing leasing sättning eller resultat. 2006 1 161 2007 1 153 2008 1 147 Not 50 Väsentliga uppskattningar 2009 1 135 och bedömningar 2010 1 110 Förhandlingarna mellan Vattenfall och svenska staten om ersätt- 2011 och senare 5 402 ning till Vattenfall för stängningen av Barsebäck 2 avslutades i Avgår: Finansiella intäkter —4 —175 november 2005. Avtalet har godkänts av den svenska regeringen, Summa 6 933 styrelsen för E.ON Sverige AB och styrelsen för Vattenfall AB. Ett godkännande av Malmö tingsrätt förväntas under våren 2006. Till följd av stängningen erhåller Vattenfallkoncernen ersättning Not 48 Upplysningar om för framtida produktionsbortfall uppgående till 4 100 MSEK vilket redovisas under rubriken Övriga rörelseintäkter i koncernens revisionsarvoden med mera resultaträkning. Vattenfalls kostnad för nedskrivning av tillgångar 2005 2004 tillhörliga Barsebäck Kraft AB uppgår till 1 043 MSEK vilket har Lagstadgad revision belastat koncernens resultaträkning för 2005. Ernst & Young1 23 16 En genomgång av koncernens olika avsättningar i balansräk- PricewaterhouseCoopers2 10 11 ningen har genomförts. Denna genomgång har resulterat i en BDO 12 11 förändring av tidigare gjorda antaganden om diskonteringsränta Riksrevisionen 1 1 vid beräkning av dessa avsättningar. För avsättningar för pensio- Övriga 1 — ner har diskonteringsräntan justerats från 5,0% till 3,75% för den svenska pensionsplanen och från 5,5% till 4,25% för pensions- Summa 47 39 planer i Tyskland. För andra avsättningar har diskonteringsräntan Övriga arvoden justerats från 5,5% till 5,0%. Avsättningarna har härvid ökat med Ernst & Young3 15 12 2 588 MSEK. Koncernens rörelseresultat för 2005 har belastats PricewaterhouseCoopers4 13 14 med 650 MSEK. BDO 5 6 Summa 33 32 1) Utöver moderbolagets revisionskostnader om 7 MSEK (6) avser kostna- Not 51 Händelser efter balansdagen derna revision av bolag i Sverige, Finland, Tyskland och Polen. Den 31 januari 2006 beslutade Vattenfall ABs styrelse att förlänga 2) Beloppen avser revision av främst tyska bolag. 3) Av koncernens arvodesbelopp är 8 MSEK (6) hänförliga till verksamhe- avskrivningsperioden för koncernens svenska kärnkraftverk från terna i Tyskland och Polen. 25 år till 40 år. Beslutet har ingen retroaktiv verkan. 4) Av koncernens arvodesbelopp är 11 MSEK (11) hänförliga till verksamhe- Den svenska nätreglermyndigheten (EMI), har i februari 2006 ten i Tyskland. ålagt Vattenfall att återbetala 236 MSEK avseende 2003 års nät- tariffer, vilket Vattenfall kommer att överklaga. I februari 2006 omförhandlades och utökades Vattenfalls avtal om Revolving Credit Facility från 600 MEUR till 1 000 MEUR. Sam- tidigt förlängdes löptiden till 2013. a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat

103 — 31 - 13 81 55 35 20 25 38 86 142 148 278 540 1 919 1 2 818 2 5 251 5 4 335 4 7 035 7 1 790 1 1 286 1 7 234 7 1 280 1 6 585 6 31 111 31 10 161 10 20 161 20 31 531 31 10 973 10 79 251 79 99 212 99 99 212 99 43 216 43 16 692 16 14 269 14 10 043 10 67 681 67 40 533 40 40 39840 24 94924 47 482 47 2004-12

10 37 33 23 63 261 120 156 237 270 296 316 4 147 7 183 2 1 224 1 2 826 2 2 246 2 1 286 1 2 360 2 6 585 6 585 3 174 14 413 19 742 41 713 24 12 496 12 122 95 11 009 11 61 526 61 14 978 14 10 383 10 145 79 10 860 10 58 70058 46 14446 43 48843 23 95223 59 46259 125 289 125 125 289 125 2005-12-31

17 15 16 31 16 18 21 21 21 24 26 32 27 28 22 23 29 25 30 Not 19, 20 19, 19, 20 19, 20 19,

ummafinansiella anläggningstillgångar ummaimmateriella ummamateriella anläggningstillgångar inansiellaanläggningstillgångar mmateriellaanläggningstillgångar Andralångfristiga värdepappersinnehav Uppskjutenskattefordran Andralångfristiga fordringar S 000700aktier Aktiekapital(131 kr) 50kvotvärdeett tillav Reservfond Balanseradvinst resultatÅrets I Aktiveradeutvecklingutgifterför Koncessioner,patent,licenser, varumärkenliknandesamt rättigheter Hyresrätterliknandeoch rättigheter S anläggningstillgångar Materiellaanläggningstillgångar Byggnadermarkoch Maskinerandratekniskaoch anläggningar Inventarier,verktyginstallationeroch Pågåendenyanläggningar S F koncernföretagAndelari Fordringarkoncernföretaghos intresseföretagAndelari Fordringarintresseföretaghos illgångar get kapital, get msättningstillgångar beskattadereserver nläggningstillgångar vsättningar ummakortfristiga skulder ummaanläggningstillgångar ummaomsättningstillgångar ummaegetkapital ummalångfristiga skulder get kapitalget Skatteskuldaktuellskatt Andrakortfristiga icke räntebärandeskulder S kapital, eget Summa skulder och avsättningar Ställdasäkerheter Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser) Åtagandenenligtkonsortialavtal S O Varulager Kortfristigafordringar Kassa,liknandebankock tillgångar S tillgångarSumma E skulder och avsättningar E Bundetkapitaleget kapitalegetFritt S O A Långfristigaräntebärande skulder Långfristigaräntebärandeicke skulder S Kortfristigaräntebärande skulder Moderbolagetsbalansräkning MSEK i Belopp T A 23 94 —31 445 2004 —142 —752 1 121 1 9 912 9 1 571 1 2 522 2 9 375 9 7 035 7 7 8387 —2 127 —2 —2 018 —2 —1 243 —1 11 502 11 —2 340 —2 26 046 26 —16 134 —16 —3 26 414 162 —90 2005 —165 —709 —872 167 6 771 1 143 8 1 853 1 5 4585 3 5853 —1 873 —1 —1 320 —1 037 —6 10 428 10 26 843 26 415 —16

9 6 7 8 11 12 13 14 15 16 10 Not 4, 5 4,

rets resultatrets esultatskattföre esultatföre örelseresultat Å Bokslutsdispositioner R Skatt resultatposter Koncernbidrag R bokslutsdispositionerskattoch Resultatandralångfristigafrån värdepappersinnehav Ränteintäkterliknandeoch resultatposter Räntekostnaderliknandeoch R Resultatandelarkoncernföretagfrån i Resultatandelarintresseföretagfrån i Försäljningskostnader Administrationskostnader Forsknings-utvecklingskostnaderoch Övrigarörelseintäkter Övrigarörelsekostnader Nettoomsättning Kostnadersåldaprodukterför Bruttoresultat Moderbolagetsresultaträkning BeloppMSEK,januari—31decemberi 1 Moderbolaget Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets vattenfall årsredovisning 2005 104 vattenfall årsredovisning 2005 105 ------�

