De Nio Tätorterna Del 2

KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN

DE NIO MINDRE TÄTORTERNA

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 2 TIDAN, TIMMERSDALA, ULVÅKER, VÄRING, VÄRSÅS

Innehåll

Inledning 1

Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 2

Tidans tätort 6 Tidan Kulturmiljöer: Götgatan - Slingvägen 17 Närlundavägen 19 Tidans centrum 21 Vads sockenkyrka - Yllefabriken 28 Vaholm - Askeberga 39 Kraftstationen 45 Tidan Byggnadsobjekt 48

Timmersdala tätort 54 Timmersdala Kulturmiljöer: Kärleksstigen 63 Långgatan 65 Timmersdala kyrkby 68 Timmersdala skola/Billingsdal 74 Timmersdala stationssamhälle 78 Timmersdala Byggnadsobjekt 82

Ulvåkers tätort 86 Ulvåker Kulturmiljöer: Ringvägen 91 Torsborgsvägen 93 Ulvåker Byggnadsobjekt 95

Värings tätort 97 Väring Kulturmiljöer: Nyponvägen 104 Värings kyrkomiljö 106 Värings skola - Skolgatan - Ringvägen 109 Väringsvägen 114 Villagatan 121 Årekullsvägen 123 Väring Byggnadsobjekt 126

Värsås tätort 131 Värsås Kulturmiljöer: Klövervägen och Betania 140 Syrenvägen - Västerleden - Videvägen 143 Solskensvägen 145 Värsås kyrkby 147 Värsås Byggnadsobjekt 157 Samrådsredogörelse 160

Former för säkerställande 162

Käll- och litteraturförteckning 165 1

Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, del turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett 2, av de nio mindre tätorterna. Denna del, samverkansprojekt. Kulturförvaltningen del 2, inrymmer beskrivning av Tidan, i Skövde kommun driver projektet. För Timmersdala, Ulvåker, Väring och Vär- det praktiska genomförandet har Väs- sås och deras fysiska kulturmiljö. (Rap- tergötlands museum svarat, med bistånd portens del 1 innehåller en översiktlig av Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- beskrivning av Igelstorp, Lerdala, Skul- ningen i Skövde kommun. Styrgruppen torp och Stöpen samt dels en mer utförlig för projektet omfattar Kulturförvaltningen projektbeskrivning, dels en gemensam, och Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- översiktlig tematiserad historik för de nio ningen, Skövde kommun, Västergötlands mindre tätorterna). museum och Västarvet, Västra Götalands- I denna del presenteras tätorterna var regionens Natur- och Kulturförvaltning. för sig i bokstavsordning. För varje tät- Arbetet har även innefattat en dialog ort ges en inledande bebyggelseöversikt. med berörda hembygdsföreningar och Därefter följer de utpekade värdefulla Musei Vänner. Den lokalt förankrade kun- kulturmiljöer som är särskilt viktiga att skapen är en viktig tillgång i den fysiska slå vakt om. De aktuella områdena redo- planeringen. Hos kommuninvånarna finns visas översiktligt på karta med prelimi- stor kunskap om vad som är viktigt i den när avgränsning. Till varje område finns egna hembygden. Det kan exempelvis förslag till åtgärder. Förslagen är rekom- gälla historien med sina avtryck i form av mendationer om att framför allt upprätta forntida lämningar, hus och öppna land- fördjupade riktlinjer för att tillvarata de skap eller särskilda identitets- och upp- kulturhistoriska värdena. I vissa fall, t.ex. levelsevärden kopplade till olika platser där kulturmiljön både har särskilda kul- eller företeelser. turvärden och är mycket rikt sammansatt, Kulturmiljöprogrammets första etapp rekommenderas att en bevarandeinriktad berörde Skövde stad och pågick under detaljplan upprättas. 2009 samt början av 2010. Etapp 2 omfat- Därefter följer en lista med värdefulla tade de nio mindre tätorterna och har enskilda byggnadsobjekt som ligger utan- genomförts under 2010 och början av för de utpekade områdena. 2011. Etapp 3som är slutfasen omfattar Utöver detta finns material som sedan en sammanställning där även de synpunk- tidigare finns framtaget. Vissa ligger som ter som inhämtats i etapp 1 och etapp 2 digitala skikt i Länsstyrelsens planerings- arbetas in och underlaget till programmet underlag, främst fornminnesinvente- färdigställs. ringen. Rapporten är nu ett underlag för kom- De olika miljöerna och enskilda objek- munens fortsatta arbete med att genomföra ten kan, när programmet så småningom är ett kulturmiljöprogram. I nuläget finns klart, komma att läggas in i kommunens således ett underlag för staden och ett för kartdatabas för att finnas tillgängliga i de nio mindre tätorterna. Det rekommen- planeringen. Detta är dock en uppgift för deras starkt att kommunen även låter ta den kommunala kulturvårdsplaneringen. fram ett motsvarande kulturmiljöunderlag 2

Arbetets uppläggning Dialogarbetet Framtagandet av underlag för de nio Avsikten är också att en sammanvägning mindre tätorterna i Skövde kommun har av den lokalt förankrade kunskapen och genomförts under 2010 med viss kom- kulturmiljövårdens mer övergripande plettering 2011. Arbetet har utförts av kunskap skall ge en nyanserad beskrivning 1:e antikvarierna Erik Holmström och Ulf och värdering av kulturmiljön. Dialog och Larsson, Västergötlands museum. Det har samråd med hembygdsföreningarna utan- omfattat följande: för Skövde stad inleddes vid ett möte den - En översiktlig komplettering av dels 9 februari 2011. Med Skövde hembygds- bebyggelse från 1960 till 1985, dels avse- förening och Musei Vänner inleddes dia- ende industrihistoriska miljöer logen 2010 i samband med arbetet med - Översyn, komplettering och revidering staden. av miljöurval I februari 2011 överlämnades materia- - Rekommendationer och åtgärdsförslag let om de mindre tätorterna på samråd till - En övergripande sammanställning av dialoggrupperna som bereddes tillfälle att varje orts bebyggelseutveckling, delvis komma in med förslag på vad man anser genom komplettering av tidigare gjorda vara viktigt att bevara. Synpunkterna har översikter arbetats in i programmet i sammanställ- - Tematisering av historiken ningsfasen. Vid informationsmötet den 9 februari En övergripande arbetsmall samt sam- medverkade hembygdsföreningarna i manställning av allmänna texter rörande Häggum, Skultorp, Skövde, Sventorp- lagstiftning, planering, programarbete Forsby och Väring-Locketorp samt för och vissa historiska bakgrundstexter har Binnebergsorten och Norra Billing. sammanställts av enhetschef Marie Oden- Inventeringsunderlaget för de mindre tät- bring Widmark, Regionmuseum Västra orterna överlämnades till samtliga dessa Götaland, Västarvet. Erfarenheter från föreningar samt utskickades även till hem- Marie Odenbring Widmarks arbeten med bygdsföreningarna i Tidan och Värsås. kommunala kulturmiljöprogram i Göta Av berörda föreningar har samtliga älvdalen har varit av stor betydelse även utom en varit positiva. Värsås hembygds- för arbetet med Skövde kommuns tätor- förening har avböjt medverkan. De flesta ter. föreningar har lämnat synpunkter. De tät- Arbetet med underlaget till kultur- orter som det ej inkommit synpunkter om, miljöprogram för Skövde för den del förutom Värsås, är Lerdala, Stöpen och som omfattar de nio mindre tätorterna Ulvåker. Många konstruktiva och klargö- har genomförts 2010. Det har omfat- rande förslag och synpunkter har i övrigt tat genomgång och sammanställning av inkommit. Det är synpunkter som är av redan befintligt material, fältarbete i de mycket stort värde och som tillför under- mindre tätorternas kulturmiljöer och sam- laget lokalhistoriskt förankrad kunskap manställning av detta. Tidigare arbeten har och därmed en högre kvalitet. inventerats, bebyggelsemiljön i tätorten För fördjupad information om dialog- har karaktäriserats, bebyggelsehistorien gruppernas synpunkter se Samrådsredo- har beskrivits och kompletterats o.s.v. görelse (i rapportens bakre del).

Fotografer till nutida fotografier är, där Redovisning av kulturhistoriskt inget annat anges, Erik Holmström och värdefulla miljöer Ulf Larsson, Västergötlands museum. Värdefulla miljöer – vad innebär det? Förkortningar: Det finns alltid kulturhistoriska kvaliteter BNA- Byggnadsnämndens arkiv att ta tillvara som förstärker vår identitet SM - Skövde museum och ger en rikare livsmiljö. I vissa områ- VGM - Västergötlands museums arkiv. den är dock historien och kulturarvet extra 3

Timmersdala skola återspeglar på ett värdefullt sätt ortens bebyggelseutveckling då tärorten blev centralort i Timmersdala storkommun. tydligt närvarande och där behövs en sig- kyrkans kyrkobyggnader byggda t.o.m. nal om detta. 1939, samt de som är yngre och besitter Som utgångspunkt för översyn och särskilda kulturvärden. urval har använts byggnadsinventeringen Generellt brukar man tala om flera från 1988, Thomas Carlquist, Skaraborgs bakomliggande kriterier för urval av vär- länsmuseum. Omfattande kompletteringar defulla kulturmiljöer. I flertalet miljöer har nu gjorts av detta tidigare urval. (Kul- samspelar dessutom olika kriterier. turmiljöer och byggnadsobjekt som tillkommit 2010-2011 markeras med *). I de nio mindre tätorterna har miljön I nu befintlig sammanställning har framför allt valts ut för att den: förslag till 46 större och mindre miljöer - på olika sätt återspeglar tätortens bebyg- redovisats. De speglar på olika sätt kom- gelsehistoria. Detta är ett tungt vägande munens fysiska kulturarv i de nio mindre kriterium som bildar en utgångspunkt för tätorterna. Flera områden är sedan tidi- inventeringen. Övriga kriterier är framför gare uppmärksammade i olika samman- allt komplement till detta. hang, men flera nya har också tillkommit. - speglar viktiga historiska fenomen eller En del av områdena fanns med även i skeenden i tätortsutvecklingen, som även 1988 års byggnadsinventering av lands- står i tydligt sammang med utvecklingen bygden utanför centralorten. Andra ”nya” på regional och/eller nationell nivå. områden är redovisade som ett enskilt Bland många goda exempel kan här sär- byggnadsobjekt i 1988 års inventering, skilt nämnas stationssamhällena, med men har nu omdefinierats till en lite större Timmersdala stationssamhälle som den kulturmiljö. I flera miljöer i tätorternas mest kompletta kulturmiljön som ger ytterområden är landskaps- och forn- uttryck för järnvägen som drivkraft och lämningsstruktur av särskild betydelse. den betydelse stationssamhällena haft för Objekt som getts klass ett och två i Läns- expansionen av svensk tätortsutveckling. styrelsens odlingslandskapsinventeringen I Ulvåker står det nationalromantiska sta- har också tagits med. Det är dock inte tionshuset som ett monument över järnvä- många sådana som berörs av tätorternas gens betydelse för tätortens framväxt. område. - innehåller en bebyggelsemiljö med prä- I förteckningen över enstaka bygg- gel av kontinuitet och har många spår från nadsobjekt har samtliga objekt tagits med olika tidsperioder. Ett av de mest tydliga som är skyddade enligt Kulturminnesla- exemplen är Lerdala med den välbevarade gens fjärde kapitel. Det motsvarar svenska kyrkbyn, gammalt sockencentrum med 4

F.d. Yllefabriken i Tidan är ett av de främsta industriminnena i Skövde kommun. Anläggningen åter- speglar en verksamhet som har varit avgörande för ortens utveckling. medeltidskyrka och tre välbevarade äldre och 1950-talet i Väring. Silitfabriken från skolhus samt stationssamhällets tidiga 1950-talet i Skultorp är också ett intres- 1900-talsbebyggelse och villasamhällets sant industriminne. Jordbruksnäring- miljöer från 1950- och 60-talen. arnas stora betydelse återspeglas bl.a. i - är ett särskilt gott exempel på hur tra- tröskverksfabriken i Igelstorp, Tidans två ditioner, tankar och ideal om t.ex. plane- mejerier från 1920- och 40-tal samt Vär- ring, arbete, byggande och boende växlat sås ståtliga mejeri i tegel från 1890-talet under olika tider. Inte minst Skultorp och Centralföreningens 1940-talsbyggna- har många goda exempel på detta från der i Väring och Tidan folkhemsepoken på 1950- och 60-talet - återspeglar hur samhällslivet varit upp- när orten expanderade starkt. T.ex. kom- byggt och organiserat under olika tider. munhuset från 1957-58, villaområden T.ex. vad gäller infrastruktur med kom- kring Källbäcksvägen-Brogatan samt på munikation och samhällsservice, samt Kanikerukan, modernistiska exklusiva religion, utbildning, men även ordens- 1970-talsvillor vid bl.a. Sjövägen, samt och föreningsliv, rättsväsende med mera. välbevarade flerbostadsområden vid Riks- Här kan särskilt nämnas tingshus, kyrko- byggenvägen från 1958-60, vid Pilvägen byggnader, skolmiljöer etc. Bland annat från 1969 och Bussatorp från 1970. Vil- den mycket förnämliga 1800-talsmiljön lamiljöerna från 1950-talet vid Skolgatan kring bytorget i Värsås kyrkby, samt de i Väring samt 1960-talet vid Parkvägen, modernistiska skolmiljöerna från 1950- Brunnsvägen och Fältvägen i Igelstorp är talet i Stöpen och Väring som är mycket också bra exempel.. fina och representativa exempel på detta. - återspeglar näringar och verksamheter Timmersdalas förnämliga institutions- som varit av särskild betydelse för ortens miljööer kring kommunal administarion, utveckling. Här finns många exempel, skola och äldreboende från 1950- 60-tal t.ex. textilindustrins betydelse med den hör till de främsta i Skaraborg. Värsås har industrihistoriskt värdefulla Yllefabriken i ståtliga frikyrkor från 1880-tal och 1950- Tidan från 1910 som främsta representant tal som är av mycket stort kulturhistoriskt men även Timatrikå AB med småskalig värde i likhet med Sörbacka äldreboende textilindustri från 1940-talet i Timmers- från 1950-talet. dala och Silkeskonfektion AB från 1940- 5

Värsås kyrkby har varit en knutpunkt av rang idet gamla agrarsamhället och är en rikt sammansatt kulturmiljö med mycket stora värden. - återspeglar miljöer för rekreation och mans ger en bra bild av Skövde kom- social samvaro, t.ex. parker, modern fri- mun. tid, idrott, nöjesliv med mera. Här kan Meningen är inte att tiden förväntas bl.a. nämnas Tidavallens idrottsplats och stå still i de utpekade miljöerna. Men de Olstorps festplats, båda i Tidan, som är innehåller på olika sätt värden som det är mycket goda exempel på detta. viktigt att slå vakt om i den kommande - innehåller välbevarade miljöer som är planeringen. Miljön har kulturhistoriska en särskild resurs ur kulturmiljösynpunkt. kvaliteter och sammanhang som på olika Exemplen är många på kulturmiljöer som sätt kräver hänsyn. Att de pekats ut är en innebär en resurs för orten att utvecklas statusmarkering. kring. Exempelvis bör nämnas den riksin- För varje miljö ges en karaktärisering tressanta kulturmiljön i Tidan; kring Ylle- och värdering. Enskilda objekt har lis- fabriken, Vaholms herrgård och bro och tats. Numreringarna hänvisar till de olika Askeberga skeppssättning. inventeringar och underlag som använts, - har stor betydelse som samlingspunkt främst fornminnesregistret. För varje kring kulturarvet för människor som bor miljö finns också förslag på eventuella och verkar på orten, men som också är åtgärder och säkerställande. I en del fall en resurs för utifrån kommande som vill behövs en fördjupad dokumentation för lära sig mer om orten/bygden. Exempel- att klargöra vilka hänsyn som bör tas. vis kan nämnas Skultorps gamla by med fornbyn. - har tydliga pedagogiska kvaliteter. Det vill säga, att det dels är lätt att visa på vär- dena i kulturmiljön, dels att de är lätta att uppfatta och ta till sig. Det gäller exempelvis de gamla kyrkbyarna såsom bl.a. Sventorp i Igelstorp, Värsås, Timmers- dala samt Värings kyrkomiljö.

De utpekade miljöerna har således ett brett och varierat innehåll som tillsam- 6 TIDANS TÄTORT

Järnvägen och agrar verksamhet är vid sidan av industrin de stora spåren i Tidans tätortsutveckling och formande av kulturmiljön. Tidan - f.d. industriort i jordbruks- mellan socknarna Vad och Götlunda, bygd fram till 1952 en administrativ gräns som Tidan är en av de större bland de mindre spelat roll i tätortens utveckling, eftersom tätorterna i Skövde kommun. Den ligger bebyggelsen i samhället ligger på båda längst bort från centralorten och ligger sidor av ån. Vadstället där vägen passe- egentligen något närmare Töreboda än rar ån har antagligen givit namn åt Vads Skövde. Kanske är det en av orsakerna socken och därmed åt hela det vidsträckta till att Tidan inte riktigt bär samma för- Vadsbo härad, det vill säga hela norra stadsprägel som de övriga små tätorterna Västergötland. i Skövde kommun. Västra stambanan Göteborg-Stock- Tidan är den enda riktigt utpräglade holm har i och med järnvägsstationen industriorten bland de små tätorterna i varit en annan avgörande drivkraft i tät- Skövde. Den starka förankringen i tex- ortens uppkomst och utveckling. Väg tilindustrin har satt stark prägel på Tidan 200 Skövde-Töreboda, Skövdevägen, som i mångt och mycket idag har karak- löper rakt genom tätorten och är också en tären av ett f.d. brukssamhälle, som även betydelsefull faktor i tätortsutvecklingen. har varit ett centrum för den omgivande Skövdevägens sträckning och breddning jordbruksbygden. I spänningsfältet mel- har påverkats av trafikens behov, vilket lan industri- och jordbruksnäringar har även har fått effekter på kringliggande mycket av tätortens liv och verksamheter bebyggelse och angöring till befintligt formats. gatunät. Samhällets centrum ligger i Samhällets historiska konturer markeras anslutning till vägskälet mellan Skövde- tydligt av infrastrukturens betydelse för vägen och Flistadsvägen. Tidan, vilka även påverkat bebyggelse- Tidans bebyggelsehistoria är lätt att mönstret i tätorten. Ån Tidan är i mångt uppfatta när man läser av de olika tids- och mycket upphovet till tätorten som skikten. Tätortens olika delar är tydliga kraftkälla för kvarnar, kraftverk och tex- tidsmarkörer och återberättar Tidans his- tilindustri. Ån och dess biflöde Skepps- toria på ett mycket konkret sätt. brobäcken bildar även sockengräns 7

Bilden av Vads kyrka och dåvarande vägbro över Tidan är från ca 1890, alltså obetydligt yngre än häradskartan nedan. Foto: P.-A. Eriksén. VGM.

Häradskartan från 1877-1882 ger en bra bild av den helt agrara miljö som då fanns på platsen för dagens tätort. I norr ligger sockenkyrkan, vägbron och kvarnen samt enstaka kvarvarande gårdar på Vads bytomt. Söder om ån ligger Vads kvarn med sitt stickspår från Tidans järnvägssstation, själva upp- rinnelsen till textilindustrins tillkomst 30 år senare och därmed tätortens framväxt. Längs landsvägen Töreboda-Skövde ligger enstaka småställen och bondgårdar bl.a. garvaregården vid Flistadsvägen. I Nederlunne öster om järnvägen igger en grupp gårdar kring kvarnplatsen och den gamla bytomten. 8

Flygfoto över Tidan med Yllefabriken, troligen ca 1935-45. Foto: Anders Karlsson. VGM. Agrarsamhället ger bakgrunden till Lunne kom vid samma tid att ersättas av tätorten ett kraftverk och en elektrisk kvarn. Även Idag bär flera av tätorterna i Skövde kom- Lunne (Nederlunne) som var en mindre mun mer eller mindre prägel av att de by hade genomgått laga skifte. Några vuxit fram ur eller invid agrarsamhällets enstaka gårdar blev kvar inom bytomten gamla byar. Det gäller nästan samtliga. som i övrigt omgavs av utflyttade gårdar Även inom de mindre tätorterna finns Vads by låg fram till laga skiftet på på så vis flera mycket rikt sammansatta, 1840-talet kring sockenkyrkan på norra utpräglat agrara kulturmiljöer: sidan av ån. Platsen har givit namn åt Vads socken utgörs huvudsakligen av Vadsbo härad, och i området anses Vads uppodlad jordbruksmark, kring ån Tidans kungsgård ha legat. Vid det gamla vad- lopp, frånsett skogspartier i öster. Närmast stället över ån Tidan byggdes på 1100- sjön Östen i väster består de odlade area- talet Vads kyrka. Medeltidskyrkan fick lerna av gammal sjöbotten, frilagd genom sitt nuvarande utseende efter en tillbygg- sjösänkningsföretag under 1800-talet. nad på 1720-talet. Två stora gårdar i byn Tidans samhälle har vuxit upp främst lades på 1730-talet samman och bildade under 1900-talet, på platsen för Vads by Vaholms säteri som ligger längre åt nord- norr om ån och Lunne by vid landsvägen väst nedströms ån, utanför Tidans tätorts- mot Bällefors på sydsidan av ån. Vid åns bebyggelse. Vid laga skiftet på 1840-talet forsar och fall har sedan medeltiden fun- flyttades även Olofsgården och Rättare- nits kvarnplatser, både vid Lunne och vid gården ut från bytomten. Norr om kyrkan Vad. Kvarnplatsen söder om Vads kyrka ligger någon bondgård kvar inom den kom i början av 1900-talet att ge upphov gamla bytomten, i övrigt är det främst till textilindustrin. Vattenkvarnarna vid kyrkan och den gamla kvarnplatsen söder

Del av Tidans yllefabrik år 1913. Ej angiven fotograf. VGM. 9 om ån som minner om byn. Nu befintlig kvarnplats nordväst om kyrkan tillkom troligen i samband med laga skiftet på 1840-talet.

Utveckling och drivkrafter - järnvägs- station och textilindustri Västra stambanan Göteborg-Stockholm Tidans järnvägsstation på 1890-talet. drogs förbi strax öster om Vads kyrka Foto: P.-A. Eriksén. VGM. 1859. När järnvägen byggdes anlades andelsmejerier samt ofta jordbruksrela- Tidans station mittför Flistadsvägen. terade mekaniska verkstäder och/eller Ägaren till Vads kvarn söder om kyrkan motor- och reparationsverkstäder. Tidan lyckades få till stånd ett stickspår från sta- har även haft garveri, kvarnar, mejeri, tionen och på så sätt anknöts kvarnplatsen centralförening, flera silos m.m. till järnvägsnätet. Tidan kom att bli ett stations- och Fortfarande kring 1880 fanns ingen tät- industrisamhälle som särskilt präglades bebyggelse alls vid stationen, vilket fram- av industrinäringen. Jämfört med ett van- går av häradskartan från 1877-82. I det ligt stationssamhälle kom Tidan i mycket område som numera ingår i tätorten fanns högre grad att karaktäriseras av fabrikens då stationsbyggnaderna vid järnvägen, ett stora inflytande över ortens utveckling garveri och färgeri där Flistadsvägen kor- och samhällsliv. Kanske var detta till att sar Skeppsbrobäcken, några spridda går- börja med mer påtagligt i norra delen, dar vid Vads kyrka och den gamla byn i eftersom tätortens norra del, där fabriken norr, några backstugor och andra småstäl- ligger, hörde till Vads kommun fram till len kring vägbron över Tidan, samt några 1952, medan den södra delen med statio- spridda husartorp och backstugor utmed nen då hörde till Götlunda kommun. Skövdevägen. Två kvarnplatser fanns I vissa avseenden kom orten även att få vid Vad, dels en söder om kyrkan, dels flera av stationssamhällets kännetecken. en väster om kyrkan. Vid Belleforsvägen Handeln med spannmål och andra jord- i Nederlunne fanns kvarnplats, en gles bruksprodukter blev även här av stor vikt grupp av bondgårdar samt ett par backstu- p.g.a. av tätortens betydelse för den omgi- gor. I övrigt dominerade odlingsmark. vande jordbruksbygden. Kommersen och Startskottet för utvecklingen av tätor- det sociala livet kring stationen drog ten Tidan kom 1910 när Westergötlands efterhand till sig annan handelsverksam- Yllefabrik etablerades av en grupp fabri- het och även hantverk och service. Fler körer som köpte in Vads kvarn söder om människor slog sig ner vid stationen och kyrkplatsen. Eftersom kvarnplatsen sedan olika småföretag etablerades. Samhällsin- tidigare hade spåranslutning till stam- stitutioner såsom postkontor, telefon- och banan, via järnvägsstationen, var läget telegrafstation och bankverksamhet knöts extra fördelaktigt för fabrikssatsningen, till det framväxande samhället. I Tidan förutom den goda tillgången på vatten- kan antagligen textilfabriken ha varit en kraft. Med yllefabriken som tillväxtmotor direkt pådrivande faktor för den utveck- utvecklades Tidan snabbt som samhälle. lingen. Folkskola fanns nära Vads kyrka. På platsen för Lunne kvarnar i Nederlunne Ny skola byggdes 1919 och byggdes anlades 1910 kraftverk och sågverk och sedan om 1949. I 1920-talets Tidan fanns elektrisk kvarn. Kraftverket etablerades även ordenshus, några kvarnar såsom under namnet Kraftaktiebolaget Tidan- Tidans Valskvarn, Rättaregårdens kvarn Nykvarn. och såg samt Rättaregårdens mejeri och I Tidans samhälle fanns även flera Balticmejeriet. mindre industriföretag. Framför allt har Ortens tidiga bebyggelse var oreglerad det här liksom i Skövdebygden i övrigt och växte upp på den mark som stod till funnits agrar småindustri typ kvarnar, buds. Den äldsta bebyggelsen i stations- 10

Flygvy över kraftverket, troligen ca 1935-1945 ca. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed. VGM. samhällena bestod i regel av ett stations- och Vads kyrka i norr, dels kring järn- hus med uthus, ofta ett spannmålsmagasin, vägsstationen och Skövdevägen söder om handelsbodar med lager, ofta ett mindre ån, dels kring kraftverket och sågverket snickeri samt en liten grupp bostadshus i Nederlunne i sydost. Tidan hade sedan med uthus. I stora drag kan detta antas ha länge dragit till sig handlare, hantverkare gällt även för Tidan, men här var mycket och mindre industriverksamheter. av byggnationen knuten till textilfabri- Samhällets tidiga bebyggelse söder om kens verksamhet, vilket satte en speci- ån präglades fortfarande på 1920- och 30- ell prägel främst på tätortens norra del. talet mycket av den ganska småskaliga Fabriksområdet med hjärtat på sydsidan friliggande trähusbebyggelsen från 1900- av ån dominerade Tidan med de många talets början kring Skövdevägen-Stations- stora tegelbyggnaderna från 1910-talet. vägen-järnvägsstationen. Här och var Här byggdes på 1910-talet flera faluröda byggdes enstaka lite större villabetonade arbetarbostäder i 11/2 våningar, belägna bostadshus i trä i den tidens panelarkitek- ganska nära fabriken, närmast norr och tur. Kring Hantverkaregatan, Slingvägen söder om ån. och Stationsvägen byggdes på 1920- och Det dröjde till 1940-talet innan en 30-talet en del lite större villor med drag byggnadsplan upprättades för att reglera av tidens nationalromantik och 1920-tals- användningen av mark och bebyggelse. klassicism, t.ex. Norrby. Längs Skövdevä- Hösten 1937 upphöjdes Tidan till muni- gen byggdes på 1920- och 30-talet bl.a. en cipalsamhälle, vilket kom att bestå t.o.m. rad av några mindre hyreshus med brutna 1957. Detta innebar att en eller flera tak, idag inklädda med plåtfasader. stadsstadgor skulle gälla inom munici- I samhällets sydöstra del i Götlunda, kring palsamhället (antingen ordningsstadga, Belleforsvägen och Nederlunne, byggdes brandstadga, hälsovårdsstadga och/eller på 1920- och 30-talet både egnahem och byggnadsstadga samt i vissa fall stadspla- lite större villor, omgivna av trädgårds- nelagen). Tidan kom att bli det enda muni- tomter och ofta präglade av den tidens cipalsamhället inom nuvarande Skövde lätt nationalromantiska villastil med ljusa kommun. putsfasader och tegeltäckta brutna tak, Vid denna tid bestod samhället av tre t.ex. Rosenlid (Lunne 2:16). På 1930- och delar som börjat växa samman mer och 40-talet uppfördes några bostads- och mer. Dels området kring textilfabriken affärshus i centrala Tidan med drag av 11

Flygfoto över dåvarande mejeriet (byggt 1928) nära Skövdevägen/Flistadsvägen. Garvaregården med den gamla garveribyggnaden vid Skeppsbrobäcken, syns till höger i bild. Fortfarande omgavs Skövde- vägen av åkermark. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed, troligen ca 1930-40. VGM. tidens funkisstil med ljusa putsfasader, relsen etablerades redan under 1800-talet. stora fönstergrupper och flacka tegel- Arbetarrörelsen, hembygdsrörelsen och täckta tak. Exempelvis är Lunne 1:18 idrottsrörelsen kom i Skaraborg i fokus och Närlunda 4:33 vid Skövdevägen bra främst strax efter 1900. exempel på detta. Det sistnämnda är ett Den del av samhället som hör till Vads äldre hus som byggdes om helt i tidsty- socken blev tidigt planlagd. 1942 upprät- pisk funkisstil 1947. Uppe i Vad, kring tades bl.a. en byggnadsplan för den nya Vaholmsvägen längst i nordväst, byggdes idrottsplatsen, Vadsbovallen, i nordväst. på 1920- och 30-talet flera liknande egna- År 1947 blev de befintliga arbetarbostä- hem och villor längs med ån, t.ex. Käll- derna och egnahemmen kring Sörgårds- vik (Vads-Häljatorp 1:7) och Allholmen vägen och Skyttelvägen, m.fl. gator norr (Vaholms valskvarn 1:8) om ån, planlagda i en byggnadsplan. Efter I industrialismens spår växte folkrörel- storkommunbildningen 1952 antogs en serna fram, ofta förankrade i de nya sam- byggnadsplan för samhällets nordvästra hällena kring industri och järnväg. Den del. Det var bebyggelsen på åns nord- frikyrkliga väckelsen och nykterhetsrö- Arbetarrörelsen har haft stark förankring i Tidan, i likhet med andra utpräglade industrisamhällen. SSU-möte (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund), troligen 1940-tal. Foto: Per Adolf Larsson, Tidan. VGM. 12 västra sida med villor och egnahem kring läggningen 1966 att fungera som drivkraft Vaholmsvägen som lades ut i plan. för Tidans tätortsutveckling. Nedlägg- ningen kom att få stora konsekvenser för Storkommuncentrum och villasamhälle samhället, vars storhetstid var förknippad Ganska tidigt under 1900-talet växte tät- med industrins verksamhet. ortens olika delar samman med de agrara Tidan blev 1952 centralort i den nya miljöerna kring Vads kyrka i norr och storkommunen Tidan som kom att bestå Nederlunne i sydost. till 1971. Kommunsammanslagningen Det var framför allt på 1950-talet, 1952 resulterade i att byggnader efter- efter andra världskrigets slut 1945, som hand uppfördes för offentlig förvaltning de små stations- och industriorterna återi- och service, i form av kommunalhus, ny gen expanderade starkt och byggdes ut skola m.fl. Under de följande decennierna med flerbostads- och villaområden. Den planlades olika bostadsområden i tätorten, svenska folkhemsepokens samhällsvisio- dels flerbostadskvarter, dels villaområden. ner började förverkligas och god sam- Samhället präglades fram till 1960-talets hällskonjunktur, bilismens utveckling mitt av en expansion som tydligt återspeg- och högre levnadsstandard bidrog till att las i bebyggelseutvecklingen i tätorten, drömmen om den egna villan kunde för- mer nedtonad efter fabriksnedläggningen verkligas, oavsett om man bodde nära sitt 1966. Under de följande decennierna jobb eller ej. Flera mindre tätorter blev planlades nya bostadsområden i tätorten, kommuncentrum i de nya storkommuner dels i de sydvästra delarna men även i som bildades i landet 1952 och organise- området mellan yllefabriken och stations- rades som centralorter för utbyggnaden området, som tidigare varit obebyggt. De av det svenska samhällets administration nya bostadsområdena bebyggdes i viss och utbyggda sociala service. mån med flerbostadshus, men utgjordes Det moderna Tidan tog form på 1940- främst av villaområden. talet och 50-talet, till in på 1960-talets bör- I Tidans samhälle på 1950-talet var jan, innan krisen för svensk textilindustri yllefabriken samhällets motor, i övrigt nådde Tidan i mitten av 1960-talet. Wes- fanns flera småindustrier och en stor tergötlands Yllefabrik (från 1930 Svenska mängd småföretag. Yllefabriken hade Yllekoncernen) kom fram till fabriksned- 1953 ca 100 vävstolar och som mest ca 300 anställda. Fabriken hade då sedan Byggnadsarbetare vid husbygge i Tidan, ca 1945-1950. Foto: Anders Karlsson. VGM. 13

1930 varit moderföretag inom Svenska Närlundaområdet, kring bl.a. Varlunda- Yllekoncernen, även om huvudkontoret vägen och Kvarntorpsvägen, också i sta- i och med detta överflyttades till Borås. tionssamhället. Enbart norr om ån, i den del av tätorten 1969 upprättades en byggnadsplan för som hör till Vads socken, fanns speceri- området söder om Vadsbovägen ner t.o.m. och diverseaffär, charkuteriaffär, bageri, kring Skolgatan i sydväst med den nya cigarr- och pappershandel, urmakeri m.fl. skolan och badplatsen. Den nya central- verksamheter. skolan ersatte 1969 de äldre sockensko- 1957 lades en ny byggnadsplan ut över lorna i trakten inklusive Vads skola som en stor del av samhällets södra del. Det låg ganska nära sockenkyrkan. Badplat- omfattade dels befintlig centrumbebyg- sen Tidanbadet kom till i och med skol- gelse kring Flistadsvägen/Skövdevägen, bygget 1969. dels ett nytt litet centrum som man börjat Ända ut mot Nederlunne i sydost uppföra redan 1952 vid Slingvägen/Park- sträckte sig 1957 års byggnadsplan som vägen. Även i Tidan såsom i Skultirp täckte in den befintliga bebyggelsen både och Timmersdala fanns ambitionen att där och kring Belleforsvägen. Planen skapa ett nytt, centralt beläget tätortscen- omfattade även ett nytt villaområde kring trum. I Tidan utformades detta genom Närlundavägen nere i sydväst. att lokaler för kommunalhus, polistation och postkontor integrerades i ett nybyggt Dagens villasamhälle tar form flerbostadskvarter vid ett tidstypiskt litet Det var inte minst utbyggnaden av Skövde centrumtorg/parkanläggning. Även några som en ny centralort i Skaraborg, framför bostadshus med affärs- och verksamhets- allt tillkomsten av Kärnsjukhuset 1973 lokaler i bottenvåningen byggdes i när- samt förstärkningen av Skövde som för- heten på 1960-talet men centrumtanken svarsort och industriort, som även i hög fullföljdes inte. 1970 upprättades en ny grad bidrog till en stor expansion också byggnadsplan för del av detta område, av de omgivande mindre tätorterna. Detta söder om Tidanvägen, mellan Skövdevä- tycks ha påverkat även Tidan men kanske gen i väster och järnvägen i öster, inne- inte i lika stor utsträckning som de andra fattande bl.a. Götgatan och Slingvägen. tätorterna närmare staden. Som villasam- 1981 lades en ny byggnadsplan ut för Teknik och motorisering spelade en stor roll i efterkrigstidens välståndsbygge och stora framtidstro. Tidans Motorskola som då var en del av Skövde Yrkesskola var inrymd i Bilverkstaden på Gamla vägen. I Tidantrakten gick flera pojkar och män Motorskolans kurser. Foto: Anders Karlsson, 1959. VGM. 14

När Tidan blivit centralort i storkommunen Tidan 1952 började man omdana centrala Tidan till ett litet centrum. 1952-1956 byggdes flerbostadshusen i bakgrunden som även inrymde lokaler för kommunalhus, polisstation och postkontor. Bilden är troligen från ca 1955, det nya Tidans Condis som stod klart 1956 finns ännu inte på plats, men tomten är utstakad till höger i bild. Ej angiven fotograf. Bild i privat ägo. hälle med småindustrier fortsatte Tidans av Lunne (Nederlunne) by och av Vads utveckling i mer dämpad skala på 1970- by med Haragården och sockenkyrkan talet och 80-talet. samt en kvarnplats nära stenbron. Här Nybyggnationen i Tidan på 1970- och finns också en förhistorisk grav i form 80-talen har handlat mycket om kom- av en stor hög. Något längre norrut finns plettering och förtätning av befintlig vil- intressanta lämningar av den gamla Vads labebyggelse. 1970 kompletterades t.ex. bytomt. Kulturmiljön kring Vads kyrko- Tidans sydligaste del med en ny bygg- miljö har en särprägel. Detta inte endast nadsplan och 1976 planlades industriom- p.g.a. den delvis medeltida kyrkan och rådet mellan Skövdevägen, Gamla vägen en mycket ålderdomlig klockstapel, utan och Kornvägen. Vårdcentrum i centrala också p.g.a. av den närbelägna, mycket Tidan är en anläggning som uppförts först välbevarade textilindustrin från 1900- i senare tid, på platsen för äldre centrum- talets början vid fallen i ån Tidan, en del bebyggelse. Området kring sjukhemmet av en större riksintressant kulturmiljö. I och vårdcentralen detaljplanerades 1989. riksintresset ingår även den närbelägna Befolkningsantalet höll sig stabilt Vaholms välbevarade herrgårdsmiljö med under 1960- och 70-talet för att öka något ett rikt sammansatt byggnadsbestånd från under 1980-talet. Efter att ha haft över 1800- och 1900-tal, en mycket märklig 1000 invånare under 1980- och början av övertäckt bro, en valskvarn, samt alléväg 90-talet, minskade folkmängden något och omgivande kulturlandskap kring ån. under senare tid till knappt 900 invånare. Till samma riksintressanta stora kultur- Nu finns åter positiva tendenser till en miljö hör även fornlämningsmiljön Rane ökad inflyttning. stenar med den stora skeppssättningen nära Askeberga gård. En annan företeelse Spåren av en lång historia – tätorten som särskilt måste uppmärksammas är att som kulturmiljö i Tidans samhälle finns en av Skaraborgs Tätortens bakgrund i några helt olika mycket få kvarvarande garveribyggnader samhällstyper är mycket tydlig - dels från 1800-talet. Garverier, var vid sidan agrarsamhällets gamla kyrkby, dels det av kvarnar, en av få industriella verk- moderna villasamhälle som vuxit fram samheter som förekom i större skala ute som en förstad till Skövde ur det sena i jordbruksbygderna före industrialismens 1800-talets stationssamhälle. genombrott. Flera kulturmiljöer och enskilda objekt Vad gäller karaktärsmiljöer från sta- återberättar tätortens historia, från byarna tions- och industrisamhällets expansiva till industriorten och dagens villasam- tid i tidigt 1900-tal har Tidan genomgått hälle. Inom Tidans samhälle finns rester en del förändringar, men med ett mycket 15 viktigt undantag för den stora välbeva- 3:3) som fortfarande ger ett bra helhets- rade industrimiljön. Yllefabrikens stora intryck av en idrottsplats från 1930-40- byggnader av tegel och trä från 1910- talet. Ett f.d. ordenshus (Närlunda 4:8) talet utgör den enda större äldre industri- nära kraftverket finns fortfarande kvar anläggningen i Skövde kommun utanför som byggnad, men har förändrats en del stadsområdet (Vads-Kvarntorp 2:1). Som i senare tid och har inte uppmärksammats samhällsskapande faktor och som uttryck särskilt i KMP. Byggnaden har dock ett för textilindustrins expansion är industri- lokalhistoriskt intresse. miljön av mycket stort kulturhistoriskt Som agrart centrum för den omgivande och industrihistoriskt värde. Till indu- jordbruksbygden har även Tidan flera strimiljön hör även f.d. disponentbostad, byggnader med agrarhistorisk koppling. och f.d. ingenjörsbostad, f.d. banklokal, Här finns den tidigare nämnda garvare- faluröda arbetarbostäder Närlunda 4:52 gården med den kulturhistoriskt mycket och 12:1-12:3), tvättstuga, annan bostads- intressanta garveribyggnaden i trä från bebyggelse med koppling till textilindu- 1800-talet (Berglunda 3:6), en av mycket strin, (Vad 5:38) samt radhusbebyggelse få kvarvarande i Skaraborg där det på 1800- och lamellhus från ca 1945-50 (Vad 5:39- talet fanns flera garverier i jordbruksbyg- 5:60) m.fl. dens byar. Tidansortens Mejeriförening En annan industriell anläggning i startade 1928 och den första mejeribygg- Tidan är kraftverket från 1910 som är en naden, ”Mesosten” kallad, uppfördes industrihistoriskt intressant bebyggelse- vid Skeppsbrobäcken (Berglunda 3:54). miljö i anslutning till Lunne f.d. by- och 1940 togs befintlig f.d. mejeribyggnad på kvarnplats vid Tidan (Lunne 9:1, 9:2, 9:3, granntomten i bruk (Berglunda 3:14). År 6:8 och 2:30). Här finns en välbevarad 1953 levererade ca 800 medlemmar mer kraftstationsbyggnad i tidstypisk industri- än 49 ton mjölk dagligen. Industribygg- arkitektur i tegel från 1921, en damman- nader kopplade till agrara näringar som läggning samt något yngre elverks- och denna är av agrarhistoriskt intresse i en så sågverksbyggnader. Den stora elektriska utpräglad jordbruksbygd som Vadsboslät- kvarnen i tegel från 1910-talet brann dock ten. Berglunda 3:19 omfattar centralför- ner och revs på 1990-talet. eningens f.d. magasin från 1940-talet. Samman med industriorten Tidan hör Vid järnvägen i sydvästra Tidan finns två viktiga representanter för folkrörel- fortfarande en agrart industriellt präglad sens anläggningar. Olstorps festplats (Vad miljö (Lunne 15:2) som bl.a. innefattar 4:5) grundades 1937 av brandkåren men två silotorn, ett från 1947 och ett yngre, övertogs snart av arbetarekommunen och större från 1972. Vads kvarn (Vad 12:1) senare av Folkets Husföreningen i Tidan vid Tidan är en på 1900-talet ombyggd fram till 1973. Efter 1977 har den återupp- äldre kvarnbyggnad. Vaholms valskvarn stått i privat regi och med nya byggnader. vid Vaholms herrgård strax nordväst om En god exponent för idrottsrörelsen i Ska- tätorten är i nuvarande utformning en raborg är Vadsbovallen (Vads-Häljatorp stor anläggning i betong med kvarn och

Närlundavägen med villor i gult och rött tegel från sent 1950- och tidigt 1960-tal vittnar om det moderna Tidans expansion vid den tiden. 16 siloceller från 1946 (Vaholms valskvarn uppförts utöver enstaka byggnader. Vil- 1:1). jan att manifestera centralortens roll som Bebyggelseomvandlingen och genom- storkommuncentrum framträder tydligt i fartstrafiken i tätorten under 1900-talets den representativa kombination av flerbo- senare del påverkade det äldre bebyggel- stadshus och administrativt centrum som semönstret till delar. Inte minst SJ:s riv- uppfördes 1952-1956 efter tillkomsten av ning av det nedlagda stationshuset 1982 den nya storkommunen med Tidan som har påverkat stationssamhällets karaktär. centralort (Närlunda 5:1 och 5:2). Lamell- Av stationsmiljön återstår idag främst per- husen har omsorgsfullt utformade fasader rong och lastkaj samt det faluröda godsma- i rött tegel och husen är samkomponerade gasinet (Götlunda 16:1). Banvaktsstugan med en liten park- och torgbildning som revs alldeles nyligen. Stationssamhället betonar centrumkaraktären. Vid Götga- har mest satt prägel på gatorna närmast tan/Slingvägen ligger tre välbevarade den f.d. järnvägsstationen. putsade lamellhus som tillkom under lop- Numera är mycket av den äldre bebyg- pet av 1960-talet och som ger ett mycket gelsen ombyggd och där finns främst gott helhetsintryck av ett flerbostadskvar- mycket små mer välbevarade, samman- ter från folkhemsepoken. (Närlunda 8:12, hängande bebyggelsemiljöer. Däremot 8:22 och 8:23). De återspeglar en expan- finns flera välbevarade byggnadsobjekt siv period i Tidans tätortsutveckling. kring t.ex. samhällets gamla huvudga- Kulturmiljön vid Närlundavägen i syd- tor Hantverkaregatan, Stationsvägen västra delen av Tidan ger fortfarande en och Slingvägen. Närlunda 4:29 är en f.d. god bild av det sena 1950-talets villaom- snickeriverkstad som är typisk för sta- råde i gult och rött tegel. Villabebyggel- tionssamhällena. Närlunda 4:30 och 4:32 sen som fortfarande har stora kvaliteter är välbevarade bostadshus från 1920- och bär prägel av sent 1950- och tidigt 1960- 30-talet som ingick i den nya tätortens tal. Kulturmiljön återspeglar ett expansivt representativa fasad mot Stationsgatan skede i tätortens byggnadshistoria. och järnvägen. Tidan har också tidsty- Ur kommunikationshistorisk synpunkt piska bostads- och affärshus med drag av är även byggnader som minner om bilis- 1930- och 40-talets funktionalism, t.ex. mens expansion och motoriseringen av Närlunda 4:33 och 4:39. landsbygden under folkhemsepoken av Det finns flera kulturmiljöer som på ett stort intresse. I Tidan, vid genomfarts- särskilt bra sätt återspeglar tätortsutveck- vägen väg 200, invid Tidans Bensin och lingen fr.o.m. sent 1950-tal och framåt. Kiosk, står en liten kioskbyggnad från ca Efter Skultorp är Tidan den mindre tätort 1950-talet som ett minne från en tidigare där fler än endast något flerbostadsområde mackanläggning (Lunne 1:54).

Ögonblicksbild från Olstorps festplats en lördagskväll i tidigt 1980-tal. Foto: Chris- ter Åhlin, VGM. 17

TIDAN KULTURMILJÖER

Götgatan - Slingvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö av stort intresse som omfattar ett flerbostadskvarter med väl bibehållen prägel av tiden kring 1960, även om de tre husen byggts mellan 1960 och 1969. Kulturmiljön karaktäriseras av tre välbe- varade lamellhus med putsfasader samt fasadinslag i panel och tegel. Gårdsplan med grönytor och lövträd. Området ger ett mycket gott helhetsintryck av ett fler- en gemensam tydlig karaktär av 1960- bostadskvarter från folkhemsepoken och talets början. De har balkonger indragna i återspeglar en expansiv period i Tidans fasadlivet samt putsfasader i ljusgrått och tätortsutveckling. Det har stark lokalhis- partier av vit panel eller rött tegel i gavel- torisk förankring i Tidan och är överhu- fasader. Några hus har kvar en mycket vudtaget ett kulturhistoriskt värdefullt ursprunglig utformning med tidstypiska exempel på den tidens flerbostadsområ- entréer. Något hus har genomgått mindre den. förändringar. Området har en god helhet av tidigt 1960-tal, starkt förankrad i Beskrivning Tidans stora expansionsfas på 1950- och Området ligger nära Skövdevägen i cen- 60-talet. trala Tidan och omfattar tre lamellhus som på tre sidor omger en öppen gårdsplan Ingår också i med gräsmatta och björkar m.fl. lövträd. Detaljplan Tvåvåningshusen med källare uppfördes under tidsperioden 1960-69 men har trots Gällande skydd att det skiljer flera år mellan det första - - - - och det sista nästan samma utförande och

Kulturmiljön karaktäriseras av tre välbevarade lamellhus från 1960-1969 med fasader i puts, panel och tegel. Husen inramar en tidstypisk gårdsplan med grönytor och lövträd. 18

Närlunda 8:23 Fasadparti. Ingående enskilda objekt i miljön

Fornlämningar - - - -

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering Närlunda 8:12, Närlunda 8:22- 8:23* Götgatan 2A-B-4A-B, Slingvägen 5A-C Tre lamellhus med prägel av tidigt 1960-tal är samlade kring en öppen gårdsplan med gräsmatta och björ- Rekommendationer kar m.fl. lövträd. Närlunda 8:12, längst i väster, är äldst, uppfört 1960 som bostads- Det är mycket viktigt att områdets karaktär av hus och hade då två- och trerumslägenheter samt i tidigt 1960-tal bevaras. Den utpekade bebyg- norra delen lokaler för Mariestads Sparbank. Arki- gelsen bör underhållas med material och tekter var Osnes och Sunnerholm Ark SAR, Göte- metoder som tar hänsyn till det kulturhisto- borg. Närlunda 8:22, åt norr, hade Tidans kommun riska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- som byggherre och ritades av Bernerus&Särndahl mande fall vara mindre nyttobyggnader som Ingenjörsbyrå, Mariestad. Närlunda 8:23 hade placeras med hänsyn till befintlig och ges en AB Tidanhus som byggherre och uppfördes 1969, god utformning. också efter ritningar av Bernerus&Särndahl Ingen- jörsbyrå, Mariestad. Det inrymde enligt ritningen Åtgärder även ”specialbostäder för handikappade”. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Husen, som är snarlika men inte är helt iden- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e tiska, är uppförda i två våningar med källare och st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- vind. De har grå sockel, ljusgrå slät putsfasad med ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- stående vit panel i gavelrösten. 8:12 som har en munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur vitputsad gavelplacerad skorsten bibehåller fasa- kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyg- dens ursprungliga växelverkan mellan spritputs gelse som uppmärksammats först 2010 bör och slätputs. De två övriga har en sentida typ av dokumenteras närmare. sprutad puts. Ett av husen har kortsidornas fasader i rött tegel. Husen har vita enlufts- respektive per- spektivfönster med vädringsspalt på sidan. Entré- partierna är helt ursprungliga på 8:22-8:23 men är förändrade på 8:12. De markeras i fasaden av vita fält. Balkongerna är indragna i fasadlivet. Husen är tillbyggda med uteplatser i trä. De tre husen ger ett mycket fint helhetsintryck av ett flerbostadskvarter från folkhemsepoken och återspeglar en expansiv period i Tidans tätortsut- veckling. Husen har fortfarande en välbevarad utformning, även vad gäller flertalet detaljer, som är mycket viktig att ta vara på.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Närlunda 8:22 och 8:23 har fina, helt ursprungliga entrépartier från 1960-talet. 19

Närlundavägen* Motiv och uttryck för miljön Villaområde som präglas av den väl bibehållna villabebyggelsen från ca 1955-65. Kulturmil- jön kännetecknas av välbevarade 11/2plans- villor med källare, gult eller rött fasadtegel och t.ex. flera ursprungliga entréer. Tidsty- piska villatomter. Kulturmiljön återspeglar ett expansivt skede i tätortens byggnadshistoria och är av stor lokalhistorisk betydelse för för- ståelsen av orten Tidans framväxt.

Beskrivning Sydvästra delen av Tidan hör till de delar av samhället som utvecklades till följd av 1957 års nya byggnadsplan för orten. Det började bebyggas efter planen och de husen är uteslu- ursprungliga av villorna längs Närlundavä- tande från tidsperioden 1958-1970.Här finns gen. Här uppmärksammas inte några enstaka ett sammanhängande område längs Närlunda- byggnadsobjekt, det är helheten som är mest vägen med friliggande villor från sent 1950- betydelsefull. tal- 1960-talets mitt (Närlunda 4:45-4:47, 8:2-8:10, 8:-13-8:19 och 9:1). Villorna är uteslutande byggda i 1 1/2 plan med källare. Fasader i gult tegel dominerar i den norra Ingår också i delen av området som ger ett något äldre Detaljplan intryck, medan röda tegelfasader är vanligare i söder. En del har kvar ursprungliga entréer med tidstypiska trädörrar och smidesräcken. Garagen är i regel panelklädda, några av Gällande skydd dem har emellertid fasad i vit mexisten. 1950- - - - talshusen har i regel garaget i källaren. Några av de husen har fått garaget inrett i senare tid och man har istället byggt ett fristående garage i gatuplanet. Lunne 4:47 är den mest Närlundavägen kännetecknas av välbevarade 1 1/2plansvillor med källare, gult eller rött fasadtegel och flera ursprungliga entréer. 20

Närlundavägen översikt mot gatans södra del. Rekommendationer Ingående enskilda objekt i miljön Det är mycket viktigt att områdets 1950- och 60-talskaraktär kan bevaras. Den utpekade Fornlämningar bebyggelsen bör underhållas med material - - - - och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- mande fall vara mindre nyttobyggnader som Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- placeras med hänsyn till befintlig och ges en tering god utformning. - - -

Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Övriga inrapporterade kulturlämningar st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- - - - - ställa det kulturhistoriska värdet skall kommunen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas.

Närlundavägen har åtskilliga fina exempel på folkhemsbetonade små villor med sen 1950-talsprägel med fasad i gult tegel och ofta indragna entrépartier med tidstypiska dörrar och smidesräcken. 21

Tidans centrum* och affärsbebyggelse från stationssamhällets tidiga epok 1910-30-tal, 1950-talets moderna Motiv och uttryck för miljön centrumutveckling med tidstypiskt kommu- Kulturmiljö av stort kulturhistoriskt intresse nal administrations- och flerbostadskvarter eftersom den ger en mycket tydlig återspeg- med friliggande bebyggelse samt det moder- ling av tätortsutvecklingen i en av Skaraborgs nistiska Tidans Condis. 1950-talsmiljöerna mest karaktäristiska mindre tätorter Här finns berättar särskilt om Tidan som storkommu- flera objekt och miljöer av mycket stort kul- nens expansiva centralort med framtidstro. . turhistoriskt värde. Kulturmiljön omfattar centrummiljön kring Skeppsbrobäcken och ett viktigt vägskäl Beskrivning där flera ”årsringar” i tiden samspelar, vilket Området ligger i centrala Tidan vid Skepps- uttrycks i bebyggelsemiljöer som omspänner brobäcken och vägmötet mellan Skövde- tidsperioden från 1800-tal till 1960-tal. Den Törebodavägen, vägen mot Flistad och återspeglar därigenom viktiga skeden i tätor- Stationsvägen mot Tidans f.d. järnvägssta- tens centrumutveckling och är lokalhistoriskt tion. I området samspelar flera historiska sett av största betydelse för förståelsen av ”årsringar” i tätortens utveckling: orten Tidans framväxt. Kulturmiljön karaktä- Vägskälet och bäcken är centrala för för- riseras av de olika tidsskedenas välbevarade ståelsen av områdets karaktär. Vattendraget och tidstypiska bebyggelse. Denna består av har gett upphov till verksamheter redan innan agrart anknuten småindustri i anslutning till tätorten växte fram. Garveri och färgeri fanns bäcken, med det mycket värdefulla garveriet redan före 1880 vid bäcken. Garveribyggna- från 1800-talet samt två mejerianläggningar den är av en fundamental betydelse för Tidans och centralföreningen från 1900-talet, bostads- kulturhistoria. I anslutning till garvaregården Tidans centrum är en spännande kulturmiljö med bebyggelse från olika tidsperioders som omfattar Tidans utveckling från agrar bebyggelse, via industrisamhälle till dagens moderna tätort. Till vänster det modernistiska Närlunda 6:1 Tidans Condis från 1956, i mitten Berglunda 3:54 med gamla mejeriet från 1928 och till höger den ålderdomliga garveribyggnaden från 1800-talet på Berglunda 3:6. 22

Närlunda 5:1 och 5:2. Av mycket stort kulturhistoriskt värde är den förnämliga centrumbebyggelsen från 1952-1956 som inrymde bostäder, kommunalhus, polisstation och postkontor. finns ytterligare några byggnader från sent Ingår också i 1800- tidigt 1900-tal vid Flistadsvägen. Vid Garvaregården och Tidans Condis är upp- Flistadsvägen har fler agrart anknutna indu- märksammade som enstaka byggnadsobjekt i strier etablerats längre fram under 1900-talet, Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla bygg- främst mejeri med två anläggningar från nader och miljöer i Skövde kommun. 1988. 1920-tal och 1940-tal samt Centralförening Detaljplan på 1940-talet. Vid Stationsvägen och Slingvägen finns bostads- och affärsbebyggelse från ca 1910- Gällande skydd 30-tal som kan förknippas med centralt belägen centrumbebyggelse från stationssam- - - - - hällets framväxt under denna tid. 1957 års nya byggnadsplan lade fast cen- trumkaraktären, i och med den lilla torgbild- Rekommendationer ning som redan uppstått vid vägskälet blivit Området är kulturhistoriskt sett mycket förtydligad som parkmiljö och offentlig plats, betydelsefullt för Tidans tätort och dess cen- i samband med uppförandet av ett tidstypiskt trumkaraktär med historiska årsringar från administrations- och flerbostadskvarter med olika tidsperioder tillför särskilda värden till friliggande bebyggelse 1952-56. Anslaget i kulturmiljön. Bebyggelse som t.ex. garvare- tankarna kring den moderna centrumutveck- gården och Tidans Condis, samt 1950-talets lingen hade definitivt påbörjats i och med till- centrummiljö på Närlunda 5:1-5:2, bör ges en komsten av det modernistiska Tidans Condis särskilt stark ställning i en eventuell bevaran- 1956 vid korsningen av Skövdevägen och deplan. Åtgärder som syftar till att förstärka Närlundavägen. kulturmiljövärdena men också knyta samman Området har en mycket central betydelse områdets olika delar bör utredas. Behovet av i Tidans kulturhistoria. Med sin spännvidd i en samlad översyn av kulturmiljön är påtag- tid och i bebyggelsens olika ålder och utform- ligt, eftersom området delvis ger ett lite splitt- ning har det en speciell karaktär, som samver- rat intryck idag p.g.a. att t.ex. trafikmiljön kar till en mycket intressant helhetsmiljö. Här sätter stark prägel. Den lilla parken är viktig finns sådana viktiga kulturhistoriska mär- att lyfta fram. Skeppsbrobäcken med dess kesbyggnader för Tidan såsom garveriet och gröna stråk är också ett viktigt inslag som bör Tidans Condis, men också t.ex. det mycket framhävas. fina lilla centrumkvarteret från 1950-talet med Den utpekade bebyggelsen bör underhål- torg, f.d. kommunalhus, polisstation, post och las med material och metoder som tar hänsyn bostäder, fortfarande en mycket välbevarad till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- helhet och med en hög detaljeringsgrad i tids- gelse bör i förekommande fall vara mindre typiska detaljer. Det återspeglar bl.a. den nya nyttobyggnader som placeras med hänsyn till roll Tidan fick på 1950-talet som storkom- befintlig och ges en god utformning. muncentrum. De f.d. agrara industrimiljöerna Den bebyggelse som uppmärksammats från 1900-talet med två mejerier och central- 2010 bör dokumenteras närmare. förening på andra sidan bäcken tillför också mycket viktiga kulturvärden. 23

Berglunda 3:6 Den f.d. garvaregården är en väl sammanhållen helhetsmiljö, den ålderdomliga garveribyggnaden är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Åtgärder emellertid ytterst sällsynt att en garveribyggnad Någon form av gestaltningsprogram bör tas bevarats till våra dagar. Det gäller även i lika hög fram för området för att dels understryka och grad städernas garverier. Den faluröda timrade förstärka de många kulturmiljökvaliteterna, tvåvåningsbyggnaden med vind står som flygel dels se över och samordna insatsbehovet. Den till manbyggnaden. Byggnaden bevarar en del- befintliga lilla parken bör varsamt ses över vis inbyggd svalgång i övre våningen, ett mycket och lyftas fram i samklang med den angräns- ålderdomligt drag. Den har bl.a. en gammal par- ande typiska centrumbebyggelsen (se fotot dörr, flertalet fönster är gamla och spröjsade samt från 1950-talet i historiken över tätorten). en skorsten i rött tegel. Sedan 1988 har taket lagts Det gröna stråket kring Skeppsbrobäcken om med röda betongpannor och några fönster bytts bör förtydligas som ett parkstråk. Den utpe- ut. Byggnaden har en bakre tillbyggnad. Garveriet kade bebyggelsen är av sådant värde att den är också av största betydelse ur lokalhistorisk syn- bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 punkt, för Tidans kulturhistoria. kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säkerställa Den andra flygeln har faluröd locklistpanel, det kulturhistoriska värdet skall kommunen svarta dörrar och röda betongpannor. Manbyggna- undersöka behovet av att upprätta en bevaran- den från 1800-talet bibehåller fasad av gul profile- deinriktad detaljplan enligt 5 kap. PBL. Den rad locklistpanel och enkupigt tegeltak. Huset har bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör förändrats på senare år bl.a. vad gäller ny typ av dokumenteras närmare. fönster, veranda och balkong.

