Kallelse Till Möte Med Samhällsbyggnadsnämnden 2021-05-11

KALLELSE 1[2]

Samhällsbyggnadsnämnden 2021 2021-05-06 Kod: 1.1.3.1

Dnr: SBN/2020:00072

Kallelse till möte med samhällsbyggnadsnämnden 2021-05-11

Tid: 2021-05-11 , Kl: 18:30 Plats: Digitalt Ordförande: Gabriel Melki (S) Sekreterare: Olov Lindquist

Ärenden: Dnr: Ärende för beslut 1. Prioritering av upphandlingar för politisk SBN/2021:00390 insyn 2021

2. Ekonomisk rapport med helårsprognos per SBN/2021:00356 mars 2021

3. Namnärenden maj SBN/2021:00067

4. Ärendet utgår

5. Antagande av detaljplan för fastigheten SBF/2020:00016 Fittja 17:3

6. Revidering av genomförandebudget SBN/2020:00144 avseende entreprenadupphandling för etapp 1 i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog (Återremitterat ärende från kommunfullmäktige) 7. Beslut om tilldelning avseende SBN/2021:00273 entreprenadupphandling för etapp 1 i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog Omedelbar justering

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se KALLELSE 2[2]

Samhällsbyggnadsnämnden 2021 2021-05-06 Kod: 1.1.3.1

Dnr: SBN/2020:00072

8. Trafikstrategi för Botkyrka kommun SBF/2020:00324

9. Yttrande över Trafikförvaltningens remiss SBN/2021:00402 inför trafikförändring 2021/2022 (T22)

10. Ledamotsinitiativ – Frågor gällande SBN/2021:00433 byggnation vid Ulfsbergsvägen

11-21 Bygglovsärenden Publiceras ej

22. Ansökan till kompetensfonden

23. Delegationsbeslut

24. Anmälningsärenden

25. Förvaltningsdirektören informerar

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00390

Prioritering av upphandlingar för politisk insyn 2021 (SBN/2021:00390)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att upphandlingsstrategier ska fattas av nämnden för de upphandlingar som anges nedan: • Entreprenad Riksten DP4 etapp 3 Gator och VA

Sammanfattning Kommunens upphandlingsplan fastställs årligen. En förutsättning för detta arbete är ett strukturerat arbete att planera upphandlingsbehov i kommunen. Av denna anledning har arbetet med kommunens upphandlingsplan utvecklats.

Ärendet Kommunstyrelsen beslutade 2020 om en modell för ökad politisk insyn i strategiskt viktiga upphandlingar i Botkyrka kommun.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-14, utgör underlag för beslutet.

TJÄNSTESKRIVELSE

Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr: /Ärendebeskrivning/

2021-04-14 Kod: /Processkod/

Prioritering av upphandlingar för politisk insyn 2021

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till Samhällsbyggnadsnämnden:

Beslut om upphandlingsstrategier ska fattas av nämnden för de upphandlingar som anges nedan:

• Entreprenad Riksten DP4 etapp 3 Gator och VA

Ärendet

Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2020 om en modell för ökad politisk insyn i strategiskt viktiga upphandlingar i Botkyrka kommun.

Kommunens upphandlingsplan fastställs årligen En förutsättning för detta arbete är ett strukturerat arbete att planera upphandlingsbehov i kommunen. Av denna anledning har arbetet med kommunens upphandlingsplan utvecklats. Arbetssättet med upphandlingsplanen beskrivs av nedanstående figur:

1/3

Upphandlingsenheten arbetar löpande inom olika inköpskategorier för att identifiera upphandlingsbehov, vanligen genom månadsvisa uppföljningsmöten med representanter från berörda verksamheter. Halvårsvis stäms helheten av med respektive förvaltning för att säkerställa att inte saker missats.

Planering av upphandlingar ska ha en treårig horisont, men fastställande av upphandlingsplan görs under fjärde kvartalet för nästkommande år. Förvaltningar ansvarar för att de säkerställer att budget finns för upphandlingar som planeras.

Nämnder ges möjlighet välja ut upphandlingar med ökad insyn Som en del i detta arbete presenterar upphandlingsenheten och förvaltningen upphandlingsplanen för innevarande år för nämnden för att ge möjlighet till bättre insyn i upphandlingsarbetet för de förtroendevalda.

Baserat på denna presentation får nämnden möjlighet att besluta om vilka strategiskt viktiga upphandlingar som nämnden önskar ha ökad insyn i under det kommande verksamhetsåret. Som utgångspunkt för vad som är en strategiskt viktig upphandling tas utgångspunkt i ekonomiskt värde eller påverkan för Botkyrkaborna.

Under året får nämnden därefter fastställa upphandlingsstrategier För dessa prioriterade upphandlingar kommer nämnden att få fatta beslut om att godkänna upphandlingsstrategier. Upphandlingsstrategin är ett beslutsdokument tidigt i upphandlingsarbetet där behov- och marknadsanalys sammanfattas tillsammans med förslag till hur upphandlingen ska genomföras (upphandlingsförfarande, anbudsområden, kravställning och utvärderingsmodell mm).

Tilldelningsbeslut godkänns i nämnder om de överstiger delegation för förvaltningschefen I de fall upphandlingens ekonomiska värde överstiger förvaltningschefens delegation kommer tilldelningsbeslut fattas av nämnden precis som tidigare. Då upphandlingsärenden hanteras i nämnd gäller absolut sekretess. För att ändå möjliggöra för ledamöterna att sätta sig in i ärenden före beslut kommer separata möten bokas före nämndens sammanträden för att då kunna ta del av sekretessbelagda handlingar. Som tidigare ska ledamöter såväl som tjänstepersoner underteckna sekretessförbindelse samt jävsdeklaration.

Dnr: /Ärendebeskrivning 2/3

Upphandlingsplan 2021 I normala fall är ambitionen att upphandlingsplanen liksom den årliga prioriteringen ska göras redan före årsskiftet. Arbetet att fastställa årets upphandlingsplan har dragit ut på tiden med anledning av att det är ett nytt arbetssätt och det har gjort det svårt att få fullständiga underlag från förvaltningarna.

Förhoppningen är att planering av upphandlingar ska förbättras framöver. En konsekvens av denna försening är att ett antal upphandlingar redan både påbörjats och slutförts under året utan möjlighet till politisk insyn.

I bilaga 1 redovisas de upphandlingar som är specifika för denna nämnd. Observera att kommungemensamma upphandlingar som avser mer än en förvaltning hanteras i Utskottet Botkyrka som organisation (UBO) och kommer alltså inte att hanteras i de övriga nämnderna.

Nedan anges aktuella strategiska upphandlingar där intresse kan finnas hos nämnden för ökad politisk insyn genom beslut av upphandlingsstrategin:

• Entreprenad Riksten DP4 etapp 3 Gator och VA

Ingen av de planerade upphandlingarna inom samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhetsområde beräknas överskrida förvaltningschefens delegation innevarande år.

Carina Molin Peter Norén

Samhällsbyggnadsdirektör Upphandlingschef

Dnr: /Ärendebeskrivning 3/3 Bilaga 1 Upphandlingsplan 2021 SBN

UPPHANDLING KATEGORI PROCESS PRIORITERING POLITISK INSYN EK. VÄRDE FÖRVALTNING Entreprenad Riksten DP4 etapp 3 Gator och VA Bygg och anläggning Planerad A Strategisk 35 000 000 kr SBF Offentlig belysning, energisparåtgärder Bygg och anläggning Planerad B Normal 700 000 kr SBF Upprustning av Banslättsparken Bygg och anläggning Planerad B Normal 7 000 000 kr SBF GC stråk Tumba Storvreten Bygg och anläggning Planerad B Normal 2 000 000 kr SBF Cykelgarage Tumba FK Bygg och anläggning Planerad B Normal 2 500 000 kr SBF Renovering av Bro2‐35 Bygg och anläggning Planerad B Normal 10 000 000 kr SBF Renovering av Bro2‐50 Bygg och anläggning Planerad B Normal 5 000 000 kr SBF Täckdikning Bygg och anläggning Planerad C Låg prioritet ? SBF Samhällsbyggnadsplattform IT och telekom Underlag A Strategisk ? SBF ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00356

Ekonomisk rapport med helårsprognos per mars (SBN/2021:00356)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ekonomisk rapport med helårsprognos per mars.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett negativt resultat vid årets slut på -5,7 mnkr.

Av de -5,7 mnkr består -4,5 mnkr av budgeterade intäkter för gatukostnadser- sättning. Från och med år 2021 är redovisningen förändrad avseende gatu- kostnadsersättning och samhällsbyggnadsnämnden kommer att på något sätt kompenseras för avvikelsen. I avvikelsen finns även en risk beräknad avseende lägre intäkter för tillsyn på 0,5 mnkr på grund av covid-19. Därutöver finns en beräknad negativ avvikelse på -1,2 mnkr med anledning av att den omorganisation som gjordes till år 2021 inte fått fullt ut genomslag.

Exploateringsverksamheten har en tillfällig budget år 2021 avseende försälj- ning av mark vid Tumba centrum på 20 mnkr. Försäljningen ska användas till satsningar år 2021 som avser 100 unga i arbete, detaljplaner och bygglov samt till att stimulera konjunkturen. Prognosen för år 2020 är att markförsäljningen sker med ca 40 mnkr och visar därmed en positiv avvikelse på 20 mnkr.

Per mars är nyttjandegraden avseende investeringar 4 %. I mars- uppföljningen antas att investeringsramen kommer att nyttjas fullt ut.

Både positiva och negativa avvikelser finns inom de olika enheterna och redovisas i rapporten.

Gatukostnadsintäkter prognostiseras bli 64 mkr för år 2021. Gatukostnads- ersättningen kommer från och med år 2021 att redovisas på kommunens fi- nansförvaltning.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBF/2020:00356

Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat en ekonomisk rapport med helårsprognos per mars.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-13, utgör underlag för beslutet.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-13 Kod:1.2.4.2

Dnr: SBN/2021:00356

Referens Mottagare Madelene Fredriksson Samhällsbyggnadsnämnden [email protected]

Ekonomisk rapport med helårsprognos per mars Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner ekonomisk rapport med helårsprognos per mars. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden prognostiseras att visa ett negativt resultat vid årets slut på -5,7 mnkr.

Av de -5,7 mnkr består -4,5 mnkr av budgeterade intäkter för gatukostnadsersättning. Från och med år 2021 är redovisningen förändrad avseende gatukostnadsersättning och samhällsbyggnadsnämnden kommer att på något sätt kompenseras för avvikelsen. I avvikelsen finns även en risk beräknad avseende lägre intäkter för tillsyn på 0,5 mnkr på grund av covid- 19. Därutöver finns en beräknad negativ avvikelse på -1,2 mnkr med anledning av att den omorganisation som gjordes till år 2021 inte fått fullt ut genomslag.

Exploateringsverksamheten har en tillfällig budget år 2021 avseende försäljning av mark vid Tumba centrum på 20 mnkr. Försäljningen ska användas till satsningar år 2021 som avser 100 unga i arbete, detaljplaner och bygglov samt till att stimulera konjunkturen. Prognosen för år 2020 är att markförsäljningen sker med ca 40 mnkr och visar därmed en positiv avvikelse på 20 mnkr.

Per mars är nyttjandegraden avseende investeringar 4 %. I mars- uppföljningen antas att investeringsramen kommer att nyttjas fullt ut.

Både positiva och negativa avvikelser finns inom de olika enheterna och redovisas i rapporten.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-13 Kod:1.2.4.2

Dnr: SBN/2021:00356

Gatukostnadsintäkter prognostiseras bli 64 mkr för år 2021. Gatukostnads- ersättningen kommer från och med år 2021 att redovisas på kommunens finansförvaltning. Bakgrund I kommunens budget- och uppföljningsprocess ingår att nämnderna ska göra minst sex ekonomiska uppföljningar med prognos under året inklusive årsbokslutet. Två av tillfällena är delårsrapporterna, där utfallet per april och per augusti ligger till grund för prognoserna. Tre av rapporterna är ekonomiska rapporter med helårsprognoser där mars, juni och oktober ligger till grund för prognoserna Ekonomiska konsekvenser av beslutet Nämndens verksamhetsberättelse ingår i kommunens styr- och ledningssystem. Styr- och ledningssystemet syftar till att styra verksamheten i önskad riktning samt för hur verksamheten följs upp och utvärderas. Detta så att den förda politiken får genomslag och att resurserna används effektivt. Om styr- och ledningssystemet inte följs kan det få stora ekonomiska konsekvenser. Bilagor Ekonomisk rapport med helårsprognos

Expedieras till: Kommunstyrelseförvaltningen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Ekonomisk rapport med helårsprognos Samhällsbyggnadsnämnden

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ...... 3 2 Ekonomisk uppföljning och analys ...... 4 2.1 Driftuppföljning ...... 4 2.1.1 Verksamheter ...... 4 2.1.2 Exploateringsverksamhet ...... 7 2.1.3 Särskilda medel för detaljplaner ...... 7 2.1.4 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse ...... 8 2.2 Investeringar ...... 8

2 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

1 Sammanfattning

Verksamhet Prognos helår Bokslut 2020 Utfall period 2021 Budget 2021 Avvikelse 2021 (miljoner kronor) 2021 Intäkter (+) 64,8 17,9 63,6 60,4 -3,2 Kostnader (-) -207,2 -63,2 -238,9 -241,3 -2,5 Varav -36,3 -2,8 -34,1 -34,1 0,0 kapitalkostnad Netto (+/-) -142,4 -45,2 -175,2 -180,9 -5,7

Exploatering, netto -41,8 -1,1 20,0 40,0 20,0

Nettoinvesteringar -63,8 -4,1 -108,0 -108,0 0,0

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiseras att visa ett negativt resultat vid årets slut på 5,7 mnkr. Av de - 5,7 mnkr består - 4,5 mnkr av budgeterade intäkter för gatukostnadsersättning. Från och med år 2021 är redovisningen förändrad avseende gatukostnadsersättning och samhällsbyggnads- nämnden kommer att på något sätt kompenseras för avvikelsen. I avvikelsen finns en risk beräknad avseende lägre intäkter för tillsyn på 0,5 mnkr på grund av covid-19. Därutöver finns en beräknad negativ avvikelse på - 1, 2 mnkr med anledning av att den omorganisation som gjordes till år 2021 inte fått fullt ut genomslag. Exploateringsverksamheten har en tillfällig budget år 2021 avseende försäljning av mark vid Tumba centrum på 20 mnkr. Försäljningen ska användas till satsningar år 2021 som avser 100 unga i arbete, detaljplaner och bygglov samt till att stimulera konjunkturen. Prognosen för år 2020 är att markförsäljningen sker med ca 40 mnkr och visar därmed en positiv avvikelse på 20 mnkr. Per mars är nyttjandegraden avseende investeringar 4 %. I marsuppföljningen antas att investeringsramen kommer att nyttjas fullt ut. Både positiva och negativa avvikelser finns inom de olika enheterna och redovisas nedan. Gatukostnadsintäkter prognostiseras bli 64 mkr för år 2021. Gatukostnadsersättningen kommer från och med år 2021 redovisas på kommunens finansförvaltning.

3 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

2 Ekonomisk uppföljning och analys

2.1 Driftuppföljning

2.1.1 Verksamheter

UTFALLJa UTFALLJa UTFALLJa BUDGE PROGNO AVVIKELSEBUDGE n 21 - Mars n 20 - Mars n 20 - Mån T S T - PROGNOS 21 20 13 20 NÄMND Intäkter Kostnader -9 877 -134 -562 -794 -794 0 Netto -9 877 -134 -562 -794 -794 0

FÖRVALTNINGSLEDNING Intäkter 11 0 188 0 11 11 Kostnader -1 072 -489 -2 688 -20 833 -20 833 0 Netto -1 061 -489 -2 500 -20 833 -20 822 11

PERSONAL OCH ADMINISTRATION Intäkter 361 350 1 416 2 600 2 600 0 Kostnader -5 008 -3 555 -16 944 -19 286 -20 197 -911 Netto -4 646 -3 205 -15 528 -16 686 -17 597 -911

PLANENHET Intäkter 1 035 988 4 105 6 400 6 400 0 Kostnader -2 183 -2 330 -8 818 -9 363 -9 146 218 Netto -1 147 -1 342 -4 713 -2 963 -2 746 218

BYGGLOVSENHETEN Intäkter 3 382 4 271 12 590 12 452 12 452 0 Kostnader -3 001 -3 635 -14 626 -12 829 -12 677 152 Netto 381 636 -2 036 -377 -225 152

BOSTADSANPASSNING Intäkter 0 0 63 0 0 0 Kostnader -3 112 -3 314 -10 408 -9 482 -11 026 -1 544 Netto -3 112 -3 314 -10 345 -9 482 -11 026 -1 544

GEOGRAFISK INFORMATION Intäkter 2 945 1 247 6 542 6 077 6 077 0 Kostnader -2 834 -2 300 -10 317 -16 776 -15 692 1 084 Netto 111 -1 053 -3 775 -10 699 -9 615 1 084

STADSMILJÖENHETEN Intäkter 4 864 4 953 16 799 20 524 15 769 -4 755 Kostnader -32 162 -37 622 -129 343 -133 841 -135 386 -1 545 Netto -27 297 -32 669 -112 544 -113 317 -119 617 -6 300

4 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

UTFALLJa UTFALLJa UTFALLJa BUDGE PROGNO AVVIKELSEBUDGE n 21 - Mars n 20 - Mars n 20 - Mån T S T - PROGNOS 21 20 13 20 MARK O EXPLOATERINGSENHET Intäkter 5 335 6 392 23 062 15 576 17 103 1 526 Kostnader -3 918 -5 259 -13 502 -15 662 -15 569 94 Netto 1 417 1 133 9 560 -86 1 534 1 620

TOTALT Intäkter 17 934 18 201 64 765 63 630 60 412 -3 218 Kostnader -63 166 -58 638 -207 208 -238 866 -241 319 -2 453 Netto -45 232 -40 437 -142 443 -175 237 -180 907 -5 671

EXPLOATERINGSVERKSAMHE T Intäkter 569 -12 44 547 6 400 6 400 0 Kostnader -4 402 -1 985 -86 370 -6 400 -6 400 0 Netto -3 832 -1 997 -41 823 0 0 0

PERSONAL och ADMINISTARATION Stabsenheten prognostiserar ett negativt resultat på årsbasis med 917 tkr. De stora avvikelserna är:

• Personalkostnaderna överstiger budget. Enheten visar på ett negativt resultat gällande personalkostnader. Del av orsaken är att 2 personer har anställts för att täcka upp för sjukdom och vakanser. Högre lönekostnader än vad som har budgeterats vid nyrekrytering. Övertalighet kan inte avslutas på avtalad tid. • Kostnader för konsulter PLAN Planenhetens marsprognos visar en positiv avvikelse på 217,5 tkr i förhållande till budgeten och avser personalkostnader.

BOSTADSANPASSNING Utbetalningar av bostadsanpassningsbidrag bedöms överskrida budget med -1,5mnkr. Utfall för 2019 och 2020 ligger på 9 mnkr och bedöms hamna på samma för 2021.

GEOGRAFISK INFORMATION Enhetens helårsprognos visar ett positivt resultat jämfört med budget. på 1,1 mnkr och avser personalkostnader. Avvikelsen väntas inte påverka verksamheten negativt.

STADSMILJÖENHETEN Stadsmiljöenheten prognostiserar en helårsprognos per den sista mars med en negativ budgetavvikelse om 6 352 tkr. De avvikelser som kan noteras är:

• Intäkterna för gatukostnader, 4 500 tkr • Personalkostnaderna, avviker med 1 200 tkr, på grund av omorganisation inte fått fullt ut genomslag. • Intäkterna för tillstånd minskar med 500 tkr till följd av Coronapandemin. • Kostnaderna för fordon avviker med 100 tkr.

5 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

MARK & EXPLOATERINGSENHETEN Den samlade prognosen för mark- och exploateringsenheten är en positiv avvikelse jämfört med budget om ca 1,6 miljoner kronor för helåret. Avvikelserna beror främst på:

• Högre intäkter från exploateringsprojekten om ca 800 tkr för projektledarnas tid, dvs att mer tid än budgeteras läggs på exploateringsprojekten. • Markförsäljningsintäkter av mark på ca 750 tkr. Markintäkten avser en fastighetsreglering från del av Tumba 8:536 till Späckhuggaren. • Mindre avvikelse på personalkostnaderna, ca 150 tkr lägre kostnader jämfört med budget.

Jämförelse mellan mars år 2020 och mars år 2021

Innevarande årJan 21 - Mars 21 Föregående årJan 20 - Mars 20

Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter 9 680 8 714 Externa bostads- och lokalhyror Försäljning av verksamhet 0 129 Bidrag från staten med flera 425 473 Övriga verksamhetsintäkter 5 202 6 790 Intäkter konto 39 2 627 2 095 Summa intäkter 17 934 18 201

Verksamhetens kostnader Personalkostnader -18 913 -17 689 Varor -1 146 -1 328 Entreprenad och köp av verksamhet -8 981 -10 170 Externa lokalhyror -162 -202 Bidrag och transfereringar -3 118 -3 018 Övriga verksamhetskostnader -20 479 -16 841 Kostnader konto 49 -446 -433 Kapitalkostnader -7 081 -6 626 Summa kostnader -60 324 -56 308 Finansiella poster -2 843 -2 330 Netto -45 233 -40 437

Det finns inga anmärkningsvärda skillnader i utfall per mars år 2021 i jämförelse med utfall år 2020.

6 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

2.1.2 Exploateringsverksamhet

Exploateringsverksamhet Utfall period 2021 Budget 2021 Prognos helår Avvikelse 2021 Intäkter 26 400 64 800 38 400 Kostnader -6 400 -24 800 -18 400 Summa 0 20 000 40 000 20 000 Exploateringsverksamheten beräknas få en positiv avvikelse på 40 mnkr. Avvikelsen avser:

Plankostnadsavtal -1 800 Markförsäljning 43 700 Entreprenader (rivning, sanering mm) -6 700 Övrig exploateringsersättning 4 800 Summa 40 000

• 10 mkr högre planintäkter jämfört med budget. • 11,8 mkr högre kostnader för planarbete jämfört med budget. • En intäkt på 1,7 mkr för medfinansiering/exploateringsersättning som ej var med i budget. Detta avser exploateringsprojekt Riksten Dp4. • Intäkter från externa ledningshavare på 3 mkr som ej var med i budget. När vi bygger ut gator i exploateringsprojekten lägger vi samtidigt ner tomrör för externa ledningshavare och det är detta som intäkten avser. Detta avser projekten Dp4 Riksten, Rikstens företagspark etapp 1 och Sandstugan. • 6,7 mkr obudgeterade kostnader för tex rivning, sanering, provisorier i samband med utbyggnad, • Markförsäljningsintäkter om 43,7 mkr. Där prognosticerar vi intäkter från exploateringsprojekten Tumba C, Tingstorget, Alby torghus, ABC-tomten, Skårdal, Solskensvägen och Kassmyra. Gatukostnadsintäkter om 64 mkr. Intäkterna avser inkomma bla från projekten: Tingstorget, Solskensvägen, Loviseberg II, Riksten Dp4 och ABC-tomten. Gatukostnadsersättningen kommer från och med år 2021 redovisas på kommunens finansförvaltning.

2.1.3 Särskilda medel för detaljplaner I budget finns även avsatt 10 miljoner kronor för detaljplaner.

Utfall Avsatta medel Projekt

Södra Porten -300 -4 200 Dp 6 Riksten -300 Hallundavägen -200 -500 Förskolor -1 000 Borgskolan -1 500 Övriga välfärdsfastigheter -10 -1 500 Övrigt -1 000 Summa -510 -10 000

7 [8] BOTKYRKA KOMMUN 2021-04-29 Samhällsbyggnadsnämnden

Kommentar De särskilda medlen för detaljplaner har nyttjats med 0,5 mnkr fram till mars månad. Medlen prognostiseras nyttjas fullt ut. Särskilda resurser för att öka takten och möjliggöra fler detaljplaner och bygglov I budgeten finns avsatt medel för öka takten och möjliggöra fler detaljplaner och bygglov.

(tkr) Utfall Avsatta medel Utvecklingsarbete Utveckling av informationsklassning 0 -500 Aktualisering av projekthandbok 0 -500 Digital samhällsbyggnadsprocess -260 -1 000

Projekt Program Kassmyra 0 -2 500 ABC-tomten 0 -1 000 Storvreten 0 -1 000 Tullinge 0 -500 Övrigt 0 -1 000

Summa -260 -8 000

De särskilda medlen för detaljplaner och bygglov har nyttjats med 0,3 mnkr fram till mars månad. Medlen prognostiseras nyttjas fullt ut. I dagsläget finns formaliteter som gör att medlen inte når en högre förbrukning per mars.

2.1.4 Åtgärder med anledning av budgetavvikelse Under året kommer åtgärder för en budget i balans att tas fram och föreslås. Prognosen avseende kostnader uppkomna på grund av Covid-19 är en riskbedömning.

2.2 Investeringar Investeringsramen antas i prognosen nyttjas fullt ut.

8 [8] ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00067

Namnärenden Maj

Förslag till beslut 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa plannamnet Utökning av Brantbrinks IP. 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya vägnamnen Grindstugestigen, Fornborgsstigen och Skinnarviksvägen 3 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya vägnamnen Stora ängsvägen och Gravrösevägen 4 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya kvartersnamnen Spjutspetsen, Holkyxan, Krumsvärdet, Antennsvärdet, Mantelspännet, Armbandet, Rakkniven, Halsringen, Skålgropen, Benkammen, Degeln, Bronsluren och Plogen 5 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa det nya vägnamnet Torkladuvägen. 6 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa det nya parknamnet Pluto.

Ärendet Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning har vid sammanträde 2021-03-18 föreslagit att fastställa namnförslag i enlighet med protokoll

TJÄNSTESKRIVELSE 1[1]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.7.7.2

Dnr: SBN/2021:00067

Referens Mottagare Veronica Sjöden Samhällsbyggnadsnämnden [email protected]

Namnärenden Maj Förslag till beslut 1 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa plannamnet Utökning av Brantbrinks IP. 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya vägnamnen Grindstugestigen, Fornborgsstigen och Skinnarviksvägen 3 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya vägnamnen Stora ängsvägen och Gravrösevägen 4 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa de nya kvartersnamnen Spjutspetsen, Holkyxan, Krumsvärdet, Antennsvärdet, Mantelspännet, Armbandet, Rakkniven, Halsringen, Skålgropen, Benkammen, Degeln, Bronsluren och Plogen 5 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa det nya vägnamnet Torkladuvägen. 6 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att fastställa det nya parknamnet Pluto. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämndens namnberedning har vid sammanträde 2021-03-18 föreslagit att fastställa namnförslag i enlighet med protokoll Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Bilagor Protokoll från samhällsbyggnadsnämndens namnberedning 2021-03-18 Expedieras till: Veronica Sjödén Marie Ljungh

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Enheten för geografisk information PROTOKOLL 2021-03-18

Samhällsbyggnadsnämnden namnberedning Tid 2021-03-18 kl. 15:00 via TEAMS Click here to join the meeting

Deltagare Gabriel Melki Björn Pettersson Christian Wagner Marie Ljungh Veronica Sjödén

1. Nytt plannamn Utökning av Brantbrinks IP SBF har påbörjat arbetet med en detaljplan för utökning av Brantbrinks IP med en ny fotbollsplan.

https://bit.ly/38mnRnq

Namnberedningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att besluta plannamnet Utökning av Brantbrinks IP

2. Nya vägnamn Grindstugan-Snäckstavik Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggnation av ca 40 bostadsenheter i form av enbostadshus, parhus, radhus och kedjehus inom del av fastigheten Snäckstavik 3:110. Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården och kända fornlämningar finns inom planområdet och i dess närhet. Till största delen utgörs området av produktionsskog och avgränsas av branta skogbeklädda slänter. Planen innebär att ny bebyggelse och tillhörande angöringar kommer att tillskapas i dalgången utan att befintliga natur- och kulturmiljövärden skadas. Samtidigt ska allmänhetens tillgänglighet till dessa värdefulla miljöer kvarstå. Gatunamnen är valda med anknytning till platsen. Grindstugan som byggnad finns kvar idag, Grindstugestigen. Det är många fornlämningar i området, Fornborgsstigen. Dalsänkan där den nya bebyggelsen planeras benämns Skinnarviksdalen, Skinnarviksvägen

https://bit.ly/3eumyXo

Gatunamn: Lokalgata 1 Grindstugestigen Lokalgata 2 Fornborgsstigen Lokalgata 3 Skinnarviksvägen

Namnberedningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att besluta:

• De nya vägarna får namnen Grindstugestigen, Fornborgsstigen och Skinnarviksvägen

3. Nya kvartersnamn/vägnamn Hallunda gård Detaljplanen syftar till att bebyggas med väl gestaltade bostäder och värna den värdefulla kultur-och naturmiljön kring Hallunda gård. Planförslaget innehåller ca 600– 800 nya bostäder av blandad karaktär: flerbostadshus, radhus och villor. Planen syftar till att skapa en omsorgsfullt gestaltad ny bostadsområde kring den historiska gårdskärnan. En blandning av småskaliga flerbostadshus, radhus och villor kommer att tillföra en variation av olika bostadstyper. Höjdmässigt planeras att de nya bostäderna kommer att ha 2–4 våningar med några enstaka 5- och 6-våningshus. De nya byggnaderna gestaltas med varierande höjder för att skapa en ny årsring av bebyggelse i stadsdelen Hallunda. Föreslagna husvolymer kompletterar de befintliga hushöjder. De befintliga radhusen och kedjehusen har hushöjder på 1–2 våningar och de befintliga flerbostadshusen på antingen 2 eller 8 våningar.

https://bit.ly/2Oe6bUc

Planen medför att två nya gatunamn och tretton nya kvartersnamn behövs. Vi har valt att hålla oss inom temat bronsåldern. Gata 1 får nytt namn och går hela vägen ner till badet. Det innebär att fyra adressplatser ner mot vattnet får nya adresser med nya gatunamnet Stora ängsvägen. Gata 2 föreslås få namnet Gravrösevägen då den leder in mot det stora gravröset som bevaras. I enlighet med övriga gator i området så får inte stickvägarna egna gatunamn utan även de får namnet Gravrösevägen. Vi väljer att inte ge nya kvartersnamn till områdena a, b, c och d. (Vid eventuell fastighetsbildning så behåller de namnet Hallunda) Nya kvartersnamn: 7. Rakkniven 1. Spjutspetsen 8. Halsringen 2. Holkyxan 9. Skålgropen 3. Krumsvärdet 10. Benkammen 4. Antennsvärdet 11. Degeln 5. Mantelspännet 12. Bronsluren 6. Armbandet 13. Plogen

Namnberedningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att besluta:

• De nya vägarna får namnen Stora ängsvägen och Gravrösevägen. • De nya kvarteren får namnen Spjutspetsen, Holkyxan, Krumsvärdet, Antennsvärdet, Mantelspännet, Armbandet, Rakkniven, Halsringen, Skålgropen, Benkammen, Degeln, Bronsluren och Plogen

4. Nytt vägnamn Tegelbruket Det godkända detaljplaneförslaget för Tegelbruket i Fittja innehåller cirka 800 bostäder, hotell, kontor och centrumverksamheter. Det innehåller även ett nytt torg, en park vid stranden och ett nytt parkeringsgarage.

Vägnamnet Torkladuvägen har sitt ursprung från tegelbrukens många lador. Enligt karta över Fittja nya tegelbruk från 1860-talet så innehöll området för detaljplanen många typer av olika lador.

https://bit.ly/3aaVZnP

Namnberedningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att besluta den nya vägen får namnet Torkladuvägen.

5. Lekplatsnamn Solhöjden En ny mindre lekplats kommer att anläggas inom bostadsområdet Solhöjden. Den kommer att ligga i slänten nedanför bussvändplanen invid Planetbacken.

Vi föreslår att namnet på lekplatsen blir Pluto. Motivering: Vi vill hålla oss till temat kring planeter och rymden.

https://bit.ly/2MZnvM7

Namnberedningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att besluta det nya parknamnet Pluto.

6. Övriga frågor

7. Kommande möten Vi föreslår att nästa möte blir torsdag 22/4 kl 16:00.

Vid protokollet Justeras

Veronica Sjöden Gabriel Melki Sekreterare Ordförande

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBF/2020:00016

Antagande av detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 (SBF/2020:00016)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 i stadsdelen Fittja.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden gav i februari 2020 samhällsbyggnadsförvalt- ningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 i stadsdelen Fittja.

Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att ersätta gällande detaljplan så att pågående restaurangverksamhet medges.

Fastigheten ägs av Botkyrka kommun och är planlagd för en elnätstation. Sedan 1998 har det funnits ett gatukök på platsen, med tidsbegränsat bygglov. Det tidsbegränsade bygglovet har gått ut och det är inte längre möjligt att förlänga utifrån gällande detaljplan.

Under arbetet har bland annat frågor om byggnadens placering och skyddsåtgärder utretts med anledning av risker kopplade till transporter med farligt gods på Botkyrkaleden, söder om planområdet.

Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Planen genomförs enligt standardförfarande.

Ärendet Planområdet utgörs av fastigheten Fittja 17:3, Fittjavägen 19, vid infarten till bensinstationen intill Botkyrka handel. Fastighetens area är 150 kvadratmeter. För området gäller detaljplan 56-23, som fastställdes 1972-04-04. Planen anger användningsbestämmelsen elnätstation för fastigheten Fittja 17:3.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse utgör underlag för beslutet.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:99

Dnr: SBF/2020:00016

Referens Mottagare Örjan Lindbeck Samhällsbyggnadsnämnden [email protected]

Antagande av detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 i stadsdelen Fittja.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden gav i februari 2020 samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten Fittja 17:3 i stadsdelen Fittja.

Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att ersätta gällande detaljplan så att pågående restaurangverksamhet medges.

Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Planen genomförs enligt standardförfarande.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:99

Dnr: SBF/2020:00016

Området är omgärdat av en storskalig vägstruktur och handelsområde, marken är asfalterad. Planområdet är bebyggt med ett gatukök som uppförts med tidsbegränsat bygglov. Det tidsbegränsade bygglovet gick ut 2015.

I augusti 2014 fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan. Syftet med detaljplanen var att genomföra planändring så att marken kunde arrenderas ut till den aktuella verksamheten. Under planprocessen framkom det i samråd med remissinstanser att föreslagen byggnad inte var lämplig att genomföra ur risk- och säkerhetsynpunkt. Samhällsbyggnadsnämnden avskrev därför planuppdraget, 2015-04-14 § 110.

Sedan verksamhetsutövaren inkommit med ett nytt bebyggelseförslag gav Samhällsbyggnadsnämnden i februari 2020 på nytt samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för fastigheten. I och med föreliggande detaljplan har frågorna om risk utretts och hanterats. Utöver byggnadens placering regleras bebyggelsens skala och utförande med hänsyn till riskfrågor. Kommunens bedömning är att de åtgärder som föreslås uppfyller kravet i 3 kap. 10 § samt 5 kap. 14 § PBL. Förvaltningen föreslår därför att detaljplanen för aktuell fastighet antas. Miljökonsekvenser Förvaltningen har bedömt att planförslagets genomförande inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Kommunen bekostar framtagandet av detaljplanen.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 3[3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:99

Dnr: SBF/2020:00016

Bilagor • Plankarta med bestämmelser • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande Utredningar Nedanstående utredningar har genomförts. De kan beställas genom mail till [email protected].

• Behovsbedömning av detaljplan för Fittja 17:3 • Riskbedömning (Structor 2021-02-05) • PM grundläggning (Structor 2020-10-05) Expedieras till: Planadministratör Besvärsberättigade kommunfullmäktige via kommunstyrelsen

Kommunfullmäktiges beslut expedieras till: Planadministratör på samhällsbyggnadsförvaltningen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

PLANBESKRIVNING 1 [13]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Planbeskrivning

Detaljplan 56-60 för Fittja 17:3

Antagandehandling

Fittja 17:3

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Medborgarcenter 08-530 610 00 Telefon 08-530 610 45 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 2 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Innehåll

Inledning ...... 3 Planhandlingar ...... 3 Planens syfte och huvuddrag ...... 3 Planförfarande ...... 3 Plandata ...... 4

Tidigare ställningstaganden ...... 5 Översiktliga planer ...... 5 Riksintressen ...... 5 Områdesskydd enligt 7 kapitlet MB ...... 5 Detaljplaner ...... 5 Behovsbedömning ...... 6

Förutsättningar och förändringar ...... 7 Markanvändning ...... 7 Mark ...... 7 Miljö ...... 7 Bebyggelse ...... 8 Risk och säkerhet ...... 9 Trafik ...... 10 Teknisk försörjning ...... 10 Administrativa frågor ...... 11

Genomförande ...... 12 Fastighetsrättsliga frågor ...... 12 Ekonomiska frågor...... 12

Konsekvenser av planens genomförande ...... 13 Miljökonsekvenser ...... 13

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 3 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Inledning Planhandlingar • Plankarta med grundkarta och bestämmelser • Denna planbeskrivning • Fastighetsförteckning

Övriga handlingar • Behovsbedömning av detaljplan för Fittja 17:3 • Riskbedömning (Structor 2021-02-05) • PM grundläggning (Structor 2020-10-05)

Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att ersätta gällande detaljplan så att pågående restaurangverksamhet medges.

Planförfarande Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Planen genomförs enligt standardförfarande eftersom den är förenligt med översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten, och inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 4 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Plandata

Röd streckad linje markerar planområdet

Planområdet är cirka 150 m2 och ligger cirka 400 meter nordöst om Fittja centrum. Planområdet gränsar i väst till den privatägda fastigheten Högtomta 1, som rymmer en bensinstation och biltvätt. I övrigt gränsar planområdet till den kommunala fastigheten Fittja 1:1. I öster går Fittjavägen och i söder Botkyrkaleden.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 5 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Planen är förenligt med översiktsplanen, som antogs i maj 2014 och anger att området ska utvecklas med tät stadsbygd.

Riksintressen Planområdet gränsar till väg 259, Botkyrkaleden, som idag är utpekad som riksintresse för kommunikationer.

Områdesskydd enligt 7 kapitlet MB Planområdet ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde (yttre skyddszon).

Detaljplaner

Röd streckad linje markerar planområdet, blå linje markerar gränserna mellan gällande detaljplaner

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 6 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Stadsplan för del av Fittja XXIII (56-23-1A) fastställd 1972 gäller för området. För fastigheten Fittja 17:3 anges markanvändningen Es, elnätstation, specialområde. För Högtomta 1 anges Jm, småindustri, byggnadskvarter. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut.

Planområdet gränsar i norr och öster till detaljplan för Tegelbruket (56-58) som vann laga kraft den 19 juli 2019 och möjliggör ca 800 bostäder, centrum, hotell, kontor och lagerhotell. För området i anslutning planområdet anges markanvändningen lokalgata. Genomförandetiden sträcker sig till juli 2024.

Söder om planområdet gäller stadsplan för del av Fittja X (56-12-1A), fastställd 1982. För området i anslutning till planområdet anges markanvändningen T, trafikområde, specialområde.

Behovsbedömning Detaljplanen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Eftersom planområdet endast ligger 17 m från en primär transportled för farligt gods har frågan om riskhantering utretts. Detta beskrivs i under rubriken Risk och säkerhet.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 7 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Förutsättningar och förändringar Markanvändning Gällande detaljplan anger markanvändningen Es, elnätstation. I och med detaljplanen möjliggörs restaurangverksamhet. Detta regleras i plankartan genom användningsbestämmelsen Z1 Restaurang.

Mark Geotekniska förhållanden Marken består av glacial lera enligt SGU:s kartering.

Byggnaden bedöms kunna grundläggas på packat material efter utschaktning för källarplan. Den nya lasten klaras av (kompenseras av) att man schaktat ut massor för källare. Grundkonstruktion utförs som platsgjutna betongsulor/plintar. Dränering av källarväggar och grund utförs med dräne- rande isolering och underliggande dräneringslager och dräneringsledningar i fall.

Miljö Luft Enligt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds kartläggning av kvävedioxid och partiklar är halterna av dessa luftföroreningar på Fittja 17:3 klart lägre än miljö- kvalitetsnormerna.

Vatten Det lokala dagvattensystemet i detta område leder ut dagvattnet orenat till den närbelägna Albysjön. Detaljplan innehåller inga ytor för parkering och föroreningshalten är sannolikt låg.

Albysjöns ekologiska status är god men den uppnår ej god kemisk status på grund av förhöjda halter av tributyltennföreningar (TBT), perfluoroktansulfonsyra samt kvicksilver och bromerade difenyletrar (PBDE). Miljökvalitetsnormerna för Albysjön är att den ska klara god ekologisk status 2015 och god kemisk ytvattenstatus 2015 (tidsfrist för tributyltennföreningar till 2021).

Detaljplanen medför ingen risk för vattenförorening eftersom den inte innebär nya eller ombyggda hårdgjorda ytor.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 8 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Störningar / Buller Platsen är utsatt för vägtrafikbuller från Botkyrkaleden och Fittjavägen. Den ekvivalenta ljudnivån vid gatuköket ligger mellan 60-70 dBA (Bullerkartläggning av Botkyrka kommun, 2006). Det finns inga krav på utomhusnivåer vid restauranglokaler. Det är dock viktigt att ta hänsyn till de höga bullernivåerna t.ex. vid val av fönster så att en god ljudmiljö inomhus kan uppnås.

Bebyggelse Skala och placering Det befintliga gatuköket är uppfört med tillfälligt bygglov och är en enplansbyggnad med en byggnadsarea om ca 110 m2. Detaljplanen möjliggör en största byggnadsarea om ca 50 m2 och en maximal nockhöjd på 7 meter, vilket möjliggör en byggnad i två plan. Planen innebär även möjlighet till källare. Byggnadens höjd, byggnadsarea och placering regleras genom följande bestämmelser i detaljplanen:

Högsta nockhöjd är 7 meter

Marken får inte förses med byggnad

Motivet till byggrättens placering är ett skyddsavstånd på 25 meter till på Botkyrkaleden.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 9 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Situationsplan (Anders Borres Arkitektkontor)

Risk och säkerhet Farligt gods Planområdet ligger endast 17 m från Botkyrkaleden som är primär transportled för farligt gods. Med anledning av detta samt i och med närheten till drivmedelstation på fastigheten Högtomta 1 har en riskbedömning tagits fram.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 10 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

I Riskbedömningen (Structor 2021-02-05) föreslås ett antal riskreducerande åtgärder. Detaljplanen har utformats för att hantera riskerna genom egenskapsbestämmelser som reglerar byggnadens placering och avståndet om minst 25 meter till Botkyrkaleden och spillzon från drivmedelsstation. Inga undantag från regleringen av byggnaders placering får medges om de innebär att marken inom skyddsavståndet kan användas för stadigvarande vistelse, exempelvis i form av en uteservering. Riskerna från transporter med farligt gods hanteras dessutom genom följande bestämmelser om skyddsåtgärder:

m1: - Ventilationsintag ska placeras bort från Botkyrkaleden

- Fasad ska utföras i obrännbart material, utan ventilationsöppningar, varken i fasad eller takfot, försedd med EW30-klassade fönster som inte kan öppnas utan särskilda verktyg

- Utrymning av byggnader ska möjliggöras i två riktningar (både i byggnadssida som vetter bort från Botkyrkaleden och i byggnadssida som vetter bort från spillzon vid drivmedelsstation)

Trafik Gång- och cykel Fotgängare och cyklister når planområdet via en gång-/ cykelbro från Fittja centrum.

