DOCSLIB.ORG

Årsredovisning 2005 (PDF 4

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Årsredovisning 2005 (PDF 4 FEM AMBITIONER FÖR ATT BLI NUMMER ETT ÅRSREDOVISNING 2005 innehåll Ekonomiskt kalendarium 2006 Koncernchefen har ordet 2—4 8 februari Bokslutskommuniké VAT TENFALL Mitten av mars Årsredovisning 2005 Viktiga händelser 5 27 april Tremånadersrapport Året i korthet 6—7 27 april Årsstämma Vattenfalls strategier 8—9 27 juli Sexmånadersrapport Vattenfalls omvärld 31 oktober Niomånadersrapport ÅRSREDOVISNING 2005 Den europeiska energimarknaden 12—15 Konkurrenssituationen 16—19 Investor Relations Prissättning 22—25 Klaus Aurich, [email protected] Monica Edblad, [email protected] Förnybar energi och energieffektivisering 26—29 Susanna Hjertonsson, [email protected] Telefon 08-739 50 00 Hållbarhetsarbete 30—31 Vattenfalls marknader Norden 34—36 Övriga publikationer September Hållbarhetsredovisning Tyskland 37—39 November Elmarknadsrapport Polen 42—43 Alla rapporter kan beställas från Fakta om Vattenfalls marknader 44—45 Vattenfall AB, 162 87 Stockholm Telefon 08-739 50 00, E-post info vattenfall.com Medarbetare och kompetens 48—49 @ Fem ambitioner För Bolagsstyrningsrapport 50—56 Ytterligare finansiell information Styrelsens rapport om internkontroll 57 finns på Vattenfalls webbplatser: att bli nummer ett www.vattenfall.se och www.vattenfall.com Styrelse och koncernledning 58—59 Risker och riskhantering 60—63 Ekonomisk information Förvaltningsberättelse 64—67 Koncernens finansiella rapporter 68—74 Koncernens Noter 76—103 Moderbolagets finansiella rapporter inkl Noter 104—111 Vattenfall AB (publ) 162 87 Stockholm Förslag till vinstdisposition 112 Tel 08-739 50 00 Org.nr 556036-2138 Revisionsberättelse 112 www.vattenfall.com Nyckeltal, definitioner 113 www.vattenfall.se Flerårsöversikt 114 Kvartalsöversikt 115 Ord och förkortningar 116 Energitermer 117 Kort om energi Energitermer Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Detta är VattenFall Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och den största värmeproducenten. Extern nettoomsättning och Vattenfalls marknader Energienheter rörelseresultat per marknad, 2005 Koncernens omsättning uppgick 2005 till 129 158 MSEK. Vattenfalls vision är att vara Norden Energi är effekt gånger tid Vattenfall producerar drygt 20% av den el som förbrukas i 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme ett ledande europeiskt energiföretag. Verksamheten bedrivs idag i Sverige, Finland, Norden. Elproduktionen består nästan uteslutande av kärnkraft 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh och vattenkraft. El säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i Norden. 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för elektricitet Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Distribution äger och driver elnät samt distribuerar el — produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel till cirka 1,3 miljoner nätkunder i Sverige och Finland. Vattenfall Spänning bedriver även konsult-, entreprenad- och FoU-verksamhet, främst 1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V) och producerar, distribuerar och säljer värme. Koncernen har drygt 32 000 anställda och inom energisektorn. 41 moderbolaget Vattenfall AB ägs till 100% av svenska staten. Tyskland ”Ögonmått” på energi Vattenfall producerar nästan 14% av den el som förbrukas i Omsättning och Tyskland och är därmed landets tredje största elproducent. 