SPIMFAB Slutrapport Webbpdf.Pdf
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Statistik Om Uppsala Kommun 2020
Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. -
Invitation to Acquire Shares in Fortinova Fastigheter Ab (Publ)
INVITATION TO ACQUIRE SHARES IN FORTINOVA FASTIGHETER AB (PUBL) Distribution of this Prospectus and subscription of new shares are subject to restrictions in some jurisdictions, see “Important Information to Investors”. THE PROSPECTUS WAS APPROVED BY THE FINANCIAL SUPERVISORY Global Coordinator and Joint Bookrunner AUTHORITY ON 6 NOVEMBER 2020. The period of validity of the Prospectus expires on 6 November 2021. The obligation to provide supplements to the Prospectus in the event of new circumstances of significance, factual errors or material inaccuracies will not apply once the Prospectus is no longer valid. Retail Manager IMPORTANT INFORMATION TO INVESTORS This prospectus (the “Prospectus”) has been prepared in connection with the STABILIZATION offering to the public in Sweden of Class B shares in Fortinova Fastigheter In connection with the Offering, SEB may carry out transactions aimed at AB (publ) (a Swedish public limited company) (the “Offering”) and the listing supporting the market price of the shares at levels above those which might of the Class B shares for trading on Nasdaq First North Premier Growth Mar- otherwise prevail in the open market. Such stabilization transactions may ket. In the Prospectus, “Fortinova”, the “Company” or the “Group” refers to be effected on Nasdaq First North Premier Growth Market, in the over-the- Fortinova Fastigheter AB (publ), the group of which Fortinova Fastigheter counter market or otherwise, at any time during the period starting on the AB (publ) is the parent company, or a subsidiary of the Group, depending date of commencement of trading in the shares on Nasdaq First North Pre- on the context. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Tätorter 2000 MI0810
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig. -
Biofilmens Funktion Och Korrelation Med Dricksvattnets Kvalitet
Rapport Rapport Biofilmens funktion Nr 2020-2 och korrelation med dricksvattnets kvalitet Caroline Schleich Sandy Chan Kristjan Pullerits Moshe Habagil Jennie Lindgren Catherine J. Paul Alexander Keucken Peter Rådström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 14057 167 14 Bromma Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 [email protected] www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten. Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2020-2 Rapportens titel: Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattnets kvalitet Title of the report: Biofilm function and correlation with drinking water quality Författare: Caroline Schleich (Vatten & Miljö i Väst AB [VIVAB]), Sandy Chan (Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet [TMB, LU], Sweden Water Research AB [SWR] och Sydvatten AB), Kristjan Pullerits (TMB, LU och SWR), Moshe Habagil (VIVAB), Jennie Lindgren (VIVAB), Catherine J. Paul (Teknisk vattenresurslära och TMB, LU), Alexander Keucken (VIVAB) och Peter Rådström (TMB, LU) Rapportnummer: 2020-2 Antal sidor: 54 Sammandrag: Kvarnagårdens vattenverk i Varberg har en ny -
Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer. -
Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) . -
<Namn På Undersökning>
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress: -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Utvecklingsstrategi För Varbergs Kommun Med Fokus På Landsbygden
1 (15) 2011-09-13 Dnr: KS 2011/0080-10 , Utvecklingsstrategi för Varbergs kommun med fokus på landsbygden Utveckling i alla kommundelar Förutsättningen för Varbergs kommuns utveckling är mycket god. Det gynnsamma geografiska läget med goda kommunikationer, den attraktiva och variationsrika naturen, det varierade och blomstrande näringslivet och en stadigt ökande befolkning. Kommunen utvecklas, men inte lika mycket överallt. Att Varbergs stads attraktivitet utvecklas och att innerstadens befolkning ökar, har stor betydelse för hela kommunen. Kopplingen mellan den expansiva stadens utbud och en positiv utveckling av kommunens serviceorter och omgivande landsbygd är belagd men utveckling sker trots det inte överallt i kommunen per automatik. För att serviceorterna och landsbygden skall utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunens uppgift är att främja och underlätta människors vardag och möjlighet till lokal utveckling. Utvecklingsstrategin skall bidra till en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklingsstrategin anger inriktningen för kommunens arbete i frågor som berör serviceorterna med omland. Arbetet med att nå målbilderna bedrivs kontinuerligt med ett framtidsperspektiv som siktar mot år 2020. Strategins prioriterade områden − demokratifrågor − boende − näringsliv, sysselsättning och kompetensutveckling − kultur och fritid − kommunikation och infrastruktur − kommunal service POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, 0340-880 00 212000-1249 [email protected] Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg 0340-67 64 52 www.varberg.se 2 (15) 2011-09-14 Dnr: KS 2011/0080-10 Förklaring av begrepp Serviceorter Med serviceorter menas här de orter där det finns omfattande offentlig service. -
Aktualitetsförklaring Av Uppsala Kommuns Översiktsplan
Datum: Diarienummer: Aktiverande styrdokument 2020-11-03-- KSN-- 2019 0421 Beslutsfattare: Kommunfullmäktige Dokumentansvarig: Kommunstyrelsen Aktualitetsförklaring av Uppsala kommuns översiktsplan Sida 2 (32) Innehåll Läsanvisning ............................................................................................................................. 3 Sammanfattande bedömning om översiktsplanens aktualitet .......................................... 4 Inledning ................................................................................................................................... 5 Aktualitetsprövning enligt PBL ........................................................................................... 5 Uppdrag om aktualitetsförklaring ..................................................................................... 6 Uppföljning av ändrade förutsättningar ................................................................................ 7 Uppföljning av betydande miljöpåverkan ............................................................................. 9 Uppföljning av översiktsplanens styrning .......................................................................... 11 Följer bebyggelseutvecklingen översiktsplanen? ......................................................... 11 Följs översiktsplanen i besluten? .................................................................................... 11 Fullföljs angivna insatser? ............................................................................................... -
Tätorter 2000 Localities 2000
MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.