Bil och parkering Med bil nås planområdet via korsningen Fittjavägen/Tegelbruksvägen. Detaljplanen möjliggör ingen parkering inom planområdet men parkering kan fortsatt anordnas i anslutning till planområdet på fastigheten Fittja 1:1.

Kollektivtrafik Närmaste hållplats för buss och tunnelbana är Fittja centrum, ca 500 meter från planområdet.

Teknisk försörjning Vatten, avlopp och dagvatten Berörd fastighet är ansluten till kommunalt vatten och avloppsnät.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 11 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Administrativa frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år efter det att planen vunnit laga kraft.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 12 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Genomförande Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning/ -konsekvenser Detaljplanen förutsätter inga fastighetsrättsliga åtgärder.

Ekonomiska frågor Planekonomi och ansvarsfördelning Kommunen bekostar framtagandet av detaljplanen.

Tomträttsinnehavaren ansvarar för och bekostar alla åtgärder gällande byggande, drift och underhåll inom kvartersmarken.

Eventuella anslutningsavgifter för värme, el mm bekostas av tomträttsinnehavaren.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 13 [13] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Konsekvenser av planens genomförande Miljökonsekvenser Sammanfattning av Undersökningen Planen bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan, och kräver därför inte att en strategisk miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning utförs.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Charlotte Rickardsson Örjan Lindbeck Planchef Planarkitekt

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 [4]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Referens Örjan Lindbeck

Granskningsutlåtande för detaljplan 56-60 för Fittja 17:3

Ärendet Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att ersätta gällande detaljplan så att pågående restaurangverksamhet medges.

Samråd Planförslaget har varit på samråd under tiden 2 november 2020 till och med 20 november 2020. Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset under denna tid. Förslaget har även skickats till alla berörda remissinstanser, fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista.

Total har sju yttranden kommit in under samrådet. Samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Nedan sammanfattas synpunkter och revideringar i planhandlingarna.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Medborgarcenter 08-530 610 00 Telefon 08-530 610 45 · E-post fö[email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Länsstyrelsen Stockholm I plankartan regleras riskreducerande åtgärder för bebyggelse som medges inom planområdet. Mellan planerad bebyggelse och Botkyrkaleden får marken inte förses med byggnad. Länsstyrelsen bedömer dock att området kan användas för stadigvarande vistelse i form av enklare uteservering. Detta innebär att oskyddade personer kan befinna sig inom detta område. I riskutredningen ges förslag på åtgärder som kan införas för uteservering om skyddsavstånd inte kan tillämpas. Länsstyrelsen noterar att inga sådana åtgärder regleras i plankartan. Kommunen behöver beskriva hur risken ska hanteras för personer som uppehåller sig stadigvarande utomhus i anslutning till planerad bebyggelse och Botkyrkaleden.

Kommentar: Riskutredningen har uppdaterats och planbeskrivningen förtydligas vad gäller möjligheten till uteservering inom 25 från Botkyrkaleden. Övriga rådgivande synpunkter noteras.

Trafikverket Riksintresse Planområdet gränsar till väg 259, Botkyrkaleden, som idag är utpekad som riksintresse för kommunikationer. Detta bör framgå av planbeskrivningen.

Risk Föreslagen byggrätt begränsas så att ett byggnadsfritt avstånd skapas till väg 259, Botkyrkaleden, om 25 meter. Vissa skyddsåtgärder föreslås även vad gäl- ler byggnadsteknik och ventilation.

Trafikverket hänvisar till länsstyrelsen bedömning om lämplighet med föresla- gen verksamhet utifrån att väg 259 är primär transportled för farligt gods. Eventuellt ytterligare riskreducerande åtgärder ska kunna göras inom aktuell plan och inte innebära åtgärder inom vägområde för väg 259 eller som påver- kar dess funktion.

Projekt tvärförbindelse Södertörn Botkyrkaleden berörs av Trafikverkets pågående projekt Tvärförbindelse Sö- dertörn. Enligt dagens planeringsförutsättningar kommer berörd del av Botkyr- kaleden att få ändrad funktion i framtiden när Tvärförbindelsen tas i bruk. Bot- kyrkaleden avses då att överföras till kommunalt huvudmannaskap och därmed utgår sannolikt även utpekandet som riksintresse. Botkyrkaleden avses även i framtiden fungera som transportled för farligt gods och även fungera som

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

omledningsväg vid tillfälliga trafikavstängningar av planerade tunneldelar inom Förbifarten. Detaljplanen berör i övrigt inte vägplanen för Tvärförbin- delse Södertörn.

Mot bakgrund av detta har Trafikverket Region Stockholm inget att erinra mot detaljplanen.

Luftkvalitet Trafikverket anser även att luftkvalitet utifrån framtida prognosticerad trafiksi- tuation och förutsättningar att klara miljökvalitetsnormer ska bedömas.

Kommentar: Planbeskrivningen uppdateras vad gäller riksintresse för kommunikationer. Övriga synpunkter noteras.

Övriga revideringar Grundkartan uppdateras med koordinatkryss och linjer för gällande detaljplaner utgår.

Planbeskrivningen uppdateras vad gäller Albysjöns ekologiska och kemiska status.

Granskning Planförslaget har ställts ut för granskning under tiden 22 februari 2021 till och med 14 mars 2021. Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset under denna tid. Förslaget har även skickats till alla berörda remissinstanser, fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista.

Total har sex yttranden kommit in under granskningen. Samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Nedan sammanfattas synpunkter och revideringar i planhandlingarna.

OKQ8 Fittja 17:3 är detaljplanerad för elnätstation som en del i en större plan för området. Behovet av en elnätstation kommer sannolikt öka i och med elektrifieringen av fordonsflottan. OKQ8:s angränsande fastighet kommer kompletteras för El-laddning av fordon. OKQ8 ser därför att ytan kan komma att behövas för ändamål enligt gällande plan.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 4 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2021-04-06 sbf/2020:00016

Kommentar: Önskemålet om att området ska planläggas för att tillgodose framtida behov av elnätstation noteras men kan inte tillgodoses inom ramen för detaljplanen.

Lantmäteriet Lantmäteriets uppfattning är att grundkartan inte bör vara äldre än tre månader, eftersom uppgifterna annars kan vara inaktuella.

Kommentar: Grundkartan är upprättad i december 2020 och planhandlingarna revideras så att detta framkommer.

PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR --■- Planområdesgräns Egenskapsgräns '< + 11,3 Il ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN + 10,8 Kvartersmark, 4kap. 5§ 1 st3p. z, Restaurang x=6570600 0 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Bebyggandets omfattning

I · · · · · · · Marken får inte förses med byggnad, 4 kap. 11 § 1 st 1 p. + 10,7 ...... I Utformning

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid + 10, 7 Genomförandetiden är 5 år, 4 kap. 21 §

_(§

aM70ts+

GRUNDKARTANS BETECKNINGAR o Gränspunkt, inmätt eller beräknad Detaljplan för Fittja 17:3 Fastighetsgräns 1 Registernummer för fastighet med kvartersnamn 1: 1 Registernummer för fastighet med traktnamn Botkyrka Kommun Stockholms Län Beslutsdatum lnstan Anvöndningsgräns Godkännande Antagandehandling Egenskapsgräns �3.3 SBN c:::J Byggnad i allmänhet Antagande Upprättad enligt PBL 2010:900 ...JL.....JL.. Staket SBN Gata, väg Laga kraft J:I Belysningsstalpe Samhälssbyggnadsförvaltningen o Stolpe 0 GRUNDKARTA 20 Diarienummer o Palygonpunkt Koordinatsystem SWEREF 9918 00 + 0,0 Avvägd h!Sjd Höjdsystem RH2000 10 sbf/2020:00016 Grundkartan upprättad i december månad 2020 skala 1 :200 (A3) H!Sjdkurvor av Botkyrka kommun � • = Charlotte Rickardsson Örjan Lindbeck ==:s::::. Grundkartan utanförplanområdet är ej fältkontrollerad l 56-60 Planchef Planarkitekt ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2020:00144

Revidering av genomförandebudget avseende entreprenadupphandling för etapp 1 i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog (Återremiss från kommunfullmäktige till SBN 2021-04-13) (SBN/2020:00144)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer ny nettobudget om -9 880 000 kronor för exploateringsprojektet Tumba skog.

Sammanfattning Exploateringsprojektet Tumba skog kommer att möjliggöra cirka 550-700 bo- städer i Tumba skog. Vid kommunfullmäktige i februari 2018 antogs detaljplanen för Tumba skog och exploateringsavtalet med Rödstu Hage Projekt AB (SHH Bostad) samt en genomförandebudget godkändes. Detaljplanen överklagades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft.

Projektet har en beslutad genomförandebudget för samtliga etapper i Tumba skog. Utifrån inkomna anbud bedöms budgeten för projektet som helhet att behöva justeras. Budgeten behöver också justeras på grund av att breddningen av KP Arnoldssons väg delvis har legat som ett eget investeringsprojekt hos Stadsmiljöenheten och delvis i exploateringsprojektet.

Totalt föreslås exploateringsprojektets genomförandebudget att revideras från ett netto på + 5,1 miljoner kronor till ett netto på -9,88 miljoner kronor. Det beror på att hela breddningen av KP Arnoldssons väg nu ligger inom exploateringsprojektet och inte som ett eget investeringsprojekt, att breddningen blir dyrare än tidigare prognosticerat och att kommunen ska stå för den största delen av kostnaden för att bredda vägen.

Ju längre vi kommer med att genomföra projektet och desto mer information vi har om projektets förutsättningar desto mer träffsäkra ekonomiska kalkyler

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2020:00144

är möjliga att göra. En diskussion om hur vi kan få mer träffsäkra kalkyler och budgetar i våra exploateringsprojekt pågår.

Ärendet Exploateringsprojektet Tumba skog kommer att möjliggöra cirka 550-700 bostäder i Tumba skog. Vid kommunfullmäktige i februari 2018 antogs detaljplanen för Tumba skog och exploateringsavtalet med Rödstu Hage Projekt AB (SHH Bostad) samt en genomförandebudget godkändes. Detalj- planen överklagades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-28, utgör underlag för beslutet. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [5]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

Referens Mottagare Susanne Moberg Samhällsbyggnadsnämnden

Revidering av genomförandebudget i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog. Återremiss SBN 210413.

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer ny nettobudget om -9 880 000 kronor för exploateringsprojektet Tumba skog.

Sammanfattning Projektet Exploateringsprojektet Tumba skog kommer att möjliggöra cirka 550-700 bo- städer i Tumba skog. Vid kommunfullmäktige i februari 2018 antogs detaljplanen för Tumba skog och exploateringsavtalet med Rödstu Hage Projekt AB (SHH Bostad) samt en genomförandebudget godkändes. Detaljplanen överkla- gades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft.

Revidering av genomförandebudget Projektet har en beslutad genomförandebudget för samtliga etapper i Tumba skog. Utifrån inkomna anbud bedöms budgeten för projektet som helhet att be- höva justeras. Budgeten behöver också justeras på grund av att breddningen av KP Arnoldssons väg delvis har legat som ett eget investeringsprojekt hos Stadsmiljöenheten och delvis i exploateringsprojektet.

Totalt föreslås exploateringsprojektets genomförandebudget att revideras från ett netto på + 5,1 miljoner kronor till ett netto på -9,88 miljoner kronor. Det beror på att hela breddningen av KP Arnoldssons väg nu ligger inom exploateringsprojektet och inte som ett eget investeringsprojekt, att breddningen blir dyrare än tidigare prognosticerat och att kommunen ska stå för den största delen av kostnaden för att bredda vägen.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter Direkt 070-889 19 01 · Sms · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

Ju längre vi kommer med att genomföra projektet och desto mer information vi har om projektets förutsättningar desto mer träffsäkra ekonomiska kalkyler är möjliga att göra. En diskussion om hur vi kan få mer träffsäkra kalkyler och budgetar i våra exploateringsprojekt pågår.

Ärendet Exploateringsprojektet Tumba skog kommer att möjliggöra cirka 550-700 bo- städer i Tumba skog. Vid kommunfullmäktige i februari 2018 antogs detaljplanen för Tumba skog och exploateringsavtalet med Rödstu Hage Projekt AB (SHH Bostad) samt en genomförandebudget godkändes. Detaljplanen överkla- gades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft.

Ekonomiska konsekvenser Projektet har en beslutad genomförandebudget för samtliga etapper i Tumba skog. Utifrån bland annat inkomna anbud för entreprenad 1 och andra genom- förda parkentreprenader i kommunen jämfört med den tidigare kalkylen från 2017 bedöms budgeten för projektet som helhet att behöva justeras. Budgeten behöver också justeras på grund av att breddningen av KP Arnoldssons väg delvis har legat som ett eget investeringsprojekt hos Stadsmiljöenheten och delvis i exploateringsprojektet. Breddningen av KP Arnoldssons väg föreslås nu endast ingå i exploateringsprojektet.

Totalt föreslås exploateringsprojektets genomförandebudget att revideras från ett netto på + 5,1 miljoner kronor till ett netto på -9,88 miljoner kronor.

Främsta anledningarna till den förändrade budgeten: - Hela breddningen av KP Arnoldssons väg ligger nu inom exploateringsprojektet och inte som ett eget investeringsprojekt., - Breddningen blir dyrare än tidigare prognosticerat. - Kommunen ska stå för den största delen av kostnaden för att bredda vägen. - Detaljprojektering med framtagande av mängdförteckning innebär bättre underlag för kalkylering av kostnaderna.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

Omsättningstillgången I förslag till reviderad genomförandebudget har 800 000 kronor lagts till i ökade kostnader och intäkter under exploateringsdelen, detta är eftersom kostnaderna och intäkterna för kommunens projektledning och avtalsuppföljning bedöms öka.

Investering allmän plats De största förändringarna i genomförandebudgeten sker för investering i all- män plats. I den beslutade budgeten för exploateringsprojektet ligger 45,5 miljoner kronor för investering i allmän plats (av dessa är 3 miljoner kronor för KP Arnoldssons väg). Nuvarande prognos för investering i allmän plats är att kostnaden blir 81,2 miljoner kronor. Av dessa är 15,6 miljoner kronor för KP Arnoldssons väg.

För KP Arnoldssons väg har det tidigare även funnits 5 miljoner kronor i budget i ett investeringsprojekt hos Stadsmiljöenheten, totalt när man lägger ihop investeringsprojektet och exploateringsprojektet har det funnits 8 miljoner kro- nor för breddningen av KP Arnoldssons väg.

Kostnaderna för att bredda KP Arnoldssons väg har ökat eftersom det under projekteringen framkommit att det är besvärliga geotekniska förhållanden på platsen samt att en spont behöver anläggas. Sponten har gestaltats för att bättre passa in på platsen. Breddningen av KP Arnoldssons väg bekostas till största delen av kommunen men exploatören SHH bidrar enligt avtal med 1,5 miljon kronor för breddningen. Anledningen till att exploatören inte bekostar en större del är bland annat att behovet av breddningen av KP Arnoldssons väg inte endast är en konsekvens av exploateringsprojektet Tumba skog.

Kostnaderna för att bygga ut gator, parker och upprustning i naturmark (gång- vägar, stigar, utegym, grillplatser m.m.) inom exploateringsområdet prognosti- ceras öka med cirka 50 % från 42,5 miljoner kronor till 65,6 miljoner kronor. Den bedömningen har bland annat gjorts utifrån inkomna anbud för entreprenad 1 och andra genomförda parkentreprenader i kommunen jämfört med den tidigare kalkylen från 2017. Dessa kostnader kan kommunen enligt gällande avtal ta ut som en gatukostnadsersättning från exploatören SHH.

Sedan genomförandebudgeten beslutades 2018 så har projektering av etapp 1 genomförts och projektering av övriga etapper pågår. Den tidigare budgeten

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

baserades på planhandlingarna, utredningarna som låg till underlag för planen, en förprojektering för VA och en förenklad förprojektering för att kontrollera massbalansen. Nu har vi detaljprojekterat etapp 1 och fått in anbud men för öv- riga etapper är det fortfarande endast en grov kalkyl som vi har i dagsläget. Ju längre vi kommer med att genomföra projektet och desto mer information vi har om projektets förutsättningar desto mer träffsäkra ekonomiska kalkyler är möjliga att göra. En diskussion om hur vi kan få mer träffsäkra kalkyler och budgetar i våra exploateringsprojekt pågår. En åtgärd skulle kunna vara att ge- nomföra alltid genomföra förprojekteringar under planskedet. Då finns mer underlag att ta fram en kalkyl på. En nackdel med att alltid göra förprojekteringar är att planprocessen fördyras och tar längre tid. En annan åtgärd som kan infö- ras är att riskpåslaget på våra kalkyler borde vara större i detaljplaneskedet på grund av att vi har mindre information om projektets förutsättningar tidigt i processen.

Investering VA Den beslutade budgeten i exploateringsprojektet för investering i VA med kostnader om – 17 miljoner kronor och intäkter om +17 miljoner kronor be- döms inte behöva revideras.

Driftkonsekvenser på grund av reviderad genomförandebudget Att kostnaderna för investeringar i allmän plats ökar medför ökade driftkostna- der för kommunen. Driftkostnaderna för allmän plats belastar Stadsmiljöen- heten när projektet är utbyggt. Samtidigt har även komponentavskrivning in- förts vilket också påverkar driftkostnaderna.

Kapitalkostnaderna för Stadsmiljöenheten kan förändras om ny normering för gatukostnadsersättning införs i kommunen. Ny normering leder till att den år- liga drift- och kapitalkostnaden för Stadsmiljöenheten ökar från - 791 093 kro- nor utan ny normering med justerad budget till - 2 962 000 kronor med ny normering och justerad budget. Av dessa avser - 300 000 kr faktiska driftkostna- der och resterande är kapitalkostnader för år 1 under avskrivningsperioden.

Den beslutade budgeten i exploateringsprojektet för investering i VA bedöms inte behöva revideras. Däremot förändras driftkonsekvenserna för VA i den reviderade budgeten.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5 [5] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

Driftkonsekvenserna kommer att belasta VA-avdelningen på Teknik- och fas- tighetsförvaltningen när projektet är utbyggt. Anledningen till förändringen är att kommunen numera tillämpar komponentavskrivning för dessa investeringar. Även sättet att beräkna driftkonsekvenserna av VA-intäkten har föränd- rats.

Carina Molin Sara Hagelin Förvaltningsdirektör Mark- och exploateringschef

Bilagor 1. Tidigare beslutad budget samt förslag till reviderad budget.

Exploateringsprojekt PROJEKTBUDGET Upprättad: 2017-12-22 Exploateringsprojekt JUSTERAD PROJEKTBUDGET Upprättad: 2021-01-27 Botkyrka Kommun Projekt: 9172, Tumba skog Botkyrka Kommun Projekt: 9172, Tumba skog Projektledare: Åsa Hansson Projektledare: Emma Rolfsson

TOTAL PROJEKTPROGNOS Kostnader Intäkter Netto TOTAL PROJEKTPROGNOS Kostnader Intäkter Netto EXPLOATERING Kr Kr KrEXPLOATERING Kr Kr Kr Mark (från reserven) 0 Mark (från reserven) 0 Mark 100 000 5 600 000 5 500 000 Mark 100 000 5 600 000 5 500 000 Övriga kostnader 2 900 000 -2 900 000 Övriga kostnader 3 700 000 -3 700 000 0 0 0 0 Planavgifter 2 500 000 2 500 000 Planavgifter 3 300 000 3 300 000 Summa generell exploatering 3 000 000 8 100 000 5 100 000 Summa generell exploatering 3 800 000 8 900 000 5 100 000

INVESTERING ALLMÄN PLATS INVESTERING ALLMÄN PLATS Kostnader/intäkter gata/park 42 500 000 42 500 000 0 Kostnader/intäkter gata/park 65 600 000 65 600 000 0 Kostnader/intäkter Kostnader/intäkter KP Arnoldssons väg (expl. proj.) 1 500 000 1 500 000 0 KP Arnoldssons väg (expl. proj.) 15 600 000 620 000 -14 980 000 Kostnader/intäkter KP Arnoldssons väg Kostnader/intäkter (investeringsproj.) 1 500 000 0 -1 500 000 KP Arnoldssons väg (investeringsproj.) 0 0 0 Summa allmän plats 45 500 000 44 000 000 -1 500 000 Summa allmän plats 81 200 000 66 220 000 -14 980 000

INVESTERING VATTEN/AVLOPP INVESTERING VATTEN/AVLOPP Utgifter VA 17 000 000 -17 000 000 Utgifter VA 17 000 000 -17 000 000 Anläggningsavgifter VA 17 000 000 17 000 000 Anläggningsavgifter VA 17 000 000 17 000 000 0 0 Summa kommunalt va 17 000 000 17 000 000 0 Summa kommunalt va 17 000 000 17 000 000 0

TOTAL exploateringsprojektet 47 000 000 52 100 000 5 100 000 TOTAL exploateringsprojektet 85 000 000 75 120 000 -9 880 000 TOTAL investeringproj. TOTAL investeringproj. KP Arnoldssons väg 1 500 000 0 -1 500 000 KP Arnoldssons väg 0 0 0 TOTAL investering VA 17 000 000 17 000 000 0 TOTAL investering VA 17 000 000 17 000 000 0

Driftskostnader under genomförande, exploateringsverksamheten Entreprenader övriga ledningshavare 2 700 000 2 700 000 0 Entreprenader rivning 800 000 800 000 0 Entreprenader garantiskötsel 1 000 000 1 000 000 0

Avser bokfört värde för avsmalning och GC-väg längs KP Nedskrivning 480 000 480 000 0 Arnoldssons väg som kommer att rivas Arkeologisk förundersökning 84 000 84 000 0 Summa engångskostnader 5 064 000 5 064 000 0

VARAV REDOVISAT T O M 2018-12-22 VARAV REDOVISAT T O M 2020-12-31 Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Kr Kr Kr Exploatering 1 605 000 1 581 000 -24 000 Exploatering 2 415 000 1 805 000 -610 000 Investering allmän plats 14 0 -14 Investering allmän plats 5 923 000 384 000 -5 539 000 Investering kommunalt va 836 000 -836 000 Investering kommunalt va 845 000 0 -845 000 TOTAL 2 441 014 1 581 000 -860 014 TOTAL 9 183 000 2 189 000 -6 994 000 Erhållen budget för tidigare skeden Erhållen budget för tidigare skeden 5 100 000 Differens att lämna över till nästa skede 860 014 Differens att lämna över till nästa skede 12 094 000

UPPSKATTAD ÅTERSTÅENDE KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE UPPSKATTAD ÅTERSTÅENDE KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE Exploatering 1 395 000 6 519 000 5 124 000 Exploatering 1 385 000 7 095 000 5 710 000 Investering allmän plats 45 499 986 44 000 000 -1 499 986 Investering allmän plats 75 277 000 65 836 000 -9 441 000 Investering kommunalt va 16 164 000 17 000 000 836 000 Investering kommunalt va 16 155 000 17 000 000 845 000 KOSTNADER INTÄKTER NETTO KOSTNADER INTÄKTER NETTO Kr Kr Kr Kr Kr Kr TOTAL 63 058 986 67 519 000 4 460 014 TOTAL 92 817 000 89 931 000 -2 886 000

TOTALT ATT ÄSKA/ÖVERSKOTT UTÖVER TIDIGARE ERHÅLLEN BUDGET3 600 000 TOTALT ATT ÄSKA/ÖVERSKOTT UTÖVER TIDIGARE ERHÅLLEN BUDGET -14 980 000

DRIFTKONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN GATAPARK DRIFTKONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN STADSMILJÖENHETEN Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 100 000 0 -100 000 -driftkostnad gata 150 000 0 -150 000 -driftkostnad park 70 000 0 -70 000 -driftkostnad park 150 000 0 -150 000 - allmän plats (kapitaltjänst) 2 971 288 2 873 333 -97 955 - allmän plats (kapitaltjänst) 2 662 000 2 170 907 -491 093 TOTALT 3 141 288 2 873 333 -267 955 TOTALT 2 962 000 2 170 907 -791 093

Med ny normering Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 150 000 0 -150 000 -driftkostnad park 150 000 0 -150 000 - allmän plats (kapitaltjänst) 2 662 000 0 -2 662 000 TOTALT 2 962 000 0 -2 962 000

DRIFTKONSEKVENSER TEKNISKA NÄMNDEN VA DRIFTKONSEKVENSER TEKNIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN VA-AVDELNINGEN Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad vatten/avlopp 0 0 0 -driftkostnad vatten/avlopp 0 0 0 - vatten/avlopp (kapitaltjänst) 1 110 152 1 110 152 0 - vatten/avlopp (kapitaltjänst) 638 000 515 000 -123 000 TOTALT 1 110 152 1 110 152 0 TOTALT 638 000 515 000 -123 000 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBF/2021:00273

Beslut om tilldelning avseende entreprenadupphandling för etapp 1 i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog (SBN/2020:00144)

Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar tilldela anbudslämnare nummer X, entreprenadkontrakt avseende entreprenad 1 i exploateringsprojektet Tumba skog. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningsdirektören att teckna entreprenadkontraktet efter lagstadgad överprövningstid. 3. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet.

Sammanfattning Exploateringsprojektet Tumba skog kommer att möjliggöra cirka 550-700 bostäder i Tumba skog. Vid kommunfullmäktige i februari 2018 antogs detaljplanen för Tumba skog och exploateringsavtalet med Rödstu Hage Projekt AB (SHH Bostad) samt en genomförandebudget godkändes. Detaljplanen överkla- gades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft. För att genomföra detaljplanen för Tumba skog planeras 5 entreprenader upphandlas av kommunen.

Entreprenaden för etapp 1 i Tumba skog omfattar grovplanering av den nya gatan Blekängsvägen, förläggning av vatten- och spillvattenledningar och led- ningsbäddar till andra ledningshavare (el, fjärrvärme och fiber). Entreprenad 1 omfattar också ombyggnation av KP Arnoldssons väg där vägen breddas till 2 körfält samt ombyggnation av Botkyrkabyggens parkeringsplatser vid Kyrk- värdsvägen (som ska ske enligt avtal med Botkyrkabyggen).

Efter genomförd annonsering av entreprenad 1 har anbud inkommit. Efter ut- värdering av inkomna anbud enligt en modell som finns beskriven i förfråg- ningsunderlaget, har en av anbudslämnarna det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet av de anbud som kvalificerat sig till utvärderingsfasen. Det anbudet föreslås därför tilldelas entreprenaden.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00273

Efter beslut om tilldelning inträder en överprövningstid om 10 dagar. Därefter kan ett entreprenadkontrakt upprättas och undertecknas av parterna. Samhälls- byggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att ge förvalt- ningsdirektören för samhällsbyggnadsförvaltningen att teckna entreprenadkontraktet för kommunens räkning.

Ärendet Inför nämndens sammanträde den 11 maj 2021 kommer en anbudsutvärdering och ett tilldelningsbeslut att finnas tillgängligt för påseende och inläsning mellan klockan 17:00 och 17:45 i sammanträdesrum Stange, plan 2 i Kommunhu- set. För att kunna ta dela av underlaget ska en sekretessförbindelse undertecknas av nämndledamoten.

Anbudsutvärderingen som presenteras kommer att visa vilka anbudslämnare som uppfyllt kvalificeringskraven och respektive anbudslämnares ekonomiska anbud. Den anbudslämnare som uppfyllt kvalificeringskraven och lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (anbudssumma) föreslås tilldelas entreprenaden. Nämnden har att besluta om att tilldela denne anbudslämnare entreprenadkontraktet alternativt att besluta om att avbryta upphandlingen. Det finns ingen möjlighet för nämnden att besluta om att välja en annan anbuds- lämnare.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-28, utgör underlag för beslutet. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen SBN/2021:00273

2021-04-28

Referens Mottagare Susanne Moberg Samhällsbyggnadsnämnden

Beslut om tilldelning avseende entreprenadupphandling för etapp 1 i exploateringsprojekt 9172 - Tumba skog

Om ärendet Inför nämndens sammanträde den 11 maj 2021 kommer en anbudsutvärdering och ett tilldelningsbeslut att finnas tillgängligt för påseende och inläsning mellan klockan 17:00 och 17:45 i sammanträdesrum Stange, plan 2 i Kommunhu- set. För att kunna ta dela av underlaget ska en sekretessförbindelse undertecknas av nämndledamoten.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, · Besök · Kontaktcenter Direkt 070-889 19 01 · Sms · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

överklagades men i oktober 2020 avslogs samtliga överklaganden och detaljplanen vann laga kraft. För att genomföra detaljplanen för Tumba skog planeras 5 entreprenader upphandlas av kommunen.

Tilldelning av entreprenad 1 Entreprenaden för etapp 1 i Tumba skog omfattar grovplanering av den nya gatan Blekängsvägen, förläggning av vatten- och spillvattenledningar och led- ningsbäddar till andra ledningshavare (el, fjärrvärme och fiber). Entreprenad 1 omfattar också ombyggnation av KP Arnoldssons väg där vägen breddas till 2 körfält samt ombyggnation av Botkyrkabyggens parkeringsplatser vid Kyrk- värdsvägen (som ska ske enligt avtal med Botkyrkabyggen).

Efter beslut om tilldelning inträder en överprövningstid om 10 dagar. Därefter kan ett entreprenadkontrakt upprättas och undertecknas av parterna. Samhälls- byggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att ge förvaltnings- direktören för samhällsbyggnadsförvaltningen att teckna entreprenadkontraktet för kommunens räkning.

För att genomföra detaljplanen för Tumba skog planeras 5 entreprenader upphandlas av kommunen. Uppdelningen i flera entreprenader har gjorts för att kunna samordna genomförandet med exploatören och för att få en flexibilitet om i vilken ordning de allmänna platserna blir färdigställda. I vilken ordning de kommande entreprenaderna (2-5) ska genomföras är inte bestämt ännu.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-28

De 5 entreprenaderna/etapperna som planeras är: 1. Grovplanering av den nya gatan Blekängsvägen, förläggning av vatten- och spillvattenledningar och ledningsbäddar till andra ledningshavare (el, fjärrvärme och fiber). Den första entreprenaden omfattar också ombyggnation av Botkyrkabyggens parkeringsplatser vid Kyrkvärdsvägen (som ska ske enligt avtal med Botkyrkabyggen) samt ombyggnation av KP Arnoldssons väg där vägen breddas till 2 körfält. 2. Finplanering av Solfjäderkvarteret. 3. Finplanering resterade Blekängsvägen. 4. Parken Källan samt gångvägar i naturmark. 5. Parken Skogsgläntan samt gångvägar i naturmark.

I detta ärende ska entreprenaden för den första etappen tilldelas. För övriga etapper pågår just nu projektering.

Efter beslut om tilldelning inträder en överprövningstid om 10 dagar. Därefter kan ett entreprenadkontrakt upprättas och undertecknas av parterna. Samhälls- byggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att ge förvaltnings- direktören för samhällsbyggnadsförvaltningen att teckna entreprenadkontraktet för kommunens räkning.

Carina Molin Sara Hagelin Förvaltningsdirektör Mark- och exploateringschef

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBF/2020:00324

Trafikstrategi för Botkyrka kommun (SBF/2020:00324)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar att anta trafikstrategi för Botkyrka kommun.

Sammanfattning Trafikstrategin är ett dokument som visar inriktningen för trafikplaneringen i Botkyrka kommun. Strategin visar på vilka fokusområden som kommunen behöver arbeta med för att gå i riktning mot ett mer hållbart trafiksystem. Det är framför allt två av kommunens styrdokument som ger inriktningen för trafikstrategin - Ett hållbart Botkyrka och översiktsplanen.

Trafikplanering är ett medel för att nå övergripande samhällsmål, till exempel minskad miljöpåverkan, regional utveckling, folkhälsa och sociala nyttor. Tra- fikplaneringen ska bidra till ökad trygghet, integration och sammanhållning i kommunen. Planeringshorisonten är år 2040.

Planeringen av åtgärder i trafiksystemet bör utgå från fyrstegsprincipen vilket ursprungligen är Trafikverkets strategi för att hitta kostnadseffektiva lösningar. I första hand prövas åtgärder som påverkar behovet av resor, val av transportsätt och som effektiviserar det sätt transportsystemet används. Som sista steg görs ombyggnader eller investeringar i helt ny infrastruktur.

Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en trafikstrategi för Botkyrka kommun. Följande områden prioriterats i trafikstrategin; transportsnål planering av bebyggelse, digitalt resande och teknisk utveckling, bättre förutsätt- ningar för hållbara resmöjligheter, tillgänglighet för alla, hållbar biltrafik, hållbara transporter för näringslivet, samarbete med stat och region, beteende och attitydpåverkan och att minimera den negativa påverkan på folkhälsan och klimatet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-20, utgör underlag för beslutet.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[7]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

Referens Mottagare Susanne Pettersson Samhällsbyggnadsförvaltningen [email protected]

Trafikstrategi för Botkyrka kommun Diarienummer: sbf/2020:324

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om trafikstrategi för Botkyrka kommun

Sammanfattning Trafikstrategin är ett dokument som visar inriktningen för trafikplaneringen i Botkyrka kommun. Strategin visar på vilka fokusområden som kommunen behöver arbeta med för att gå i riktning mot ett mer hållbart trafiksystem. Det är framför allt två av kommunens styrdokument som ger inriktningen för trafikstrategin - Ett hållbart Botkyrka och över- siktsplanen.

För att få kunskap om hur trafiksystemet ser ut i dag och vilka utmaningar som kommunen har framöver, genomfördes en nulägesanalys av transportsystemet under år 2018. Trafikplanering är ett medel för att nå övergripande samhällsmål, till exempel minskad miljöpåverkan, regional utveckling, folkhälsa och sociala nyttor. Trafikplaneringen ska bidra till ökad trygghet, integration och sammanhållning i kommunen. Planeringshorisonten är år 2040.

Planeringen av åtgärder i trafiksystemet bör utgå från fyrstegsprincipen vilket ursprungligen är trafikverkets strategi för att hitta kostnadseffektiva lösningar. I första hand prövas åtgärder som påverkar behovet av resor, val av transportsätt och som effektiviserar det sätt transportsystemet används. Som sista steg görs ombyggnader eller investeringar i helt ny infrastruktur.

Följande områden prioriterats i trafikstrategin; transportsnål planering av bebyggelse, digitalt resande och teknisk utveckling, bättre förutsätt- ningar för hållbara resmöjligheter, tillgänglighet för alla, hållbar biltrafik, hållbara transporter för näringslivet, samarbete med stat och region,

Botkyrka Kommun · Samhällsbyggnadsförvaltningen Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Hemsida: www.botkyrka.se · Kontaktcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] TJÄNSTESKRIVELSE 2[7]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

beteende och attitydpåverkan och att minimera den negativa påverkan på folkhälsan och klimatet.

Trafikstrategin kan ses som ett övergripande paraply som visar den långsiktiga inriktningen för Botkyrkas trafikplanering. Utifrån den be- hövs en eller flera konkreta handlingsplaner eller åtgärdsprogram tas fram. Uppföljning av trafikstrategin kommer att genomföras i årliga trafikbokslut där uppföljning av indikatorer, utförda åtgärder, genom- förda undersökningar samt påbörjade handlingsprogram redovisas.

Ärendet Bakgrund För att få kunskap om hur trafiksystemet ser ut i dag och vilka utmaningar som kommunen har framöver, genomfördes en nulägesanalys av transportsystemet under år 2018. Nedan följer en kort sammanställning av analysen. För att ta del av själva nulägesanalysen se bilaga 1.

Botkyrkas kommundelar har i dag olika karaktär. Skillnaderna mellan kommundelarna beror till stor del på Botkyrkas historia och på omvandlingen från jordbrukssamhälle till brukssamhälle och därefter till förort.

Kollektivtrafiksystemet i Botkyrka är i hög utsträckning inriktat på att transportera arbetskraft från förorterna in till centrala Stockholm. Det är lätt att ta sig till de destinationer som ligger längs pendeltåg och tunnelbana men det är tidskrävande att göra tvär- resor och resor inom de olika kommundelarna.

Trafikplaneringen i Sverige och även i Botkyrka har sedan 1950-talet prioriterat bilen och dess framkomlighet. Det har bland annat resulterat i ett omfattande nät av trafikleder och stora parkeringsutrymmen. I konkurrensen mellan kollektivtrafik, gång och cykel har bilen haft företräde. Bilen har därför varit det naturliga valet för många invånare.

Botkyrka har ett relativt väl utbyggt vägnät för gång och cykel, men många av del- sträckorna är inte ihopkopplade i ett sammanhängande nät. Gående och cyklister är säll- an separerade från varandra, utan delar i regel samma yta.

I takt med att regionen växer och allt fler flyttar in ökar också behovet av varor och tjänster. Det gäller framför allt en ökning av lastbilar som används för lokala och regionala transporter.

Flaskhalsar och barriärer så som exempelvis E4/E20, trafikleder och järnväg som går genom kommunen skapar stora utmaningar i kommunens planering, dessa påver- kar bebyggelseplaneringen.

I Botkyrka står vägtrafiken för cirka 80 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. För att nå kommunens mål om minskad klimatpåverkan är det nödvändigt att ut- släppen minskar.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

Botkyrka kommuns vägar och gator är en del av det regionala trafiksystemet. På regional nivå finns en gemensam målbild i hur regionen ska utvecklas i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS).

Region Stockholm genomför vart femte år undersökningar av hur regionens invånare reser bland annat på fritiden och till arbetet/skola/studier. Den senaste undersökningen genomfördes år 2019 och resultatet presenterades under hösten 2020. Resultatet från resvaneundersökningen visar att Botkyrkabornas resvanor skiljer sig en del från andra boende i regionens ytterförorter. I Botkyrka reser vi mer kollektivt, vi reser mindre med bil, våra kommuninvånare väljer att gå i högre utsträckning än i övriga ytterförorter och Botkyrkaborna cyklar mindre än invånare i övriga ytterförorter.

Trafikstrategins målbild Trafikplanering är ett medel för att nå övergripande samhällsmål, till exempel minskad miljöpåverkan, regional utveckling, folkhälsa och sociala nyttor. Trafikplaneringen ska bidra till ökad trygghet, integration och sammanhållning i kommunen. Planeringshorisonten är år 2040.

År 2040 är det en självklarhet att resa hållbart i Botkyrka. Framtidens trafiksystem kännetecknas av flexibilitet och det är enkelt att växla mellan olika trafikslag i ett sammanhållet system. Kommunen har utvecklat en hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur som stimulerar medborgare och företag att resa med kollektivtrafik, cykel och gång. Botkyrka fortsätter att växa hållbart och klimatanpassat med stort fokus på att den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för god folkhälsa. Botkyrkas infrastruktur ska kännetecknas av en god balans mellan trafikslagen. De som bor och arbetar i Botkyrka ska ha tillgång till attraktiva, tillförlitliga och hållbara resealternativ som är anpassade till en växande kommun.

Planeringen av åtgärder i trafiksystemet bör utgå från fyrstegsprincipen vilket ursprungligen är trafikverkets strategi för att hitta kostnadseffektiva lösningar. I första hand prö- vas åtgärder som påverkar behovet av resor, val av transportsätt och som effektiviserar det sätt transportsystemet används. Som sista steg görs ombyggnader eller investeringar i helt ny infrastruktur.

Strategiska inriktningar för att nå ett hållbart trafiksystem Utifrån Botkyrkas övergripande styrdokument och de utmaningar som har framkommit i nulägesanalysen från år 2018 har följande områden prioriterats i trafikstrategin:

• Säkerställ en transportsnål samhällsplanering Samhällsplaneringen påverkar kommunens struktur i stor utsträckning och hur männi- skor väljer att ta sig mellan olika punkter. I samhällen med tät struktur och en bra blandning av bostäder, arbetsplatser och andra funktioner, reser människor i större ut-

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

sträckning med kollektivtrafik samt går och cyklar till sina aktiviteter. Genom att befintlig bebyggelse förtätas skapas ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Alla kommundelar behöver mötesplatser utomhus och inomhus, kommersiella och icke- kommersiella. På detta sätt kan behovet av transporter minska och platser för möten skapas.

• Bättre förutsättningar för digitalt resande och mer effektiva transportsystem För den del av befolkningen som har möjlighet att arbeta på distans innebär den tekniska utvecklingen med bland annat digitala möten att behovet av att resa minskar. Ett annat alternativ till resandet är så kallade jobbhubbar. En jobbhubb är en lokal professionell arbetsplats i närområdet som kan samnyttjas av människor från olika företag och organisationer.

Den tekniska utvecklingen skapar också möjligheter att utnyttja befintligt transportsystem mer effektivt genom exempelvis intelligenta transportsystem (ITS) som kan bidra till ökad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet och minskad trängseln på både vägar och i kollektivtrafiken.

• Bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik Förutsättningarna för de hållbara och yteffektiva transportslagen gång, cykel och kollektivtrafik behöver förbättras. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter behöver särskilt utvecklas i områden med högre koncentrationer av bebyggelse, befolkning och funktioner som till exempel knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Dessa transportslag är både resurseffektiva och ytsnåla och ska vara det naturliga valet för kortare resor inom och mellan kommundelar och i kombination med kollektivtrafik även för längre resor. Vad gäller kollektivtrafikens utveckling behöver den stärkas speciellt vad gäller tvärresor inom regionen och för resor inom kommunen som har andra målpunkter än pendeltåg- och tunnelbanestationer. Frågan är extra viktig i Botkyrka eftersom många i Botkyrka inte har körkort och bilinnehavet är lågt.

• Ökad tillgänglighet för alla Att kunna förflytta sig självständigt är viktigt för många grupper i samhället. Det gäller inte minst barn, äldre, och personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Det är därför viktigt att arbeta strategiskt med att anpassa transportsystemet efter de svagaste trafikantgrupperna i samhället. Oavsett funktionsnedsättning, ålder eller kön ska man kunna känna sig trygg och kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter. När fler väljer att gå och cykla skapas mer folkliv och känslan av trygghet ökar.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

minska men problemen med trängsel kommer att kvarstå. Eftersom vägutrymmet är begränsat ställer detta krav på att en prioritering av trafikantslagen sker. Prioriteringen ska utgå från nationella och regionala mål samt översiktsplanens strategiska inriktning gällande transporter och markanvändning. Genom att prioritera bland trafikantslagen utifrån de ovannämnda målen skapas ett hållbart transportsystem för lokala, mellan- kommunala och regionala resor. Vid planering av projekt kan avvägningar göras mellan de olika trafikslagen.

• Mer hållbara transportlösningar för näringslivet Våra förändrade konsumtionsvanor har lett till förändrade transportmönster som ställer krav på ett transportsystem som är mer flexibelt än dagens. Den kraftiga tillväxten inom e-handeln har inneburit en ökad efterfrågan på snabba och flexibla godstransporter. Detta har lett till en ökad konkurrensen om vägutrymmet och även väckt frågan om behovet av prioriteringar mellan transportslagen för att säkra framkomligheten för sam- hällsviktiga transporter som blåljus. Den digitala utvecklingen med tillgången till intelligenta transportsystem (ITS) har öppnat för möjligheten att styra godstrafiken till vissa tider, nattdistribution, rekommenderade körvägar, miljözoner och så vidare.