Ingående enskilda objekt i miljön Fornlämningar - - - - Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering

Berglunda 3:6 Flistadsvägen2 F.d. garvaregård belägen vid Skepps- brobäcken i anslutning till vägskä- let mot Flistad i centrala Tidan. Här fanns omkring 1880 både garveri och färgeri, vilket dock sannolikt har äldre anor än så. Av mycket stort kulturhistoriskt intresse är den f.d. garveribyggnaden. Garverier fanns även utanför städerna och förekom i flera byar i Västergötland. Idag är det Berglunda 3:1 Det gamla garveriet vid bron över Skeppsbrobäcken. 24

Berglunda 3:19 Central- förerningen f.d. Det stora magasinet från 1940-talet är av mycket stort agrar- och indsutrihistoriskt intresse, särskilt i sammanhang med den värdefulla kulturmiljön med de två f.d. mejerierna.

kulturhistoriskt intresse. Industribyggnader kopp- Berglunda 3:14 F.d. Tidans mejeri* lade till agrara näringar som denna är även av ett Flistadsvägen 5 betydande agrarhistoriskt intresse i en så utpräg- Tidansortens Mejeriförening bildades 1928 och lad jordbruksbygd som Vadsboslätten. verksamheten igångsattes samma år. Då fanns 105 leverantörer med en daglig leverans av ca 4 ton Berglunda 3:18* mjölkprodukter. År 1953 levererade ca 800 med- Flistadsvägen 6 lemmar över 49 ton dagligen. Litet flerbostadshus med oförändrad sen 1950- 1940 togs befintlig f.d. mejeribyggnad i två talsexteriör, uppfört i två våningar med källare våningar i bruk. Inklusive den höga runda skor- och vind. Huset har brun sockel, fasad i gult tegel, stenen är allt utfört i rött tegel. På baksidan finns murade omfattningar, bruna enluftsfönster och lastbryggan. Byggnaden har gråmålade sexdelade rundade, sinuskorrugerade balkongfronter. Entré- stora fönster, samt även en stor variation av min- parti med skärmtak över glasad, lackad trädörr. dre fönsterformer. De stora dörrarna är av yngre typ. Vid invigningen 1940 omfattade byggnaden Berglunda 3:19 Centralföreningen f.d.* en transformator, två förrådsrum, ett skyddsrum, Flistadsvägen 7 en tvättstuga med maskintvätt och torkrum, ett Centralföreningens f.d. magasin uppfört på 1940- vattenuppfodringsrum, ett kylmaskinrum, ett ost- talet, i tre våningar med källare och vind samt ett lager. Första våningen omfattade två mjölkbuti- litet elevatortorn, med fasad av asbestcementfaset- ker, ett dagrum, ett mottagningsrum för mjölk, ett ter, överst. Glasat hörn i bottenvåningen, ljust gul laboratorium, ett kylrum för smör och mjölk, ett locklistpanelad fasad, gröna ursprungliga föns- bitrum, ett smörtillverkningsrum, en maskinsal, ter, gröna dörrar, svart plåttak. Lastbrygga under en reparationsverkstad, ett rum för elapparat med skärmtak. varmvattenberedare, ett pannrum och ett personal- Magasinet minner om Tidans betydelse som cen- kapprum. Våning två inrymde två kontorsrum ,ett trumpunkt för omgivande jordbruksbygd och är av styrelserum, en tankläktare med gräddvannor, och mycket stort agrar- och industrihistoriskt intresse. ett kapprum. På våning tre fanns en ystningssal, ett diskrum, torkrum för ostdukar, ett pressrum för Berglunda 3:41* ostar, ett saltningsrum, ett förrådsrum, ett varm- Flistadsvägen 4 lager och ett kallager för ost samt ett paraffine- Ett ålderdomligt litet falurött panelat envånings ringsrum för osttillverkningen. 1953 fanns även bostadshus, troligen från 1850-80, beläget intill ett ostlagerhus av trä uppfört 1921, enligt Sveriges garvaregården. Ockragul pardörr med spröjsat Bebyggelse. Förutom sin mycket stora lokalhisto- överljus. Okopplade spröjsade fönster från tidigt riska betydelse är anläggningen av mycket stort 1900-tal. Taket omtäckt med eternit. Berglunda 3:14. Av stort industrihistoriskt intresse Berglunda 3:14. Av särskilt värde är att båda är f.d. Tidans mejeri från 1948. de f.d. mejeribyggnaderna finns i behåll. Gamla mejeriet ”Mesosten” från 1928. 25

Närlunda 4:33 är ett av de främsta exemplen i kommunen på 1930-40-talens noggranna omsorg om fasadutformning och materialval. Byggnaden har en mycket stark lokalhistorisk förankring i Tidan och är av stort kulturhistoriskt värde som ett tidstypiskt affärs- och bostadshus i en mindre tätort. stängsel mot gatan. Helhetsintrycket av småskalig Berglunda 3:54 F.d. gamla mejeriet ”Mesosten” * stationssamhällesbebyggelse från 1910-20-talen Flistadsvägen 3 är fortfarande väl bibehållet. Tidansortens Mejeriförening bildades 1928 och verksamheten igångsattes samma år. 1940 invigdes en ny mejeribyggnad i närheten (Se Berg- Närlunda 4:33* lunda 3:14). 1948-1966 användes ”Mesosten”, Slingvägen 1 som byggnaden kallas lokalt, som fabriksbod för Bostadshus med affärslokal i bottenvåningen, textilindustrin. Därefter användes den bl.a. som ursprungligen ett äldre hus som helt byggdes bank. Den f.d. mejeribyggnaden ligger i centrala om i en tidstypisk funkisstil 1947. Byggherre till Tidan, invid Skeppsbrobäcken, och är uppförd i ombyggnaden var Henning Andersson, Ritningarna två våningar med vind och med lägre utbyggna- utfördes av skövdeföretaget F.A. Neuendorf&Son der. Huset har fortfarande prägel av 1920-talet, Arkitektfirma. Här inrymdes under lång tid herr- även om det genomgått en del förändringar under ekiperingen ”Hennings kläder”. Exteriören är loppet av 1900-talet. Det har fasad av mörkt gul mycket välbevarad sedan ombyggnaden. Huset slät puts med profilerad taklist och plåtavtäckta har fasad av blekgul spritputs, rödbruna perspek- takkupor. Yngre vita tvåluftsfönster samt taktäck- tivfönster och balkongfronter i sinuskorrugerad ning av rödbruna betongpannor. Huset är av kul- plåt. Det har en för ombyggnadstiden typisk och turhistoriskt intresse genom sitt industrihistoriska ursprungligt bevarad indragen butiksentré med ursprung, starka lokalhistoriska förankring och att rödbrun karosseripanel och glasad lackad butiks- det är en av de nu befintliga äldre centrumbyggna- dörr. Taket har yngre täckning av betongpannor. derna i Tidan av idag. Trädgårdstomt bakom huset. Närlunda 4:33 är ett av de främsta exemplen i kommunen på 1930-40- Närlunda 4:24* talens noggranna omsorg om fasadutformning och Stationsvägen 3 materialval. Byggnaden har en mycket stark lokal- Gårdshus, troligen från ca 1910-30, som frånsett historisk förankring i Tidan och är av stort kul- eternitfasaden från ca 1950-talet har i behåll gröna turhistoriskt värde som ett tidstypiskt affärs- och spröjsade korspostfönster, profilerad tegelskor- bostadshus i en mindre tätort. sten och tvåkupigt tegeltak från byggnadstiden. Huset har inrymt bostad och lager. Det lite större bostadshuset som är från samma tid som gårds- huset är mer förändrat med eternitfasad samt två- och treluftsfönster från ca 1940-50-tal samt yngre ytterdörr. Två uthuslängor med faluröd locklistpanel, bräddörrar, slagportar och tvåkupigt taktegel bör vara jämngamla med bostadshusen. En frukt- trädgård ramar in husen, avgränsad med trådnät- Berglunda 3:18 är ett litet bostadshus från 1800- talet med ålderdomlig prägel. 26

Närlunda 4:39* Skövdevägen 8 Bostads- och affärshus med affärslokal i bottenvå- ningen, uppfört ca 1935-45. Här har bl.a. inrymts en damfrisering och en guldsmedsaffär. Huset har fasad i gult tegel samt bruna ursprungliga två- och treluftsfönster, skyltfönster och butiksentréer. Det avvalmade sadeltaket har yngre täckning av betongpannor. Fruktträdgård bakom huset.

Närlunda 5:1 och 5:2* Stationsvägen 2/Parkvägen 4 I samband med att Tidan blev huvudort för den nya storkommunen Tidan planerades två nya bostads- och administrationsbyggnader i centralt läge. Från början planerades tre enheter, sammanbyggda till ett litet centrumkomplex med där bostadslä- genheter kombinerades med kommunalhus och andra viktiga samhällsfunktioner. Av dessa planer fullföljdes två flerbostadshus som även inrymde kommunal administration, och lokaler för polis och post. Först byggdes lamellhuset på Närlunda 5:1,

Närlunda 5:1 och 5:2 Helhetsintrycket av 1950-tal är mycket gott, ett av de bästa exemplen i sitt slag i kommunen. Husen är av särskilt intresse genom kombinationen av bostadshus med kommunal administration och andra viktiga samhällsfunktio- ner, för Tidans vidkommande även ett mycket stort lokalhistoriskt intresse. Kulturmiljön har således mycket stark förankring i Tidans samhällshistoria. 27

Närlunda 6:1 Tidans Condis är en modernistisk anläggning från 1956 av mycket stort kulturhistoriskt värde. 1952-53, som inrymde bostadslägenheter, polis- intresse genom kombinationen av bostadshus med station och postkontor. Arkitekt var Sigurd Pers- kommunal administration och andra viktiga sam- son, F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, Skövde. hällsfunktioner, för Tidans vidkommande även ett År 1956 utfärdades bygglov för lamellhuset på mycket stort lokalhistoriskt intresse. Kulturmiljön Närlunda 5:2 som inrymde bostadslägenheter, har således mycket stark förankring i Tidans sam- kommunalhus och läkarmottagning. Ritningarna hällshistoria. utfördes vid LBF, Skara. Byggherre till båda husen var AB Tidanhus. Båda husen inrymde en-, två- och trerumslägenheter. 1971 byggdes kontorslo- Närlunda 6:1 Tidans Condis kaler i det f.d. kommunalhuset om till lägenheter. Närlundavägen 6 1986 inreddes pastorsexpedition i en del av huset. Vid korsningen Skövdevägen/Närlundavägen lig- 1985 byggdes tandvårdslokalerna i det lite yngre ger Tidans Condis uppfört 1956 i en tidstypisk huset om till lägenheter. modernism som är mycket väl bevarad, med bl.a. Lamellhusen i två våningar med källare och fasader i tegel, ljusgrå terrasitputsad skärmvägg vind är mycket välbevarade och kännetecknas av och långt neddraget, skiffertäckt pulpettak. Föns- en stor omsorg om såväl helhet som detaljer. De terbröstningarna är klädda med mosaikplattor. har bl.a. fasad av rött tegel, balkonger med fronter Huset byggdes med konditori och bageri i botten- i blågrå sinuskorrugerad plåt och tidstypiska svarta våningen och verksamheten är i full gång, kondi- smidesräcken samt röda plåtavtäckta takkupor. set i den modernistiska miljön är numera välkänt Närlunda 5:2 från 1956 har mörka murfogar, långt utanför Skaraborgs gränser. och trapphus markerat i fasaden med grågul sprit- Tidans Condis är ett mycket värdefullt moder- puts och liggande vita fönster. Entréer med glasade nistiskt minnesmärke, inte enbart i Skövde kom- bruna trädörrar, tvåluftsfönster till lägenheterna. mun utan i Västra Götalandsregionen som helhet. Närlunda 5:1 från 1952-53 har profilerad För Tidans tätort är den välbevarade byggnaden i taklist, ljusa murfogar i tegelfasaden, murade det centrala läget en märkesbyggnad, som lokal- dörr- och fönsteromfattningar, spetsbågiga trapp- historiskt sett också ger uttryck för 1950-talet som husfönster, flera ursprungliga tvåluftsfönster, en en stor period av expansion och framtidstro för annan utformning av entréerna i glas och trä. Till Tidans tätort. det f.d. postkontoret vetter en huvudentré med huggen stentrappa, pardörr i glas och trä med skärmtak. Fortfarande sitter här Tidans kommuns anslagstavla. Övriga inrapporterade kulturlämningar Gårdsplanen upptas bl.a. av gräsmatta gångar - - - - och lövträd. Samplanerad med husen är den lilla parkanläggningen med stensatt och plattlagd plan, gräsmatta, gångar, höga lövträd, mur i huggen kalksten, sittbänkar etc. Helhetsintrycket av 1950-tal är mycket gott, ett av de bästa exemplen i sitt slag i kommunen. Husen är av särskilt 28

Vads sockenkyrka - Yllefabriken agrarsamhällets tid: Bland annat med förhis- toriska fornlämningar. Enstaka kvarliggande Motiv och uttryck för miljön bondgårdar med väl bibehållen gårdsmiljö. Utgör ett av två områden inom den en stor Fina exempel på 1800-talets småbebyggelse kulturmiljö av riksintresse för kulturmiljövår- i det förindustriella jordbrukarsamhället. den (Askeberga-Vad). Detta är för övrigt den Välbevarad tvåspanns vägbro, stenbeklädd. enda mindre tätort i Skövde kommun som har Kvarnmiljö och f.d. kvarnplats. en riksintressant kulturmiljö. Kulturmiljön F.d. Westergötlands Yllefabrik, en stor Vads sockenkyrka-Yllefabriken är mycket rikt mycket välbevarad textilindustribebyggelse sammansatt och har flera särskilda värden av från 1910-talet, ett av Skövde kommuns högsta dignitet: Här inryms dels återstoden av mest förnämliga industriminnen. Som sam- Vads gamla by och sockencentrum, dels en av hällsskapande faktor och som uttryck för det Skaraborgs främsta industrihistoriska miljöer begynnande 1900-talets utveckling inom tex- från textilindustrin. Båda utgör själva kärnan tilindustrin är industrimiljön av mycket stort i tätorten Tidans ursprung. kulturhistoriskt och industrihistoriskt värde. Vads medeltida sockenkyrka samt ålder- Den välbevarade industrimiljön i sin helhet domliga stapel och kyrkogård är en t värde- med fabriksbyggnader (1910-tal), ingenjörs- full kyrkomiljö, och utgör i sammanhang med villa, disponentvilla, arbetarbostäder (1910- den gamla byplatsen en större kulturmiljö från tal) kring ån, dammanläggningar, allékantat f.d. stickspår etc. Små hyreshus (1920-tal) i söder, radhus i norr (ca 1950). Bra exempel på egnahemsbebyggelse 1930-40-tal.

Beskrivning Norr om ån, omkring den delvis medeltida sockenkyrkan, på rad ovanför åbrinken, låg gårdarna i Vads by fram till 1840-talets laga skifte då Rättaregården och Olofsgården flyttade ut. En del av byn låg fram till 1700- talets början även på andra sidan ån, närmare Vaholms säteri, där lämningar fortfarande finns vid ett av den gamla byns åkergärden, Lilla Gärdet (se beskrivning av kulturmiljön Vaholm-Askeberga). Byn som säkerligen haft förhistoriskt ursprung, tycks ha varit uppde- Vad 17:1 Vads kyrka Kyrkobyggnad delvis från 1100-1200-tal och en mycket ålderdomlig klockstapel. 29

Vads-Kvarntorp 2:1 F.d. Westergötlands Yllefabrik är en stor och mycket välbevarad textilindustribebyggelse från 1910-talet, ett av de mest förnämliga industriminnena i Skövde kommun. lad på två bytomter, som så många andra byar med den gamla faluröda stapeln, bogårds- i centrala och norra Västergötland. Två större muren, trädkransens högvuxna lövträd och gårdar i byn, som redan utgjorde frälsesä- bisättningshuset ger ett mycket gott helhetsin- teri, lades på 1730-talet samman till Vaholms tryck av en genuin gammal sockenkyrkogård säteri, beläget längre nedströms Tidan. Fallen som kompletterats efterhand. Kyrkomiljön är i Tidan gav tidigt upphov till kvarnar, Vads jämte textilindustrin områdets kärnmiljöer. troligen medeltida kvarnplats låg på sydsidan Ett stycke norr om kyrkan ligger Hara- av ån där fabriken anlades 1910. gården med gårdsbyggnader främst från (Vad 17:1) Vads sockenkyrka har lång- 1900-talet kvar inom det gamla byområdet. hus från tidig medeltid men tillbyggdes och Kvarnegården eller Sörgården var från början förlängdes med ett nytt korparti 1727. Den namn på en byns gårdar men präglas sedan inklädda spåntäckta klockstapeln är mycket 1910-talet av ett välbevarat bostadshus (Vad ålderdomlig, troligen en av de äldsta i Väster- 5:38) som hört samman med den f.d. Yllefa- götland, möjligen från medeltiden. Kyrkogår- briken. I övrigt är det främst Vads kyrkplats den har under 1900-talet även fått karaktären som idag minner om den gamla byn på denna av en tätortskyrkogård för Tidan. Den har sidan av ån. Kvarnplatsen (Vad 12:1) strax fortfarande flera ålderdomliga inslag. Ett nordväst om kyrkplatsen, med en moderni- bisättningshus från 1900-talet ligger på den serad kvarnbyggnad, tillkom troligen först utvidgade delen. Den vitputsade lilla kyrkan på 1840-talet. Omedelbart sydväst om kyrk-

Vy mot Vad 5:38 Kvarnegården/Sörgården från 1916 och dammanläggningarna vid den f.d. Yllefabriken. 30

Vad 17:1 Spinnarevägen norr om ån präglas till stor del av bostadsbebyggelse som förknippas med textilindustrin. Till vänster syns Vad 5:37 Anneberg från ca 1930, Vad 5:36 från ca 1915-1930 och till höger radhusen från sent 1940-tal vid Sörgårdsvägen, Vad 5:39-5:60. platsen går en välbevarad stenbeklädd bro nära den f.d. järnvägsstationen. Mycket vik- (Vad S:2), med prägel av tidigt 1900-tal, över tig att uppmärksamma är även den stora allé Tidan. Kanske är detta den förhistoriska pas- som följer det f.d. stickspåret från järnvägen sage, vadställe, över Tidan som gett namn mot kvarnplatsen/fabriken, det då befintliga både åt byn, socknen och den försvunna tidig- stickspåret var en pådrivande faktor för indu- medeltida kungsgården Vad som ingick i den strietableringen. Under inventeringsarbetet kungliga godsmassan Uppsala öd och i sin tur 2010/2011 revs den f.d. banvaktsstugan vilket fick ge namn åt Vadsbo härad. Vid Haragår- är att beklaga. Det var den sista av banvakts- den står en milstolpe i kalksten från Karl XII: stugorna som funnits i området. s tid vid 1700-talets början (fast fornlämning, Norr om ån finns också bostadsbebyggelse Raä Vad 15:1). som antingen har haft direkt koppling till På den grönskande åbrinken vid bron lig- textilindustrin, eller tillkommit som en följd ger två små välbevarade faluröda enkelstugor av textilindustrins expansion och behov av från 1850-1900 (Helgeholm 1:2 och 1:3). arbetskraft. Exempelvis kan nämnas enstaka Här finns en förhistorisk fornlämning, en faluröda trähus från 1910-30 (Vad 5:38) samt hög, lokalt kallad ”Kung Helges hög” (Raä radhusbebyggelse och lamellhus från ca Vad 7:1). Åmiljön med gröna brinkar, forsar 1945-55 (Vad 5:39-5:60). och lummiga lövträd är överhuvudtaget en Längre åt nordväst längs ån finns även mycket viktig del av kulturmiljön, på båda egnahemsbebyggelse från ca 1920-40-tal sidor om ån. (t.ex. Vaholms valskvarn 1:8), samt enstaka Kvarnplatsen, söder om ån och broplat- små faluröda längor som inrymt verkstäder sen, omtalas år 1671. På platsen för kvarnen med mera (Vads-Häljatorp 1:4). Söder om anlades Westergötlands Yllefabrik år 1910 ån finns en blandad bebyggelse längs huvud- (Vads-Kvarntorp 2:1). Fabrikens tillkomst gatan med små hyreshus, från industrisam- blev avstamp för Tidans utveckling till tät- hällets framväxt, främst från ca 1920-30-tal ort. Fram till nedläggningen 1966 spelade (t.ex. Berglunda 5:5), samt enstaka äldre stu- fabriken en huvudroll som motor i tätortens gor (Berglunda 5:3). expansion. Yllefabrikens dominerande bygg- Ett mycket viktigt miljöinslag som hem- nader av tegel och trä från 1910-talet utgör bygdsföreningen särskilt lyfter fram är bestån- den enda större äldre industrianläggningen i det av ramslök som växer utmed ån, ett stycke Skövde kommun utanför stadsområdet. norr om det f.d. Bankhuset, Närlunda 4:52. Till industrimiljön hör även den närbe- lägna f.d. disponentbostaden (Vads-Kvarntorp 11:1), fabrikens bank- och bostadshus (När- Ingår också i lunda 4:52) samt faluröda arbetarbostäder Del av område av riksintresse för kulturmiljö- från 1910-talet (Närlunda12:1-12:3) i sydost vård KR 2-22 Askeberga-Vad. Område 33 Vad. Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun. 1988. Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) Raä.

Mycket viktig att uppmärksamma är den stora allé som följer det f.d. stickspåret från järnvägen mot kvarnplatsen/fabriken. Det redan befintliga stickspåret var en pådrivande faktor för industrietableringen 1910 och har därmed mycket stark förankring i orten Tidans historia. 31

Molander, L. Förslag till bevarandeplan för kulturmiljövärden och upplevelsevärden är kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. mycket viktiga. Vads kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport De karaktärsskiljande egenskaperna mel- 2008:14. Västergötlands museum. lan å ena sidan spåren av bymiljön och å den Detaljplan andra den stora industrimiljön bör man även Översiktsplan 1991. fortsättningsvis eftersträva att bibehålla. De två karaktärerna samspelar till den intressanta, mångfasetterade kulturmiljö som området är. Gällande skydd Fornlämningarna är få men bör lyftas fram Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. och tydliggöras. Naturmiljön längs ån tillför KML kulturmiljön stora upplevelse- och skönhets- Kyrkobyggnad och kyrkogårdar är skyddade värden och är överhuvudtaget en tillgång för enligt 4 kap. KML. orten. Även alléerna på åns södra sida är vik- Församlingen har låtit ta fram en bevarande- tiga inslag, stickspåret är industrihistoriskt plan för kyrkogården som underlag för vård- intressant. Ramslökspartiet vid ån har stark och underhållsplan. förankring i Tidan och är mycket viktigt att uppmärksamma. Den utpekade bebyggelsen bör underhål- Rekommendationer las med material och metoder som tar hänsyn Området har en rikt sammansatt karaktär som till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse är mycket viktig att bevara och som präglas bör placeras med hänsyn till befintlig och ges dels av agrara strukturer från den gamla byn en god utformning. Vad, dels och framför allt av textilindustrimil- jön och industriorten Tidans utveckling. Överhuvudtaget är det viktigt att upp- Åtgärder märksamma strukturer från den gamla byn Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att såsom bebyggelsemönster, kyrkomiljön, den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kvarnplatsen, Haragårdsmiljön med mera. kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som upp- Kyrkomiljön inklusive kyrkogården är en hel märksammats 2010 bör dokumenteras när- och mycket väl sammanhållen egen enhet mare. För att säkerställa det kulturhistoriska med särskilda kultur- och miljömässiga vär- värdet skall kommunen undersöka behovet av den att värna om. Bropassagen med stenbron att upprätta en bevarandeinriktad detaljplan och de angränsande små Helgeholmsstugorna enligt 5 kap. PBL. är också av särskilt värde. En fördjupad industrihistorisk dokumen- Industrimiljön sätter mycket stark prägel tation av textilindustrimiljön i dess helhet med de välbevarade, dominerande byggna- måste utföras, i syfte att närmare undersöka derna i rött tegel och trä samt flera mindre de kulturhistoriska värdena samt att utarbeta byggnader med direkt eller indirekt kopp- ett bevarandeprogram för densamma. En ling till industrin. Åtgärder som syftar till en vårdplan för naturmiljön längs ån upprättas, helhetssyn på textilindustrins mycket stora inklusive hävd och vård av ramslöksområdet.

Närlunda 12:1, 12:2, 12:3 Storegården m.fl. De tre f.d. arbetarbostäderna sida vid sida längs vägen utgör en värdefull helhet inom den större industrimiljön. 32

Närlunda 4:52 F.d. Banken Det f.d. bank- och bostadshuset från ca 1910-talet har en mycket stark förankring i den välbevarade textilindustrimiljön i Tidan. Alléer ses över och vårdas. Vidare föreslås Berglunda 5:5* att man vårdar och skyltar upp den förhisto- Skövdevägen 25 riska fornlämningen Vad 7:1. Mindre hyreshus i två våningar med vind och käl- lare, troligen från ca 1920-talet. Huset har spröj- sade fönster och brutet tak med tvåkupigt tegel. Ny Ingående enskilda objekt i miljön dörr och balkong. I likhet med de andra liknande husen som ligger på rad längs Skövdevägen är Fornlämningar fasaden numera beklädd med korrugerad plåt med - Raä Vad 7:1 Hög, 16-18 m i diameter, ca 2 m hög en mer ovanlig profil. Trots fasadförändringen har (nära stenbrons södra fäste). husen kulturhistorisk betydelse för Tidans karak- - Raä Vad 15:1 Milstolpe i kalksten med Karl XII:s tär av industrisamhälle från 1910-20-talet. Huset namnchiffer. Vid Haragården. är det minst förändrade av tre liknande bostadshus (Berglunda 5:4 och Vads-Häljatorp 5:1) och får Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- representera den här kategorin av små hyreshus tering från industrisamhällets expansionsperiod under mellankrigstiden. Det lär ha varit fabriksanställda Berglunda 5:3* som byggde husen för att kunna hyra ut. Skövdevägen 29 Envånings, troligen timrat bostadshus med faluröd Berglunda 6:15 Tidans Cykel locklistpanel, liten veranda och tvåkupigt taktegel. Skövdevägen 21 Uthuslänga med faluröd locklistpanel, bruna bräd- Vid genomfartsvägen, snett emot yllefabriken, lig- dörrar och taktäckning med cementpannor. Husen ger en cykel- och bilverkstad byggd 1933. Huset omges av en fruktträdgård. Detta är en hel och väl är uppfört av tegel med antydan till en tidstypisk sammanhållen liten gårdsmiljö, med karaktär av lätt klassicerande arkitektur. På norra kortsidan tiden vid 1900-talets början, sannolikt en återstod finns det ursprungliga lunettfönstret kvar i vinds- av den småskaliga agrara bebyggelse som fanns i gaveln samt även de övriga spröjsade fönstren där området innan industriorten Tidan utvecklades på är av äldre datum. Sedan inventeringen 1988 har 1910-talet. huset renoverats och den röda tegelfasaden slam- mats i vitt samt att fönster och dörrar målats om i mörkblått. Takets skivtäckning har ersatts med Berglunda 5:3 med den småskaliga äldre bebyggelsen samt i bakgrunden Berglunda 5:24 med ett Berglunda 6:15 Tidans Cykel från 1933 är en av de numera plåtinklädda små hyreshusen från liten verkstadsbyggnad av kommunikations- och 1920-1930-talen som ligger längs Skövdevägen. industrihistoriskt intresse. 33

Helgeholm 1:2 på åbrinken är likt grannhuset Helgeholm 1:3 en mycket väl bibe- hållen småskalig enklare bostadsmiljö från 1800-talets senare del, av stort kulturhistoriskt värde. betongpannor. Verkstaden används fortfarande som cykelverkstad. Det är sällsynt att bilvårdsanläggningar och bensinstationer når en så hög ålder som denna, utan större tillbyggnader, vilket också är av kommunikationshistoriskt intresse.

Berglunda 7:1* Närlunda 4:52 F.d. Banken* Skövdevägen 23 Vävarevägen 4 Mindre flerbostadshus vid Skövdevägen med fasad Invid järnvägen, n ära de tre arbetarbostäderna i rött tegel med murade fönster- och dörromfatt- Storegården m.fl., se nedan, ligger detta bostads- ningar. Huset har vita tvåluftsfönster, ursprungligt hus troligen från 1910-talet, som har en liknande entréparti i glas och trä och spetsbågigt trapphus- utformning men en annan bakgrund. Det inrymde fönster samt tvåkupigt taktegel. Exteriören är tro- lokal för Skaraborgsbanken och en bostad. Huset ligen helt intakt sedan sent 1950-tal. är uppfört i en våning med vind, fasad av falu- röd locklistpanel, ursprungliga spröjsade två- och treluftsfönster i övervåningen och delvis i botten- våningen. Entréparti inklätt med vit locklistpanel, Helgeholm 1:2 karosseripanelad 1950-talsdörr. Lägre tillbygg- Vaholmsvägen 2A nad å sydgavelfasad med yngre fönster. PRO har Inbäddat i grönska på åbrinken vid stenbron lig- numera lokaler i huset. Byggnaden har en mycket ger en välbevarad timrad enkelstuga, troligen från stark lokalhistorisk förankring i brukssamhället sent 1800-tal, med faluröd locklistpanel, pardörrar Tidan och är mot den bakgrunden av stort kultur- från 1900-talets början, spröjsade fönster, en liten historiskt intresse samt en viktig del av industri- bakre köksutbyggnad samt en bod vidbyggd ena miljön. gavelsidan. På taket hallaskorsten och enkupigt taktegel. Huset ligger i sluttningsläge på åbrinken Närlunda 11:1 Disponentvillan och husets källare nås från markplanet på bak- * Varlundavägen 23 sidan. Detta är en mycket välbevarad byggnad, Fabrikens disponentvilla är en större villa från vilket gott och väl gäller hela miljön på åbrinken, tidigt 1900-tal. Efter att fabriken blivit en del av en ovanligt väl bibehållen enklare bostadsmiljö Svenska Yllekoncernen 1930 och huvudkontoret från slutet av 1800-talet, av stort kulturhistoriskt flyttats till Borås kom villan inte längre att bli en intresse. Tillsammans med det liknande Hel- stadigvarande tjänstebostad för disponenten. En geholm 1:3, se nedan, utgör den en mycket väl av innehavarna på chefsnivå i mitten av 1900-talet bibehållen småskalig bostadsmiljö som även är lät istället bygga om villan till ”Resande rum”, på av mycket stort värde för kulturmiljön kring Vads den tiden en enkel form av tillfällig rumsuthyrning sockenkyrka, där det idag finns mycket lite kvar för övernattning. Behovet lär ha varit stort p.g.a. av agrara bebyggelse som hört samman med den av industrins många besökande affärskontakter. gamla Vads by. Efter fabriksnedläggningen 1966 kom byggnaden 1971 att bli församlingshem. Om husets ursprung från ca 1910 vittnar bl.a. Helgeholm 1:3 fasad av ljusgul locklistpanel, gamla fönster i Vaholmsvägen 4 bottenvåningen och balkongräcken i smide. Det Mycket nära föregående står en väl bibehållen stora entrépartiet med glasade trippeldörrar har en timrad enkelstuga från 1902 med faluröd locklist- mycket välbevarad 1950-talsprägel som ger stark panel och tvåkupigt taktegel samt en fint spröjsad karaktär åt byggnaden. Huset har även senare glasveranda med skivplåttäckt tak. På ena kortsi- genomgått förändringar såsom ny typ av taktäck- dan finns en yngre förstukvist. Till tomten nära ning och nya fönster i övervåningen. Trädgårds- åbrinken hör ett falurött uthus med tegeltak samt tomten avgränsas av en kalkstensmur, en allé av en jordkällare. Tillsammans med det liknande lövträd leder fram till huset. Disponentvillan har Helgeholm 1:2, se ovan, utgör 1:3 en mycket väl en mycket stark lokalhistorisk förankring i bruks- bibehållen småskalig bostadsmiljö av stort värde samhället Tidan och är mot den bakgrunden av för kulturmiljön kring Vads sockenkyrka, där det stort kulturhistoriskt intresse samt en viktig del av idag finns mycket lite kvar av agrara bebyggelse industrimiljön. (Se bild nästa sida). som hört samman med den gamla Vads by. Närlunda 12:1, 12:2, 12:3 Storegården m.fl. * 34

Närlunda 11:1 Disponentvillan från ca 1910 har en djup lokalhistorisk förankring i bruksorten Tidan och är av stort kulturhistoriskt intresse samt är en mycket viktig del av industrimiljön. Vävarevägen 3, 2 och 1 Nära Närlunda 4:52 (se ovan) ligger på rad tre Vad 5:31* liknande f.d. arbetarbostäder till yllefabriken. De Spinnarevägen 8A-B ligger i södra änden av den allé som följer det Lamellhus från 1949-1950 i 21/2 våning med käl- tidigare stickspåret som ledde till Vads kvarn vid lare och inrett med en-, två- och trerumslägenhe- ån. Arbetarbostäderna som kallas Norrgården, ter. Huset har ett ursprungligt utseende med fasad Storegården och Lillegården byggdes för Wester- i beigerosa slätputs, ursprungliga entréer med götlands Yllefabrik som då var nystartad. Alla tre glasade/lackade trädörrar, vita en- och tvålufts- bostadshusen är timmerhus med faluröd panel och fönster, smidesbalkonger och tvåkupigt taktegel. tegeltak, sannolikt uppförda ca 1910-1915. Det Renovering skedde 1974 efter ritningar av Val- södra (12:3) och framför allt det mellersta (12:2) ter Anderssons Arkitektkontor, Skövde och med av dem är välbevarade, medan det norra (12:1) är Edgar Johansson AB, Skövde, som byggmästare. lite mer förändrat. Till husen hör en faluröd uthus- Beläget norr om ån, i nordöstra utkanten av sam- länga. Tillsammans utgör de en värdefull helhet hället. som är mycket viktig att uppmärksamma med sin starka koppling till yllefabriken, industrimiljön och Tidans industrihistoria. Vad 5:36* Spinnarevägen 4 Vad 5:28 F.d. Tidans andelstvättstuga* Bostadshus från ca 1915-30 med faluröd locklist- Spinnarevägen 10 panel, spröjsade fönster, frontespis och brutet tak Byggnad uppförd som tvättstuga för närliggande som är omlagt med röda betongpannor. Renove- hyreshus år 1950. Byggmästare Allan Johans- ring pågick vid inventeringstillfället. Uthus med son i Väring upprättade 1957 ritningar för en faluröd locklistpanel. Beläget norr om ån ombyggnad av tvättstugan till skolkök och barn- bespisningslokaler. Åtminstone efter fabriksned- Vad 5:37 Anneberg läggelsen 1966 användes byggnaden bl.a. som Spinnarevägen 6 matsal för barnen i dåvarande Vads skola fram Bostadshus från ca 1930 som lär ha kallats ”Lilla till att Tidans nya skola byggdes. 1973 ändrades Prästgården” eftersom det delvis lär ha uppförts av bespisningslokalen till fritidslokal. Nu inrymmer överblivet virke från prästgården. Timmerhuset har byggnaden en grafisk verkstad. Byggnaden har en välbevarad exteriör med faluröd locklistpanel, fasad i beigerosa slätputs, ursprunglig entré med spröjsade fönster, öppen förstukvist och sadeltak omfattning i rött tegel, grå panelad dörr, vita föns- med tvåkupigt taktegel. Uthus med faluröd panel. ter och skorsten i rött tegel. Liten trädgårdstomt. Anneberg ligger norr om ån, Vad 5:28 F.d. Tidans andelstvättstuga byggdes i nordöstra utkanten av samhället. 1950. Vad 5:38 Kvarnegården eller Sörgården Sörgårdsvägen 2 Strax norr om yllefabriken, på åns motsatta sida, ligger detta bostadshus som från början innehöll flera enkelrum för fabriksarbetare, sedermera inrymmande två lägenheter. Huset byggdes 1916, delvis med virke från en äldre timmerstuga på samma plats som revs när det nu befintliga huset byggdes. Exteriören knyter an till samma utform- 35

Vad 5:39-5:46 är en av de tre karaktäristiska rad- huslängorna från ca 1945-1950. De f.d. personal- bostäderna är en samlad helhet som är ett mycket viktigt inslag i industrimiljön i Tidan. ning som arbetarbostäderna österut vid järnvägen. Huset har fasad av faluröd locklistpanel, det har vita ursprungliga spröjsade fönster, en frontespis på vardera långsidan, sadeltak med tvåkupigt tegel och tegelskorstenar med profilerad krans. En stentrappa leder från baksidan av tomten ner till vat- Vad 9:1 Haragården* tenbrynet. Till huset hör även en jordkällare, en Vad Haragården bod med faluröd locklistpanel under pulpettak och Haragården ett stycke norr om Vads kyrka är idag ett garage med faluröda masonitskivor. den enda bondgården i Tidans tätort med bibehål- len koppling till Vads gamla by. Fägården är av Vad 5:39-5:46* störst intresse. Den omfattar en vinkelbyggd stor Sörgårdsvägen 9-23 ladugård, från ca 1910-20-talet, i rött tegel och trä Vad 5:47-5:54* med faluröd stående slät panel, spröjsade fönster Sörgårdsvägen 25-39 samt små gavelfönster. Det stora taket bibehåller Vad 5:55-5:60* fortfarande tvåkupiga tegelpannor. Separat man- Sörgårdsvägen 41-51 gård med senare förändrad manbyggnad från ca Grupp av tre bostadshus i två våningar med 1915-30 samt ett mindre bostadshus från ca 1900 radhuslägenheter, uppförda under tidsperioden med faluröd locklistpanel, spröjsade vita fönster 1945-50 och använda som personalbostäder till och tvåkupigt taktegel, samt en jordkällare över- textilindustrin. Husen renoverades 1974 varvid byggd med tegeltak. Trädgård med höga lövträd. även två soprumsbyggnader uppfördes. Renove- Gårdsmiljön ger ett bra helhetsintryck av 1900- ring skedde efter ritningar av Valter Anderssons talets första del. Arkitektkontor, Skövde och med Edgar Johansson AB, Skövde, som byggmästare. Vad 12:1* De två något större husen har åtta lägenhe- Vad Kvarnen ter vardera, fasad av faluröd locklistpanel, vita Kvarnbyggnad vid fördämning med stor kvarn- tvåluftsfönster samt entré med skärmtak och damm i Tidan strax nordväst om Vads kyrka. Den karosseripanel. De flacka sadeltaken täcks av gamla Vads kvarn som omtalas på 1600-talet låg tvåkupigt taktegel. Vad 5:55-5:60 omfattar sex där textilfabriken anlades 1910. Denna kvarnan- lägenheter och liknar de två övriga men har fasad läggning kan ha tillkommit först i samband med av gulmålad locklistpanel. Samtliga hus har i olika laga skiftet på 1840-talet. På gamla ekonomiska hög grad genomgått förändringar i senare tid, kartan från 1877-82 ligger kvarnbyggnaden på främst vad gäller byten av fönster, balkonger och motsatta, västra sidan av ån, i anslutning till dam- i något fall ytterdörr. Vad 5:47-5:4 har tilläggs- men. Nu befintlig kvarnbyggnad ger intryck av att isolerad fasad. Mest ursprunglig karaktär i behåll ha byggts ut i etapper. Numera har den fasad i röd har Vad 5:39-5:46. Husen omges av öppna tomter plåt som döljer en äldre fasad, en del fönster är med karaktär av förgårdar, mot gatan avgränsade äldre och spröjsade. År 1953 omfattade kvarnver- av häckar och staket. ket en sikt, tre par stenar, en rensmaskin och ett Det är helhetsintrycket av personalbostäder valsverk, enligt Sveriges Bebyggelse. Byggnaden från efterkrigstiden som ur kulturhistorisk syn- är fortfarande en agrar småindustri. punkt är av främsta intresse. Till verksamheten hör ett magasin av 1940- talstyp med ljusgul locklistpanel på skivor, spröj- sade fönster samt gröna portar med smal panel. Bostadshuset till kvarnen är förändrat under sent 1900-tal. Småindustrimiljön är viktig att uppmärk- Vad 9:1 Haragården har framför allt en väl bibehållen stor vinkelbyggd ladugård från ca 1910-20-tal. 36

Vad 12:1 Kvarnmiljön med byggnad och dammanläggning är viktig att uppmärksamma dels genom dess historiska förankring i en utpräglad jordbruksbygd, dels för att den återspeglar Tidans betydelse som kvarnplats. samma dels genom dess förankring i en utpräglad är väl sammanhållen med kallmurad bogårdsmur jordbruksbygd, dels för att den återspeglar Tidans och stödmurar, entré med järngrindar, trädkrans av betydelse som kvarnplats högvuxna lövträd, typisk terränganpassning, grus- gångar, gravvårdar med grusbädd. Utmärkande är Vad 17:1 Vads kyrka och kyrkogård* de äldre gravvårdarna från sent 1800- och tidigt Vads kyrka 1900-tal, som dominerar kyrkogården och ger Vads socken kyrka har sitt romanska långhus den dess huvudkaraktär, även om där finns många kvar från 1100-talet eller början av 1200-talet. sentida vårdar. Gravvårdarnas utformning och Den romanska kyrkobyggnaden avbildades för inskriptioner med gårdsnamn och titlar återspeglar Peringskiölds Monumenta Sueo-Gothorum i dels agrarsamhällets verksamhet, dels framväxten sent 1600-tal och bestod då av långhus, ett lägre, av industri- och stationssamhället Tidan. Ett vik- smalare rakt avslutat kor i öster och ett timrat tigt särdrag för Vads kyrkogård är de industrihis- vapenhus på sydsidan. Nuvarande tresidiga kor- toriskt intressanta titlarna. Hela den ursprungliga parti tillbyggdes 1724. På 1890-talet renoverades kyrkogården har stora kulturhistoriska värden. kyrkan och en sakristia uppfördes, nertagen och återuppförd 2010. Det timrade vapenhuset revs Vads-Häljatorp 4:1* och ett nytt uppfördes vid västgaveln vid en större Skövdevägen 33A renovering på 1920-talet under ledning av arkitekt En liten envåningsbyggnad med gjuten sockel, Anders Roland. En interiör renovering gjordes på faluröd locklistpanel, öppen veranda, vitmålad dörr 1940-talet Den nu befintliga fristående, inklädd, och tvåkupigt tegeltak: Byggnadens utformning spåntäckta klockstapeln i trä avbildades av Pering- talar för att den tillkommit på ca 1920-30-talet. skiöld på 1600-talet. Klockstapeln som är mycket Den ligger som gårdshus till ett flerbostadshus i ålderdomlig kan ha medeltida anor och är sanno- två våningar från 1935 som på 1950-talet inrymde likt en av Västergötlands äldsta staplar idag. en speceriaffär och en mjölkaffär, men som Kyrkogården utvidgades mot öster i sent 1940- numera inrymmer en pizzeria. Bostadshuset har tal då även ett bisättningshus i kalksten byggdes förändrats ganska mycket på senare år. Gårdshuset och infogades i muromgärdningen i sydost. Såväl är av intresse, eftersom detta är en typ av byggnad utvidgning som bisättningshus ritades av arkitekt som förknippas med tätortsutveckling i mindre Adolf Niklasson. samhällen under tidigt 1900-tal. Kyrkogårdens äldre del har en väl bevarad hel- Vads-Kvarntorp 2:1 Westergötlands Yllefabrik het av en typisk gammal sockenkyrkogård. Den Skövdevägen 24, 26, 28 37

Vads-Kvarntorp 2:1 F.d. Westergötlands Yllefabrik. Från 1911 härrör flera byggnader, bl.a. de från söder mest dominerande byggnaderna, ett plyschtillverkningshus i tegel i tre våningar, sammanbyggt med en faluröd större lagerbyggnad i panelat trä, båda är mycket välbevarade. Vads kvarn omtalas på 1600-talet och låg på åns satte som mest 300 personer. Efter nedläggningen södersida där den f.d. textilfabriken nu finns. 1966 har lokalerna använts som småföretagshus Kombinationen av vattenkraft och järnväg lock- samt till förråd. Nu finns här bl.a. vandrarhem och ade1910 en grupp fabrikörer att köpa in Vads loppmarknad. kvarn och där starta upp Westergötlands Yllefa- Anläggningen domineras norrifrån av det brik. En bidragande orsak till industrietableringen stora väveriet-spinneriet i fem våningar från var det stickspår som byggts redan 1875 från Väs- 1911. Byggnaden uppfördes längs med ån i rött tra stambanan fram till Vads kvarn. Fabriken kom tegel under sadeltak och välvt takfall och bygg- att ge förutsättningarna för tätorten Tidans fram- des ganska snart ut i vinkel med en motsvarande växt. År 1930 bytte företaget namn till Svenska byggnadsvolym i tegel. Från 1911 härrör även de Yllekoncernen och hade då filialer i hela landet. från söder mest dominerande byggnaderna, ett Fabriken var då koncernens moderföretag, men plyschtillverkningshus i tegel i tre våningar, sam- huvudkontoret flyttades efter 1930 till Borås. manbyggt med en faluröd större lagerbyggnad Huvudtillverkningen var länge filtar, kostym- och i panelat trä., båda är mycket välbevarade. Alla dräkttyger för konfektion samt vadmal. Man hade fabriksbyggnader har stora stickbågiga, småspröj- även en s.k. löngodsrörelse som var betydelsefull, sade fönster, det stora lagerhuset har dock rek- det vill säga att man genom ombud och butiksfi- tangulära fönster av olika storlekar. Vid sidan av lialer på olika ställen i landet kunde skicka in sin de större byggnaderna finns några mindre fristå- ull och få den förädlad till garn eller vävnader, ende eller sammanbyggda byggnader som inrymt eller byta den mot fabriksvaror eller kontanter. På färgeri, transformatorhall, kontor och verkstäder 1950-talet hade fabriken 100 vävstolar och syssel- av olika slag. Några av dessa uppfördes efterhand, Vads-Kvarntorp 2:1 F.d. Westergötlands Yllefabrik. Från 1911 härrör flera byggnader, bl.a. det stora spinneriet/väveriet i tegel som är en kärna i bebyggelsemiljön samt i förgrunden ingenjörsvillan som också är en mycket viktig byggnad i fölrståelsen och upplevelsen av industrimiljöns helhet och stora kulkturvärden. 38

Vad S:2 Vägbron (numera kantad av en faluröd gång- och cykelbro i limträbalkar) är en av Skaraborgs värdefulla äldre stenbroar. Broplatsen är även intressant p.g.a. passagen över ån som eventuellt kan härledas till det vadställe som givit namn åt Vads socken och i förlängningen även åt Vadsbo härad. främst på 1920-30-talen. Oljecistern i plåt finns fasad av vitmålad locklistpanel, gråmålade föns- även. Ingenjörsvillan byggdes som tjänstebostad tersnickerier och brutet tak med tvåkupigt tegel. troligen också 1911 och är ett välbevarat falurött Flertalet fönster är senare utbytta. En uthuslänga bostadshus i två våningar nära Skövdevägen. Där med gråvit locklistpanel är från samma tid som finns även ett garage/magasin i trä med faluröd bostadshuset. Den omgivande trädgården mot ån locklistpanel, ljusgrå slagportar och korrugerat bidrar till helhetsintrycket av 1920-30-tal. plåttak. Vidare finns en fristående garagebyggnad under pulpettak, dels i rött tegel, dels med fram- sida med vitgul putsfasad samt gröna slagportar Vaholms valskvarn 1:14* med stående slät panel och överljus. I sydost lig- Vaholmsvägen 18 ger den f.d. disponentvillan (Närlunda 11:1) från Villa med välbevarad 1950-talsprägel, uppförd i ca 1910-1911, i likhet med ingenjörsvillan och de 11/2 plan med källare under. Huset har fasad i gult f.d. personalbostäderna också en mycket viktig tegel, tidstypiskt vita fönsterbågar i mörka karmar byggnad för förståelsen och upplevelsen av indu- och tvåkupigt taktegel. Entré med ursprunglig strimiljön och dess stora kulturvärden. dörr, smidesräcken och skärmtak. Vitputsat garage Den f.d. yllefabriken är en industrimiljö med med slagportar. mycket stora kulturhistoriska värden. Den bevarar den för 1900-talets början tidstypiska industriarki- tekturen utan nämnvärda förändringar. De många Vad S:2 Vägbron byggnaderna på och kring bidrar till att återspegla * Vägbro över Tidan, välvd i tre spann och beklädd en komplett bild av såväl industrins verksamhet med huggen sten, troligen från ca sent 1800-tal- som livet kring fabriken. Det är mycket angelä- 1900. I senare tid ombyggd brobana av betong, get att alla byggnader/anläggningar bevaras för att balkräcken. Parallellt finns en sentida gång- och vidmakthålla de kulturhistoriska värdena. Yllefa- cykelbro i limträbalkar, faluröd. briken var en av de viktigaste textilindustrierna i Skaraborg och har mot den bakgrunden ett mycket stort regionhistoriskt värde. Ur kommunalt och lokalhistoriskt perspektiv är anläggningen av största betydelse. Övriga inrapporterade kulturlämningar Enligt Raä, Fornminnesregistret: Vaholms valskvarn 1:8 Allholmen* - Vad 21:1 Stenbro i tre valv. (Se ovan). Övrig kul- Bäckvägen 14 turhistorisk lämning. Mitt emot kvarndammen längst i nordväst i tätor- - Vad 23:1 Uppgift om borttagen eventuell grav- ten ligger några villor och egnahem från 1920-30- hög. talet. Detta bostadshus från 1936 är uppfört med drag av en tidstypisk enkel villastil. Huset har 39

Vaholm - Askeberga Motiv och uttryck för miljön Utgör ett av två områden inom en stor kulturmiljö av riksintresse för kulturmiljövården (Askeberga-Vad). Tidan är för övrigt den enda mindre tätort i Skövde kommun som har en riksintressant kulturmiljö. Kulturmiljön Vaholm- Askeberga är mycket rikt sammansatt och har flera sär- skilda värden av högsta dignitet: Vaholms välbevarade herrgårdsmiljö med ett rikt sammansatt byggnadsbestånd från 1800- och 1900-tal, samt alléväg och omgivande kulturlandskap kring ån Tidan. Vaholms bro, Sveriges enda bevarade övertäckta bro (byggnadsminne enligt Kul- Ingår i område av riksintresse för kulturmil- turminneslagen 3 kap). Vaholms silo och jövård. valskvarn. Ranes stenar den näst största skeppssätt- ningen i Sverige, monumental järnåldersgrav. Beskrivning Utskiftad gårdsbebyggelse, framför allt fina Området omfattar Vaholms herrgård med exempel på äldre uthus/ekonomibyggnader. anslutande bebyggelse, alléväg och ägor, Förhistoriska fornlämningar och gammal inklusive Vaholms valskvarn, samt den märk- bytomt (fornlämningar enligt KML 2 kap.). liga, övertäckta Vaholms bro över Tidan. Vaholm 3:1 Ett fint kulturlandskap i form av ett öppet delvis betespräglat odlingslandskap känneteck- nar Tidans åbrink kring Vaholms herrgård. 40

Kulturmiljöns södra del domineras av den väldiga skeppssättningen Rane stenar, som är en monumental gravanläggning från järnåldern. Omedelbart nordväst om Tidans tätort och tarbostäder från tidigt 1900-tal. Mangårdsbe- Vads sockenkyrka ligger Vaholms herrgård byggelsen med stor huvudbyggnad (ca 1820) på en låg men markerad rygg över omgivande och flygelpar (1930-tal) är vitputsade. Ekono- lerslätt, på tre sidor omsluten av ån Tidan, migården domineras av en monumental grå- strax före åns utlopp i sjön Östen. Vaholms stensladugård (1880- och 1920-tal). Vaholms historiska relation till den försvunna tidig- kvarn med silo (Vaholms valskvarn 1:1, 1:19) medeltida Vads kungsgård, som gett namn åt ligger i söder vid en f.d. personalbostad och det vidsträckta Vadsbo härad, är inte klarlagd. ett stort falurött magasin som hört till herr- Dagens Vaholm bildades 1736 genom sam- gården. manläggning av de medeltida frälsesäterierna Odlingslandskapet kring herrgården präg- Höjen (Högen) och Holmen som båda då var las av öppna betesmarker, odlingsmark samt en del av Vads kyrkby. Holmens manbyggnad småskaliga stråk av hagmarker med löv- låg sydväst om nuvarande herrgård. Idag bär träddungar, inte minst kring åns djupa fåra. endast en f.d. arbetarbostad söder om herrgår- Vaholms unika, ålderdomliga bro i häng- den namnet Höjen. verksteknik, överbyggd med det spåntäckta Herrgårdsbebyggelsen, som i nuvarande faluröda brohuset, ger herrgårdsmiljön i det skick härrör från 1800- och 1900-talen, har öppna slättlandskapet en påtaglig särprägel en karaktäristisk uppdelning i en parklik- med särskilda kultur- och upplevelsevärden. nande mangård i långt indraget läge, med en Vaholms bro som uppförts någon gång mellan allékantad framfartsväg, samt en separat stor 1830 och 1880 är restaurerad och har infor- ekonomigård samt en nationalromantisk f.d. mationsskylt. Byggnadsminnesförklaring av grindstuga och i bebyggelsens utkant f.d. arbe- bron ägde rum i september 2010.