1 kWh räcker för att driva en normal svensk bilkupévärmare unge- rörelseresultat Räntabilitet Total elproduktion1 14 Produktionen består till cirka 87% av fossilkraft, huvudsakligen fär en timme eller en 11 W-lågenergilampa i nästan fyra dygn. Omsättning, Rörelseresultat, baserad på egen brunkolsbrytning. Vattenfalls kolkraftverk tillhör världens modernaste. Vattenfall producerar även värme och har MSEK MSEK % TWh 1 MWh räcker för att värma en villa ett par veckor, produceras på 70 Norden en omfattande fjärrvärmeförsäljning främst i Berlin och Hamburg. 150 000 30 000 30 75 Inom elnät äger och opererar Vattenfall såväl högspänningsnät 20 minuter i Vattenfalls största vindkraftverk när det blåser bra. som region- och lokalnät. Totala antalet nätkunder uppgår till cirka 3,4 miljoner och antalet elkunder till cirka 2,9 miljoner. 1 GWh räcker för elbehovet i en stad av Lunds storlek (cirka 100 000 43% 120 000 24 000 24 60 42% invånare) under åtta timmar, produceras i Harsprångets vattenkraft- 37% Polen station på en timme eller i kärnkraftverket i Forsmark på 20 minuter. 35% 90 000 18 000 18 45 9 Värmeproduktion och värmeförsäljning utgör största delen av 0,8 verksamheten och Vattenfall har en marknadsandel på cirka 27%. 1 TWh räcker för att driva två stora tidningspappersmaskiner i ett år. I mindre omfattning produceras även el. Distribution äger och 10 Polen Räcker för att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i 60 000 12 000 12 30 driver elnät samt distribuerar el till 1,1 miljoner nätkunder, främst 23% i sydvästra delen av landet. Antalet elkunder uppgår till cirka 1,1 fem månader. Produceras av Ringhals kärnkraftverk på 12 dagar. 20% Tyskland miljoner. 30 000 6 000 6 15 Extern nettoomsättning per marknad, Koncerngemensam verksamhet miljarder SEK Vattenfall Trading Services, Vattenfall Treasury och Vattenfall 0 0 0 0 Insurance är centrala stödfunktioner som hanterar koncernens Rörelseresultat exkl jämförelsestörande risker och erbjuder marknadstillgång. 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 2004 2005 poster per marknad, miljarder SEK ■ Omsättning (IFRS) ■ Avkastning på eget kapital1 (Sw.GAAP) ■ Fossilkraft ■ Rörelseresultat1 (Sw.GAAP) ■ Avkastning på eget kapital1 (IFRS) ■ Kärnkraft ■ Rörelseresultat1 (IFRS) ■ Avkastning på nettotillgångar1 (Sw.GAAP) ■ Vattenkraft Nyckelfakta Vattenfalls marknader 1) Exkl jämförelsestörande poster. ■ Avkastning på nettotillgångar1 (IFRS) 1) Vindkraft, biobränsle och avfall 1) Exkl jämförelsestörande poster. ingår i dessa volymer med sam- manlagt 0,6 TWh för 2004 och Norden Tyskland Polen Summa 0,5 TWh för 2005. 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 Extern nettoomsättning, MSEK 40 712 38 843 70 304 63 514 8 790 7 421 129 1581 113 3662 Nyckelfakta (IFRS) 3 4 2005 2004 2005 (EUR)1 Rörelseresultat, MSEK 16 845 12 215 10 221 4 591 842 711 27 730 17 112 Nettoomsättning, MSEK 129 158 113 366 13 697 Rörelseresultat exkl jämförelse- Rörelseresultat, MSEK 27 730 17 112 2 941 störande poster, MSEK 13 755 12 246 10 359 7 208 808 691 24 7445 19 3276 Rörelseresultat exkl jämförelsestörande poster, MSEK 24 744 19 327 2 624 Resultat före skatter, MSEK 26 319 14 614 2 791 Nettotillgångar, MSEK 77 190 57 377 68 717 68 040 9 295 7 321 155 237 131 622 Årets resultat, MSEK 20 518 9 604 2 176 Resultat per aktie, SEK 146,05 67,91 15,49 VATTENFALL ÅRSREDOVISNING 2005 Räntabilitet på eget kapital exkl jämförelsestörande poster, % 22,0 15,6 Elproduktion, TWh 89,8 88,4 75,9 75,5 3,4 3,2 169,1 167,1 Räntabilitet på nettotillgångar exkl jämförelsestörande poster, % 15,9 13,3 Totala tillgångar, MSEK 330 421 285 205 35 039 Värme, TWh 7,3 7,6 15,4 15,5 11,4 11,4 34,1 34,5 Soliditet, % 26,8 29,1 Intern tillförda medel (FFO), MSEK 31 386 24 302 3 328 Investeringar, MSEK 24 497 12 731 2 598 Antal kunder 1 291 000 1 278 000 3 399 000 3 393 000 1 104 000 1 101 000 5 794 000 5 772 000 Produktion: Vattenfall AB och Intellecta Communication AB. Foto: Bruno Ehrs, Elproduktion, TWh 169,1 