• Aktivt samarbete med staten och regionen Botkyrkas geografiska läge som en port in från sydväst för både nationell väg- och spår- trafik gör att kommunen påverkas starkt av bland annat buller, hälsoskadliga luftförore- ningar, höga partikelutsläpp och klimatpåverkande gaser. För att komma till rätta med dessa problem och andra närliggande behöver kommunen utveckla samarbetet med Tra- fikverket som är sektorsansvarig.

På regional nivå finns en gemensam målbild i hur regionen ska utvecklas i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS). Här ingår också den övergripande planeringen för trafiksystemets utveckling. Vad gäller kollektivtrafikens utveckling i regionen behöver den stärkas speciellt vad gäller tvärresor inom regionen och för resor inom kommunen. Genom att stärka förbindelserna med olika delar av regionen genom en tät och konkurrenskraftig kollektivtrafik får kommunen tillgång till den regionala utbildnings- och arbetsmarknaden.

• Ökat fokus på beteende- och attitydpåverkan, Mobility management För att påverka invånarna till att välja mer hållbara transporter behövs ett kontinuerligt arbete med beteende- och attitydförändringar genom hela planeringsprocessen. Mobility Management (MM) är ett koncept för att påverka beteende inom transportområdet och fungerar ofta som ett komplement till mer traditionell trafikplanering. En vanlig definition av Mobility Management är mjuka åtgärder för att påverka resan innan den har bör- jat. Exempel på åtgärder är att uppmuntra cykel- och bilpooler, flexibla parkeringstal, digitala möten och gående skolbussar.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

• Minimera den negativa påverkan på folkhälsan och klimatet För att nå målet om minskad klimatpåverkan är det nödvändigt att transporterna blir hållbara. I Botkyrka står transporterna för cirka 80 procent av utsläppen av koldioxid. En överflyttning av resor till gång, cykel och kollektivtrafik leder till många positiva effekter i form av förbättrad folkhälsa, mindre utsläpp av hälsoskadliga luftföroreningar, mindre buller, mindre trängsel och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Genomförande och uppföljning Trafikstrategin kan ses som ett övergripande paraply som visar den långsiktiga inriktningen för Botkyrkas trafikplanering. För att förverk- liga den övergripande målsättningen i trafikstrategin är det viktigt att ta fram ett program som närmare beskriver hur kommunen ska nå målen i trafikstrategin. I Botkyrka kommun benämns detta Trafik- och mobilitetsprogram.

Trafikbokslut – uppföljning och utvärdering Uppföljning av trafikstrategin kommer att ske en gång per år i form av ett så kallat trafikbokslut. Ansvarig för uppföljningen är Samhällsbygg- nadsförvaltningen. I trafikbokslutet ingår en kortfattad genomgång av genomförda åtgärder. Dessutom kommer en uppföljning ske av ett tiotal indikatorer.

Urvalet av indikatorer kommer i första hand baseras på befintliga mät- ningar och undersökningar från till exempel kommunens medborgarun- dersökning, nationella registret för trafikolycksfall, Region Stockholms Trafikförvaltnings kollektivtrafikmätningar och resvaneundersökningar samt befintliga mätningar av hälsoskadliga luftföroreningar från trafiken. Vissa indikatorer kommer följas upp varje år, medan andra indikatorer är mer lämpliga att följa upp med längre intervall.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet Utifrån trafikstrategin kommer ett trafik- och mobilitetsprogram tas fram som kommer att koppla till handlingsplaner för de olika trafikslagen. I handlingsplanerna planeras åtgärder för att möta de utmaningar som beskrivits i trafikstrategin. Åtgärderna i handlingsplanerna planeras att tidsättas, prioriteras samt kostnads- och effektbedömas. I handlingsplanerna planeras även fastställas vilka förvaltningar som har ansvar för respektive åtgärds finansiering, genomförande och uppföljning. Det är alltså i handlingsplanerna som de ekonomiska konsekvenserna kommer att beskrivas närmare.

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2021-04-20 Dnr sbf/2020:324

Carina Molin Anders Öttenius Samhällsbyggnadsdirektör Stadsmiljöchef

Bilagor Bilaga 1 Nulägesanalys Bilaga 2 Trafikstrategi

______Expedieras till

Trafikstrategi

Diarienummer: skriv nummer exempelvis KS/xxx:xx Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

______Dokumentet ersätter: skriv dokumentnamn samt diarienummer. Om inget tidigare dokument, ta bort text i fältet Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument: skriv namn på dokument som hänger ihop med detta. Om inga relaterad dokument, ta bort text i fältet

Innehåll Trafikstrategi ...... 1 Trafikstrategi för ett växande och hållbart Botkyrka ...... 4 Inledning ...... 4 Ett hållbart Botkyrka ...... 4 Målbild för framtidens trafiksystem i Botkyrka ...... 5 Trafiksystemet i Botkyrka kommun - utmaningar ...... 5 Botkyrkas karaktär ...... 5 Kollektivtrafik ...... 6 Bilen är norm ...... 6 Gående och cyklister delar samma vägbana ...... 6 Ökad e-handel leder till fler godstransporter ...... 6 Nationell infrastruktur delar kommunen 6 Vägtrafiken är den största utsläppskällan av klimatpåverkande gaser och hälsoskadliga luftföroreningar ...... 7 Nationell- och regional infrastruktur – svår att påverka för kommunen ...... 7 Resvanor i Botkyrka och regionen ...... 7 Nationell strategi för hållbar trafikplanering ...... 8 Strategiska inriktningar för att nå ett hållbart trafiksystem ...... 9 • Säkerställ en transportsnål samhällsplanering ...... 9 • Bättre förutsättningar för digitalt resande och mer effektiva transportsystem ...... 9 • Bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik ...... 9 • Ökad tillgänglighet för alla ...... 10 • Mer hållbar biltrafik ...... 10 • Aktivt samarbete med staten och regionen ...... 10 • Ökat fokus på beteende- och attitydpåverkan, Mobility management 11 • Minimera den negativa påverkan på folkhälsan och klimatet ...... 11 Genomförande och uppföljning ...... 11 Trafikbokslut – uppföljning och utvärdering ...... 11

Trafikstrategi för ett växande och hållbart Botkyrka Inledning Trafikstrategin är ett dokument som visar inriktningen för trafikplaneringen i Botkyrka kommun. Strategin visar på vilka fokusområden som kommunen be- höver arbeta med för att gå i riktning mot ett mer hållbart trafiksystem. Trafik- strategin ska inte ses som en genomförandeplan. Vilka åtgärder som ska ge- nomföras och i vilken ordning måste i de flesta fall utredas ytterligare i separata planer som cykelplan, kollektivtrafikplan, godstrafikplan och så vidare.

Ett hållbart Botkyrka

Klimatstrategin

ÖP

Trafikstrategi

Program

Planer

Ett hållbart Botkyrka Det är framför allt två av kommunens styrdokument som ger inriktningen för trafikstrategin - Ett hållbart Botkyrka och översiktsplanen. I dokumentet Ett hållbart Botkyrka beskrivs bland annat hur samhället utvecklas hållbart genom att i planeringen av nya utvecklingsområden skapa trygga gångstråk, platser för rörelse, rekreation och gröna områden. Det innebär också att genom att förbättra gång- och cykelvägar till skolorna främja folkhälsan genom fysisk aktivitet samt att minska klimatutsläppen från biltrafiken.

I Botkyrkas översiktsplan finns tydliga mål om förtätning samt att bygga i mer klimatsmarta lägen – nära kollektivtrafik. Genom att förtäta och samla utbudet av bostäder, verksamheter och service till kollektivtrafiknära lägen ökar förutsättningarna för invånarna och verksamma i kommunen att gå, cykla och åka kollektivt. Transportsystemet ska vara säkert, tillgängligt och

framkomligt och stödja utvecklingen mot en attraktiv och socialt sammanhål- len stadsmiljö.

Målbild för framtidens trafiksystem i Botkyrka År 2040 är det en självklarhet att resa hållbart i Botkyrka. Framtidens trafiksystem är klimatsmart och kännetecknas av flexibilitet och att det är enkelt att växla mellan olika trafikslag i ett sammanhållet system. Kommunen har utvecklat en hållbar bebyggelsestruktur och infrastruktur som stimulerar medborgare och företag att resa med kollektivtrafik, cykel och gång. Botkyrka fortsät- ter att växa hållbart och klimatanpassat med stort fokus på att den bebyggda miljön ska skapa förutsättningar för god folkhälsa och minskat behov av resor. Botkyrkas infrastruktur ska kännetecknas av en god balans mellan trafikslagen. De som bor och arbetar i Botkyrka ska ha tillgång till attraktiva, tillförlitliga och hållbara resealternativ som är anpassade till en växande kommun.

Trafiksystemet i Botkyrka kommun - utmaningar För att få kunskap om hur trafiksystemet ser ut i dag och vilka utmaningar som kommunen har framöver, genomfördes en nulägesanalys av transportsystemet under år 2018. Nedan följer en kort sammanställning av analysen. För att ta del av själva nulägesanalysen se bilaga 1.

Botkyrkas karaktär Botkyrkas kommundelar har i dag olika karaktär. Skillnaderna mellan kommundelarna beror till stor del på Botkyrkas historia och på omvandlingen från jordbrukssamhälle till brukssamhälle och därefter till förort. I flera av kommundelarna finns en tät bebyggelse, men kommunen består också av lands- bygd.

Mycket av dagens bebyggelse är från 1960- och 1970-talet. Den dominerande planeringsprincipen under denna tid var att olika trafikslag skulle vara separerade. Det har inneburit att gång- och cykelvägar är tydligt separerade från bil- vägar och att gatunätet karaktäriseras av återvändsgator och ringgator vilket har försvårat för bland annat en effektiv linjedragning av busstrafiken.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiksystemet i Botkyrka liksom i Stockholmsregionen är i hög ut- sträckning inriktat på att transportera arbetskraft från förorterna in till centrala Stockholm. Det innebär att busslinjenätet i första hand syftar till att mata rese- närer till pendeltåg- och tunnelbanestationerna. Att göra tvärresor mellan kommuner och kommundelar samt resor inom kommundelar med kollektivtrafiken tar tid och innebär i många fall flera byten.

Bilen är norm Trafikplaneringen i Sverige och även i Botkyrka har sedan 1950-talet prioriterat bilen och dess framkomlighet. Det har bland annat resulterat i ett omfattande nät av trafikleder och stora parkeringsutrymmen. I konkurrensen mellan kollektivtrafik, gång och cykel har bilen haft företräde. Bilen har därför varit det naturliga valet för många invånare.

Gående och cyklister delar samma vägbana Botkyrka har ett relativt väl utbyggt vägnät för gång och cykel, men många av delsträckorna är inte ihopkopplade i ett sammanhängande nät. Gående och cyklister är sällan separerade från varandra, utan delar i regel samma yta. Ef- tersom det är två skilda trafikslag med olika hastigheter kan detta leda till otrygghet och problem med trafiksäkerheten.

Ökad e-handel leder till fler godstransporter I takt med att regionen växer och allt fler flyttar in ökar också behovet av varor och tjänster. De senaste årens kraftiga ökning av e-handeln har ytterligare spätt på behovet av både fler och mer flexibla godsleveranser. Det gäller framför allt en ökning av lastbilar som används för lokala och regionala transporter vilket har lett till ökad trängsel och utsläpp.

Nationell infrastruktur delar kommunen Botkyrka genomkorsas av viktig nationell och regional infrastruktur för transporter så som vägtrafik och spårtrafik. Dessa stråk skär idag igenom bebyggelsen och blir till barriärer när invånarna vill förflytta sig mellan kommundelarna eller inom en kommundel. Centrala delarna av Tullinge och Tumba delas av både järnväg och större vägar. Centrala delen av Vårsta genomkorsas av flera större vägar. Alby delas av Hågelbyleden och E4/E20 delar effektivt Hallunda och Slagsta från Fittja. Det är en stor utmaning i den kommunala planeringen

att knyta ihop bebyggelsen och göra det lättare för invånarna att med kollektivtrafik samt med gång och cykel röra sig mellan och inom kommundelarna.

Vägtrafiken är den största utsläppskällan av klimatpåverkande gaser och häl- soskadliga luftföroreningar I Botkyrka står vägtrafiken för cirka 80 procent av utsläppen av klimatpåver- kande gaser. För att nå kommunens mål om minskad klimatpåverkan är det nödvändigt att utsläppen minskar. Vägtrafiken är även den största källan till hälsoskadliga luftföroreningar i kommunen. De högsta halterna av hälsoskad- liga luftföroreningar finns längs med Hågelbyleden vid Alby, längs E4/E20 i norra Botkyrka och längs väg 226 genom centrala Tumba.

Nationell- och regional infrastruktur – svår att påverka för kommunen Botkyrka kommuns vägar och gator är en del av det regionala trafiksystemet med motorvägar, järnvägar, kollektivtrafik och vattenvägar. Dessa sköts av flera myndigheter och företag. På regional nivå finns en gemensam målbild i hur regionen ska utvecklas i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS). Här ingår också den övergripande planeringen för trafiksystemets utveckling. Det innebär att kommunen har begränsade möjligheter att påverka de stora trafikströmmarna på det statliga vägnätet och utvecklingen inom kollektivtrafiken.

Tillsammans ansvarar Botkyrka kommun, Trafikverket och Region Stockholm, i sin roll som regional kollektivtrafikmyndighet, för kommunens primära trafiksystem. Trafikverket har ansvar för ett antal vägar som skär igenom Bot- kyrka kommun, bland annat Hågelbyleden, väg 226 som går mellan Tumba och Flemingsberg, Dalvägen och E4/E20, som har sin sträckning genom Norra Botkyrka, mellan Hallunda/Norsborg och Alby/Fittja.

Resvanor i Botkyrka och regionen Region Stockholm genomför vart femte år undersökningar av hur regionens in- vånare reser bland annat på fritiden och till arbetet/skola/studier. Den senaste undersökningen genomfördes år 2019 och resultatet presenterades under hös- ten 2020.

Resvaneundersöknigen visar att hur man väljer att resa beror till stor del på var i länet man bor; boende i regioncentrum har betydligt mindre andel bilresor än boende i andra delar av länet. Boende i inre förort har i sin tur mindre andel bilresor än boende i yttre förort, se tabell 1 nedan.

Tabell 1. Färdmedel genomsnitt för veckan för boende i olika delar av Stock- holms län, Trafikförvaltningens resvaneundersökning, år 2019.

Zon Bil Kollektivt Cykel Till fots Annat Regioncentrum 25 % 35 % 10 % 28 % 2 % Kommuner 52 % 24 % 6 % 15 % 2 % inre förort Kommuner i 59 % 23 % 3 % 13 % 2 % yttre förort Hela regionen 41 % 29 % 7 % 21 % 2 %

Med regioncentrum avses Stockholm stad, Solna och Sundbyberg. Med inre förort avses kommunerna: Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Täby, Hud- dinge, Nacka och Tyresö. Med yttre förort avses kommunerna: Ekerö, Norr- tälje, Sigtuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österå- ker, Botkyrka, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Värmdö.

Resultatet från Trafikförvaltningens senaste resvaneundersökning från år 2019 visar att Botkyrkabornas resvanor skiljer sig en del från andra boende i regionens ytterförorter. I Botkyrka reser vi mer kollektivt, 30 procent mot 23 procent som är genomsnitt för ytterförorten. Vi reser mindre med bil, 53 procent mot 59 procent. Vad gäller våra vanor att gå till fots så väljer våra kommuninvå- nare att gå i högre utsträckning än i övriga ytterförorter, 16 procent mot 13 procent. Däremot så cyklar Botkyrkaborna mindre än i övriga ytterförorter, 0 procent mot 3 procent.

Nationell strategi för hållbar trafikplanering Trafikverket är huvudansvarig för den nationella infrastrukturen för transporter. Verket har som vägledning i sitt arbete med investeringar tagit fram den så kallade fyrstegsprincipen för att hitta kostnadseffektiva lösningar.

Steg 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan på- verka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Exempelvis genom lokalisering av service, avstånd till kollektivtrafiken, digitala möten, beteendepåverkande åtgärder, parkeringsavgifter, hastighetsgränser med mera.

Steg 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Exempelvis genom omfördelning av körytor, busskörfält, signalprioritering, intelligenta transportsystem (ITS) och så vidare.

Steg 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnat- ioner så som tillgänglighetsanpassning, trimningsåtgärder med mera.

Steg 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.

• Säkerställ en transportsnål samhällsplanering Samhällsplaneringen påverkar kommunens struktur i stor utsträckning och hur människor väljer att ta sig mellan olika punkter. I samhällen med tät struktur och en bra blandning av bostäder, arbetsplatser och andra funktioner, reser människor i större utsträckning med kollektivtrafik samt går och cyklar till sina aktiviteter. Genom att befintlig bebyggelse förtätas skapas ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Alla kommundelar behöver mötesplatser utomhus och inomhus, kommersiella och icke-kommersiella. På detta sätt kan behovet av transporter minska och platser för möten skapas.

• Bättre förutsättningar för digitalt resande och mer effektiva transportsystem För den del av befolkningen som har möjlighet att arbeta på distans innebär den tekniska utvecklingen med bland annat digitala möten att behovet av att resa minskar. Ett annat alternativ till resandet är så kallade jobbhubbar. En jobbhubb är en lokal professionell arbetsplats i närområdet som kan samnyttjas av människor från olika företag och organisationer.

Den tekniska utvecklingen skapar också möjligheter att utnyttja befintligt transportsystem mer effektivt genom exempelvis intelligenta transportsystem (ITS) som kan bidra till ökad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet och minskad trängseln på både vägar och i kollektivtrafiken.

• Bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik Förutsättningarna för de hållbara och yteffektiva transportslagen gång, cykel och kollektivtrafik behöver förbättras. Tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter behöver särskilt utvecklas i områden med högre koncentrationer av bebyggelse, befolkning och funktioner som till exempel knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Dessa transportslag är både resurseffektiva och ytsnåla och ska vara det naturliga valet för kortare resor inom och mellan kommundelar och i kombination med kollektivtrafik även för längre resor. Vad gäller kollektivtrafikens utveckling behöver den stärkas speciellt vad gäller tvärresor inom regionen och för resor inom kommunen som har andra målpunkter än pendeltåg- och tunnelbanestationer. Frågan är extra viktig i Bot- kyrka eftersom många i Botkyrka inte har körkort och bilinnehavet är lågt.

• Ökad tillgänglighet för alla Att kunna förflytta sig självständigt är viktigt för många grupper i samhället. Det gäller inte minst barn, äldre, och personer med nedsatt rörelse- och oriente- ringsförmåga. Det är därför viktigt att arbeta strategiskt med att anpassa transportsystemet efter de svagaste trafikantgrupperna i samhället. Oavsett funkt- ionsnedsättning, ålder eller kön ska man kunna känna sig trygg och kunna ta sig obehindrat mellan sin arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av service och fritidsaktiviteter. När fler väljer att gå och cykla skapas mer folkliv och känslan av trygghet ökar.

• Mer hållbar biltrafik För att få en effektiv och hållbar trafikutveckling behöver kommunen planera för en god framkomlighet för alla trafikantslag. Biltrafik är nödvändig för många människors rörlighet och är fortsatt viktig i Botkyrkas transportsystem. Den tekniska utvecklingen inom transportområdet gör att de klimatpåverkande utsläppen från fordonen kommer att minska men problemen med trängsel kommer att kvarstå. Eftersom vägutrymmet är begränsat ställer detta krav på att en prioritering av trafikantslagen sker. Prioriteringen ska utgå från nationella och regionala mål samt översiktsplanens strategiska inriktning gällande transporter och markanvändning. Genom att prioritera bland trafikantslagen utifrån de ovannämnda målen skapas ett hållbart transportsystem för lokala, mellankom- munala och regionala resor. Vid planering av projekt kan avvägningar göras mellan de olika trafikslagen.

• Mer hållbara transportlösningar för näringslivet Våra förändrade konsumtionsvanor har lett till förändrade transportmönster som ställer krav på ett transportsystem som är mer flexibelt än dagens. Den kraftiga tillväxten inom e-handeln har inneburit en ökad efterfrågan på snabba och flexibla godstransporter. Detta har lett till en ökad konkurrensen om vägut- rymmet och även väckt frågan om behovet av prioriteringar mellan transportslagen för att säkra framkomligheten för samhällsviktiga transporter som blåljus. Den digitala utvecklingen med tillgången till intelligenta transportsystem (ITS) har öppnat för möjligheten att styra godstrafiken till vissa tider, nattdistribution, rekommenderade körvägar, miljözoner och så vidare.

• Aktivt samarbete med staten och regionen Botkyrkas geografiska läge som en port in från sydväst för både nationell väg- och spårtrafik gör att kommunen påverkas starkt av bland annat buller, hälsos- kadliga luftföroreningar, höga partikelutsläpp och klimatpåverkande gaser. För att komma till rätta med dessa problem och andra närliggande behöver kommunen utveckla samarbetet med Trafikverket som är sektorsansvarig.

På regional nivå finns en gemensam målbild i hur regionen ska utvecklas i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS). Här ingår också den över- gripande planeringen för trafiksystemets utveckling. Vad gäller kollektivtrafikens utveckling i regionen behöver den stärkas speciellt vad gäller tvärresor inom regionen och för resor inom kommunen. Genom att stärka förbindelserna med olika delar av regionen genom en tät och konkurrenskraftig kollektivtrafik får kommunen tillgång till den regionala utbildnings- och arbetsmarknaden.

• Ökat fokus på beteende- och attitydpåverkan, Mobility management För att påverka invånarna till att välja mer hållbara transporter behövs ett kontinuerligt arbete med beteende- och attitydförändringar genom hela planeringsprocessen. Mobility Management (MM) är ett koncept för att påverka beteende inom transportområdet och fungerar ofta som ett komplement till mer traditionell trafikplanering. En vanlig definition av Mobility Management är mjuka åtgärder för att påverka resan innan den har börjat. Exempel på åtgärder är att uppmuntra cykel- och bilpooler, flexibla parkeringstal, digitala möten och gå- ende skolbussar.

• Minimera den negativa påverkan på folkhälsan och klimatet För att nå målet om minskad klimatpåverkan är det nödvändigt att transporterna blir hållbara. I Botkyrka står transporterna för cirka 80 procent av utsläp- pen av koldioxid. En överflyttning av resor till gång, cykel och kollektivtrafik leder till många positiva effekter i form av förbättrad folkhälsa, mindre utsläpp av hälsoskadliga luftföroreningar, mindre buller, mindre trängsel och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Genomförande och uppföljning Trafikstrategin kan ses som ett övergripande paraply som visar den långsiktiga inriktningen för Botkyrkas trafikplanering. För att förverkliga den övergri- pande målsättningen i trafikstrategin är det viktigt att ta fram ett program som närmare beskriver hur kommunen ska nå målen i trafikstrategin. I Botkyrka kommun benämns detta Trafik- och mobilitetsprogram.

Utifrån Trafik- och mobilitetsprogrammet behöver konkreta handlingsplaner tas fram. Dessa beskriver mer i detalj vilka faktiska åtgärder som krävs för att möta utmaningarna och hur de ska bidra till kommunens mål. Åtgärderna i handlingsplanerna bör tidsättas, prioriteras samt kostnads- och effektbedömas. I handlingsplanerna bör även fastställas vilka förvaltningar som har ansvar för respektive åtgärds finansiering, genomförande och uppföljning. Genomföran- det bygger även i vissa fall på samverkan med andra viktiga aktörer, såsom Trafikverket, Trafikförvaltningen, andra kommuner, byggherrar, fastighetsä- gare, det lokala näringslivet med flera.

Trafikbokslut – uppföljning och utvärdering

Uppföljning av trafikstrategin kommer att ske en gång per år i form av ett så kallat trafikbokslut. Ansvarig för uppföljningen är Samhällsbyggnadsförvalt- ningen. I trafikbokslutet ingår en kortfattad genomgång av genomförda åtgär- der. Dessutom kommer en uppföljning ske av ett tiotal indikatorer.

Urvalet av indikatorer kommer i första hand baseras på befintliga mätningar och undersökningar från till exempel kommunens medborgarundersökning, nationella registret för trafikolycksfall, Region Stockholms Trafikförvaltnings kollektivtrafikmätningar och resvaneundersökningar samt befintliga mätningar av hälsoskadliga luftföroreningar från trafiken. Vissa indikatorer kommer föl- jas upp varje år, medan andra indikatorer är mer lämpliga att följa upp med längre intervall.

Nulägesanalys av Botkyrkas transportsystem år 2018

BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Sammanfattning Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna för att transportera varor och produkter. Men transporter skapar trängsel, buller, föroreningar och påverkar klimatet. En attraktiv och hållbar stad hanterar transporters negativa konsekvenser och jobbar aktivt för att minska dem.

I Botkyrkas översiktsplan beskrivs kommunens viljeinriktning inom transportområdet. De två nyckelorden för kommunens framtida transportsystem är tillgänglighet och framkomlighet. Här betonas vikten av att bygga i redan bebyggda och kollektivtrafiknära områden och att vi behöver skapa bättre förutsättningar för ett liv utan bilberoende. I översiktsplanen står också att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska ha företräde i gatumiljön.

Denna nulägesanalys har genomförts för att få kännedom om transportsystemet i dagsläget och den utveckling som har skett under de senaste årtiondena. Analysen kommer att ligga till grund för arbetet med att ta fram en trafikstrategi för Botkyrka. En trafikstrategi är det vägledande dokument som fördjupar kommunens vision och långsiktiga mål om trafiken.

Från bruksort till förort Botkyrkas kommundelar har i dag olika karaktär. Skillnaderna mellan kommundelarna beror till stor del på Botkyrkas historia och på omvandlingen från jordbrukssamhälle till brukssamhälle och därefter till förort.

Vad gäller Botkyrkas trafikplanering under 1960- och 70-talet så var det principen om en tydlig separering av de olika trafikslagen som gällde. Gång- och cykelvägarna separerades från bilvägar för att minimera riskerna vid bland annat övergångsställen och gatunätet karaktäriseras av åter- vändsgator och ringgator. Den här typen av gatuutformning har försvårat för en effektiv linjedragning av busstrafiken.

Kollektivtrafikens utformning gynnar resor till innerstaden Kollektivtrafiksystemet i Botkyrka liksom i Stockholmsregionen är i hög utsträckning inriktat på att transportera arbetskraft från förorterna in till centrala Stockholm. Det innebär att busslinjenätet i första hand syftar till att mata resenärer till pendeltåg- och tunnelbanestationerna. Under morgon- och kvällsrusning trafikerar också flera direktbusslinjer till och från innerstaden för att utöka syste- mets kapacitet. Det är lätt att ta sig till de destinationer som ligger längs pendeltåg och tunnelbana men det är tidskrävande att göra tvärresor och resor inom de olika kommundelarna.

Cirka 50 procent av Botkyrkaborna har tillgång till spårbunden trafik. Det vill säga att de har kortare väg än 1 000 meter till en pendeltågs- eller tunnelbanestation. Vad det gäller busstrafiken finns det i Botkyrka endast en linje som går var 10:e minut eller tätare i högtrafik och dess upptag- ningsområde överlappar för det mesta med tunnelbanan.

Busslinjedragning och tidtabeller är ibland svåra att förstå och nulägesanalysen visar att resenä- rerna upplever att det finns brister i busstrafiken.

2 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

byggdes under 1960- och 1970-talet samt i Riksten sker parkering på tomtmark och det är förbju- det att parkera på gatan. I dessa flerbostadsområden finns avgiftsbelagd boendeparkering

I kommunens parkeringsprogram från 2017 beslutades att på sikt införa parkeringsavgifter i de centrala och kollektivtrafiknära lägena. På sikt kan parkeringsautomater med incheckningssystem bli aktuella för infartsparkeringarna där bara pendeltågsresenärer med SL-Accesskort kan parkera.

Vid Tumba och Tullinge station finns cirka 500 respektive 370 parkeringsplatser och beläggnings- graden är nära 100 procent. Mer än hälften av de som bor i Tumba och Tullinge och använder infartsparkeringarna har närmare än 2 500 meter till en pendeltågsstation. Det är nästan 15 respektive 10 procent av de som använder infartsparkeringar i Tumba och Tullinge som kommer från andra kommuner.

Cykeltrafiknätet är inte heltäckande Cykelstråken i kommunen har en varierad standard. Det finns flera cykelstråk i kommunen som är separerade från biltrafik men också flera som inte är separerade. Det innebär att cykelnätet har brister och inte uppfyller dagens krav på säkerhet och framkomlighet. Tre regionala cykelvägar i kommunen kommer att uppgraderas till regional standard under de kommande åren. I dagsläget finns 20 cykelparkeringar vid olika kollektivtrafikanläggningar. De är av varierad standard.

I medborgarundersökningen från år 2017 är det runt 20 procent som tycker att cykelvägarna i Bot- kyrka är dåliga och knappt 50 procent som tycker att cykelvägarna i kommunen är bra. Tullinge är den kommundel som har högst andel som cyklar, cirka 10 procent av alla resor. Det är även där som kommuninvånarna är mest missnöjda med cykelvägarna. Botkyrka tillhör den kommunen i länet som satsar minst kronor per invånare på cykelinfrastruktur. Den gällande cykelplanen som togs fram år 2010 har fokus på arbetspendling medan fritidscykling saknas. Botkyrkas cykelplan är även bland de äldsta i länet.

Vi reser allt längre och de flesta resor sker med bil De flesta av Botkyrkaborna reser dagligen till andra kommuner i regionen för att studera eller arbeta. Bland Botkyrkas förvärvsarbetare pendlar 70 procent ut från kommunen och av dessa pendlar 37 procent till Stockholm. Bland de som arbetar i Botkyrka är hälften Botkyrkabor och hälften är inpendlare från en annan kommun.

Störst pendling sker mot/från norr – nordost. Dit pendlar cirka 25 000 Botkyrkabor och därifrån pendlar drygt 8 000 människor. Vad gäller pendling mot/från syd – sydväst är antalet inpendlare och utpendlare jämnare. Cirka 3 000 Botkyrkabor pendlar hit och cirka 3 500 människor pendlar därifrån. Under åren 2013 – 2017 har andelen Botkyrkabor som åker bil till arbetet ökat och resorna har blivit allt längre.

För resor till och från Stockholms innerstad är kollektivtrafiken det mesta använda färdsättet, 80 procent. Bil är det vanligaste färdsättet för resor som sker mellan Botkyrka och andra kommuner i södra länsdelen, 66 procent under vardagar. Bil är det vanligaste färdsättet också för resor mellan kommundelarna, 72 procent, och även inom samma stadsdel, 52 procent.

Trängsel på kollektivtrafiken i Botkyrka uppstår på flera linjer under morgon- och eftermiddagsrusning. Högsta trängselsnivåer finns på de linjer som trafikerar mellan de norra kommundelarna och Tumba.

3 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Beläggningsgraden på infartsparkeringarna i kommunen är hög. Att ytterligare utöka antalet parkeringsplatser avråder Trafikförvaltningen ifrån eftersom erfarenheter visar att det kan leda till minskat resandeunderlag och därmed minskad turtäthet för de busslinjer som matar pendeltågsstationer.

Färre har körkort och tillgång till en bil i de norra kommundelarna Bilinnehavet i Botkyrka var år 2017 det femte lägsta i Sverige. I Botkyrka är bilinnehavet som lägst i de norra kommundelarna och som högst i Tumba exklusive Storvreten. Drygt 45 procent av hushållen i norra Botkyrka har bil. I Tumba och Tullinge är det cirka 67 procent av hushållen som har bil. Vad gäller körkort speglar det bilinnehavet.

Godstrafiken ökar kraftigt Lastbilstrafiken har ökat i Botkyrka och andelen lastbilar på Botkyrkas vägar har fördubblats mellan 1993 och 2017. Lastbilstrafiken i Botkyrka sker främst mellan Tumba och Hallunda, mellan Flemingsberg – Tumba – Vårsta och mellan Fittja och Huddinge. Väg 225 som går mellan Söder- tälje och Nynäshamn via Vårsta påverkas i dagsläget negativt av den stora mängd gods som färdas mellan Södertälje och Nynäshamns hamn. På alla dessa vägar passerar minst en lastbil per minut dygnet runt. Pålamalmsvägen, som går söderut från Tullinge, är också hårt belastad eftersom det finns stora täktverksamheter i Pålamalsområdet och de genererar mycket tunga lastbilstransporter.

Den ökade e-handel är en orsak till att varutransporterna har ökat mer än förväntat. Forskningen tyder på att e-handel ska fortsätta att öka och detta innebär fler transportfordon särskilt i städerna. Framförallt märks en ökning av fler och mindre transportfordon som levererar färre varor per till- fälle då kravet på hemleveranser kvällar och helger ökar. Botkyrka ingår i ett samarbete med Sö- dertörnskommunerna för att minska antalet transporter till de egna kommunala verksamheterna.

Antalet trafikolyckor är stabilt och den upplevda tryggheten är låg Under perioden 2014 – 2017 skedde cirka 250 trafikolyckor om året i Botkyrka. Fem personer om- kom i trafikolyckor och alla dödsolyckor inträffade på Trafikverkets vägar. Trafikolyckor som involverar oskyddade trafikanter är de mest frekventa, cirka 45 procent år 2017. Totalt sett var trafikolyckor som involverar både ett motorfordon och en oskyddad trafikant cirka åtta procent av alla olyckor år 2017. Snö och is är en vanlig orsak till att olyckor uppstår.

I medborgarundersökning från år 2016 bedömde Botkyrkaborna tryggheten att vistas utomhus på kvällar och nätter till 5,1 på en skala mellan 1–10. Genomsnittet i Stockholms län var 6,5.

Miljökvalitetsnormen överskridande i Tumba och vid E4/E20 Transporter står i dagsläget för cirka 80 procent av koldioxidutsläppen i kommunen. Transporter ger även upphov till olika typer av hälsoskadliga luftföroreningar. De högsta halterna av luftförore- ningar i Botkyrka finns i Tumba och i de norra tätbebyggda delarna där närhet till stora trafikleder och Stockholm påverkar luftkvaliteten. I norra Botkyrka överskrids miljökvalitetsnormerna för partiklar som är mindre än tio mikrometer i diameter 10 (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs E4/E20. Vid Tumba centrum överskrids miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. Under åren har luftföroreningarna ökat i Tumba.

Andelen förnybart bränsle som såldes i Botkyrka år 2016 var cirka 23 procent av allt bränsle. Denna är en hög andel jämför med andra kommuner i länet och i Sverige. I kommunen finns två tankstationer för biogas men få allmänna elbilsladdningsstationer.

4 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Innehåll Sammanfattning ...... 2 Inledning ...... 7 Från bruksort till förort ...... 7 Botkyrkas kommundelar genom åren ...... 7 Stadsplanering under 1960- och 1970-talet ...... 9 Botkyrka fortsätter att växa ...... 9 Botkyrkas transportinfrastruktur ...... 10 Flera viktiga nationella vägar och länsvägar korsar Botkyrka ...... 10 Järnvägar och färjeförbindelser viktiga för regionen ...... 10 Kollektivtrafikens utformning gynnar resor till innerstaden ...... 11 Vi är alla fotgängare ...... 12 Cykeltrafiknätet är inte heltäckande ...... 12 Det saknas säkra cykelparkeringar ...... 14 Parkering i Botkyrka är tidsreglerad eller avgiftsbelagd ...... 15 Det finns många infartsparkeringar i Botkyrka ...... 16 Utryckningsvägnät ...... 16 Botkyrka saknar en godstrafikplan ...... 16 Planerade infrastrukturprojekt ...... 16 Resvanor i Botkyrka ...... 17 De flesta resor i Botkyrka sker med bil ...... 17 Resmönstren skiljer sig i de olika kommundelarna ...... 18 Vi har förändrat vårt sätt att av att resa under åren ...... 19 Vi reser mer och allt längre ...... 20 Stora trafikflöden genom Botkyrka ...... 21 Busslinjernas beläggningsgrad är hög i norra Botkyrka ...... 23 Vi åker bil till pendeltåg ...... 23 Fler infartsparkeringar kan leda till minskad busstrafik ...... 24 Många korta resor sker med bil ...... 25 Godstrafiken ökar kraftigt ...... 25 Att leva utan bil ...... 28 Botkyrkaborna har nära till samhällsservice ...... 28 Tillgång till cykel och upplevd kvalitet på cykelvägar varierar ...... 29 Cirka 60 procent av Botkyrkaborna har tillgång till en tät kollektivtrafik ...... 31 Det tar dubbelt så lång tid att åka kollektivt än med bil ...... 32

5 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik ...... 32 Färre har körkort i norra Botkyrka än i resten av kommunen ...... 34 Projekt och aktiviteter för att förändra resvanor ...... 35 Upplevd trygghet i gatumiljön ...... 35 Antalet trafikolyckor har varit stabilt under de senaste åren ...... 36 Trafikens påverkan på miljö och hälsa ...... 37 Luftförorening och koldioxid ...... 37 Fossilbränslefriabilar i Botkyrka ...... 37 Bra utbud av alternativa bränslen i Botkyrka ...... 38 Dagvattenföroreningar ...... 38 Påverkan på naturen ...... 38 Buller har negativa effekter på hälsan ...... 38 Mål för hållbara transporter ...... 39 Nationella mål ...... 39 Mål för Stockholms län ...... 39 Botkyrkas mål ...... 40 Analys av styrkor, möjligheter, svagheter och hot (SWOT analys) ...... 41 Bilagor ...... 42

6 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Inledning Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna för att transportera varor och produkter. Men transporter skapar trängsel, buller, föroreningar och påverkar klimatet. I en attraktiv och hållbar stad är det lätt att ta sig fram mellan bostaden och de olika aktiviteterna. Samtidigt hanterar en attraktiv och hållbar stadtransporters negativa konsekvenser och jobbar aktivt för att minska dem.

Från bruksort till förort Botkyrka är en del av Stockholmsregionen och ligger i den sydvästra delen av länet mellan de tre regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens Kurva/Skärholmen och Södertälje. Enligt Sveri- ges kommuner och landsting definierades kommunen som en förortskommun fram till 2017 och som en pendlingskommun nära storstad sedan 2017. Antalet av invånare som dagligen pendlar till närliggande kommuner är 30 000. De pendlar framförallt till Stockholm, Huddinge och Södertälje.

Botkyrkas kommundelar har i dag olika karaktär. Det finns skillnader i vägnätsutformning, bygg- nadstyper samt byggnadslokaliseringar, se figur 1. Dessa skillnader beror till stor del på Botkyrkas historia och på omvandlingen från ett jordbrukssamhälle till ett brukssamhälle och därefter till för- ort.

Botkyrkas kommundelar genom åren Tumbas utveckling är kopplat till framväxten av Tumba pappersbruk från mitten av 1700-talet. Under andra hälften av 1800-talet byggdes västra stambanan och i samband med det öppnades Tumba station. I slutet av 1800-talet kom Separator med sin utveckling av mjölkutrustning till Tumba och industrisamhället fortsatte växa.

Tullinge station invigdes i början av 1900-talet och tätorten utvecklades kring järnvägsstationen. Orten byggdes som en villastad med närhet till naturen och med goda kommunikationer till stor- staden.

Under 1950-talet började inflyttningen från övriga landsdelar till Stockholmsregionen. Den ekonomiska tillväxten med behov av arbetskraft i städerna ledde till bostadsbrist i Stockholm. Med fram- växten av tunnelbanan underlättades framväxten av nya bostadsområden i Stockholms ytterområ- den och i Stockholms kranskommuner.

7 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 1. Botkyrkas kommundelar. Kommundelarna i norra Botkyrka slås ibland ihop i rapportens analyser när det inte finns ett tillräckligt stort dataunderlag.

8 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Under 1950-talet byggdes flera medelstora bostadsområden i Botkyrka som Segersjö, Tuna, och Vårsta. Samtidigt byggdes Tumba centrum om för att möta den växande befolkningens behov. Un- der åren 1963–1965 byggdes Alfa Lavals komplex i Tumba samt Storvretens och Tullingebergs bostadsområden.

Den södra kommundelen med Grödinge har under historien präglats och präglas fortfarande av jordbruk och skogsbruk. I början av 1940-talet började fritidsbebyggelsen ta fart och i dag finns stora fritidsområden längs Grödinges Östersjökust.

Norra Botkyrka präglades fram till 1950-talet av stora herrgårdar med ett aktivt jordbruk. Den allt mer akuta bostadsbristen i Stockholm ledde därefter till att området exploaterades av Stockholms- stad i samarbete med Botkyrka kommun. Den stora exploateringen kunde genomföras eftersom Stockholms stad var ensam ägare av marken i området. Botkyrkas kommunfullmäktige antog planen för norra Botkyrka år 1967. År 1970 började inflyttningen och när inflyttningen var klar bodde cirka 40 000 personer i området. I samband med exploateringen av bostadsområdena byggdes också tunnelbanans röda linje ut till Norsborg och den nya motorvägen färdigställdes, nuvarande E4/E20.

Stadsplanering under 1960- och 1970-talet Den kraftiga exploateringen som skedde i Sverige under 1960- och 1970-talet var inspirerad av ABC-stadens modell. A som arbete, B som bostad och C som centrum med butiker och samhälls- service. I Stockholmsregionen utgick ofta planeringen från tunnelbanestationen som centrum i na- vet. En krans av höghus byggdes närmast centrum, bortanför höghusen byggdes trevåningshus och ännu längre bort radhus och villor. Målet med ABC-staden var att hälften av befolkning skulle få sysselsättning i området. Men i norra Botkyrkas fall nåddes inte målet. Vilket resulterade till att många boende pendlade till framför allt innerstaden.

Vad gäller trafikplanering under 1960- och 70-talet i Botkyrka så var det den så kallade SCAFT- principen som gällde. Det innebar en tydlig separering av de olika trafikslagen. Gång- och cykel- vägarna separerades från bilvägar för att minimera riskerna vid bland annat övergångsställen. Ga- tunätet enligt SCAFT-principen karaktäriseras också av återvändsgator och ringgator. Den här typen av gatuutformning har försvårat för en effektiv linjedragning av busstrafiken.

Botkyrka fortsätter att växa Innan den storskaliga inflyttningen i norra Botkyrka år 1970 bodde cirka 25 000 människor i kommunen. Bara tio år senare bodde nästan 65 000 personer i kommunen. Därefter har Botkyrka haft en befolkningsökning i linje med länet på cirka 1,5 procent årligen. Den trenden ser ut att fortsätta framöver. I den regionala planeringen RUFS beräknas kommunens invånarantal vara mellan 117 000 - 137 000 år 2040. Enligt Botkyrkas översiktsplan kommer den största delen av exploatering ske i de norra kommundelarna. Där kommer mer än 40 procent av alla nya bostäder i kommunen att byggas. Resten kommer att byggas i Tumba och Tullinge. I Grödinge kommer cirka tre procent av alla nya bostäder att byggas.

Botkyrka har länge haft en befolkning med en låg medelålder. År 2017 var medelåldern på 37,5 år. I länet var medelåldern 39 år. Andelen av de som är yngre än 20 år i Botkyrka är cirka 25 procent. Befolkningstätheten varierar mellan kommundelarna men den är högst i de norra kommundelarna, se bilaga Befolkningstäthet.

