DOCSLIB.ORG

<Namn På Undersökning>

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
<Namn På Undersökning> STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Stefan Palmelius Telefon: 019-17 60 17 Telefax: 019-17 70 88 E-post: [email protected] 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Stefan Palmelius Telefon: 019-17 60 17 Telefax 019-17 70 88 E-post: [email protected] OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(360) 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte. 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Den geografiska indelningen i fastigheter omfattas av sekretessregler. En fastighet betraktas som ett individobjekt. 0.8 Gallringsföreskrifter Inga gallringsföreskrifter gäller. 0.9 EU-reglering Ingen EU-reglering finns. 0.10 Syfte och historik Att ha en enda källa för lagring och uppdatering av alla olika geografiska indelningar och deras inbördes förhållande och jämförbarhet över tiden. Information om fastigheter finns från 1983 och framåt. 0.11 Statistikanvändning Geografiska indelningar under församlingsnivå tillhandahålls på uppdragsbasis. Användarna återfinns inom olika sektorer i samhället, såsom samhällsplanering, privata sektorn och forskning. 0.12 Uppläggning och genomförande Det mesta av innehållet i Geografidatabasen som fastigheter, koordinater och adresser kommer från Fastighetsregistret (FR) där Lantmäteriet är källan. SCB köper in uppgifter med olika frekvens under året (kvartal, 2 ggr/år 1 gång/år). Kommunerna är också stora uppgiftslämnare för områdesindelningen Nyko. Andra källor är Posten och Valmyndigheten. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(360) Varje år skapas en årsversion avseende den 1 januari. Startåret för fastigheter är 1996 och 2000 för adresser. 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker. 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Arbetet med att förbättra statistikens innehåll, tillförlitlighet och aktualitet fortlöper genom ett produktnära utvecklingsarbete. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(360) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter 1 Län 2 Kommun 3 Församling 4 Aggregat 5 Fastigheter och koordinater 6 Adresser och adresskoordinater 7 NYKO och grupperingar av NYKO 8 SAMS 9 Tätorter och småorter 10 Postnrområden 11 Valdistrikt samt digitala gränser till storheterna. 1.2 Statistiska målstorheter Inga statistiska storheter finns. Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Län Lan Antal Kommun Aggregat Kommun Antal Församling Aggregat Forsamling Antal Nyko Grupperingar NYKO Antal SAMS SAMS Antal Tätorter Tatort Antal Småorter Smaort Antal Postnummer Postnromrade Antal Valdistrikt Valdistrikt Antal 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata - 1.4 Dokumentation och metadata Geografiska uppgifter om objekten fastighet och adress är dokumenterade i Metadok. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(360) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande Ramen för objektet fastighet omfattar alla fastigheter i landet. I en årsversion ingår alla befintliga (aktiva) fastigheter den 1 januari samt inaktiva fastigheter med folkbokförda personer enligt folkbokföringen per den 31 december. På samma sätt skapas en årsversion av adresser där samtliga adresser med fastighetskoppling ingår. Ramar för övriga geografiska objekt beskrivs närmare under 2.4 Insamlingsförfarande 2.2 Urvalsförfarande Bygger på totalundersökning. 2.3 Mätinstrument Bygger på administrativa register. 2.4 Insamlingsförfarande 2.4.1-2 Indelningen i län och kommuner bestäms av riksdag/regering. 2.4.3 Indelningen i församlingar bestäms av Svenska kyrkan. 2.4.4 Större regioner som bygger på län, kommuner eller församlingar fastställs av SCB i samarbete med berörda intressenter 2.4.5 Två gånger per år levererar Lantmäteriet (LM) uppgifter om fastigheter och fastighetsförändringar. Två gånger per år levererar LM ett register med samtliga aktuella fastighetskoordinater. 2.4.6 Fyra gånger per år levererar LM uppgifter om adresser och adresskoordinater. 2.4.7 NYKO är en lokal områdesindelning, som ägs av kommunerna. Via en webb applikation rapporterar kommunerna förändringar i NYKO-indelningen genom att koda fastigheter med en nyckelkod (NYKO). De rapporterar också förändringar i NYKO-grupperingarna. 