Aktualitetsförklaring Av Uppsala Kommuns Översiktsplan
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Tätorter 2000 MI0810
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig. -
Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) . -
<Namn På Undersökning>
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress: -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Upplandsmuseet 2020 Verksamhetsberättelse Och Årsredovisning I Dessa Tider…
UPPLANDSMUSEET 2020 VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH ÅRSREDOVISNING I DESSA TIDER… Är nog den fras som både hörts och lästs mest Samlingsavdelningen har tagit emot flera större under 2020. Varje år är annorlunda men skillna- samlingar under året där mängder av föremål från derna är sällan så stora. Så såg vi även på 2020 när Uppsala Gamla Teater sticker ut mest. I vanlig vi planerade året. ordning har även våra fantastiska medarbetare i Morgongåva skannat och dokumenterat det viktiga Sen kom den, pandemin med stort P, och plötsligt material vi förfogar över. var inget sig likt. Den 12 mars, på ett extrainsatt ledningsgruppsmöte, fattade vi beslutet att stänga Trots ett år som inte liknade något annat så lycka- museet. Vi var bland de första att fatta beslut om des vi även ta en ny varumärkesplattform i mål. Ett stängning och vi gjorde det innan all information arbete som större delen av personalen var delak- som vi nu har fanns. I efterhand så kan vi konsta- tiga i. En viktig pusselbit för framtiden. tera att vi gjorde det rätta. Vi satte det mest värde- Det är även när år som 2020 dyker upp som man fulla vi har på museet främst. Personalen! är extra glad över att ha en kunnig och engagerad I samma stund som vi beslutade att stänga så på- styrelse och ett fantastiskt samarbete med en av INNEHÅLL börjades även arbetet med att förbereda en fram- våra grundare, Upplands Fornminnesförening och tida öppning. Ett otroligt arbete genomfördes och Hembygdsförbund. när rekommendationerna möjliggjorde en öppning INLEDNING 3 Under året fick vi även möjlighet att göra verksam- var vi mer än förberedda. -
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5). -
Susanne Jung SAMMANFATTNING
UPTEC W13005 Examensarbete 30 hp Mars 2013 Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014- 2022 Susanne Jung SAMMANFATTNING Miljöbedömning samt kartläggning av verksamhetsavfall som del av Uppsala kommuns avfallsplan 2014 – 2022 Susanne Jung I början av 1900-talet slängde svensken i genomsnitt 25 kg hushållsavfall per år. Idag är siffran 500 kg. Trender pekar på att avfallsmängderna kommer att fortsätta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer från verksamheter. På nationell nivå finns riktlinjer och miljömål kring avfall, men för att implementera många av dessa styrmedel krävs lokala incitament. Därför görs kommunala avfallsplaner. Däri beskrivs den rådande avfallsituationen i kommunen och mål sätts upp för avfallshanteringen. Statistik för verksamhetsavfall på kommunal nivå är generellt bristfällig i Sverige på grund av det flerdelade avfallshanteringssystem som råder. Kartläggning av såväl hushålls- som verksamhetsavfall är viktig så att avfallet på ett säkert sätt kan tas om hand om av aktörer i framtiden. En god avfallsplanering kan både direkt och indirekt leda till stora vinster för miljön t.ex. i form av minskade emissioner av växthusgaser. Denna studie ämnade till att kartlägga verksamhetsavfallet som uppstår i Uppsala kommun som ett bidrag till kommunens nya avfallsplan. Detta gjordes genom att samla in primärdata från aktörer inom avfallsbranschen.Vidare skulle också planens genomförande bedömmas ur ett miljöperspektiv en miljökonsekvensbeskrivning och modellering med livscykelanalysverktyget Waste Management Planning System (WAMPS). Resultatet av kartläggningen visade att mängden verksamhetsavfall från Uppsala kommun var cirka 290 000 ton exklusive schaktmassor. Den relativt stora mängden verksamhetsavfall antogs bero på den utveckling som råder i kommunen, framförallt vad gäller nybyggnationer. -
Tätorter; Arealer, Befolkning 2005