9 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Det finns cirka 25 600 arbetstillfällen och 6 000 företag i Botkyrka. Botkyrka kommun är den största arbetsgivaren med ungefär 6 000 anställda. Andra stora arbetsgivare är Alfa Laval Nordic AB och De Laval International AB. Cirka 90 procent av alla andra arbetsgivare har färre än 5 an- ställda. Flest arbetstillfällen finns i Tumba, cirka 10 200. I norra Botkyrka finns 9 400 arbetstill- fällen och minst arbetstillfällen finns i Tullinge, 3 700. Det innebär att det finns 37 arbetsplatser på 100 invånare i åldrarna 20 och 64 år i norra Botkyrka. De är nästa lika många som i Tullinge, där de är 34 var 100 invånare som är mellan 20 och 64 år. I Tumba finns 59 arbetsplatser var 100 invå- nare som är mellan 20 och 64 år.

Botkyrkas transportinfrastruktur

Flera viktiga nationella vägar och länsvägar korsar Botkyrka Norra Botkyrka genomkorsas av den nationellt viktiga europavägen E4/E20 med cirka 80 000 fordon per dygn. Vägen är en pulsåder för bland annat varuförsörjningen till Storstockholmsområdet. Genom mellersta Botkyrka går en viktig regional väg, väg 226. Den binder samman bebyggelsen i södra delen av Stockholmsregionen, från Vårsta till Årsta genom Huddinge. En annan väg som är en viktig del av Botkyrkas vägnät är Hågelbyleden. Hågelbyleden är den väg som kopplar ihop Tumba och de norra kommundelarna. E4/E20, Hågelbyleden, väg 226 och flera andra länsvägar i södra Botkyrka förvaltas av Trafikverket. Detta innebär att kommunen behöver förhandla med Trafikverket för att göra även små förändringar som till exempel höja säkerheten vid ett över- gångsställe.

En stor del av Botkyrkas kommunala vägar byggdes mellan 1950- och 1970-talet då SCAFT:s planerings principer dominerande. Detta innebär en stor mängd återvändsgator som matar en huvud- gata och att bostadsområdena är separerade från varandra. En sådan gatunätsutformning påverkar människors förflyttningsmöjligheter mellan olika områden negativt. I Botkyrka finns även en del enskilt vägnät, mestadels i de glesbefolkade områdena i södra kommundelen. Dessa vägar förbin- der privata fastigheter med det övergripande vägnätet.

Järnvägar och färjeförbindelser viktiga för regionen Järnvägen i Botkyrka har bidragit till kommunens utveckling men har idag en karaktär av barriär när den genomkorsar Tumba och Tullinge. Två järnvägar genomkorsar Botkyrka. Den gamla västra stambanan går genom Tumba och Tullinge och trafikeras av främst pendeltåg. Gods- och fjärrtåg trafikerar Grödingebanan. Spårdragningen för Grödingebanan går till stor del i tunnel genom kommunen.

I Botkyrka finns det två färjeförbindelser som trafikeras av Trafikverket. En förbindelse mellan södra Botkyrka (Skanssundet) och Mörkö (i Södertälje kommun) och en mellan norra Botkyrka (Slagsta färjeläge) och Ekerö (Jungfrusund färjeläge). Färjeförbindelsen mellan Slagsta och Ekerö är avgiftsbelagd för de som reser med ett motorfordon. I högtrafik avgår färjorna var 10:e minut i norra Botkyrka och var 30:e minut i södra Botkyrka. Botkyrkas järnvägar och huvudvägar visas i figur 2.

10 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 2. Väg- och järnvägsinfrastruktur i Botkyrka

11 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Tunnelbanans röda linje har fyra stationer i norra Botkyrka; Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg. Det tar 37 minuter för att åka mellan slutstationen Norsborg och T-centralen.

Vad gäller pendeltåget finns två stationer i kommunen; Tumba och Tullinge. Det tar 26 minuter från Tumba till Stockholm City och 17 minuter till Södertälje Centrum. Det finns också möjlighet att åka pendeltåg från kommunen till Arlanda och Uppsala. I rusningstrafik trafikeras sträckan Tumba – Stockholms city med sju-minuters trafik.

I Botkyrka kör bussar mestadels i blandtrafik. Områdena där endast bussar får köra finns vid stationer och längs en 100 meter lång sträcka av Krögarvägen i Fittja. En bussterminal finns vid varje station förutom vid Alby tunnelbanestation.

Busstidtabeller är utformade så att de är anpassade till pendeltågsavgångar. Oftast avgår flera busslinjer nästan samtidigt och detta kan leda till längre väntetider för de som reser mellan Tumba och norra kommundelarna. Busslinjedragningen mellan de norra kommundelarna och Tumba upplevs som otydlig vilket gör att man känner sig osäker och därför tar man bilen. Detta har framkommit i kommunens interna resvaneundersökning.

Vi är alla fotgängare De flesta resor börjar med en promenad. Att göra den promenaden trevlig och trygg är en viktig del i arbetet med att få fler att röra på sig. Kommunen har i dagsläget ingen gångtrafikplan. Väg- visning för fotgängare saknas i princip helt.

Gångvägnätet i Botkyrka består i huvudsak av gång- och cykelbanor längs vägar och kombinerade gång- och cykelbanor. I det lokala vägnätet sker gångtrafik delvis i blandtrafik inom bostadsområ- den där 30 km/h gäller. Där skyltad hastighet är 40 km/h eller högre separeras vanligtvis oskyddade trafikanter från biltrafiken genom parallellgående gång- och cykelbanor. Gående och cyklister får normalt samsas på samma yta.

Cykeltrafiknätet är inte heltäckande De regionala cykelstråken i Botkyrka är i huvudsak utbyggda som ett separerat nät och standarden varierar gällande bredd och kvalitet. Nätet binder samman viktiga målpunkter inom kommunen med grannkommunernas cykelvägnät. Lokala cykelvägar binder samman kommunens bostadsom- råden med det regionala cykelvägnätet. Det lokala cykelvägnätet är av varierad standard och bredd inom kommunen. Trafiken i Botkyrkas bostadsområden har hastighetsbegränsning till 30 km/h och trafikslagen samsas generellt utan separering. På vägar med hastigheter över 30 km/h ska cykeltrafik kunna ske på separerade cykelbanor och den sker i dag oftast på gemensam yta med gångtrafi- ken.

Botkyrkas cykelplan togs fram år 2010 och den är grunden för cykeltrafiknätets utveckling i kommunen. I den gällande cykelplanen ligger fokus på arbetspendling medan fritidscykling saknas. Det försvårar för de som vill cykla till fritidsaktiviteter eftersom det ofta saknas bra cykelvägar och vägvisning. En plan för cykelvägnätets vägvisning togs fram år 2014 och arbetet genomfördes under hösten år 2017. Eftersom cykelplanen börjar bli inaktuell har kommunen påbörjat uppdate- ringsarbetet.

12 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Vad gäller själva cykelvägnätet hade Botkyrka 2,3 meter cykelväg per invånare år 2016, vilket är i linje med medelvärdet för andra kommuner i länet. Men Botkyrka tillhör de kommuner i länet som satsar minst kronor per invånare i cykelinfrastruktur. Botkyrkas cykelplan är den äldsta bland Stockholms läns kommuner.

Det finns flera cykelstråk i kommunen som är separerade från biltrafik, se figur 3, men också flera som inte är separerade. Detta gör att cykeltrafiken blandas med biltrafiken vilket kan leda till ökad risk för olyckor. Cykelbanor saknas helt söder om Vårsta och Riksten.

Figur 3. Cykelvägar inte blandade med biltrafik.

13 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Det saknas säkra cykelparkeringar Antalet cykelparkeringsplatser till bostäder, handel, skolor, med mera definieras i riktlinjerna för parkering i Botkyrka kommun. I dagsläget finns 20 cykelparkeringar vid olika kollektivtrafikan- läggningar. Se bilaga Cykelparkeringar i Botkyrka kommun.

I anslutning till Tumba station finns tre cykelparkeringar med totalt 146 platser och vid Tullinge station finns fyra cykelparkeringar med totalt 226 platser. Parkeringarna i Tumba och Tullinge har väderskydd och det går att låsa fast cykeln vid ramlås. Vid både stationerna finns en cykelpump. Totalt sett finns åtta cykelparkeringar vid tunnelbanestationerna men vid Fittja station saknas cykelparkering. Antalet platser vid respektive tunnelbanestation är lägre än vid pendeltågstationer och möjlighet till att låsa fast cykeln samt väderskydd är ibland bristfällig men nya cykelparkeringar har beställts. I både Tumba och Vårsta finns två busshållplatser med cykelparkering. Inga av dessa parkeringar har väderskydd men det går att låsa fast cykeln.

I dag köper allt fler elcyklar och andra dyrare cyklar men i kommunen saknas säkra cykelparkeringar. Med säker cykelparkering anser vi cykelboxar eller liknande lösningar. I kommunens utredningar och intervjuer har flera deltagare pekat på att cykelstölder är ett problem vid cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafik. Flera kommuner i Stockholmsregionen har byggt eller planerar att bygga cykelgarage i anslutning till pendeltågsstationer där man kan parkera sin cykel gratis eller mot en avgift. Inget cykelgarage är planerat i Botkyrka.

Vad gäller cykelparkeringar vid övriga målpunkter i kommunen som till exempel skolor, idrottsan- läggningar och köpcentra saknas det kunskap om läget. I de nya detaljplaner skriver kommunen exploateringsavtal med byggherren om att införa mobility-managementåtgärder som täcker även antalet cykelparkeringsplatser för ny bebyggelse.

Figur 4: Cykelparkering vid Norsborg tunnelbanestation. Bild: Maurizio Freddo

14 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 5: Cykelparkering vid Tullinge station. Bild: COWI.

Parkering i Botkyrka är tidsreglerad eller avgiftsbelagd I Botkyrka är all parkering på allmän mark tidsreglerad och gatuparkering är bara tillåten i vissa områden. Långtidsparkering för de boende sker på privat tomtmark. I Botkyrkas parkeringsprogram från år 2017 står det att kommunen i största möjliga mån ska undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser på tomtmark avskilt från gaturummet.

I de bostadsområden som byggdes under 1960- och 1970-talet samt i Riksten sker parkering på tomtmark och det är förbjudet att parkera på gatan. I dessa flerbostadsområden finns avgiftsbelagd boendeparkering och de som bor i villor och radhus parkerar på sina privata tomter. Det finns också gästparkeringar som är tidsreglerade och inte avsedda för långtidsparkering. I övriga bo- stadsområden i kommunen är gatuparkering tillåtet men bilarna får inte stå parkerade längre än 24 timmar om det är ett tätbebyggt område. Utanför tätbebyggt område är maxtiden för parkering en vecka.

Vid centrumanläggningar är det gratis att parkera under några timmar. En avgift tillkommer för att parkera under lägre tid. Vid kommunala verksamheter som idrottsanläggningar och vid stormark- nader är parkering gratis men tidsreglerad med P-skiva.

Parkeringsreglering, avgifter och placering är viktiga verktyg för att styra mot ett mer hållbart resande. Internationell och nationell forskning har visat att när all bilparkering till ett bostadsområde samlas ett par hundra meter bort från bostäderna minskar bilanvändning och andelen som går, cyklar och åker kollektivt ökar. Under de senaste åren har begreppet mobilitetshus kommit till Sverige. Genom att använda begreppet mobilitetshus istället för parkeringshus inkluderas möjlig- heterna till fler typer av mobilitetstjänster. I ett mobilitetshus finns till exempel cykel- och bilpool. Det kan också finnas leveransskåp och leveranskylskåp för de som köper varor och matvaror på nätet. Ett av Sveriges första mobilitetshus finns i Rosendal i Uppsala. En samlad parkeringsanlägg- ning ger också ett mer effektivt markutnyttjande. Det finns också ökade möjligheter för samnytt- jande av parkeringsytan mellan olika användare och de mest attraktiva platserna kan reserveras för elbilar och bilpoolsbilar.

15 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Det finns många infartsparkeringar i Botkyrka Infartsparkeringar finns vid båda pendeltågsstationerna i Tumba och Tullinge men inte vid tunnelbanestationerna. Det är gratis att parkera på infartsparkeringarna men parkeringarna får inte använ- das nattetid mellan kl 02 - 05. Vid Tumba station finns sex infartsparkeringar med totalt cirka 500 parkeringsplatser och vid Tullinge station finns fyra infartsparkeringar med cirka 370 parkeringsplatser.

I kommunens parkeringsprogram beslutades att på sikt införa parkeringsavgifter i de centrala och kollektivtrafiknära lägena. På sikt kan parkeringsautomater med incheckningssystem bli aktuella för infartsparkeringarna där bara pendeltågsresenärer med SL-Accesskort kan parkera. Huddinge har redan infört parkeringsavgifter vid infartsparkeringar. De som inte har ett månadskort på SL eller längre periodbiljett betalar en avgift upp till 40 kronor per dygn. Från hösten 2019 ska parkeringar i Huddinge avgiftsbeläggas inom 600 m från pendeltågsstationer. Där blir avgiften 10 kro- nor i timmen på vardagar kl 8–17 men de första två parkeringstimmarna är gratis.

Utryckningsvägnät Utryckningsvägnätet i Botkyrka består primärt av de nationella vägarna samt merparten av huvud- vägnätet inom kommunen. Enligt Södertörns brandförsvarsförbunds analys från år 2008 är Botkyr- kas vägnät av tillräcklig god kvalitet. Alla Botkyrkas tätbefolkade områden kan nås inom 10 minuter vid brandlarm och nästan hela Botkyrka kan nås inom 20 minuter. Ambulans och brand delar lokaler vid Tuna industriområde. Polisstationer finns i Tumba, Skärholmen och Flemingsberg.

Botkyrka saknar en godstrafikplan Godstransporter till verksamheter inom kommunen sker i huvudsak via lastbil. Allmänna vägar har om inte annat föreskrivits bärighetsklass 1. Trafikverket använder klassificering i bärighetsklasser för att reglera maxvikten som fordon får ha för att trafikera en väg. Bärighetsklass 1 är den högsta klassen. De flesta vägarna i Botkyrka är bärighetsklass 2 vägar. Trafikverkets vägar samt kommunens stora huvudleder är korrekt dimensionerade. Små lokalgator kan ha lägre bärighetsklass.

Det finns ingen logistikterminal i kommunen men stora mängder gods passerar på Botkyrkas järn- vägar och vägnät. Närmaste logistikterminaler av riksintresse är i Västberga-Årsta, Jordbro samt den kommande Norvik hamnen i Nynäshamn. Inga nya logistikterminaler är planerade i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen för år 2050. Den regionala planen lyfter vikten av att dirigera och koncentrera flöden för varuförsörjningen till få och utpekade stråk. I planen står också att kommuner och andra offentliga aktörer bör samverka och driva på samlastningsprojekt som är lönsamma för både företagen och samhället. Botkyrka saknar en övergripande plan för han- teringen av gods i kommunen men samarbetar med närliggande kommuner när det gäller varu- transporter till kommunala verksamheter.

Planerade infrastrukturprojekt Trafikverket har tagit beslut om två projekt för att förbättra Botkyrkas cykelvägar:

• Regionalt cykelstråk mellan Skyttbrink-Tullinge station. Arbetet har påbörjats våren 2018. • Gång- och cykelväg längs med Dalvägen mellan Vattravägen och Huddingevägen. Plane- rad start hösten 2018 eller början av 2019.

16 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Trafikverket ska bygga Förbifart Stockholm som planeras vara klar år 2026. Det planeras en om- byggnad av väg 226 som går från Årsta till Vårsta och passerar bland annat Tullinge och Tumba. Den beräknas vara klar runt år 2030. Trafikverket ska även bygga Södertörnsleden mellan Haninge och Flemingsberg för att avlasta väg 225. Den nya förbindelsen ska vara klar 2026. Vad gäller kollektivtrafiken planeras en stombusslinje vid Vårsta och Stockholms läns landsting arbetar med upprustningen av röda linjen och inköp av nya tåg.

Ostlänken är ett projekt för en dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Södertälje och Linkö- ping. I samband med Ostlänken bli klar år 2035 det kan finnas behov av förstärkt kapacitet mellan Flemingsberg och Södertälje.

Resvanor i Botkyrka De flesta av Botkyrkaborna reser dagligen till andra kommuner i regionen för att studera eller arbeta. Bland Botkyrkas förvärvsarbetare pendlar 70 procent ut från kommunen och av dessa pendlar 37 procent till Stockholm. Bland de som arbetar i Botkyrka är cirka 50 procent Botkyrkabor och 50 procent är inpendlare från en annan kommun.

Störst pendling sker mot/från norr – nordost. Dit pendlar cirka 25 000 Botkyrkabor och därifrån pendlar fler än 8 000 människor. Vad gäller pendling mot/från syd – sydväst är antalet inpendlare och utpendlare jämnare. Cirka 3 000 Botkyrkabor pendlar dit och cirka 3 500 människor pendlar därifrån. I bilaga Pendling från Botkyrka kommun år 2016 och i bilaga Pendling till Botkyrka kommun år 2016 redovisas mer detaljer runt pendling till och från Botkyrka.

De flesta resor i Botkyrka sker med bil Trafikförvaltningen genomförde en stor resvaneundersökning i Stockholms län år 2015. Utifrån dessa uppgifter har Botkyrka kommun genomfört en fördjupad analys för den egna kommunen. Undersökningen visar att 56 procent av alla resor till och från och inom Botkyrka sker med bil, se figur 6. Kollektivtrafikresor är 30 procent och cykelresor är tre procent.

Färdmedelsfördelning alla resor till/från och inom Botkyrka, genomsnitt för hela veckan

3% 7% 4% Bil

5% Cykel

6% Till fots

30% Annat

18% Buss

56%

Tunnelbana 1%

Järnväg

Figur 6. Källa: Botkyrka kommun, Resvanor i Botkyrka 2015.

Av samtliga resor är resorna mellan Botkyrka och de andra kommunerna i södra länsdelen de vanligaste, 42 procent. Resorna inom Botkyrka är de näst vanligaste resorna med 32 procent.

17 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bil är det vanligaste färdsättet för resor som sker mellan Botkyrka och de andra kommunerna i södra länsdelen, 66 procent under vardagar. Bil är det vanligaste färdsättet också för resor mellan kommundelarna, 72 procent, och även inom samma stadsdel, 52 procent. Cykelandelen är två procent för resor mellan kommundelar och 10 procent för resor inom samma kommundel. För resor till och från Stockholms innerstad är kollektivtrafiken det mesta använda färdsättet, 80 procent.

I Trafikförvaltningens undersökning från år 2015 svarade 41 procent av Botkyrkaborna att de åker kollektivt när parkering är gratis vid arbetsplatsen. Om parkeringen vid arbetsplatsen är avgiftsbelagd åker 46 procent kollektivt. Störst påverkan för att välja kollektivtrafik har det när parkeringar saknas vid arbetsplatsen, då väljer cirka 80 procent att åka kollektivt.

Resmönstren skiljer sig i de olika kommundelarna I Trafikförvaltningens undersökning från 2015 framgår att Botkyrkaborna gör 2,1 resor per person och vardag, vilket är lägst andel i Stockholms län. Resmönstret ser olika ut för de sex kommundelar, i norra Botkyrka sker resorna i högre grad med kollektivtrafik, 36 procent. I Tumba och Tull- inge är andelen resor med kollektivtrafik 27 respektive 29 procent och den är 15 procent i Vårsta- Grödinge, se figur 7.

Färdmedelsfördelning Botkyrkabornas resor För resor till/från länet, genomsnitt för hela veckan 100% 6% 5% 8% 13% 90% 8% 11% 10% 2% 2% 5% 7% 80% 4% 1% 15 % 18% 27 % 7% Annat 70% 23% 29 % 7% 24% 36 % Till fots 60% 7% Cykel 50% 4% 9% Järnväg 40% Tunnelbana 64% 30% 57% 50% Buss 20% 44% Bil 10% 0% Norra Botkyrka Tumba Tullinge Vårsta-Grödinge Figur 7. Källa: Botkyrka kommun, Resvanor i Botkyrka 2015

Hösten 2017 genomfördes en studie om cyklandet i Hallunda/Norsborg. Studien fokuserade på kvinnor och deras syn på cykling samt vilka hinder de upplever för att cykla. Studien analyserade varför andelen cyklande är så låg i området och vilka grupperna är som inte cyklar. Slutsatser var följande. • De som använder cykel på daglig basis eller några gånger per vecka består främst av personer av åldrarna 10–15 år. • Bland de mellan 16–24 år cyklar 48 procent. • Bland de mellan 25–45 år är det cirka nio procent som cyklar varje dag och 16 procent som cyklar någon/några gånger per vecka. Hälften cyklar aldrig.

18 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

• Totalt sett cyklar 50 procent av kvinnorna och 78 procent av männen. • 62 procent vill cykla mer. • 95 procent av männen och 55 procent av kvinnorna kan cykla.

Studien identifierade vilka de största hindren är för ett ökat cyklande i Hallunda-Norsborg. De är följande. • Cykling anses vara en fritidsaktivitet, något som barnen gör. • Många tonårstjejer tycker att cykling inte är något som tjejer i deras ålder ska göra och många kvinnor över 50 år anser sig inte ha förmåga att cykla på grund av åldern. • Cykling anses innebära en särskild livsstil som associeras med innerstaden. Det saknas dessutom intresse och incitament för cykling. • De svarande förklarar att det saknas smidiga och säkra cykelparkeringsmöjligheter både vid bostaden och i området. Det saknas också kännedom kring områdets cykelvägar samt platser dit man kan ta sig med cykeln. • Hälften av kvinnor som är 35 år eller äldre kan cykla. Samma siffra för män är 95 procent. Det finns även de som kan cykla men har inte gjort det på 10–20 år. Många av dem vågar därför inte sätta sig på en cykel utan att ha stöd. • En vanlig orsak till att de som vill cykla mer men inte gör det är att de inte har en cykel eller den är trasig och de har inte möjligheten att reparera den i området.

Skillnader mellan kvinnor och mäns cykelvanor framgår också i Trafikförvaltningens undersök- ning från år 2015. Kvinnor tenderar att åka mindre med bil och mer med kollektivtrafik. Störst skillnaden mellan kvinnor och män finns i norra kommundelarna. Här åker 36 procent av kvinnorna och 52 procent av männen bil. Skillnaden är 16 procentenheter. Det beror på att färre kvin- nor än män har körkort. I Tumba och i Tullinge är skillnaden mellan kvinnor och män tio respektive åtta procentenheter.

Vi har förändrat vårt sätt att av att resa under åren Färdmedelsfördelning under perioden 2005 – 2015 har förändrats enligt den nationella resvaneun- dersökningen från år 2005 och Trafikförvaltningens resvaneundersökning 2015. I dessa undersök- ningar handlar frågorna om de resor som gjordes under en utsedd dag. Andel kollektivtrafikresor med mål i länet exklusive de resor som sker inom Botkyrka ökade med 17 procentenheter. Bilresor minskade med fyra procentenheter och gång- och cykelresor halverades.

Vartannat år gör Botkyrka kommun en medborgarundersökning där det ingår frågor om hur Bot- kyrkaborna vanligtvis reser. Undersökning från år 2017 visar att 41 procent av Botkyrkaborna åker bil till arbetet, 42 procent åker kollektivt, 9 procent promenerar och 5 procent cyklar. Mellan år 2013–2017 ökade resor till arbetet med bil med tre procentenheter, cyklandet med fyra procentenheter och de gående med en procentenhet. Andelen resor till arbetet med kollektivtrafik minskade med sju procentenheter, se figur 8.

19 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Resor till arbetet 50% 45% 40% 35%

30% 2013 25% 2015 20% 2017 15% 10% 5% 0% Går eller cyklar Åker kollektivt Åker bil Annat Figur 8. Källa: Botkyrka kommuns medborgarundersökningar från 2013, 2015 och 2017.

Medborgarundersökningen från år 2017 visar att 60 procent väljer bilen när de ska handla, 16 procent åker kollektivt, 19 procent går och tre procent cyklar. Mellan år 2013–2017 minskade bilre- sandet vid resor med målpunkt för att handla med två procentenheter. Kollektivtrafikåkandet ökade med tre procentenheter medan gång- och cyklandet låg på samma nivå.

År 2017 åkte 50 procent bil till och från fritidsaktiviteter, 20 procent kollektivt, 22 procent gick och sex procent cyklade. För resor till och från fritidsaktiviteter minskade bilåkandet mellan åren 2013–2017 med sex procentenheter. Gående ökade med fyra procentenheter, cyklandet ökade med två procentenheter och kollektivtrafikåkandet låg på samma nivå.

Vi reser mer och allt längre Nationell statistik visar att pendlingsmönster har förändrats och att länets invånare reser allt längre för att resa till och från arbetet. Allt färre arbetar i den kommun där man bor. Trenden ser liknande ut i Botkyrka. År 2006 pendlade 67 procent av Botkyrkaborna som hade ett jobb till en annan kommun. År 2016 pendlade 70 procent till en annan kommun.

Botkyrkabornas genomsnittliga körsträcka med bil per person och år minskade mellan år 2008– 2012 från 495 till 460 km år 2012 för att sedan öka till 490 km år 2017. Värdet är ett av de lägsta i länet. I länet var den genomsnittliga körsträckan per person 590 km år 2017.

Mellan åren 2005 och 2016 ökade Botkyrkas befolkning från 77 000 till 91 000. Antal påstigande i kollektivtrafiken under vintervardagar var stabilt mellan åren 2005 och 2009 men mellan åren 2010 och 2016 ökade antalet med 19,3 procent, se figur 9. Påstigning på tunnelbanan ökade med 24 procent och påstigning på pendeltåg och bussar ökade med 19 respektive 15 procent. Siffror för körsträcka och påstigande på kollektivtrafik tyder på att Botkyrkaborna totalt sett reser mer och allt längre. Det beror på att Botkyrkas befolkning växer och på att allt fler har ett jobb.

Trafikförvaltningen tog bort zonindelningen i januari 2017. Zonindelningen innebar att priset av enkelbiljetter styrdes av vilka zoner man reste i. Botkyrka är i dag inte längre uppdelat i två olika zoner, zon A (norra Botkyrka) och zon B (resten av kommunen).

20 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Antal påstigande och förvärvsarbetande (tusental) 70

40 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Antal påstigande Förvärvsarbetande

Figur 9. Källa: AB Storstockholms lokaltrafik och SCB

Stora trafikflöden genom Botkyrka Väginfrastrukturen är ofta ett fysiskt och mentalt hinder för människor att röra sig. Den påverkar landskapsbilden och upplevelsen av platsen negativt och det minskar tillgängligheten för gående och cyklister. Trafikflödets storlek är en av de faktorer som bidrar till att skapa barriäreffekten. De som går eller cyklar har ofta svårt att passera en väg med över 15 000 fordon per dygn om inte speciella åtgärder har vidtagits till exempel ett trafikljus och/eller en refug. De vägar i Botkyrka som har fler än 15 000 fordon per dygn är förutom E4/E20 även Hågelbyleden, Hågelbyvägen samt Huddingevägen mellan Tumba och Tullinge. Dalvägen mellan Vattravägen och Tumba station når nästan detta antal fordon. Redan vid 5 000 fordon per dygn börjar barriäreffekten göra sig märkbar, särskilt för barn och äldre. Det innebär att fler huvudvägar i Botkyrka överstiger detta värde, se figur 10.

Trafikflödet mäts vid mätpunkter längst vägar. Trafikverket mäter trafikflöden längst statliga vägar medan kommunerna mäter trafikflöden längst kommunala vägar. De flesta av mätpunkterna i Bot- kyrka ligger i Tumba, Vårsta och Tullinge. Det beror på att dessa kommundelar inkluderas i etapp 1 och 2 (av 4) av Botkyrka kommuns trafikmätningsavtal från år 2016. Etapp 3 (Alby/Fittja/Hall- unda/Norsborg) ska preliminärt vara klart år 2018. I dagsläget finns det inga mätningar för gång- eller cykeltrafikflöden men gång- och cykelmätningspunkter ingår i etapp 4 och omfattar 18 mät- punkter.

21 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 10. Trafikflöden i Botkyrka. Mätningar under perioden 2007–2017.

22 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Busslinjernas beläggningsgrad är hög i norra Botkyrka Busstrafiken är en viktig del av Botkyrkas kollektivtrafiknät. Beläggningsgraden på bussarna varierar på olika linjer och vid olika tider på dygnet. Beläggningsgraden är ett mått på hur många rese- närer finns på bussarna.

Trafikförvaltningen genomför regelbundna mätningar. Senaste uppgifter är för hösten 2017. Under vardagar är beläggningsgraden som högst på de linjer som trafikerar norra Botkyrka och som trafikerar mellan Tumba och norra Botkyrka. Högst beläggningsgrad finns under morgonen när den överstiger 50 procent på de flesta linjer. Flera linjer har hög beläggningsgrad redan vid den första morgonturen för att sedan minska något under följande avgångar innan kl 7. Detta tyder att det finns behov och efterfrågan av att trafikera dessa busslinjer tidigare på morgonen och med fler turer.

Trafikförvaltningen har satt mål för år 2020 gällande trängsel. För trängsel på bussar används två mått. Utanför Stockholms innerstad ska maximalt 20 procent av ståplatserna utnyttjas, motsvarande för innerstaden är 40 procent. När bussarna trafikerar en väg med skyltad hastighet högre än 70 km/h är målet att det alltid ska finnas tillgång till sittplats ur säkerhets- och komfortsynpunkt.

I Botkyrka har flera linjer avgångar som vad gäller trängsel till och med överstiger Trafikförvalt- ningens mål för innerstaden. De linjer där trängseln överstiger till och med målet för innerstaden och mer än 40 procent av ståplatserna utnyttjas är följande:

• linje 172 mellan Fittja och Huddinge sjukhus, flera avgångar under dagen; • linjer 738, 708 och 707 mellan de norra kommundelarna och Tumba, mestadels under morgonrusning; • linje 713 mellan Tullinge station och Tullinge gymnasium och linje 721 mellan Riksten och Tullinge station under morgonrusning.

Trängsel finns också på flera avgångar av linje 719 som går mellan Tumba och Skäcklinge. Under eftermiddagen utnyttjas ofta fler än 20 procent av ståplatserna. Mindre trängsel finns på övriga linjer och endast vid enskilda avgångar utnyttjas fler än 20 procent av ståplatserna.

Linje 748 är den enda kopplingen mellan Botkyrkas norra kommundelarna och Södertälje. Den har flera turer som avgår/slutar vid Liljeholmen och stannar vid Kungens kurva. Linjen går huvudsakligen på motorvägen och enligt målet för år 2020 ska det därför alltid finnas tillgång till sittplats. Totalt har åtta avgångar fler passagerare än sittplatser, mellan kl 6:00 – 7:30 och mellan kl 14:30 – 16:30. En avgång brukar till och med ha mer än 20 procent av ståplatserna utnyttjade.

Vi åker bil till pendeltåg Hösten år 2016 och vintern år 2017 genomfördes en studie av beläggningsgraden på infartsparkeringar i Tumba och Tullinge. Den visade att beläggningsgrad av infartsparkeringarna för bilar i Tumba och Tullinge är nära 100 procent. Bland de som parkerar på infartsparkeringen vid Tullinge station bor 75 procent i Tullinge. Bland de som parkerar vid Tumba station bor 37 procent i Tumba, 11 procent i Uttran och 25 procent i Vårsta/Grödinge.

23 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

I mitten av juni år 2018 genomfördes ytterligare en utredning med ett liknande slutresultat. Den senaste utredningen visade att cirka 25 procent av de som infartsparkerar i Tumba inte bor i Bot- kyrka kommun. Vanligaste kommuner där bilägarna bor förutom Botkyrka är Rönninge och Sö- dertälje, cirka 5 procent var. Det är nästan 15 respektive 10 procent som använder infartsparkeringar i Tumba och Tullinge men kommer från en kommun som ligger norr eller öster om Bot- kyrka. De två infartsparkeringar som ligger vid Hans Stahles väg i Tumba har högst antal parkerade fordon vars bilägare inte bor i Botkyrka, nästan hälften.

Mer än hälften av de som bor i Tumba och Tullinge och använder infartsparkeringarna har när- mare än 2 500 meter till en pendeltågsstation. Bland de som bor i Tumba och parkerar på Tumbas infartsparkeringar är det nästan 10 procent som har mindre än 1 200 meter till stationen och nästan 50 procent har mellan 1 200 och 2 500 meter. Bland de som bor i Tullinge och parkerar på Tullin- ges infartsparkeringar är det nästan 20 procent som har mindre än 1 200 meter till stationen och lite mer än 50 procent som har mellan 1 200 och 2 500 meter.

Botkyrka kommun genomförde under juni 2017 en analys av cykelparkeringarna. Beläggningsgra- den i cykelställen är drygt 40 procent vid Tumba station respektive 70 procent vid Tullinge station. På övriga cykelparkeringar är beläggningsgraden lägre än 10 procent förutom på Strandvägen/ Vattravägen i Uttran där beläggningsgraden var 25 procent.

Fler infartsparkeringar kan leda till minskad busstrafik Under åren har antalet parkeringsplatser ökat både vid Tullinge och Tumba pendeltågsstationer. Sedan 2009 har antalet påstigningar på pendeltåget i Tumba och Tullinge ständigt ökat. Påstig- ningarna på bussarna har ökat under åren men med vissa nedgångar när fler infartsparkeringsplatser har byggts.

Bland de som åker till pendeltågsstationerna är andelen som infartsparkerar i Tumba och Tullinge cirka tre respektive fem procent. Ytan av infartsparkeringarna tar i anspråk mer än 1,5 hektar av kommunalägd mark i centrala och attraktiva lägen.

I Tullinge byggdes fler infartsparkeringsplatser vid upprustning av Tullinge station under år 2014. Under byggarbetet stängdes några infartsparkeringar och antalet påstigningar på Tullinges bussar ökade. I Tumba byggdes fler infartsparkeringsplatser år 2013, 2017 och ytterligare några år 2018. År 2018 har pendeltågspåstigningar kraftigt ökat, särskilt vid Tumba station. Det kan bero på väg- arbetet mellan Tumba och Tullinge. Men påstigningarna på bussarna vid Tumba station har inte ökat trots detta och trots ökad turtäthet för linje 717 och 719 år 2017. Se figur 11.

Vad gäller utbyggnad av fler infartsparkeringar avstyrker Trafikförvaltningen att kommuner bygger eller utökar infartsparkeringar i centrala lägen. Trafikförvaltningens inställning till frågan syns bland annat i deras svar till Nacka kommun. ”Att fortsätta utöka antalet infartsparkeringsplatser i Orminge är dock svårt att kombinera med önskemålen om utökad trafik eftersom fler parkeringsplatser leder till minskat resenärsunderlag på befintliga linjer i området. Minskar resenärsunderla- get kan turtätheten att komma justeras ner”.

Just för Botkyrka säger Trafikförvaltningen att det är ”önskvärt om kommunen kan arbeta med frå- gan om nya infartsparkeringar längre ”ut” i systemet, så att pendlare som bor söder om Tumba inte

24 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

behöver köra ända till Tumba för att infartsparkera”. I sin dialog med kommunerna säger Trafik- förvaltningen också att ”det är viktigt att en resa med bil till infartsparkering inte ersätter en tidigare kollektivtrafikresa då det kan leda till minskat utbud på matande linjer framöver”.

Buss- och pendeltågpåstigningar vid Tumba och Tullinge station 10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Tumba tåg Tumba buss Tullinge tåg Tullinge buss*

Figur 11. Buss- och pendeltågspåstigningar vid Tumba och Tullinge station. De röda markering- arna visar när busspåstigningarna har minskat/inte har ökat

Många korta resor sker med bil Drygt 30 procent av alla bilresor i Botkyrka är kortare än fem kilometer och 15 procent av alla resor är kortare än två kilometer. Med en genomsnittlig hastighet av 16 km/h tar det sex minuter att cykla två kilometer och 18 minuter för att cykla 5 kilometer. Vanligen är det snabbare att cykla än att åka bil inom 2,5 kilometer eftersom man slipper att till exempel leta efter parkering och gå till och från bilen.

Att välja cykeln framför bil vid kortare resor är positivt både för hälsan och miljö. Att åka kollektivt innebär också mer hälsofördelar än bil när man väljer att cykla eller promenera till och från hållplatser.

Godstrafiken ökar kraftigt Mängden gods som färdas på Stockholms läns vägar har ökat under åren 2009–2016, se figur 12. Lastbilstrafiken har också ökat i Botkyrka och andelen lastbilar på Botkyrkas vägar har fördubblats mellan 1993 och 2017 enligt Trafikverkets mätningar. Även antal lätta fordon som personbilar har ökat under samma period. Trafikverkets prognoser visar att maxkapaciteten för dessa vägar kommer uppnås mellan åren 2025 och 2030 men nuvarande trender tyder på att maxkapaciteten för- modligen kommer uppnås tidigare.

25 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Lastbiltrafik (ton) 900 000 120 000 800 000 100 000 700 000 600 000 80 000 500 000 60 000 400 000 300 000 40 000 200 000 20 000 100 000 0 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Totalt Sverige Stockholms län

Figur 12. Källa: Trafikanalys webbsajt. Vänster axel: Totalt Sverige. Höger axel: Stockholms län.

Lastbilstrafiken i Botkyrka sker främst på väg 258 mellan Tumba och Hallunda, på väg 226 mellan Flemingsberg – Tumba – Vårsta och på väg 571 mellan Fittja och Huddinge, se figur 13. Under år 2017 passerade fler än 1 500 lastbilar per dygn på dessa vägar och det innebär ett flöde av minst en lastbil per minut dygnet runt. Väg 225 som går mellan Södertälje och Nynäshamn via Vårsta på- verkas i dagsläget negativt av den stora mängd gods som färdas mellan Södertälje och Nynäs- hamns hamn. Lastbilstrafiken kan förväntas öka ytterligare när den nya Norvik hamnen i Nynäs- hamn tas i drift eftersom en del av den tunga trafiken troligtvis kommer att korsa Botkyrkas vägar västerut. Väg 571, som går söderut från Tullinge, är också hårt belastad. De täktverksamheter be- lägna längs vägen genererar största delen av lastbilstrafiken. Lastbilstrafiken till och från täktverk- samheterna sker mellan kl 6 och kl 16. Det betyder att under detta tidsintervall körs minst tre lastbilar varannan minut.

I samband med ökat bostadsbyggande och fler infrastrukturprojekt kommer bygg- och masstrans- porterna öka ännu mer. I Riksten finns täktverksamheter av regionalt intresse. De pågående täkt- verksamheterna skapar idag en stor mängd lastbilstrafik längs väg 571 samt bidrar till en ökad tung trafik längs övriga vägar i kommunen. Analysen av lastbilstrafikens utveckling längs vägarna där täktverksamheter ligger visar just den här utvecklingen under åren.

Den ökade e-handel är en orsak till att varutransporterna har ökat mer än förväntat enligt studier från Statens väg- och transportforskningsinstitut. Forskningen tyder på att e-handel ska fortsätta att öka och detta innebär fler transportfordon särskilt i städerna. Framförallt märks en ökning av fler och mindre transportfordon som levererar färre varor per tillfälle då kravet på hemleveranser kväl- lar och helger ökar. Samarbete mellan privata och offentliga aktörer kan leda till smarta lösningar som till exempel samlastning av varor och leveranslokaler eller leveransskåp i bostadsområden. Hämtning av avfall genererar också ett stort antal transporter. Precis som varor köps in och levereras till bostäder finns det avfall som ska transporteras bort.

26 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 13. Lastbilstrafik i Botkyrka. Senaste data är för år 2017.

27 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Antalet registrerade lätta lastbilar i Botkyrka och i Stockholms län har ökat med cirka 35 procent under perioden 2008 – 2017. Under samma period har antalet registrerade tunga lastbilar ökat med cirka 5 procent. När det gäller hela landet har lätta lastbilar ökat med 30 procent och tunga lastbilar med 10 procent. Den här utvecklingen kan vara en effekt av förändrat köpmönster.

Botkyrka ingår i ett samarbete med Södertörnskommunerna för att gemensamt hantera varutrans- porter till kommunernas verksamheter. En samordnad varudistribution bidrar till flera positiva effekter. Det leder till minskat antal leveranser till de kommunala verksamheterna, en minskning av koldioxidutsläppen och hälsoskadliga luftföroreningar.

Att leva utan bil Transportsystemets funktion är att skapa god tillgänglighet. Nivån av tillgänglighet beror bland annat på människors målpunkter, verksamheters lokalisering, stadens täthet, transportsystemets upp- byggnad och struktur. Tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken medborgare, nä- ringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud av aktiviteter som de har behov av eller önskar.

I kommunens översiktsplan står det att det ska gå att leva utan bil. Det är därför viktigt att det finns bra förutsättningar att leva utan bil. Det ska vara smidigt att gå, cykla och åka kollektivt till de flesta dagliga aktiviteter. Det ska också finnas bra tillgång till en tät kollektivtrafik till olika mål- punkter samt tillgång till både bra cykelvägar och en cykel. Det räcker inte till exempel att ha en cykel om cykelvägar saknas eller att cykelvägar är i perfekt skick men ingen varken kan cykla eller har tillgång till en cykel.

Botkyrkaborna har nära till samhällsservice Närhet är viktig om vi ska få ett mer hållbart och klimatsmart resande så bilen inte blir nödvändig i vardagen. Ett exempel är närhet till dagligvaruhandel så att man kan sköta sina vardagliga inköp utan att behöva köra bil. Ett annat exempel är närhet till skolor och förskolor så att föräldrar inte behöver skjutsa barnen med bil. Botkyrkaborna har generellt god tillgång till samhällsservice och handel, särskilt vid kommunens centrumanläggningar. Men det finns en del områden som har be- gränsad tillgång till service och handel. Det gäller de boende i Grödinge samt de flesta villaområ- den i kommunen.

Avstånd till dagligvaruhandel Under det senaste decenniet har e-handel ökat kraftigt i omfattning. Med e-handel avses de inköp av varor som sedan levereras hem eller till en leveranslokal/butik nära hemmet. Idag går det också att köpa mat på nätet och få den levererad hem. Närhet till en mataffär är viktigt även i ett scenario med en ökad e-handel. Den senaste trenden visar att omsättning för matinköp på nätet har vuxit snabbt samtidigt som att kompletteringshandel vid butiker i närområdet också har ökat.

Det finns cirka 30 dagligvaruaffärer i Botkyrka. De varierar i storlek och en del har bara ett basut- bud av matvaror. Cirka 60 procent av Botkyrkas invånare har max 500 meter i fågelavstånd till en dagligvaruaffär. I norra Botkyrka ligger mataffärerna mestadels nära tunnelbanestationer och tra- fikplatser, vilket innebär att delar av norra Botkyrka har längre än 500 meter till närmsta butik. Stora delar av Tullinge saknar närhet till en dagligvaruhandel, som endast finns vid Tullinge centrum, Tullingeberg och i Riksten. Mataffärerna i Tumba är mer jämnt lokaliserade men Vretarna,

28 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Uttran och Skäcklinge saknar en dagligvaruhandelsbutik. I södra Botkyrka finns det inga mataffä- rer förutom i Vårsta.

