Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
KO08 Dok.Indd
Välkommen till Ekerö kommun ulturensulturens övärldövärld LL2008 Sommar-1 Sommar- och och vintertid vintertid INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL EKERÖ KOMMUN Två världsarv 4 Guideturer 6 Utfl yktsförslag 8 IVV-vandringsleder 10 SOMMARTID I KULTURENS ÖVÄRLD Evenemang 12 Ekebyhovs slott 19 Gröna rum – handelsträdgårdar, gårdsbutiker & självplock 20 Konsthantverk, antikt & kuriosa 22 Öppna Trädgårdar & Konstringen 23 Åtta medeltidskyrkor 24 Båtturer, gästhamnar & gästbryggor 25 Mat, kafé, boende, stuguthyrning & festlokaler 26 Friluftsliv & äventyr – vandra, bada, paddla, cykla, golfa, rida 30 VINTERTID I KULTURENS ÖVÄRLD Vinteraktiviteter 34 Julmarknader 36 Julbord 37 KARTA 38 SEVÄRDHETER/SIGHTS/SEHENSWURDIGKEITEN 39 Svenska/English/Deutsch SNABBGUIDE 48 Omslagsbild: L’Orfeo på Drottningholms Slottsteater 2007, Foto: Bo Ljungblom Ingresstext sid 3: Örjan Andersson 2 Hovgården på Adelsö. FOTO: KALLE RUNRISTARE Välkommen till Ekerö kommun Lulturens övärld med två världsarv De två världsarven är ingen tillfällighet Bron mot Drottningholm är en bro till en annorlunda värld. Här möter dig ett skärgårdslandskap med 140 öar, kobbar och skär. En säregen övärld där du minst väntar dig att fi nna den – en god bit in i landet. Att öarna haft en speciell lockelse på människor i alla tider är lätt att förstå. Det är också lätt att se. För ingen annanstans i Sverige kan du på ett så koncentrerat område se spåren av människan och hennes kultur i en levande miljö. Snart sagt varje tuva och sten på öarna har påverkats av en mänsklig hand. Vi som bor här hälsar dig välkommen till upplevelser. Denna Kulturens övärld är ju inte bara vår, utan den tillhör alla intresserade. Drottningholm och Birka-Hovgården vårdas till och med för hela världens skull eftersom de är utsedda till världsarv. -
Statistik Om Uppsala Kommun 2020
Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Spatiotemporal Changes in Gothenburg Municipality´S Green
UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Spatiotemporal changes in Gothenburg municipality´s green space, 1986 to 2019 Kristin Blinge ISSN 1400-3821 B1122 Master of Science (120 credits) thesis Göteborg 2021 Mailing address Address Telephone Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Thesis: 30 hec Course: GEO230 Level: Master Semester/year: Spring 2020 Supervisors: Fredrik Lindberg & Heather Reese Examinator: Sofia Thorsson ABSTRACT As the world’s population is becoming increasingly more urban the infrastructure expands to accommodate the inhabitants’ needs. In a dense urban environment green space has an important function since it provides vital ecosystem services, contributes to recreational and cultural values and is essential for biodiversity. Gothenburg municipality, which harbours the second largest city in Sweden, has seen an increase from about 430 000 to 580 000 inhabitants between the years 1986 and 2019 and a future prognosis shows a population increase to 700 000 by the year 2035. The municipality is currently working on a new comprehensive plan which will dictate how the city will expand in the future. This study uses Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) from Landsat 5 TM and Landsat 8 OLI satellite data across eight dates between 1986 and 2019 to analyze historical greenness change. Together with a qualitative content analysis of the consultation material, which is the basis for the work with the new comprehensive plan, a future outlook is constructed. NDVI is highly correlated to green biomass and increase or decrease of NDVI is translated to gain or loss of amount of greenness. -
D G Expressbussar Och Pendeltåg
d g Expressbussar och pendeltåg 0771-41 43 00 BUSES AND COMMUTER TRAINS vasttrafik.se ÄlvängenÄlvängen stationstationstation AlingsåsAlingsås Ullstorp stationstationstation Ullstorp Solgärde vårdcentralUlvegärde NolNol stationstationstation SolgärdeUlvegärde vårdcentralMunkegärde Munkegärde Jordliden Jordliden Kungälvs Kungälvssjukhus sjukhus NödingeNödinge KungälvMimers hus stationstationstation resecentrum Kungälv Resecentrum VästraVästra Rollsbovägen BodarneBodarne Västra Parken stationstationstation Ytterby vägskäl VästraKexbageriet Parken RollsbovägenRollsbovägen Kexbageriet YtterbyYtterby stationstationYtterbyYtterby vägskälvägskäl station FarsFars hatthatt Fars hatt Eriksdal Hjällsnäs-Hjällsnäs- vägenvägenvägen GråGråbobo NorsesundNorsesund busstationbusstationbusstation stationstationstation Eriksdal BohusBohus StoraStoraStora LundbyLundbyLundby kyrkakyrkakyrka stationstationstation VårlöksvägenVårlöksvägen PionvägenPionvägenPionvägen IngaboIngaboIngabo StannumStannumStannum FurubergsvägenFurubergsvägenFurubergsvägen station stationstation SurteSurte StannumStannum FlodaFlodaFloda stationstationstation JönsagårdenJönsagården stationstationstation MystängenMystängen MålögaMålöga RidhästvägenRidhästvägen StoraStora YtterstadYtterstad GerrebackaGerrebacka gårdgård Mysterna-Mysterna- DelabäckenDelabäcken SkimmelvägenSkimmelvägen vägenvägenvägen KvarnabäckenKvarnabäcken FyrspannvägenFyrspannvägenFyrspannvägen DockeredsvägenDockeredsvägen IngebäcksIngebäcksIngebäcks ByByBy BergumsBergums kyrkakyrka StenaredStenared OlofstorpOlofstorp -