2.4.8 SAMS står för Small Areas for Market Statistics. Indelningen fastställdes 1994-01-01 i samarbete med kommunerna och ändras inte. SCB kodar nytillkomna fastigheter med en SAMS-kod genom att fastighetskoordinaten jämförs med de digitala gränserna för SAMS-områdena. 2.4.9 Tätorter och småorter avgränsas av SCB vart femte år enligt den gemensamma, nordiska definitionen av ortsbegreppet. 2.4.10 Postnummerområden avgränsas av SCB varje år med hjälp av Postens register och LM:s adressregister. 2.4.11 Valdistrikten fastställs av Valmyndigheten tillsammans med kommunerna i samband med riksdagsvalet. 2.4.12 Digitala gränser framställs av SCB med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) genom så kallad registergenerering. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(360) 2.5 Databeredning 2.5.1-2 SCB ansvarar för att kodsätta län och kommuner. 2.5.3 Svenska kyrkan ansvarar för att kodsätta församlingar. 2.5.4 SCB ansvarar för att kodsätta även större regioner. 2.5.5 Fastighetskoordinaterna från LM jämförs med kommungränserna och eventuella felaktigheter rapporteras till LM. Fastighetens församlingstillhörighet kontrolleras mot aktuell församlingsindelning. 2.5.6 Adresser från LM kontrolleras mot aktuell postdatabas från Posten. Adresskoordinater jämförs med kommungränserna och eventuella felaktigheter rapporteras till LM. 2.5.7 NYKO och NYKO-grupperingar uppdateras enligt kommunernas rapportering. SCB kontrollerar att områdeskoderna har rätt datatyp och längd. 2.5.8 SAMS-koderna för nytillkomna fastigheter kontrolleras, så att fastighetens kommunkod stämmer med SAMS-områdets kommuntillhörighet. 2.5.9 SCB fastställer avgränsningen av nya tät- och småorter och bygger på den avgränsning som gjordes 2005. Namnfrågan remitteras till Lantmäteriet som i sin tur remitterar namnförslag till berörd kommun, länsstyrelse, lantmäterimyndighet samt Språk- och Folkminnesinstitutet. Namn beslutas därefter av Lantmäteriet. 2.5.10 I Geografidatabasen kopplas en fastighet endast till ett postnr. En fastighet med adresser, som ingår i fler än ett postnr hänförs till det postnr, som har flest adresser. 2.5.11 Valdistrikten som rapporteras från Valmyndigheten översätts till de slutgiltiga valdistrikten som gäller i valet. 2.5.12 Nytillkomna fastigheter påförs koder avseende SAMS m.m. med hjälp av digitala gränser, via s.k. Point In Polygon. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(360) 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler Ej aktuell 3.2 Redovisningsförfaranden Statistik för olika geografiska indelningar produceras och levereras på uppdrag. De främsta uttagsverktygen är MS-SQL och MapInfo. OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(360) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner Geografidatabasen Register Geografidatabasen (GDB) Rubrik Geografidatabasen Syfte/Beskrivning Geografidatabasen är ett register över geografiska indelningar och referenser (koder, namn och koordinater). Övrigt Statistikansvarig myndighet Statistiska centralbyrån Kontaktperson Palmelius, Stefan Registervariant Registervariant Fastigheter Rubrik Fastigheter Innehållstyp Årsskiftesvariant Insamlingstyp Statistiskt register Syfte/beskrivning
Load more

Recommended publications
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020
    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
    [Show full text]
  • Facts About Botkyrka –Context, Character and Demographics (C4i) Förstudie Om Lokalt Unesco-Centrum Med Nationell Bäring Och Brett Partnerskap
    Facts about Botkyrka –context, character and demographics (C4i) Förstudie om lokalt Unesco-centrum med nationell bäring och brett partnerskap Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061 BOTKYRKA KOMMUN Facts about Botkyrka C4i 2 [11] Kommunledningsförvaltningen 2014-05-14 The Botkyrka context and character In 2010, Botkyrka adopted the intercultural strategy – Strategy for an intercultural Botkyrka, with the purpose to create social equality, to open up the life chances of our inhabitants, to combat discrimination, to increase the representation of ethnic and religious minorities at all levels of the municipal organisation, and to increase social cohesion in a sharply segregated municipality (between northern and southern Botkyrka, and between Botkyrka and other