Avstånd till vårdcentral Det finns fem vårdcentraler i Botkyrka. En i Tullinge, två i Tumba, en i Hallunda centrum och en i Alby centrum. I Huddinge ligger två vårdcentraler nära gränsen till Botkyrka. De finns i Huddinge sjukhus och Vårby vårdcentral. Cirka 70 procent av Botkyrkaborna bor i områden med max 1200 meter i avstånd till en vårdcentral.

Avstånd till förskola och skola I Botkyrka finns cirka 75 förskolor. Cirka 90 procent av Botkyrkas invånare bor inom 500 meter i fågelavstånd till en förskola. Boende i Uttran, en del i Kassmyra och Brantbrink samt en del i Tull- inge Parkhem saknar förskola inom 500 meter.

I Botkyrka finns 29 skolor. Cirka 65 procent av Botkyrkaborna har närmare än 500 meter till en skola. Botkyrka kommun erbjuder skolskjuts till de som bor i Uttran, Fiskarhagen och Grödinge. Andelen av Botkyrkaborna som bor närmare än 500 meter till en skola eller kan använda skol- skjutsen är drygt 85 procent. Några villaområden i norra Botkyrka har längre än 500 meter till en skola. Cirka 30 procent av de som bor i Tumba och 30 procent av de som bor i Tullinge har också längre än 500 meter till närmsta skola.

Tillgång till cykel och upplevd kvalitet på cykelvägar varierar Botkyrka kommun mäter årligen hur invånarna bedömer olika aspekter av att bo i kommunen. Mätningen sker genom en medborgarundersökning. I undersökningen finns det en rad frågor om trafik och utemiljö.

I medborgarundersökningen från år 2017 bedömer Botkyrkaborna att tillgången till gång- och cy- kelvägar är 6,8 på en skala från 1–10. Genomsnittet för Stockholms län är 6,5 och för våra grannkommuner Huddinge och Salem är värdet 6,8 respektive 7,3. Vad gäller bilen svarade 77 procent av Botkyrkaborna att det är lätt att transportera sig med bil. Denna andel är lika stor som länets genomsnitt och i våra grannkommuner Huddinge och Salem är värdet 7,6 respektive 8,6.

I medborgarundersökningen från år 2017 är det runt 20 procent som tycker att cykelvägar i Bot- kyrka är dåliga och knappt 50 procent som tycker att cykelvägar i kommunen är bra, se figur 14. Tullinge är den kommundel som har högst andel som cyklar, cirka 10 procent av alla resor. Det är även där som kommuninvånarna är mest missnöjda med cykelvägarna.

29 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Hur dåliga/bra är cykelvägar i kommunen

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Dåliga 30% Varken eller 20% 10% Bra 0%

Figur 14. Källa: Medborgarundersökning 2017

Trafikförvaltningen gjorde en undersökning år 2015 om resvanor i länet. Denna undersökning visade att brist på cykelparkering vid bostäder och tillgång till fungerande cykel är främst förekom- mande i norra Botkyrka. I norra Botkyrka har mer än hälften av invånarna inte tillgång till en fungerande cykel och drygt 20 procent saknar möjlighet att parkera cykeln säkert nära sin bostad, se figur 15 och figur 16.

Möjlighet att parkera cykel nära bostad 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Låsbart utrymme

Cykelparkering/cykelställ med möjlighet att låsa fast cykeln

Inget av ovanstående

Vet inte

Hall/Nors/Eriks Alby Fittja Tumba Tullinge Vårsta-Grödinge* Hela Botkyrka

Figur 15: Källa: Resvanor i Botkyrka kommun år 2015

30 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Tillgång till fungerande cykel 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Ja, alltid

Ja, ibland

Nej, aldrig

Hall/Nors/Eriksb Alby Fittja Tumba Tullinge Vårsta-Grödinge Hela Botkyrka

Figur 16. Källa: Resvanor i Botkyrka kommun år 2015. Fler än ett alternativ kunde väljas.

Nästan hela norra Botkyrka och mestadels av Tumba och Tullinge ligger inom 2,5 kilometer från en spårtrafikstation. Se bilaga Cykelavstånd. I både Tumba och Tullinge finns en del backiga områden, därför kan höjdskillnaden vara en bar- riär för att cykla om det inte finns gena alternativa vägar.

De äldsta medborgarna i Botkyrka får också dra nytta av cyklandet. År 2016 respektive 2017 in- vigde Tumba och Tornets vård- och omsorgsboenden cykel-rickshaw för äldre, se figur 17. Cyk- larna kan också användas av äldre på andra vård- och omsorgsboenden i Botkyrka. Konceptet syftar Figur 17. En cykel-rickshaw för äldre i Bot- till att öka livskvalitet hos äldre. kyrka. Foto: Tobias Fischer.

Cirka 60 procent av Botkyrkaborna har tillgång till en tät kollektivtrafik Botkyrka har i många fall en bra kollektivtrafik. Här finns tunnelbana, pendeltågstrafik och bussar men kollektivtrafiken upplevs ända av många boende i kommunen som inte tillräckligt attraktiv. Botkyrkaborna bedömer möjligheterna att använda kollektivtrafiken till de dagliga resorna 7,0 på en skala från 1–10. Genomsnittet i Stockholms län är 6,7 och i Botkyrkas grannkommuner Hud- dinge och Salem är värdet 7,0 respektive 7,3. Närtrafikbussar finns inte i kommunen vilket kan medföra att det är svårt för en del av Botkyrkaborna att förflytta sig med kollektivtrafik.

Cirka 60 procent av Botkyrkaborna har kortare än 400 meter i fågelavstånd till en busshållplats som trafikeras av en linje med minst 10 minuters trafik under högtrafik och/eller har kortare än 1 000 meter i verkligt avstånd till en spårtrafikstation. Nästan hälften av alla busslinjer i Botkyrka trafikeras med 15 minuters trafik under högtrafik. Cirka 25 procent av Botkyrkaborna har tillgång

31 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

till en busslinje med 15 minuters trafik inom 400 meter och har längre än 1 000 meter till en spår- trafikstation. Sex procent har bara tillgång till busslinjer som har en glesare trafik och sju procent av Botkyrkaborna saknar både en busshållplats inom ett 400 meter och en spårtrafikstation inom 1 000 meter.

I Tumba är det i Skäcklinge och mellan Tumba centrum och Rönninge station som det finns busslinjer med minst 10 minuters trafik i högtrafik. Busslinjerna i Tullinge och Vårsta trafikerar med 15 minuters trafik eller glesare. I Norra Botkyrka finns det en busslinje med minst 10 minuters trafik. I Grödinge trafikerar busslinjer med 60 minuters trafik eller glesare. I princip saknas kollektivtrafiken i Uttran samt i delar av Vårsta och Vretarna. Bussturtäthet och tillgång till kollektivtrafik visas i figur 18. Under nätterna ersätter bussar pendeltåg och tunnelbanan. Nattbussar går också mellan norra Botkyrka och Tumba samt mellan Tumba och Skäcklinge via Storvreten.

Undersökningar och analyser visar att det finns brister i kollektivtrafikens täthet och linjedragning. Här finns några exempel. • I norra Botkyrka reser 12 procent av männen och 5 procent av kvinnorna till Södertälje (minst 3 000 personer dagligen). Men bara en busslinje med 15 minuters trafik i högtrafik trafikerar sträckan, och stannar bara vid Fittja station. • I den interna resvaneundersökningen uttrycker flera av kommunens anställda brister i för- bindelserna mellan de norra kommundelarna och Tumba. • I en undersökning bland invånare i Riksten från år 2017 och i den interna resvaneundersök- ningen från år 2018 och har flera angett brister i kollektivtrafiktillgänglighet i Riksten.

Det tar dubbelt så lång tid att åka kollektivt än med bil Totalt sett är restidskvoten kollektivtrafik/bil för de resor som börjar eller slutar i Botkyrka 2,0. Det betyder att det tar dubbel så lång tid att resa med kollektivtrafik än med bil när man reser till, från eller inom Botkyrka. Men restidskvoten är nära 1,0 för att åka till vissa destinationer. Till exempel har pendeltåg och tunnelbana en restidskvot som är cirka 1,0 respektive lite mindre än 1,5 om man vill åka mellan Botkyrka och Stockholms innerstad. Vid byte mellan buss och tåg blir restidskvoten runt 1,5 för pendeltåg och mellan 1,5 och 2,0 för tunnelbanan.

Restidskvoten mellan Tumba och de norra kommundelarna varierar mycket. För Hallunda och Norsborg tunnelbanestationer är den cirka 2,0. För Alby och Fittja tunnelbanestationer samt i öv- rigt norra Botkyrka är restidskvoten ofta större än 2,0.

Tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik Majoriteten av kollektivtrafiken i Botkyrka, förutom på landsbygden, är tillgänglighetsanpassad. De flesta hållplatserna i tätorten har märkta gångstråk och har en förhöjd trottoarkant. Alla bussar har så kallat lågt insteg och ramp vid mittdörren. På några busshållplatser finns det elektroniska skyltar som visar avgångsinformation och genom att trycka på en knapp kan resenären få informat- ionen uppläst. Botkyrka kommun erbjuder färdtjänst inom Stockholms län för de som har svårt att använda kollektivtrafiken på grund av en funktionsnedsättning.

32 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Figur 18. Tillgång till kollektivtrafik.

33 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Färre har körkort i norra Botkyrka än i resten av kommunen I Sverige har det i länge funnits en koppling mellan inkomstnivå och bilinnehav. Ju högre inkomst ett hushåll har desto högre är bilinnehavet. Det finns också andra faktorer som påverkar bilinnehavet, till exempel var man bor. I storstäder är bilinnehavet lägre än rikets genomsnitt, speciellt i de centrala stadsdelarna. I Stockholm fanns det 198 bilar per 1 000 invånare år 2017. Bilinnehavet i Botkyrka var 284 bilar per 1 000 personer år 2017, det femte näst lägsta i Sverige. I Stockholms län fanns 404 bilar per 1 000 personer år 2017, 480 i riket.

I Botkyrka är bilinnehavet som lägst i de norra kommundelarna och som högst i Tumba exklusive Storvreten. I Fittja och Alby är bilinnehavet som lägst. Det fanns 159 per 1000 invånare i Fittja och 190 bilar per 1000 invånare i Alby år 2017. I Storvreten och Eriksberg/Hallunda/Norsborg var bilinnehav per 1000 personer högre, 224 respektive 239 bilar. I Tullinge är medelinkomsten högre än i Tumba exklusive Storvreten men bilinnehavet år 2017 var lägre än i Tumba. I Tullinge var bilinnehavet 345 bilar per 1 000 invånare jämfört 352 bilar per 1000 invånare i Tumba. I Vårsta- Grödinge är bilinnehavet som störst, 446 bilar per 1000 invånare år 2017. Där är kollektivtrafikut- budet lägre och därför är behovet av bil större än i resten av kommunen.

Andelen hushåll med bil år 2017 var låg i både Alby och Fittja. I Alby fanns det fler hushåll med fler än en bil därför var andelen hushåll med bil nästan lika stor som i Fittja, lite mindre än 40 procent. I Storvreten och Eriksberg/Hallunda/Norsborg var andelen hushåll med bil cirka 50 procent. I Tullinge är det fler hushåll än i Tumba som har tillgång till bil, 70 respektive 65 procent. Skillna- den i tillgång till bil per hushåll beror på att i Tumba finns det fler hushåll med fler än en bil och fler hushåll med ingen bil. I Vårsta-Grödinge är andelen hushåll med bil som högst, cirka 75 procent.

Mellan åren 2011–2017 skedde en ökning av bilinnehav i Botkyrka främst i Alby och i Tumba exklusive Storvreten. Där ökade bilinnehavet med sex respektive fem procent. I Fittja och Alby ökade bilinnehavet med tre procent, i Tullinge ökade bilinnehavet med två procent och i Vårsta- Grödinge minskade bilinnehavet med fyra procent. Se tabell 1.

Tabell 1. Utveckling av antalet bilar per 1 000 invånare i Botkyrkas kommundelar mellan åren 2011 och 2017 och andelen hushåll med bil år 2017.

Förändring Andel hushåll med Område 2011 2014 2017 2011–2017 bil år 2017 Fittja 154 154 159 3% 38% Alby 179 187 190 6% 37% Storvreten 217 215 224 3% 48% Eriksberg/Hallunda/Norsborg 238 238 239 0% 50% Tullinge 337 340 345 2% 70% Tumba (exklusive Storvreten) 335 341 352 5% 65% Vårsta-Grödinge 464 453 446 -4% 74% Hela Botkyrka 272 277 279 3% 57%

Drygt 60 procent av de som bor i norra Botkyrka har körkort, se figur 19. Det är betydligt lägre än i resten av kommunen. I Tumba och Tullinge är det drygt 80 procent som har körkort. I Vårsta- Grödinge är det drygt 90 procent som har körkort.

34 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Har körkort

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Hall/Nors/Eriksb Alby Fittja Tumba Tullinge Vårsta-Grödinge Hela Botkyrka

Figur 19. Källa: Botkyrka kommun, 2017

Projekt och aktiviteter för att förändra resvanor Botkyrka kommun arbetar aktivt med projekt och aktiviteter som syftar till att förändra Botkyrka- bornas resbeteende. Målet med projekten är att göra resandet i Botkyrka mer hållbart. Arbetet med att förändra resvanor kallas Mobility Management. Ett av kommunens större Mobility Manage- ment-projekt genomfördes i Riksten under våren-sommaren år 2017. Målet med projektet var att få fler vanebilister att börja åka kollektivt. I projektet ingick att ett antal utvalda vanebilister, 43 stycken, erbjöds att åka kollektivt gratis under en månad. Både testresenärerna och en kontroll- grupp med cirka 50 andra bilister fick svara på frågorna kring sina resvanor och om kollektivtrafiken i Riksten. Projektet utvärderades efter tre månader och resultatet var positivt. Nästan 50 procent av deltagarna uppgav att de fortsatt att åka kollektivt. En annan positiv effekt var en ökad kunskap om utbudet i kollektivtrafiken.

Ett Mobility Managements-projekt har genomförts i Hallunda/Norsborg under åren 2017–2018. Här har fokus varit att få fler invånare att cykla och speciellt kvinnor. Projektet har lett till ökade kunskaper om varför så få i området cyklar samt förslag på vilka åtgärder som kan vidtas. Bot- kyrka kommun genomför också årligen olika Mobility Management-aktiviteter under den europe- iska trafikantveckan. Kommunen har även ett mångårigt samarbete med akademin och deltar i olika forskningsprojekt för att få ökade kunskaper om bland annat Mobility Management.

Upplevd trygghet i gatumiljön Tryggheten i gatumiljön är svår att mäta eftersom det handlar om ens upplevelser, uppfattningar och känslor. Mätningar sker genom att fråga medborgarna hur tryggt de känner att det är att gå och cykla. Tryggheten som upplevs i gatumiljön varierar mellan olika grupper och den kan ibland inte alls överensstämma med faktiska olycks- och överfallrisker.

Botkyrka kommun antog ett belysningsprogram år 2009. En av de önskade effekterna var ökad trygghet. I medborgarundersökning från år 2016 bedömer Botkyrkaborna trygghet att vistas utomhus på kvällar och nätter på 5,1 på en skala mellan 1–10. Genomsnittet i Stockholms län var 6,5

35 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

och i Botkyrkas grannkommuner Huddinge och Salem är värdet 6,1 respektive 7,2. En tätare bebyggelsestruktur i samband med belysningsåtgärder kan minska den otrygghet att vistas utomhus på kvällen som kommuninvånarna uttrycker, se figur 20. Respondenter i Rikstens resvaneunder- sökning från 2015 svarade att belysning vid busshållplatser och längst vägar till hållplatser var för dålig. I Rikstens testresenärsprojekt under 2017 sa några respondenter att de inte cyklar till Tull- inge station eftersom de är rädda för cykelstölder.

Erfarenheter har visat att det är viktigt att cyklister och fotgängare inte delar samma utrymme. Cy- klister och fotgängare reser med två olika hastigheter och behöver därför separerade banor. Flera fotgängare känner oro när de är hänvisade till samma utrymme som cyklisterna. Cyklisterna cyklar snabbt förbi och fotgängare känner oro för att bli påkörda. Antalet olyckor mellan fotgängare och cyklister är i praktiken mycket litet men den upplevda otryggheten måste fortfarande tas på allvar. Mopeder är tillåtna att använda på cykelvägar och deras hastighet är många gånger högre än vad som är lämpligt på cykelvägar. Mopedisterna riskerar därför att bidra till rädsla och otrygghet hos andra trafikanter.

I resvaneundersökningen i Riksten från 2015 skjutsades 8 procent av barnen till och från skolan på grund av för otrygga vägar. Kommunen har under åren arbetat med trafiksäkerhetsfrågor nära skolor med utredningar och lokala åtgärder.

Figur 20: Exempel på belysning som gör det tryggt och behagligt att passera. Bild: Botkyrkas belysningsprogram.

Antalet trafikolyckor har varit stabilt under de senaste åren Mellan 2014 och 2017 har antalet olyckor i Botkyrka varit stabilt runt 250 olyckor om året. Anta- let olyckor halverade mellan åren 2013 och 2014 men det beror inte på att trafiksäkerheten plöts- ligt ökade. På Transportstyrelsens webbplats står det att år 2014 infördes ett nytt internt ärendehan- teringssystem och de stora tekniska problemen med systemet gjorde att rapporteringen till Trans- portstyrelsen försämrades kraftigt. Transportstyrelsen påpekar också att sammantaget har de problem som drabbat Polisen sedan 2013 inneburit att den officiella statistiken över trafikolyckor med personskada sedan 2013 inte kan anses vara helt tillförlitlig. Dödsolyckors statistik är dock ett undantag eftersom de alltid har rapporterats.

Dödsolyckor är en liten andel av alla olyckor i kommunen, cirka en om året vilket motsvarar 0,5 procent av alla olyckor. Alla dödsolyckor i Botkyrka mellan åren 2011 – 2017 skedde på statliga

36 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

vägar. Allvarliga olyckor var två procent av alla olyckor år 2017. Antalet måttliga olyckor var näs- tan 25 procent av alla olyckor år 2017. Lindriga olyckor är de vanligaste olyckor, nästan 75 procent av alla rapporterade olyckor år 2017.

Trafikolyckor som involverar oskyddade trafikanter är de mest frekventa, cirka 45 procent under perioden 2014 – 2017. Oskyddade trafikanter är till exempel fotgängare, cyklister och mopedister. Totalt sett är trafikolyckor som involverar både ett motorfordon och en oskyddad trafikant åtta procent av alla olyckor under perioden 2014 – 2017. Färre än en procent av alla olyckor är mellan en fotgängare och en cyklist/mopedist eller mellan en cyklist och en mopedist. Cirka 75 procent av alla olyckor som involverade oskyddade trafikanter under perioden 2014 – 2017 var singelolyckor, det vill säga ingen annan person eller fordon var med i händelsen.

I dagsläget saknar Botkyrka en trafiksäkerhetsplan för att kartlägga och utreda trafiksäkerheten samt koordinera trafiksäkerhetsinsatser.

Snö och is är en vanlig orsak till att singelolyckor uppstår. I medborgarsundersökning från år 2017 svarade 35 procent att de är nöjda med snöröjningen i kommunen. 34 procent svarade att snöröj- ningen varken var bra eller dålig och 31 procent var missnöjda.

Trafikens påverkan på miljö och hälsa Trafiken har negativa effekter på miljö, klimat och människors hälsa. Trafiken orsakar koldioxidut- släpp, luftföroreningar och däcken avger mikroplaster. Trafiken skapar också buller och trafikinfra- strukturer som är fysiska barriärer för djur, fragmenterar naturen och gör det svårare för människor att röra sig fritt mellan olika områden.

Luftförorening och koldioxid Transporter står i dagsläget för cirka 80 procent av koldioxidutsläppen i kommunen. Transporter ger också upphov till olika typer av hälsoskadliga luftföroreningar. Högst luftföroreningshalter i Bot- kyrka finns i Tumba och i de norra tätbebyggda delarna där närhet till stora trafikleder och Stock- holm påverkar luftkvaliteten. Under åren har luftföroreningar ökat i Tumba. I norra Botkyrka över- skrids miljökvalitetsnormerna för partiklar som är mindre än tio mikrometer i diameter 10 (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs E4/E20. Vid Tumba centrum överskrids miljökvalitetsnor- merna för kvävedioxid.

Fossilbränslefriabilar i Botkyrka År 2017 nyregistrerades 1500 personbilar i Botkyrka varav 53 procent var bensinbilar och 38 procent var dieselbilar. Resterande nio procent av nyregistrerade bilar var biofordon. Biofordon är fordon som kan drivas med etanol, biogas, el samt elhybrider. Antalet nyregistrerade biofordon har legat runt 150 stycken per år sedan 2007. År 2007 var det vanligaste biofordonet en etanolbil och år 2017 dominerade elhybrider. Nyregistreringen av etanolfordonen har gått tillbaka kraftigt jäm- fört med 2009 då nästan var femte nyregistrerad personbil var ett etanolfordon. Antal elhybrider och elbilar har ökat betydligt sedan år 2007.

År 2017 var 10 procent av alla fordon i Botkyrka ett biofordon. Det är en högre andel än nyregistrerade biofordon för detta år, nio procent. I Stockholms län var 11 procent av alla fordon ett bio-

37 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

fordon år 2017. År 2017 var 13 procent av de nyregistrerade fordonen i Stockholms län ett biofordon. Botkyrka ligger alltså på en liknande nivå biofordon som övrigt i länet men ligger på en lägre nivå när det gäller nyregistrerade biofordon.

Bra utbud av alternativa bränslen i Botkyrka Tillgången till biobränsle i Botkyrka har under senare år förbättrats. Sedan 2013 finns det en bio- gaspump i Fittja och ytterligare en station i Tumba är under byggnad under hösten 2018. Försälj- ningen av E85 sker på flera tankstationer runt Botkyrka.

Andelen förnybart bränsle som såldes i Botkyrka år 2016 var cirka 23 procent av allt bränsle. Denna är en hög andel jämför med andra kommuner i länet och i Sverige. Botkyrka ligger på tredje plats i länet respektive 17e platsen i Sverige.

I Botkyrka kommun finns det ett publikt elbilladdningsställe i Tumba centrum där fyra elbilar kan laddas samtidigt och vid kommunalhuset finns det två publika laddningsplatser för elbilar. Två andra laddningsmöjligheter finns nära kommungränsen. Det finns fem laddplatser vid Huddinge sjukhuset samt två laddplatser vid snabbmatsrestaurangen Max i Vårby.

Dagvattenföroreningar Trafikens påverkan på sjöar och vattendrag består framför allt av föroreningar av dagvattnet. Dag- vattnet är det vatten som tillfälligt rinner av på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som vägar och parkeringsplatser. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Exempel på föroreningar i vägdagvatten är mikroplaster från däck, metaller, olja och andra organiska föroreningar samt kväve och fosfor. I kommunens dagvattenstrategi definieras vilka dagvattenåtgärder som ska göras vid olika typer av trafikanläggningar.

Påverkan på naturen Infrastrukturanläggningar som vägar och järnvägar utgör i olika grader barriärer som kan bryta för- bindelserna mellan olika naturområden. Barriäreffekten ökar med anläggningens storlek och med ökande trafiktäthet. Infrastrukturanläggningar orsakar också fragmentering av naturmiljöer. Det innebär uppsplittring av ett landskap/naturmiljö i mindre områden vilket kan begränsa växters och djurs spridningsmöjligheter.

Genom Botkyrka går två så kallade regionala gröna kilar – Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Gröna kilar är stora sammanhängande naturområden som likt just kilar når långt in mellan olika bebyggda delar. Grönområden som hänger samman ökar chansen för överlevnaden hos växt- och djurarter och skapar en mer robust natur. I Botkyrkas översiktsplan står det att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker na- turvärdena.

Buller har negativa effekter på hälsan Väg-, tåg- och flygtrafiken är stora bullerkällor. Buller definieras som ett oönskat ljud och det kan ha negativa effekter på människors hälsa. För höga bullernivåer i en boendemiljö stör människors sömn och detta minskar i sin tur livskvaliteten. Allt fler vetenskapliga studier pekar på att långva- rig bullerexponering ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Sjukdomar som satts i samband med trafikbuller i epidemiologiska undersökningar inkluderar högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke.

38 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

De riktvärden för ekvivalent dygnsljudnivå som gäller för vägtrafik och järnvägstrafik är 60 dBA vid bostadsfasad, alternativt 65 dBA vid bostadsbyggnader om högst 35 m2. Den största bullerkäl- lan i Botkyrka är vägtrafiken, och framför allt från motorväg E4/E20. En betydande bullerkälla är också järnvägstrafiken på sträckan Flemingsberg – Södertälje Syd. Andra vägar som alstrar höga bullernivåer är trafiken på vägarna 225, 226, 258, 259 och Hallundavägen.

Mål för hållbara transporter

Nationella mål Gång, cykel och kollektivtrafik Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Trafiksäkerhet Riksdagen beslutade år 2009 att antalet omkomna i trafiken ska halveras och antalet allvarligt skadade minska med en fjärdedel från år 2007 till år 2020. Det motsvarar att max 220 personer ska omkoma i vägtrafikolyckor år 2020. Beslutet riktar sig mot den så kallad Nollvisionen som beslutades av Riksdagen år 1997. Det är en vision om en vägtrafik där ingen människa dödas eller skadas allvarligt, men också en strategi för hur vi ska uppnå en säker vägtrafik. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (förutom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläpps- handelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Mål för Stockholms län Gång, cykel och kollektivtrafik Den regionala utveckligs planen för Stockholmsregionen (RUFS 2050) beslutades av landstings- fullmäktige i juni 2018. Som delmål för år 2030 ska kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska öka med 5 procentenheter i jämförelse med år 2015 när den var 49 procent. Ett annat delmål är att minst 70 procent av alla resor inom länet ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik och att att cykelresor ska vara 20 procent av alla resor.

Andra delmål för år 2030 är att minst 95 procent av ny bebyggelse bör tillkomma i regionens relativt sett mest tillgängliga lägen och att andelen av länets invånare som upplever besvär av trafikbuller och dålig luftkvalitet inte ska öka. Nuläget i Botkyrka jämfört med länets mål Landstinget har satt ambitiösa mål för år 2030. Botkyrka är en del av Stockholms län och bidrar till att länets mål uppfylls. I nuläget är resvanorna i Botkyrka mindre hållbara än länet i genomsnitt, som visas i tabell 2. Botkyrka planerar att jämna ut gapet under kommande åren genom kommunens egna transportmål.

39 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Tabell 2. Landstingets mål för länet år 2030 samt nuläget i länet och i Botkyrka. *Trafikförvalt- ningens undersökning Landstingets mål för länet år 2030 Färdsätt Basår för länet Mål Läget 2015 Botkyrka* Kollektivtrafikandel av 49 % år 2015 51,5 % år 2020 och 37 % motoriserade resor. 54 % år 2030 Resor med gång, cykel, Cirka 60 % år 70 % år 2030 Cirka 45 % kollektivtrafik. 2015 Cykelandel i länet 5 % år 2013 20 % år 2030 3 %

Botkyrkas mål I Botkyrkas översiktsplan från 2014 finns det strategiska inriktningar för hur transportsystemet ska se ut i framtiden och hur det ska utvecklas. Det finns också fem planeringsstrategier och två av strategierna har en stark koppling till transporter:

• Leva klimatsmart. Kommunen vill göra det lätt att åka kollektivt, gå och cykla. Det måste gå att leva utan bil. • Plats att växa. Bygga nytt i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafiken.

I kommunens parkeringsprogram från 2017 med målår 2022 finns följande riktlinjer:

• Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. • Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor. • Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. • Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglig- het.

I Cykelplan för Botkyrka kommun från 2010 finns målet att genomföra flera investeringar för att förbättra cykelinfrastrukturen till år 2020. Andra mål är att:

• Botkyrka kommun ska vara en kommun med bra förutsättningar för cyklister med cykelvä- gar som är attraktiva, framkomliga, trafiksäkra och sammanhängande. • Marknadsföring till kommunens invånare om kommunens cykelmöjligheter.

I programmet för ett Fossilbränslefritt Botkyrka år 2030 från år 2016 finns handlingsvägar och för- slag på aktiviteter som ska genomföras. Följande prioriterade handlingsvägar:

• Minskat behov av resor och transporter. • Effektivare resor och transporter. • Kollektivtrafik istället för bil. • Promenad eller cykel för korta resor istället för bil. • Förnybara drivmedel i fordon.

40 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Analys av styrkor, möjligheter, svagheter och hot (SWOT analys) En SWOT analys – styrkor, svagheter, möjligheter och hot (från engelska Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats) – används här för att bedöma vad som ska prioriteras i den kommande trafikstrategin. Styrkor och svagheter är egenskaper som huvudsakligen beror på kommunen själv. Möjligheter och hot är faktorer som huvudsakligen inte beror på kommunen utan omvärlden. Figur 21 visar SWOT-analysen.

Goda Skadliga Styrkor Svagheter - Tät bebyggelsestruktur i kollektivtrafiknä- - Ineffektiv markanvändning i kollektivtra- ralägen fiknära lägen, som gratis markparkering - Kommande parkeringsavgifter i kollektiv- - Gatunät med många återvändsgator som trafiknära lägen försvårar kollektivtrafikförsörjningen - Hög andel resor med kollektivtrafik i de - Verktyg saknas för att styra mot mer håll- tätbebyggda delarna av kommunen bara resvanor - Samordnad varudistribution till kommu- - Hög andel resor med bil nala enheter - Låg andel resor med gång och cykel - Kommunen har planmonopol och äger - Brister i kvaliteten av både cykelvägar

Interna faktorer Interna mark i attraktiva och centrala lägen och cykelparkeringar - Låg upplevd trygghet att vistas utomhus på kvällen - Ökning av trafikolyckor

Möjligheter Hot - Befolkningsökning ger förutsättningar för - Låg turtäthet i busstrafiken i några kom- kollektivtrafikförbättring mundelar - Det finns flera pendeltågs- och tunnelba- - Kraftigt ökande godstrafik på grund av nestationer bland annat e-handel

- Förbättring av tunnelbanans röda linje - Busstrafiken har pendeltåg och tunnel- r klar år 2022 och införande av stombuss vid bana som målpunkter. Detta leder till då- Vårsta liga tvärförbindelser - Hög andel resor med kollektivtrafik i de - Nuvarande hög andel resor med bil och tätbebyggda delarna av kommunen möjlig ökad andel biltrafik - Lågt bilinnehav - negativ inställning till kollektivtrafik och - Det finns två tankstationer för biogas cykel och mycket positiv inställning till bil Externa faktore Externa - Satsningar på regionala cykelstråk på- - Ökande bilinnehav gående i Tumba, Tullinge, Alby och Fittja - Miljökvalitetsnormers överskridande för - Förutsättningar för samordnad varudistri- kvävedioxider och partiklar bution för privata företag - Få allmänna elbilsladdningsstationer

Figur 21. SWOT-analysen.

41 [42] BOTKYRKA KOMMUN 2019-02-14 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bilagor • Befolkningstäthet • Cykelparkeringar i Botkyrka kommun • Pendling från Botkyrka kommun år 2016 • Pendling till Botkyrka kommun år 2016 • Cykelavstånd

42 [42]

Övrig Norrort Solna 1 074 219 Stockholm Nacka

4 656 Nacka 311 Stockholm Antal Förändring Kommun inpendlare sedan 2009

Salem Huddinge Stockholm 4 656 16% 952 1 884 Huddinge 1 884 18% Södertälje 1 604 38% Södertälje 1 604 Haninge Salem 952 7% 498 Haninge 498 41% Nacka 311 41%

Nynäshamn 272 9% Solna 219 39% Övrig Norrort* 1 074 45% Södermanland 603 43%

Nynäshamn Övrigt 1 102 43% 272 Totalt 13 175 22% Södermanland 603 * Danderyd, Ekerö, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands-

Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker. Sundbyberg 429 Övrig Norrort 1 826 Solna 1 686

Stockholm Nacka

15 607 Nacka 617 Stockholm Antal Förändring Kommun utpendlare sedan 2009 Salem Stockholm 15 607 19% 408 Huddinge 4 580 Huddinge 4 580 11% Södertälje 2 236 27% Södertälje Haninge Solna 1 686 33% 2 236 654 Haninge 654 52% Nacka 617 21% Sundbyberg 429 29% Salem 408 8% Övrig Norrort* 1 826 42% Södermanland 190 12% Övrigt 1 250 157% Totalt 29 483 21% Södermanland 190 * Danderyd, Ekerö, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker. Cykelavstånd

Övrig Norrort Solna 1 074 219 Stockholm Nacka

4 656 Nacka 311 Stockholm Antal Förändring Kommun inpendlare sedan 2009

Salem Huddinge Stockholm 4 656 16% 952 1 884 Huddinge 1 884 18% Södertälje 1 604 38% Södertälje 1 604 Haninge Salem 952 7% 498 Haninge 498 41% Nacka 311 41%

Nynäshamn 272 9% Solna 219 39% Övrig Norrort* 1 074 45% Södermanland 603 43%

Nynäshamn Övrigt 1 102 43% 272 Totalt 13 175 22% Södermanland 603 * Danderyd, Ekerö, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Sollentuna, Sundbyberg, Täby, Upplands-

Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker. Sundbyberg 429 Övrig Norrort 1 826 Solna 1 686

Stockholm Nacka

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00402

Yttrande över Trafikförvaltningens remiss inför trafikföränd- ringar 2021/2022 (T22) (SBF/2021:402) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvalt- ningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-16, som svar på Trafikförvalt- ningens remiss gällande trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22).

Sammanfattning Trafikförvaltningen har inkommit med en remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin.

Stockholms län fortsätter att växa och på längre sikt, för att klara ett robust transportsystem, behöver trafikförvaltningen fortsätta arbeta med att öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna.

Det färre antalet resenärer har kraftigt påverkat trafikförvaltningens ekonomi både under 2020 och 2021. De förlorade intäkterna har delvis kompenserats genom statligt stöd. I dags- läget finns inga statliga medel avsatta för 2022. Pandemin påverkar efterfrågan på kollektivtrafikresor och trafikförvaltningen arbetar löpande med att ta fram resandeprognoser för de kommande åren. Trafikförvaltningens bedömning är att Covid -19 pandemin kommer att skapa ett förändrat resandebeteende även efter det att restriktionerna tagits bort. Förvaltning- en räknar med att resandet under 2022 kommer att vara ca 80% av resandet under 2019. Pro- gnosen baseras på antaganden om ett ökat distansarbete och en kvarvarande effekt av oro för trängsel och smitta samt ökad arbetslöshet.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Programmet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som alla aktörer i regionen behöver arbeta mot tillsammans. Det omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten.

Framtidens kollektivtrafik planeras utifrån fokus på hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-04-29 Dnr SBN/2021:00402

Ärendet Trafikförvaltningen planerar och genomför trafikförändringar inom ramen för den så kallade trafikförändringsprocessen som är en flerårig process. Under det första året samlas bakgrundsinformation in och analyseras. Under det andra året används den bakgrundsinformationen till att utreda och forma för- slag på trafikförändringar. En slutlig sammanvägning av förslag och synpunkter görs under sommar och tidig höst år 2, offertförfrågningar skickas ut och trafikförvaltningen beställer trafiken (avser produktionsavtal). Det ordinarie tidtabellskiftet sker i mitten av december år 2.

Förslaget gällande trafikförändringar avser linjesträckningar, turtäthet, trafikeringstid och innebär stora förändringar i utbud i kollektivtrafik. Genom denna remiss får kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till för- ändringar som är viktiga för kommuninvånarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse utgör underlag för beslutet. TJÄNSTESKRIVELSE 1[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Referens Mottagare Ebrahim Khajeh Zadeh Samhällsbyggnadsnämnden [email protected]

Yttrande över Trafikförvaltningens remiss inför trafikförändringar 2021/2022 (T22) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta sända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-04-16, som svar på Trafikförvaltningens remiss gällande trafikförändringar i SL- trafiken 2020/2021 (T22). Sammanfattning Genom denna remiss får kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Trafikförvaltningen önskar få synpunkter på dessa förslag senast den 4 juni 2021. Botkyrka kommun yttrar sig enligt nedan. Ärendet Bakgrund Trafikförvaltningen har inkommit med en remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin.

Under 2020 sjönk resandeunderlaget med nära 50 procent jämfört med 2019 och dessa siffror förväntas hålla i sig även under 2021. För 2021 har trafikförvaltningen som målsättning att upprätthålla full trafik och planerar för att få tillbaka resenärerna när restriktionerna i samhället upphävts.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Det färre antalet resenärer har kraftigt påverkat trafikförvaltningens ekonomi både under 2020 och 2021. De förlorade intäkterna har delvis kompenserats genom statligt stöd. I dagsläget finns inga statliga medel avsatta för 2022. Pandemin påverkar efterfrågan på kollektivtrafikresor och trafikförvaltningen arbetar löpande med att ta fram resandeprognoser för de kommande åren. Trafikförvaltningens bedömning är att Covid -19 pandemin kommer att skapa ett förändrat resandebeteende även efter det att restriktionerna tagits bort. Förvaltningen räknar med att resandet under 2022 kommer att vara ca 80% av resandet under 2019. Prognosen baseras på antaganden om ett ökat distansarbete och en kvarvarande effekt av oro för trängsel och smitta samt ökad arbetslöshet.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Programmet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som alla aktörer i regionen behöver arbeta mot tillsammans. Det omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten.

Trafikförsörjningsprogrammet har tre övergripande mål: • Ökat kollektivt resande (kollektivtrafikens utveckling i takt med befolkningsökningen) • Smart kollektivtrafiksystem (miljöanpassad, säker och resurseffektiv) • Attraktiv region (tillgänglighet till arbete, service och fritidsaktiviteter utifrån olika behov och förutsättningar)

Framtidens kollektivtrafik planeras utifrån fokus på hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Remissen Trafikförvaltningen planerar och genomför trafikförändringar inom ramen för den så kallade trafikförändringsprocessen som är en flerårig process. Under det första året samlas bakgrundsinformation in och analyseras. Under det andra året används den bakgrundsinformationen till att utreda och forma förslag på trafikförändringar. En slutlig sammanvägning av förslag och synpunkter görs under sommar och tidig höst år 2, offertförfrågningar skickas ut och trafikförvaltningen beställer trafiken (avser produktionsavtal). Det ordinarie tidtabellskiftet sker i mitten av december år 2.

Förslaget gällande trafikförändringar avser linjesträckningar, turtäthet, trafikeringstid och innebär stora förändringar i utbud i kollektivtrafik.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 3[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Genom denna remiss får kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Trafikförvaltningen önskar få synpunkter på dessa förslag senast den 4 juni 2021.

De förändringar som berör Botkyrka kommun sammanfattas nedan, och kompletteras med samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande:

Förvaltningens yttrande Tunnelbana Utdrag ur remissen: Inom ramen för den årliga genomlysningen av tunnelbanetrafiken ser trafikförvaltningen över eventuella behov av justeringar med utgångspunkt i resenärsunderlaget. Inför T22 fortsätter arbetet med att anpassa kvällstrafiken till nya fordon på röd linje.

Pendeltåg Utdrag ur remissen: Inga förändringar planeras för Södertäljelinjen.

Banarbeten Utdrag ur remissen: Sommartrafikens tidtabell för Södertäljelinjen anpassas till banarbeten och planeras att likna motsvarande vintertrafik under för- och eftersommarveckor 25, 26 (vardagar) 32 och 33:

• Högtrafik, lika som vintertrafiken T21, fast utan linje 44 Kallhäll – Tumba • Mellantrafik vardagar, lika som vintertrafiken T21 • Lågtrafik vardag och helg, lika som sommartidtabellen T21 • Mellantrafik helger, lika som sommartidtabellen T21

Vardagar Hög- och mellantrafik: Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Arlanda – Uppsala. I högtrafik tillkommer 2 insatståg/h Tumba – Stockholm City.

Lågtrafik Helger: Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Märsta och 2 tåg/h fortsätter till Arlanda – Uppsala.

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Ytterligare 2 insatståg för tåg Tumba - Sthlm City är positivt

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 4[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Trafikutveckling T23 och framåt Utdrag ur remissen: Trafikverket har tillsammans med Trafikförvaltningen och övriga berörda parter genomfört en åtgärdsvalsstudie för pendeltågssystemet. Utgångspunkten har varit en prognos om ökat resande som inte kunnat ta hänsyn till eventuella långtidseffekter av pandemin. Åtgärdsvalsstudien har identifierat en utvecklingstrappa med ett antal möjliga trafikutvecklingssteg för att kunna möta ett ökat resande. Till de föreslagna trafikutvecklingsstegen finns föreslagna åtgärder i infrastruktur, trafikledning och fordon.

Studien föreslår ett par steg/följdutredningar att arbeta vidare med; • Övergång till 18 tåg/h genom Citybanan. En förtätning av trafiken förändrar inbördes avstånd mellan tågen, vilket får påverkan på hela trafiksystemet. Förutom själva trafiken i Citybanan behöver fördelningen av de tillkommande tågen och deras vändstationer studeras. • Utvecklad tillgänglighet till Södertälje. En särskild utredning föreslås för att korta restiderna till Södertäljes bostads- och arbetsområden från såväl centrala Stockholm som Södermanland. På kortare sikt finns potential för en bättre samverkan mellan buss, regional- och pendeltågstrafik kan bidra till att korta restiderna. På längre sikt kan ytterligare infrastruktur behöva tillkomma.

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Botkyrka kommun ställer sig avvaktande till förslaget om 18tåg/h genom Citybanan. Antalet avgångar riskerar att påverka trafiken längre ut i systemet negativt. Botkyrka kommun önskar ytterligare information kring vilken påverkan detta har för spårtrafiken längre ut i systemet. Dvs för resenärerna som reser till och från pendeltågsstationerna Tumba och Tullinge.

Botkyrka kommun ställer sig avvaktande till förslaget om förkortade restider till Södertälje. Kommunen önskar mer information kring vilka åtgärder som trafikförvaltningen planerat för att förkorta restiderna och hur detta påverkar trafiksystemet i Botkyrka kommun.

Sjötrafik Utdrag ur remissen Ekerö Linje 89 Under isfria perioder under vintertidtabellen övervägs samma trafikutbud som under höstens och vårens normaltidtabell, dvs. trafik med två fartyg

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 5[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

istället för ett under perioden mitten av december till vårtidtabellens start i mitten av april.

Trafikförvaltningen undersöker möjligheten att anlöpa Gamla stan med linje 89 för att ge resenärer närmare koppling till tunnelbanenätet i Stockholm. Kvällstrafiken efter kl. 19:30 på linjen övervägs att dras in, resenärer hänvisas till alternativa resvägar.

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Linje 89 – Botkyrka önskar att trafikförvaltningen utreder en förlängning av linjens sträckning så att start och slut förläggs till Slagsta i stället för Ekerö. Detta för att tillgängliggöra pendling via sjövägen även för Botkyrkabor. Underlaget av resenärer som skulle kunna pendla med båt är stort i Norra Botkyrka. På sikt planeras ca 1200 nya bostäder att byggas i Slagsta Strand.