Tätorter 2000 MI0810
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig. -
Inbjudan Att Teckna Aktier I Gifttoday Sweden AB (Publ) Investment
Inbjudan att teckna aktier i GiftToday Sweden AB (publ) Investment Memorandum Kristinehamn i oktober 2008 FINANSINSPEKTIONENS GODKÄNNANDE Memorandumet har inte granskats och registrerats av Finansinspektionen då emissionsbeloppet är mindre än 1.000.000 EUR, vilket är gränsen för undantag från krav på godkänt och registrerat prospekt, enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. BOLAGSASPEKTER GiftToday Sweden AB (publ) eller ”GiftToday” eller ”Bolaget” är ett aktiebolag och bedriver verksamhet under denna associationsform, vilken regleras av aktiebolagslagen. Bolaget bildades i Sverige och registrerades 16 mars 2005 med organisationsnummer 556680‐2145 under firman Startplattan 17725 Aktiebolag, men bytte 2005‐07‐27 firmanamn till Choklad Distribution Sverige AB. Bolaget har bedrivit nuvarande verksamhet sedan juni 2005. Nu gällande firma registrerades i juni 2005. Bolaget skall enligt registreringsbevis bedriva handel med samt förmedling av gåvor såsom konfektyr, blommor, presentartiklar samt liknande varor, samt idka därmed förenlig verksamhet. Distributionen ska ske via egna distributionskanaler och fristående leverantörer. Bolaget är ett publikt aktiebolag och VPC‐anslutet, vilket innebär att det är VPC som för bolagets aktiebok. Bolagets hemvist är Kristinehamn. Vid ett ordinarie styrelsemöte den 7 oktober 2008 beslutade styrelsen med bemyndigande från ordinarie bolagsstämma den 19 maj 2008 att genomföra en nyemission av högst 5 635 000 aktier med företrädesrätt. Årsredovisningar och bolagsordning kan hämtas från bolagets hemsida www.gifttodaycompany.com eller beställas i pappersform från bolaget: GiftToday Sweden AB (publ) Strandvägen 30 681 38 Kristinehamn www.gifttoday.se STYRELSENS FÖRSÄKRAN Memorandumet har upprättats av styrelsen i GiftToday Sweden AB med anledning av företrädesemission på AktieTorget. Styrelsen för GiftToday Sweden AB är ansvarig för innehållet i Memorandumet. -
Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer. -
Översvämningskartering Utmed Delångersån
versvmningskartering utmed Delngersn Strckan frn Dellensjarna till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 31, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3374 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehllsfrteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmnt om versvmningskartering ...................................... 7 2.1 Flden och terkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den versiktliga versvmningskarteringen ....... 8 2.3 Anvndning av versvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rttigheter ........................................................ 9 3. Berkningar - frutsttningar och genomfrande ................. 10 3.1 Berkning av flden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden .......................................................................................... -
Norrköpings Kommun Stadsbyggnadskontoret Fysisk Planering [email protected]
Sid 1 (3) Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering [email protected] Diarienr: KS-204/2011 212 Synpunkter på Tillägg till översiktsplan för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings kommun Bakgrund Norrköpings kommun har tagit fram samrådshandlingar om Miljö- och riskfaktorer och sänt ut dessa på remiss. Syftet är att uppdatera kommunens viljeinriktning för miljö- och riskfaktorer och infoga handlingarna i översiktsplanen som ett tillägg. Tolv ämnesområden beskrivs i handlingarna och respektive ämnesområde är tänkt att vara vägledande vid handläggning och beslut i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden. Synpunkter Naturskyddsföreningen Norrköping har tagit del av samrådshandlingarna och framför följande. Det är positivt att Miljö- och hälsorisker tas in som ett tillägg i översiktsplanen och handlingarna torde bli ett bra stöd vid stadsplanering och tillståndsärenden. Naturskyddsföreningen anser att kommunen i stort valt ut och beskrivit de viktigaste ämnesområdena. Beskrivningarna av de olika ämnesområdena är utförliga och texten har fått en populärveten- skaplig inriktning, vilket är ett plus. Relativt många bilder och diagram hjälper till att förklara svåra begrepp. Tillägget till översiktsplanen tar upp tolv ämnesområden. Ett område som inte behandlas är brand, men kommunen bör överväga om inte ett avsnitt om brand ska tas med. En brand kan få oerhört allvarliga konsekvenser. Ett tragiskt exempel är diskoteksbranden i Göteborg år 1998, som krävde 63 personers liv. I Sverige är ca 10 000 bränder anlagda varje år och vi är inte förskonade i Norrköping. Skolbränder inträffar tyvärr då och då och flera av dem är anlagda. Frågeställningar som kan tas upp i arbetet med översiktsplanen är räddningstjänstens insatstider, brandstationens placering och utryckningsfordonens framkomlighet. -
<Namn På Undersökning>
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress: -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.