167,1 Johnér och Vattenfall AB. Illustration: Mikael Jacobsson, Amigos. Tryck: Edita. Värmeproduktion, TWh 34,1 34,5 Antal medarbetare 8 788 8735 20 096 20 864 3 029 3 309 32 2317 33 0178 Copyright 2006, Vattenfall AB, Stockholm. Medelantal anställda i koncernen 32 231 33 017 1) I summan ingår segmentet Övrigt med 9 352 MSEK. 2) I summan ingår segmentet Övrigt med 3 588 MSEK. 3) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 1) Omräkningskurs 9,43 SEK/EUR. 4) I summan ingår segmentet Övrigt med —392 MSEK. 5) I summan ingår segmentet Övrigt med —178 MSEK. 6) I summan ingår segmentet Övrigt med —805 MSEK. 7) Övriga länder ingår med 318 personer. 8) Övriga länder ingår med 109 personer. 117 Kort om energi Energitermer Effektenheter Effekt är energi per tidsenhet Detta är VattenFall Effekt anges i watt (W) 1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW Vattenfall är Europas fjärde största elproducent och den största värmeproducenten. Extern nettoomsättning och Vattenfalls marknader Energienheter rörelseresultat per marknad, 2005 Koncernens omsättning uppgick 2005 till 129 158 MSEK. Vattenfalls vision är att vara Norden Energi är effekt gånger tid Vattenfall producerar drygt 20% av den el som förbrukas i 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme ett ledande europeiskt energiföretag. Verksamheten bedrivs idag i Sverige, Finland, Norden. Elproduktionen består nästan uteslutande av kärnkraft 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh och vattenkraft. El säljs till cirka 0,9 miljoner kunder i Norden. 1 GWh (gigawattimme) = 1 000 000 kWh Danmark, Tyskland och Polen. Vattenfall agerar i alla delar av värdekedjan för elektricitet Vattenfall har även en betydande värmeproduktion, till stor del 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh baserad på biobränslen, och säljer fjärrvärme och så kallad färdig värme. Distribution äger och driver elnät samt distribuerar el — produktion, transmission, distribution och försäljning. Vattenfall bedriver även elhandel
Load more

Recommended publications
  • Electric Stories: Contributions to the History of Electricity in Sweden
    Electric Stories Contributions to the history of electricity in Sweden Collected papers by Mats Bladh Published by Linköping University Electronic Press, 2011 ISBN: 978‐91‐7393‐078‐9 URL: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva‐70080 Cover Photo: Aatu Liimatta © The Author Content About Collected Papers ............................................................................................. 5 About the author ....................................................................................................... 6 “Momentum” In the Swedish Electricity Industry ..................................................... 7 Abstract .......................................................................................................................................................................... 7 Introduction ................................................................................................................................................................. 7 Four beginnings .......................................................................................................................................................... 9 Utilities ........................................................................................................................................................................... 9 Industrial firms ........................................................................................................................................................... 9 Power companies ..................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Network Development Plan 2016 – 2025