Buss Paketlösning Linje 716 Tumba stn – Bremora Linje 717 Tumba stn – Bremora Linje 719 Tumba stn – Skäcklinge

Utdrag ur remissen Idag under morgonrusningen körs varannan avgång från Tumba station som 716 och varannan avgång med 717 samt 719 vilket ger ett onödigt komplicerat trafikupplägg samtidigt som utbudet är i överkant jämfört med resandet. Därför föreslås att avgångarna med linje 717 och 719 dras in samtidigt som åtta nya avgångar införs på linje 716. Därmed körs alla avgångarna med 716.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 6[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Busslinjen 716, dagens sträckning och den föreslagna sträckan som bussen ska gå enligt förslaget.

Busslinje 717, dagens sträckning. Denna sträckning utgår enligt förslaget

Busslinje 719, dagens sträckning. Denna sträckning utgår enligt förslaget

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Borttagning av linje 717 innebär att busstationerna Solbo och Skrävstavägen kommer att bli utan tät busstrafik med förslaget. Endast buss 727 (Skanssundet - Tumba) och 729 (Spångbro – Tumba), som har mycket glesa avgångar kommer att trafikera dessa stationer. Glesare busstrafik kan leda

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 7[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

till att fler väljer bilen i stället för bussen vid arbetspendling och skapar ett ökat tryck på infartsparkeringen vid Tumba station.

Förslaget innebär en förlängd restid mellan Vårsta och Tumba, detta kan även leda till att fler resenärer som reser till och från Bremora/Vårsta väljer att ta bilen i stället för bussen. För de som idag tar buss 717 kommer det att ta ca. fem minuter längre tid att resa om de ska ta buss 716 i stället.

Det positiva med förslaget är att det underlättar för resenärerna att välja rätt buss då det bara kommer att vara en linje som trafikerar sträckan.

Linje 715 Tumba stn – Solbo Utdrag ur remissen Eftersom avståndet mellan de två ändhållplatserna, Tumba stn och Solbo, är relativt kort på linje 715 övervägs att linjen görs om till en ringlinje. Linjen föreslås alltid utgå från Tumba stn och köra högervarv (andra hpl blir då Solbo) morgon och förmiddag. Vid ca kl 12:00 byts riktningen så linjen körs i vänstervarv, andra hpl blir då Gröndalsvägen. Genom detta förfarande kan resurserna utnyttjas mer effektivt genom att antalet avgångar halveras men mängden förbindelser förblir desamma.

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Det positiva med förslaget är att eftersom de flesta resande längs Vattravägen och Segersjö har Tumba station som målpunkt på förmiddagen och tvärt om på eftermiddagen så förkortas restiden för dessa resenärer.

Botkyrka kommun flaggar för att det kommer att byggas ca 700 nya bostäder vid Tumba skog och att den närmaste busshållplatsen till och från

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 8[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Tumba skog är Sveavägen som trafikeras av linje 715. Botkyrka kommun ser det som önskvärt att utreda möjlighet att tillskapa en busshållplats för boende i Tumba skog även på KP Arnoldssons väg. En ny infart kommer att byggas från KP Arnoldssons väg till området Tumba skog.

Vändningen av buss 715, vid hållplats Solbo, sker inte på ett trafiksäkert sätt. Botkyrka kommun föreslår därför att kommunen tillsammans med trafikförvaltningen utreder en förändring av plats för busslinjens vändning. Detta skulle öka trafiksäkerheten i korsningen Slättvägen/Dalvägen.

Paketlösning Linje 713 Tumba stn – Visättra sportcenter Linje 722 Tullinge stn – Huddinge sjh Linje 723 Tullinge stn – Tullinge kyrka

Utdrag ur remissen För att utnyttja befintliga resurser bättre och skapa tydligare trafikering av Tullinge med färre linjer och snabbare resvägar föreslås att linjerna 713, 722 och 723 görs om enl. följande. Linje 713 föreslås få en ny snabbare linjesträckning genom Tullinge och trafikerar Tullingeberg i omvänd riktning mot idag (se karta nedan). Utbud föreslås vara likt dagens, dock 20- minuterstrafik i båda riktningarna i högtrafik då pendlingsresandet kommer ske i båda riktningar.

Restiden Kästa - Tullinge minskar från 19 till 15 minuter i högtrafik. Hållplatserna Flaggplan och Alfred nobels allé utgår för linje 713, men trafikeras av linje 711/726. Hållplats Tullingebergsvägen och Önnemovägen utgår också för linje 713, men föreslås trafikeras av linje 723 enligt nedan. Byte till/från pendeltåg sker vid hållplats Tullinge C i stället för Tullinge stn.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 9[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Linje 723 föreslås få ny snabbare linjesträckning och trafikerar inte längre hållplats Tullingeberg. I stället körs Nibblevägen direkt upp till Nibblebacken och Tullinge parkhem. Utbudet föreslås ökas till 15- minuterstrafik i högtrafik (30 på sommaren), 30-minuterstrafik övrig tid, utom före kl. 09:00 på helger då 60-minuterstrafik körs. Restiden Tullinge kyrka - Tullinge stn minskar från 18 till 11 minuter i högtrafik. Resande till Tullingeberg hänvisas till linje 713.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 10[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Linje 722 föreslås i och med ovan föreslagna linjeändringar läggas ned. Resande till Tullinge Parkhem hänvisas till linje 723, vilken snabbas upp. Hållplats Adler Salvius väg blir utan busstrafik enligt förslaget, men linje 723 trafikerar hållplats Önnemovägen 200 meter därifrån. Hållplats Resedavägen förlorar också busstrafik enligt förslaget men linje 713 trafikerar Riddarvägen 300 meter därifrån.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 11[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: Buss 713: Även om förändringen innebär kortare restid från Kästa-området till Tullinge så innebär den också försämringar för gymnasieelever från hela Botkyrka kommun som går på Tullinge gymnasium. De elever som idag stiger av vid Alfreds Nobels Alle´ får en längre sträcka att gå från bussen till gymnasiet och de får dessutom längre restid. Närmaste busstation blir nu Norrskensbacken.

Passning till pendeltågstrafiken försämras eftersom bussen planeras att gå med 20-minuterstrafik. Pendeltågsresenärerna får längre sträcka att gå från busshållplatsen till pendeltågsstationen i och med att bussen planeras att stanna i Tullinge C istället för vid Tullinge pendeltågsstation.

Boende i Tullinge som reser med buss 713 och har målpunkt Huddinge sjukhus, Södertörns högskola och andra arbetsplatser i det området påverkas också negativt av förändringarna. Studentbostäder finns i Tullingeberg och en del av studenterna har Södertörns högskola som målpunkt.

Buss 723: Det är positivt att det bli kortare resor till Tullinge centrum för de boende i området Tullinge kyrka och Norra Parkhemsvägen. Men det stora antalet resenärer som bor i Tullingeberg kommer med förslaget att få ett minskat utbud av kollektivtrafik i fall busstrafiken inte ersätts med ett utökat antal avgångar för busslinje 713.

Förändringarna i busstrafiken riskerar att öka biltrafiken i Tullinge, vilket strider mot de mål som kommunen satt upp om ett ökat kollektivtrafikresande och minskad biltrafik.

Linje 722: Boende längs Anna Maria Roosvägen kommer att få längre gångavstånd till hållplatser. Kommunen har fått statlig medfinansiering för att tillgänglighetsanpassa busshållplatsen Adler Salviusvägen, med detta förslag avvaktar kommunen ombyggnation av busshållplatsen.

Utdrag ur remissen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 12[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Syftet med paketlösningen är att ge en bättre trafikförsörjning av Visättra och Björnkulla, samt att möjliggöra bättre anslutningar mellan buss och tunnelbana i Fruängen.

Linje 704 styrs idag av passning med främst pendeltåg, på två platser (Huddinge och Flemingsberg). Därutöver har linjen i tredje hand passningskrav till tunnelbanan vid Fruängen. Detta är en ekvation som ibland blir omöjlig då det är svårt att tillgodose alla anslutningar. Särskilt i Fruängen är detta tydligt. Därför föreslås linjen delas upp i två delar vilket bidrar till att bättre passning till spårtrafik kan upprätthållas samtidigt som det medför större möjlighet att styra utbudet efter efterfrågan bättre. Linjen föreslås kortas av så den trafikerar sträckan Fruängen – Huddinge station. Linjen föreslås få 10-minuterstrafik i morgonens maxtimme i stället för dagens 15-minuterstrafik med enstaka förstärkningsturer, vilket ger en jämnare belastning på avgångarna.

Linjens södra del, Huddinge station – Björnkulla föreslås trafikeras med en ny linje 712. Linjen får ett något lägre utbud jämfört med dagens linje 704, vilket går i takt med efterfrågan på sträckan Huddinge stn - Huddinge sjukhus. På sträckan Huddinge sjukhus - Visättra - Björnkulla är efterfrågan

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 13[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

större och där kompletteras med linje 713 som enligt förslaget förlängs till Björnkulla.

För att få till en bra trafikförsörjning av Björnkulla föreslås att linje 713 förlängs och går till Björnkulla istället för Visättra sportcenter. Linjen har idag 15- till 30-minuterstrafik men får i förslaget 20-minuterstrafik i högtrafik. Genom att linje 712 och 713 får samma turtäthet och körväg söder om Flemingsberg kommer belastningen bli jämnare (mindre trängsel och färre glest utnyttjade bussar) samtidigt som Björnkulla får ett bättre trafikutbud.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 14[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

För att Visättra sportcenter inte ska bli helt utan trafik föreslås att linje 711 förlängs i båda ändarna så att linjen trafikerar Tullinge station-Visättra sportcenter. Visättra sportcenter kommer därigenom fortfarande ha busstrafik under de tider 711 trafikerar, dvs måndag - fredag. Utanför dessa tider blir närmsta hållplats Visättra som trafikeras av linje 713 och 712. Linjen föreslås få ett ökat utbud på vardagar vintertid så det blir 20- minuterstrafik. Tänkt trafikeringstid är ca 06:30-09:00 och 14:30-18:00. På sommaren samma trafikeringstider men med ca 30-minuterstrafik. Under helger och högsommar trafikeras inte linjen.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 15[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Eftersom resandet på linje 726 är lågt söder om Huddinge sjukhus och då linje 711 föreslås förlängas söder ut till Tullinge station samt få ett ökat utbud övervägs att linje 726 kortas av så den trafikerar Huddinge sjukhus – Fridhemsplan. Körvägen föreslås då också ändras så att man når Flemingsbergs station. Linjen får ett något ökat och omfördelat utbud så det blir 20-minuters trafik hela morgonen och eftermiddagen.

Så här ser de nya linjesträckningarna ut tillsammans i paketförslaget.

Botkyrka kommuns kommentarer på förändringen: I remissen föreslår trafikförvaltningen att buss 726 som trafikerar sträckan Tullinge - Fridhemsplan ska kortas ner och i stället trafikera Huddinge sjukhus - Fridhemsplan.

Bussen har redan kortats ner från att tidigare ha trafikerat Tumba - Fridhemsplan till att trafikera Tullinge - Fridhemsplan. Busslinjen kortades ner på grund av framkomlighetsproblem under arbetet med byggnation av gång- och cykelbanan mellan Tumba och Tullinge. En av orsakerna till att det är få resenärer söder om Huddinge sjukhus är att busslinjen inte längre trafikerar Tumba.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 16[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

Botkyrka kommun anser att busslinjen återigen ska trafikera Tumba - Fridhemsplan. Förslaget som trafikförvaltningen nu lämnat i remissen innebär att buss 726 inte längre ska trafikera kommunen.

Övriga behov: I övrigt vill Botkyrka kommun framföra ett antal kollektivtrafikknutna behov som ligger i linje med RUFS, Botkyrka kommuns översiktsplan, klimatstrategi samt strategi för ett Hållbart Botkyrka.

Ökad andel hållbara resor För att Botkyrka kommun ska kunna uppnå målen om ökad andel kollektivtrafikresenärer, gångtrafikanter och cyklister enligt kommunens styrdokument, ser kommunen ett behov av ett antal åtgärder för kollektivtrafiken. Åtgärderna för kollektivtrafiken är en del av de åtgärder kommunen behöver vidta för att nå målen om ett mer hållbart transportsystem. Dessa åtgärder beskrivs kortfattat nedan:

• En busslinje som trafikerar Lovisebergs verksamhetsområde. Kommunen ser en stor efterfrågan på en tillgänglig kollektivtrafik i området Loviseberg sedan företaget Bosphorus med 200 anställda flyttat in i området. Antalet arbetsplatser i området är idag 500 och beräknas inom en 3-årsperiod uppgå till ca 1000 arbetsplatser. Kommunen har tagit fram ett särskilt PM kring behovet som diskuteras med trafikförvaltningen separat. • En busslinje som trafikerar Sandstugan och kör upp igenom bostadsområdet. Eftersom exploateringen i området Sandstugan har utökats och efterfrågan på bostäder varit stor har behovet av olika typer av service, så som exempelvis skola och förskola tillkommit. Utökningen har inneburit ett ökat behov av kollektivtrafik till området. Botkyrka kommun vill starta en dialog med trafikförvaltningen kring hur kollektivtrafik till området kan tillgodoses. Kommunen är redo att anpassa infrastrukturen till trafikförvaltningens riktlinjer Ri-Gata. • Öppna den sekundära befintliga entrén till Albys tunnelbanestation. I de planer för exploatering som Botkyrka kommun står inför när det gäller Södra Porten-området (idag Eriksbergs industriområde) ser kommunen behov av att öppna den sekundära befintliga entrén till Alby tunnelbanestation. I området planeras det för 4000 nya arbetsplatser och även bostäder. Området kommer succesivt att byggas ut och beräknas vara färdigbyggt år 2050.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 17[17]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:3.3.8.0

Dnr: SBN/2021:00402

• Båtpendel från Slagsta in till centrala Stockholm (förläng pendelbåt Linje 89, med start i Slagsta) Botkyrka önskar att trafikförvaltningen utreder en förlängning av linjens sträckning så att start och slut förläggs till Slagsta i stället för Ekerö. Detta för att tillgängliggöra pendling via sjövägen även för Botkyrkabor. Underlaget av resenärer som skulle kunna pendla med båt är stort i Norra Botkyrka. På sikt planeras ca 1200 nya bostäder att byggas i Slagsta Strand. • Tätare bussturer till/från Riksten, som passar in med pendeltåget. Riksten i Tullinge fortsätter successivt att byggas ut och det tillkommer ett allt större behov av en tät kollektivtrafik som passar in i tidtabellen för pendeltåget i Tullinge station. Idag använder många Tullingebor bilen, men med en mer tidseffektiv kollektivtrafik ökar incitamenten att använda kollektivtrafiken i stället för bilen. • Upprustning av Tullinge station. Botkyrka kommun upprepar kommunens önskemål om att det finns ett stort behov av ombyggnation och uppfräschning av Tullinge Station. Tullinge station är undermålig med sina trånga utrymmen och enda ingång. Stationen behöver byggas ut och rustas upp. Kommunen önskar att Trafikförvaltningen utreder möjligheten att öppna upp en ny entré i öster till följd av den ökade inflyttningen i Tullinge, samt fortsatt exploatering i kommundelen. • Mindre bussar som kan trafikera Uttran. Närtrafik, ”vink- linje”. • Anropsstyrd trafik i Grödinge. Botkyrka kommun är intresserade av att tillsammans med trafikförvaltningen och något forskningsinstitut eller universitet, göra ett försök med anropsstyrd kollektivtrafik för de som bor i Grödinge och som har Tumba centrum som målpunkt. • Tätare turtäthet på den spårbundna kollektivtrafiken. • Tätare turtäthet för busslinjer mellan Norra Botkyrka och Tumba • Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på busshållplatser utmed Trafikverkets vägar i Grödingelandet.

Expedieras till: Trafikförvaltningen

Förvaltningsdirektör Parkchef Carina Molin Anders Öttenius

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Avsändare 2021-04-13 1 (5) Södertörnskommunerna

[email protected]. Diarienummer TN 2020-1386

Remissyttrande från Södertörnskommunerna över trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22) Trafikförvaltningen inom Region Stockholm har översänt en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 och pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin. Trafikförvaltningen önskar särskilt detta år att få ta del remissinstansernas prioriteringar av förslagen. Förslagen kommer att utredas ytterligare innan beslut om eventuellt genomförande tas. Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram det här gemensamma remissvaret. Södertörns remissyttrande behandlar övergripande och långsiktiga frågor om kollektivtrafiken och dess utveckling. Kommunerna kommer lämna egna kommunspecifika synpunkter på förslagen i T22. Trafikförvaltningen önskar svar senast den 4 juni 2021. Södertörnskommunerna har fått förlängd svarstid till 8 juni.

Södertörn bidrar till Stockholmsregionens utveckling och tillväxt Idag bor över 500 000 människor på Södertörn och fram till 2030 planeras för ytterligare cirka 100 000 nya invånare. Tillgängligheten är avgörande för att binda ihop regionen och förkorta restiderna mellan de regionala stadskärnorna och kommunerna på Södertörn. Förutsättningarna är goda för såväl ett ökat bostadsbyggande som utveckling av arbetstillfällen på Södertörn både på kort och lång sikt, men det kräver fullföljda insatser i infrastrukturen för förbättrad tillgänglighet inte minst för kollektivtrafiken.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 2 (5)

Södertörnskommunernas fem prioriterade åtgärder i transportsystemet Södertörnskommunerna är eniga om nedanstående fem prioriterade infrastruktursatsningar:

• Tvärförbindelse Södertörn - binder samman regionen • Ny passage Södertälje kanal – för att viktiga samhällsfunktioner i Stockholmsregionen inte ska riskera att slås ut. • Ny bytespunkt i Flemingsberg – förbättrar den storregionala tillgängligheten • Stopp i Södertälje Syd för ny regionaljärnväg – ger nytta för den regionala arbetspendlingen • Spår till Tyresö – utredning behövs för att framtidssäkra kapacitet för kollektivtrafiken på Östra Södertörn Åtgärderna är alla nödvändiga och avgörande för att uppnå en god tillgänglighet, binda ihop regionen, bryta segregation, förbättra matchningen på arbetsmarknaden samt för att Södertörn ska kunna fortsätta växa och bidra till den regionala utvecklingen och sammanhållningen.

Framtidens kollektivtrafik på Södertörn Nedan sammanfattas de viktigaste behoven för framtidens kollektivtrafik på Södertörn 1. Tvärkopplingar Förutsättningarna för resor på tvären med kollektivtrafik är idag bristfälliga på Södertörn. I de analyser som Trafikförvaltningen tagit fram i arbetet med Kollektivtrafikplan 2050 är det tydligt att tvärresandet med kollektivtrafiken har mycket stor potential att öka på Södertörn. Södertörnskommunerna anser att den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna Flemingsberg, Haninge, Skärholmen/Kungens kurva och Södertälje knyts samman med attraktiv kapacitetsstark kollektivtrafik. På kortare sikt behövs attraktiv stombusstrafik för tvärresor mellan Södertörnskommunerna. Kollektivtrafiksystemets mest ansträngda knutpunkter i mer centrala delar av Stockholm avlastas också om effektiva kollektivtrafikresor på tvären kan tillskapas. Idag genomförs nästan alla resor med kollektivtrafiken mellan olika delar på Södertörn genom ett byte centralt i Stockholm vilket leder till långa restider. Södertörnskommunerna välkomna fler kreativa idéer på nya busslinjer på tvären och hade gärna sett förslag på detta i T22. Tvärförbindelse Södertörn skapar förutsättningar för effektiv stombusstrafik och är avgörande för att binda samman regionen med möjligheter till en mer hållbar arbetspendling mellan kommunerna.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 3 (5)

2. Bytespunkter På Södertörn finns flera stora och viktiga hållplatser, terminaler, bytespunkter som många resenärer passerar dagligen (exempelvis Flemingsberg, Huddinge, Södertälje C, Tumba, Fittja, Skärholmen, Handen, Västerhaninge, Hallunda med flera). Många av Södertörns invånare passerar också bytespunkterna Liljeholmen och Gullmarsplan dagligen och båda dessa är viktiga knutpunkter för Södertörnsbor. Flemingsberg är ett av Stockholmsregionen viktigaste utvecklingsområden och med en utbyggd bytespunkt stärks den storregionala och nationella tillgängligheten och avlastar andra delar av trafiksystemet. Här möts många olika trafiklösningar som behöver samspela med övrig stadsutveckling. 3. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydöstra sektorn Tyresö kommun är en av få kommuner i länet som idag helt saknar spårburen kollektivtrafik. Planering och utredningar behöver snarast starta för att säkra kapacitet i kollektivtrafiksystemet på längre sikt. I ett första steg handlar det om utredning för spårburen trafik till Tyresö mot Stockholm och i ett andra steg vidare från Tyresö mot övriga regionala stadskärnor såsom Haninge och Flemingsberg. För sydostsektorn är även färdigställandet av dubbelspåret längs hela Nynäsbanan en viktig investering på längre sikt för att säkerställa framkomligheten på järnvägen för både person- och godstrafik. 4. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydvästra sektorn De långa restiderna mellan Södertälje C och Stockholm är en välkänd brist. I väntan på färdigställande av spårburen kollektivtrafik finns behov av att stärka upp busstrafiken i flera stråk. Det gäller motorvägsbussar längs E4/E20-stråket - Nykvarn/Södertälje-Kungens kurva/Skärholmen-Stockholm samt längs delar av väg 226/Huddingevägen mot Stockholm och mellan olika målpunkter som Tumba/Södra porten/Hallunda. Södertörnskommunerna anser att ett stopp vid Södertälje Syd för de nya höghastighetstågen i enlighet med avtalet inom Sverigeförhandlingen är nödvändigt för att optimera nyttan för både den regionala arbetspendlingen som ändpunktsresandet på de nya stambanorna.

Övriga synpunkter Södertörnskommunerna vill att Region Stockholm utarbetar finansieringslösningar för objekt med stor regional nytta, där medel avsätts i länsplan genom exempelvis särskilda potter. På så sätt kan man åstadkomma kostnadseffektiva satsningar med stor samhällsnytta, utan att väghållaransvaret eller kommungränser utgör begränsningar. Komplicerade finansierings- och förhandlingsprocesser riskerar att samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder helt uteblir. Dit hör exempelvis investeringar i framkomlighetsåtgärder för busstrafiken.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 4 (5)

Södertörnskommunerna står fast vid vår ståndpunkt att det behöver finnas valmöjligheter, så kallad parallelltrafik, mellan spår och buss i vissa reserelationer exempelvis mellan bostadsområden och skolor där det är uppenbart att bussen fyller ett komplement till spårtrafiken och där man riskerar att tappa resenärer om man bara erbjuder det ena alternativet. Bussen når ett finmaskigare nät och fler målpunkter: Parallelltrafik skapar också en robusthet i kollektivtrafiksystemet vid störningar. Vi anser därför att Regionen ska ompröva sin nuvarande inställning till parallelltrafik. För de stråk där spårtrafik saknas är direktbussarna avgörande för att kollektivtrafiken fortsatt ska vara konkurrenskraftig. Södertörnskommunerna är därför positiva till den utökning av busstrafiken under dagtid som föreslås i T22 för bussarna mellan exempelvis Tyresö och Stockholm C. Trafikförvaltningen beskriver i T22 hur man pga minskat resande nu arbetar med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas förändrade resandebehov och - beteende efter pandemin. Detta arbete är Södertörnskommunerna mycket nyfikna på och har förhoppningar om att en översyn av exempelvis biljettsortiment och utökade service och mobilitetstjänster kan leda till bättre service och att fler som kan nyttja kollektivtrafiken i framtiden. Södertörnskommunerna anser att Trafikförvaltningen i samband med denna översyn gärna ser över möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken. I T22-remissen uppmärksammas att begreppet trygghet i kollektivtrafiken har fått en delvis ny innebörd och ökat fokus under pandemin och att Trafikförvaltningen därför arbetar med att utveckla trygghetserbjudandet till resenär. Södertörnskommunerna är gärna med och bidrar i detta viktiga arbete för att uppnå en god trygghet och samverkar med Trafikförvaltningen och andra aktörer i dessa frågor.

Trafikförvaltningen föreslår neddragningar av kvälls- och nattrafik på ett antal busslinjer. Södertörnskommunerna anser att det är olyckligt. Turerna det gäller är främst natt mot lördag och söndag, men resenärer som arbetar obekväma arbetstider, och är beroende av kollektivtrafik, kan drabbas starkt negativt av detta. Det är i många fall också det enda realistiska sättet att ta sig hem från restaurang- och nöjesetablissemang. Avslutningsvis vill Södertörnskommunerna framföra att vi tycker att trafikförändringsremisserna de senaste åren har blivit tydligare och lättare att förstå exempelvis genom de kartskisser som tydliggör de förändringar som föreslås. Men förståelsen och acceptansen för de prioriteringar som behöver göras ökar hos både medborgare och politik om motiven gjordes mer transparenta och redovisades tydligare. Det skulle också underlätta dialogen mellan kommunerna och regionen.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 5 (5)

För Södertörnskommunerna:

Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka

Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge

Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge

Gunilla Lindstedt Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn

Harry Bouveng Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn

Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem

Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje

Anita Mattsson Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

1(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare Fredrik Cavalli-Björkman

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22)

Härmed översänds en bruttolista med förslag på trafikförändringar inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin.

Regeringen, Folkhälsomyndigheten och trafikförvaltningen har uppmanat resenärerna att inte åka kollektivtrafik annat än om man verkligen behöver. Under 2020 sjönk trafikförvalt- ningens resandeunderlag med nära 50 procent jämfört med 2019, och resandet bedöms vara fortsatt begränsat även under 2021.

Under 2020 har trafikförvaltningen upprätthållit full trafik under pandemin, och även för- stärkt busstrafiken med ca 50 000 extra avgångar samt kört fler långa tåg än vanligt. Även för 2021 har trafikförvaltningen som målsättning att upprätthålla full trafik och planerar för att på sikt, när restriktionerna hävts, få tillbaka resenärerna till kollektivtrafiken. På än längre sikt väntas Stockholms befolkning fortfarande att växa med omkring 50 procent de kommande 30 åren och för att klara ett robust transportsystem behöver trafikförvaltningen fortsatt arbeta med att öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna.

Det färre antalet resenärer har kraftigt påverkat trafikförvaltningens ekonomi. Under 2020 har trafikförvaltningen haft uteblivna intäkter om 4 miljarder kronor. Även 2021 förväntas innebära betydligt lägre intäkter jämfört med prognos före pandemin. Till viss del kompenseras de förlorade intäkterna åren 2020-21 för, genom statligt stöd. I dagsläget finns inga statliga medel avsatta för kollektivtrafik för 2022.

Trafikförvaltningen arbetar nu med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas för- ändrade resandebehov och -beteende efter pandemin. Detta arbete berör flera dimensioner av produkten kollektivtrafik, såsom biljettsortiment, trygghet och service samt trafikutbud.

Nya behov och beteenden kan innebära behov av andra biljettformat än vad som erbjuds idag och trafikförvaltningen utreder detta. Vidare arbetar trafikförvaltningen med att un- dersöka möjligheterna till utökade service-och mobilitetstjänster i anslutning till kollektiv-

Region Stockholm Leveransadress: Telefon: 08–686 16 00 Säte: Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 Fax: 08-686 16 06 Org.nr: 232100-0016 105 73 Stockholm Godsmottagningen E-post: [email protected] www.sll.se 112 51 Stockholm

Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

trafiken, vilket även förväntas ge förbättrade resenärsmiljöer. Begreppet trygghet i kollektivtrafiken har fått en delvis ny innebörd och ökat fokus och trafikförvaltningen arbetar där- för med att utveckla trygghetserbjudandet till resenär.

Pandemin påverkar också efterfrågan på kollektivtrafikresor. Trafikförvaltningen arbetar löpande med att ta fram resandeprognoser för de närmaste åren. Prognoserna är baserade på ett antal olika scenarios utifrån antaganden om smittspridning och vaccinering, sam- hällsekonomi, samt kultur och beteende. Trafikförvaltningens bedömning är att Covid-19 pandemin kommer att skapa ett förändrat resandebeteende även efter att restriktioner hävts. För 2022 prognosticerar trafikförvaltningen att resandet når omkring 80% av 2019 års nivåer. Den lägre nivån för 2022 baseras på antaganden om ett ökat distansarbete och en kvarvarande effekt av oro för trängsel och smitta samt ökad arbetslöshet.

Planering av kollektivtrafik har relativt långa ledtider. Trafikförvaltningen har som vanligt vid denna årstid påbörjat planering för nästkommande normaltidtabellsskifte. Det äger rum i december 2021 och berör trafiken för ett år framåt. I detta arbete har trafikförvaltningen utöver de ordinarie grunderna för trafikplanering1 behövt ta hänsyn till den prognosticerade lägre resandenivån, i syfte att fortsätt säkerställa att regionens ekonomiska medel används så effektivt som möjligt.

Vissa förslag på trafikförändringar är motstridiga andra förslag inom eller mellan trafikslag och en del förslag är en del av en paketlösning, där en förändring förutsätter en annan för- ändring. Förslagen kommer att utredas ytterligare innan beslut om eventuellt genomfö- rande tas.

Trafikförvaltningen tar tacksamt emot synpunkter på och prioriteringar av förslagen utifrån den kunskap, erfarenhet och lokalkännedom som finns i kommunerna samt i funktionshindersorganisationerna.

Det är viktigt varje år, men särskilt detta år är det av vikt att få ta del av remissinstansernas prioriteringar av förslagen.

I dokumentet finns även Trafikförvaltningens inriktning för pendel- och regionaltågstrafi- ken för T23 och framåt. Planeringshorisonten för spårtrafiken är längre än för övrig trafik och remissinstanserna uppmanas därför redan nu inkomma med synpunkter även för kommande tågplaner.

I slutet av april kommer Trafikförvaltningen att informera regionens pendeltågskommuner om den tåglägesansökan inför T22 som Trafikförvaltningen lämnar till Trafikverket.

1 Bland annat kommunala bebyggelseplaner, resandestatistik, driftsättning av egna infrastrukturin- vesteringar, strategiska planer och synpunkter från kommunerna.

3(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Trafikförvaltningen ser fram emot era synpunkter på bruttolistan som ni skickar senast den 4 juni 2021 till [email protected]. Uppge diarienummer TN 2020-1386 samt namn på remissinstans i ärendemeningen.

Med vänliga hälsningar

Fredrik Cavalli-Björkman Trafikdirektör Trafikavdelningen

4(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

INNEHÅLL

1 Trafikförsörjningsprogrammet ...... 5 1.1 Övergripande mål ...... 5 1.2 Hållbar utveckling...... 5 1.3 Trafikförändringsprocessen...... 6 1.4 Planera för kollektivtrafiken – Trafikförvaltningens riktlinjer ...... 7 1.5 Trafikförvaltningens löpande dialog med kommunerna ...... 7 1.6 Avtalstyper ...... 8 1.7 Tidtabellskiften ...... 11 2 Förslag på trafikförändringar uppdelat per trafikslag ...... 12 2.1 Tunnelbana ...... 12 2.2 Pendeltåg ...... 12 2.3 Sjötrafik...... 17 2.4 Lokalbanor ...... 25 2.5 Buss ...... 25

5(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1 Trafikförsörjningsprogrammet

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Under 2017 beslutade (dåvarande) landstingsfullmäktige om ett reviderat trafikförsörjningsprogram där långsiktig hållbarhet är ledordet. Programmet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som alla aktörer i regionen behöver arbeta mot tillsammans. Det omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten.

1.1 Övergripande mål Trafikförsörjningsprogrammet har tre övergripande mål:

Ökat kollektivt resande Länets befolkning väntas öka från dagens 2,2 miljoner till knappt 2,9 miljoner 2030. Det ställer krav på att kollektivtrafiken kan utvecklas i samma takt och att hela transportsystemet planeras så att kollektivt resande kan främjas framför privatbilism.

Smart kollektivtrafiksystem Kollektivtrafiken ska utvecklas på ett sätt som hushåller med samhällets resurser. Den ska vara miljöanpassad, säker och resurseffektiv.

Attraktiv region Kollektivtrafiken ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet genom att skapa tillgänglig- het till arbete, service och fritidsaktiviteter utifrån olika behov och förutsättningar.

1.2 Hållbar utveckling Framtidens kollektivtrafik måste planeras utifrån fokus på hållbar utveckling. Därför ge- nomsyrar hållbarhet alla mål i det reviderade trafikförsörjningsprogrammet. Hållbar utveckling består av tre delar:

 Ekologisk hållbarhet  Social hållbarhet  Ekonomisk hållbarhet

6(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1.3 Trafikförändringsprocessen Trafikförvaltningen planerar och genomför trafikförändringar inom ramen för den så kallade trafikförändringsprocessen. Det är en flerårig process. Under det första året samlas bakgrundsinformation in och analyseras. Under det andra året används den bakgrundsinformationen till att utreda och forma förslag på trafikförändringar. Processen beskrivs nedan. Den skiljer sig något åt beroende på avtalstyp och trafikslag.

Trafikförändringsprocessen börjar under våren år 1 genom att trafikförvaltningen i samarbete med Statistiska Centralbyrån och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen genomför in- samling av kommunala bebyggelseplaner. Under hösten år 1 arbetar trafikförvaltningen och trafikutövarna med att ta fram förslag på trafikförändringar. Förslagen baseras bland annat på kommunernas bebyggelseplaner, resenärsönskemål, resandestatistik och genomförandet av strategiska planer. Förslag till förändringar ställs samman av trafikförvaltningens trafi- kavdelning och remitteras i februari år 2 till kommunerna i regionen och funktionshindersorganisationer. Regionens trafiknämnd får information om förslagen genom ett in- formationsärende.

Under våren år 2 arbetar trafikförvaltningen vidare med förslagen i produktionsavtal. Det arbetet innebär bland annat kategoriseringar av förslag, analyser, prioriteringar samt kon- sekvensbeskrivningar. På komplexa förslag utförs samhällsekonomiska analyser. För incita- mentsavtalen inkommer trafikutövarna med skriftliga redogörelser som innehåller konse- kvensbeskrivningar och beskrivning av samrådsprocess. För pendeltåg ansöker trafikför- valtningen om tåglägen hos Trafikverket i april år 2.

I maj år 2 inkommer remissyttranden från remissinstanserna.

En slutlig sammanvägning av förslag och synpunkter görs och under sommar och tidig höst år 2 skickas offertförfrågningar ut och trafikförvaltningen beställer trafiken (avser produktionsavtal). För incitamentsavtal inkommer trafikutövaren med förfrågan om att genomföra trafikförändring. Trafikförvaltningen godkänner eller avslår dessa förfrågningar. Under tidig höst år 2, efter en period av samordning mellan de järnvägsföretag som vill trafikera Trafikverkets järnvägsnät, fastställer Trafikverket tågplanen för Sverige. Trafikförvalt- ningen informeras om vilka tåglägen man har blivit tilldelade.

Trafiknämnden informeras om beslutade förändringar genom ett informationsärende under hösten år 2. Nämnden får information om samtliga beställda respektive godkända tra- fikförändringar samt trafikförvaltningens kommentarer på remissyttranden. Dokumenten skickas även ut till remissinstanserna.

Det ordinarie tidtabellskiftet sker i mitten av december år 2.

7(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1.4 Planera för kollektivtrafiken – Trafikförvaltningens riktlinjer Det ska vara en självklarhet för alla att kunna välja att resa kollektivt. Trafikförvaltningens riktlinjer syftar till att skapa samsyn hos alla som arbetar med infrastruktur och utför eller planerar SL:s trafik. I huvudsak är trafikförvaltningens riktlinjer uppbyggda utifrån ska- krav som bygger på trafikförvaltningens uppdrag att skapa en fungerande kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har inte rådighet eller möjlighet att ställa ska- krav på all infrastruktur. Dock ser trafikförvaltningen starka skäl att driva ett visst förhållningssätt för att säkerställa trafikens framkomlighet och villkor på alla vägar och körytor, där trafiken delar utrymme med övrig trafik, ffa buss- och viss spårvagnstrafik. Om kraven inte tillgodoses finns risk att en sträcka eller område inte kan trafikförsörjas . Avsteg från trafikförvaltningens riktlinjer vid om- och nybyggnation av fysisk infrastruktur försämrar väsentlig förutsättningarna att bedriva god kollektivtrafik. Det är därför viktigt att Trafikförvaltningen är med mycket tidigt i den fysiska planeringen och utformning av infrastruktur. Trafikförvaltningens riktlinjer RiBuss, RiPlan, RiTerm, RiTill m.fl. finns att hämta på Region Stockholms hemsida: https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafik-for-alla/

1.5 Trafikförvaltningens löpande dialog med kommunerna Denna remiss är en del av den dialog som trafikförvaltningen har med kommunerna. Nedan beskrivs kommundialogstrukturen som helhet.

Trafikförvaltningens dialog med kommunerna sker i löpande mötesserier, kommunernas plansamråd samt årlig remiss om trafikförändringar. Det förekommer även möten på andra nivåer och forum, kring enskilda sakfrågor. Varje kommun har en utsedd samhällsplanerare på avdelningen Strategisk Utveckling på Trafikförvaltningen som ansvarar för Trafikför- valtningens kontakt med kommunerna.

Under 2020 började Trafikförvaltningen att implementera ett nytt arbetssätt inom busstra- fikplanering; sk trafikutvecklingsplaner. De är uppdelade per busstrafikavtal och syftar till att ta fram planer för busstrafik med en tidshorisont på 10 år. Berörda kommuner, trafikut- övare och Trafikförvaltningen deltar. Implementering av arbetssätt sker i takt med att nya trafikavtal ingås.

Grenvisa möten inom pendeltågssystemet Utöver nedan beskrivna löpande möten anordnar Trafikförvaltningen grenvisa möten med pendeltågskommunerna, fyra stycken, för att tala om pendeltågstrafiken och pendeltågssy- stemet. Dessa fyra möten hålls en gång per år under våren och innehåller information om hur pendeltågstrafiken planeras, vår ansökan till Trafikverket om pendeltågstrafiken för 2022 och tankar kring vidare trafikutveckling. Här lyfts frågor berör pendeltågstrafiken, både kommande tågplaner och långsiktiga frågor.

Löpande mötesserie

8(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Planeringsmöten Kommunvisa möten som hålls två ggr/år. Här lyfts långsiktiga strategiska frågor som berör kollektivtrafiken, exempelvis bebyggelseplaner och större förändringar i gatunät/vägnät. Förutom trafikförvaltningen och kommunen bjuds trafikutövare för buss och Trafikverket in.

Uppföljningsmöten Kommunvisa möten som hålls två ggr/år. Här görs uppföljning av frågor som rör kollektivtrafiken i kommunen på kort sikt, exempelvis mindre trafikförändringar, hållplats- och framkomlighetsfrågor som avses ske i närtid, inom två år. Förutom trafikförvaltningen och kommunen deltar relevanta trafikutövare.

Sektorsamråd Sektorsamråd hålls en gång per år eller vid behov. Alla kommuner i en sektor deltar. Mö- tena kan rikta sig både till politiker och/eller tjänstemän och är ett forum för att diskutera övergripande strategiska frågor.

Politiska samråd Trafiknämnden har som målsättning att en gång om året besöka länets kommuner för diskussion. På mötena deltar både styrande politiker och opposition från kommun respektive Trafiknämnden. Tjänstemän från båda parter deltar som föredragande.

Plansamråd Trafikförvaltningen har dialog med kommunen inom ramen för kommunens planarbete och andra specifika projekt och utredningar.

Årlig remiss med trafikförändringar Trafikförvaltningen sammanfattar bruttolista med förslag på trafikförändringar som remitteras till kommuner samt funktionshindersorganisationer.

1.6 Avtalstyper Trafikförvaltningen har olika typer av trafikavtal för olika trafikområden. Det finns två huvudtyper av avtal, samt blandningar av dessa. Det är så kallade produktionsavtal samt incitamentsavtal. Trafikförvaltningen och trafikutövaren har olika roller i de olika avtalstyperna. I produktionsavtal styr trafikförvaltningen trafiken och trafikföränd- ringar i större utsträckning, och trafikförändringar sker vid tidtabellskifte i december. För incitamentsavtal styr trafikutövaren över utbudsförändringar inom ram för en enligt avtal fastställd grundtrafik, med hänsyn till avtalsbestämda gränser för trängsel.

9(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Driftstart av de trafikavtal som reglerar trafiken på Roslagsbanan samt busstrafiken i ett flertal kommuner är försenade pga. överprövningar och uppskjutna upphandlingar beroende av pandemin. Följande kommuners busstrafik är berörd: Danderyd, Täby, Österåker, Vaxholm, Norrtälje, Vallentuna, Nacka, Värmdö, Botkyrka, Huddinge och Stockholms södra förorter.

10(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tabell 1 Huvudsakligt busstrafikavtal per kommun samt namn på trafikutövare (2020)

11(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tabell 2 Trafikavtal per spårslag samt trafikutövare (2020)

1.7 Tidtabellskiften

Följande datum gäller för ordinarie tidtabellskiften för alla trafikslag (inklusive pendelbå- tar) utom skärgårdstrafiken för T22, 2021/2022:

 Normaltidtabellen börjar den 12 december 2021  Sommartidtabellen gäller den 24 juni till 21 augusti 2022

För skärgårdstrafiken gäller följande:

 Vintertidtabell 13/12 2021 – 10/4 2022  Vårtidtabell 11/4 20212 - 24/6 2022  Sommartidtabell 24/6 2022 – 21/8 2022  Hösttidtabell 22/8 2022 – 11/12 2022

Trafikförvaltningen reserverar sig för eventuella felskrivningar.

12(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

2 Förslag på trafikförändringar uppdelat per trafikslag

2.1 Tunnelbana Trafikförändringar T22 Inom ramen för den årliga genomlysningen av tunnelbanetrafiken ser vi över eventuella behov av justeringar med utgångspunkt i resenärsunderlaget. Inför T22 fortsätter arbetet med att anpassa kvällstrafiken till nya fordon på röd linje.

Reducera trafikering med insatståg mellan stomtrafiken (Grön och röd linje) Vi ser över att korta linjesträckningen eller dra in insatstågen i mellan-, kvälls- och helgtrafiken. Förslaget ger en något reducerad turtäthet på sträckan Odenplan-Alvik och Liljehol- men- Mörby Centrum.

Trafikstörande arbeten FUT planerar för arbete på linje 18 inför kommande koppling mellan Farstagrenen och Högdalsdepån under 2022. Arbetet inleds under sommartidtabellen (8 veckor) med en to- talavstängning på sträckan Hökarängen- Farsta strand vilket innebär att resenärer kommer att hänvisas till ersättningstrafik. Efter sommaren fortsätter arbetena som då bedrivs under enkelspårsdrift under ca 1-1,5 års tid. Enkelspårstrafiken kan komma att ge viss resenärs- påverkan då trafikeringen är mer störningskänslig, men förväntningen är att nuvarande turtäthet bör kunna upprätthållas.

Stockholms stad planerar för att anlägga en gång- och cykeltunnel under tunnelbanespåret mellan Fruängen och Västertorp. Arbetet innebär totalavstängning på den nämnda sträckan under ca 2-3 veckor sommartid med hänvisning till ersättningstrafik.

2.2 Pendeltåg Trafikförändringar T22

Höst- vår och vintertidtabell I stort sätt innebär tågplan T22 motsvarande trafik som gällande tågplan (T21). Gnestatrafi- ken kommer att få några förändringar, se nedan. Osäkerheten kring vilka resandemängder som trafikåret kommer möta kan komma att hanteras genom att anpassa tåglängder till det behov som visar sig råda under tågplanen. Justeringar kopplade till sådan anpassning kan ge smärre påverkan på vissa tider i tidtabellen. Trafikförvaltningen skickar tåglägesansökan till Trafikverket i april.