municipalities1). At the moment of writing, the strategy, targeted towards both the majority and the minority populations, is on the verge of becoming implemented within all the municipal administrations and the whole municipal system of governance, so it is still to tell how much it will influence and change the current situation in the municipality. Population and demographics Botkyrka is a municipality with many faces. We are the most diverse municipality in Sweden. Between 2010 and 2012 the proportion of inhabitants with a foreign background increased to 55 % overall, and to 65 % among all children and youngsters (aged 0–18 years) in the municipality.2 55 % have origin in some other country (one self or two parents born abroad) and Botkyrka is the third youngest population among all Swedish municipalities.3 Botkyrka has always been a traditionally working-class lower middle-class municipality, but the inflow of inhabitants from different parts of the world during half a decade, makes this fact a little more complex.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling
    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Måndagen Den 7 December 2015 Kl:18:30
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 Tid Måndagen den 7 december 2015 kl:18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag – undersök samt restaurera sjön Aspens västra del 2 Kontrollplan 2016 för offentlig kontroll av livsmedel 3 Tillsynsplan 2016 4 Återtagande av överklagan 5 Återrapportering av internkontroll 2015 6 Ekonomisk uppföljning oktober 2015 7 Förnyat reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden OMEDELBAR JUSTERING 8 Enhetschefen/miljöenheten informerar 9 Delegationslista 10 Remiss – Förslag till beslut om utvidgning av Brinkbäckens natur- reservat OMEDELBAR JUSTERING 11 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP – kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, C, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kom- munalhuset, Tumba. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 08-530 612 43, e-post [email protected] BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 1 Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara med- borgarförslag - Undersök samt restaurera sjön Aspens västra del Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att medborgarförslaget är besvarat och beslutar att frågan om vidare undersökning och restaurering av Aspen hanteras inom ramen för det arbete som pågår med att ta fram ett vattenprogram för kommunen. att undersökning av sjön Aspen redan idag kompletteras med provtagning en gång/vinter, utan att behöva invänta vattenprogrammets färdigstäl- lande. Sammanfattning Enligt Vattenmyndighetens senaste bedömning (2015-10-26) är den ekolo- giska statusen i Aspen dålig och den kemiska god. Miljökvalitetsnormen (MKN) är att god ekologisk status ska uppnås år 2021.
    [Show full text]
  • Kommundelningsutredning Botkyrka – Tullinge
    Kommundelningsutredning Botkyrka – Tullinge 2011-10-18 Förord Botkyrka kommun har uppdragit åt Sveriges Kommuner och Landsting att utreda förutsättningarna för en delning av kommunen. Det aktuella delningsalternativet innebär att Tullinge (kodområde 6 enligt kommunens egen indelning) bryter sig ut från Botkyrka kommun och bildar en ny kommun. På Sveriges Kommuner och Landsting har utredningsarbetet letts av undertecknad i egenskap av särskild utredningsman. Henrik Berggren, PwC, har som underkon- sult svarat för merparten av de skatte- och intäktsberäkningar som redovisas i rap- porten. Kommunens har bistått utredningen med statistiskt underlag och nödvändig ex- pertkunskap om vissa verksamheter och de kommunala bolagen. Till alla som medverkat i utredningen vill vi framföra ett varmt tack. Stockholm den 18 oktober 2011 Björn Sundström Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting ii Innehållsförteckning Förord ................................................................................................................ii 1 Inledning..................................................................................................... 1 Uppdraget .................................................................................................... 1 Utredningens uppläggning............................................................................1 2 Förutsättningarna för en indelningsändring.............................................2 Indelningslagen...........................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • 2015-03-17, Kl 18:30 Kommunalhuset, Tumba, Plan 2, Rum 3 Justering 1