Vy från länsväg 200 västerut över Lilla Gärdet med del av Vads gamla bytomt, bort mot Vaholms herr- gård, alleväg och Vaholms bro. 41

Den monumentala skeppssättningen Rane stenar består av 24 stenar. Den är 55 m lång och 18 m bred och därmed den näst största skeppssättningen i Sverige. Området sträcker sig i öster fram till läns- en skadad domarring (Raä Vad 9:1) och en väg 200 Skövde-Töreboda. Ett större område rest sten (Raä Vad 9:2), båda fasta fornläm- av slättpartiet mellan Tidan och länsväg 200 ningar. I nordost nära Lillegården finns ytter- omfattar Lilla Gärdet från inägoblocket till ligare en fast fornlämning, en liten kvadratisk Vads gamla by. En obekräftad uppgift utpekar stensättning (Raä Vad 8:1). I anslutning till platsen som läge för Vads kungsgård. Lilla denna finns ett tiotal röjningsrösen. Gärdet är klassat som fast fornlämning (Raä Bebyggelsen i områdets södra del är gan- Vad 27), enligt 2 kap. KML, se nedan). En ska spridd. Den domineras av Askeberga annan fast fornlämning nära Vaholm är en gård där främst mangårdsbebyggelsen är av hög, (Raä Vad 6:1) troligen från järnåldern, intresse, t.ex. ett välbevarat timrat magasin nära Höjen söder om Vaholm. (1800-tal) och en större manbyggnad från Områdets södra del omfattar jordbruks- 1912 med bibehållen karaktär (Askeberga bygden kring Askeberga gård strax söder om 5:2). Några gårdar längs vägen har främst Vaholm. Askeberga finns omnämnt i skrift äldre uthus/ekonomibyggnader av intresse 1446 och bestod enligt jordeboken 1564 av på mangården. Framför allt märks Askeberga två frälsehemman. Den lilla byn bestod fram Storegården (Askeberga 1:21) med ett ålder- till 1800-talets gårdsutflyttning i samband domligt litet magasin, timrat på stenplintar. med laga skiftet av Storegården och Lillegår- Eriksdal (Askeberga 5:4) har dels ett falurött den. Byvägen mot Berglunda ringlar genom magasin med sen 1800-talsprägel med spets- ett öppet odlingslandskap med ett glest nät bågefönster, dels ett putsat uthus vid vägen. av utskiftade gårdar kring Askeberga gamla Närmare Rane stenar finns ett litet f.d. torp- byplats. Lövträd inramar gårdstomter och ställe/småbruk med faluröda byggnader, kantar delvis åkerrenar. Partier med röjnings- främst en delvis timrad ladugård (Askeberga rösen finns vid Askeberga Lillegården. 1:18) och ett litet bostadshus av enkelstugu- Kulturmiljön här domineras av den väl- typ från ca 1850-70 med en senare gjord till- diga skeppssättningen Rane stenar, som är en byggnad. monumental gravanläggning från järnåldern (Raä Vad 10:1). Rane stenar består av 24 stenar och är 55 m lång/18 m bred och är den Ingår också i näst största skeppssättningen i Sverige. Den Del av riksintresse för kulturmiljövård, KR 2- vittnar om, jämte bl.a. storhögen i Flistad, 22 Askeberga-Vad att trakten öster om Östen var en av central- Berör område av riksintresse för naturvård bygderna i Västergötland under yngre järn- NRO 14059 Östen ålder. Nära skeppssättningen har påträffats Odlingslandskapets natur- och kulturvärden lämningar efter järnframställning (Raä Vad 1992. Länsstyrelsen, Skaraborgs länsmu- 20:1). seum. Vid Kullen sydväst om Rane stenar finns Område 34: Vaholm. Carlquist, T. 1988. Kul- en liten grupp av två järnåldersgravar samt en turhistoriskt värdefulla byggnader och mil- eventuell rest av en förstörd grav (domarring, jöer i Skövde kommun. Raä Vad 9:3). De två gravarna består dels av Naturvårdsprogram för Skövde kommun. Översiktsplan 1991 42

Vaholm 3:1 Vaholm Översikt från söder med herrgården, valskvarnen och i förgrunden en av de större fornlämningarna söder om herrgården. Gällande skydd upplevelsen av fornlämningsområdet i land- Vaholms bro är byggnadsminne och skyddad skapet. enligt KML 3 kap. Området har inte så många kända fornläm- Fornlämningar skyddas av 2 kap. KML. ningar och det är väsentligt att lyfta fram och tydliggöra de som finns, utöver Rane stenar. Rekommendationer Bebyggelsemönstret i söder, med dess koppling till små spridda byggnadsgrupper Området har en utpräglat agrar karaktär som längs landsväg och anslutande tillfartsvägar, är viktig att bevara. De karaktärsskiljande är viktigt att bibehålla. egenskaperna mellan å ena sidan tätorten i Den utpekade bebyggelsen bör underhål- sydost och herrgårdsmiljön i norr är viktiga las med material och metoder som tar hänsyn att bibehålla. Den välavgränsade herrgårds- till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse miljön på ryggen ovanför slätten utgör en tyd- placeras med hänsyn till befintlig och ges en lig och traditionellt belägen enhet i relation god utformning. till den omgivande jordbruksmarken, vilket är viktigt att bevara. Överhuvudtaget är herrgårdsmiljön Åtgärder helt dominerande med sin karaktäristiska Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde funktionsuppdelning av bebyggelsen, den att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e välbevarade byggnadsutformningen och st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som arronderingen av ägor, vägnät, allé etc. Den uppmärksammats först år 2010 bör dokumen- synnerligen märkliga bron samt naturmiljön teras närmare. För att säkerställa det kultur- längs ån tillför särskilt värdefulla kultur- och historiska värdet skall kommunen undersöka upplevelsevärden till herrgård och kulturland- behovet av att upprätta en bevarandeinriktad skap. Detta är mycket viktigt att bevara. detaljplan enligt 5 kap. PBL. I södra delen dominerar den stora skepps- Fornlämningarna Raä Vad 6:1 och Raä sättningen Rane stenar upplevelsen av kul- Vad 27:1 i norr, samt Raä Vad 8:1, ses över turmiljön. Det är synnerligen viktigt att det och skyltas. förblir så; skeppssättningen är den näst största i landet och lockar besökare från när och fjärr- ran. I dess närområde bör inga ingrepp eller Ingående enskilda objekt i miljön installationer göras som kan påverka helhets- Fornlämningar - Raä Vad 6:1 Hög, fast fornlämning, belägen söder om Höjen nära Vaholm - Raä Vad 8:1 Liten kvadratisk stensättning, belä- gen nära Askeberga Lillegården. I närheten finns fossil åkermark bestående av ett tiotal röjningsrö- sen. - Raä Vad 9:1 Domarring, skadad - Raä Vad 9:2 Rest sten

Askeberga 1:18 Ranestena har bl.a. en delvis timrad liten ladugård från 1800-talet. 43

- Raä Vad 10:1Skeppssättning, ”Ranes stenar”, belägen söder om Askeberga gård. Den näst största skeppssättningen i Sverige. - Raä Vad 20:1 Blästbrukslämning. Lämningar efter järnframställning. Ligger nära skeppssätt- ningen Ranes stenar, Raä Vad 10:1. - Raä Vad 27:1 Bytomt, Vads by, Lilla Gärdet. Utpekat som lämningar av Vads kungsgård, ej bekräftad uppgift. Fast fornlämning. Askeberga 5:4 har bl.a. ett falurött magasin med sen 1800-talsprägel.

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Vaholm 3:1 Vaholm tering Vaholms egendom 1-5, Vaholm Höjen Askeberga 1:18 Ranestena* Vaholms egendom fick sitt namn 1736, genom en Nära Rane stenar finns ett litet f.d. torpställe/små- sammanläggning av de befintliga frälsesäterierna bruk med faluröda byggnader. Främst uppmärk- Holmen och Höjen (Högen) som räknades in i sammas en liten delvis timrad ladugård och ett Vads kyrkby. Vads kungsgård som var centralort något förändrat litet bostadshus av enkelstugutyp i Vads bo i tidig medeltid tillhörde ursprungligen från ca 1850-70 med en senare gjord tillbyggnad. Uppsala öd, d.v.s. de gårdar som skulle stå för konungens underhåll. Kungsgården har haft ett Askeberga 1:21 Storegården* stort inflytande på bygden och har gett namn åt Askeberga Storegården 1 hela häradet Vadsbo. Eventuellt kan Vaholm ha ett Storegården har framför allt ett ålderdomligt litet samband med Vads kungsgård, men detta är inte magasin som är timrat på stenplintar. belagt. På 1700-talet ägdes Vaholm bl.a. av lands- hövdingen Otto Lagerberg. Askeberga 5:2 Askeberga gård* Nuvarande huvudbyggnad, ett tvåvånings Askeberga Storegården 1 reveterat timmerhus, lär vara byggd 1820. Från På Askeberga gård är främst mangårdsbebyggel- byggnadstiden finns intressanta inredningsde- sen av intresse. Här finns bl.a. ett välbevarat tim- taljer. Nuvarande vitputsade stenflyglar byggdes rat magasin (1800-tal) och en större manbyggnad 1935. Till gårdens stora byggnadsbestånd hör bl.a. (1912) med bibehållen karaktär. Manbyggnaden en monumental gråstensladugård från 180-talet, som har en vinkelställd utbyggnad vid ena kortsi- påbyggd efter brand 1928, ett vagnslider från sent dan, och en liten glasad veranda i vinkeln, knyter 1800-tal, en nationalromantisk grindstuga och en an till en måttfullt utformad panelarkitektur från f.d. arbetarbostad. Den gamla gården Holmens 1900-talets början. Huset har renoverats på senare manbyggnad lär ha stått sydväst om herrgården. år. Ekonomianläggningen är om- och nybyggd i Höjen är numera endast namn på en f.d. arbetar- sen tid. bostad. Gårdsanläggningen med byggnadsbeståndet, Askeberga 5:4 Eriksdal* allén, den märkliga Vaholms bro (se nedan) och Askeberga Eriksdal 1 omgivande ägor bildar en mycket fin helhet av Av gårdens byggnader uppmärksammas framför en rikt sammansatt herrgårdsmiljö från 1800- och allt dels ett falurött magasin med sen 1800-tals- 1900-talen. prägel med spetsbågefönster, dels ett putsat uthus vid landsvägen.

Vaholm 3:1 Vaholm. Översikt mot Vaholms stora 1880-talsladugård samt f.d. arbetarbostaden Höjen. 44

Vaholm 3:1 Vaholms bro som uppförts någon gång mellan 1830 och 1880 är restaurerad och har infor- mationsskylt. Byggnadsminnesförklaring av bron ägde rum 2010. Vaholm 3:1 Vaholms bro av regelverk med faluröd panel och stickspåntak. Invid herrgården, på gårdens ägor, står den märk- Vid inventeringstillfället 1988 var bron förfallen. liga Vaholms bro, veterligen den idag enda beva- På 1990-talet genomgick bron en omfattande upp- rade övertäckta bron i Sverige. Bron är uppförd rustning, till delar en nybyggnad. Den har ett syn- i hängverkskonstruktion i två spann, någon gång nerligen stort kommunikationshistoriskt värde. mellan 1830 och 1880. Den omfattar huvudreglar Bron förklarades i september 2010 som byggnads- av rundvirke och brobana av plank. Bropelare och minne enligt 3 kap. KML. landfäste är kallmurade i huggen sten med drags- tag av järn. Överbyggnaden är en lätt konstruktion Vaholms valskvarn 1:1 och 1:19 Vaholms valskvarn* Vaholms kvarn Valskvarn och silo är en anläggning i betong från 1946 med siloceller, kvarnhus och tork. År 1953 fanns här åtta dubbla valsstolar, ett par stenar, tre siktar samt full handelsmjöls- utrustning, enligt Sveriges Bebyggelse. Intill står ett i senare tid ombyggt bostadshus samt ett stort falurött magasin som hört till herr- gården. Uthus i konststen från tidigt 1900- tal.

Övriga inrapporterade kulturläm- ningar Övrig kulturhistorisk lämning, enligt Raä, Fornminnesregistret: - Raä Vad 9:3 Eventuell rest av förstörd grav (domarring) - Raä Vad 22:1 Fornlämningsliknande läm- ning - Raä Vad 28:1 Vaholms bro, se under Bebyg- gelse ovan.

Vaholms valskvarn 1:1 och 1:19 Vaholms valskvarn är en anläggning i betong från år 1946. 45

Kraftstationen* ger nere vid Tidan medan Överlunne ligger ett par hundra meter längre upp mot söder. Motiv och uttryck för miljön Tillsammans har Lunnes båda delar omfattat Industrihistoriskt värdefull bebyggelsemiljö i minst sex hela hemman på 1500-talet. Efter anslutning till gammal by- och kvarnplats vid 1800-talets laga skifte flyttades gårdar ut från Tidan. Den mycket intressanta kulturmiljön Nederlunne, några fick ligga kvar inom byns karaktäriseras av en välbevarad kraftstations- gamla tomt. byggnad i tidstypisk industriarkitektur i tegel Vid ett fall i ån ligger en kraftstation från 1921, dammanläggning, något yngre (Lunne 9:1) i tidstypisk industriarkitektur i elverks- och sågverksbyggnader. Välbeva- tegel från 1921 med närliggande byggnader rade villor, f.d. tjänstebostäder till elverket. för elverk (Lunne 9:3) och f.d. sågverk (Lunne Grönskande åmiljö. 6:8). 1910 etablerades här en liten generator för elektrisk belysning. Detta blev ursprunget Beskrivning till kraftstationen som elektrifierade både I östra utkanten av Tidans tätort, nära plat- kvarn och såg och gav kraft till trakten under sen för Lunne (Nederlunne) medeltida by, namnet Kraftaktiebolaget Tidan-Nykvarn. finns en samlad industrimiljö i anslutning till För verksamheten förfogade man även över en gammal kvarnplats, Lunne kvarnar, vid fall i Tidavad och reservkraft från Gullspång. Tidan. Denna del av Lunne, Nederlunne, lig- Kraftverket med sin strama tegelarkitektur och Lunne 9:1 Kraftstationsbyggnaden från 1921 är tidstypiskt utformad som en liten borganläggning med massiva murverk i tegel och bl.a. hörnkedjor i vit slätputs. 46

Lunne 6:8 Lunne såg. Sågverksbyggnaden blev ombyggd eller nybyggd på 1940-talet, exteriören är mycket väl bevarad sedan dess. förhöjda mittparti flankeras av dammanlägg- Ingår också i ningar. Elverksbyggnaderna präglas av ljus- Lunne 2:30 och 9:1 uppmärksammades som putsade längor från c 1920-30-tal och det f.d. enstaka byggnadsobjekt i Carlquist, T. 1988. sågverket främst av en faluröd länga från ca Detaljplan 1930-40-tal. I anslutning till kraftstation och elverk ligger ett välbevarat bostadshus från ca 1875 (Lunne 2:30), en f.d. manbyggnad från Gällande skydd Lunne by, vilket på 1910-talet omvandlades - - - - till disponentvilla för kraftaktiebolaget. Här finns även en tidstypisk 1950-talsvilla i gult Rekommendationer tegel med välbevarad exteriör (Lunne 9:2). Det är mycket viktigt att den välbevarade industri- Villan som byggdes som bl.a. kontor för verk- miljön kan bibehållas, med sin tydliga koppling samheten är något moderniserad i senare tid. till perioden 1910-40-tal. Den grönskande åmiljön Den stora elektriska kvarnen i tegel från är mycket väsentlig att ta vara på. Den utpekade 1919-21 som låg mellan kraftverket och bebyggelsen bör underhållas med material och landsvägen mot Bällefors fanns kvar ännu metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska vid byggnadsinventeringen av Skövde kom- värdet. Ny bebyggelse bör i förekommande fall muns landsbygd 1988, men brann ner några vara mindre nyttobyggnader som placeras med år därefter. Där står idag en sentida typ av hänsyn till befintlig och ges en god utformning. industrihall. Den grönskande miljön kring ån och dam- men är en viktig del av kulturmiljön. Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Lunne 6:8, 9:1, 9:2 Industrimiljön med byggnader framför allt från 1920-, 30- och 40-talen är av mycket stort intresse. 47 munen undersöka behovet av att upprätta en Lunne 9:1 Kraftstationen bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 kap. Belleforsvägen 11 PBL. Omedelbart norr om platsen för den nedbrunna el- Den bebyggelse som uppmärksammats kvarnen ligger kraftstationen som byggdes vid ett 2010 bör dokumenteras närmare. fall i Tidan, på samma plats som en tidigare vat- tenkvarn. Byggnaden är ett ståtligt exempel på en tidstypisk industriarkitektur i rött tegel med gjut- Ingående enskilda objekt i miljön järnsspröjsade fönster och en riklig fasadutsmyck- ning med småtorn, mönstermurningar och vita Fornlämningar slätputspartier. Årtalet 1921 finns i en inskription - - - - på södra gaveln. Karaktäristiska dammanlägg- ningar. Kraftstationens kulturhistoriska värde är väl bibehållet även 2010. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering Lunne 9:2* Lunne 2:30 Belleforsvägen 11 Belleforsvägen 9 1950 utfärdades bygglov för denna tidstypiska Bostadshus, en f.d. manbyggnad till en bondgård villa, ritad av Sigurd Persson, F.A. Neuendorf&Son i Nederlunne, från ca 1875 som troligen redan på Arkitektfirma, Skövde. Villan utformades med tre 1910-talet övergick till att bli tjänstebostad till det rum och kök, samt rum för kassa och bokföring, nybyggda elverket. Exteriören har fortfarande en kamrer, lunchrum, samt direktörs- och styrelserum påtaglig 1870-talsprägel med en rikt arbetad pane- samt garage. Den var kontors- och personalbostad larkitektur samt dekorativa fönsteromfattningar till kraftverket. Villan har tvådelad huskropp, fasad och i båda takfallen ursprungliga frontespiser. i gult tegel, murade fönster- och dörromfattningar, Exteriören är väl bibehållen även 2010. skorstenar i gult tegel och enkupigt tegeltak. Falu- rött uthus med spröjsade fönster. Trädgårdstomt.

Lunne 6:8 Lunne såg* Lunne 9:3* Belleforsvägen 11 Belleforsvägen 11 Sågverksbyggnad, enligt uppgift nybyggd eller Byggnader till elverk/ sågverk som använts till ombyggd på 1940-talet, med gjuten sockel, förråd och matsal, troligen från ca 1920-30-tal. faluröd locklistpanel och spröjsade fönster samt Omfattar två hopbyggda envåningslängor med eternittak. Anläggningen omfattade 1953 såghus, vitgul slätputsfasad, ursprungliga ljusbruna spröj- hyvleri och magasin. En del byggnader kan vara sade fönster och dörrar samt eternittak. Ligger något yngre. Belägen nära den f.d. kvarnplatsen. mellan kraftverket och den f.d. kvarnplatsen.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - - Lunne 2:30 är en f.d. manbyggnad till en bondgård i Nederlunne, från ca 1875 som troligen redan på 1910-talet övergick till att bli tjänstebostad till det nybyggda elverket. 1870-talsprägeln är välbeva- rad. 48

TIDAN BYGGNADSOBJEKT

Götlunda 16:1 Godsmagasinet är idag den enda byggnaden som är kvar från järnvägsepoken i Tidan. Det är mot den bakgrunden mycket angeläget att det kulturhistoriskt värdefulla magasinet bevaras. Lunne 1:18 Berglunda 3:28 * * Skövdevägen 11 Skolvägen 3 Bostadshus från ca 1935-40 med affärslokal i Villa i västra delen av Tidan med prägel av ca bottenvåningen, centralt beläget vid genomfar- 1955-60 med fasad i gult tegel, bruna ursprungliga ten. Huset inrymde år 1953 fem rum och kök och fönster och tvåkupigt taktegel. Indragen entré med lokal för Nils Olssons speceri- och diversehan- ljus lackad trädörr och svarta smidesräcken. Exte- del. Exteriören är väl bibehållen med gråmålad riören är mycket välbevarad. Tidstypisk villatomt sockel, fasadrevetering av ljusgul spritputs, bruna med svart smidesstaket mot gatan. ursprungliga tvåluftsfönster, entréer med järn- räcken och tidstypiska dörrar. Det valmade taket täcks av tvåkupigt tegel. På gården står ett kombi- Götlunda 16:1* nerat uthus och garage från 1936, med gul locklist- Stort godsmagasin beläget på järnvägens väs- panel, ursprungliga bruna dörrar och fönster samt tra sida, nära den f.d. järnvägsstationen. Maga- shingeltak. Här inrymdes 1953 en affärslokal, sinet har karaktär av ca 1930-40-tal, uppfört på kontor och fyra lagerutrymmen. Hela gårdsmiljön gjuten sockel med trästommen beklädd med en med bostads/affärshus och gårdshus är kulturhis- faluröd tunn locklistpanel, under ett papptäckt toriskt värdefull som ett mycket bra exempel på flackt sadeltak. Byggnaden har tre stora in- och 1930-talets centrumbebyggelse i en mindre tätort utlastningsluckor, fönstren är försatta. Magasi- net är idag den enda byggnaden som är kvar från Lunne 1:37* järnvägsepoken i Tidan. Byggnaden har på så sätt Snöplogsvägen 1 mycket stor betydelse för förståelsen av Tidans Villa från ca 1955-60 i 11/2 våning med källare, ursprung som järnvägs- och industrisamhälle. Det fasad i gult tegel, tidstypiskt vita fönsterbågar i är mot den bakgrunden mycket angeläget att det mörka karmar, entré med smidesräcke och dörr av kulturhistoriskt värdefulla magasinet bevaras. 1960-talstyp. Sadeltaket täcks av tvåkupigt tegel samt röda betongpannor. Skorsten i gult tegel. Tidstypisk villatomt med grindstolpar i gult tegel och ett fint smidesstaket Lunne 1:18 Hela gårdsmiljön med bostads/affärshus och gårdshus är kulturhistoriskt värdefull som ett mycket bra exempel på 1930-talets centrumbebyggelse i en mindre tätort 49

Lunne 1:54 Vid genomfartsvä- gen, invid Tidans Bensin och Kiosk (TBK), står denna lilla kioskbyggnad från ca 1940-50 som ett minne från en tidigare mackanläggning. Kiosken har en stark lokalhistorisk förank- ring i Tidan och är kulturhistoriskt värdefull. Lunne 1:38* Snöplogsgatan 3 Villa från ca 1955-60 i 11/2 våning med källare, gråmålad sockel, fasad i gult tegel, tidstypiskt vita fönsterbågar i mörka karmar, entré med smidesräcke och dörr av 1960-talstyp. Bal- kongfront i vit sinuskorrugerad plåt. Sadeltaket täcks av tvåku- pigt tegel. Skorsten i rött tegel. Vidbyggd uteplats. Tidstypisk med smidesräcken. Tomten avgränsas mot gatan villatomt med smidesstaket. av ett smidesstaket av samma ålder som huset.

Lunne 1:40* Lunne 1:48* Snöplogsgatan 7 Skövdevägen 2 1950-talsvilla i en våning med garage i källaren. Längst i söder vid infarten från Skövde ligger en Huset har en mycket ursprunglig exteriör med liten husgrupp med bl.a. en villa i 11/2 plan med fasad i gult tegel, gula tegelpelare vid entrén med källare, troligen från ca 1945-55. Den tidstypiska glasad trädörr och svart smidesräcke, vita tvålufts- exteriören är väl bibehållen med ljusbeige ädel- fönster. Sadeltaket är omtäckt med betongpannor puts, vita tvåluftsfönster, entré med smidesräcken i övrigt är 1950-talsexteriören intakt. Tidstypisk och ursprunglig dörr. Trädgårdstomten avgränsas villatomt med gång av kalkstensplattor, gula mot landsvägen av en häck. tegelstolpar vid ingången och ett svart smidesstaket mot gatan. Lunne 1:54* Belleforsvägen 2 Lunne 1:42* Vid genomfartsvägen, invid Tidans Bensin och Snöplogsgatan 8 Kiosk (TBK), står denna lilla kioskbyggnad som Liten villa från ca 1945-55 i en våning med källare. ett minne från en tidigare mackanläggning. Enligt Huset har ljusgul slät putsfasad, vita tvåluftsföns- uppgift från Hembygdsföreningen fanns här från ter, entré med ursprunglig dörr. Sadeltaket täcks första början, på 1940-talet, en bensinhandel, en av tvåkupigt tegel. Vidbyggd uteplats. Tidstypisk Gulfmack, som Hugo Jonsson hade, jämte en taxi- villatomt med svart smidesstaket. rörelse. Nästa ägares mamma hette Margit Anders- son och hon startade kioskrörelsen på 1950-talet. Lunne 1:44 Kioskens pulpettak vilar på bruna takstolstassar, Snöplogsgatan 4 den har vita fönster och en ursprunglig karos- Liten villa från ca 1950-55 i en våning med källare. seripanelad dörr. Nu befintlig vit plåtfasad kan Exteriören är väl bibehållen med bl.a. ljust gulgrå dölja en ursprunglig träpanel. Idag är det mycket putsfasad, tegeltak, vita tvåluftsfönster och entré ovanligt i Skaraborg att sådana här små kiosker fortfarande finns kvar, trots att de en gång varit så vanliga i städer och mindre tätorter. Kiosken har, mot bakgrund av ovanstående, en stark lokalhistorisk förankring i Tidan och är kulturhistoriskt värdefull.

Lunne 1:44 Liten villa från ca 1950-55 i en våning med källare. Exteriören är mycket väl bibehållen sedan 1950-talet. 50

Lunne 1:62 Silobyggnaderna från 1952, som syns på bilden, bildar tillsammans med den större anlägg- ningen från 1972 en agrarhistorisk modernistisk industrimiljö av mycket stort kulturhistoriskt intresse. Lunne 1:62* Lunnegatan 11 Gamla vägen 14 Bostadshus i villastil från ca 1915-30. Huset har I sydvästra Tidan, invid järnvägen, står två silo- sockel murad av konststen, fasad i liggande rosa torn, ett äldre från 1952 och ett större, yngre torn fasspåntpanel, vita tidstypiska jugendinspirerade från 1972, nära ett stickspår. De omges av yngre fönster och brutet takfall med tvåkupigt tegel. industrihallar m.m. som ett agrart präglat litet indu- Uthus med faluröd locklistpanel. Husen omges av striområde. Det yngre tornet i grå betong omfattar en trädgårdstomt. 15 större och mindre siloceller. Den äldre silon är uppförd 1952 i betong, målad ljusgrön, med nio Lunne 2:33* cylindriska siloceller, sammanbyggd med utlast- Gamla vägen 6 ningsbrygga under plåttak. Envåningslänga med Envåningsbyggnad troligen från ca 1920-30- blekgul panel och slät puts, med grå slagportar talet. Den befintliga verkstadsbyggnaden till- m.m., sammanbyggd med fler envåningslängor. byggdes 1949 med en verkstad som ett lägre Silobyggnaderna bildar tillsammans en agrarhis- utbygge mot söder, efter ritningar av Sigurd Pers- torisk modernistisk industrimiljö av mycket stort son, Neuendorf&Son, Skövde. Byggherre var kulturhistoriskt intresse, lokalhistoriskt sett starkt Ivar Lundén. Byggnaden inrymde verkstad med förankrad i Tidans roll som en centralort för omgi- bilverkstad. Här fanns även lokaler för Tidans vande jordbruksbygd. Motorskola som utbildade åtskilliga fordonsme- kaniker och förare i bygden på 1940- 1960-talet. Lunne 2:16 Rosenlid Det skedde inom ramen för Skövde Praktiska Belleforsvägen 24 Skola (Yrkesskolan). I Tidans östra utkant ligger detta bostadshus, byggt Byggnaden har vit spritputsad fasad under i plankkonstruktion 1923, med fasader i liggande sadeltak med röda betongpannor. Röda småföns- fasspåntpanel, idag ljusgrön, samt brutet takfall ter och fönster med vita bågar i röda karmar. Lägre med tvåkupigt tegel. Exteriören är mycket väl- gaveltillbyggnad med pulpettak. Ingång med röda bevarad, även i detaljer såsom ursprungliga föns- slagportar. Garage med faluröd panel och pul- ter och de karaktäristiska öppna förstukvistarna . pettak. Byggnaden har mycket stark förankring Huset byggdes med två lägenheter, senare endast i 1900-talets tätortsutveckling av Tidan och är en. Till villamiljön hör omgivande trädgård samt p.g.a. sin bakgrund och väl bibehållna utformning ett uthus från 1920-talet. kulturhistoriskt värdefull. Lunne 2:21* Lunne 2:49* Lunnegatan 6 Liten villa från ca 1945-50 med grön slätputs, tvåluftsfönster med vita bågar i mörka karmar, entré med karosseripanelad dörr och smidesräcke. Flackt sadeltak med tvåkupigt tegel, skorsten i rött tegel. Huset har ett ursprungligt utseende i behåll. Det inramas aven liten villatomt. Lunne 2:16 Rosenlid från 1923 är välbevarad sedan 1920-talet och ett mycket fint exempel på den tidens villabebyggelse. 51

Lunne 2:33 Verkstadsbyggnad troligen från 1920-talet som bl.a. inrymt bilverkstad och Tidans Motor- skola. Byggnaden har mycket stark förankring i 1900-talets tätortsutveckling av Tidan och är p.g.a. sin bakgrund och väl bibehållna utformning kulturhistoriskt värdefull. röd panel. Det är generellt mycket viktigt att Lunne 2:58 Storegården bevara den här kategorin av enkla verksamhets- Belleforsvägen 3, 5 byggnader, som berättar om järnvägssamhällenas Denna f.d. bondgård ligger i tätortens östra del. tätortsutveckling. Idag finns bara ett fåtal kvar i Den äldsta manbyggnaden från ca 1860 fanns ännu Skövdebygden. I Tidan är den f.d. snickeriverk- i behåll vid byggnadsinventeringen 1988, men staden av ett mycket stort lokalhistoriskt intresse. finns inte kvar idag. En yngre manbyggnad från Mot bakgrund av ovanstående är den av ett mycket 1912 har förändrats ganska mycket under 1900- stort kulturhistoriskt värde. talet. Av störst intresse är gårdens uthusbyggna- der, främst ett fårhus, ett dass och ett brygghus, Närlunda 4:30 Norrby samtliga troligen från sent 1800-tal. Fårhuset är Slingvägen 11 murat av gråsten och täckt av ett tegeltak. Dasset Välbevarat bostadshus från 1929 i två våningar är åttkantigt och falurött. Brygghuset har faluröd under valmat tak, uppfört ursprungligen med fyra panel och tegeltak. På andra sidan vägen står ett lägenheter. Sockeln är i konststen, trästommen timrat litet f.d. småfähus, som numera är förfallet. är reveterad med gul spritputs samt har vita slät- putsade omfattningar och rusticerade hörnkedjor. Lunne 3:13 Åkersberg* Frånsett yngre entrédörrar, något ändrat fönster Åkersbergsvägen 7 samt takets betongpannor är exteriören, som är Åkersberg blev under 1800-talet en av traktens utförd i 1920-talsklassicim, oförändrad sedan jordegendomar. Idag återstår den f.d. manbygg- 1920-talet. Exteriören gavs en mer stadsmässig naden som är en salsbyggnad i panelarkitektur utformning, eftersom huset ligger nära den f.d. med prägel av sent 1800-tal. Huset har fasad av järnvägsstationen och ingick i den nya tätortens liggande spontad panel samt spröjsade fönster representativa fasad mot Stationsgatan och järn- och pardörr med fyllningar. Taket har ny typ av vägen. Till Norrby hör en omgivande trädgårds- plåtavtäckning., i övrigt är 1800-talskaraktären tomt. väl bibehållen Stor parkliknande trädgård med höga lövträd och barrträd. Huset ligger i sydvästra Närlunda 4:32 Solvik delen av tätorten. Slingvägen 9 Bostadshus uppfört med drag av en nationalro- Närlunda 4:29 mantisk villastil med klassicistiska detaljer 1933, Hantverkargatan 5 beläget intill Norrby, se ovan. Det byggdes från Denna f.d. snickeriverkstad ligger centralt i sta- början med tre mindre lägenheter. Trästommen är tionssamhället som växte upp framför allt på reveterad med gul spritputs, huset har ursprung- 1910- och 20-talet. Här verkade Pettersson&Holm som gjorde köksinredningar. Verksamheten inrik- tades på 1960-70-talet på barstolar. Byggnaden är uppförd, troligen 1929, av trä, med fasad av faluröd liggande spontad panel, ursprungliga vita spröjsade fönster och med ingången placerad på ena gavelfasaden. Till vinden finns takkupa och lastlucka. Intill verkstaden finns uthus med falu-

Närlunda 4:29 Välbevarad snickeriverkstad från 1920-talet av mycket stort kulturhistoriskt värde. 52

Närlunda 7:3* Åkersbergsvägen 6 Villa i gult tegel med sen 1950-talsprägel som påminner mycket om ovanstående, förutom att garaget är i källaren. Frånsett att takteglet ersatts med betongpannor är exteriören oförändrad. T.ex. intakt entréparti med tidstypisk dörr i glas och lackat trä samt svarta smidesräcken.

Vad 1:9 Rättaregården Vad Rättaregården Rättaregården ligger öster om Tidans tätort, på Närlunda 4:30 Norrby från 1929 är starkt för- ankrat i stationssamhället Tidan. östra sidan av Västra stambanan. Gården flyttades ut i samband med laga skifte i Vads by. Man- liga fönster med gröna bågar i vita karmar samt gården omfattar manbyggnad från 1850 med två brutet takfall med tvåkupigt tegel. Exteriören ger små rödfärgade flyglar (mindre bostadshus och ett mycket ursprungligt intryck av 1920-tal, endast magasin) från ca 1850-70. Den numera gråmå- entrédörren är yngre. Omgivande trädgårdstomt lade manbyggnaden, med hallaskorstenar på taket bidrar till den tidstypiska villakaraktären.. och veranda från sent 1800-tal, har renoverats på senare år och fått en liten frontespis på framsidan. Närlunda 4:36* På fägården står bl.a. två stora ladugårdar från Slingvägen 7 tidigt 1900-tal samt en stor stenkällare från sent Lamellhus från 1949 med ursprunglig exteriör i 1800-tal. Rättaregården är en mycket fin helhet av behåll (fönstersnickerier ommålade i mörkblått). en gårdsmiljö från 1850-1930-tal. Huset har vit spritputsad fasad, ursprungliga tvåluftfönster och takkupor, sinuskorrugerade bal- Vad 4:5 Olstorps festplats kongfronter och originalentré med gul tegelom- * Olstorps festplats fattning och glasad trädörr. Huset uppfördes med Olstorps festplats ligger i en träddunge vid den fem bostadslägenheter. Garage från samma tid utskiftade Olofsgården på Harabackarna precis med faluröd locklistpanel på masonitskivor och nordost om Tidans tätort. Festplatsen inrättades av korrugerat plåttak. Tidans frivilliga brandkår och togs i bruk 1937. 1941 tog arbetarekommunen över festplatsen och 1945 Folkets Husföreningen. 1940- och 50- och Närlunda 7:2* tidigt 60-tal var en storhetstid med många kända Åkersbergsvägen 4 artister. 1973 lades dock festplatsen ned och dans- Villa med väl bibehållen sen 1950-talsprägel med bana och byggnader revs. År 1977 återupplivades fasad i gult tegel, vita fönsterbågar i mörka karmar Olstorps festplats i privat regi och en ny anlägg- och entré med smidesräcken men med yngre dörr. ning med dansbana och olika byggnader uppför- Takteglet är utbytt mot betongpannor. Vidbyggt des. Festplatsen som lockar besökare långväga garage vid ena kortsidan. Tidstypisk uppvuxen ifrån omgärdas av ett högt plank och omfattar villatomt med smidesstaket. kiosker, kurar, vändkors, centralt belägen danspa- viljong i omålat trä med toppigt tak m.fl.. Flertalet byggnader i övrigt har rödmålad panel. Byggna- derna präglas av impulser såväl av svensk sör- Vad 4:5 Olstorps festplats ar en mycket stor regionalhistorisk förankring i Skaraborgs nöjesliv och är ett bra exempel på hur en festplats etableras och utvecklas i en mindre industriort i en jordbruksbygd. 53 gårdsromantik som från country&western, vilket i mångt och mycket kan sägas vara karaktäristisk för svenskt 1970-tal. Olstorp har en mycket stor regionalhistorisk förankring i Skaraborgs nöjesliv och är ett bra exempel på hur en festplats etableras och utvecklas i en mindre industritätort i en omgivande jordbruksbygd. Förhistoriska fornläm- ningar ligger intill på Harabackarna.

Vads-Häljatorp 1:7 Källvik Vaholmsvägen 11 I norra Tidan följer ett smalt bebyggelsestråk åns Vads-Häljatorp 1:7 Källvik från 1927 är ett sydvästra sida, det är ett område längs Vaholms- mycket fint exempel på 1920- och 30-talets villa- vägen som bebyggdes med villor och egnahem på bebyggelse i Tidan. främst 1920- och 30-talet. Källvik byggdes med Namnet står i vita versaler över entrén. Kur med två lägenheter 1927. Plankstommen har fasad av liggande spontad panel, rödmålad, två omkläd- gulmålad locklistpanel, sockeln är av konststen, ningsrum med rödmålad fjällpanel och papptak, ursprunglig typ av fönster med bruna bågar i vita klubbstuga med röd fjällpanel. Några sittbänkar karmar. Det brutna taket täcks av tvåkupigt tegel. under skärmtak. Anläggningen omges av ett tråd- Den tidstypiska villaexteriören är väl bibehållen nätstängsel. Vadsbovallen är av stort kulturhis- sedan 1920-talet, frånsett att glasverandan vid toriskt intresse som en äldre idrottsplats och är entrén blev inbyggd 1971och överbyggdes med lokalhistoriskt sett av mycket stor betydelse med balkong. Trädgårdstomt. Garage från ca 1930- sin koppling till folkrörelsen och industriorten talet med faluröd locklistpanel, stora slagportar Tidans utveckling under 1900-talet. och taktäckning med svart pannplåt.

Vads-Häljatorp 3:3 Vadsbovallen* Vads-Häljatorp 3:10* Vadsbovallen Vadsbovägen 5 I nordvästra delen av tätorten ligger Vadsbovallen. Flerbostadsvilla från ca sent 1940-tal med väl- Den första idrottsplatsen låg vid Vävarevägen. bevarad exteriör. Huset har gråmålad sockel, gul Vadsbovallen fanns på plats när en plan för denna tegelfasad, vita tvåluftsfönster och balkongfronter del av Tidan upprättades 1942. När Yllefabriken i ljusbrun sinuskorrugerad plåt. Ursprunglig entré slog igen 1966 rustades idrottsplatsen upp som med skärmväggar i gult tegel samt dörr i glas ett arbetsmarknadsprojekt. Kommunen övertog och lackat trä. Tomt med lövträd och ett fin svart då verksamheten men på senare år är den åter i 1950-tals smidesräcke mot gatan. Tvåbilsgarage Idrottsföreningens regi. Vadsbovallen ger fort- i gult tegel med enkupigt tegeltak och plåt- eller farande ger ett mycket bra helhetsintryck av en skivklädda dörrar. Fin helhet av sent 1940-tal. idrottsplats från 1930-40-tal. Vads-Häljatorp 3.3 Vadsbovallen är av stort kulturhistoriskt intresse som en äldre idrottsplats och är lokalhistoriskt sett av mycket betydelsefull med kopplingen till folkrörelsen och industriorten Tidans utveckling under 1900-talet. 54 TIMMERSDALA TÄTORT

Timmersdala stationssamhälle år 1914. Vid stationshuset från 1909 (till vänster i bild) har en husgrupp vuxit upp vid mötet mellan Mariestadsvägen och Torggatan. Valunda syns till höger om stationshuset. Fotograf ej angiven. VGM. Landskapet ger inramningen - byn ger också en viktig näring. Det var framför bakgrunden allt kalkbränning och sandstensbrytning Timmersdala socken, ligger vid nordväst- med tillverkning av slipstenar som var sluttningen av Billingen, ca 15 kilometer viktiga grenar av stenindustrin. Redan nordväst om Skövde stad. Genom sock- 1756 omnämns bönderna i Timmersdala nen skär riksväg 26, Skövde-Mariestad. by som slipstenshuggare. Vid sidan av Socknens yta består delvis av utpräglad Timmersdala kalkbruk och de närbelägna skogsbygd på Klyftamon i väster, väster kalkbruken i Dämman och Karlsfors bör om sjön Lången. Odlingsbygden i öster, omnämnas AB Kolm som i tidigt 1900-tal i kambrosilurbygden på bergssluttning- bröt kolm ur alunskiffern för att försöka ens nedre del, präglas av Vallebygdens utvinna radium. småkuperade kamelandskap med kullar I socknens centrala del ligger tätorten Tim- och gropar ovanför lerdalgången längs mersdala som är belägen på markerade Lången. Utöver jord- och skogsbruk var ryggar och kullar ovanför sjön Lången. den småskaliga men intensiva stenin- Det är en av de mest naturskönt belägna dustrin som bedrevs i Billingsbygden tätorterna i Skövde kommun. Tätorten Häradskartan från 1877-1882 ger en bild av Timmersdala by efter 1850-talets laga skifte. Trots gårds- utflyttningar fanns där en samlad bybebyggelse i anslutning till sockenkyrkan. 55 innefattar i sin östra del den gamla kyrkbyn men har i övrigt framför allt ursprung som ett stationssamhälle. Byn är känd sedan 1400-talet men kan mycket väl ha en förhistorisk bakgrund. Förhistoriska fornlämningar, varav fleraj- ärnåldersgravar, finns både vid byn och i kulturlandskapet i sluttningarna sydost om byn. Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1100- eller 1200-talet och ligger i vad som var den oskiftade byns västra del. Tåget anländer till Timmersdala station. Foto från Timmersdala by var en stor by om 10 hela 1909, samma år som järnvägen invigdes. Foto i hemman redan på 1500-talet, och under privat ägo, ej angiven fotograf. 1700-talets hemmansklyvningar ökade STJ lades ned redan 1932, medan gods- antalet gårdar. Laga skifte genomför- trafiken till Timmersdala pågick till 1939. des 1854-59, varvid byn splittrades och Dämmans kalkbruk mellan Timmersdala många gårdar flyttades ut från det gamla och Lerdala utnyttjade godstransporterna byläget. I byn fanns även gästgivaregård på järnvägsträckningen till Skara ytter- på Grönegården och runt 1880 fanns där ligare en tid, men 1952 lades STJ i sin även postkontor, skola och missionshus. helhet ned. Även om järnvägssträckning- Trots gårdsutflyttningar vid laga skif- ens anläggande blev startskottet för Tim- tet finns här fortfarande en samlad bybe- mersdala utveckling under 1900-talet, så byggelse. Utflyttade gårdar ligger även fortsatte expansion och utbyggnad trots inom den nuvarande tätortens västra del. järnvägens nedläggning. Såväl bostäder I den nuvarande kyrkbyn finns vid sidan som industrilokaler uppfördes och tätor- av sockenkyrka och kyrkogård även en tens invånarantal växte till ca 600 invå- mindre klunga bondgårdar samt ett nytt nare 1950. församlingshem och ett f.d. missionshus. Folkskolan från 1877, senare försam- lingshem, som låg här brann 1997. Nära Stationssamhället växer fram kyrkan låg bostadshuset Kyrketorp, det Ofta kännetecknades många av de nya äldsta skolhuset, från 1842, som brann stationssamhällena av, som i Timmers- ner i sen tid. Småskolan från tiden kring dala, att en liten järnvägsstation placerats 1900 som låg vid kyrkan, revs tidigare i anslutning till en äldre kyrkby. Tim- under 1900-talet. mersdala var STA:s ändstation och ett av banans större stationshus byggdes vid Mariestadsvägen i sluttningen nedanför Utveckling och drivkrafter - järnvägs- sockenkyrkan. station och kalkindustri Gemensamt för samtliga stationssam- Hösten 1909 öppnades den smalspåriga hällen är att de kom att bli lokala knut- Skara – Timmersdala Järnväg (STJ) för punkter för kommunikation och handel, trafik. Kalkindustrin kring norra Billingen särskilt handeln med spannmål och andra spelade en betydelsefull roll för banans jordbruksprodukter. Kommersen och det tillkomst. Det fanns även långt gångna sociala livet kring stationen drog efter- tankar kring att förlänga bansträckningen hand till sig annan handelsverksamhet norrut till Mariestad, men så blev inte fal- och även hantverk och service. Fler män- let. Strax nordväst om kyrkbyn växte ett niskor slog sig ner vid stationen och olika litet stationssamhälle fram under 1900- småföretag etablerades. Samhällsinstitu- talets första decennier i anslutning till tioner såsom postkontor, telefonstation järnvägslinjens ändstation. Staten gick in och bankverksamhet knöts oftast till sta- och övertog driften redan 1921 och 1925 tionssamhället. tog Västergötland-Göteborgs järnväg över trafiken på banan. Persontrafiken på 56

Handlanden Johan Ahlin med anställd i Ahlins affär, Timmersdala, i december 1929. Foto: Gustav Wennerholm. VGM. Stationssamhällenas tidiga bebyggelse angränsande del av Vallgatan fick villor var oreglerad och växte upp på den mark och egnahem, t.ex. Eksberg från 1922. Via som stod till buds. I regel dröjde det till Torggatan knöts det nya stationssamhället långt in på 1900-talet innan särskilda ihop med området uppe vid sockenkyrkan planer upprättades för att strukturera och nere vid mötet mellan Torggatan och användningen av mark och utformningen Mariestadsvägen anlades ett litet torg. av bebyggelsen. Den äldsta bebyggelsen Postkontor inrymdes i det nybyggda sta- bestod i regel av ett stationshus med uthus, tionshuset och några år senare fick orten ofta ett spannmålsmagasin, handelsbodar telefonlinje och elektriskt ljus. Caféer och med lager, ofta ett mindre snickeri samt pensionat fanns kring Mariestadsvägen/ en liten grupp bostadshus med uthus. Den Torggatan med tanke på att orten var en första bebyggelsen var ofta mer präglad av banans större järnvägsstationer. av bostadshusen på gårdarna i trakten Att man hade byggt tegelhus vid än av stadsbebyggelsen. Vid huvudgatan huvudgatan sågs enligt Skaraborgsbygden kunde i regel byggas mer stadsmässiga från ca 1930 som ett tecken på framtids- villaliknande bostadshus i trä, i övrigt tro. Det bör syfta på tätortens förnämsta dominerade ljusmålade panelklädda min- bostadshus, Sveaborg, disponentvillan till dre trähus, omgivna av trädgårdar samt Dämmans kalkbruk, som byggdes 1927 faluröda bodar och andra ekonomibygg- som ett putsat större tegelhus med repre- nader. sentativ utformning. Annars dominerades Ovanstående karaktärisering stämmer byggandet av trähus. ganska bra överens även på Timmersdala. Runt 1930 fanns i Timmersdala tätort Där uppfördes liknande bostads- och byggmästare, cykelreparatörer, garvare, affärshus samt villor med panelad eller skomakare, skräddare, slaktare, smeder, putsad fasad och omgivna av en träd- snickare, trädgårdsmästare och urmakare, gårdstomt, främst vid Mariestadsvägen allt enligt Skaraborgsbygden. Skaraborgs och Torggatan, där handlare, hantver- Enskilda Bank hade avdelningskontor i kare och andra näringsidkare etablerade samhället. Gästgivaregården hade i tidens sig. Mest utmärkande var Valunda som tecken blivit bilstation. 1950 byggdes byggdes 1909 i en utpräglat stadsmässig brandstationen nära järnvägen och på villastil framför järnvägsstationen. Även 57

Flygfoto från 1950-talet över Timmersdala tätort. Kyrkan syns till höger nere i bild. Till vänster syns Timmersdala skola som byggdes 1951-1952. Ålderdomshemmet och kommunhuset har ännu inte upp- förts (tillkommer 1964-1965) vilket daterar bilden till mellan 1952 och 1964. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed. VGM. 1940- eller 50-talet den allmänna bastun Pingströrelsen innan de sistnämnda 1953 intill denna. flyttade in till samhällets centrum. Bland Både Timmersdala och Väring utveck- föreningsverksamheter märktes skytteför- lades till betydelsefulla bussknutar med ening samt Röda kors- och syföreningar. busstationer. Järnvägsstationen i Tim- mersdala blev busstation efter att person- Storkommuncentrum och villasam- trafiken avvecklats 1932. I Skövdebygden hälle har det funnits gott om agrar småindustri Det är framför allt på 1950-talet, efter andra såsom kvarnar och andelsmejerier samt världskrigets slut 1945, som det moderna ofta jordbruksrelaterade mekaniska verk- villasamhället formas, när den svenska städer och/eller motor- och reparations- folkhemsepokens samhällsvisioner börjar verkstäder. Timmersdala på 1930-talet förverkligas och god samhällskonjunktur, hade bl.a. mejeri samt Sixtensgårdens bilismens utveckling och högre levnads- kvarn. standard bidrar till att drömmen om den Textilindustrin kom under tidigt 1900- egna moderna villan kan realiseras. Det tal att få stor betydelse i Tidans samhälle, innebär att det är i industrialismens 1950- men även andra orter i norra delen av och 60-tal som det moderna Timmersdala Billingsbygden berördes, om än inte lika tar form. mycket som Tidan. Främst gäller det Tim- 1952 skapades Timmersdala storkom- mersdala och Väring. mun av socknarna i Bergs pastorat som I industrialismens spår växte folkrö- sedan 1862 utgjort egna småkommuner. relserna fram, ofta förankrade i de nya Timmersdala blev centralort och det var samhällena kring industri och järnväg. dit storkommunens offentliga verksamhet Timmersdala hade politiska föreningar, koncentrerades. 1950-talet blev överhu- främst Folkets Hus med samhällets bio- vudtaget en expansiv period för samhäl- graf. Där fanns även idrottsförening med let. idrottsplats i väster, då utanför tätorten. I Trots järnvägens definitiva nedlägg- Timmersdala byggde Svenska Missions- ning på 1950-talet fortsatte tätorten att förbundet ett missionshus 1898, använt växa, etablerad som kommunal centralort, även av baptistförsamlingen och även av 58

Villagatan hör till de gator som bebyggs framför allt efter att 1954 års byggnadsplan antagits. Flera små villor i gult tegel och med tegeltäckta sadeltak hör till tidsperioden sent 1950-tal- ca 1960. liten industriort och centrum för omkring- Stationssamhället vid järnvägen har liggande jordbruksbygd. under loppet av 1900-talet vuxit sam- På samma sätt som järnvägens anläg- man med den agrara miljön i gamla sock- gande hade skapat förutsättning för sam- encentrum öster om kyrkan. Väster om hällets utbyggnad medförde funktionen stationssamhället byggdes småhus och som kommuncentrum att olika offent- enstaka flerfamiljshus fr.o.m. 1950-talet liga byggnader måste uppföras. På stor- där årsringarna från 1950-, 60-, 70- och kommunerna lades ett större ansvar för 80-talet oftast är tydliga. utbyggnaden av viktiga samhällsfunktio- 1954 antogs en ny byggnadsplan för ner såsom skola och äldreomsorg m.m. Timmersdala. Planen lade fast samhällets År 1953 stod den nya centralskolan i expansion. Dels innefattades den redan Timmersdala färdig och 1964-65 byggdes påbörjade centrumutvidgningen i söder ett kommunhus, där även postkontor och vid Skolgatan/Vallgatan med skola, äld- bibliotek inreddes. I anslutning till kom- reomsorg och kommunal förvaltning. Här munhuset uppfördes även ett ålderdoms- byggdes även en del villor på 1950- och hem, senare tillbyggt under 1980-talet 60-talet.Dels fastslogs utbyggnaden åt med sjukhem och vårdcentral. väster (västnordväst)som kom att sätta

Parkgatan har bebyggelse från 1930-tal och framåt, men främst kännetecknas gatan av den ståtliga allén av högvuxna lövträd och den prägel av 1940- och 50-tal som vilar över gaturummet och de många putsade små hyreshus och villor som omger den 59

Flygfoto från 1965-70 ca över Timmersdala tätort. Kyrkan syns till höger i bild. Till vänster syns Tim- mersdala skola som byggdes 1951-1952 samt ålderdomshemmet och kommunhuset som uppfördes 1964-1965. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed. VGM. prägel på tätortsutvecklingen under res- bli en betydande tillverkare av katalog- ten av 1900-talet. En viss byggnation av hus, särskilt under 1970- och 1980-talet. bostadshus var redan påbörjad på andra Sjödalshus kom att bli en känd trähustill- sidan Mariestadsvägen, där låg även tex- verkare som fick stor betydelse för Tim- tilfabriken t.ex., men nu lades området mersdala. Verksamheten har nu på senare kring Långgatan, Parkgatan, Ringvägen år överflyttats till Götene, först flyttades och Villagatan m.fl. gator helt in i den nya produktionen, därefter administrationen. planen. Parkgatans allé av höga lövträd Frånsett enstaka små flerbostadshus kom att bli ett ståtligt inslag i gatubilden. och flerbostadsvillor kom expansionen På 1950-talet var AB Timatrikå vid västerut på 1950- och 60-talen nästan Långgatan den största industrin i Tim- helt att handla om villabebyggelse. Vid mersdala. Timatrikå hade bildats 1945 Långgatan/Parkgatan intill textilfabriken genom sammanslagning av tre mindre byggdes ett kvarter med fyra flerbostads- trikåindustrier. Verksamheten var igång hus på 1960-talet, ett av tätortens få fler- till 1974. Vidare fanns på 1950-talet bostadsområden. Där uppfördes även en smidesverkstäder, måleriverkstäder, sko- radhuslänga med ortens pensionärshem. makeri, skrädderi m.fl. andra hantverks- 1966 lades en ny byggnadsplan ut söder utövare, allt enligt Sveriges Bebyggelse. om skolan, kring bl.a. Billingsgatan och En möbelfabrik fanns en tid och en fin- Bäckvägen, där tidstypiska villor uppför- mekanisk verkstad etablerades. Till bil- des. reparationsverkstaden fanns knutna både Timmersdala storkommun upphörde en taxistation och en trafikskola. Två när nuvarande Skövde kommun bilda- banker hade lokalkontor på orten, dels des 1971. Detta sammanföll med en stor som tidigare Skaraborgs Enskilda Bank, expansionsperiod för Skövde, bl.a. som dels Mariestads Sparbank. Det fanns flera en ny centralort i Skaraborg, framför allt mjölk-, livsmedels- och speceriaffärer i och med tillkomsten av Kärnsjukhuset samt bagerier och konditorier m.m. 1973, samt förstärkningen av Skövde som År 1964 grundades Sjödalshus, som försvarsort och industriort. Stadens expan- efter en blygsam start skulle komma att sion gynnade även de omgivande mindre 60

Vy från kyrkbacken ner längs Torggatan. Till höger syns den ståtliga villan Sveaborg från 1927. tätorterna. Timmersdala blev i likhet med De rikliga spåren av en lång historia flera andra tätorter i kommunen en liten – tätorten som kulturmiljö förstad med stor inpendling till Skövde. För en lång historisk koppling med den Samhället hör dock till de tätorter som gamla byns kontinuitet står kulturmil- fått en tydlig profil av ett levande kom- jön i Timmersdala by som omfattar en mundelscentrum med egen identitet kring egen helt agrar enhet inom tätorten. Här skola, service och verksamheter. finns ett gammalt byläge med medeltida År 1972 planlades ett stort område i kyrkplats och ett anslutande laga skif- väster med Parkgatans västliga fortsätt- tespåverkat kulturlandskap kring utskif- ning och vidare väster om Bäckedalsvä- tade bondgårdar. Bland flera välbevarade gen. Nygatan, Gärdesvägen, Gökstigen gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och Kärleksstigen hör till de gator som och 1900-talet märks Grönegården (Tim- kom att bebyggas med villor fram till mersdala 3:4), Stommen (Timmersdala 1980-talet. 5:2) och Villa Illinois (Bäckedalen 18.1). 1972 lades även ut en ny plan i norr för Påtagligt är det välbevarade fortfarande bl.a. industriområdet norr om Industriga- småskaligt präglade kulturlandskapet i tan. Längs Industrigatan uppfördes under sluttningen mot skiffer- och kalkstenster- 1900-talets senare del en stor mängd rasser. Kyrkomiljön präglas av den högt industrilokaler för olika företag.1982 till- och naturskönt belägna kyrkplatsen med kom planen för villaområdet kring Forn- den ursprungligen medeltida kyrkan och minnesvägen längst i nordväst. Förtätning kyrkogården med stiglucka och äldre med villor har under 1900-talets senare gravvårdar från 1600- och 1700-talet. I del skett lite här och var inom ramen för sin äldsta del har kyrkogården en äldre befintlig bebyggelse, även kring kyrkan karaktär i behåll. Gravvårdarna speglar vilket även gjorts på 2000-talet. Karak- genom inskrifter och utformning sock- tären av villasamhälle har blivit betydligt nens historia genom åtminstone de tre mer påtaglig under 1900-talets senare senaste seklerna. del. Timmersdala är det största och mest Samtidigt som invånarantalet i Tim- välbevarade stationssamhället inom mersdala nu i tidigt 2000-tal ökat till ca Skövde kommun idag, trots att järnvä- 900 invånare, har det varierade närings- gen försvann redan på 1950-talet. Tim- livet från 1900-talets mitt med en mängd mersdala centrum är en kulturmiljö från butiker, hantverkare och näringsidkare stationssamhällsepoken som fortfarande minskat. ger en god helhet av tidigt 1900-tal. Flera viktiga byggnadsobjekt har en välbevarad utformning som är typisk för stations- 61

Timmersdala skola byggdes 1951-1952 och äldreboendet Billingsdal byggdes 1964-1965, jämte kommunalhus och bibliotek. Sammantaget finns här en mycket intressant bebyggelsemiljö med institutionsarkitektur i 1950-talmodernism, en av de främsta i Skaraborg i sitt slag. samhällena. Här finns det f.d. stationshu- hemsbygge och industrialismens slutskede set från 1909 (Timmersdala 26:10) och på 1960-70-talen har satt stark prägel vid Torggatan/Mariestadsvägen affärs- på Timmersdala tätort som upplevde en och bostadshus från 1910-30-talen samt stor expansion som storkommuncentrum uthus- och verkstadslängor från samma 1952-71. Därefter har tätorten fortlevt tid. Timmersdala, Lerdala och Ulvåker är som ett levande kommundelscentrum de enda stationssamhällen i Skövde kom- och villa- och industrisamhälle med sam- mun där det f.d. stationshuset fortfarande hällsservice i Skövde kommun. Det finns finns kvar. Även Valunda (Bäckedalen flera kulturmiljöer och byggnadsobjekt 1:12) från 1909 är en kulturhistorisk mär- som på ett särskilt bra sätt återspeglar tät- kesbyggnad för stationssamhället. ortsutvecklingen fr.o.m. sent 1950-tal och Disponentvillan Sveaborg från 1927 framåt. (Bäckedalen 1:32) är ett ståtligt prov på Den förnämligaste kommunala servi- den tidens villaideal. Eksberg från 1922 ceanläggningen utanför Skövde stad till- (Timmersdala 1:18) är ett fint exempel kom i Timmersdala vid 1953 och 1965 på lite mindre villor/egnahem från tiden (Bäckedalen 1:61 och 1:62). Det är ett kring 1920. Fina exempel på de lite enk- av Skövde kommuns främsta exempel lare utformade putsade villor som uppförs på modernistisk institutionsarkitektur på 1940-talet kring Mariestadsvägen och från den tiden och omfattar en tidstypisk även Parkgatan är t.ex. Gerdhem (Tim- anläggning med flera samhällsbärande mersdala 26:7) från 1948 vid Mariestads- institutioner. Centralskolan från 1953 vägen. Ett bra exempel på ortens mer utfördes med genomfärgade ädelputsfasa- funkisinspirerade putsade villor och små der och kommunhus/bibliotek i rött tegel flerbostadsvillor från 1940-talet är t.ex. från 1964-1965. Den tillbyggdes på ca Nyhem från 1944 (Timmersdala 26:6), 1980-talet i tegel med vårdcentralen. En grannhus till Gerdhem. utformning liknande skolan fick äldrebo- Samtliga mindre tätorter präglas mer endet Billingsdal i grön ädelputs och tegel eller mindre av de senaste 50-60 årens 1964-1965 samhällsutveckling. 1950-talets folk- 62

Ur kommunikationshistorisk synpunkt Fina exempel på små putsade villor är även bilverkstäder som minner om med sen 1950-talsprägel finns bl.a. i kul- bilismens expansion och motoriseringen turmiljön kring skolan, t.ex. Bäckedalen av landsbygden under folkhemsepoken av 1:60, 1:61 och 3:25. Ett annat exempel stort intresse. Timmersdala 16:1 inrym- finns vid Villegatans mynning med två mer en tidstypisk bilverkstad i gult tegel likadant utformade villor i gult tegel med under pulpettak från ca 1950-talet. tidstypiska detaljer bevarade, Timmers- Vid Långgatan finns ett välbevarat dala 32:2 och 32:3. Vid Långgatan ligger flerbostadskvarter från 1960-talet, (Tim- två liknande villor, dock uppförda först mersdala 3:34, 3:62) i anslutning till det ett stycke in på 1960-talet, Timmersdala f.d. pensionärshemmet från 1963, belägna 3:32 och 3:33. Tidstypiska små 1960-tals- vid den f.d. textilfabriken AB Timatrikå villor finns bl.a. kring Billingsgatan och från 1940-talet (Timmersdala 26:8). Fler- Bäckvägen, fina exempel är Timmersdala bostadskvarteretet innehåller fyra gulput- 5:25 samt 23:18, 23:19 och 23:20. sade lamellhus med ursprungligt utseende Kärleksstigen i Timmersdala hör till bevarat, samt grönytor och lövträd, i tids- de villaområden som bäst ger uttryck typisk samplanering. Som helhet är detta för det sena 1970-talets utbyggnad i de en intressant kulturmiljö med en stark his- mindre tätorterna. Många sådana områ- torisk förankring i efterkrigstidens expan- den finns runt om i kommunens tätorter, siva tätortsutveckling för Timmersdala men Kärleksstigen har inte förändrats som småindustriort och nyblivet storkom- utan bibehåller det tidstypiska utseendet. muncentrum. I anslutning till Kärleksstigen sparades I tätorten finns även flera villor som är dessutom en del av kulturlandskapet som bra exempel på folkhemsbyggande och ett grönområde med stengärdesgårdar och representerar olika typer av kataloghus, de förhistoriska fornlämningarna blev en främst från sent 1950-tal, men även från del av grönområdet. 1960-talet och in på 1970-talet. Till skillnad från Skultorp finns i Tim- mersdala endast ett fåtal exempel på 1950- och 60-talsvillor med en mer detaljerad arkitektonisk utformning i modernism. Bäckedalen 1:38 vid Torggatan är ett bra exempel på en modernistisk villa.

