Tätortsklassificering Utifrån Servicebredd Och Servicegrad En Klusteranalys Av Sveriges Tätorter
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
UPTEC STS 14021 Examensarbete 30 hp Juni 2014 Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad En klusteranalys av Sveriges tätorter Stina-Kajsa Andersson Abstract Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad : En klusteranalys av Sveriges tätorter Classification of Swedish built-up areas according to service width and service degree : A cluster analysis Teknisk- naturvetenskaplig fakultet Stina-Kajsa Andersson UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Statistics Sweden is an administrative agency that delimits built-up areas and produces statistics regarding them. The statistics provide information about the area of the Postadress: built-up areas, their population number, number of gainfully employees working in the Box 536 751 21 Uppsala built-up areas, and of buildings. Now Statistics Sweden wishes to extend such statistics by producing a measure regarding how well developed the service is in each Telefon: built-up area. 018 – 471 30 03 Telefax: This study is a contribution to this statistical improvement work and the purpose is to 018 – 471 30 00 – by employing geographical information systems and cluster analysis – classify the Swedish built-up areas according to 1) service width and 2) service degree. A Hemsida: particular built-up area has a high service width if it has many different service http://www.teknat.uu.se/student functions, such as pharmacies, schools and grocery stores. It has a high service degree if it has many service functions per 1000 inhabitants. The result consists of two different “urban hierarchies”, one in which one can identify the level of service width of each built-up area and one in which one can position each built-up area according to its service degree. This study shows that built-up areas with a high service width also have many inhabitants. In contrast, this is not the case for built-up areas with a high service degree: built-up areas with high service degree have relatively few inhabitants. The study shows that built-up areas with high service degree have a higher quota number of people employed in the locality / number of residents, which indicates that these built-up areas are “commuting localities” – built-up areas where people work but not necessarily live. The results from the two separate modes of classification also show that the service width and service degree do not display a positive correlation. Built-up areas with high service degree are thus not the same built-up areas that those scoring high on service width; if anything, the relationship is rather the opposite. Handledare: Stefan Svanström Ämnesgranskare: Jesper Rydén Examinator: Elísabet Andrésdóttir ISSN: 1650-8319, UPTEC STS 14021 Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) är den myndighet i Sverige som avgränsar tätorter och som för statistik över dessa. I dagsläget förs statistik över tätorternas area, befolknings- mängd, förvärvsarbetande och byggnader, men det finns en önskan hos SCB att utveckla tätortsstatistiken genom att ta fram mått på hur god servicen är i respektive tätort. Detta examensarbete är ett bidrag till denna statistikutveckling och syftet är att – med hjälp av geografiska informationssystem och statistisk klusteranalys – klassificera Sveriges tätorter utifrån 1) servicebredd och 2) servicegrad. En tätort har en hög servicebredd om den har många olika servicefunktioner och hög servicegrad om den har många olika servicefunktioner per 1000 invånare. I detta examensarbete togs hänsyn till 25 olika servicefunktioner, allt ifrån apotek, grundskolor och livsmedelsbutiker till restauranger och resecentrum. Resultatet består av två olika ”tätortshierarkier”. I den ena kan man se vilken nivå på servicebredd respektive tätort har, och i den andra framkommer vilken nivå på servicegrad respektive tätort har. I examensarbetet framkommer att tätorters service- bredd samvarierar positivt med tätorters befolkningsmängd. Detta till skillnad från tätorters servicegrad, där tätorter med hög servicegrad snarare är tätorter med relativt liten befolkningsmängd. Det framkommer att tätorter med hög servicegrad har en högre kvot förvärvsarbetande / befolkningsmängd, vilket indikerar att de i större utsträckning är in- än utpendlingsorter. Resultaten från tätortsklassificeringarna visar även att tätorters servicebredd och servicegrad långt ifrån korrelerar, tätorter med högst servicegrad är alltså inte samma tätorter som de som har hög servicebredd, snarare tvärtom. Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................... 4 1.1 Syfte och frågeställningar...................................................................... 4 1.2 Förutsättningar och avgränsning .......................................................... 5 2. Vad är en tätort? .............................................................................................. 5 2.1 SCB:s tätortsavgränsning ..................................................................... 6 3. Metod och teori ................................................................................................ 7 3.1 Val av servicefunktioner ........................................................................ 7 3.1.1 Litteraturstudie ......................................................................... 8 3.1.2 Intervjuer/möten ....................................................................... 9 3.1.3 Valda servicefunktioner ........................................................... 10 3.2 Insamling av data .................................................................................. 10 3.3 Sammanställning av data ...................................................................... 10 3.3.1 GIS ........................................................................................... 10 3.3.2 Sammanställning av SCB:s data ............................................. 11 3.3.3 Sammanställning av data från andra myndigheter .................. 14 3.3.4 Sammanställd data .................................................................. 14 3.4 Klassificering av data ............................................................................ 15 3.4.1 Klustringstekniker..................................................................... 15 3.4.2 Tidigare områdesklassificeringar ............................................. 18 3.4.3 Klusteralgoritmer i R ................................................................ 18 3.5 Studiens trovärdighet ............................................................................ 18 3.5.1 Olika datakällor ........................................................................ 18 3.5.2 Validering ................................................................................. 18 4. Resultat ............................................................................................................ 19 4.1 Valda servicefunktioner ......................................................................... 19 4.2 Sammanställd data ............................................................................... 20 4.3 Tätortsklassificering servicebredd ......................................................... 20 4.3.1 Eliminering av outliers .............................................................. 20 4.3.2 Hierarkisk agglomerativ klustring ............................................. 22 4.3.3 K-means ................................................................................... 23 4.3.4 Val av antal kluster .................................................................. 24 4.3.5 Tätortsgrupper servicebredd .................................................... 25 4.4 Tätortsklassificering servicegrad ........................................................... 27 4.4.1 Eliminering av outliers .............................................................. 27 4.4.2 Hierarkisk agglomerativ klustring ............................................. 29 4.4.3 K-means ................................................................................... 30 4.4.4 Val av antal kluster .................................................................. 31 4.4.5 Tätortsgrupper servicegrad ...................................................... 31 4.5 Samband servicebredd och servicegrad ............................................... 34 5. Slutsatser ......................................................................................................... 35 6. Användningsområden och framtida forskning ............................................ 36 7. Referenser ........................................................................................................ 37 Böcker ......................................................................................................... 37 2 Rapporter .................................................................................................... 37 Muntliga källor ............................................................................................. 37 Internet ........................................................................................................ 38 Bilaga 1. Definitioner servicefunktioner ........................................................... 39 Bilaga 2. Script..................................................................................................... 43 Bilaga 3. Tätortsgrupper ..................................................................................... 47 3 1. Inledning Statistiska centralbyrån