    NOVEMBER 2015 NETWORK DEVELOPMENT PLAN 2016 – 2025 A Ten-Year Plan for the Swedish National Grid. SVENSKA KRAFTNÄT Our society is dependent on electricity. Svenska kraftnät is responsible for ensuring that Sweden has a safe, environmentally sound and cost-effective transmission system for electricity – today and in the future. We achieve this in the short term by monitoring the electrical system around the clock, and in the long term by building new power lines to meet tomorrow’s electricity needs. Cover photo Tomas Ärlemo Org. Nr 202100-4284 SVENSKA KRAFTNÄT Box 1200 172 24 Sundbyberg Sweden Sturegatan 1 Tel +46 10-475 80 00 Fax +46 10-475 89 50 www.svk.se/en PREFACE The board of Svenska kraftnät decided in April 2013 on a long-term plan document for the development of the Swedish National Grid. Long-term plan 2025 described the challenges for Svenska kraftnät in the 10 to 15 years term. The purpose was, among other things, to increase the transparency of Svenska kraftnät’s planning and to provide an opportunity for the various stakeholders in the electricity market to influence it. Until then, the national network planning mainly consisted of the three-year investment and financing plans that Svenska kraftnät annually provide to the Government. These plans are, however, primarily a description of how investments already decided are expected to turn out over the next three financial years. They do not give an account of the Administration’s long-term priorities and the grounds for them. A certain network planning is conducted also at Nordic level in order to identify grid reinforcements with specific benefit for the whole of the Nordic electricity market.
    [Show full text]
  • Prisbildning Och Konkurrens På Elmarknaden
    Prisbildning och konkurrens på elmarknaden ER 2006:13 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: [email protected] © Statens energimyndighet Upplaga: 200 ex ER 2006:13 ISSN 1403-1892 Förord På uppdrag av regeringen har Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet analyserat den svenska och nordiska elmarknadens funktionssätt med tonvikt på konkurrensen och prisbildningen. Den 1 januari 1996 reformerades den svenska elmarknaden. Konkurrens infördes i handel med och produktion av el medan nätverksamhet är ett reglerat monopol. Prisutvecklingen på den svenska och nordiska elmarknaden under de senaste åren har föranlett en diskussion om hur väl elmarknaden fungerar. Bland annat har lönsamheten bland elmarknadens aktörer och effektiviteten i prisbildningen på råkraftsmarknaden ifrågasatts. Rapporten belyser utvecklingen på den nordiska råkraftsmarknaden och söker förklara det senaste decenniets elprisökningar. Vidare behandlas konsekvenserna för slutkunderna på den nordiska slutkundsmarknaden. Därefter analyseras konkurrensen på den nordiska elmarknaden. Inspektionen föreslår även ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens på elmarknaden. Även konkurrenssituationen på den svenska slutkundsmarknaden behandlas. I det nordiska elsystemet är det viktigt att begränsningar i överföringskapacitet hanteras på ett rationellt sätt. I rapporten analyseras några konsekvenser av att införa en delning av Sverige i så kallade elspotområden. Energimarknadsinspektionen har i arbetet med rapporten, och för att inhämta synpunkter, samarbetat med en referensgrupp bestående av företrädare från näringslivet samt representanter från andra berörda myndigheter och organisationer. Sammanfattning och slutsatser Den 1 januari 1996 reformerades den svenska elmarknaden. Konkurrens infördes i handel med och produktion av el medan nätverksamhet är ett reglerat monopol.
