Prisbildning Och Konkurrens På Elmarknaden

Prisbildning och konkurrens på elmarknaden ER 2006:13 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: [email protected] © Statens energimyndighet Upplaga: 200 ex ER 2006:13 ISSN 1403-1892 Förord På uppdrag av regeringen har Energimarknadsinspektionen vid Statens energimyndighet analyserat den svenska och nordiska elmarknadens funktionssätt med tonvikt på konkurrensen och prisbildningen. Den 1 januari 1996 reformerades den svenska elmarknaden. Konkurrens infördes i handel med och produktion av el medan nätverksamhet är ett reglerat monopol. Prisutvecklingen på den svenska och nordiska elmarknaden under de senaste åren har föranlett en diskussion om hur väl elmarknaden fungerar. Bland annat har lönsamheten bland elmarknadens aktörer och effektiviteten i prisbildningen på råkraftsmarknaden ifrågasatts. Rapporten belyser utvecklingen på den nordiska råkraftsmarknaden och söker förklara det senaste decenniets elprisökningar. Vidare behandlas konsekvenserna för slutkunderna på den nordiska slutkundsmarknaden. Därefter analyseras konkurrensen på den nordiska elmarknaden. Inspektionen föreslår även ett antal åtgärder för att förbättra förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens på elmarknaden. Även konkurrenssituationen på den svenska slutkundsmarknaden behandlas. I det nordiska elsystemet är det viktigt att begränsningar i överföringskapacitet hanteras på ett rationellt sätt. I rapporten analyseras några konsekvenser av att införa en delning av Sverige i så kallade elspotområden. Energimarknadsinspektionen har i arbetet med rapporten, och för att inhämta synpunkter, samarbetat med en referensgrupp bestående av företrädare från näringslivet samt representanter från andra berörda myndigheter och organisationer. Sammanfattning och slutsatser Den 1 januari 1996 reformerades den svenska elmarknaden. Konkurrens infördes i handel med och produktion av el medan nätverksamhet är ett reglerat monopol. Prisutvecklingen på den svenska och nordiska elmarknaden under de senaste åren har föranlett en diskussion om hur väl elmarknaden fungerar. Bland annat har lönsamheten bland elmarknadens aktörer och effektiviteten i prisbildningen på råkraftsmarknaden ifrågasatts. Energimarknadsinspektionens uppdrag Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera den svenska och nordiska elmarknadens funktion med tonvikt på konkurrens och prisbildning. Uppdraget omfattar att: • övergripande analysera utvecklingen av elpriset sedan 1996. Analysen skall omfatta prisbildningen på såväl spotmarknaden som den finansiella marknaden. I uppdraget ingår att identifiera vilka bakomliggande faktorer som påverkar dagens prisbildning samt att kartlägga de viktigaste konsekvenserna för marknadens aktörer. EMI bör även belysa prisbildningen på slutkundmarknaden. • analysera om konkurrensen på elspotmarknaden och den finansiella marknaden fungerar väl samt bedöma effektiviteten av prisbildningen på de båda marknaderna. • analysera hur en eventuell indelning av Sverige i elspotområden skulle påverka konkurrensförutsättningarna i Norden och i Sverige. Effekterna för den svenska slutkundmarknaden bör belysas. • överväga behovet av eventuella åtgärder för att säkerställa en väl fungerande konkurrens och en effektiv prisbildning på elmarknaden I det följande sammanfattas Energimarknadsinspektionens analys och övervägan- den beträffande elmarknadens funktion. Underlaget för genomgången och de ställningstaganden som görs redovisas i de efterföljande kapitlen samt i bilagor. Den nordiska elmarknaden kan sägas bestå dels av en nordisk råkraftsmarknad – producentmarknad, dels nationella – detaljhandelsmarknader. På Nord Pool organiseras en dygnsmarknad för fysisk handel med el, spotmarknaden. Nord Pool har också en marknadsplats för så kallad finansiell handel, på vilken aktörer bland annat kan försäkra sig mot prisrisker. Handeln på Nord Pools marknader utgör därför basen för handeln med el på hela den nordiska marknaden. Utöver handeln på Nord Pools marknader förekommer bilateral handel mellan köpare och säljare. S-1 Denna sammanfattning är disponerad på följande sätt, inledningsvis avhandlas råkraftsmarknadens funktionssätt, de frågor som belyses är prisbildningen på spotmarknaden, den finansiella marknadens funktionssätt, prisutvecklingen på spotmarknaden. Detta avsnitt avslutas med en analys av konkurrenssituationen på den nordiska råkraftsmarknaden med fokus på Sverige. Därefter följer ett avsnitt om hur en eventuell indelning av Sverige i elspotområden skulle påverka konkur- rensförutsättningarna. I ett tredje avsnitt behandlas vissa förhållanden på den svenska slutkundsmarknaden och vissa konsekvenser för hushåll och elintensiv industri av de prisuppgångar som skett under