Trygg Elförsörjning I Skåne Län – Underlagsrapport Utgiven Av: Länsstyrelsen Skåne Författare: Hannes Sonnsjö [email protected]
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Titel: Trygg elförsörjning i Skåne län – underlagsrapport Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne Författare: Hannes Sonnsjö [email protected] Medförfattare: Tobias Gunneberg Sandra Johanne Selander Beställning: Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00 Copyright: Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: 31140-2020-1 ISBN: 978-91-7675-205-0 Rapportnummer: 2020:26 (version 1, 2020-09-07) Illustrationer och grafik: Christoffer Nielsen Tryckår: 2020 Förord Denna rapport utgör ett analysunderlag till den gemensamma slutrapport som länsstyrelserna lämnar till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman den 7 september 2020. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i hur vi kan planera vår elförsörjning bättre och vad som behövs för att i framtiden undvika fler situationer där nyetableringar riskerar att nekas eller utbyggnad av klimatsmart infrastruktur skjuts på framtiden. Vi kan konstatera att medvetenheten hos kommuner, näringsliv och elnätsbolag ökat under de månader som analysarbetet genomförts. Avgörande faktorer är god samverkan, ett breddat perspektiv och en förståelse för varandras roller och ansvar. När energilandskapet förändras uppstår naturligen konflikter. Det kan till exempel handla om att mindre aktörer vill åstadkomma något där regelverken inte är i takt med tiden eller att en etablerad aktörs affärsmodell inte längre är lika lönsam. Det är i mötet mellan det nya – det småskaliga som växer nerifrån och upp – och det etablerade – det storskaliga och centraliserade – som det blir tydligt att energilandskapet är i förändring. På kort sikt kommer billig sol och vindkraft under gynnsamma väderförhållanden att konkurrera ut dyrare, men ofta mer planerbara, alternativ. Då uppstår ett behov av att göra avvägningar mellan politiska mål, att beakta olika tidsperspektiv, att beräkna kostnader och att reda ut ansvarsförhållanden. Vår ambition med rådande arbete är inte att alla gånger försöka besvara hur detta görs på bästa sätt men jag vill betona det faktum att detta är gemensamma utmaningar vi står inför som kräver gemensamma ansträngningar för att lyckas. Underlagsrapporten har tagits fram i nära samarbete med Region Skåne, Energikontoret Skåne och Malmö stad. Ett stort tack för deras – och många andra inblandades – stora engagemang och bidrag i vårt gemensamma arbete med att trygga en långsiktigt hållbar elförsörjning i Skåne. Anneli Hulthén Landshövding Skåne län i Sammanfattning El är en färskvara. Vid varje tidpunkt måste produktion och leverans av el vara i balans med den el som används. I dag är elnäten uppbyggda för att hantera relativt få men stora produktionskällor, exempelvis vattenkraften eller kärnkraftverk, vilka överförs på höga spänningsnivåer genom transmissionsätet och vidare ut i region- och lokalnäten. De senaste åren har detta centraliserade och bokstavligt talat trögrörliga elsystem, med sina stora roterande generatorer, kommit att förändras i ett energilandskap där många, men mindre och geografiskt utspridda, produktionskällor nu måste hanteras och integreras. I vissa fall, som med havsbaserad vindkraft, är det fortsatt integration högt upp i elsystemets spänningshierarkier, men med solceller på hustak är det i direkt anslutning till användningen och lågspänningsnäten. Problemet som uppstår i detta energilandskap i förändring är en ökad effektutmaning. Det är alltså inte en fråga om att elsystemet kommer att ha svårt att över året leverera den energimängd som efterfrågas (elenergibrist) med tanke på en fortsatt kraftig vindkraftsutbyggnad och stärkta utlandsförbindelser. I stället är utmaningen att leverera elenergi vid varje tidpunkt som el efterfrågas (effektbrist) som kan vara utmanande att möta. Framförallt i områden där transmissionsnätet är underdimensionerat och har otillräcklig förmåga att överföra el (nätkapacitetsbrist). För Sveriges del är utmaningen att anpassa och utveckla elsystemet när en rad stora skeenden sammanfaller, nämligen att kärnkraften av ekonomiska orsaker fasas ut samtidigt som målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 driver in variabel elproduktion och att efterfrågan på el nu förväntas öka. Detta trots en omfattande energieffektivisering eftersom ambitionen om att fasa ut fossila bränslen inom transportsektorn och vissa delar av industrin kommer att kräva en omfattande elektrifiering. Elsystemet präglas dessutom av en mycket snabb teknisk och ekonomisk utveckling vilket ställer höga krav på en välanpassad nätreglering, men också på välanalyserade politiska styrmedel som ser till energisystemets helhet där en åtgärd på en del tenderar att få efterverkningar i andra delar. Skånes elförsörjningssituation idag Under hösten