(Belopp i MSEK där inte annat anges.)annat inte där MSEK i (Belopp

R edovisningsprinciper alutakurser öretagsinformation V F R Den redovisadeDen skattekostnaden moderbolageti VattenfallAB Tillämpaderedovisningsprinciper tillämpligaframgårav delar ot 3 ot ot 1 ot 2 ot ya redovisningsstandardsya llmänt vskrivningar vsättningarpensionerför katter utgörs av skatten på resultatetskattenbokslutsdispositioner.påefterutgörs av N koncernensSe 6.Not räkenskapersådanaskasvenska företagtillämpa förordning EU:s internationellaom redovisningsregler fortsattmedandetil ska lämpasvenskadenårsredovisningslagen upprättandevid den av juridiskapersonenshuvudanger somatt egnaräkenskaper.32 RR svenskanoteraderegelska företagtillämpa tillämpasIFRS som de koncernredovisningeni specificeraroch undantag tilläggde och föranledslagbestämmelser,som av främstårsredovisningslagen, sambandetavsamt mellan redovisning beskattning.och Vattenfall tillämparAB sedantidigare anvisningarna 32. RR i A Avskrivningarberäknasenlighet koncernredovisningeni med på anskaffningsvärdelinjärmedfördelning anläggningarnasefter bedömdanyttjandeperiod. moderbolagetDärutövergörsi avskriv ningar(skillnadenplanutöver mellanavskrivningar enligtochplan motsvarandeskattemässiga avskrivning) redovisassombok som slutsdispositionrespektive obeskattad reserv. A beräk moderbolaget är i Pensionsåtagandenpensioneravseende i Den försäkringstekniskagrunder. svenska sedvanliga enligt nade pensionsdessa motsvararavsättningenbalansräkningen upptagna Vattenfalls i kapitaltillgängligt mot nettoredovisadeåtaganden Pensionsstiftelse. S SkattelagarnaföretagmöjlighetSverigeger i skjutaskatuppatt tebetalninggenomavsättning obeskattadetill moder I reserver. bolagetredovisas obeskattade reserversärskilden som posti balansräkningenmoderbolagetsvilkenuppskjutenI i skattingår. resultaträkningredovisas avsättningar respektivetill, upplösning obeskattade av, arreserver underrubriken bokslutsdispositioner. N sty enligt godkänts har 2005 för AB Vattenfall för Årsredovisningen moder är som AB Vattenfall 2006. februari 22 den från relsebeslut Stockholm i säte med aktiebolag ett är Vattenfallkoncernen i bolag balansräkning Moderbolagets Stockholm. 87 162 adressen med och (års bolagsstämma ordinarie på fastställas ska resultaträkning och stämman). N A ModerbolageträkenskaperVattenfallABs upprättats harenlighet i Årsredovisningslagenmed Redovisningsrådetsoch rekommenda tioner. nedanståendekoncernensmed av 2 Not moderbolagettilläggför VattenfallModerbolagetAB. finansiellaom tillämpar39 IAS inte instrument. N RedovisningsrådetsRedovisningrekommendationjuri— för 32 RR personer,diskajanuariträddetillämpas 2005ikraft1 skadenoch juridiskaav personer värdepappervars balansdagenpå noteraär svenskbörsellerauktoriseradde marknadsplats. koncernensFör Moderbolagets Note Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets 19 33 38 43 40 —12 815 451 142 109 752 109 395 2004 —136 —426 1 116 1 2 167 2 2 127 2 6 275 6 7 035 7 7 035 7 2 3402 3 5853 6 0426 Summa ­ —1 071 —1 —1 427 —1 —2 523 —2 —2 244 —2 —3 180 —3 —2 400 —2 —2 753 —2 19 888 19 —5 933 —5 23 95223 24 94924 —2 400 —2 —5 600—5 —11 821 —11

43 38 34 —12 157 731 142 709 395 2005 —136 —150 116 1 kapital 218 2 218 2 166 1 1 873 1 2 520 2 7 035 7 1 852 1 3 585 3 3 585 3 2 3602 017 12 142 —1 771 —1 133 23 —1 445 —1 17 078 17 16 081 16 —2 400 —2 —5 600—5 —5 600—5 —6 106—6 20 05320 Fritt egetFritt —11 827 —11 —11 607 —11 —11 729 —11 —17 835 —17

— — — — — — — — — — fond 1 286 1 1 2861 2861 Reserv-

— — — — — — — — — —

Aktie- kapital 6 585 6 6 5856 5856

rets kassaflöderets en löpandeen verksamheten inansieringsverksamheten nvesteringsverksamheten nternttillfördamedel Moderbolagets förändring i eget kapital eget Moderbolagetsi förändring BeloppMSEKi Ingåendebalans2004 tillgångaråretsslutvid erhållenoch754) tillränta (1 MSEK Betald519 uppgickränta2 till 071). (1 MSEK Betald806(842).MSEK015 skattuppgick 3 till Utbetaldutdelningaktieägare till Kassaflöde finansieringsverksamhetenfrån Å Kassa,liknandebankoch tillgångar Kassa,liknandebankoch tillgångar vid åretsbörjan kassaflödeÅrets Kassa,liknandebankoch Försäljningmateriellaav anläggningstillgångar Försäljningaktierandelarochav Kassaflöde investeringsverksamhetenfrån Kassaflöde finansieringsverksamhetenföre F Upptagna lån Erhållnakoncernbidrag Kassaflödeförändringar från av rörelsetillgångarrörelseskulderoch Kassaflöde löpande den från verksamheten I intresseföretag koncernföretag, i Investeringar andralångfristigaoch värdepappersinnehav Investeringarmateriellai och immateriellaanläggningstillgångar Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: i ingår ej som poster för Justeringar Skattekostnad Bokslutsdispositioner Avskrivningar Utdelningsbetingatkoncernbidrag Förändringskatteskuldskattefordrani och Orealiseradevalutakurseffekter avsättningarÖkningav Övrigt kapitalet 131 700 000700aktierkvotvärdet tillSEK. 50 kapitalet 131 Moderbolagetskassaflödesanalys BeloppMSEK,januari—31decemberi 1 D I resultatÅrets Utdelningaktieägaretill Koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidraggrundav på Fusionsresultat resultatÅrets Utgåendebalans2005 december 2005omfattade31 den Perregistrerade det aktie Utdelningaktieägaretill Koncernbidrag Skatteeffekt koncernbidraggrundav på Fusionsresultat resultatÅrets Utgåendebalans2004

— 1 0 —5 22 ende 728 263 563 449 280 963 445 464 2004 2004 2004 2004 Utgå- balans 6 415 6 1 121 1 2 018 2 1 371 1 1 571 1 1 733 1 1 737 1 2 733 2 1 295 1 2 3842 —1 263 —1 14 978 14 — — — — — 2 —1 74 —3 —4 25 —11 414 351 362 709 444 2005 2005 2005 2005 —186 —842 518 3 737 1 2 494 2 1 047 1 Avsätt- 6 037 6 1 8531 lösning(—) ning/Upp-

— ende 963 842 Ingå- 464 balans 371 1 733 2 6 601 6 1 295 1

14 269 14

esultat från andelar i koncernföretag i andelar från esultat äntekostnader esultat från andra från esultat esultat från andelar i intresseföretag i andelar från esultat R och obeskattade reserverobeskattade och Bokslutsdispositioner och liknande resultatposter liknande och R och liknande resultatposter liknande och Övriga ränteintäkter Övriga långfristiga värdepappersinnehavlångfristiga R R

ot 13 13 ot 14 ot 15 ot ot 10 10 ot 11 ot 12 ot umma umma umma umma umma Periodiseringsfond—05 Tax Periodiseringsfond—06 Tax S N Ränteintäkterdotterbolagfrån Andraränteintäkter Valutakursvinster S N Räntekostnaderdotterbolagtill Andraräntekostnader Valutakursförluster S N Avskrivningarplanutöver Periodiseringsfond—00 Tax Periodiseringsfond—01 Tax Periodiseringsfond—02 Tax Periodiseringsfond—03 Tax Periodiseringsfond —04 Tax N Utdelningar Nedskrivningar Realisationsresultatförsäljningarvid S N helhetsinutdelningar i Avserintresseföretag från(23). MSEK 26 N Utdelningar Nedskrivningar Realisationsresultatförsäljningarvid S - 1 9 - - 97 58 - 311 717 742 752 2004 2004 2004 2004 6 631 6 2 186 2 17 132 17 —2 058 —2 28 104 28 24 960 24 26 04626 26 04626 26 04626 2 8 60 321 721 731 739 100 2005 2005 2005 2005 2 253 2 6 834 6 —2 262 —2 17 656 17 105 29 25 723 25 26 84326 26 84326 26 84326

ettoomsättning vskrivningar örsäljning och inköp inom koncernen inom inköp örsäljningoch

A F N

ot 9 ot ot 8 Övriga rörelsekostnader Övriga 8 ot ot 7 Övriga rörelseintäkter Övriga 7 ot ot 6 Kostnader för sålda produktersålda för Kostnader 6 ot ot 5 ot ot 4 ot

ettoomsättningrörelsegrenper ettoomsättning ettoomsättninggeografisktper område umma umma umma Försäljningskostnader Administrationskostnader S N Kostnadersåldaprodukterför luster vid försäljninglustervidanläggningstillgångar av rörelserelatesamt valutakursförluster.rade N Övrigarörelsekostnader innefattar huvudsakligen realisationför Övrigarörelseintäkter innefattar huvudsakligen realisationsvin försäljningvidsteranläggningstillgångar, av hyresintäkter,försäk ringsersättningarrörelserelateradesamt valutakursvinster. 191 MSEK (210) samt fastighetsskattersamt (233). MSEK(210) MSEK260med 191 N N Direktakostnader inkluderar produktionsskatter -avgiftermedoch Av moderbolagets Av försäljningsintäktertotala inköpskostnaderoch inköpen,av affärer försäljningen av (51) 52% och (11) 9%avser andramedföretaginomkoncernen. S N Elproduktion Elmarknad Värme Övrigt N Tyskland Polen Övriga S N Norden Omsättninginklusivepunktskatter Punktskatter N N Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets vattenfall årsredovisning 2005 106 vattenfall årsredovisning 2005 107

0 0 1 3 0 —3 38 - 0,1 3,3 0,5 —14 414 —39 431 —38 2004 2004 —5,2 —6,3 20,3 28,0 20,4 —376 —341