13(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Mälarbanan Inga förändringar planeras för Mälarbanan. Ostkustbanan Inga förändringar planeras för Ostkustbanan. Södertäljelinjen Inga förändringar planeras för Södertäljelinjen. Nynäsbanan Inga förändringar planeras för Nynäsbanan. Gnestalinjen Pendeltågstrafiken mellan Järna och Gnesta utförs av SL, men finansieras och beställs av Region Sörmland. Det blir vissa ändringar i helgtrafiken mellan Järna och Gnesta, vilket till del kompenseras av förändringar i regionaltågstrafiken. Pendeltågstrafiken Södertälje – Järna – Gnesta reduceras till 2-timmarstrafik, istället för 1-timmestrafik. På sträckan (Hallsberg – Katrineholm) – Gnesta – Södertälje (–Stockholm) utökas dock regionaltågs- trafiken till 2-timmarstrafik under helger. Det innebär att sträckan Gnesta – Södertälje, med undantag för Mölnbo, fortsatt får entimmestrafik med pendel- och regionaltågstrafiken kombinerad. Regionaltågstrafiken stannar dock inte vid Mölnbo, så den stationen får reducerad trafik i enlighet med ovanstående, alltså 2-timmarstrafik på helger istället för en-timmestrafik. Kortturerna med pendeltåg Södertälje – Järna finns kvar i T22, vilket innebär att den sträckan får 1-timmestrafik, i likhet med T21.

2.2.1.1 Trafikstörande arbeten

I likhet med tidigare år kommer spårarbeten att påverka trafiken.

Mälarbanan Trafikverkets arbeten med utbyggnaden av fyrspår på Mälarbanan fortsätter under 2021, vilket medför ett flertal avstängningar av trafiken. Angivna tider och sträckor kan justeras i det vidare arbetet. Trafiken ersätts vid avstängningarna av buss och tunnelbana.

 Påskhelgen torsdag 14 april 2022 – måndag 18 april 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby  Lördag 2 juli 2022 – söndag 31 juli 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby  Alla helgonshelgen torsdag 3 november 2022 – söndag 6 november 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby

14(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Ostkustbanan Underhållsarbeten i Solnatunnlarna måndag 4 juli 2022 – söndag 7 augusti 2022 medför enkelspår genom Solna, vilket i sin tur medför att vissa tåg inte stannar i Solna. Tågens tider justeras också för att enkelspårstrafiken ska fungera. Nytt mittspår som byggs i Sollentuna lördag 4 juni 2022 – måndag 6 juni. Ingen pendeltåg- strafik Solna – Häggvik. Ny gång och cykelbro ska byggas i Knivsta vilket medför trafikavbrott i Knivsta fyra helger.

 Lördag 12 mars 2022 – söndag 13 mars 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 11 juni 2022 – söndag 12 juni 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 13 augusti 2022 – söndag 14 augusti 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 12 november 2022 – söndag 13 november 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala

Södertäljelinjen Inga kända större trafikpåverkande arbeten. Nynäsbanan Inga kända större trafikpåverkande arbeten. Gnestalinjen Inga kända större trafikpåverkande arbeten.

Sommartidtabell anpassad till banarbeten Mälarbanan, Ostkustbanan, Södertäljelinjen och Nynäsbanan Sommartrafiken anpassas till bandarbeten och för att likna motsvarande vintertrafik. Beho- vet av att ersätta fjärr- och regionaltåg p.g.a. renovering av getingmidjan finns inte längre, vilket möjliggör en omfördelning av trafiken. Under högsommaren kommer totalavstäng- ningen på Mälarbanan och reparationsarbeten på Solnatunnlarna vara styrande för trafiken. Högsommartrafiken har utformats för att minska behovet av vändningar i Stockholm City och Älvsjö vilket är önskvärt ur punktlighetssynpunkt.

För- och eftersommar veckor 25, 26 (vardagar) 32 och 33

 Högtrafik, lika som vintertrafiken T21, fast utan linje 44 Kallhäll – Tumba  Mellantrafik vardagar, lika som vintertrafiken T21  Lågtrafik vardag och helg, lika som sommartidtabellen T21  Mellantrafik helger, lika som sommartidtabellen T21

15(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Högsommar vecka 27-30 Under högsommar körs en specialtrafik som är anpassad till begränsningarna i Solnatunn- larna och att Mälarbanan är stängd för trafik mellan Odenplan och Jakobsberg Vardagar Hög- och mellantrafik Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Arlanda - Uppsala I högtrafik tillkommer 2 insatståg/h Tumba – Stockholm City. Linje 42 4 tåg/h Märsta – Västerhaninge, varav 2 tåg/h fortsätter till Nynäshamn. P.g.a. banarbetet i Solnatunnlarna kommer de tågen inte kunna göra uppehåll i Solna och Ulriksdal. De tågen stanna på samtliga stationer förutom Solna och Ulriksdal Linje 43 2 tåg/h Bålsta – Jakobsberg Ersättningstrafik med buss ordnas längs den avstängda delen av Mälarbanan

Lågtrafik Helger Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Märsta och 2 tåg/h fortsät- ter till Arlanda – Uppsala Linje 42 4 tåg/h Stockholm City – Västerhaninge varav 2 tåg/h fortsätter till Nynäshamn

Vecka 31 Under vecka 31 finns begränsningarna i Solnatunneln men Mälarbanan är öppen för trafik. Då körs en utökad variant av högsommartrafikupplägget med tågtrafik på Mälarbanan.

2.2.2 Trafikutveckling T23 och framåt Trafikverket har tillsammans med Trafikförvaltningen och övriga berörda parter genomfört en åtgärdsvalsstudie för pendeltågssystemet. Utgångspunkten har varit en prognos om ökat resande som inte kunnat ta hänsyn till eventuella långtidseffekter av pandemin. Eftersom trafikutvecklingen drivs av resandet finns det relativt stora osäkerheter i hur den framtida trafikutvecklingen ter sig. Den osäkerheten gäller inte minst för utvecklingen i närtid. Inför varje tågplan görs en översyn av tåglängderna vilket är ett viktigt verktyg för att anpassa utbudet till efterfrågan.

Åtgärdsvalsstudien har identifierat en utvecklingstrappa med ett antal möjliga trafikutvecklingssteg för att kunna möta ett ökat resande. Till de föreslagna trafikutvecklingsstegen finns föreslagna åtgärder i infrastruktur, trafikledning och fordon. På så sätt kan genomför- barheten av trafikutvecklingsstegen säkras.

16(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Studien föreslår ett par steg/följdutredningar att arbeta vidare med;

 Tätare pendeltågstrafik till Bro/Bålsta, vilket ger en bättre fördelning av resenärerna mellan pendeltågen på Mälarbanan. Åtgärden avses studeras i särskild ÅVS med berörda parter.  Övergång till 18 tåg/h genom Citybanan. En förtätning av trafiken förändrar inbördes av- stånd mellan tågen vilket får påverkan på hela trafiksystemet. Förutom själva trafiken i Citybanan behöver fördelningen av de tillkommande tågen och deras vändstationer studeras.  Närmare samverkan mellan pendel- och regionaltågssystemet. Regionaltågssystemet erbjuder kortare restider än pendeltågen och kan på så sätt vara intressant att utveckla för att öka tillgängligheten till de yttre delarna av regionen. Åtgärden behöver studeras i särskild ordning där bl.a. taxefrågan behandlas.  Utvecklad tillgänglighet till Södertälje. En särskild utredning föreslås för att korta restiderna till Södertäljes bostads- och arbetsområden från såväl centrala Stockholm som Söder- manland. På kortare sikt finns potential för en bättre samverkan mellan buss, regional- och pendeltågstrafik kan bidra till att korta restiderna. På längre sikt kan ytterligare infrastruktur behöva tillkomma.

Tågplan T23 Trafikförändringar Tågplan T23 kan komma att medföra smärre utbudsändringar jämfört med gällande tåg- plan (T21). En anledning är att den erbjudna kapaciteten ses över för att anpassa den mot mängden resande genom att justera tåglängden, dvs. om avgången skall gå med kort eller långt tåg. Justeringar kopplade till denna översyn kan komma att påverka vissa tider i tidtabellen.

2.2.3 Regionaltågstrafiken Regionaltågstrafiken i Mälardalen organiseras av Mälardalstrafik. Det är ett dotterbolag till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen, däribland Region Stockholm. Reg- ionaltågstrafiken utförs dels som kommersiell trafik med samarbetsavtal. Dels utförs trafiken med upphandlat trafikavtal under varumärket Mälartåg. För periodbiljetter gäller mo- vingotaxan som förutom obegränsat resande på regionaltågen under respektive period och sträcka medger obegränsat resande på anslutande lokal kollektivtrafik och parallellgående kollektivtrafik. För enkelbiljetter gäller särskild taxa.

Till T22 träder ett nytt trafikavtal i kraft vilket innebär att trafiken på Mälartågslinjerna utö- kas  Svealandsbanan (Örebro – Arboga – Eskilstuna – Nykvarn – Södertälje – Flemingsberg - Stockholm C – Arlanda/Märsta – Uppsala) Genomgående timmestrafik etableras Arboga – Eskilstuna – Södertälje – Stockholm – Arlanda – Uppsala under dagtrafiken vardagar. Under högtrafik förlängs tågen

17(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

till/från Örebro och utbudet kompletteras till halvtimmestrafik Stockholm – Eskilstuna. Utöver halvtimmestrafiken tillförs några Regionexpressavgångar Stock- holm – Eskilstuna som körs direkt utan mellanliggande uppehåll. För delsträckan Stockholm – Uppsala avses trafiken samordnas med kommersiell trafik för att under dagtid erbjuda 2 tåg/h. Under högtrafik tillkommer insatståg. De lokala tågen Stock- holm – Uppsala avses gå över Märsta medan genomgående tåg leds över Arlanda. Under helger glesas trafiken ut till tvåtimmarstakt Stockholm – Arboga, som för- stärks till timmestakt Stockholm – Eskilstuna under mellantrafiken helger.

 Sörmlandspilen (Hallsberg – Katrineholm – Gnesta – Södertälje – Fle- mingsberg – Stockholm C) Timmestrafik utförs vardagar Hallsberg – Stockholm som under dagtid glesas ut till tvåtimmarstakt. Helger går trafiken med tvåtimmarstakt. Ambitionen är att samordna trafiken med Gnestapendeltågen som går i tvåtimmarstakt Gnesta – Järna så att under helger erbjuds 1 tågförbindelse/timme Gnesta – Södertälje dagtid

 Nyköpingsbanan (Norrköping – Nyköping – Södertälje – Flemingsberg – Stockholm C) Timmestrafik utförs vardagar Norrköping – Stockholm . Under högtrafik förstärks trafiken till halvtimmestakt Nyköping – Stockholm. Helger går trafiken med tvåtim- marstakt, med viss förtätning Nyköping – Stockholm.

 Mälarbanan (Örebro – Arboga – Västerås – Bålsta – Sundbyberg – Stockholm C) Trafiken utförs kommersiellt med samarbetsavtal. Ambitionen är att trafiken ska ut- föras med timmestrafik vardagar. Under högtrafik förväntas trafiken förtätas till halvtimmestrafik Stockholm - Västerås kompletterat med några regionexpressav- gångar med färre uppehåll.

2.3 Sjötrafik Ekerö Linje 89 Under isfria perioder under vintertidtabellen övervägs samma trafikutbud som under hös- tens och vårens normaltidtabell, dvs. trafik med två fartyg istället för ett under perioden mitten december till vårtidtabellens start i mitten av april.

Trafikförvaltningen undersöker möjligheten att anlöpa Gamla stan med linje 89 för att ge resenärer närmare koppling till tunnelbanenätet i Stockholm.

Kvällstrafiken efter kl. 19:30 på linjen övervägs att dras in, resenärer hänvisas till alternativa resvägar.

18(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Haninge Linje 19 och 20 Dalarö - Ornö Analys av genomförd utökning år 2021 samt övervägande av ytterligare justering och om- fördelning av trafiken kring Ornö från områden med bilfärja och befintligt vägnät på södra Ornö till områden på norra Ornö samt Kymmendö, vilka är i stort behov av trafikutökning och som ej försörjs av annan trafik. Överväger därför utökat antal turer under vår och höst samt fler trafikdagar vardagar under vintertidtabellen i området Kymmendö, Fiversätraö och Mefjärd.

Trafikförvaltningen följer utvecklingen avseende eventuella förändringar i ägandeskap och linjesträckning för Ornö bilfärja som skulle kunna resultera i omfördelningar av resurser och förbättringar av trafiken i området.

Uppföljning av den år 2021 indragna sensommartrafiken lördagar och söndagar mellan Stockholm-Saltsjöbaden-Utö.

Linje 22 Nynäshamn – Nåttarö - Ålö Analys av resandebehov och antalet turer, då det idag finns kapacitetsbrist under vissa dagar och tider av året, främst sommartid och helger under tidig höst. Överväger ny avgång i båda riktningar söndagar under hösttidtabellen. Överväger att under höst-, vinter- och vårtrafiken använda ett godsbärande fartyg vardagar för att erbjuda fler möjligheter till godstransporter i området.

Linje 40 Nord/Syd-linjen I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

Lidingö Linje 80 Ropsten – Tranholmen - Storholmen Sticklinge brygga trafikeras inte vintertid av tillgänglighets- och säkerhetsskäl i avvaktan på ombyggnation. Överväger indragen trafik till Frösviks brygga på grund av säkerhetsskäl med hänvisning till bryggans aktuella skick. Linjen övervägs att få sista kvällsturen i båda riktningar indragen på grund av lågt resande.

19(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

linje 83 gå till mellanliggande bryggor på sträckan Stockholm-Vaxholm för att ersätta och därigenom minska restiden för de parallellt långväga WÅAB-linjerna till mellanskärgården.

Linjen övervägs att lägga till Kastellet som ny brygga på linjen för att möjliggöra direkt ar- betsresa Stockholm-Kastellet, då Linfärjan upphör att trafikera Kastellet från 2022.

Nacka Strand föreslås trafikeras även vintertid under förutsättning att bryggans ombyggnation genomförs.

Nacka Linje 17-18-19 Stockholm – Saltsjöbaden – södra skärgården Avser att lägga till stoppställe Tollare brygga för skärgårdslinjerna 17-19 mot Nämdö/Ornö/Utö när bryggan och vattenområdet kring denna är färdigställda.

Linje 83 Stockholm – Vaxholm - Ramsösund Avgångarna övervägs att på gemensam sträcka tidsmässigt integreras eller harmoniseras i större utsträckning med Waxholmsbolagets ordinarie skärgårdstrafik för att uppnå en bättre samordning. Under icke rusningstid och motrusningsriktning föreslås fler turer på linje 83 gå till mellanliggande bryggor på sträckan Stockholm-Vaxholm för att ersätta och därigenom minska restiden för de parallellt långväga WÅAB-linjerna till mellanskärgården. Det övervägs att lägga till Kastellet som ny brygga på linjen för att möjliggöra direkt arbets- resa Stockholm-Kastellet, då Linfärjan upphör att trafikera Kastellet från 2022. Nacka Strand föreslås trafikeras även vintertid under förutsättning att bryggans ombyggnation genomförs.

Linje 84 Stockholm – Norra Lagnö – Ålstäket (Värmdö) Ny pendelbåtlinje 84 på sträckan Strömkajen-Slussen-Riset-Koviksudde-Norra Lagnö- Ålstäket. Beslut om eventuellt genomförande kommer att fattas senare under 2021.

Norrtälje Linje 24 Blidösundet Östanå brygga som stängdes av 2020, kan komma att åter trafikeras om bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Stämmarsunds brygga som stängdes av 2020, kommer åter trafikeras när bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Överväger indragning av Duvnäs brygga då bryggans skick innebär risker. Bryggan behöver upprustas för skärgårdstrafikens behov.

Linje 28 Furusund – Gräskö – Söderöra

20(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Överväger justering av trafiken på vardagseftermiddagar i syfte att anpassa trafiken till nya skol- och arbetstider. Avgången 15:35 föreslås tidigareläggas till 15:05 och kvällsbåten till 17:35 från Furusund. Förändringen förutsätter justering av anslutande busstrafik Norrtälje- Furusund med en buss 632/634 som ankommer Furusund omkring 14:58.

Analys av möjligheterna till trafikering av Marö med enstaka turer som komplement till sommartrafiken på linje 27. Marö föreslås anlöpas med linje 28 i ordningen Furusund-Ös- ternäs-Marö-Gräskö på enstaka veckodagar samt på helger under isfria perioder.

Översyn av vintertrafiken med utgångspunkt från Bromskär. Bryggan kan idag ej kan trafikeras med djupgående vinterfartyg vilket försvårar möjligheterna till en likartad trafik under årets alla säsonger.

Linje 27 och 31 Fejans brygga Överväger indragning av brygga då bryggans skick innebär risker. Bryggan behöver upprustas för skärgårdstrafikens behov.

Linje 30 Simpnäs - Arholma Fortsatt översyn av avgångar med låg beläggning och analys av indragen kvällstrafik initie- rad under T21.

Linje 31 Räfsnäs – Tjockö - Fejan Fortsatt översyn av avgångar med låg beläggning och analys av justeringar av trafiken initie- rat under T21.

Nynäshamn Linje 22 Nynäshamn – Nåttarö - Ålö Analys av resandebehov och antalet turer, då det idag finns kapacitetsbrist under vissa dagar och tider av året, främst sommartid och helger under tidig höst. Överväger ny avgång i båda riktningar söndagar under hösttidtabellen.

Överväger att under höst-, vinter- och vårtrafiken använda ett godsbärande fartyg vardagar för att erbjuda fler möjligheter till godstransporter i området.

Linje 29 Ankarudden – Landsort

21(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Överväger utökning av trafiken under vintertidtabell med ytterligare en tur Landsort-Anka- rudden-Landsort dagtid på lördagar för att uppnå en jämn åretsruntstandard jämfört med vår och hösttidtabellen.

Linje 40 Nord-/Sydlinjen I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

Stockholm Linje 80 Ropsten – Tranholmen - Storholmen Sticklinge brygga trafikeras inte vintertid av tillgänglighets och säkerhetsskäl i avvaktan på ombyggnation.

Överväger indragen trafik till Frösviks brygga på grund av säkerhetsskäl med hänvisning till bryggans aktuella skick.

Linjen övervägs att få sista kvällsturen i båda riktningar indragen på grund av lågt resande.

Linje 82 Linjen är under upphandling, nytt trafikavtal från våren 2022.

Linje 89 Under isfria perioder på vintertidtabellen övervägs samma trafikutbud som under höstens och vårens Normaltidtabell, d.v.s. trafik med två fartyg istället för ett under perioden mitten december till vårtidtabellens start i mitten av april.

Undersöker möjligheten att anlöpa Gamla Stan med linje 89 för att ge resenärer närmare koppling till tunnelbanenätet i Stockholm.

Kvällstrafiken efter kl. 19:30 på linjen övervägs att dras in, resenärer hänvisas till alternativa resvägar.

Vaxholm Linje 4 Vaxholm - Ramsösund Norra Tynningö brygga stängs av för ombyggnation hösten 2022. Trafiken avses ersättas av förstärkt trafik till Höganäs brygga (Tynningö) där anslutning till SL-689 finns.

Ökad samordning mellan linje 4 och Pendelbåt linje 83 på sträckan Vaxholm- Ramsösund-Rindö föreslås. Båda varumärkenas taxa föreslås gälla på alla turer alternativt bör övervägas att årskortet för fastboende (Ö-kortet) gälla på linje 83 för att effektivisera

22(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

och samordna trafiken på sträckan. 3 avgångar vardagar och 1 avgång på helger föreslås dras in.

Överväger fler anlöp av Kastellet med befintliga turer då linfärjan Vaxholm-Kastellet upp- hör med trafiken efter 2021.

Linje 5 Vaxholm – Stegesund - Vikingsborg Överväger indragning av en avgång kl. 19 vardagar Vaxholm-Ytterby-Vaxholm på grund av ett lågt resande. Avgångarna infördes under 2020 som matarlinje till/från försökslinje 83 i Vaxholm, men antalet resenärer som nyttjar avgångarna är få eller inga.

Värmdö Linje 12 A/B Lillsved – Norra Ingmarsö Avgången på onsdag eftermiddag under hösttidtabellen Norra Svartsö – Lillsved - Norra Svartsö föreslås dras in på grund av mycket lågt resandeunderlag.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 13 Boda – Södra Ingmarsö Utökning av beställningsturer för påstigande på enstaka avgångar och bryggor med få resande i syfte att undvika onödiga omvägar, förkorta restiden och minskad miljöpåverkan.

Trafikförvaltningen avser att börja trafikera Lilla Rävsön i det fall en ny brygga färdigställts och godkänts och att denna bryggas läge inte utgör en större avvikelse från dagens led norr om ön.

Översyn av eftermiddagstrafiken från Boda under vår och höstperioden i syfte att anpassa trafiken till resandebehovet enligt önskemål från resenärer. Under vardagar föreslås därför att avgången kl. 18:45 från Boda under enstaka dagar ersätts av en ny avgång kl. 16:10 från Boda.

23(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 14 Stockholm - Möja Avgången 16:05 från Sollenkroka föreslås att förlängas från Löka till Långvik (Möja) och sedan försätta via Möja Västerfjärd till Sollenkroka för att ge området en senare eftermiddags- förbindelse till fastlandet.

Överväger mindre tidsjustering av turer i syfte att göra de olika tidtabellperioderna mera lika.

Vid reducering av trafik som utförs av kommersiell aktör i området, föreslås utökad trafik eftermiddagar och kvällar under sommartidtabellen.

Linje 15 Strömkajen – Vaxholm - Grinda - Sandhamn Linjen som utförs endast helger sommartid föreslås att dras in på delsträckan Grinda-Sand- hamn och ersättas med motsvarande trafik på linje 11 mellan Strömkajen – Vaxholm – Grinda.

Linje 16 Stavsnäs - Sandhamn Linjen föreslås under vår- och hösttidtabell få en ny avgång fredagar 11:10 från Stavsnäs till Sandhamn, med retur från Sandhamn till Stavsnäs 12:05.

Linje 17 Stavsnäs – Nämdö – Mörtö - Stavsnäs Linjen föreslås under vår- och hösttidtabell få en ny avgång fredagar 13:10 från Stavsnäs till Mörtö med retur till Stavsnäs via Nämdöfjärden. Avgången körs idag endast mån-tor.

Linje 23 Stavsnäs - Runmarö Linjen kompletterar linjerna 16 och 17 på sträckan, där spridningen mellan avgångarna brister. Översyn av trafikutbudet i syfte av att effektivisera, sprida ut avgångarna och dra in turer med låg beläggningsgrad.

Österåker Linje 8/9 Vaxholm – Saxaröarna – Mjölkö – Fåglarö - Vaxholm

24(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Inleder analys av behov och möjligheter till nya anslutningsturer mot Vaxholm för att möj- liggöra daglig arbetspendling under senare delen av vårtidtabellen och tidiga delen av höst- tidtabellen, detta inom ramen för försöksprojekt för Pendelbåtlinje 83. Medelst ett båtbyte i Vaxholm skulle en direktresa till Linanäs möjliggöra tidseffektiv och attraktiv arbetspendling med båt från Stockholm till Ljusterö (anslutning till busslinje 626) och kunna ta över resande från buss/bil.

Linje 12 A/B Lillsved – Norra Ingmarsö Avgången på onsdag eftermiddag under hösttidtabellen Norra Svartsö – Lillsved - Norra Svartsö föreslås dras in på grund av mycket lågt resandeunderlag.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 12 C/D Åsättra – Husarö Sommartid föreslås en tidsjustering av kvällsbåten torsdagar efter önskemål från resenärer, i syfte att förbättra bussanslutningen i Åsättra i riktning mot Husarö.

Mindre tidtabellsjusteringar på enstaka avgångar föreslås.

Linje 13 Boda – Södra Ingmarsö Utökning av beställning för påstigande på enstaka avgångar och bryggor med få resande i syfte att undvika onödiga omvägar, förkorta restiden och minskad miljöpåverkan.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 24 Blidösundet Östanå brygga som stängdes av 2020, kan komma att åter trafikeras om bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Linje 40 Nord/Syd-linjen

25(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

2.4 Lokalbanor Tvärbanan Partiell förlängning av Kistagrenen till Bromma flygplats planeras till våren 2021. Vi verkar för att förtäta trafiken till rak 6-minutertrafik men det är för närvarande inte tillåtet pga. nuvarande säkerhetsrestriktioner.

Saltsjöbanan Banan kommer att vara avstängd mars – december för byggnation av två nya mötesstat- ioner. Inga övriga trafikförändringar planerade för 2022.

Roslagsbanan Arninge station planeras att öppna december 2021. Planskildheter ska byggas vid Frescati och Portvägen (Enebyberg) under juli 2022. Trafikavstängning föranlett av dessa arbeten är ännu ej analyserad. I övrigt inga övriga trafikförändringar planerade för 2022.

Nockebybanan Inga trafikförändringar planerade för 2022.

Spårväg City Inga förändringar är planerade för 2022.

Lidingöbanan Med hjälp av två nya fordon som levererades hösten 2020 har en utökning av trafikuppläg- get genomförts till 2021. Inga ytterligare förändringar är planerade för 2022.

2.5 Buss

Botkyrka Paketlösning Linje 716 Tumba stn – Bremora Linje 717 Tumba stn – Bremora Linje 719 Tumba stn – Skäcklinge Idag under morgonrusningen körs varannan avgång från Tumba station som 716 och varannan avgång med 717 samt 719 vilket ger ett onödigt komplicerat trafikupplägg samtidigt som utbudet är i överkant jämfört med resandet. Därför föreslås att avgångarna med linje 717 och 719 dras in samtidigt som åtta nya avgångar införs på linje 716. Därmed körs alla avgångarna med 716.

26(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 715 Tumba stn – Solbo Eftersom avståndet mellan de två ändhållplatserna, Tumba stn och Solbo, är relativt kort på linje 715 övervägs att linjen görs om till en ringlinje. Linjen föreslås alltid utgå från Tumba stn och köra högervarv (andra hpl blir då Solbo) morgon och förmiddag. Vid ca kl 12:00 byts riktningen så linjen körs i vänstervarv, andra hpl blir då Gröndalsvägen. Genom detta förfarande kan resurserna utnyttjas mer effektivt genom att antalet avgångar halveras men mängden förbindelser förblir desamma.

Linje 713 föreslås få en ny snabbare linjesträckning genom Tullinge och trafikerar Tullinge- berg i omvänd riktning mot idag (se karta nedan). Utbud föreslås vara likt dagens, dock 20- minuterstrafik i båda riktningarna i högtrafik då pendlingsresandet kommer ske i båda riktningar.

27(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Restiden Kästa - Tullinge minskar från 19 till 15 minuter i högtrafik. Hållplatserna Flagg- plan och Alfred nobels allé utgår för linje 713, men trafikeras av linje 711/726. Hållplats Tul- lingebergsvägen och Önnemovägen utgår också för linje 713, men föreslås trafikeras av linje 723 enligt nedan. Byte till/från pendeltåg sker vid hållplats Tullinge C i stället för Tull- inge stn.

Linje 723 föreslås få ny snabbare linjesträckning och trafikerar inte längre hållplats Tull- ingeberg. I stället körs Nibblevägen direkt upp till Nibblebacken och Tullinge parkhem. Ut- budet föreslås ökas till 15-minuterstrafik i högtrafik (30 på sommaren), 30-minuterstrafik övrig tid utom före kl 09:00 på helger då 60-minuterstrafik körs. Restiden Tullinge kyrka - Tullinge stn minskar från 18 till 11 minuter i högtrafik. Resande till Tullingeberg hänvisas till linje 713.

28(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 722 föreslås i och med ovan föreslagna linjeändringar läggas ned. Resande till Tull- inge Parkhem hänvisas till linje 723, vilken snabbas upp. Hållplats Adler Salvius väg blir utan busstrafik enligt förslaget, men linje 723 trafikerar hållplats Önnemovägen 200 meter därifrån. Hållplats Resedavägen förlorar också busstrafik enligt förslaget men linje 713 trafikerar Riddarvägen 300 meter därifrån.

29(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Danderyd Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station (NO2204) Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 606 Danderyds sjukhus – Djursholms torg (NO2211) Linjen föreslås få minskad turtäthet i rusningen, från nuvarande 15- till 30-minuterstrafik.

Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl (NO2201) Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus (NO2202) För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan

30(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

Linje 612 Kista – Danderyds sjukhus (NO2233) Linjen föreslås utökas till att få heldags- och helgtrafik i syfte att erbjuda tvärförbindelser för nordostsektorn mellan nya bytespunkten Arninge station och Kista. Linjen föreslås i detta förslag att trafikeras med 15-minuterstrafik i rusningstrafik, övrig tid vardagar samt helger med 30-minuterstrafik. I och med att Arninge station planeras öppnas i december

31(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

bedöms att sträckan Arninge – Danderyds sjukhus på linje 612 inte längre behövs då den i princip går parallellt med Roslagsbanan. Området har Roslagsbanan, motorvägsbussar, linje 629 och linje 608 för resor mot innerstaden.

Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall (NT2204). Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträckning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallen- tuna, Vaxholm och Kista.

32(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 601 Sätra äng – Djursholm (Svalnäs) Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 03:27 och 04:27 samt från Svalnäs 03:47 föreslås dras in.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Ekerö Linje 314 Svanhagen – Norrudden Pga. lågt resande linjen föreslås linjen läggas ned.

33(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 309 Brommaplan – Sandudden Linjens kortturer Brommaplan – Sandudden föreslås dras in.

Linje 309 Brommaplan – Kaggeholm I syfte att förtydliga linjens trafikering och skapa ett mer helhetligt utbud föreslås avgången kl. 16:43 från Brommaplan trafikera hållplats Sandudden, vilket innebär att samtliga av- gångar Brommaplan – Kaggeholm trafikerar Sandudden.

Linje 315 Svanhagen – Jäsängen En nattur fredag respektive lördag föreslås dras in.

Linje 317 Brommaplan – Björkvik En nattur fredag respektive lördag föreslås dras in.

Haninge Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen

34(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

Linje 824 Handen station-Tyresö strand Föreslås att avgångarna kl. 00:27 från Tyresö strand, avgångarna kl. 01:30 och 02:30 från Tyresö C samt turen kl. 01:31 från Handens station natt mot lördag-söndag dras in. Av- gången 01:30 ersätts med en ny avgång på linje 819 kl. 01.10 från Tyresö C till Trollbäckens C.

Linje 826 Handen station-Albyberg Linjen föreslås få utglesad trafik och endast köras i rusningstrafik pga. lågt antal resande.

Linje 827 Jordbro station-Jordbro företagspark Linjen föreslås få utglesad trafik och endast köras i rusningstrafik samt en avgång kring lunchtid pga. lågt antal resande

Linje 829 Vega station-Vardövägen Linjen föreslås få utglesad trafik och endast trafikeras måndag till fredag och endast under rusningstrafik pga. lågtantal antal resande.

Linje 832 Vega station-Vikingaskolan Föreslås få ny körväg i närheten av Vega station mellan hållplatserna Nakterhusvägen och Smultronvägen i båda riktningar. Linjen föreslås köras via Torfastleden och börja trafikera hållplatserna Torfastleden och Kvarntorps industriområde.

35(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 832 Vega station-Vikingaskolan Avgången kl. 01:52 från Vega station natt mot lördag och söndag föreslås kortas av till Mår- tensberg.

Linje 836 Vega station-Norrby Föreslås få ny körväg i närheten av Vega station mellan hållplatserna Nakterhusvägen och Smultronvägen i båda riktningar. Linjen föreslås köras via Torfastleden och börja trafikera hållplatserna Torfastleden och Kvarntorps industriområde.

36(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 836 Vega station-Norrby Avgången kl. 01:53 från Vega station natt mot lördag och söndags föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 837 Vega station-Jordbro station Avgången kl. 22:43 från Handens närsjukhus måndag-söndag föreslås dras in pga. lågt resande.

Linje 837 Vega station-Jordbro station Föreslås få utglesad trafik dagtid lördag och söndag från 15 till 30 minuters trafik pga. lågt antal resande.

Linje 839 Handen station-Dalarö Avgången ca: kl. 00:46 från Dalarö natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 839 Handen station-Dalarö Avgången kl. 23:59 från Handens station alla veckodagar föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 844 Västerhaninge-Åbylund Föreslås att turtätheten måndag-fredag under eftermiddagens högtrafik minskas från var 15:e minut till var 30:e minut pga. lågt antal resande. Utöver det så föreslås de 3 sista av- gångarna dras in natt mot lördag-söndag.

Linje 847 Västerhaninge station-Ösmo centrum Föreslås att turen kl. 00:32 från Västerhaninge station fredag och lördag tas bort på del- sträckan Ribby – Ösmo C. På delsträckan Västerhaninge station – Ribby ersätts den med ny tur på linje 843, likt m-to och söndag.

Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Avgången kl. 00:13 från Nynäshamn samt turen kl. 01:35 från Västerhaninge station natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Paketlösning Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Linje 858 Grödby-Nynäshamn Avgångarna via FOI på linje 848 föreslås dras in i på delsträckan FOI-FOI samt att turerna på linje 858 föreslås dras in sträckan FOI-Trollsta och omvänt pga. mycket lågt resande. Resenärer hänvisas till ordinarie avgångar på linje 729 mot Tumba.

37(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Huddinge Paketlösning Linje 709 Huddinge station – Länna handelsplats Linje 744 Högdalen – Balingsnäs Då Gladö kvarn har vuxit i invånarantal och resandet överstiger vad utbudet på linje 709 kan hantera föreslås att linje 709 slutar trafikera Gladö kvarn och att i stället linje 744 för- längs från Balingsnäs till att trafikera Gladö kvarn. Gladö kvarn får därigenom avsevärt högre turtäthet.

Gladö kvarn får med linje 744 30-minuterstrafik utom sena kvällar och helgmorgnar då det blir 60-minuterstrafik. På sträckan Högdalen - Balingsnäs fortsatt samma trafikutbud, med mindre justeringar.

Linje 709 som slutar trafikera Gladö kvarn får ett reducerat utbud, anpassat efter resande- mängden på den kvarvarande linjesträckningen. Linjen föreslås få fem avgångar per vardag i vardera riktning och 3 avgångar i vardera riktning på helger.

Paketlösning Linje 704 Fruängen – Björnkulla Linje 711 Flemmingsbergs stn – Tullinge gymnasium Linje 712 (ny linje) Huddinge stn – Björnkulla Linje 713 Tumba stn – Visättra sportcenter Linje 726 Fridhemsplan – Tullinge stn Syftet med paketlösningen är att ge en bättre trafikförsörjning av Visättra och Björnkulla, samt att möjliggöra bättre anslutningar mellan buss och tunnelbana i Fruängen.

38(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 704 styrs idag av passning med främst pendeltåg, på två platser (Huddinge och Fle- mingsberg). Därutöver har linjen i tredje hand passningskrav till tunnelbanan vid Fruängen. Detta är en ekvation som ibland blir omöjlig då det är svårt att tillgodose alla anslutningar. Särskilt i Fruängen är detta tydligt. Därför föreslås linjen delas upp i två delar vilket bidrar till att bättre passning till spårtrafik kan upprätthållas samtidigt som det med- för större möjlighet att styra utbudet efter efterfrågan bättre. Linjen föreslås kortas av så den trafikerar sträckan Fruängen – Huddinge station. Linjen föreslås få 10-minuterstrafik i morgonens maxtimme i stället för dagens 15-minuterstrafik med enstaka förstärkningstu- rer, vilket ger en jämnare belastning på avgångarna.

Linjens södra del, Huddinge station – Björnkulla föreslås trafikeras med en ny linje 712. Linjen får ett något lägre utbud jämfört med dagens linje 704, vilket går i takt med efterfrå- gan på sträckan Huddinge stn - Huddinge sjukhus. På sträckan Huddinge sjukhus - Visättra - Björnkulla är efterfrågan större och där kompletteras med linje 713 som enligt förslaget förlängs till Björnkulla.

39(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

40(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

För att Visättra sportcenter inte ska bli helt utan trafik föreslås att linje 711 förlängs i båda ändarna så att linjen trafikerar Tullinge station-Visättra sportcenter. Visättra sportcenter kommer därigenom fortfarande ha busstrafik under de tider 711 trafikerar, dvs måndag - fredag. Utanför dessa tider blir närmsta hållplats Visättra som trafikeras av linje 713 och 712. Linjen föreslås få ett ökat utbud på vardagar vintertid så det blir 20-minuterstrafik. Tänkt trafikeringstid är ca 06:30-09:00 och 14:30-18:00. På sommaren samma trafikeringstider men med ca 30-minuterstrafik. Under helger och högsommar trafikeras inte linjen.

41(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linjen får ett något ökat och omfördelat utbud så det blir 20-minuters trafik hela morgonen och eftermiddagen.

Vidare överväger Trafikförvaltningen att linjen även börja trafikera hållplatserna Söder- törns högskola, Flemingsbergs station, Vårdkasen, Huddinge gymnasium, Dalkarlsvägen, Bäckdalsvägen och Ormkärr. Genom att stanna längs Huddingevägen kan resande vid dessa hållplatser få kopplingar till Älvsjö, Västberga, Hornstull och Kungsholmen. Ormkärr får också en koppling till Huddinge, vilket de saknar idag.

42(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Så här ser de nya linjesträckningarna ut tillsammans i paketförslaget.

Linje 710 Skärholmen – Sörskogen Då resandet på de kortturer som finns på helger med linje 710 på sträckan Kungens Kurva – Skärholmen ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

43(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 713 Tumba stn – Visättra sportcenter Linje 722 Tullinge stn – Huddinge sjh Linje 723 Tullinge stn – Tullinge kyrka För att utnyttja befintliga resurser bättre och skapa tydligare trafikering av Tullinge med färre linjer och snabbare resvägar föreslås att linjerna 713, 722 och 723 görs om. Linje 713 föreslås få en ny snabbare linjesträckning genom Tullinge och trafikerar Tullinge- berg i omvänd riktning mot idag (se karta nedan). Utbud föreslås vara likt dagens, dock 20- minuterstrafik i båda riktningarna i högtrafik då pendlingsresandet kommer ske i båda riktningar. Restiden Kästa - Tullinge minskar från 19 till 15 minuter i högtrafik. Hållplatserna Flagg- plan och Alfred nobels allé utgår för linje 713, men trafikeras av linje 711/726. Hållplats Tul- lingebergsvägen och Önnemovägen utgår också för linje 713, men föreslås trafikeras av linje 723 enl nedan. Byte till/från pendeltåg sker vid hpl Tullinge C i stället för Tullinge stn.

Linje 723 föreslås få ny snabbare linjesträckning och trafikerar inte längre hpl Tullingeberg. I stället körs Nibblevägen direkt upp till Nibblebacken och Tullinge parkhem. Utbudet före- slås ökas till 15-minuterstrafik i högtrafik (30 på sommaren), 30-minuterstrafik övrig tid utom före kl 09:00 på helger då 60-minuterstrafik körs. Restiden Tullinge kyrka - Tullinge stn minskar från 18 till 11 minuter i högtrafik. Resande till Tullingeberg hänvisas till linje 713.

44(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 722 föreslås i och med ovan föreslagna linjeändringar läggas ned. Resande till Tull- inge Parkhem hänvisas till linje 723, vilken snabbas upp. Hållplats Adler Salvius väg blir utan busstrafik enligt förslaget, men linje 723 trafikerar hålplars Önnemovägen 200 meter därifrån. Hållplats Resedavägen förlorar också busstrafik enligt förslaget men linje 713 trafikerar Riddarvägen 300 meter därifrån.

Linje 740 Kungens kurva – Huddinge stn Eftersom resandet på de kortturer som finns på helger med linje 740 på Skärholmen - Kungens ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

Linje 742 Farsta – Huddinge sjh De två förstärkningsavgångarna från Skogås C kl 07:06 resp från Vallstigen kl 07:22 före- slås dras in då resandet ryms inom den ordinarie trafiken.

45(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 828 Farsta C-Dreviksstrand Föreslås att de nattavgångar som trafikeras natt mot lördag - söndag och helgdag på linje 828 läggs ned i sin helhet pga. lågt antal resande.

Järfälla Linje 175 Barkarbystaden-Akalla Utbudet anpassas till bättre anslutningar från och till tunnelbanan i Akalla under lågtrafik.

Paketlösning Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Linje 529 Rotebro station-Bollstanäs Linje 531 Upplands Väsby station-Brunnby Vik Linje 533 Upplands Väsby station-Rotebro Linje 534 Upplands Väsby station-Breddenskolan Linje 535 Upplands Väsby station västra-Runby- Upplands Väsby station västra Linje 539 Upplands Väsby station-Fresta Linje 545 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 545X ny snabbuss variant av 545 Linje 560 Upplands Väsby station-Jakobsberg Linje 560X ny snabbuss variant av 560 Linje 565 Sergels Torg-Brunnby Vik Linje 565X Cityterminalen-Johanneslund Linje 566 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 568 Upplands Väsby station-Löwenströmska sjukhuset Förslaget syftar till att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuters trafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgående busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föreslagen ny snabbgå- ende tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 524 föreslås få en ny linjesträckning lokalt i Upplands Väsby, längs Stockholmsvä- gen och Väsbyvägen direkt till stationen istället för att trafikera centrala Upplands Väsby. En ny hållplats på Väsbyvägen ungefär i höjd med Tetorpsvägen föreslås.

46(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

Linje 531 föreslås få ökad trafikering till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Till- kommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik och centrala Stockholm.

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

47(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 534 föreslås ta över linje 560:s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikeringen i området Eds Allé och Njursta.

Linje 536 föreslås få en ny linjesträckning längs Bredden västra istället för Bredden norra. Efter Upplands Väsby station förlängs linjen till Njursta industriområde och Eds Allé. På delsträckan Bollstanäs - Bredden - Upplands Väsby station ökas turtätheten till upp till 7,5 minuters trafik i rusningsriktningen mellan Bredden och Upplands Väsby station.

48(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

49(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Detta ger snabbare förbindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser planeras att trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Frestada- len - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Läns- mansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola.

Linje 560 som är en linje där många resenärer åker långa resor föreslås få en snabbare lin- jesträckning mellan Upplands Väsby station - Bredden och Rotebro station. Linjen föreslås ta över linje 566 trafikuppgift på sträckan Upplands Väsby station-Bredden norra.

50(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560X föreslås blir en ny snabbtvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Kallhäll. Planeras att trafikeras i rusningstrafik. Följande hållplatser föreslås trafikeras med denna nya linje: Upplands Väsby station, Optimusvägen, Edsvägen, Edsparken, Söderby, Katrine- dal, Gokartvägen, McDonalds, Rättaren, Kolarängsvägen, Turbingränd, Metallvägen, Kärn- makargränd och Kallhälls station.

Linje 562 Linjen föreslås få ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny håll- plats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X.. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitetsproblem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i Upp- lands Väsby kommun. Detta ger bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invå- nare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Utöver detta föreslås en ny snabb tvärförbindelse, linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby.