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(62) Tätorter; arealer, befolkning 2005 MI0815 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0810_DO_2005 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(62) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljö, Befolkning 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning, Befolkningens sammansättning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100), se www.scb.se/sos 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, -
Full Issue Vol. 12 No. 4
Swedish American Genealogist Volume 12 Number 4 Article 1 12-1-1992 Full Issue Vol. 12 No. 4 Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1992) "Full Issue Vol. 12 No. 4," Swedish American Genealogist: Vol. 12 : No. 4 , Article 1. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol12/iss4/1 This Full Issue is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedish Arrierican Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Gustave Anjou - Forger of American Genealogies 161 How to Give Your Husband a Kingdom in Five Easy Steps 173 Absconded Swedish Seamen - Emigrants? 182 Father Unknown - What to Do? 187 Genealogical Queries 19 2 Book Reviews 19 7 Rolf H. Erickson 1940-1992 199 Index of Personal Names 200 Index of Place Names 213 Vol. XII December 1992 No.4 \ _I I Swedish America n t I t. Genealogist�� Copy11ght © 199'2 (ISSN 0275- 9314) >; Swedish Amer/Gan Ge11ealogis1 Swenson Swedish !111111igra11on Research Cenlcr Auguslana College Rock Island. IL 61201 Tel. (309) 794 7204. J Publisher: Swenson Swedish llllllligraiion Research Cc,ner Editor: N(ls William Olsson, Ph.D. F.A.S.G., P.O. ox 2186, Winter Park.FL 32790 Tel. (407) 647 429� Contributing Editors: Pcier Stebbins Craig, J.D., f.A.S.G .Washingt,m. -
UPPSATSER Kulturgeografiska Institutionen
UPPSATSER Kulturgeografiska institutionen Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat Karin Svensson Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2020 Handledare: Jan Amcoff Kursansvarig: Cecilia Bygdell ABSTRACT Svensson, K. 2020. Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen -
Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning .......................................................................... -
SPIMFAB Slutrapport Webbpdf.Pdf
Drivmedelsbolagens undersökningar och saneringar av förorenade bensinstationer SLUTRAPPORT AV SPIMFAB:S ARBETE UNDER 1997 TILL 2014 spimfab SPI Miljösaneringsfond AB © SPIMFAB – SPI MILJÖSANERINGSFOND AB ISBN 978-91-637-6304-5 OMSLAGSFOTO: SPIMFAB FOTON: S 15 SJÖBERG BILDBYRÅ, S 18 PRESSENS BILD/ANNA LITTORIN, S 25 OCH 28 THINKSTOCK, S 31 JOHNÉR/SUSANNE KRONHOLM OCH BAKSIDAN JOHNÉR. ÖVRIGA FOTON SPIMFAB GRAFISK FORMGIVNING OCH FIGURER: AB TYPOFORM TRYCK: ÅTTA.45 TRYCKERI AB Drivmedelsbolagens undersökningar och saneringar av förorenade bensinstationer SLUTRAPPORT AV SPIMFAB:S ARBETE UNDER 1997 TILL 2014 Förord SVENSKA PETROLEUM OCH BIODRIVMEDELINSTITUTET, leveran törer och myndigheter). Slut rapporten SPBI, och flertalet av drivmedelsbolagen i Sverige baseras även på SPIMFAB:s egen dokumentation har under åren 1997 till 2014 undersökt och vid från arbetet. Utvärdering och slutsatser är författar behov åtgärdat föroreningar i mark vid mer än nas tolkning och sammanställning av underlaget. 4 000 nedlagda bensinstationer. Verksamheten Slutrapporten har i huvudsak utarbetats av har bedrivits i det gemensamma bolaget SPI Miljö Anneli Liljemark (Liljemark Consulting), Helena saneringsfond AB, med förkortningen SPIMFAB. Fürst (Helena Fürst miljökonsult) och Magdalena Syftet med SPIMFAB har varit att undersöka och Gleisner (SPIMFAB). GISanalys med tillhörande vid behov sanera föroreningar i jord och grund kartor i kapitel 4 har utförts av Camilla Hjelm vatten på bensinstationsfastigheter, där försälj i ett projektarbete vid Södertörns Högskola. ningen hade upphört under perioden 1 juli 1969 Många andra har medverkat, bland annat genom till 31 december 1994. intervjuer, en styrelseworkshop och enkätsvar. Syftet med denna rapport är att summera utfört SPIMFAB och författarna vill rikta ett tack till alla arbete och uppnådda resultat samt presentera som bidragit till rapporten.