Summa 0 0 0 —9 80 1,1 1,0 161 414 6,4 166 270 655 2005 2005 —2,6 —3,2 30,1 —376 —104 —0,3 28,0 30,4 —385

— — — 0 1 —3 61 —5 25 64 —32 —25 —36 2004

— — — — — 0 —2 61 61 23 —36 —23 Hyresrätteroch —38 2005 liknanderättigheter — — — 0 3

—7 13 2 —13 —14 354 340 2004 —323 —327

1 — — — — 4 0 —7 10 —10 340 344 2005 Koncessioneroch —327 —334 liknanderättigheter — — — — — — — 0 0 13 13 —13 —13 2004 Skattekostnadenligt moderbolagets resultaträkning exklusive redovisad uppskjutenförhållandeskatti resultatettill bokslutsdispositionerföre och skatter. resultatetbokslutsdispositionerföre skatter.och Skattekostnadenligt moderbolagets resultaträkning förhållandei till ffektivskattesats Skillnadenmellannominell svenskskattesats effektivochskatte satsförklarasföljandepå sätt: Procent inkomstskattesatsSvensk Bokslutsdispositioner tidigareJusteringskattförperioder av Schablonräntaperiodiseringsfonder skattepliktigaEj intäkter avdragsgillaEj kostnader Övrigt E Skattesats,aktuellskatt 1) 2)

Goodwill — — — — — — — 0 0 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets 5 13 13 —13 —13 2005 - 2004 2 335 2 2 3402 — — — — — — — — — 0 0 0 0 18 2004 2005 1 855 1 1 873 1 — — — — — — 0

76 för utvecklingför —71 161 166 237 237 2005 Aktiveradeutgifter

katter mmateriella anläggningstillgångarmmateriella S I ot 17 17 ot ot 16 16 ot nskaffningsvärden ckumulerade avskrivningar enligt plan enligt avskrivningar ckumulerade umma Försäljningar/Utrangeringar Omklassificeringar avskrivningar ackumulerade Utgående Utgåendeplanenligt restvärde plan utöver avskrivningar Ackumulerade Bokförtvärde Investeringar Försäljningar/Utrangeringar Omklassificeringar Utgåendeackumulerade anskaffningsvärden A Ingåendeavskrivningar avskrivningarÅrets N A Ingåendeanskaffningsvärde ränta på periodiseringsfonderpåränta (0). MSEK uppgår61 till Uppskjutenskatt S aktuellkostnadÅretsförskatthänförlig tidigare resultattill års Uppskjuten skattefordran(—52). MSEK uppgår enligt—396 till balansräkningenSkatteskuld aktuell (81). MSEK uppgår63 till Skatteeffekten280).schablon av (1 MSEK skatt uppgår156 till N redovisadeDen skattekostnaden fördelasenligt följande: Aktuellskatt — — — 2 0 —1 —7 —2 —4 55 58 162 2004 2004 —713 —783 —207 1 867 1 1 427 1 20 161 20 14 078 14 30 299 30 33 384 33 —6 083 —6

—11 882 —11 —13 223 —13

Summa 0 0 2 162 242 2005 —722 —258 1 284 1 19 413 19 33 114 33 —6 311 —6 13 102 13 —1 458 —1 33 384 33 Andralångfristiga — — — 7 —13 701 —13 —13 223 —13 —2 37 55 värdepappersinnehav

—23 2005 — — — — — — — 0 —16 497 454 2004 —434 1 418 1 1 919 1 1 919 1 1 919 1

— — — — — — — 0 Pågående —4 —65 nyanläggningar 2005 — — — — — 2 1 919 1 1 270 1 1 224 1 1 224 1 1 224 1 —1 896 —1 538 540 2004

— — — 5 9 —7 13 15 35 —13 —16 176 170 —30 2004 —136 —141 Andelari

intresseföretag — — — — — — — 0 1 —7 12 21 —4 33 —13 176 —33 —23 166 540 2005 2005 och installationeroch —141 —133 Inventarier,verktyg 331 10 10 860 10

— —7 14 145 389 2004 —184 —465 —647 1 120 1 1 181 1 7 234 7 13 528 13 14 867 14 —6 659 —6 —7 633 —7 —6 053 —6 — 2 —2

2004 — — — 2

—977 - 2 244 2 —1 266 —1 138 - 532 40 953 236 869 40 53340 2005 —470 —946 Maskinerandraoch 7 147 7 2004 tekniskaanläggningar 15 112 15 —7 633 —7 14 867 14 —6 278 —6 —7 965 —7 20 973 20 34 067 34 55 04055

Andelari — — — — 2 —7 45 koncernföretag

237 1 2004 — — — —129 —235 16 147 16 —11 10 973 10 973 10 —5 087 —5 16 422 16 —5 449 —5 —56 2005 276 1

742 41 40 533 40 — — — — 2 och markoch Byggnader —9 83 684 2005 2005 —239 —485 16 612 16 16 422 16 11 009 11 009 11 —5 449 —5 —5 603 —5 970 20 55 359 55 34 38934

1

1 ktier och andelar och ktier ndelar i koncernföretag, intresseföretag koncernföretag, i ndelar A A och andra långfristiga värdepappersinnehavlångfristiga andra och

mark och fallrätter uppgående till 6 618 MSEK (6 695), vilka inte är förevilkaär695),markfallrätterinteoch MSEK(6 uppgående 618 6 till avskrivning.förmål  anskaffningsvärdenI byggnaderför markochingår anskaffningsvärde för ot 19 19 ot ot 18 Materiella anläggningstillgångarMateriella 18 ot omstruktureringarinomkoncernen. Lämnadeaktieägartillskott försäljningaroch hänförhuvudsakligensig till ot 20 ot

nskaffningsvärden umma axeringsvärdensvenskafastigheter)(avser

avskrivningar utöver plan utöver avskrivningar värde Bokfört avskrivningar restvärde planenligt Utgående Ackumulerade Årets avskrivningar Årets Försäljningar/Utrangeringar Omklassificeringar ackumulerade Utgående Ackumulerade avskrivningarenligtplan avskrivningar Ingående anläggningar Infusionerade Försäljningar/Utrangeringar Omklassificeringar ackumulerade Utgående anskaffningsvärden Infusionerade anläggningar Infusionerade Investeringar pågående från Omföring nyanläggningar Utgåendebalans Försäljningar Omklassificeringar Fusioneradeaktieinnehav Nedskrivningar Ingåendebalans Investeringar/köp Lämnadeaktieägartillskott N Taxeringsvärdenåsättsledningarinte transformatorstationer. och Byggnader Mark S T 1) 1) A anskaffningsvärde Ingående N Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets För en specifikation över moderbolagets aktier och andelar i koncern i andelar och aktier moderbolagets över specifikation en För se värdepappersinnehav långfristiga andra och intressebolag företag, 23—25. Noter koncernens N 1) 1) vattenfall årsredovisning 2005 108 vattenfall årsredovisning 2005 109 — 10 76 10 30 86 - —14 310 132 148 2004 2004 2004 2004 1 493 1 2 818 2 2 5082 2 6062 - —2 596 —2 — 0 120 120 692 fordringar 2005 2005 2005 1 530 1 617 2 134 2 2 826 2 617 —2 Andralångfristiga —7 —2 122

261 148 2005

12 —14 2004 —117

1 9091 7901

1 Fordringar 1 hos intresseföretaghos —49 441 2005 vsättningar ångfristiga räntebärande skulderräntebärandeångfristiga ångfristiga icke räntebärande skulderräntebärande icke ångfristiga 2 183 2 1 790 1 A L L

Skuldenkoncernföretagtillhuvudsak i avserlångfristig upplå Upplåningenväsentligtalltutländsk i valutasäkrad.valutai är ot 26 ot 27 ot skulderräntebärandeKortfristiga 28 ot ot 25 ot vsättningaråretsslutvid umma umma A registreradePRIDäravav 1) uppgifter N 398) (40 MSEKkoncernföretag700 helhetskulder till58 sin i Avser förfallerbetalning till923) än mer efter (8 MSEK 615 vilka18 av år. fem VattenfallAB.Treasuryningfrån N Skulderkoncernföretagtill Övrigaskulder S Skulderkoncernföretagtillhuvudsak i avserlångfristig tillskuld Forsmarks sistKraftgruppkraftavgifter.För för flera med AB nämndaenligtöverenskommelseskaskuld mellandelägarna ränta skuldbeloppet.påutgå inte Övriga skulder förfallerMSEKAv 333 år. betalningtillfem (78)än mer efter N 251). helhet(5MSEK sinskulder383koncernföretag till i Avser 10 N Avsättningarpensionerför Personalrelateradeavsättningar pensionerannatän för S Pensionsåtaganden pensionsfonderKapitalAvgår:i — — 313 2004 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets — — — —

4 022 4 4 335 4 - 10 20 110 516 158 100 278 844 2004 2004 2004 2 678 2 2 028 2 1 803 1 1 4801 1 4801 31 111 31 23 122 23 Fordringar 9 1 10 47 75 55 28 20 36 — hos koncernföretaghos 163 154 296 2005 2005 2005 717 2 260 1 839 1 4 209 4 2 0862 2 0862 2005 —279 421 34 316 4 43 48843 4 335 4

arulager ordringar hos koncernföretag, intresseföretag koncernföretag, hos ordringar V och andra långfristiga fordringarlångfristiga andra och F

ot 24 Kassa, bank och liknande tillgångarliknande och bank Kassa, 24 ot ot 23 Kortfristiga fordringarKortfristiga 23 ot ot 22 ot ot 21 21 ot umma umma umma till 30 892 MSEK (22 533), vilka i balansräkningenvilkai 533), (22MSEKredovisas 892 som30 till kortfristigafordringar koncernföretag.hos Moderbolagets externa kassa-banktillgodohavandenoch (142). MSEK360uppgår 2 till Upplupnaövrigtintäkter, S N Moderbolagetskassa-banktillgodohavandenoch förvaltasdot av terbolagetkoncernkontoMedelVattenfallAB.Treasurypå uppgick Specifikationförutbetalda av kostnader upplupnaoch intäkter: Förutbetaldaförsäkringskostnader Förutbetaldakostnader,övrigt Förutbetaldakostnader upplupnaoch elintäkter, Kundfordringar Fordringarkoncernföretaghos Fordringarintresseföretaghos Övrigafordringar Förutbetaldakostnader upplupnaoch intäkter S Torv Biobränslen Materialreservdelaroch S N N Utsläppsrätter Olja Kol Gasol Ingåendebalans Nytillkomnafordringar Erhållnabetalningar Omklassificeringar Utgåendebalans N 3 17 13 14 37 40 0,9 761 712 - 508 2004 2004 2004 (197) 3 779 3 4 436 4 1 452 1 1 220 1 1 4491 Summa 18 519 18 51 665 51 79 251 79

13 14 36 48 0,9 677 223 2005 182 9 377 5

122 95 20 797 20 58 991 58 1

501 426 927 494 495 2005 (194) Kvinnor

2 Män 955 957 reasurysutlåning:

T 3 2005 ventualförpliktelser 1 109 1 1 106 1 Summa (ansvarsförbindelser) E

attenfall

V Vattenfall AB har som säkerhetdotterbolagetsomharför Vattenfall AB Vattenfall koncernensäven 43.SeNot för dotterbolagtill intressebolagtill externupplåning dotterbolagför externupplåning andrabolagför underborgen Antalförpliktelser EffektMW EnergileveranserTWh/år ot 31 31 ot ndra eventualförpliktelserndra umma

Av moderbolaget Av tecknadeeventualförpliktelser dotavsersom fullgörande900).terbolag088För(78 MSEK uppgick av 91 till VattenfallAB:sförpliktelserTreasury tecknatVattenfallABhar borgen. GmbH:sEuropeTrading energihandel utställt garantierett till 256). (1 MSEKmotsvarande 951 MEUR4 (140) 525 av värdetotalt balansdagenPå dessagarantiervar ianspråktagna 271 cirkamed inkluderatärdevilket i motsvarande(124) MSEK 558 2 MEUR(14) redovisadeeventualförpliktelserna. N Borgensåtagande varav: Kärnavfallsfonden Kontraktsgarantier Övrigagarantier S A Ersättnings-frikraftleveranser:och Engrosleveranser — 296 296 - 1 9 Kvinnor - 19 32 27 22 20 247 578 533 534 834 834 2004 2004 2004 8 179 8 10 161 10 — 6

37 29 3 215 352 287 629 860 606 860 2005 2005 2005 Män 813 810 2 246 2 2 2462 013 12 174 14

1

ndra kortfristiga icke icke kortfristiga ndra taganden enligt konsortialavtalenligttaganden tällda säkerheter tällda S räntebärande skulderräntebärande A Å

verkställandedirektörer verkställandeviceoch direktörer. Bolagets ute ståendepensionsförpliktelser dessa tilluppgår MSEK44(41). till Av pensionskostnader Av MSEK(7)gruppenavser8 nuvarande tidigareoch ot 33 Medelantal anställda och personalkostnaderoch anställdaMedelantal 33 ot ot 32 32 ot ot 30 ot ot 29 ot

umma umma umma umma umma Ingen av styrelsensIngenav ledamöter erhåller pensionsförmån anledmed styrelseuppdraget.ningav S 1) Personalkostnader andraLönerersättningaroch Socialakostnader pensionskostnader)(varav Sverige Övrigaländer S Medelantalanställda N N koncernensSe 44.Not S bankspärradePå medelsom säkerhethandelPoolNordförpå Övrigt N Förutbetaldaintäkteroch upplupnakostnader,el Förutbetaldaövrigtintäkter, S Upplupnapersonalrelaterade kostnader Upplupnakostnader,övrigt och förutbetaldaoch intäkter S Specifikation upplupna av kostnader förutbetalda och intäkter: Skulderkoncernföretagtill Skulderintresseföretagtill Övrigaskulder Upplupnakostnader Förskottkunderfrån Leverantörsskulder N Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets vattenfall årsredovisning 2005 110 vattenfall årsredovisning 2005 111

3 6 1 1 5 7 6 41 47 43 39 34 712 - 267 238 709 2004 2004 ­ —175 leasing Summa

Operationell

3

693 696 Övriga 1 1 1 1 1 1 5 7 1 5 6 6 8 anställda —4 2005 leasing Finansiell

1 — 16 16

direktörer och verkställandeoch Styrelseledamöter

1

0 ransaktioner med närståendemedransaktioner T Upplysningar om revisionsarvodenUpplysningarom med mera med 501 501 2005 Summa Anskaffningsvärdettillgångarav redovisade underOperationell Anläggningarnaklassificeras enligt gängse principer, baserat på  hänförligaär MSEK(3) konsultationertillCirka3 beträffande utlands stationeradpersonal. ot 38 ot ot 37 37 ot umma umma umma agstadgadrevision easingintäkter

S 1) N koncernensSe 49. Not den fasta intäktsdelenfastaden leasing.för 219). (1 MSEK decemberleasing016 uppgick 20051 till31 per Ackumuleradeoch avskrivningar(—342) MSEK uppgick—341 till ackumuleradeUnderharåret nedskrivningar (—30). MSEK —30 till antalanläggningarett dotterbolag.ettsåltstill betalningarFramtidaanläggningar dennaav typför fördelarsig enligtföljande: 2006 2007 2008 2009 2010 senareoch 2011 FinansiellaAvgår: intäkter S N L Young Ernst& Riksrevisionen S Övrigaarvoden Young Ernst& PricewaterhouseCoopers L driverägerenergianläggningarochVattenfallAB kund.Intäktenåt täckandekapitalför delav fast en delar, tvåbestårkund frånav kostnaderbaseradrörligmängdendelenpå och levererad media.

Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter inkl rapporter finansiella Moderbolagets - - - - — 12 10 22 86 90 4,7 4,0 3,4 3,3 3,4 6,6 - 2004 2004 49,0 477 477 leasing Övriga anställda Operationell Män,%

85 90 4,1 3,6 3,4 3,4 5,3 6,3 nenssvenska del Vattenfallkoncer- 2005 2005 43,8

1 — 24 24

— — 0 14 10 7,1 4,9 2,3 4,0 3,3 4,2 41,0 2004 2004 leasing direktörer

Finansiell

Kvinnor,% och verkställandeoch VattenfallAB Moderbolaget 15 10 Styrelseledamöter 2,9 2,2 3,4 3,5 4,5 6,2 2005 2005 38,6

jukfrånvaro easing S L Könsfördelning bland Könsfördelning ledande befattningshavareledande

2 I summalönerI andraoch ersättningar styrelseledamötertill verkstäloch landedirektörer ingårtantiemMSEK (2). med8 sesuppleanterverkställandeviceoch direktörer samttidigare styrelsele damöter,styrelsesuppleanter, verkställande direktörer verkstälviceoch landedirektörer. Medstyrelseledamöter verkställandeoch direktörer styrelavsesäven ot 36 ot ot 35 ot ot 34 ot för åldersgruppenför åldersgruppenför åldersgruppenför 29 år och yngreochår 29 30—49år äldreochår 50 umma umma easingkostnader S kostnaderÅretstillgångarleasing förmoderbolagetav för uppgick (11). MSEK 11 till N L betalningsåtagandenFramtida december leasing2005för31 per kontrakthyreskontraktoch fördelarenligtsigföljande: 2006 2007 Könsfördelningbland styrelseledamöter Könsfördelning blandövrigaledande befattningshavare som varat i 60 dagar 60 i varat som mer eller N — för män för — — — — Andelensjukfrånvaronav Sjukfrånvaro i procent av sammanlagdSjukfrånvaroprocentav i ordinarie arbetstid under året.hela sjukfrånvaro Total Sjukfrånvaro: kvinnorför — N

Sverige Övrigaländer Lönerandraochersättningar För förmånerledandeFörtill befattningshavare se inomVattenfallAB koncernens45.Not S 1) 2) Förslag till vinstdisposition, Revisionsberättelse

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt diga investeringar eller att fullgöra sina förpliktelser på kort och 16 080 834 124 kronor. lång sikt. Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinstmedlen Föreslagen utdelning har heller ingen väsentlig påverkan på för disponeras på följande sätt: bolaget viktiga nyckeltal. Mot bakgrund av det ovanstående finner styrelsen förslaget till aktieägarna utdelas kronor 5 800 000 000 om vinstutdelning om 5 800 000 000 kronor noga övervägt och överföres till ny räkning 10 280 834 124 försvarligt. Styrelsen finner vidare att den föreslagna utdelningen 16 080 834 124 följer ramarna för fastställd utdelningspolicy (Se sidan 7).