51(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 566 föreslås läggs ner, produktionen flyttas till linje 536 och 560. Linje 560 tar över hela sträckan mellan Upplands Väsby station och Bredden Norra. Mellan Bredden Norra och Bredden Västra kommer linje 536 att ta över trafikuppgiften.

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusningen.

Paketlösning Linje 552H/552V Jakobsbergs station-Viksjö-Barkarby-Jakobsbergs station

52(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linjen föreslås få ändrad linjesträcka till att trafikeras via Veddestavägen och nya Ved- destabron från augusti 2022 för att trafikförsörja nya BAS Barkarby med kontor, gymnasie- skola och mötesplatser.

Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Lidingö Inga förslag på förändringar

Nacka Paketlösning Linje 71 Slussen – Jarlaberg Linje 403 Slussen – Hästhagen Linje 465 Nacka strand – Fisksätra stn – Nacka strand Syftet med förslaget är att minska trafiken på sträckor och i områden som kommer drabbas av många vägarbeten och därmed får sämre framkomlighet. Förslaget frigör även utrymme i Slussen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit, något som inte är möjligt idag pga. kapacitetsproblem i terminalen.

53(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 71 är ofta drabbad av förseningar och omläggningar och under kommande år behöver trafiken underlättas i området vid Nacka Forum och på Järlaleden. Linje 71 har ett lågt resande i relation till linjens höga turtäthet. Därför föreslås att linje 71 och linje 403 slås samman till en ny linje. Den nya linjen föreslås fortsatt heta linje 71 och avgå från Slussen övre med linjesträckning Glasbruksgatan - Östervägen. På så sätt bibehålls trafikeringen på sträckan Glasbruksgatan - Sickla allé samt till Hästhagen. Dessutom frigör detta utrymme i Slussens nedre terminal genom att linje 403 tas bort därifrån vilket medför att annan trafik till/från Slussens nedre terminal kan utökas. På sträckan Slussen - Sickla udde föreslås 10- till 15-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid 30- minuterstrafik. Trafikeringstiden på veckodagar föreslås bli ca kl 06:00-23:00, helger ca kl 07:00-23:00. Till Hästhagen föreslås 30-minuterstrafik på veckodagar ca kl 06:00-21:00 och på helger ca kl. 10:00-18:00. Sträckan Sickla allé - Nacka Forum får med förslaget lägre turtäthet. Sträckan försörjs dock även fortsättningsvis av linje 821 och 840 samt annan kollektivtrafik inom gångavstånd. Sträckan Nacka Forum- Jarlaberg får högre turtäthet men något kortare trafikeringstider då linjen på denna sträcka föreslås ersättas av linje 465 genom en förlängning av denna från Nacka strand till Jarlaberg.

Linje 405 Hornsberg – Ektorps C Linjen 405 föreslås förlängas till Nacka sjukhus i östra änden på linjen. I den västra änden föreslås linjen kortas av till Fridhemsplan istället för som idag Moa Martinssons torg. Lin- jen föreslås även få ett justerat utbud i morgonens högtrafik från dagens 7-minuterstrafik till 9-10-minuterstrafik samt från 10 till 12-minuterstrafik i högtrafik på eftermiddagen. Öv- rig tid körs linjen med 30-minuterstrafik.

54(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 420 Slussen – Gustavsbergs C Linje 410 Slussen – Saltängen Linje 413 Slussen – Talludden Linje 414 Slussen – Tollare – Orminge C Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet För att skapa bättre förbindelser mellan Gustavsberg och centrala Nacka och Sickla med köpcentrum och koppling till Tvär- och Saltsjöbanorna samt då linje 425 föreslås trafikeras i högtrafikens rusningsriktning föreslår Trafikförvaltningen att linje 420 trafikeras dubbelriktat var 30:e minut under vardagar ca kl 06:00-20:00 i stället för som idag i rusningsriktningen under rusningen.

Om trafiken på linje 420 utökas, utökas även det totala utbudet på sträckan Slussen - Ek- torp C. Denna sträcka är inte i behov av utökad trafik varför vissa avgångar på linjerna 410, 413, 414 och 422 omvandlas till linje 420 för att inte köra mer trafik än idag längs Värmdö- vägen på sträckan Slussen - Ektorp C.

Linje 442 Slussen–Boo backe (–Orminge centrum) Linjen övervägs få dubbelriktad 30-minuterstrafik under dagtid på vardagar under sommaren.

55(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 452 Västra Orminge – Nacka gymnasium Linje 453 Orminge – Nacka gymnasium Linje 454 Boo backe – Nacka gymnasium Då resandet är lågt på dessa linjer till gymnasiet och då det är gångavstånd från både Värm- dövägen och från Nacka trafikplats till gymnasiet från annan trafik föreslås linjerna läggas ned. För linje 452 och 453 handlar det om två avgångar per linje och för linje 454 en avgång.

56(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linje 484 övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som Trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

Norrtälje Paketlösning Linje 620 Åkersberga-Norrtälje Linje 644 Söderhalls trafikplats-Mora vägskäl Linje 655 Söderhalls trafikplats-Norrtälje Huvudanledningen till förslaget är att minska trafiken på en sträcka där få åker och utöka där det finns efterfrågan. Linje 620 föreslås få en ny avgång från Mora vägskäl ca 07:10 till Åkersberga för att er- sätta delar av linje 644 som föreslås dras in. Linje 644 hela linjen föreslås dras in pga. lågt resande. Linje 655 föreslås få en ny avgång cirka kl 07:00 från Norrtälje Söderhalls trafikplats för att ersätta delar av linje 644 som föreslås dras in.

Linje 637 Norrtälje-Grisslehamn Avgången 01:07 från Älmsta och turen 01:50 från Norrtälje fredagar föreslås dras in på grund av lågt antal resande.

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Föreslås börja trafikera via nya Arninge station. Vid Arninge station finns det möjlighet att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista.

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Avgången 01:20 från Söderhall till Rimbo natt mot måndag-fredag föreslås dras in då den har mycket få resande.

Linje 656 Campus Roslagen-Solbacka Avgångarna kl. 01:04 från Solbackavägen och turen kl. 01:48 från Norrtälje busstation natt mot lördag-söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

57(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 657 Campus Roslagen-Lommarskolan Avgångarna kl. 00:35 från Vigelsjö och turen kl. 01:20 från Norrtälje busstation fredag-lör- dag natt mot lördag-söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 676 Stockholm-Norrtälje Linjen föreslås börja trafikera via nya Arninge station. Vid Arninge station finns det möjlig- het att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista. Den föreslagna förändringen gäller ej snabbuss 676X.

Linje 686 Kista centrum-Norrtälje Föreslås läggas ned i sin helhet då den nya Arninge station tas i bruk. Resande från Norr- tälje och Rimbo får då goda omstigningsmöjligheter i Arninge station till och från Kista större delen av dygnet.

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

Nynäshamn Linje 847 Västerhaninge station-Ösmo centrum Föreslås att turen kl. 00:32 från Västerhaninge station fredag och lördag tas bort på del- sträckan Ribby – Ösmo C. På delsträckan Västerhaninge station – Ribby ersätts den med ny tur på linje 843, likt m-to och söndag.

Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Avgången kl. 00:13 från Nynäshamn samt turen kl. 01:35 från Västerhaninge station natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt resande.

58(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 849 Ösmo C-Muskö Avgången kl. 01.07 från Ösmo C fredag och lördag föreslås dras in pga. lågt resande.

Linje 852 Nynäshamn-Torö Avgångar som endast trafikeras fredag och lördag 22:15 från Nynäshamn samt returen kl. 22:53 från Torö föreslås dras in pga. lågt antal resande

Linje 854 Nynäshamns stadstrafik Linjen föreslås sluta trafikeras efter kl 22:00 alla veckodagar.

Linje 858 Sandhamn-Grödby Avgången kl. 23:15 från Grödby (Trollsta vsk) fredag och lördag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Nykvarn Linje 780 och 780X Nykvarn-Södertälje centrum Trafiken föreslås reduceras med följande avgångar pga. lågt resande. Måndag till fredag: 780 Avgången 4.59 från Bärvägen. 780X Avgången 19.44 från Södertälje C. 780 Avgången 01.12 från Södertälje C körs enbart natt mot lördag. Lördag: 780 Avgången 05.45 från Bärvägen. 780X Avgångarna 08.18 och 13.29 från Bärvägen. Söndag: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen.

Linje 782 Nykvarn-Nygård Avgången från Turingeskolan ca 14:55 anpassas till skolans tider och körs via Rimsjöhöj- den.

59(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Salem Inga förslag på förändringar

Sigtuna Linje 571 Märsta station-Arlanda stad Turtätheten föreslås minskas från 15 minuters trafik till 30 minuters trafik i eftermiddagsrusningen, dagtid föreslås 60 minuters trafik istället 30 minuters trafik. Linjen slutar trafikeras efter kl. 21 måndag-fredag och efter kl. 17 lördag och söndag.

Linje 573A Pinnbackshallen-Ekilla-Pinbackshallen Linjen föreslås få en annan linjesträckning på Stationsgatan och på Atletvägen för att trafik- försörja Midgårdsbadet .

60(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 579 Bålsta-Arlanda Föreslås få en ny linjesträckning, där hållplatsen Cargo City tas bort och linjen trafikerar genom Sigtuna Stadsängar istället.

61(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 583 Märsta-Arlanda-Märsta Två avgångar måndag-torsdag och fem avgångar fredag föreslags att dras in på grund av lågt resande. Resenärer hänvisas till linje 579).

Linje 583 Märsta-Arlanda-Märsta Turtätheten på linje 583 föreslås minskas från kvartstrafik till halvtimmestrafik. Samtrafik med linje 579 ger ändå kvartstrafik på sträckan Märsta station - Arlanda terminalerna.

Linje 589 Östra Steninge-Flygskolan Direktbuss till Arlanda med få resande, därför föreslås linjen dras in i sin helhet.

Sollentuna Paketlösning Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Linje 529 Rotebro station-Bollstanäs Linje 531 Upplands Väsby station-Brunnby Vik Linje 533 Upplands Väsby station-Rotebro Linje 534 Upplands Väsby station-Breddenskolan Linje 535 Upplands Väsby station västra-Runby- Upplands Väsby station västra Linje 536 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 539 Upplands Väsby station-Fresta Linje 545 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 545X ny snabbuss variant av 545 Linje 560 Upplands Väsby station-Jakobsberg Linje 560X ny snabbuss variant av 560 Linje 565 Sergels Torg-Brunnby Vik Linje 565X Cityterminalen-Johanneslund Linje 566 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 568 Upplands Väsby station-Löwenströmska sjukhuset Huvudanledningen till förslaget är att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuterstrafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgå- ende busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föreslagen ny snabbgående tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 524 föreslås få en ny linjesträckning lokalt i Upplands Väsby, längs Stockholmsvägen och Väsbyvägen direkt till stationen istället för att trafikera centrala Upplands Väsby. En ny hållplats på Väsbyvägen ungefär i höjd med Tetorpsvägen föreslås.

62(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

Linje 531 turtätheten på linjen föreslås ökas till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Tillkommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik- centrala Stockholm.

63(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

Linje 534 föreslås ta över linje 560s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikförsörjninguppgiften i området Eds Allé och Njursta.

64(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

65(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Ger snabbare för- bindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser föreslås trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Frestada- len - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Läns- mansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola

66(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

67(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 562 Linjen får ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny hållplats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X. Dagens utbud på linje 565 och 565X är anpassad till trängselskatten som infördes 2005 för att avlasta pendeltåget. Idag körs pendeltåget med en hög punktlighet i 7 ½ minuters trafik. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitets problem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i

68(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Upplands Väsby kommun. Som gör att det blir bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invånare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Samt en ny snabb tvärförbindelse linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby föreslås.

69(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusning pga. positiv resandeutveckl- ing och ökad efterfrågan i samband med omfördelningen av 565/565X produktion.

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 612 Kista – Danderyds sjukhus Linjen föreslås utökas till att få heldags- och helgtrafik i syfte att erbjuda tvärförbindelser för nordostsektorn mellan nya bytespunkten Arninge station och Kista. Linjen föreslås i detta förslag att trafikeras med 15-minuterstrafik i rusningstrafik, övrig tid vardagar samt helger med 30-minuterstrafik. I och med att Arninge station planeras öppnas i december bedöms att sträckan Arninge – Danderyds sjukhus på linje 612 inte längre behövs då den i princip går parallellt med Roslagsbanan. Området har Roslagsbanan, motorvägsbussar, linje 629 och linje 608 för resor mot innerstaden.

70(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 527 Sollentuna station – Smedstorp Med anledning av att boende i Södersätra har långt avstånd till närmaste hållplats och att resandet vid Smedstorp och Norrsätra vändplan är lågt, föreslås linjen dras om genom Sö- dersätra bostadsområde med Norrsätra som ny ändhållplats. Förslaget kan genomföras om kommun anlägger en vändplan.

71(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 520 Sollentuna station – Holmboda Linjens avgångar 01:09 och 02:09 från Sollentuna till Holmboda samt 01:54 från Rotebro till Holmboda föreslås dras in.

Linje 525 Sollentuna station – Viby Linjens avgångar 01:23 och 02:23 från Norrviken till Viby samt 01:11 från Viby till Norrvi- ken föreslås dras in.

Linje 514 Spånga station – Sollentuna station Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Solna Linje 505 Solna centrum – Bagartorp Linje 505 föreslås få ändrad linjesträckning genom Järvastaden via Brotorpsvägen/Gunnar- bovägen istället för Friedenborgsvägen. Boende i området får närmare till kollektivtrafiken samt att den planerade idrottsplatsen trafikförsörjs. Nuvarande körväg via Friedensborgs- vägen kommer fortsatt att trafikeras av linje 540. Förslaget kan bara genomföras om infrastrukturen i området lever upp till Trafikförvaltningens riktlinjer.

72(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 513 Solna C – Solna station – Hagalund – Solna C Linjen föreslås trafikeras med 15-minuterstrafik 07:00 – 07:30 istället för dagens 06:00 – 09:30. Linjen föreslås trafikeras med 60-minuterstrafik efter kl. 21:00 samt före 10:00 lör- dagar och söndagar.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås kortas av på sträckan Ulriksdals station – Universitetet. Ny linjesträckning för nattavgångarna föreslås bli Tensta C – Ulriksdals station.

Stockholm Innerstad Paketlösning Linje 71 Slussen – Jarlaberg Linje 403 Slussen – Hästhagen Linje 465 Nacka strand – Fisksätra stn – Nacka strand Syftet med förslaget är att minska trafiken på sträckor och i områden som kommer drabbas av många vägarbeten och därmed får sämre framkomlighet. Förslaget frigör även utrymme i Slussen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit, något som inte är möjligt idag pga kapacitetsproblem i terminalen.

På sträckan Slussen - Sickla udde föreslås 10- till 15-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid 30- minuterstrafik. Trafikeringstiden på veckodagar föreslås bli ca kl 06:00-23:00, helger ca kl 07:00-23:00. Till Hästhagen föreslås 30-minuterstrafik på veckodagar ca kl 06:00-21:00 och på helger ca kl 10:00-18:00.

Sträckan Sickla allé - Nacka Forum får med förslaget lägre turtäthet. Sträckan trafikförsörjs dock även fortsättningsvis av linje 821 och 840 samt att det finns annan kollektivtrafik inom gångavstånd. Sträckan Forum Nacka - Jarlaberg får högre turtäthet men något kortare trafikeringstider då linjen på denna sträcka föreslås ersättas av linje 465 genom en för- längning av denna från Nacka strand till Jarlaberg.

73(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

74(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 423 Medborgarplatsen – Gustavsbergs Lugnet Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Linje 425 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Detta paket förutsätter föreslagna paket avseende linjerna 71, 403 och 465.

För att bättre trafikförsörja Farsta slott, Gustavsbergs hamn, Munkmora och Lugnet med en bytesfri motorvägsförbindelse till och från Stockholm föreslås en omfördelning av resurser från linje 422 och 425 till linje 423 så att linje 423 kan trafikeras dubbelriktat vardagar ca kl 06:00-21:00 och helger 10:00-18:00, istället för som idag i rusningsriktningen under rusningen på vardagar. Linjen föreslås även trafikera Slussenterminalen i stället för som idag till Medborgarplatsen. Detta eftersom infrastrukturen kring Medborgarplatsen inte medger dubbelriktad trafik.

Då linje 423 enligt förslaget får ett ökat utbud kan linje 422 kortas av till Gustavsberg C istället för att gå till Lugnet under de tider linje 423 trafikeras.

Även linje 425 kan då få ett minskat utbud så den bara trafikeras i högtrafikens rusningsriktning. På morgonen oförändrad turtäthet, på eftermiddagen körs 20-minuterstrafik sam- ordnat med linje 423, så att det blir 10-minuterstrafik Slussen - Gustavsberg Lugnet. Att föra över heldagstrafikeringen från linje 425 till 423 ger en bättre yttäckning och en bättre trafiklösning i Gustavsbergsområdet i stort.

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linje 484 övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som Trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

75(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Paketlösning Linje 802 Gullmarsplan-Tyresö C Linje 873 Gullmarsplan-Nyfors Linje 875 Gullmarsplan-Tyresö kyrka Linje 812C Stockholm C-Tyresö C Linje 813C Stockholm C -Nyfors Linje 815C Stockholm C -Tyresö kyrka Förslaget ger fler direktresor från och till centrala Stockholm och frigör utrymme i Gull- marsplansterminalen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit.

Linjerna 812C, 813C samt 815C övervägs att börja trafikeras även mellan morgon- och eftermiddagsrusningen. Linjerna föreslås trafikera med 30 minuters turtäthet i båda riktningar. I samband med detta föreslås linjerna 802, 873 samt 875 glesas ut något under dessa tider. Dessa tre linjer övervägs att trafikeras med 20 minuters trafik mot dagens 15 minuters trafik.

Stockholm Söderort Paketlösning Linje 143 Älvsjö stn – Hökarängen Linje 182 Hökarängen – Sköndalsbro Paketlösningen syftar till att skapa ett bättre anpassat utbud som matchar efterfrågan, by- tesfria resor Sköndal - Högdalen samt bättre plats för övriga linjer vid Hökarängen.

Vändningarna för både linje 143 och 182 i Hökarängen är tidskrävande och tar upp yta som bättre behövs för linjerna 172, 173, 803 som går genomgående på Örbyleden. Vidare har linje 143 hög belastning på sträckan Högdalen - Älvsjö och låg beläggning på sträckan Hög- dalen - Hökarängen.

Linje 143 övervägs därför att förlängas från Hökarängen till Sköndalsbro och ersätta linje 182 som därmed föreslås läggas ned. En omfördelning av resurser medför att det går att köra tätare på den hårt belastade sträckan Älvsjö - Högdalen och glesare på sträckan Hög- dalen - Hökarängen - Sköndalsbro.

Öster om Högdalen föreslås 20-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid var 30-minuterstrafik. Efter kl 22:00 vänder alla turer i Högdalen. Sköndalsbro föreslås även fortsättningsvis trafikeras endast måndag - fredag 06:00-19:00. På sträckan Älvsjö - Högdalen föreslås 10-minuterstrafik i högtrafik och var 7:e minut från Högdalen i maxtimmen.

76(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

77(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 144 Gullmarsplan - Fruängen Utbudet på sträckan Fruängen – Älvsjö föreslås justeras på vardagar från 10- till 12/15-minuterstrafik i högtrafik, samt från 20- till 30-minuterstrafik kl 19:00-21:00.

Linjens södra del, Huddinge station – Björnkulla föreslås trafikeras med en ny linje 712. Linjen får ett något lägre utbud jämfört med dagens linje 704, vilket går i takt med efterfrå- gan på sträckan Huddinge stn - Huddinge sjukhus. På sträckan Huddinge sjukhus - Visättra - Björnkulla är efterfrågan större och där kompletteras med linje 713 som enligt förslaget förlängs till Björnkulla.

78(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

79(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tänkt trafikeringstid är ca 06:30-09:00 och 14:30-18:00. På sommaren samma trafikeringstider men med ca 30-minuterstrafik. Under helger och högsommar trafikeras inte linjen.

Linjen får ett något ökat och omfördelat utbud så det blir 20-minuters trafik hela morgonen och eftermiddagen.

Så här ser de nya linjesträckningarna ut tillsammans i paketförslaget.

80(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 709 Huddinge station – Länna handelsplats Linje 744 Högdalen – Balingsnäs Då Gladö kvarn har vuxit i invånarantal och resandet överstiger vad utbudet på linje 709 kan hantera föreslås att linje 709 slutar trafikera Gladö kvarn och att i stället linje 744 för- längs från Balingsnäs till att trafikera Gladö kvarn. Gladö kvarn får därigenom avsevärt högre turtäthet.

81(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 740 Kungens kurva – Huddinge stn Eftersom resandet på de kortturer som finns på helger med linje 740 på Skärholmen - Kungens ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

Linje 742 Farsta – Huddinge sjh De två förstärkningsavgångarna från Skogås C kl 07:06 resp från Vallstigen kl 07:22 före- slås dras in då resandet ryms inom den ordinarie trafiken.

Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

82(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 828 Farsta C-Dreviksstrand Föreslås att de nattavgångar som trafikeras natt mot lördag - söndag och helgdag på linje 828 läggs ned i sin helhet pga. lågt resande.

Stockholm Västerort Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Linje 127 Brommaplan – Nockebyhov Trafikeringen på linjen föreslås dras in efter kl. 21:00 alla dagar samt före kl. 10:00 på lör- dagar och söndagar.

Linje 114 Alvik - Minneberg - Traneberg – Alvik Trafikdygnets sista avgång på vardagar och trafikdygnets två sista avgångar natt mot lördag och söndag föreslås dras in.

Linje 118 Hallonbergen – Vällingby Linjens sista avgång fredag- och lördagsnätter föreslås dras in.

Linje 119 Backlura – spånga station Nattrafiken föreslås dras ned med varannan avgång i vardera riktningen fredag- och lör- dagsnätter.

83(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Linje 514 Spånga station – Sollentuna station Linjens nattavgångar föreslås dras in.

84(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Sundbyberg Linje 118 Hallonbergen – Vällingby Linjens sista avgång fredag- och lördagsnätter föreslås dras in.

Linje 515 Odenplan – Sundbybergs station Linjens trafikering på helger föreslås ändras. På lördagar föreslås linjen trafikeras med 15- minuterstrafik från kl. 11:00 istället för 08:00 samt så föreslås trafikeringen avslutas 21:00 istället för 22:00. På söndagar föreslås linjen trafikeras med 15-minuterstrafik från kl. 11:00 istället för 09:30 samt så föreslås trafikeringen avslutas 18:00 istället för 22:00.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Södertälje

Paketlösning Linje 751 Hovtorp-Ritorp Linje 754 Geneta-Pershagen Linje 787 Södertälje C-Överenhörna Hållplatsen Linnegatan föreslås dras in i båda riktningar då den har få på/avstigande per dag. På så viss snabbas linje 751 upp detta berör även en avgång vardera på linjerna 754 och 787.

85(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 758 Geneta-Östertälje station Föreslås snabbas upp genom att inte längre stanna på hållplatsen Fritidsvägen mot Söder- täljecentrum, närmsta hållplats är Gymnastikvägen som ligger på ett avstånd av 150 meter från Fritidsvägen.

Linje 758 Geneta-Östertälje station Natt mot lördag-söndag: Avgången ca 01:18 från Scania rinken till Södertälje C föreslås dras in pga. låg belastning.

Linje 759 Glasberga-Astra backen Natt mot lördag-söndag: Avgången ca 01:53 från Astrabacken-Glasberga föreslås dras in dras in pga. låg belastning.

Linje 780 och 780X Nykvarn-Södertälje centrum Trafiken föreslås reduceras med följande avgångar pga. lågt resande. M-F: 780: Avgången 4.59 från Bärvägen. 780X: Avgången 19.44 från Södertälje C. 780: Avgången 01.12 från Södertälje C körs enbart natt mot lördag och söndag.

Lördagar: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen. 780X: Avgångarna 08.18 och 13.29 från Bärvägen.

86(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Söndagar: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen.

Linje 784 Södertälje C-Norrvrå Natt mot lör-sön: Avgången ca 02:12 och 02:40 från Järna föreslås dras in dras in pga. låg belastning.

Tyresö Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

Paketlösning Linje 802 Gullmarsplan-Tyresö C (HANTYÖ2208). Linje 873 Gullmarsplan-Nyfors (HANTYÖ2208). Linje 875 Gullmarsplan-Tyresö kyrka (HANTYÖ2208). Linje 812C Stockholm C-Tyresö C Linje 813C Stockholm C -Nyfors

Linje 815C Stockholm C -Tyresö kyrka Förslaget ger fler direktresor från och till centrala Stockholm och frigör utrymme i Gull- marsplansterminalen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit.

Linje 820 Trollbäcken-Skällsättra-Trollbäcken Linjen föreslås läggas ned i sin helhet då den har lågt resande och en otydlig uppgift.

87(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Täby Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

88(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

89(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 624C Stockholm (Humlegården) – Åkersberga Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträckning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallen- tuna, Vaxholm och Kista.

Linje 626 Danderyds sjukhus – Ljusterö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 628 Danderyds sjukhus – Margretelund Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

90(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 628 C Danderyds sjukhus – Margretelunds centrum Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Paketlösning Linje 670 Stockholm (Tekniska högskolan) - Vaxholm (Söderhamnsplan) Linje 670X Stockholm (Tekniska högskolan) - Vaxholm (Söderhamnsplan) Linje 670 föreslås trafikera nya Arninge station för bytesmöjligheter till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen, exempelvis mot Kista och Norrtälje. Avgångarna 00.14 från Vaxholm samt 01.10 från Tekniska högskolan föreslås dras in natt mot måndag- fredag. Stoppet vid Arninge station innebär något längre resandetid för genomgående resor till/från Stockholm vilket avses kompenseras med ny linje, 670X, som endast trafikeras i rusningen och inte trafikerar Arninge station.

91(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 680 Stockholm (Humlegården) – Resarö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 699 Tekniska högskolan – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 694 Danderyds sjukhus – Margretelund – Danderyds sjukhus Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

92(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 698 (Odenplan -) Danderyds sjukhus – Österskärs station I syfte att möjliggöra byten vid Arninge station samt att linjen ej behöver skaftköra från Vaxholmsvägen via Rydbo och åter till Vaxholmsvägen föreslås linjen från Danderyd gå via E18 fram till Arninge stations motorvägshållplats för att därmed svänga av vid Arninge norra mot Rydbo. Från Rydbo är sträckan oförändrad. Avgången 01.48 natt mot måndag - fredag från Danderyds sjukhus föreslås dras in.

Linje 627 Kista C – Åkerby industriområde Linjen föreslås sluta trafikera sträckan Täby C – Åkerby industriområde och få ny ändhåll- plats Täby C. Resenärer från/till Åkerby industriområde hänvisas till Galoppfältet eller Ke- mistvägen.

93(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 617 Täby C – Hägernäs – Täby C Linjen föreslås få färre avgångar vardagkvällar, övergång till 60-minuterstrafik föreslås ske vid 20:00.

Linje 619 Täby C – Näsbypark – Täby C Linje 619 föreslås få utökad turtäthet kvällstid.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Upplands- Bro Paketlösning Linje 556 Bro centrum – Smidö - Ådö Föreslås utökas med tre extra avgångar i rusningstrafik för att skapa bättre trafik från/till nybyggnationsområdet Tegelhagen.

Linje 558 Kungsängens station – Brunna ind. – Livgardet – Håtuna Föreslås få förlängd linjesträckning i Brunna industriområde för att bättre täcka upp den expanderande delen av industriområdet samt en extra avgång tidig fm. Linjen föreslås också få en extra tur till Håtuna på kvällstid.

94(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Upplands Väsby Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Föreslås förlängas till nya Arninge station från Kundvägen. Vid Arninge station finns det möjlighet att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Norrtälje och Vaxholm.

95(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Huvudanledningen till förslaget är att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuterstrafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgående busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föresla- gen ny snabbgående tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

96(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 531 turtätheten på linjen föreslås ökas till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Tillkommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik- centrala Stockholm.

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

Linje 534 föreslås ta över linje 560s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikförsörjninguppgiften i området Eds Allé och Njursta.

97(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

98(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Ger snabbare för- bindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser planeras att trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Fresta- dalen - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Länsmansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola.

99(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560 som är en linje där många resenärer åker långa resor föreslås få en snabbare linjesträckning mellan Upplands Väsby station - Bredden och Rotebro station. Linjen fö- reslås ta över linje 566 trafikuppgift på sträckan Upplands Väsby station-Bredden norra.

100(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560X föreslås blir en ny snabbtvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Kall- häll. Planeras att trafikeras i rusningstrafik. Följande hållplatser föreslås trafikeras med denna nya linje: Upplands Väsby station, Optimusvägen, Edsvägen, Edsparken, Söderby, Katrinedal, Gokartvägen, McDona lds, Rättaren, Kolarängsvägen, Turbingränd,Metallvägen, Kärnmakargränd och Kallhälls station.

101(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 562 Linjen får ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny hållplats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X. Dagens utbud på linje 565 och 565X är anpassad till trängselskat- ten som infördes 2005 för att avlasta pendeltåget. Idag körs pendeltåget med en hög punktlighet i 7 ½ minuters trafik. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitets problem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i Upplands Väsby kommun. Som gör att det blir bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invånare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Samt en ny snabb tvärförbindelse linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby föreslås.

102(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

103(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusning pga. positiv resandeutveckl- ing och ökad efterfrågan i samband med omfördelningen av 565/565X produktion.

Vallentuna Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträck- ning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista.

104(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Avgången 01:20 från Söderhall till Rimbo natt mot måndag-fredag föreslås dras in då den har mycket få resande.

105(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 660 Vallentuna-Ormsta-Vallentuna Ny linjesträckning föreslås som ersätter ringlinjerna 660H och 660V. Linjen startar i Gustavslund som tidigare inte har haft någon linjetrafik och körs via Hagaskolan- Vallen- tuna centrum- västra delarna av Vallentuna till Östra Ormsta. Linjen föreslås köras med samma regularitet och öppettider som 660H och 660V.

Linje 664 Vallentuna station-Uthamra Linjen föreslås glesas ut till 60 minuterstrafik i rusningen istället för 30 minuterstrafik. Lin- jen slutar trafikera efter ca kl 19:00 måndag-fredag. Samt nya öppetider lördag och söndag ca 10:00-18:00

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården

106(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Vaxholm Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

107(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 699 Tekniska högskolan – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 681 Kulla vägskäl – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås kortas av och enbart trafikera sträckan Bogesunds gård – Vaxholm (Söder- hamnsplan). Under sommartidtabell förlängs linjen till Golfbanan. Linjen föreslås även snabbas upp inom Vaxholm, hållplatserna Norrbergsskolan, Församlingsgården samt vink- hållplatser dras in.

108(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Värmdö Paketlösning Linje 420 Slussen – Gustavsbergs C Linje 410 Slussen – Saltängen Linje 413 Slussen – Talludden Linje 414 Slussen – Tollare – Orminge C Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet För att skapa bättre förbindelser mellan Gustavsberg och centrala Nacka och Sickla med köpcentrum och koppling till Tvär- och Saltsjöbanorna samt då linje 425 föreslås trafikeras i högtrafikens rusningsriktning föreslår Trafikförvaltningen att linje 420 trafikeras dubbelriktat var 30:e minut under vardagar ca kl 06:00-20:00 i stället för som idag i rusningsriktningen under rusningen.

Paketlösning Linje 423 Medborgarplatsen – Gustavsbergs Lugnet Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Linje 425 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Detta paket förutsätter även att paketet avseende linjerna 71, 403 och 465 genomförs.

109(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

06:00-21:00 och helger 10:00-18:00, istället för som idag i rusningsriktningen under rusningen på vardagar. Linjen föreslås även trafikera Slussenterminalen i stället för som idag till Medborgarplatsen. Detta eftersom infrastrukturen kring Medborgarplatsen inte medger dubbelriktad trafik.

Då linje 423 enligt förslaget får ett ökat utbud kan linje 422 kortas av till Gustavsberg C istället för att gå till Lugnet under de tider linje 423 trafikeras.

Linje 428 Gustavsbergs C – Björkviks brygga Linje 429 Gustavsbergs C – Idalen Linje 430 Gustavsbergs C – Eknäs brygga Linje 467 Gustavsbergs C – Hålludden Om förslaget att utöka trafiken på linje 423 genomförs föreslås att linje 428, 429, 430 och 467 får genare linjesträckning Gustavsberg C – Värmdö marknad. Linjerna föreslås ej längre köras via Chamottevägen, Båtvägen, Rättarvägen och Idrottsvägen utan bara gå via Gustavsbergs allé.

110(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linjen övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

Österåker Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 626 Danderyds sjukhus – Ljusterö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

111(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 694 Danderyds sjukhus – Margretelund – Danderyds sjukhus Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

112(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

113(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 633 Åkersberga station – Margretelunds C – Åkersberga station Linjen föreslås få färre avgångar kvällstid, från ca kl. 19 föreslås 60-minuterstrafik istället för dagens 30-minuterstrafik.

114(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 622 Åkersberga station – Skärgårdsstad Linjen föreslås få färre avgångar kvällstid, från ca kl. 19 föreslås 60-minuterstrafik istället för dagens 30-minuterstrafik.

Linje 622X Åkersberga station – Skärgårdsstad Linjens avgång 01.09 natt mot fredag och lördag föreslås dras in.

Samhällsbyggnadsnämnden Ledamotsinitiativ 2021-05-11

Ärende: Frågor gällande byggnation vid Ulvsbergsvägen

Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att bevilja bygglov för nybyggnad av 30 radhus vid fastigheten TULLINGE 16:121 (ULVSBERGSVÄGEN 7).

I utredningen föreslås en breddning av Ulvsbergsvägen till 5 m körbana samt att en separat gångbana anläggs på Solvägen. Breddningen av Ulvsbergsvägen kan ske på den befintliga fastigheten Tullinge 16:121 där den nya bebyggelsen föreslås.

Gångbanan på Solvägen kan utföras inom den kommunala gatufastigheten Tullinge 16:10. Närmast korsningen Ulvsbergsvägen/Solvägen kan ett gångfartsområde införas. Kommunen planerar att förbjuda infart till Stavshällsvägen från Ulvsbergsvägen så att tillkommande trafikflöden primärt leds till Solvägen där tillräcklig bredd och gångbana finns.

Med anledning av detta vill jag att samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för följande frågor:

1, Vem får ta kostnaderna för vägbreddning av Ulvsbergsvägen samt tillkommande trottoar på Solvägen?

2, Det anges att bredning av Ulvsbergsvägen ska ske inom fastigheten 16:121, men det finns en till fastighet som ligger mellan 16:121 och Solvägen. Vad är planen för denna?

3, Kommer vägen till Källvägen att stängas av? Den är mycket smal och brant. Den bör stängas av för biltrafik, redan idag går den knappt att använda och det är omöjligt att mötas där.

4, Enligt bestämmelse om rivningsförbud kan fastighetsägare enligt PBL 14 kap. 7 § ha rätt till ersättning för den skada som en bestämmelse om rivningsförbud medför. Kommer kommunen att ta kostnaderna för att Ulvsbergsgården inte får rivas? Jag vill att förvaltningen klargör vad som gäller.

Vi föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att besvara fråga 1–4 i detta ledamotsinitiativ.

Christian Wagner (TUP)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-05-05 Dnr SBN/2021:00490

22 Ansökan om medel ur kompetensfonden 2022 (SBN/2021:00490)

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvalt- ningens ansökan om medel till kompetensfonden, i enlighet med tjänste- skrivelse, daterad 2021-05-03.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har för avsikt att ansöka om medel från Kompetensfonden för att utbilda förvaltningens medarbetare och chefer inom projektstyrning, projektekonomi och delar av förvaltningens framtida digitaliseringsprocess. Detta för att möta de höga krav som ställs inom projektstyrning, -ekonomi och -uppföljning, samt de krav som ställs på förvaltningen för att nå en obruten digital samhällsbyggnadsprocess – 2025.

Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har kartlagt de behov som finns inom för- valtningen för att nå uppsatta mål inom digitaliseringsprocessen och att driva komplicerade projekt framgångsrikt och effektivt. Kartläggningen har visat inom vilka områden som förvaltningen behöver stärka sina kunskaper för att bli framgångsrika, samt nå det uppsatta målet kring en obruten digital sam- hällsbyggnadsprocess.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2021-05-03, utgör underlag för beslutet.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:2.4.0.2

2021-05-03 Dnr: SBN/2021:00490

Referens Mottagare Linus Ingulfson Samhällsbyggnadsnämnden [email protected]

Ansökan om medel ur kompetensfonden 2022 Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att nämnden ställer sig bakom ansökan om medel ur Kompetensfonden 2022.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen ämnar ansöka om medel från Kompetensfonden för att utbilda förvaltningens medarbetare och chefer inom projektstyrning, projektekonomi och delar av förvaltningens framtida digitaliseringsprocess. Detta för att möta de höga krav som ställs inom projektstyrning, -ekonomi och -uppföljning samt de som ställs på förvaltningen för att nå en obruten digital samhällsbyggnadsprocess – 2025. Ärendet På uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp har verksamhetsutvecklare och HR-specialist kartlagt de behov som vi ser finns inom förvaltningen för att nå uppsatta mål inom digitaliseringsprocessen och att driva komplicerade projekt framgångsrikt och effektivt. Kartläggningen har visat inom vilka områden som förvaltningen behöver stärka sina kunskaper för att bli framgångsrika, samt nå det uppsatta målet kring en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.

Inom området projekt så ser vi ett behov av att flera av våra medarbetare och chefer har en bredare kompetens inom projektledning/styrning och inom projektekonomi. Därför har vi ansökt om medel från Kompetensfonden gällande just de områdena.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Kod:2.4.0.2

2021-05-03 Dnr: SBN/2021:00490

Behov Antal Kostnad medarbetare Projektledarutbildning 20 250 000kr Projektekonomiutbildning 20 150 000kr

När det gäller området digitalisering så finns det ett bredare behov av att förstå och få kunskap kring just området digitalisering. Vi har förstått att ämnet kan vara svårt att greppa samt att vi måste ha en gemensam grund inom förvaltningen i vad detta betyder för oss och våra medborgare. Hur kommer denna digitalisering att på verka hur vi arbetar i framtiden samt hur kommer det att påverka den service vi ger våra invånare. Inom detta område vill vi ta vara på goda exempel från andra kommuner samt att vi tillsammans är med och skapar förändringen.

Behov Antal Kostnad medarbetare Föreläsningsserie samt studiebesök gällande vad 135 150 000kr digitalisering innebär för medborgarprocessen Workshoppar för chef/ledare som ska leda 10 75 000kr förändringen Coachning för ledare i förändringsprocess 10 50 000kr

Sammanfattning av ansökta medel ur Kompetensfonden 2022

Sammanfattning Antal Kostnad medarbetare Föreläsningsserie samt studiebesök gällande vad 135 150 000kr digitalisering innebär för medborgarprocessen Workshoppar för chef/ledare som ska leda 10 75 000kr förändringen Coachning för ledare i förändringsprocess 10 50 000kr Projektledarutbildning 20 250 000kr Projektekonomiutbildning 20 150 000kr Totalt 195 675 000kr

Bilagor Ansökan till Kompetensfonden 2022 Expedieras till: Kommunledningsförvaltningen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Ansökan till kompetensfond 2022 Samhällsbyggnadsförvaltningen

BOTKYRKA KOMMUN 2021-05-06

Ansökan Kompetensfond 2022

Utbildning gällande digitalförändring Alla är överens om att digitaliseringen är en nödvändighet och en förutsättning för att möta de behov som medborgarna ställer, och i framtiden kommer att ställa, på den offentliga sektorn. Samtidigt som digitaliseringen är en nödvändighet när allt färre i framtiden ska kunna ge mer och bättre service till fler personer.

På resan mot en ”Digital och obruten samhällsbyggnadsprocess – 2025” så måste förvaltningen klä på medarbetare och chefer kunskap och färdigheter gällande vad denna resa innebär. Vi behöver förstå vilka utmaningar vi står inför, vilka hinder vi måste forcera. Samtidigt måste vi lära oss att se möjligheterna och förbättringarna både för oss själva och de som vi arbetar för, invånarna i Botkyrka kommun.

Denna resa börjar med att vi skapar oss en förståelse om vad digitalisering innebär. Sådan information och kunskap kan vi få till oss genom att se hur andra gör och gjorde. Lyssna på de som redan har startat sin resa, höra deras visioner och tankar. Känna igen oss i tvivlet och i okunskapen om vilken väg man ska gå, höra hur de har resonerat, stött och blött, hur samtalen har gått och vad man kommit fram till.

Vi ser att vi på förvaltningen måste lära oss både vad digitalisering innebär i stort, hur det kommer påverka vårt framtida arbetssätt och vilka möjligheter det ger för våra kommuninvånare. Samtidigt finns det ett stort behov att klä på våra chefer och ledare kunskap och verktyg för att kunna leda medarbetarna på denna resa och förändring.

Utbildning projektledare och projektekonomi I Botkyrka idag pågår stora samhällsbyggnadsprojekt och fler är på gång. Behovet av kompetenta medarbetare är stort och det finns en svårighet vid rekrytering att finna rätt kompetens till kommunen. Detta då vi i samband med rekrytering konkurrerar med privata aktörer om dessa attraktiva kandidater och våra konkurrenter har som oftast andra ekonomiska förutsättningar att locka till sig dessa.

2 [3] BOTKYRKA KOMMUN 2021-05-06

Behovet att, inom förvaltningen, kunna ha kompetensen inom områdena projektledning och projektekonomi, märker vi av då vi idag inte har tillräckligt många medarbetare med rätt kompetens. Samtidigt som våra samarbetspartner inom projekten är mer kvalificerade och besitter en större kunskap än vi själva vissa gånger. Detta skapar en ojämnvikt i samarbetet samt en stor arbetsbelastning för de hos oss som innehar den rätta kompetensen. Vi har som mål att kunna erbjuda våra egna medarbetare utveckling internt och samtidigt möta det behov som vi ser gällande projektledning och projektekonomi.

Behov Antal Kostnad medarbetare Projektledarutbildning 20 250 000kr Projektekonomiutbildning 20 150 000kr

Sammanfattning av insatser, antal medarbetare, kostnad och beviljade medel.

3 [3] ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2021-05-03

Delegationsbeslut

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut.

Handlingar Bygglov 2021-04-06 – 2021-05-04

Markupplåtelser 2021-03-01 – 2021-03-31

Schaktärenden 2021-03-01 – 2021-03-31

Trafikanordning 2021-03-01 – 2021-03-31

Fordonsärenden 2021-03-01 – 2021-03-31

Lokala trafikföreskrifter 2021-01-01 – 2021-03-31

Svar på remiss från Miljödepartementet 2021-04-21 – Tillgängliga stränder, ett mer differentierat strandskydd.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2020-05-03

24 Anmälningsärenden

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av anmälningsärendena.

Sammanfattning Minnesanteckningar bygglovsberedningen 2021-04-28.

Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2021-04-12 § 53 – Internkontrolluppfölj- ning på kommunövergripande nivå.

Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2021-04-12 § 58 – IT-tjänstekatalog, IT- prislista och IT-servicenivåer.

Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2021-04-12 § 60 – Firmatecknare 2021 - ändring 2021-04-12.