och vintern 2018 kom, för många oväntade, varningssignaler om en annalkande elbrist i Skåne. Detta blev startskottet för en medialt intensiv vår och sommar 2019 där en rad industrier förklarade hur uteblivna ökningar av effektuttag och abonnemang skulle komma att drabba deras förväntade expansion och tillväxt – i ett län som redan låg under rikssnittet för arbetslöshet bland invånarna. Sverige exporterar mer el än vad som importeras vilket innebär att landet, som helhet, är nettoexportör. Detta betyder dock inte att produktionen i landet alltid är högre än efterfrågan, eftersom produktionen inte har perfekt korrelation med användningen. Därför importerar Sverige el för att möta behovet under dessa tider. Var i landet det råder överskott och underskott är en helt avgörande fråga i diskussioner kring nätkapacitetsbrist. Detta gör att det, snarare än att se till året som helhet för landet i stort, är mer relevant att titta på den momentana produktionen i områden som inte är självförsörjande på el utan istället är beroende av eltillförsel från andra områden inom landet eller från grannländerna. ii Den lokala kraftproduktionen i Skåne (3 TWh) matchar inte användningen (13 TWh), varför Skåne är beroende av eltillförsel från andra delar av Sverige, och grannländer. Detta ställer krav på att överföringskapaciteten hos transmissionsnätet och övrig elproduktion är tillräcklig för att förse regionen med den el som behövs. Detta underskott på produktion på både länsnivå och elområdesnivå (SE4) har sin bakgrund i att de åtgärder som skulle ersätta Barsebäcksverkets elproduktion, som upphörde 2005, har försenats, tagits ur bruk eller ännu inte förverkligats. Detta har försatt Skåne i ett effektunderskott som gör att hela Skånes elsystem behöver anpassas till de begränsande faktorer som kan uppstå under vissa timmar och i vissa lägen. Bakgrunden till den uppkomna situationen står att finna i det faktum att Skåne tillhör en region med stor andel importerad el i samband med att Barsebäcksverkets elproduktion upphörde 2005. Detta effektunderskott skulle komma att förvärras ytterligare i och med ett antal händelser som inträffade under en relativt kort tidsrymd runt mitten av 2010-talet. För Skånes del kommer merparten av vår regionala elproduktion från kraftvärme och vindkraft. Båda dessa produktionskällor kämpar med inbördes utmaningar. För kraftvärmen handlar det om lönsamhet, eller snarare bristen på sådan, när de genomsnittliga elpriserna över året pressas ned av stor vindkraftsutbyggnad samtidigt som intäkterna från fjärrvärmen minskar då kunder i allt större utsträckning väljer bort denna till förmån för eldrivna värmepumpar. Vindkraftens utmaning handlar inte i samma utsträckning om bristen på lönsamhet, även om de projektörer som var tidigt ute får skriva ner sin kalkylerade avkastning när nya effektiva vindkraftverk byggs i så rask takt att elcertifikaten numera handlas för ören snarare än hundratals kronor. Snarare handlar det om en förhållandevis låg tillgänglighetsfaktor de timmar på året då elproduktion verkligen behövs. För att ha ett leveranssäkert system behövs en planerbar elproduktion, som fungerar även vindstilla nätter då varken vindkraft eller solel kan garanteras. När befintliga kärnkraftsanläggningar stänger ner blir behovet av ny sådan leveranssäker el ännu viktigare. Havsbaserad vindkraft, och vindkraftverk med så kallad syntetisk svängmassa, kan vara vägar framåt för Skånes del där drygt hälften av den regionala produktionen utgörs av vindkraft. Fram till detta är på plats är Skåne emellertid i hög grad beroende av el utifrån, något som nu möjliggjorts genom ett snabbt åtgärdspaket med gemensamma insatser från Svenska kraftnät och E.ON Energidistribution. Skånes framtida elförsörjning och effektsituation Elanvändningen i Skåne har inte nämnvärt förändrats under de senaste åren, men för att uppnå bland annat Sveriges klimat- och energimål måste förändringar göras. Stora effektiviseringar och utsläppsbesparingar kan göras genom att elektrifiera processer, maskiner och transporter, vilket kan öka åtgången på el inom en snar framtid. I de scenarier som tagits fram kan länets elanvändning komma att öka med cirka 1,5 TWh till 2030 och knappt 3,5 TWh till 2040. Till 2040 sker den tillkommande elanvändningen huvudsakligen inom sektorerna industri och transporter, där elanvändningen ökar med 1 respektive 1,3 TWh. För bostadssektorn sker en svag minskning i elanvändning under perioden, men detta behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med minskat effektbehov under ansträngda timmar i fall exempelvis värmepumpar ersätter fjärrvärme. Ökningen i elanvändning till 2040 är något lägre än i nyligen utförda studier på nationell nivå, där elanvändningen väntas öka med mellan 35–60 procent till 2045. iii Detta förklaras delvis av att en elektrifiering av industri som använder fossila bränslen och tillkommande elanvändning