Förslaget till utdelning motsvarar utdelning med 44,04 kronor per Styrelsens och verkställande direktörens försäkran aktie. vid undertecknande av årsredovisningen för år 2005 Vi försäkrar att årsredovisningen, såvitt vi känner till, är upprät- Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 § tad i överensstämmelse med god redovisningssed, att lämnade Baserat på bolagets och koncernens starka finansiella ställning, uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och att inget av goda resultat och starka kassa finner styrelsen i bolaget att den väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning bild av bolaget som skapats av årsredovisningen. av bolagets eller koncernens förmåga att göra eventuella nödvän-

Stockholm den 22 februari 2006

Dag Klackenberg Ordförande Maarit Aarni Carl-Gustaf Angelin Johnny Bernhardsson Christer Bådholm

Ronny Ekwall Peter Lindell Hans-Olov Olsson

Lone Fønss Schrøder Anders Sundström

Lars G Josefsson Verkställande direktör och koncernchef

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Vattenfall AB och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade infor- Org.nr 556036-2138 mationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bok- underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvalt- väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna ning i Vattenfall AB för år 2005. Det är styrelsen och verkställande bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upp- styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har rättandet av årsredovisningen samt för att internationella redo- handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller visningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovis- bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för ningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. våra uttalanden nedan. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernre- Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis- dovisningen omfattande sidorna 64—112 samt förvaltningen på ningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och grundval av vår revision. ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncern- Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redo- Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med visningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovis- hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovis- ningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felak- ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisning- tigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen ens och koncernredovisningens övriga delar. för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 22 februari 2006

Ernst & Young AB Per Redemo Lars Träff Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Riksrevisionen

112 Nyckeltal, definitioner

Definitioner och beräkningar av nyckeltal Förekommande värden avser koncernen 2005. Belopp i MSEK där inte annat anges.

EBIT Earnings Before Interest and Tax (Rörelseresultat). Räntetäckningsgrad exkl jämförelsestörande poster, ggr Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster plus EBITDA Earnings Before Interest, Tax, Depreciation and Amor- finansiella intäkter exkl diskonteringseffekter hänförbara tisation (Rörelseresultat före räntor, skatter, avskrivningar och till avsättningar samt avkastning från Kärnavfallsfonden 26 465 nedskrivningar). Finansiella kostnader exkl diskonteringseffekter FFO Funds From Operations (Internt tillförda medel). hänförbara till avsättningar 3 161 Jämförelsestörande poster Realisationsvinster respektive 8,4 realisationsförluster i aktier och andra anläggningstillgångar av Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr engångskaraktär samt för år 2004 även omstruktureringskostna- Internt tillförda medel (FFO) plus finansiella kostnader der vilka enligt Swedish GAAP då redovisades mot upplösning av exkl diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar 34 547 negativ goodwill. Som jämförelsestörande post redovisas för 2005 Finansiella kostnader exkl diskonteringseffekter även den ersättning som erhålls från svenska staten för stängning- hänförbara till avsättningar 3 161 en av Barsebäck 2 samt hithörande kostnader för nedskrivning av 10,9 tillgångar. Kassaflödesräntetäckningsgrad netto, ggr Nettotillgångar Balansomslutning med avdrag för ej räntebärande Internt tillförda medel (FFO) plus finansiella poster skulder, avsättningar, räntebärande fordringar, medel i Kärnav- exkl diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar fallsfonden, kassa, bank och liknande tillgångar samt kortfristiga samt avkastning från Kärnavfallsfonden 32 826 placeringar. Finansiella poster exkl diskonteringseffekter hänförbara Nettoskuld Räntebärande skulder minus långfristiga lån till mino- till avsättningar samt avkastning från Kärnavfallsfonden 1 440 ritetsägare i utländska dotterbolag och kassa, bank och liknande 22,8 tillgångar samt kortfristiga placeringar. Soliditet, % Rörelsemarginal, % Eget kapital 88 466 Rörelseresultat (EBIT) 27 730 Balansomslutning minskad med räntearbitrageaffärer 330 421 Nettoomsättning 129 158 26,8 21,5 Skuldsättningsgrad, netto, ggr Rörelsemarginal exkl jämförelsestörande poster, % Nettoskuld 64 343 Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 24 744 Eget kapital 88 466 Nettoomsättning 129 158 0,73 19,2 Nettoskuld/nettoskuld plus eget kapital, % Nettomarginal, % Nettoskuld 64 343 Resultat före skatter 26 319 Nettoskuld plus eget kapital 152 809 Nettoomsättning 129 158 42,1 20,4 Räntebärande skulder/räntebärande skulder Nettomarginal exkl jämförelsestörande poster, % plus eget kapital, % Resultat före skatter exkl jämförelsestörande poster 23 325 Räntebärande skulder 78 663 Nettoomsättning 129 158 Räntebärande skulder plus eget kapital 167 129 18,1 47,1 Avkastning på eget kapital, % Internt tillförda medel (FFO)/räntebärande skulder, % Årets resultat hänförbart till aktieägare i moderbolaget 19 235 Internt tillförda medel (FFO) 31 386 Ingående eget kapital hänförbart till Räntebärande skulder 78 663 aktieägare i moderbolaget exkl säkringsreserv 72 994 39,9 26,4 Internt tillförda medel (FFO)/nettoskuld, % Avkastning på eget kapital exkl Internt tillförda medel (FFO) 31 386 jämförelsestörande poster, % Nettoskuld 64 343 Årets resultat hänförbart till aktieägare i moderbolaget 48,8 exkl jämförelsestörande poster 16 081 Rörelseresultat före avskrivningar/finansnetto, ggr Ingående eget kapital hänförbart till Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 42 542 aktieägare i moderbolaget exkl säkringsreserv 72 994 Finansiella poster exkl diskonteringseffekter hänförbara 22,0 till avsättningar samt avkastning från Kärnavfallsfonden 1 440 Avkastning på nettotillgångar, % 29,5 Rörelseresultat (EBIT) plus diskonteringseffekter Rörelseresultat före avskrivningar/finansnetto hänförbara till avsättningar 25 670 exkl jämförelsestörande poster, ggr Vägt medelvärde av årets nettotillgångar 143 001 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 18,0 exkl jämförelsestörande poster 39 556 Avkastning på nettotillgångar exkl Finansiella poster exkl diskonteringseffekter hänförbara jämförelsestörande poster, % till avsättningar samt avkastning från Kärnavfallsfonden 1 440 a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Rörelseresultat (EBIT) exkl jämförelsestörande poster 27,5 plus diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar 22 684 Fritt kassaflöde Vägt medelvärde av årets nettotillgångar 143 001 Kassaflöde från den löpande verksamheten 24 423 15,9 Förnyelseinvesteringar 10 082 Räntetäckningsgrad, ggr 14 341 Rörelseresultat (EBIT) plus finansiella intäkter exkl diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar samt avkastning från Kärnavfallsfonden 29 451 Finansiella kostnader exkl diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar 3 161 9,3

113 Flerårsöversikt

Flerårsöversikt

IFRS Swedish GAAP Belopp i MSEK 2005 2004 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Resultaträkningsposter Nettoomsättning 129 158 113 366 113 366 111 935 101 025 69 003 31 695 27 754 27 957 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 42 542 32 386 31 453 24 878 24 855 18 250 12 165 9 866 9 860 Rörelseresultat (EBIT) 27 730 17 112 19 607 15 296 13 363 9 959 6 688 5 515 6 067 Rörelseresultat (EBIT)1 24 744 19 327 18 788 15 033 12 916 8 822 4 969 5 515 6 067 Finansiella intäkter 3 810 2 969 1 772 2 267 3 010 2 232 1 037 542 288 Finansiella kostnader —5 221 —5 467 —4 020 —5 203 —6 386 —4 737 —2 536 —1 760 —1 907 Resultat före skatter 26 319 14 614 17 359 12 360 9 987 7 454 5 189 4 297 4 448 Årets resultat 20 518 9 604 12 348 9 529 8 224 5 287 3 432 2 897 2 632 — varav hänförbart till aktieägare i moderbolaget 19 235 8 944 11 776 9 123 7 566 4 190 2 970 2 538 2 664 — varav hänförbart till minoritetsintressen 1 283 660 572 406 658 1 097 462 359 —32