    [Show full text]
  • Trygg Elförsörjning I Skåne Län – Underlagsrapport Utgiven Av: Länsstyrelsen Skåne Författare: Hannes Sonnsjö [email protected]
    Titel: Trygg elförsörjning i Skåne län – underlagsrapport Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Författare: Hannes Sonnsjö [email protected] Medförfattare: Tobias Gunneberg Sandra Johanne Selander Beställning: Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 31140-2020-1 ISBN: 978-91-7675-205-0 Rapportnummer: 2020:26 (version 1, 2020-09-07) Illustrationer och grafik: Christoffer Nielsen Tryckår: 2020 Förord Denna rapport utgör ett analysunderlag till den gemensamma slutrapport som länsstyrelserna lämnar till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman den 7 september 2020. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i hur vi kan planera vår elförsörjning bättre och vad som behövs för att i framtiden undvika fler situationer där nyetableringar riskerar att nekas eller utbyggnad av klimatsmart infrastruktur skjuts på framtiden. Vi kan konstatera att medvetenheten hos kommuner, näringsliv och elnätsbolag ökat under de månader som analysarbetet genomförts. Avgörande faktorer är god samverkan, ett breddat perspektiv och en förståelse för varandras roller och ansvar. När energilandskapet förändras uppstår naturligen konflikter. Det kan till exempel handla om att mindre aktörer vill åstadkomma något där regelverken inte är i takt med tiden eller att en etablerad aktörs affärsmodell inte längre är lika lönsam. Det är i mötet mellan det nya – det småskaliga som växer nerifrån och upp – och det etablerade – det storskaliga och centraliserade – som det blir tydligt att energilandskapet är i förändring. På kort sikt kommer billig sol och vindkraft under gynnsamma väderförhållanden att konkurrera ut dyrare, men ofta mer planerbara, alternativ. Då uppstår ett behov av att göra avvägningar mellan politiska mål, att beakta olika tidsperspektiv, att beräkna kostnader och att reda ut ansvarsförhållanden.
    [Show full text]
  • Op Weg Naar De Toekomst Energie in Europa
    OP WEG NAAR DE TOEKOMST ENERGIE IN EUROPA 10 DECEMBER 2012 ANNEMARIE MEERMAN (E&M) EN HEERT DE VRIES (E&M) 1 ATHENEUM 6B WESSEL GANSFORTCOLLEGE GRONINGEN OP WEG NAAR DE TOEKOMST ENERGIE IN EUROPA PROFIELWERKSTUK MAATSCHAPPIJLEER BEGELEIDER K.J. WASSENAAR 10 DECEMBER 2012 ANNEMARIE MEERMAN (E&M) EN HEERT DE VRIES (E&M) ATHENEUM 6B WESSEL GANSFORTCOLLEGE GRONINGEN 2 Voorwoord Het is alweer enige tijd geleden, dat we door mevrouw Siccama werden gevraagd om voor het maken van het profielwerkstuk deel te nemen aan het YES!-project. Het onderwerp van dit project was Europa en klimaatbeheersing, en daar gingen onze interesses wel naar uit waardoor we ook tot de beslissing zijn gekomen om aan dit project deel te nemen. Onze wereld, zoals we die kennen is aan het veranderen door het versnelde broeikaseffect. We wilden hier meer kennis over vergaren, en dat is ook gebeurd gedurende de verschillende studiedagen van het YES!-project. We hebben uiteindelijk ook besloten om ons voor ons profielwerkstuk te gaan verdiepen in energie in Europa. We vroegen ons namelijk af of de lidstaten wel de beoogde Europese doelstellingen zouden gaan halen. We hebben hier in ons profielwerkstuk naar gekeken, en daar ook veel over geleerd. Het maken van het profielwerkstuk is niet altijd even gemakkelijk geweest, want we liepen allebei tegen meerdere obstakels op. Het was namelijk niet heel gemakkelijk om alles uit te zoeken, en de stof ook daadwerkelijk te begrijpen. Bovendien hebben we ontdekt, dat de energiewereld eigenlijk volop in beweging is. Er gebeurt ontzettend veel op het gebied van energie, want er komen voortdurend nieuwe gegevens beschikbaar.