Kärleksstigen i Timmersdala hör till de villaområden som bäst ger uttryck för det sena 1970-talets utbyggnad i de mindre tätorterna i Skövde kommun. 63

TIMMERSDALA KULTURMILJÖER

Kärleksstigen låg öster om husen undersöktes arkeologiskt * och borttogs 1973. Motiv och uttryck för miljön Området har en ursprunglig karaktär i Kulturmiljö som framför allt karaktäriseras behåll och återspeglar ett villaideal från sent av villabebyggelse med tydlig prägel av sent 1970-tal. Några enskilda byggnadsobjekt 1970-tal med fasad i gult tegel och panel, uppmärksammas inte här, det är områdets samt med vinkelbyggt garage. Öppna tomter. helhet som är av störst betydelse. Här finns även inslag av äldre kulturlandskap i grönområde där gamla stengärdesgårdar Ingår också i och förhistoriska fornlämningar integrerats. Detaljplan

Beskrivning Gällande skydd Kärleksstigen ingår i ett villaområde beläget Fornlämningar skyddas av 2 kap. KML. i nordvästra utkanten av Timmersdala tätort. Det område som uppmärksammas här omfattar 11/2-plansvillor med vidbyggt vinkelställt Rekommendationer garage med platt tak Timmersdala 3:123- Områdets välbevarade sena 1970-talskaraktär 3:125, 3:136-3:141, 3:144). HSB Skövde är mycket viktig att bibehålla. Den utpekade Ek. Förening erhöll 1976 bygglov för tio bebyggelsen bör underhållas med material enfamiljshus med garage. Ritningarna utför- och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- des av Stig Axell, ATRIO Arkitektkontor, toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- Jönköping. Byggare var Byggnads AB Harry mande fall vara mindre nyttobyggnader som Sjögren. Husen har tidstypiska planlösningar placeras med hänsyn till befintlig och ges en som omfattar fem sovrum, matrum, vardags- god utformning. rum, allrum, kök tvätt och badrum. Villorna Spår av äldre kulturlandskap bevaras. Forn- har gult fasadtegel samt panel i gavelrösten. lämningar (se ovan). Panelen är numera målad i olika färger inom området, tidigare mer enhetligt färgsatt. Vil- Åtgärder lorna har indragna balkonger å gavelfasaden, Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde flertalet villor bär fönsterluckor. Sadeltaken att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e täcks av mörka betongpannor. De öppna vil- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- latomterna avgränsas med häckar mot gatan. ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- När området planerades sparades befintliga munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur stenmurar och förhistoriska fornlämningar kulturmiljöns värden skall tillvaratas. i söder och öster. Även befintliga lövträd- dungar integrerades med det grönområde som iordningsställdes och som omger en liten Ingående enskilda objekt i miljön spelplan. Fornlämningarna är gravar från Fornlämningar brons- eller järnålder och består i söder av tre - Raä Timmersdala 19:1 Stensättning. Fast forn- stensättningar, varav två är kvadratiska och lämning. en rund, som ligger samlade (Raä Timmers- - Raä Timmersdala 19:2 Stensättning. Fast forn- dala 19:1-19:3). En fjärde stensättning som lämning. 64

HSB Skövde Ek. Förening erhöll 1976 bygglov för tio enfamiljshus med garage. Ritningarna utfördes av Stig Axell, ATRIO Arkitektkontor, Jönköping. Områdets välbevarade sena 1970-talskaraktär är mycket viktig att bibehålla. - Raä Timmersdala 19:3 Stensättning. Fast forn- Övriga inrapporterade kulturlämningar lämning. Övrig kulturhistorisk lämning, Raä Fornminnes- registret: Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- - Raä Timmersdala 18:1 Rund stensättning, arkeo- tering logiskt undersökt och borttagen 1973. Fyndmate- Se ovan rialet daterades till yngre bronsålder- järnålder.

Här finns även inslag av äldre kulturlandskap i grönområde där gamla stengärdesgårdar och förhisto- riska fornlämningar integrerats. 65

Långgatan*

Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö av stort intresse som framför allt ger ett mycket gott exempel på efterkrigstidens flerbostadsbebyggelse i anslutning till småskalig industrimiljö i en mindre tätort under folkhemsepoken. Den har överhuvud- taget en stark historisk förankring i efterkrigstidens expansiva tätortsutveckling för Timmersdala som småindustriort och nyblivet storkommuncentrum. Den lilla kulturmiljön med dess olika delar återspeglar efterkrigstidens samhällsutveck- ling både på nationell och lokal nivå. Kultur- miljön karaktäriseras dels av AB Timatrikå från 1940-talet en välbevarad småskalig indu- Det öppna gårdsrummet mellan husen omfat- stribebyggelse med stark förankring i sam- tar bl.a. gräsmatta, planteringar och buskage, hällets industrihistoria, dels av ett välbevarat på tomten finns även stora lövträd. Lamellhu- flerbostadskvarter från ca 1960-talet, dels sen karaktäriseras bl.a. av fasader i ädelputs av en radhuslänga (f.d. pensionärshem) från i gulbrunt, gult och ljusgrönt, med partier i 1960-talet, beläget nära fabriken. Bostads- tegel, panel i gavelrösten, perspektivfönster området innehåller gulputsade lamellhus med och ursprungliga entréer i trä med sidoljus. ursprungligt utseende bevarat, samt grönytor Båda husparen har i stort sett ett ursprungligt och lövträd, i tidstypisk samplanering. Mycket utseende i behåll, särskilt husen på 3:34 har fint helhetsintryck av 1940- och 1960-tal. en mycket hög ursprunglighet, även i detaljer, här finns även tegeltaket i behåll. De fyra lamellhusen bildar en mycket fin Beskrivning och välbevarad helhetsmiljö från 1960-talet, Område beläget i tätortens mellersta del vid ett gott exempel på planering och utformning Långgatan och Parkgatans allé m.fl. gator Det av ett flerbostadskvarter i en mindre tätort. En omfattar f.d. AB Timatrikås industribyggnad närliggande radhuslänga (Timmersdala 3:47) från 1940-talet, ett angränsande flerbostads- byggdes 1963-64 som Timmersdala kom- kvarter från 1960-talet samt ett pensionärs- muns pensionärshem. Den tidstypiska längan hem från samma tid. har en välbevarad exteriör. De fyra flerbostadshusen (Timmersdala F.d. AB Timatrikås byggnad, (Timmers- 3:34 och 3:62) ligger två och två, husparen är dala 26:8), i kvarteret intill, byggdes 1942 mycket lika varandra, men är inte identiska. och togs i bruk 1945 för företagets ändamål. Till vänster de välbevarade flerbostadshusen från 1960-talet och till höger f.d. AB Trimatrikås förnäm- liga industribyggnad från 1940-talet som inramar denna del av Långgatan. 66

Lamellhusen på Timmmersdala 3:34 och 3:62 påminner mycket om varann, men de skiljer sig åt i detaljutformningen.1960-talsexteriören är mycket väl bibehållen på samtliga hus. Rekommendationer Det är mycket viktigt att områdets välbe- varade utformning från 1940- och 1960-tal bevaras. Det innefattar även gatuvyn längs Långgatan. F.d. AB Timatrikås byggnad har stort industrihistoriskt och lokalhistoriskt värde vilket särskilt bör beaktas. Byggnaden, som huvudsakligen är uppförd Den utpekade bebyggelsen bör underhål- i trä med ljusgrå panelfasad och tegeltak, är las med material och metoder som tar hänsyn välbevarad exteriört sedan 1940-talet, inklu- till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse sive detaljer såsom tidstypiska fönsterformer, bör i förekommande fall placeras med hänsyn dörrar, slagportar och utlastning med mera. till befintlig och ges en god utformning. Den välbevarade industribyggnaden är lokalhistoriskt sett mycket betydelsefull för Timmersdalas roll som småindustriort. I egen- Åtgärder skap av exteriört välbevarad textilindustri- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde byggnad är den även av ett stort kommunalt att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e och regionalt intresse (Skaraborg). I Skövde st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- kommun med mycket ”tung” industriell verk- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- samhet är det viktigt att också eftersträva munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur bevarande av industriminnen från mer kvin- kulturmiljöns värden skall tillvaratas. nodominerade industrier, vilket tekoindustrin Den bebyggelse som uppmärksammats i regel varit. först 2010 bör dokumenteras närmare.

Ingår också i Ingående enskilda objekt i miljön Detaljplan F.d. AB Timatrikås byggnad uppmärksamma- Fornlämningar des som enstaka objekt i Carlquist, T. Kultur- - - - historiskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun. 1988. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering

Gällande skydd Timmersdala 26:8 Timatrikå, f.d. - - - - Parkgatan 3 AB Timatrikå bildades 1945 genom en sammanslagning av tre mindre trikåindustrier och flyttade samma år till en 1942 uppförd byggnad. Företaget startades och drevs av familjen Timander. Man tillverkade dels ylletrikå med ett varierat sortiment, dels underkläder i charmeuse och siden. Verksam- heten pågick till 1974. Här inryms numera annan verksamhet. Utvändigt är byggnaden mycket välbevarad sedan 1940-talet. Byggnaden har huvudsakligen fasad av ljusgrå locklistpanel på trästommen, till en mindre del slätputsad. Stora fönstergrupper, vitmålade liksom de karosseripa- nelade dörrarna. Stora slagportar i karosseripanel, trappa till utlastning å övervåningen. Den välbevarade byggnaden är lokalhistoriskt sett mycket betydelsefull för Timmersdalas roll

Timmersdala 3:34 byggdes sannolikt vid 1960- talets mitt. Exteriören är mycket väl bevarad även i detaljer såsom indragna trapphus med små skärmtak och fina ursprungliga dörrar. 67

Timmersdala 26:8 Timatrikå, f.d. Den exteriört välbevarade fabriksbyggnaden är lokalhistoriskt sett mycket betydelsefull för Timmersdalas roll som småindustriort. som småindustriort. I egenskap av en exteriört holm. Det mindre av husen utformades med välbevarad textilindustribyggnad är den även av tvårumslägenheter, medan det större inrymde ett stort kommunalt och regionalt intresse (Ska- enrums-, tvårums- och trerumslägenheter. Husen raborg). har spritputsad sockel, fasad i gul ädelputs med fasadinslag av gult tegel samt brun panel i gavel- Timmersdala 3:34 och 3:62* rösten. Perspektivfönster, franska fönster med Långgatan 7A, B, 9 och 11A, B svart smide. Husen har ursprungliga entrépartier Ringvägen 2 med skärmtak, klinkers, originaldörrar i glas och Fyra flerbostadshus som tillsammans bildar en brunmålat trä samt sidoljus. Taken har täckning mycket fin och välbevarad helhetsmiljö från av svarta betongpannor. Ursprungliga skorstenar 1960-talet. De två lamellhusen på 3:34 är mycket i gult tegel. Balkonger som ovan. välbevarade sedan 1960-talet. Några nybyggnads- Gårdsplan med gräsmatta, låga lövhäckar och ritningar påträffades inte vid genomgången av lövträd. Parkgatans björkallé avgränsar ena sidan byggnadsnämndens arkiv. Grannhusen byggdes av tomten. 1967 och det är troligt att husen på 3:34 kan ha tillkommit något tidigare på 1960-talet. Det ena Timmersdala 3:47* huset har fasad i gulbrun ädelputs med gavelfasad Ringvägen 14-30 i rött tegel, det andra har fasad i ljusgrön ädelputs. 1963 beviljades bygglov för denna tidstypiska Båda har listverk och indragna trapphus i ljusgrå radhuslänga som pensionärshem i Timmersdala puts, i gavelrösten brun panel. Perspektivföns- kommun. Ritningarna producerades vid AB Hults- ter, franska fönster med svart smide. Husen har freds-Industrierna, Hultsfred. Längan omfattar en ursprungliga entrépartier med skärmtak, polerade tredelad huskropp och var från början tvådelad kalkstensskivor, originaldörrar i glas och brunmå- och hade sex lägenheter. Redan året därpå, 1964, lad panel samt sidoljus. Balkonger i svart smide tillbyggdes en tredje del med ytterligare tre lägen- och vitgula skivor. Taken täcks av enkupigt tegel. heter. Exteriören är välbevarad sedan 1960-talet På 3:62 ligger två lamellhus med en utform- med kortsidans fasader och gavelplacerad skorsten ning som påminner om husen på 3:34, men de i rött tegel, i övrigt fasad av rödmålad fjällpanel skiljer sig åt i detaljerna. Bygglov utfärdades samt entréer med ursprungliga lackade trädörrar 1967, byggherre var Stiftelsen Timmersdalahus och svarta släta smidesräcken. Sadeltaket täcks av och ritningarna utfördes vid Ytonghus i Stock- tvåkupigt tegel. Bakom huset finns en trädgård, Timmersdala 3:34 och 3:62 bildar en mycket framför finns enkla förgårdar med gräsmatta. fin och välbevarad helhetsmiljö från 1960-talet. Husen är mycket väl bibehållna med de typiska Övriga inrapporterade kulturlämningar putsfasaderna och de många andra ursprungliga - - - - fasaddetaljerna. Timmersdala 3:47 Radhuslängan byggdes 1963 som pensionärshem. 68

Timmersdala kyrkby Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön är en karaktärsmiljö för Tim- mersdala och är i sin typiska mångfald och variation för en motsvarande bymiljö av mycket stort kulturhistoriskt intresse. Den karaktäriseras av en delvis väl bibehållen, laga skiftespräglad bymiljö, med drag av äldre bymönster, i typiskt terrängläge i sluttning mot skiffer- och kalkstensterrasser. Vidare finns ett väl bibehållet, småskaligt kulturlandskap med laga skiftesprägel ovanför och söder om byn. Här ingår även kyrkomiljön med delvis medeltida sockenkyrka, omgivande kyrko- gård, trädkrans, stiglucka och bogårdsmur. Vidare finns bondgårdar med karaktäristisk funktionsuppdelning av byggnader och flera välbevarade gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och 1900-talet. Byvägnät, alléer. För- historiska fornlämningar i odlingslandskapet i söder. Villabebyggelse från 1920-talet. Odlingslandskapet i de branta kulliga sluttningarna norr och söder om byn har en Beskrivning välbevarad småskalig laga skiftesprägel med Tätortens östra del består av Timmersdala t.ex. mindre åkrar, hagmarker, ängsrester, kyrkby som ligger i ett för Billingsbygden stenmurar, odlingsrösen, lövträddungar och traditionellt terrängläge på den kulliga slutt- solitärträd. Längre upp i sluttningen vidtar ningen nedanför kalkstenskleven. Kyrkbyns lövskogsbrynet. De utskiftade gårdarna lig- västra del med kyrkomiljön ligger i kanten ger i ett typiskt bebyggelsemönster, på rad, av det f.d. stationssamhället, medan den östra indragna från landsvägen och omgivna av delen fortfarande har helt och hållet en agrar långsmala skiften som går ända upp i sko- karaktär med en liten klunga bondgårdar längs gen högre upp. I områdets södra del finns gamla landsvägen mot Mariestad. Ovanför flera lämningar av förhistorisk verksamhet, gårdarna når kulturlandskapet med odlings- i form av gravar, i laga skifteslandskapet i och betesmarker högt upp i sluttningen. Lik- sluttningen ovanför Lerdalavägen. Fornläm- nande landskapskaraktär fortsätter söderut i ningarna ligger antingen ensamma eller i små sluttningen ovanför Lerdalavägen, där utskif- grupper. Främst består de av stensättningar, tade gårdar ligger på rad. varav en kvadratisk och en treudd, samt två Odlingslandskapet i de branta kulliga sluttningarna norr och söder om byn har en idag mer ovanlig välbevarad, småskalig laga skiftesprägel med t.ex. mindre åkrar, hagmarker, ängsrester, stenmurar, odlingsrösen och lövträddungar. 69

Bäckedalen 2:15 En av byns väl sammanhållna gårdsmiljöer som framför allt har fina exempel på ekonomibyggnader från 1800- och 1900-tal. högar (se nedan). I norr finns en hålvägsläm- der faluröda och manbyggnader ljusmålade ning uppe i skogskanten. eller faluröda. Timmersdala by omnämns i skrift 1415. Bymiljön med de utskiftade gårdarna i Byn omfattade 1564 inte mindre än 10 hela söder och det småskaliga kulturlandskapet hemman och en äng och var en storby. I och har en väl bibehållen prägel av laga skifte och med att laga skifte genomfördes i mitten årtiondena fram till tidigt 1900-tal. av1800-talet flyttades flera gårdar ut från byn, Miljön kring den högt belägna kyrkan är bl.a. mot söder där Stommen m.fl. gårdar lig- numera ganska tätortspräglad. Sedan invente- ger. I anslutning till den gamla bytomten, vid ringen 1988 har en del viktig äldre bebyggelse landsvägen öster om kyrkplatsen, i tätortens försvunnit vid kyrkan och byn. Folkskolan östra del, finns fortfarande en påtaglig byka- från 1877, senare församlingshem, brann raktär med en liten klunga bondgårdar. Sär- 1997 och bostadshuset Kyrketorp det äldsta skilt Bäckedalen 2:15 och Timmersdala 3:4 skolhuset, från 1842 är numera också borta. Grönegården har bibehållit en äldre karak- Småskolan från tiden kring 1900 som låg vid tär med välbevarade gårdsbyggnader från ca kyrkan, revs tidigare under 1900-talet. sent 1800-tal och 1900-talets början, faluröda Sockenkyrkan på den medeltida kyrkplat- uthus och ekonomibyggnader, gamla trädgår- sen har ett mycket dominerande läge och syns dar med frukt- och vårdträd, rundel, plante- vida omkring i bygden. Kyrkobyggnadens ringar, spjälstaket mot vägen etc. 3:4 har även långhusmurar är från tidig medeltid. Nuva- en välbevarad manbyggnad från 1905. Den rande utformning med tresidigt korparti här- ena Grönegården inrymde länge gästgivare- stammar från en ombyggnad 1833-38, efter gård som var en knutpunkt fram till järnvä- att kyrkan eldhärjats 1833. 1879 tillkom det gens öppnande 1909. lilla trätornet med lanternin. Kyrkan omges I gårdsklungan ligger även missionshuset från 1898, delvis förändrat i senare tid, men idag ett av få återstående äldre föreningshus i Timmersdala och som sådant av lokalhistorisk betydelse (Timmersdala 22:2). De utskiftade gårdarna i söder har i huvudsak en helhet av sent 1800-tidigt 1900- tal i behåll. Av mycket stort kulturhistoriskt intresse är den mycket välbevarade Stommen (Timmersdala 5:2) med manbyggnad från 1856 och fägård från sekelskiftet 1900, en av traktens mest välbevarade äldre gårdsmiljöer. Villa Illinois, (Bäckedalen 18:1), med ameri- kanskpåverkad träarkitektur har en för trakten helt egenartad villaprägel från 1900-talets början. Generellt har gårdarna traditionell funktionsuppdelning av byggnaderna i man- gård och fägård, uthus och ekonomibyggna-

Timmersdala 25.1 Sockenkyrkan på den medeltida kyrkplatsen har ett mycket dominerande läge och syns vida omkring i bygden. 70 av en låg bogårdsmur med stiglucka samt Rekommendationer trädkrans av höga lövträd. Kyrkogården har Området vid byplatsen i öster och i södra under 1900-talet även fått karaktären av en delen har en allmänt småskalig karaktär som liten tätortskyrkogård. Den har fortfarande är viktig att bevara och som hör helt samman flera ålderdomliga inslag. Med den vitput- med områdets agrara karaktär. Överhuvudta- sade lilla kyrkan, stigluckan, bogårdsmuren get är det viktigt att uppmärksamma struktu- och trädkransens högvuxna lövträd ger den rer såväl från den gamla byn som från laga ett mycket gott helhetsintryck av en gammal skifteslandskapet såsom bebyggelsemönster, sockenkyrkogård som kompletterats efter- vägnät, kyrkomiljön, omgivande småskaliga hand. kulturlandskap, stenmurar med mera. Mot Torggatan i den branta västsluttningen Kyrkomiljön med omgivande kyrkogård nedanför kyrkan ligger bostadsbebyggelse är en väl sammanhållen egen enhet med sär- av lite blandad ålder från ca 1900-1950-tal. skilda kulturvärden att värna om. Av den när- Särskilt måste omnämnas den mycket väl liggande villabebyggelsen är särskilt Sveaborg bibehållna villamiljön på Sveaborg, (Bäcke- av stort intresse (Bäckedalen 1:32). Välbeva- dalen 1:32) från 1927. En modernistisk 1950- rade bondgårdsmiljöer som spelar stor roll för talsvilla är Bäckedalen 1:38. Mer småskalig upplevelsen av bymiljön är dels Timmersdala sekelskiftesbebyggelse finns på Bäckedalen 3:4, Bäckedalen 2:15 och i söder framför allt 22:2. Timmersdala 5:2 Stommen samt den särpräg- lade Bäckedalen 18:1 Villa Illinois. De karaktärsskiljande egenskaperna mel- Ingår också i lan å ena sidan tätorten i väster och kyrkbyn Område av riksintresse för naturvård i öster bör man även fortsättningsvis efter- Odlingslandskapets natur- och kulturvärden sträva att bibehålla. Den välavgränsade bybe- 1992. Länsstyrelsen, Skaraborgs länsmu- byggelsen i det typiska terrängläget utgör en seum. tydlig och mycket traditionellt belägen enhet i Uppmärksammat som Område 32: Timmers- relation till den omgivande jordbruksmarken, dala, samt att därutöver Sveaborg, Stom- vilket är viktigt att bevara. Det välbevarade men och Villa Illinois uppmärksammas som laga skifteslandskapet är viktigt att uppmärk- enstaka objekt, i Carlquist, T. Kulturhistoriskt samma. I nuläget har gjorts en ganska vid värdefulla byggnader och miljöer i Skövde avgränsning eftersom det bör dokumenteras kommun. 1988. närmare för att kunna definieras och avgrän- Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) sas på ett tydligare sätt. Fornlämningsmiljön Raä. i söder tillför också viktiga värden och his- Molander, L. Förslag till bevarandeplan för torisk djupdimension till landskapet. Förut- kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. sättningar för en enkel fornvårdsöversyn och Timmersdala kyrkogård. Byggnadshistorisk eventuellt tillgängliggörande (skyltning) bör rapport 2008:39. Västergötlands museum. utredas. Detaljplan Den utpekade bebyggelsen bör underhål- Naturvårdsprogram för Skövde kommun las med material och metoder som tar hänsyn 1984. till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse Översiktsplan 1991. bör placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Gällande skydd Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Åtgärder KML Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Kyrkobyggnad och kyrkogårdar är skyddade att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e enligt 4 kap. KML. st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som Församlingen har låtit ta fram en bevarande- uppmärksammats först 2010 bör dokumente- plan för kyrkogården som underlag för vård- ras närmare. För att säkerställa de kulturhisto- och underhållsplan. riska värdena i kulturmiljön skall kommunen Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- upprätta fördjupade riktlinjer. sen och motsvarande i det öppna odlingsland- En fördjupad landskapsanalys bör göras skapet. för att få en förtydligad bild av vilka värden Kulturmiljön ingår till stor del i område av det småskaliga odlingslandskapet i öster och riksintresse för naturvården söder innehåller. Detta inte minst för att bättre Gårdarna i söder berörs av område av riksin- kunna avgränsa kulturmiljöns omfattning i de tresse för kulturmiljövården områdena. Här föreslås att man ser över möjligheten att ta fram ett enkelt vård- och skyltprogram för fornlämningarna i söder. 71

Bäckedalen 1:32 Sveaborg från 1927 är genom sitt ursprung och mycket välbevarade exteriör av stort kulturhistoriskt värde och är starkt förankrad i ortens lokalhistoria. Ingående enskilda objekt i miljön rade villamiljön ingår den 1920-talspräglade vil- laträdgården med frukt- och lövträd, planteringar, Fornlämningar bersåer och grusgångar samt en smidesgrind mel- - Raä Timmersdala 7:1 Stensättning. Fast forn- lan kalkstensstolpar vid ingången. Sveaborg är lämning. genom sitt ursprung och mycket välbevarade exte- - Raä Timmersdala 7:2 Stensättning. Fast forn- riör av stort kulturhistoriskt värde och är starkt lämning. förankrad i ortens lokalhistoria. - Raä Timmersdala 7:1 Stensättning. Fast forn- lämning. Bäckedalen 1:38* - Raä Timmersdala 8:1 Hög. Fast fornlämning. Torggatan 15 - Raä Timmersdala 8:2 Stensättning. Fast forn- Mer exklusivt präglad villa från 1950-talet med lämning. tvådelad huskropp. Fasad av vit spritputs, olika - Raä Timmersdala 9:1 Stensättning (treudd). Fast fönstertyper, utbyggnad med vit stående slät fornlämning. panel. Entréparti med ursprunglig teakdörr med - Raä Timmersdala 10:1 Stensättning. Fast forn- glas. Taket täcks av betongpannor. Huset inramas lämning. av en villatomt med fruktträd och låga häckar samt - Raä Timmersdala 24:1 Hög. Fast fornlämning. en avtrappad kalkstensmur med vita spritputsade - Raä Timmersdala 17:2 och 52. Medeltida liljes- stolpar. tenar som förvaras i Timmersdala kyrkas vapenhus. Bevakningsobjekt. Bäckedalen 2:15* - Raä Timmersdala 35:1 Blästbrukslämning, upp- Timmersdala Grönegården 1 gift om. Bevakningsobjekt. Vid landsvägen, vid den gamla bytomten, lig- - Raä Timmersdala 38:1 Stensättning, kvadratisk. ger denna väl sammanhållna gårdsmiljö med en - Raä Timmersdala 44:1 Grav?, uppgift om ske- moderniserad manbyggnad, men med ett mindre lettfynd. Bevakningsobjekt. bostadshus samt flera ekonomibyggnader från 1800- och tidigt 1900-tal. Mangården med rundel Bebyggelse utvärderad i byggnadsin- och höga lövträd avgränsas av ett falurött spjäl- ventering staket. Ett mindre bostadshus från 1800-talet har Bäckedalen 1:32 Sveaborg faluröd locklistpanel, spröjsade fönster, tvåkupigt Torggatan 13 taktegel och en liten bakre utbyggnad av köket. Sveaborg som ligger i Torggatans branta sluttning Vidare finns en fin faluröd uthuslänga. På fägår- strax nedanför Timmersdala kyrka byggdes 1927 den finns en större ladugård i trä och rött tegel som disponentbostad för Dämmans kalkbruk. Vil- under eternittak från ca 1930-talet samt en mindre, lan har en tidstypisk och en även i detaljer mycket äldre faluröd länga med småspröjsade fönster med välbevarad exteriör. Sockeln är av kalksten, tegel- sen 1800-talsprägel. Vidare finns en smedja eller stommen har vita spritputsade fasader med slätput- brygghus med faluröd locklistpanel, småspröjsade sade listverk. Enda förändring på senare åt är att fönster och skorsten i rött tegel. takteglet ersatts med betongpannor. I den välbeva- 72

Bäckedalen 18:1 Villa Illinois uppfördes 1911 av en hemvändande svensk-amerikan och utformades i en amerikansk villaarkitektur. Bäckedalen 18:1 Villa Illinois glasveranda med lövsågeriarbeten. Bland övriga Timmersdala Bäckedalen 2 gårdsbyggnader märks ett falurött mindre bostads- Bland de utskiftade bondgårdarna längs Lerdala- hus med glasveranda, ett brygghus och en timrad vägen söder om Timmersdala ligger Villa Illinois. ladugård från 1905. Mangården omfattar även Det märkliga huset uppfördes 1911 av en hemvän- fruktträdgård, syrener och tuktade lövträd samt dande amerikafarare, som till Timmersdala fört mot vägen en smidesgrind. Grönegården med sina med sig en arkitektur som är sällsynt men inte unik många välbevarade byggnader och trädgården ger i Sverige. Han hette från början Adolf Andersson, ett mycket fint helhetsintryck av en gårdsmiljö men i USA blev han Adolf Walters, en förmögen från sent 1800-tal-1900-talets början. man. Senare har husets exteriör förenklats något jämfört med det ursprungliga utseendet, men Timmersdala 5:2 Stommen karaktären är bibehållen. Den ursprungliga idén Timmersdala Stommen 1 med två takfall består, men från början var huset Stommen flyttades ut från byn i samband med mer ett uttalat envåningshus. Ett annat lån från 1800-talets laga skifte. Den ligger söder om byn amerikansk arkitektur är bottenvåningens stick- i en rad utskiftade gårdar i sluttningen upp mot bågiga fönster. Fasaden är beklädd med liggande kalkstenskleven längs Lerdalavägen. Stommens fasspåntpanel, idag gulmålad. I övervåningen sit- manbyggnad är idag en av Skövde kommuns mest ter karaktäristiska jugendpräglade småspröjsade välbevarade bostadshus från 1850-talet. Huset fönster, här med olikfärgade glas. Till gården hör byggdes 1856, med en variant av parstugans faluröda ekonomibyggnader, främst från senare planlösning. Huset har en ursprunglig faluröd tid. panelfasad av delvis mycket breda bräder, något yngre förstukvist, taket täcks av enkupigt tegel. Bäckedalen 22:2* Vindsfönstren har en originell spröjsning. Man- Torggatan 11 gården med fruktträd och trädgård avgränsas på Bostadshus nere i backen väster om kyrkan, tro- traditionellt vis av ett spjälstaket. Fägårdens eko- ligen en f.d. manbyggnad från 1900-talets bör- nomibyggnader (ladugård, magasin och hönshus) jan, med fasad i gul locklistpanel under tegeltak, uppfördes samtliga 1901, belägna söder om man- senare moderniserad. Intill står ett litet bostadshus gården. Stommen är en mycket välbevarad gårds- från ca 1900 med mer välbevarad exteriör med miljö från 1850-tal- 1900 ca och av mycket stort faluröd locklistpanel och tvåkupigt taktegel. Det kulturhistoriskt värde mindre huset uppmärksammas främst. Timmersdala 22:2* Timmersdala 3:4 Grönegården Timmersdala Lilla Grönegården Timmersdala Grönegården 4 Missionshuset från 1898 är en av de äldre fören- Detta är den norra av de båda Grönegårdarna vid ingsbyggnaderna i tätorten och uppmärksammas den gamla byplatsen. Byggnaderna på gården har därför trots att det genomgått flera förändringar bevarat den äldre karaktären. Manbyggnaden från i senare tid. Huset är i senare tid ombyggt till 1905 är väl bibehållen med fasad av ljust gul- bostadshus och har idag fasad av ljusgrön lock- vit locklistpanel och en rikt utsmyckad spröjsad listpanel med vita foder. Sockeln av huggen sten avslöjar husets ålder. 73

Timmersdala 3:4 Grönegården har en välbevarad manbyggnad från 1905. Grönegården med sina många ursprungligt bibehållna byggnader och trädgården ger ett mycket fint helhetsintryck av en gårdsmiljö från sent 1800-tal-1900-talets början. Timmersdala 25:1 Timmersdala kyrka och kyr- bevarad trädkrans av höga lövträd, enkel kvar- kogård* tersindelning och delvis kvarvarande grusgångar. Timmersdala kyrka Andra utmärkande karaktärsdrag för kyrkogården Timmersdala kyrka har ett mycket högt och är dess höga vackra läge och inte minst de många naturskönt läge med vida vyer över det småkul- äldre gravvårdarna med kontinuitet från tidig liga kamelandskapets odlade sluttningar och medeltid fram till idag. Frånsett två tidigmedel- Klyftamons skogsbygd på andra sidan om sjön tida liljestenar i vapenhuset finns kalkstensvårdar Lången. Kyrkobyggnadens långhusmurar bör till från 1600-1800-tal uppställda längs muren. Fram- stor del härstamma från 1100- eller 1200-talet. I för allt finns en mängd gravvårdar från sent 1800- Peringskiölds Monumenta Sueo-Gothorum från och tidigt 1900-tal med tidstypisk mångfald och sent 1600-tal avbildas kyrkobyggnadens medel- variation, vilka är av stor betydelse i förhållande tida utseende med långhus, lägre, smalare ett rakt till den stora mängden sentida vårdar. Gravvårdar- avslutat kor i öster, vapenhus på sydsidan och en nas utformning och inskrifter med gårdsnamn och fristående spåntäckt klockstapel. År 1762 förläng- titlar bär viktig vittnesbörd om dels agrarsamhäl- des kyrkan i öster och tillbyggdes med ett tresi- lets verksamhet, dels om tätortens framväxt och digt avslutat korparti. Fönstren förstorades 1768. utveckling under 1900-talet med järnvägens till- Kyrkan brandskadades svårt 1833 och återuppför- komst, industrins etablering och stationssamhäl- des med användning av de kvarstående murarna, let utveckling till storkommunens centralort och invigd 1838. År 1879 uppfördes ett litet trätorn senare ett kommundelscentrum. med lanternin över västgaveln. 1917-1922 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Anders Roland. Bland annat uppfördes ett nytt vapenhus i väster. Under ledning av arkitekt Adolf Niklasson renoverades kyrkan 1968. Kyrkobyggnaden renoverades senast 2006-2007, med Jerk Alton som Övriga inrapporterade kulturlämningar arkitekt. Vid senaste renoveringen revs vapenhu- - Flera stenmurar (stengärdesgårdar) i kulturland- set och ersattes med ett nytt på samma plats. skapet Trots ett tätortsnära läge, på tre sidor omgiven Övrig kulturhistorisk lämning, enligt Raä Forn- av villabebyggelse, har kyrkogården en stark för- minnesregistret: ankring i omgivande agrara kulturlandskap vid - Raä Timmersdala 5:1 Hällkista, undersökt och bytomten i öster. Flera utvidgningar har gjorts med borttagen. kyrkogården, främst på 1890-talet, 1968, samt på - Raä Timmersdala 17:1 Sammanförda lämningar, 1970-talet - och 1990-talet. En förrådsbyggnad i två stora gravhällar av 1600-talstyp, uppsatta på trä från 1920-talet blev tillbyggd 1984. Timmersdala kyrkas vapenhusvägg. De största kulturhistoriska kvaliteterna är idag - Raä Timmersdala 26:1 Hålväg förknippade med den äldsta kyrkogårdsdelen och 1890-talets utvidgning med bevarad stiglucka, genuina kallmurade muromgärdningar, delvis 74

Timmersdala skola/Billingsdal grön ädelputs. På samma fastighet byggdes * samtidigt det nya kommunhuset som även Motiv och uttryck för miljön inrymmer bibliotek, en tidstypisk anläggning Kulturmiljö med mycket stort kulturhistoriskt i rött tegel med stor omsorg om fasaddetaljer värde, utformad i välbevarad 1950-talsmo- och material. Anläggningen tillbyggdes på ca dernism och bebyggd på 1950- och 1960- 1980-90-talet i tegel med lokaler för vård- talet med flera samhällsbärande institutioner centralen. Grönytor, planteringar, gångar och såsom grundskola, f.d. kommunhus, biblio- lövträd förenar de olika enheterna. tek och äldreboende. Karaktäristisk arkitek- På kringliggande gator finns flera välbeva- tur, efterhand tillbyggd men med välbevarad rade små villor från 1950- och tidigt 1960-tal, kärna. Parkområden och grönytor. Ett av såväl i regel med tegelfasader och flacka tegeltäckta Skaraborgs som Skövde kommuns främsta sadeltak. Främst kan nämnas Bäckedalen 1:4, exempel på modernistisk institutionsarkitek- 1:56, 1:60, 1:61 och 1:62. Bäckedalen 3:25 tur med 1950-talsprägel. Omkringliggande har en något äldre utformning som anknyter tidstypiska villor från 1950- och 60-tal samt till skolhusen och Billingsdal. 1:60 byggdes en samtida bilverkstad. Kulturmiljön är starkt som lärarbostad till skolan. Timmersdala 16:1 historiskt förankrad i Timmersdalas nya roll inrymmer framför allt en tidstypisk bilverk- på 1950-talet som storkommuncentrum. stad i gult tegel under pulpettak från ca 1950- talet.

Beskrivning Centrummiljö i Timmersdala omfattande Ingår också i grundskola från 1950-talet samt bibliotek och Detaljplan f.d. kommunhus och äldreboendet Billingsdal från 1960-talet samt en i senare tid vidbyggd Gällande skydd vårdcentral. Vidare ingår flera omkringlig- - - - - gande villor från ca 1950-65 samt ett bostads- Rekommendationer hus med bensinmack och bilverkstad från ca Det är mycket viktigt att bevara områdets 1940-50-tal. välbevarade 1950-talskaraktär. Kärnmiljön Skolanläggningen (Bäckedalen 1:46) med skola - f.d. kommunhus-äldreboende är byggdes som en modern centralskola 1952- här av central betydelse. Det är en av Skövde 53, i samband med att Timmersdala utsetts kommuns främsta modernistiska institutions- till centralort för den nya storkommunen. Den miljöer och behöver hanteras extra varsamt fick en stadsmässig modern utformning med med utgångspunkt från en helhetssyn. byggnadsvolymer i ett och två plan, fasader i Den utpekade bebyggelsen bör underhål- genomfärgad ädelputs och enkupiga tegeltak las med material och metoder som tar hänsyn med korta taksprång. Skolan har senare byggts till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse ut i etapper, t.ex. på 1970-talet med träpane- bör i förekommande fall vara nyttobyggnader lade paviljonger, men 1950-talet dominerar. som placeras med hänsyn till befintlig och ges En utformning liknande skolan erhöll den en god utformning. Institutionernas park- och 1964-65 bebyggda grannfastigheten (Bäcke- grönområden är betydelsefulla inslag i kultur- dalen 1:62) med äldreboendet Billingsdal i miljön och är viktiga att vårda och bevara. 75

Bäckedalen 1:46 Timmersdala skola är ur kulturmiljösynpunkt den bäst bibehållna skolanläggningen från 1950-talet i kommunen, utanför Skövde stad. Åtgärder nämndens arkiv, så arkitekten är i skrivande stund Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde inte känd. Sedan 1953 har anläggningen komplet- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e terats och byggts ut. Exempelvis gymnastiksal, st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- efter ritningar av AB Flygfältsbyrån, från 1965, en ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- större komplettering 1976 och främst inre ombygg- munen undersöka behovet av att upprätta en nad 1986 (arkitekt KIAB och Källs Ingenjörsbyrå, bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 kap. Mariestad). Förändringarna 1976 innebar framför PBL. De modernistiska institutionsmiljöerna allt att matsalen tillbyggdes mot skolgården samt måste särskilt uppmärksammas. att en ny skolpaviljong byggdes mot Skolgatan, Den bebyggelse som uppmärksammats arkitekt då var Skövde kommun CBK. först 2010 bör dokumenteras närmare. Fortfarande domineras dock helhetsintrycket av den ursprungliga anläggningen, bestående av flera huskroppar i ett och två plan, med fasad i gul res- Ingående enskilda objekt i miljön pektive grå ädelputs med vita omfattningar , föns- terfält, fönster och takkupor samt med enkupigt Fornlämningar tegel på sadeltaken. Gymnastikhuset med ljusgrå - - - - putsfasad förenas med andra längor via en över- byggd gång. Från ca 1970-talet är lägre paviljonger Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- med faluröd panel och betongpannetak. Husen tering inramar skolgård med lekplats och sandplan med mera. Timmersdala är den bäst bibehållna skolan- Bäckedalen 1:46 Timmersdala skola* läggningen från 1950-talet i kommunen, utanför Mariestadsvägen 2/Skolgatan 1/Skövdevägen 2 Skövde stad. Det är en av Skaraborgs mest intres- Den nya centralskolan i Timmersdala bygg- santa skolmiljöer från efterkrigstiden och har des 1952-53 i en tidstypisk modernism. Några mycket stort kulturhistoriskt värde. ursprungsritningar har inte påträffats i byggnads- Bäckedalen 1:46 Timmersdala skola är, jämte den intilliggande institutionsmiljön med kommunalhus och äldreboende, en av Skaraborgs mest intressanta modernistiska institutionsmiljöer från folkhemsepoken och har mycket stort kulturhistoriskt värde. 76

Bäckedalen 1:61 är en väl bibehållen 1950-tals- Bäckedalen 1:62 Billingsdal Äldreboendets villa som ingår i kulturmiljön från 1950- och 60- huvudbyggnad har också en mycket förnämlig, talet kring skola, kommunalhus och äldreboende. tidstypisk utformning från 1964-1965. Bäckedalen 1:56* ligger i husraden närmast sydost om skolan och Skolgatan 2 påminner mycket om grannhuset 1:60, se ovan. Villa från ca 1960-1965 i en våning med källare, grå sockel, röd tegelfasad och indraget fasadparti Bäckedalen 1:62 Billingsdal och det f.d. kom- med blå skivor och vita fönster. Sadeltaket täcks munhuset** av mörka betongpannor. Mariestadsvägen2/Skövdevägen 1 Anläggning med bibliotek och f.d. kommunhus Bäckedalen 1:60* samt äldreboendet Billingsdal samt en yngre del Skolgatan 6 med vårdcentral. Delen med bibliotek/kommunhus Enplansvilla med källare, uppförd som lärarbo- har en modernistisk 1950-talsprägel, men byggdes stad till den intilliggande jämnåriga skolan 1952, först 1964-65, i ett plan med källare, frånsett en med tvådelad huskropp, och fasad i ljusgul res- huskropp i två plan. Arkitekt var Valter Anders- pektive grå puts. Indraget entréparti med sidoljus son Arkitektkontor, Skövde. 1964-65 uppfördes och smidesräcken.. Huset har skorsten i rött tegel även den 1950-talspräglade del av anläggningen och enkupigt taktegel. Villan som ligger i husra- som inrymmer Billingsdals äldreboende, med en den närmast sydost om skolan påminner mycket tvåvåningsbyggnad som centralbyggnad. Arkitekt om grannhuset 1:61 (se nedan), men har en lite även till denna del var Valter Andersson Arkitekt- annan typ av fönstersättning. Tillbyggd uteplats. kontor AB. Kanske redan ca 1970 tillbyggdes den Villatomt med låg kalkstensmur mot gatan. första delen av den östra längan, i sin tur förlängd mot söder 1974. 1998 tillbyggdes den östra längan Bäckedalen 1:61* ånyo, efter ritningar av Flensborns Arkitektkontor Skolgatan 4 AB, Huskvarna. Den första delen av den västra Villa av sen 1950-talstyp med tvådelad huskropp, längan förlängdes 1974 med en samlingssal. 1983 fasad i ljusgul puts med vita omfattningar. Indra- byggdes den västra längan ut med en stor tillbygg- get entréparti med ursprunglig dörr, sidoljus och nad inrymmande servicehus. smidesräcken.. Huset har fyrdelade vita fönster, Kommunhus/bibliotek är uppfört med ofärgad skorsten i rött tegel och enkupigt taktegel. Villan gråputsad sockel, och fasad i rött tegel med vita Bäckedalen 1:62 1960-talsanläggningen är, jämte den intilliggande skolmiljön från 1950-talet, en av Skaraborgs mest intressanta modernistiska institutionsmiljöer från folkhemsepoken och har mycket stort kulturhistoriskt värde. Kommunalhuset byggdes 1964-1965. 77

Timmersdala 16:1 Bilverkstad och bensinstation tillkom på 1950-talet och är av kommunikationshistoriskt intresse. ursprungliga fönster, under ett flackt sadeltak med ett tidstypisk kort taksprång med taklist i kopparplåt. Takteglet har senare delvis ersatts med betongpannor.. Den har ett - frånsett nya dörrar - påkostat tidstypiskt entréparti i glas och ljust trä, med räcken i svart smide och trappa i polerad och kök samt i källaren garage. Huset har fasad i kalksten under skärmtak i kopparplåt. Skärmtaket grön ädelputs, vita två - och enluftsfönster, indra- bevarar ovanligt nog den inbyggda takarmaturen get entréparti med vit puts och snickerier ommå- och en troligen ursprunglig ljusskylt med ”BIB- lade i grått och vitt samt yngre trappa i trä. Taket LIOTEK”. Förutom kommunalhus och bibliotek har yngre täckning av betongpannor. Omges av en inrymdes här även ett postkontor tidigare. öppen villatomt med trästaket. Äldreboendets huvudbyggnad har också en mycket förnämlig, tidstypisk utformning med fasad av grön ädelputs, vita två- och enluftsföns- ter och ett med stolpar och plåttak överbyggt entréparti med yngre dörr. Taket har täckning av Timmersdala 16:1* enkupiga betongpannor. Gården, med gräsmatta, Skövdevägen 12 gångar, planteringar och små löv- och fruktträd, Tvåvånings bostadshus från ca 1940-talet som omsluts på tre sidor av tvåvåningshuset samt av två senare förändrats med fasad i mexisten. Fastighe- enplans längor i rött tegel med vita band samt med ten inrymmer också bilverkstad och bensinstation. brun panel i gavelrösten. Byggnaderna har skor- 1954 erhöll Caltex Oil bygglov för inrättande av sten i rött tegel, vita tvåluftsfönster och ursprung- bensinanläggning. Under årtiondenas lopp har lig entré i lackat ljust trä och glas. Östra längan olika bolag avlöst varann, t.ex. UNO-X och Norsk avslutas mot söder med en tvärställd utbyggnad Hydro Olje AB samt numera Q Star. Bland för- med burspråk och fasad i grön ädelputs. ändringar under årens lopp kan nämnas ändring Tillbyggnaden av den västra längan från 1983 av försäljningslokal 1980, skärmtak 1987 och en är utförd i både ett och två plan. Längan som upp- ny däckverkstad 1997. En välbevarad verkstads- fördes som servicehus inrymmer idag även vård- byggnad är troligen från 1950-talets mitt i gult central. Den har en flerdelad huskropp med fasad tegel med röda fönster, papptäckt flackt tak och i rött tegel, med profilerade fönsterunderstycken, stora slagportar. Biltvätt i prefabricerad betong. samt delvis med inslag av vita panelpartier under Verkstadsbyggnaden är karaktäristisk och tidsty- de vita fönstren, samt taktäckning av enkupiga pisk och berättar även viktig tätortshistoria genom betongpannor. centrumläget. 1960-talsanläggningen är, jämte den intilliggande skolmiljön från 1950-talet, en av Skaraborgs mest intressanta modernistiska institutionsmiljöer från folkhemsepoken och har mycket stort kulturhistoriskt värde Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - - Bäckedalen 3:25* Skövdevägen 10 Mitt emot skolan ligger denna lilla villa som i tillkomsttid och karaktär anknyter till skolbyggnaderna från 1950-talets bör- jan. Bygglov utfärdades 1954, byggherren hette Hultman och ritningarna var utförda vid AB Götene Träindustri. Enplanshuset med källare inrymde från början tre rum Bäckedalen 3:25 är en väl bibehållen 1950-talsvilla som ingår i kulturmiljön från 1950- och 60-talet kring skola, kommunalhus och äldreboende. 78

Timmersdala stationssamhälle* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö från stationssamhällsepoken som fortfarande ger en god helhet av tidigt 1900- tal. Den karaktäriseras av såväl planstruktur som flera viktiga byggnadsobjekt från sta- tionssamhällesepoken 1909-52. Byggnader- nas välbevarade utformning är mycket viktig för områdets helhetsintryck: F.d. stationshus (1909), affärs- och bostadshus från 1910-30- talen, uthus- och verkstadslängor från samma tid, Torggatans och Mariestadsvägens sträck- ning, liten torgbildning. Kulturmiljön är av helt central betydelse för upplevelsen/förståelsen av Timmersda- las tätortsutveckling. Detta är den i mångt och mycket bäst bibehållna och mest karak- tärsfulla stationssamhällesmiljön i Skövde kommun och är även mycket väsentlig ur ett regionalt perspektiv. Mot den bakgrunden har kulturmiljön ett mycket stort kulturhistoriskt värde. Godstrafiken fortlevde i viss mån till 1952. Som storkommuncentrum utvecklades tätor- ten vidare på 1950- och 60-talet, men främst Beskrivning utanför den gamla samhällskärnan. Området ligger i samhällets centrala del Centralbyggnaden framför andra i Tim- och omfattar Torggatan vid korsningen med mersdala centrum är det f.d. stationshuset, Mariestadsvägen vid den f.d. järnvägsstatio- Timmersdala 2:62, med sin speciella panelar- nen, med det lilla torget och gatans fortsätt- kitektur från 1909, bl.a. med panel i solfjä- ning ett stycke upp i backen mot Timmersdala dersform. Trots vissa senare förändringar har kyrka. det fortfarande mycket av ursprunglig utform- Efter att trafiken på Skara-Timmersdala ning i behåll. Efter att persontrafiken indragits Järnväg öppnats hösten 1909 började det nya 1932 såldes stationshuset så småningom och samhället ta form, med utgångspunkt från sta- blev privatbostad. Postkontoret som inrymts tionen som placerades vid Mariestadsvägen i huset ända sedan 1909 var dock verksamt nedanför kyrkan. Så länge som banan trafi- där ända till 1965. Lokstallet och det faluröda kerades tillväxte stationssamhället i omfång. uthus som hörde till stationshuset har rivits på Persontrafiken på banan upphörde 1932. senare år.

Timmersdala kring Torggatan/Mariestadsvägen ger fortfarande ett mycket bra helhetsintryck av ett stationssamhällets tidiga 1900-talsbebyggelse, trots vissa senare förändringar. Området har en mycket stark förankring i Timmersdalas tätortshistoria och är en av samhällets absoluta kärnmiljöer ur kultur- miljösynpunkt. Vy mot norr längs Mariestadsvägen. 79

Timmersdala kring Torggatan/Mariestadsvägen är den i mångt och mycket bäst bibehållna och mest karaktärsfulla stationssamhällesmiljön i Skövde kommun och är även mycket betydelsefull ur ett regionalt perspektiv. Vy över Torggatans mynning. Värt att uppmärksamma är att en liten bit av Ingår också i spårområdet finns ännu kvar mellan stations- Detaljplan huset och Perssons affär. Det f.d. stationshuset, Eksberg och Valunda Torggatans nedre del kring torget och mötet uppmärksammas som enstaka byggnadsob- med Mariestadsvägen, framför stationshuset, jekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla bör ha varit färdigbebyggd i slutet av 1920- byggnader och miljöer i Skövde kommun. talet. Här byggdes representativa affärs- och 1988. bostadshus och institutionsbyggnader såsom Molander, L. Förslag till bevarandeplan för Valunda i närheten av stationen. Valunda, kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. Bäckedalen 1:12, är trots en sentida fasadför- Timmersdala kyrkogård. Byggnadshistorisk ändring med eternit fortfarande en av centrums rapport 2008. Västergötlands museum. viktigaste byggnader med sin speciella men Gällande skydd mycket tidstypiska, lätt amerikanskt inspire- - - - - rade träarkitektur med tornkrönt huvudfasad och ursprungliga skyltfönster från ca 1910- 20. Rekommendationer Kring det lilla torget byggdes främst trä- Områdets väl bibehållna och småskaliga hus med tidstypiska panel- eller putsfasader, karaktär av stationssamhällesbebyggelse från med bostäder i övervåning och verksamheter 1910-30-tal är mycket viktig att bevara. Även i bottenvåning, (Bäckedalen 1:13 är ett bra bebyggelsemönstret är viktigt att slå vakt om exempel), samt inne på gården stora falu- med tomterna, torget och gatusträckningarna, röda uthuslängor som ibland kunde inrymma eftersom detta är så starkt förankrat i stations- affärs- och andra småföretagslokaler, vid samhällets framväxt. Det är mycket angeläget sidan av ekonomiutrymmen. I området fanns att kulturmiljön förankras i en bevarandeplan, t.ex. bankhus, telefonstation, butiker, café och vad gäller enskilda byggnader bör då stations- hotell. Bostadshusen har senare genomgått en huset, Gästis och Valunda ges en särskild dig- del förändringar, men de flesta uthuslängorna nitet. står kvar (särskilt bör nämnas Bäckedalen Det vore även önskvärt att i planeringen 1:10 och 1:14). Ett mer förändrat bostadshus eftersträva enkla men varsamma åtgärder för från 1910-talet, men med stark förankring i Bäckedalen 1:10. Karaktäristiska är stora falu- samhällets tidiga historia, är Gunhem (Tim- röda uthuslängor inne på gården som ibland mersdala 1:11) som länge inrymde café/pen- kunde inrymma affärs- och andra småföretagslo- sionat, sedermera Gästis. Av liknande ålder är kaler, vid sidan av ekonomiutrymmen. även Erikslund (Timmersdala 1:17) som var speceri- och diversehandel. Området ger fortfarande ett mycket bra helhetsintryck av stationssamhällets tidiga bebyggelse, trots vissa senare förändringar. Det har en mycket stark förankring i Timmers- dalas tätortshistoria och är en av samhällets absoluta kärnmiljöer ur kulturmiljösynpunkt. 80

Bäckedalen 1:12 Valunda från 1909 är en av stationssamhällets viktigaste byggnader och är ur regionalhistorisk synpunkt av mycket stort kulturhistoriskt värde som stationssamhällesbebyggelse. att återge det lilla torget dess karaktär av små- Ingående enskilda objekt i miljön skalig offentlig platsbildning, vilket kan för- Fornlämningar stärkas på ett måttfullt sätt. - - - - Den utpekade bebyggelsen bör underhållas Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- med material och metoder som tar hänsyn till tering det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekommande fall vara kompletterande Bäckedalen 1:10 Solhem** mindre nyttobyggnader som placeras med Mariestadsvägen 10/Torggatan 2 hänsyn till befintlig och ges en god utform- Mitt emot Valunda (se nedan), på andra sidan av ning. det lilla torget, står en väl bibehållen uthuslänga i trä med faluröd locklistpanel. Uthuslängan har spröjsade fönster, svarta ursprungliga dörrar, pro- Åtgärder filerad skorsten i rött tegel samt taktäckning av Ett enkelt och modest gestaltningsprogram tvåkupigt tegel. Längan kan vara byggd ca 1910- med stark förankring i områdets kulturmiljö 20. Den här typen av enklare nyttobyggnader från och småskaliga kvaliteter bör upprättas. stationssamhällets tidiga framväxt är viktiga att Den utpekade bebyggelsen är av sådant slå vakt om. Längan står i tomtgräns, som gårds- värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. hus till ett bostadshus från 1911. Bostadshuset, 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att som således är ett av de äldsta i stationssamhället, säkerställa det kulturhistoriska värdet skall har genomgått förändringar på senare år. Det har kommunen undersöka behovet av att upprätta numera gul plåtfasad, men bl.a. husets volym och en bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 kap. det lilla tornet avslöjar dess ålder. På grannfastig- PBL. heten 1:18 finns ett liknande bostadshus och en Den bebyggelse som uppmärksammats uthuslänga från samma tid. först 2010 bör dokumenteras närmare. Timmersdala 1:11 Gunhem/Gästis* Mariestadsvägen 8/Vallgatan 1 En av stationssamhällets äldsta byggnader, från ca 1909-1914 är Gunhem som inrymde café och pensionat och låg bra till nära järnvägsstationen. I Timmersdala är dock byggnaden känd som Gästis p.g.a. av den restaurang- och pensionatsverksam- het som präglat huset under större delen av 1900- Timmersdala 1:11 Gunhem/Gästis från ca 1909- 14 uppmärksammas trots senare förändringar, då detta är en av de viktigaste byggnaderna i förstå- elsen av stationssamhället Timmersdalas historia. 81 talet. Det är idag enbart bostadshus. Byggnaden har förändrats kraftigt på ca 1970-talet. Den har numera tilläggsisolerad fasad, entré och fönster är förändrade och taket har ny typ av plåttäckning. Den stora glasverandan med mönster av olikfärgat glas är dock fortfarande i behåll sedan 1910-talet. En uthuslänga från samma tid har ljusgrå liggande panel och spröjsade fönster. Gästis uppmärksammas här trots förändring- arna, eftersom det är en byggnad med omvittnat stark förankring i Timmersdala och är en av de viktigaste byggnaderna i förståelsen av stations- Bäckedalen 1:14 Stjärnhem från 1921. samhällets historia. Bäckedalen 1:14 Stjärnhem* Torggatan 5 Bäckedalen 1:12 Valunda Tvåvånings bostadshus som uppfördes 1921 med Mariestadsvägen 12/Torggatan 1 drag av en tidstypisk villastil. Huset har gul puts- Mitt emot järnvägsstationen, samma år som järn- fasad, med vita släta omfattningar, under valmat vägen öppnades, uppfördes 1909 detta bostads- tak med tvåkupigt tegel. Bland annat fönster och och affärshus, placerat i det nya samhällets mest frontespis är senare förändrade. Tomten avgränsas centrala läge. Byggnaden gavs en mer stadsmässig mot gatan av en stor hagtornshäck. Beläget vid det utformning med sin originella Amerikainspirerade lilla torget framför den f.d. järnvägsstationen. Det träarkitektur med panelfasad och frontespis som är viktigt att uppmärksamma den tidiga stations- flankeras av två torn. Även om den ursprung- samhällsbebyggelse som fortfarande finns i behåll liga fasaden senare klätts in med blåmålad eter- i Timmersdala. nit, och tegeltaket ersatts med betongpannor, är Valunda fortfarande av ett mycket stort intresse. Timmersdala 1:18 Eksberg I bottenvåningen låg länge en charkuteri-, spe- Vallgatan 4 ceri- och kortvaruaffär. Senare såldes där cyklar År 1922 byggdes denna villa i reveterat trä med och trädgårdsmöbler, för närvarande finns ingen fasader i rosa spritputs med vita slätputsade list- verksamhet. Bottenvåningen bevarar ursprungliga verk. Entré med glasveranda med liggande panel skyltfönster med småspröjsning upptill. Detta är och jugendinspirerat spröjsverk. Det brutna en sällsynthet idag och är mycket angeläget att taket täcks numera med röda betongpannor. Vil- bevara. Valunda är överhuvudtaget en av stations- lan omges av en trädgårdstomt med fruktträd samhällets viktigaste byggnader och är ur regional- och syrener bl.a., samt ett modernt garage. Det historisk synpunkt av mycket stort kulturhistoriskt välbevarade Eksberg är ett av de viktiga bygg- värde som stationssamhällesbebyggelse. nadsobjekten från stationssamhällets tid i dagens Timmersdala.