Kassaflödesposter Internt tillförda medel (FFO) 31 386 24 302 24 159 18 804 17 106 13 148 5 830 6 224 6 758 Fritt kassaflöde 14 341 15 684 15 684 11 606 10 820 5 478 3 050 1 326 4 320

Balansräkningsposter Kassa, bank och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar 14 074 13 616 13 616 14 647 15 473 10 340 7 543 4 860 4 439 Eget kapital 88 466 83 108 62 316 52 506 45 129 39 578 35 374 33 347 32 325 — varav hänförbart till aktieägare i moderbolaget 78 122 72 994 53 128 43 127 35 169 20 498 30 389 30 875 30 112 — varav hänförbart till minoritetsintressen 10 344 10 114 9 188 9 379 9 960 19 080 4 985 2 472 2 213 Räntebärande skulder 78 663 73 013 73 013 85 631 94 838 88 723 50 854 32 275 27 876 Nettoskuld 64 343 55 411 55 411 66 890 75 207 55 736 43 311 27 415 23 437 Räntebärande avsättningar 47 691 45 491 — — — — — — — Icke räntebärande skulder och avsättningar 115 601 83 593 112 398 117 449 126 349 111 662 24 046 18 569 20 942 Nettotillgångar, vägt medelvärde 143 001 134 125 123 423 124 229 127 479 100 701 74 968 60 395 57 253 Balansomslutning 330 421 285 205 256 915 264 965 276 276 259 043 115 259 86 663 83 356

Nyckeltal (% där ej annat anges) Rörelsemarginal 21,5 15,1 17,3 13,7 13,2 14,4 21,1 19,9 21,7 Rörelsemarginal1 19,2 17,0 16,6 13,4 12,8 12,8 15,7 19,9 21,7 Nettomarginal 20,4 12,9 15,3 11,0 9,9 10,8 16,4 15,5 15,9 Nettomarginal1 18,1 14,8 14,6 10,8 9,4 9,2 10,5 15,4 15,9 Avkastning på eget kapital 26,4 13,7 22,4 20,2 19,1 11,8 8,9 7,9 8,5 Avkastning på eget kapital1 22,0 15,6 21,4 19,8 18,3 10,3 4,2 7,8 8,6 Avkastning på nettotillgångar 18,0 11,6 15,9 12,3 10,5 9,9 8,9 9,1 10,6 Avkastning på nettotillgångar1 15,9 13,3 15,2 12,1 10,1 8,8 6,6 9,1 10,6 Räntetäckningsgrad, ggr 9,3 5,3 5,3 3,4 2,6 2,6 3,0 3,4 3,3 Räntetäckningsgrad, ggr1 8,4 5,9 5,1 3,3 2,5 2,3 2,3 3,4 3,4 Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr 10,9 8,0 7,0 4,6 3,7 3,8 3,3 4,5 4,5 Kassaflödesräntetäckningsgrad, netto, ggr 22,8 11,8 11,7 7,4 6,1 6,3 4,9 6,1 5,2 Soliditet 26,8 29,1 27,8 23,4 20,0 22,7 35,4 42,3 42,2 Skuldsättningsgrad 0,73 0,67 0,77 1,08 1,37 0,95 1,07 0,77 0,68 Nettoskuld/nettoskuld plus eget kapital 42,1 40,0 43,7 51,9 57,7 48,7 51,8 43,4 40,4 Räntebärande skulder/räntebärande skulder plus eget kapital 47,1 46,8 50,5 58,0 63,2 60,1 55,8 46,4 41,0 Internt tillförda medel (FFO)/ räntebärande skulder 39,9 33,3 33,1 22,0 18,0 14,8 11,5 19,3 24,2 Internt tillförda medel (FFO)/nettoskuld 48,8 43,9 43,6 28,1 22,7 23,6 13,5 22,7 28,8 Rörelseresultat före avskrivningar/ finansnetto, ggr 29,5 14,4 14,0 8,5 7,4 7,3 8,1 8,1 6,1 Rörelseresultat före avskrivningar/ finansnetto, ggr1 27,5 15,4 13,6 8,3 7,2 6,9 6,4 7,9 6,1

Övriga uppgifter a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Utdelning till aktieägare i moderbolaget 5 8002 5 600 5 600 2 400 1 675 1 030 990 1 500 1 500 Investeringar 24 497 12 731 12 601 11 356 39 932 43 443 23 840 7 916 4 528 Elförsäljning, TWh 200,3 186,4 186,4 184,2 188,3 149,9 83,1 86,9 83,8 Medelantal anställda 32 231 33 017 33 017 35 296 34 248 23 814 13 123 7 991 7 996

1) Exkl jämförelsestörande poster arna nästan tredubblades under samma tid. Rörelseresultatet 2) Föreslagen utdelning. har ökat från 6,7 miljarder SEK år 2000 till 27,7 miljarder SEK år 2005 främst tack vare ett mycket framgångsrikt integrations- och Kommentarer konsolideringsarbete men även tack vare en effektiv prissäkring Sedan 2000 har Vattenfalls omsättning mer än fyrdubblats, ett (hedging) av elproduktionen. Under 2004—2005 har även de resultat av förvärven av de stora tyska energibolagen HEW, Bewag, högre marknadspriserna på el, framför allt i Tyskland, medverkat Veag och Laubag samt de polska bolagen EW och GZE. Tillgång- till högre omsättning och resultat. 114 Kvartalsöversikt

Kvartalsöversikt

2005 2004 Belopp i MSEK (IFRS) Kvartal 4 Kvartal 3 Kvartal 2 Kvartal 1 Kvartal 4 Kvartal 3 Kvartal 2 Kvartal 1 Resultaträkningsposter Nettoomsättning 37 280 27 550 29 292 35 036 32 405 23 890 25 261 31 810 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 14 183 6 770 8 943 12 646 8 432 5 477 7 299 11 178 Rörelseresultat (EBIT) 10 264 3 266 4 981 9 219 3 790 2 062 3 619 7 641 Rörelseresultat (EBIT)1 7 264 3 276 5 008 9 196 5 001 2 621 3 764 7 941 Finansiella intäkter 1 903 771 592 544 1 289 624 617 439 Finansiella kostnader —1 494 —1 218 —1 375 —1 134 —1 438 —1 203 —1 524 —1 302 Resultat före skatter 10 673 2 819 4 198 8 629 3 641 1 483 2 712 6 778 Periodens resultat 10 175 1 857 2 917 5 569 2 172 873 1 666 4 893 — varav hänförbart till aktieägare i moderbolaget 9 444 1 814 2 793 5 184 1 904 990 1 525 4 525 — varav hänförbart till minoritetsintressen 731 43 124 385 268 —117 141 368

Kassaflödesposter Internt tillförda medel (FFO) 12 674 3 921 6 020 8 771 6 780 2 794 5 719 9 009 Fritt kassaflöde 389 5 129 2 809 6 014 1 552 3 856 3 771 6 505

Balansräkningsposter Kassa, bank och liknande tillgångar samt kortfristiga placeringar 14 074 16 815 14 953 15 950 13 616 15 868 16 558 13 028 Eget kapital 88 466 80 497 79 598 86 544 83 108 80 260 79 261 80 712 — varav hänförbart till aktieägare i moderbolaget 78 122 70 888 68 955 76 006 72 994 70 701 69 541 70 944 — varav hänförbart till minoritetsintressen 10 344 9 609 10 643 10 538 10 114 9 559 9 720 9 768 Räntebärande skulder 78 663 80 921 87 358 71 389 73 013 77 703 82 141 80 124 Nettoskuld 64 343 63 800 68 307 51 395 55 411 57 850 61 512 62 916 Räntebärande avsättningar 47 691 45 466 45 787 45 372 45 491 46 061 47 761 48 234 Icke räntebärande skulder och avsättningar 115 601 115 836 112 293 100 663 83 593 85 708 85 081 88 136 Nettotillgångar, vägt medelvärde 143 001 138 307 134 767 133 391 134 125 — — — Balansomslutning 330 421 322 720 325 036 303 968 285 205 289 732 294 244 297 206