    [Show full text]
  • El- Och Naturgasmarknaderna
    El- och naturgasmarknaderna Energimarknader i utveckling Slutbetänkande av El- och gasmarknadsutredningen Stockholm 2004 SOU 2004:129 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets för- valtningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652 Tryckt av Elanders Gotab AB Stockholm 2004 ISBN 91-38-22276-0 ISSN 0375-250X Till statsrådet Sahlin Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 13 februari 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över behovet av ytterligare förändringar av lagstiftningen på el- och naturgas-mark- naderna (dir 2003:22). Den 10 mars 2003 förordnade statsrådet Leif Pagrotsky mig, informationschefen Sten Kjellman, som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet El- och gasmarknadsutred- ningen. I december 2003 överlämnade utredningen delbetänkandet El- och naturgasmarknaderna – europeisk harmonisering (SOU 2003:113). Genom tilläggsdirektiv (dir. 2004:104) gavs utredningen för- längd utredningstid till senast den 31 december 2004. Jag överlämnar härmed vårt slutbetänkande El- och naturgas- marknaderna – energimarknader i utveckling (SOU 2004:129). Till betänkandet hör bakgrundsmaterial som samlats i en separat bilaga. I arbetet med slutbetänkandet har som sakkunniga deltagit ämnesrådet Bengt Agartz, enhetschefen Karima Björk, departe- mentssekreteraren Iris Heldt, verkställande direktören Gustaf Malmberg, chefsjuristen Bertil Persson, departementssekreteraren Karin Sjöberg (t.o.m.
    [Show full text]
  • Nordic Synchronous Area Proposal for Ramping
    Amended Nordic synchronous area proposal for ramping restrictions for active power output in accordance with Article 137(3) and (4) of the Commission Regulation (EU) 2017/1485 of 2 August 2017 establishing a guideline on electricity transmission system operation 2020-103254-0002 2020-10-272020-103254-0003 2020-12-10 22 October 2020 Amended Nordic synchronous area proposal for ramping restrictions for active power output in accordance with Article 137(3) and (4) of the Commission Regulation (EU) 2017/1485 of 2 August 2017 establishing a guideline on electricity transmission system operation All TSOs of the Nordic synchronous area, taking into account the following: Whereas (1) This document is the common proposal developed by all Transmission System Operators within the Nordic synchronous area (hereafter referred to as “TSOs”) for ramping restrictions for active power output in accordance with Article 137(3) and (4) of Commission Regulation (EU) 2017/1485 establishing a guideline on electricity transmission system operation (hereafter referred to as “SO Regulation”). This proposal is hereafter referred to as “Proposal”. (2) The Proposal takes into account the general principles and goals set in SO Regulation as well as Regulation (EC) No 714/2009 of the European Parliament and of the Council of 13 July 2009 on conditions for access to the network for cross border exchanges in electricity (hereafter referred to as “Regulation (EC) No 714/2009”). The goal of the SO Regulation/Regulation (EC) No 714/2009 is the safeguarding of operational security, frequency quality and the efficient use of the interconnected system and resources. Article 119(1)(c) of the SO Regulation sets for this purpose requirements for the TSOs to “jointly develop common proposals for: [..] ramping restrictions for active power output in accordance with Article 137(3) and (4);” (3) Article 137(3) and (4) of the SO Regulation define the scope of this Proposal.