Bäckedalen 1:13 Bäckabo* Timmersdala 26:10 Timmersdala stationshus, f.d. Torggatan 3 Mariestadsvägen 19 På granntomten till Valunda (se ovan) står en Hösten 1909 öppnades trafiken på Skara-Tim- uthuslänga i trä med faluröd stående slät panel, mersdala Järnväg. P.g.a. bristande lönsamhet spröjsade fönster, bräddörrar och tvåkupigt takte- upphörde persontrafiken 1932. Stationshuset, gel. Kan vara byggd ca 1910-20. Den här typen som redan från början inrymt postkontor, såldes av enklare nyttobyggnader från stationssamhäl- som privatbostad, men posten fanns kvar i huset lets tidiga framväxt är viktig att slå vakt om. Längan står som gårdshus till ett tvåvånings bostadshus från 1927, renoverat 1947, och något förändrat på senare år. Huset har gul putsfasad, vita fönster och numera taktäck- ning av röda betongpannor. Det inrymmer idag en pizzeria i bottenvåningen. Beläget vid det lilla torget framför den f.d. järnvägs- stationen.

Timmersdala 1:18 Eksberg från 1922 är ett av de viktiga byggnaderna från stations- samhällets tid i dagens Timmersdala. 82

Timmersdala 26:10 Timmersdala stationshus är ur kulturhistorisk synpunkt en märkesbyggnad med ett mycket starkt symbol- och identitetsvärde för Timmersdala tätort. till 1965. Alla tre stationshusen i Istrum, Lerdala TIMMERSDALA BYGGNADS- och Timmersdala finns kvar idag, som bostadshus, OBJEKT samtliga byggdes 1909, möjligen efter ritningar av göteborgsarkitekten T.J. Folcke som ritat snarlika Bäckedalen 3:24* stationshus på andra enskilda järnvägar i Göta- Mariestadsvägen 16 land. Snett mitt emot den f.d. järnvägsstationen står Stationshuset i Timmersdala har senare fått två byggnader av intresse för stationssamhällets en låg tillbyggnad på ena gaveln. Trots vissa för- byggnadshistoria. Byggnaden från 1950-talet, ändringar sedan 1930-talet har det kvar mycket som inrymt brandstation, är putsad i brandgult, har av sin karaktär. Fasaden är tidstypiskt utformad vita ursprungliga fönster och svart och papptak. med panel av olika typer och på flera ledder, t.ex. Den har gråblåmålad sockel, i källarplanet garage snedställda spån i våningsbandet och fasspåntpa- med stora bruna slagportar, svarta smidesräcken. nel i solfjädersform i ena gavelröstet. Huset målas Huvudportarna är av yngre datum. f.n. om med fasad i ljust gråvitt, fönster i engelskt Intill brandstationen, åt idrottsplatsen till, står rött och listverk i mörkare grått som anknyter en allmän bastubyggnad för samhället, troligen mer till husets tidiga 1900-talsprägel än närmast från ca 1940-50. Byggnaden har en välbevarad, föregående färgsättning. Det faluröda uthuset i karaktäristisk exteriör med fasad i gul fjällpanel, trädgården, samt järnvägens f.d. lokstall som stod karosseripanelad dörr, vita fönster och skorsten mer åt norr, har båda rivits sedan inventeringen i rött tegel. Det är angeläget att uppmärksamma 1988. Timmersdala stationshus är ur kulturhisto- den här kategorin av enklare verksamhetsbygg- risk synpunkt en märkesbyggnad med ett mycket nader som berättar om tätortens historia och även starkt symbol- och identitetsvärde för Timmers- avspeglar svensk tätorts- och samhällsutveckling dala tätort. I Skövde kommun är stationshuset ett under 1900-talet. Byggnaderna är mot den bak- av endast tre återstående f.d. stationshus utanför grunden kulturhistoriskt värdefulla. staden, vid sidan av Lerdala och Ulvåker. Bäckedalen 9:3* Skolgatan 12 Övriga inrapporterade kulturlämningar Villa med 1960-talsprägel med fasad i vit mexis- - - - - ten med mörka fogar, brun panel i gavelrösten och bruna ursprungliga fönster och entré i mörkt trä med sidoljus. Vidbyggt garage med ursprungliga 83

Bäckedalen 3:24 F.d. brandstationen och bastun. Brandstationen från 1950-talet och den troligen något äldre bastun hör till en viktig kategorin av enklare verksamhetsbyggnader som dels berättar om tätortens historia, dels även avspeglar svensk tätorts- och samhällsutveckling under 1900-talet. slagportar, överbyggt senare med inglasad ute- lägenheter och en läkarmottagning Exteriören är plats och yngre räcke. Mot gatan stödmur i frilagd präglad av en tidstypisk enkel funkisstil och har ballast. i allt väsentligt en ursprunglig karaktär i behåll. Trästommen är reveterad med gulvit spritputs, Timmersdala 1:49** Vallgatan 14 Villa från 1960-talet med gråmålad sockel, fasad i rött tegel och sadeltaket med mörka betongpannor neddraget över entrén. Tidstypisk entré med glasad trädörr, fint smidesräcke. Villatomten avgrän- sas mot gatan av en stödmur i kalksten.

Timmersdala 2:4 Sixtensgården* Stensnäsvägen 11 I sydvästra utkanten av Timmersdala ligger denna Timmersdala 2:4 Sixtensgården är en av den gårdsanläggning som mot söder och väster vetter gamla byns utskiftade bondgårdar. Idag finns här en fint sammanhållen gårdsmiljö med stark karak- ut mot öppen jordbruksmark. Fägården omfattar tär av 1900-talets början. en större ladugårdslänga från 1900-talet med vitputsat stall/fähus och i övrigt av trä med faluröd och har gröna tvåluftsfönster. Entré med yngre slät panel samt med svartmålade slagportar. Man- dörr och balkongfront men med ursprungligt järn- gård med bl.a. syrenbuskar och fruktträd, tuktade räcke. Villatomt med trädgård, smidesstaket samt lövträd och grindstolpar vid ingången. Här finns vid ingången grindstolpar i sten.. ett mindre bostadshus med faluröd locklistpanel och spröjsade fönster samt ett f.d. brygghus Timmersdala 3:18* (?) med faluröd stående panel, svarta bräddörrar Parkgatan 6 och skorsten i rött tegel. Det har senare inretts till Bostadshus från ca 1935-45 , byggt i 21/2 plan garage. Manbyggnaden som renoverats på senare med källare med ljusgrön genomfärgad putsfa- år har fasad av vitmålad profilerad locklistpanel, sad, balkongfronter i sinuskorrugerad plåt och röda fönsterbågar i vita karmar med gröna foder ursprunglig takkupa. Skorsten i rött tegel. En-, samt glasveranda med pardörr från ca 1900. Taket två och treluftsfönster. Stor inglasad uteplats på täcks numera av betongpannor. Det goda hel- baksidan. Sadeltaket har numera täckning av röda hetsintrycket av gårdsanläggningen samt mindre betongpannor. Garage i källaren med ursprungliga bostadshus och brygghus (?) är det främsta skälet slagportar, bruna. Omgivande tomt med piskställ- att gården uppmärksammas. ning, gräsmatta några fruktträd och tuktade löv- träd samt ett svart smidesstaket mot gatan. Timmersdala 3:11* Parkgatan 7 Detta bostadshus är en god representant för de bostadshus i villastil som byggdes på 1930-40- talet. Det är byggt så sent som 1948 med två

Bäckedalen 9:3 är en villa i vit mexisten med sen 1960-talsprägel, välbevarad även i detaljer som de bruna fönstren och entrén i mörkt trä med sidoljus. 84

Timmersdala 3:32 är en välbevarad villa med sen 1950-talsprägel, men uppförd först ca 1960-65 med fasader i gult tegel och bruna ursprungliga fönster. Timmersdala 3:68* Parkgatan 15 Enplansvilla från ca sent 1960-tal med fasad av vit mexisten och med stående brun panel i gavelrös- ten och taktäckning av mörka betongpannor. Såväl de rödbruna fönstren som entrépartiet i mörkt trä är ursprungliga. Den öppna villatomten omges av Timmersdala 3:30* ett brunt trästaket. Stensnäsvägen 5 Flerbostadsvilla i två våningar med källare och Timmersdala 3:69* vind. Huset har sen 1950-talsprägel med fasader Parkgatan 13 i gult tegel med murade omfattningar kring vita Villa vid den nordvästra delen av Parkgatans allé. tvåluftsfönster, tvåkupigt tegeltak, samt det helt Enplansvilla med garage på sidan, troligen byggd ursprungliga entrépartiet med tidstypiskt skärm- på 1970-talet. Huset har fasad av brunlaserad stå- tak. Trädgårdstomt. Till huset hör ett dubbelga- ende panel, samt rödmålade fönster och blå föns- rage i gult tegel med ursprungliga slagportar och terluckor. Papptak i skifferimitation. Den öppna tvåkupigt tegeltak. villatomten omges dels av ett modernt staket, dels av en gärdsgård (skihag). Timmersdala 3:32* Långgatan 3 Välbevarad villa med sen 1950-talsprägel, men Timmersdala 4:5 Munkgården uppförd ca 1960-65 med fasader i gult tegel och Timmersdala Munkgården 1 och 2 bruna ursprungliga fönster. Det flacka sadeltaket Munkgården ligger vid västra utkanten av tätor- med tvåkupigt tegel är neddraget över entrén som ten och omges av jordbruksmark. På indelnings- har kvar sina smidesräcken men fått en yngre typ verkets tid var gården först boställe för fältskären, av dörr. Tomten avgränsas av ett tidstypiskt smi- från 1833 för 1:e Furiren, vid Vadsbo kompani på desstaket. Beläget i samma villaområde i sydväs- Västgöta Regemente. Gården låg tidigare framme tra utkanten av tätorten som grannhuset 3:33. i byn tills den utflyttades på 1860-talet efter att laga skifte genomförts i Timmersdala by. Av de då Timmersdala 3:33* nya byggnader som uppfördes återstår manbygg- Långgatan 1 nad och ladugård. Munkgården utgör en hel och Villa med sen 1950-talsprägel, men uppförd 1966. sammanhållen gårdsmiljö med flera byggnader, Nuvarande fastighetsägare berättar att Ruben från samtliga faluröda, frånsett mangårdshusen har Klyftamon byggde huset som var ritat av byggde flesta plåttak idag. Tillsammans omspänner mästare Sanfrid Kroon i Götene. Det påminner gårdsbyggnaderna tidsperioden från 1860-tal till om grannhuset 3:32 (se ovan) men har en ovanlig 1900-talets senare del. Den avgränsade mangår- utformning i och med fasadens kombination av den med grusgång och stora lövträd omfattar bl.a. rött tegel med omfattningar i gult tegel. Det flacka manbyggnad och flygelbyggnad. Manbyggnaden sadeltaket med tvåkupigt tegel är neddraget över var först en salsbyggnad som senare tillbyggdes entrén som har kvar sina smidesräcken. Det har med en mejeridel, påbyggd upp till nock troligen grå sockel och ursprungliga vita tvåluftsfönster på 1930-talet. Fägården omfattar två större längor, samt skorsten i rött tegel. Tomten avgränsas av ett delvis timrade. tidstypiskt smidesstaket.

Timmersdala 5:25* Billingsgatan 18 Välbevarad 1960-talsvilla med långsidornas fasader i vit puts samt rött tegel i gavelfasader under ett papptäckt flackt sadeltak. Ursprunglig entré i mörkt trä. Beläget i samma villaområde i sydöstra delen av tätorten som 23:18, 23:19 och 23:20.

Timmersdala 5:25 Välbevarad 1960-talsvilla med långsidornas fasader i vit puts samt rött tegel i gavelfasader under ett papptäckt flackt sadeltak. 85

Timmersdala 23:18* Bäckvägen 20 1960-talsvilla som är vinkelbyggd med ett vidbyggt garage med platt tak. Huset har fasader i rött tegel, samt brun panel i gavelrösten och sentida taktäckning med svarta betongpannor. Ursprung- ligt entréparti med trädörr och sidoljus. Beläget i samma villaområde i sydöstra delen av tätorten som 23:19 och 23:20.

Timmersdala 23:19* Timmersdala 26:6 Nyhem byggt i funkisstil 1944 Bäckvägen 22 är väl bevarat. Detta är en mycket bra represen- 1960-talsvilla med fasader i rödbrunt tegel, vita tant för de många bostadshus som byggdes i sam- ursprungliga fönster, skorsten i rött tegel och tak- hället på 1930- och 40-talen. täckning med mörka betongpannor. Ursprungligt entréparti. Garage på sidan med mexistensfasad Timmersdala 26:9* under platt tak. Tidstypisk villatomt med barrträd. Mariestadsvägen 5 Beläget i samma villaområde i sydöstra delen av Denna villa påminner mycket om ovan nämnda tätorten som 23:18 och 23:20 Gerdhem från slutet av 19 40-talet. Huset har en i stort väl bibehållen villaexteriör. Trästommen Timmersdala 23:20* är vitputsad och tvåluftsfönstren är målade i ljust Billingsgatan 22 blågrått, ursprunglig takkupa på framsidan. Sadel- 1960-talsvilla med mörkgrå sockel, fasader i röd- taket täcks numera av betongpannor istället för brunt tegel med mörka fogar, brun panel i gavel- tegel, Entrédörren är yngre. Karaktäristisk egna- rösten, vita ursprungliga fönster och taktäckning hemstomt med bl.a. fruktträd, kaprifol, spirea och med mörka betongpannor. Ursprunglig entré med syrener. träräcken. Tidstypisk villatomt med bl.a. lönnar, häckar och brunt trästaket. Beläget i samma vil- Timmersdala 32:2* laområde i sydöstra delen av tätorten som 23:18 Villagatan 11 och 23:19 Timmersdala 32:3* Villagatan 12 Timmersdala 26:6 Nyhem Två mycket välbevarade villor med prägel av ca Mariestadsvägen 9 1955-60, belägna mitt mot varandra, på var sida Nyhem är en mycket bra representant för de många om Villagatans mynning. Husen har en likar- bostadshus som byggdes i Timmersdala på 1930- tad utformning, de är enplansvillor med källare, och 40-talen. Huset är byggt 1944, med två lägen- fasad i gult tegel, ursprungliga bruna fönster och heter, utformat i en tidstypisk enkel funkisstil och sadeltak med tvåkupigt tegel som går ner som ett har en mycket ursprunglig exteriör. Trästommen skärmtak över entrén. Båda har entréer med dörrar är reveterad med vit slätputs, de stora två- och av tidig 1960-talstyp och smidesräcken. De omges treluftsfönstren har vita bågar i bruna karmar, det av varsin tidstypisk villatomt, t.ex. stenpartiet som flacka tälttaket täcks av tvåkupigt tegel. Entré med följer slänten ned mot garagenedfarten på 32:2. skärmtak, 1950-talsdörr och järnräcke. Karaktä- ristisk egnahemstomt med bl.a. fruktträd, syrener Timmersdala 26:7 Gerdhem Det välbevarade och smidesgrind mellan tegelstolpar. Gerdhem från 1948 är en mycket bra representant för de många bostadshus som byggdes i Timmers- Timmersdala 26:7 Gerdhem dala på 1940-talet. Mariestadsvägen 7 Gerdhem är en mycket bra representant för de många bostadshus som byggdes i Timmersdala på 1940-talet. Huset är byggt 1948, med två lägen- heter och har en väl bibehållen villaexteriör. Trä- stommen är reveterad med vit spritputs, två- och treluftsfönstren är målade i ljust blågrått, sadeltaket täcks av tvåkupigt tegel och har en ursprunglig takkupa på framsidan. Entré med skärmtak och järnräcke. Karaktäristisk egnahemstomt med bl.a. fruktträd och syrener. 86 ULVÅKERS TÄTORT

Häradskartan från 1877-1882. Platsen för nuvarande Ulvåker ligger där landsvägen västerut från Ulv- ängens herrgård korsar järnvägen som drogs förbi här 1859. Fortfarande i slutet av 1800-talet fanns här knappt någon bebyggelse, möjligen en banvaktsstuga samt några spridda småställen i skogskanten. En hållplats för järnvägen inrättas inte här förrän 1909. 1926 till järnvägsstation och det lilla sam- hället började blomstra.

Bebyggelsemönster Stationssamhället växer fram I kanten av Stöpaskogen, på gränsen mel- Fram till att Ulvåkers hållplats upphöjdes lan socknarna Frösve och Locketorp, till järnvägsstation 1926 var Väring den ligger Ulvåkers tätort. Tätortens grund- närmaste järnvägsstationen för Frösve och struktur läggs fast i dels Västra stamba- Locketorp. Nu knöts handel och kommu- nan som genomkorsar samhället i ungefär nikation till Ulvåker för närområdet. Det nordost-sydvästlig riktning, dels av lands- är karaktäristiskt för stationssamhällena vägen Frösve-Locketorp, Stora vägen, att kommers och små serviceföretag knyts som är samhällets huvudgata och en väst- till järnvägsstationen och ett samhälle bör- östlig axel. jar växa fram. Omkring 1930 fanns i sam- hället post och telegraf, flera handlare, en Utveckling och drivkrafter trätoffelfabrik samt en biograf. Västra stambanan drogs förbi platsen Den äldsta bebyggelsen i ett stations- 1859 på sträckan Skövde-Töreboda. Fort- samhälle bestod i regel av ett stationshus farande i slutet av 1800-talet fanns här med uthus, ofta ett spannmålsmagasin, knappt någon bebyggelse, möjligen en handelsbodar med lager, samt en liten banvaktsstuga samt några spridda små- grupp bostadshus med uthus. Vid huvud- ställen i skogskanten. Marken hörde fram- gatan kunde i regel byggas några mer för allt till Ulvängens herrgård som ligger stadsmässiga villaliknande bostadshus ute i jordbruksbygden i Locketorp någon i trä, i övrigt dominerade ljusmålade kilometer österut längs landsvägen. 1909 panelklädda mindre trähus, omgivna av inrättades här en hållplats för järnvägen. trädgårdar samt faluröda bodar och andra Hållplatsen fick namnet Ulvängen efter ekonomibyggnader. herrgården. Vid Ulvängens hållplats till- Ovannämnda karaktärisering stäm- kom snart en poststation men då ändrades mer ganska väl överens på Ulvåker. På namnet på hållplatsen till Ulvåker för att västsidan av järnvägen byggdes 1919 det undvika förväxling med Älvängen i Göta ståtliga nationalromantiska stationshuset i älvdalen. Hållplatsen Ulvåker upphöjdes trä, Ulvåkers främsta offentliga byggnad. 87

Motiv från Ulvåker 1941. Foto: Anders Karlsson. VGM. Här låg även några mindre bostadshus i tidens villastil, ofta med ljusa putsfasader trä. Samhällets hjärtpunkt var stationen och tegeltäckta brutna takfall, omgavs av och plankorsningen mellan järnvägen tomter med köks- och fruktträdgårdar. och Stora vägen. På östsidan av järnvä- Här uppfördes även en ny bostads- och gen, kring Stora vägen och Torsborgsvä- affärsbyggnad samt enklare förenings- gen, växte på 1910- och 20-talet upp en byggnader. friliggande bostadsbebyggelse i trä, både Stationssamhällets tidiga bebyggelse mindre bostadshus och lite större villa- var oreglerad och växte upp på den mark betonade, ljusmålade oftast panelklädda som fanns att tillgå. Det dröjde det till hus, samt små verksamhets- och ekono- långt in på 1900-talet innan en byggnads- mibyggnader. plan upprättades för att reglera använd- På 1930-talet hade stationssamhällets ningen av mark och bebyggelse. första bebyggelseklunga börjat växa ut Det är framför allt på 1960-talet som med flera egnahem, några små verkstäder Ulvåkers tätort även utvecklas till ett vil- och en busshållplats. Särskilt väster om lasamhälle när den svenska folkhemsepo- järnvägen uppfördes flera egnahem längs kens samhällsvisioner börjar förverkligas Stora vägen. Husen som präglades av den och god samhällskonjunktur, bilismens Ulvåker från luften år 1937. Vy längs Stora vägen från väster mot öster. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed. VGM. 88

Stora vägen mot öster vid den f.d. affären Altorp 1:24 Grantuna. utveckling och högre levnadsstandard manföll med privatbilismens intensiva bidrar till att drömmen om den egna vil- utveckling i Sverige. Ulvåker blev i lik- lan kan realiseras. Det innebär att det är het med flera andra tätorter i kommunen i industrialismens slutepok på 1960- och något av en liten förstad med stor inpend- 70-talet som det moderna Ulvåker tar ling till Skövde. Detta innebar en andra form. expansionsperiod för Ulvåker fr.o.m. 1960-talets senare del och på 1970-talet. Villasamhället tar form Att SJ drog in järnvägstrafiken på Ulvå- Det var inte minst utbyggnaden av Skövde kers station i slutet av 1960-talet fick som en ny centralort i Skaraborg, framför på så vis inte den hämmande effekt på allt tillkomsten av Kärnsjukhuset samt befolkningsutvecklingen i samhället som förstärkningen av Skövde som försvars- det annars kunde ha fått. ort och industriort, som även i hög grad 1965 upprättades en ny byggnadsplan bidrog till en stor expansion också av de för Ulvåker som i stort sett omfattade hela omgivande mindre tätorterna. Detta sam- den befintliga tätorten men också lade upp Altorp 1:30 vid Stora Vägen är en liten villa med välbevarad tidig 1950-talsexteriör. Det är först längre fram, i sent 1960-tal och på 1970-talet som Ulvåker expanderar starkt och utvecklas till ett utpräglat villasamhälle. 89

Villor vid Ulvängsvägen från 1970-talets stora utbyggnadsepok av Ulvåker. ramar för expansion i sydost och i väster. I Ett stort antal småhus byggdes således norr planlades samhällets ytterkanter med i tätorten ca 1965-1975. Exempelvis gav lite blandad äldre och yngre bebyggelse byggherren AB Skånska Cementgjuteriet och hit kom senare både villor och småin- (sedermera Skanska) i Malmö uppdrag till dustrier att lokaliseras. En stor utbyggnad Småhusbyrån att ta fram ritningar till låga innebar expansionen i väster där Ringvä- enplansvillor vid Ulvstigen. Från början gen med villabebyggelse planerades på projekterades för 24 villor men antalet båda sidor av Stora vägen. Det innebar minskades i praktiken, hur många som att tätorten nästan fördubblades till ytan. verkligen byggdes av dessa framgår inte Enligt uppgift från en ortsbo projektera- av byggnadsnämndens arkiv. Fastighets des en del av villaområdet i samhällets AB Betongblandaren fick 1971 bygglov sydöstra del av Skanska i sent 1960-tal, för sju enfamiljshus i samma område till inför den förväntade expansion som till- vilka AB Skånska Cementgjuteriet leve- komsten av Kärnsjukhuset (invigt 1973) rerade ritningar. De hade redan 1966- skulle medföra för hela Skövdetrakten. 1968 tagit fram ritningar till motsvarande

Stora vägen mot väster och den stora viadukt som byggdes mitt i samhället på 1990-talet. Till höger syns Ulvåkers f.d. stationshus, Locketorp 15:3, tätortens främsta byggnad ur kulturhistorisk synpunkt. 90

Vid sidan av det f.d. stationshuset utgörs tätortens kärnmiljö ur kulturhistorisk synpunkt av en liten husgrupp från det gamla stations- samhällets tid kring Torsborgsvä- gen. Här finns bl.a. Villa Viola och den mycket välbevarade smedjan från 1926, Ulvängen 1:13.

hustyp i samma område. Detta gällde I dag finns endast något välbevarat, 11/2-plansvillor med sadeltak och fasad mer sammanhängande litet stråk av sta- av lockpanel. tionssamhällets tidiga bebyggelse, främst De senaste årtiondena har inte varit någon en liten husgrupp kring Torsborgsvägen nämnvärd tillväxtperiod för Ulvåker. Där med bl.a. Villa Viola och smedjan från finns inte längre någon livsmedelshandel 1926 (Ulvängen 1:13). Därutöver finns och den framgångsrika belysningsaffären en del enstaka byggnader, främst det väl- har på 2000-talet flyttat in till Skövdes nya bevarade stationshuset från 1919 (Locke- köpcentrum i Stallsiken. Ulvåkers invå- torp 15:1), numera bostadshus. Området narantal låg fr.o.m. mitten av 1970-talet kring stationshuset detaljplanerades 2004. fram till 2000-talet kring ca 300 invånare, Längs Stora vägen i väster finns bra men är idag något färre. exempel på egnahem från 1900-talets för- sta del, t.ex. Skogshyddan från 1935 och Spåren av 1900-talets tätortsutveck- Haga från 1936 (Altorp 1:29 och 1:34) ling – tätorten som kulturmiljö och den f.d. lanthandeln, Altorp 1:24, från Fortfarande 1990 var Ulvåker ett av de 1936. mer välbevarade stationssamhällena i Kring Ringvägen i väster finns ett Skaraborg. Stationssamhällskaraktären sammanhängande stråk som mycket väl förändrades sedan en hel del, bl.a. i och bibehållit den tidstypiska utformningen med att plankorsningen mellan Stora av enplanshus med källare som samtliga vägen och stambanan ersattes med en via- har fasad i rödbrunt eller rött tegel. Områ- dukt, vilket underlättat genomfart, men det är ett mycket bra exempel på folkhem- även har inneburit en kulturmiljöpåver- sepokens gyllene epok för småhus och kan. Det blev en påtaglig förändring i en villor, men återberättar också på ett bra så liten centrummiljö. sätt tätortens historia i 1900-talets andra expansiva utbyggnadsperiod.

Ulvängen 1:4 från 1914 är idag ett av de tidstypiska bostadshus med djupa rötter i stationshamhäl- lets etablering som bidrar till att ge samhället historisk karaktär och identitet. 91

ULVÅKER KULTURMILJÖER Ringvägen som löper både norr och söder om Stora vägen. I sydväst, längs Ringvägens södra Ringvägen* sida, ligger en rad av villor som har 1960-tal- skaraktären mycket väl bibehållen (Altorp Motiv och uttryck för miljön 1:49-1:55). Byggloven längs denna del av Område som omfattar villabebyggelse som är gatan utfärdades mellan 1965 och 1972. Det en bra representant för den intensiva utbygg- är enplanshus med källare som nästan samt- nadsfasen av Ulvåker på 1960- och 70-talet. liga har fasad i rödbrunt eller rött tegel, ofta Kulturmiljön karaktäriseras framför allt av med mörka fogar, endast en villa har fasad friliggande enplansvillor i rött tegel med käl- av vit mexisten. Flera har panel i gavelröstet. lare. Deras exteriöra utformning representerar Husen har tidstypiska entréer, oftast med dörr folkhemsepokens glansperiod för småhus och i trä eller trä och glas och med sidoljus. De villor, ofta enkelt och funktionellt utformade flacka sadeltaken täcks av mörka betongpan- men med en god omsorg om både helhet och nor som troligen är ursprungliga. Området är detaljer. en god representant för den intensiva utbygg- nadsfasen av Ulvåker på 1960- och 70-talet. Här uppmärksammas inte några enstaka Beskrivning byggnadsobjekt, det är helheten i kulturmil- Ulvåkers västra del domineras av villaområ- jön som är mest betydelsefull. den från 1960-talets mitt och senare del kring Längs denna del av Ringvägen byggdes mellan 1965 och 1972 enplanshus med källare. Nästan samtliga hus har fasad i rödbrunt eller rött tegel, ofta med mörka fogar. 92

1960- och de tidiga 1970-talshusen längs denna del av Ringvägen har rödbruna eller röda tegelfasader, frånsett huset till vänster med fasad i i ljus mexisten och brun träpanel. Ingår också i Ingående enskilda objekt i miljön Detaljplan Fornlämningar - - - Gällande skydd - - - - Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering - - - Rekommendationer Det är viktigt att områdets välbevarade 1960- talskaraktär kan bibehållas. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- Övriga inrapporterade kulturlämningar toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- - - - - mande fall vara mindre nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning.

Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kommunen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. 93

Torsborgsvägen* Motiv och uttryck för miljön Liten kulturmiljö som karaktäriseras av tidstypiskt utformade bostads- och verksamhetsbyggnader från tidigt 1900-tal, beläget nära järnvägen. Lokalhistoriskt sett är området av största betydelse för förståelsen av Ulvåkers ursprung som stationssamhälle med rötter i 1910-talet. Trots sin litenhet är kulturmiljön mycket karaktärsfull och av stort kulturhistoriskt intresse som stationssamhällesbebyg- gelse från tidsperioden 1910-30-tal.

Beskrivning Mellan Torsborgsvägen och Stora vägen, på östsidan av järnvägen, i samhällets äldsta del, Ingår också i ligger en liten grupp av bostadshus, uthus och Detaljplan även små verksamhetsbyggnader. Bostadshu- sen har i viss mån genomgått förändringar i Gällande skydd sen tid. Men helhetsintrycket domineras fort- - - - - farande av perioden 1910-30-tal. Bostadshu- sen är 11/2-tvåvåningshus som antingen har putsfasader eller panelfasader i ljusa färger. Rekommendationer Ulvängen 1:2 och Ulvängen 1:13 är goda Det är mycket viktigt att områdets helhet av exempel på detta. Uthuslängor har i regel 1910-30-tal bibehålls. Den utpekade bebyg- faluröda panelfasader, frånsett smedjan i rött gelsen är av särskilt värde för områdets helhet tegel vid Villa Viola (Ulvängen 1:13). Den och dess karaktär är särskilt viktig att vårda. välbevarade smedjan med sin karaktäristiska Äldre uthus/verksamhetsbyggnader och små fasadutformning är mycket betydelsefull i trädgårdar bör också beaktas. Av central bety- området. Bostadshusen omges i flera fall av delse är smedjan i rött tegel på Ulvängen 1:13 en liten trädgårdstomt. som är särskilt angelägen att uppmärksamma. Det här är den enda sammanhållna bebyg- Den utpekade bebyggelsen bör underhållas gelsemiljön med äldre byggnader som finns med material och metoder som tar hänsyn till kvar i dagens Ulvåker. Mot den bakgrunden det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör är området av största lokalhistoriska betydelse i förekommande fall vara mindre nyttobygg- för förståelsen av Ulvåkers tidiga historia. Ulvängen 1:2 Torslund ligger här i förgrunden av den husgrupp som fortfarande finns i behåll från stationssamhällets tillkomsttid på 1910- och 20-talet och som är en av samhällets kärnmiljöer idag ur kulturhistorisk synpunkt. 94

Ulvängen 1:13 Villa Viola Smedjan från 1926 är kulturhistoriskt värdefull och är, i likhet med Villa Viola från samma tid, av största lokalhistoriska betydelse med sin starka förankring i stationssamhäl- lets framväxt på 1920-talet. nader som placeras med hänsyn till befintlig ta fasta på. Det har idag vitputsad fasad och bruna och ges en god utformning. två- och treluftsfönster samt täcks av ett sadeltak med tvåkupigt tegel. En magasinsbyggnad med faluröd panel har en liten sentida tillbyggnad. Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att Ulvängen 1:13 Villa Viola säkerställa det kulturhistoriska värdet skall Torsborgsvägen 6 kommunen undersöka behovet av att upp- Villa Viola hör till de större villor som byggdes rätta en bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 vid Stora vägen på 1920-talet. Huset renoverades kap. PBL. Bebyggelse som uppmärksammats på 1980-talet med nya fönster och tilläggsisole- 2010 bör dokumenteras närmare. rad fasad, men har ändå en bra helhet av 1920-tal med sockel av kalksten, vitputsad fasad och gavel- Ingående enskilda objekt i miljön snickerier. Mycket välbevarad är en större smedja från 1920-talet, där fasadens röda tegel är murat i Fornlämningar dekorativt förband med stenarna på högkant, vil- - - - - ket ger byggnaden en särprägel. Huset har falu- röd panel i gavlar och vita småspröjsade fönster Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- samt en hög tegelskorsten. Intill står större uthus tering av trä med faluröd panel, också från 1920-30- talet. Smedjan är kulturhistoriskt värdefull och är Ulvängen 1:2 Torslund* i likhet med Villa Viola av största lokalhistoriska Torsborgsvägen 4 betydelse med sin starka förankring i stationssam- Bostadshus som från början uppfördes i tidigt hällets framväxt på 1920-talet. 1900-tal, senare renoverat bl.a. 1948. Det inrymde förutom en lägenhet om fyra rum och kök även en affärslokal och två lagerutrymmen. På 1950- talet inrymdes här Eber Anderssons Diversehan- Övriga inrapporterade kulturlämningar del, enligt Sveriges Bebyggelse. Även om huset - - - - genom gått förändringar i senare tid har det fortfarande en helhet av tidigt 1900-tal som är viktig att 95

ULVÅKER BYGGNADSOBJEKT Altorp 1:24 Grantuna* Stora vägen 28 Väster om järnvägen ligger denna f.d. lanthandel och bostadshus i 11/2 våning från 1936. Förutom bostad inrymdes här tre affärslokaler med kontor och lagerutrymmen. Bl.a. fanns här Svea Larssons Speceri- och diversehandel samt en mjölk- och charkuteriaffär. Huset har renoverats på ca 1950- 60-talen och fått fasadrevetering i beige ädel- Altorp 1:29 Skogshyddan från 1935 är av stort puts med partier i brun locklistpanel. Huset har lokalhistoriskt intresse eftersom det minner om bruna fönstersnickerier, entré från ca 1950-60-tal stationssamhällets utveckling på 1930-talet. och rödbruna cementpannor på det brutna taket. Tidstypisk uthuslänga från ca 1920-30-talen med Altorp 1:33 Altuna* förrådsutrymmen och fasad med faluröd locklist- Stora vägen 30 panel. Grantuna är av stort lokalhistoriskt intresse Föreningslokal/folkrörelsebyggnad från ca 1920- eftersom det minner om stationssamhällets fram- 30-tal, belägen väster om järnvägen. Envånings- växt på 1920-30-talet. byggnaden har källare under huset, fasad med faluröd locklistpanel, vita fönstersnickerier och Altorp 1:29 Skogshyddan tvåkupigt tegeltak. Framför byggnaden finns Stora vägen 22 grusplan och anslagstavla. Detta är en tidstypisk Skogshyddan som ligger väster om järnvägen hör enkelt utformad verksamhetsbyggnad som är av till de egnahem och mindre trävillor som efter stort lokalhistoriskt intresse med dess tydliga för- järnvägsstationens tillkomst byggdes vid Stora ankring i stationssamhällets tidiga period. vägen på 1920- och 30-talen. Huset byggdes så sent som 1935 med drag av en något äldre villastil, vinkelbyggt under tegeltäckt, brutet tak med en Altorp 1:34 Haga veranda placerad i vinkeln. Fasadens locklistpanel * Stora vägen 15 är numera ommålad i klargult med vita snickerier. Bostadshus väster om järnvägen med egnahem- Bland flera liknande villor i Ulvåker är detta dock skaraktär, byggt 1936 med plankstommen revete- en av de minst förändrade idag. Skogshyddan är rad med vit puts och det brutna takfallet täckt med av stort lokalhistoriskt intresse eftersom det min- tvåkupigt tegel. Huset inrymde från början två ner om stationssamhällets framväxt på 1930-talet. lägenheter. Det har en yngre tillbyggnad. Omges av en trädgårdstomt. I tomtkanten mot gatan står Altorp 1:30 * en större uthuslänga med faluröd panel, spröjsade Stora vägen 17 fönster och stora bräddörrar på ena gavelfasaden. Småhus från ca 1945-55, beläget väster om järn- Längan är sannolikt från samma tid som bostads- vägen. Huset har vit slätputsfasad, bruna två- och huset. treluftsfönster, entré med smidesräcken och flackt sadeltak omlagt med betongpannor. Trädgårds- tomt.

Altorp 1:33 Altuna från ca 1920-30-tal är en tidstypisk enkelt utformad verksamhetsbyggnad som är av stort lokalhistoriskt intresse med dess tydliga förankring i stationssamhällets tidiga period. 96

Fåleberg 1:5 Runan husen i Skultorp, Tidan, Väring och Åkleby blev Mårumsvägen 22 rivna på 1980-talet. Ulvåkers f.d. stationshus är av Intill en småindustri, precis invid järnvägen, mycket stort kulturhistoriskt värde ur såväl kom- i skogskanten i samhällets norra utkant ligger munalt som regionalt perspektiv. För förståelsen Runan. Här finns en liten timrad enkelstuga med av Ulvåkers historia är det f.d. stationshuset av faluröd panel och trekupigt tegeltak. Huset, som största betydelse. troligen byggdes ca 1850-60, har en intakt exte- riör sedan 1800-talet, bl.a., med en tidstypisk handskuren empirportal och panelslagna pardör- Ulvängen 1:4* rar. Handsmidda ”tjuvagaller” för ett fönster tyder Stora vägen 8 på att något värdefullt en gång förvarats i huset. Bostadshus byggt 1914 vid Stora vägen, på östra På Runan har förr funnits ett mejeri. Till huset hör sidan av järnvägen. Det byggdes från början med en faluröd bod. en enda bostad om nio rum och kök. Huset renoverades 1936. Även om huset genom gått föränd- Locketorp 15:3 F.d. Ulvåkers järnvägsstation ringar också i senare tid har det fortfarande en Mårumsvägen 2 helhet av tidigt 1900-tal som är viktig att bevara. 1909 inrättades en hållplats vid Västra stambanan Huset har fasad av vit spåntad panel, tidstypiska nära Ulvängens herrgård. Tidigare var Väring den gavelsnickerier och profilerad tegelskorsten. Entré närmaste järnvägsstationen. Denna hållplats kall- och fönster är senare utbytta och taket är omlagt lades från början Ulvängen, men när poststationen med mörka betongpannor. Till huset hör en falu- tillkom ändrades namnet till Ulvåker för att und- röd bodlänga från tidigt 1900-tal. vika förväxling med Älvängen i Göta älvdalen. 1926 uppgraderades Ulvåker från hållplats till järnvägsstation. Ulvängen 1:18 Stationshuset, som ligger på järnvägen östra * Stora vägen 6I-O sida, hade uppförts redan 1919, sannolikt efter Tidstypisk radhuslänga från 1967, uppförd som ritningar av SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke pensionärshem med sex enrumslägenheter. Rit- Zetterwall. Träbyggnaden är sammansatt av flera ningarna utfördes vid Svenska Trähus AB, Stock- huskroppar och klädd med en faluröd lockpanel. holm. Liknande små äldreboenden uppfördes Det har småspröjsade fönster och enkupigt tegel även i några av de andra mindre tätorterna i Sköv- på såväl valmat tak som sadeltak. Falurött domi- detrakten, t.ex. Lerdala, Timmersdala och Väring. nerar och den vita färgen används sparsamt. Det Byggherre i Ulvåker var Binnebergs Centrala har en nationalromantisk utformning, karaktäris- Byggnadskommitté. Ulvåker ingick då i Binne- tisk för tidigt 1900-tal när arkitekterna, däribland bergs storkommun. Exteriören är mycket väl bibe- Folke Zetterwall, ofta sökte förebilder i äldre hållen med gavelfasader i rött tegel och långsidor svenskt byggnadsskick. i ljusblå locklistpanel, entréer med ursprungliga I slutet av 1960-talet slutade SJ trafikera Ulvå- lackade trädörrar samt smidesräcken, vita fönster kers station. Inom Skövde kommun är det f.d. sta- och taktäckning med betongpannor. Byggnaden tionshuset idag det enda kvarvarande vid Västra stambanan utanför Skövde stad, sedan stations- ligger i samhällets östra del. Locketorp 15:3 Ulvåkers f.d. stationshus är en nationalromantiskt inspirerad byggnad från 1919. Bygg- naden är av mycket stort kulturhistoriskt värde ur såväl kommunalt som regionalt perspektiv. 97 VÄRINGS TÄTORT

Häradskartan från 1877-1882 ger en bra översiktsbild av Stora Värings by efter 1840- och 50-talets laga skifte och den stora uppodling som då pågick som bäst.Kartan visar också hur järnvägsstationens tillkomst väster om den gamla bytomten givit förutsättningar för framväxten av 1900-talets tätort. Bebyggelsemönstret med tätortens två huvuddelar kyrkbyn och stationssamhället hade därmed tagit form.

Bebyggelsemönster Två nord-sydliga axlar sätter ramar för Värings socken ligger i Vadsboslättens dagens bebyggelsemönster, dels Väs- utkant drygt 15 kilometer norr om Skövde tra Stambanan som delar samhället i två stad. Socknens yta består i öster av skogs- delar, dels väg 200 Skövde-Töreboda vars bygd, i övrigt av öppen, odlad slättbygd. nuvarande dragning skär genom tätortens I jordbruksbygden i socknens centrala del östligaste del och delar av Stora Värings ligger tätorten Väring som även innefat- gamla tomt, några av bondgårdarna ligger tar Värings sockenkyrka och prästgård på längst ut i tätorten på landsvägens östra platsen för den gamla byn Stora Väring. sida. Den tvärgående väst-östliga huvud- axeln utgörs av Väringsvägen/ Bankälla- Värings första stationshus stod färdigt 1863, året efter att Västra stambanan öppnats i hela sin längd mellan Göteborg och Stockholm. Det gamla stationshuset ersattes 1947-1948 med ett nytt stationshus, vilket i sin tur revs i början av 1980-talet. Bilden är från 1890-talet och är alltså endast 10-15 år yngre än kartbilden ovan. Foto: P-A. Eriksén. VGM. 98

Dahlins järnhandel delade först byggnad med bankkontoret fram till att huset brann ca 1920. Från 1921 till ned- läggningen 1988 inrymdes järnhandeln i ett f.d. spann- målsmagasin som byggts om till bostads- och affärslokaler. Dahlins järnhandel var en karaktärsbyggnad blnad sta- tionssamhällets äldre bebyggelse. Byggnaden revs på 1990-talet i samband med att vägkorsningen med järnvä- gen byggdes om och viadukten tillkom. Bild troligen från ca 1930. Foto: Anders Karls- son. VGM. vägen som är ortens gamla huvudgata och Utveckling och drivkrafter i väster sedermera övergår i att bli lands- Stationssamhället växer fram vägen mot Horn. Värings stationssamhälle växte fram efter att Västra stambanan mellan Stock- Byn ger bakgrunden holm och Göteborg anlagts 1859-61 och Värings gamla by bestod egentligen av Värings station etablerats 1863. Samhället två enheter, Stora Väring och Lilla Väring utvecklades relativt snabbt som stations- som ofta betraktades som två separata samhälle och handelsplats. Dit knöts även byar men formellt utgjorde en enda storby olika samhällsfunktioner. Väring fick med totalt 13 hela hemman. Värings by t.ex. telefon- och telegrafstation 1896. omnämns i skrift redan på 1300-talet men På 1920-talet fanns där flera bankkontor, bör ha förhistoriskt ursprung. I Värings t.ex. Skaraborgs Enskilda Bank och Jord- by, som låg på sträckan Skövde-Hova, brukskassan. delades gästgiverifunktionen mellan Vrå- Väring var på 1800- och tidigt 1900- gården och Ledsgården. Åtskilliga gårdar tal även en betydande marknadsplats med flyttades ut från byn ca 1850-60 i sam- två stora marknader per år. Fortfarande band med laga skiftet. på 1930-talet hölls en stor kreatursmark- Spåren är många och påtagliga efter nad i oktober samt månadsmarknader byn som numera omfattas av tätortens dagen innan månadsmarknaderna inne i östra del. Längst i öster finns fortfarande Skövde. en påtagligt agrar prägel vid Backgården Stationssamhällets tidiga bebyggelse och Sörgården som ligger ute vid väg var oreglerad och växte upp på den mark 200. Förhistoriska fornlämningar finns som fanns att tillgå. Det dröjde det till bl.a. vid Backgården i öster på den gamla långt in på 1900-talet innan en byggnads- bytomten, samt nära Hållaregården med plan upprättades för att reglera använd- boplatslämningar och gravar i väster. ningen av mark och bebyggelse. Till Värings kyrkomiljö med sockenkyrkan Värings stationssamhälle knöts en mängd (1800-tal, på medeltida kyrkplats), präst- verksamheter. På 1920- och 30-talet fanns gården (1600- och 1800-tal) och prästgår- bl.a. smedja, två speceriaffärer, ett Kon- dens arrendejordbruk är socknens gamla sum från 1938, två kött- och charkaf- centrum som bildar en tydlig agrar enhet färer, järnhandel, tre klädesaffärer m.fl. på den gamla bytomten. Kvar på bytom- Stationssamhällets första lilla bebyggel- ten ligger åt väster även den gamla Sven- segrupp expanderade mer på 1930-talet Bengtsgården med manbyggnad från med flera egnahem, en smedja och ett par 1790. Uppblandade med 1900-talets vil- reparationsverkstäder för bilar och cyklar labebyggelse ligger även några utskiftade samt en taxiverksamhet. Värings tätort bondgårdar främst i samhällets västra var jämte Timmersdala även en bussknut del. 99

Flygfoto över Väring troligen omkring 1930. Vy från öster mot väster. Foto: Anders Karlsson. VGM. i södra Vadsbo och hade en särskild buss- i drift till 1976. Firma Silkekonfektion station mellan åren 1921 och 1958. med byggnader vid Väringsvägen var i Bland småindustrier på 1930-talet drift 1941-1963. Området nordost om märktes J.A. Linds orgelfabrik och järnvägen ner kring Väringsvägen och Värings snickerifabrik (verksam 1930- Nyponvägen blev ett litet småindustri- 1960) som tillverkade bl.a. fällbord och område med snickeri- och textilindustrin skolbänkar. I Väring anlades även några i fokus. textilföretag. Värings Textilindustri med Under 1900-talets första del fanns ett fabrik vid Nyponvägen tillkom 1939, år mejeri nära stationen. Värings Elektriska 1965 övertagit av Borås Väveribolag och kvarn var verksam från 1929 till in på Stora Väring 8:11 Liden från 1909 är ett tidstypiskt utformat, mycket välbevarat bostadshus i villastil. Liden har stark förankring i stationssamhällets tidiga bebyggelse och har stort kulturhistoriskt värde. 100

Detta vykort från Väring ca 1970 visar förutom sockenkyrkan det expanderande samhället under efterkrigstiden på 1950- och 60-talet. Överst till vänster syns Villagatan med de putsade villorna som började uppföras 1961. Nederst till vänster syns Väringsvägen vid AB Silkestrikå med den nya textilfabriken från 1953-1954 och de små flerbostadshus som byggts i området på 1950-talet. I det nedre högra hörnet syns Nyponvägen med dåvarande pensionärshemmet från 1965 och de små flerbostadshus som byggts 1962-1965. Vykort i privat ägo. Ej angiven fotograf. 1970-talet, ombyggd till bostadshus på skola uppförts söder om kyrkan, avsedd 1980-talet. 1948 ersattes det gamla sta- för östra delen av storkommunen Bin- tionshuset från 1863 med ett nytt och neberg. Värings skola är ett mycket bra samtidigt byggdes där intill Centralfören- exempel på en tidstypisk skolanläggning ingens magasin med kontor. i tegel från 1950-talet. Väring hör till de mindre tätorter i Storkommuncentrum och villasamhälle kommunen som ganska tidigt på 1900- Stationssamhället vid järnvägen växte talet hade utvecklat en tydlig tätortsstruk- under loppet av 1900-talet samman med tur. Den hör också till de tätorter som den agrara miljön i gamla sockencentrum tidigare varit storkommuncentrum och kring kyrkan. haft en centralortsfunktion, men som på Redan 1847 hade Värings folkskola senare år tappat mycket av samhällsser- uppförts vid Väringsvägen nordväst om vice och handel och minskat vad gäller kyrkan, om- och tillbyggd 1877 och 1911. antalet invånare. Den revs 1989 och ersattes med Värings- Det var framför allt i mitten av 1900- gården. 1959 uppfördes en ny central- talet, efter andra världskrigets slut 1945, som Värings tätort även utvecklades till ett villasamhälle när den svenska folkhemsepokens samhällsvisioner börjar förverkligas och god samhällskonjunktur, bilismens utveckling och högre levnadsstandard bidrar till att drömmen om den egna villan kan realiseras. Det innebär att det är i industrialismens slutepok på 1960- Vid Nyponvägen uppfördes i bölrjan av 1960-talet några små putsade villor liknande de som byggts 1961 vid Villagatan. 101

Vid Skolgatan med angränsande gator byggdes flera små villor med karaktäristisk och tidstypisk utformning på 1950-talet och 1960-talets början. och 70-talet som det moderna Väring tar I området kring den nya skolan, särskilt form. I Sveriges Bebyggelse från början vid Skolgatan, anlades och bebyggdes av 1950-talet sägs om Väring att många, flera villatomter på 1950-talet och framåt, särskilt ungdomar, bor i samhället men en utveckling som trappades upp på 1960- åker buss och tåg för att arbeta på andra talet. På 1960- och 70-talet planlades t.ex. orter. Särskilt nämns Pentaverken (Volvo) Ringvägen och angränsande delar av Körs- som arbetsgivare åt en del ortsbor. bärsvägen, Kyrkogatan, Nyponvägen och I området kring järnvägsstationen, Rönnbärsvägen. Utbyggnadstakten mat- Årekullsvägen och Väringsvägen var tades av under 1980-talet och de senaste bebyggelsen samlad, i stora drag, ända årtiondena har inte Väring haft någon fram till under 1950-talet när den nya sko- större tillväxt. Idag finns dock tecken på lan byggdes söder om kyrkplatsen. 1961 ett positivt trendbrott. På 1980-talet förtä- bebyggdes även Villagatan i stations- tades främst den befintliga bebyggelsen, samhället, på östra sidan av järnvägen. t.ex. byggdes små flerbostadshus, med Mellan 1962 och 1965 bebyggdes även den faluröda agrara bebyggelsen som tomter längs Nyponvägen med några små förebild, väster om kyrkplatsen. punkthus samt även tre radhuslängor för Det var inte minst utbyggnaden av Skövde pensionärsboende. som en ny centralort i Skaraborg, framför Samhället har sedan vuxit ut med villor allt tillkomsten av Kärnsjukhuset 1973 mot söder successivt allt sedan 1950-talet. samt förstärkningen av Skövde som för- Mellan 1962 och 1965 bebyggdes Nyponvägens södra sida med några små punkthus. Till vänster i bild skymtar den numera totalt ombyggda f.d. Värings Textilindustri (i drift 1939-1976). 102

Kyrkogatan med en del av Värings framväxt sydväst om den gamla kyrkbyn på 1980- talet. I övrigt präglas tätor- tens kulturmiljöer uteslutande av det f.d. stationssamhället och dess utveckling till 1900-talets tätort och centralort i den f.d. storkommunen. Fortfarande 1990 var Väring ett av de mer välbevarade sta- svarsort och industriort, som även i hög tionssamhällena i Skaraborg, även om grad bidrog till en stor expansion också av SJ låtit riva stationshuset redan 1982. de omgivande mindre tätorterna. Väring Stationssamhällskaraktären förändra- blev i likhet med flera andra tätorter i des sedan en hel del, bl.a. i och med att kommunen något av en förstad med stor plankorsningen mellan Väringsvägen och inpendling till Skövde. stambanan ersattes med en viadukt, vilket underlättat genomfart, men inneburit en Spåren av 1900-talets tätortsutveckling negativ kulturmiljöpåverkan. I samband – tätorten som kulturmiljö med detta revs bl.a. sådana märkesbygg- Kärnan i den gamla bymiljön är fortfa- nader från det tidiga stationssamhället rande väl bibehållen och en förnämlig såsom Dalins järnhandel från 1921 och representant för det gamla agrarsamhällets bostadshuset Tomtebo från 1870-talet, bebyggelse. Den består av kyrkomiljön vilka uppmärksammades i bebyggelse- med Värings prästgård och dess lönebo- inventeringen 1988. Snickerifabriken ställe. Här finns tätortens äldsta bebyg- från 1930 revs 1992 för det nya post- och gelse idag i och med sockenkyrkans bankhuset. Den välbevarade smedjan som medeltida ursprung och prästgårdsflygeln flyttades till Väringsvägen 1914 är däre- från 1600-talet. Flera befintliga och f.d. mot intakt, idag en synnerligen viktig bondgårdar ligger som byggnadsobjekt karaktärsbyggnad i Värings tätort. inom dagens tätortsområde. Flertalet av I dag finns endast små välbevarade, dem har fina exempel på agrar bebyggelse sammanhängande stråk av stations- från 1800- och 1900-talet, t.ex. Backgår- samhällets tidiga bebyggelse, lite kring den, Sörgården, Olof Ahlsgården och Vrå- Årekullsvägen med bl.a. bankhuset, vil- gården. En särställning ur kulturhistorisk lan Valand m.fl. Från stationssamhäl- synpunkt har Sven-Bengtsgården belägen lets senare epok, under 1900-talet finns på ursprunglig plats på den gamla bytom- däremot en lite större kulturmiljö kring ten och med manbyggnad från ca 1790. Väringsvägen med bl.a. två av de f.d.

Väringsvägen utvecklades under 1900-talets första del till ett blandat bostads- och småindustriområde. 1992 byggdes det nya post- och bankhuset på platsen för snickerifabriken från 1930 (till vänster i bild). Intill ligger den välbevarade textilfabriksbyggnaden från 1953-1954 på f.d. AB Silkeskonfektion. I när- heten finns den mycket värdefulla smedjan, Stora Väring 8:95, som flyttades hit 1914 och har varit smedja, verkstad, taxikontor mm (högra bilden), idag en av Värings absoluta karaktärsbyggnader. 103 textilfabrikerna, den välbevarade smedjan från 1914, den 1950-talspräglade f.d. Värings Livs samt flerbostads- och villabebyggelse från 1950-talet. Väring har också flera byggnadsobjekt av stor betydelse för stationssamhällets karak- tär, t.ex. Centralföreningens magasin och välbevarade 1910-talsvillor såsom Höge- lid och Liden. Av lokalhistoriskt intresse är den f.d. busstationen som minner om En särställning ur kulturhistorisk synpunkt har att Väring var en viktig bussknut i södra Stora Väring 5:37 Sven-Bengtsgården som ligger Vadsbo från 1920-1950-tal. kvar på ursprunglig plats på den gamla bytomten och har manbyggnad från ca 1790. I centrala och södra Väring finns både sammanhängande kulturmiljöer och enstaka byggnader som på ett mycket åskådligt sätt vittnar om expansiva år för tätorten på 1950- och 60-talet framför Stora Väring 10:45 Värings skola från 1954-1956 allt, särskilt skolmiljön med angränsande är i sin kärna en av de främsta 1950-talsskolorna villabebyggelse från 1950- och 1960-tal i Skövde kommun. Skolan och omgivande kultur- vid Skolgatan/Ringvägen Området kring miljö har mycket stor lokalhistorisk betydelse för Värings skola är som helhet ett av de Väring. bästa exemplen i kommunen på skolmiljö och villaområde i tegel med sen 1950- talsprägel. Andra bra exempel på bostads- områden från expansionsperioden på 1950- 1960-talet är Villagatans villamiljö från 1960 och Nyponvägen med flerbostadshus och f.d. pensionärshem från 1960-talets början.