Nyckeltal (% där ej annat anges) Rörelsemarginal 27,5 11,9 17,0 26,3 11,7 8,6 14,3 24,0 Rörelsemarginal1 19,5 11,9 17,1 26,2 15,4 11,0 14,9 25,0 Nettomarginal 28,6 10,2 14,3 24,6 11,2 6,2 10,7 21,3 Nettomarginal1 20,6 10,3 14,4 24,6 15,0 8,5 11,3 22,3 Avkastning på eget kapital2 26,4 16,5 15,6 13,5 13,7 — — — Avkastning på eget kapital1, 2 22,0 17,6 17,1 15,1 15,6 — — — Avkastning på nettotillgångar2 18,0 14,1 13,7 12,8 11,6 — — — Avkastning på nettotillgångar1, 2 15,9 15,0 15,0 14,2 13,3 — — — Räntetäckningsgrad, ggr 10,7 5,4 6,3 15,4 4,0 3,8 4,6 8,2 Räntetäckningsgrad, ggr1 7,8 5,4 6,3 15,4 5,2 4,7 4,8 8,6 Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr 13,3 6,8 8,2 15,3 7,6 5,5 7,6 10,4 Kassaflödesräntetäckningsgrad, netto, ggr 54,7 16,0 11,8 23,9 10,5 9,4 12,1 14,1 Soliditet 26,8 24,9 24,5 28,5 29,1 27,8 27,0 27,2 Skuldsättningsgrad 0,73 0,79 0,86 0,59 0,67 0,72 0,78 0,78 Nettoskuld/nettoskuld plus eget kapital 42,1 44,2 46,2 37,3 40,0 41,9 43,7 43,8 Räntebärande skulder/räntebärande skulder plus eget kapital 47,1 50,1 52,3 45,2 46,8 49,2 50,9 49,8 Internt tillförda medel (FFO)/ räntebärande skulder2 39,9 31,5 27,9 33,7 33,3 — — — Internt tillförda medel (FFO)/nettoskuld2 48,8 40,0 35,7 46,8 43,9 — — — Rörelseresultat före avskrivningar/ finansnetto, ggr 60,1 25,8 16,0 33,0 11,9 16,4 14,2 16,2 Rörelseresultat före avskrivningar/ finansnetto, ggr1 47,4 25,9 16,0 33,0 13,6 18,1 14,5 16,6

Övriga uppgifter Investeringar 4 729 4 432 13 515 1 821 4 046 2 755 2 667 3 263 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Elförsäljning, TWh 53,7 44,5 46,7 55,4 49,6 41,3 43,3 52,2 Medelantal anställda 32 231 32 428 32 113 32 170 35 296 33 116 33 110 33 228

1) Exkl jämförelsestörande poster Kommentar 2) Rullande 12—månadersvärden (IFRS—information för 2003 finns ej beräknad) Resultatet för Vattenfall varierar kraftigt under året. Den största delen av årsresultatet upparbetas normalt under det första och fjärde kvartalet, när efterfrågan på el och värme är som störst.

115 Ord och förkortningar

Ord och förkortningar

Andelskraft Flera äger rätt till el från ett visst kraftverk. Kraftvärmeverk Kombinerat kraft- och värmeverk. Anläggning Avreglering Avskaffande av monopolrättigheter och -skyldigheter som producerar både el och värme i samma process. för att ge spelrum för konkurrens. Används här som synonym för Kyotoprotokollet Internationell överenskommelse om att minska liberalisering. utsläppen av växthusgaser. CSR Corporate Social Responsibility — ett begrepp för ett koncept Legal unbundling Juridisk separation av överföring och distribu- enligt vilket företag integrerar ekonomiska, sociala och miljömäs- tion från andra verksamheter (produktion/försäljning). siga aspekter i sina affärsverksamheter och i kontakterna med sina Lignit Brunkol. intressenter på frivillig basis. Lokalnät Elnät i Sverige inom spänningsområdet 0,4—20 kV. Derivatinstrument Finansiellt instrument vars värde eller värde- Merit order Engelska för den ordning enligt vilken kapaciteten tas förändring är relaterad till ett underliggande instrument. Exempel i bruk. på derivatinstrument är optioner, terminer och swapar. Derivatin- NordPool Den nordiska elbörsen. strument används ofta för att hantera risk. NTPA Engelsk förkortning för Negotiated Third Party Access (För- Djupförvar Förvaringsplats för använt kärnbränsle, se vidare SKBs handlad tillgång för tredje part). Tillgång till nätet som medges på hemsida www.skb.se. basis av bilaterala förhandlingar mellan nätägare och nätanvän- DSO Engelsk förkortning för Distribution System Operator, den dare. systemansvarige för distributionssystemet. Ansvarar för drift, OTC Over the Counter (över disk). Handel utanför börsen (direkt underhåll och utveckling av lokal- och regionnät inom ett givet eller via mäklare) med fysiska och finansiella kontrakt område (jämför TSO). POLPX Polska elbörsen, Towarowa Gielda Energii. EBIT Earnings Before Interest and Tax, rörelseresultat. Regionnät Elnät i Sverige inom spänningsområdet 40—130 kV. EBITDA Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amorti- sation, rörelseresultat före avskrivningar. PSE Polskie Sieci Elektroenergetyczne — Polish Power Grid Com- pany. EDF Frankrikes och Europas största kraftbolag. RTPA Engelsk förkortning för Regulated Third Party Access (Reg- EEX European Energy Exchange, den tyska elbörsen. Huvudkontor lerad tillgång för tredje part). Tillgång till nät som medges på basis i Leipzig. av publicerade och reglerade tariffer för användning av nätet. Electrabel Benelux-ländernas största kraftbolag. RWE Tysklands näst största kraftbolag. Elspotmarknaden Kortsiktig fysisk handel med el på börsen. SKB Svensk Kärnbränslehantering AB, ansvarar för hanteringen EMAS Eco Management and Audit Scheme; EUs förordning för mil- av radioaktivt avfall i Sverige. jöledning och miljörevision. Spotmarknad En marknad där handel sker med omedelbar leve- EnBW Ett av Tysklands fyra största kraftföretag. rans. Endesa Spaniens största kraftföretag. Statkraft Norges största kraftföretag. Enel Italiens största kraftföretag. Storstörning Omfattande driftstörningar i elnätsverksamheten E.ON Tysklands största kraftbolag, dessutom bland annat huvudä- som får till följd att många kunder blir utan elleveranser. gare i E.ON Sverige (f.d.Sydkraft). Swap Ett finansiellt instrument som är en kombination av spot och EPD Environmental Product Declaration, system för certifierade terminsaffär, ett slags finansiellt bytesavtal. miljövarudeklarationer som följer principerna för så kallad Typ III- Terminsmarknad Marknad där köpare och säljare kommer överens deklarationer. om ett fast pris för en framtida leverans av underliggande instru- ISO TR 14025 och syftar till kvalitetssäkrad och jämförbar infor- ment, exempelvis el. (Se även Derivatinstrument). mation om produkters och tjänsters miljöpåverkan. Se vidare Tillgänglighet Faktisk elproduktionsförmåga i förhållande till maxi- www.environdec.com malt möjlig produktion. Ersättningskraft Ersättande leverans enligt vattendom till ägare Tillsynsmyndighet Behörig myndighet som övervakar marknaden av annan kraftstation i samma älv. för att säkerställa effektiv konkurrens och rimlig prissättning. EU 25 De 25 länder som bildar den Europeiska Unionen efter TSO Engelsk förkortning för Transmission System Operator, sys- utvidgningen 2004-05-01. temansvarig för transmissionsnätet. Ansvarig för drift, underhåll EW Elektrocieplownie Warszawskie S.A, polskt dotterbolag till och utveckling av överföringssystemet inom ett givet område. Vattenfall. Bolaget ändrade namn till Vattenfall Heat Poland den (Jämför DSO.) 1 januari 2006. Unbundling Uppdelning av överföring/distributionssystem från Ex-ante tariffreglering Prövning av tarifferna innan de tas i bruk. företagets övriga verksamheter. Ex-post tariffreglering Tarifferna justeras i efterhand om det Volatilitet Ett mått på hur mycket priset på en vara varierar under anses nödvändigt. en tidsperiod. FFO Funds From Operations, internt tillförda medel. Värdekedja Process för värdeskapande. Innehåller inom Fortum Finlands största kraftföretag. elbranschen produktion, transmission, distribution och försäljning Förnybara energikällor Icke ändliga energikällor som vattenkraft, av el. biobränslen, vind, sol, tidvatten, havsvågor, geotermisk kraft. Värmekraft El som produceras via en uppvärmningsprocess, till exempel gasturbin eller med ångprocess i ett kol- eller kärnkraft- a e alåse vsi 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Gröna certifikat/elcertifikatKöp- och säljbara certifikat som utfärdas för förnybar energi. Kallas elcertifikat i Sverige. verk (jämför kraftvärmeverk). GZE Górnoslaski Zaklad Elektroenergetyczny S. A., polskt dotter- Återförsäljare Företag i slutet av värdekedjan, som normalt köper bolag till Vattenfall. en produkt från en grossist för att sälja den till slutkonsumenten. ISDA-avtal Ett bilateralt ramavtal enligt riktlinjer upprättade av International Swap Dealers Association. Avtalet reglerar parternas rättsliga åtaganden i samband med ingångna derivataffärer. ISO 14001 Internationell standard för miljöledningssystem