    [Show full text]
  • ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2019 System Operations Committee
    ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2019 System Operations Committee European Network of Transmission System Operators for Electricity ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2019 Copyright © 2020 ENTSO-E AISBL Report rendered June 12, 2020 Executive Summary The HVDC links are important components for a stable op- maintenance outages as well as limitations. The unavail- eration of the Nordic and Baltic power system while sup- able technical capacity includes disturbance outages, limi- porting the commercial power trade in the European energy tations, unplanned and planned maintenance outages and markets. Furthermore, the HVDC links can provide other other outages. important functions like voltage and emergency power sup- port to the HVAC grid. Hence, the advantages of keeping The most significant unavailabilities in 2019 occurred for the HVDC links in operation as much as possible are indis- Baltic Cable, EstLink 2, Konti-Skan 1–2, NorNed, Skager- putable. The ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailabil- rak 1–4 and SwePol. Baltic Cable limitations were mainly due ity Statistics 2019 report aims to provide an overview of the to wind and solar energy feeds and EstLink 2 had 3 more se- Nordic and Baltic HVDC links as well as a detailed view of vere disturbances caused by a cooling water leakage, another each individual link. The executive summary concludes the by a faulty capacitor and faulty thyristors in the valve hall most important parts of the report into one chapter. and the last by a faulty DC voltage divider. Konti-Skan 1–2 had their HVDC conductor lines (in Denmark) and their con- trol systems replaced.
    [Show full text]
  • ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2020 Publication Date: 24 June 2021 System Operations Committee
    ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2020 Publication Date: 24 June 2021 System Operations Committee European Network of Transmission System Operators for Electricity ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailability Statistics 2020 Copyright © 2021 ENTSO-E AISBL Report rendered 28 June 2021 European Network of Transmission System Operators for Electricity Executive Summary The HVDC links are important components for a stable op- The most utilised electricity market connection was the one eration of the Nordic and Baltic power system while sup- between Finland and Sweden (FI–SE3, HVDC links Fenno- porting the commercial power trade in the European energy Skan 1 and 2), with 85 % of the technical capacity being used markets. Furthermore, the HVDC links can provide other for transmission, as shown in Table ES.1. No other market important functions like voltage and emergency power sup- connection reached such a high utilisation percentage, and port to the HVAC grid. Hence, the advantages of keeping only seven of the thirteen market connections showed a util- the HVDC links in operation as much as possible are indis- isation percentage of more than 60 %. However, the utili- putable. The ENTSO-E HVDC Utilisation and Unavailabil- sation percentage of all HVDC links in 2020 was still at its ity Statistics 2020 report aims to provide an overview of the all-time highest value since 2012. The market connections Nordic and Baltic HVDC links as well as a detailed view of with most unavailability were the ones between Denmark each individual link. The executive summary concludes the and Netherlands (DK1–NL, HVDC link COBRAcable) and most important parts of the report into one chapter.
    [Show full text]
  • Case 39351 – Swedish Interconnectors)
    COMMISSION DECISION of 14.4.2010 relating to a proceeding under Article 102 of the Treaty on the Functioning of the European Union and Article 54 of the EEA Agreement (Case 39351 – Swedish Interconnectors) (Only the English text is authentic) (Text with EEA relevance) THE EUROPEAN COMMISSION, Having regard to the Treaty on the Functioning of the European Union, Having regard to Council Regulation (EC) No 1/2003 of 16 December 2002 on the implementation of the rules on competition laid down in Articles 81 and 82 of the EC Treaty1, in particular Article 9(1) thereof, Having regard to the Commission decision of 1 April 2009 to initiate proceedings in this case, Having expressed concerns in the preliminary assessment of 25 June 2009, Having given interested third parties the opportunity to submit their observations pursuant to Article 27(4) of Regulation (EC) No 1/2003 on the commitments offered to meet those concerns2, After consulting the Advisory Committee on Restrictive Practices and Dominant Positions, Having regard to the final report of the Hearing Officer in this case3, WHEREAS: 1. SUBJECT MATTER (1) This Decision is addressed to Svenska Kraftnät (hereinafter "SvK"), the Swedish Transmission System Operator (hereinafter "TSO") and concerns the curtailment of cross-border transmission capacity for electricity by SvK to address internal congestion since at least 2002. (2) In its Preliminary Assessment of 25 June 2009, the Commission came to the provisional conclusion that the curtailment of cross-border transmission capacity for electricity by SvK raised concerns as to its compatibility with Article 102 of the TFEU and Article 54 of the EEA Agreement4.