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Samhällsbyggnadsnämnden 2015-03-04 Tid 2015-03-17, Kl 18:30 Plats Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Ändring P-bestämmelser 2 Medborgarförslag - Badplats Tullinge strand 3 Medborgarförslag - Provisorisk åkpark för sparkcykel 4 Medborgarförslag - Bygg en 4H-gård i Riksten 5 Gata/parkenheten presenterar sin verksamhet 6 Yttrande över motion om att utreda möjligheten att samordna snöskottningstjäns- ter för äldre 7 Antagande av detaljplan för Yrkesskolan 2 och del av Yrkesskolan 3 8 Förslag till detaljplan för Lugnet 26 9 Antagande av detaljplan för Blåsippan 28, Tullinge BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2015-03-04 10 Planuppdrag för Rikstens friluftsstad, del 5 11 Förslag till tillägg till detaljplan för Rågången 12 Planbesked för Abborren 2 13 Begäran om planbesked för Bronsugnen 12 14 Ändring av reglementet för samhällsbyggnadsnämnden 15 Medarbetarundersökning 2014 16 Remiss angående nya riktlinjer för kommunens dialogforum 17 Årsredovisning 2014 - samhällsbyggnadsnämnden 18 Delegationsbeslut 19 Anmälningsärenden 20 Förvaltningschefen informerar 21- Bygglov 25 26 Ev. övriga ärenden Gabriel Melki Ann-Britt Karlsson Ordförande Nämndsekreterare ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2015-03-17 Dnr sbf/2014:208 1 Medborgarförslag - Ändring P-bestämmelser (sbf/2014:208) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslog vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2014-11-11 att detta medborgarförslag skulle avslås. I sam- band med nämndens sammanträde inkom ett brev från förslagsställaren där han förtydligar sitt förslag och med anledning av detta brev återremitterades ärendet till förvaltningen. Anledningen till att p-förbudet kom till var för att det fanns klagomål på parkeringen på Bofinksvägen och Gråsiskevägen. Men efter kontakter med parkeringsvakter vill nu nämnden på prov återinföra parkering på dessa två vägar.
    [Show full text]
  • 2018-01-23, Kl 18:30 Kommunalhuset, Tumba, Plan 2, Rum 3 (Stange
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] 2018-01-11 Tid 2018-01-23, Kl 18:30 Plats Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3 (Stange) Ärenden Justering ÖPPET SAMMANTRÄDE 1 Medborgarförslag - Gör ett övergångsställe över Skogshemsvägen, Krokvägen i Tullinge 2 Medborgarförslag - Namnbyte på orten Gamla Norsborg 3 Medborgarförslag - Utbyte av trottoarkant vid Flygarvägen 2-4 4 Medborgarförslag - Sätt upp farthinder på hela Tullingebergsvägen 5 Medborgarförslag - Förslag om farthinder på Harbrovägen 6 Medborgarförslag - Sänk hastigheten till 50 km/tim på Tumbavägen 7 Medborgarförslag - Förbättra gång/cykelväg utmed Flottiljvägen, Tullinge centrum till Brantbrink 8 Medborgarförslag - Farthinder Flottiljvägen, Tullinge 9 Medborgarförslag - Vid Malmsjön - rensa strand och skapa stigar och promenad- stråk 10 Medborgarförslag - Rensa sly och belysning vid Malmsjö skola BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] 2018-01-11 11 Medborgarförslag - Farthinder /avsmalning Kanslivägen utanför förskola 12 Medborgarförslag - Fartgupp på Dymmelkärrsvägen 13 Motion - Bättre utmärkning av gång- och cykelvägar i Botkyrka 14 Remiss - Verkställbarhet av beslut om bygglov, rivningslov och marklov 15 Yttrande till Riksdagens ombudsman, JO 16 Namnärenden 17 Internbudget SENARE UTSKICK 18 Internkontrollplan 2018 19 Beslut angående anmälan av delegationsbeslut 20 Uppföljning av uppdrag Mål och budget 2017 21 Delegationsärenden 22 Anmälningsärenden 23 Förvaltningschefen informerar SLUTET SAMMANTRÄDE 24 Avslutande av detaljplan för Bärnstenen 1 25 Avslutande av detaljplan
    [Show full text]
  • Botkyrkas Översiktsplan I Korthet
    botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: i korthet www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: 2 är är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! HÖversiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen. Den nya översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.
    [Show full text]