Årekullsvägen har flera byggnader och små sammanhängande bebyggelsemiljöer från stationssamhäl- lets expansion under perioden 1900-1930-tal. De har mycket stor lokalhistorisk betydelse för Väring. 104

VÄRING KULTURMILJÖER

Nyponvägen* typ av ytterdörrar. Flerfamiljshusen har mest ursprunglig exteriör, eftersom entrépartierna Motiv och uttryck för miljön fortfarande är orörda. Grönytor, gångstråk Kulturmiljö som karaktäriseras av välbevarad och glest utplacerade lövträd inramar fler- radhus- och flerbostadsbebyggelse från 1960- familjshusen. Dominerande är en stor blod- talet i centrala Väring. Det väl bibehållna lönn framför husen. Mellan flerfamiljshusen 1960-talsområdet med den tidstypiska bebyg- och radhusen finns ett mindre grönområde gelsen återspeglar ett viktigt skede i Värings med en oxelallé samt en liten rad högvuxna tätortsutveckling. Husen består dels av f.d. björkar. Framför radhusen står små lövträd i pensionärshem i form av en större och två gräsbården som avgränsar husen från gatan. mindre radhuslängor, dels av tre flerbostads- Den f.d. textilfabriken Värings Textilindustri hus (låga punkthus). De är exteriört mycket AB (i drift 1939-1976) ligger på andra sidan välbevarade sedan 1960-talet, även i detaljer. Nyponvägen, utanför det uttagna området, Viktiga inslag är även en oxelallé, en blod- och är idag totalt ombyggd exteriört. lönn samt björkar. Ingår också i Beskrivning Detaljplan Området följer en del av Nyponvägen som ligger på järnvägens östra sida i Värings tätort. I anslutning till Värings textilfabrik Gällande skydd planerades vid 1960-talets början ett litet - - - - flerbostadskvarter samt ett av storkommunen Rekommendationer Binnebergs nya pensionärsbostäder. Områ- Det är mycket viktigt att områdets tidiga 1960- det bebyggdes 1962-1965 med dels pensio- talskaraktär bevaras. Den utpekade bebyggel- närshemmet omfattande tre radhuslängor i sen bör underhållas med material och metoder en våning med källare (Stora Väring 11:31), som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. dels tre små flerfamiljshus (Stora Väring Ny bebyggelse bör i förekommande fall vara 11:20), som är en typ av låga punkthus, i två mindre nyttobyggnader som placeras med våningar med källare. Samtliga hus har puts- hänsyn till befintlig och ges en god utform- fasader samt i gavelfasader rött tegel. Båda ning. De stora träden såsom blodlönnen, björ- husgrupperna har en välbevarad exteriör, så karna och oxelallén är karaktärsfulla inslag gott som oförändrad sedan 1960-talet, även i som förstärker områdets 1960-talsprägel och detaljer, frånsett att radhusen fått en sentida Till vänster oxelallén i grönområdet i söder, till höger det f.d. pensionärshemmet Stora Väring 11:31 med tidstypiska radhuslängor från 1965. 105

Stora Väring 11:20 med de välbevarade flerbostadshusen från 1962-1965, en värdefull helhet som är starkt kulturhistoriskt förankrad i Värings tätortshistoria. som är viktiga att bevara, så även småträden Husen omges av grönytor, gångstråk och glest mot gatan. utplacerade lövträd, dominerande är en stor blod- lönn. De välbevarade husen utgör en värdefull Åtgärder helhet som är starkt kulturhistoriskt förankrad i Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Värings tätortshistoria. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Stora Väring 11:31* ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Nyponvägen 12-16 A-C munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Pensionärshem uppfördes på flera mindre orter kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den under 1960-talet som ett led i folkhemmets tan- bebyggelse som uppmärksammats först 2010 kegångar om utvecklad vård och omsorg. Bin- bör dokumenteras närmare. nebergs storkommun lät bygga pensionärshem En enkel trädvårdsplan upprättas. i Väring och Stöpen. I Väring byggdes en större radhuslänga och två mindre längor efter ritningar av AB Svenska Stenhus, Skövde. Bygglov beviljades 1965. En inre ombyggnad till tvårummare Ingående enskilda objekt i miljön genomfördes 1987 i det att rummet delades i två rum. De mindre längorna utformades med tre Fornlämningar enrumslägenheter vardera och den större längan --- - inrymde fyra lägenheter och ett behandlingsrum. Husen är uppförda i en våning med källare och Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- vind, med stomme av lättbetong, med fasadens tering långsidor i mörkrosa slätputs och kortsidor i rött Stora Väring 11:20* tegel, frånsett grå lockpanel i gavelrösten. Entré- Nyponvägen 2- 6 erna bibehåller tidstypiska svarta smidesräcken Tre flerfamiljshus, en typ av låga punkthus, i två men har yngre typ av dörrar. Sadeltaken täcks av våningar med källare. Bygglov utfärdades 1962, mörka betongpannor. Små lövträd står i gräsbår- byggherre var Stiftelsen Värings Bostäder och den framför husen ut mot gatan. Den tidstypiska arkitekt var Valter Andersson Arkitektkontor, 1960-talsprägeln är väl bibehållen. Skövde. Husen har en välbevarad exteriör, så gott som oförändrad sedan 1960-talet. De har mörkgrå Övriga inrapporterade kulturlämningar sockel, fasad på långsidor av ljust vitgrå sprut- - - - - puts, rött tegel i gavelfasader och tidstypiska vita fönster med vädringsfönster. Trapphuset markeras av ett svagt indraget mittparti med en ursprunglig glasad trädörr. Sadeltaken täcks av korruge- rade skivor, skorstenar är av rött tegel.

Stora Väring 11:20 Flerbostadshusen har en välbevarad exteriör, så gott som oförändrad sedan 1960-talet. 106

Värings kyrkomiljö* 1811-13, men troligen finns medeltida murverk i långhusets västparti. Kyrkogården är i Motiv och uttryck för miljön sin ursprungliga del närmast kyrkobyggnaden Kulturmiljö med lång kontinuitet och stark en relativt ålderdomligt präglad anläggning förankring i bygden. Den är av stort kultur- med bevarad muromgärdning och tidstypiska historiskt värde i egenskap av ett välbeva- gravvårdar från ca 1850-1950. I sin helhet rat gammalt sockencentrum med medeltida inrymmer nu befintlig kyrkogård en tidsty- kyrkplats och välbevarad prästgård samt pisk utvidgning från sent 1800-tal och en stor, prästgårdens arrendejordbruk. Kulturmiljön karaktäristisk utvidgning från 1968, inklusive karaktäriseras av: Kyrkomiljön med socken- ett murat bisättningshus från 1968 invid mur- kyrka (1811, medeltida murpartier), delvis omgärdningen. Kyrkogårdens bogårdsmur ålderdomlig kyrkogård med senare utvidg- och trädkransens högvuxna lövträd tillför ningar och bisättningshus (1968) samt träd- även stora miljöskapande värden i den sam- krans och bogårdsmur. F.d. prästgård med lade enheten med kyrka-prästgård. välbevarad mangårdsbebyggelse (1600- och Av Prästgårdens faluröda bebyggelse 1800-tal) och högvuxna lövträd. Bondgård (Värings Prästbol 12:11) återstår mangården med enstaka välbevarade byggnader från med en mycket ålderdomlig timrad bostads- 1800- och 1900-talet. Västra delen av Stora flygel, eventuellt från 1600-talet, samt man- Värings gamla bytomt. byggnaden från 1878, inramade av högvuxna lövträd. Prästgårdsmiljön som angränsar till kyrkogårdsmuren är i likhet med kyrkplatsen Beskrivning av största betydelse för kulturmiljöns goda I området ingår Värings sockenkyrka och f.d. helhetsintryck av ett gammalt sockencentrum. prästgård, som ligger sida vid sida i tätortens På Prästgårdens andra sida byggdes 1982 ett östra utkant, samt Prästgårdens arrendejord- nytt församlingshem. bruk som ligger mitt emot tvärsöver Värings- Arrendejordbruket (Värings Prästbol vägen. 12:13) på motsatta sidan av Väringsvägen har Värings by omnämns 1397 och benäm- en senare förändrad manbyggnad från tidigt ningen Stora Väring finns omnämnd 1574. 1900-tal samt faluröd flygel och uthus som Även den närbelägna byn Lilla Väring hörde behållit karaktären av sent 1800-tal-1900. ursprungligen till den större byn. Storbyn Gården har en traditionell uppdelning i man- Väring omfattade 13 hela hemman år 1564. gård och ekonomigård. Stora Väring där medeltidskyrkan byggdes på 1100-talet var belägen på en låg men markerad rygg över lerslätten. Flera gårdar flyttades Ingår också i ut vid laga skiftet på 1850-talet. T.ex. nära Detaljplan ? den gamla bytomtens östra del vid Sörgården Molander, L. Förslag till bevarandeplan för och Backgården på andra sidan länsväg 200 kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. finns fornlämningar. Värings kyrkogård. Byggnadshistorisk rap- Det aktuella området omfattar endast port 2007:6. Västergötlands museum. bytomtens västra del med sockenkyrka, f.d. Värings prästgård uppmärksammas i Carl- prästgård och prästgårdens arrendejordbruk. quist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggna- Kyrkplatsen omfattar kyrkobyggnad och kyr- der och miljöer i Skövde kommun. 1988. kogård med bisättningshus (Väring 47:1). Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) Medeltidskyrkan blev i det närmaste nybyggd Raä. 107

Väring 47:1 Värings kyrka Värings sockenkyrka uppfördes 1811 på den medeltida kyrkobyggnadens plats. De många gravvårdarna på kyrkogårdens äldre delar, vittnar, tillsammans med det stora antalet titlar på vårdarna, om jordbrukssocknen Värings historia samt om järnvägens betydelse och tätortens tillkomst. Ett stort antal av de äldre gravvårdarna har högsta kulturhistoriska värde. Gällande skydd munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturmiljöns värden skall tillvaratas. KML Den bebyggelse som uppmärksammats Kyrkobyggnad och kyrkogård är skyddade 2010 bör dokumenteras närmare. enligt 4 kap. KML. Församlingen har låtit ta fram en bevarande- Ingående enskilda objekt i miljön plan för kyrkogården som underlag för vård- Fornlämningar och underhållsplan. - - - -

Rekommendationer Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Det är mycket viktigt att områdets välbeva- tering rade karaktär av gammalt sockencentrum Väring 47:1 Värings kyrka** bevaras, det gäller särskilt det enhetliga, Kyrkogatan 1 obrutna förhållandet sockenkyrka - präst- Den medeltida stenkyrkan, som troligen var från gård. Kyrkogårdens bogårdsmur och träd- 1100-talet, avbildades i sent 1600-tal för Pering- kransens och prästgårdens högvuxna lövträd skiölds Monumenta Sueo-Gothorum. Den bestod tillför även stora miljöskapande värden. Den då av ett långhus med ett rakt avslutat kor i öster utpekade bebyggelsen bör underhållas med samt ett bastant västtorn, säkerligen av tidigme- material och metoder som tar hänsyn till det deltida ursprung, som senare tagits ned till i höjd kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i med strax ovanför långhustaket, liknande vad som förekommande fall vara mindre nyttobyggna- skett med grannkyrkan Götlunda. På kyrkogården der som placeras med hänsyn till befintlig och fanns en fristående täckt klockstapel. Kyrkobygg- ges en god utformning. naden blev i det närmaste nybyggd 1811-13, men har troligen medeltida murverk i långhuset, bl.a. f.d. tornmurar. Byggnaden erhöll vid ombyggna- Åtgärder den en sengustaviansk karaktär som en långkyrka Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde med torn i väster, sakristia i sydost och i öster ett att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e absidkor med ett framskjutande, rakt avslutat mitt- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- parti. Nuvarande tornöverbyggnad tillkom 1859. ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Byggnaden renoverades bl.a. 1923, 1942 och 1983 samt i början av 2000-talet. 108

Värings Prästbol 12:11 Värings prästgård. I den välbevarade kyrkomiljön ingår förutom sockenkyrkan från 1811 den värdefulla prästgårdsmiljön med bl.a. den f.d. prästgården från 1878 och drängstu- gan som kan härstamma från 1600-talet. Kyrkogården är i sin ursprungliga del närmast ålderdomliga detaljer såsom utskjutande knutar. kyrkobyggnaden en relativt ålderdomligt präglad Den andra flygeln är en bod av senare datum, flyt- anläggning med bl.a. tidstypiska gravvårdar från tad till platsen 1982 när församlingshemmet bygg- ca 1850-1950. I slutet av 1800-talet skedde en des på tomten intill. Huvudbyggnaden från 1878 utvidgning mot söder och där placerades även de byggdes om 1939 varvid exteriören förenklades, allmänna områdena med enklare utformade gra- då den tidstypiska rikliga utsmyckningen med var. Där finns fortfarande spår av den strukturen veranda, små vindsfönster och dekorativa fönster- och även många vårdar som är representativa för överstycken avlägsnades. Frontespis och takkupa 1900-talet. De många äldre gravvårdarna på kyr- tillkom samtidigt. Prästgårdstomten omfattar även kogårdens äldre delar, vittnar, tillsammans med det rundel, lövträd och mot Väringsvägen grindstolpar stora antalet titlar på vårdarna, om jordbrukssock- av sten. Huvudbyggnaden inrymmer numera pas- nen Värings historia under 1800- och 1900-talet, toratets administration..Trots förenklingarna av samt om järnvägens betydelse, tätortens tillkomst huvudbyggnadens exteriör bibehåller den värde- och det växande inslaget av tätortsanknutna fulla prästgårdsmiljön som helhet mycket väl sin näringar. Ett stort antal av de äldre gravvårdarna traditionella prägel av kyrkligt boställe och är syn- har högsta kulturhistoriska värde. 1968 gjordes nerligen väsentlig för miljön vid sockenkyrkan. en stor utvidgning mot söder. Samtidigt byggdes det modernistiska bisättningshuset i kalksten, ritat Värings Prästbol 12:13* av LBF arkitekter, Mariestad. Bisättningshuset är Väring Prästgården placerat vid kyrkogårdsmuren i sydväst. Kyrko- Bondgård belägen i den gamla kyrkbyn, strax norr gården med sina tre delar är en väl sammanhål- om Prästgården. Mangård med björkallé, senare len helhet där även bogårdsmur, smidesgrindar, förändrad manbyggnad från 1921samt små falu- gångsystem och trädkransens högvuxna lövträd röda flyglar från 1800-talet och tidigt 1900-tal. Av tillför stora miljöskapande värden, så även i hela störst intresse är dels helhetsintrycket av mangår- kyrkomiljön med kyrka-prästgård. den, dels de faluröda flyglarna med en timrad bod- länga, ett mindre bostadshus och ett uthus. Gården ingår i miljön kring Värings sockenkyrka. Ekono- Värings Prästbol 12:11 Värings prästgård migården ligger längre in och omfattar främst en Väringsvägen 22 ladugårdslänga från 1900-talets mitt. Kyrkoherdebostället i Väring ligger på gängse vis i direkt anslutning till sockenkyrkan. Prästgårds- anläggningen består idag endast av mangården Övriga inrapporterade kulturlämningar med sätesbyggnad och två flyglar, samtliga falu- - Del av gammal bytomt (västra delen av Stora röda. Äldst är den ena flygeln, drängstugan, som Värings bytomt). anses vara byggd på 1600-talet, huset bevarar flera 109

Värings skola - Skolgatan - Ringvägen* Motiv och uttryck för miljön En hel och väl sammanhållen kul- turmiljö av mycket stort intresse, ett av Skövde kommuns främsta och mest välbevarade exempel på institutions- och bostadsmiljöer från 1950-60-talen med stark förankring i den expansiva tätortsutveckling som följde på 1950-talets storkom- munreform. Kulturmiljön karaktäri- seras av Värings centralskola (1959) och omgivande friliggande villor från 1950-60-talen. Den tidstypiska av centralort i Binnebergs storkommun. Den skolanläggningen är den mest välbevarade ena av de två centralskolorna som skulle byg- centralskolmiljön i rött tegel från denna tids- gas blev placerad i Väring, den andra byggdes period i kommunen. Tre enhetligt utformade i Stöpen. gula tegelvillor (skolans rektors- och lärarbo- Den dominerande bebyggelseenheten i städer) bildar även en egen enhet, en av de kulturmiljön är Värings skola (Stora Väring bästa exemplen på småhus med 1950-talsprä- 10:45) från 1954-56. Skolan utformades gel i Skövde kommun. Inslag av parkmiljö som en för sin tid modern centralskola i ett med förhistorisk fornlämning vid skolan, en och två plan, med fasad i rött tegel och stora integrerad del av skolanläggningen. Välbeva- fönstergrupper under tegeltäckt sadeltak. rade 1950- och 1960-talsvillor i tegel under Byggnaderna grupperades kring skolgård sadeltak på tidstypiska villatomter. Områ- med anslutande grönområde med numera det återspeglar lokalhistoriskt sett en viktig uppvuxna lövträd. Efterhand kompletterades expansionsfas i Värings tätortsutveckling. den ursprungliga anläggningen med mindre längor och tillbyggnader, allt i rött tegel. Hela Beskrivning anläggningen med byggnader samt skolgård Området närmast söder om Värings kyrka med asfalt, grönytor och bollplan ger ett och prästgård vittnar om den första expan- genomtänkt och välplanerat intryck. Detta sionsfasen i tätorten under 1900-talets andra är den mest välbevarade 1950-talsbaserade hälft, när Väring på 1950-talet fått karaktären anläggningen i sitt slag i kommunen och mot Stora Väring 10:45 Den tidstypiska skolanläggningen från 1954-1956 är senare kompletterad, men är som helhet den mest välbevarade centralskolmiljön i rött tegel från 1950-talet i Skövde kommun. 110

Stora Väring 10:45 Detta är den mest välbevarade 1950-talsbaserade anläggningen i sitt slag i Skövde kommun och mot den bakgrunden är Värings skola av stort kulturhistoriskt intresse. den bakgrunden är Värings skola av stort kul- I anslutning till skolan planerades ett bostads- turhistoriskt intresse. område vid Skolgatan med friliggande villor, Skolans rektors- och lärarbostäder ome- vars äldsta del har tydlig 1950-talsprägel med delbart väster om skolan utgör en av de mest villor i ett plan med källare, fasad främst i intressanta villamiljöerna från 1950-talet i gult tegel och tidstypiska entréer med smides- Skövde kommun. Den omfattar tre villor från räcken. Mycket goda exempel på dessa villor 1954-56 (Stora Väring 10:68, 10:69, 10:70) är Stora Väring 10:51 och 10:64. som är mycket lika varandra, om än inte iden- Inslag finns även av villor med tidig tiska, omgivna av tidstypiska villatomter. 1950-talsprägel med vind under ett brantare Envåningshusen med källare har bl.a. fasad sadeltak samt även med fasad i ljus ädelputs i gult tegel med mer omsorgsfullt utformade och tegelomfattad entré. Bra exempel på den fasaddetaljer än vad som då var allmänt före- typen av villor är Stora Väring 10:47. Stora kommande. De tre husen bildar en liten enhet Väring 10:52 är ett äldre bostadshus som med mycket välbevarad 1950-talsprägel inom byggdes om i en 1950-tals villautformning det större området. Husen har en uttalat med- som är väl bibehållen. veten arkitektonuisk utformning och exteriör- Området byggdes snart ut mot söder, bl.a. erna är mycket välbevarade sedan 1950-talet, vid Ringvägen, med 1960-talsvillor med även på detaljnivå. fasad i rött eller brunt tegel under sadeltak På västsidan av skoltomten finns ett litet med mörka betongpannor. Fina exempel på grönområde vid en förhistorisk grav, en rest detta är t.ex. Stora Väring 10:62 och 10:63. sten, som är fast fornlämning (Raä Väring Villor med fasad i ljus mexisten byggdes från 11:1). 1960-talets mitt och framåt. Generellt inra- På västsidan av skoltomten finns ett litet grönområde vid en förhistorisk grav, en rest sten, som är fast fornlämning (Raä Väring 11:1). 111

Stora Väring 10:68, 10:69, 10:70 Skolans lärarbostäder omedelbart väster om skolan utgör en av de mest intressanta villamiljöerna från 1950-talet i Skövde kommun. Husen har en uttalat medveten arkitektonuisk utformning och exteriörerna är mycket välbevarade sedan 1950-talet, även på detaljnivå. mas villorna i området av tidstypiskt utfor- Åtgärder made villatomter. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Ingår också i st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Detaljplan ställa det kulturhistoriska värdet skall kommunen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Gällande skydd Den bebyggelse som uppmärksammats Fornlämningar skyddas av 2 kap. Kulturmin- först 2010 bör dokumenteras närmare. neslagen

Rekommendationer Ingående enskilda objekt i miljön Det är mycket viktigt att områdets mycket välbevarade 1950- och 60-tals karaktär kan Fornlämningar bevaras. Den utpekade bebyggelsen bör Fast fornlämning: underhållas med material och metoder som - Raä Väring 11:1 Grav markerad av sten/block. tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny Graven markeras av en rest sten och är av förhis- bebyggelse bör i förekommande fall vara min- toriskt ursprung. Fornlämningen ligger vid väst- dre nyttobyggnader som placeras med hänsyn kanten av skoltomten, ut mot Skolgatan. till befintlig och ges en god utformning. Området byggdes på 1960-talet ut söderut, bl.a. vid Ringvägen, med tidstypiska villor med fasad i rött eller brunt tegel under sadeltak med mörka betongpannor. 112

Stora Väring 10:47 Villa i gult tegel troligen från Stora Väring 10:52 Detta är ett äldre timmer- 1950-talets början. Exteriören är välbevarad hus som byggdes om helt på 1950-talet och har sedan dess. en välbevarad 1950-talsexteriör frånsett en yngre Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- ytterdörr. Huset har bl.a. en mycket tidstypisk tering 1950-talsfasad i grön ädelputs, entré med smide och tegelomfattning, karaktäristiska fönster och Stora Väring 10:45 Värings skola * tvåkupigt taktegel. Skolgatan 3 och Karl Helmer Laake som byggherre. Husets Skolbyggnad uppförd 1954-56 som en tidstypisk planlösning omfattade fyra rum och kök samt i centralskola i rött tegel, med en högre del med två källaren garage. Exteriören är mycket välbevarad våningsplan och källarvåning, samt en envånings- med fasad i gult tegel, murade fönster- och dör- länga i vinkel. En fristående del med gymnastik- romfattningar, vita en- och tvåluftsfönster och sal, samt slöjdsal och skolmatsal är också från tvåkupigt tegel på sadeltaket. Ursprungligt entré- 1954-56 och ett fristående bussgarage, också i rött parti med skärmtak, smidesräcke och tidstypisk tegel, är från 1962. Anläggningen kompletterades dörr. Skorsten i gult tegel. Tidstypisk villatomt. något senare, 1969-70, med en separat paviljong i en våning, (Torsten Thorén Arkitektkontor AB, Skövde), nästa tillbyggnad i en våning tillkom Stora Väring 10:52* 1992. Hela anläggningen är utförd med fasad i rött Skolgatan 12 tegel, med ursprungliga vita fönster och taktäck- Vid första anblicken ger huset intryck av att vara ning av tvåkupigt tegel, med gråputsade fönsterfält en 1950-talsvilla. Men detta är ett äldre timmer- i den äldsta delen. Den äldsta envåningsdelen har hus som byggdes om helt på 1950-talet och har även mörk sockel och gråputsade omfattningar. en välbevarad 1950-talsexteriör frånsett en yngre Den yngre längan har taklist i grön träpanel till det ytterdörr. Huset är uppfört i en våning med käl- flacka taket. Hela anläggningen med byggnader lare och vind och har fasad i grön ädelputs, vita samt skolgård med asfalt, grönytor och bollplan tvåluftsfönster och tvåkupigt tegel på sadeltaket. ger ett genomtänkt och välplanerat intryck. Löv- Entrén bibehåller 1950-talets smidesräcke och träd och nätstängsel inramar skoltomten. Värings dörromfattning i rött tegel. Tidstypisk villatomt skolmiljö är ett av de främsta exemplen i kommu- med höga lövträd mot gatan avgränsad av en låg nen på en centralskola från 1950-talet, komplette- kalkstensmur. Yngre garage i rött tegel med bruna rad och utvecklad under 1960- och 90-talen. Detta dörrar. är den mest välbevarade 1950-talsnläggningen i rött tegel i kommunen och mot den bakgrunden är Stora Väring 10:62* Värings skola av stort kulturhistoriskt intresse. Ringvägen 28 Villa från 1960-talet med välbevarad exteriör. Stora Väring 10:47* Huset har bl.a. fasad av rödbrunt tegel med ljusa Skolgatan 4 fogar samt vit panel i gavelrösten, kring en större Villa troligen från 1950-talets början i en våning fönstergrupp och kring entrén. Den tidstypiska med källare och vind. Exteriören är välbevarad entrén har bl.a. smidesräcken och ljus trädörr. med fasad i gult tegel, vita en- och tvåluftsföns- Garaget i rödbrunt tegel är vidbyggt på sidan. ter och tvåkupigt tegel på sadeltaket samt en tegelskorsten och en panelad liten takkupa. Entré Stora Väring 10:63* med en kolonnburen trekantsgavel samt svarta Ringvägen 6 smidesräcken. Även balkongen är ursprunglig Villa från 1960-talet med välbevarad exteriör. med en tidstypisk sinuskorrugerad front. Huset har bl.a. fasad av mörkbrunt tegel, vita fönster, indragen entré med smidesräcke och tidstypisk dörr med sidoljus. Sadeltaket täcks av tids- Stora Väring 10:51* typiska matta mörka betongpannor. Garaget som Skolgatan 10 vidbyggts på sidan är karaktäristiskt för 1960-talet Villa i en våning med källare och vind uppförd med platt tak och vit mexistensfasad i kontrast 1955 med Allan Johansson, väring, som arkitekt 113

Stora Väring 10:62 En av Ringvägens tidstypiska 1960-talsvillor med välbevarad exteriör i röd- brunt tegel med ljusa fogar, inslag av ljus panel och karaktäristisk entré. Garaget är vidbyggt på ena sidan. medan de två större villorna byggdes för lärare. Stora Väring 10:68 och 10:69 är i stort sett identiska, även i detaljutformningen. De har samma typ av små burspråk med karosseripanel samt ursprungliga tvåluftsfönster med båge och karm mot husfasadens mörka tegel. Villatomt med bl.a. i olika kulörer. De har samma planlösning med en högvuxen björk och mot gatan lövhäck samt vardagsrum, matrum, två sovrum, arbetsrum samt lågt staket av kalkstensplintar. kök, badrum och tambur. Garage finns i källaren. Lärarinnans bostad skiljer sig något från de andra Stora Väring 10:64 * två och fick t.ex. inget källargarage. Huset har Skolgatan 1 senare fått en uteplats mot ena kortsidan. På 10:69 Villa troligen från 1950-talet i en våning med är trädörren av 1960-talstyp, övriga har ursprung- källare. Exteriören är mycket välbevarad med lig entréutformning i behåll. Husen omges av tids- mörkgrå sockel, fasad i gult tegel, vita en- och typiska villatomter med inslag av enstaka större tvåluftsfönster och tvåkupigt tegel på sadeltaket. lövträd. På 10:68 och 10:69 finns smidesgrindar Entréparti med ursprungligt smidesräcke men av 1950-talstyp mellan stolpar i gult tegel. med sidoljus och trädörr med prägel av 1960-tal.. De tre husen bildar en liten enhet med mycket Tidstypisk villatomt med plattlagd gång och låg välbevarad 1950-talsprägel inom det större områ- mur av cementsten. det. Denna enhet är mycket viktig att bevara p.g.a. det stora kulturhistoriska värdet, vilket uttrycks i Stora Väring 10:68*, 10:69*, 10:70* att husen är så tidstypiska, välbevarade, omsorgs- Skolgatan 5, 7, 9 fullt detaljutformade och att samspelet mellan hel- När Värings centralskola byggdes 1954-56 upp- het och detaljer fortfarande är intakt. Att enheten fördes också tre villor med bostäder för lärare, är en samplanerad del av den större skolmiljön placerade på rad omedelbart väster om skolan. från samma tid måste också uppmärksammas. Arkitekt till husen var O. Palmgren P.O. Ljung- mark Arkitektkontor , Skövde. Samtliga tre hus är uppförda i en våning med källare, ljusgrå sockel, fasad i gult tegel med murade fönsteromfattningar, sexkantigt småfönster och sadeltak med tvåku- Övriga inrapporterade kulturlämningar pigt tegel. Husen är mycket lika varandra, men - - - - befattningarnas status och även genus uttrycks i att husen skiftar något i storlek. Det mindre huset (Stora Väring 10:70) var avsett för en lärarinna, Stora Väring 10:68, 10:69, 10:70. De tre husen bildar en enhet med mycket välbevarad 1950-talsprä- gel, mycket viktig att bevara p.g.a. det stora kulturhistoriska värdet. Husen är så välbevarade, omsorgsfullt utformade och har ett intakt samspel mellan helhet och detaljer som är typiskt för 1950-talet. 114

Väringsvägen* har även som enskild byggnad mycket stort kulturhistoriskt värde ur flera aspekter. Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö som är mycket starkt förankrad i stationssamhällets utveckling under 1900- Beskrivning talets första del och mitt. Den karaktäriseras Området följer Väringsvägen i centralortens av att vara ortens f.d. småindustri- och han- västra del med förgreningar längs angräns- delscentrum kring huvudgatan, uteslutande ande gator mot söder. Här finns till stor del präglad av välbevarad bebyggelse från 1915- en samlad karaktär av småskalig friliggande 1965 med tonvikt på 1930-50-tal. Här finns centrumbebyggelse från stationssamhällets den värdefulla smedjan (ca 1914), ett f.d. tid under 1900-talets första del, med beto- bryggerinederlag (1900-talets början), två av ning på 1930-50-tal, men med både äldre och ortens f.d. textilfabriker, (1933 och 1954), f.d. yngre inslag. Frånsett den f.d. livsmedelsaffä- kvarnbyggnad (senare ombyggd), småskalig ren är det äldre industri- och hantverksföretag affärsbebyggelse (1936, 1955, 1939) samt samt bostadshus som dominerar, både flerbo- välbevarad flerbostads- och villabebyggelse stadshus och egnahem samt några inslag av med koppling till småföretagen (1920-, 30-, modernare villor. Endast något enstaka inslag 40- och 50-tal). Kulturmiljön har en för sta- finns av om- och nybyggnader från 1980- och tionssamhällen karaktäristisk småskalighet 90-tal som avviker i skala och utformning från med undantag för något sentida avvikande den i övrigt helt dominerande äldre bebyg- tillägg. Den är av största lokalhistoriska bety- gelsen. Den mest påtagliga nybyggnaden är delse eftersom den återspeglar ett mycket att den faluröda snickerifabrik från 1930 som viktigt skede i Värings tätortsutveckling. låg vid Väringsvägen revs och ersattes 1992 Kulturmiljön är även av ett allmänt stort kul- med ett nytt affärs- och bankhus i gult tegel. turhistoriskt intresse ur industri- och sam- Området ger i övrigt en småskalig tydlig och hällshistoriskt regionalt perspektiv. Smedjan Stora Väring 8:95. Den mycket välbevarade medjan som flyttades till nuvarande plats vi Väringsvägen ca 1914 har mycket stort kulturhistoriskt värde och är av största betydelse för Väring. 115

Väringsvägen är en gammal huvudgata som karaktäriseras av att vara ortens f.d. småindustri- och handelscentrum, uteslutande präglad av välbevarad bebyggelse från 1915-1965 med tonvikt på 1930- 50-tal. Stora Väring 8:64 Den f.d. textilindustribyggnaden från 1953-1954 har en välbevarad exteriör och är en av Värings viktigaste byggnader från samhällets expansionsperiod på 1950- och 60-talen. överskådlig bild av Värings samhällsutveck- överflyttades verksamheten till en nybyggd ling under 1900-talets första hälft. modern fabriksbyggnad vid Väringsvägen Centralt belägen vid huvudgatan Värings- (Stora Väring 8:64), i drift till 1963 och sedan vägen är den mycket välbevarade faluröda använd till andra ändamål. Textilindustrins smedjan som flyttades hit ca 1914 och som byggnader är viktiga indystriminnen. Mitt senare även inrymt taxirörelse m.m. (Stora emot byggdes vid 1950-talets mitt dispo- Väring 8:95). Smedjan är ur kulturmiljösyn- nentvillan i gult tegel som har en välbevarad punkt en verklig märkesbyggnad för Väring. exteriör, ett fint exempel på den tidens villai- Troligen från ungefär samma tid är det falu- deal (Stora Väring 8:66). röda f.d. bryggerinederlaget (Stora Väring Inslag finns av lite äldre bostadsbebyg- 8:62). gelse, t.ex. Stora Väring 8:45 som är från tidigt Den stora elektriska kvarnen från 1929 1900-tal men delvis förändrat i senare tid, byggdes om och blev fasadförändrad 1983 i samt Almedal med väl bibehållen villaexteriör samband med att den blev bostadshus (Stora från 1930 (Stora Väring 8:60). 1924 byggdes Väring 8:57). 1936 byggdes affärs- och bostadshuset Aspelund som senare förändrats bostadshuset (Stora Väring 8:86) som blev bl.a. på 1950-talet samt fick urmakarverkstad om- och tillbyggt 1955 och med sin karak- 1954 (Stora Väring 8:50). Smedbostaden är täristiska 1950-talsutformning är en mycket en väl bibehållen karaktäristisk putsad 1940- viktig profil bland Värings centrumbebyg- talsvilla med tillbyggnad i tidstypisk 1960- gelse. 1939 byggdes det tidstypiska putsade talsmodernism (Stora Väring 8:65). Koppling affärs- och bostadshuset Norrby (Stora Väring till Värings Textilindustri har det mycket väl- 8:68). bevarade 1940-talspräglade flerbostadshuset 1941 inrättades en liten syfabrik i ett från 1954 (Stora Väring 8:78). Väl bibehål- bostadshus från 1933 (Stora Väring 8:82) let är även ett annat litet flerbostadshus från som blev AB Silkekonfektion. 1953-54 1954 (Stora Väring 8:79). Stora Väring 8:86. 1936 byggdes affärs- och bostadshuset till f.d. Värings Livs. Huset blev om- och tillbyggt 1955 och är med sin karaktäristiska 1950-talsprägel är en mycket viktig profil i Väring. 116

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering Stora Väring 8:50 Aspelund * Väringsvägen 12 Litet gårdshus, med beigeputsad fasad under flackt sadeltak, från 1954, nybyggt i samband med att Väringsvägen breddades detta år. Byggnaden inrymde urmakarverkstad. Urmakare Emil Sköld var bosatt i bostadshuset på tomten och hade verkstad i gårdshuset. Han jobbade som motormontör på Volvo Penta i Skövde 1935-47, därefter var han Stora Väring 8:50 Aspelund. Urmakeriet inrym- verksam som urmakare hemmavid fram till sin des i gårdshuset från 1954 och längre in i trädgår- bortgång 1960. Bostadshuset av egnahemstyp från den finns bostadshuset från 1924 där urmakare Sköld bodde. 1924 har i stort 1920-talskaraktären i behåll, men Ingår också i har genomgått vissa förändringar, t.ex. uppsattes en eternitfasad på 1950-talet. Uthus, trädgårds- Detaljplan tomt. Aspelund uppfördes på platsen för Sven- Bengtsgårdens gamla ladugård. Uppgifterna är Gällande skydd hämtade från Väring - I ord och bild … - - - - Rekommendationer Stora Väring 8:57 F.d. Värings Elektriska Det är mycket viktigt att områdets småska- kvarn* liga mångfald och karaktär av central handels- Väringsvägen 6A-C och industribebyggelse i stationssamhälle kan F.d. kvarnbyggnad ombyggd till bostadshus- bibehållas. Här finns en mycket betydelsefull Värings Elektriska Kvarn byggdes av sten och helhet och här finns även flera byggnader trä i tre våningar 1929. Kvarnen var en viktig del av mycket stor kulturhistorisk betydelse för av den småskaliga livsmedelsindustrin i Väring. Väring. Helt central är den välbevarade smed- I början av 1950-talet omfattade den två par ste- jan som är av mycket stor betydelse även ur nar, två par dubbla valsstolar, spetsmaskin, hav- regional synpunkt. Av mycket stor vikt är rekross, utsädesrensare och betningsapparat. Den även t.ex. Bryggerinederlaget (Väring 8:62), drevs av sex elmotorer om 60 hästkrafter. Den de två f.d. textilindustrierna (8:64 och 8:82), årliga löneförmalningen var 30 000. 1953 fanns disponentvillan (8:66), smedens villa (8:65) två anställda, omsättningen var 600 000 och kvar- och flerbostadshuset från 1950-talet på 8:78. nägaren hette då Bertil Johansson. (Uppgifterna Den utpekade bebyggelsen bör underhål- hämtade från Sveriges Bebyggelse). Efter ned- las med material och metoder som tar hänsyn läggningen vid mitten av 1970-talet ombyggdes till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse den f.d. kvarnbyggnaden till flerbostadshus 1983. bör i förekommande fall främst vara mindre Byggnaden blev då starkt förändrad exteriört. Den nyttobyggnader som placeras med hänsyn till f.d. kvarnbyggnaden har dock ett stort identitets- befintlig och ges en god utformning. värde för Värings tätort, vilket har framhållits från hembygdsföreningen i samband med kulturmil- Åtgärder jöprogramsarbetet. Mot den bakgrunden är det angeläget att den f.d. kvarnbyggnaden uppmärk- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde sammas i KMP. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Stora Väring 8:60 Almedal* ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Väringsvägen 4 munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Bostadshus beläget mellan Väringsvägen och kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Smed- Nyponvägen. Huset är uppfört 1930 i en för den jan har så hög kulturhistorisk dignitet att den tidsperioden karaktäristisk villastil. Exteriören bör få särskilt bevarandeskydd i detaljplan. är väl bibehållen med fasad av numera gulmålad Den bebyggelse som uppmärksammats först profilerad locklistpanel, spröjsade fönster, en tids- 2010 bör dokumenteras närmare. typisk spröjsad glasveranda och brutet takfall med tvåkupigt tegel. Endast entrédörr och balkong är Ingående enskilda objekt i miljön av yngre datum. Huset inramas av en trädgårds- tomt med höga lövträd, samt mot gatan lövhäck Fornlämningar och murade grindstolpar av huggen sten, vilket - - - - förstärker helhetsintrycket av den tidstypiska väl- bevarade villan. 117

Stora Väring 8:64 F.d. Silkekonfektion. Den f.d. textilindustribyggnaden är av industrihistoriskt intresse och genom sin förankring i textilindustrin, samt läget i det tidigare småindustriområdet vid huvudgatan, av ett mycket stort lokalhistoriskt intresse, som en viktig vittnesbörd om samhällsutveck- lingen i Väring. Stora Väring 8:64 F.d. Silkekonfektion* tak. Endast entrédörren är av sentida datum. Vid Väringsvägen 9 ena kortsidan finns en öppen överbyggnad för 1954 byggdes denna tvåvåningsbyggnad vid omlastning m.m. med stora slagportar. Byggna- huvudgatan som textilfabrik. Disponentvillan den är av industrihistoriskt intresse och genom sin byggdes på andra sidan Väringsvägen, se Stora förankring i textilindustrin, samt läget i det tidi- Väring 8:66. Firman Silkekonfektion flyttades gare småindustriområdet vid huvudgatan, av ett hit 1954 från närbelägna Åkershäll, där det sedan mycket stort lokalhistoriskt intresse, som en viktig 1941 varit inrymt i ett bostadshus ( Stora Väring vittnesbörd om samhällsutvecklingen i Väring. 8:82, se nedan). Textilfabriken var verksam här till 1963 då verksamheten överflyttades till Lid- Stora Väring 8:62 F.d. Axvalls Bryggerinederlag* köping. Bottenvåningen var väveri och sömnaden Nyponvägen 3 bedrevs på övervåningen, enligt Väring - I ord och Tvåvåningsbyggnad öster om järnvägen, ursprung- bild … Fabriksbyggnaden är exteriört välbevarad ligen uppförd som bryggerinederlag för Axvalls med gråputsad fasad med vita fasadindelningar Bryggeri, troligen i början av 1900-talet. Lager, och ljusblå fönsterfält. Huset har även ursprung- vagnbod och stall var i bottenvåningen, ovanpå liga vita fönster, skorsten i rött tegel och ondulin- var bostad för bryggeriutköraren. Mellan 1927

Stora Väring 8:65 Gärdet. Villan som var smedens bostad är med den tidstypiska 1940-talsexteriören i kombination med den välbevarade tillbyggnaden från tidigt 1970-tal av stort kulturhistoriskt intresse. 118

Stora Väring 8:62. Det f.d. bryggerinederlaget är Stora Väring 8:66. Bostadshus från 1950-talets exteriört välbevarat och av stort kulturhistoriskt mitt uppfört som disponentvilla för AB Silkekon- intresse som en tidstypisk byggnad som ofta fanns fektion, (se Stora Väring 8:64, på föregående på mindre orter. sida). Den tidstypiska villastilen är mycket välbe- och 1947 var Johan Broberg under lång tid utkö- varad. rare och säljare. Han var en känd Väringsprofil, vita bågar i blå karmar. Sadeltak med tvåkupigt enligt Väring ¬ I ord och bild … Byggnaden har tegel och skorsten i rött tegel. En för 1950-talet en välbevarad exteriör med faluröd locklistpanel, karaktäristisk öppen villatomt, avgränsad mot flera ursprungliga vita fönster av olika utform- gatan av rosenhäck. Genom sin förankring i ortens ning, stora krysstagade bräddörrar och skorsten textilindustri, samt läget vid huvudgatan är bygg- av rött tegel. Byggnaden ligger idag som en rest naden av ett mycket stort lokalhistoriskt intresse, av agrar bebyggelse bland yngre villor m.m. Det som en viktig vittnesbörd om samhällsutveck- f.d. bryggerinederlaget är exteriört välbevarat och lingen i Väring. av stort kulturhistoriskt intresse som en tidstypisk byggnad som ofta fanns på mindre orter, inte Stora Väring 8:68 Norrby* minst stationssamhällen, men idag är det sällsynt Väringsvägen 11 att de finns kvar. Mindre bostads- och affärshus med affärslokal i bottenvåningen uppfört 1939 med en tidstypisk Stora Väring 8:65 Gärdet* utformning, endast entrén är senare något för- Björnbärsvägen 7 ändrad. Huset har ljusputsad fasad, vita tvålufts- Villa i centrala Väring uppförd 1947 av smeden fönster under valmat tak med tvåkupigt tegel. Hjalmar Krantz som hade den närbelägna smed- Bottenvåningen inrymde en cykelaffär med repa- jan. Huset är uppfört i en våning med källare och rationsverkstad i källaren där såväl cyklar som vind, från början byggt med två lägenheter. Huset radio- och sedermera TV-apparater reparerades. har i sin ursprungliga del kvar sitt sena 1940-tals- Övervåningen inrymde bostad. Det var Paul utseende med ljust vitgrå putsfasad, ursprunglig Svensson som byggde huset och som bedrev verk- entré med smidesräcken och karosseripanelad dörr samhet där. Verksamheten upphörde när han gick samt på sadeltaket tvåkupigt tegel och ursprunglig i pension i slutet av 1960-talet. (Enligt Väring - I takkupa. En stor lägre tillbyggnad vid ena gaveln, ord och bild …).. i rött tegel och brun fjällpanel, inrymmer ett helt bevarat entréparti i ljust trä och glas i utpräglad Stora Väring 8:72* 1960-talsmodernism. Den tillkom dock först på Björnbärsvägen 4 1970-talet, bl.a. med gillestuga i källaren. Ett Villa från ca 1960-65 med grå sockel, röd tegel- vidbyggt garage med platt tak har brun panel och fasad med mörka fogar samt fasadinslag av vit takfotssarg i plåt. Ett svart smidesstaket från sent liggande panel och brun panel kring fönstergrupp. 1940-tal avgränsar tomten mot gatan. Villan med Huset har ursprunglig vita dörr och vita tvålufts- den välbevarade 1940-talsexteriören i kombina- fönster. Det flacka sadeltaket täcks av mörka tion med den välbevarade tillbyggnaden från tidigt betongpannor. Garaget är tidstypiskt sidoplacerat 1970-tal. är av stort kulturhistoriskt intresse. och har brun panel och bruna slagportar. Villa- tomt. Stora Väring 8:66* Väringsvägen 10 Stora Väring 8:78* Bostadshus från 1950-talets mitt uppfört som Väringsvägen 15 disponentvilla för AB Silkekonfektion, se Stora Värings Textilindustri AB lät 1953-54 uppföra Väring 8:64, på motsatta sidan av Väringsvägen. detta flerbostadshus på en tomt nära den nya Den tidstypiska villastilen är mycket välbevarad. textilfabriken Arkitekter var O. Palmgren P.O. Huset har fasad i gult tegel, entré med ursprung- Ljungmark Arkitektkontor, Skövde. Huset inred- lig dörr och elegant smidesräcke, ursprungliga är des med tvårumslägenheter, på övervåningen även även enluftsfönstren, tidstypiskt isärmålade med tre enkelrum. Flerbostadshuset har valmat tak med 119 fasad i ljusgrön ädelputs, entréparti med röd tegelomfattning, två- och treluftsfönster med vita bågar i röda karmar, och balkonger med sinuskorrugerade fronter i rött. I källaren inryms garage med ursprungliga slagportar. Garagenedfartens slänt är tidstypiskt stenlagd med kalksten. Det omges av en tidstypiskt öppen, glesbevuxen tomt med ursprungligt staket och stolpar i gult tegel. Huset har i allt väsentligt kvar originalutseendet vilket medför att huset har stort kulturhistoriskt värde. Ett cykel- och redskapsskjul uppfördes också Stora Väring 8:68 Norrby Mindre bostads- och 1954. Helhetsintrycket av tidigt 1950-tal vilar affärshus byggt 1939 med en tidstypiskt utformad över hela tomten. exteriör med ljusputsad fasad och vita tvålufts- fönster under sadeltak med tvåkupigt tegel Stora Väring 8:79* hade år 1953 moderna och snabbgående maskiner, Målargränd 1 enligt Sveriges Bebyggelse. Fabriken producerade Litet flerbostadshus som uppfördes 1954 efter då damunderkläder och blusar av nylon, rayon och ritningar av O. Palmgren P.O. Ljungmark Arki- siden. Firman hade 12 anställda och tre hemsöm- tektkontor, Skövde. Byggherre var Eric Johans- merskor vid den tiden. 1954 byggdes en ny och son. Bottenvåningen fick tvårumslägenheter större fabrik på närbelägna Stora Väring 8:64, se och övervåningen en enrumslägenhet samt ett ovan. Genom sitt ursprung som småskalig textilin- enkelrum. Huset har fortfarande i behåll en tids- dustri, samt läget i det tidigare småindustriområdet typisk exteriör med beigeputsad fasad och bruna vid huvudgatan är byggnaden av ett mycket stort tvåluftsfönster. I källaren inrymdes från början en lokalhistoriskt intresse, som en viktig vittnesbörd andelsfrys. Andelsfrysar förekom på 1950- och om samhällsutvecklingen i Väring. 60-talet som en föregångare till den privata frys som blev allt vanligare i varje bostadslägenhet Stora Väring 8:83* under 1960-talet. Väringsvägen 3 Vid genomfartsvägen, väster om järnvägen, lig- Stora Väring 8:82 Åkershäll* ger i centralt läge detta bostadshus med tillbyggd Väringsvägen 5 envåningslänga som inrymt livsmedelsaffär och Bostadshus som länge inrymde syfabrik. Huset lager. Huset som byggdes 1936 har grundprä- som byggdes 1933 anknyter till en enkel tidsty- gel av en av 1930-talets villastilar, bl.a. med det pisk villastil från 1920-talet. Ursprungligen var brutna takfallet. Det fasadförändrades och till- det panelat och falurött, eternitfasaden sattes upp byggdes 1955 och 1950-talskaraktären domine- först i mitten av 1950-talet. De vita småspröjsade rar idag helhetsintrycket. Affärsverksamheten är fönstren är ursprungliga, så även den öppna veran- nedlagd. Den låga längan har fasad av gul respek- dan och det brutna takets tvåkupiga tegel. Huset tive röd ädelputs, medan bostadshuset har grön som ligger bakom den f.d. affären, se nedan, och ädelputs. Fasaden indelas av vita lister och fält i den på senare år rivna snickerifabriken från 1930 geometriskt mönster med tydlig 1950-talsprägel. (se 1988 års bebyggelseinventering), omges av en Enluftsfönstren har vita bågar och omfattningar. liten trädgård. Här startades 1941 firma Silkekon- Butiksentrén har tidstypisk omfattning i gult tegel, fektion och nedervåningen inrymde då syfabrik med sysal, kontor, klipprum och lunchrum. Man Stora Väring 8:82 Åkershäll. Bostadshus från 1933 som 1941-1953 inrymde textilfabrik, firma Stora Väring 8:79. Litet flerbostadshus med slät Silkekonfektion. Genom sitt ursprung som små- putsfasad uppfört 1954 samma år som den nya skalig textilindustri, samt läget i det tidigare små- extilfabriken stod klar. Den tidstypiska exterören industriområdet vid huvudgatan är byggnaden av är väl bibehållen. ett mycket stort lokalhistoriskt intresse. 120

Stora Väring 8:95 Smed- jan som bl.a. även inrymt Taxistation flyttades till Väringsvägen 1914. Bygg- naden är av mycket stort kulturhistoriskt värde som en idag sällsynt representant för stations- samhällsbebyggelse. Ur lokalhistoriskt perspektiv är smedjan av största betydelse för Väring. dörren är av sentida typ. Taket täcks numera av och bostad. (Uppgifter från Hembygdsföreningen rödbruna betongpannor. Huset inramas av en liten och Väring - I ord och bild ...). trädgård med fruktträd och mot gatan lövhäck. Smedjan är både ut- och invändigt mycket Genom den centrala funktion huset haft som affär välbevarad. och har även intakt utrustning. Hem- och den tidstypiska 1950-talsutformningen vittnar bygdsföreningen köpte smedjan 1995 och den huset om tätortens utveckling och är av stort lokal- är nu museum. Byggnaden har fasad av faluröd historiskt intresse. lockpanel samt vita småspröjsade fönster, tvåku- pigt taktegel, skorsten i rött tegel och slagportar Stora Väring 8:95 Smedjan* av bräder. Byggnaden som ligger i centralt läge Väringsvägen 8 vid huvudgatan är av mycket stort kulturhisto- Smeden Birger Persson lät ca 1914 flytta och riskt värde som en idag sällsynt representant för återuppföra denna byggnad vid huvudgatan som stationssamhällsbebyggelse. Ur lokalhistoriskt smedja, tidigare stod den som bysmedja på Hea- perspektiv är smedjan av största betydelse för gården. 1918-24 verkade här smeden Edlund och Väring. 1924-ca 1960 smeden Hjalmar Krantz. Dennes bror Aron Krantz startade 1924 en taxiverksamhet Övriga inrapporterade kulturlämningar och en cykelreparationsverkstad, varvid nu befint- - - - - lig vinkelbyggnad uppfördes som verkstad, garage Stora Väring 8:78 Värings Textilindustri AB lät 1953-54 uppföra detta flerbostadshus på en tomt nära den nya textilfabriken Huset har i allt väsentligt kvar originalutseendet vilket medför att det har stort kulturhistoriskt värde. Karaktäristiskt är samspelet mellan fasadens helhet och de tidstypiska detaljerna såsom ljusgrön ädelputs, trapphusefönstren, ursprungliga ljusa tvåluftsfönster i röda karmar och det tegelinfattade entrépartiet. Det är ett av de bästa exemplen i Skövde kommun på flerbostadshus av den här typen, vars tidskaraktär egentligen mer är 1940-tal än 1950-tal. 121

Villagatan* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö med stark förankring i efterkrigstidens expansion i Skövdetraktens små tätor- ter. Den karaktäriseras av ett litet gatustråk av villor från tidigt 1960-tal, bl.a. med putsfasader under tegeltäckta sadeltak. Tidstypiska villatomter. Framför allt två villor har kvar en mer ursprunglig utformning som är viktig för områdets helhetsintryck. Området har som helhet en väl sammanhållen ursprunglig prä- gel, mer med drag av 1950-tal än 1960-tal.. Det är av stor lokalhistorisk betydelse eftersom det återspeglar en viktig utbyggnadsfas i Värings tätortsutveckling. träd och planteringar samt häckar och sentida typ av trästaket mot gatan. På västsidan ligger husen med ena långsi- Beskrivning dan mot gatan, på östsidan däremot vetter ena Område med villor beläget väster om järnvä- kortsidan mot gatan. Längs gatans östra sida gen. Byggnationen längs Villagatan fr.o.m. ligger flera, nästan identiska villor, med vita 1961 var den första modernistiska typen av eller mycket ljusa putsfasader och omfattning villabebyggelsen på denna sida av järnvä- i rött tegel kring entrén. Av dessa har Stora gen. Marken avsöndrades från Hållaregården. Väring 11:27 och 11:29 mest av ett ursprung- Kommunalkamrer Silverstrand lär, enligt upp- ligt utseende i behåll. Området har en väl gift från hembygdsföreningen, ha varit en stor bibehållen karaktär av tidigt 1950-tal. tillskyndare av att Väring skulle få moderna villaområden. Husen här längs Villagatan har en utformning som anknyter till villaidealen Ingår också i vid 1950-talets mitt, trots att de är uppförda Detaljplan först i början av 1960-talet. De är placerade i rad med ena kortsidan vänd ut mot gatan. Gällande skydd Det är envåningshus med källare, i regel med - - - - garage i källaren. Husen har variationer i exteriörens utformning men förenas av tids- Rekommendationer typisk volym, sadeltak med tvåkupigt tegel, Det är mycket viktigt att områdets tidsty- putsfasader, en- och tvåluftsfönster samt små piska tidiga 1950-talskaraktär bevaras. Den skärmtak över entrén. Husen ligger indragna utpekade bebyggelsen bör underhållas med på en i regel tidstypisk villatomt med frukt- material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i Kulturmiljön längs Villagatan har stark förankring i efterkrigstidens expansion i Skövdetraktens små tätorter. De första villorna byggdes här 1961. Längs gatans östra sida ligger flera, nästan identiska villor med kortsidan mot gatan och med vita eller mycket ljusa putsfasader och omfattning i rött tegel kring entrén. 122

Längs Villagatans västra sida vänder de putsade husen ena långsidan mot gatan. förekommande fall vara mindre nyttobyggna- 1961. Karaktären är dock 1950-talets mitt. Villan der som placeras med hänsyn till befintlig och är uppförd i en våning med vind och utformades ges en god utformning. med fem rum och kök samt källare med garage. Huset har vit slätputsad fasad, tegelomfattad entré, en- och tvåluftsfönster och sadeltak med tvåkupigt Åtgärder tegel. På ena kortsidan är en uteplats tillbyggd i Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde senare tid. Villan är det minst förändrade av flera att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e liknande hus vid denna del av Villagatan. Huset st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- omges av en tidstypisk villatomt. ställa det kulturhistoriska värdet skall kommunen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Stora Väring 11:29* kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Villagatan 12 Den bebyggelse som uppmärksammats I likhet med 11:27 uppfördes denna villa 1961 först 2010 bör dokumenteras närmare. efter ritningar av Svenska Stenhus AB. Huset är uppfört i en våning med källare och vind och har grå slätputsad fasad, vita en- och tvåluftsfönster, Ingående enskilda objekt i miljön omfattning av rött tegel kring en yngre dörr och Fornlämningar sadeltak med tvåkupigt tegel. På ena kortsidan är en uteplats tillbyggd i senare tid. Detta är ett av de - - - - mer välbevarade husen från samma tid vid denna Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- del av Villagatan. Huset omges av en tidstypisk tering villatomt. Stora Väring 11:27* Villagatan 16 AB Svenska Stenhus i Skövde utformade byggnadsritningar till denna villa som fick bygglov

Övriga inrapporterade kulturlämningar Översiktlig kulturhistorisk lämning, enligt Raä Fornminnesregistret: - Raä Väring 32:1 plats för borttagen rund sten- sättning. Fornlämningen borttogs i samband med att en villa byggdes på 1950-talet.

Stora Väring 11:29. I likhet med 11:27 uppfördes denna villa på gatans östra sida år 1961 efter ritningar av Svenska Stenhus AB. 123

Årekullsvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö av stort kulturhistoriskt intresse som välbevarad stationssamhällesbebyg- gelse. Den karaktäriseras av en liten bebyg- gelsemiljö vid järnvägens västra sida med väl bibehållen tidig stationssamhällsbebyggelse: Tidstypisk bank-, villa- och verksamhetsbe- byggelse från 1910- och 20-talet med välbe- varade exteriörer samt ett bostadshus med sen 1800-talsprägel. Stor villaträdgård från 1920-30-talet. Kulturmiljön är liten men ger ett mycket gott helhetsintryck och återspeg- lar en mycket viktig aspekt på Värings bygg- nadshistoriska utveckling. Lokalhistoriskt är Det aktuella området berör gatans norra den av största betydelse för Väring del där det ligger en liten men oförändrad husgrupp vid det f.d. bankkontoret, en putsad byggnad med drag av representativ vil- Beskrivning lastil från tiden för första världskriget. (Stora Årekullsvägen löper parallellt med järnvägen Väring 9:13). Valand (Stora Väring 9:8) är en och ingår i den del av tätorten som helt hör av Värings tre ståtliga villor från samma tids- samman med stationssamhällets stora tillväxt- period, utformad i en villaarkitektur i trä med period i början av 1900-talet. Här uppfördes drag av jugendstilen, inramad av en stor tids- från 1900-talets början till in på 1930-talet, typisk villaträdgård. En faluröd panelad trä- dels representativ samhällsbebyggelse som byggnad troligen från ca 1900 (Stora Väring Skaraborgs Enskilda banks kontor, dels egna- 9:2) är ett gott exempel på de enklare utfor- hems- och villabebyggelse, dels även mindre made verksamhetsbyggnader som präglade affärs- och verkstadsbyggnader. Årekullsvä- handels-, hantverks- och småindustriföretag gen hade då en större prägel av centrumgata. i de framväxande stationssamhällena. Ett 1990-talets ombyggnad av järnvägsövergång bostadshus med prägel av 1800-talets senare och vägkorsning vid Väringsvägen i norr har del (Stora Väring 9:30) är en återstod av agrar medfört att gatan avsnörts och hamnat mer vid bebyggelse som fanns på platsen redan innan sidan av. På senare år har bebyggelsen längs stationssamhället växte fram. Huset ger såle- gatans mellersta del genomgått förändringar. Stora Väring 9:13 är det f.d. bankkontoret, en putsad byggnad med drag av representativ villastil från tiden för första världskriget. Detta är en av stationssamhällets viktigaste byggnader ur kulturhistorisk synpunkt. 124

Stora Väring 9:30 Ledsgården Bostadshuset från 1800-talets senare del är av mycket stor lokalhistorisk betydelse, bl.a. eftersom detta är ett av mycket få hus som finns kvar av den äldre husgrupp från stationssamhällets äldre tid som låg väster om järnvägen till in på 1990-talet. des uttryck för en mycket viktig historisk kontinuitet på platsen.