senare år. Sammanfattningen avslutas med Energimarknadsinspektionens överväganden om behovet av åtgärder för den svenska och nordiska elmarknaden. Så fungerar råkraftsmarknaden Prisbildningen på spotmarknaden Sedan elmarknadsreformen styrs priset av utbud och efterfrågan. På Nord Pools spotmarknad (Elspot) fastställs elpriset timme för timme för nästkommande dygn genom att respektive aktör i ett auktionsförfarande lämnar bud till Nord Pool om köp och försäljning av el. Det finns fysiska överföringsbegränsningar bland annat mellan länderna. För att hantera situationer där marknadens efterfrågan på över- föring överstiger tillgänglig överföringskapacitet är den nordiska elmarknaden indelad i anmälningsområden (elspotområden). Aktörerna på spotmarknaden specificerar hur mycket el de önskar köpa respektive sälja beroende på pris. För varje timme under kommande dygn aggregeras ak- törernas bud till utbuds- och efterfrågekurvor. Utbudskurvan består av aktörernas sammanlagda säljbud med avseende på pris och kvantitet. På motsvarande sätt består efterfrågekurvan av aktörernas sammanlagda köpbud med avseende på pris och kvantitet. Den kombination av pris och kvantitet där utbudet och efterfrågan exakt motsvarar varandra fastställer jämviktspris och kvantitet, så kallat marknadsklarerande pris, se figur S1. Förenklat motsvaras jämviktspriset av den rörliga produktionskostnaden för den dyraste produktionsanläggning som behövs för att möta efterfrågan. Den rörliga produktionskostnaden för denna anläggning är den aktuella marginalkostnaden, vilket är kostnaden för att öka den totala produktionen med en ytterligare enhet. När elproduktionen utnyttjas i kostnadsordning, från den produktionsenhet som har lägst marginalkostnad upp till marginalkostnaden för den sista produktionsenhet som behövs, möts efterfrågan och utbud vid varje givet tillfälle till lägsta möjliga kostnad. Resultatet blir en kostnadseffektiv allokering av produktions- resurserna på elmarknaden. Samtliga aktörer som lämnat säljbud till ett pris som är lägre än jämviktspriset får sälja den inbjudna mängden el till det marknadsklarerande priset. De som har lämnat ett säljbud som överstiger det marknadsklarerande priset får å andra sidan inte sälja någon el. Detta medför att all tillgänglig elproduktion konkurrerar på S-2 samma villkor och värderas lika, oavsett produktionsteknik. På motsvarande sätt får alla aktörer som lämnat köpbud till priser överstigande jämviktspriset köpa den mängden el till jämviktspriset medan de som lämnat köpbud understigande jämviktspriset inte får någon el. Figur S1 Princip för prisbildningen på spotmarknaden På en marknad präglad av fullständig konkurrens finns det inga incitament för någon aktör att lämna säljbud som inte motsvarar aktörens marginalkostnader. Aktörens bud påverkar i stort sett inte jämviktspriset och lämnar denne ett bud överstigande marginalkostnaden riskerar aktören att inte få sälja något alls. Alla aktörer uppträder då som pristagare på marknaden. Problem uppstår om någon aktör tror att han har tillräcklig marknadsmakt för att flytta priset och söker öka sin totala intäkt genom att minska sitt utbud eller bjuda in sin produktion till ett högre pris än marginalkostnaden. Energimarknadsinspektionens analys beträffan- de konkurrenssituationen redovisas i ett särskilt avsnitt i det följande. All försäljning och köp på spotmarknaden sker till det marknadsklarerande priset. Detta pris är också vägledande för bilateral handel med el. Det finns ju ingen anledning för någon köpare eller säljare att handla bilateralt till ett sämre pris. Jämviktspriset på spotmarknaden uttrycker därför råkraftsmarknadens marknads- pris. Det har förekommit förslag om att såld produktion på spotmarknaden ska betalas med ett pris motsvarande producentens bud. Det vill säga en diskriminerande prisbestämning. En sådan princip skulle dock helt förändra effektiviteten i prisbildningen. Alla producenter skulle sluta uppträda som pristagare och i stället söka gissa det högsta pris som ger acceptans. Ett bud lägre än detta högsta pris ger S-3 en intäktsförlust för producenten när dennes betalning bestäms av det egna budpriset. Alla producenter kommer vid sin budgivning därför att väga risken för en intäktsförlust till följd av ett för lågt bud mot risken för att inte få sälja till följd av ett för högt pris. Slutresultatet kan mycket väl bli att en princip om att betal- ningen till producenterna ska motsvara deras bud leder till ett högre pris än spotmarknadens jämviktspris. Detta gäller särskilt eftersom spotmarknaden har karaktären av ”repeated game” eftersom den upprepas varje dag. Det finns då många möjligheter för producenterna att dra slutsatser om andras budbeteende och nå ett tyst samförstånd inför budgivningen.

Load more