    [Show full text]
  • — ABB High Voltage Direct Current Applications of a Well-Proven System
    — MAXWELL PINTO, MSc, JORNADAS TECNICAS, JULY 2019 ABB High Voltage Direct Current Applications of a Well-proven System HVDC History 1 Reliable power to millions, for decades — HVDC history A proven track record of innovation 1893 1954 1997 2013 2017 ABB starts providing power to the The world’s first The world’s first VSC HVDC Hybrid HVDC Breaker, solving a VSC HVDC highest performance mining industry commercial HVDC link at installation 100-year old technology puzzle ever – 3,000 MW, 640 kV, 2,000 Gotland, Sweden enabling the DC-grids of the future. km 1928 1960s 2010 2014 The Future Dr Uno Lamm began Mercury arc valves replaced The world’s first 800 kV Complete 1,100 kV UHVDC DC support in AC grids developing HVDC in Ludvika, with thyristor semiconductor UHVDC link at Xiangjiaba- system developed. DC grids Sweden valves Shanghai, China “The best way to predict the future is to create it” - Abraham Lincoln — The Birth of HVDC Gotland First commercial HVDC transmission in 1954 (100 kV, 20 MW) Cable length: 100 km Gotland – Swedish mainland — — Case study Itaipu One of the largest HVDC transmissions in the world - two major ABB HVDC links that supply Sao Paulo. 6,300 MW 600 kV 1,590 km Key facts – The largest and most powerful HVDC transmission in the world for 20 years from 1990-2010. – A considerable step forward in HVDC technology compared to the HVDC stations of the 1970s. — Case study Rio Madeira Integrating remotely located renewables, transmitting clean electricity, reliably and efficiently across a massive distance with minimum losses, to millions of consumers.
    [Show full text]
  • 2.4 HVDC Cable System
    Experience in transporting energy through subsea power cables: The case of Iceland Svandís Hlín Karlsdóttir Faculty of Industrial Engineering, Mechanical Engineering and Computer Science University of Iceland 2013 Experience in transporting energy through subsea power cables: The case of Iceland Svandís Hlín Karlsdóttir 30 ECTS thesis submitted in partial fulfillment of a Magister Scientiarum degree in Industrial Engineering Advisors Rúnar Unnþórsson, Lektor Tómas Philip Rúnarsson, Professor Faculty Representative Magni Þór Pálsson Faculty of Industrial Engineering, Mechanical Engineering and Computer Science School of Engineering and Natural Sciences University of Iceland Reykjavik, May 2013 Experience in transporting energy through subsea power cables: The case of Iceland 30 ECTS thesis submitted in partial fulfillment of a Magister Scientiarum degree in Industrial Engineering Copyright © 2013 Svandís Hlín Karlsdóttir All rights reserved Faculty of Industrial Engineering, Mechanical Engineering and Computer Science School of Engineering and Natural Sciences University of Iceland Hjardarhagi 2-6 107, Reykjavik Iceland Telephone: 525 4000 Bibliographic information: Svandís Hlín Karlsdóttir, 2013, Experience in transporting energy through subsea power cables: The case of Iceland, Master’s thesis, Faculty of Industrial Engineering, Mechanical Engineering and Computer Science, University of Iceland, pp. 85. Printing: Háskólaprent Reykjavik, Iceland, June 2013 Abstract This Master’s thesis analyses the experience from subsea power cable projects in Europe to bring new aspects and gain more information and insights to this project. The main focus is on technology, reliability and environmental impact. This study of the European experience is transferred to Iceland and is evaluated as to which technology is suitable for Icelandic conditions, what to avoid and what to keep in mind, and also to evaluate the reliability of possible subsea power cables from Iceland to mainland Europe, or to Great Britain.
    [Show full text]