Ingår också i Detaljplan kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör Gällande skydd dokumenteras närmare. - - - - Ingående enskilda objekt i miljön Rekommendationer Det är mycket viktigt att områdets välbevarade Fornlämningar karaktär av tidig stationssamhällsbebyggelse - - - - bevaras. Det har skett stora förändringar med stationssamhällets tidiga bebyggelse under de Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- senaste 20 åren och det är mycket angeläget tering att bevara karaktären på de sammanhängande små bebyggelsemiljöer som fortfarande finns Stora Väring 9:2* i behåll. Årekullsvägen 8 Den utpekade bebyggelsen bör underhål- Verksamhetsbyggnad troligen från ca 1900-1915 las med material och metoder som tar hänsyn som inrymmer Smedmans El Eftr. Byggnaden till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- uppfördes ursprungligen som nederlag för Bolan- gelse bör i förekommande fall vara mindre ders Ägg. Den kom ganska tidigt att bli lokal för nyttobyggnader som placeras med hänsyn till elaffären. Byggnaden har fasad av faluröd locklist- befintlig och ges en god utformning. panel samt spröjsade fönster och ytterdörr. Taket har sentida täckning av betongpannor. En faluröd bod/garage hör också till tomten. Byggnaden är ett Åtgärder gott exempel på den typ av byggnader för småfö- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde retagsverksamhet som etablerades i stationssam- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e hällena i sent 1800- och tidigt 1900-tal. Den har st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- stort kulturhistoriskt intresse eftersom den repre- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- senterar en typ av bebyggelse som en gång präglat munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur samhällen som Väring, men numera blivit allt mer Stora Väring 9:2 från ca 1900-1915. Byggnaden har stort kulturhistoriskt intresse eftersom den representerar en typ av bebyggelse som en gång präglat stationssamhällen som Väring. 125

Stora Väring 9:8 Valand. Den ståtliga villan från 1920-talets början som ligger längs västsidan av järnvägen, ingår i den välbevarade lilla husgruppen från 1900-talets början vid Årekullsvägens norra del. Valand är ett fint prov på den tidens villastil och är av av största lokalhistoriska betydelse i Väring. sällsynt. Huset som ligger på västsidan av järnvä- liga något mer stadsmässigt utformade offentliga gen ingår i den välbevarade lilla husgruppen från byggnader som uppförs i Värings stationssamhälle 1900-talets början vid Årekullsvägens norra del. i tidigt 1900-tal och avspeglar att det då fanns en stark framtidstro på ortens utveckling. Lokalhis- Stora Väring 9:8 Valand toriskt sett är byggnaden av största betydelse för Årekullsvägen 6 förståelsen av ortens historia. Huset som ligger Valand är ett större bostadshus i villastil och jämte längs västsidan av järnvägen ingår i den välbeva- Liden och Högalid det främsta exemplet på väl- rade lilla husgruppen från 1900-talets början vid bevarade villor från stationssamhället Värings Årekullsvägens norra del. framväxt. Samtliga är kulturhistoriskt värdefulla. Valand är uppfört antingen 1921 eller 1923. Huset Stora Väring 9:30 Ledsgården* är tidstypiskt byggt i vinkel och innehöll ursprung- Bankällavägen 3 ligen tre lägenheter. Plankstommen har ursprung- Bostadshus som ligger lite för sig, bakom det f.d. lig fasad av fasspåntpanel på växlande ledd, även bankhuset väster om järnvägen. Huset har, enligt fönster och dörrar är ursprungliga och har jugend- uppgift från Hembygdsföreningen, varit man- prägel. Huset har numera fasaden målad i gult och byggnad på Ledsgården och härstammar troligen vitt och taket täcks av sentida betongpannor. Till från laga skiftets tid på 1860-talet. Det bibehåller tomten hör ett uthus från samma tid som villan bl.a. fasad av en eventuellt ursprunglig oregel- och en stor, representativt utformad villaträdgård. bunden blekgul locklistpanel och en liten empir- Valand, som ligger längs västsidan av järnvägen, portal med tandsnitt och överljus vid ingången. ingår i den välbevarade lilla husgruppen från Huset fick bl.a. takkupa, ny typ av fönster och 1900-talets början vid Årekullsvägens norra del. betongpannor vid renovering under 1900-talets Valand är av största lokalhistoriska betydelse för senare del. Huset som är den enda återstoden av Väring och av mycket stort värde för kulturmiljön gårdsbebyggelsen är av mycket stor lokalhistorisk längs järnvägens västra sida. betydelse bl.a. eftersom detta är ett av de mycket få hus som finns kvar av den äldre husgrupp som Stora Väring 9:13 f.d. Skaraborgs Enskilda man rev för bygget av viadukten under stambanan Bank på 1990-talet. Huset ansluter till den välbevarade Årekullsvägen 4 lilla husklungan från 1900-talets början vid Åre- År 1920 uppfördes denna byggnad för Skaraborgs kullsvägens norra del. Enskilda Bank, placerad alldeles intill järnvägen. Frånsett en ny typ av fönster från en 1980-tals Övriga inrapporterade kulturlämningar renovering är exteriören väl bibehållen. Tegel- - - - - stommen har fasad i ljus sprit- och slätputs, det Stora Väring 1:20 Sörgården* brutna taket är tegeltäckt. Detta är en av de fåta- Väring Sörgården 4 126

VÄRING BYGGNADSOBJEKT

Stora Väring7:24 Backgården är en fint sammanhållen gårdsmiljö med främst tidig 1900-talsbebyggelse i anslutning till Stora Värings gamla bytomt. Bondgårdsbebyggelse i tätortens östra utkant, Bostadshus, en liten villa från 1953, uppförd i en närmast öster om landsvägen Töreboda-Skövde. våning med garage i källaren. Välbevarad exteriör Manbyggnad i villastil från 1928 med gjuten med grå sockel, fasad i gul ädelputs, entré med sockel, fasad av profilerad locklistpanel i brutet skärmtak, 1960-talspräglad trädörr och smides- vitt, korspostfönster med röda bågar och på det räcken samt tvåkupigt taktegel. Tomten avgränsas avvalmade sadeltaket tvåkupigt taktegel. Veran- mot gatan av ett tidstypiskt smidesstaket. dan är senare inbyggd, i övrigt är exteriören troligen ursprunglig. Inramas av mangård med björkar. Stora Väring 7:24 Backgården* Separat fägård med faluröda ekonomibyggnader Väring Backgården 1 från ca 1920-30-talet. Bondgård i tätortens östra utkant, belägen på åsen närmast öster om Töreboda-Skövdevägen. En högt belägen mangård med trädgård, odlingar och höga lövträd omgivande en manbyggnad från Stora Väring 3:2 Vrågården* 1923. Huset har vitputsad fasad, stora fönster med Villagatan 29 flera poster och täcks av ett brutet tak med tvåku- Bondgård i tätortens västra utkant. Välbevarad pigt tegel. Det renoverades 1949 och har yngre liten faluröd bostadsflygel under tegeltak, med dörr och balkong. Som flygel ligger ett rödmålat, prägel av tiden runt 1850 med en liten empirpor- i senare tid något förändrat äldre bostadshus. Ett tal och en traditionell typ av pardörr vid ingången. huvudsakligen timrat uthus är delvis putsat Sepa- Manbyggnaden är mer sentida. Den separat lig- rat fägård med stor ladugårdsanläggning i trä och gande ladugården i trä och vit puts är från 1948. rött tegel från ca 1930-tal. Gårdsmiljöns genuina Den lilla bostadsflygeln är av främsta intresse. helhetsintryck och som enskild byggnad uthuset är av främsta intresse. Stora Väring 3:31* Stora Väring 8:11 Liden Villagatan 27 Bankällavägen 12 Stora Väring 3:2 Vrågården. Välbevarad liten Stora Väring 1:20 Sörgården har bl.a. en man- faluröd bostadsflygel med prägel av ca 1850. byggnad i villastil från 1928. 127

Stora Väring 3:31 ett fint exempel på välbevarad liten villa från 1953.

Till höger: Stora Väring 9:26 Högalid från 1928 är en av Värings tre välbevarade stora villor från 1910-1920-tal. I nordvästra utkanten av tätorten ligger Liden som är ett större bostadshus i villastil, uppfört 1909. Stora Väring 8:37 Sven Bengtsgården Exteriören är mycket väl bibehållen sedan tidigt Väringsvägen 14 1900-tal och har ovanligt rikt dekorerade fasader Detta är idag en av de äldsta gårdarna i Väring av liggande och stående panel, dekorativa snick- och var under lång tid bebodd av präster i gamla eridetaljer såsom olikformade fönster, vånings- Värings pastorat. Gården ligger kvar på samma band, gavelornament och stjärnmönster. Sedan plats som före laga skiftet i Stora Värings by. inventeringstillfället 1988 har huset fått en färg- Ekonomibyggnaderna är borta sedan länge men sättning som mycket fint harmonierar med husets den faluröda mangårdsbebyggelsen återstår, med goda ursprunglighet med fasad i brutet vitt och manbyggnad och två flyglar inramade av en stor fönster i engelskt rött. (Tidigare var huset brunt lummig trädgård med stora lövträd. Den timrade efter en ommålning 1970). Huset inramas av en huvudbyggnaden har en ovanligt hög ålder för trädgårdstomt. På tomten finns också bodar från en manbyggnad, uppförd 1790. Den renoverades tidigt 1900-tal. Liden med sin mycket välbeva- 1959 och erhöll då takkupa och ändrad entré. Knu- rade utformning är av stort kulturhistoriskt värde. tar och vindskivor är fortfarande faluröda, på tradi- Liden är idag det främsta exemplet på det tidiga tionellt vis, vilket ger huset en ålderdomlig prägel. 1900-talets stationssamhällesbebyggelse i Väring De timrade flyglarna inrymmer dels bostad, dels och mot den bakgrunden av mycket stort lokalhis- uthus (numera garage). Sven Bengtsgården är av toriskt värde. stort kulturhistoriskt värde.

Stora Väring 9:26 Högalid Bankällavägen 15 Bostadshus i tätortens västra utkant, uppfört 1928 med stildrag av en nationalromantisk villastil. Frånsett taktäckning med betongpannor och fasa- Stora Väring 9:32 Väring var en bussknut mellan 1921 och 1953. Bussgaraget är av lokal- och kommunikationshistoriskt intresse och vittnar om Värings tidigare epok som en knutpunkt i denna del av Skövdebygden. 128

Stora Väring 10:40 Ekhult. Välbevarat bostadshus i två våningar uppfört 1936 med drag av en enkel funktionalism. trafiken omorganiserades. Efter att först ha varit upplag blev garaget lokal för Värings Motorverk- stad. (Uppgifterna hämtade från Väring - I ord och bild …). Det f.d. bussgaraget står något väster om järnvägen, idag en enkelt utformad garagebyggnad med faluröd locklistpanel och sentida typ av plåttak. Tillbyggnaden står på gjuten sockel och har tredelade fönster, typ 1930-40-tal. Slagpor- tarna kan vara från samma tid, men äldre agrar typ av slagportar och luckor till den f.d. höskullen dens färgsättning i orange/vitt är exteriören helt är fortfarande synliga. Kontinuiteten från gästgi- ursprunglig, även i detaljer. Trästommen är reve- veriets hästtransporter till bussgarage är värt att terad med spritputs, listverk och omfattningar är uppmärksamma. Bussgaraget är av lokal- och slätputsade. Entrén pryds av en öppen portik. Det kommunikationshistoriskt intresse och vittnar om brutna taket med valmade gavelspetsar har små tak- Värings tidigare epok som en knutpunkt i denna kupor i original. Huset omges av en trädgårdstomt. del av Skövdebygden. (Se bild föregående sida).

Stora Väring 9:32 F.d. Bussgaraget* Stora Väring 10:40 Ekhult Vrågårdsvägen 7 Årekullsvägen 24 Väring var under många år, under 1900-talets för- Detta bostadshus i två våningar uppfördes 1936 sta hälft en av Skövdebygdens större bussknutar, med drag av en enkel funktionalism som är väl jämte Timmersdala. Så tidigt som 1921 starta- bevarad. Det inrymde från början två lägenheter. des busstationen i Väring och till garagebyggnad Byggherren var murare och huset är byggt av sten användes Gästgivaregårdens gamla åkstall som till skillnad från de flesta andra liknande hus. Fasa- byggdes om för den nya funktionen. Först fanns den är spritputsad med släta fönsteromfattningar, endast en buss (linjen Väring-Tidan-Kärret- taket är tegeltäckt. Fasaden är numera avfärgad i Skövde), senare byggdes garaget till i sidled för ljusgult med röda fönster. På tomten finns även ett ännu en buss. Den förste ägaren Richard Holm- uthus. Ekhult som ligger längs västsidan av järn- gren avyttrade sedermera rörelsen och efter några vägen ingår i en liten husgrupp från 1910-30-tal ägarbyten blev AB Linjebuss ny innehavare. 1953 vid Årekullsvägens södra del. avslutades Värings roll som bussknut när buss-

Stora Väring 10:53 Hållaregården Mangårdsbebygelse från 1800-talet, bl.a. en timrad bod som kan härstamma från 1800-talets mitt. 129

Stora Väring 11:71 Olof Ahlsgården med mangårdsbebyggelse från ca 1850, något moderniserad under 1900-talet.

Stora Väring 10:53 Hållaregården* Skolgatan 2 F.d. bondgård i tätortens sydöstra utkant. Av främ- Stora Väring 11:71 Olof Ahlsgården sta intresse är två faluröda bodar och en delvis Hagtornsvägen 3 jordgrävd källare som står i kanten av mangården F.d. bondgård som ligger ett stycke väster om och är kvar från den gamla jordbruksbebyggel- sockenkyrkan. Tidigare var detta en av de större sen från 1800-talet. Av dessa kan en timrad bod jordbruksfastigheterna i Värings socken, marken med tegeltak vara från 1800-talets mitt. Karaktä- är numera sedan länge frånsåld och ekonomibygg- ristisk är källaren av gråsten med faluröd, tegel- naderna är rivna. Idag återstår mangården med täckt överbyggnad. Omgiven av en trädgård ligger manbyggnad och två flyglar, samtliga timmerhus manbyggnaden som genomgått flera förändringar från ca 1850. Manbyggnaden har tidstypiska små på senare år, men bibehåller en jugendspröjsad lunettfönster och troligen ursprunglig spåntad glasveranda från ca 1915-30. panel av olika bredd, en senare påbyggd frontespis på framsidan och balkong troligen från 1936. De tegeltäckta flyglarna har inrymt bostad/magasin Stora Väring 11:2* och bostad/snickarbod. Västflygeln är senare till- Årekullsvägen 22 byggd bakåt. Östflygeln bevarar bl.a. en för både Bostadshus från ca 1900 i en våning med vind socknen och 1850-talet karaktäristisk handskuren och en lägre utbyggnad bakåt. Huset har fasad av klassicistisk portal med pilastrar och tandsnitt. profilerad vit locklistpanel och gröna spröjsade Olof Ahlsgården är av stort intresse i egenskap av fönster samt öppen veranda med 1920-talsprägel. 1850-talsbebyggelse och en av de äldre bondgår- Taket har sentida täckning av betongpannor. Träd- darna i Värings tätort. gårdstomt. Huset som ligger längs västsidan av järnvägen ingår i en liten husgrupp från 1910-30- tal vid Årekullsvägens södra del..

Värings Prästbol 12:6* Stora Väring 11:11 Tuna* Väringsvägen 21 Årekullsvägen 18 Villa med välbevarad 1950-talsexteriör, uppförd Bostadshus med en utformning som anknyter i en våning med källare, fasad i gult tegel med till villastilar från ca 1910-20 men uppfört så murade omfattningar under sadeltak med tvåku- sent som 1933. Huset vänder en vinklad gavel- pigt tegel och ett sekundärt takfönster. Huset har fasad mot järnvägens västsida. Huset bibehåller ett helt ursprungligt entréparti samt tvålufts- och den tidstypiska villastilen med bl.a. fasad av vit perspektivfönster med ljusblå bågar och vita kar- locklistpanel, fasadsnickeridetaljer och profilerad mar. Tidstypisk villatomt. Villan ligger snett mitt- tegelskorsten. Fönstren är av nyare typ. Till tomten emot Prästgården. hör även ett litet uthus med rödmålad locklistpanel och pulpettak. Huset som ligger utmed västsidan av järnvägen ingår i en liten husgrupp från 1910- 30-tal vid Årekullsvägens södra del.. 130

Värings Prästbol 12:6 Villa med välbevarad, mycket ursprunglig 1950-talsexteriör i gult tegel, uppförd i en våning med källare. Väring 46:1 Centralföreningen f.d. * och dörrar torde vara ursprungliga, svart plåttak. Stationsgatan 2 Lastbrygga under skärmtak ut mot perrongen. En Centralföreningens magasin står i anslutning till mindre del av byggnaden har röd plåtfasad. Intill det f.d. stationsområdet på järnvägens östra sida. finns en stor, enkel magasinsbyggnad med faluröd Här är fortfarande spannmålstork och rens. Bygg- locklistpanel, gjuten sockel och lastkaj. Byggna- naden är uppförd 1948, i tre våningar med källare den inrymde Bylins magasin. Byggnaderna min- och vind samt ett litet elevatortorn överst. Gla- ner om Värings stationssamhälles betydelse som sat hörn i bottenvåningen för kontorsutrymme. centrumpunkt för omgivande jordbruksbygd och Det inrymde år 1953 fyra magasinslokaler, ett är av stort agrarhistoriskt intresse. kontorsrum och ett lunchrum. Maskinparken omfattade då en betmaskin, en rensmaskin och elevatorer. Fasadens locklistpanel är numera röd- målad (ursprungligen ljust gul), flertalet fönster

Väring 46:1 Centralföreningen f.d. Byggnaderna från 1948 minner om Värings stationssamhälles betydelse som centrumpunkt för omgivande jordbruksbygd och är av stort agrarhistoriskt intresse. 131 VÄRSÅS TÄTORT

Värsås kyrkby är en av Skaraborgs bäst bevarade knutpunkter från det gamla agrarsamhällets tid, innan industrialismens och järnvägarnas nya samhällsbildningar omvandlade landsbygden. Det välbe- varade sockencentrum i kyrkbyn var en viktig vägknut och tingsplats. Bytorget med det gamla vägskälet och det ståtliga magasinet på Stommen, Värsås 1:1, i förgrunden. Bygden ger inramningen - byn ger Djursätra brunn utvecklades först lokalt bakgrunden på 1850- och 60-talet men 1881 bilda- Värsås socken ligger i Kåkindsslättens des Djursätra hälsobrunn och Vattenkur- utkant ostsydost om Skövde stad, i kan- anstalt. Kurorten var verksam in på sent ten av Tidans dalgång, genomflutetn av 1900-tal. Övriga näringsverksamheter Tidans biflöde Djuran. Socknens yta har främst varit Esbjörntorps tegelbruk, består delvis av utpräglad skogsbygd, Djursätra garveri och Värsås andelsmejeri delvis av öppen, odlad slättbygd. Agrara samt Värsås kvarn och såg. näringar med jordbruk med boskapssköt- Herrgårdar har varit Bruntorp, Djur- sel och i viss mån skogsbruk har präglat ström och Esbjörnstorp, men självä- näringslivet i socknen. En mycket vik- gande bondgårdar dominerade för övrigt. tig binäring har dock varit byggenskap, Förutom de större byarna Värsås och Värsås har i likhet med Varola varit känt Djursätra i jordbruksbygden har funnits som byggmästarsocknen under 1800- småbyar som t.ex. Brumstorp. Under talet och 1900-talets början. Bland flera 1800-talet fanns en omfattande torp- verksamma släkter märks t.ex. familjen och backstugubebyggelse i randbygden, Pettersson med bl.a. de tre bröderna och framför allt under stora gårdarna. Flera kyrkobyggarna Anders, Petter och Lars av dessa avstyckades och friköptes under Pettersson och lantbruksarkitekten P.A. 1900-talet, framför allt från Djurström. Pettersson. Åtskilliga mindre familjejordbruk satte 1942 startades Nybo Möbelindustri prägel på socknen under 1900-talet. några kilometer norr om kyrkbyn och I socknens centrala del ligger tätor- en liten tätbebyggelse av egnahem växte ten Värsås som även innefattar Värsås upp. 1948 etablerades Värsås Träindustri, kyrkby, socknens största by och en gam- ur vilken företaget Värsåsstugan utveck- mal centralpunkt i bygden. lades, senare överflyttat till Lundsbrunn och där verksamt under namnet Värsås- villan. 132

Värsås by bevarar i sin kärna fortfarande huvuddragen av bebyggelsemönstret från den oskiftade byns struktur, med gårdarna samlade kring kyrka och vägskäl. Det framgår tydligt av bykartan från år 1700. Närmast gårdarna ligger inägorna med åker och äng, utanför dessa tar utmarken med betesmarken vid. Gårdarna låg tätare än nu, vid 1850-talets laga skifte delades de flesta gårdar upp i mindre delar, varav flera flyttades ut från den gamla bytomten. Geometrisk avmätning från år 1700 över Värsås by. Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäteriverket. Utveckling och drivkrafter – Kyrkby sade den väst-östliga stora landsvägen och knutpunkt i jordbruksbygd Hjo-Skövde, föregångaren till dagens väg Värsås är den enda mindre tätorten i 194, den norrgående mindre landsvägen Skövde kommun där den gamla kyrkbyn mellan Fridene och Sventorp. Hjo-Sköv- av egen kraft utvecklats till en modern tät- devägen motsvarade det alltsedan med- ort. Det är också en av mycket få tätorter eltiden viktiga handels- och färdstråket som inte ligger vid järnvägen och på så från Östergötland och Vättern in i Väster- vis inte har någon bakgrund som stations- götland och var livligt trafikerad. Under samhälle. Värsås skiljer ut sig genom att 1900-talet har vägskälet flyttat från det ha varit en gammal centralpunkt i bygden, gamla bytorget till västra sidan av kyrk- den typ av bygdecentrum som fanns innan platsen. 1800-talets industrialisering och järnvägs- Värsås by kan ha förhistoriskt ursprung byggande gav upphov till helt nya typer men har åtminstone medeltida bakgrund. av samhällsbildningar. Det var en medelstor by som på 1560- Tätorten ligger i det gamla byläget, talet omfattade fem hela hemman och en på krön och sluttning av en låg rygg på ödetomt. I byn ingick gårdarna Stommen, Kåkindsslätten. Huvudgatan Djursät- Lilla Värsås, Lillegården, Sörgården och ravägen, som är en del av landsvägen Skattegården. Bykartan ovan från år 1700 mot Fridene, löper i nord-sydlig riktning ger en bra bild av byns struktur med går- genom samhället och är en skarp gräns darna samlade kring kyrka och vägskäl, mellan den gamla kyrkbyns bebyggelse ett bebyggelsemönster som även idag på vägens östra sida och det moderna vil- fortfarande är tydligt. Byns bondgårdar lasamhället på vägens västra sida. Det är är idag i likhet med före laga skiftet på karaktäristiskt för Värsås att bebyggelsen 1850-talet koncentrerade öster om lands- ända fram till 1900-talets mitt höll sig vägen. Trots en del gårdsutflyttningar vid inom kyrkbyn och var helt jordbruksba- laga skiftet är den gamla bykärnans täta serad. Den moderna tätortsutvecklingen karaktär bevarad, starkt beroende av att kom sent, först på 1950-talet, vilket med- gårdarna ännu har sina ekonomibyggna- för att kontrasterna mellan tätortens två der kvar. Senare tillkommen villabebyg- huvuddelar är stora och tydligt avläsbara gelse har nästan uteslutande placerats väs- som årsringar. ter om Djursätravägen. Vid bytorget på kyrkplatsens östra sida Bakgrunden till Värsås tätortsutveck- finns det gamla vägskälet kvar, där kor- ling måste sökas i kyrkbyns starka ställ- 133

Flygvy över Värsås by från söder på 1930-talet. Här framträder tydligt byns grundkaraktär med sockenkyrkan, tingshus, f.d. gästgiveri och bytorg/vägskäl till vänster och snett till höger i bild skolmiljön. Den gamla lanthandeln avgränsade bytorget i sydost. Foto: Anders Karlsson. VGM. ning som vägknut och tingsplats samt Under bortåt 300 år, till 1938, var tingsstäl- även som sockencentrum för kyrka, folk- let förlagt hit. I anslutning till tingshuset skola och kommunal verksamhet. Värsås fanns nästan lika länge en gästgivaregård, kyrkby var en av de tidiga knutpunkterna som en följd av statsmaktens satsning på i Skövdetrakten. Förutom sockenkyrkan vägnätets utbyggnad på 1600-talet, kon- var häradets tingsplats den viktigaste kret uttryckt i gästgiveriförordningen för mötesplatsen för människor i äldre tid. Sverige 1649. Värsås by kom att bli tingsplats i Kåkinds Tillsammans med sockenkyrkan härad och hade tingsstuga redan 1626. utgjorde tingshus, gästgivargård och från Häradskartan från 1877-1882 ger en tydlig bild av hur bybebyggelsen även efter 1850-talets skifte fortsatt ligger samlad kring kyrka och vägskäl. Även om gårdarnas antal glesnat något är bebyggelse- mönstret fortfarande tätt. Fortfarande är det landsvägens äldre sträckning på kyrkplatsens östra sida, uppe på åskrönet, som gäller. 134

Milstolpe i sten vid Vän- Söderut klingar tätortsbebyggelsen hem, intill av i ett glest stråk längs landsvägen mot bygatan/ Djursätra, som kantas av fritt liggande landsvägen i bostadshus och villor/egnahem från Värsås. sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, där det omkring år 1880 låg en gles rad av spridda backstugor. Flera av villorna här t.ex. Åkershäll och Skogshemmet, byggdes av Värsåsbyggmästare, t.ex. bodde P.A. Pet- tersson själv på Skogshemmet. Bebyggel- sestråket är bitvis glest men förenar ändå nästan Värsås tätort med det närbelägna Djursätra. Några liknande bostadshus fast med fler inslag av småställen med f.d. torp och backstugor omger vägskälet och landsvägen i skogskanten i sydväst mot Varola. Varolavägens bebyggelse är mer 1820 även skola,( nybyggd 1848), kyrk- renoverad på senare år. byns centrum. Under 1800-talets senare del tillkom handelsbod på 1860-talet, Storkommuncentrum och villasamhälle poststation på 1870-talet, missionshus Det är framför allt på 1950-talet, efter på 1880-talet och andelsmejeri på 1890- andra världskrigets slut 1945, som det talet. Värsås var egen kommun fram till moderna villasamhället formas, när den storkommunreformen 1952. I kyrkligt svenska folkhemsepokens samhällsvi- hänseende blev Värsås först i ganska sen sioner börjar förverkligas och god sam- tid moderförsamling för pastoratet istället hällskonjunktur, bilismens utveckling för Varola som varit det ända sedan med- och högre levnadsstandard bidrar till eltiden. att drömmen om den egna moderna villan kan realiseras. Det innebär att det är Mejerskor vid ingången till Värsås mejeri, troligen 1900-talets början. Foto: Joel Bengtsson. VGM. 135

Värsås folkskola och småskola den 19 september 1917. Foto: Eriksén. VGM. i industrialismens 1950-,60- och 70-tal trerades. 1950-talet blev inledningen till som det moderna Värsås tar form. Den en expansiv period för samhället med en yngre bebyggelsen där består nästan ute- omfattande planering till följd. Samhället slutande av bostäder, där villor dominerar växte ur kyrkbyn och tätorten började ta nästan helt. Endast några få flerfamiljshus form, etablerad som kommunal centralort har uppförts, och karaktären av villasam- och agrart centrum för omgivande jord- hälle är mycket påtaglig. bruksbygd. Värsås kom långt in på 1900- 1952 skapades Värsås storkommun av talet att förbli en viktig vägknut, i det att so1cknarna i Värsås pastorat som sedan orten var en stor bussknut, något som 1862 utgjort egna småkommuner. Värsås påpekas i Sveriges Bebyggelse 1953. Där blev centralort och det var dit storkom- framhålls även att det i Värsås fanns två munens offentliga verksamhet koncen- droskstationer (det vill säga taxistationer) Flygvy över Värsås från sydsydväst från slutet av 1950-talet. Sörbacka bör vara nybyggt och man ser tydligt hur det omges av odlingsmarker där det ligger helt för sig i samhällets södra del. Fortfarande är bebyggelsen i övrigt samlad på landsvägens östra sida. Endast i nordväst har man börjat uppföra modern bostadsbebyggelse. Foto: AB Flygtrafik, Dals-Långed. Vykort i privat ägo. 136

Under 1960-talets första del uppförs radhus för äldreboende samt en del småhus väster om landsvägen, inte långt från sockenkyrkan. samt ett 80-tal personbilar, vilket åter- en ny centralort i Skaraborg, framför allt speglar privatbilismens kraftiga utveck- i och med tillkomsten av Kärnsjukhuset ling i Sverige efter 1945. 1973, samt förstärkningen av Skövde som Funktionen som kommuncentrum med- försvarsort och industriort. Stadens expan- förde att olika offentliga byggnader måste sion gynnade även de omgivande mindre uppföras. På storkommunerna lades ett tätorterna. Värsås blev i likhet med flera större ansvar för utbyggnaden av viktiga andra tätorter i kommunen en liten förstad samhällsfunktioner såsom skola och äld- med stor inpendling till Skövde. Samhäl- reomsorg m.m. Under 1950-talet byggdes let hör dock till de tätorter som fortsatt den nya centralskolan i Värsås och strax vara ett levande kommundelscentrum utanför samhället i söder byggdes det nya kring skola, service och verksamheter. moderna ålderdomshemmet Sörbacka. Samhället försågs med en ny institu- I Värsås tätort upprättades 1955 en tionsbyggnad när ett helt nytt församlings- byggnadsplan som dels bör ha täckt då hem i modernism, med fasad i mexisten, befintligt tätortsområde i kyrkbyn, dels byggdes intill kyrkplatsen, vid kanten av ha reglerat planerad expansion i tätortens bytorget. 1972 planlades ett stort område nordvästra del. Redan 1953 hade ritning- som kom att ligga till grund för en stor arna utförts till frikyrkan Betania. I nära del av villasamhällets expansion, motsva- anslutning till denna utformades 1962 en rande så gott som hela västra delen av den plan för tätortens enda egentliga flerbo- nuvarande tätorten. Den nya byggnads- stadskvarter vid Grenhagsvägen/Klöver- planen täckte hela området från nuva- vägen. Husen kom att få en stark prägel rande Aftonpromenaden i söder längs av 1960-tal, och började uppföras 1967. Videvägen, Västerleden, Vinkelvägen och I området byggdes även små tidstypiska Syrenvägen m.fl. gator upp norrut till näs- villor under 1960-talet. Äldreboendet Sör- tan i höjd med Vallvägen. Planen berörde backa uppfördes på 1950-talet som en då även redan befintlig bebyggelse nere vid mycket modern modernistisk anläggning, Sörbacka och i planområdets norra del. I placerad längs söderut i tätorten. övrigt byggdes friliggande villor som är 1960 omplanerades tätortens nuva- bra exempel på variationsrikedomen i den rande mellersta del, kring Vallvägen och tidens kvalitativa kataloghus, omgivna av Ängslyckevägen, direkt väster om kyr- ganska små, öppna villatomter. kan. Här byggdes några låga radhuslängor 1978 upprättades en byggnadsplan för för pensionärsboende på 1960-talet, men tätortens expansion längst i söder, nedan- framför allt uppfördes här flera tidsty- för Sörbacka äldreboende. Området kring piska enplansvillor. Aftonpromenaden, Norrskensvägen och Värsås storkommun upphörde när Solskensvägen, kom uteslutande att präg- nuvarande Skövde kommun bildades las av friliggande källarlösa villor och 1971. Detta sammanföll med en stor bebyggdes i slutet av 1970-talet och under expansionsperiod för Skövde, bl.a. som 1980-talet. T.ex. husen vid Solskensvägen 137

1972 planerades villaområdet i väster kring bl.a. Syrenvägen, Videvägen och Västerleden. som ligger i grupper står så tätt att de på Värsås är på 2010-talet en av kommunens håll ger intryck av att vara kedjehus. Tom- mindre tätorter, men hade på 1970-, 80- och terna är öppna ut mot gatan. 90-talet en positiv befolkningsutveckling, 1983 omplanerades tätortens nordöstra vilket avspeglades i villabebyggelsens till- växt. Invånarantalet som sedan har minskat del, med skolområdet och industriområ- något är nu knappt 600. det norr om skolan, upp mot väg 194. 1990 detaljplanerades området kring Eneborgsvägen i västnordväst, utformat De rikliga spåren av en lång historia – tätorten som kulturmiljö som ett tidstypiskt villaområde. Enstaka Tätortens bakgrund i några helt olika sam- villor har tillkommit i samhället på senare hällstyper är mycket tydlig - dels agrarsam- år men tidsperioden 1955-85 står för den hällets gamla jordbruksby och knutpunkt, helt dominerande utvecklingen till villa- dels den moderna tätorten med villaområ- samhälle. En ny lanthandel har tillkom- dena från 1900-talets senare del. mit på 1990-talet vid Djursätravägen nära Flera kulturmiljöer och enstaka bygg- kyrkan istället för den gamla handelsbo- nadsobjekt återberättar tätortens historia, den från 1800-talets senare del vid bytor- från by till kommuncentrum och villa- get som rivits. Det innebär även att en viss samhälle. centrumförskjutning skett från den gamla Värsås kyrkby är en av Skaraborgs byns centrum till väster om kyrkan. bäst bevarade knutpunkter från det gamla agrarsamhällets tid, innan industrialis- Värsås har en mycket välbevarad karaktär av gammalt sockencentrum och viktig bygdeknutpunkt. Här finns ovanligt många och karaktäristiska äldre byggnader i behåll som hade viktiga funktioner i äldre tiders samhällsliv på landsbygden. 138

Missionskyrkan i rött tegel uppfördes på 1880-talet och är en av de ståtligast utformade på landsbygden i Skaraborg. Byggnaden har stort kulturhistoristoriskt värde. Entrén tillbyggdes på 1970-talet. (Värsås 4:9). mens och järnvägarnas nya samhälls- I det glesa stråket av äldre bostadshus och bildningar omvandlade landsbygden. Det villor i söder finns några viktiga minnes- välbevarade sockencentrum i kyrkbyn var märken efter Värsåsbyggmästarnas verk- en viktig vägknut och tingsplats med gäst- samhet, det är av stort intresse att detta givaregård (1909), tingshus (1811), sock- finns även i anslutning till tätorten. Det enkyrka (1857), (skolhus 1848, 1890), mycket välbevarade Åkershäll (Värsås mejeri (1890-tal) och missionshus (1880- 2:9) byggdes av 1918 byggmästare Frans tal), båda i rött tegel m.m. samt ett bytorg W. Djurman som manbyggnad på en min- med gammal vägsträckning, vägskäl dre jordbruksenhet. Husets stadsmässiga och stort magasin (1800-tal), vägmärken villastil är välbevarad. Ekonomibyggna- (fornlämningar). Värsås kyrkby är också der finns från samma tid. Skogshemmet en mycket väl bibehållen bymiljö, en av (Värsås 2:16) byggdes år 1900 av den väl- de främsta i Skövde kommun, där såväl kände byggmästaren P.A. Pettersson som äldre tiders bymönster som laga skiftets sin privatbostad, utformad som ett tids- bebyggelseeffekter samverkar. Här finns typiskt litet bostadshus med drag av den flera välbevarade gårdsmiljöer med bygg- tidens villaideal. T.ex. Gläntan (Värsås nader från 1800- och 1900-talet. Inbäddat i en grönskande trädgård ligger Skogshemmet (Värsås 2:16) som byggdes år 1900 av den väl- kände byggmästaren P.A. Pettersson som hans privatbostad, utformad som ett tidstypiskt litet bostadshus med drag av den tidens villaideal. 139

Sörbacka är ett av Skövde kommuns främsta exempel på modernistiska byggnader för social omsorg från folkhemmets tidsepok . 1950-talsexteriören är mycket väl bibehållen, trots senare gjorda kompletteringar. (Värsås 8:3). 2:23) står för ett något senare villaideal Kulturmiljön i villaområdet kring Syren- med 1920-30-talsprägel. vägen, Västerleden och Videvägen m.fl. Den moderna tätortsexpansionen med gator i samhällets västra del återspeglar rötter i 1955 års byggnadsplan för Värsås kataloghusens stora och variationsrika har sitt främsta exempel vid Klövervä- utbud ca 1965-75. De speglar även den gen i Värsås. Här finns två väl bibehållna intensiva tätortsutvecklingen i Värsås vid lamellhus från 1960-talet med fasader i den tiden, men även de goda årens inten- ljus puts och rött tegel (Värsås 1:58) samt siva utbyggnadsskede för villor såväl i den mycket intressanta frikyrkobyggna- Sverige som i Skövdebygden under den den Betania med intakt exteriör från tidigt tidsepoken. Vid Lärkvägen längst i syd- 1950-tal bl.a. i ljust blågrå ädelputs och väst i tätorten finns ortens enda mer påkos- en mycket tidstypisk entré i trä och glas. tade modernistiska villa från tidsperioden (Värsås 1:14). 1965-75, med fasad i rödbrun mexisten. Av stort intresse är även Sörbacka äld- Solskensvägen i södra delen av Värsås reboende längst i söder med ädelputsade tätort hör till de villaområden i Skövde envånings längor förenade med pelare kommun som bäst ger uttryck för det i rött tegel, under flacka tegeltak. 1950- sena 1970-talets och 1980-talets utbygg- talsexteriören är mycket väl bibehållen nad i de mindre tätorterna. Många sådana och Sörbacka är ett av Skövde kommuns områden finns runt om i kommunens tät- främsta exempel på modernistiska bygg- orter, men detta bibehåller det tidstypiska nader för social omsorg från folkhemmets utseendet på ett bra sätt med två typer av tidsepok (Värsås 8:3). källarlösa villor i mexisten (sent 1970-tal) Expansionen från sent 1950-tal och och panelfasad (1980-tal). tidigt 1960-tal uttrycks också i enstaka välbevarade småhus och villor med röt- ter i den tidens kvalitativa folkhemsvillor i gult eller rött tegel. T.ex. kan nämnas Värsås 1:24 och 1:26 vid Grenhags- vägen, 1:40 vid Klövervägen och 1:66 vid Returvägen.

Den mycket intressanta frikyrkobyggnaden Betania har en intakt exteriör från tidigt 1950-tal bl.a. i ljust blågrå ädelputs och en mycket tidstypisk entré i trä och glas. (Värsås 1:14). 140

VÄRSÅS KULTURMILJÖER

Klövervägen och Betania* representant för folkhemsepokens byggnads- utveckling under de goda åren på en mindre Motiv och uttryck för miljön ort. Frikyrkobyggnaden har mycket stort kul- Kulturmiljön präglas helt av 1950-tal och turhistoriskt värde tidigt 1960-tal med frikyrkobyggnaden Beta- nia och ett litet flerbostadskvarter med två lamellhus samt två små tegelvillor. Byggna- Beskrivning derna har mycket ursprungliga exteriörer i Det lilla området ligger i nordvästra delen behåll, även i detaljer. Betania är sannolikt av Värsås tätort och ingår i den del av tätor- den mest ursprungligt bevarade modernis- ten som erhöll byggnadsplan 1955. En liten tiska frikyrkobyggnaden i Skövde. Grönytor, platsbildning med grönytor bildas vid mötet planteringar, lövträd. mellan Grenhagsvägen och Klövervägen. Vid I Värsås är detta ett av ortens tidigaste gatukorsningens nordöstra hörn ligger frikyr- exempel på tätortsutvecklingen under 1900- kobyggnaden Betania som har en helt intakt talets senare del, vilket ger kulturmiljön stort exteriör från 1950-talet bl.a. med fasad i ljust lokalhistoriskt intresse. I Skövde kommun blågrå ädelputs och en mycket tidstypisk entré som helhet är kulturmiljön en mycket bra i trä och glas. I Skövde kommun som helhet är kulturmiljön en mycket bra representant för folkhemsepokens byggnads- utveckling 1950-tal och tidigt 1960-tal på en mindre ort. Värsås 1:14 Betania från 1953 är sannolikt den mest ursprungliga modernistiska frikyrkobyggnaden i Skövde kommun, möjligen även i Skaraborg som helhet. 141

Flerbostadskvarteret norr om den lilla plats- nyttobyggnader som placeras med hänsyn till bildningen omfattar två lamellhus med tidig befintlig och ges en god utformning. 1960-talsprägel (uppförda först 1967) med fasader i ljus puts och kontrasterande rött tegel. Husen är mycket välbevarade, även Åtgärder i exteriördetaljer. De inramas av gröny- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde tor och planteringar, i likhet med Betania. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Söder om Betania ligger två små tids- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- typiska villor med prägel av tiden kring ca ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- 1960, med fasad i gult respektive rött tegel munen undersöka behovet av att upprätta en och tegeltäckta flacka sadeltak. Helhetsin- bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 kap. trycket av området är helt och hållet 1950-tal- PBL. Den bebyggelse som uppmärksammats tidigt 1960-tal ca. 2010 bör dokumenteras närmare.

Ingår också i Ingående enskilda objekt i miljön Detaljplan Fornlämningar - - - Gällande skydd - - - - Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering Rekommendationer Värsås 1:14 Betania* Det är mycket viktigt att kulturmiljöns Grenhagsvägen 1 karaktär av 1950-tal-tidigt 1960-tal bevaras. Denna frikyrkobyggnad med bostadslägenhet har Betania är en av Skövde kommuns främsta en mycket välbevarad 1950-talsexteriör, såväl i hel- modernistiska byggnader, exteriören är helt het som i detaljutformning. Arkitekt Stig Morud, ursprunglig, även i detaljer, vilket är mycket Falköping upprättade 1953 byggnadsritningar för viktigt att uppmärksamma. Lamellhusen är ett ”bostadshus med predikolokal” på uppdrag av också välbevarade och har en helhet som Betaniaförsamlingen. Bottenvåningen utformades måste poängteras. Grönytor, lövträd med med samlingslokal och en tvårums bostadslägen- mera bör uppmärksammas. Gestaltningen av het, på vindsvåningen inrymdes tre enkelrum och den gröna miljön är viktig för att understryka en expedition. Byggnaden har stomme av 25 cm den sena 1950-talskaraktären i den lilla kul- cellitsten, fasad i ljust blågrå ädelputs med benvita turmiljön. släta omfattningar samt blå ursprungliga en- och Den utpekade bebyggelsen bör underhål- tvålufts- samt fyrdelade fönster. Exteriören har las med material och metoder som tar hänsyn mycket tidstypiska välbevarade detaljer såsom till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- burspråk med kopparplåt, balkong i smide och gelse bör i förekommande fall vara mindre sinuskorrugerad plåt samt det fina entrépartiet med

Värsås 1:14 Betania från 1953 har mycket stort kulturhistoriskt värde och det är av största vikt att byggnadens välbevarade utformning bevaras. 142

Värsås 1:58 omfattar två välbevarade lamellhus som tillsammans utgör en mycket väl bibehållen liten flerbostadsmiljö med prägel av 1960-talet. tegelomfattning, pardörrar i etsat glas och karos- Klövervägen 11A-C seripanel samt svarta smidesräcken. Sadeltak med Intill Betania (se ovan) ligger två flerbostadshus, ursprunglig takkupa och tvåkupigt taktegel. Även med utpräglad karaktär av 1960-tal, med bygglov interiören tycks vara väl bibehållen. Byggnaden beviljat 1967. Arkitekt till husen var Sven Aspe- omges av gräsmatta och planteringar. myr, Katrineholm, byggnadsingenjör. En situa- Detta är sannolikt den mest ursprungliga tionsplan för området upprättades redan 1962 av modernistiska frikyrkobyggnaden i Skövde kom- skövdearkitekten Torsten Thorén som även utförde mun, möjligen även i Skaraborg som helhet. Beta- ett förslag till byggnadsritningar, vilka dock inte nia har mycket stort kulturhistoriskt värde och blev förverkligade. det är av största vikt att byggnadens välbevarade Båda husen har en mycket väl bibehållen utformning bevaras. Byggnaden ingår i en sam- utformning sedan 1960-talet, även i detaljer. De manhängande liten kulturmiljö från 1950- 1960- är uppförda i två våningar med källare och vind, tal. det ena huset är dock lite större än det andra. Båda utformades med enrums-, tvårums- och trerums- Värsås 1:40* lägenheter. Husen har fasader i blekgul puts med Klövervägen 12 markerade trapphus i beigegult, gråputsad sockel, Villa i ett plan med källare med tidig 1960-tals- kortsidans fasader i rött tegel samt mot baksidan prägel med grå sockel, röd tegelfasad med mörka nästan helt indragna balkonger med fronter i vit fogar, vita tvåluftsfönster samt ursprunglig entré plåt. I övrigt har husen franska balkonger i smide, med trädörr och smidesräcken. Det flacka sadelta- vita perspektivfönster och entrépartier i originalut- ket täcks av tvåkupigt tegel. Exteriören är mycket förande med gula klinkers samt glasade lackade väl bibehållen sedan 1960-talet. trädörrar med sidoljus, till källartrappor räcken Värsås 1:58* i svart smide. Husen som omges av gräsmatta, planteringar med mera är tillsammans en mycket väl bibehållen liten flerbostadsmiljö med prägel av 1960-talet.

Värsås 1:66* Returvägen 4 Villa i ett plan med källare med sen 1950-tals- prägel med tvådelad huskropp, gul tegelfasad, vita tvåluftsfönster samt ursprunglig entré med trädörr och smidesräcken. Huset har ett sidoplacerat vidbyggt garage. Sadeltaket täcks numera av betongpannor. Exteriören är i övrigt mycket väl bibehållen sedan byggnadstiden.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Värsås 1:58 Entré i original från 1967. 143

Syrenvägen-Västerleden-Videvägen Här finns olika varianter av villor i 1-11/2 plan * med källare, allt från folkhemmets genuina Motiv och uttryck för miljön enklare 1960-talsvilla, i rött tegel med mörka fogar, till 1970-talets större villa i ljus mexis- Kulturmiljö som karaktäriseras av välbevarad ten, med mörka panelpartier samt entrépartier friliggande villabebyggelse som på ett tydligt i mörkt trä. En del 1970-talsvillor har indra- och överskådligt sätt återspeglar kataloghu- get entréparti, särskilt vid Syrenvägen. sens stora och variationsrika utbud ca 1965- De äldre villorna har tvåluftsfönster i ljus 75. Det belyser även på ett bra sätt de goda färg, på övriga dominerar större fönstergrup- årens intensiva utbyggnadsskede för villor per, även som inslag av glasade fasadpartier, såväl i Sverige som i Skövdebygden under eller rad av småfönster t.ex. Mörka betong- den tidsepoken. Lokalhistoriskt sett är det pannor dominerar på de flacka sadeltaken, på betydelsefullt eftersom det återberättar vik- en del har de ursprungliga matta bytts ut mot tiga skeenden i den moderna tätortsutveck- sentida glaserade. Garaget är oftast placerat lingen i Värsås. vid ena kortsidan. En del villor har på senare år fått uteplats mot trädgårdssidan. Beskrivning Tomterna är uteslutande tidstypiska vil- Det stora villaområdet i tätortens västra del latomter med planteringar, prydnadsbuskar, planlades 1972. Det uttagna området omfattar thujor och mot gatan låga häckar eller träs- den mindre del av villaområdet som bäst har taket. Några enskilda byggnadsobjekt upp- bibehållit en tidstypisk utformning. Områ- märksammas inte här, det är områdets helhet det omfattar friliggande villor med prägel av som är av störst betydelse. tidsperioden ca 1965-1975, framför allt kring Västerleden, Videvägen och Syrenvägen. Ingår också i Detaljplan

Området planlades 1972 men en del villor bär även prägel av sent 1960-tal. Här finns olika varianter av villor i 1-1 1/2 plan, allt från folkhemmets genuina enklare 1960-talsvilla, i rött tegel med mörka fogar, till 1970-talets större villa i ljus mexisten, med panel - och entrépartier i mörkt trä. Vy från Videvägen. 144

Värsås 8:15 är en av områdets många karaktäristiska villor i ljus mexisten med panelpartier och entré i mörkt trä samt flackt sadeltak med mörka betongpannor. Gällande skydd ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- - - - munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas.

Rekommendationer Det är viktigt att områdets välbevarade 1960- Ingående enskilda objekt i miljön och 70-talskaraktär bevaras. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med material Fornlämningar och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- - - - - toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- mande fall vara mindre nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- god utformning. tering - - - Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Övriga inrapporterade kulturlämningar att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e - - - - st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Värsås 8:21 är exempel på en något yngre villatyp med byggnadskropp i vinkel, fasad i ljus mexisten och valmat tak med mörka betongpannor. 145

nads AB, Falköping, erhöll bygglov för dem 1978. Arkitekt till husen är Asplunds Bygg AB, Örebro. De har fasad av vit mexisten samt stående panel i rött eller grönt i gavel- rösten, bruna dörrar och tvåluftsfönster, samt röda betongpannor på de höga sadeltaken. Garage med platt tak är vidbyggt ena kortsidan. Häckar och trästaket avgränsar de öppna tomterna mot gatan. De något yngre, källarlösa enplansvillorna (8:69-8:72) har tidig 1980-talsprägel, Villorna består av tvådelade huskroppar, varav den ena inrymmer bl.a. garage och den andra fyra rum och kök med badrum och tvättstuga. Götene- Solskensvägen* hus AB var både byggherre och arkitekt och fick bygglov för husen 1981. De har fasad av Motiv och uttryck för miljön tidstypiskt ljust beigeröd liggande respektive Kulturmiljö som omfattar villabebyggelse stående panel och på sadeltaken röda betong- från övergången 1970-1980-tal. Den karak- pannor. Några enskilda byggnadsobjekt upp- täriseras av två grupper av källarlösa villor märksammas inte här, det är områdets helhet som representerar två hustyper som båda är som är av störst betydelse. bra exempel på den tidens villabyggande. Det är ett av de mest karaktäristiska exemplen i Ingår också i Skövdes mindre tätorter på den tidens vil- Detaljplan labebyggelse. Ur lokalhistorisk synpunkt är kulturmiljön intressant eftersom den avrundar det sena 1900-talets expansiva utbyggnadspe- Gällande skydd riod i Värsås tätort. - - -

Beskrivning Rekommendationer Området som blev planlagt 1978 är beläget Det är viktigt att områdets välbevarade 1970- i södra delen av tätorten och omfattar tätt och 80-talskaraktär bevaras. Den utpekade liggande villor (Värsås 8:61-8:72). Närmast bebyggelsen bör underhållas med material landsvägen i öster ligger en rad av villor från och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- 1980-talets tidiga del. Utmärkande för områ- toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- det är de tätt liggande källarlösa 11/2-plans- mande fall vara mindre nyttobyggnader som villorna (8:61-8:68) som på håll ger intryck placeras med hänsyn till befintlig och ges en av kedjehus, men som är friliggande. Husen god utformning. har tydlig karaktär av tidsperioden sent 1970- tal-1980 ca. Byggherren Erik L. Dahls Bygg- Åtgärder Kulturmiljön omfattar villabebyggelse från övergången 1970-1980-tal. Den karaktäriseras av två grupper av källarlösa villor som representerar två hustyper som båda är bra exempel på den tidens villabyggande. 1 1/2-planshusen från 1978 syns till vänster och de tvådelade enplanshusen från 1981 till höger. 146

Utmärkande för områdets äldre del, påbörjat 1978, är de tätt liggande källarlösa 1 1/2-plansvillorna (8:61-8:68) som på håll ger intryck av kedjehus, men som är friliggande. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Ingående enskilda objekt i miljön att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Fornlämningar ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- - - - - munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinventering - - -

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - - 1 1/2-planshusen från 1978 har fasad av vit mexisten samt stående panel i rött eller grönt i gavelrösten, bruna dörrar och tvåluftsfönster, samt röda betongpannor på de branta sadeltaken. Villorna komplet- teras med vidbyggda garage med platta tak. 147

med gammal vägsträckning, vägskäl och stort magasin (1800-tal), vägmärken (forn- lämningar), stenmurar. Kyr- komiljö med sockenkyrka, kyrkogård, bogårdsmur, träd- krans, bisättningshus (ev. 1860 ca) och modernistiskt försam- lingshem (1960-tal). Bondgårdar med karaktä- ristisk funktionsuppdelning av byggnader och flera välbeva- rade gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och 1900-talet. Utskiftad gård med välbevarad gårdsmiljö från laga skiftets tid. F.d. agrar småindustri (välbe- varat f.d. mejeri i tegel 1896), folkrörelsebyggnad (välbevarat Värsås kyrkby missionshus i tegel 1883).

Motiv och uttryck för miljön Beskrivning Värsås kyrkby har mycket stort kulturhisto- Tätortens östra del, öster om Djursätravägen, riskt värde eftersom den välbevarade bymil- består av Värsås gamla by, vid sockenkyr- jön också är en av Skaraborgs bäst bevarade kan. Byn är belägen i ett traditionellt byläge knutpunkter från det gamla agrarsamhällets på krön och sluttning av låg rygg som löper tid, innan industrialismens och järnvägarnas över den uppodlade Kåkindsslätten. Kyrkbyn nya samhällsbildningar omvandlade lands- har helt och hållet kvar en agrar karaktär som bygden. domineras av bondgårdar och de samhälls- En mycket väl bibehållen bymiljö i tra- funktioner som fanns i byn före laga skiftet ditionellt terrängläge, där såväl äldre tiders 1852 samt några nedslag av industrialismens bymönster som laga skiftets bebyggelseef- samhällsutveckling i sent 1800-tal i form av fekter samverkar. Helt bibehållen agrar prä- agrar småindustri (mejeri) och folkrörelser gel. Ett typiskt gammalt sockencentrum samt (frikyrka). Även om bebyggelsemönstret var en central administrativ och kommunikativ något tätare före laga skiftet är strukturen väl knutpunkt med sockenkyrka (1857) på med- bibehållen med gårdarna samlade öster och eltida kyrkplats, prästlöneboställe (1800-tal), söder om kyrkan längs gamla landsvägen. Ett flera skolhus (1850 ca, 1895) samt tingshus litet stycke åt nordost ligger en liten husgrupp (1813) och f.d. gästgivargård (1909). Bytorg kring den 1852 utflyttade Skattegården. Bytorgets ena sida inramas av de äldre skolhusen från 1848 och 1895 (Värsås 15:1) och det dominerande ståtliga magasinet på Stommen, Värsås 1:1. 148

Värsås 8:5 Sörgården är en av de karaktärsfulla äldre gårdsmiljöerna i byn. I norr avgränsas kulturmiljön av ett indu- härad i och med att häradets tingsställe blev striområde, i nordost avgränsas området av förlagt dit vid 1600-talets början. I byn eta- landsvägen Skövde-Hjo, i väster av Djursät- blerades på 1600-talet även gästgiveri och ravägen och tätortens moderna villor. I övrigt skjutsstation i samband med den riksomfat- omges höjdryggen i öster och sydost av öppen tande uppgraderingen av kommunikation jordbruksmark på slätten nedanför. och vägnät. Sedermera tillkom även klockar- Värsås by har åtminstone medeltida boställe och folkskola. Vid laga skiftet 1852 anor, omnämnd i skrift 1540. År 1561 fanns flyttades gårdar såsom t.ex. Lilla Värsås ut fem hela hemman och en ödetomt i byn. från byn, men flera fick ligga kvar på bytom- Byn bestod av gårdarna Stommen, som var ten. Det täta bebyggelsemönstret bibehölls på prästlöneboställe, Lilla Värsås, Lillegården, så sätt till stor del. Sörgården och Skattegården. Värsås by var Byn ligger samlad kring det gamla väg- sockencentrum kring medeltidskyrkan men skälet på åsen, där både Hjovägens och blev tidigt även ett viktigt centrum i Kåkinds Djursätravägens äldre vägdragningar möts.