116 Kort om energi

Energitermer Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Detta är Vattenfall Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och den största värmeproducenten. Extern nettoomsättning och Vattenfalls marknader Energienheter rörelseresultat per marknad, 2005 Koncernens omsättning uppgick 2005 till 129 158 MSEK. Vattenfalls vision är att vara Norden Energi är effekt gånger tid Vattenfall producerar drygt 20% av den el som förbrukas i 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme ett ledande europeiskt energiföretag. Verksamheten bedrivs idag i Sverige, Finland, Norden. Elproduktionen består nästan uteslutande av kärnkraft 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh och vattenkraft. El säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i Norden. 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för elektricitet Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Distribution äger och driver elnät samt distribuerar el — produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel till cirka 1,3 miljoner nätkunder i Sverige och Finland. Vattenfall Spänning bedriver även konsult-, entreprenad- och FoU-verksamhet, främst 1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V) och producerar, distribuerar och säljer värme. Koncernen har drygt 32 000 anställda och inom energisektorn. 41 moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Tyskland ”Ögonmått” på energi Vattenfall producerar nästan 14% av den el som förbrukas i Omsättning och Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. 1 kWh räcker för att driva en normal svensk bilkupévärmare unge- rörelseresultat Räntabilitet Total elproduktion1 14 Produktionen består till cirka 87% av fossilkraft, huvudsakligen fär en timme eller en 11 W-lågenergilampa i nästan fyra dygn. Omsättning, Rörelseresultat, baserad på egen brunkolsbrytning. Vattenfalls kolkraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och har MSEK MSEK % TWh 1 MWh räcker för att värma en villa ett par veckor, produceras på 70 Norden en omfattande fjärrvärmeförsäljning främst i Berlin och Hamburg. 150 000 30 000 30 75 Inom elnät äger och opererar Vattenfall såväl högspänningsnät 20 minuter i Vattenfalls största vindkraftverk när det blåser bra. som region- och lokalnät. Totala antalet nätkunder uppgår till cirka 3,4 miljoner och antalet elkunder till cirka 2,9 miljoner. 1 GWh räcker för elbehovet i en stad av Lunds storlek (cirka 100 000 43%

120 000 24 000 24 60 42% invånare) under åtta timmar, produceras i Harsprångets vattenkraft-

37% Polen station på en timme eller i kärnkraftverket i Forsmark på 20 minuter. 35% 90 000 18 000 18 45 9 Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av 0,8 verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 27%. 1 TWh räcker för att driva två stora tidningspappersmaskiner i ett år. I mindre omfattning produceras även el. Distribution äger och 10 Polen Räcker för att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i 60 000 12 000 12 30 driver elnät samt distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst 23% i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder uppgår till cirka 1,1 fem månader. Produceras av Ringhals kärnkraftverk på 12 dagar. 20% Tyskland miljoner. 30 000 6 000 6 15 Extern nettoomsättning per marknad, Koncerngemensam verksamhet miljarder SEK Vattenfall Trading Services, Vattenfall Treasury och Vattenfall 0 0 0 0 Insurance är centrala stödfunktioner som hanterar koncernens Rörelseresultat exkl jämförelsestörande 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 2004 2005 poster per marknad, miljarder SEK risker och erbjuder marknadstillgång.

■ Omsättning (IFRS) ■ Avkastning på eget kapital1 (Sw.GAAP) ■ Fossilkraft ■ Rörelseresultat1 (Sw.GAAP) ■ Avkastning på eget kapital1 (IFRS) ■ Kärnkraft ■ Rörelseresultat1 (IFRS) ■ Avkastning på nettotillgångar1 (Sw.GAAP) ■ Vattenkraft Nyckelfakta Vattenfalls marknader 1) Exkl jämförelsestörande poster. ■ Avkastning på nettotillgångar1 (IFRS) 1) Vindkraft, biobränsle och avfall 1) Exkl jämförelsestörande poster. ingår i dessa volymer med sam- manlagt 0,6 TWh för 2004 och Norden Tyskland Polen Summa 0,5 TWh för 2005. 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

Nyckelfakta (IFRS) Extern nettoomsättning, MSEK 40 712 38 843 70 304 63 514 8 790 7 421 129 1581 113 3662

3 4 2005 2004 2005 (EUR)1 Rörelseresultat, MSEK 16 845 12 215 10 221 4 591 842 711 27 730 17 112

Nettoomsättning, MSEK 129 158 113 366 13 697 Rörelseresultat exkl jämförelse- Rörelseresultat, MSEK 27 730 17 112 2 941 störande poster, MSEK 13 755 12 246 10 359 7 208 808 691 24 7445 19 3276 Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster, MSEK 24 744 19 327 2 624 Resultat före skatter, MSEK 26 319 14 614 2 791 Nettotillgångar, MSEK 77 190 57 377 68 717 68 040 9 295 7 321 155 237 131 622 Årets resultat, MSEK 20 518 9 604 2 176

Resultat per aktie, SEK 146,05 67,91 15,49 5 0 0 2 g ovisnin årsred fall ten vat Räntabilitet på eget kapital exkl jämförelsestörande poster, % 22,0 15,6 Elproduktion, TWh 89,8 88,4 75,9 75,5 3,4 3,2 169,1 167,1 Räntabilitet på nettotillgångar exkl jämförelsestörande poster, % 15,9 13,3 Totala tillgångar, MSEK 330 421 285 205 35 039 Värme, TWh 7,3 7,6 15,4 15,5 11,4 11,4 34,1 34,5 Soliditet, % 26,8 29,1 Intern tillförda medel (FFO), MSEK 31 386 24 302 3 328 Investeringar, MSEK 24 497 12 731 2 598 Antal kunder 1 291 000 1 278 000 3 399 000 3 393 000 1 104 000 1 101 000 5 794 000 5 772 000 Produktion: Vattenfall AB och Intellecta Communication AB. Foto: Bruno Ehrs, Elproduktion, TWh 169,1 167,1 Johnér och Vattenfall AB. Illustration: Mikael Jacobsson, Amigos. Tryck: Edita. Värmeproduktion, TWh 34,1 34,5 Antal medarbetare 8 788 8735 20 096 20 864 3 029 3 309 32 2317 33 0178 Copyright 2006, Vattenfall AB, Stockholm. Medelantal anställda i koncernen 32 231 33 017 1) I summan ingår segmentet Övrigt med 9 352 MSEK. 2) I summan ingår segmentet Övrigt med 3 588 MSEK. 3) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 1) Omräkningskurs 9,43 SEK/EUR. 4) I summan ingår segmentet Övrigt med —392 MSEK. 5) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 6) I summan ingår segmentet Övrigt med —805 MSEK. 7) Övriga länder ingår med 318 personer. 8) Övriga länder ingår med 109 personer. 117 fem ambitioner för att bli nummer ett årsredovisning 2005

Innehåll

Ekonomiskt kalendarium 2006 Koncernchefen har ordet 2—4 8 februari Bokslutskommuniké

a tenfall vat Mitten av mars Årsredovisning 2005 Viktiga händelser 5 27 april Tremånadersrapport Året i korthet 6—7 27 april Årsstämma Vattenfalls strategier 8—9 27 juli Sexmånadersrapport Vattenfalls omvärld 31 oktober Niomånadersrapport

RRDVSIG2 05 20 ÅRSREDOVISNING Den europeiska energimarknaden 12—15 Konkurrenssituationen 16—19 Investor Relations Prissättning 22—25 Klaus Aurich, [email protected] Monica Edblad, [email protected] Förnybar energi och energieffektivisering 26—29 Susanna Hjertonsson, [email protected] Telefon 08-739 50 00 Hållbarhetsarbete 30—31 Vattenfalls marknader Norden 34—36 Övriga publikationer September Hållbarhetsredovisning Tyskland 37—39 November Elmarknadsrapport Polen 42—43 Alla rapporter kan beställas från Fakta om Vattenfalls marknader 44—45 Vattenfall AB, 162 87 Stockholm Telefon 08-739 50 00, E-post info vattenfall.com Medarbetare och kompetens 48—49 @ Fem ambitioner för Bolagsstyrningsrapport 50—56 Ytterligare finansiell information Styrelsens rapport om internkontroll 57 finns på Vattenfalls webbplatser: att bli nummer ett www.vattenfall.se och www.vattenfall.com Styrelse och koncernledning 58—59 Risker och riskhantering 60—63

Ekonomisk information Förvaltningsberättelse 64—67 Koncernens finansiella rapporter 68—74 Koncernens Noter 76—103 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter 104—111 Vattenfall AB (publ) 162 87 Stockholm Förslag till vinstdisposition 112 Tel 08-739 50 00 Org.nr 556036-2138 Revisionsberättelse 112 www.vattenfall.com Nyckeltal, definitioner 113 www.vattenfall.se Flerårsöversikt 114 Kvartalsöversikt 115 Ord och förkortningar 116 Energitermer 117