Värsås 17:1 Sockenkyrkan ligger centralt i byn, omgiven av tingshuset från 1811-1813 (Värsås 8:52), till vänster i bild och det f.d. gästgiveriet Anneberg, (Värsås 1:4), till höger. 149

Kulturlandskap på åsen i byns nordöstra del med Stommens smedja, Värsås 1:1. Av central betydelse i kulturmiljön är bytor- vitputsade kyrkan med den nyklassicistiska get som motsvarar den efterhand framvuxna tornlanterninen dominerar omgivningen. Kyr- platsbildningen vid vägskälet på åskrönet med kogården omges av en kallmurad bogårdsmur bl.a. kyrkplats, magasin, f.d. tingshus och f.d. med entréer med klotkrönta stenstolpar med gästgivaregård och skolmiljön som inrym- smidesgrindar samt en delvis bibehållen hög- mer både äldre och yngre skolhus. Samtliga vuxen trädkrans av lövträd. På kyrkogården dessa äldre byggnader är av stort kulturhis- står även ett vitputsat bisättningshus. Kyr- toriskt värde och är största vikt för kultur- kogårdens äldre del har delvis fortfarande en miljöns homogena, välbevarade karaktär av ålderdomlig prägel, dels p.g.a. en stor grav- gammalt bygdecentrum. Detta måste särskilt tumba från 1700-talets början, dels p.g.a. framhållas eftersom den f.d., lanthandeln från de många gravvårdarna från sent 1800-tal, 1860-talet som låg vid bytorget har försvun- resta bl.a. över socknens många byggmäs- nit sedan bebyggelseinventeringen gjordes tare, vilket ger kyrkogården en särprägel. I 1988. Vad som särskilt kännetecknar Värsås kyrkomiljön ingår även det modernistiska för- är att inga nybyggnader med direkt avvikande samlingshemmet från sent 1960-tal (Värsås karaktär har tillkommit i den gamla byn under 5:11). Vänhem (Värsås 4:7) är ett välbevarat det senaste halvseklet, frånsett modernismens bostadshus i tidstypisk panelarkitektur (1882, skola och församlingshem som hör samman ombyggt i villastil 1918), inramat av trädgård med allmänna samhällsfunktioner. Nya bygg- och stenmurar, som avrundar kyrkomiljön nader i övrigt hör samman med de agrara söderut. näringarna. Moderna villor har däremot pla- Redan 1626 fanns tingsstuga i Värsås. cerats i villaområdena i tätortens västra del, 1811-13 uppfördes det nu befintliga falu- vilket starkt bidrar till att kyrkbyn behållit sin röda tingshuset (Skövde 8:52) i två våningar egenart. vid bytorget, i bruk till 1938 då tingsplatsen I anslutning till vägskälet finns äldre väg- överflyttades till Skövde stad. Byggnaden har märken, dels en väghållningssten (fornläm- därefter använts till andra samhällsfunktio- ning Raä Värsås 25:1), dels finns sekundärt uppställt en vägvisarsten mot Värsås och en mot Tibro (Raä 20:1 och 21:1) vilka stått på annan plats. En milsten (fornlämning Raä Värsås 3:1) står på andra sidan kyrkan, mot Djursätravägen. Den medeltida sockenkyrkan var en romansk absidkyrka från 1100-talet, som 1857-59 revs och ersattes med den nuvarande kyrkobyggnaden (Värsås 17:1) som byggdes på samma plats som den gamla. Den stora Raä Värsås 20:1 Vägvisarsten daterad 1804 150

Vid bytorget ligger två mycket förnämliga minnesmärken över Värsås som knutpunkt för omgivande bygd. Värsås 8:52 Tingshuset, till vänster, byggdes 1811-1813 och 1909 byggdes det f.d. gästgiveriet Anneberg, Värsås 1:4, till höger. Tingshus och gästgivaregård fanns i Värsås redan på 1600-talet. ner. Värsås tingshus är ett av Skövdebygdens I sent 1800-tal tillkom en viktig verksamhet mest förnämliga minnesmärken över äldre i öster, Värsås Andelsmejeri (Värsås 5:12) tiders rättsskipning och administration. byggt 1896, tidstypiskt utformat i rött tegel. 1909 byggdes nuvarande f.d. gästgive- Det f.d. mejeriet omvandlades under 1900- ribyggnad med tidstypisk exteriör, numera talets senare del till verkstad och tillbyggdes, bostadshus, (Värsås 1:4), på platsen för den men bibehåller i stort 1890-talsprägeln. Meje- gamla gästgivargården. Där finns även ett riet byggdes av tegel son lokalproducerats i falurött mindre bostadshus. Värsås, vid Esbjörntorps tegelbruk, i likhet Norr om bytorget ligger Värsås skola, med det stora missionshuset i byns södra (Värsås15:1), som är i bruk, med tre gene- del (Värsås 4:9). Det ståtliga missionshuset rationer skolhus. De yngre skolhusen från byggdes 1883 och fick också en tidstypisk främst 1960-70-talen har genomgått en hel tegelarkitektur som är väl bibehållen. Det del förändringar på senare år. Av betydligt används fortfarande som missionshus och större intresse som enskilda byggnader är de fick en modernistisk tillbyggnad 1973 som är två äldre, faluröda skolhusen, som är byggda helt intakt. Helhetsintrycket av byggnaden är 1848 och 1895, båda senare något föränd- mycket gott, det är ett av de främsta exem- rade. Helhetsintrycket av de två skolhusen är plen i Skövde kommun på en frikyrkobygg- mycket gott. nad från 1800-talet som senare kompletterats Prästlönebostället Stommen (Värsås 1:1) på ett intressant sätt. ligger vid vägskälet intill sockenkyrkan och Värsås 14:1 Skattegården i den utskiftade torget och är med de många faluröda ekono- enklaven i nordost har en mycket väl bibehål- mibyggnaderna en gårdsmiljö av stor bety- len mangård med manbyggnad och små flyg- delse för bykaraktären. Av särskilt värde är lar från 1852 och separat ekonomibebyggelse det monumentala faluröda magasinet i tre från 1900-talet. Skattegårdens manbyggnad är våningar, mycket välbevarat sedan sent 1800- ett mycket förnämligt exempel på de ståtliga tal, och med ett exponerat läge vid vägskä- bostadshus med nyklassicistiska fasaddetaljer let. Stommen är den nordligaste gården i den som byggmästarna i Värsås socken uppförde täta gårdsklungan. Byggnader från tidspe- på gårdar i bygden vid 1800-talets mitt. rioden 1850-1950 dominerar gårdarna, även inslag finns av yngre ekonomibyggnader. Gårdarna har en traditionell funktionsupp- Ingår också i delning i mangård och fägård. Den ofta ljus- Område 38 Värsås i Carlquist, T. Kulturhis- målade manbyggnaden flankeras av vårdträd toriskt värdefulla byggnader och miljöer i samt faluröda mindre bostadshus eller uthus. Skövde kommun. 1988. Värsås 14:1 uppmärk- Fägården präglas av faluröda ekonomibygg- sammades som byggnadsobjekt, då utom nader, ibland med inslag av rött tegel, sten området. och betong. Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) Annan välbevarad äldre gårdsbebyggelse Raä. som särskilt måste framhållas har Värsås Holmström, E.& Orebäck Krantz, E. Värsås 5:4/2:2 Skattegården och Värsås 8:5 Sörgår- kyrkogård. Bevarandeplan. Byggnadshisto- den (se nedan). risk rapport 2006. Västergötlands museum. Detaljplan? Översiktsplan 1991. 151

Värsås 1:1 Stommen Av största betydelse är det stora magasinet i 2 1/2 plan med centralt läge vid vägskälet i kanten av bytorget. Enligt uppgift skulle dmagasi- net härstamma från 1700-talet och vara kvar från en äldre gårdsanläggning, nu befintlig exteriör domineras dock av sent 1800-tal. Gällande skydd Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. KML Kyrkobyggnad och kyrkogård är skyddade enligt 4 kap. KML. Församlingen har låtit ta fram en bevarandeplan för kyrkogården som underlag för vård- och underhålls- plan. Biotopskydd gäller för stenmurar, den utflyttade laga skiftesenheten i nordost odlingsrösen och motsvarande i det öppna som den omgivande jordbruksmarken i öster, odlingslandskapet. vilket är viktigt att bevara. Den utpekade bebyggelsen bör underhål- las med material och metoder som tar hänsyn Rekommendationer till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse Området har en allmänt småskalig karaktär bör placeras med hänsyn till befintlig och ges som är viktig att bevara och som hör samman en god utformning. med områdets agrara karaktär. Överhuvudta- get är det viktigt att uppmärksamma strukturer från den gamla byn såsom bebyggelsemöns- Åtgärder ter, bytorget/vägskälet, vägnät, kyrkomiljön, Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att stenmurar med mera. den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 Bytorget utgör en mycket värdefull och kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som upp- väl sammanhållen egen enhet med särskilda märksammats 2010 bör dokumenteras när- kultur- och miljömässiga värden att värna om, mare. För att säkerställa det kulturhistoriska inom den större kulturmiljön. Här avses hela värdet skall kommunen undersöka behovet av inramningen kring bytorget/vägskälet med att upprätta en bevarandeinriktad detaljplan kyrkomiljön, tingshuset, f.d. gästgivargården, enligt 5 kap. PBL. de äldre skolhusen, Stommens magasin och andra uthus. Ingående enskilda objekt i miljön Själva kyrkomiljön med omgivande kyr- kogård, församlingshem och Vänhem är också Fornlämningar en mycket väl sammanhållen egen enhet med - Raä Värsås 3:1 Vägmärke (milstolpe i kalksten), särskilda kultur- och miljömässiga värden att vid muren kring Vänhem, mot Djursätravägen värna om, inom den större kulturmiljön. söder om kyrkan. Fast fornlämning. Välbevarade bondgårdsmiljöer som spe- - Raä Värsås 25:1 Vägmärke. Väghållningssten. lar stor roll för upplevelsen av den värde- Märkt bl.a. ”Tåstaryd”. fulla bymiljön är Värsås 1:1 Stommen med - Raä Värsås 62 Gravvård. Liljesten, kyrkobygg- de många ekonomibyggnaderna, särskilt det naden. ståtliga, dominerande magasinet vid bytorget, samt Värsås 4:5 och även Värsås 8:5. Värsås Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- 14:1 är en särskild enhet av stor betydelse. tering Missionshuset och f.d. andelsmejeriet är också mycket viktiga att uppmärksamma Värsås 1:1 Stommen genom deras ursprungliga funktioner och Värsås Stommen tidstypiska tegelarkitektur. Prästlönebostället Stommen ligger intill socken- De karaktärsskiljande egenskaperna kyrkan och torget i Värsås kyrkby. Bostadshuset mellan å ena sidan villasamhället i väster från 1950 är senare delvis förändrat. Av störst och kyrkbyn i öster är viktigt att även fort- intresse är gårdens många faluröda ekonomibygg- sättningsvis bibehålla. Den välavgränsade nader som dels utgör en hel och sammanhållen bybebyggelsen på åsen utgör en tydlig och gårdsmiljö från 1800- och 1900-talet, dels genom traditionellt belägen enhet i relation till såväl sin mängd och sitt centrala läge är av stor bety- 152

Värsås 4:7 Vänhem från 1882, tillbyggt 1918, är av stort kulturhistoriskt intresse, och av stor betydelse för kulturmiljön i Vär- sås kyrkby. Trädgård, högresta lövträd och stenmurar ramar in huset och förstärker upplevelsen av den välbevarade villastilen från 1910-talet. delse för bymiljöns täta, välbe- varade äldre karaktär. Av största betydelse är det stora magasinet i 2 1/2 plan med centralt läge vid bygatan. Enligt uppgift skulle det härstamma från 1700-talet och vara kvar från äldre gårds- anläggning, nu befintlig exteriör Taket täcks av tvåkupigt tegel. Intill ligger ett falu- domineras dock av sent 1800-tal, t.ex. med små- rött mindre bostadshus, troligen från tidigt 1900- spröjsade fönster, tvåkopplade spetsbågefönster tal och möjligen moderniserat något på 1930-talet och dekorativt krysslagda foder. Magasinet är en med två- och treluftsfönster. Helhetsintrycket av mycket betydelsefull byggnad för kyrkomiljön i Annebergs äldre karaktär är mycket gott och det Värsås. Till gården hör även vagnbod, vagnslider, är, vid sidan av byggnadens stora kulturhisto- garage, redskapsbodar, smedja m.m. På fägården riska värde, av största betydelse för den enhetliga står bl.a. en stor ladugård i trä och tegel från 1907 kyrkomiljöns välbevarade karaktär av gammalt samt även ekonomibyggnader från 1900-talets bygdecentrum med sockenkyrka- skola- tingshus- mitt och senare del, t.ex. ensilagesilos. En faluröd f.d.gästgivaregård-bytorg. arbetarbostad med tillhörande uthus är från 1920- talet. Värsås 4:7 Vänhem Djursätravägen 13 Värsås 1:4 Anneberg Strax söder om sockenkyrkan ligger det välbeva- Tingshusbacken 3 och 5 rade Vänhem, med bostadshus byggt 1882 med Anneberg uppfördes 1909 på platsen för Lång- timmerstomme, locklistpanel, rikt arbetade föns- holmen, den gamla gästgivaregården i Värsås. teromfattningar och tegeltak. Efter ett ägarbyte Anneberg övertog gästgiverifunktionen som 1918 tillbyggdes huset i vinkel och fick en glasad pågick fram, till 1938, därefter hölls ett café till veranda med figursågade snickerier. Ombyggna- 1974. Idag är huset bostadshus. Frånsett att de den anpassades till husets ursprungliga karaktär. ursprungliga korspostfönstren ersatt med mindre Vänhem bär nu prägel av 1910-talets villastil men tvåluftsfönster är exteriören i huvudsak välbeva- med äldre förtecken. Huset är välbevarat i detalj rat sedan 1909. Huset har fasad av mörkt gul fas- från både 1880- och 1910-tal. Både panel och spåntpanel på växlande ledder, tidstypiska är även fönster är numera vitmålade, ursprungligen var gavelsnickerier och de profilmurade skorstenarna. fönstersnickerierna gröna. Av de faluröda uthusen Värsås 4:9 Värsås missionskyrka Byggnaden är av mycket stort kulturhistoriskt värde i egenskap av ett stort bygdemissionshus med tidstypisk utformning såväl i 1880-talets tegelarkitektur som i 1970-talets modernistiska tillbyggnad. 153

Värsås 5:4 och 2:2 Skattegården Välbevarad gårdsmiljö bl.a. med mangård med manbyggnad troligen från sent 1800-tal med fasad i vitmålad liggande spontad panel och två mangårdsflyglar, dels en falu- röd, dels en länga delvis i gjutteknik med spröjsade fönster och stora slagportar. har ett inrymt tapetserarverkstad och bevarar fort- ning såväl i 1880--talets tegelarkitektur som i farande två par glasade och spröjsade pardörrar. 1970-talets modernistiska tillbyggnad. Lokalhis- Mot Djursätravägen avgränsas tomten av sten- toriskt sett är byggnaden av största vikt, inte minst murar, bl.a. står en milsten i muren. Vänhem är eftersom man använt lokalt producerat tegel från av stort kulturhistoriskt intresse, och av stor bety- bygden. Missionshuset används fortfarande för delse för kulturmiljön i tätortens äldre del med den sitt ursprungliga ändamål. gamla kyrkbyn. Värsås 5:4 och 2:2 Skattegården* Värsås 4:9 Värsås missionskyrka Värsås Skattegården 1 och 2 Djursätravägen 17 Välbevarad gårdsmiljö i kyrkbyns sydöstra del I tätortens södra del ligger missionskyrkan byggd med mangård med manbyggnad troligen från sent 1883 av tegel slaget på Esbjörnstorps tegelbruk 1800-tal med fasad i vitmålad liggande spontad i Värsås socken. Byggnaden försågs med en panel samt rödmålade dörrar och fönster samt en rikt dekorerad fasad med mönstermurade friser yngre veranda. Huset har två mangårdsflyglar, dels och profilerade överstycken. Den byggdes med en faluröd, dels en länga delvis i kalkbruksgjut- en samlingssal för fler än 300 personer samt en ning med spröjsade fönster och stora slagportar. bostadslägenhet. År 1955 förändrades fönstren ut På fägården finns bl.a. en tidstypisk större ladu- mot vägen. År 1973 tillbyggdes huset mot söder gård från ca sent 1800-tal med faluröd slät panel, med ny sal och entréparti i modernism, utfört i krysspröjsade fönster och målade blindfönster, för rött tegel och fortfarande intakt. Byggnaden är av symmetrins skull. Längan har även en yngre till- mycket stort kulturhistoriskt värde i egenskap av byggnad i rött tegel samt ett äldre parti av kluven ett stort bygdemissionshus med tidstypisk utform- gråsten. Taket har sentida plåttäckning. På fägår-

Värsås 5:4 och 2:2 Skattegården. I den välbevarade gårdsmiljön ingår också fägården med en mycket fin, tidstypisk större ladugård från ca sent 1800-tal med faluröd slät panel, krysspröjsade fönster och målade blindfönster, för symmetrins skull. 154

Värsås 5:12 F.d. Värsås Andelsmejeri* Värsås Skattegården 3 F.d. mejeribyggnad till Värsås Andelsmejeri, sedermera verkstad, belägen i kyrkbyns östra del. Byggnaden uppfördes 1896 av tegel från Esbjörn- torps tegelbruk i Värsås. Den har blivit till- och utbyggd under 1900-talet, men den ursprungliga anläggningen dominerar stort och har en mycket tidstypisk utformning från sent 1800-tal. Det f.d. mejeriet har fasad i rött tegel med murade omfattningar och mönstermurningar, vita stickbågeföns- ter, skorsten i rött tegel och lanterninvåning med Värsås 5:11 Värsås församlingshem. Byggnaden spröjsade småfönster. Byggnaden har en verk- från 1972 är ett välbevarat exempel på mindre stadstillbyggnad från ca 1960-talet med fasad i rött församlingshem från 1960-70-talet. tegel och puts. Sadeltaket täcks av tvåkupigt tegel samt av skivtäckt plåttak. Andelsmejerierna var ett den finns bl.a. även ytterligare en faluröd länga. karaktäristiskt inslag i den utpräglade jordbruks- Skattegården är en väl sammanhållen gårdsmiljö bygden i Skaraborg under 1800-talets senare del med en påtaglig helhet av sent 1800-tal- tidigt och 1900-talets förra hälft. På 1950- och 60-talet 1900-tal. I helheten ingår gårdens allé av lövträd lades nästan alla andelsmejerier ner eller uppgick i fram till mangården. Numera tillhör mangården det fåtal stormejerier som kommit att känneteckna Värsås 5:4 och fägården Värsås 2:2. dagens mejerinäring fram till 2000-talets början. Byggnaden är av stort industrihistoriskt intresse och är ur lokalhistorisk synpunkt av mycket stort värde som en tidig småindustriell verksamhet vid Värsås 5:11 Värsås församlingshem* kyrkbyn, med stark förankring i den omgivande Djursätravägen 11 jordbruksbygden. Församlingshemmet ligger vid sydsidan av kyrkplatsen och bär prägel av sent 1960-tal. Byggna- Värsås 8:5 Sörgården den är uppförd i ett plan med källare 1972 efter Djursätravägen 15A-B ritningar av Sävsjö trähus. Den fick en tidstypisk Sörgården ligger i den tätbebyggda delen av planlösning med samlingssal, kök, entré, kapp- kyrkbyn, ett stycke söder om kyrkan, på gårdens rum, toalett samt i källarvåningen hobbyrum ursprungliga plats på den gamla bytomten. Man- och studierum. Byggnaden har fasad i vit mexis- gården med rundel och höga lövträd är åtskild från ten under papptak i skifferimitation. Den har en fägården av en körväg. Den ljusmålade manbygg- ursprunglig exteriör med mörkbruna fönstersnick- naden är ett tvåvånings timmerhus, uppfört ca erier och entréparti med pardörrar i mörkt trä och 1830 men ombyggt strax före 1920 varvid det fick stora sidoljus i betongglas. Byggnaden är ett väl- sin frontespis m.m. De faluröda flyglarna, varav bevarat, gott exempel på mindre församlingshem den södra varit visthusbod och bl.a. har dörr och från 1960-70-talet. portal i empirestil, anses härstamma från 1700- talet. Den norra flygeln inrymde skolhus 1886-87.

Värsås 5:12 F.d. Värsås Andelsmejeri från 1890-talet är av stort industrihistoriskt intresse och är ur lokalhistorisk synpunkt av mycket stort värde som en tidig småindustriell verksamhet vid kyrkbyn, med stark förankring i den omgivande jordbruksbygden. 155

Värsås 8:52 Värsås tingshus f.d. Vid Tingshusbacken nära kyrkan står tingshuset från 1811-1813 som är ett av Skövdebygdens mest förnämliga minnesmärken över äldre tiders rättsskipning och administration.

Manbyggnaden och den ena flygeln har genom- därmed genomgått en viss förändring. Helhets- gått vissa moderniseringar på senare år. Väsentligt intrycket av tingshusets äldre karaktär är mycket är helhetsintrycket av gårdsmiljön, som enskilda gott och det är, vid sidan av byggnadens stora kul- byggnader framför allt den södra mangårdsflygeln turhistoriska värde, av största betydelse för den och de faluröda fägårdsbyggnaderna som idag har enhetliga kyrkomiljöns välbevarade karaktär av den mest välbevarade äldre utformningen. Fägår- gammalt bygdecentrum med sockenkyrka- skola- den omfattar bl.a. delvis timrad ladugård och loge tingshus-f.d.gästgivaregård-bytorg. vars äldsta delar är från 1864. En vagnbod är upp- förd 1926. Värsås 14:1 Skattegården Värsås Skattegården 4 Värsås 8:52 Värsås tingshus f.d. Omedelbart öster om byn, i en liten enklav vid Tingshusbacken 1 tillfarten från Hjovägen, ligger Skattegården som Vid bytorgets andra sida från kyrkan räknat står flyttades ut från byn vid laga skiftet 1852. Skat- tingshuset som är ett av Skövdebygdens mest tegården är en stor, väl sammanhållen gårdsmiljö förnämliga minnesmärken över äldre tiders rätts- från tidsperioden 1850-tal- ca 1930-tal, med en skipning och administration. Värsås var från 1686 ursprunglig mangård från 1850-talet och en sepa- till 1938 tingsställe för Kåkinds härad, men redan rat senare uppbyggd stor fägårdsanläggning. Som 1640-67 hade Värsås varit ett fast tingsställe för enskilda byggnader är mangårdsbebyggelsen och häradet och redan från år 1626 finns uppgift om särskilt den mycket välbevarade manbyggnaden en tingsstuga i byn. Nu befintligt tingshus är en av främsta intresse. Av de två faluröda timrade större tvåvåningsbyggnad som uppfördes 1812- flyglarna är den ena äldre än från 1850-talet, den 13. Den har haft tingssal, arbetsrum och arkiv i är medflyttad från det gamla gårdsläget inne i byn. övre våningen samt bl.a. två arrestrum i botten- Magasinsflygeln byggdes 1852 och något eller våningen. Efter 1938 har byggnaden bl.a. använts några år senare uppfördes manbyggnaden. Husen som bibliotek och hembygdsmuseum med samlingssalar i övervåningen. Timmerstom- men har faluröd panel, entrén har pardör- rar som flankeras av en klassicistisk portal med vita kolonner som bär upp ett profilerat överstycke. Det tegeltäckta sadeltaket har ett karaktäristiskt kort taksprång. Byggna- den har renoverats vid 1900-talets mitt och

Värsås 14:1 Skattegården Gårdsmiljön på Skattegården, från 1850-1930-tal, är mycket välbevarad. Som enskilda byggnader är mangårdsbebyggelsen från laga skiftets tid på 1850-talet, särskilt då den mycket välbe- varade manbyggnaden, av främsta kulturhistoriska intresse. 156

Värsås 17:1 Kyrkogården med medeltida anor utgör tillsammans med nuvarande tidstypiska kyrkobyggnad från 1857 och den omgivande bebyggelsen en väl bevarad helhet av en gammal sockenkyrkogård i en central odlingsbygd. Kyr- kogården bevarar många ålderdomliga drag och en stark prägel av sent 1800– tidigt 1900-tal.

inramas av grusgång, rundel och trädgård med Värsås 17:1 Värsås kyrka och kyrkogård stora lövträd, vid ingången finns en smidesgrind * Värsås sockenkyrka och kyrkogård har ett fram- mellan stolpar av huggen kalksten. trädande läge på krönet av den låga rygg som Manbyggnaden är en mycket ståtlig represen- kyrkbyn ligger på. Mittemot kyrkplatsen, på andra tant för de stora, gedigna manbyggnader med klas- sidan Djursätravägen ansluter den moderna tätor- sicistiska fasaddetaljer som uppfördes på många ten med villabebyggelse från 1960- och 70-talet. håll i Värsås med omnejd på 1850-60-talet. Huset Kyrkobyggnaden från 1857 är en stor vitputsad försågs redan från början med en frontespis, ovan- långkyrka av sten med en lägre sakristia i anslut- ligt på bondgårdar före 1880-talet. ning till öster och med torn i väster krönt av en Manbyggnaden har en ursprunglig spåntad, stor nyklassicistisk lanternin. Ett stycke nordväst profilerad panel och färgsättning i gråvitt med om kyrkan står en liten byggnad som uppförts som engelskt röda dörr- och fönstersnickerier. De bårhus. Byggnaden har vitputsad fasad, profilerad mycket rikliga fasaddetaljerna är välbevarade, taklist med liten gavelfronton och skiffertäckt tak. t.ex. konsolburna fönsteröverstycken och den Den romanska kyrkan från 1100-talet avbildades i ståtliga empireportalen kring en ursprunglig par- sent 1600-tal för Peringskiölds Monumenta Sueo- dörr med överljus. Manbyggnaden är mycket var- Gothorum och bestod då av långhus och ett lägre samt renoverad, exempelvis har huset, av hänsyn smalare absidförsett kor. Den revs när den nuva- till den välbevarade exteriören, tilläggsisolerats rande kyrkan byggdes på samma plats som den invändigt. gamla. Fägården domineras av den stora ladugårds- Kyrkomiljön i sin helhet har karaktär av ett längan från tidigt 1900-tal i trä och rött tegel med äldre sockencentrum med kyrkplats, f.d. gästgi- småspröjsade fönster under skivtäckt tak. vargård, tingshus och skolhus. Kyrkogården med medeltida anor utgör tillsammans med kyrkan och Värsås 15:1 Värsås folkskola den omgivande bebyggelsen en väl bevarad hel- Tingshusbacken 7 het av en gammal sockenkyrkogård i en central I nära anslutning till kyrkan, tingshuset och torget i odlingsbygd. Kyrkogården har senare modernise- Värsås kyrkby står tre generationer skolhus, vilket rats och kompletterats med en mindre 1950-tals- är av lokalhistoriskt intresse. De yngre skolhusen utvidgning. Kyrkogården bevarar dock många från främst 1960-70-talen har genomgått en hel ålderdomliga drag och en stark prägel av sent del förändringar på senare år. Av betydligt större 1800–tidigt 1900-tal. Yngre gravar har efterhand intresse som enskilda byggnader är de två äldsta infogats i den gamla strukturen. Mycket viktiga skolhusen, som är byggda ca 1850 och år 1895. karaktärsdrag är bl.a. den stora kyrkobyggnaden, Båda har faluröd panelfasad med vita snickerier bårhuset, samt trädkransen, den ålderdomliga och tegeltak. 1890-talshuset är byggt som folk- kallmurade bogårdsmuren, de många ingångarnas skola och placerat som flygel till det äldre, mindre portstolpar och smidesgrindar, samt trappor och timmerhuset. Båda byggnaderna har genomgått resterande grusgångar, grusade ramgravar, några vissa förändringar, främst på 1930- och 40-talen, ståtliga järnstaket samt åtskilliga värdefulla grav- som i viss mån förenklat den ursprungliga utform- vårdar från ca 1600-tal-1900-tal i stor variation, ningen. Helhetsintrycket av de två skolhusen är med stark tonvikt på sent 1800- och tidigt 1900- dock mycket gott och de är av största betydelse för tal och ofta starkt karaktärs- och miljöskapande på den enhetliga kyrkomiljöns välbevarade karaktär kyrkogården. I sina äldsta delar har kyrkogården av gammalt bygdecentrum med sockenkyrka- en ålderdomlig karaktär i behåll, särskilt kring kyr- skola- tingshus-f.d.gästgivaregård-bytorg. 157 kan, öster om koret, samt i söder. Kyrkogårdens VÄRSÅS BYGGNADSOBJEKT märkligaste gravmonument är en gravtumba med täckhäll, av traditionell typ, troligen från 1700- Värsås 1:24* talets mitt, lagd över frälseinspektorn Ambjörn Grenhagsvägen 7 Månsson till Månstorp. Vid tornet finns några Liten villa i norra Värsås, eventuellt från sent andra av de äldsta vårdarna, t.ex. en kalkstensvård 1950-tal i ett plan med fasad i ljusgul locklistpa- från 1820-talet samt några äldre gravhällar som är nel, brunmålad panel i gavelrösten samt tidsty- figurstenar av 1600-talstyp. piska tvåluftsfönster. Ursprungligt entréparti med Ett annat viktigt karaktärsdrag är att kyrko- skärmtak och smide. En uteplats är vidbyggd på gårdens gravvårdar genom titlar och gårdsnamn baksidan. Huset omges av en liten villatomt. återspeglar mycket av bygdens historia och verksamheter, under de senaste århundradena. Framför Värsås 1:26* allt gäller det t.ex. Värsås som jordbrukssocken, Grenhagsvägen 8 som socken- och häradscentrum samt som lokalt Villa i 11/2 plan med välbevarad 1950-talsexte- centrum för det kyrkliga livet och för skolväsen- riör, belägen i tätortens norra del. Huset har fasad det. Några vårdar vittnar om samhällsutveckling i gult tegel, tegelpelare och ursprunglig takkupa från kyrkby till tätort. Utmärkande för Värsås kyr- samt tvåkupigt taktegel. Ursprungligt entréparti kogård är flera gravvårdar över de många bygg- samt perspektivfönster med ljusgula bågar i röda mästare från socknen som gjorde sig kända över karmar. Huset har ett vidbyggt garage vid ena stora delar av Västsverige och även i Stockholm. sidan, frånsett det ursprungliga i källaren. Tom- De vårdarna är av mycket stort lokal- och även ten avgränsas mot gatan av häck och staket samt regionalt historiskt intresse, t.ex. kyrkobyggarna grindstolpar i gult tegel. byggmästare Petterssons och arkitekten P.A. Pet- terssons vårdar. Kyrkogården har stora kultur- Värsås 1:56* historiska värden, den äldsta delen mycket stora Vallvägen 7 värden. Villa troligen från 1960-talet med långsidornas fasader samt i gavelrösten i ljus stående panel, i övrigt rött tegel i kortsidans fasader. Ursprunglig Övriga inrapporterade kulturlämningar entré med ljus trädörr och sidoljus, fönster med vita bågar i bruna karmar, sadeltak med mörka - Gamla vägdragningen kring vägskälet i byn betongpannor. Garaget är vidbyggt ena kortsidan och har putsad fasad under platt tak, garagepor- Övrig kulturhistorisk lämning enligt Raä, Forn- tarna är av nyare typ. minnesregistret: - Raä Värsås 20:1 Vägmärke. Vägvisarsten date- Värsås 1:57 rad 1804, märkt bl.a. ”Tibro”. Sekundärt löst upp- * Vallvägen 1A-1F ställd vid bytorgets norra sida. Stod ursprungligen Tvådelad radhuslänga troligen från 1960-talet och vid vägskäl ca en km öster om kyrkan. då uppförd som pensionärsbostäder. Huset har - Raä Värsås 21:1 Vägmärke. Vägvisarsten date- långsidans fasad i ljusgul fjällpanel och kortsidor rad 1804, märkt bl.a. ”Versås”. Sekundärt löst i rött tegel. Vita tvåluftsfönster och entréer med uppställd vid bytorgets norra sida. Stod ursprung- tidstypiska dörrar och smidesräcken. Radhuse- ligen vid vägskäl ca en km öster om kyrkan. längan är belägen mitt emot sockenkyrkan. - Raä Värsås 32:1 Runristning av Asmund, på medeltida kyrkdörr. Värsås 1:59* Klövervägen 10 Villa i vit mexisten med brun panel i gavelrösten, brunlaserade fönster och ursprunglig entré i mörkt trä under flackt sadeltak med mörka betongpan- Värsås 1:57 Tvådelad radhuslänga med karaktä- Värsås 1:56 Välbevarad villa av 1960-talstyp. ristisk 1960-talsutformning. 158

Värsås 2:9 Åkershäll med den välbevarade villan från 1917 och dess starka koppling till Värsås som byggmästarsocken är av stort kulturhistoriskt intresse. nor. Vidbyggt garage med brun panel under platt karaktäristiska fönstren med småspröjsade över- tak. Den sena 1960-talsexteriören är mycket väl delar. Troligen har det tidigare funnits en indragen bibehållen.. balkong i gaveln, vilken senare inglasats. I övrigt ger exteriören intryck av att vara helt oförändrad sedan 1910-talet med profilerad panel, tegeltak och skorstenar i kalksandsten. På fägården finns flera faluröda ekonomibyggnader, de äldsta tro- Värsås 2:9 Åkershäll ligen från 1910-talet, samt en som eventuellt är Djursätravägen Åkershäll delvis byggd i kalkbruksgjutning. Åkershäll med I husgruppen som följer landsvägen i tätortens den välbevarade villan och dess starka koppling södra utkant ligger Åkershäll. Manbyggnaden är bill Värsås som byggmästarsocken är av stort kul- uppförd 1917 av en av de många Värsåsbygg- turhistoriskt intresse. mästarna, Frans W. Djurman. Huset fick en mer påtagligt stadsmässig utformning, byggt i en villastil som bär tydliga drag av jugendstilen, bl.a. de

Värsås 8:3 Sörbacka är ett av Skövde kommuns främsta exempel på modernistiska byggnader för social omsorg från folkhemmets tidsepok. 159

Värsås 2:23 Gläntan Välbeva- rat bostadshus och fristående verkstadsbyggnad, båda med 1920-30-talskaraktären fint i behåll.

Värsås 8:3 Sörbacka * Värsås 2:16 Skogshemmet Aftonpromenaden 2/Djursätravägen Djursätravägen Skogshemmet Söderut i tätorten ligger Sörbacka äldreboende Inte långt från Åkershäll (se ovan) ligger Skogs- som har en utpräglad 1950-talskaraktär. Några hemmet. Detta var en av de första ”lägenheterna”, nybyggnadsritningar har inte påträffats i bygg- som icke jordbruksfastigheter då formellt kallades, nadsnämndens arkiv, men på foton från 1959 som bebyggdes med bostadshus i området. Bygg- finns anläggningen med, uppenbarligen mer eller herre var den mycket välkände Värsåsbyggmäs- mindre nybyggd. 1976 beviljades bygglov för en taren Per August Pettersson, ofta även titulerad tillbyggnad åt väster, ritad av O.H. Olofsson Arki- lantbruksarkitekt, han var bosatt på Skogshem- tektkontor AB, Skövde. met. Hans far och farbror byggde den nya socken- Anläggningen omfattar envåningslängor som kyrkan på 1850-talet. Skogshemmet uppfördes år sammanfogats och har hörn som är genombrutna 1900 och inrymde då även Värsås telefonstation. med pelare i rött tegel. I fasaderna inramas fält av Huset har timmerstomme och fasad som är tidsty- ljusblå respektive ljusgul ädelputs med vita släta pisk rikt dekorerad med panel av olika typer och omfattningar, även fasadpartier i rött tegel före- ledder, hörnpilastrar och våningsband samt profi- kommer och i gavelrösten panel. De flacka sadel- lerade fönsteromfattningar. Entrén är placerad på taken täcks av enkupigt tegel, tidstypisk skorsten ena gavelfasaden med en delvis inglasad veranda. i rött tegel, de vita fönstren är sannolikt ursprung- Fasaden är målad i brutet vitt, fönstren i engelskt liga. 1950-talsexteriören är mycket väl bibehållen. rött och fönsteromfattningar i ockragult. Sedan Den yngre tillbyggnaden har anpassats i volym inventeringen 1988 har huset renoverats med och karaktär med gul panel och rött tegel i fasa- bibehållande av dess ursprungliga karaktär. den. Gårdsutrymmet mellan huskropparna upptas Värsås 2:23 Gläntan* av gräs och planteringar, lövträd inramar delvis Djursätravägen Gläntan anläggningen. Sörbacka är ett av Skövde kom- Strax norr om Åkershäll och Skogshemmet (se muns allra främsta exempel på modernistiska ovan) ligger detta bostadshus, byggt i villastil byggnader för social omsorg från folkhemmets på ca 1920- eller 30-talet. Huset har en fin 1920- tidsepok. Anläggningen har stort kulturhistoriskt talspräglad fasad i ofärgad kalkputs med ljusare värde, mot den bakgrunden. släta omfattningar, under ett ganska brant sadeltak med tvåkupigt tegel. Två- och treluftsfönster utan Värsås 8:47 * spröjs kan ange en något yngre datering, eller en Lärkvägen 1 modernisering av huset. Entrén bär mer prägel av Större villa från 1970, en mycket god represen- 1950-tal. Till huset hör en fristående verkstads- tant för den tidens mer exklusiva villabebyggelse. byggnad med 1930-talskaraktär med beige putsfa- Byggherre var Ebbe Alsjö, byggnadsritningarna sad samt bruna slagportar och fönster. som finns i Byggnadsnämndens arkiv är osig- nerade. Villan har fasad i brunröd mexisten och Värsås 2:28 Lilleskog* ett stort glasat fasadparti i ena gavelfasaden. Djursätravägen Lilleskog 2 Ursprungligt entréparti med plåtinklädda pelare, Bostadshus från 1930-talet, exteriören präglas av samt vita perspektivfönster i mörka karmar, stort en enkel funkisstil och är oförändrad. Huset har valmat tak med matta mörka betongpannor. Gara- fasad av benvit slätputs, ursprungligt entréparti get vidbyggdes 1975 vid ena kortsidan. Bygglov med smidesräcken, tidstypiska fönster, det val- för vissa fönsterbyten utfärdades 1994. Tidstypisk made taket täcks av tvåkupigt tegel. (Byggnaden villatomt med planteringar samt löv- och barrbus- står troligen obebodd). kar. 160

Samrådsredogörelse för de nio och vandringar i fält under vårsäsongen 2011 mindre tätorterna i Skövde kom- i Skultorp, Tidan, Timmersdala och Väring mun med representanter för berörda hembygds- föreningar. Ett särskilt tack riktas till Eva Som inledningsvis nämnts är avsikten att Bergström Hyenstrand i Skultorp, Margret en sammanvägning mellan lokalt förankrad Andersson och Lars Johansson i Tidan, Rolf kunskap och kulturmiljövårdens mer övergri- Johansson i Väring och Lennart Lundgren i pande kunskap skall ge en nyanserad beskriv- Timmersdala. ning och värdering av kulturmiljön. I arbetet med framtagandet av underlag för kultur- Kommentar från Norra Billings Hem- miljöprogrammet (KMP) är detta en mycket bygdsförening 2011-04-07 (synpunkter viktig utgångspunkt. Mot den bakgrunden avser endast Timmersdala) har samarbete med dialoggrupper genomförts Synpunkt som en del i KMP-arbetet. Inkomna synpunk- Underlaget verkar vara helt OK. ter från dialoggrupper har behandlats och arbetats in i programförslaget i sammanställ- Åtgärd ningsfasen under år 2011 Ingen åtgärd Kontakt med Skövde Hembygdsfören- ing och Skövde Musei Vänner knöts redan i Yttrande från Skultorps Hembygdsfören- november 2009 när dialogarbetet för Skövde ing 2011-04-16 stad påbörjades. Vad gäller de nio mindre tät- Generell synpunkt orterna i Skövde kommun inleddes dialog Man framhåller att det varit ett nöje att ta del och samråd med berörda hembygdsfören- av underlaget och ser det som god hembygds- ingar i samband med ett informationsmöte kunskap. Kanske materialett även skulle på Skövde stadsmuseum den 9 februari kunna bli underlag för en kurs eller motsva- 2011. Vid informationsmötet medverkade rande? hembygdsföreningarna i Häggum, Skultorp, Skövde, Sventorp-Forsby, Wäring-Locketorp, Synpunkt/förslag Binnebergsorten och Norra Billing. Invente- - Kommentarer om lokal benämning på Sver- ringsunderlaget för de mindre tätorterna över- kilsgården och Bäckgården lämnades till samtliga dessa föreningar samt - Om bristande vattentillgång på den gamla utskickades även till hembygdsföreningarna bytån i Tidan och Värsås Föreningarna hade tiden - Om att Sahlbergsstugans brunn i Fornbyn fram till slutet av april 2011 på sig att komma nog inte är ursprunglig samt att ladugården är in med förslag på vad man anser vara viktigt ditflyttad från Mellombacken att bevara. - Om Sverkilsgårdens byggnader, Skultorp Av berörda föreningar har samtliga utom 4:103 en varit positiva. Värsås hembygdsförening - Att benämningen ”Oxadrevet” på det stora avböjde medverkan. Per telefon framfördes fädrevet inte är känt från äldre tid, utan nämns från Värsås att man tog avstånd från KMP- först från 1950-60-tal, alltså är rent sentida underlaget. Bland annat upplevde man under- - Om det lilla bostadshuset på Skultorp 2:10 laget som alltför modernt inriktat samt att - Om tvättstuga/brygghus på Skultorp 15:1 föreningen tagit fram eget material om Vär- - Om att byvägen genom Fornbyn kallades sås som man ansåg att Skövde kommun hellre ”Gategår’n” och arr vägen genom Jon Måns- borde uppmärksamma. gården var en nordlig utfart. De flesta föreningar har lämnat synpunkter - Om att Hene 22:7 Kyrkskolans byggnader på underlaget. Synpunkter rörande tätorterna förr var faluröda. Igelstorp, Skultorp, Tidan, Timmersdala och . Väring har inkommit. Synpunkter har inte Åtgärd inkommit på underlaget för tätorterna Lerdala, - Ovanstående synpunkter har nu antingen Stöpen och Ulvåker samt Värsås. Inkomna noterats i underlaget eller fogats in i beskriv- synpunkter omfattar många konstruktiva och ning av kulturmiljön/byggnadsobjektet. klargörande förslag, kompletteringar och synpunkter. Dessa är av mycket stort värde och Yttrande från Skövde Hembygdsförening tillför underlaget lokalhistoriskt förankrad 2011-04-10 kunskap och därmed en högre kvalitet. Synpunkter Av särskilt värde är i hög grad den beri- Man framhåller att att inventeringen är att kande kunskap och information som inven- betrakta som en byggnadsinventering av kom- terarna fått ta del av i samband med möten munens större tätorter och anser att som sådan 161

är den mycket välgjord. Den yngre bebyggel- - I kulturmiljöbeskrivningen har ramslökpar- sen är viktig för förståelse av efterkrigstidens tiet vid ån noterats och framtagande av en samhällsutveckling- och expansion. vårdplan för denna rekommenderas. Däremot är man direkt kritisk till att lands- - Kulturmiljön Askeberga - Rane stenar är nu bygden inte omfattas av KMP-arbetet i nulä- inventerad och beskriven i KMP-underlaget. get. Man påpekar att en väsentlig och viktig - Kartblad är korrigerade del av Skövde kommuns kulturarv saknas i och med detta. Man framhåller bl.a. det stora Yttrande från Wäring-Locketorps Hem- antal (41) kulturmiljöer som uppmärksam- bygdsförening 2011-03-22 mats på landsbygden i tidigare inventeringar, Synpunkt/förslag därtill kommer en stor mängd enskilda bygg- - Laga skifte ca 1850-60 nader och gårdar. Här poängteras att lands- - Om fornlämningar på Stora Väring Hålla- bygden är rik på riksintressanta kulturmiljöer regården och de värdefulla kyrkbyarna, de stora forn- - Om att Värings prästgård idag inrymmer lämningsmiljöerna, industriminnena samt de pastoratets administration byggnadsminnen (KML) som finns på lands- - Om att Stora Väring 8:62 varit nederlag för bygden samt att Skövde har Skaraborgs enda Axvalls Bryggeri kulturreservat (Vallby Sörgården). Allt detta - Om att Stora Väring 8:95 Bysmedjan ägs av kommer inte att finnas med i KMP i nuläget hembygdsföreningen sedan 1995 och idag är och på så vis kommer inte KMP att kunna ge museum, helt intakt med verktyg och utrust- en bild av kulturarvet i Skövde kommun.För ning. att KMP-underlaget ska kunna fungera som - Om att äldre foto på textilfabriken och kvar- ett planeringsinstrument för framtiden måste nen bör finnas med en inventering av samtliga värdefulla kultur- miljöer i Skövde kommun göras. Åtgärd Kommentar från Sventorp-Forsby Hem- - Samtliga uppgifter har nu noterats i antingen bygdsförening 2011-04-13 tätortshistorik, kulturmiljöbeskrivning eller Synpunkt/förslag beskrivning av berörda byggnadsobjekt. - Korrigering av fyra felaktiga bildtexter i - Textilfabriken syns på översiktsbild av konceptunderlaget för Igelstorps tätort Nyponvägen, på den andra textilfabriken vid Väringsvägen finns flera bilder. Åtgärd - De felaktiga bildtexterna har korrigerats i enlighet med synpunkterna

Yttrande från Tidanbygdens Hembygds- förening 2011-03-15 Synpunkt/förslag - Tidan, industrimiljön kring yllefabriken: Att hela området fr o m Skövdevägen med ingenjörsvillan, disponentvillan, allén längs Vävarevägen och banklokalen bör ses som ingående i industrimiljön -En vårdplan för naturmiljön längs ån bör upprättas, det är ett område inom industrimil- jön där det växer ramslök som bör värnas - Synpunkter och kompletterande uppgifter om Vads by och kungsgård samt att fören- ingen önskar att Rane stenar - Askeberga bör ingå i den tätortsnära kulturmiljön. - Kartblad bör byta plats . Åtgärd - Avgränsning och beskrivning av kulturmil- jön kring Yllefabriken har kompletterats och korrigerats så att hela den berörda miljön ingår. 162

Former för säkerställande Det måste finnas en översiktsplan som täcker hela kommunen, men ibland kan kom- Det finns ingen enskild lag i Sverige som munen välja att göra en mer detaljerad plan täcker alla delar av kulturmiljön i kommunen. för en mindre del. En sådan brukar kallas för Det är istället flera lagar med olika bestäm- en fördjupad översiktsplan (föp). En över- melser som gör det möjligt att lagskydda siktsplan kan bestå av många olika separata (säkerställa), värdefulla miljöer. De lagar som dokument, men det skall vara möjligt att få en kommunen i första hand kan använda för att överblick över vilka dessa är. Kulturmiljöpro- bevara bebyggelse, mark- och vattenområden grammet för Skövde kan användas som en del är Plan- och bygglagen och i viss utsträckning av kommunens samlade översiktsplan. även Miljöbalken. Andra lagar med betydelse för kulturmil- Detaljplaner och områdesbestämmelser jön i kommunen, men där andra myndigheter Nybyggnation och bevarande av befint- har det största inflytandet, är Kulturminnes- lig samlad bebyggelse inom ett avgränsat lagen, Skogsvårdslagen samt för infrastruk- område skall normalt sett regleras genom en turen Väglagen och Lagen om byggande av detaljplan eller områdesbestämmelser. Den järnväg. Utöver dessa ”kulturmiljölagar” har vanligaste formen är detaljplanen (dp) efter- också andra regler om miljökonsekvensbe- som det instrumentet är bäst lämpat vid nyex- skrivningar (MKB) och miljökvalitetsmål ploatering. Begreppet samlad bebyggelse är betydelse för kulturmiljön i kommunen. en tolkningsfråga, men vanligtvis avses 10-20 K-märkt är dock inget juridiskt begrepp byggnader på tomter som gränsar till varan- utan ett uttryck för att en företeelse av någon dra eller till ett gemensamt område, väg, park eller av några anses som kulturellt intres- etc. sant. I juridisk mening går det därför inte att I detaljplanen eller områdesbestämmelsen K-märka föremål, byggnader eller markom- fastställs rätten att bygga och skyldigheten att råden. Genom medias användning av begrep- bevara något. Genom plankartan och plan- pet har det fått en stor spridning och förr eller bestämmelserna går det att utläsa t ex att en senare kanske det dyker upp i någon av ”kul- byggnad eller ett markområde skall bevaras turmiljölagarna”. och inte får förstöras. Det kan finnas detaljerade bestämmelser om att vissa färgkulö- Plan- och bygglagen, PBL(1987:10) rer och byggnadsmaterial skall användas vid I Sverige råder i princip kommunalt plan- underhåll. Dessa brukar anges med ett litet ”q” monopol. Detta innebär att det är kommu- på plankartan. En detaljplan har en bestämd nen som har det i särklass största inflytandet genomförandetid, vanligtvis 5 år. Efter denna över när, var och hur enskilda och andra får tid har planen fortfarande rättsverkan, men lov att utföra byggnation. I PBL finns både kommunen kan välja att upphäva hela eller allmänna och särskilda hänsynsregler för kul- delar av planen. Om den enskildes rätt att turmiljön, t ex att vid all planläggning skall bygga påverkas negativt av ett sådant beslut hänsyn tas till kulturvärden eller att ändring kan kommunen bli ersättningsskyldig. av befintliga byggnader skall göras varsamt I områden som inte omfattas av en detalj- så att de kulturhistoriska värdena bevaras. De plan kan kommunen upprätta områdesbestäm- viktigaste instrumenten i PBL för kommunen melser. Målet med dessa är idag att förtydliga att kunna styra exploatering och bevarande är översiktsplanen eller att säkerställa områden översiktsplanen, detaljplaner och områdesbe- som är av riksintresse, se Miljöbalken. Områ- stämmelser. desbestämmelserna kan vara lika detaljerade som i en detaljplan, men instrumentet passar bäst vid bevarande av byggnader, mark- och Översiktsplanen vattenområden. En områdesbestämmelse har Översiktsplanen (öp) är en vägledande, men ingen särskild genomförandetid. Regeringen inte bindande, plan för beslut om använd- förbereder flera ändringar av PBL och reg- ningen av mark- och vattenområden samt om lerna för områdesbestämmelser kommer san- hur den byggda miljön skall utvecklas och nolikt att göras om en hel del. bevaras. I de delar av kommunen som saknar detaljplan eller områdesbestämmelse har öp: n en stor betydelse för lovgivningen. Över- Miljöbalken (1998:808) siktsplanen skall hållas aktuell och den måste Miljöbalken (MB) som började gälla år 1999 därför ses över minst en gång under varje är en sammanslagning av hela 15 miljöla- mandatperiod. gar. Det övergripande syftet med MB är att samhället skall utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt. I likhet med PBL innehåller 163 den allmänna hänsynsregler om att värde- Biotopskyddsområden fulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Kulturmiljön i kommunen berörs För vissa mindre mark- och vattenområden i första hand genom reglerna om riksintres- med livsmiljöer för hotade djur- eller växt- sen, reservatsbildningar, biotopskydd, strand- arter finns möjligheter att förklara dessa skydd och landskapsbildsskydd. som biotopskyddsområde. I kulturlandskap utanför detaljplanelagt område har alléer, åkerholmar, odlingsrösen, småvatten och våt- Riksintressen marker, öppna diken och stenmurar ett gene- Mark- och vattenområden som har så höga rellt biotopskydd. Länsstyrelsen handlägger värden att de är av nationell betydelse är biotopskydden i odlingslandskapet, Skogs- riksintressen enligt miljöbalkens tredje kapi- vårdsstyrelsen skydden i skogslandskapet. tel. Det finns olika slags riksintressen; kul- turmiljöer, natur- och friluftsområden är en Strandskydd typ, anläggningar för industriell produktion, Enligt miljöbalken finns ett strandskydd vid energiproduktion, energidistribution är en sjöar och vattendrag för att trygga friluftslivet annan. Gemensamt för alla riksintressen är och för att säkra goda livsvillkor för djur- och att dessa inte påtagligt får skadas genom t växtlivet. Normalt sett handlar detta skydd ex utbyggnader eller infrastruktursatsningar. om 100 meter från strandlinjen inom vilket Kommunen skall i sin översiktsplan redovisa det t ex är förbjudet att uppföra byggnader hur riksintressena säkerställs så att dessa inte eller stänga av allmänhetens tillträde. Inom påtagligt skadas. vissa områden finns också ett utökat strand- I Skövde kommun finns flera områden skydd på upp till 300 meter från strandlinjen. som är av riksintresse. Andra områden i kom- I områden med detaljplan kan strandskyddet munen är av riksintresse för naturvården eller upphävas. för friluftslivet. Det är dock lite missvisande att strikt dela upp värdena i kultur, natur och friluftsliv då det ofta handlar om en kombina- Landskapsbildsskydd tion av olika förhållanden som gör ett område Vissa kulturmiljöer omfattas av ett särskilt nationellt betydelsefullt. landskapsbildsskydd. Områdena bildades med stöd av den gamla naturvårdslagen och omfattar anläggande av bebyggelse, vägar Reservatsbildningar och andra större anläggningar som kan ha en Med stöd av Miljöbalken kan kommunen negativ effekt på landskapsbilden. För varje eller Länsstyrelsen fatta beslut om att bilda område med landskapsbildsskydd finns sär- naturreservat eller kulturreservat. Det sist- skilda bestämmelser. Även om begreppet nämnda är en ny typ av reservat som infördes inte finns med i Miljöbalken gäller de gamla med MB. Det finns ännu inga kulturreservat i bestämmelserna fram tills nya, som t ex natur- Lilla Edets kommun, men väl ett flertal natur- eller kulturreservat, tas fram. reservat. Målet med reservaten är att naturen bevaras så att den biologiska mångfalden säkerställs samt att människorna får tillgång Skogsvårdslagen (1979:429) till friluftsområden. Särskilt den tätortsnära Enligt regeringens föreskrifter till Skogs- naturen är utsatt för ett hårt exploaterings- vårdslagen skall skador undvikas på värde- tryck. fulla kulturmiljöer i skogen. Några exempel I ett kulturreservat är det kulturvärdena, t på kulturlämningar i skogen är t ex kvarnar, ex ett odlingslandskap med många byggna- sågar, odlingsrösen och stenmurar. Under der, som står i förgrunden. Det är det kultur- senare tid har flera inventeringar gjorts av präglade landskapet som skall bevaras. Även sådana övriga kulturlämningar i skogen. I för många av naturreservaten är det den av vissa fall omfattas dessa av Kulturminnesla- människan påverkade miljön som är en för- gen i andra fall av Skogsvårdslagen. utsättning för de växt- och djurarter som man vill bevara. Det finns därför ingen absolut Väglagen (1971:948) och Lagen om skillnad mellan de båda reservatstyperna. byggande av järnväg (1995:1649) Reservatsbildningar som innebär att Både Väglagen och Järnvägslagen innehål- markanvändningen försvåras eller förhin- ler allmänna bestämmelser om att vid anläg- dras kan innebära att ersättning betalas ut gande av vägar och järnvägar skall hänsyn tas till markägare och andra som påverkas. till kulturmiljön, stads- och landskapsbilden. 164

Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) För att något ska kunna förklaras som En miljökonsekvensbeskrivning är en metod byggnadsminne måste flera kriterier vara för att beskriva vilken påverkan t.ex. en pla- uppfyllda, byggnaden skall bland annat vara nerad utbyggnad, en ny vägsträckning eller synnerligen märklig. Det är också svårt att en ny verksamhet får på miljön. I Miljöbal- genomföra en byggnadsminnesförklaring i ken finns särskilda regler för sådana beskriv- strid mot en fastighetsägares vilja. ningar som även tillämpas i andra lagar, bl. Vid byggnadsminnesförklaringen fast- a. i Väglagen och Järnvägslagen. I PBL finns ställs skyddsbestämmelser som bland annat kompletterande bestämmelser för plane- säger hur byggnaden skall vårdas och hur ringen. I en MKB skall det framgå om kul- ändringar får göras. I Skövde kommun finns turmiljön påverkas negativt eller positivt av flera byggnadsminne. olika alternativ. Kyrkliga kulturminnen Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrk- Miljömålen liga inventarier och begravningsplatser skall Riksdagen har fattat beslut om 16 svenska vårdas och underhållas så att deras kultur- miljömål som är kärnan i arbetet för en lång- historiska värde inte minskas. I Skövde kom- siktigt hållbar utveckling. Kulturmiljön berörs mun finns flera kyrkomiljöer med medeltida av flera miljömål, t ex målen om en god ursprung. De är kommunens äldsta byggna- bebyggd miljö eller ett rikt odlingslandskap. der som fortfarande används. Målen har brutits ner i regionala och lokala delmål av statliga och kommunala myndigheter. Miljömålen skall vara vägledande för kommunens planering av t ex nya vägar- och bostadsområden.

Lagen om kulturminnen m. m. (1988:950) Kulturminneslagen innehåller i likhet med PBL och Miljöbalken både allmänna och särskilda bestämmelser. I första paragrafen står att ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.” Kulturminneslagen innehåller särskilda bestämmelser för forn- lämningar, fornfynd, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Det är Länsstyrelsen som handlägger de flesta typerna av kultur- minnesärenden.

Fornlämningar och fornfynd Alla fasta fornlämningar, kända som okända, är skyddade genom kulturminneslagen och får inte skadas. I lagen anges vad som är en fast fornlämning och vilken utbredning den har. Den som på något sätt vill ändra en fast fornlämning måste ha länsstyrelsens tillstånd. Fornfynd är föremål som hittats i eller vid en fast fornlämning och som kan antas vara minst 100 år gamla.

Byggnadsminnen En byggnad eller ett bebyggelseområde kan förklaras som byggnadsminne av Länsstyrel- sen. Vem som helst får genom att skriva till Länsstyrelsen väcka fråga om en byggnads- minnesförklaring, men detta innebär inte något automatiskt skydd. 165

Käll- och litteraturförteckning Skaraborgsbygden. 1917-36. utg. av Frithiof Colling. Alfredsson, Kenneth. 1985. Skövdes indu- Skövde Stads- och Kommunfullmäktige 125 strier förr och nu. Skövde museum. år. Minnesskrift över åren 1964-1988. 1989. Bergström Hyenstrand, Eva, Hyenstrand, Skövde kommun. Åke. Om ett pastorat och en f d kommun. Sträng, Arne. Boken om Timmersdsala. 2009. Norra Kyrketorp Skultorp. 2005. Skultorps- Utgiven av Norra Billings hembygdsfören- bygdes intresseförening. Norra Kyrketorps ing. pastorat. Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk Carlquist, Thomas. 1988. Kulturhistoriskt beskrivning över Sveriges städer och lands- värdefulla byggnader och miljöer i Skövde bygd. Landsbygden. Skaraborgs län. D4. kommun. Skaraborgs länsmuseum. Skövde 1994. Erixon, S. red. Ericson, O. red, kommun. Vägen till din historia. 1985. Västergötlands Heimann, Curry. 2008. Projekt Stenrika Fornminnesförenings Tidskrift 1985. Skövde – Brytningstider vid Billingen. Skövde Väring. I ord och bild från slutet av 1800- stadsmuseum. talet och fram till våra dagar. 1995. Holmberg, Jörel., Strömblad, Sari 2001. Studiecirkeln”Gamla Väring” Skövde naturguide. Översiktsplan 90 Skövde kommun. 1991. Holmström, Erik, Orebäck Krantz, Elisabet. Skövde kommun. Sventorps kyrkogård. Förslag till bevarandeplan. Byggnadshistorisk rapport 2006. Väs- tergötlands museum. Holmström, Erik, Orebäck Krantz, Elisabet. Värsås kyrkogård. Förslag till bevarandeplan Byggnadshistorisk rapport 2006. Väs- Arkiv tergötlands museum. Lindskog, Petter E:son. Byggnadsnämndens arkiv, Skövde kommun 1812-16. En korrt beskrifning om Skara stift. (Digitalt material) 1812-1816. Faksimil 1985. Lundahl, Ivar. 1950. Ortnamn i Skaraborgs Skövde stadsmuseums arkiv, Skövde kom- län. D7 Kåkinds härad. Territoriella namn. mun Lundahl, Ivar. 1967. Ortnamn i Skaraborgs Västergötlands museums arkiv och sam- län. D11. Vadsbo härad 2. Södra delen. Ter- lingar ritoriella namn. Molander, Lisa. Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. Lerdala kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport 2007. Västergötlands museum. Molander, Lisa. Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Norra Billings pasto- Digitalt rat. Timmersdala kyrkogård. Byggnadshisto- Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet< risk rapport 2007. Västergötlands museum. http://www.bebyggelseregistret.raa.se Molander, Lisa. Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbe- Vads kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport tet http://www.fmis.raa.se 2008:14. Västergötlands museum. 2008:38. Västergötlands museum. Skövde kommuns hemsida: Kartor, planer Molander, L. Förslag till bevarandeplan och fastigheter. http://www.skovde.se för kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. Värings kyrkogård. Byggnadshistorisk http://www.visualarkiv.se rapport 2007:6. Västergötlands museum. Molander, Lisa. Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Norra Kyrketorps pastorat. Byggnadshistorisk rapport 2007. Väster- götlands museum. Naturvårdsprogram för Skövde kommun 1984. Länsstyrelsen. Odlingslandskapets natur- och kulturvär- den 1992. Länsstyrelsen. Skaraborgs läns museum.